A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS
1/17 I DETTA NUMMER:
Hänt på Hanken 4 Ledaren: Karen Spens 5 Slutspurt för lyckad insamling 6–11 Hanken Business Forum 12 Stugan, Hankens nya inkubator 13 Kolumnen 14 Robotarna sätter fart på börsen 15 Boktipset 16 Lyckad jobbsökarkurs för invandrare 17 Enkät visar: alumnerna nöjda 18 The art of reading has changed 20 Partnersidan 21 På jobb 22 Brief in English
Hanken Business Forum med toppföreläsare drog fullt hus. Innovationspriset till Business Lab-företag. Sidorna 6–11 1
H Ä N T PÅ H A N K EN
FULBRIGHT FRUKOST- SEMINARIUM
Hanken Business Forum firade Finlands 100-årsjubileum Som en del av det officiella Suomi100-programmet, tog årets Hanken Business Forum sikte på landets följande 100 år. Under temat MyFinland – The Next 100 Years presenterade huvudtalarna Karen Spens, Pekka Vauramo, Ilkka Kivimäki, Anne Korkiakoski, och Risto Siilasmaa sina egna framtidsvisioner för det finländska affärslivet. Under evenemanget delades även priset Hanken-Kauppalehti Inspiration Award ut till uppstartsföretaget Helsinki Concierge. Se reportaget om Hanken Business Forum på sidorna 6–11.
INVANDRARE LÄRDE SIG SÖKA JOBB I januari avslutades kursen Middle Management and Business Administration for Immigrants i Vasa och deltagarna presenterade sina slutarbeten. Kursdeltagarna fick under fyra månader undervisning om den finländska arbetskulturen och vägledning i hur man söker jobb. De fick också lära självkännedom och om den finländska kulturen för att bättre kunna undvika missförstånd i framtiden. En avsikt med kursen var att öka deras chanser att få jobb. I kursen deltog 16 invandrare som representerade ett dussin nationaliteter. Läs mera om programmet på sida 16.
2
Nokia Distinguished Chair Carol Tenopir, som är gästande forskare vid Hanken 2016–2017 talade i januari för alumner, studerande och personal kring sin aktuella forskning. Professor Tenopirs forskning och undervisning behandlar informationstillgång, elektronisk förlagsverksamhet och informationsindustri. Hon har publicerat flera böcker på ämnet. Under frukostseminariet presenterade Tenopir resultaten från en nyligen avslutad kartläggning av finska forskares läsmönster gällande akademiska publikationer. Läs mer om Carol Tenopir på sida 18.
ANSÖK TILL HANKENS FORSKARSKOLA! Vårens antagningsomgång till forskarskolan har öppnats. Du kan välja att doktorera inom alla åtta huvudämnen som Hanken erbjuder. Nytt för i år är att doktoranderna erbjuds anställning för upp till två år av studierna, förutsatt god studieframgång. Läs mera på hanken.fi/doctoralstudies och ansök senast 3.3!
KALENDERN MARS 2017 M
T
O 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
T
16
F
L
S
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
30.3 Hanken Finance Day
MAJ 2017 M
I januari slog Hanken Business Lab – Stugan upp sina dörrar vid Hanken i Vasa. Under invigningen fick gästerna bekanta sig med Stugans faciliteter och verksamhet. Stugan erbjuder en modern och inspirerande miljö med rådgivning och coachning för aspirerande företagare så att företagsidén kan växa sig starkare och utvecklas i riktning mot förverkligande. Till mentor för Stugan har Hanken utnämnt Nina Ingves. Läs mer om Stugan på sida 12.
PROGRAM PÅ ENGELSKA DRAR Under årets ansökningsperiod lockade Hankens engelskspråkiga magisterprogram 354 sökande. Trots införandet av terminsavgifter för studerande utanför EU/EES-området och skärpta antagningskrav, hölls andelen internationella studerande på samma nivå som tidigare år. – I årets ansökningsomgång har vi igen ställt striktare grundkrav än i den förra med syftet att locka motiverade sökande av hög internationell kvalitet. Vi är särskilt nöjda att andelen internationella sökande inte märkbart sjönk från tidigare år, säger Minna Martikainen, prorektor med ansvar för undervisningen vid Hanken.
HÖJD MÅLSÄTTNING FÖR HANKEN RETURNS – NU 10 MILJONER Hankens insamlingskampanj HANKEN RETURNS går över förväntan och målet har nu höjts till 10 miljoner euro. Den nya målsättningen bottnar i både en tilltro till och en förhoppning om att allt fler ställer upp i slutskedet. – Det betyder otroligt mycket att många ställer upp och visar att de tror på Hanken. Tack vare alla donationer kan Hanken fortsätta utvecklas som en svenskspråkig, internationell och självständig handelshögskola med fokus på högklassig och konkurrenskraftig forskning och utbildning, säger rektor Karen Spens. HANKEN RETURNS inleddes för ungefär två år sedan och avslutas den 30 juni. Läs mer om kampanjen på sida 5.
O
T
F
L
S
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
Stugan öppnade dörrarna i Vasa
T
1 8
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
16
31
19.5 Internationella alumndagen i Stockholm Boka in dagen redan nu!
OKTOBER 2017 M
T
O
T
F
L
S
2
3
4
5
6
7
8
1 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
13.10 Hankendagen i Helsingfors Boka in dagen redan nu! Se www.hankennetwork.fi för mer information och anmälan.
DISPUTATION Mikko Laamanen har disputerat i marknadsföring på avhandlingen ”The politics of value creation” Tid: 16.2.2017 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Professor Hervé Corvellec, Lunds universitet Kustos: Professor Tore Strandvik, Svenska handelshögskolan
Professionell utveckling
Personlig utveckling Niord bildar ett nätverk där man skapar kontakt till bekanta och nya ekonomkolleger. Vi erbjuder program inom professionell och personlig utveckling samt nätverk och rekreation. Niord jobbar tillsammans med Finlands Ekonomer för ekonomernas ställning på arbetsmarknaden. Som vår medlem får du alltså också del av alla de förmåner och tjänster som Finlands Ekonomer erbjuder.
Ditt nätverk till 4 000 ekonomer
Fritidssstugor i Tahko och Himos
www.niord.fi | niord@ekonomit.fi | tfn 0400-138 528
3
L E DA R E N
100 år av framtid
SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404
Då Finland i år firar 100-årsjubileet för sin självständighet, känns det lämpligt att föra fram det budskap Hanken hade i samband med sitt eget motsvarande jubileum: 100 år av framtid. Sloganen återspeglar vårt förhållningssätt till stora årsjubileer: Samtidigt som de är en milstolpe för en förgången tid, är de även startskottet för något nytt. Hanken grundades ursprungligen för att svara mot behovet av svenskspråkiga ekonomer, ett arv som vi värnar vi om än idag. Med sin starka sociala kompetens och språkkunskap blev Hankenalumnerna snabbt en värdefull tillgång för den finska exportindustrin, och denna internationella profil har enbart stärkts genom åren. Hankens alumnkår hör de facto till de mest internationella i Finland – våra alumner finns i över 70 länder världen runt. Under de gångna 100 åren har Hanken således varit en betydande bidragande faktor i Finlands internationalisering Vi ser Hanken som en plats där det finlandssvenska arvet möter en föränderlig, global ekonomi. Den forskning vi bedriver och den utbildning vi erbjuder skall vara relevant för såväl nationella som internationella aktörer. Vi behöver studerande och alumner som kan tänka analytiskt och kritiskt, som har förutsättningarna att möta de utmaningar som ställs i framtiden, och som kan bidra med hållbart värde till allt de gör. Hanken vill i alla sammanhang förespråka nordiska värderingar såsom öppenhet, socialt ansvar, integration, och jämställdhet. För att kunna bedriva forskning av högsta internationella kvalitet och erbjuda en utbildning av världsklass måste vi vara öppna för impulser från vår omvärld och ingå samarbeten med både nationella och internationell aktörer. För oss är ett självständigt Hanken en förutsättning för att kunna göra det. Endast genom att själva kunna bestämma mot vad vi riktar våra resurser och flexibelt kunna anpassa vår verksamhet, kan vi möta de krav som framtiden ställer. Många varma gratulationer till det 100-åriga självständiga Finland från ett mer än 100-årigt självständigt Hanken!
KA REN SPENS R EKTOR
SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 CHEFREDAKTÖR Nina Olin ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Maria Backman Nathalie Edman-Koskell Margareta Granholm Marlene Gunsberg Minna Kullas Charlotta Niemistö Henrich Nyman Annika Ravald Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 60 17 e-post: hanken@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn 040 571 3422 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankennetwork.fi eller kontakta alumnkoordinator Nathalie Edman-Koskell tfn 050 552 7271 e-post: nathalie.edman@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Oy Fram Ab, Vasa ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2017 nr 1 23.2, nr 2 26.4, nr 3 27.9, nr 4 29.11 PÄRMFOTO: Leif Rosas PÅ BILDEN: Jonathan Grant, William von der Pahlen och Niilo Kervinen.
4
Hanken Returns:
Slutspurten har börjat Fundraisingkampanjen HANKEN RETURNS har fått en ny kick. Nya utmanare har trätt in på arenan. De garanterar att varje privat donation är värd ännu mera.
