Issuu

A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

4/16 I DETTA NUMMER:

2 Hänt på Hanken 4 Ledaren: Nina Olin 5 Donerade medel avkastar väl 6 Det våras för entreprenören 8 Alumner trivs som företagare 10 Studerande startar i källaren 11 Kolumnen 12 Stefan Ingves om banker och räntor 14 Forskningen når inte fram 15 Raimo Sailas: Politikerna vågar inte gå emot väljarna 16 Därför är lönerna ojämlika 17 Mångfald viktig bland anställda 18 Lyckat integrationsprogram 19 Boktipset 20 Partnersidan 21 På jobb 22 Brief in English

Nya strukturer och attityder i näringslivet och samhället ger skjuts åt företagandet. Också bland Hankenalumner. Sidorna 6–10

H Ä N T PÅ H A N KEN

Nytt center

Den 25 november inledde GODESS-institutet sin verksamhet. GODESS står för Gender, Organisation, Diversity, Equality and Social Sustainability in Transnational Times. Institutets mål är att stärka och föra samman forskning inom hållbarhet och gender, både nationellt och internationellt. – Grundandet av institutet kan ses som unikt i ett läge då många universitet är tvungna att avstå från dylik tvärvetenskaplig verksamhet och genom att forskningen kombinerar en affärslivssynvinkel med både hållbarhet och gender, säger institutets direktör Janne Tienari. Läs mer om centret på sidorna 14–15.

AMERIKANSKA PRESIDENTVALET DEBATTERADES Inför det amerikanska presidentvalet bjöds Hankens studerande, personal och alumner på två intressanta diskussioner om speciellt de ekonomiska följderna av presidentvalet. I den första debatten möttes veteranpolitikerna och före detta kongressledamöterna Scott Klug och Larry La Rocco. De representerade republikanerna respektive demokraterna. På valdagen, diskuterade Anne Mathias, expert på ekonomisk politik, Rick Dunham, tidigare Vita husetkorrespondent och politisk journalist, samt forskaren Charly Salonius-Pasternak vid Utrikespolitiska institutet valets tänkbara följder.

VÄLBESÖKT SEMINARIUM OM TILLVÄXT Aktualitetsseminariet, Hur får vi fart på den efterlängtade tillväxten?, drog cirka 350 deltagare. I paneldebatten gick diskussionens vågor höga mellan styrelseordförande Björn Wahlroos, partiordförande Anna-Maja Henriksson och professor Sixten Korkman. Huvudtalare var chefen för Sveriges riksbank, Stefan Ingves. Seminariearrangörer var Handelsgillet i Helsingfors, Svenska handelshögskolan och Ekonomiska Samfundet i Finland. Läs intervjun med Stefan Ingves på sida 13.

FULLT ÖS PÅ SEMINARIUM Studentföreningen HankInvest drog fullt hus under sitt kvällsseminarium på temat Opportunities in Finland där Björn ”Nalle” Wahlroos, Kati Levoranta, och Henrik Andersin förde en livlig diskussion om Finlands framtid under ledning av Peter Nyman. Publiken, som främst bestod av studerande, njöt av de avslappnade men aktuella inläggen.

Fulbright-frukostmöte I mitten av november bjöds alumnerna på ett frukostseminarium med gästande Fulbright-Hanken Distinguished Chair John Broussard vid State University of New Jersey. Broussard presenterade sin forskning inom finansiell riskhantering. – Inom investeringsvärlden har vi lärt oss att risker driver på avkastning. Definitionen av risk är dock problematisk, konstaterade Broussard och gav en alternativ syn på risk och hur man kan tillämpa en statistisk teknik för att beräkna extremvärden på finansmarknaden. Frukostseminariet var det första i en serie om fyra, där Hankens gästande amerikanska Fulbright-Hanken Distinguished Chairs presenterar sin forskning. Läs John Broussards kolumn på sida 11.

NATURVENTION ÄR NU NAAVA Hankens Premium Partner NaturVention Oy har förnyat sitt varumärke inför lanseringen i USA och heter numera Naava.

Professionell utveckling

Personlig utveckling Niord bildar ett nätverk där man skapar kontakt till bekanta och nya ekonomkolleger. Vi erbjuder program inom professionell och personlig utveckling samt nätverk och rekreation. Niord jobbar tillsammans med Finlands Ekonomer för ekonomernas ställning på arbetsmarknaden. Som vår medlem får du alltså också del av alla de förmåner och tjänster som Finlands Ekonomer erbjuder. www.niord.fi | niord@ekonomit.fi | tfn 0400-138 528 2

Ditt nätverk till 4 000 ekonomer

Fritidssstugor i Tahko och Himos

KALENDERN ÅRSKURSTRÄFF 1953–1956

Arbete och mångfald debatterades

Hankens årskurs 1953-1956 – den första årskursen som inledde sina studier i huvudbyggnaden vid Arkadiagatan i Helsiingfors – firade sitt 60-års jubileum hösten 2016. På plats fans: Birgitta Alftan (Sjölund), Laila Blässar (Jokinen), Ralf Broman, Bert Carpelan, Maj-Lis Ekholm (Nyberg), Anita Granfelt (Damström) Eric Haglund, Else-Maj Harmia (Lindroos), Gunnel Holm (Gabrielsson),Helene Indrenius-Zalewski (Rosenlew), Iris Jaarola (Hjelt), Ove Karlsson, Isa Kasanen (Hiltunen), Sven-Olof Kullberg, Lars Lindblad, Ragni Lindvall (Holmström), Rolf Lindström, Gunvor Miller (Andersson), Gun Nordström (Wistbacka), Elisabeth Rehn (Carlberg), Ralf Rönns, Nils Tammelin, Berit Udd (Berg) och Henry Westerlund.

I november arrangerade forskningsprojektet WeAll ett seminarium kring frågor om sysselsättning, mångfald och invandring på 2010-talet på Hanken. Den stora mängden asylsökande, som sökte sig till Europa, bland annat till Finland bidrog till samhälleliga spänningar i mottagarländerna. Under seminariet debatterades bland annat frågan om en sådan yttre press kan fungera som katalysator för att öka och fördjupa jämlikhet och likabehandling i arbetslivet. WeAll är ett forskningsprojekt som fokuserar på vilka faktorer som stöder, men också begränsar olika människors och gruppers möjligheter i arbetslivet. Projektet är ett samarbete mellan Hanken samt Jyväskylä och Helsingfors universitet.

FUNDRAISINGKVÄLL FÖR ALUMNER

Business Lead-programmet avslutades I oktober avslutades Business Lead-programmet för integrering av asylsökande med en diplomutdelning. Via programmet fick både de asylsökande och företagen, som tog dem på praktik, lära känna en ny kultur och deltagarna kunde ge ny kunskap åt företagens ledning gällande praxis i många frågor. Programmet strävade efter att ge asylsökande verktyg att själva styra sin professionella utveckling. Det innefattade också en stor dos information om europeisk och finländsk kultur och arbetslivsseder. Läs mer på sidorna 18–19.

I december bjöd Hanken in alumner på fundraisingkväll. Vid tillställningen presenterade rektor Karen Spens aktualiteter från Hanken och styrelseordförande Björn Wahlroos gav en inblick i universitetens framtida utmaningar och möjligheter. Deltagarna fick även insikter i Hankens placeringsstrategi av viceordförande Jannica Fagerholm. Samtliga talare underströk vikten av att många är med i kampanjen HANKEN RETURNS och att varje donation är en röst för Hankens framtid. Vill du också vara med och stöda Hanken? Gå in på: www. hanken.fi/hankenreturns

Green Office-stämpeln gäller igen

FEBRUARI 2017 M

2.2 Hanken Business Forum

MAJ 2017 M

19.5 Internationella alumndagen i Stockholm Boka in dagen redan nu!

OCTOBER 2017 M

S 1

13.10 Hankendagen i Helsingfors Boka in dagen redan nu!

Se www.hankennetwork.fi för mer information och anmälan.

DISPUTATION Naufal Alimov har disputerat i nationalekonomi på avhandlingen ”Institutional investors as shareholders. The case of pensions funds”. Tid: 9.12.2016 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Professor Harley E. Ryan, Georgia State University, Robinson College of Business Kustos: Professor Tom Berglund

Hankens fick i november förnyad rätt att använda WWFs Green Office-stämpel både i Helsingfors och Vasa. WWFs Green Office är ett miljöprogram som ska hjälpa företag att minska sin belastning på miljön. Programmet innebär att företagen ställer upp mål för att minska belastningen på miljön. Hanken erhöll stämpeln första gången år 2010. Hankens huvudmål har varit att minska pappersförbrukningen, sopmängden och elförbrukningen med 5 procent från nivån år 2013. 3

