E N A LU M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N
1/10 DETTA NUMMER:
3 Ledaren: Camilla Sågbom 4–5 Hänt på Hanken 6–8 Ekonomiska framtidsvisioner 10 IPR viktig del av businessen 12–13 Stratmark 2010 14–15 Nya fondrör 16–17 Immaterialrätten svår, men viktig 17 Professorn rekommenderar 18–19 Bolagiserad fortbildning 20 Ny syn på ägande 21 På jobb 22–23 Brief in English
Hur lyfta landets ekonomi? Professorer vill se marknadsinnovationer, ett bättre företagarklimat och toppuniversitet. Sid. 6–8
-AK T U E L LT AVSNITTSBESKRIVNIN G
KALENDERN APRIL 2010 M
05
T
O
T
F
L
S
01
02
03
04
08
09
06
07
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
10
25
11
26
27
28
29
30
16.4 Alumnseminarium på Hanken i Helsingfors
F OTO:L E H T I K U VA
ALUMNDAGEN I BRYSSEL 14.5.2010 Hanken arrangerar en alumnträff i Bryssel fredagen 14.5.2010. På programmet står en rundtur i Europaparlamentet, ett halvdagsseminarium med intressanta talare och en festlig middag på kvällen. Temat för dagen är EUROPEAN ECONOMY – A BUSINESS OR A PERSONAL CHALLENGE? Alumndagen i Bryssel blir Hankens fjärde alumnträff utomlands. Vi har tidigare träffats i Stockholm 2007 och 2009, den första träffen utanför Norden hölls i London 2008. Alla internationella alumndagar har varit mycket lyckade och lockat många deltagare. Kom med och gör också träffen i Bryssel till en framgång! Samla dina alumnvänner i Finland för ett långt veckoslut i våriga Bryssel. Det här är också ett ypperligt tillfälle för dig som bor utomlands att träffa andra expatriater som arbetar runtom i Europa. PROGRAM: 11.00 Rundtur på parlamentet
15.00 Kaffepaus
12.00 VÄLKOMMEN Rektor Marianne Stenius, Hanken
15.15 WATER INTEGRITY – KEEPING WATER CLEAN Jenni Laxén, Water Integrity Network
12.15 HANKEN IDAG Marknadsförings- och kommunikationschef Camilla Sågbom, Hanken
15.45 ATT ANPASSA KUNDENS OCH FÖRETAGS SPELPLANER FÖR FRAMGÅNGSRIK MARKNADSFÖRING Professor Christian Grönroos, Hanken
12.30 EUROPA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Europaparlamentariker Carl Haglund 13.15 Kaffepaus 13.45 ANGEL INVESTING Överassistent Tom Lahti, Hanken 14.15 EN INTERNATIONELL KARRIÄR, PERSONLIGA UTMANINGAR Hankenambassadör Hannu Ryöppönen
16.30 HANKEN ALUMNI Alumnkoordinator Towa Sundström, Hanken HANKEN FUNDRAISING Kampanjdirektör Kristina Pentti – von Walzel, Hanken 17.00 Seminariedagen avslutas 19.00 Middag på Restaurang L’atelier Européen
För information om flyg, hotell, adresser och betalning gå till www.hankenalumni.fi. Anmäl dig senast 3.5 till alumnkoordinator Towa Sundström, towa.sundstrom@hanken.fi, +358 (0)50 5527271. Meddela om du deltar i seminariet, middagen eller båda två samt ange faktureringsadress. Välkommen!
2
Disney – ett varumärke bara för barn? Hur Disney breddat varumärket till nya målgrupper Hankenambassadör Veronica Lindholm håller ett frukostseminarium för alumner fredagen den 16 april 2010 kl. 8.30–10.00 på Hanken i Helsingfors. Veronica Lindholm är marknadsföringsdirektör för The Walt Disney Company Nordic. Hennes presentation handlar om varumärket Disney och hur det nästan 100-åriga varumärket utvecklats under årtiondena och speciellt under det senaste decenniet. Mer information på www.hankenalumni.fi.
MAJ 2010 M
T
O
T
F
L
S
M
T
O
T
F
L 01
S 02
03
04
05
06
07
01 08
02 09
03 10
04 11
05 12
06 13
07 14
08 15
09 16
10 17
11 18
12 19
13 20
14 21
15 22
16 23
17 24
18 25
19 26
20 27
21 28
22 29
23 30
31
14.5 Alumndag i Bryssel Hanken arrangerar en alumnträff i Bryssel fredagen 14.5.2010. På programmet står en rundtur i Europaparlamentet, ett halvdagsseminarium med intressanta talare och en festlig middag på kvällen. Temat för dagen är European Economy – a Business or a personal Challenge? Bland talarna finns europaparlamentariker Carl Haglund, Hankenambassadör Hannu Ryöppönen, Hankenalumn Jenni Laxén, professor Christian Grönroos och överassistent Tom Lahti. Mer information på www.hankenalumni.fi.
LEDAREN
SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Sågbom ANSVARIG UTGIVARE Marianne Stenius REDAKTIONSSEKRETERARE Bo Ingves REDAKTIONSRÅD Margareta Granholm Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Henrik Palmén Björn Sundell Towa Sundström REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo AB Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn (09) 888 60 17 fax (09) 888 60 19 >&ihlm k^]Zdmbhg^g9ghk]bg_h'Û ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn (09) 888 60 18 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben ppp'aZgd^gZenfgb'Û ^ee^k dhgmZdmZ alumnkoordinator Towa Sundström Tfn 050 552 7271 ^&ihlm3 mhpZ'lng]lmkhf9aZgd^g'Û UPPLAGA 8 500 ex TRYCKERI Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2010 nr 1 17.3, nr 2 9.6, nr 3 20.10, nr 4 15.12 PÄRMFOTO Rodeo
Framgångsrecept I detta nummer av tidningen Hanken diskuterar tre Hankenprofessorer Finlands framgångfaktorer. Vad skall lyfta upp Finland ur den ekonomiska krisen? Hankenprofessorerna oroar sig för att industrin i en alltför hög grad utlokaliseras till låglöneländer. Denna oro delas av Näringslivets delegation. Finland kan inte enbart konkurrera med kunskapsutveckling. Också behovet av marknadsinnovationer och vikten av ett gynnsamt klimat för företagande diskuteras. Professor Mantere ger sig in på Finlands strategi att omvandla landet till ett expertsamhälle. För att nå hit behövs toppuniversitet. Vilket är då Hankens framgångsrecept? Hur skall Hanken kunna vara en topphögskola? Hanken är den enda självständiga handelshögskolan i Finland. Hanken skall vara en internationell topphandelshögskola inom forskning, forskar- och magisterutbildning. Vi stärker vårt utbildningsutbud och vår forskning genom ett aktivt samarbete i internationella och nationella utbildnings- och forskningsnätverk. Hanken måste kunna konkurrera med en både nationellt och internationellt konkurrenskraftig produktportfölj. Ett nära samarbete med näringslivet är ytterst viktigt för Hanken. Som alumner kan ni delta och engagera er i Hankens verksamhet på många olika sätt. Ni erbjuds till exempel alumnseminarier, mentorskapsprogram och möjligheter till fortbildning. Hanken samarbetar med näringslivet inom forskningen, men också våra studenter kan ta del av alumnernas näringslivskunnande genom bland annat företagsbesök, mentorskaps- och praktikprogram. Vi vill knyta allt starkare band till näringslivet och kommer också att bygga upp nya samarbetsformer genom ett omfattande partnerskapsprogram. Detta får ni höra mera om senare. Vill du som alumn vara med och utveckla Hanken till en internationellt konkurrenskraftig, självständig och ekonomiskt stark handelshögskola kan du delta i Hankens treåriga fundraisingkampanj ”HANKEN 100”. En anonym alumn har lovat matcha övriga alumners donationer, euro för euro, upp till totalt 500 000 euro. Tillsammans med den statliga insatsen (insamlade medel till Hanken grundfond multipliceras med 2,5) innebär detta att varje donerad euro blir sju euro! Jag vill tacka alla alumner som deltagit i kampanjen och påminna er alla andra om att ni nu har en unik chans att engagera er i Hankens framtid! C A M I L L A SÅG B O M M A R K N A D S F Ö R I N G S - O C H I N F O R M AT I O N S C H E F 3
H Ä N T PÅ H A N KE N
FÖRSTA PROFESSORN I HANKENS TENURE TRACK SYSTEM UTNÄMND JD Marcus Norrgård har av styrelsen för Svenska handelshögskolan utnämnts till professor i immaterialrätt vid Helsingfors campus från och med 1.1.2010. Norrgård har disputerat till juris doktor vid Helsingfors Universitet år 2002. Hanken införde år 2006 som det första universitetet i Finland ett Tenure Track-system. Det är baserat på den karriärmodell som tillämpas vid ledande universitet i USA. Systemet erbjuder unga lovande forskare en tidsbunden meriteringstjänst efter vilken de skall vara behöriga för en professur. Läs mer om professor Marcus Norrgård på sid 10. F OTO: A N TO N S U C KS D O R FF
PROFESSOR EVA LILJEBLOM BLIR REKTOR Svenska handelshögskolans styrelse har den 15 december 2009 valt professor Eva Liljeblom till Hankens nya rektor för en femårsperiod. Professor Liljeblom tillträder som rektor 1.8.2010. Professor Liljeblom har doktorerat vid Hanken år 1989 och sedan 1993 arbetat som prefekt på institutionen för ¿QDQVLHOO HNRQRPL RFK VWDWLVWLN +RQ KDU GlUWLOO YDULW inspektor för studentkåren i sju år och är ordförande för Hankens universitetskollegium. Hankens nuvarande rektor Marianne Stenius fortsätter i sitt uppdrag till 31.7.2010.
GRAFISK DESIGN GAV WALLSTIPENDIET Hankenstuderande Filip Winter har tilldelats årets Anders Wall stipendium på 125 000 SEK för internationella studier gällande entreprenörskap. Stipendiet delas ut till en studerande som varit aktiv vid sidan av studierna och visat prov på entreprenörskap. Det har under de gångna åren delats ut till 24 studerande vid Hanken. Enligt juryn är
Filip Winter en aktiv, kreativ och mångsidig person som har arbetat som grafisk designer förutom att han studerat ekonomi vid Hanken och design i Finland och utomlands. Filip Winter ämnar använda sitt stipendium till att förkovra sina kunskaper i tredimensionell designritning genom att besöka utländska toppdesignföretag.
F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ä
ANNIKA VATANEN UTNÄMND TILL DIREKTÖR FÖR MBA-PROGRAMMET ED Annika Vatanen, 39, har utnämnts till direktör för Svenska handelshögskolans MBAprogram. Vatanen kommer till Hanken MBA från Institutionen för företagsledning och organisation vid Hanken. Vatanen har doktorerat vid Hanken och är EM från Université libre de Bruxelles i Belgien. Hanken MBA är ett internationellt ackrediterat, tvåårigt program på deltid. Programmet erbjuder specialiseringsalternativ inom finansiell ekonomi, internationell ledning eller tjänste- och relationsmarknadsföring.