A
lumni Challenge, en kampanj i kampanjen, startade i mitten av december. I den matchar en grupp alumner alla alumndonationer med 1:1 under sex månader. Därmed ökar de den statliga matchningen. – Tanken är att engagera ännu flera personer i kampanjen. Initiativet belyser också vikten av varje donation och värdet av det breda stöd Hanken har bland sina alumner, säger fundraisingchef Camilla Wardi. När de finländska universiteten drog i gång sin andra insamlingsomgång för att bygga upp sina egna grundkapital, för ungefär två år sedan, lovade staten matcha varje insamlad euro med upp till tre euro. Detta dock så att taket är satt till 150 miljoner euro och så att koefficienten sjunker då universiteten tillsammans fått ihop 50 miljoner euro. Dagsläget är att koefficienten redan sjunkit från tre och ligger närmare två. – Avsikten med utmaningen är att garantera en fortsatt god matchning. Dels matchas varje euro med en euro från alumngruppen, dels betyder det att en euro blir två för staten att matcha, säger Camilla Wardi. Hanken har redan tidigare med framgång dragit nytta av ett privat
matchningsinitiativ. I den förra insamlingen, HANKEN 100, garanterade en anonym privatperson en euro i tillägg för varje insamlad. Nu är skillnaden att en grupp på några tiotal personer tillsammans sätter fart på slutspurten. – Gruppen kan inte längre växa. Men den som vill dra ett extra strå till stacken kan i stället donera lite mera, säger Camilla Wardi. Enligt henne har Alumni Challenge redan resulterat i att flera donatorer har hakat på. I och med alumnmatchningen har nålen på insamlingsbarometern redan passerat 8-miljonersstrecket. Det ursprungliga målet var satt till åtta miljoner euro. I och med det goda resultatet beslöt kampanjledningen i slutet av januari att höja ribban till 10 miljoner euro. – Den nya målsättningen signalerar att vi inte ska slå av på takten. Det är också en uppmuntran till alumnerna att ställa upp hela vägen in i mål, säger Camilla Wardi. Alumni Challenge pågår till den 14 juni och HANKEN RETURNS avslutas den 30 juni. Då står det klart hur mycket Hanken har ökat sitt grundkapital.
FOTO: HANNES VICTORZON
Björn Wahlroos, styrelseordförande för Hanken och Jannica Fagerholm, ordförande för kampanjkommittén ser fram emot ett toppresultat för kampanjen.
PETER NORD LIING
ALUMNERNA SOM UTMANAR ÄR: Philip och Marina Aminoff, Henrik och Martina Andersin, Patrick Anderson, Henrica och Magnus Bargum, Peter Berner, Kurt Björklund, Riitta och Berndt Brunow, Alexander Ehrnrooth, Henrik Ehrnrooth, Johanna Hamro-Drotz och Ilkka Brotherus, Jannica Fagerholm och Patrik Hertsberg, Erik Hartwall, Ole och Eva Johansson, Barbara Hisinger-Jägerskiöld, Janne Larma, Mikael och Lena Lilius, Camilla och John Lindfors, Familjen Pentti, Yvonne Potrykus, Ann och Carolus Rosenlew, Michael Rosenlew, Hannu Ryöppönen, Christoph Vitzthum, Björn Wahlroos och Thomas Wahlroos.
5
H A N KE N B U S I N ES S F ORUM
FOTO: LEIF ROSAS
Flera namnstarka talare ville dela med sig av sina framgångskunskaper inför ett fullsatt auditorium. Från vänster: Karen Spens, Anne Korkiakoski, Pekka Vauramo, Ilkka Kivimäki och Risto Siilasmaa.
HANKEN BUSINESS FORUM:
PÅ VÄG MOT FRAMTIDEN På Hanken Business Forum serverade en namnstark grupp företagsledare många tankar om hur finländska företag ska klara de följande hundra åren genom att tänka framåt, arbeta entreprenörsmässigt och äntligen lära sig marknadsföra.
R
Talarna inspirerade till flera buffédiskusioner.
6
ubriken för årets tappning av Hanken Business Forum den 2 februari var My Finland — The next 100 years. Temat fyllde Festsalen på Hanken i Helsingfors till så gott som sista plats. Hankens styrelseordförande Björn Wahlroos flaggade oblygt för högskolan i sitt öppningsanförande. – Hanken har överlägset flest publikationer per professor och är högskolan med den bästa ekonomin i Finland. Vi är akademiskt exceptionella, inte bara inom vårt eget vetenskapsområde. I sin hälsning betonade rektor Karen Spens Hankens roll för Finlands internationalisering och framtida konkurrenskraft. – Vi erbjuder Finlands internationellaste utbildning, och allt på Hanken baseras på forskning. Vi är både relevanta och intressanta för företagsvärlden, inte minst tack vare vårt nya Business Lab som redan har elva företag. Målsättningen för oss är att bli en benchmark för universitet världen över.
Nokias och F-Secures styrelseordförande Risto Siilasmaas budskap var att företag måste ha en vision, eller egentligen flera alternativa visioner, för att kunna utvecklas kontinuerligt. – Dagens Nokia arbetar hela tiden med olika tänkbara framtidsscenarier som ger oss chans att agera snabbt i olika lägen. Det finns gott om exempel på företag som gått under då de sett för mycket i backspegeln, sade han. Nokia står för mycket av tekniken bakom den exploderande mängden av digitala tjänster som huvudsakligen utvecklas av uppstartsföretag. – Ett gemensamt drag för många stora företag, som det går bra för, är att de drivs av en liknande entreprenörsanda som i uppstartsföretag, sade serieföretagaren Ilkka Kivimäki som är en av personerna bakom Slush. Styrelseproffset Anne Korkiakoski ställde sig kritiskt till finländsk marknadsföring. Sitt anförande kryddade hon med flera exempel där en investering i marknadsföring hade lönat sig.
H ANKEN BUSINESS F ORU M
Inspirerande lyxservice belönades med pris På Hanken Business Forum delades Hankens och Kauppalehtis inspirationspris ut till Helsinki Concierge, ett av de företag som tagit avstamp i Hankens företagsinkubator Hanken Business Lab. Enligt juryn ville man, Finlands 100-årsjubileum till ära, uppmärksamma ett företag som ser framåt och som ger inspiration åt andra företag. Helsinki Concierge erbjuder skräddarsydda concierge-tjänster åt både företag och privatpersoner. – Företaget går modigt in i den ännu orörda marknaden för lyxtjänster, vilket inte är ett självklart val i dessa ekonomiskt turbulenta tider, konstaterade juryn bland annat.
HANKEN BUSINESS FORUM » Hankens största företagsevenemang som arrangeras tillsammans med Hanken & SSE Executive Education. » I år var temat Finlands framtid under de följande 100 åren. » Årets evenemang är en officiell del av Finlands 100-årsjubileumsår.
Helsinki Concierges grundare och vd William von der Pahlen (i mitten) tog emot Hankens och Kauppalehtis inspirationspris tillsammans med sina kompanjoner Jonatan Grant (till vänster) och Niilo Kervinen.
– Finländarna har i sekler stickat durabla sockor. Grå, och som färggrannast grå med svarta ränder. Sedan kommer svenska uppstickaren Happy Socks och gör strumpan till ett färgglatt varumärke som säljs över hela världen, sade hon. Lärdomen är enligt Korkiakoski att människor inte är rationella i beslutsfattandet utan att det är känslorna som avgör. – Vi borde sent omsider lära oss den verkliga betydelsen av marknadsföring i Finland. Annars fortsätter andra att kommersialisera våra idéer.
Företagets grundare och vd William von der Pahlen berättar att det unga företaget ännu bygger upp sina koncept. Men redan nu använder många kunder sig aktivt av företagets tjänster som kan gälla allt från resebokningar till evenemang och till att sköta kundernas löpande kontorsärenden. Lyxen ligger i detaljerna. – Nyligen fick vi till exempel i uppdrag att inom en timme fixa fram manschettknappar med graveringar. Det tar vanligtvis flera dagar eller någon vecka att få det gjort, men vi fixade det, berättar von Pahlen. Han tog emot priset tillsammans med sina kompanjoner Jonatan Grant och Niilo Kervinen. – Det är en ära för oss att få ta emot utmärkelsen som vi ser som ett bevis på att vi är på rätt väg med vår affärsidé, sade von der Pahlen. Hanken-Kauppalehti Inspiration Award delas ut årligen i samband med Hanken Business Forum-evenemanget. I år delades priset ut för andra gången, fjolårets pris gick till barberarkedjan MRoom.
BO IN GV ES
BO IN G VE S
F OTOGRAFIER: LEIF RO SAS 7
H A N KE N B U S IN ES S F ORUM
Finnair vill visa vägen i luften Hållbar utveckling och luftfart – det är en kombination som är fullständigt möjlig. När ett företag kan agera ansvarsfullt gynnar det hållbar utveckling. Och för att kunna vara ansvarsfullt i framtiden bör företaget ha en ekonomiskt stabil grund att stå på.