L E DA R E N

Forskning behövs nu mer än någonsin Det senaste året har uppvisat en oroväckande trend världen över, där politiker och medborgare anser sig vara trötta på experter, deras utlåtanden, och på beslutsfattande som grundar sig på dessa utlåtanden. Allt fler agerar utgående från förenklade budskap, egna föreställningar eller det som känns bäst för en själv (eller det som ger mest röster) utan att nödvändigtvis fundera på vilka konsekvenser besluten kan få på sikt. Samtidigt minskar det statliga understödet för universiteten, trots att universiteten har en central roll i att skapa den kunskap och de insikter som bidrar till att vårt samhälle fungerar. Då avser jag inte enbart forskning som leder till konkreta innovationer och uppfinningar, utan även forskning som bidrar till att vi har en bättre förståelse för olika samhällsfenomen. Vid Hanken är all utbildning baserad på forskning, producerad av både våra egna forskare och av andra. Detta betyder att vi inte ger våra studerande färdiga svar på problem, utan istället ger dem verktyg för att själva kunna lösa de utmaningar de möter. Forskning baserar sig på omfattande studier, analyser och jämförelser, vilket gör att utbildningens innehåll kan anses mer mångfacetterad och trovärdig än till exempel en isolerad åsikt framförd som en sanning av ”dagens profet”. En utbildning från Hanken ger alltså en solid grund för att kunna granska omvärlden kritiskt, analytiskt och ansvarsfullt. I det här numret av tidningen Hanken öppnar vi upp en del av den forskning som bedrivs vid Hanken genom att presentera våra två färskaste forsknings- och kompetenscentra som forskar i företagsansvar respektive frågor kring gender, diversitet och jämställdhet. Enligt centrens direktörer kan och skall forskningsresultat utmana vedertagna uppfattningar, ge nya insikter i gamla problem och bidra till ökad transparens i samhället. Verkligenheten är tyvärr en annan, något som intervjun med veterantjänstemannen Raimo Sailas visar. Den så kallade Forskningsbarometern (Tiedebarometri) undersöker med 3-4 års mellanrum hur finländare förhåller sig till vetenskap. Resultaten visar att finländare fortsättningsvis värderar universitet och forskning inom speciellt naturvetenskaper högt, vilket är fina nyheter. Samtidigt visar rapporten att forskningsresultaten inte kommuniceras tillräckligt aktivt till den stora allmänheten, vilket är en bra påminnelse även för Hanken. Du som alumn har många möjligheter att ta del av den forskning som bedrivs på Hanken, till exempel genom att delta i de seminarier som ordnas på Hanken, att läsa artiklar via Emerald-databasen, som alla Hanken-alumner har tillgång till, eller genom att besöka vår forskningsdatabas Haris, där alla färska artiklar och forskningsprojekt av Hankenforskarna finns listade. Välkommen att ta för dig! NINA OLIN D I R E K TÖR F ÖR EXT ERN A RELAT IO N ER O CH M ARKNA D SFÖR ING

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 CHEFREDAKTÖR Nina Olin ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Nathalie Edman-Koskell Margareta Granholm Marlene Gunsberg Minna Kullas Charlotta Niemistö Henrich Nyman Annika Ravald Pia Simons Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 60 17 e-post: hanken@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn 040 571 3422 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankennetwork.fi eller kontakta alumnkoordinator Nathalie Edman-Koskell tfn 050 552 7271 e-post: nathalie.edman@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Oy Fram Ab, Vasa ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2017 nr 1 23.2, nr 2 26.4, nr 3 27.9, nr 4 29.11 PÄRMFOTO: Patrik Lindström PÅ BILDEN: Eveliina Haarala

HANKEN RETURNS:

Insamlat kapital förvaltas väl Läget blir kärvare för universiteten i takt med att statens stöd minskar. Hanken har en god finansiell grund att stå på, men fortfarande behövs både små och stora bidrag till den pågående medelinsamlingen HANKEN RETURNS. De pengar som samlats in tidigare har gett en god avkastning, vilken används för strategiska satsningar. Hanken har nu en sammanlagd egendom på omkring 100 miljoner euro, med insamlat kapital och fastighetsegendom inräknade. Den första stora insamlingskampanjen HANKEN 100 avslutades för fem år sedan och inbringade 55 miljoner euro, inräknat donationer och statens matchning av insamlat kapital. – Det låter som stora summor, men i längden är det inte så mycket. Ingalunda går vi torrskodda på sikt utan ytterligare donationer, konstaterar Jannica Fagerholm, som är en av de ledande krafterna i medelinsamlingsarbetet. Idag är portföljens sammanlagda värde omkring 80 miljoner euro. Den förvaltas av två separata kapitalförvaltare; Danske Capital och Evli Bank. Fagerholm, ordförande för placeringsutskottet, som ger förvaltarna direktiv om hur kapitalet ska förvaltas, är nöjd. – Portföljen har gett oss en första bas att stå på. Hittills har vår egna finansiella bas möjliggjort strategiska satsningar, på bland annat internationalisering och rekrytering av välrenommerad personal, samt på förbättrad studiemiljö och digitalisering. Värdepappersportföljen innehåller aktier, aktiefonder och ränteplaceringar. – Hälften av portföljen består av aktier, hälften av ränteplaceringar. Vi äger både finländska aktier direkt och utländska aktier och ränteplaceringar via fonder, säger Fagerholm. Avsikten är inte att använda själva kapitalet för investeringar. – Vi samlar in kapital och använder enbart en del av avkastningen, för att trygga kapitalets värde i framtiden. Avsikten är att årligen använda medel som motsvarar ungefär 3 procent av portföljens värde.

INSAMLINGEN FORTSÄTTER

Jannica Fagerholm är också ordförande för kampanjkommittén för den pågående insamlingen HANKEN RETURNS, som pågår fram till slutet av juni nästa år. – Jag vill gärna understryka hur tacksamma vi är för alla bidrag som strömmat in, både små och stora. Naturligtvis är de stora summorna mer än välkomna, men också alla mindre donationer är oerhört viktiga för att trygga Hankens framtid som självständig handelshögskola. En donation till Hanken visar att högskolan har goda referenser.

Jannica Fagerholm är nöjd resultatet för HANKEN RETURNS så här långt, men påminner om att kampanjen fortsätter.

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

– Det är inte bara själva summorna som avgör. Det stöd, som visas för Hanken, genom att många väljer att stöda oss, oavsett summa, är faktiskt också guld värt. Det privata initiativet är också viktigt, eftersom staten vill att privata finansiärer ska dra sitt strå till stacken. Undervisningsministeriet vill att universiteten ska fokusera på sina starka sidor. Det gäller med andra ord för Hanken att bevisa att högskolan klarar sig som självständig i tuff konkurrens. De insamlade pengarna har gett Hanken en möjlighet att klara sig på hög nivå. – Hanken är stark internationellt och fyller kriterierna att vara bland de bästa. Till exempel har vi inlett ett samarbete med MIT, som själv tog initiativet, vilket är väldigt smickrande. Hankens Triple Crown-status är säkert en bidragande orsak till det internationella intresset, konstaterar Jannica Fagerholm. Basfinansieringen, den del som staten står för, kommer att sjunka för universitetens del. – Trycket att samla in mer pengar är fortfarande stort. Den pågående insamlingskampanjen har gått bra. Hittills har vi fått in nästan 7 miljoner euro, av cirka 400 donatorer. Men vi behöver mer kapital, och fler som stöder kampanjen. Staten lovar visserligen motfinansiering, men vi måste tävla med andra universitet för att få vår del. Å SA NY MAN

E N T R E P R E N Ö R S KAP

FOTO: POND5

Guldålder för entreprenören När Finlands ekonomi trampat ner sig i träsket blir hoppet ännu större på att entreprenörerna ska rädda statsfinanserna. Många unga lockas av företagande för att de ska få arbeta med exakt det som intresserar dem. Entreprenörernas roll i samhällsekonomin växer stadigt. Under det senaste decenniet har små och medelstora företag stått för en växande sysselsättningsgrad, medan storbolagens andel har minskat. Mest ökar företag som har en till nio anställda på sina lönelistor. – I Finland har vi färre än 600 företag som har mer än 250 anställda. Trenden går mot en fortsatt sjunkande andel personal i storföretag och ökande andel i små och medelstora företag, säger Mika Kuismanen, chefsekonom på Företagarna i Finland. En del av förklaringen är den stora vågen av outsourcing som sköljt över näringslivet. Tidigare sköttes allt från städning till transporter av företagets egen personal, men sedan 1990-talet har storbolag mer och mer valt att köpa tjänster av underleverantörer i stället för att ha egna avdelningar för stödfunktioner. – Jag pratade för en tid sedan med en representant för ett av landets börsnoterade skogsbolag. Han berättade att företaget har omkring 8 000 kontrakt med olika underleverantörer. Den här trenden kommer att öka ytterligare inom alla branscher, tror Kuismanen.

DRÖM ELLER MARDRÖM?

Vårdsektorn står inför en reform som kommer att innebära nya möjligheter för privata företag att komma in på marknader som tidigare dominerats av offentliga organisationer. – Valfriheten för allmänheten kommer att öka om eller när reformerna införs och det skapar nya möjligheter för specialiserade företag. Kuismanen ser stora förändringar i attityderna till företagande. Av tradition har det varit vanligt att unga, som gått ut yrkesskolan, har startat eget inom el-, VVS- eller frisörsbranschen, men numera ser också högskoleutbildade företagandet som en möjlighet att arbeta med exakt det de är intresserade av. – När man jämför opinionsmätningar om företagande, vilka gjorts för 20 år sedan med dem som görs nu är förändringen enorm. För 20 år sedan var det ytterst få som drömde om att bli företagare, men numera är det helt naturligt att se en framtid som företagare också när man studerar på universitet. Inom vissa branscher har det uppstått problem när tidigare lönearbetare blivit uppsagda, uppmanats bli företagare

ENTREP REN Ö RSK AP

och sedan känt sig som slavar under sitt företag. Det relativt nyligen myntade begreppet tvångsföretagare (pakkoyrittäjä) har i medierna solkat ner lite av företagarglansen. – Alla människor är inte entreprenörer. Det krävs både vilja och förmåga för att lyckas som företagare. Därför tycker jag inte heller att företagande behöver införas som ett eget skolämne på alla nivåer i utbildningssystemet. Däremot skulle det behövas mer information för att ge en bättre bild av vad det innebär att vara företagare, anser Kuismanen.