JUSSI LAITINEN NY ORDFÖRANDE FÖR HANKENAMBASSADÖRERNA Hankenalumn Jussi Laitinen är Hankenambassadörernas nya ordförande. Jussi Laitinen studerade på Hanken 1975–1983 och är idag vd för Aktia Abp. Hankenambassadörerna inledde sitt arbete 2005 och har sedan starten fram till i år letts av Mikael Lilius. Läs mer om alla 20 aktiva Hankenambassadörer på www.hankenalumni.fi. F OTO: PAT R I K L I N D S T R Ö M
4
BOLAGISERING AV HANKEN & SSE EXECUTIVE EDUCATION Hanken och IFL vid Handelshögskolan i Stockholm utvecklar ett unikt samarbete kring chefsutveckling. Samarbetet, som inleddes i projektform 2005 under namnet Hanken & IFL Corporate Development, har bestått av skräddarsydda utbildningsprogram för stora finländska företag. Verksamheten har hållit en hög kvalitet, vuxit snabbt och varit lönsam. Bland kunderna finns bland annat Telia Sonera, Pohjola, Ericsson, Evli Bank, Cargotec och Wärtsilä.
Parterna har nu beslutat att utöka satsningen och bolagisera verksamheten. Det nya bolaget, Hanken & SSE Executive Education kommer att ägas till lika delar av Hanken och IFL vid Handelshögskolan i Stockholm. Tillsammans med samarbetspartnerna inom IFL-koncernen, SSE Russia, SSE Riga och SSE Norway, är målet att bli den ledande leverantören av chefsutvecklingsprogram på hög nivå i Nordeuropa.
STOR DONATION TILL GRUNDFONDEN Hankenalumnerna Magnus och Henrica Bargum donerar 125 000 euro till Hankens Grundfond. Magnus Bargum har varit styrelsemedlem och styrelsens viceordförande i
Stiftelsen Svenska handelshögskolan under flera år. För närvarande är han ordförande för Stiftelsen Svenska handelshögskolans fullmäktige.
NYTT AKADEMISKT RÅD Hanken har sedan 1.1.2010 ett akademiskt råd som ansvarar för frågor i anslutning till undervisning och forskning. Ordförande är rektor och medlemmarna representerar institutionerna och språkcentret samt de olika personalgrupperna och studenterna. Rådet utses av universitetskollegiet. Det nya akademiska rådets medlemmar är: Anders Löflund, Ingmar Björkman, Maria Holmlund-Rytkönen, Tom Berglund, Bo-Göran Ekholm, Alexandra Ohls, Christian Grönroos, Sören Kock, Gyöngyi Kovacs, Susanna Taimitarha, Cecilia Gundersby och Jannika Österberg.
NYA PROREKTORER VID HANKEN
JACOB WALLENBERG MOTTOG DOKTORSHATTEN I STOCKHOLM Sitt 100-årsjubileum till ära promoverade Svenska handelshögskolan 71 doktorer vid en högtidlig doktorspromotion den 30 oktober 2009. Därtill promoverade Hanken sammanlagt tio hedersdoktorer. Styrelseordförande Jacob Wallenberg var förhindrad att delta i den rekordstora promotioQHQ L RNWREHU RFK ¿FN L VWlOOHW PRWWD VLQ GRNWRUVKDWW Sn GHQ ¿QVND DPEDVVDGHQ L 6WRFNKROP
STRATMARK SEMINARIUM Hankens och Aalto universitetets handelshögskolas årliga gemensamma StratMark-seminarium arrangerades för fjärde gången den 21.1.2010. Seminariets teman var förändringar i framtidens affärsmiljö samt deras inverkan på marknadsföringskunnandet. Detta diskuterades av bl.a. Roger Talermo, Mikael Jungner och Mika Mannermaa tillsammans med akademiska experter från bägge handelshögskolorna. Läs mer om StratMark seminariet på sid 12.
FOTO: M A X EDIN
Hankens styrelse har utsett professorerna Eero Vaara (bilden) och Sören Kock till prorektorer för mandatperioden 11.1.2010-31.1.2013. Eero Vaara är professor vid institutionen för företagsledning och organisation. Sören Kock är professor vid institutionen för entreprenörskap och företagsledning.
F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ä
5
AVSNITTSBESKRIVNIN G
NYA STRATEGIER KRÄVSFÖR GÜr marknadsinnovationer i stället fÜr tekniska innovationer! FÜrbättra fÜretagarklimatet! Skapa toppuniversitet!
Det här är tre rüd frün tre Hankenprofessorer som funderat Üver ütgärder fÜr att lyfta Finland ur den ekonomiska krisen. Klart är att det nu är svürare fÜr landet att repa sig än efter GHSUHVVLRQHQ Sn WDOHW 'HW ¿QQV LQJHQ PDUNQDG VRP YlQWDU Sn ¿QOlQGVND I|UHWDJ RFK GHUDV SURGXNWHU ¹ 5LVNHQ ¿QQV DWW )LQODQG EOLU |YHUN|UW DY OnJO|QHOlQGHU pü alla omrüden. Det gäller inte endast industriproduktionen utan även kunskapsutvecklingen. Vi har inget automatiskt Üvertag pü nügot omrüde, slür Christian GrÜnroos, professor i marknadsfÜring pü Hanken, fast. Han betonar vikten av att industrin nu fÜrnyar sig. ¹ 0HQ VlJHU KDQ DWW ÀDJJD XW SURGXNWLRQHQ RFK KnOOD kvar forskningen och utvecklingen lÜser inte problemet. Hur ska man kunna hülla ett helt land i välstünd med bara kunskapsutveckling? GrÜnroos fÜreslür en lÜsning där man lämpar de traditionella affärsmodellerna Üver bord. – I fortsättningen kan skogsindustrin inte nÜja sig med att leverera papper till tryckerierna. LeverantÜrerna müste ocksü tillhandahülla stÜd fÜr tryckeriernas affärsverksamhet. Det gäller att bÜrja i slutändan och fundera ut hur man kan fÜrbättra kundens affärer. Man müste sätta sig in i kundens affärer, inte bara i produktionsprocessen. Detta genom att kombinera gammal och ny kunskap, säger GrÜnroos. – Det gäller att inte endast gÜra sig relevant fÜr kundens produktionsprocess utan att gÜra sig oumbärlig fÜr kundens affärsprocess. Dü für man ett visst skydd mot konkurrenterna i lüglÜneländerna. Enligt GrÜnroos müste produktutvecklingen breddas till utveckling av affärsstÜd där själva produkten eller tjänsten endast är en del av helheten. Kaj Storbacka, professor i marknadsfÜringsstrategi pü Hanken, resonerar i liknande banor. Han ger inte mycket fÜr GHW HYLJD VQDFNHW RP DWW ¿QOlQGDUQD lU EUD Sn DWW XSS¿QQD men düliga pü att kommersialisera. – Tänkesättet är fel. Vi borde bÜrja med att gÜra marknadsinnovationer i stället fÜr att utgü frün tekniska innovationer. Vi har fastnat i tanken pü att tillverka i stället fÜr att ha en kreativ syn pü marknaden. Processen bÜrjar helt enkelt i fel ända. 6
Som ett exempel nämner Storbacka att Nokia inte verkar pü marknaden fÜr mobiltelefoner utan pü marknaden fÜr mobiltelefonens mÜjligheter.
FRÄMJA FÖRETAGANDET Christian GrÜnroos efterlyser ocksü bättre stÜd fÜr smüfÜretagen fÜr att de ska kunna utvecklas och fortsätta att verka i hemlandet. Han püminner om att det är lätt fÜr en entreprenÜr att grunda ett fÜretag och komma igüng med verksamheten. – Den, som har en bra idÊ, kan fü stÜd fÜr att komma igüng med produktionen och investeringsstÜd. Men när fÜUHWDJHW VND Yl[D RFK DQVWlOOD PHUD IRON ¿QQV GHW LQJHW VW|dande kapital. I stället drabbas det av ett skattetryck som är sü stort att det fungerar som en spärr mot att driva verksamheten vidare. Enligt GrÜnroos är detta ett stort problem fÜr smü fÜretag, som anser att de inte har rüd, vügar eller vill växa därfÜr att det blir büde besvärligt och dyrt med byrükratin och lÜnebikostnaderna. – Resultatet är ofta att de här fÜretagen säljs till stora LQWHUQDWLRQHOOD ERODJ 1lU I|UHWDJ À\WWDU XWRPODQGV I|UVYLQner ocksü en betydande del av den ekonomiska drivkraften i kÜlvattnet. DärfÜr müste inte bara staten, utan även kapitalet ställa upp, inskärper GrÜnroos.
SKAPA NY VÄLFÄRD Kaj Storbacka är ocksü fÜretagare. Merparten av sin tid ägnar han üt att driva det egna konsultfÜretaget Vectia Ltd som specialiserat sig pü bland annat affärsstrategier, kundfÜr-
AVSNITTSBESKRIVNIN G
EKONOMISKT LYFT
ståelse och industriella helhetslösningar. Därmed har han WXPPHQ Sn SXOVHQ EnGH I|U GHW ¿QOlQGVND QlULQJVOLYHW RFK företagarklimatet. Storbacka betraktar den ekonomiska krisproblematiken ur ett samhällsperspektiv och säger att politikerna måste börja fundera hur man ska skapa välfärd i stället för att bara fördela den. – Den politiska diskussionen borde i högre grad fokusera på den här typen av frågor. (QOLJW 6WRUEDFND ¿QQV GHW WYn IXQGDPHQWDOD IHO VRP måste åtgärdas för att tillväxten ska kunna ta ny fart. Han har föga förståelse för att man tror sig kunna få fram innovationer genom att allokera skattemedel för dem via det nationella innovationssystemet. – Vi behöver bättre förutsättningar för företagandet. Inte får vi några innovationer bara därför att vi har ett nationellt innovationssystem. Det behövs människor som har briljanta idéer och som vill vara entreprenörer, säger han med eftertryck och kräver att systemet åtminstone ifrågasätts. Kollegan Grönroos har också en hälsning till politikerna. – Nu gäller det att hitta den rätta balansen för hur den
växande statsskulden ska återbetalas. I vilken mån ska man skapa möjligheter för företagen att utvecklas och i vilken mån ska man mjölka dem på mera skattepengar och därmed förhindra utvecklingen? De grönas förslag till dubbelbeskattning av alla dividender och diskussionen om att höja kapitalbeskattningen betraktar han som ett uttryck för det rådande klimatet. – Företagare borde applåderas, inte beskattas och bestraffas. PETER NORDLING F OTO: R O D E O
7
TOPPUNIVERSITET STRATEGISKT VIKTIGA Saku Mantere, professor i företagsledning och organisation vid Svenska handelshögskolan och internationellt känd strategiforskare, kompletterar sina professorskollegers resonemang med att fundera över Finlands strategiska position vetenskapligt och affärsmässigt. Han ser det som en klar trend att den övergripande strategin i Finland går ut på att försöka omvandla landet till ett expertsamhälle. – Ett hinder i vägen är att vi inte ännu har några verkliga toppuniversitet som på bredare front skulle locka till sig också utländska toppförmågor. Därför borde vi målmedvetet vidta åtgärder för att göra Finland till ett intressantare land när det gäller forskning och högteknologi. Mantere ser den pågående förändringen av universitetssektorn som en möjlighet att väsentligt höja den akademiska nivån i Finland. – Men det är ingen lätt process, för vi har ingen tradition
av akademiskt ledarskap. Därför är det en strategisk utmaning för Finland att utveckla universiteten och högskolorna.