D
et säger Finnairs verkställande direktör Pekka Vauramo som på Hanken Business Forum talade under rubriken Sustainability in the air. Vauramo ser hållbar utveckling bland flygbolag som ett samspel mellan flera olika faktorer där ekonomin är en av de främsta drivkrafterna. Inom luftfarten är ekologi och ekonomi starkt sammankopplade genom bränslekonsumtionen. Lyckas man minska bränslekonsumtionen sjunker också utsläppen av bland annat koldioxid. För drygt ett år sedan tog Finnair, som första flygbolag i Europa, i bruk nya Airbus A350 XWB. Det är ett tystare och bränslesnålare plan jämfört med tidigare plan av samma typ. Vauramo påpekar att bolaget inte enbart kan fokusera på tekniken eftersom teknik är ny under en väldigt kort period.
Han räknar upp flera andra åtgärder som inverkar på luftfartens miljöpåverkan: flygruttens avstånd, antalet mellanlandningar och framför allt flygplanets vikt. Han poängterar att också små detaljer påverkar. – Finnair har till exempel kring 30 000 pappmuggar i luften varje dag. Med sådana mängder spelar det en roll vilket material koppen är tillverkad av och vad den väger.
FÖRBEREDER FÖR FRAMTIDEN
Vauramo hoppas att flygbolagen själva skrider till åtgärder för hållbar utveckling, annars är det sannolikt att reglering tvingar fram förändringar. Det finns också politiska förslag som stampat på stället i åratal. Till exempel initiativet Single European Sky lanserades redan 1999 i Europeiska kommissionen. Initiativet föreslår ett gemensamt europeiskt luftrum där
flygtrafiken kunde skötas effektivare och bättre än i dag, bland annat kunde flygrutterna bli kortare. – Förslaget har tyvärr fallit på enskilda europeiska länder som försvarar sina ekonomiska intressen. Finnair vill vara ett riktmärke inom den kommersiella luftfarten och har lagt upp mål som företaget bör nå inom den närmaste framtiden och före 2050. Då ska koldioxidutsläppen vara 50 procent mindre än idag. Övriga mål är bland annat att minska passagerarnas skräpmängd, sänka bullernivån och minska mängden glykol som används för att avisa flygplanen. I företagets strategi för hållbar utveckling ingår också arbete för personalens välbefinnande och samarbete med olika välgörenhetsorganisationer. Hur har Finnair valt vilka frågor företaget vill gå i bräschen för och i vilka frågor man ska avvakta? Vauramo
Framtiden viktigare än historien Nokias och F-Secures styrelseordförande Risto Siilasmaa visade ett taktiskt spelöga av rang då Nokia lade om riktningen och sålde mobiltelefontillverkningen till Microsoft. Därför kan man tro på honom när han talar om vikten av visioner och planer i företagens utveckling.
D RISTO SIILASMAA »» Diplomingenjör i produktionsekonomi. 8 »» Grundare av och styrelseordförande i datasäkerhetsföretaget F-Secure, Styrelseordförande för Nokia-koncernen. 8
et avgörande är, enligt Risto Siilasmaa, att det bakomliggande perspektivet kan vara helt fel underlag för att kunna fatta kloka beslut. – Till exempel Kodak upphörde att satsa på digitalfotografering och satte alla spelmarker på filmbaserat fotografi där företaget hade en hög marginal och marknadsandel. Följden var en
nämner användningen av biobränsle där Finnair vill hålla sig ajour med utvecklingen och vara redo att ta i bruk det när det är ekonomiskt lönsamt. – Men just nu är priset på olja lågt, och det lönar sig inte att öka andelen biobränsle, säger Vauramo.
PEKKA VAURAMO
KUNDERNA TAR STÖRRE ANSVAR
»» Har tidigare jobbat för bl.a. Cargotec och Sandvik.
Han ser att kunden i framtiden tar ett allt större ansvar för sina konsumtionsval. – Samtidigt som man köper flygbiljett kunde man välja att betala mer för sin flygning så att en del av kostnaden skulle gå till biobränsle. – Forskning har påvisat att vi inte kan använda jordens alla reserver av fossila bränslen. Planeten klarar helt enkelt inte av det. Vi måste alla fatta beslut, och de blir allt oftare personliga.
»» Diplomingenjör, vd för Finnair sedan 1 juni 2013.
»» Finnair ägs till 55,8 procent av finska staten och hade 2015en omsättning på 2,3 miljarder euro.
LIN A LAU REN T
snabb konkurs när digitalfotograferandet tog över helt. Företag, som pejlar framtiden, testar olika lösningar och hela tiden lär sig nytt, har däremot alla chanser att växa, säger han.
EFFEKTIVARE UTAN EXTRA KOSTNAD
Många parametrar visar att Helsingfors är en av de bästa lokaliseringsplatserna för uppstartsföretag, framför allt då det gäller spelbusiness. Men Siilasmaa ser inte helt rosenrött på Helsingfors och Finlands möjligheter att attrahera internationell spetskompetens på grund av den onödiga byråkratin kring arbetstillstånd. – Ingen arbetsgivare söker i onödan utländsk arbetskraft eftersom rekryteringsprocessen är dyrare och arbetsdrygare än om man anställer en finländare, säger han. Om ett företag i varje fall har fattat det beslutet borde myndigheterna, enligt Siilasmaa, inte kräva ytterligare tilläggsutredningar för att bevilja arbetstillstånd.
– Jag vet av egen erfarenhet att kreativa människor, som hade varit en verklig tillgång för Finland, har backat ut då anställningsprocessen dragit ut på tiden. Det dumma är enligt Siilasmaa att det inte skulle kosta landet någonting att lägga om rutinerna gällande arbetstillstånd. – Jag har länge fört fram att immigrationstjänstemännen skulle besöka större företag då och då under några timmars tid för att gå igenom och vid behov förnya arbetstillstånden. Det skulle vara betydligt effektivare än att de experter jag talar om är tvungna att köa i timtal vid myndighetsluckorna.
NEGATIVT BLEV POSITIVT
Utvecklingen i uppstartsvärlden har ändå otvetydigt varit snabb i Finland tack vare den kompetens som finns inbyggd i landet. – En positiv uppåtgående spiral, som matar sig själv, är på gång. Här kunde universitet och högskolor vara ännu tätare med i utvecklingen
samtidigt som onödig byråkrati kring företagande och arbetstillstånd borde lättas upp, säger Siilasmaa. Ett led i att det har uppstått ledig hjärnkapacitet ligger faktiskt i Nokias omstrukturering som ledde till att tusentals anställda måste sluta. Siilasmaa betonar att ett företag inte bara kan skära ner. Samtidigt måste företaget utvecklas och även ta hand om de människor som drabbas. – Jag är stolt över vårt Bridge-program som innebär att alla, som slutat på Nokia, har fått chans att förverkliga sig. Det kan sedan gälla studier, att bli företagare, att få anställning i ett annat bolag eller något annat. Tack vare det programmet har många fått en ny start som fört dem vidare i stället för att de skulle bli arbetslösa. – Vi har också överlåtit vissa patent till personerna bakom patenten så att de har kunnat börja bygga upp en egen verksamhet, säger Siilasmaa. BO IN G VE S 9
ANNE KORKIAKOSKI »» Ekonomiemagister, styrelseproffs och marknadsföringsexpert. »» Styrelsemedlem i Vasa universitet, Lindström Ab, Kämp Group Ab, Oral Hammaslääkärit Abp, Oulun energia Ab, Lunawood Ab och Kalevala Koru Ab.
Finland – världens bäst bevarade hemlighet Styrelse- och marknadsföringsproffset Anne Korkiakoski vill få finländska företag att inse vilka möjligheter de sitter på.
S
paråtgärder och osthyveltaktik fungerar inte – det har vi fått erfara flera år i följd. Marknadsföring är ett enkelt sätt att öka omsättningen och enda sättet att få andra att inse vad vi har och vad vi kan. Anne Korkiakoski är entusiastisk. I snart ett år har hon rest runt i Finland och spridit marknadsföringens glädjebudskap. Över 7 000 personer har hört henne tala på över 70 olika evenemang som varit en del av projektet Siksi
”Slit loss backspegeln och se chanserna” När världen förändras erbjuds företagsamma människor enastående utmaningar. Det säger Ilkka Kivimäki, som föreläste på Hanken Business Forum under rubriken Promoting the entrepreneurial attitude.
I
lkka Kivimäki är partner vid Inventure som investerar i unga bolag, men är mest känd från uppstartssammanhang, så som Startup Sauna och Slush. Han vill bredda entreprenörstemat till att omfatta mer än arbetskontexten. – Jag vill närma mig begreppet ur ett mycket brett perspektiv där det handlar om att ta hand om ansvar för sig själv och andra. Entreprenörskap gäller precis alla, säger Kivimäki. Det är ett tänkesätt där var och en gör sig konkurrenskraftig. – Det utkristalliseras kanske i uppstartsföretag men det handlar om att vara en medlem av samhället.
LÄGG I EN HÖGRE VÄXEL
Kivimäki drar sig inte för att citera John F. Kennedys uppmaning om hur var och en ska fråga sig själv vad man göra 10
för sitt land. I det stora pusslet handlar det om att samhällets kassa är tom och demografin ofördelaktig. – De som kommit så långt att de redan räknar med att bara försöka klara sig till pensionsåldern borde tänka om. Kivimäki tar OP Gruppens chefdirektör Reijo Karhinen som ett sporrande exempel. Han kunde ha valt att undvika större omvälvningar och gå i pension som respekterad chef. – Men nej, han lägger i en högre växel och trycker på gasen, inte på bromsen, säger Kivimäki och pekar på hur OP Gruppen har öppnat läkarstationer och nu hyr ut Tesla-elbilar.