ENSAM INTE ALLTID STARK

I Österbotten finns en stark företagartradition som kan spåras ända tillbaka till tjärbränningen på 1600-talet. Entreprenörsandan spirar fortfarande och i nationella jämförelser har regionen år efter år en hög andel företagare och en låg arbetslöshet. – Den unika företagartraditionen är Österbottens nyckel till framgång. Vi har blivit vana att skapa våra egna arbetsplatser. Föräldrarnas och grannens framgångar har gjort att också nästa generation vågat starta egna företag, förklarar Mikael Nyström, vd på Österbottens Företagarförening. Samtidigt finns det också element som är skadliga för entreprenörskap i den österbottniska myllan. – Kan själv-attityden är vanlig bland företagare och folk har ofta svårt att medge att de hamnat i en svår sits. Alltför ofta har det brunnit i botten redan när de vänder sig till oss. Mitt råd är att ta tag i svårigheterna så fort som möjligt, säger Nyström. Pressen att prestera gäller i lika hög grad företagare utanför Österbotten. Det dagliga flödet med praktiska frågor som ska lösas gör att företagare ofta har svårt att ta ett steg tillbaka och analysera sin egen och företagets situation. Många företagare upplever ensamheten som ett stort problem. – Det är hälsosamt att diskutera med andra om vad som går bra och vad som skulle gå att förbättra. Man måste vara ärlig mot sig själv och ständigt ifrågasätta sin egen verksamhet. Som företagare får man räkna med att sätta mer arbetstimmar på sitt jobb än som anställd. – Det är ett faktum att det krävs målmedvetenhet, en klar strategi och en stor arbetsmängd. Ytterst få lyckas med konststycket att vara företagare på deltid. Om man klarar av att hålla lönsamheten uppe de första två–tre åren brukar man få en ganska bra inkomst som också blir jämnare från månad till månad, säger Nyström som själv varit företagare inom restaurangbranschen och planenligt sålde sitt företag efter ett visst antal år.

LOJAL PERSONAL

Många entreprenörer har startat sina företag i liten skala för att förverkliga en egen affärsidé. När de kommit över initialskedet och ska börja växa krävs en rekrytering och där kommer nästa svåra beslut. – På senare år har konjunkturerna varit så osäkra att många företagare valt att själva jobba mer, hellre än att anställa någon. På längre sikt är det ingen lösning att sätta hela sitt vakna dygn på att arbeta, säger Nyström. Arbetsmarknadsreglerna i Finland är mildare än i många andra EU-länder och uppsägningar innebär inte ekonomiskt en så stor börda för en företagare. Däremot upplever många företagare ett försörjningsansvar för sin personal och den sammanhållning, som ofta uppstår på företag där entreprenören ser sin personal som en stor tillgång, gör att problem lättare kan övervinnas. – Det är en helt annan realitet att vara anställd i småföretag än i börsbolag som drivs av en annan mekanism. Därför är det också svårt att kopiera ett företagskoncept där ägaren och personalen tillsammans bildar företagets unika profil.

LJUSARE ÄN PÅ LÄNGE

Den sociala tryggheten för företagare har förbättrats på senare tid och ersättningsnivåerna bygger på de månatliga belopp som företagaren betalar in på sin försäkring. Mika Kuismanen påpekar att det knappast är eftersträvansvärt att införa sjukförsäkrings- och pensionssystem för företagare som är identiska med de system som gäller för anställda. – Det ligger i företagandets natur att företagarna själva vill välja vilka risker de tar. När en ensamföretagare blir sjuk stannar verksamheten upp och därför borde sjukförsäkringsersättningarna garantera en rimlig försörjningsnivå, säger Kuismanen. Kraven på företagens sociala ansvar har ökat och inom många branscher har företagaren mycket att hålla reda på. Personalen ska ha tillstånd och certifikat, arbetsmiljön ska uppfylla givna bestämmelser och ekonomiförvaltningen ska följa regler som inte alltid känns logiska. Kuismanen tycker ändå att företagarklimatet är bättre än någonsin. – Vi är inne i den mest företagarvänliga tidsperiod som jag upplevt hittills. Regelverket fungerar bra, även om det fortfarande finns saker att förbättra, och attityderna bland allmänheten till företagare är positiva, säger Mika Kuismanen. I dag lyfts företagandet fram som en viktig del av vårt samhälle. Det ser ljusare ut än på många år, något som skapar mer optimism och företagaranda, säger Mikael Nyström. JOHAN SVENLIN

E N T R E P R E N Ö R S KAP

DE NJUTER AV FÖRETAGANDET Allt fler räknar med att sysselsätta sig själva i framtiden. Många har redan gjort det – även ett stort antal Hankenalumner. Enligt statistik som Företagarna i Finland sammanställt bedömde en femtedel av finländarna i åldern 18–24 år i fjol att de blir företagare inom tre år. För åldersgruppen 18–64 år var andelen 11 procent. Går vi tio år tillbaka i tiden var andelarna 7 respektive 6 procent. För tre år sedan sysselsatte sig nästan 5 procent av landets 15–29 åringar själva. Andelen är något högre

än i våra nordiska grannländer, men något lägre än genomsnittet för 28 EU-länder. Också bland hankeiter och Hankenalumner upplever företagandet ett uppsving. Den karriäruppföljning, som Hanken gjorde i fjol visar att 27 procent har sysselsatt sig som företagare fem år efter examen. Företagandet är något populärare bland männen (53 %). Av dem som utexaminerades under åren 2012–2013 valde endast 3 procent företagarbanan. Vi har träffat tre företagare med Hankenbakgrund. De stortrivs med sina yrkesval.

KOM OCH KÖP EKOLOGISK GRÖT För Eveliina Haarala var det nästan en självklarhet att bli företagare. Hon kommer från en österbottnisk företagarsläkt. Vid sidan av magisterstudierna vid Hanken i Helsingfors tillverkar hon gröt på Drumsö. – Jag har alltid gillat gröt, och den verkliga kicken fick jag som utbytesstuderande i Köpenhamn där det fanns en grötrestaurang, berättar Eveliina Haarala. Sina första portioner bovetegröt sålde hon genom fönstret tillsammans med sin syster i hennes bostad i Berghäll på restaurangdagen hösten 2013. Det gav mersmak och i maj förra året startade hon firman Puurola. Genom den började hon sälja frukostgröt på sin cykel, först på Helsingfors järnvägsstation, sedan vid konstmuseet Kiasma och i Fölskvären i Kronohagen. – Under de bästa dagarna sålde jag 30 portioner, dessutom levererade jag gröt till några företag. Vid tillverkningen använder hon ekologiskt havre och bovete. Vätskan är kokosmjölk och sötningsmedlet banan. Portionerna toppas med bland annat blåbär, lingon, dadeltjinuski och pekannötter, beroende på säsongen. – Alla ingredienser är ekologiska. Produkterna är glutenfria och passar även för veganer, framhåller Eveliina Haarala. Sporrad av den respons hon fått har hon fortsatt att utveckla verksamheten i små steg. Hårt säljarbete och produktutveckling har förstärkt varumärket Puurola. Idag säljer tre affärer i Helsingfors Puurolas grötar, och företaget bedriver cateringverksamhet, bland annat genom att leverera gröt till företags morgonmöten. För i år är målet att sälja 10 000 portioner. I början av november var Puurola dock bara halvvägs. Men Evellina Haarala låter sig inte nedslås. För nästa år har hon satt ribban på 20 000 portioner. Utvecklingsarbetet fortsätter. Nu funderar hon på franchisingverksamhet och på att anställa sin första arbetstagare, som också kan bli delägare.

CHEF ATT HYRA Det var länge en dröm och till slut bjöd omständigheterna på möjligheten att bli företagare. Det säger Christoffer Wasastjerna. Han är interimschef, vilket betyder att han tar tidsbundna uppdrag i ledningen för företag som befinner sig i en övergångsfas. Under sin karriär inom ekonomiledning och verksamhetsledning har Christoffer Wasastjerna, 46-årig Hankenalumn, varit med om några tuffa situationer där han förlorat jobbet, till exempel då bolaget sålts. – Men jag har hela tiden haft flaggan i topp. När jag inte haft en fast anställning har jag jobbat i egen regi. Företaget Capwise grundade han år 2008 och har sedan dess jobbat av och till med det. Sedan februari är det egna företaget som 8

gäller. Ett uppdrag som ekonomidirektör för Hartwall Capital Oy Ab och ett annat som verkställande direktör för ett uppstartföretag är avklarade. Efter en liten paus har han precis börjat ett uppdrag som ekonomidirektör på ett fintech-bolag. Hittills är han nöjd med sitt val att vara företagare. – Jag vill jobba med passion. Nu får jag göra min grej. Den enda nackdelen med upplägget är att jag inte ser det långsiktiga resultatet av allt jag gjort under uppdraget. Trots att det ofta blir luckor mellan engagemangen är Christoffer Wasastjerna inte orolig. – Man måste beakta osäkerheten i sin prissättning. Kunderna betalar för en flexibilitet och kompetens som de inte lätt kan uppnå på annat sätt. Dessutom ska man gilla förändringar och ha en stark mage som tål osäkerhet.

VILKA ÄR DE TRE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA FÖR ATT UNDERLÄTTA FÖRETAGANDET? EVELIINA HAARALA »» Gör det lättare att anställa den första utomstående arbetstagaren. Arbetsgivaravgifterna kunde vara lägre i början. »» Ge alla nya företagare samma chans till startpeng.

BRINNER FÖR ENTREPRENÖRSKAP – Det blev dags att downshifta. Jag vill jobba i ett litet företag med småföretag som kunder, kunder som jag kan hjälpa och stöda mångsidigt. Så förklarar Jonna Stenman bakgrunden till att hon grundade bokföringsbyrån Uudenmaan Tilikartta Oy för två år sedan. Efter ett företagsköp i början av detta år driver hon byrån tillsammans med sin man Mathias. Företaget har en verksamhetspunkt i Vanda och en annan i anslutning till hemmet i Grankulla. – Det finns ett stort behov av bokföringsbyråer som förstår sig på småföretag och deras behov och som inte fakturerar ihjäl dem, säger Jonna Stenman. Själv har den 44-åriga Hankenalumnen många år som löntagare på stora och medelstora företag, fonden Sitra, och några på Hanken bakom sig. Jonna Stenman berättar att starten gått smidigt. Företagaren i det köpta företaget jobbar fortfarande kvar som underleverantör i bråda tider och som expertstöd vid behov. – Han är något av en mentor för oss. Det behövs mycket kunskap om kundföretagen och företagarna. För Uudenmaan Tilikartta Oy arbetar en anställd förutom ägarna. Företaget växer nu organiskt och mängden kundföretag har ökat med 20–25 procent. Men i stället för att anställa mera personal har företaget precis inlett samarbete med några underleverantörer. – Att anställa är på utdöende. Nu kontrakterar och samarbetar man för att minska riskerna och kostnaderna. Jonna Stenman brinner både för familjeföretaget och för företagande i allmänhet. Därför hoppas hon att beslutsfattare och myndigheter gör det lättare för löntagare att bli företagare. – Det är fel att man förlorar allt socialt stöd då man blir företagare. Många behöver en övergångsfas, och det ska vara möjligt att få tillbaka sina förmåner om företagandet misslyckas. Man borde kunna stöda också dem som vill känna sig för som deltidsföretagare först, till exempel med anpassad startpeng, säger hon.

