Hanken #3/2016 - En alumntidskrift från Svenska handelshögskolan

1

A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

3/16 I DETTA NUMMER: 2 Hänt på Hanken 4 Ledaren: Nina Olin 5 Alumner stöder insamling 6–11 Hankendagen i Vasa 12 Utnyttjandet av data haltar 14 Kombinera e-handel med stenfot 15 Boktipset 16 Färskt företagande på Torget 17 Inspirerande atmosfärer 18 På jobb 19 Kolumnen 20 Näringslivet mötte studerande 21 Brief in English

Framtidsvisioner och framgångsbusiness på Hankendagen i Vasa.

Färska företagaren Nina Ingves valdes till Årets Alumn.

Sidorna 6–11

H Ä N T PÅ H A N KEN

STORT INTRESSE FÖR MENTORPROGRAM Hankens tre mentorskapsprogram för läsåret 2016–2017 körde i gång i slutet av september, med totalt 53 mentoradeptpar inom två svenskspråkiga program (Helsingfors och Vasa) samt ett engelskspråkigt program (Helsingfors).

Syftet med mentorskapsprogrammen är att en Hankenalumn, som etablerat sig i arbetslivet, delar med sig av sina erfarenheter till en studerande och hjälper med funderingar kring studier, karriär och framtiden i allmänhet.

CENTER FÖR FÖRETAGSANSVAR Hanken och Helsingfors universitet har grundat ett nytt forsknings- och utvecklingscenter inom företagsansvar, Centre for Corporate Responsibility (CCR). Syftet med centret är att stärka gemensam tvärvetenskaplig forskning i interaktionerna mellan handel, politik och samhälle.

CCR stöder en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling hos finska företag genom att bedriva forskning av hög kvalitet i samarbete med företag, icke-statliga organisationer, och forskningsinstitut.

NY MILJON- DONATION

HANKEN NETWORK DAY Hundratals studerande, 23 företag och några studerandes uppstartföretag samlades på Hanken den 22 september under det årliga nätverksevenemanget Hanken Network Day. Målet med dagen är att erbjuda en plattform för studerande och företagsrepresentanter att mötas.

Under dagen träffade studerandena experter i näringslivet under bland annat snabbintervjuer och omvända intervjuer. Dessutom ordnades en välbesökt LinkedInworkshop tillsammans med HR- och rekryteringsspecialisten Jenny von Knorring.

Läs mer om dagen på sidorna 20–21.

HANKEN BUSINESS LAB ÖPPNADE Den 11 oktober invigdes Hankens Business Lab. Businesslabbet hjälper uppstartföretag, tillväxtbolag, föreningar och individer att uppnå betydande tillväxt på Hanken genom att erbjuda stöd, nätverk och kontorslokaliteter.

Lokaliteterna är nyinredda och kallas Torget. Där kan Hankenstuderande, -alumner, -anställda och andra samarbetsparter mötas när som helst, dygnet runt.

Läs mera på sida 16.

Familjen Erling-Perssons Stiftelse har donerat ytterligare en miljon euro åt Hanken. Det är stiftelsens andra donation under kampanjen HANKEN RETURNS. – Framtidens universitet står inför stora förändringar och utmaningar. För att kunna möta dessa krävs samarbete både vad gäller forskning och undervisning. Med hjälp av innovativt tänkande och entreprenörsanda kan vi också få Finland på fötter, betonar rektor Karen Spens.

Hanken levererar utbildning åt UNHCR Hanken har slutit ett avtal om projektpartnerskap med FN:s flyktingorganisation UNHCR om utbildning inom logistik för UNHCRs logistikpersonal globalt.

Under hösten levererar Hankens forskningsinstitut inom humanitär logistik (HUMLOG Institute) tre online-moduler inom logistik till UNHCRs digitala inlärningsplattform.

Nordiskt samarbete inom CSR

I september geomfördes den första modulen av doktorandkursen Corporate Social Responsibility and Sustainability in the Nordic context vid Handelshögskolan i Stockholm. Kursen är ett samarbete inom det nordiska PRME-nätverket och arrangeras av Hanken & SSE och norska BI. Kursen har som mål att utveckla det nordiska samarbetet och befrämja gemensamma tvärvetenskapliga forsknings- och artikelprojekt mellan doktorander i Norden.

Temat för den första modulen var hållbarhet ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Den tangerade frågor och perspektiv på hållbar utveckling och företagsansvar inom konsumtion, finansiering och stadsgeografi.

I kursen deltar 19 doktorander vid sju nordiska universitet. Deltagarna representerar en mängd olika ämnen, allt från finansiering till marknadsföring. Från Hanken deltar fyra doktorander.

Professionell utveckling

Personlig utveckling Niord bildar ett nätverk där man skapar kontakt till bekanta och nya ekonomkolleger.

Vi erbjuder program inom professionell och personlig utveckling samt nätverk och rekreation.

Niord jobbar tillsammans med Finlands Ekonomer för ekonomernas ställning på arbetsmarknaden. Som vår medlem får du alltså också del av alla de förmåner och tjänster som Finlands Ekonomer erbjuder. www.niord.fi | niord@ekonomit.fi | tfn 0400-138 528 2

Ditt nätverk till 4 000 ekonomer

Fritidssstugor i Tahko och Himos

Hanken 69:e i FT-rankning

ÅRSKURSTRÄFF 1956

När årskurs 1956 samlades till 60-årsjubileum i början av oktober mötte 26 forna studiekompisar upp.

Hankens magisterutbildning har placerat sig på plats 69 i Financial Times årliga Masters in Management-ranking. Financial Times rankar världens 90 bästa handelshögskolor som erbjuder magisterutbildning i ekonomi.

– Vi är väldigt nöjda över att finnas med på denna ranking, som vi ser som ett bevis på att Hanken erbjuder en internationellt konkurrenskraftig magisterutbildning, säger rektor Karen Spens.

ÅRSKURSTRÄFF 1961

HANKENDAGEN

De som inledde sina studier på Hanken hösten 1961 firade 55-årsjubileum i början av september. Med på träffen var 23 personer.

HANKEN RESEARCH DAY Hanken Research Day hölls i år den 30 september i anslutning till den så kallade Forskarnatten (Researchers’ Night), ett europeiskt evenemang som arrangeras samtidigt i cirka 300 städer i Europa. Under dagen presenterade ett tiotal forskare sin aktuella forskning. Evenemanget avslutades med formella installationstal av professorerna Kristina Heinonen, Nari Lee, Topi Miettinen, och Denise Salin.

I början av oktober samlade Hankendagen drygt 100 alumner på Hanken i Vasa.

Temat för dagen var global framgång ur ett österbottniskt perspektiv.

Temat behandlades i både diskussioner och workshoppar kring bland annat affärsmodeller, global framgång och profilering i ord och bild.

Dagens huvudtalare var futuristen Stefan Hyttfors, som framförde en inspirerande presentation om erfarenhet som skadar och kunskap i överflöd.

Läs mer om Hankendagen på sidorna 6–11.

KALENDERN

NOVEMBER M

T 1

2

3

4

5

6

7

8

O 9

10

T

11

F

12

L

13

S

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

8.11 US Election Day Debate 15.11 Hanken-Fulbright Seminar Series: John Broussard 24.11 Tryck – en katalysator för förändring?

Seminarium kring sysselsättning, mångfald och invandring på 2010-talet.

DECEMBER M

T

O

T 1

2

3

4

5

6

7

8

9

F

10

L

11

S

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

14.12 Fundraisingkväll

FEBRUARI 2017 M

T

O 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

T

F

L

S

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

2.2 Hanken Business Forum

Se www.hankennetwork.fi för mer information och anmälan.

DISPUTATIONER Mo Zhang har disputerat i finansiell ekonomi på avhandlingen ”Essays on Mispricing in the Chinese Stock Market”.

Tid: 23.9.2016 Plats: Svenska handelshögskolan, Vasa Opponent: George Athanassakos, the University of Western Ontario Kustos: Professor Johan Knif, Svenska handelshögskolan Dennis Sundvik har disputerat i redovisning på avhandlingen ”Earnings Management in Response to Corporate Tax Rate Changes: Essays on Private Firms”.

Tid: 30.9.2016 Plats: Svenska handelshögskolan, Vasa Opponent: Professor Stefan Sundgren, Umeå universitet Kustos: Professor Pontus Troberg

Maria Ehrnström-Fuentes har disputerat i logistik och samhällsansvar på avhandlingen ”Legitimacy in the Pluriverse: Towards an expanded view on corporate-community relations in the global forestry industry”.

Tid: 1.10.2016 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Professor Bobby Banerjee, Cass Business School, City University London Kustos: akademisk grad Nikodemus Solitander Paula Koskinen Sandberg har disputerat i företagsledning och organisation på avhandlingen ”The politics of gender pay equity: Policy mechanisms, institutionalized undervaluation, and non-decision making”.

Tid: 15.10 2016 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Dr. Lenita Freidenvall, Stockholms universitet Kustos: Emeritus professor Jeff Hearn

Tricia Cleland Silva disputerar i företagsledning och organisation på avhandlingen ”Packaging Nurses: Mapping the social worlds of transnational human resource management”.

Tid: 26.11 2016 kl. 12.00 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Professor Ivy Lynn Bourgeault, Telfer School of Management, University of Ottawa Kustos: Emeritus professor Jeff Hearn Petteri Günther disputerar i handelsrätt med avhandlingen: Transformation of the Recorded Music Industry to the Digital Age Tid: 2.12.2016 kl. 12.00 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Professor Matthew Rimmer, Queensland University of Technology 3 Kustos: Professor Marcus Norrgård

L E DA R E N

Digitaliseringen gäller också Hanken Digitalisering är ordet på allas läppar idag. Hur förändrar digitaliseringen vår vardag? Hur inverkar den på sysselsättningen? Åsikterna pendlar mellan dem som ser digitalisering som en övergående trend och dem som anser att vårt sätt att verka i samhället förändras permanent. Jag tror på det senare. Då vi som bäst uppfostrar en generation där det digitala inte är en innovation utan deras verklighet, tror jag inte på att det finns en väg tillbaka till det vi haft.

Inte heller Hanken kan vila på sina lagrar i den här frågan.

I de förhandlingar universiteten förde med Undervisnings- och kulturministeriet i våras, för avtalsperioden 2017–2020, var budskapet att universiteten skall dra full nytta av de möjligheter digitaliseringen erbjuder, när utbildningen, undervisningen och lärandemiljöerna utvecklas.

