Hanken #1/2011

1

E N A LU M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N

1/11 DETTA NUMMER:

3 Ledaren: Eva Liljeblom 4 Hänt på Hanken 6 Möjligheternas Ryssland 8 Stora variationer i ryskt ledarskap 10 Chef via rotation 12 Doktor på manipulation 13 Troberg återvände till Hanken 14 Lyckad fundraising fortsätter 16 Borg & Wahlroos drog fullt hus 17 Boktipset 18 Ny syn på tillväxt 19 Språkligt korstryck 20 Ca 300 på utlandsstudier 21 På jobb 22 Brief in English

Många blundar. Korruptionen hotar affärsmöjligheterna i Ryssland. Framgång kräver kännedom om kultur och ryskt ledarskap.

Sid. 6–9

AVS N I T TS B E S K R I VNIN G

KALENDERN --

MAJ 2011 M

T

O

T

F

L

S

T

T

O

T

F

L

S 01

02

03

04

05

06

01 07

02 08

03 09

06 12

07 13

08 14

09 15

10 16

11 17

12 18

13 19

14 20

15 21

16 22

17 23

18 24

04 10

19 25

05 11

20 26

21 27

22 28

23 29

30

31

20.5.2011 kl 13.00–18.00 Alumndag i Stockholm Seminarium på Stockholms handelshögskola och middag på kvällen.

OKTOBER 2011 M

T

O

T

F

T

T

O

T

F

L 01

L

S 02 02 09

S

09 16

03

04

05

06

07

01 08

03 10

04 11

05 12

06 13

07 14

08 15

10 17

11 18

12 19

13 20

14 21

15 22

16 23

17 24

18 25

19 26

20 27

21 28

22 29

23 30

31

Alumndag i Stockholm 20.5.2011 Hanken arrangerar en alumnträff i Stockholm fredagen den 20 maj 2011. På programmet står ett halvdagsseminarium med intressanta talare och en festlig middag på kvällen. Bland talarna finns Sveriges Riksbankschef Stefan Ingves. Seminariet hålls på Stockholms handelshögskola och vi bjuder också in alumner från Handels.

Ta chansen att nätverka med både Hankens och Handels alumner!

Alumndagen i Stockholm blir Hankens femte alumnträff utomlands. Vi har tidigare träffats i Stockholm 2007 och 2009, i London 2008 och ifjol i Bryssel. Alla internationella alumndagar har varit mycket lyckade och lockat många deltagare. Kom med och gör också den här träffen till en framgång!

Sprid ordet till alla Hankenalumner du känner i Sverige eller samla dina alumnvänner i Finland för ett långt veckoslut i ett vårigt Stockholm. Det här är också ett ypperligt tillfälle för dig som bor utomlands att träffa andra expatriater som arbetar runtom i Europa.

Vi återkommer i de månatliga alumnbreven med mer information om alumndagen i Stockholm men boka datumet i din kalender redan nu. Alumnbrevet skickas till alla registrerade Hankenalumner. Registrera dig genast som alumn på www.hankenalumni.fi, medlemskapet är gratis.

AlumnI DAY iN Stockholm 20.5.2011 Hanken arranges an international alumni event in Stockholm Friday May 20th, 2011.

The programme includes a half-day seminar with interesting speakers and a festive dinner in the evening. One of the speakers is Stefan Ingves, Governor of Sweden’s central bank The Riksbank. The seminar is held at Stockholm School of Economics and we will also invite some of their alumni to the seminar. Take the chance to network with both Hanken and SSE Alumni!

The alumni day in Stockholm is Hanken’s fifth alumni day abroad. We have previously hosted two events in Stockholm, in 2007 and 2009, one in London in 2008 and most recently in Brussels last year. All international alumni events have been packed with knowledge and fun and have gathered many of alumni. Join us in Stockholm and make this event as big a success as previous years!

Spread the word to all the Hanken Alumni you know in Sweden or gather your alumni friends in Finland for a long weekend in Stockholm. This is also the perfect opportunity for expatriates to meet fellow alumni living and working abroad.

There will be more information on the alumni day in Stockholm in the monthly alumni letter but please book the date in your calendar already now! The alumni letter is sent to all registered Hanken alumni. Register right away at www.hankenalumni.fi, membership is free of charge.

2

7.10.2011 kl 8.30-17.00 Hankendagen i Helsingfors En hel dag för kunskap och nätverk. Seminarium på Hanken och middag på kvällen på restaurang Börs.

DISPUTATIONER Katarina Hellén disputerade den 7 januari vid Hanken (marknadsföring) på doktorsavhandlingen ”A continuation of the happiness success story: Does happiness impact service quality?”.

Opponent: professor Leaf van Boven, University of Colorado at Boulder. Kustos: professor Veronica Liljander, Hanken.

Johanna Gummerus disputerar i den 4 mars vid Hanken (marknadsföring) på doktorsavhandlingen ”Value in e-service: Conceptual foundation and empirical evidence”.

Opponent: Professor Steve Baron, University of Liverpool.

Kustos: professor Christian Grönroos, Hanken.

Maria Jakubik disputerar den 7 mars vid Hanken (företagsledning och organisation) på doktorsavhandlingen”Becoming to know-Essays on extended epistomology of knowledge creation”.

Opponent: Dr Donald Hislop, Loughborough University Business School.

Kustos: professor Karl-Erik Sveiby, Hanken.

Maria Solitander disputerar den 12 mars vid Hanken (entrprenörskap och företagsledning) med doktorsavhandlingen ”When sharing becomes a liability – an intellectual approach to describing the dichotomy of knowledge protection and sharing in intra- and interorganizational relationships”.

Opponent: Ph.D. Nick Bontis, DeGroote School of Business, McMaster University, Kanada.

Kustos: Professor Sören Kock, Hanken.

LEDA R E N

Högskolan och näringslivet SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Sågbom ANSVARIG UTGIVARE Eva Liljeblom REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Towa Blomqvist Patrick Furu Margareta Granholm Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Annika Sucksdorff Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo AB Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn (09) 888 60 17 fax (09) 888 60 19 E-post redaktionen@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn (09) 888 60 18 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankenalumni.fi eller kontakta alumnkoordinator Towa Blomqvist Tfn 050 552 7271 e-post: towa.blomqvist@hanken.fi UPPLAGA 8 500 ex TRYCKERI Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2011 nr 1 16.3, nr 2 8.6, nr 3 26.10, nr 4 14.12 PÄRMFOTO Pixmac

Universitetsutbildningens och forskningens yttersta värde mäts i hur de gynnar den omgivande världen. På lång sikt sker detta via innovationer, genom större förståelse av fenomen och omgivningar samt via bidrag till utvecklingen. Med mer omedelbar verkan sker det bland annat via utbildning av efterfrågad och uppskattad arbetskraft.

De verkligt stora framstegen görs ofta inom den så kallade grundforskningen, och förs vidare via forskningsbaserad undervisning. Bilden av grundforskningen är ofta den av forskaren i ett ”elfenbenstorn”.

Men interaktionen mellan högskolan och näringslivet behöver inte, och skall optimalt inte vara enkelriktad. Hankens näringslivskontakter är mångfacetterade, och vi jobbar med att ytterligare skapa klarhet i hur de erbjuds.

Ett viktigt element i våra näringslivskontakter är ”life-long learning”. Hankens för företag skräddarsydda ledarskapsutbildning bedrivs nu (i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm) inom Hanken&SSE Executive Education. Kvar inom Hanken finns olika öppna program, såsom MBA, CEFA, och PROFIN, samt det kursutbud som ges av Vasa fortbildning. Dessa har nu samordnats inom Hanken fortbildning (Hanken Life-Long Learning), för att kunna erbjuda en tydlig kontaktpunkt för företag och personer i näringslivet i behov av sådana tjänster.

I en komplex värld framstår enkelhet och lättillgänglighet som värdefulla egenskaper. Hanken har i år lanserat ett partnerprogram för företag, i syfte att på ett koordinerat sätt kunna erbjuda tillgång till en palett av Hankens tjänster.

Dessa tjänster inkluderar såväl rekryterings- och fortbildningstjänster som högklassiga kunskapsforum arrangerade på Hanken, ofta i samarbete med våra partners. Ett exempel på de sistnämnda är det morgonseminarium i februari, där vår första Premium Partner, PwC, presenterade resultaten från sin årliga ledarskapsundersökning ”CEO Survey”. Flera partneravtal har nu undertecknats och mera partnerinriktat programutbud följer.

Hankens företagskontakter omfattar naturligtvis även mycket annat: forskningssamarbete inom ramen för externt finansierade projekt (t.ex. TEKES), gästföreläsare från näringslivet, våra studenters företagspraktik, avhandlingar med teman från näringslivet, och sist men inte minst vårt breda alumnnätverk. Som en direkt produkt av dessa interaktioner hoppas vi kunna producera examina som näringslivet uppskattar och som leder till bra anställning – något som vår huvudfinansiär kanske i framtiden även kommer att beakta i större utsträckning vid sina finansieringsbeslut.

E va l i l j eblom rektor 3

H Ä N T PÅ H A N K EN

F OTO: J O H A N N ES T E RVO

Möjligheternas Ryssland Den 10 februari gästades Vasa campus av forskare från S:t Petersburg State University och av Hankenambassadör Henrik Lax. För att lyfta fram affärsmöjligheterna i Ryssland, och för att intressera studerande att lära sig mer om Ryssland, ordnades ett öppet seminarium som drog fullt

hus. Seminariet omfattade också en paneldiskussion med företagsrepresentanter från Dermoshop, Logset och Unituli.

De berättade om sina praktiska erfarenheter på den ryska marknaden. Läs mera på sidorna 6–7.

Troberg professor

Liljeblom hedersdoktor

Pontus Troberg, 57, har utnämnts till professor i redovisning på Hanken. Troberg, som tillträdde den 1 januari 2011, har sedan år 2000 varit professor i internationell redovisning, samt sedan år 2005 även institutionsföreståndare för redovisning och finansiell ekonomi vid Aalto-universitetets handelshögskola.