Christoffer Wasastjerna hinner i regel marknadsföra sig endast mellan uppdragen. Det sker till stor del via socialt nätverkande och sociala medier. – Det gäller att synas där de kommande kunderna, i mitt fall styrelseproffs och företagsledare, finns. Men liksom uppdragsgivarna ställer höga krav på Wasastjerna, ställer han krav på dem. – Min chef ska dela mina värdegrunder. Vad businessen handlar om spelar en mindre roll, men allra helst ska den ha ett stort gott ändamål. TEXT ER: P ET ER N O RDLIN G

»» Sporra arbetslösa att söka jobb eller bli företagare. Det måste löna sig att arbeta.

JONNA STENMAN »» Beakta att arbetsmarknaden förändrats. Anpassa det sociala stödet till potentiella nya företagare och nya former av företagande. »» Minska byråkratin för småföretagare. De ska till exempel inte behöva köpa tjänster av en bokföringsbyrå för att deklarera och betala sina skatter. »» Höj mervärdesskattegränsen till 50 000 euro, 10 000 är en bra början, men räcker ingen vart. CHRISTOFFER WASASTJERNA »» Sänk tröskeln för arbetssökande att bli företagare utan att de förlorar alla ersättningar. Det är lättare att hitta jobb om man arbetar med något och billigare för samhället om folk tar sitt eget ansvar för sin sysselsättning. »» Beskatta företagen enligt estnisk modell. Där beskattas endast dividenderna, inte vinsterna. Det är en bra morot för företagen att investera i tillväxt med positiva sysselsättningseffekter. »» Familjer borde beskattas som i Danmark, enligt familjens totala inkomst. Det skulle öka konsumtionen och ge bättre möjligheter för barnfamiljer att balansera arbete och familjeliv.

FO T O : PAT RIK LIN DST RÖ M 9

E N T R E P R E N Ö R S KAP

Uppstartföretag tar avstamp i källaren I Hanken Business Lab flödar det av idéer och synergier bland unga entreprenörer. – Molnet i all ära, men man kreerar faktiskt betydligt bättre när man sitter i samma lokaliteter, säger representanter för företagen, Baarly, Indagatus och Helsinki Concierge.

Business Lab, Grabbarna Flytt, ger företagen en chans till extraknäck åt studerande som gör själva jobbet. – Indagatus grundkoncept är att studerande gör kundenkäter genom att intervjua kunder i butiker. Utgående från resultaten får butiken sedan förslag på hur den kan utveckla verksamheten, säger Indagatus grundare William von der Pahlen. En app som gör det möjligt att beställa drinkar med telefonen Indagatus äger i sin tur Helsinki Concierge där Niilo känns kanske inte speciellt upphetsande. Men med tillägget Kervinen, som studerar socialpsykologi vid Itä-Suomen att Baarlys app också gör det möjligt att gå förbi köerna till yliopisto, är delägare och vd. nattklubbarna känns det förnuftigare. Han nämner att kundintervjuerna bland annat gav idén till att utveckla Helsinki Concierge som sysslar med allt från guidning av turistgrupper till andra tjänster som underlättar livet för upptagna människor. – Till exempel en trebarnsmamma stönade över mängden mjölk hon skulle bära hem. Sagt och gjort, vi ser nu till att mjölken levereras till hennes familj. Egentligen gör vi vad som helst som underlättar våra kunders liv, säger Kervinen. Bolaget har också utvecklat en tjänst där frekventa flygresenärer kan köpa VIP-behandling vid incheckningen på flygfältet. – Alla flygbolag har inte FOTO: PATRIK LINDSTRÖM kontrakt med flygplatsen i Helsingfors och därför får Det ger mera att jobba tillsammans, och adressen ger större trovärdighet, konstaterar Rasmus Klärck, William von deras kunder inte förtur der Pahlen och Niilo Kervinen. vid incheckningen. Genom – Restaurangerna märkte snabbt att systemet gav mera att utveckla dylika tjänster kan bolagets verksamhet växa arbetsro eftersom drinken och biljetten var färdigt betalda, och även internationaliseras. lite som med Ubers taxibilar, säger Rasmus Klärck. Han går på tredje årskursen i Hanken och har den lite udda INTELLIGENS BEHÖVS kombinationen finansiering som huvudämne och informaWilliam von der Pahlen konstaterar att Indagatus och Heltionsteknologi som biämne. sinki Concierge, till skillnad från Baarly, inte själva skapar Restaurangappen, och framför allt mjukvaran för kassina it-plattformar utan anlitar underleverantörer. sasystemet, visade sig vara så lyckade att Baarly också fick – Det centrala är att vi nu i uppbyggnadsskedet testar börja planera en ny typ av ett heltäckande kassasystem för och kasserar dåliga lösningar för att ha en vattentät lösning restaurangbranschen. för att kunna börja växa på allvar, säger han. Klärck och hans erfarna kodarkompanjoner har nyss tagit Bland de potentiella underleverantörerna finns IBM sig an utmaningen att utreda möjligheten för att utveckla en med sitt program för artificiell intelligens, Watson. mobilapp för Hanken. – Den viktigaste informationen i kundenkäterna ligger i – Visionen är att appen skulle koppla ihop högskolans alla de öppna svaren. Men för att kunna analysera stora mängsystem som gäller de studerande, exempelvis kalender och der med svar krävs avancerad automatik som kan sålla i kursanmälningar. Det är ett stort och krävande projekt och svaren, säger von der Pahlen. kräver en hel del tekniskt arbete för att en sådan app överhuHan studerar andra året på Hanken med redovisning vudtaget skall lyckas, säger Klärck. som huvudämne. – Det ger bra kompetens för en företagare, men jag JOBB ÅT STUDERANDE kommer nog helt att satsa på att bli entreprenör. Indagatus och Helsinki Concierge uppvisar samma snabba utvecklingskurva som Baarly. I likhet med ett fjärde företag i BO INGVES 10

KOLU M N

John Broussard

Alumni and Higher Education in a Competitive Environment

How does one measure the value of a university degree? Some statistics indicate undergraduate degree holders earn upwards of twice those without a diploma. Total lifetime earnings can generate 1 million Euro or more above not pursuing the academic credential. Even larger gaps are estimated for advanced degrees. Everyone expects college to lead to a successful economic future. The value associated with potential income differences generates substantial demands on institutions of higher learning. Applications are at all-time highs, and increased growth projections are expected into the foreseeable future. A university education has become the gateway for a better life. If tuition, fees, and living expenses cannot be covered by grants, scholarships, savings, or the earnings power of parents, student loans come into play. The amount of borrowing has become a concern in the minds of many. The burdensome level of debt carried by some graduates is often substantial. Interest is relentless. Still, demand for a college degree is high and competition for students is intense. How do institutions compete? Institutions in the US compete for students by improving academic offerings and facilities, but they also compete by spending on resort-like living accommodations, as well as ‘Olympic-class’ wellness facilities. The days of living in dormitories, or working-out in the odoriferous locker room are gone. Students today are presented with a menu of non-academic amenities to help them choose their ‘best fit’ college. Why go to school ‘A’ when school ‘B’ offers new housing, and state-of-the art wellness facilities? The increased competition for students generating improvements in the lifestyle aspect of universities is, unfortunately, occurring simultaneously with a reduction in public financial support. Few options exist for balancing budgets. Where does the ax fall when cuts are required? You guessed it: Higher Ed! The sad reality is that higher education is often considered an optional budgetary item.

This is today’s competitive environment confronting institutions of higher education. Demand for access is high, and traditional funding sources are declining. Private institutions generally charge higher prices than those of public universities, whose tuition levels tend to be set by legislative dictate, but both are under pressure for prices charged. Tuition increases rival only those in the health care industry. Whether one chooses to attend a private or public institution, high costs and even higher demand for a college education are the reality. Why is this competitive environment of concern in an educational system that does not currently charge? I think the days of ‘free’ education, like old dormitories and smelly gyms, are probably numbered. Fees are inevitable. The best way to prepare for such an outcome is to enhance an academic institution’s value proposition. Potential students need to see a picture of value, otherwise, they will go elsewhere. The most effective painters of value for any university are its alumni. Who has better first-hand knowledge of the value brought by any institution? Nobody. No other constituency can produce a clearer vision. Continual investment in faculty and physical plant is necessary, but alumni participation is crucial. I see how my home institution’s dedicated graduates’ efforts positively impact our mission and purpose. The resultant effort of one graduate equals that of multiple faculty. Pooling personal university experiences with others of like mind has positive impacts: for all. I realize competition for your time, money, and energy is intense, so be creative – think of the unique ways you can help enhance Hanken’s position in the educational marketplace. Competition is fierce, and will only increase once fees come into the equation. You are the best resource to help Hanken prepare. I guarantee your attention and efforts will make a difference; for all. JOHN BROUSSARD IS FULBRIGHT-HANKEN DISTINGUISHED CHAIR AT HANKEN

Gamla synder går Det är inte enbart genom god tur som Sverige i dag har det bättre förspänt än Finland. En stor del av förklaringen ligger i de strama ekonomiska åtgärder landet vidtog under den stora lågkonjunkturen i början på 1990-talet, säger Sveriges riksbankschef Stefan Ingves. Stefan Ingves går tillbaka till 1970-talets oljekriser och Sveriges famösa budgetunderskott under många år på 1970och 1980-talen. – Då drevs en ekonomisk politik som ledde till att statsskulden höll på att skena iväg i början av 1990-talet. Man höll verkligen på att tappa kontrollen över hela ekonomin, inklusive den stora krasch vi hade i bankväsendet, säger han för tidningen Hanken.