Undervisningen måste alltså tänkas om. Inte bara genom så kallad digitisering (digitisation) där nuvarande analog form överförs i digital form, utan genom ren digitalisering (digitalisation) där man tänker om hela verksamhetsmodellen utgående från digitala möjligheter.

På Hanken har arbetet redan börjat. Den succesiva förnyelsen av undervisningsinfrastrukturen i alla klassrum är på gång, biblioteksverksamheten och studieadministrationen är allt mer digital, och en ökande andel av kurserna ges antingen helt digitalt eller som så kallad blended learning, där inlärningsmetoderna är en blandning av digitala och traditionella element. I utvecklingsplanerna ligger bland annat utbildning av personalen så att man fullt kan dra nytta av de möjligheter digitaliseringen medför.

Också i den vision Finlands studentkårers förbund utarbetat för framtidens universitet efterlyses modern och ändamålsenlig undervisning. Studerandena önskar flexibilitet i avläggandet av kurser och tenter, mycket med hjälp av digitala element. Samtidigt önskar studerandena interaktivitet i form av gruppundervisning och andra närstudietillfällen. Att sammanföra modern undervisning med starka nätverk är en utmaning som vi på Hanken gärna tar oss an.

I det här numret av tidningen Hanken får du läsa om olika synvinklar på digitalisering och vilka förändringar den kan medföra. Att världen kommer att förändras snabbt är säkert.

Hankendagens huvudtalare Stefan Hyttfors citerade den australiensiska entreprenören Graeme Wood: ”Change will never be this slow again”. Med citatet ville han poängtera att utveckling och förändring inte längre sker linjärt, som vi människor kanske gärna skulle se, utan exponentiellt. För oss gäller det bara att gilla läget och hänga med.

NINA OLIN D I R E K TÖR F ÖR EXT ERN A RELAT IO N ER O CH M ARKNA D SFÖRING 4

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 CHEFREDAKTÖR Nina Olin ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Nathalie Edman-Koskell Margareta Granholm Marlene Gunsberg Minna Kullas Charlotta Niemistö Annika Ravald Pia Simons Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 60 17 e-post: hanken@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn 040 571 3422 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankennetwork.fi eller kontakta alumnkoordinator Nathalie Edman-Koskell tfn 050 552 7271 e-post: nathalie.edman@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Oy Fram Ab, Vasa ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2016 nr 1 9.3, nr 2 8.6, nr 3 2.11, nr 4 14.12 PÄRMFOTO: Johannes Tervo PÅ BILDEN: Nina Ingves

HANKEN RETURNS:

Varje röst för Hanken är viktig Nu tar Hankens fundraisingkampanj HANKEN RETURNS fart också bland alumner och andra privatpersoner. Flera av dem engagerar inte bara sig själva, utan också varandra, till exempel genom bemärkelsedags- och årskursinsamlingar.

I skrivande stund har fundraisingkampanjen, som startade i slutet av år 2014, inbringat 6,8 miljoner euro. Lejonparten kommer från företag, stiftelser och fonder. Dessutom har cirka 300 privatpersoner ställt upp, och de blir hela tiden flera. Målet är 1 300 privata bidragsgivare, motsvarande tio procent av alumnerna.

– Erfarenheten visar att den stora massan ansluter sig i slutskedet. Förhoppningsvis går det så också den här gången, säger fundraisingchef Camilla Wardi.

Hon räknar med att skatteavdraget för privata donationer mellan 850 och 500 000 euro och det att kampanjen avslutas om ett drygt halvår, sätter fart på bidragsgivarna. Men pengarna är inte allena saliggörande. Antalet donatorer spelar också en viktig roll.

– Både i nationella och internationella sammanhang är det viktigt att Hanken kan visa en så lång supporterlista som möjligt. Till exempel vid förhandlingar med Undervisnings- och kulturministeriet, andra högskolor samt under ackrediteringsevalueringar är det av stor betydelse att ett brett garde av alumner ställer upp för sin högskola, säger Camilla Wardi.

BRETT NÄTVERK STÖDDE INSAMLING

Susanna Slotte-Kock i Vasa är en av dem som genomfört en bemärkelsedagsinsamling inom ramen för HANKEN RETURNS. Med facit på hand är hon nöjd med resultatet.

– Målen överträffades.

Slutsumman blev dubbelt högre och antalet bidragsgivare blev också klart fler än jag räknat med, säger hon.

Susanna Slotte-Kock jobbar som utvecklingsdirektör på Vasa stad. Därför föll det sig naturligt att hennes breda nätverk av samarbetsparter deltog i insamlingen. Hur mycket pengar de sträckte till vill hon inte avslöja.

Susanna Slotte-Kock.

När Susanna Slotte-Kock fyllde 50 år i januari var hon den första som på detta sätt startade en privat insamling för att gynna Hanken. Det ville hon göra dels därför att hon är ekonomie doktor från Hanken, dels därför att hon omfattar Hankens visioner.

– Hanken vill vara en internationell högskola som bland annat gynnar utlandsstudier och -praktik. Detta är viktigt för Vasaregionen, där framför allt det starka energiklustret sätter en internationell prägel på regionen. Här behövs folk som, förutom yrkeskunnande, också har internationella erfarenheter, säger hon.

DONATION I STÄLLET FÖR GÅVOR

Mikaela Krohn, 30-årig doktorand på Hanken, ville inte ha några gåvor då hon fyllde jämna år. I stället beslutade hon förverkliga en gammal tanke om att delta i Hankens fundraising.

– Eftersom jag inte själv kunde donera en stor summa pengar, valde jag att samla donatorer, säger hon.

Fundraisingteamet på Hanken hjälpte till med det praktiska och Mikaela Krohn informerade sina vänner om sin insamling, bland annat på Facebook, och uppmärksamgjorde dem på att varje euro F OT O: PAT RI K LI ND ST R Ö M räknas.

–Jag tog emot donationer Mikaela Krohn. online. Dessutom samlade jag in kontanter, som jag betalade in på fundraisingkontot, bland släktingar och på min institution vid Hanken. Tanken var att göra det så enkelt som möjligt att delta.

Hennes mål var att engagera 30 donatorer på några veckor före 30-årsdagen. Resultatet blev 24 donatorer och 208 euro. De flesta gav en tia, men några bara ett par euro.

Mikaela Krohn är ändå nöjd.

I höst har också jubilerande årskurser vid Hanken börjat samla in pengar för HANKEN RETURNS. Först ut var de som började studera hösten 1961. De startade en insamling då de firade 55-årsjubileum.

Camilla Wardi hoppas att andra årskurser tar efter.

– Det är lätt att genomföra en insamling. Allt går att sköta över webben. Och även små summor är viktiga med tanke på att staten matchar varje euro med upp till tre euro, säger hon.

PETER NORD L I N G

5

FOTO: JOHANNES TERVO

H A N KE N DAGE N

Morgondagens framgångssagor är inte ännu skrivna Antalet människor med tillgång till internet fördubblas under det kommande decenniet. Ny mjukvara förändrar spelplanen för alla industrier, företag och individer. Vi måste vara öppna för de förändringar som sköljer över oss allt snabbare. Det var huvudtalaren Stefan Hyttfors budskap till åhörarna på Hankendagen.

– Vi behöver inte fokusera bara på teknik utan kan komma tillbaka till fokus på människorna, konstaterade den rikssvenske föreläsaren Stefan Hyttfors (bilden).

Hyttfors, en veritabel kulspruta av ord och tankeväckande provokationer, kryddade sitt anförande på Hankendagen i Vasa med roliga anekdoter och mustigt språk. Hans visioner om framtida ledarskap, företag och hur vårt liv kommer att se ut, hittade en tydlig klangbotten hos åhörarna.

– I en inte alltför avlägsen framtid ser behovet av mänsklig kompetens och arbetskraft inte alls ut som idag. De företag och varumärken vi kommer att prata om på tio års sikt är inte ens startade idag. Det är spännande men jobbigt – det är stressande med förändring.

DIGITALISERINGEN ÖPPNAR NY ERA

De stora kolosserna, företagen med massor av anställda och stora helheter, är på väg ut, tror Hyttfors.

– Vi befinner oss i början av en helt ny era, där digitalisering öppnar upp för en effektivare resursfördelning, där de stora företagen blir allt färre och de små och flexibla blir allt fler, där nätverk vinner över hierarkier. Ledarskap överlever sällan ett årtionde, det finns enorma möjligheter för nya entreprenörer.

Förtroende är grunden i all handel, det byggs in i själva varumärket.

– Man delar det man gillar och tror på med dem man litar på, oavsett utbildning. Om man bygger in förtroende i ett varumärke kommer inte titlar och utbildningsnivåer att vara relevanta. Det om spelar roll är vad andra säger om dej.

Idéer, pengar, politik och teknologi går hand i hand. Se bara på Uber, som tog sin in på persontransportmarknaden och hotar den traditionella taxirörelsen.

Taxiföretagarna klagar till politikerna, som tar till sin vanliga lösning, enligt Hyttfors: 6

– De tänker, äh, vi förbjuder skiten, lagstiftar bort hotet.

Men det funkar inte, att bygga murar leder bara till att utvecklingen sker utanför murarna istället för innanför dem.

DELADE RESURSER RÄCKER LÄNGRE

Stefan Hyttfors tror att delade tillgångar är framtiden.

– Nu används resurserna ineffektivt på grund av att vi fokuserat på individuellt ägande.

Decentralisering och gränslöshet kan bli några av de nya nyckelorden. Nationsgränser kan ha spelat ut sin roll. Istället får vi virtuella nationer och virtuella organisationer.

– Vi programmerar om oss själva biologiskt, vi manipulerar material på atomnivå och vi skapar artificiell intelligens som ska överträffa människans. Nu lever vi i en virtuell värld, se bara på Pokémon Go. Spelreglerna förändras, samspelet mellan stora aktörer förändras också.

– Informationens internet har vi redan, nu kommer pengarnas internet, med kryptovaluta, och decentraliserade transaktionsnätverk.

Stefan Hyttfors predikar flexibilitet och anpassning som nyckelegenskaper för framtiden.

– Jag brukar alltid få frågan om jag själv är, optimist eller pessimist när det gäller min förhållning till framtiden. På den frågan svarar jag att jag tror på möjligheter, och ser mig som possibilist. Framtiden blir fantastisk och helt fruktansvärd.