– Vi är mycket lyckliga över att Hankens professorskår förstärks med en expert på internationell redovisning av Trobergs kvalitet. Han tillför inte endast akademisk sakkunskap utan har även en bred internationell erfarenhet samt goda näringslivskontakter, och har bland annat på våra analytikerprogram, där han medverkat, blivit uppskattad som en utmärk lärare, säger Hankens rektor Eva Liljeblom.

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

Rektor Eva Liljeblom har utnämnts till hedersdoktor vid Vasa universitet. Hon promoveras tillsammans med nio andra hedersdoktorer den 27.5.2011.

Vasa universitet betonar att Liljeblom har varit med om att skapa en stark utbildnings- och forskningsenhet inom finansiell ekonomi. Enhetens verksamhet har influerat både verksamhet inom den akademiska världen samt näringslivet, där Liljeblom har ett brett kontaktnätverk. Som styrelsemedlem har hon haft inflytande i flera stora finska företag.

Därtill har hon varit verksam som expert vid utarbetandet av placeringsstrategier för olika statliga organisationer.

Genom att utnämna professor Eva Liljeblom till hedersdoktor vid sin handelsvetenskapliga fakultet vill Vasa universitet lyfta fram en av de mest centrala och meriterade personerna inom ett av universitetets fokusområden.

Stenius leder internationellt arbete Rektor emerita Marianne Stenius har utnämnts till Dean of International Affairs vid Hanken. Hon tillträdde tjänsten i januari 2011. I sin nya roll leder Stenius arbetet med internationella ackrediteringar och deltar i utvecklandet av Hankens internationella nätverk. Marianne Stenius var rektor för Hanken 1993–2010. Hon är även professor i finansiell ekonomi vid Hanken.

4

Ledarskap på seminarium Den 16 februari samlades ett hundratal alumner och andra näringslivsrepresentanter på Hanken för att delta i ett seminarium med temat ledarskap under rubriken What future are you preparing for? Professor Julian Birkinshaw vid London School of Economics engagerade publiken med sitt tema Reinventing Management.

Efter Birkinshaw presenterade Hankens Premium Partner PricewaterhouseCoopers sin globala ledarskapsundersökning, CEO Survey, om företagsledares framtidsförväntingar. Seminariet arrangerades av Hanken Alumni, Hanken&SSE och PwC. Läs mer om seminariet på sid 18.

F OTO: M AT I A S U U S U K Y L Ä

Borg och Wahlroos drog fullt hus

F OTO: L E I F R O S A S

Den 25 januari fylldes Hankens festsal då Ekonomiska samfundet i samarbete med Hanken arrangerade ett öppet seminarium med Sveriges finansminister Anders Borg och

Hankens styrelseordförande Björn Wahlroos som talare. De diskuterade kring rubriken Ny start eller negativ spiral för ekonomin? Läs mer om seminariet på sidorna 16–17.

Final för StratMark

HANKENS Partnerprogram startade

Islutet av januari stod Hanken och Aalto-universitetets handelshögskola värd för det sista StratMark seminariet. Seminariet lockade över 600 företagsledare och akademiker.

Temat för årets seminarium var hur effektiv marknadsföring och försäljning påverkar en förändrad affärsmiljö.

Annorlunda banking Vasaalumnen Jens Wiklund berättade på alla hjärtans dag om Handelsbankens decentraliserade modell och annorlunda banking inom sin internationella verksamhet. Handelsbanken har idag verksamhet i 17 länder, med både privatoch företagskunder. Wiklunds karriär har gått framåt från att ha sommarjobbat på Handelsbankens Vasakontor, via Esbo till att bli controller för att sedan starta upp verksamheten i Ryssland. Numera är han Senior Vice President på Handelsbanken International, med säte i Stockholm.

Hanken har lanserat ett partnerprogram för att förstärka och utveckla sina kontakter till näringslivet. Genom programmet Hanken Premium Partners vill Hanken sammankoppla högskolans kunskap och forskning samt studerandenas potential och energi med näringslivets erfarenhet och expertis. Det första partneravtalet undertecknades i december av PricewaterhouseCoopers. I början av 2011 har också Fazer, Lemminkäinen och Wärtsilä kommit med som Hanken Premium Partners.

– Vi ser fram emot långvariga partnerskap med ömsesidig nytta, säger Lena Jungell, partnerskapsansvarig på Hanken.

Partnerprogrammet erbjuder sina Hanken Premium Partners och Hanken Partners möjligheter till långsiktigt samarbete och växelverkan mellan företag och högskolan bland annat i form av kompetensutveckling och rekryteringstjänster.

5

T E M A : B U S I N E S S I RYSSL AND TAVS E MN A :I Tmusikbusiness TS B E S K R I VNIN G

Stora men farliga möjligheter i Ryssland Den ryska marknaden är krävande och tuff, med stora möjligheter till goda affärer, men också med stora risker. Den slutsatsen kunde åhörarna dra av seminariet Doing Business in Russia – Insights from insiders, som hölls på Hanken i Vasa i februari.

– Ryssland är ett stort land med många affärsmöjligheter, men tyvärr är några av dem farliga, sade senior lecturer Maxim Storchevoj, vid det statliga universitetet i S:t Petersburg.

Storchevoj betonade de verkliga hoten mot affärsverksamhet på den ryska marknaden och särskilt korruptionen.

Statistik från Transparency International visar enligt honom att Ryssland år 2010 låg på plats 158 bland 174 länder i fråga om korruption samt att situationen egentligen inte förbättrats under 2000-talet.

– Ryssland är fortfarande ett av de värsta länderna. Genomsnittsmutan i Ryssland har dessutom stigit från 27 000 rubel år 2009 till 49 000 rubel år 2010, sade Storchevoj.

De regleringar som staten infört mot korruption är enligt honom i huvudsak verkningslösa.

– De politiska myndigheterna är inte intresserade av att få bort korruptionen utan av status quo. I praktiken säger man: Vi hindrar inte er, vi tillåter er att göra vad ni vill upp till en gräns, men ni får inte utmana vår politiska ställning, sade han.

I anbudstävlingar finns det enligt Storchevoj heller ingen verklig tävling, utan alla kontrakt går till de ”rätta” budgivarna.

Så kallad kickback eller otkat utgör enligt honom 10–50 procent av kontraktspriset. Företag kan också få problem och besvärlig behandling om inte myndigheter på olika nivåer smörjs, framför allt reglerande myndigheter som beviljar licenser och tillstånd.

– Ibland kräver de lokala myndigheterna en andel i affärsverksamheten för att den alls ska kunna komma igång, sade han.

Storchevoj varnade företagare för att de inte kan lita på formella kontrakt i Ryssland eller på rättsligt skydd.

– Domstolarna är tämligen dyra och ineffektiva instrument och domstolar kan också manipuleras, säger han och ger företagen råd: – En svag marknadskultur kombinerad med avsaknaden av förtroende och goodwill gör det svårt. Om man ska in på den ryska marknaden bör man ha en rysk partner som kan systemet bra från insidan. Ett svagt rättssystem och dålig allmän etik gör alla marknadskontrakt ineffektiva. Det viktiga är att finna en ärlig och engagerad partner.

Lär dig kultur och traditioner Professor Vera Minina, också hon verksam vid det statliga universitetet i S:t Petersburg, lyfte i sin tur fram socio-kulturella skillnader mellan finnar och ryssar. Och en bra grundregel: 6

– Undvik stereotyper. Alla ryssar är olika och detsamma gäller finländare. Det är viktigt att lära sig mera om kulturen och traditioner. Och framför allt att kunna skilja mellan kulturella konflikter och arbetskonflikter.

I praktiken möter ett finländskt företag, som etablerar sig i Ryssland, många problem i fråga om kommunikation och förståelse, enligt Minina. Hon exemplifierar med Reagena Oy, som till exempel stött på en både dyr och utdragen certifieringsprocess för medicinsk teknik och mediciner i Ryssland. Med inslag av höga tullkostnader och tecken på korruption bland tulltjänstemän.

– Utan någon som kan hjälpa till går det inte att nå framgång i Ryssland eller så tar det mycket lång tid.

Ryssar anser till exempel att finländarna är för långsamma och oflexibla, tänker för länge och planerar för mycket.

Generellt förväntar ryssar sig också mera direkt auktoritet medan finländska chefer föredrar mera demokrati, initiativ och eget ansvar. Å andra sidan förväntar ryssar sig flexiblare planering medan finländska chefer inte gillar överraskningar. En viktig kulturskillnad är att finländare är bekväma med e-post medan man för att nå bättre resultat i samarbetet med ryssar hellre bör mötas öga mot öga.

– Ryssar är rädda för att bli beskyllda för misstag och vill helst inte tala om misstag. Ett sätt att undvika det är att undvika ansvar och att inte ta initiativ, sade Minina.

Inget fungerar som det borde En företagspanel bestående av de österbottniska företagsrepresentanterna Lars-Erik Wägar (Unituli), Pasi Nieminen (Logset) och Susanne Ivars (Dermoshop) höll i stor utsträckning med om problemen och utmaningarna på den ryska marknaden.

– Ingenting fungerar som det borde och jag har upplevt allt det ni berättar om. Det är viktigt att ha en mycket bra advokat och en mycket bra revisor, sade Lars-Erik Wägar, vd för madrasstillverkaren Unituli, vars dotterbolag i Ryssland tillverkar madrasser för hotellbranschen. Hans erfarenhet är att rysk personal förväntar sig auktoritet.

– Jag försökte vara vän med alla men märkte att det inte funkade särskilt bra. En chef ska vara chef. Håll dig på rätt nivå och behåll auktoriteten. Personalen verkar också vara rädd för ansvar och det gör verksamheten besvärlig.

Pasi Nieminen, vd för skogsmaskinstillverkaren Logset, betonade vikten av närvaro i Ryssland.

– Om man ska bli framgångsrik inom skogsindustrin måste man vara etablerad och framgångsrik i Ryssland. År 2011 kommer verksamheten i Ryssland att stå för en stor andel av Logsets försäljning, sade han och framhöll vikten av en lokal partner: – Framgång i Ryssland bygger på att ha en lokal partner.