BRA CHEF GER INTE FÄRDIGA SVAR Mantere tilldelades i år den vetenskapliga journalen Strategic Organizations utmärkelse SoWhat för sin artikel ”Strategic Practices as Enablers and Disablers of Championing Activity”, som bygger på 301 intervjuer i 12 företag. Utmärkelsen ges varje år till den artikel i tidningen som beräknas KD FLWHUDWV RIWDVW RFK KDIW GHW VW|UVWD LQÀ\WDQGHW Sn HIWHUI|Ojande forskning. Där strategiforskningen vanligtvis fokuserar på den högsta ledningen undersöker Mantere i sin artikel på vilket sätt organisationerna uppmuntrar eller förhindrar andra än den högsta ledningen att komma med initiativ som påverkar organisationens strategi. – En bra chef kommer med frågor och lägger inte färdiga svar på bordet. Ledarskapet skall vibrera i takt med sin miljö och helt enkelt se till att organisationen har så goda verksamhetsförutsättningar som möjligt. En poäng är att enbart pengar inte skapar motivation, men att personalen däremot kan demotiveras om lönen är för dålig, säger Mantere. Historiskt sett har Finlands styrka enligt honom varit att man på arbetsplatserna kunnat ta på initiativ på en bredare front än i många andra länder. Men när ett företag växer och når framgång sås på samma gång fröet till företagets undergång genom att organisationen lätt blir självgod och lat. Det enda sättet att motverka detta är att upprätthålla dynamiken i företagen så att den skapande kraften inte försvinner i tomma intet. – Det här kan vara ett stort frågetecken gällande framtiden i Finland och övriga EU-länder, för karikerat sagt kan man säga att medan det i USA och Kina vimlar av unga och framgångshungriga personer funderar vi i Europa på vilket vittvin vi skall köpa till maten.
BYTESBALANSEN BEHÖVER INDUSTRI Hankenprofessorernas konklusioner backas upp av en färsk rapport av Näringslivets delegation EVA. Den säger att det kan vara förödande för Finlands handelsbalans om industrin i för hög grad utlokaliseras. Som exempel nämner rapporten utvecklingen i USA, där bytesunderskottet har ökat i takt med att industrins andel av BNP har minskat. Det visar hur svårt det är att täcka ett bytesunderskott med tjänsteexport och vinsthemtagningar från utlokaliserad industri. ± 2EHURHQGH DY YLOND GHQ ¿QOlQGVND HNRQRPLQV FHQWUDOD tillväxtmotorer är i framtiden, är en sund bytesbalans beroHQGH DY DWW GHQ ¿QOlQGVND LQGXVWULQV NRQNXUUHQVNUDIW XSS8
rätthålls, sägs det i rapporten som sammanställts av Timo Nikinmaa. Enligt rapporten är en konkurrenskraftig företagsbeskattning en central förutsättning för att inte industrins konkurrenskraft skall urgröpas. – Därför är en skärpning av kapitalbeskattningen en negativ åtgärd av staten, eftersom en uthållig konkurrenskraft kräver investeringar, framförallt i automation. En ökad automationsgrad ökar i sin tur behovet av elenergi, vilket i slutändan innebär att Finland behöver rimligt prissatt energi för att klara sig i den globala konkurrensen i framtiden.
PĂ…LU J OB B KO MN
När priserna blir fel God historisk avkastning inom nügot segment kan locka fÜr mycket kapital, trissa upp priserna fÜr hÜgt och leda till dyster framtida avkastning. Med stigande priser Ükar kapitaltillstrÜmningen ytterligare och bubblan växer. Ett ekorrhjul uppstür. Dü bubblan spricker blir det problem. Belünade bubblor leder till bankkris och den vägen till ekonomisk kris. Bankkrisen bÜrjade med nedskrivningar av tillgüngar som kÜpts fÜr dyrt. Nedskrivningarna ledde till fÜrluster, varmed bankernas riskkapital minskade, vilket i sin tur ledde till att bankerna müste minska pü sina balanser och risker ytterligare. Det uppstod ett massivt säljtryck pü �lättsülda� tillgüngar. Framtidsutsikterna fÜrsämrades visserligen snabbt och mycket, vilket ledde till att priserna gick ned. Kurserna pü likvida värdepapper, som aktier eller masskuldebrevslün, VM|QN GRFN P\FNHW PHU lQ Vn (WW EHO\VDQGH ¿QOlQGVNW H[empel är M-Reals masskuldebrevslün vars pris sjÜnk till 25 procent av sitt nominella värde. Idag är priset ungefär 90 procent av det nominella värdet. Man kunde tro att bubblor och prisras inte borde uppkomma om kapitalet fÜrvaltas av proffs, som fÜrstür att kÜpa billigt och sälja dyrt. Lejonparten av det placerbara kapitalet fÜrvaltas av pensionsbolag, fÜrsäkringsbolag, placeringsfonGHU RFK DQGUD ¿QDQVLQVWLWXWLRQHU VRP KDU UnG DWW KnOOD VLJ med duktig personal.
Münga institutioner regleras dock sü att de fÜrstärker Üver- och underdrifterna pü marknaden. Det gäller süväl reglerna fÜr bankernas minimikapital och maximala belüningsgrader som pensionsfondernas placeringsrisker. RegOHUQD WYLQJDGH ¿QOlQGVND SHQVLRQVERODJ XQGHU ¿QDQVNULVHQ att sälja aktier och masskuldebrev i bolag vars kreditbetyg fÜrsämrades. Säljtrycket och kursraset kunde ha blivit ännu värre ifall inte myndigheterna utfärdat ett undantagstillstünd att underskrida solvensreglerna. Detsamma gäller i lägen av stigande marknader. Finansbolagens balanser stärks, vilket ger utrymme fÜr stÜrre placeringar i risktillgüngar vilket ytterligare hÜjer kurserna. Överdriften fÜrstärks av intresseklyftor mellan placeringsproffsens kortsiktiga karriär- och bonusambitioner, och samhällets nytta av prissättningsstabilitet. �Bonusproblemet� botas inte av fÜrbud eller straffskatter, utan av regler VRP WYLQJDU ¿QDQVERODJHQ DWW ELQGD ERQXVHQ WLOO ULVNHU RFK inte bara till avkastningar. I Üvrigt borde man eftersträva att minska pü de självmatande elementen i regleringen av ¿QDQVERODJ H EN R I K PA L M ÉN
Ur Hankens bildarkiv Lenita Airisto och Ingvar S. Melin blev ett par pü Hanken. Hon avlade diplom ekonom-examen ür 1961. Han gjorde en längre karriär pü hÜgskolan: ekonomie kandidat 1958 och licentiat fem ür senare. Melin jobbade ocksü som assistent och lektor mellan üren 1956 och 1969 pü Hanken. Airisto och Melin var gifta 1961–1971. Lenita Airisto är känd bland annat fÜr sina modeshower, som modell, tv-redaktÜr, fÜrfattare och fÜreläsare. Ingvar S. Melin har en lüng karriär som riksdagsman bakom sig. Den 5 april är de gäster hos Bettina S pü FST5. Programmet är bandat pü Hanken den 5 mars.
9
KO LU MN
IMMATERIALRÄTTENS BETYDELSE ÖKAR Immaterialrätten är i dag ett affärsmässigt strategiskt tyngdpunktsområde i många företag och har därför sedan 2007 varit ett av Hankens tyngdpunktsområden. Undervisningen vid högskolan har uppmärksammats internationellt, vilket visas av att hälften av det engelskspråkiga magisterprogrammets studerande kommer från andra länder. Det är inte bara patent och varumärken som hör till de immateriella rättigheterna, utan lika väl upphovsrätt och mönsterrätt. – Om vi tar Nokia som exempel, så äger bolaget en stor mängd patent och varumärken, men dessutom omfattas telefonernas datorprogram av upphovsrätt och deras design av mönsterrätt, säger Marcus Norrgård, professor i immaterialrätt vid Hanken.
PATENTERAD STANDARD Mobiltelefonbranschen är enligt Norrgård intressant bland annat därför att standarderna innehåller många patenterade lösningar. Inom GSM-tekniken innehas de essentiella patenten av några få bolag som Nokia, Ericsson och Motorola. – Det innebär att bolagen som sitter på patenten själva har deltagit i standardiseringsarbetet. Dessa bolag korslicensierar sina patent, medan andra som vill utveckla telefoner måste betala licensavgifter. Norrgård konstaterar att den pågående patenttvisten mellan Nokia och Apple är ett exempel på hur svårt det kan vara att säga var juridiken slutar och andra affärsmässiga metoder börjar. – En poäng är att det hör till normal praxis att bolag som blir anklagade för patentintrång väcker genkäromål helt enkelt för att få ett förhandlingsläge. Mot den bakgrunden är Apples motåtgärder mot Nokia alltså en standardåtgärd, säger Norrgård.
IPR VIKTIG OCKSÅ I SMÅFÖRETAG Hankens magisterprogram i immaterialrätt startade 2007 och har ungefär 50 studerande. I fjol sökte 130 personer till utbildningen och ungefär 30 antogs. Förutom ekonomer deltar också många ingenjörer och jurister i magisterprogrammet. – Vår målsättning är att utbilda folk i chefs- eller sakkunnigposition så att de strukturerat kan jobba med immaterialrättsliga frågor. Norrgård betonar att IPR också i små företag kan påverND PDUNQDGVI|ULQJHQ RFK ¿QDQVLHULQJHQ – Patent kan vara bra förhandlingsargument vid till exHPSHO I|UHWDJVI|UVlOMQLQJDU , GDJ NUlYHU RFNVn YLVVD ¿QDQVLlUHU WLOO RFK PHG DWW GHW ¿QDQVLHUDGH ERODJHW KDU SDWHQW och att det skyddar sina immaterialrättigheter bra. En viktig aspekt är också att patent kan användas som strategiska redskap för att försinka utvecklingen för konkurrenterna. Immaterialrättigheterna har under de senaste 20 åren gradvis blivit allt viktigare redskap också i handelspolitiken. – Man talar om ”Trade related aspects of intellectual property rights”, TRIPs. Poängen är att samtidigt när länderna kommer överens om tullar inom ramen för WTO, så vävs immaterialrättigheterna in på ett sätt som aldrig gjorts tidigare.