Utmaningen är att välja att se utmaningen.

Stefan Hyttfors är prisbelönt föredragshållare med bakgrund inom fotojournalistik och marknadsföring, bland annat på Expressen och som grundare av en reklambyrå. Sedan 2012 reser han runt i världen och föreläser om framtida trender, affärsutveckling och framtida ledarskap. Å S A N Y MAN

H ANKENDAG EN

Kyrö Distillery:

DEN KROKIGA VÄGEN TILL FRAMGÅNG Förmåga att ta vara på chanser som uppenbarar sig, att vidareutveckla sina idéer, och tävlingsframgångar har satt Kyrö Distillery på kartan. Sociala medier spelar en stor roll i företagets marknadsföring.

Kyrö Distillerys Napue Gin har prisbelönats internationellt, och i våras knep också destilleriets nyaste produkt, Juuri, en guldmedalj. I somras fick företaget ihop två miljoner euro i crowdfunding för att satsa på en USA-lansering.

– Vi satt tre killar i bastun och drack rågwhisky, och vi kom på att vi också skulle göra alkohol på råg. Klockan två samma natt hade vi redan sänt iväg e-post med frågor till några destillerier runt om i världen. Och sedan googlade vi.

Så började historien om Kyrö Distillery och deras framgångar enligt varumärkes- och marknadsföringsansvarige Mikko Koskinen, en av företagets fem grundare.

Berättelsen om Kyrö Distillery visar på både tur, en stor dos envishet, och en vilja att uvecklas. En kombination som killarna lyckats utnyttja till max. Hela konceptet förefaller ha varit en mängd sammanträffanden, men utan kreativa typer, som sett till att ta vara på de chanser som getts, hade den lilla spritfabriken på landsbygden i Storkyro, en bit inåt landet från Vasa, inte klarat sig så här långt.

Global framgång tema för Hankendagen Vasaregionen är en av Finlands mest dynamiska och har den snabbaste ekonomiska tillväxten i landet. Regionen är hemvist för flera globala företag så som Wärtsilä, ABB och Mirka och är även startpunkten för många små och medelstora företag som lyckats med det som verkar svårt för många finländska företag, det vill säga att föra ut sitt koncept utanför landets gränser.

Det globala klimatet och den företagaranda som finns i regionen lade grunden för temat för Hankendagen 2016: Vägen till global framgång – erfarenheter från Österbotten.

Entreprenörsandan var väl representerad, genom paneldeltagare och workshop-talare med gedigen entreprenörs- och företagarbakgrund. Representanter för bland annat UpCode och The Switch deltog, liksom för flera andra österbottniska uppstart- och numera etablerade företag.

Företrädare för tre av de framgångsrika österbottniska företagen, Lisbeth Staffans, tidigare vd för Baltic Yachts, Mikko Koskinen på Kyrö Distillery och Kaj Rönnlund på There Corporation, förde fram intressanta synpunkter på bland annat entreprenörskap, ledarskap, passion för arbetet och förtroendeskapande gentemot kunder och personal i en paneldebatt ledd av Hankenprofessorn Peter Björk. De tre i panelen var eniga om att det är A och O att ta hand om sin personal och att se till att människorna har arbetsuppgifter som de upplever som meningsfulla.

I oktober samlades drygt 100 Hankenalumner på Hanken i Vasa för den tolfte Hankendagen med inspirerande exempel på förändringar och nyheter inom företag, samhälle och bland individer.

Koskinen själv, diplomingenjör med några strandade uppstartföretag och en kortlivad karriär som stand up-komiker bakom sig, har säkert dragit samma historia många gånger förut, men det gör den inte mindre underhållande.

– Jag har misslyckats några gånger, men klarat av att inte misslyckas med samma sak två gånger. Det gäller att experimentera; ett företag, som inte tillåter misslyckanden, utvecklas inte längre.

Koskinen och hans kompanjoner stöter ofta på uppfattningen att det är en konkurrensfördel för dem att komma från Finland.

– Vi är inte alls framgångsrika globalt ännu, även om vi jobbar på det. Folk tycks tro att det är bra för oss, när vi ska ut på den internationella marknaden, att vi kommer från Finland, men det är det inte. Inte alls, sade han med eftertryck.

Istället ville han poängtera den gränslösa marknadsföringen, som sker oavsett lands- och andra gränser.

– En stor del av vår marknadsföring sker via sociala medier. Samtidigt är vår lokala förankring stark. Vårt destilleri ligger i lilla Storkyrö, där vi har lojala anställda och ett starkt nätverk omkring oss. Å SA NY MAN

Mikko Koskinen berättade om framgångsfaktorerna bakom Kyrö Distillery.

FOTO: JOHANNES TERVO

7

H A N KE N DAGE N

VÅGADE PROJEKT HAR GETT FRAMGÅNG Baltic Yachts, ett av företagen som analyserades under paneldebatten på Hankendagen, är uppe på vågen igen efter många års hårt slit. Flera goda nyheter har droppat in på senare tid och vd Sam Stenberg har bara några dagar innan intervjun skrivit under ett avtal om att tillverka en serie motoryachter för Mercedes-Benz.

– Vi blev kontaktade av Silver Arrow som ville samarbeta med oss, tack vare vårt starka varumärke inom yachtbranschen.

Vi skrev ett kontrakt på inledningsvis tre båtar, som ska levereras under 2017.

Ett annat aktuellt prestigeprojekt är den katamaran som planerats tillsammans med BlackCat och som presenterades på Monaco Yacht Show i månadsskiftet september–oktober.

– Det är klart att vi skördar frukterna av det hårda arbete som gjorts sedan företaget grundades för drygt 40 år sedan.

Man måste bygga upp sitt varumärke och vårda det för att bli kontaktad av företag som BlackCat, Silver Arrow och Mercedes.

STRUNTADE I OLYCKSKORPAR

Varumärkesbyggandet började 1973 när Baltic Yachts fem grundare hoppade av sina jobb för att förverkliga sina egna idéer i en spartansk hall i Bosund, Larsmo. Med nya innovationer och hårt arbete skapade de en buzz kring båtarna och beställningarna ökade snabbt. Tillväxten gjorde att bolaget behövde nytt kapital, vilket ledde till att skeppsvarvet Hollming kom in som ägare 1977 och byggde upp en ny organisation och nya produktionshallar.

Mot slutet av 1980-talet sjönk marknaden för båtar drastiskt och Hollming lade ned sitt dotterbolag för att satsa på sin kärnverksamhet.

En grupp på 34 Baltic Yachts-anställda gick ihop som ägare och tog över verksamheten. Lisbeth Staffans antog uppdraget som vd och styrde Baltic Yachts åren 1991–2010.

Hon medger att det var mycket kamp i början.

– Vi hade en båtbeställning, men inget kapital och på stan kraxade olyckskorparna att vi aldrig kommer att klara det, minns Lisbeth Staffans.

– Våra kunder förstod att förskotten var nödvändiga för att jobbet skulle gå vidare, säger Lisbeth Staffans.

FOTO: JOHANNES TERVO

FOTO: JOHANNES TERVO

Idag leder Sam Stenberg Baltic Yachts.

STORT IMMATERIELLT KAPITAL

Baltic Yachts hade däremot ett stort immateriellt kapital i form av ett starkt varumärke, en lockande produktportfölj, värdefull kompetens, hög arbetsmoral och trogna kunder som var nästan som fans.

– Min metod var att alltid vara öppen med vår situation.

Jag berättade helt enkelt för kunderna att vi kan göra världens bästa båtar, men vi behöver deras kapital för att genomföra det. Våra kunder har alltid förstått att förskotten är en förutsättning för att arbetet på deras båtar ska gå framåt. De vill ju se sina visioner förverkligade, förklarar Lisbeth Staffans, som pensionerade sig från Baltic yachts 2010.

Under åren växte båtarna i storlek och projekten blev allt mer kapitalkrävande. År 2013 kom tyska Otto Bock-koncernen in som huvudägare. Grundarkvintettens motto att alltid tänka nytt sitter i väggarna. Innovationerna har genom åren avlöst varandra och många av dem har senare blivit standard inom branschen.

DIVERSIFIERAR SPETSKUNSKAPERNA

För tillfället ligger världens första båt utrustad med individuellt ställbar roderkänsla i ratten, i produktion i en av hallarna.

– Vi lyckas ofta sälja in nya idéer till båtköparen och vi tar riskerna tillsammans. Det är lockande att ha något som man är ensam om i marinan. För oss är innovationerna också ett sätt att skapa nya produkter som vi kan sälja till andra varv, säger Sam Stenberg.

De långa projekten gör det svårt att hålla en jämn sysselsättningsgrad på personalen och samtidigt är det svårt att sälja nya båtar när köparen får lov att vänta tre–fyra år på leveransen.

– Vi har medvetet diversifierat oss för att balansera upp de stora projekten med andra intäktskällor. Service and refit-grenen har på några år ökat över förväntan och med vårt kunnande inom kompositbyggande riktar vi in oss på nya branscher.

Med hjälp av de nya partnerskapen Silver Arrow och BlackCat räknar Stenberg med att Baltic Yachts blir ett hett namn även bland motorbåtsentusiaster som helst inte rör sig under 25 knop.

J OHA N S VEN L I N

8

H ANKENDAG EN

Svår konst att sälja sitt företag Växande företag får förr eller senare ögonen på sig och då gäller det för entreprenören att ligga ett steg före och ha både plan B och C i bakfickan.

Rutinerade Kaj Rönnlund, Kenneth Blomquist och Dag Sandås delade med sig av sina erfarenheter från företagsköp på Hankendagen under rubriken Liten, större, såld!.

– Bygg upp ditt bolag så att du skulle kunna äga det för evigt, annars är det just det du kommer att göra, inledde Kaj Rönnlund, som bland annat varit med om att grunda kapitalförvaltningsbolaget Estlander & Rönnlund och IT-bolaget There Corporation.

Han påminde om nyttan med att företag i olika branscher hittar varandra. Med lite kreativt tänkande och affärsmodeller, som Über och Airbnb gjort till vardagsmat, kan till och med elbranschen bli spännande.

– I samhället finns stora resurser som sover och borde utnyttjas effektivare. Ta till exempel landets 250 000 varmvattenberedare som finns i egnahemshus och tillsammans har en styrförmåga som motsvarar två kärnkraftverk. Tänk om jag erbjuder dig en gratis beredare mot att jag får styra den, du kommer inte att märka någon skillnad, lovade Rönnlund.

