Internbanken

Helsingborgs stad har en internbank som samordnar all extern kapitalanskaffning, likviditetshantering och eventuella finansiella placeringar för kommunkoncernen. Internbankens övergripande uppdrag är att säkra tillgången på kapital och samordna kapitalflödena inom kommunkoncernen.

Kommunfullmäktige har fastställt en finanspolicy för Helsingborgs stads samlade verksamhet, det vill säga både för verksamhet som bedrivs inom stadens förvaltningsorganisation och för bolag som staden äger. Policyn reglerar ramarna för den totala finansverksamheten. Inom ramen för finanspolicyn har sedan kommunstyrelsen fastställt finansiella riktlinjer för staden. Bolag som staden äger har i sin tur egna finansreglementen som förhåller sig till den övergripande finanspolicyn för Helsingborgs stad.

För de dagliga likviditetsflödena har staden ett gemensamt koncernkontosystem som gör det möjligt för anslutna parter med behov av kapital att utnyttja överskott av kapital hos övriga parter som är ansluta i systemet. För mer långsiktig finansiering bistår internbanken med kapitalförsörjning i form av lån till stadens bolag. Den gemensamma upplåningen genom internbanken har dels till syfte att ge en låg finansieringskostnad, dels att säkerställa betalningsförmågan för kommunkoncernen både på kort och på lång sikt. Den vidareutlåning staden gör till bolagen sker utifrån marknadsmässiga villkor.

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s betygsätter varje år stadens kreditvärdighet. Helsingborg har sedan våren 2012 haft högsta möjliga kreditbetyg, AAA. Detta innebär att det för en extern långivare är förknippat med en mycket låg risk att låna ut pengar till Helsingborgs stad. Det ger internbanken goda möjligheter till kapitalanskaffning med fördelaktiga lånevillkor.

All extern upplåning inom kommunkoncernen samordnas av stadens internbank och sker i stadens namn. Finanspolicyn anger vilka upplåningsformer som får användas. Vanligtvis sker upplåning genom att internbanken emitterar certifikat och obligationer av olika valörer och med olika löptid. På så sätt fångar vi olika långivarkategoriers intresse av att låna ut pengar till Helsingborgs stad. Kommunstyrelsen har beslutat om en ram för hur mycket internbankens upplåning maximalt får uppgå till. Ramen är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till 11 miljarder. För den långfristiga upplåningen använder internbanken obligationer via Medium Term Note-programmet (MTN-program). Den kortfristiga upplåningen sker via certifikatsprogrammet. Internbanken har även möjlighet att göra kortfristig upplåning i utländsk valuta via stadens Euro Commercial Paper Program (ECP). Internbanken tecknar kreditlöften med olika banker för att säkra tillgången till upplåning. Den 31 december 2020 uppgick tecknade kreditlöften till sammanlagt 4,1 miljarder kronor. Kreditlöftena fördelar sig på fyra olika motparter.

Internbankens totala upplåning uppgick vid utgången av 2020 till 8,6 miljarder kronor (6,4 miljarder vid föregående årsskifte). Vid utgången av 2020 fanns ingen upplåning via ECP-programmet. Vid föregående årsskifte fanns 144 miljoner kronor i lån i utländsk valuta (amerikanska dollar). Internbanken hade vid årsskiftet 1,6 miljarder kronor av bruttoupplåningen placerad på konto. Den upplåning som sker utöver reellt lånebehov är av kortfristig karaktär och ger en ökad flexibilitet i kapitalanskaffningen. Per 31 december 2019 fanns inga motsvarande placeringar.

Stadens finansiella riktlinjer innehåller en målsättning för genomsnittlig kapitalbindningstid för internbankens nettoskuld, det vill säga total upplåning inklusive lånelöften minskat med kortfristiga placeringar. Målsättningen är att kapitalbindningstiden ska vara minst 3,0 år. Vid utgången av 2020 var den genomsnittliga kapitalbindningstiden 3,3 (4,1) år.

Under året har den genomsnittliga räntan för kommunkoncernens nettoupplåning varit 0,21 (0,02) procent. Enligt fastställda riktlinjer kan räntesäkring ske via räntederivat, både i internbanken och i de större verksamhetsdrivande bolag som staden äger. När kostnader för räntederivat i koncernen inkluderas vid beräkningen uppgår genomsnittlig ränta för nettoupplåningen istället till 0,56 procent mot 0,60 procent föregående år. Derivatinstrument används för att räntesäkra delar av den upplåning som löper till rörlig ränta.

Ytterligare detaljer för upplåningen redovisas i not 33 till den finansiella redovisningen.

Kommunstyrelsen beslutar om utlåningsramar för hel- och delägda bolag inom kommunkoncernen. Internbankens utlåning (exklusive utlåning via koncernkonto) har ökat med 215 miljoner kronor under året och uppgick vid årsskiftet till 6 535 (6 320) miljoner. Största låntagaren är Helsingborgshem AB som vid årsskiftet hade lån på 4 675 miljoner kronor via internbanken, en ökning med 150 miljoner jämfört med föregående år. Under året har utlåningen till det delägda bolaget Sydvatten AB ökat med 50 miljoner kronor. Internbanken har sedan september ett lån på 7 miljoner kronor till det indirekt delägda bolaget Ängelholms Flygplats AB.

Enligt de finansiella riktlinjerna ska internbanken hålla en god betalningsberedskap. Betalningsberedskapen består, utöver tillgängliga medel på konto, av outnyttjade kreditlöften samt outnyttjad del av certifikatsprogrammet. Betalningsberedskapen har under hela året varit mycket god till följd av överskottslikviditet samt en stor volym outnyttjade kreditlöften.

Risker är en naturlig del i en finansverksamhet. Internbankens målsättning är att minimera dem till en rimlig kostnad samtidigt som uppsatta riskmandat följs.

Belopps- och tidsmässiga avvikelser mellan internbankens upplåning och utlåning innebär en risk. De risker staden och dess bolag i första hand kan påverkas av är ränterisk och finansieringsrisk. Ränterisk är risken för att en allmän räntehöjning leder till högre upplåningskostnader, utan att denna kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. Finanseringsrisken mäter risken i ett lån med rörlig ränta, men med fast marginal mot exempelvis Stibor eller reporäntan, om den fasta marginalen ändras utan att denna kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor.

För internbankens totala risk finns ett fastställt riskmandat som innebär att summan av ränterisken och finansieringsrisken inte får överstiga 40 miljoner kronor vid en omedelbar förändring av villkoren på 1 procentenhet.

Riskkontroll sker genom att en extern part säkerställer att internbanken håller sig inom fastställda riskmandat. Riskexponeringen rapporteras varje månad till kommunstyrelsen.

Motpartsrisk innebär risken för att den part staden eller bolagen ingått avtal med inte kan fullgöra sina åtaganden. För att minimera denna risk finns fastställda riktlinjer för vem internbanken respektive de av staden ägda bolagen får ingå finansiella avtal med. För derivat gäller exempelvis att internbanken ska ha avtal med minst tre olika motparter.

Med valutarisk avses risken för att staden och dess ägda bolag drabbas av ökade kostnader till följd av förändringar i valutakurserna. I de finansiella riktlinjerna inkluderas hantering av valutarisker. Vår exponering för valutarisker inom förvaltningarna är för närvarande minimal. Upplåning via internbankens Euro Commercial Paper Program säkras omedelbart via valutaterminer, vilket innebär att ingen valutarisk föreligger. De ägda bolag som exponeras för valutarisk hanterar dessa risker utifrån fastställda riktlinjer.