FÖRÄNDERLIG FÖRETAGSSCEN
Ett bekymmer är att många etablerade företagare inte inser vad de egentligen borde syssla med i en värld där överraskande företag blir samarbetspartner – eller konkurrenter. – Det här är lite av mitt favoritämne. Jag påstår att 90 procent av företagen inte har tillräckligt bra koll på den business de verkar i, oberoende av om de är små eller stora.
Kivimäki är själv ett exempel hur det kan gå då man vågar tänka om. Som studerande plockade han ihop datorer men tänkte att det skulle förbli en hobby. Så lockades han med av några kompisar och grundade PC Superstore. – Vi kunde inte allt men farten kompenserade för misstagen. PC Superstore hade, enligt Kivimäki, världens mest avancerade näthandel 1996.
SEX SIDOR AVHANDLING
Framgångsföretaget såldes 1999. Då återvände diplomingenjören Kivimäki till Tekniska högskolan i Otnäs. – Jag tänkte skriva en avhandling om nya distributionskanaler för produkter som kan digitaliseras. Det var ett okänt tänk då, men numera vardag: Google Play, App Store, iTunes, Netflix, Spotify. – Efter sex sidor avhandling lockades jag ändå igen bort och var med och grundade Wicom Communications. Företaget, som gjorde IP-baserade kommunikationslösningar för företag, växte varje år. År 2006 hade det 100 anställda, 2007 köptes det av
H ANKEN BUSINESS F ORU M
markkinointia som handlar om marknadsföringsinvesteringarnas inverkan på Finlands tillväxt och framgång. Hanken Business Forum blev ytterligare ett evenemang för henne. Korkiakoski kallar sig marknadsföringens gudmoder och har gjort Finlandsturnén pro bono, av kärlek till temat. Och visst är det en passion hon utstrålar när hon berättar varför Finland är världens bäst bevarade hemlighet. – Vi har otroligt kunniga människor och fantastiska innovationer men vi håller tyst om dem. Enligt Korkiakoski är problemet att finländska företag ofta sätter alla pengar och resurser på att utveckla en produkt eller tjänst. Men pengar för marknadsföring finns inte. – Marknadsföringen måste ses som en investering, inte som en kostnad.
SIFFRORNA STYR
En utgångspunkt för Korkiakoskis aktuella marknadsföringsprojekt var att finländska beslutsfattare inte tror på möjligheterna förrän de får siffrorna på
mjukvarujätten SAP. Efter ett par år vid SAP valde Kivimäki igen att göra något nytt. – Då sade min pappa att jag redan förstörde min tredje karriär och att han inte förstår något, men jag har alltid gillat mest att göra och utveckla själv.
SHARK TANK PÅ RIKTIGT
Sedan dess har Kivimäki varit kopplad till uppstartsföretag. Efter att ha sett tusentals företag stärks känslan för vad som kanske inte är den bästa idén, säger Kivimäki. Då ska man också våga säga det. – Att något inte fungerar betyder inte att man ska sluta försöka, man ska bara tänka om och lära sig och försöka på ett annat sätt. Kivimäki upplever att han lever i realvärldens Shark Tank. – Jag har ett drömjobb där jag möter företagare och får lära mig nytt hela tiden. Han varnar alla för att bindas av det som varit. Många är inte vakna nog så att de ser chanserna. – Förändring är en möjlighet, slit loss backspegeln.
bordet. Projektet inleddes därför med en datainsamling som gjordes av studenter vid Vasa universitet och Hanken. – Marknadsföring ses tyvärr ofta som mjukt snack. Vi kunde visa att de länder och företag vi konkurrerar med satsar dubbelt så mycket på marknadsföring och att det finns ett samband mellan satsningar på marknadsföring och BNP. Korkiakoski påpekar att Sverige återhämtat sig betydligt bättre än Finland från den ekonomiska krisen 2008. Där är satsningarna på marknadsföring större än i Finland, inte bara på konsumentsidan utan också inom handeln mellan företag. I Finland syntes i höstas tecken på att företagarna börjat tänka om. – Försäljningen av mediereklam steg, BNP steg, liksom den inhemska efterfrågan. Det fanns också fler företag som sade att de i år tänker satsa mer på marknadsföring än tidigare. Just nu är det både skrämmande och spännande att se om uppsvinget i höstas var tillfälligt eller om vi verkligen har ett skifte på gång.
Korkiakoski hoppas att företag, som satsat på marknadsföring, ska sporra sina konkurrenter. – Visst hoppas jag på en kapplöpning där enskilda företag sätter agendan för hela branschen. Korkiakoski riktar främst sitt budskap till företagare men ser också att samhället har en viktig roll, särskilt då det gäller utbildning inom marknadsföring. Hon efterlyser fler studieplatser. – Små och medelstora företag lider av att det råder brist på kompetenta marknadsföringsproffs. Man tänker lätt att marknadsföringen kan fixas av någon som gillar att jobba med varumärken och reklam men inte låter man någon sköta bokföringen bara för att han eller hon gillar siffror. När Korkiakoski blickar framåt är hon hoppfull. – För ett år sedan kunde vi aldrig tro att projektet skulle få den genomslagskraft och den mediesynlighet det fått. Jag tror också att företagsledarna lyssnat till mitt budskap. LINA LA UR E N T
ILKKA KIVIMÄKI »» Diplomingenjör, i produktionsekonomi. »» Founding Chairman, styrelsemedlem i Startup Sauna-stiftelsen »» Founding Chairman i Slush, en av grundarna och styrelseordförande för Kasvuryhmä, styrelseordförande för robotbilsföretaget AI Motive, matleveransbolaget Wolt, spelföretaget Umbra 3D och sömnmonitorföretaget Beddit.
S TEFAN H O LM ST RÖ M 11
FOTO: JOHANNES TERVO
EN STUGA DÄR IDÉER KAN VÄXA Entreprenörsandan mår bra i Österbotten och nu har den nya generationen av hankeiter i Vasa fått en fysisk mötesplats där de kan ta affärsidéerna till nästa nivå. – I Stugan får man sikta högt, säger mentorn Nina Ingves.
D
et var en invigning där idéerna bubblade ikapp med innehållet i glasen. Hankenstudenterna provsatt inredningen, funderade på affärsidéer och minglade med personal och inbjudna gäster. Markus Wartiovaara, direktör för Hanken Business Lab, hade med sig både praktiska husgeråd för den vardagliga driften och en dos moraliskt stöd till Nina Ingves, mentor för verksamheten i Stugan och årets alumn i fjol. – Hanken Business Lab ska betjäna Hankeiter i alla åldrar, både studerande och alumner, gärna i en mix. När man tittar bland våra närmare 14 000 Hankenalumner kan man se vilket fantastiskt nätverk av entreprenörer de utgör. Nu finns en fysisk byggnad i Vasa där Hankens entreprenörer kan skapa nya kontakter med finansiärer och samarbetsparter. – Vi har bra stödfunktioner och en bra organisation som hjälper våra unga entreprenörer att komma vidare med sina affärsidéer. Stugan blir en förlängning av Hanken New Ventures, som redan har fungerat i flera år och kommer att fortsätta enligt tidigare modell.
FÖREBILDER PÅ NÄRA HÅLL
Stugan är flexibelt inredd så att den kan anpassas utifrån behov. Det ena rummet lämpar sig för möten och grupparbeten där ett tiotal personer kan delta, medan det andra rummet gör sig bra för presentationer av olika slag. Både Hankens studerande och alumner har tillgång till Stugan för affärsmöten. – Vi har försökt använda kvadratmetrarna på bästa sätt genom att noggrant planera Stugans möbler och inredning, säger Nina Ingves. I Helsingfors invigdes ett motsvarande utrymme, Torget, i oktober 2016. Torget är liksom Stugan en del av Hanken Business Lab. – Verksamheten på Torget har kommit igång mycket bra. Både Torget och Stugan ger också en utmärkt möjlighet för unga entreprenörer att träffa erfarna entreprenörer som kan inspirera och fungera som förebilder, säger Markus Wartiovaara.