Han varnade också för risken att entreprenörer som köps upp av storbolag trubbas av och får svårt att anpassa sig i en klumpig organisation.

EN FÖRETAGSKULTUR RÄCKER

Sandås hade en rad tips till alla som någon gång tänker sälja sitt bolag.

– För det första, starta integrationsprocessen genast när affären blir offentlig, innan den slutförs. Kontrollera också all form av instabilitet i bolaget, var hans råd.

Olika företagskulturer brukar i pressmeddelanden beskrivas som en berikande faktor när företag går ihop. Sandås håller inte med.

– ”Det bästa från båda” är en klyscha som bara fungerar på Strömsö. Välj en företagskultur och kör igenom den i hela koncernen. Sätt en prislapp på allt. Räkna allt i euro och gör uppföljningar, företagsköpet ska inte kunna värderas i bra eller dåligt.

Alltid när det drar ihop sig till företagsköp finns det en oro inom personalen för de egna arbetsplatserna, också inom ledningen.

– Se till att hela ledningen står bakom affären. De som inte stöder affären bör ersättas innan de kommer igång med egna motståndskampanjer. Alla bolag behöver oliktänkare, men det är något annat än sådana som skadar bolaget utifrån egna intressen.

Ett annat viktigt råd från Sandås var att aldrig glömma kunderna.

– Ge inte konkurrenterna chansen att prata illa om ditt företag. Håll kunderna informerade om vad som är på gång och hur de kommer att få nytta av affären.

TEX T: J OHA N SVE N L I N

FÖR DYRT TYCKER KÖPAREN

Då ett företag säljs handlar det ofta om pensionering, misslyckade generationsväxlingar eller tillväxt som kräver mer kapital. Det finns också företag som är uppbyggda så att bolagets grundare ska sälja det när det uppnått en viss fas.

Enligt Kenneth Blomquist, advisory partner på KPMG, strandar många företagsaffärer på att säljare och köpare har olika uppfattningar om företagets värde.

– Säljaren har kanske investerat stort i maskiner och tycker att de materiella tillgångarna borde garantera en viss summa. Köparen tittar på lönsamheten och tycker kanske att den geografiska placeringen är ogynnsam.

Dag Sandås, ekonomidirektör vid The Switch, är mitt inne i en integrationsprocess. The Switch meddelade i september att bolaget köper Wärtsiläs enhet för frekvensomvandlare som finns i Stord i Norge och affären ska vara avslutad i november.

Kaj Rönnlund.

FOTO: J OHA NNES TE RVO

Dag Sandås.

Kenneth Blomqvist.

FOTO: JOHANNES TERVO

9

H A N KE N DAGE N

FAMILJÄR STÄMNING Hankendagen i Vasa präglades av en varm och familjär stämning. Under pauserna fylldes aulan av glatt sorlande alumner och under inläggen var publiken ivrig och engagerad.

Den avslutande middagen på Strampen, med eftersläpp på Cella Nova, var en munter tillställning.

T EXT: ÅSA N Y MAN F O T O : JO H AN N ES T ERVO

Från vänster: Siv Granqvist-Neovius, Johan Neovius, Jenny Svartsjö.

Rektor Karen Spens och alumnrådets ordförande Paul Taimitarha avslöjar vem som är Årets Alumn.

Johanna Tidström.

NINA INGVES ÄR ÅRETS ALUMN

10

Under Hankendagen utsåg Hanken Nina Ingves till Årets Alumn 2016. Hon utexaminerades från Hanken i Vasa år 2004 med entreprenörskap och företagsledning som huvudämne och har sedan dess arbetat som bland annat företagsrådgivare och är nu på väg att starta eget.

I motiveringen till valet betonas Nina Ingves aktiva engagemang i Hanken samt att hon på ett positivt sätt varit en länk mellan Hanken och det omgivande samhället.

– Hanken har satt en stadig kurs framåt och jobbar målmedvetet för en stark ställning även i framtiden. De studerande får en stabil grund att bygga på och genom internationella ackrediteringar och topprankningar skapar man även en värdeökning för oss alumner. Jag är stolt över min alma mater och stöder mer än gärna verksamheten enligt bästa förmåga, sade en glad och hedrad Nina Ingves.

Diplomet överräcktes av alumnrådets ordförande Paul Taimitarha och Hankens rektor Karen Spens.

H ANKENDAG EN

Andreas Envik och Kim Nurmi-Aro.

Från vänster: Annina Holkkola-Krohn, Josefin Sjölind-Kohtamäki, Pia HolkkolaLöf, Daniel Löf och Benny Sjölind.

Hankenbanken lockade. Nora Laakso, Camilla Wardi och Nathalie EdmanKoskell var redo att ta emot donationer.

Från vänster: Camilla Häggqvist-Dahlback, Anna-Lena Nyfors-Norrgård och Sara Holtkamp.

Stefan Hyttfors.

Middagen på Strampen.

11

D I GI TA L I S E R I N G

Data är som pengar på banken Aktörer i finansbranschen har i åratal samlat in data om sina kunder. Den reglerade miljön och hierarkiska organisationsstrukturen gör dock att användningen av datat haltat.

Bankerna kom tidigt igång med digitaliseringen. Varje kundbesök, varje transaktion har i decennier gett bankerna enorma mängder information. En del av informationen har utnyttjats, men stora delar av datan har somnat in.

– Banksektorn verkar i en strikt reglerad miljö som begränsar användningen av datainformation. Dessutom finns det en komplexitet i bankernas IT-system, något som de först måste få ordning på, säger Petri Imberg, CIO på Nordea Retail Bank sedan november 2015.

Ambitionerna att exploatera data effektivare är höga inom banksektorn. När konkurrensen hårdnar och konsumentbeteendena förändras kan användningen av data mycket väl bli avgörande för framgången. Dessutom förväntas regelkraven bli striktare inom banksektorn och då krävs det innovativa lösningar för den som ska stå sig på marknaden.

I september sjösatte Nordeakoncernen sin nya Group Digital-enhet, som Hankenalumnen Petri Imberg säger att tillsammans med de pågåbankerna satsar stort på att utnyttja data då de bygger upp nya system. ende investeringarna i en ny kärnbanksplattform och i ett förenklingsprogram ska göra banken digital fullt ut.

I ett pressmeddelande säger Nordea att: ”Digital utveckling är centralt för att vara en framgångsrik bank. Vi genomför nu ett stort antal digitala projekt som kommer att skapa ett än skarpare utbud av tjänster, som exempelvis nya plattformar 12

för onlinetjänster, mobila betalningar och analysverktyg.

Group Digital blir en strategisk enhet och kommer tillsammans med affärsområdena att säkerställa att vi kan erbjuda kunderna värdeskapande digitala lösningar.”

MER INNOVATIONER BEHÖVS

Trots att bank- och finanssektorn var tidigt ute har den alltså inte lyckats utveckla digitaliseringen på ett sätt som många önskat. Förutom de juridiska begränsningarna i dataanvändningen finns en historisk tröghet.

– Bankerna vill mycket när det gäller digitalisering, men de har också haft en kultur att alltid undvika risker och att agera strukturerat. Nu inser de flesta att vi måste komma bort från de hierarkiska strukturerna och bli mer inriktade på kund, resultat och marknad, säger Imberg och tillägger att bankernas dataanvändning även i framtiden kommer att beakta rådande lagstiftning.

Medan vissa tjänster inom banksektorn utvecklats i raketfart har andra känts föråldrade. Det är inte många år sedan bankkunder förundrade sig över att en enkel transaktion inom en och samma bank, mellan ett konto i Finland och ett i Sverige, kunde vara så komplicerad. Sedan satte EU fart på betalningarna mellan länder i Europa med reformprogrammet Sepa, det gemensamma eurobetalningsområdet, och sedan dess har de gränsöverskridande transaktionerna flutit smidigare.

De nordiska länderna har kommit ungefär lika långt i den digitala bankutvecklingen, men enligt Petri Imberg är Norden inte längre en ledande aktör inom digitaliseringen. Det finns förebilder på andra håll i världen, däribland USA. – Vi har inte skapat lika mycket innovationer och därför har utvecklingen gått framåt snabbare där. Regelverken skiljer sig i viss mån mellan olika länder, men det finns många innovationer som kunde göras här och som inte står i konflikt med våra regelverk.

FÖREBILDER INOM FIN TECH

En fruktsam innovationsmiljö ska innehålla både etablerad kunskap och nytänkande. Eftersom bankerna traditionellt

FOTO: POND5

DIGITALISERIN G

PERSONIFIERAT IN PÅ SKINNET Datainsamling för kommersiella syften är inne i en tidig utvecklingsfas och det finns ännu många gråzoner.

Sekretess är ett begrepp som är starkt förknippad med bankvärlden. Inom andra branscher finns många exempel på känsliga personuppgifter som hamnat på fel skärmar.

Hur ska bankerna behålla förtroendet från kunderna om digitala spår börjar dyka upp i marknadsföring och försäljning?

– Konsumentskydd och övriga regler ska naturligtvis följas också i fortsättningen och all data, som vi använder i dag, utgår från att det ska ha ett värde för kunden. Det finns en del svåra gränsdragningar som ännu inte gjorts. Inom banksektorn testar vi inte nya saker på marknaden på det sätt som man gjort på vissa håll inom handeln. Allt måste vara noggrant förberett för att inte slå fel.

Imberg ser en utveckling där bankerna inom överskådlig framtid kommit ur de gamla systemen som byggts upp under IT-ålderns barndom. Det kommer att ytterligare förenkla bankärenden för kunderna och skapa bättre möjligheter för bankerna att profilera sig.

– Alla inser att bank- och finansbranschen måste förändras och nu satsas det mycket resurser för att bygga upp nya system. Data kommer att spela en viktig roll i de nya systemen, säger Petri Imberg.

Vi har blivit vana vid att acceptera cookies för att ”webbplatsen ska fungera bättre” och vi matar gladeligen kortläsare till höger och vänster för att samla bonuspoäng.

– Generellt är företag intresserade av att samla in data för att sälja den vidare eller använda den i marknadsföringssyfte, men lagstiftningen kring detta skiljer sig i olika länder.

Till exempel i USA är data brokers, det vill säga företag som samlar ihop och säljer information om människor, ett stort affärsområde, berättar Linus Nyman, projektforskare inom informationsbehandling på Hanken.