TILLSAMMANS MED IPR UNIVERSITY CENTER
F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ä Marcus Norrgård var endast 37 år när han inom ramen för Hankens system med Tenure Track professor utnämndes till professor i immaterialrätt från och med början av 2010. Immaterialrätten har blivit en allt viktigare konkurrens- och riskfaktor för företag.
10
Ett viktigt stöd för Hankens undervisning i immaterialrätt utgörs av IPR University Center, som grundades för drygt 10 år sedan av Hanken, universiteten i Helsingfors och Åbo och det nuvarande Aalto-universitetet. Hankenprofessorn Niklas Bruun har lett institutet sedan starten och det koncentrerar sig på tvärvetenskaplig utbildning och forskning inom immaterialrätt. Institutet
AVSNITTSBESKRIVNIN G
Vägd och befunnen för lätt? Det är väsentligt att du skyddar de intellektuella och immateriella tillgångarna för att kunna försvara dig mot konkurrenter som gör intrång i till exempel ett patent.
arrangerar också en mängd skräddarsydda utbildningar för branschfolk. – Institutet grundades därför att utbildningen och forskningen i Finland gällande immaterialrättigheter var relativt obetydlig och splittrad. Dessutom klagade många företag på att nyutbildade ekonomer och jurister inte hade några kunskaper på detta område. Eftersom immaterialrätten omfattar många olika vetenskapliga discipliner ville vi sammanföra dem på en gemensam plattform, säger Niklas Bruun. Många företag och andra aktörer inom branscher stöder institutet som medlemmar i dess understödsförening.
FÖRSTA TENURE TRACK-PROFESSORN Svenska handelshögskolan införde år 2006 som det första universitetet i Finland ett Tenure Track-system, som är baserat på den karriärmodell som tillämpas vid ledande universitet i USA. Systemet erbjuder unga lovande forskare en tidsbunden meriteringstjänst efter vilken de skall vara behöriga för en professur. Marcus Norrgård är den första Tenure Track-professorn vid Hanken. Han utnämndes av styrelsen för Svenska handelshögskolan till professor i immaterialrätt vid Helsingfors campus från och med början av 2010. – Jag är otroligt nöjd med systemet, som gör att man kan forska i lugn och under en längre tid och kan publicera bra forskning, säger Norrgård, som disputerade till juris doktor vid Helsingfors Universitet år 2002. Förutom att han bedriver omfattande forskning inom immaterialrätt och undervisar inom Hankens engelskspråkiga magisterprogram i immaterialrätt är Norrgård bland annat ordförande för upphovsrättsrådet vid undervisningsministeriet och direktör för Centre of International Economic Law vid Hanken.
F OTO: R O D E O
EVAC VS JETS Det internationellt mest kända patentombudet i Finland (på engelska Patent Attorney) är Kim Finnilä, ordförande för den europeiska patentombudsföreningen European Patent Institute, epi, som har nästan 10 000 medlemmar från den Europeiska Patentkonventionens (EPC) 36 medlemsländer. Till vardags arbetar han på AWEK Industrial Patents, som hanterar immaterialrättigheterna för Abloy, Wärtsilä, Evac och STX. Kännetecknande för patenttvister är att de kan vara långvariga och resurskrävande. Som exempel tar Finnilä ett knepigt mål som han arbetat med i drygt 10 år. Det gäller en patenttvist mellan vakuumtoalettsystemtillverkarna Evac och dess norska konkurrent Jets. I bakgrunden ligger patent som Wärtsilä köpte på 1980-talet av Electrolux i Sverige och Alstom i Frankrike gällande vakuumtoaletteknik. Sedermera har Evac utvecklat och aktivt patenterat tekniken. – Det norska bolaget började i alla fall i slutet av 1990-talet tillverka vakuumtoalettsystem som föll inom ramen för Evacs patent. Följaktligen väckte Evac en patentintrångstalan mot företaget i Frankrike och gavs rätt i alla instanser ända upp till landets högsta domstol 2008. Evacs patent konstaterades vara giltigt och det norska bolaget dömdes för patentintrång. – Det normala är att när man stämmer någon för patentintrång försöker motparten kullkasta patentet helt eller till de aktuella delarna. Det var det som Jets försökte göra.
PROCESSEN FORTSÄTTER Trots resultatet från den första processrundan i Frankrike JLFN VDPPD NRQNXUUHQW XW PHG HQ QnJRW PRGL¿HUDG SURGXNW i en ny offertrunda. – Evac förlorade offertrundan, men det som Jets hade offererat låg i alla fall så nära Evacs patent att vi därefter an11
grep själva offertrundan. Enligt patentlagen är det nämligen otillütet att offerera nügot som skyddas av ett patent, säger Finnilä. Jets dÜmdes pü nytt fÜr patentintrüng. Jets fÜrsÜkte ställa till det ocksü i Tyskland, men där har domstolen ocksü kommit till motsvarande slutsats som i Frankrike. Som en fÜljd av processerna har till exempel ett tyskt varv fÜredragit att samarbete med Evac. Jets har ocksü ¿JXUHUDW L DQGUD OlQGHU L (XURSD PHQ GlU KDU PDUNDQGHQ varit relativt liten, varvid patentprocesser har ansetts vara fÜr betungande i fÜrhüllande till nyttan. – Det här är ett bra exempel pü att patentverksamheten skall koordineras med fÜretagets affärsverksamhet och vilken typ av marknad man fungerar pü. Det är dülig business om man vinner en process men fÜrlorar kunder pü grund av det. DärfÜr fÜrsÜker vi oftast i fÜrsta hand nü fÜrlikning.
UNIONSPATENT NÄRMAR SIG , (XURSD ¿QQV I|U WLOOIlOOHW WYn SDUDOOHOOD SDWHQWV\VWHP HXURpapatent (som lyder under EPC), som sÜks vid EPO (EuroSHDQ 3DWHQW 2I¿FH L 0 QFKHQ RFK QDWLRQHOOD SDWHQW Problemet är att ett europapatent omvandlas till nationella patent när de väl beviljats, vilket bland annat innebär att de skall Üversättas. Patenten har süledes endast en nationell rättsverkan. I USA räcker det med en enda ansÜkan pü ett sprük som kan leda till ett patent som täcker hela den amerikanska marknaden. , ÀHUD GHFHQQLHU KDU PDQ GlUI|U I|UV|NW VNDSD HWW JHPHQskapspatent (EU Patent) som behandlas centralt och som skulle ha en rättsverkan Üver det som i dag är EU med 27 medlemsländer. Pü samma sätt är avsikten att üstadkomma en central EU patentdomstol fÜr att undvika separata rättegüngsprocesser i de enskilda länderna. ¹ 'H VHQDVWH nUHQ KDU I|UKDQGOLQJDUQD LQWHQVL¿HUDWV och man gjorde ett politiskt genombrott i december 2009. Frügan är i alla fall om man lyckas slutfÜra projekten inom ett rätt optimistiskt tidsperspektiv pü nügra ür, eller om det kommer att räcka 10 ür pü grund av divergerande nationella intressen, säger Kim Finnilä. B O I N GV ES
IMMATERIALRÄTT I ETT NÖTSKAL Immaterialrätt, ofta kallad IPR (Intellectual Property Rights), är ett samlingsnamn fÜr rätten till olika former av intellektuella och immateriella tillgüngar. IPR innefattar patent-, varumärkes-, design- och upphovsrätt och är ett effektivt sätt att paketera idÊer och kunskap sü att de är lättare att ÜverfÜra i mätbara transaktioner. Samliga immateriella rättigheter är utformade som ensamrätter, vilket innebär att ingen annan än den som är innehavare till rättigheten für använda det som skyddats.
Kunderna lär sig ocksü av recessionen. De fÜretag, som har strategierna rätt när ekonomin svänger, kan därfÜr snabbt fÜrändra läget pü marknaden och dra ifrün konkurrenterna. Kunderna lär sig ocksü av recessionen. De fÜretag, som har strategierna rätt när ekonomin svänger, kan därfÜr snabbt fÜrändra läget pü marknaden och dra ifrün konkurrenterna. Det här gäller inte bara fÜretag, utan lika väl organisationer, stat och utbildningsanstalter, sade StratMarks initiativtagare Roger Talermo i sitt Üppningstal vid ürets seminarium.
RECESSIONEN KA Svürigheten i att fÜrutspü framtiden framgick klart när framtidsforskaren Mika Mannermaa, som skulle Üppna diskussionen om framtidens trender, utan fÜrhandsvarning blev fÜrhindrad att delta i seminariet. – Det lÜnar sig alltid att ha en reservplan, konstaterade Jaakko Aspara, professor i marknadsfÜring och fÜrsäljning YLG $DOWR XQLYHUVLWHWHWV KDQGHOVK|JVNROD +DQ ¿FN HWW SDU timmar tidigare än beräknat presentera en forskning gällande investeringarnas betydelse fÜr marknadsfÜringen som han gjort tillsammans med enhetens chef, Henrikki Tikkanen. Aspara betonade att när det sägs att investeringarna i Finland har sjunkit kraftigt gäller kommentarerna huvudsakligen industriella investeringar, medan det inte nämns att investeringarna i marknadsfÜring inte har minskat pü lüngt när lika mycket. – Vür undersÜkning visar klart att de fÜretag som har klarat sig bäst är de som ocksü under den ekonomiska nedgüngen har haft mod att investera och Üverhuvudtaget satsa framüt i sin marknadsfÜring. Men samtidigt är det oroande att en Üverraskande stor procent av de undersÜkta fÜretagen LQWH KDU YnJDW VDWVD I|U GHW ¿QQV HQ NODU NRUUHODWLRQ WLOO DWW GH är de som har klarat sig sämst. Tikkanen ställde ocksü den retoriska frügan �är vi sämre pü marknadsfÜring i Finland än i Sverige och Danmark?� – Svaret är tyvärr ja. DärfÜr är det positivt att Aalto-universitetet ger studerande vid Tekniska hÜgskolan och Konstindustriella hÜgskolan mÜjlighet att pü allvar läsa marknadsfÜring. Jag tror att den kompetensen behÜvs fÜr att lyfta Finland pü nytt, sade han.