Vi har varit lyckligt lottade i fråga om det. För mindre företag är den bästa strategin att stegvis och långsamt gå framåt. På den ryska marknaden blir varje dag en överraskning.

– Jag ser det som nödvändigt att ha ett eget dotterbolag

TEMA:AVSNITTSBESKRIVN BUSINESS I RYSSL AI N NG D

F OTO: J O H A N N ES T E RVO

och representeras av egen personal på den ryska marknaden, sade Wägar.

– Om man finner en bra partner kan man också jobba via denne. Det beror på i vilken bransch man är verksam, sade Nieminen.

I Finland är det svårt att få tag på ryskspråkig personal, ansåg Nieminen, som uppmanar till studier i ryska.

– Om vi inte har tillräckligt många ryskspråkiga i Finland måste man göra det enklare att rekrytera personal i Ryssland. Det är också viktigt att arbeta för visumfrihet mellan länderna, för visumbyråkratin gör livet svårt.

Nieminen sade att de största problemen att göra business i Ryssland förknippas med tullen.

– Vår princip är att vi inte betalar mutor och det gör att behandlingstiden kan ta längre, men vi ser det som det säkraste sättet.

– Man måste bara hålla sig lugn och inte bli frustrerad över byråkratin, för det är så här det är, åtminstone tills vidare, sade Susanne Ivars, Dermoshops Key account manager Russia. Även Lars-Erik Wägar betonade principen att inte betala mutor.

Storchevoj gladde sig över företagarnas entydiga nej till mutor.

– Ryssland är ett land som styrs av byråkrater och som ägs av byråkrater. Det är en god företagsstrategi att inte betala mutor, sade han.

Ta inget för givet Styrelseordförande Henrik Lax vid institutet för Ryssland

och Östeuropa konstaterade att det är lättare att säga vad Ryssland inte är än vad Ryssland är.

– Ryssland är inte ett demokratiskt samhälle som byggts på lag, men inte heller en auktoritär stat, även om den har vissa auktoritära drag och saknar starka självständiga institutioner.

Bland utmaningarna noterade Lax att Ryssland ligger långt efter USA och EU, men även exempelvis Brasilien och Kina, i fråga om produktion av ny kunskap. Och den ryska befolkningens hälsotillstånd är allvarligt, den förväntade livslängden för män har rasat kraftigt till 58 år.

Lax nämnde Stockmanns svårigheter på den ryska marknaden som en extremt stark signal till det globala affärslivet att ”kom inte hit, för vi kan inte garantera era rättigheter”.

– När man anställer folk för viktiga chefsposter i Ryssland är det viktigaste att man kan lita på personen. Professionell kompetens är betydligt mindre viktigt. För utlänningar är det svårt att göra rätt val, varnade han.

Enligt Lax kan dock den dramatiska krisen 2008 komma att innebära en vändpunkt. Tidigare trodde den ryska eliten att Ryssland kunde vara självförsörjande.

– Den ryska eliten ställdes inför en verklighet som den inte ens kunde föreställa sig år 2008, sade han.

Men samtidigt är Lax pessimist i fråga om större reformer: – Eliten är mycket långt bunden av det korrupta sociala partnerskapet och jag är mycket pessimistisk över möjligheterna att de kan förändra det.

P E T E R EH RS T RÖ M

7

T E M A : B U S I N E S S I RYSSL AND

STORA VARIATIONER I RYSKT LEDARSKAP Ryskt ledarskap har sysselsatt forskare Mats Ehrnrooth och doktorand Alexei Koveshnikov på Hanken under de senast åren. Den som väntar sig att resultatet av deras forskning är en universalmodell för The Russian Manager, väntar dock förgäves.

Ehrnrooth och Koveshnikov undviker, med akademikerns integritet, att servera förenklade sanningar.

Däremot lyfter de fram den stora variationen i ryskt ledarskap, några överraskande kopplingar mellan ledarskapsstil och bransch – och ett stort behov av fortsatt forskning.

Mats Ehrnrooth och Alexei Koveshnikov påbörjade sitt projekt år 2008. Då fick deras forskarteam på Hanken, vilket också består av Wilhelm Barner-Rasmussen och Violetta Khoreva, tillgång till ett unikt datamaterial från Moscow School for Higher Economics. Över 500 chefer på mellannivå har intervjuats om sitt ledarskap. Och nästan 2 000 vanliga anställda i samma företag om sina attityder till ledarskap.

Företagen återspeglar i stort sett hela den ryska ekonomin, från Sovjettidens tunga råvaruindustri till nygrundande finansbolag, från S:t Petersburg till Kaliningrad. Undersökningens bredd ger en långt mångsidigare bild än vad som tidigare erbjudits.

”Rysk vd auktoritär, social och familjär” Henrik Therman har lång erfarenhet av ryskt ledarskap. Det var han som strax efter Sovjetunionens fall, ledde Hartwall- och Prippsägda Baltic Beverages Holding, BBH, till en enastående framgång på den ryska bryggerimarknaden. Therman var vd för BBH under största delen av 90-talet och styrelsemedlem i bolaget till mitten av 2000-talet. Då hade BBH vuxit till en klar, och mycket lönsam, marknadsledare i Ryssland och Baltikum.

BBHs strategi gick ut på att köpa upp risiga bryggeriföretag och få dem på fötter med hjälp av sitt kunnande och kapital, men med lokala krafter vid rodret. Varje uppköpt bryggeri fortsatte inom BBH med en lokal vd och ledningsgrupp. De 8

gamla ägarna blev oftast kvar med en andel i bolaget.

– Det var vårt solklara val från början. Och vi behövde aldrig ångra oss. De flesta företag från väst gör ett stort misstag i att inte lita på ryska ledare. Man är alldeles för rädd för att ge över ansvar. Man tror inte på den ryska ledarkulturen.

PRODUKT AV SAMHÄLLET Thermans erfarenhet är nämligen att det finns en utpräglat rysk ledartyp.

– Den är en produkt av det ryska samhället och den fungerar bra. Kännetecknande för den ryska ledaren, då talar vi om vd-nivå, är att han å ena sidan är väldigt auktoritär, å andra sidan mycket social och mån om att ta hand om sin personal.

TEMA: BUSINESS I RYSSL PÅ JAONBD B

– Forskningen på området har varit snäv. Man har gärna begränsat den till företag i Moskva och S:t Petersburg där västerländsk chefskultur antagligen påverkat mest, och därför fått en både förenklad och snedvriden bild av verkligheten, berättar Ehrnrooth.

– Snävheten har lett till att folk till och med talar om The Russian Management Style, som om det fanns bara en modell. Vi har, tack vare omfånget på vårt data, kunnat identifiera ett bredare spektrum av ledarskapsattityder i Ryssland, kommenterar Koveshnikov.

FYRA HUVUDTYPER Så brett faktiskt, att gängse kategorier för motsvarande studier i väst inte räckte till för att täcka alla nyanser. Forskarna fick komplettera modellen, och kunde med hjälp av den urskilja fyra huvudtyper av ryska ledare.

– De sträcker sig från de ”oberoende professionella” (Independent Professionals) som kommer närmast det vi i väst avser med idealiskt, demokratiskt, ledarskap, över de ”exploaterande” (Exploitative) och ”lydiga” (Obedient and unsupportive ) ledarna, till ”förmyndarna” (Paternalistic leaders ) som ligger närmast det vi uppfattar som auktoritativt, Sovjetinfluerat, ledarskap, sammanfattar Ehrnrooth och Koveshnikov sina resultat.

Att olikheterna delvis förklaras av faktorer såsom bransch, region, utbildning och kultur, är en självklarhet.

Också i Ryssland. Mindre självklart är däremot att den största gruppen av demokratiskt influerade chefer, hittas i industriföretag och stora organisationer med anor från Sovjetepoken. Lika överraskande är att den patriarkaliska, auktoritära Sovjetstilen, är allra vanligast bland nyetablerade, privata, handelsföretag. Och att det bland just dessa båda ytterlighetsgrupper återfinns flest kvinnliga ledare.

Orsaken till att den mest västerländska ledarskapsstilen finns i de mest Sovjetstämplade branscherna kan vara att de genomlevde en stark förändring med 1990-talets ekonomiska reformer. De var tvungna att förändras för att överleva.

Nygrundade företag upplevde inte samma förändringstryck,

En tydlig och effektiv arbetsfördelning är ett annat utmärkande drag.

– Både i Ryssland och Ukraina satsar vd:n betydligt mer tid än här på att upprätthålla nätverk. Det betyder inte att han springer runt och delar ut mutor och presenter. Det handlar om att ständigt hålla sig ajour med de strukturer som påverkar företagets verksamhetsmöjligheter. Vd:n sköter de externa relationerna och låter ledningsgruppen sköta jobbet. Det fungerar synnerligen väl. Ledningsgruppen får, och tar, ansvar. Och slipper en vd som blandar sig i allt.

Finländarna kan ha en viss fördel av att förstå den ryska ledarskapskulturen tror Therman.

– Det ligger nog en sanning i att vi finnar har en naturlig hållning till Ryssland och rysk mentalitet. Min erfarenhet är att svenskarna, med sitt utpräglat anti-auktoritära ledarskap, inte klarade av ryssarna lika bra. De antog lätt en besserwisser-attityd, och blandade sig för mycket i. Finnarna kunde också bli frustrerade. Men de reagerade genom att kavla upp ärmarna och dona. De var på plats, de jobbade,

resonerar forskarna i sin rapport.

– Det, påpekar Koveshnikov, avslöjar en av de grundläggande motsättningarna i dagens Ryssland. Globaliseringen förutsätter allt större likriktning. Vilket man accepterar och, åtminstone utåt sett anammar. Men samtidigt strävar man åt andra hållet; ryssarna försöker bli ryskare än vad de är.