Digitaliseringen skenar fram, men ibland dras det i nödbromsen. Det hände för ett drygt år sedan när Microsoft presenterade operativsystemet Windows 10. Kritiken var massiv mot den personliga assistenten Cortana, som samlar in uppgifter från användarens kalender, appar, mejl och textmeddelanden. Microsoft försvarade sig med att funktionen Cortana enkelt går att stänga av.

I juli var det S-gruppen som tvingades backa från sina planer på att börja samla in mer detaljerade uppgifter om sina kunders inköp. Både dataombudsmannen och konsumentförbundets jurist reagerade kraftigt när kunderna skulle kartläggas utifrån vilket enskilt märke de köper, hur mycket, hur ofta och vilken tid på dygnet. S-gruppen hänvisade till de fördelar som kunden får genom mer personifierade erbjudanden.

– Visst kan personifieringen ge fördelar för både kunden och företaget, men utvecklingen är också en aning skrämmande eftersom saker kan gå fel. Kunden har endast liten kontroll över och kunskap om den information som samlas in samt hur den används. Som marknadsförare undrar jag om företagen riskerar att komma för långt ifrån sina kunder, så att kunderna bara bildar ett mönster som används för att exempelvis underlätta inköp, säger Johanna Gummerus, universitetslektor i marknadsföring på Hanken.

Det finns förhoppningar om att individer i framtiden ska kunna få del av det kapital som de egna digitala spåren genererar. Är det realistiskt?

– Det är väl närmast önsketänkande, men det finns ju till exempel nyhetssidor där konsumenten kan läsa artiklar gratis och på så vis ta del av kapitalet de är med om att generera, säger Linus Nyman.

JO H AN SVENLIN

JS

haft en centraliserad organisationsmodell har förändringarna varit tungrodda.

När det gäller innovationer har bankerna på senare tid börjat snegla på hur små expertbolag inom Fin Tech (financial technology) arbetar för att utveckla nya tjänster och produkter inom banksektorn.

Bankerna rekryterar också egna experter med olika kompetenser och bakgrunder.

– Det råder ingen brist på teknisk kompetens här i Norden, men när det gäller att arbeta kundcentrerat, att förstå ny affärslogik och juridiska spörsmål måste vi ofta rekrytera globalt. Marknaderna är olika och när man ska etablera sig på en ny marknad måste man arbeta utifrån de förutsättningar som råder, förklarar Petri Imberg.

KUNDEN HAR FORTFARANDE RÄTT

13

D I GI TA L I S E R I N G

Golfgrejor till soffan och över disken E-handel och butik behöver inte vara konkurrenter.

De företag som satsat på en kombination har generellt klarat sig bättre i den hårda konkurrensen och ligger högre på kundnöjdhetsindex.

Hur ska man kunna bedriva affärsverksamhet när kunderna kommer in till butiken bara för att syna olika produkter i sömmarna och sedan gå hem och beställa varorna på nätet?

Det är en fråga som många innehavare av specialaffärer ställt sig innan de bestämt sig för att lägga lapp på luckan. Det har gällt allt från kameror och böcker till cyklar och verktyg. Eller golfutrustning.

– Vi har märkt att köp av golfutrustning vanligtvis börjar med att kunden skannar utbudet hemma i soffan och därefter söker sig till en butik för att känna på produkten.

Många föredrar att göra beställningen hemma via näthandeln efter att ha samlat på sig den information de behöver, säger Anssi Rauhala, CDO på Golf Center (bilden).

BÅDE STENFOT OCH WEBB

När näthandeln nu tagit fart på riktigt är det uppstickarna som tagit en stor del av marknaderna. De etablerade varuhusen och de stora handelskedjorna agerade trögt i början och har på många fronter hamnat på efterkälken. Företag som kombinerat en lockande näthandel med välplacerade butiker, bemannade med kunnig personal, har varit de mest framgångsrika och haft de nöjdaste kunderna, visar marknadsundersökningar.

– Våra kunder uppskattar att få betjäning på finska, möjligheter att testa produkterna och att returnera dem om de inte är till belåtenhet. Vi har betonat sådana saker som vi kan erbjuda, men utländska nätbutiker inte kan erbjuda, berättar Rauhala.

DJUNGEL AV MÄRKEN OCH MODELLER

I juni öppnade Golf Center sin första digitaliserade butik i Esbo som är utformad för att komplettera företagets egen nätbutik. En synlig skillnad är att prislappar av papper numera är ersatta med pekskärmar och kodläsare som ger kunden detaljerad information om varje enskild produkt i sortimentet. Golfvärlden vimlar av olika märken och modeller och kunderna förväntar sig ett stort sortiment.

– Branschen är väldigt hårt priskonkurrerad och kunderna håller sig medvetna om vilka erbjudanden det finns på olika handelsplatser inom hela EU. Därför är det viktigt att vi kan ge kunder enhetliga prisuppgifter som gäller både på vår näthandel och i våra butiker.

Genom det integrerade systemet kan kunder också få reda på om den önskade produkten finns i lager i Golf Centers butiker.

UNDERLÄTTAR FÖR INHOPPARE

Från personalen har det tidigare krävts stora insatser att dagligen hålla reda på priser och uppdatera skyltningen i butikerna.

– Hela vår strategi bottnar i att vi har kunnig och serviceinriktad personal. Våra försäljare får nu mer tid för kundbetjäning när de inte behöver hålla reda på prisuppgifter som ändrar från dag till dag. Det gäller inte minst säsonganställda och inhoppare.

Erfarenheterna från första sommaren har varit positiva och under vintern ska företagets butik i Vanda uppdateras med samma digitala utrustning.

– Det är en stor investering som kommer att återbetala sig relativt snabbt i form av effektivare arbetsrutiner, högre kundnöjdhet och ökad försäljning. Det gör inte heller saken sämre att butiken blivit snyggare, tycker Anssi Rauhala.

J OHA N S VEN L I N

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

14

E-BUSINESS:

Tilltalande budskap ett krav Marknadsföring är inte vad den varit. Efterhängsna och påträngande reklamkampanjer skrämmer bort kunder och i stället för att tuta ut sina budskap måste företag locka till sig följare som aktivt vill ha företagets information.

Det är en del av innehållet i Hanken-kursen e-business and digital marketing, som leds av universitetslektor Johanna Gummerus och forskardoktor Gustav Medberg. Kursen är populär bland studerandena och i januari startar en ny kurs. Den kommer dock inte att vara identisk med de föregående upplagorna.

– Vi utvecklar kontinuerligt kursens innehåll eftersom det händer så mycket på området. De bestående frågorna på kursen är ändå hur man förbättrar affärerna med olika e-businessmodeller och hur man effektivt betjänar kunder med hjälp av sociala medier, berättar Johanna Gummerus.

Den tekniska utvecklingen ger både möjligheter och begränsningar för e-business.

– Pokemon Go har visat hur man kan utnyttja nya digitala plattformar. Det finns ännu mycket att utveckla där virtuella världar möter den verkliga världen, säger Johanna Gummerus.

Johanna Gummerus och Gustav Medberg.

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

En ny utmaning för företag, som vill nå ut till kunder, är adblockers, det vill säga programvaror som stänger ut reklam.

– Vi konsumenter tolererar inte längre pop-ups och banners som vi gjorde för tio år sedan. Det är ett helt nytt fenomen inom marknadsföringens historia att konsumenterna faktiskt kan välja att stänga av reklam, säger Gustav Medberg.

MÅSTE VARA TROVÄRDIGT

De flesta företag är numera mer eller mindre aktiva på sociala medier och det saknas inte verkliga marknadsföringskampanjer att hårdgranska i undervisningssyfte.

– Inom kursen har vi haft grupparbeten där en del analyserat de bästa kampanjerna och andra analyserat de sämsta. Analyserna bidrar med en rad insikter om bästa och sämsta praxis, säger Gustav Medberg.

Några av kriterierna för att lyckas med en kampanj är att den är trovärdig, involverande och kreativ. Den får gärna ha inslag av humor eller emotionellt beröra publiken. Medberg nämner WWF:s kampanj med selfies på utrotningshotade djur som ett lyckat exempel. Djurporträtten skulle skickas vidare med snapchat innan de försvann för evigt, något som förstärkte budskapet om att tiden är begränsad.

– Budskapet måste vara tilltalande för att konsumenterna ska dela det med sina vänner på sociala medier. Om man lyckas har man miljoner spridningar, säger Gustav Medberg.

JO H AN SV ENLIN

FOTO:MATIAS UUSIKYLÄ

Gyöngyi Kovacs är Erkko Professor i humanitär logistik.

BOKTIPSET Min främsta hobby är att läsa. Just nu håller jag på med två serier, Sirpa Kähkönens Kuopio-serie som ger en annorlunda synvinkel på fattigdom, kamp, och finsk historia, och Karin Wahlbergs sjukhusserie. Här är några andra böcker som ger helt olika insikter: Det är inte länge sedan jag läste Suomen somalit av Yusuf M. Mubarak, Eva Nilsson och Niklas Saxén. Boken ger en bra och nyanserad överblick över olika grupper av somalier som kommit till Finland, och deras integration i det finska samhället. Suomen somalit förklarar flyktingarnas integrationsprocess, samtidigt som den håller en spegel framför vårt samhälle.

Den andra boken handlar om transformationen av det sydafrikanska samhället. Det finns mycket att lära sig av Sydafrika, om vägen framåt efter överväldigande samhälleliga problem. Denna bok ger en personlig syn på detta. Zelda la Grange har varit sekreterare åt Nelson Mandela och skildrar sin egen transformationsprocess, från rashat under apartheid till förståelse och direkt beundran i Good morning, Mr. Mandela.

Noam Chomsky är för sin del frustrerad över kopplingen mellan utrikespolitisk-ekonomiska intressen och humanitär verksamhet i A New Generation Draws the Line: Humanitarian Intervention and the Standards of the West. Bokens fokus ligger på kopplingen mellan donatorländernas ekonomiska intressen och olika konflikter i världen. Fast boken inte handlar om den slags nödhjälp, som humanitära organisationer ger, ligger likadana överväganden bakom donatorernas val av de organisationerna de stöder.

Men för att inte glömma bort logistik skall jag också nämna en av mina favoriter i det ämnet. Det var en av våra alumner som tipsade mig om boken. Marc Levinsons The Box: How the shipping container made the world smaller and the economy bigger är en humoristisk beskrivning av standardiseringens och modulariseringens implikationer, inte endast i transporter, utan även i leverantörskedjan och för ekonomin överlag.