FLER VILL BLI FÖRETAGARE
Nina Ingves har arbetat med företagsrådgivning i flera år och ser ett växande intresse för entreprenörskap. – Österbotten är av tradition en entreprenörsdriven region 12
På Stugan i Vasa kan erfarna och oerfarna företagare sparra varandra. – Visst ska man sikta högt med sina affärsidéer, men på vägen upp är det bra att ha tålamod, säger Nina Ingves.
och företagarkulturen har på senare år vuxit framför allt bland akademiker. Också bland hankeiter i Helsingfors har entreprenörskap blivit ett allt naturligare alternativ. – Numera finns entreprenörskap integrerat i utbildningen, och evenemang som Slush och Startup Sauna har ökat attraktionskraften för entreprenörskap. Samtidigt har den unga generationen insett att det inte längre är riskfritt att arbeta som anställd. Man kan bli uppsagd, trots att man själv gjort ett bra jobb, säger Markus Wartiovaara. Även om marknaderna och affärsmöjligheterna har förändrats i och med globaliseringen och digitaliseringen är det fortfarande de praktiska frågorna – skatter, försäkringar, finansiering och produktlansering – som unga företagare vill ha hjälp med. – Ofta vill de också veta om deras företagsidé är bra. Det är kanske den svåraste frågan, svaret får man först då man går ut på marknaden. Framgången beror inte bara på produkten utan också på hur driven man är som entreprenör, konstaterar Nina Ingves. J OHAN S VEN L I N
KO LU MN
Att välja kandidaten med högsta kompetensen
D
et är klart vi alltid väljer den kompetentaste kandidaten, det skulle ju vara usel business att göra något annat ”. Som forskare med intresse för gender- och etnicitetsfrågor är det här en kommentar jag hört otaliga gånger. Uttalanden om påstådd systematisk diskriminering avfärdas med hänvisning till att det skulle vara ologiskt att välja bort kompetens – och därför kan det med andra ord inte ske. Ofta tror vi felaktigt att diskriminering bara begås av människor som medvetet vill gynna en grupp framom en annan: män hellre än kvinnor, vita hellre än etniska minoriteter, etc. Det här ger oss lätt en alltför snäv bild av diskrimineringen. Att tro sig fatta beslut enbart på basis av upplevd kompetens är ingen garanti för att fatta icke-diskriminerande beslut. Inte om våra förhandsuppfattningar och fördomar gör det svårare för oss att uppfatta vissa personalgrupper som kompetenta. Ett antal experimentella studier visar att fiktiva jobbkandidater uppfattas olika beroende på till exempel kön och etnicitet. Trots identiska meriter bedöms sökande, som getts kvinnliga namn, ofta enligt strängare kriterier och får sämre evalueringar, framförallt inom mansdominerade områden. Studentevalueringar av online-kurser varierar beroende på om studenten tror sig ha haft en manlig eller en kvinnlig lärare – om studenten tror tror att läraren var kvinna kvinna bedöms läraren strängare till exempel gällande såväl responstid som professionalitet. Också analyser av arkivdata har visat att kvinnliga forskare behövt fler publikationer och citeringar än män för att uppnå toppvitsord vid ansökan om forskningsfinansiering. Och det här gäller inte bara kön. Experimentella studier i Sverige visar till exempel också att arbetssökande med samma meriter behandlas olika beroende på om de getts ett svenskt eller arabiskt klingande namn. Men tänk om det här kanske bara är ett eko av det förgångna eller bara gäller andra länder? Det påståendet hör jag ofta. Av nyfikenhet lät jag en grupp
Hankenstudenter läsa och utvärdera beskrivningar av fiktiva ledare. Studenterna fick slumpmässigt en version där ledarna getts antingen manliga eller kvinnliga namn, beskrivningarna var i övrigt identiska. Vad visade då resultaten? Spelar ledarens kön någon roll när unga, högutbildade finländare idag ska utvärdera en ledare? Jo och nej. För de kvinnliga studenterna var kön av sekundär betydelse och de beskrivna ledarna fick i stort sett samma bedömning oberoende om de hade ett manligt eller kvinnligt namn. Men för de manliga studenterna var situationen en annan, speciellt när det gällde auktoritärare ledare. Om ledaren tilldelats ett manligt namn bedömde de manliga studenterna honom som klart kompetentare, de var klart villigare att själva jobba för honom och dessutom marginellt benägnare att rekommendera honom för befordran. Samtidigt var många i samma grupp mycket starkt övertygade om att könsdiskriminering inte längre existerar i finska organisationer. Jag tror uppriktigt att de flesta av oss vill fatta rättvisa beslut och anställa kompetentaste arbetstagarna på våra företag och organisationer. Men då är det viktigt att minnas att god vilja och goda avsikter inte alltid är tillräckligt. Att försöka blunda för faktorer som kön och etnicitet betyder inte att dessa försvinner. De kan fortfarande fortsätta påverka våra subjektiva, omedvetna bedömningar. Vi behöver goda utvärderingsprocesser där vi försöker identifiera objektiva mätare (i förväg!), vi behöver transparens där beslut kan granskas i efterhand och beslutsfattare kan hållas ansvariga, och vi måste ta oss tillräckligt med tid för att inte gå i de värsta fällorna, förorsakade av högst subjektiva tumregler. Och framförallt måste vi inse att vi kanske inte automatiskt är så objektiva och rättvisa bedömare som vi gärna vill tro! Vill du undersöka dina egna omedvetna fördomar närmare? Besök https://implicit.harvard.edu/ implicit/sweden/ DENISE SALIN ÄR AKADEMIFORSKARE I FÖRETAGSLEDNING OCH ORGANISATION 13
FOTO: PATRIK LINDSTRÖM
Nikolaus Hautsch är skeptisk till robothandeln, men vill ta reda på mera om den.
BÖRSHANDELN GÅR UPP I VARV Robotarna kommer, nu tar de över handeln med värdepapper! Professor Nikolaus Hautsch har studerat algoritmisk handel och tar larmet med ro.
D
en elektroniska börshandeln har fått ett allt större inslag av algoritmisk handel, eller high frequency trading (HFT). Det innebär att man använder robotar som på mikrosekunder snappar upp information och använder den för att lägga in eller dra tillbaka order på värdepapper.
NIKOLAUS HAUTSCH » Född 1972 i Singen, Tyskland » Professor i statistik vid universitet i Wien sedan 2013 » Tidigare professor i ekonometri vid Humboldt universitetet i Berlin och biträdande professor i ekonomi vid Köpenhamns universitet » Gav år 2012 ut boken Econometrics of Financial High Frequency Data
14
– Det har alltid funnits en konkurrens på marknaden mellan olika aktörer som har relevant information och kan exploatera den snabbt. Den tekniska kapplöpningen har genom åren accelererat, driven av mottot snabbast vinner. Förr kunde det ta dagar, sedan timmar för att nu ha kommit ner till mikrosekunder, säger Nikolaus Hautsch. Han är professor i statistik vid universitetet i Wien och en av världens främsta experter på algoritmisk börshandel. I slutet av förra året föreläste han under några dagar om ämnet på Hanken i Helsingfors. Som vanligt när maskiner tar över arbetsuppgifter som tidigare utförts av människor, och dessutom gör det effektivare, väcks farhågor. Det har talats om att börsrobotarna bidrar till osunda handelsmönster. – De flesta ekonomer, som jag talar med, är skeptiska till den här utvecklingen. Jag är också skeptisk, men jag vill ta reda på mera om det här fenomenet. I sina studier har Hautsch kunnat konstatera att robothandeln följer samma marknadslogik som traditionell börshandel. Hastigheten är däremot på en helt annan nivå. – När jag tittar på mina grafer över en flash crash och sedan sträcker ut händelserna, följer de samma mönster som en liten börskrasch för 30 år sedan. Då tog samma händelser flera minuter, nu sker de på en millisekund.
FOT O: J OH A NNES T ERV O
JÄMNAR UT PRISSKILLNADER
För alla som vill sätta sig in i ämnet rekommenderar han den amerikanska författaren och journalisten Michael Lewis bok Flash Boys – Uppror på Wall Street som kom ut 2014. Boken fick ett stort genomslag också utanför finanskretsarna i USA och dagarna efter att den kom ut satte FBI igång en egen utredning om HFT. – Det som oroar myndigheter och traditionella börsaktörer är att Lewis i sin bok hävdar att robotarna förutser hur börsen kommer att reagera på varje enskild order och kan utnyttja den informationen. Det här går så snabbt att du förlorar om du sitter med din dator i Chicago och handlar i New York. Förespråkarna för robothandel hävdar att robotarna gör marknaden effektivare genom att jämna ut de olika prissättningar som råder på samma värdepapper på olika marknadsplatser. I USA kan en och samma aktie finnas på ett tjugotal marknadsplatser, där den kanske bjuds ut till lika många priser. – En fragmenterad marknad inbjuder naturligtvis till HFT. Robothandel förekommer på alla elektroniska marknader, men den är mest utbredd i USA just på grund av den fragmenterade marknaden. Även om robotarna tar över mer och mer av handeln ser Hautsch ett fortsatt behov av förvaltare i mänsklig skepnad. Däremot kommer daytraders att lida av robotiseringen. – Vi behöver fortfarande folk som till exempel kan ordna om i privata aktieportföljer och i pensionsfonder. På en marknad som styrs av algoritmisk handel lönar det sig att göra så få transaktioner som möjligt för att undvika provisioner. Ju mer du handlar desto mer förlorar du.