Då är det auktoritärt ledarskap och en hög värdering av de anställdas kontakter och nätverk som gäller. I den ofullständiga konkurrens som fortfarande präglar den ryska ekonomin, kan företag med lojala ja-sägare, styrda av en chef med inflytelserika kontakter ofta räkna med bättre framgång, än de som satsat på kvalificerat folk och professionella ledare.

– Man skall inte heller tolka detta för enkelt. Vårt argument är att hela det ryska samhället genomgår en stor förändring. Företagsledarna påverkas av västerländska impulser, vilket skapar helt nya former av ledarskap. Hur bilden utvecklas vet ingen.

UNIKA MÖJLIGHETER Ehrnrooth, Koveshnikov och deras kolleger på Hanken jobbar nu hårt på finansiering för fortsatt forskning på området.

Ansökningar ligger inne hos Finlands Akademi och en del mindre finansiärer. Beslut väntas i maj.

– Ryssland är ett eftersatt forskningsområde överlag, och det gäller i hög grad också inom Hanken. Dagens Ryssland är som ett levande laboratorium för ekonomiska och organisatoriska experiment, vilket gör det mycket intressant. Vi kommer att fortsätta samarbetet med våra begåvade ryska kolleger, och ser fram emot att härnäst kunna göra jämförande studier mellan ryska och finländska företag. Ett viktigt nästa steg är att hitta ett antal intresserade finländska partnerföretag med verksamhet både i Finland och Ryssland.

Här finns utrymme för banbrytande forskning och vår relativt unika, goda relation till de ryska forskarna, ger oss en utmärkt utgångspunkt, fastslår Ehrnrooth och Koveshnikov.

M A R I A N N E Z I L L I AC U S

visade exempel, men med respekt för ryssarna och det ryska sättet att sköta saker.

KONTRAKT I KÖKET Therman påpekar att familjen är oerhört viktig för den ryska företagsledaren. Den som inte tar hänsyn till det kommer inte långt i Ryssland.

– Varje ledare vi tecknade kontrakt med, ville i första hand försäkra sig om att det skulle gagna hans familj och släkt. Hans egen fördel var mindre viktig. Varje kontrakt skrevs också hemma i vårt kök. För de ryska ledarna låg det ett stort värde i att bli en del av the BBH Family. Och med det också helt konkret vänner till vår familj. I ryskt affärsliv måste man bjuda på sig till 100 procent. Företagskulturen är en förlängning av familjekulturen och dess värderingar. Man kan som reserverad västerlänning tycka det blir för mycket.

Men det är utan vidare mödan värt. Inte enbart för businessens skull. Mina absolut bästa och högst värderade vänner är i dag just dessa, fruktansvärt sympatiska, ryssar.

9

KO LU M N

F OTO: M at i as U us i kylä

Hanken & SSE Executive Education följer upp Leadership 2020 med tre rundabordsdiskussioner där personaldirek- törerna som deltog i undersökningen får ta del av resultaten och diskutera gemensamma utmaningar. I början av februari fokuserade man på ledarskapsmodeller.

Rotation viktig för framtidens ledare Morgondagens toppchefer rekryteras i hög grad internt. De har utvecklat sin kompetens genom arbetsplatsrotation, coaching och mentorskap. Lön och status sporrar inte längre som förut. Och morgondagen, den är i det här fallet här år 2020.

Bland annat det här framgår ur undersökningen Leadership 2020 som Hanken & SSE Executive Education gjort bland drygt 40 personaldirektörer i finländska storföretag.

Enligt Christina Dahlblom, vd för Hanken & SSE, förväntas framtidens företagsledare naturligt nog, ha många av de egenskaper som krävs av dem också idag. De ska vara entusiasmerande, energiska, målinriktade, öppna för förändringar och få saker att hända.

Men om tio år fäster företagen allt större vikt vid att cheferna också kan leda virtuellt, leda över kultur- och åldersgränser, att de behärskar matrisledarskap, är insatta i makroekonomin och har erfarenheter av nya marknader, såsom Kina.

T-CHEFEN KOMMER Det här innebär att den traditionella I-formade ledaren, som i hög grad är expert på ett område, är ute. In träder i stället den T-formade chefen.

– Han eller hon är mångsidig, känner till företagets värdekedja i sin helhet, är förtrogen också med andra branscher, är allmänt kunnig och har en god allmänbildning.

Dessutom ska chefen ha arbetserfarenheter av många olika

Allt fler vill rotera hos Elisa F OTO: M at i as U us i kylä

– Varje höst försöker vi definiera möjliga påläggskalvar och funderar över vilka åtgärder som krävs för att personerna ska utvecklas i rätt riktning. På det sättet får vi en pool av chefsämnen. Men ingen av dem kan ändå ta något för givet, säger Hakoinen.

10

Liisa Hakoinen är HRD-direktör på Elisa Abp. Hon är en av dem som deltagit i undersökningen Leadership 2020. Hon berättar att Elisa redan under ett par års tid systematiskt utvärderat möjligheterna att klara sig och utvecklas för personer potentiella för olika nyckelposter inom företaget.

Hon noterar ett ökande intresse för arbetsplatsrotation, åtminstone i det egna företaget.

– Men, det krävs både egen aktivitet och att företaget stöder den som vill utvecklas. Och man ska inte tro att man automatiskt skjutsas rakt uppåt i karriären. Det är också viktigt

AVSNITTSBESKRIVN I N G

slag och gärna från mer än ett företag och en funktion, listar Christina Dahlblom.

För att fostra morgondagens ledare betonar personaldirektörerna vikten av systematisk och modig arbetsplatsrotation.

– Om du roterat förstår du verkligen hur företagets värdekedja är konstruerad. Du är en riktigt bra ekonomichef först då du förstår var och hur värdet i bolaget uppstår och kan sparra divisionerna att göra ännu bättre resultat, exemplifierar Christina Dahlblom.

Enligt henne är en central utmaning för företagen att locka till sig de bästa förmågorna och att sedan lyckas behålla dem.

– Företaget måste erbjuda sådana utmaningar att de tilltänkta cheferna stannar kvar. Samtidigt måste dessa våga satsa också på annat än det de kan bäst.

LÖNEN SEKUNDÄR Intressant, men knappast överraskande är att lönen och statusen i företaget inte längre förväntas vara lika starka drivkrafter för den högsta ledningen. Personaldirektörerna tror att det blir allmännare att prioritera att företagets värden motsvarar de egna och livsbalans framom att vara ”stor chef”.

Enligt Christina Dahlblom ställer detta nya krav på ledarskap över generationer. Å ena sidan har vi den unga generationen som har ett nytt sätt att se på världen, som kanske vill kunna åka till något fjärran land på ett år tillsammans med familjen, hellre än att satsa allt på karriären. Å andra sidan har vi de äldre med en ekonomi som tillät dem att pensionera sig, eller som åtminstone inte behöver jobba 100 procent.

– Därför, säger hon, blir det en central utmaning att hitta flexibla modeller för hur man kan locka till sig de bästa förmågorna. Utgångspunkten kan inte vara att man vill bygga en spikrak karriär. Andra värderingar kanske väger tyngre.

Projektet Leadership 2020 fortsätter nu med en ny kvantitativ studie. I den vänder sig Hanken & SSE till personer som företagen betraktar som potentiella företagsledare på 2020-talet. Avsikten är att ta reda på hur de här människorna ser på sin karriärutveckling, vad de förväntar sig av sin arbetsgivare, hur de ställer sig till olika utvecklingsalternativ och vilka faktorer som attraherar dem ifall de skulle byta arbetsgivare.

– Här försöker vi hjälpa företagen att hitta idéer för hur de kan behålla de bästa förmågorna, få dem att trivas, utvecklas och känna sig motiverade, säger Christina Dahlblom.

PETER NORDLING

att bredda sitt kunnande på olika nivåer, slår hon fast.

På frågan om hur länge de tilltänkta cheferna bör rotera för att kvalificera sig för ett chefsjobb svarar Liisa Hakoinen mellan tre och fem år, beroende på människans egen kapacitet och vilja.

– Den som kommer från ett annat företag kan ha kunnande som förkortar tiden, säger hon.

Som de viktigaste egenskaperna för 2020-talets chefer nämner hon växelverkan – här har inget förändrats – att hela tiden ha målet kristallklart för sig och förmåga att leda snabba förändringar samt att utöva ett innovativt ledarskap.

PN 11

Doktor på resultatmanipulAtion Modeller som är baserade på neurala nätverk presterar i de flesta fall bättre än modeller som är baserade på linjär regression, säger ekonomie doktor Henrik Höglund, 35. Han disputerade på Hanken i Vasa i slutet av förra året om resultatmanipulation av bokslut på avhandlingen Detecting earnings management using neural networks.

Av en slump kom Henrik Höglund in på frågan om resultatstyrning redan i sitt proseminarium och skrev senare sin pro gradu avhandling om resultatmanipulation i finländska konkursbolag åren 2001–2004.

– Jag kände att undersökningen blev halvfärdig,

och ville därför fortsätta med projektet och utveckla modellerna, säger han.

Före ekonomistudierna hade Höglund redan utbildat sig till ingenjör och jobbade vid ABB i Vasa.

– Där blev jag intresserad av ekonomi och började först studera litet på egen hand och sökte sedan in till Hanken. År 2008 började jag med forskarstudierna, säger Höglund, som trivs i den akademiska världen.

Industrin drar inte längre.

Neurala nätverk hade Höglund intresserat sig för redan som ingenjör och nu har han utvecklat ett nytt sätt att identifiera resultatmanipulation i bokslut.

– Den största nyttan med neurala nätverk här är att man också kan mäta ickelinjära skillnader, säger han.

Han betonar samtidigt att resultatstyrning kanske vore ett mera lämpligt ord än resultatmanipulation eftersom han uttryckligen utgår från gällande regelverk, det vill säga en laglig manipulation.

– Det finns förstås en liten gråzon när man passerar gränsen. Värderingar av lager och bestämning av avskrivningar är inget man kan hålla på med i all evighet, i något skede omkastas de.