VĂ„RLDEN FĂ–RĂ„NDRAS InfĂśr evenemangets fĂśrsta paneldebatt frĂĽgade sig akade12
F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ă„
AN RITA OM MARKNADSKARTAN miforskaren Mika Pantzar RP ¿QDQVNULVHQ HQGDVW lU HQ rytmstÜrning eller bÜrjan pü nügot nytt. – Det som är alarmerande är att exportens värde i relation till importen har sjunkit i Finland sedan bÜrjan av 1990-talet, konstaterade han. Ett fÜretag som i alla fall har multiplicerat sin export i hÜgsta potens är Nokia. Enligt strategidirektÜr Hanna Sievinen pü Nokia Markets har det inom fÜretaget dock skett en omvälvande fÜrändring i sättet hur strategierna planeras. – I vür strategiska planering har vi gütt frün hypoteser till kontinuerligt uppdaterad marknadsinformation, som med hjälp av effektiva algoritmer kan fÜrädlas till en dynamisk kunskap om marknaden in i dess minsta bestündsdelar. YLEs vd Mikael Jungner belyste i seminariets livligaste anfÜrande varfÜr Finland inte har den bästa sitsen att klara dagens utmaningar. – I Finland är vi bra pü att skapa effektiva processer som lämpar sig bra fÜr det traditionella, kostnadsstyrda sättet att driva fÜretag. I den �nya� världen med dess sociala medier och nätverksbyggande behÜvs det ocksü en helt annan kompetens fÜr att skapa produkter som tilltalar konsumenterna och som ger ett bra täckningsbidrag.
KUNDERNA LIKA MISSNÖJDA Panelens verkliga pessimist var Hankenprofessorn Tore Strandvik, som själv svarade nekande pü sin früga om vi i dag skÜter bättre om vüra kunder än tidigare. ¹ -X ÀHU V\VWHP VRP LQVWDOOHUDWV I|U DWW KDQWHUD NXQGHU och verksamhet, desto sämre har servicen blivit. Pü Hanken har vi 25 ür undersÜkt tjänsteservice, och i dag är kunderna lika missnÜjda och har samma orsaker till missnÜjet som fÜr ett kvartsekel sedan. FÜretagen vill kontrollera sin egen personal och kunder-
na, men där kunderna mÜter fÜretaget ser processen i verkligheten inte alls ut som det är tänkt. – Jag är pessimistisk mot IT-världen, fÜr fast vi samlar in mängder av data är det inte sagt att vi samlar in fÜrstüelse. Men om tvü konkurrerande fÜretag i Üvrigt är pü samma nivü tror jag att det är de emotionella frügorna som avgÜr. Det här gäller büde i konsumentfÜrsäljning och i business to business.
MARKNADSFÖRING ÄR ALLAS UPPGIFT Aller Medias fÜrsäljnings- och marknadsdirektÜr Sanna Myller stod fÜr seminariets verbala fyrverkeri och kom med nya marknadsfÜringsinnovationer som�B2A�, det vill säga �business to animal�. – Ingen ifrügasätter pü läkardagarna läkarnas rätt att ¿QQDV PHQ PDUNQDGVI|UDUQD LIUnJDVlWWV KHOD WLGHQ 0DUNnadsfÜrarna für nog i hÜg grad skylla sig själva om de inte ¿QQV PHG L OHGQLQJVJUXSSHUQD I|U HQ VN|WHV\QG I|U PnQJD marknadsfÜrare är att de inte har är intresserade av själva affärsverksamheten. Myller gav ocksü tipset att det fÜr en marknadsfÜrare lÜnar sig att välja ett fÜretag med en vd som ocksü är marknadsfÜrare. Som exempel nämnde hon sitt eget fÜretag. ¹ 9L ¿FN I|UUD VRPPDUHQ Pauli Aalto-Setälä som vd och blev plÜtsligt Finlands mest intressanta mediefÜretag. Men min poäng är i alla fall att marknadsfÜring är att gÜra fÜretaget attraktivt och dü müste alla i hela fÜretaget kontinuerligt arbeta fÜr det. B O I N GV ES
13
F OTO: L E I F R O S A S
NY SANNING OM FONDFÖRVALTNING Traditionell fondförvaltning som ur lädersoffornas djup följer marknadens trygga vågrörelser kan inte ge hög avkastning i längden. Den glädjen förbehålls de fonder som går mot strömmen, som vågar vända marknaden ryggen och fokusera på aktiv företagsplacering – stock picking. Det är, i all sin enkelhet, vad docent Anders Ekholm kommit fram till med sin banbrytande och internationellt uppmärksammade forskning som gör det möjligt att visa vad – och vem – som får fondplaceringar att avkasta långt över marknadsindex. – Det är inte kärnfysik utan egentligen väldigt enkelt. Antagandet att stock picking lönar sig är inte nytt. Det nya är att jag har hittat en metod för att visa det. Metoden har på köpet gett Ekholm resultat som ruskar om vedertagna uppfattningar. Då man hittills inte kunnat påvisa nyttan av aktiv företagsplacering har det akademiska rådet till investerare varit att placera i passiva indexfonder. Hellre låta kapitalet ligga stilla än slita på det i en handel som kostar mer än den smakar. – Det rådet kan vi nu skrota, fastslår Ekholm. 14
TUR ELLER SKICKLIGHET Som forskare har Anders Ekholm själv gått mot strömmen och ifrågasatt de gängse modeller som mäter hur väl, eller hur illa, fonderna förvaltar investerarnas pengar. Som placeULQJVFKHI Sn EDQNLU¿UPDQ (XIH[ KDU KDQV LQWUHVVH I|U IUnJDQ inte enbart varit akademiskt. – Ger du någon en uppgift vill du ha ett instrument för att mäta hur väl jobbet sköts. Visst, du kan nöja dig med att mäta resultatet, det vill säga fondens avkastning. Det är vad de traditionella modellerna gjort i 40 år. Den informationen räcker inte om jag skall välja var jag placerar mina pengar, säger Ekholm. Han drar en parallell till ishockeyn och konstaterar det inte räcker med att veta slutresultaten från tidigare matcher för att kunna slå vad om vilket lag som vinner. – För att verkligen kunna bedöma lagen vill jag veta hur de spelat för att nå sitt resultat. Ett mål kan bero på tur, slump, egen skicklighet – eller motståndarens oskicklighet. Först när jag vet varför resultaten ser ut som de gör har jag relevant information. Då kan jag satsa på det lag som spelat skickligast – vilket inte ens alltid på kort sikt betyder att de KDU ÀHVW SRlQJ
PĂ… J OB B
VILLE SE BAKOM RESULTATEN Det var sü Ekholm resonerade när han bÜrja utveckla sin metod. Han ville kunna se bakom resultaten. Han hade sina antaganden om var de kunde hittas, skapade en modell och tillämpade den pü data frün drygt 4 000 amerikanska placeringsfonder under perioden 2000–2007. Och visst – med slüende klarhet visade Ekholms modell att ju aktivare fondfÜrvaltaren gür in och väljer fÜretag till sin portfÜlj sü att den avviker frün index, desto mer avkastar portfÜljen. Dessutom, vilket är en minst lika viktig iakttagelse; ju aktivare fÜrvaltaren fÜrsÜker fÜrutspü marknadens rÜrelser, desto snabbare bränner han av kundens placeringar. – Den hundradedel av de undersÜkta fonderna som aktivt plockade enskilda fÜretag till sin portfÜlj och struntade i marknaden, visade en genomsnittlig avkastning som per ür lüg 5,3 procent Üver marknadens och 6 procent Üver genomsnittsfondernas.
POSITIV RESPONS Intresset fÜr Ekholms forskning har varit stort. FÜr att nämna nügra exempel är han citerad i Wall Street Journal, nyligen prisbelÜnt med Best Paper Award vid South Western Finance Association, SXEOLFHUDG L ÀHUD WLGVNULIWHU RFK VWXGHUDG genom Üver 500 nedladdningar av forskarkolleger. Trots att HWW NODUW HUNlQQDQGH IUnQ ¿QDQVIRUVNQLQJHQV $ ODJ 7KH ,Y\ League, ännu lüter vänta pü sig, kan inte Ekholm vara annat än nÜjd. Pü fältet har ocksü kolleger och branschfolk varit ivriga.
Resultatet är logiskt och nügot man egentligen känt till men inte kunnat peka ut. Hos Eufex har aktivitetsanalysen blivit det viktigaste, men fÜrstüs inte enda, instrumentet i placeringsprocessen. – Med hjälp av den kan vi välja de fonder och fÜrvaltare som är bra pü stock-picking och undvika dem som spelar med marknadsrisk. Men varfÜr ger fÜretagsaktivitet och marknadsaktivitet sü olika resultat? – Marknaden är i sig redan sü effektiv att det är svürt att veta mer än den. Om du fÜrsÜker, rÜr du dig i ett omrüde som styrs mer av tur än av kunskap. FÜretagsaktivitet betyder enligt Ekholm att man skaffar och analyserar information som andra inte har och skapar sin egen portfÜlj. – När du väl gjort det kan du sitta pü den och lüta marknaden gü sin egen väg. Det kräver ingen handel. Att veta att aktiv fÜretagsplacering lÜnar sig är en sak. Ekholm betonar att det är en helt annan sak att kunna det. ¹ (Q EUD VWRFN SLFNHU VNDOO KD P\FNHW 6LW]ÀHLVFK WnODmod och intellektuell integritet. FÜr att kunna skapa avkastning müste du avvika frün konsensus. Du müste systematiskt samla och analysera information, tänka själv och vüga dra dina egna slutsatser. Och sü müste du ha en passion fÜr det du gÜr. Det är ett hürt jobb som är lüngt frün Gordon Gekkos värld, skrattar Ekholm. M A R I A N N E Z I L L I AC U S
VI TAR DIG TILL VARMA VATTEN
Medelhavet, Karibien, Stilla Havet och Indiska Oceanen
HAR SNĂ–N LAGT SIG PĂ… DIN BRYGGA? Varma vatten och soliga stränder väntar i Karibien, Asien och Stilla havet. Medelhavet erbjuder dig en lĂĽng säsong med goda seglingsmĂśjligheter frĂĽn tidig vĂĽr till sen hĂśst. Sommaren ďŹ nns alltid nĂĽgonstans – lĂĽt seglen fyllas av skĂśna, varma vindar. Ta kontakt med oss pĂĽ Sail A Round fĂśr en offert. Just nu har vi mĂĽnga ďŹ na erbjudanden pĂĽ seglatser fĂśr vintern och sommaren 2010.
15
& 2 , #& , #& +).( 1 2 000 , #& +).( 1 2 000 '# (#!"-,.(, #&#(! 1
GEDIGEN HANKEN-HISTORIK Svenska handelshÜgskolans hundraürshistorik Üppnar sig inte bara fÜr Hankeiter och Hankens nätverk, utan ocksü fÜr en bredare läsekrets. Med sina drygt 400 sidor är historiken ett gediget och omfattande verk, välskrivet och -researchat och av stort läsvärde fÜr alla som intresserar sig fÜr vändpunkter och utvecklingsdrag under Hankens fÜrsta hundra ür. 'HQ IXQJHUDU RFNVn VRP HQ |YHUEOLFN DY GHW ¿QOlQGVND RFK ¿QODQGVVYHQVND XQLYHUVLWHWVYlVHQGHWV KXQGUD VHQDVWH ür, sedda ur Hankens horisont. Till exempel kapitlet �Den svensksprükiga hÜgskoleverkligheten� är av stort allmänt intresse. Att historiken inleds 1909, trots att Svenska handelshÜgskolan uppstod fÜrst 1927, kan tyckas kontroversiellt, men fÜrfattarna motiverar det med att dagens handelshÜgskola är en direkt efterträdare till HÜgre Svenska Handelsläroverket, som verkade 1909–1927 och som frün ür 1911 hade en hÜgskoleavdelning.