15

Från källaren till världens topp Hanken har skapat en ny dimension inom entreprenörskap. I Hanken Business Lab, en företagsinkubator, som öppnade i mitten av oktober, utnyttjar högskolan den senaste tekniken och den nyaste forskningen för att inspirera till framgångsrikt företagande.

Vi befinner oss några meter under markytan i Hankens huvudbyggnad i Helsingfors. Tidigare verkade datacentralen här. Idag kallas rummet Torget och består av ett öppet kontorslandskap på 250 kvadratmeter, inkluderande några inglasade sammanträdesrum. Soffgrupper i granna färger och en svart bardisk dominerar interiören.

Rummen är döpta efter städer som Businesslabbet systematiskt vill bygga broar till. Därför pryds de av bilder av kända broar i de här städerna. Stockholm har en bild av Vasabron, i S:t Petersburg hänger en bild av Palatsbron och Golden Gate-bron piggar upp San Fransisco.

– Vi vill positionera oss starkt mot Norden. S:t Petersburg ligger nära, där finns många intressanta företag och Hanken har flera ryska doktorander och postdoktorala forskare. USA är intressant därför att Hanken deltar i det finska Startup Life-programmet som bland annat erbjuder praktikantjobb i Silicon Valley, upplyser Markus Wartiovaara, direktör för Hanken Business Lab. Den som vill ta igen sig kan slänga sig på en Fatboysäckstol i chill out-rummet Himalaya.

SÄNKER TRÖSKELN FÖR FÖRETAGANDE

Syftet med Hanken Business Lab är att erbjuda studerande och alumner stöd, nätverk och faciliteter för att uppmuntra och inspirera till företagande.

Markus Wartiovaara räknar med att Businesslabbet hittar ett tiotal medlemmar fram till jul. Medlemsföretagen får disponera lokaliteterna gratis under ett år och får delta i olika evenemang som Hanken ordnar.

– Vi tar emot uppstartföretag, företag som vill grunda nya dotterbolag samt olika former av föreningar. Både Hankenstuderande och -alumner är välkomna. Men dörren är öppen också för andra, om de kan tillföra högskolan och Businesslabbet något, till exempel genom att erbjuda hankeiter arbetsplatser, berättar Markus Wartiovaara.

Enligt Rasmus Sinnemaa, ordförande för Svenska Handelshögskolans Studentkår, finns det en växande företagaranda bland studerandena.

– Det är viktigt att sänka tröskeln för företagande redan under studietiden. Businesslabbet ger studerandena en ny möjlighet att utveckla det praktiska kunnandet vid sidan av det akademiska. Nu kan de också få mera stöd för sina egna idéer och projekt, säger han.

PLATTFORM FÖR NY TEKNIK

Digitaltekniken spelar en framträdande roll i Businesslabbet.

Här verkar Hanken tv-klubben eller tisdagsvideoklubben.

Medlemmarna är studerande, forskare och entreprenörer som kommer samman om tisdagar för att utbyta erfarenheter och dryfta användningsmöjligheter gällande video och rik media.

– Tanken är att klubben ska kunna intervjua gästande forskare, entreprenörer och andra intressanta personer som besöker Hanken. Intervjuerna kan sedan utnyttjas i till exempel undervisning på eller kommunikation om Hanken.

Klubben håller också på att ge sig in i en ny form av digital verksamhet. Till sitt förfogande har den en AR/VRutrustning (augmented reality/virtual reality). Med hjälp av en dator och ett stort ”cyklopöga” är det möjligt att simulera olika miljöer. Från Hankens källare kan man till exempel ta sig upp på Mount Everest och blicka ut över Himalayas snötäckta bergssystem.

Tv har också ett betydande symboliskt värde för Businesslabbet. Hankens festsal användes som tv-studio under tv:ns pionjärår – Vi vill också återuppliva de mediala satsningarna och gå i bräschen för den mediala utvecklingen, säger Wartiovaara och tillägger att namnet Torget har sitt ursprung i barnprogrammet Vi på Lilla Torget, en finlandssvensk klassiker från 1960-talet.

Businesslabbet strävar även efter att bygga nya ekonomiska broar för sina medlemmar. På gång är ett nätverk av nordiska affärsänglar, ett kontaktnät som omfattar både inhemska och nordiska investerare.

Ytterligare en målsättning är att skapa en unik ny kultur på Hanken, inte minst i Businesslabbet.

– Högskolor och universitet är inte enbart utbildningsfabriker, de ska också utgöra plattformar för utveckling, för att skapa eget och för att blomstra.

PETER N O R D L I N G

Markus Wartiovaara kan erbjuda simulerade utflykter till exotiska platser runt om i världen.

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

16

FOTO:PATRIK LINDSTRÖM

Johanna Nummelin och Simone Kolehmainen skriver på sina pro gradu- avhandlingar i den forna kapphallen.

Gröna rum ger trivsel Hanken har inrett nya studiemiljöer både i Helsingfors och Vasa. Studenterna har tagit i bruk nya rum för grupparbeten och självstudier. Rummen har egna inspirerande atmosfärer och togs omedelbart väl emot.

– Efterfrågan var stor. Vi hann knappt få inredningen klar innan studenterna flockades på de nya platserna, säger projektledaren, arkitekt Johannes von Martens.

Behovet av förnyelsen förklaras av att grupparbeten och studier över nätet utgör en allt större del av inlärningsprocesserna. Dessutom ökar antalet människor på Hanken.

I Helsingfors har studerandenas kapphall, som äldre alumner minns som Ölkki, inretts till ett trivsamt grupparbetsrum. De gamla skåpen har ersatts av mindre väggfasta för att frilägga golvyta. Nu finns här fem bås med två soffor var. Längs en vägg kan man jobba halvliggande på en Fatboy-stol.

Den forna tidningssalen har byggts om till grupparbetsrum och stajlats om med samma koncept som kapphallen.

Källarlokaliteterna, där Hankens datacentral verkat, kallas Torget och här finns Hanken Business Lab (se artikeln på sida 16).

Riikka von Martens, som är både arkitekt och scenograf och som tagit fram de nya inredningarna, ser Torget som en hel stadsdel med inbjudande mötesplatser.

Ny studiemiljö i ett rum på Vasahanken. Olivia Myllymäki, Victor Hydén, Maria Lång och Sara Hemming trivs i det nyinredda rummet.

FOTO:JOHANNES TERVO

– Det här är en plats för nya koncept, en ny spännande pusselbit i Hankens mångsidiga miljöer, säger hon.

Färgerna är många och granna. Olika schatteringar av grönt är iögonfallande.

– Vi har skarvat på det gröna ljus som sommartid flödar in genom fönstren strax under taket, förklarar Johannes von Martens.

Också om de nyinredda lokaliteterna sticker ut betonar makarna von Martens att Hankens huvudbyggnad interiört är en helhet.

– Färgtonerna går ihop med färgsättningen i resten av huset och de valda möblernas karaktär är noga avvägd gentemot husets helhet. Det nya ska vara pricken över i.

Också på Hanken i Vasa har nya ändamålsenliga rum rönt uppskattning bland studenterna. Inredningsföretaget Aveo har gett aulan ett nytt stuk. Den har blivit ett välutnyttjat rum för studier, mingel och mat.

– Nu får 70 studerande plats vid matborden. Det är mer än dubbelt fler än tidigare, berättar planerare Kristina Wallin vid Hanken i Vasa.

Den gamla datasalen har fått ett veritabelt ansiktslyft. Det nya grupparbetsrummet präglas av en imiterad bokhylla som täcker en hel vägg, några soffor (en Chesterfieldkopia) och bord för grupparbeten. Skoförbudet höjer mysfaktorn.

PETER NORD L I N G

Martina Forsman och Pernilla Steffansson trivs med att plugga i de nya soffgrupperna.

FOTO:PATRIK LINDSTRÖM

17

KO PÅ LU JOM B BN

Magdalena Lönnroth Det har gått tio år sedan Magdalena Lönnroth, 34, utexaminerades från Hanken med finansiering och investering som huvudämne och lika länge sedan hon började jobba på Kyrkostyrelsen.

I dag är hon portföljförvaltare och chef för ansvarsfulla placeringar på Kyrkans pensionsfond. Fonden, med placeringar på 1,4 miljarder euro, förvaltar närmare 20 000 anställdas pensioner.

Den senaste månaden har Magdalena Lönnroths dagar dels fyllts med rutinuppgifter, som att träffa fondförvaltare och gå igenom pensionsfondens allokering, dels med specifika projekt.

– Vi har nyligen färdigställt vår klimatstrategi där vi slagit fast våra målsättningar för hur vi genom våra placeringar kan minska koldioxidavtrycket. Det händer mycket inom klimatarbetet just nu och det är roligt att äntligen se konkreta åtgärder och en positiv utveckling.

Arbetet med den nya klimatstrategin påbörjades förra året och jobbet har varit utmanande.

– Det är ett ganska nytt område och vi har fått ta ställning till många saker allt efter som jobbet fortskridit.

Andra utmaningar är relaterade till mer traditionella placeringsfrågor.

– En stor del av jobbet går ut på att följa och försöka förstå sig på globala marknader och hur våra olika tillgångsklasser påverkas av dynamiken.

Den senaste tiden har Magdalena Lönnroth intensivt följt med turerna kring Brexit och USA:s presidentval. Det sistnämnda gör henne fundersam.

– Det är både ledsamt och oroväckande om det i slutändan inte har någon betydelse vad människor säger eller gör.

Arbetsmässigt finns det ändå flera ljusglimtar.

– Placeringsmarknaderna har tagit igen sig efter en orolig

start på året och placeringsåret ser tillsvidare positivt ut. På jobbet gläds jag varje dag åt att ha en fantastisk arbetsplats och härliga kolleger.

Magdalena Lönnroth har också prövat på något helt nytt.

– Förra veckan testade jag en trampolinpark tillsammans med vänner. Vilken frihet det var att få skutta omkring! Jag rekommenderar det för alla, både barn och vuxna.

LL

FOTO: MATIAS UUSIKYLÄ

DET HÄR GJORDE VI...

HANKEN presenterar i varje nummer två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Magdalena Lönnroth och Magnus Björk.