SAKLIG DEBATT BEHÖVS
I medierna har robothandeln uppmålats som ytterligare ett hot mot civilisationen. En del har kritiserat robothandeln för att den genererar vinst åt ägaren och andra har förfasat sig över att datasnillen sätter sina talanger på att utveckla börsrobotar i stället för att rädda världen. Nikolaus Hautsch ser inte framtiden för robothandel i svart och vitt. – Jag kan acceptera argumentet att robothandel ger en effektivare marknad, men jag är ännu generellt skeptisk till fördelarna. Den viktigaste frågan, som vi måste ställa i samhällsdebatten, handlar om vilka risker den snabba handeln kan skapa. Kan hastigheten destabilisera marknaden i kristid? Vi har ännu ingen erfarenhet av konsekvenserna i en sådan situation. Eftersom det ännu saknas historisk erfarenhet av robothandel anser Hautsch att det finns orsak att reglera och övervaka robothandeln. Han passar också på att påminna om den aktuella konferensen i ämnet, Vienna-Copenhagen Conference on Financial Econometrics, som ordnas i Wien i början av mars. Där kommer forskare och såväl teknisk som ekonomisk expertis att fortsätta reda ut vad robothandel är och vart den kommer att leda. – Det är redan ett stort forskningsområde och det kommer att bli ännu större, säger Nikolaus Hautsch. JO H AN SVENLIN
Jesper Haga är forskardoktor vid Hanken i Vasa.
BOKTIPSET Det finns många förebilder som vi aldrig kommer att få träffa, däremot kan vi lära känna dem via böcker. Jag kan rekommendera tre livsfilosoferande investeringsböcker som har mycket kunskap att erbjuda. Låt inte ordet investeringar skrämma dig, böckerna innehåller så mycket mera. I den första boken, The Education of a Value Investor, berättar investeraren Guy Spier om sin strävan efter visdom och välstånd. Spier poängterar tidigt vikten av att skapa ändamålsenliga investeringsvanor, valet av arbetsmiljö och samarbetspartner för skapandet av dessa. Hans investeringsvanor fungerar som skyddsmekanismer mot kognitiva snedvridningar. Boken är väldigt personlig och Spier tar upp många underhållande anekdoter från sitt liv. I sin bok Fooled by Randomness beskriver Nassim Talebs situationer där personer har missuppfattat sin tur och förväxlat den med skicklighet. Boken fokuserar på slumpen i samband med värdepappershandel och slumpens påverkan på investerarnas avkastning. Detta i sig är inget nytt, men det stora boken erbjuder är insikten att slumpen påverkar oss mer än vi tror. Boken behandlar många stora frågor, bland annat ett gammalt påstående om att det bara finns två typer av teorier, de som bevisats vara felaktiga och de som ännu inte bevisats felaktiga. Till sist vill jag rekommendera den första biografin skriven om en av världens framgångsrikaste investerare, Warren Buffett. Boken heter Buffett: The Making of an American Capitalist och är skriven av Roger Lowenstein. Trots att boken är lite äldre är den ändå min favoritbiografi över Buffett. Den ger en bra beskrivning av Buffetts värderingar, både privat och professionellt, samt av hans klarsynthet när det gäller problemlösning. Jag hoppas att du finner någon av dessa böcker intressant och avslutar med en Buffett-visdom: Den viktigaste investeringen vi gör i livet är valet av livspartner.
15
På Hanken Fortbildning Vasa fick 16 invandrare färdigheter som hjälper dem att få jobb. Girija Poredi (uppe t.h.) och Sahar Gazizadeh bedömer att deras chanser ökat.
FOTO: JOHANNES TERVO
KURS JÄMNADE DERAS VÄG TILL JOBB För invandrare som kommer hit från kulturer, som skiljer sig avsevärt från den finländska, kan det vara svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, även om de har en god utbildning. På Hanken har en del av dem fått hjälp med att förstå den finländska arbetskulturen och praktisk vägledning i hur man söker arbete.
F
ör första gången har Hanken Fortbildning Vasa ordnat en kurs i ledarskap för invandrare. Kursen gick på engelska och hette Middle Management and Business Administration for Immigrants. Syftet med kursen var att öka invandrares kompetens så att deras chanser att få ett arbete förbättras. Kursen startade i september 2016 och pågick fyra månader. Den riktade sig till högutbildade invandrare som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa. Under kursen träffade deltagarna ett flertal utbildare inom näringslivet och bildade dessutom nätverk sinsemellan.
MÅNGA LÄNDER
Kursen, som avslutades i slutet av januari, hade 34 sökande. Av dem antogs 16. – Ungefär ett dussin nationaliteter var representerade. De flesta deltagarna är utbildade i Finland, berättar enhetssekreterare Åsa Hämäläinen vid Hanken Fortbildning Vasa. Merparten kom från ett asiatiskt land, men det fanns även deltagare som har sina rötter i länder som Ghana, Venezuela, Polen och Kenya. – Vi har bland annat hjälpt dem med att göra ett cv och beskrivit hur en jobbsökningsprocess går till, upplyser Hämäläinen. Katja Uthart är Hankens kontaktperson på Arbetskraftsbyrån. – På kursen fick deltagarna bland annat lära sig självkännedom. De fick också insikter i den finländska kulturen för att efteråt bättre kunna tolka den, så att missförstånden minskar, säger hon. Hon nämner som exempel hur människor från en del kulturer kan bli besvärade om man ser dem i ögonen under 16
en arbetsintervju. Här lär de sig att förstå att det varken är hotfullt eller förolämpande. Katja Uthart, Åsa Hämäläinen och projektchef Yvonne Högholm säger att kursdeltagarna var mycket motiverade och intresserade. Ett stort hinder för dem har varit språket, eftersom alla inte behärskar de inhemska språken. Men nu kan de lägga kursen på Hanken till sitt cv, vilket kan öka deras chanser att få jobb.
TÄNKER SÖKA JOBB AKTIVARE
Girija Poredi från Indien och Sahar Ghazizadeh från Iran är två av kursdeltagarana. Poredi har varit i Finland sex år och Ghazizadeh cirka 16 år. – Jag har varit arbetslös sedan jag kom till Finland, men jag har lärt mig finska och nu har jag lärt mig mer om ledarskap och administration, säger Poredi som är tradenom. Ghazizadeh är utbildad ingenjör och blev intresserade av kursen eftersom hon redan under sin studietid hade gått några kurser i företagande. Hon ville testa något nytt. Poredi uppskattar kursen, eftersom den gick på engelska och hon fick träffa folk från flera länder. Ett ämne, som hon nämner som viktigt, är att lära sig förstå den nordiska arbetskulturen och hur ledarskap i företagen fungerar. – Vi gjorde många självanalyser och förde många diskussioner. Det har varit till stor hjälp för mig, säger hon. Ghazizadeh håller med och tillägger att hon uppskattar att ett stort fokus lades på kommunikation och samtal, något som man inte kan lära sig genom att läsa böcker. Både Poredi och Ghazizadeh anser att det de har lärt sig på kursen har ökat deras chanser att få ett arbete. Poredi säger att hon nu aktivt söker jobb med Arbetskraftsbyåns hjälp. Ghazizadeh kommer härefter att söka även ledande befattningar, vilket hon inte har gjort tidigare. – Nu vet jag att man kan söka jobb, även om man inte har erfarenhet. Så nu kommer jag att anstränga mig ännu mer, säger hon. KA RIN DAHL S T R Ö M
HANKENS ALUMNVERKSAMHET PÅ RÄTT SPÅR Merparten av Hankens alumner anser att Hanken utvecklas i rätt riktning och de flesta deltar i evenemang som ordnas för dem. Populärast är Hankendagen, det största alumnevenemanget.
B
land annat det här framgår ur den alumnenkät som Hanken utförde i höstas. Undersökningen görs vart tredje år, och den här gången gav 258 alumner sin syn på Hanken och dess alumnverksamhet. Svarsprocenten var ungefär 7 mot cirka 10 år 2013. Inte mindre än 83 procent av de svarande anser att deras alma mater helt och hållet eller mestadels utvecklas i rätt riktning. Många lyfter fram internationaliseringen som ett viktigt argument för att riktningen är den rätta. Bland annat Hankens tre internationella ackrediteringar är ett exempel på detta. Digitaliseringen är ett annat återkommande argument. Kvaliteten på forskningen och satsningen på entreprenörskap bland studerandena upplevs också som positivt. Endast drygt 2 procent anser att högskolan mestadels eller helt och hållet utvecklas i fel riktning. Några väl underbyggda motiv för de här åsikterna kan inte utläsas ur undersökningen.
AKTIVT ENGAGEMANG
De flesta alumner verkar engagera sig på något sätt i Hanken. Nästan alla tillfrågade hade deltagit i ett eller flera evenemang. Bland de enskilda evenemangen intresserar Hankendagen alumnerna mest. Rejält hälften tilltalas av tillställningen.
Ungefär en tredjedel anmälde intresse för den internationella alumndagen. Den viktigaste orsaken till att delta i Hankendagen och den internationella alumndagen är att man får träffa och mingla med andra alumner. Nästan lika viktigt är att få lyssna på prominenta huvudtalare och att lära sig något nytt. Drygt 10 procent är inte intresserade av att delta. I övrigt verkar alumnerna nöjda med det nuvarande upplägget för Hankendagen och den internationella alumndagen. Majoriteten förespråkar modellen med ett halvdagsseminarium, flertalet med en avslutande middag.