LÄSVÄRD Verket har en snygg layout som utnyttjar ett rikligt bildmaterial och informativa faktarutor. Historiken konstaterar om nutiden att �Om 1990-talet var fortbildningens ürtionde i den nationella hÜgskolepolitiken, sü är det doktorandutbildningen, forskarkarriären och internationaliseringen som utgjort de dominerande mÜnst16
ren hittills pü 2000-talet�. Sü är det ocksü pü Svenska handelshÜgskolan. Avslutningen känns dock litet abrupt. Jag hade gärna OlVW HQ NRUW UHÀHNWHUDQGH RFK VDPPDQNQ\WDQGH HSLORJ HIWHU kapitlet om alumnverksamhet och HankenambassadÜrer. I Üvrigt har bokens redaktÜrer Susanna Fellman och Annette ForsÊn och kapitelskribenten Mika Helander lyckats mycket väl. Hankens 100-ürshistorik fÜrtjänar att läsas, inte DWW I|USDVVDV WLOO ¿QUXPPHQV ERNK\OORU
ETT HERKULESARBETE En stor grupp deltog i historikarbetet, bland annat har en KLVWRULNNRPPLWWp |YHUYDNDW DUEHWHW RFK ÀHUD SHUVRQHU KDU läst manus eller sammanställt faktarutor. Det har inte skapat nügra problem, enligt ansvariga projektledaren Susanna Fellman, tf. professor i ekonomisk historia vid Helsingfors universitet och docent i ekonomisk och social historia. – Som skribent har jag uppfattat det som ett stÜd. Man gÜr ändü det slutliga beslutet själv och det har inte varit nügra stÜrre problem med linjedragningar. Skribenterna uppskattar det stÜd och den information de fütt av de involverade. ¹ 9L KDGH LQWH YlOGLJW VWULNWD UDPDU XWDQ ¿FN UlWW IULD KlQder. Det är alltid en fÜrdel att utomstüende skriver framom südana som själva sitter pü hÜgskolan, men dü har skribenten ocksü behov av stÜd, säger Fellman. Den stÜrsta utmaningen var att sammanlänka de olika GHODUQD WLOO HQ KHOKHW HIWHUVRP ÀHUD VNULEHQWHU YDU LQYROYH-
rade. Likasü var avvägningen vad som skulle ingü utmanande. Att Hankens 100-ürshistorik slutar ür 2009 är en naturlig ändpunkt, fÜr i och med universitetsreformen har ett nytt skede inträtt. – Universitetsreformen är en del av en stÜrre process. Vilka effekter den für, och vad den avspeglar, är intressant. Det här var en naturlig plats fÜr ett mellanbokslut, säger Fellman.
INTERN KONKURRENS BRA Hur uppfattar du Hanken vid randen av sitt andra sekel? – Hanken ser ut att ha fÜrberett sig bättre än münga andra hÜgskolor, men man für se vad som händer Üverlag. Hankens styrka är att alltid vara pü bettet. Till exempel Helsingfors universitet har andra starka sidor, men eftersom det lU HQ VWRU LQVWLWXWLRQ lU GHQ LQWH OLND ÀH[LEHO Uppfattar du att ni tonat ner eller lyft fram Hankens tvücampusmodell? ¹ .DQVNH ¿QQV GHW VnGDQD VRP W\FNHU DWW YL ERUGH KD skrivit mera om tvücampusmodellen, men det är en mindre früga utifrün än den ser ut inifrün. Det kan hända att smü konkurrenssituationer och en dragkamp kan vara bra fÜr Hanken, det skärper ocksü diskussionen om vem man utbildar fÜr och vad, säger Fellman. Hur kontroversiellt är ür 1909 som startür, framom 1911 eller 1927? – Det är inte kontroversiellt inom huset och fÜr oss var GHW HWW NODUW YDO +XVHW lQGUDU QDPQ PHQ LQVWLWXWLRQHQ ¿QQV kvar. Det som startar nerifrün bÜrjar sü här, det som grundas uppifrün startar som universitet. Sedan är det entydigt att Svenska handelshÜgskolan grundas 1927.
FORSKNINGENS BETYDELSE AV FÄRSKT DATUM Enligt Fellman hade det funnits mycket mera att skriva om utbildningen, men gränsen müste dras nügonstans. – Vad forskningen sysslar med är nügot man inte riktigt har intresserat sig fÜr tidigare. Det är fÜrst pü 1990-talet som det entydigt betonas att hÜgklassig undervisning fÜrutsätter, eller rättare sagt kräver, egen forskning. Med facit i hand, hade ni gjort nügonting annorlunda? ¹ 'HW ¿QQV YlOGLJW PnQJD LQWUHVVDQWD IUnJRU -DJ WURU inte vi hade gjort sü värst mycket annorlunda om vi gjort om det, själva strukturen och arbetet tror jag är vad beställaren vill ha. Verket betjänar en läsekrets som är ett stÜrre samfund som bestür av hÜgskolan och dess nätverk. Vilka fortsatta forskningsfrügor har arbetet med historiken väckt? – Man kunde skriva mera om växelverkan med samhället, men där krävs andra källor. Nu har vi ocksü byggt boken tematiskt i stället fÜr kronologiskt, men man kan se pü olika tidsperioder och faser samt växelverkan med samhället under dem i stället. Med den här boken som grund kunde man ocksü gÜra en komparation med de nordiska handelshÜgskolorna, säger Susanna Fellman. PETER EHRSTRÖM
Bo-Christer BjÜrk är professor i informationsbehandling.
F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ă„
PROFESSORN REKOMMENDERAR Jared Diamonds bok Guns, Germs and Steel är en populärvetenskaplig bestseller där fÜrfattaren ger sig det oerhÜrt ambitiÜsa forskningsuppdraget att fÜrklara varfÜr det var just det västerländska samhället som Üverträffade de alternativa kulturerna süsom det medeltida Kina eller Inkornas imperium i Sydamerika. Den skulle knappast godkännas som en doktorsavhandling i ekonomisk historia i brist pü tillräckliga bevis, men erbjuder fascinerande läsning fÜr alla som är intresserade av historia. Här är det inte kungar och krig som stür i fÜrgrunden, utan bergskedjors geografiska riktning, husdjur m.m. och spridingen av tekniska framsteg. Om Diamond behandlar utvecklingen under de senaste 10 000 üren tar Erik Raymond upp ett nytt fenomen som internet mÜjliggjort, nämligen produktionen av s.k. Open Source (�Üppen källkod�) program som gratis kan användas av vem som helst. Vi Finländare har haft en banbrytande roll pü detta omrüde, genom operativsystemet Linux och databastillämpningen MySQL. Raymonds fÜrsÜker fÜrklara hur det är mÜjligt fÜr lÜst organiserade kollektiv av frivilliga att producera tillämpningar som kvalitativt ofta är till och med bättre än de kommersiella alternativ dessa kan ersätta. Raymonds bok har funnits gratis fÜr nedladdning pü nätet ända sedan starten, vilket kraftig bidrog till bokens popularitet. Den kan även behändigt kÜpas som en bok. Till sist vill jag avvika frün mÜnstret och rekommendera en film. Alfred Hitchcocks Vertigo är utanfÜr filmkretsar inte lika känd som till exempel Psyko eller Füglarna. Men den är en djupt gripande film som inte fÜrlorar sin udd fastän man ser den pü nytt med nügra ürs mellanrum. Själv süg jag den fÜrsta güngen vid en specialvisning av en filmarkivkopia strax efter att Hitchcock dÜtt. Han hade själv, av nügon orsak, sett till att den och nügra andra av hans centrala verk inte fick visas i nügra ürs tid fÜre det. Filmen kan jämfÜras med en grekisk tragedi och alla dess element, intrigen, fotot, klippningen, musiken, sküdespelarna m.m. är superba.
Susanna Fellman & Annette ForsÊn (red): Hundra ür av utbildning och forskning – Svenska handelshÜgskolan 1909–2009 17
KO LU MN
Peter Hägglund, Christina Dahlblom och Mikael Lilius är nyckelpersoner inom fortbildningssamarbetet mellan Hanken och IFL vid HandelshÜgskolan i Stockholm.
F OTO: PAT R I K L I N D S T R Ă– M
BOLAGISERAD FORTBILDNING VIDGAR SAMARBETET MED HANDELS Hanken och IFL vid HandelshĂśgskolan i Stockholm har bolagiserat sin gemensamma fortbildningsbusiness. Joint venture-fĂśretaget Hanken & SSE Executive Education inledde sin verksamhet i bĂśrjan av ĂĽret. FĂśretaget siktar pĂĽ att bli en ledande leverantĂśr av chefsutbildningsprogram pĂĽ hĂśg nivĂĽ i Norden tillsammans med den svenska IFL-koncernen.
Enligt Christina Dahlblom, vd fÜr Hanken & SSE, har det allt sedan Hanken & IFL Corporate Development bildades ür 2005 varit meningen att bolagisera verksamheten. – Efter fyra framgüngsrika ür i projektform stür vi pü en stabil grund. DärfÜr var det bra att organisera verksamheten pü ett lüngsiktigt sätt. – Vüra erfarenheter visar att verksamheten mür bättre inom ett bolag än i universitetsvärlden. Men samtidigt är det en väldig styrka att vara knuten till en hÜgskola, säger styrelsemedlemmen Peter Hägglund vd fÜr IFL vid HandelshÜgskolan i Stockholm. IFL, med drygt 40 ür pü nacken, bolagiserades i slutet av 1990-talet. Ocksü styrelseordfÜranden kommer frün Hankensfären. Mikael Lilius, Hankenalumn, med en lüng karriär inom EnGH ¿QOlQGVNW RFK VYHQVNW QlULQJVOLY EDNRP VLJ HWW GLUHN18
WLRQVI|UÀXWHW L +DQGHOV RFK HQ SODWV L VW\UJUXSSHQ I|U +DQken & IFL, leder ordet. – Det ligger i den svenska ägarens intresse att büde vd och styrelseordfÜrande har lokal fÜrankring, säger Peter Hägglund. – Alliansen ger en tilläggsdimension som konkurrenterna inte kan erbjuda, säger Mikael Lilius som hoppas bli en bra sparringpartner fÜr de drygt tio anställda pü Hanken & SSE.