Inför vissa händelser, som när företag ska börsintroduceras, händer det dock ofta att bolagets resultat har manipulerats upp.

– Undersökningar visar att intressenter också blir lurade av detta och då har det en skadlig inverkan. Bonusavtal som maximerats genom resultatmanipulation är inte heller nödvändigtvis i ägarnas intresse, säger Höglund.

NYTT SPÅR Efter avhandlingen inriktar sig Höglund på ett annat forskningsspår. Modellerna han utvecklat är han ”rätt nöjd med”, och har därför inget behov av att vidareutveckla dem.

– Jag undersöker bland annat hur och om företag jämnar ut resultatet beroende på valutafluktuationer.

12

Det finns vissa indikationer på att så är fallet, säger Höglund.

Han noterar också att amerikanska konkursbolag manipulerat resultat före konkurs och Höglunds mål är att göra modellerna mera träffsäkra.

– Jag förväntar mig att modellerna fungerar rätt bra 1–2 år före konkurs, men tidigare stämmer de sämre. År 3–4 före konkursen förekommer rätt mycket resultatmanipulation, men ju tidigare man kan prognosticera en konkurs desto bättre för alla parter, säger han.

Resultatstyrning finns således med på ett hörn i de artiklar Höglund planerar eller skriver på. Av mera allmänt intresse är också frågan om revisionskvaliteten har sjunkit i de småbolag som inte längre är revisionsskyldiga. Enligt Höglund finns det en hel del sådana mikrobolag, som befriades från revision från den 1.7.2007. Den frågeställningen försöker han besvara i en kommande artikel.

Henrik Höglunds familj består av hustru och en tio månaders son.

– Jag hann precis lämna in min avhandling till förhandsgransning innan vår son föddes, säger Henrik Höglund. För honom var följaktligen 2010 ett mycket betydelsefullt år P E T E R E H RS T RÖ M F OTO: J O H A N N ES T E RVO

Henrik Höglund disputerade på resultatmanipulation av bokslut på Hanken i december.

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

Förtroendet för kapitalmarknaden är viktigt, för går det förlorat vågar ingen göra någonting. Därför är det viktigt att människor i affärslivet känner till de ekonomiska grundreglerna, säger Pontus Troberg, nyutnämnd professor i redovisning vid Hanken.

HAN ÄR EN Affärsinriktad redovisningsprofessor En bra företagsledare måste kunna kombinera strategiskt och ekonomiskt tänkande, för det är de ekonomiska ramarna som i sista hand dikterar möjligheterna för ett företag. Det säger Hankens nyutnämnde professor i redovisning, Pontus Troberg, 57, som också är en internationellt känd chefsutbildare.

IFRS för flexibel Förutom på redovisning är Troberg också expert på revision, han har bland annat suttit 15 år i Centralhandelskammarens revisionsnämnd. Hans budskap till myndigheterna är att revisorn inte skall vara vakthund åt staten utan åt ägarna.

– Det som från ministerhåll har framförts om att utvidga 13

s

Han betonar skillnaden mellan att utbilda studenter på akademisk nivå och företagsledare på affärsmässig nivå.

– För en företagsledare är det viktigare att förstå logiken bakom avkastningskraven än att vara expert på redovisningsstandarder. Investerarna vill ha avkastning och det är ledningens uppgift att se till att företaget skapar behövligt mervärde. För en redovisare gäller det däremot att visa hur det går ekonomiskt för företaget, säger Troberg.

Han gillar sitt akademiska jobb både därför att det är in-

tellektuellt utmanande och därför att det finns ett klart behov av experter på redovisning.

– I stort sett alla nyutexaminerade redovisningsekonomer får direkt jobb, för det behövs helt enkelt människor med djup insikt i redovisningsfrågor. Framförallt har behovet av personer med utbildning i den internationella redovisningsstandarden IFRS ökat. Behovet ökar kanske ytterligare om även IFRS-standarden för små och medelstora företag tas i bruk i EU.

revisorernas ansvar gentemot staten har ingenting att göra med revisorns lagstadgade roll som ägarnas övervakande öga i företagen.

I sin forskning och undervisning har Troberg koncentrerat sig på internationell redovisning. Det senaste dryga decenniets fokus har varit på IFRS, framförallt på hur den påverkat börsföretagens finansiella rapportering och därmed inverkat på investerarnas beslutsfattande.

– Ett allmänt problem med IFRS är att nedskrivningarna är alltför flexibla, vilket gör det möjligt att skjuta upp dåliga nyheter. Det kan leda till att företag plötsligt faller ihop när pengarna tar slut fast balansräkningen ser bra ut. Goodwill är ett flummigt begrepp och därför borde man enligt min åsikt återgå till obligatoriska avskrivningar på högst 10 år.

Sett världen Troberg är en sann kosmopolit. Efter magisterexamen vid Hanken bar det 1978 av till USA och University of Oklahoma där han doktorerade i internationell redovisning fyra år senare. Mellan 1982 och 1988 var han lärare i redovisning vid den internationellt erkända handelshögskolan INSEAD nära Paris.

– Den var mitt första val efter doktorsexamen, därför att den är en av de ledande businesskolorna i världen. Den är så internationell som en högskola överhuvudtaget kan bli, med både lärare och studerande från hela världen. Alumnverksamheten är viktig, tusentals alumner kommer exempelvis till en bal som ordnas vid högskolan varje år.

När det första barnet var på väg i familjen valde Troberg i alla fall att återvända till Finland där han blev skolningsdirektör för Finlands vid den tiden ledande företagsledningsinstitut, LIFIM. – Men världen förändrades, och när institutet började satsa mera på nybyggen än på att utveckla fakulteten flyttade jag 1992 till redovisningsinstitutionen vid Hanken. Det goda med LIFIM var att jag knöt många företagskontakter och kunde skapa goda kontakter till myndigheterna.

Självständigheten lockade År 2000 utnämndes han till professor i internationell redovisning vid det nuvarande Aalto-universitetets handelshögskola, där han 2005 blev institutionsföreståndare för redovisning och finansiell ekonomi. Det är högskolans största institution med ett femtiotal anställda och upp till 90 utexaminerade redovisningsekonomer per år.

– Decenniet på andra sidan Arkadiagatan var arbetsfyllt och givande, men nu kändes det som rätt alternativ att flytta över till en mindre handelshögskola med större frihet att utveckla sin verksamhet, vilket är viktigt för en businesskola.

Den här självständigheten gjorde att jag tog emot professuren i redovisning vid Hanken när tillfälle gavs, säger Troberg.

Vid sidan av det vetenskapliga arbetet är idrott Trobergs andra passion. I yngre år tävlade han i tresteg, längd och tiokamp och spelade aktivt fotboll, och han är än i dag vältrimmad.

– Jag har alltid hållit uppe konditionen och verkar i dag också som friidrottstränare för två av mina barn och ytterligare några andra. Det ger bra motvikt mot arbetet och är en hobby som kunde vara bra för moderna företagsledare, för det kräver ett smidigt ledarskap att locka fram det bästa ur andra människor.

B O I N GV ES 14

Nätverk, gemenskap, högklassig

fundraising Fundraisingkampanjen HANKEN 100 går denna vår in i sitt sista skede. För tillfället har kampanjen tagit emot donationer för nästan 13 miljoner euro från närmare 670 donatorer, med strävan att engagera 1 000 donatorer före slutet av juni. Hittills utgör Hankens alumner den största donatorgruppen – 90 procent av alla donatorer är gamla hankeiter.

I januari lanserades den andra fundraisingutmaningen för Hankens alumner och vänner, Hanken Alumni Challenge II, som skapar totalt 600 procent avkastning på varje donerad euro.

– Kaj Rönnlund, CEO för There Corporation Ltd. och alumn från Vasa-campus, hör till de alumner som har donerat till HANKEN 100. ”Hanken fyller en viktig funktion för finländska företag vad gäller utbildningen av ekonomer, och HANKEN 100 tryggar att denna utbildning förblir på en hög nivå. Hankens alumner spelar en viktig roll som referenser och garanter för Hankens fortsatta utveckling, och bör ta sitt ansvar genom olika former av stöd samt interaktion”, sammanfattar Rönnlund.

Fundraisingkampanjen HANKEN 100 startade i mars 2009 i samband med högskolans hundraårs jubileum och samlar in medel vars avkastning används för att ytterligare stärka Hankens position som internationell handelshögskola.

• varje donerad euro blir sju euro för Hanken – donationer till Hankens Grundfond inkomna före 30.6.2011 matchas först av två anonyma alumner euro för euro, upp till 150 000 euro, och sedan av staten med 2,5 euro för varje insamlad euro. Med 13 miljoner euro i donationer kvalificerar Hanken för tillfället för ca 32 miljoner euro i statlig matching.

• donationer på och över 850 euro inkomna före 31.12.2011 kvalificerar för skatteavdrag för både fysiska personer och samfund. Skatteavdrag förutsätter ifyllt och returnerat gåvobrev.

• Hanken publicerar inte donerade summor, endast donatorers namn. Donationer på och över 10 000 euro märks med ett hedersomnämnande.

• alla donatorer bjuds in till HANKEN 100-donatorfesten 1.9.2011 på Hanken.

• donationer kan göras på www.hankenalumni.fi/online- donation eller genom inbetalning till Aktia FI04 4055 0010 2698 72 (BIC HELSFIHH) med meddelandet “Donation HANKEN 100/Hankens Grundfond” • gåvobrev och mer information på www.hanken.fi/fund- raisinghanken100 och av kampanjdirektör Kristina Pentti-von Walzel (kristina.pentti@hanken.fi, +358 40 3521560) l

Tillstånd för penninginsamling i Finland (med undantag för Åland): OKU 189 A ESLH-2009-01769/Tu-52

AVSNITTSBESKRIVN I N G

utbildning och viljan att ge tillbaka – Hankens alumner aktiva i

gkampanjen HANKEN 100 – Också före detta kåraktiva har engagerat sig i kampanjen.