Magnus Björk ABB, företaget som levererar produkter inom kraft- och automationsteknik, utgör ett eget litet samhälle i utkanten av Vasa. Där jobbar inköparen Magnus Björk. Han börjde på ABB som sommarjobbare 2009 och blev fast anställd efter sin ekonomexamen vid Hanken i Helsingfors.

– Under två somrar var jag delansvarig för vissa projekt inom logistik. Det gällde att få saker som vi köpt levererade till byggplatserna. När jag blev fastanställd fortsatte jag cirka ett halvår inom logistiken och sedan flyttade jag till inköpssidan, där jag varit sedan dess.

Magnus Björk är 31 år och bosatt i Vasa. Hans huvudämne på Hanken var logistik och företagsgeografi.

Nu jobbar han på en enhet där man tillverkar elstationer som bland annat omvandlar den producerade elen, från till exempel vindkraftverk, så att den blir jämn och kan matas in i elnätverket.

– För tillfället är jag operativ inköpare, vilket betyder att jag knackar in beställningar på datorn och utför de rutinuppgifter som hör till, jag följer till exempel upp beställningar och betalningar av fakturor. Jag har fått mer ansvar genom åren, så nu har jag också ett strategiskt ansvar för vissa produktgrupper. Det betyder att jag försöker utveckla samarbetet med olika leverantörer. Ofta förhandlar vi om priserna en gång om året.

Björks enhet kan få beställningar som ska levereras redan följande dag.

18

FOTO: JOHANNES TERVO

– Då blir det lite brandsläckningsarbete. Det är kanske inte det ideala för en inköpare, eftersom det inte finns med i planerna.

Största utmaningen är att hinna med alla uppgifter som hör till en operativ inköpare, samtidigt som den strategiska biten skall beaktas. Trots att det ibland kan vara svårt att få tiden att räcka till, trivs Björk bra på sitt jobb, mycket tack vare kollegorna.

– Vi har ett bra inköpsteam, en bra blandning av människor med humor.

På fritiden umgås han med sina kompisar eller tränar på gymmet. Ett par andra hobbyer är en slöjdkurs på Arbis och att brygga öl tillsammans med en kompis.

KD

KOLU M N

Charlotta Niemistö

Utnyttja arbetskraften på ett hållbart sätt!

Gränserna mellan jobb och det övriga livet kan idag, i synnerhet i olika typer av kunskapsintensivt arbete, suddas ut.

Många av oss jobbar långa dagar och tar kanske jobbet med sig hem på den bärbara datorn, paddan och mobilen. Kanske hämtar du barnen på dagis och stannar ute med dem en stund på hemvägen, och bara snabbt kollar e-posten medan barnen gungar eller leker i sandlådan. Medan du lagar maten knackar du kanske ner några franska streck för att återkomma till dem senare. Kvällens samvaro kan kännas som en skön avkoppling och när barnen gått och lagt sig blir det kanske dags att plocka fram den bärbara datorn igen för att fortsätta jobba en stund, eller ibland till och med till långt in på småtimmarna.

Låter det här bekant? Det kan också hända att du har en striktare avgränsad arbetstid och att du inte jobbar vidare hemifrån, men att du ibland fortsätter att tänka på jobbet hemma. Vad ska man räkna som jobb och var går gränsen till fritid?

Många har också blivit av med jobbet, eller rentav aldrig riktigt kommit med i arbetslivet. Det här kan också låta bekant, åtminstone kan vi ibland läsa om ökande samhällsklyftor och marginalisering av olika grupper av människor.

I projektet Social and Economic Sustainability of Future Working Life: Policies, (In)equalities and Intersectionalities in Finland, eller ”WeAll”, som vi oftast kallar det, koncentrerar vi oss i Hanken-teamet på mänskligt och socialt hållbara gränser mellan jobb och det övriga livet genom att studera dessa gränser i olika typer av organisationer och i olika branscher. I projektet studerar vi också olika utsatta eller till och med marginaliserade gruppers möjligheter att komma med i arbetslivet.

Vad avser vi med mänsklig och social hållbarhet? Arbetslivsforskaren Antti Kasvio har skrivit rätt mycket om tematiken, och vårt arbete ser på dessa hållbarhetsaspekter ur det perspektiv han introducerade i Finland för några år sedan.

Mänsklig hållbarhet betyder att arbetet och målsättningarna för arbetet och den enskilda individen ska definieras

så att individen kan arbeta (och leva) i enlighet med sina värderingar och på ett sätt som möjliggör att man håller sig i arbetsför kondition fram till pensionsåldern.

I dagens arbetsliv är sjukfrånvaron, till exempel på grund av burnout, allt högre. I vårt data hör vi berättelser av unga, utbildade människor med bra jobb och fina karriärutsikter – men eventuellt redan några burnout-diagnoser bakom sig och en rädsla i rösten. Är det då väl optimerat ur ett organisations- eller arbetslivsperspektiv att dessa individer kanske inte orkar jobba fullt ut i trettio år till? Förutom den mänskliga tragedin i utbrändhet finns det även ekonomiska konsekvenser på organisations- och samhällsnivåerna. Samtidigt kan människor i olika livsskeden ha svårigheter att komma in, eller hållas, med i arbetslivet på grund av andra faktorer. Och människor har olika möjligheter att påverka sin egen situation, beroende på till exempel ålder, kön, utbildning, etnisk bakgrund och språkkunskaper.

Dessa egenskaper, faktorer eller ”kategorier” skapar i samspel olika former av privilegier och ojämlikheter. Här kommer vi till den sociala hållbarheten. Med den dimensionen i hållbarhetstänkandet menas en målsättning där arbetet fördelas rimligt mellan alla arbetsföra människor. Det ska ske så att de svagaste individerna och grupperna inte lämnas utanför arbetskraften, trots individuella skillnader mellan människorna, och skillnader mellan grupperna. Likaså ska arbetet och belöningarna fördelas på ett rättvist och jämlikt sätt.

Den bärande tanken är att arbetskraften ska inkludera så många som möjligt av oss och att alla tänkbara mänskliga resurser ska användas, men att de ska användas på ett långsiktigt – och hållbart – sätt.

CHARLOTTA NIEMISTÖ ÄR PROJEKTLEDARE PÅ INSTITUTIONEN FÖR FÖRETAGSLEDNING OCH ORGANISATION

19

KO LU M N H A N KE N N E T WO RK DAY

KARRIÄREN KAN BÖRJA PÅ NÄTVERKSDAG Hanken är en uppskattad rekryteringsbas för många företag, inte minst då det gäller att hitta språkkunniga ekonomer. Det här kom igen tydligt fram under Hanken Network Day i slutet av september.

Intresset var stort både bland företag och studerande. Stundtals var det svårt att ta sig fram genom publikhavet.

– Här råder en varm stämning och vi har redan varit i kontakt med flera potentiella arbetstagare, säger Tarja ForsblomKorsi, servicedirektör på bemannings- och rekryteringsföretaget Eilakaisla Oy. Eilakaisla är ett av de 27 företag som presenterade sig på Hanken Network Day. Företaget är också färsk Hanken Branding Partner.

Eilakaisla har under 45 år sysselsatt över 100 000 människor. Företaget betalar årligen lön åt drygt 1 000 personer och rekryterar cirka 900 för sina kundföretags räkning.

– Vi behöver ett intensivare samarbete med Hanken och studerandena. Dels vill vi göra bolaget kändare, dels vill vi få kontakt med unga kunniga människor som vi kan erbjuda jobb i framtiden, säger Tarja Forsblom-Korsi.

Speciellt uppskattar hon hankeiternas välrenommerade merkantila utbildning och språkkunnighet.

– Eilakaisla kan erbjuda dem uppgifter på en bred skala inom vitt skilda organisationer. Kunskaper i svenska är efterfrågade speciellt för uppdrag inom kundservice. Eftersom våra kunder består av allt från internationella koncerner till småföretag och tredje sektorn är behoven, också då det gäller språkkunskaper, olika.

Linda Pitkänen, landchef på utbildningsföretaget EF Education First, också nybliven Hanken Branding Partner, resonerar i samma banor. Hon betonar vikten av att företaget når ut till studenterna, dels för att försäkra sig om nya arbetsförmågor i framtiden, dels för att få in nya fräscha idéer.

– Vi missar något om vi inte rör oss framåt i samma takt som världen och de unga, säger hon.

Hon har också lagt märke till hankeiternas sätt att engagera sig i sitt arbete.

– De tar sig an projekt likt entreprenörer och resultatet blir i allmänhet bra, säger hon och tillägger att EF har gott om entreprenörer som så att säga äger sina projekt.

EF (ursprungligen Europeiska Ferieskolan med säte i Sverige) är idag ett globalt företag med cirka 45 000 anställda, verksamhet i mer än 50 länder och över 500 egna skolor, 200 av dem i Kina.

EF har försäljning och marknadsföring i alla länder, logistikavdelningar i Asien, Nordamerika och Europa. Den nordiska finansadministrationen sitter i Stockholm, men finansavdelningar finns också på andra håll i världen.

– Därmed kan vi erbjuda nästa gränslösa möjligheter för dem som vill jobba hos oss, säger Linda Pitkänen.

En av de bärande idéerna bakom Hanken Network Day är att sammanföra representanter för företag och studerande med tanke på kommande anställningar. Dessutom vill företagen sprida kunnande om sig och få insikter i Hanken och studielivet där.

Under dagen kan företagsrepresentanter och studerande intervjua varandra och studenterna kan lämna in sina cv:n till företagen.

– Den enda nackdelen är att man inte hinner prata med alla, säger Linda Pitkänen.

Både hon och Tarja Forsblom-Korsi försäkrar att kontakten med studenterna inte tar slut efter Hanken Network Day. – Alla som fyller i sin cv på vår webbplats får svar och förslag på lämpliga jobb som de kan söka, säger Linda Pitkänen.

Tarja Forsblom-Korsi lovar för sin del att alla potentiella jobbkandidater, som fyllt i sina kontaktuppgifter på företagets webbplats, kallas till intervju.

– Vi behöver de här ungdomarna och då är det viktigt att slå vakt om företagets image genom att upprätthålla kontakten, säger hon.

PETER N O R D L I N G

Tarja Forsblom-Korsi och Linda Pitkänen.

20 FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

H ANKEN NET WO RK DAY

Här möts studenter och företag Hanken Network Day växer och utvecklas. Evenemanget ordnades i år för sjätte gången och lockade rekordmånga företag.