VILL REVOLUTIONERA Enligt Christina Dahlblom utgÜr de tvü hÜgskolorna, deras ÜstersjÜnätverk och deras internationella fakultetsnätverk ett klart trumfkort och stÜd fÜr verksamheten.
IFL vid HHS Grundat 1968 Sysselsätter 60 personer i Sverige och 30 utomlands Dotterbolag: SSE Russia, SSE Riga, SSE Norway
PÅ J OB B
– Vi vill revolutionera marknaden när det gäller pedagogik och ledarskap, säger hon. Företaget skräddarsyr fortbildningar utgående från NXQGI|UHWDJHQV EHKRY 5HVXUVHUQD ¿QQV GHOV LQRP GH WYn högskolorna dels bland andra högskolor och samarbetspartners över hela världen. Fjolåret var exceptionellt tufft för ledarskapsutbildningen i hela världen. Christina Dahlblom anser att Hanken & IFL mot den bakgrunden klarade sig bra, även om omsättningen minskade med 25 procent. – Det här året ser ut att bli bra eftersom företagen på nytt vågar och vill satsa på fortbildning. Målet är att göra ett UHVXOWDW L OLQMH PHG EUDQVFKJHQRPVQLWWHW )|UHWDJHW VND ¿nansiera sig självt, vilket det redan gjort de fyra senaste åren, säger hon. Peter Hägglund framhåller vikten av att företaget är starkt och växer. Men någon utdelning är ägarna inte ute efter.
BELÅTNA REKTORER I slutet av förra året samlades styrgruppen för föregångaren Hanken & IFL för sitt sista möte i Helsingfors. Såväl Hankens rektor, Marianne Stenius, som Handels rektor, Lars Bergman fann gott om motiv för fortbildningssamarbetet. Enligt Marianne Stenius är fortbildningen extremt viktig för Hanken. – Via den för vi ut nytt kunnande till omgivningen och ökar växelverkan mellan näringslivet, som ger input åt forskarna, och högskolan. Enligt henne har de svenska kollegerna bidragit med er-
FUNDRAISING HANKEN 100
Styrgruppen för Hanken & IFL samlad inför bolagiseringen. Från vänster: Anders Rydin, styrelsemedlem i Hanken & SSE, Lars Bergman, Ingmar Björkman, prefekt och professor på Hanken, Christina Dahlblom, Mikael Lilius, Marianne Stenius och Peter Hägglund.
farenheter och infrastruktur som Hankens fortbildning saknat. På det här sättet har högskolan kunnat utveckla verksamheten betydligt snabbare än på egen hand. Hon räknar med att fortbildningsföretaget resulterar i nya kontaktytor och på sikt även forsknings- och annat samarbete för högskolorna. – När vi lär känna varandra bättre ser vi också möjligheterna. Lars Bergmans tankar gick i samma banor. – Fortbildningssamarbetet blir en naturlig plattform för exempelvis gemensamma gästprofessorer. PETER NORDLING
HANKEN ALUMNI CHALLENGE
DIN EURO BLIR SJU EURO
Fundraisingkampanjen HANKEN 100 samlar in 10 miljoner euro för Hankens internationalisering. Din donation till Hankens Grundfond matchas av en anonym donator och av staten – varje donerad euro avkastar 600 %. Donationer över 850 euro berättigar till skatteavdrag för privatpersoner och samfund.
HANKENS GRUNDFOND, AKTIA 405500-1269872 E-DONATIONER WWW.HANKENALUMNI.FI/ONLINEDONATION MEDDELANDE: DONATION TILL HANKENS GRUNDFOND
19 GÅVOBREV OCH MER INFORMATION HANKEN.FI/FUNDRAISINGHANKEN100
KO LU MN
BĂścker utgivna av Petri Mäntysaari: Mängelhaftung beim Kauf von Gesellschaftsanteilen. Eine vergleichende Untersuchung zum deutschen, finnischen und schwedischen Recht. (Svenska handelshĂśgskolan 1998, doktorsavhandling), Arvopaperinvälittäjästä sijoitusneuvoja (Talentum 2001), OsakeyhtiĂś toimijana (WSOY 2002), “Comparative Corporate Governance. Shareholders as a Rule-makerâ€? (Springer 2005). Den aktuella boken “The Law of Corporate Finance: General Principles and EU Lawâ€? kom ut i tre delar detta ĂĽr pĂĽ samma fĂśrlag: del I: â€?Cash Flow, Risk, Agency, Informationâ€?, del II: “Contracts in Generalâ€? och del III: “Funding, Exit, Takeoversâ€?.
Professor Petri Mäntysaari hoppas med sitt nya bokverk kunna främja fÜretagens lüngsiktiga verksamhet och därmed stärka fÜretagens ställning i samhället.
F OTO: J O H A N N ES T E RVO
)|UHWDJV¿QDQVLHULQJVUlWW ur ett annat perspektiv Pü bordet framfÜr Petri Mäntysaari, professor i handelsrätt vid Hanken i Vasa, ligger drygt 1 500 nyligen tryckta sidor insprängda mellan sex pärmar. Det är resultatet av fyra ürs intensivt arbete.
HWW ÀHUWDO HQJHOVND ELOPlUNHQ KDU |YHUJnWW L XWOlQGVN lJR – Bolagsrätten i Finland har av tradition varit mer lik den W\VND PHQ GHW DQJORDPHULNDQVND LQÀ\WDQGHW KDU YDULW VWRUW lYHQ här och aktieägarna har hamnat allt mer i fokus, säger han.
BEREDD PÅ DEBATT IdÊn till bokverket �The Law of Corporate Finance: General Principles and EU Law�, som getts ut i tre delar, fÜddes när Petri Mäntysaari skrev sin fÜrra bok Comparative Corporate Governance och märkte att det inte fanns nügon bok om I|UHWDJV¿QDQVLHULQJVUlWWHQV DOOPlQQD SULQFLSHU – Orsaken är att man i forskningen brukar undersÜka I|UHWDJHWV ¿QDQVLHULQJ XU DNWLHlJDUQDV SHUVSHNWLY RFK LQWH ur fÜretagets. Men man kan inte fÜrklara fÜretagets verkliga EHWHHQGH RFK I|UHWDJV¿QDQVLHULQJHQV UlWWVOLJD UHJOHULQJ Vn 'HW LQQHElU DWW PnQJD KDU HQ IHODNWLJ ELOG DY I|UHWDJV¿QDQsiering, säger han, väl medveten om att hans teori är kontroversiell i de egna leden.
AKTIEÄGARPERSPEKTIVET KORTSIKTIGT 0lQW\VDDUL WURU DWW I|UHWDJVSHUVSHNWLYHW Sn I|UHWDJV¿QDQsieringen och corporate governance skulle främja fÜretagens Üverlevnad pü lüng sikt, medan aktieägarperspektivet kan vara alltfÜr kortsiktigt. Han har jämfÜrt den brittiska kapitalmarknadsrätten och den tyska bolagsrätten, där traditionerna skiljer sig üt. – Britterna fÜreträder aktieägarperspektivet medan bolagsledningen i Tyskland är fÜrpliktigad att främja fÜretagets intressen. Mäntysaari tar bilindustrin som exempel, där starka tyska bilPlUNHQ OlQJH KDU IXQQLWV RFK IRUWIDUDQGH ¿QQV L W\VN lJR PHGDQ 20
0lQW\VDDUL PHQDU DWW GH ÀHVWD NlQGLVSURIHVVRUHUQD VWlOOHU sig bakom aktieägarperspektivet där man anser att bolagets uppgift är att maximera vinsterna. ¹ 'HW ¿QQV RFNVn HWW PHU YlQVWHURULHQWHUDW SHUVSHNWLY där fÜretagets anställda stür i fokus, eller mÜjligtvis fÜretagets roll i samhället. Man kan ocksü se pü fÜretaget ur till exempel ett miljÜperspektiv. Problemet med dessa perspektiv är att fÜretaget självt inte existerar. Det är bara ett nätverk av olika aktÜrer, ett sü kallat set of contracts. Mäntysaari konstaterar att de som väljer aktieägarnas perspektiv inte kan motivera detta med annat än ideologiska argument. Ändü är denna teori härskande. – Jag fÜrsÜker medvetet att süga den ideologin i min bok, fÜr ur ett rättsligt perspektiv är det inte aktieägarna som äger fÜretaget. De äger bara aktier i bolaget. Med sin bok hoppas Petri Mäntysaari kunna püverka jurister, nationalekonomer, organisationsforskare och inte minst forskare i europarätt. Han är beredd pü en livlig debatt, eftersom han är tämligen ensam om sin üsikt om att fÜretaget bÜr vara i fokus fÜr bolagsrätten och att fÜretagets ledning bÜr agera i fÜretagets intresse och inget annat. Petri Mäntysaaris senaste bÜcker har getts ut pü det prestigefyllda fÜrlaget fÜr vetenskaplig litteratur, Springer. K A R I N DA H L S T RÖ M
PĂ… J OB B
ANETTE NYGÅRD-DAL Anette Nygürd-Dal kan stoltsera med att vara vd fÜr Finlands äldsta hälsokostaffär, Vasa naturkost, som idag ligger centralt belägen invid torget. Butiken, som grundades 1959 RFK ¿UDGH nUVMXELOHXP LIMRO KDU lYHQ HQ ¿OLDO L VWDGHQV saluhall. Anette Nygürd-Dal är 38 ür och blev ekonomie magister 1998 vid Hanken i Vasa med marknadsfÜring som huvudlPQH -XVW QX EH¿QQHU KRQ VLJ PLWW L HQ JHQHUDWLRQVYl[OLQJ eftersom hennes mor är 63 ür och hüller pü att trappa ner verksamheten inom familjefÜretaget. Efter ekonomiutbildningen har Anette även tagit fytonomexamen vid Helsingfors universitet 2006. Fytonom är den hÜgsta utbildningen man kan fü inom hälsokostbranschen. – Man ska nog veta vad man säljer, säger hon. Att Anette är som klippt och skuren fÜr sitt jobb är det ingen tvekan om. Innan vi har lämnat affären har fotografen famnen full med olika preparat. Hon har ett stort intresse fÜr sitt jobb och hon gillar människor. FÜr henne är kundkontakterna det bästa med jobbet. – Det är roligt när man kan hjälpa sina kunder till ett friskare liv, säger hon. Anette berättar, att det händer dü och dü att kunderna kommer in och talar om hur nügon hälsokostprodukt har hjälpt dem med südant som de inte har kunnat fü hjälp med i den traditionella vürden. Ibland har tacksamma kunder till och med kommit med blommor. Eftersom det är hon som skÜter inkÜpen gäller det fÜr henne att fÜlja med vad som sker inom hälsokostbranschen. Hon deltog nyligen i en vidareutbildning i Tammerfors, där nya produkter presenterades.