SHS styrelse 2002 anser att det är självklart att man deltar i fundraisingen. ”Hanken har gett oss en mycket bra grund för arbetslivet, ett viktigt nätverk och en konkurrenskraftig utbildning. Eftersom studierna är gratis i Finland, känns det naturligt ’att betala tillbaka’ något till högskolan, som tack för de fina möjligheterna man fått”, säger styrelsens programutskottsansvariga Michael von Wendt, som även donerat privat.

– Björn Hartman, vd för familjebolaget Hartman Ab och alumn från Vasa-campus, menar att valet att understöda Hanken var lätt. ”Vi har alltid sett en stor nytta av Hanken för vår firma, både med tanke på högskolan och på regionen. Hanken skall vara attraktiv och framgångsrik och Vasa skall vara attraktivt och framgångsrikt. Då uppnår vi alla den största nyttan”, förklarar Hartman. Han påpekar också att det för en liten region som Österbotten är avgörande att det överhuvudtaget finns konkurrenskraftig kvalitet och bredd på studiemöjligheterna.

torerna. Susanna Ristiluoma, bolagets vd och alumn från Helsingfors-campus, berättar att man velat delta i HANKEN 100 bland annat för att Hanken är en viktigt lokal samarbetspartner och aktör. ”Hanken erbjuder en mångsidig, kvalitativ utbildning och en bra studiemiljö. Det är viktigt att Hanken fortsätter vara en konkurrenskraftig högskola och för att det skall lyckas krävs resurser”, understryker Ristiluoma.

– Catharina Stackelberg, vd för Marketing Clinic och Helsingfors-alumn, påpekar å sin sida att det finns ett direkt samband mellan Hankens fundraising och möjligheten att erbjuda ekonomutbildning av internationell standard. Också hon anser att det är självklarhet att alla alumner enligt egen förmåga deltar i fundraisingen. “Hankens framgångsrika fundraising är inte beroende av fåtal stora donationer – den är ett resultat av ett stort antal donatorer som ställer upp för sin skola”, påminner Stackelberg.

– Även Fondis Ab tillhör de österbottniska företagsdona-

F OTO: H A N S H E D

För Catharina Stackelberg har det varit självklart att alla alumner enligt egen förmåga delta i fundraisingen.

Björn Hartman, Susanna Ristiluoma och Kaj Rönnlund anser att deras alma mater, Hanken, är en viktig lokal aktör som tryggar utbudet på kompetenta ekonomer.

SHS Styrelse 2002 vill med sin donationen tacka för de fina möjligheter Hanken gett.

15

KO LU M N

F OTO: L E I F R O S A S

Välfärdssamhället förändras Fortsatt ekonomisk tillväxt och system för att få fler arbetsföra medborgare att delta i arbetslivet, efterlystes av Sveriges finansminister Anders Borg och Sampos styrelseordförande Björn Wahlroos inför ett överfullt auditorium på Hanken i slutet av januari.

Dessa mål ska uppnås bland annat med ändringar i pensionsoch skattesystemen, ansåg båda talarna. Seminariepubliken var så talrik att sittplatserna i Hankens festsal inte räckte till för alla som ville höra Anders Borg och Björn Wahlroos tala under rubriken Ny start eller negativ spiral för ekonomin? på Ekonomiska samfundets seminarium.

Borg inledde med att konstatera att både Sverige och Finland klarat den senaste ekonomiska krisen relativt väl.

– Tillväxten 2011 förutspås vara hög i båda länderna, man har starka offentliga finanser samt relativt positiv utveckling på arbetsmarknaden – i varje fall bättre än i EU generellt. Länderna har också bland de lägsta underskotten i EU, sade Borg.

– Jag är imponerad av den svenska entusiasmen, men min syn på framtiden är mer negativ. Sverige har klarat krisen betydligt bättre än Finland eftersom den finländska ekonomin levt i ett Nokia-rus alldeles för länge. Delar av välfärdsstaten måste förändras, tillväxttakten år 2012 blir låg och kommer inte att räcka till för att finansiera alla pensioner, kontrade Wahlroos.

– Vi har flyttat in i en ny värld där kapital rör sig fullständigt fritt och man nästan helt fritt får hyra arbetskraft var som helst i världen. De välfärdsförluster, som skulle följa av att vi försöker dämpa konkurrenstrycket i världen, genom till exempel protektionism, är så enorma att ingen politiker har råd att ta dem. Konsekvenserna för vår och för Kinas 16

ekonomiska utveckling skulle vara grymma, varnade han.

Enligt Wahlroos kan skattebetalarna dessutom bli rörligare, vilket genererar ett enormt konkurrenstryck, som vi i högskatteländer med dyr arbetskraft kommer att få möta.

Speciellt i Finland och Sverige har vi mycket dyr arbetskraft, mycket höga skatter och dessutom öppna gränser. Samtliga europeiska länder är utsatta för benhård skattekonkurrens, i motsats till exempelvis USA, där man betalar skatt om man arbetar där, oavsett medborgarskap.

Likartade utmaningar Wahlroos betonade att det behövs fundamentala förändringar i vårt välfärdssystem, på ett rättvist och etiskt sätt.

– Vi ska ta hand om gamla och andra som inte kan arbeta, men normala, friska 25-åringar ska inte ha rätt att vägra studera eller arbeta för att istället bara lyfta understöd.

– Tillväxt är allt vi har, tillväxt kan förbytas till allt gott som finns, och får vi inte ekonomisk tillväxt kan vi alla hälsa hem – och lära oss tala kinesiska, ansåg Wahlroos.

Anders Borg påpekade att våra länder ändå har relativt goda möjligheter jämfört med resten av Europa, även om vi inte kan mäta oss med till exempel Sydkorea. Vi har en modern jämlikhet där också de som är sämst utbildade är välutbildade.

– Omodern jämlikhet får vi om vi tar bort drivkraften, så man inte behöver jobba. Vi behöver en relativt stram kontroll, det måste krävas något för att få något annat. Men sjuka ska tas om hand. Jämlikhet genom att betala mänskor för att inte vara på arbetsmarknaden bygger ojämlikhet och orsakar utanförskap och utslagning, sade han.

Björn Wahlroos konstaterade att Finland har mycket att lära om pensionssystemet.

AVSNITTSBESKRIVN I N G

– Sverige ligger långt före. Vi måste hitta incentiv att fortsätta jobba längre än nu. Jag är oerhört rädd för att vi inte ska lyckas uppnå en balanserad ekvation av ekonomisk tillväxt och tillräckliga skatteintäkter för att skapa en balanserad budget, som i sin tur, på rimliga skattesatser, skulle skapa incentiv för ytterligare ekonomisk tillväxt, sade han.

Anders Borg höll med om att vi måste delta i arbetslivet högre upp i åldrarna: – Besök en golfbana mitt i veckan och se hur mycket folk där är. Vi måste få bort mänskorna från golfbanorna och in i arbetslivet igen.

Finanspolitiskt råd eller inte?

Anders Borg noterade att han införde det finanspolitiska rådet i Sverige och att han tror att man ska ha ett sådant råd.

– Men, sade han, som finansminister ska man vara medveten om att man inte nödvändigtvis får hjälp av ett sådant råd. Under finanskrisen hörde det svenska rådet till dem som tydligast argumenterade för att vi borde ha vidtagit mer åtgärder, haft mer Keynesianism, och som tyckte att vi var för försiktiga. Ekonomer är bra, men kom ihåg att de många gånger har gett politikerna exakt fel råd, sade sen svenske finansministern.

– Det är bra med politisk diskussion, jag tror det varit nyttigt för Sverige att ha ett sådant råd. Om vi får stöd från socialdemokraterna eller miljöpartiet är vår plan att göra detta råd mer oberoende så att det får samma status som vår riksbank, alltså sorterar under riksdagen.

– Jag är inte säker på att vi borde ha ett finanspolitiskt råd i Finland, sade Björn Wahlroos.

Nordiska konkurrensfördelar Både Borg och Wahlroos tror på en nordisk konkurrenskraft också i framtiden.

– Vi är arbetsamma, disciplinerade, präglade av att vi varit friare än många andra länder, vi är vana att ta ansvar för oss själva. Här finns förändringsvilja och god servicekultur.

Goda värderingar, öppenhet, frihet, jämlikhet, problemlösning. Lite lutheranska värderingar, ansvar, arbetsamhet, fokusering, ansträngning, listade Anders Borg, medan Wahlroos särskilt betonade öppenheten: – Vi har öppenhet, transparens och mycket humankapital. Vi inser att vi är totalt beroende av den globala ekonomin och anpassar oss till det. Vi har samhällen med mer transparens och mindre korruption än någon annanstans i världen. De traditionella avtalsmekanismerna fungerar och vi har mycket humankapital för att vi har utbildat människor längre än de flesta andra.

Trots alla fördelar pekar Wahlroos också på problem: – Vi överutbildar våra människor, vi har blivit för mekanistiska och inser inte att det finns en större efterfrågan på folk som jobbar med sina händer än vad vi numera får ut på arbetsmarknaden.

– Men om vi beskattar detta system för mycket kommer det inte att räcka, för det blir för starka incentiv att inte använda sitt humankapital, och alltför många incentiv att ta sitt humankapital någon annanstans. Alla som har gjort företagsaffärer vet att det finns ett stort problem med humankapital, nämligen att det promenerar in genom företagets dörr varje morgon och går ut varje kväll – och fan vet vart det går, konstaterade Wahlroos.

Tom Berglund är professor i nationalekonomi.

F O T O : matias uusikylä

boktipset Två intressanta memoarer och en bok i samhällsekonomi kan jag rekommendera.

Den första memoarboken är Georg W. Bush Jr:s Decision Points, något i stil med ”beslutsögonblick”. Att jag fann den boken synnerligen läsvärd beror på att den kullkastade min bild av författaren. Georg Bush var i mina ögon en något enkel, stockkonservativ president som lät sig ledas av sina nykonservativa rådgivare. I boken framstår han däremot som en karaktärsfast men missförstådd president som verkligen gjorde sitt bästa för att förbättra vår värld. Inte heller räds han att diskutera sina misstag.