KOMMUNIKATIONEN VIKTIG
Alumnerna fick också berätta hur de vill att Hanken ska kommunicera med dem. Oberoende av kanalen vill nästan alla alumner ha information om vad som är på gång på Hanken, och största delen av dem exklusivt för alumner. Det månatliga alumnbrevet, som distribueras per e-post, uppskattades högst. Tidningen Hanken visade sig vara välläst. Närmare 60 procent av respondenterna läser varje nummer och 27 procent läser tidningen ibland. Knappt 7 procent läser den sällan och en lika stor andel läser den aldrig. De som ställer sig kritiska till tidningen vill ha ett mera lockande utseende, en luftigare layout och flera artiklar om människor och marknadsföring. De flesta, drygt 80 procent av respondenterna, vill läsa tidningen på papper.
SÅ VILL ALUMNERNA ENGAGERA SIG FÖR HANKEN »» 225 delta i evenemang »» 82 mentor för studerande »» 78 intervjuobjekt för studerande »» 62 talare på alumnevenemang »» 53 huvudämnesrepresentant »» 48 donator
HUR SKA HANKEN KOMMUNICERA MED ALUMNERNA? »» 240 månatliga alumnbrev »» 123 tidningen Hanken »» 75 Facebook »» 75 LinkedIn »» 36 Hanken Network
PETER NORD L I N G
UNDERSÖKNINGEN OCH RESPONDENTERNA »» Alumnundersökningen genomfördes mellan den 15.11 och den 6.12 i fjol. Av de 258 respondenterna var 238 svenskspråkiga och 20 engelskspråkiga. En knapp majoritet, 53 procent, var kvinnor. »» Lejonparten, 70 procent har skrivit in sig vid Hanken år 1991 eller senare. »» Fler än hälften bor i huvudstadsregionen, cirka 15 procent i Vasa med omnejd och knappt 18 procent utomlands.
»» 16 Hankens webb »» 10 Twitter »» 5 annat sätt
17
PHOTO: PATRIK LINDSTRÖM
Carol Tenopir is enjoying the FulbrightNokia Distinguished Chair at Hanken
WHAT HAPPENS TO THE ART OF READING? Ten years ago Finnish academics spent their working hours mostly at their offices and laboratories. At home they didn’t work much on reports and work papers. There was a clear difference at that time between academics in Finland and academics in the USA, where the 24/7-availability already had made its breakthrough.
N
ow I don’t see that difference in the follow-up study. It seems like the Finnish academics can’t escape to their cottages anymore, says Carol Tenopir, Chancellor’s Professor at the University of Tennessee, Knoxville and currently visiting Hanken within her position as the Fulbright-Nokia Distinguished Chair in Information and Communications Technologies. Since she returned to Finland in August 2016 she has continued her comparative research on reading habits, i.e. how scholarly academics find and comprehend relevant information for their studies and research. During the past decade the transition to digital media has made reports more available and the reading habits less constrained to office hours. – I am not really surprised that the change has happened. Ten years ago there was a momentum building up and I thought the transition to digital 24/7-reading would actually be faster.
while chopping tomatoes at home. Many good ideas tend to appear in daily life surroundings. On the other hand it might be energy consuming if you are never able to relax from work. – There are of course good and bad sides to it. As an academic you have your questions and results in your head all the time, regardless if you are at the office or at home. How good is it for your social life and your family life? I don’t know, she admits. Carol Tenopir is a professor in Information Sciences and she started her career as a librarian. Even though much of the reading has been transferred from paper into digital modes the same questions apply. How do people find relevant information and how do they absorb it? – Libraries and publishers are still the main providers of publications. Their responsibility to provide access to quality sources is even more important now.
ALWAYS ON DUTY
PREDATORS WITHOUT REPUTATION
The technical and the behavioral development in the process of reading academic reports have different aspects to it, depending on who you ask. It might be inevitable for an academic to process and analyse professional information 18 18
In the post-truth era it is even more important that academic reports are credible and trustworthy. Digital publishing has opened new business models, some of them not so appreciated by serious scholars and scientists.
– I get e-mails everyday from predatory publishers, who demand publication fees from their authors, but offer few services in return. For a researcher it might be tempting to get your paper published quickly, but low quality predatory publishers should not be confused with legitimate open access publishers, who may charge an author fee to cover the costs of publishing, but have strict peer review and quality control procedures. Apart from the new business models, researchers are challenged by the growing amount of published papers in the world. – There is a need for more machine-assisted reading in order for a researcher to consume what is important. We will also need more automated ways to ensure quality and impact within the academic publishing, not just base it on how many times a study is mentioned by others in the form of citations. According to Carol Tenopir reputation goes a long way when judging the quality of research. – In quality journals the published papers are peer reviewed to validate the research, they provide services to authors and metrics such as the impact factor and downloads are high. Brand reputation is crucial for publishing houses, to ensure continued trust by both authors and readers.
FRIEND OF FINLAND
Carol Tenopir has a special relationship with Finland. Her husband, Dr. Gerald Lundeen, was born in the USA but his grandparents were Finnish immigrants. – I don’t know how common it is, but my husband’s family has stayed in touch with his relatives in Finland during all the years. Now he is attending conversations classes and trying very hard to learn Finnish. She is definitely no stranger to Finland herself, after spending several semesters in our cold country. In the autumn of 2005 she was appointed a Fulbright Senior Specialist at the University of Oulu and the following spring she was a Visiting Senior Fellow at Hanken. In 2014–15 she was a Fulbright Professor at the Tampere University. – My first contact with Hanken was when I met Professor Bo-Christer Björk at a conference about 15 years ago. The Information Systems researchers at Hanken are leading experts in scholarly publishing and I enjoy working with them. Finland is an interesting country for research in Information Sciences and it has been very interesting for me to come back to Hanken and follow up the results from last time. She is also enjoying other sides of the Fulbright-Nokia Distinguished Chair. – It gives me an opportunity to make links between Finnish and American culture and to meet people that I normally wouldn’t meet. For example I gave a lecture to the North American Studies students in Turku, where I used the musical instruments of Tennessee and Hawaii to present different cultures of the U.S. Carol Tenopir will return to Tennessee in June to continue her work at the University of Tennessee, Knoxville.
SAVE THE DATE 19.5 INTERNATIONELLA ALUMNDAGEN I STOCKHOLM HUVUDTALARE: MICAEL DAHLÉN Hankens årliga, internationella alumndag samlar alumnerna för en gemensam eftermiddag med inspirerande tal, seminarium och nätverkande. Dagen avslutas med middag och mingel. Mer information följer!
JO H AN SVENLIN
www.hankennetwork.fi
19
Hanken Premium Partner:
Partnerprogrammet:
Nya samarbetsmöjligheter Hanken Partner:
Hanken Branding Partner:
FÖR NÄRMARE INFORMATION: Koordinator för näringslivssamarbete Alexandra Lönnström, 040 3521 380, alexandra.lonnstrom@hanken.fi eller näringslivskoordinatorn i Vasa Minna Kullas, 050 5350 197, minna.kullas@hanken.fi 20
Hankens Partnerprogram utvecklas på flera fronter. Nytt för i år är bland annat en kategori för icke-vinstbringande organisationer. Dessutom intensifieras samarbetet på axeln näringslivet-Hanken-studerandena. Tanken är att öka nyttan av programmet för samtliga medverkande. Hittills har alla kategorier av partnerföretag betalat för sig enligt den samarbetsmodell de valt. Nu vill Hanken stärka samarbetet med bland annat välgörenhetsorganisationer och ideella organisationer. – Hanken samarbetar redan med flera sådana organisationer, bland annat inom ramen för HUMLOG-institutet (The Humanitarian Logistics and Supply Chain Research Institute). Nu vill vi gärna synliggöra detta samarbete även inom partnerprogrammet. Deras insats är inte pengar, utan deras värdefulla bidrag till forskningen och utbildningen, säger Alexandra Lönnström, koordinator för näringslivssamarbete på Hanken. Enligt Lönnström utvecklar Hanken partnerprogrammet för att bättre kunna svara mot de önskemål som både nuvaHanken Network Day är en årlig tillställning där rande och presumtiva företag företag och studerande knyter kontakter. framställt. – Samtidigt vill vi inkludera nya verksamhetsformer som uppstår på Hanken och ge programmet större flexibilitet. Premium Partner-företagen är även med och skapar kunskap i forskningsprojekt vid Hanken och utvecklar samtidigt kompetensen hos den egna personalen. – Företagen visar ett allt större intresse för den forskning som bedrivs vid Hanken. Därför vill vi utöka möjligheterna till växelverkan mellan företag och Hankens forskare, säger Alexandra Lönnström. Partnerprogrammet strävar också efter att sammanföra företagen med det Hanken Business Lab som inledde verksamheten i höstas. Programmet sammanför partnerföretag med labbets uppstartsföretag. Dessutom kan partnerföretagen utnyttja Hanken Business Labs lokaliteter. Partnerföretagen är också en viktig resurs när det gäller att stöda hankeiternas karriärutveckling. – Ett centralt element i allt företagssamarbete är att föra näringslivet och studerandena närmare varandra, säger Erik Lund, chef för näringslivsrelationer och karriärtjänster. Partnerföretagen är närvarande under hankeiternas hela studietid. – Företagen är med från dag ett, då studerandena önskas välkomna till Hankengemenskapen, säger Alexandra Lönnström. PETER N O R D L I N G FOTO: PATRIK L I N D S T R Ö M
LÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI
PÅ J OB B
DET HÄR GJORDE VI... HANKEN presenterar i varje nummer två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Erica With och Jani Koskell. FOTO: J OHA NNES TERVO, M AT IAS UUS IK Y L Ä
Erica With
Jani Koskell
Erica With jobbar på ett rätt ungt teknologiföretag i Vasa, WE Tech Solutions. Det grundades 2009 och har idag 13 anställda. Hon utexaminerades från Hanken i Vasa 2011 med entreprenörskap och företagsledning som huvudämne. Idag jobbar hon som business controller i företaget. WE Tech Solutions säljer lösningar som hjälper att minska bränsleförbrukningen för fartyg. – Lösningarna grundar sig på lokala företags teknologi. Med hjälp av permanentmagnet- och frekvensomvandlarteknologi kan fartygen köra med variabla varvtal. Då får de ner bränsleförbrukningen och minskar utsläppen. Företaget passar bra här i Vasa, säger hon och syftar på den kunskap som utvecklats i Vasas energikluster. Själv jobbar With med allt som har med ekonomistyrning att göra. – Jag ansvarar för kontakt med bokförare, bankerna och andra finansiärer samt arbetar med ekonomistyrning, rapportering och olika projektuppföljningar. Jag sitter med i ledningsgruppen och är också ofta involverad i den kommersiella delen av kontrakten, berättar hon. Den gångna månaden har gått åt till bokslutsarbete. – Vi har fått nya affärer, så jag har varit med i slutförhandlingarna och sedan funderat på hur projektets betallösningar ska se ut. Erica With är den enda ekonomen på WE Tech Solutions. – Min största utmaning är också något av det roligaste, att försöka förstå siffrorna och sedan kommunicera dem så att alla berörda parter förstår dem. Mindre rolig är den byråkrati som utvecklingsprojekten för med sig. Hon trivs bra med sina arbetskamrater. – Vi har en god teamanda och jag har mycket kompetenta kollegor. Det är roligt att vara en del av en liten firma, Man märker att det man gör spelar roll. – Det händer mycket nu. Vi har få konkurrenter, och det är roligt att märka att man i ett litet företag kan åstadkomma något som kan tävla med de stora företagen. Nyligen gjorde Erica With en weekendresa till Dublin för att hälsa på en av sina bästa vänner.