TVÅ VIKTIGA PROCESSER

Den ekonomiska utvecklingen gjorde det, enligt Ingves, nödvändigt för landet att i många avseenden börja om från början. Han nämner framför allt två processer som blev viktiga. – Jag jobbade själv i egenskap av chef för den så kallade bankakuten med att få ordning på banksystemet som kom att genomgå en betydande strukturomvandling. Med facit i hand har vi haft stor nytta av den processen. ’ Den andra delen var att få ordning på statsfinanserna. – Den politik, som användes då, diskuteras och kommer ännu länge att diskuteras av ekonomiska historiker. Kort kan sägas att hälften var skattehöjningar och hälften inbesparingar. Samtidigt gick antalet anställda i den offentliga sektorn ner kraftigt och landets riksbank fick driva en självständig penningpolitik, fri från politiken och med en rörlig växelkurs. – Den kombinationen har tjänat Sverige som nation väldigt väl de senaste 25 åren jämfört med hur vi hade det innan. Det innebär inte att det inte finns frågeställningar att lösa. Men på det hela taget har det som vi blev tvungna att göra i början på 1990-talet lagt grunden för att det går bra i dag, säger Ingves.

EUROPEISK BANKKRIS, INTE NORDISK

Det ser bra ut för både den svenska och den finska banksektorn, men det är inte lika bra i alla länder i Europa. – När jag jobbade för Internationella valutafonden brukade vi säga att om andelen dåliga lån i en bank är över 10 procent av tillgångarna är banken död. I alltför många länder i Europa är läget i banksektorn just det. – Tyvärr har man på många håll i Europa hårdnackat vägrat ta tag i den här frågan de senaste tio åren. Det har varit till stor skada för tillväxten i hela Europa. Sverige har, enligt Ingves, nog haft hjälp av landets rörliga valuta, men han betonar att penningpolitiken inte är designad att hjälpa någon viss del av den svenska ekonomin. – Kronan är stark just nu, vilket kanske inte är optimalt för landets industri, men riksbankens primära målsättning är att genom sin penningpolitik få upp inflationen till två procent.

igen – och tvärtom

STEFAN INGVES »» Född 1953 i Åbo

RÄNTEVÄNDNING TIDIGAST 2018

Han vill inte explicit uttala sig om hur valet av Donald Trump till USA:s nästa president påverkar Sveriges ekonomi. – Sverige är, liksom Finland, en öppen ekonomi som är beroende av omvärlden, och i den är USA en maktfaktor. Våra största exportländer ligger dock i EU-området, säger Ingves. Han pläderade länge för att hålla räntorna uppe i Sverige. Som en rubrik i Hbl trumpetade ut för några år sedan: ”Fina tider, sa Ingves och höjde räntan”. Men Sverige har varit tvunget att följa med den expansiva penningpolitik som i dag råder i världen och som lett till dagens minusräntor. – När realräntenivån går ner så här och man har stora kapitalflöden i form av import och export, importerar man samma räntenivå som omvärlden har. Därför är realräntorna på minussidan också i Sverige, säger Ingves som inte tror att räntorna börjar stiga förrän under år 2018.

»» Ekonomie doktor, Handelshögskolan i Stockholm »» Finansråd på Finansdepartementet, 1988–1992 »» Generaldirektör, Bankstödsnämnden, 1993–1994 »» Vice riksbankschef, Sveriges riksbank, 1994–1998 »» Chef för avdelningen för monetära och finansiella system vid Internationella valutafonden IMF, 1999–2005 »» Riksbankschef och medlem av Europeiska centralbankens, ECB:s, allmänna råd, 2006– »» Hedersdoktor vid Hanken, 2009

BO INGVES

Stefan Ingves var huvudtalare på Handelsgillets, Hankens och Ekonomiska Samfundets seminarium i början av november.

FOTO: MATIAS UUSIKYLÄ

KROKIG VÄG TILL Det hänvisas ofta till forskning i politisk debatt, men om man tittar på de senaste årens politiska valresultat, i Finland och i andra länder, är det lätt att dra slutsatsen att vi just nu inte lever i det intellektuellaste av tidevarv. Argumenten som ska stöda det politiska beslutsfattandet bygger till stor del på känslor och upplevda oförrätter snarare än på vetenskapliga studier. – Finländarna har enligt studier generellt en stor tilltro till naturvetenskaplig forskning. I medicin och teknologi, där resultaten är konkreta och syns på kort sikt, litar man på forskare. Däremot är samhällsvetenskaper och intellektualitet inte på modet just nu. I synnerhet forskningsresultat, som utmanar folks uppfattningar, är svåra att föra fram inför en bred publik, säger Janne Tienari. I november inledde Tienari sitt nya arbete som professor i företagsledning och organisation vid Hanken. Han kommer också att medverka i det nya kompetenscentret Godess som Hanken satt upp tillsammans med Jyväskylä universitet och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Centret kommer att fokusera på genusfrågor. När Norge införde en lag om könskvotering i bolagsstyrelser 2006 fick genusforskningen ny fart och sedan dess har det duggat forskningsrapporter om genusfrågor, också inom de ekonomiska vetenskaperna. – Det är ett intressant forskningsområde, men jag ska be att få återkomma till det när centret kommit igång med verksamheten.

FÖRETAGENS ANSVAR

Janne Tienari tar i stället ett exempel från den politiska diskussionen om varför Finlands ekonomi inte lyfter som den brukar efter en lågkonjunktur. I stället för att enbart försöka analysera hela den komplexa samhällsuppbyggnaden skulle det löna sig att också studera enskilda företags organisationer. – Nu försöker man ofta, med hjälp av abstrakta nationalekonomiska termer, hitta förklaringar, men ett företagsekonomiskt perspektiv skulle ge nya insikter. Man kunde diskutera vilka företag som lyckas bra och vilka som lyckas dåligt, varför det är så och vad andra kan lära sig, anser Tienari. Inom kompetenscentret CCR, Centre for Corporate Responsibility, synar man företagens organisationer noggrant i sömmarna utifrån Corporate Social Responsibility, CSR. CCR är ett samarbete mellan Hanken och Helsingfors universitet och ett femtontal forskare medverkar. – Centret har sina rötter i ett informellt nätverk av FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

BESLUTSFATTARE forskare som intresserat sig för frågor kring CSR och politik, berättar Nikodemus Solitander, forskare på Hanken och direktör för CCR. Inom CCR har man valt att fokusera på sociala aspekter av CSR snarare än på miljöaspekter, bland annat därför att det inte finns något annat institut i Finland som specialiserat sig på just det. – Ett socialt tema lämpar sig också bättre för en fristående handelshögskola som inte koncentrerar sig på naturvetenskapliga ämnen, som geo- och biovetenskaper, förklarar Solitander.

”Finanspolitiken blundar för forskning”

LOBBAR FÖR STRIKTARE LAGAR

På ett par decennier har företagens samhällsansvar gått från ett marginellt fenomen till gängse praxis inom näringslivet. Inom CSR balanserar man ständigt mellan vad som är etiskt acceptabelt och vad som är juridiskt lagligt, men nu håller det sociala ansvaret på att bli en del av lagstiftningen både i Finland och i andra länder. – Det finns stora nationella skillnader, men till exempel i tillverkningsländer i Asien bedriver varumärkeskänsliga västerländska textiljättar lobbyverksamhet för att länderna ska införa strängare arbetslagstiftning. Implementeringen och uppföljningen av frivilliga uppförandekoder i hela produktionskedjan kan bli kostsammare än ett system som baserar sig på nationell lagstiftning. För två år sedan röstade EU-parlamentet igenom ett direktiv som kräver att varje företag med flera än 500 anställda från och med år 2018 publicerar en årlig rapport över hur man sköter sitt samhällsansvar. – CSR handlar om transparens men det är inte säkert att lagstiftning leder till annan praxis i alla företag och därför kommer företag fortfarande att ha andra än myndigheternas ögon på sig.

FORSKNING TAPPAR SYNLIGHET

I en CSR-rapport redovisar företag bland annat för hur deras verksamhet påverkar miljön, hur arbetsförhållandena ser ut för deras anställda och hur de motarbetar korruption. Ett nytt element i CSR är skatteflykt. – Det finns en diskussion om att företag borde bli redovisningsskyldiga för sina skattefotavtryck, i synnerhet globala bolag i utvecklingsländer, berättar Solitander. Han anser att forskningens genomslag är relativt svagt i Finland och att det inte blir bättre i takt med att anslagen minskar. För CSR-forskare är det naturligt att liera sig med biståndsorganisationer, för att kunna studera hur de globala företagen hanterar ansvarsfrågor i u-länder. – I dag mäts forskningens genomslag främst i hur många andra forskare som citerar vår forskning. Systemet värdesätter inte hur aktörer utanför vår egen krets av forskare har nytta av forskningen. Om vi vill att vår forskning ska ha samhällspåverkan måste vi arbeta närmare andra organisationer och samhället, konstaterar Nikodemus Solitander. JO H AN SVENLIN

Janne Tienari, till vänster, vill syna enskilda företags organisationer som ett led i att förbättra landets ekonomi. Nikodemus Solitander fokuserar på sociala aspekter.