Den andra boken är Tony Blairs A Journey. Bokens Tony Blair kommer ganska nära min tidigare bild av honom. Överraskande är den ärlighet med vilken Blair lyfter fram problemen under sin långa period som brittisk premiärminister. Hans komplicerade relation till efterträdaren Gordon Brown diskuteras ingående, liksom också uppgången och den utdragna nedgången i hans mediepopularitet Blairs bok är läsvärd främst för hans beskrivning av ”new labour-ideologin”. Vi, som finländare, har svårt att känna igen någon socialdemokrati i texten. Däremot är det lätt att sympatisera med Blairs ställningstaganden i de frågor han lyfter fram. Nämnas kan betonandet av valmöjligheternas betydelse, och därmed skapandet av genuin konkurrens, i utbildningen. Våra politiker, också borgerliga, kunde lära sig ett och annat av Blair.

Den tredje boken riktar sig till samhällsekonomer. I boken The Microtheory of Innovative Entrepreneurship antar William J. Baumol utmaningen att införliva företagandet i samhällsekonomernas analysapparat. Övertygande visar han att jämfört med det välfärdstillskott som innovationsverksamheten tillfört samhället är de effektivitetsfrågor som samhällsekonomerna normalt sysslar med av marginell betydelse. Boken belyser insiktsfullt ett antal stora frågor kring företagande och innovationer. Baumol förklarar bland annat varför verkligt fundamentala innovationer tenderar att uppkomma i små företag, medan den kedja av innovationer som stegvis förbättrar existerande teknologi normalt handhas av storföretag.

Å SA N YM A N 17

KO LU M N

F OTO: M AT I A S U U S U K Y L Ä

Framtidssynen skrivs om Ledarskapsinnovationer och företagens ändrade syn på tillväxt var temat på seminariet What future are you preparing for. Seminariet arrangerades av Hanken&SSE, Hanken alumni och Hankens Premium Partner PwC. Professor Julian Birkinshaw, London Business School pläderade i sitt interaktiva inlägg för att ledarskapet i dagens snabbt förändrade affärsvärld skall vara anpassningsbart, innovativt och engagerande – inte ett sätt att enbart koordinera och övervaka.

Men det finns många hinder på vägen, exempelvis den inbyggda hierarkin i företagen och vattentäta skott mellan olika avdelningar.

– För att öppna dörrarna krävs det nya strukturer och ny praxis, så att man kan dra nytta av hela företagets samlade kompetens.

Som exempel på ett nytt sätt att arbeta tar han Encyclopedia Britannica versus Wikipedia. Där uppslagsboken har tagit 200 år att utveckla, innehållande 80 000 artiklar som uppdateras årligen av 4 000 experter, har Wikipedia funnits

Julian Birkinshaw vill se ett anpassningsbart, innovativt och engagerande ledarskap.

18

i 5 år, innehåller 7 miljoner artiklar och uppdateras i realtid av 100 000 amatörer.

– Men det finns inte en enda rätt väg, utan ledarskapets uppgift är att på ett övergripande plan skapa möjligheter för företaget att hantera sina specifika utmaningar och samtidigt stärka företagets särprägel, säger Birkinshaw.

Grundläggande förändringar på gång Direktör Sophie Lambin vid PricewaterhouseCooper International konstaterade, utgående från företagets årliga enkät bland toppchefer över hela världen (CEO-survey), att företagen igen ser positivt på framtiden. Jämfört med tiden före finanskrisen har däremot synen förändrats på hur och var tillväxten sker.

– Det väntas att tillväxten i år är hälften långsammare i de utvecklade länderna jämfört med den globala ekonomin.

Därför satsar många företag i Västeuropa i första hand på tillväxtmarknader som till exempel Kina, Indien och Indonesien, även om USA och Tyskland också är högintressanta marknader.

Satsningarna på nya marknader och behovet av nya produkter och tjänster innebär enligt Sophie Lambin förändringar på alla nivåer i många företag.

Den stora förändringen gäller den omfattning och snabbhet med vilken företagens strategier har ändrat. Hela 84 procent av de över 1 200 intervjuade verkställande direktörerna i 69 länder sade att strategierna klart håller på att förändras i deras företag. En tredjedel beskrev förändringen som grundläggande.

– En sak som cheferna är rädda för, är att deras företag inte har den rätta kompetensen för att klara sig på de snabbt växande marknaderna. För att få tillgång till bättre utbildad arbetskraft och infrastruktur samarbetar företagen nu också med myndigheterna i länder som traditionellt ansetts kritiska till ekonomisk tillväxt.

Undersökningen visar att toppcheferna nu i allt högre grad flaggar för en globalisering där den ekonomiska tillväxten är länkad till den sociala utvecklingen.

B O I N GV ES

KOLU PÅ J O MBN B

Prognos: språkliga korstryck Finland är idag utsatt för starka språkliga korstryck som en av globaliseringens många konsekvenser. Dessa korstryck påverkar hela samhället, från utbildningsväsendet till näringslivet och vårt privatliv, och rör upp många och motstridiga känslor. I den här kolumnen reflekterar jag över dem utgående från tio års forskning i ämnet och särskilt en undersökning jag nyss utfört för tankesmedjan Magma.

Hankens förvaltningsspråk är svenska och den svenskspråkiga utbildningen är viktig, men studentutbyte och engelskspråkiga utbildningsprogram hämtar allt fler studenter från alla delar av världen till hörnet av Arkadiagatan och Runebergsgatan. En stor del av undervisningen och en mycket stor del av all forskning försiggår på engelska.

Inom näringslivet ställer nästan alla finska bolag idag hyggliga muntliga kunskaper i finska och engelska som minimikrav på språkkunskaper vid rekrytering av ny personal. Övriga språk förutsätts i regel bara om arbetsuppgifterna kräver det, men ses oftast som ett plus även om de inte behövs i jobbet. Internationellt verksamma bolag antar med ytterst få undantag engelska som officiellt språk.

I inofficiella sammanhang tenderar både forskare och praktiker att pragmatiskt välja språk beroende på sammanhang, kommunikationssituation, och språkkunskaperna hos

de involverade. Den som kan det språk som behövs för att kommunicera med viktiga samarbetspartners har trumf på hand.

Min studie för Magma visar att svenskan fortfarande är viktig inom den del av vårt näringsliv som består av svenskägda dotterbolag och finska företag med stor verksamhet i Sverige. Volymen på Finlands Sverigehandel är stor och våra ekonomier är långt integrerade. Därför påstår jag att det finns ett ”business case” för svenskan i Finland.

Jag påstår också att varje finländare som går ut i arbetslivet utan att kunna minst hygglig engelska och finska är professionellt vingklippt; att de som kan fler än dessa språk flytande har betydande fördelar inom vissa nischer av ekonomin; och att finska arbetsgivare sumpar en enorm resurs då de inte rekryterar fler av de utländska magisterstuderande, som högskolorna varje år lockar till Finland, för en tid. Ironiskt nog faller dessa oftast ur rekryteringsprocessen därför att de inte kan finska.

W I L H E L M B A R N E R - R A S M U S S EN

Ur Hankens bildarkiv Årsfesttider från förr. Dåvarande undervisningsministern Johannes Virolainen mottar en karikatyrbild av sig som tack för sitt festtal på studentkårens årsfest den 24 februari 1969.

19

KO LU M N

Chans att vidga vyerna utomlands F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

Singapore, Seoul, Shanghai och Beijing är först på andraårsstuderande Iiris Ollilas önskelista. Sen kommer Portugal, Spanien, Frankrike och Kanada.

I höst ska en del av de Hanken-studerande, som antogs 2009, iväg på den utlandstermin som numera ingår i kandidatexamen.

– Högskolans internationella inriktning var en av orsakerna till att jag sökte mig hit. Hanken ger bra språkundervisning och här finns också många utländska studerande som man kan umgås med och lära sig saker av. Jag skulle åka iväg på en utlandstermin även om den inte ingått i studierna, säger Iiris Ollila.

I blickpunkten – Hanken har blickarna på sig som det första universitetet i Finland där man inte kan avlägga kandidatexamen utan att ha studerat utomlands en termin, säger Johanna Lilius, internationell koordinator på Hanken.

Istället för att åka på utbytesstudier kan studerandena avlägga utlandsterminen i form av utlandspraktik – Vårt praktikprogram är mycket populärt bland företag och det finns möjlighet till utlandspraktik året om. Bara under januari förmedlade vi cirka 30 platser. För att en praktikperiod ska motsvara en termin utlandsstudier ska den vara i minst tre månader, och måste godkännas av studentens huvudämne, berättar Erik Lund, karriärplanerare på Ekonomforum, som ansvarar för praktikplatserna utomlands.

– Vi tar gärna emot nya praktikplatser från olika företag, och kan om det behövs hjälpa till exempel med att gallra bland ansökningarna. Vi har fått väldigt positiv feedback från både företag och studenter. En praktikplats garanterar en lön på minst 1 000 euro i månaden, varav Hanken står för en del, säger Lund.

Schemalagda utlandsstudier De som antogs 2009 ska iväg på en utlandstermin i höst eller våren 2012, beroende på vilket huvudämne de har. Studierna har byggts upp enligt detta, vilket innebär att de som 20

har samma huvudämne ska iväg samtidigt, endera höst- eller vårterminen under det tredje studieåret. Men den som studerat snabbt har möjlighet att ansöka också tidigare.

– Det är studieframgången som avgör om man får åka dit man vill; finns det två platser vid ett universitet, men sju sökande, är det de två med bäst betyg som får åka dit. Vi har bett de studerande att ange hela 15 alternativ för utlandsterminen, berättar Johanna Lilius.

Hur finansiera?

– I allmänhet har studenterna klarat sig ganska bra ekonomiskt under sina utlandsterminer. Hankens stipendiesystem bidrar med fina stipendier, och man får ta med sig sitt studiestöd när man åker iväg, säger Johanna Lilius.