Ett säkert hösttecken på Hanken är nätverksdagen som samlar företag, studenter och undervisande personal till en intensiv dag av nätverkande och nya kontakter. Bland aktiviteterna i år fanns snabbintervjuer, drop-in-klinik för cv:n, omvända intervjuer och en workshop i att skapa sig en profil på sociala medier.

– Workshopen var populär och blev dubbelt längre än planerat. Studerandena var mycket nyfikna och ville höra mer om hur man kan vara smart på sociala medier. Det märks att det digitala tänket är i ropet, säger Erik Lund, chef för näringslivsrelationer och karriärtjänster.

I de omvända intervjuerna, som var en ny aktivitet för i år, kunde studenterna träffa experter från partnerföretagen och ställa frågor till dem.

– Det påminner lite om mini-mentoring. Intresset för de omvända intervjuerna var stort hos företagen, medan studerandena var försiktigare. Jag tror ordet intervju var skrämmande för en del studerande men de som modigt deltog gav mycket god respons, säger Erik Lund.

Hanken Network Day är ingen regelrätt rekryteringsmässa. Målet är att skapa tillfällen där studenter och företag träffar varandra under avslappnade förhållanden.

I fjol deltog 17 företag i evenemanget. I år var antalet 27.

– Hanken Network Day växer sakta men säkert. Målet är inte att bli störst utan att vara till störst nytta för deltagarna, säger Erik Lund.

I dagen deltog också en handfull uppstartföretag som grundats av tidigare hankeiter.

– Även om uppstartföretagen inte har särskilt stora rekryteringsmöjligheter kan de berätta om sina erfarenheter. Det är mycket värdefullt för någon som funderar på att starta eget.

– Bland Hankens partnerföretag var intresset att delta i nätverksdagen stort. Även studentkårens partnerföretag och andra företag med intresse att nå ut till hankeiter deltog, säger Alexandra Lönnström, koordinator för näringslivssamarbete på Hanken och den som höll kontakt med företagen som deltog i Hanken Network Day. – Företagen får en chans att ordna aktiviteter för studenterna och får träffa dem i lite olika miljöer, till exempel på snabbintervjuerna eller under middagen som ordnades på kvällen.

Hanken Network Day är endast en av högskolans många satsningar på att göra övergången mellan studie- och arbetsliv smidigare.

Evenemanget Flash Mentoring som ordnades för första gången i våras fortsätter i höst. I praktiken handlar det om mentorskap för en dag, i grupp.

De populära intensivdagarna, som ordnas i samarbete med Hankens premiumpartners, fortsätter också. Under en dag arbetar studenterna med ett skräddarsytt projekt på ett företag, tillsammans med företagets personal.

Hanken kommer att öka samarbetet med studentkåren och ämnesföreningarna.

– I framtiden ska vi ordna fler evenemang tillsammans så att vi får ihop en portfölj med evenemang som engagerar både studenter, företag och alumner. På så sätt kan våra evenemang stödja studenterna ännu bättre, säger Alexandra Lönnström.

LINA LA UR E N T

DELTAGARE I ÅRETS HANKEN NETWORK DAY: HANKEN PREMIUM PARTNER Fazer, KPMG, NaturVention, PwC HANKEN PARTNER Academic Work, Elo, Fennia HANKEN VASA PARTNER Dermoshop, Wärtsilä HANKEN BRANDING PARTNER Deloitte, EF Education First, Eilakaisla, EY, Handelsbanken, Nestlé, Niord HANKEN NETWORK DAY FÖRETAG Accenture, Aktia, BearingPoint, Dream Broker, H&M, LKW Walter, Re/Max, SEB, Visma HANKEN STARTUPS Catermate, Helsinki Concierge, Indagatus, Secondhand Community SECCO

21

B R I E F I N E N GL I S H

Flexibility and an Open Mind to Meet the Future During the next decade the number of people with Internet access will double. New software will be a changing factor for all industries, companies and individuals. Thus, we need to be open-minded to all up-coming fast changes, according to Hankendagen’s keynote speaker Stefan Hyttfors (photo).

– In the near future the need for human competence and workforce will not be the same as of today. The companies and brands that we will be talking about in ten years, have probably not even been founded yet. This is an exciting fact, but at the same time frightening, as it leads to constant changes in our everyday life. Leaders will have to make sure that their employees manage in this change, and also, we all need to learn how to handle insecure times, leaning on each other.

Digitalisation is a key word in the changes we face.

According to Hyttfors, this is just the beginning of a new era, in which we experience effective resource allocation through digitalisation. One example is that the amount of small and flexible companies is outgrowing the amount of big companies – network is the key, not hierarchies. This results in a new world of possibilites for entrepreneurs.

Shared resources, decentralisation and lack of boundaries, are, along with digitalisation, central keywords for what

ANNUAL HOMECOMING DAY ”HANKENDAGEN” The Vaasa region is one of the most dynamic and international regions in Finland with the fastest economic growth in the country. The region hosts large global firms, such as ABB, Mirka and Wärtsilä and has been the starting point for several SME’s, which have achieved what seems to be challenging for Finnish firms in general, i.e. making outside the country borders.

This global atmosphere and entrepreneurial spirit laid the foundation for this year’s edition of the annual homecoming day “Hankendagen” 2016.

The entrepreneurial spirit was represented by panelists and speakers with solid backgrounds in entrepreneurship from companies such as Baltic Yachts, There Corporation, UpCode and The Switch. The participants got a glimpse of Kyrö Distillery’s journey towards international fame presented by Mikko Koskinen, who is responsible for branding at the company. Koskinen described their success story as a combination of a willingness to cease the moment, an ability to develop their ideas, and a series of lycky breaks The keynote speaker of the day was Stefan Hyttfors, an acclaimed futurist, author and global speaker focused on disruptive technologies, behavioural change and next generation leadership.

During Hankendagen, the Alumnus of the Year was announced – this year Nina Ingves, Business Advisor, was honoured the title.

PHOTO: JOHANNES TERVO

the future holds. National boundaries will have to give way to virtual nations and virtual organisations, just look at Pokémon Go, Hyttfors states.

– I am often questioned whether I am open or conservative for what the future holds. And I always have the same answer: I believe in possibilities. The future will be both amazing and awful – the challenge is to accept the challenge.

E-commerce and Retail

– A Match Made in Heaven

Visitors coming in to a shop to analyse a product, just to go home and order it from a web shop, assumingly a competitor’s, is something many retailers have to face. But seeing e-commerce and retail shops as competing acts is today a losing battle.

Instead, companies combining e-commerce and retail shops are the most successful on the competitive market. This is something that Anssi Rauhala, (photo) CDO at Golf Center in Espoo, has experienced.

Rauhala and his colleagues had to rethink and learn that e-commerce combined with strategically placed retail shops, competent and service-minded staff equals success, as Golf Center opened its first digitised shop in Espoo. The digitised shop, equipped with touch screens and code readers, works as a complement to the web shop. Customers are welcome to see and feel the products and at the same time receive good service by competent staff.

They can then go home and make their order from the web shop, and at the same time the shop will be able to hold on to its customers.

PHOTO: PATRIK LINDSTRÖM

22

BRIEF IN EN G L ISH

Data is Like Money in Your Bank Account When the trade and service sector decided to start developing their digital processes, the bank and finance sectors had already for a long time been collecting and sorting data. But they do not have a head start anymore and that has its reasons.

Banks were early adopters of digitalisation in all areas: customer visits and transactions have already for a long time been providing the banks with an enormous amount of data.

However, not all the collected data has been utilised properly but the ambitions in the banking sector is to do so. The smart use of the collected data might become crucial as competition gets tougher and consumer behaviours change. On top of that regulations are predicted to become stricter which calls for innovative measures.

According to Petri Imberg, CIO at Nordea Retail Bank, one reason for the failure to use the data has been an old fashioned risk avoidance culture within banks and a tradition to always act in a structured manner. Many are now noticing that we need to be more customer, result and market oriented.

The Nordic countries have come equally far regarding the digitalisation of bank services, but we are no longer the

leading actors in the world. USA has developed quickly in this area and is strong on new innovations. One reason for our difficulties is the centralised organisation model of banks which does not encourage fast change. The banks have in fact lately been looking to small expertise companies within the financial technology sector in order to find new ways to develop services and products. The technical part is not an issue but the way of thinking is new.

Secrecy has been strongly associated with the banking world and it never ceases to be an issue especially when developing new digitalised systems. Therefore, every new system has to be 100% ready when published which will always take its time.

Imberg does nevertheless believe that the banks will eventually move on from the old systems which will make the life of customers much easier and will also give the banks a chance to distinguish themselves from others.

– We all realise that the bank and finance sector must change which is why a lot of resources are spent on building new systems and data will play a big part in that, says Petri Imberg.

HANKEN HAS LAUNCHED A NEW BUSINESS LAB Hanken has formed a new dimension within entrepreneurship – an incubator to inspire new and successful business.

The latest technology and the most recent research lay the foundations for the new Hanken Business Lab, which is placed in the basement of Hanken’s main building in Helsinki.

The business lab, called “Torget” in Swedish, has just opened with its 250 square meters of open workspace and meeting rooms. The meeting rooms are named after cities the business lab aims to build bridges with; Stockholm,

Saint Petersburg and San Francisco – all cities strategically chosen according to Markus Wartiovaara, Director of Hanken Business Lab. Wartiovaara expects the business lab to have some ten members acting in the facilities by Christmas.

– We are welcoming start-ups, scale-ups, non-profit organisations and individuals to achieve significant growth at Hanken. All Hanken students and alumni are warmly welcome, as well as other people that have something to offer Hanken and the business lab, Wartiovaara says.

PHOTO: PATRIK LINDSTRÖM

23

� Hanken was the right choice for me; small groups, well-respected lecturers, involvement of Hanken professors in the programme and the possibility to combine work, family and studies. The fact that the programme is internationally accredited made the choice even easier�

K A I SA K EK K I, BUSI N ES S D E VELO PM EN T M A N AG ER, SK A NSK A

APPLY NOW! THE NEXT PROGRAMME STARTS IN MARCH 2017 NAME A POTENTIAL HANKEN EXECUTIVE MBA PARTICIPANT! Do you have a person in your organisation or network that would benefit from the Hanken EMBA programme?

Name that person by the end of November - all leads will be rewarded.

The Hanken Executive MBA is intended for executives, managers and other top talents who are highly motivated to challenge themselves and share their experience. Contact us at: mba@hanken.fi

WWW.HANKEN.FI/MBA