FOTO: LEHTIKUVA

Finanspolitiken är inte så stadd vid forskningsresultat som den borde vara. Det anser Raimo Sailas, som gick i pension år 2013 efter många år som stats sekreterare på finansministeriet. – Politikerna har starka förutfattade meningar och känner sig dessutom tvungna att blidka intressegrupper. De flesta är överens om att utgifterna behöver stramas åt och de kanske också inser vad som egentligen vore bäst för samhällsekonomin, men de vågar inte gå emot vad de tror att väljarna tycker, säger Raimo Sailas. Han anser att beskattning är ett område där forskningen har speciellt svårt att göra sig hörd. – Ett klassiskt exempel är när Matti Hetemäkis arbetsgrupp presenterade sin mycket grundliga rapport 2011. Rapporten blev först avvisad av Jyrki Katainens regering och därefter har alla landets regeringar, en efter en, ignorerat den, trots att rapporten också har stöd av internationellt högt ansedda forskare, däribland skotten och ekonomipristagaren James Mirrlees. Även momsreglerna bestäms på andra premisser än de samstämmiga forskningsresultat som finns tillgängliga. Bland annat har Statens ekonomiska forskningscentral VATT kommit fram till att BNP skulle förbättras med endast en procentsats för moms i stället för flera olika procentsatser. Den slutsatsen har inte tagit sig igenom den politiska beslutskvarnen. – Ekonomisk forskning är visserligen inte lika entydig som naturvetenskaplig forskning, men det finns också säkra resultat inom ekonomi. Dessutom tar forskarna själva fram vilka osäkerhetsfaktorer det finns i deras resultat. Subventioner är också ett ämne där politikerna ofta väljer andra argument än de som stöds av forskning. – Inför varje val är partierna överens om att företagsstöd ska slopas, men sedan gör de undantag därför att de pressas från olika håll. Till samma kategori hör vindkraften, som för samhällsekonomin är ett mycket dyrt sätt att producera el. Sailas ser inga tecken på att forskningsresultaten skulle få en starkare ställning i den politiska debatten. Det finns heller inga partier som är bättre eller sämre än andra i det här hänseendet. – Regeringen Sipilä inledde bra, men sedan har den brutit flera av sina linjedragningar när den stött på motstånd från intressegrupper. Det ser ut som om finanspolitiken är dömd att styras av välmenande klanterier, säger Raimo Sailas. JS 15

Paula Koskinen Sandberg säger att löneskillnaden är ett strukturellt problem.

FOTO: KARL VILHJÁLMSSON

Hon forskar för lika lön Trots ambitiösa program för lika lön har väldigt lite hänt i Finland under de senaste 30 åren. Paula Koskinen Sandberg har forskat i varför det är så. ”Dedikerad till alla hårt arbetande, undervärderade och underbetalda kvinnor där ute”. Doktorsavhandlingens (The Politics of Gender Pay Equity-Policy Mechanisms, Institutionalised Undervaluation, and Non-Decision) första sida gör det klart. Forskaren Paula Koskinen Sandberg som disputerade vid Hanken i mitten av oktober har en tydlig målsättning och en politisk agenda. Hon vill att lönegapet mellan män och kvinnor ska minska och hoppas att hennes forskning kan främja den utvecklingen.

MARGINELL FÖRBÄTTRING

Kvinnornas löner är i dag i genomsnitt 17 procent lägre än männens. Tittar man drygt 30 år bakåt i tiden har inte mycket hänt – i mitten av 1980-talet var löneskillnaden 20 procent. Ofta förklaras löneskillnaden med segregationen av utbildningen och arbetsmarknaden. Skulle fler kvinnor välja mansdominerade branscher skulle löneskillnaden minska, argumenterar många. Det finns också de som hävdar att löneskillnaden egentligen är mycket mindre. Bland andra har Finlands näringsliv EK:s sakkunniga Heidi Marttila synligt talat för att löneskillnaden enbart är tre procent när man granskar skillnader inom branscherna. I sin doktorsavhandling skriver Koskinen Sandberg att det är ensidigt att fokusera på arbetsmarknadens segregation. – Det finns inget absolut värde på arbete. Det finns en historisk förklaring till att vissa branscher har lägre löner än andra och det historiska arvet återspeglas i lönerna än i dag. Koskinen Sandberg påpekar att det till exempel funnits separata lönetabeller för kvinnor och barn som jobbade med industri- och fabriksarbete.

– I branscher, där majoriteten av de anställda är kvinnor, har det funnits samma tanke om att man inte behöver betala så hög lön åt kvinnor. Finland ratificerade den internationella arbetsmarknadsorganisationen ILO:s konvention om lika lön för lika arbete 1962, och 1970 förbjöds diskriminering i arbetsavtalslagen. År 2006 lanserade regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna ett gemensamt likalönsprogram. Programmet var ambitiöst men mycket lite har hänt. Varför?

BOTTNAR I VÄLFÄRD OCH KOLLEKTIVAVTAL

Koskinen Sandberg påpekar att frågan är komplex. Dels har det finländska välfärdssamhället spelat en aktiv roll i att skapa en sekundär arbetsmarknad för finländska kvinnor som jobbar inom social- och hälsovården i den offentliga sektorn. Dels har de finländska arbetsmarknadsorganisationerna bevakat sina egna intressen och motsatt sig stora strukturella förändringar som skulle minska löneskillnaderna. Koskinen Sandberg skriver att det så kallade trepartssamarbetet också spelat en viktig roll. – Lönenivåerna mellan olika branscher är institutionaliserade i kollektivavtalen och att komma åt löneskillnaden mellan branscherna är svårt. – Likalönsprogrammet hade höga målsättningar men det bygger på att regeringen ska förhandla med arbetsmarknadsorganisationerna om förändringarna. Därför kan de i stor utsträckning styra vilka frågor som tas med. Hur kunde en lösning se ut? – Man borde höja lönerna i de kvinnodominerade branscherna. Det kräver politisk vilja, och eftersom det i stor utsträckning berör den offentliga sektorn är det också en budgetfråga. Det är svårt, men inte omöjligt. LINA LAURENT

”Diversitet lönar sig” Mångfald är en styrka som skapar innovationer och framgång. Det tror Fazer-koncernen som vill att bolagets anställda ska återspegla samhällets mångfald. I år har det gått 125 år sedan Karl Fazer grundade sitt konditori vid Glogatan i Helsingfors. Jubileumsåret följs nästa år av Finlands 100-årsfest och Fazer-koncernen valde att ge en annorlunda gåva åt nationen, ett utbildningsprogram för personer som har svårt att komma in i det finländska arbetslivet. Programmet, 125 möjligheter till arbete, görs i samarbete med Diakonissanstalten och riktar sig till bland andra flyktingar, asylsökande, personer med begränsad arbetsförmåga, unga arbetslösa och till långtidsarbetslösa. Målet är att ge en anställning åt minst 70 procent av de 125 personer som genomför programmet. Programmet går hand i hand med Fazers värderingar och nya diversitetsstrategi. En diversitetsplan gjordes i fjol – den lyfter bland annat fram att ”mångfald bland arbetstagarna är en framgångsfaktor och en källa till expertis, nya perspektiv, nya idéer och till utveckling av service och produkter.” Fazers koncernchef, Christoph Vitzthum, säger att det finns en stark affärsmässig grund för att beakta diversitet. – Mångfald skapar innovationer. Om alla är lika blir det en mycket enkel beslutsprocess men man ser bara en sanning och en möjlighet. Jag tror inte det är en slump att många svenska bolag i dag är så innovativa och framgångsrika och har en förmåga att jobba på internationella marknader. För Christoph Vitzthum betyder mångfald att alla är olika. Olikheten kan finnas i människors tänkesätt och värderingar. På ett företag uppnås den bland annat med rätt rekrytering. – Det här är minst lika viktigt som att ha människor av olika nationalitet, kön med mera. En aspekt som ofta försummas är att man bör ha människor av olika åldrar i sin organisation. Enligt Christoph Vitzthum är det lätt att falla i en fälla där man anställer personer som påminner om en själv. – Ofta gillar man att se likheter mellan sig själv och den sökande men du behöver en rekryteringsprocess som verkligen hjälper dig att ifrågasätta dina val. Är detta verkligen det jag behöver? Christoph Vitzthum påpekar att en del av bolagets verksamheter återspeglar en större mångfald än andra utan att bolaget satsat på det. – I vår chokladfabrik i Vanda, med cirka 300 anställda, jobbar personer från drygt 30 länder. Vi tycker det är bra med mångfalden även om vi själva inte kan ta någon ”credit” för att det blivit så. Jobben där är relativt lågt avlönade och det har varit svårt att rekrytera ”stamfinländare” till fabriken. Hur gör ni för att få mer mångfald på högre poster? – Jag tror inte att vi gjort tillräckligt stora framsteg ännu. Mångfalden på toppnivån syns närmast i att vi har oliktänkande människor, män och kvinnor, representerade. Det är ändå bara en tidsfråga innan situationen ändras eftersom vi helst rekryterar internt och på lägre poster finns en bredare diversitet. I Fazer-koncernens styrelse finns en kvinna och åtta män. I koncernens ledningsgrupp finns två kvinnor och sju män.

FOTO: FAZER-KONCERNEN

Fazers koncernchef Christoph Vitzthum tror att företag, som jobbar med konsumentvaror i högre grad än andra företag, ser mångfald som en nyckel till bättre resultat.

Christoph Vitzthum säger att det nya utbildningsprogrammet, 125 möjligheter till arbete, i grunden handlar om just mångfald. – Vi tycker att de här grupperna är en viktig del av vårt samhälle. Programmet är inte lätt att administrera, det är en stor satsning från vår sida men vi upplever att det är viktigt. Christoph Vitzthum konstaterar också att Fazer behöver folk. – Vi har arbeten som vi har svårt att få personal till. LINA LA UR E N T

KO LU M N

UTBILDNINGEN ÖPPNADE NYA Business Lead-programmet gav syriern Abdallah Jarkas självförtroende och en vilja att studera vidare på magisternivå. Det var tack vare sin svenskspråkiga vän som Abdallah Jarkas fick nys om Business Lead-programmet. Vännen hade hört talas om programmet på radion och konstaterade att Abdallah Jarkas uppfyllde alla kriterier för att kunna bli antagen. Sagt och gjort. Abdallah Jarkas sökte och fick en plats. – Jag var mest lockad av chansen att få göra praktik på ett finländskt företag. Jag visste att jag behövde hjälp med att komma in på den finländska arbetsmarknaden. Abdallah Jarkas kom till Finland 2015. När han sökte till programmet hade han redan fått ett kontinuerligt uppehållstillstånd och inlett studier i svenska. – Jag har många svenskspråkiga vänner och valde därför integrationsutbildningen på svenska. Svenska är dessutom mycket lättare att lära sig än finska. Abdallah Jarkas har från tidigare en kandidatexamen i ekonomi från universitetet i Damaskus och har bland annat jobbat som internrevisor på Bank of Syria. Han har både studerat och jobbat på arabiska, engelska har han lärt sig på egen hand. Innan Business Lead inleddes var Abdallah Jarkas nervös för hur han skulle klara programmet. – Jag trodde att det skulle vara tyngre att studera på engelska än vad det var. Ämnena var intressanta, stämningen var avslappnad och det var roligt att studera. Den två månader långa praktik, som ingick i programmet, gjorde Abdallah Jarkas på försäkringsbolaget Folksam. Han jobbade på ekonomiavdelningen och stortrivdes. Han konstaterar också att hans kunskaper i svenska hjälpte. – Jag förstår enkla konversationer på svenska men inte finansiell terminologi. Det var ändå inte ett stort problem. Jag jobbade främst med siffror och översatte en del till engelska. Abdallah Jarkas bild av det finländska arbetslivet förändrades under praktiken. – Jag trodde det skulle vara mycket hierarkiskt och strikt men det var det inte och jag gillade det verkligen. Alla kolleger

FOTO: KARL VILHJÁLMSSON

Abdallah Jarkas

var också otroligt hjälpsamma och vänliga. Största skillnaden var att människor pratade mindre med varandra än vad mina kolleger i Damaskus gjorde. En annan skillnad var klädseln. På banken i Damaskus hade alla alltid kostym medan de anställda på Folksam var klädda ledigre.