ROGER TALERMO Roger Talermo VMlOY PnQJIDOGLJ ¿QVN PlVWDUH L IUHHVW\OH hade i egenskap av olympiakommittÊns ordfÜrande en händelserik tid i Vancouver i februari. – Det var väckning sextiden varje morgon och sedan full rulle till närmare midnatt. FÜrutom att jag dagligen jobbade med vüra idrottsmän och med pressen och representerade Finland i alla mÜjliga sammanhang, var jag ocksü värd fÜr president Tarja Halonen RFK ÀHUD PLQLVWUDU EODQG DQGUD Alexander Stubb, Stefan Wallin och Mauri Pekkarinen. Pü grund av de lünga avstünden mellan idrottsarenorna och hotellet räknar Talermo med att han sammanlagt ükte bil Üver 5 000 km i Vancouver. – Som tur hade vi stÜrre bilar, sü mycket av det praktiska arbetet och mÜten med olika personer kunde jag faktiskt uträtta under bilfärderna. Idrottsmässigt uppnüdde Finland inte de uppställda mülen, men Talermo betonar att det ocksü fanns münga idrottare som klarade sig riktigt bra. – FramfÜrallt vill jag lyfta fram silvermedaljÜren Peetu Piiroinen i snowboard och Laura LepistÜ, som blev sexa i konstükning. De är büda unga människor som med rüge lyckades Üverträffa sig själva när det verkligen gällde. 0HQ 7DOHUPR lU RFNVn NULWLVN PRW HQ GHO DY GH ¿QOlQGVND deltagarna, framfÜrallt mot dem som han tycker att inte tog uppdraget pü allvar. – Jag har till exempel svürt att smälta att man avbryter en skidtävling under OS. Det här är fÜrsta güngen jag upplevt att vissa idrottare verkar vara mer intresserade av annat än
En stor utmaning fÜr Vasa naturkost är konkurrensen frün varuhus och nätbutiker. – Men vürt trumfkort är den personliga servicen, säger hon. Det kan vara rent ut farligt att kÜpa hälsokostprodukter utan att ha nÜdvändig kunskap. Den senaste tidens kyla har hüllit kunderna inomhus och därfÜr har det varit lite lugnare i butiken än vanligt. DärfÜr KDU GHQ OLOOD KXQGYDOSHQ VRP KDU À\WWDW WLOO IDPLOMHQ L 0DOD[ varit en välkommen vitamininjektion fÜr Anette och hennes KD tvü barn, 8 och 10 ür gamla.
F O T O : J O H A N N E S T E R VO
DET HÄR GJORDE VI... HANKEN presenterar i varje nummer nügra alumner som berättar hur deras senaste münad pü jobbet varit. Den här güngen träffar vi Anette Nygürd-Dal och Roger Talermo.
F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ă„
av att tävla. Det här gäller främst de lite äldre deltagarna, medan de yngre für fulla poäng. Arrangemangen i Kanada var lyckade, men lite smolk i mjÜlken kom av den nationalism som arrangÜrerna uttryckte framfÜrallt under avslutningsceremonin. ¹ -DJ ¿FN GHW LQWU\FNHW DWW .DQDGDV IUlPVWD |QVNHPnO YDU att vara bästa medaljnation och inte att arrangera de bästa olympiska spelen. Men annars var kanadensarna härliga och hjälpsamma. Talermo har �dubbelexamen� frün Hanken; han blev diplomekonom 1981, med marknadsfÜring och fÜretagsadministration som huvudämnen, och ekonomie magister med internationell och industriell marknadsfÜring som huvudämnen 1995. Han är en av de ursprungliga HankenambassadÜrerna. BI 21
B R I E F I N E N GL I S H AVSNITTSBESKRIVNIN G
NEW STRATEGIES NEEDED TO SAVE THE ECONOMY Focus on market innovations instead of technical innovations! Improve the climate for entrepreneurs! Create top universities! These three recommendations are given by three Hanken professors for guiding Finland out of the economic crisis. According to Christian Grönroos, Professor in marketing at Hanken, companies need to not just make themselves relevant for customers production processes but make themselves absolutely necessary for customers business process. Product development must be broadened towards developing business support where the product or the service only is a smaller part of the total offering. Kaj Storbacka, Professor in marketing at Hanken and manager of his own consulting company Vectia Ltd, shares Grönroos’s thoughts. We must start by focusing on market innovations instead of concentrating on technical innovations. We are stuck with the idea of manufacturing instead of having a creative view on the market. The process starts at the wrong end, says Storbacka. Christian Grönroos would also like to see better support for smaller businesses so that these would be able to continue operating in Finland. Today it is quite easy for an HQWUHSUHQHXU WR VWDUW D EXVLQHVV DQG JHW ¿QDQFLDO VXSSRUW IRU developing good ideas and start production, but when the
business should grow and employ more people there is no ¿QDQFLDO VXSSRUW LQ VLJKW 7KLV RIWHQ UHVXOWV LQ ODUJHU LQWHUnational corporations buying small Finnish businesses. Saku Mantere, Hanken Professor in management and organisation, who also is an internationally known strategy researcher, adds to his colleagues’ reasoning on Finland’s strategic position. - Finland needs to transform into an expert society. One obstacle in achieving this is the lack of true top universities that on a larger scale could attract foreign top talent. We should work on making Finland more interesting when it comes to research and high technology. Mantere was recently awarded the SoWhat distinction by the Journal of Strategic Organizations for his article “Strategic Practices as Enablers and Disablers of Championing Activity”. A fresh report by the Finnish Business and Policy Forum EVA supports the conclusions drawn by the three Hanken Professors. According to the report increased relocation within the industry can be devastating for Finland’s trade balance. – No matter what will be the central growth factors in the Finnish economy, a sound trade balance is dependent on the competitiveness of the Finnish industry, says the man behind the report, Timo Nikinmaa.
P H OTO : M AT I A S U U S I K Y L Ä
THE RECESSION CAN CHANGE THE MARKET MAP Customers learn from recessions. Companies with the right strategies when the economy shifts can quickly change the PDUNHW VLWXDWLRQ DQG ¿QG D FRPSHWLWLYH DGYDQWDJH 7KLV applies to corporations, organisations, countries and universities, said Amer’s former CEO Roger Talermo in his opening speech at this year’s StratMark seminar. Aalto University Marketing Professors Jaakko Aspara and Henrikki Tikkanen have studied the importance of investments in marketing. Interestingly they have found that investments in Finland have plummeted, but mostly in industrial investments. Investments in marketing have not decreased nearly 22
as drastically. Companies that have had the courage to invest in marketing have pulled through. Hanken Professor Tore Strandvik was more pessimistic and stated that the treatment of customers today is no better than before. – The more systems we use to take care of the customers and the business, the poorer the service becomes. At Hanken we have studied service marketing for 25 years and yet today FXVWRPHUV RXW WKHUH DUH MXVW DV GLVVDWLV¿HG DV WKH\ ZHUH years ago. - By collecting all sorts of data on the customers we think that we understand them, but I think focus should be given more on emotional aspects, advised Strandvik.
AVSNITTSBESKRIVNIN BRIEF IN EN G L ISH G
NEW TRUTH ABOUT FUND MANAGEMENT Traditional fund management that follow the movement of the market cannot yield a good return in the long run. For better results you must focus n active fund management – so called stock picking. This is a conclusion drawn by PhD Anders Ekholm, Adjunct Professor at Hanken and CIO & Director of Eufex Ltd. His pioneering and internationally acknowledged research makes it possible to show what – and whom – makes investments in funds yield far beyond the market index. – It is not rocket science! Quite to the contrary it is actually very simple. The assumption that stock picking LV SUR¿WDEOH LV QRW QHZ EXW QRZ , KDYH IRXQG D PHWKRG WR prove it, says Ekholm. Traditional methods have for the last 40 years measured the result or the yield of a fund. But that information is not longer enough when you want to choose where to invest your money. Ekholm wanted to see beyond just the result so he developed a model and implemented it on data from almost 4 000 American funds for a time period reaching from 2000 to 2007. His results show that the more actively a fund manager picks the companies for the portfolio so that it diverges from the index, the more it will yield. And the more actively the fund manager tries to predict the movements in the market, the faster he burns his client’s investments. Ekholm’s research has been very well received. He has for example been quoted in the Wall Street Journal, been awarded the Best Paper Award by South Western FiQDQFH $VVRFLDWLRQ DQG EHHQ SXEOLVKHG LQ VHYHUDO ¿QDQFLDO journals.
THE FIRST PROFESSOR IN THE HANKEN TENURE TRACK SYSTEM APPOINTED In 2006, the Hanken introduced the Tenure Track system as WKH ¿UVW XQLYHUVLW\ LQ )LQODQG 7KH 7HQXUH 7UDFN V\VWHP LV based on the career model applied at the leading universities in the USA. The system offers young, promising researchers D SHULRGLF HPSOR\PHQW DIWHU ZKLFK WKH\ ZLOO EH TXDOL¿HG IRU professorship. Doctor of Law Marcus Norrgürd has been appointed professor in intellectual property law at the Helsinki campus by the board of the Hanken School of Economics as of January 1, 2010. Norrgürd defended his doctoral thesis at the University of Helsinki in 2002. – I am very pleased with the system that enables you to focus on your research for a longer period of time and publish quality research, says Norrgürd. P H OTO : M AT I A S U U S I K Y L Ä
P H OTO: L E I F R O S A S
NEW VIEW ON LAW OF CORPORATE FINANCE Petri Mäntysaari, Professor in Corporate Law at Hanken in Vaasa, can now see the result of four years of hard work in his newly published book series “The Law of Corporate Finance: General Principles and EU Lawâ€?. The idea for the series came as he was writing his previous book “Comparative Corporate Governanceâ€? and noticed that there ZDV QR OLWHUDWXUH RQ WKH JHQHUDO SULQFLSOHV RI FRUSRUDWH Âżnance law. The reason for the lack of literature is that reVHDUFK XVXDOO\ IRFXVHV RQ VWXG\LQJ FRUSRUDWH ÂżQDQFH IURP the shareholder’s perspective, instead of looking at it from the company’s perspective. Mäntysaari believes that the FRPSDQ\ SHUVSHFWLYH RQ FRUSRUDWH ÂżQDQFH ODZ DQG FRUSRUDte governance will support a company’s survival in the long run, whereas the shareholder’s perspective normally is a far too short term approach. Mäntysaari hopes that his books ZLOO LQĂ€XHQFH ODZ\HUV HFRQRPLVWV RUJDQLVDWLRQ UHVHDUFKHUV and researchers in EU law. He looks forward to a lively debate since he is relatively alone in his opinion about putting the company in focus when it comes to corporate law and that a company’s management should act in the company’s interest, not in the interest of the shareholders. 23
MP2 Itella Oyj
ALEKSANTERINKATU 52 B, HELSINKI, STOCKMANN 7 KRS, 09-1213 866