Jani Koskell är founding partner på Lago Kapital i Helsingfors. Han är 33 år och utexaminerades från Hanken i Helsingfors 2013 med entreprenörskap som huvudämne. – På Lago Kapital förser vi våra kunder med aktielån. Orsakerna till att låna aktier är många, det kan till exempel handla om att spekulera i aktiekurser eller förse likviditetsgaranter med aktier. För att marknaden ska fungera måste det finnas både långivare och låntagare. Just nu koncentrerar han sig mest på att stärka kundbasen av både långivare och låntagare. – Hand i hand med det betjänar jag våra existerande kunder genom att se till att de får marknadens bästa service för sina behov. Långivarna vill ju att den månatliga premien, som vi betalar till dem, ska vara så hög som möjligt. I dagsläget har Lago Kapital tio heltidsanställda. Den gångna månaden har handlat om årsskifte och bokslut. Avstämning av konton, för både resultat- och balansräkning, är ett tidskrävande arbete som måste göras, och är något som Jani med ett skratt beskriver som ett nödvändigt ont. – Vårt slutliga resultat var mycket positivt. Vi kom mycket nära det mål vi uppsatt, en målsättning som ofta är så högt satt att den nästan ska vara omöjlig att uppnå. För honom är den största utmaningen att alltid ha kontroll över allt. – Det är en konstant balansgång att få den dagliga tradingverksamheten att fungera ihop med att expandera kundbasen. Då vi är under finansinspektionens uppsyn kommer det en hel del nya direktiv och förordningar både på EU- och nationell nivå, och vi måste se till att följa dem till punkt och pricka. – Mångsidigheten är roligast. Jag arbetar med de flesta delarna av företaget, allt från att bygga egna it-system, träffa kunder, göra affärer, rekrytera nya medarbetare till att förhandla nya avtal. Det blir inte mycket tid över för fritidssysselsättningar för Jani Koskell, men då han är ledig umgås han gärna med sin hustru Nathalie och sonen Milton, som är 1 år och 9 månader.
KD
KD 21
B R I E F I N E N GL I S H
Sight set on the future My Finland and the next 100 years was the theme of this year’s Hanken Business Forum – Hanken’s biggest event for the corporate world organised annually by Hanken and Hanken & SSE Executive Education. The event gathered a full audience of 280 people that came to hear the prominent business leaders’ wisdom. Björn Wahlroos, chairman of Hanken’s board opened up the seminar by presenting numbers on Hanken being the most successful university in terms of publications per professor as well as the strongest one in economic views. ”We are academically exceptional” was his words. Hanken’s rector Karen Spens agreed with Wahlroos on Hanken’s success and pointed out that the university is the most international in Finland. This, together with the newly launched Business Lab and the fact that all teaching at Hanken is research based make us attractive in the corporate world, she added. Chairman of Nokia and F-secure, Risto Siilasmaa, gave his key to a successful future by stating that a company needs to have a vision that allows continuous development. ”Working with different future scenarios is given at Nokia, allowing us to act fast when needed. Looking too much in the rear-view mirror can be crucial”, he said. Ilkka Kivimäki, business leader and one of the persons behind Slush, compared successful big companies with start-ups – there has to be an entrepreneurial driving force in order to make it. Besides an entrepreneurial drive, marketing skills are also needed, completed board professional Anne Korkiakoski. ”It’s time to learn the real meaning of marketing”. B O I N G VE S PHOTO: L E I F R O S AS
Risto Siilasmaa
Inspiring luxury service During Hanken Business Forum the start-up company Helsinki Concierge was bestowed the Hanken and Kauppalehti Inspiration Award for its way of striving forward and for being an inspiration to other companies. The company offers tailor-made concierge services for both companies and private consumers. “The company has bravely entered the uncharted market of luxury services in a time of economic uncertainty”, stated the jury. The founder and CEO of Helsinki Concierge, William von der Pahlen, explains that the company is still forming its concept. Despite this, there are already many customers using the luxury services such as travel and event booking as well as running errands. The luxury is in the details. “Recently we helped one customer to get engraved cufflinks in one hour, something that usually takes days, even a week. We got it done in one hour”, says Pahlen. Pahlen and his partners Jonathan Grant and Niilo Kervinen were honoured to receive the award and see it as a confirmation that they are on the right track with their business concept. BO INGVES PH OTO: LEIF ROSA S 22 PHOTO: ARI KORKALA
BRIEF I N EN G L ISH
The robots are here Algorithmic trading, or high frequency trading (HFT), has started to take over the electronic stock exchange. In microseconds, the robots are picking up crucial information to determine whether to place or withdraw a stock order. ”There has always been competition on the market between actors with relevant information ready to use it quickly. The technical race between actors is driven by the motto “fastest wins”. Earlier, it could take days, then it was reduced to hours, and today, it’s just micro seconds”, explains Nikolaus Hautsch, professor in statistics at the University of Vienna. Hautsch, who guest lectured at Hanken in the end of 2016, sees on the apprehensions the development of the HFT has brought with ease. It is said that the stock robots will affect the trading pattern negatively. ”We will still need professionals to look over our private portfolios and pension funds”, says Hautsch and means that the human touch will always be needed. Media has had a strong part in illustrating algorithmic trading as a threat to civilisation. The robots generate profit only for the owners and data developers focus on developing HFT robots instead of saving the world. ”I agree that the robot trading leads to a more efficient market, but I am still generally sceptic of the advantages. The most important question in this public debate is what risks the high frequency trading can bring. Can the high frequency destabilise the market in times of crises? So far, we have no experience of the consequences in a situation like that” Hautsch concludes.
Mentor Nina Ingves and Markus Wartiovaara, Manager of Hanken Business Lab.
JO H AN SV ENLIN P H O T O :PAT RIK LIN DST RÖM
A cottage full of ideas Hanken Business Lab in Vaasa, Stugan, meaning ”the cottage”, located on the inner yard in front of the main building, opened its doors in the end of January. The opening of Stugan gathered alumni, students, staff and other guests for an inspiring afternoon where the entrepreneurial ideas bubbled along with the drinks in the glasses. Nina Ingves, alumnus of the year 2016 and now acting as a mentor in the cottage, has worked as business advisor for several years and knows how strong the entrepreneurial spirit is growing now, especially in Ostrobothnia. ”Ostrobothnia is, by tradition, a very entrepreneurial driven region and the culture of entrepreneurship is also growing strong within academia now”, she says. In order to match this development, Hanken Business Lab is now up and running in both Vaasa and Helsinki, offering the entrepreneurs working space, meeting rooms and mentoring. In addition, the already existing student innovation platform Hanken New Ventures will also be a part of the business lab in Vaasa. J OHA N S VEN L I N PHOTO: J OHA NN E S T E RVO 23
Nikolaus Hautsch
HANKEN RETURNS
ALUMNI CHALLENGE Din donation + Alumnmatchning 1:1 + Statens matchning = Hankens grundkapital
ANTA UTMANINGEN OCH VAR MED I KAMPANJEN!
www.hanken.fi/hankenreturns 24