Lyckat integrationsprogram Upprymda företag, lyckliga deltagare och mer än nöjda arrangörer. Det banbrytande Business Lead-programmet visar vägen för nya samarbetsformer. Programmet Business Lead, som inleddes i maj i år, avrundades med en betygsceremoni i slutet av oktober. I korthet handlade programmet om att erbjuda 40 utbildade asylsökande en chans att integreras i det finländska och europeiska arbetslivet genom utbildning, mentorskap och arbetspraktik. Johanna Korpia, affärsansvarig vid Hanken & SSE Executive Education berättar att idén till programmet föddes efter evenemanget Slush 2015. – Där talade alla om social inverkan och socialt ansvar. Vi

funderade på vad vi kunde göra och tänkte att vi kunde erbjuda det vi är bäst på: utbildning och utveckling. Utbildningspaketet byggdes upp från grunden på bara några månader. Arrangörerna fick jobba med institutioner de aldrig samarbetat med tidigare, bland annat Röda Korset och migrationsmyndigheterna. Hanken & SSE Executive Education var för första gången också med om att skapa inlärningsmaterial för mobila plattformar i och med samarbetet med mobilföretaget Funzi. Enligt Johanna Korpia har största delen av deltagarna varit mycket nöjda. – Vi såg flera deltagare förändras från att ha varit tysta och inåtvända till positiva och öppna. Många har sagt att programmet räddat deras liv.

DÖRRAR Abdallah Jarkas lyfter fram jämställdhet mellan män och kvinnor som något han uppskattar i det finländska arbetslivet. På frågan om han ser annorlunda på sin framtid i dag än innan programmet kommer svaret direkt: – Ja, mycket annorlunda. Innan programmet hade han läst arbetsplatsannonser och blivit nedstämd av tanken på att alla jobb krävde goda kunskaper i finska. – Jag trodde förut att jag inte skulle ha en chans att komma in på ett företag under de närmaste fem åren på grund av språkkraven. I dag har jag fått bekanta mig med en arbetsplats, jag ser mig själv i ett professionellt sammanhang och vet vilka jobb jag kan göra. Abdallah Jarkas använder det engelska uttrycket empowered för att beskriva hur han i dag känner sig – han har en större makt att påverka sitt eget liv. Han säger också att programmet väckte en vilja att studera vidare till ekonomie magister. LINA LAURENT

ABDALLAH JARKAS »» Aktuell: Deltagit i Business Lead-programmet. »» Tidigare: Internrevisor på Bank of Syria and Overseas, ekonomiassistent på det EU-stödda programmet Municipal Administration Modernisation i Syrien. »» Utbildning: Ekonomie kandidat, bokföring och finansiering, Damaskus universitet (2010). »» Om att använda Funzi: ”Det var annorlunda än att studera med böcker. Mindre strikt, mer lekfullt, ett kul trevligt sätt att lära sig.”

Motivationen bland deltagarna var hög, endast tre personer avbröt studierna, och Johanna Korpia påpekar att även företagen och mentorerna varit nöjda. – En mentor sade att detta var det meningsfullaste han gjort under hela sin karriär. I programmet rymdes förstås också besvikelser. – I en del företag var ”matchen” mellan praktikant och företag inte den bästa. I dag vet vi ändå att tio personer fortsätter arbeta på samma företag där de gjorde sin praktik. Fortsättningen då? Arrangörerna har en ny runda i tankarna och söker om finansiering men än så länge är framtiden öppen. LINA LAURENT

FOTO: SVANTE BERGSTRÖM

Henrik Steinbrecher är Executive in Residence vid Hanken och medlem av Hanken International Advisory Board.

BOKTIPSET Financial crises is a fascinating true story told by Timoty F. Geithner on how he finds himself selected by a newly elected president Barack Obama to a position were he has to face the eye of an unprecedented financial crisis, a story told by one of the major players in the system working on getting it right. The book is written by Geithner and should be read on that basis – but having said that, a very much relevant testimony on how the effects of the decisions made then still affect politics of today, recently as part of the back drop of anti-establishment sentiments during the last presidential elections in the US. Geithner served as the president of the New York Federal Reserve from late 2003 to 2008 and secretary of the Treasury from 2009 to 2013, and so sat near the center of the American financial system. He then had a central role in handling the global financial melt down. Geithner’s upbringing was not typical by US standards. By the way he describes his background and comes cross as “an ordinary person pulled in to many extraordinary situations”. Earlier in life he did not appear to have a plan for his career but the book testifies that he eventually got himself one. About the US financial crisis, many different stories are out there on which to blame; the system generally, Wall Street, bankers, pension funds, American debtors, government, the Chinese etc. To Geithner, he writes, “The fundamental causes of this crisis were familiar and straightforward,” "It began with a mania — the widespread belief that devastating financial crises were a thing of the past, that future recessions would be mild, that gravitydefying home prices would never crash to earth.” He thinks it was a mistake to allow Lehman Brothers to fail in September 2008, and apparently he would have prevented it if he could have. Geithner sees the government’s response to the financial crisis mainly as a great success — though he of course understands that a lot of people don’t agree with him. “We did save the economy, but we lost the country doing it.

KO LU M N

Hanken Premium Partner:

Viktigt att nätverka Fundera på vilken din målsättning är – också över tiden. Uppträd aktivt och visa intresse. Skapa win-win-situationer om du vill ha goda kontakter, i bästa fall blir de affärskontakter någon gång i framtiden. De här tipsen om nätverkande gav Tomas Otterström åt studerandena då han öppnade Hankens tredje Flash Mentoring-evenemang i mitten av november. Han jobbar som Advisory Partner och ledare för affärsverksamheten inom ansvarsfull placering och företagsansvar på expert- och konsultbolaget KPMG, ett Hanken Premium Partner-företag.

Hanken Partner:

Hanken Branding Partner:

Hanken Vasa Partner:

FÖR NÄRMARE INFORMATION: Koordinator för näringslivssamarbete Alexandra Lönnström, 050 5527 271, alexandra.lonnstrom@hanken.fi eller näringslivskoordinatorn i Vasa Minna Kullas, 050 5350 197, minna.kullas@hanken.fi 20

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Tomas Otterström gav goda råd åt bland andra Saila Löfström och Robin Forsberg.

Den här gången deltog åtta studerande, fördelade på fem grupper. De fem mentorerna dröjde 15 minuter hos varje grupp, för att besvara frågor om bland annat nätverkande, innan de bytte till nästa. Frågorna gällde i stor utsträckning praktiska problem, allt från hur man hittar sitt första jobb och skapar kundnätverk till hur man får kontakt med folk som man inte känner på en tillställning, berättar Tomas Otterström. Han gratulerade dem som tog sig tid att delta i evenemanget. – Nätverk är viktiga i alla sammanhang i arbetslivet. De behövs när du söker ditt första och efterföljande jobb, när du själv rekryterar personal, när du söker businesspartner och leverantörer och när du lockar kunder, summerar han. Tomas Otterström konstaterar att flera deltagare redan hade social talang och var ambitiösa. – Men de som verkligen skulle ha behövt den här sparringen var antagligen inte med. Därför borde varje deltagare ha tagit med en blygare kompis. Varför deltar KPMG redan för andra gången i Hankens Flash Mentoring? – Bolaget växer, både organiskt och genom företagsförvärv. I fjol ökade omsättningen med 12 procent. Speciellt när det gäller den organiska tillväxten behöver vi unga förmågor med en fräsch syn på businessen och en stor iver att omsätta vad de lärt sig under studierna i arbetslivet, säger Otterström. En annan orsak är att KPMG, med tanke på kommande rekryteringar, gärna bekantar sig med studerande som kan svenska och sådana som har en internationell bakgrund. – De bästa av vardera behövs inom KPMG. Dessutom värdesätter vi forskningen och undervisningen på Hanken. Tomas Otterström, som själv är Hankenalumn, noterar också att intresset för företagande ökat betydligt bland studerandena. – Här finns till exempel en studerande som redan har två företag som går så bra att han har svårt att hinna med studierna. En annan har beslutat att inte ta anställning hos någon och en tredje har varit volontär på Slush. PETER N O R D L I I N G

LÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI

PÅ J OB B

Johan Nordmyr Under sin studietid på Hanken i Vasa startade Johan Nordmyr företaget YourCoach tillsammans med sin fru Anna. Han är 32 år och utexaminerades från Hanken 2010 med finansiell ekonomi som huvudämne. Företaget grundade han år 2009. Förutom ekonom är Johan Nordmyr personlig tränare, hälsoprofilbedömare och yrkestränare. – Vi betjänar i huvudsak företag och organisationer med friskvård. Vår vision är att skapa välmående och lönsamma arbetsplatser. Om personalen mår bra vinner alla på det, både ekonomiskt och socialt, säger Nordmyr. – Vi kartlägger företagens behov och har åtgärder för att förbättra det fysiska eller mentala välmåendet. Det kan innebära till exempel fysisk träning på både grupp- och personlig nivå. Den senaste tiden har behoven av coaching ökat på de mentala och sociala områdena. Därför jobbar vi nu också med problemoch konfliktlösning, samt hur man utvecklar kommunikationen inom företagen. Eftersom YourCoach är ett ganska litet företag, sköter Nordmyr mycket av det administrativa arbetet vid sidan om coachingen. – Det har blivit mer jobb med försäljning och fakturering. Vi är sex som jobbar i företaget, så jag har delegerat mer av det praktiska utförandet till mina medarbetare, säger han. Förutom det administrativa arbetet har Nordmyr haft många kundmöten och planerat arbetet för kommande månader. Den största utmaningen i arbetet tycker Nordmyr är att ha varierande arbetsuppgifter. – Men det har blivit bättre. Jag jobbar på att koncentrera mig på vissa uppgifter och på att fördela arbetsuppgifterna inom företaget. Även om det är roligt att ha många olika uppdrag, kan det vara slitsamt i längden, säger han. Det som glädjer honom just nu är intressanta kundmöten

som har resulterat i flera spännande projekt inför nästa år. – Just nu känns det bra, säger han. Johan Nordmyr gillar idrott och musik, och var senaste månad i Vasa ishall på Kents konsert. KD

FOTO: JOHANNES TERVO

DET HÄR GJORDE VI... HANKEN presenterar i varje nummer två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Johan Nordmyr och Kristiina Palmgren. FOTO: MATIAS UUSIKYLÄ

Kristiina Palmgren

När jag kontaktar Kristiina Palmgren är hon på väg hem från Stockholm. Där jobbar hon med ett projekt tillsammans med Hanken & SSE Executive Education inom ett program som kal�las Luxury Cluster Finland. Palmgren har gått på Hankens MBA nummer 13 (2010– 2011) och blev utexaminerad 2011 med management som huvudämne. Hennes företag heter Greetings From Luxury Finland. – Inom företaget utvecklar vi finländsk lyx med hjälp av service management och kundupplevelser. Vi utbildar, utvecklar och konsulterar. Vi samarbetar också med Haaga-Helia yrkeshögskola där vi har utbildat studerande i lyxbetjäning, berättar hon. Hon har nyss gett ut en bok tillsammans med kollegorna Satu Väkiparta och Nina Broström. Boken är skriven på finska och har titeln Luksus – suomalainen osaaminen kilpailuetuna (Lyx – finländskt kunnande som konkurrensfördel). Palmgren berättar att hon efter sina studier på Hanken under två år pendlade mellan Shanghai och Finland. Hon lärde sig att kineserna, liksom ryssarna, gärna vill både visa och använda sina pengar. När hon jämförde dessa kunders förväntningar med det finländska utbudet, märkte hon att det fanns en stor brist i Finland. Även om de finländska produkterna håller hög kvalitet, lämnar kundbetjäningen mycket övrigt att önska.

– I Finland måste man lära sig att tänka på kundupplevelsen. Våra priser är redan på lyxnivå, men kundbetjäningen håller inte måttet, säger hon. Boken kom ut för drygt en månad sen. Författarna har jobbat med den i cirka ett och ett halvt år och den har getts ut av Alma Media. – Ämnet lyx är utmanande för finländare. Med den här boken har vi gjort ett pionjärarbete och rört oss på ett helt nytt område, säger hon. Bokutgivningen och marknadsföringen har tagit en hel del tid den senaste månaden. Därför slappnar Kristiina Palmgren gärna av med hot yin yoga på fritiden. KD 21

B R I E F I N E N GL I S H

PHOTO: POND5

The Golden Age of Entrepreneurship With the run-down Finnish economy, the hopes of entrepreneurs saving the state finances are growing. Especially the younger crowd is attracted by entrepreneurship and the chance to work with exactly what interests them. The role of the entrepreneurs is steadily growing, and during the last decade, small and medium-sized enterprises have had a stimulating effect on the employment rate in Finland. – The current trend is that the larger enterprises are getting smaller, and the small and medium-sized enterprises bigger in terms of number of employees, says Mika Kuismanen, Chief Economist at the Federation of Finnish Enterprises. One reason is outsourcing, but Kuismanen also points out that there is a changing attitude towards entrepreneurship. – Twenty years ago, few dreamed of being entrepreneurs, especially if you had a university degree. Nowadays it’s more common, given the new opportunities to specialise or to work with exactly what you find interesting, he says.

A DREAM OR A NIGHTMARE?

The road of the entrepreneur is demanding, and not everybody can make it. In Ostrobothnia, the entrepreneurial spirit dates back to as early as the 17th century.

FLOURISHING IDEAS IN THE BASEMENT Cloud services may be good in many ways, but it is easier to create something when you actually sit in the same room, say representatives for the three companies Baarly, Indagatus and Helsinki Concierge, situated in Hanken Business Lab, in the basement of Hanken in Helsinki. Baarly has created an app that allows you to order drinks with your phone and get you past the lines to the nightclubs. “Restaurants soon noticed that the system was effective since the drink and the ticket were already paid for”, says Rasmus Klärck. The restaurant app was very successful and lead to new projects, the biggest of them being an app that would connect all of Hanken’s student it-systems. Indagatus is a company that does customer surveys in stores with students acting as interviewers. The interviews have generated new ideas, e.g. Helsinki Concierge, owned by Indagatus. Helsinki Concierge does tour guiding but also perform miscellaneous tasks to make life easier for its clients. The service ranges from home delivery of milk to VIP-treatment for frequent flyers. 22

– The key to our success lies in the entrepreneurial traditions in Ostrobothnia, and the success of others within the community fuels the next generation of entrepreneurs, explains Mikael Nyström, CEO at Österbottens Företagarförening society. On the other hand, the entrepreneurial way of living takes its’ toll. – You have to be persistent and give up a lot of your time. Sometimes the pressure to perform and manage on your own can be tough, and it can be hard to admit when you have been defeated. It is healthy to discuss these problems with others and to constantly evaluate yourself and your business, Nyström says.

GOOD TIMES AHEAD

The future looks bright for the entrepreneurs. The social security of entrepreneurs has been improved, and Kuismanen points out that the laws and regulations have never been as entrepreneur friendly. Nyström agrees. – Today, entrepreneurs are considered to be an important part of our society. The future looks brighter than in years, and this creates more optimism and entrepreneurial spirit, Nyström says.

PHOTO: PATRIK LINDSTRÖM

William von der Pahlen (Indagatus), Rasmus Klärck (Baarly), and Niilo Kervinen (Helsinki Concierge).

BRIEF IN EN G L ISH

MAKING SOCIAL RESEARCH MATTER AGAIN There seems to be a political climate prevailing where decisions are based on feelings and a strictly personal view of matters rather than on scientific studies. – Finns have a big faith in scientific research. Medicine and technology in particular are considered to be reliable. Social sciences and intellectualism are not so popular at the moment. Research results that challenge common beliefs are hard to present to a big audience, says Janne Tienari. In November he was appointed Professor of Management and Organisation at Hanken School of Economics. In addition to his professorship he will also be involved in the new gender research institute Godess at Hanken. The institute is a co-operation between Hanken, Jyväskylä University and KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The research focus at the new institute will be on gender issues and social sustainability. There is another competence centre at Hanken which focuses on similar issues: Centre for Corporate Responsibility, CCR. Here the main point of interest is the social responsibility of enterprises. CCR is a collaboration between University of Helsinki and Hanken and employs around fifteen researchers. – CCR has its roots in an informal network of researchers with an interest in Corporate Social Responsibility, CSR and politics, says Nikodemus Solitander, researcher at Hanken and Director of CCR. – The centre will concentrate on the social aspects of CSR rather than environmental issues, he continues. For a couple of decades now, the social responsibilities of companies have gone from being a marginal phenomenon to establishing their position as common practice in business life. CSR is also becoming a part of the legislation in many countries. Two years ago the European Parliament established that every enterprise with more than 500 employees has to publish a yearly report on the company’s social responsibility. The report should consist of information about the environmental impact from the enterprise, the working conditions among the employees and how they stem corruption. A new proposed angle to CSR is tax evasion.

SUCCESSFUL INTEGRATION PROGRAMME With exhilarated companies, happy participants and satisfied organisers the new Business Lead programme has given way for new opportunities. As the programme kicked off in May this spring, Abdallah Jarkas and 39 other highly motivated asylum seekers got a door opener to the Finnish and European society and working life. The integration programme Business Lead, given by Hanken & SSE Executive Education, offered the participants education, mentoring and an internship period at a Finnish company. – I was attracted by the possibility to do an internship at a Finnish company, as I know I needed help to get in to the Finnish working life, says Jarkas, who came to Finland in 2015. Johanna Korpia, Business Director at Hanken & SSE Executive Education experienced both companies and mentors to be truly satisfied with their participation. ”One mentor said this was the most meaningful he had ever done during his career”, she concludes. Hanken & SSE Executive Education is looking to set up a new round of the programme, but so far nothing is decided.

FISCAL POLICY NEGLECTS RESEARCH RESULTS Raimo Sailas, former State Secretary of the Ministry of Finance, finds that fiscal policy is not so familiar with research results as it should be. He thinks that most people do realise what would be best for the economy and agree that some cuts have to be made but they do not want to oppose the assumed opinion of voters. Sailas thinks that taxation is a particularly difficult area for research to penetrate and cites a classic example regarding the thorough report made by Matti Hetemäki in 2011. It was supported by several esteemed researchers also internationally but to this day, every government in Finland has ignored the report. Rules for value added tax and subsidies are other issues that are decided upon without consideration to available concurrent research results. Even though economic research is not as clear-cut as scientific research, Sailas thinks that also within economic research there are certain results that are indisputable. However, he does not see any signs of research results gaining more ground in the political debate and that goes for all parties in the political spectrum.

PHOTO: KARL VILHJÁLMSSON

Abdallah Jarkas