En del måste man ändå betala själv. Kostnaderna beror på destinationen; i Asien är det billigt att bo och äta, medan en termin vid ett europeiskt universitet kostar mer, inte minst därför att många tar chansen att resa runt till närliggande länder och se sig omkring.

Studieplats FÖR alla Hanken har ett 100-tal samarbetsuniversitet, och antalet ökar hela tiden. Bland annat i Kina, Korea, Taiwan och Thailand samarbetar Hanken med toppuniversitet. Asien är populärt bland hankeiterna, liksom Spanien, Frankrike och Tyskland.

– Konkurrensen om goda samarbetspartner är stenhård, men vår internationella EQUIS-ackreditering är en konkurrensfördel, konstaterar Lilius.

240 studenter ska iväg på utlandstermin under nästa läsår. Dessutom åker andra studerande iväg på frivilliga utlandsstudier. Sammanlagt åker kring 300 studerande per år.

Under 2010 åkte 113 utomlands.

I början av april avgörs vart Iiris Ollila och de andra som ska utomlands i höst, får åka. Ansökningstiden gick ut i slutet av januari. Å S A N YM A N

PÅ J O B B

JANNICA RÖNNQVIST Tidigt på morgonen, innan kunderna har börjat strömma till, tar Jannica Rönnqvist emot på Isku Interiör i Vasa. Isku är numera beläget i en nybyggd, modern fastighet i det nya affärsområdet Stenhaga. Jannica, som är 25 år, började jobba där som försäljningskonsult i december i fjol. Det innebär att hon planerar och säljer möbler och inredningshelheter, främst till offentliga miljöer så som företag, sjukhus och universitet.

Våren 2010 utexaminerades Jannica Rönnqvist från Hanken i Vasa med marknadsföring som huvudämne. Det dröjde alltså inte många månader efter examen förrän hon fick anställning på Isku Interiör. Hon beskriver sitt arbete som mångsidigt. Förutom att skriva offerter och förhandla om priser kräver arbetet ett visst öga för färg och form.

– Men ofta har kunderna redan en uppfattning om vad de vill ha när de kontaktar oss. De som inreder offentliga miljöer har ofta andra värderingar än de som inreder hemmiljöer, eftersom det de köper ska hålla längre. Man håller sig inte till trender på samma sätt som de som inreder sina hem, utan det gäller att tänka på vad som passar till exempel företagets image. Behoven varierar ganska mycket beroende på kunden, berättar hon.

Eftersom Jannica är tämligen ny på sin arbetsplats är den största utmaningen för henne just nu att sätta sig in i jobbet.

– Det är en speciell bransch och det sägs att det tar åtminstone ett år innan man kommit in ordentligt i jobbet. Jag vill lära mig förstå hur det går till och jag skulle vilja kunna och hinna med mer än jag gör just nu, säger hon.

Det som glatt henne mest under den gångna månaden är när en större affär lyckats och att hon ständigt får träffa nya männis-

KRISTOFFER OLSON Kristoffer Olson har varit företagare så gott som hela sitt yrkesverksamma liv. Han är ekonomie magister med marknadsföring som huvudämne från Hanken i Vasa. Tillsammans med en annan hankenalumn driver han Helsingforsbaserade Sponsor Insight Finland, ett företag som mäter effekten på sponsorering.

– Vi är ett oberoende konsultföretag som hjälper sponsorer, föreningar, förbund samt övriga rättighetsinnehavare att mäta den logoexponering man får på spelkläder och arenor, förklarar Kristoffer Olson.

Efter 15 år i branschen vågar han hävda att företaget kan välja de bästa reklamplatserna på samtliga arenor i Finland.

Sponsor Insight utför också så kallad sponsor tracking, det vill säga undersöker vilken erinran en sponsorering resulterat i och om den påverkar attityden och köpbeteendet.

Dessutom har företaget verktyg för att på plats mäta vad publiken anser om en konsert eller en idrottstävling samt dess ekonomiska effekter i området.

– Det gjorde vi till exempel på Pori Jazz och senast på utomhusmatchen i ishockey mellan Jokerit och HIFK, exemplifierar Olson.

Ytterligare omfattar paletten imagemätningar och målgruppsanalyser som hjälp för att ta fram sponsoreringsstrategier åt företag.

Början av året är traditionellt en bråd tid för Kristoffer Olson.

– I fyra veckor har jag besökt kunder för att förhandla fram nya årskontrakt.

kor, som hon annars aldrig skulle komma i kontakt med.

– Inredning är ju en positiv sak som inspirerar många.

Hennes fritid har under den senaste tiden upptagits av att renovera och inreda en lägenhet tillsammans med sin sambo.

– Annars är jag en aktiv utövare av idrott, säger hon.

Nu när renoveringen är klar får hon igen tid att ägna sig åt sin stora hobby. Så fort temperaturen tillåter bär det av ut i skidspåret.

KD

F O T O : johannes tervo

Det här gjorde vi...

HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Jannica Rönnqvist och Kristoffer Olson.

F O T O : matias uusikylä

Efter den här rundan ser han igen klart positivt på businessen som också fick sig en släng av finanskrisen.

– Det är tydligt att företagens intresse för sponsorering nu är större än för ett par år sedan.

Om konjunkturerna inte längre utgör en utmaning för Sponsor Insight bjuder den snabba utvecklingen och splittringen i mediebranschen på desto flera.

– Förr bestod vårt arbetsfält av fyra tv-kanaler och en mängd tidningar. Nu har vi 12 tv-kanaler, av vilka betalkanalerna ofta använder idrotten för att locka tittare. Samtidigt splittras tidningarna i en tryckt och en webbversion och de sociala mediernas inverkan ökar.

PN 21

B R I EN F I TI N AVS TSEBN E SGKLRI SH I VNIN G

Doing Business in Russia – Insights from Insiders On 10 February, professor Vera Minina and Senior lecturer Maxim Storchevoj from St. Petersburg State University visited the Vaasa Campus. They participated in an open seminar on how to do business in Russia. The event attracted more than 100 students, alumni and partners. Professor Minina

P H OTO: J O H A N N ES T E RVO

opened the seminar by presenting her research on the most common cultural differences between Finns and Russians.

According to her, Russians see Finns as slow and inflexible business people who think and plan too much. Generally Russians expect more authority from managers, whereas Finns prefer democracy, initiative and responsibility. Mr Storchevoj focused on entrepreneurship in Russia and corruption as one of its main challenges. He said that the anticorruption regulations introduced by the government are ineffective. – The political authorities are not interested in getting rid of the corruption, but want to maintain status quo. Exemplifying theory with practice, a panel of company representatives discussed the issues further. The panel consisted of Pasi Niemi from Logset, Lars-Erik Wägar from Unituli and Susanne Ivars from Dermoshop. Wägar said that nothing works the way it should in Russia and that it is important to have a good lawyer and a very good accountant.

According to Nieminen, success in Russia is dependent on a local partner. All three are against bribes and corruption and Ivars’ advice was not to get frustrated with the bureaucracy.

Hanken Ambassador Henrik Lax, chairman of the board of directors at the Institute for Russia and Eastern Europe, concluded by giving his views on where Russia is today and attempting to answer the nigh-impossible question of where it is headed in the future.

GREAT variation in Russian leadership For the past years, Russian leadership has been the focus of researcher Mats Ehrnrooth and doctoral student Alexei Koveshnikov. They started a research project in 2008 when their research team, also consisting of Wilhelm Barner-Rasmussen and Violetta Khoreva, gained access to unique data material from the Moscow School for Higher Education.

Over 500 managers in middle management positions had been interviewed about their leadership style. Also, nearly 2,000 employees in the same companies had been interviewed about their attitudes towards the management. The companies represented most of the Russian economy quite well, from the heavy primary industry from Soviet times to new financing companies, from St. Petersburg to Kaliningrad. Previous research in the area has been quite narrow, which in turn has led people to talk about “The Russian Management Style”, as if there were only one model. –Thanks to the volume of our data, we have been able to identify a broader spectrum of leadership attitudes in Russia, says Koveshnikov.

The research team presents four main types of Russian leaders: the independent professionals, the exploitative, the obedient and unsupportive, and the paternalistic leaders.

The independent professionals can be compared with what we in the West call idealistic and democratic leadership. The paternalistic leaders are what we perceive as authoritative, Soviet-influenced leadership. Differences in leadership styles are partly explained by factors such as industry, region, education and culture. But surprisingly, the largest group of democratic leaders is found in the primary industry and in big corporations dating back to the Soviet era. Equally surprising is the fact that the paternalistic and authoritative Soviet style was the most common in new private trading companies. And in these two extremes, the highest number of female leaders is represented. The reason why the most Western leadership style is present in the most Soviet-influenced companies can be that they went through a great transformation in the 1990s. Newly established companies never experienced the same urge to change.

Russian CEO:

authoritarian, sociaBlE and family-oriented Henrik Therman has extensive experience of Russian leadership. Right after the fall of the Soviet Union, he led Hartwall and Pripps-owned Baltic Beverages Holding, BBH, to an amazing success in the Russian brewery market. Therman was the CEO of BBH throughout most of the 90s and later became member of the board. He has seen the company grow into a clear, and very profitable, market leader in Russia and the Baltic States. The strategy of BBH was to buy 22

older breweries and make them profitable. Every acquired brewery continued within BBH with its own local manager and managerial group. According to Therman, there is a typical Russian kind of leadership. A Russian manager is very authoritarian but at the same time very social and takes good care of his/her staff. A clear and efficient division of work and putting a lot of emphasis on networks and family is also typical of Russian leadership.

AVSNITTSBESKRIVN I N G

Eva Liljeblom Receives Honorary Doctoral Degree FROM the University of Vaasa Professor Eva Liljeblom, Rector at Hanken School of Economics, has been awarded an honorary doctoral degree by the University of Vaasa. The solemn conferment of degrees is on 27 May 2011. In the motivation, the University of Vaasa emphasize that Professor Liljeblom has created a strong educational and research department within Finance. The work at the department has influenced both academia and the business world. Furthermore, Professor Liljeblom is broadly connected within business life. As a board member, she has been influential in numerous large Finnish companies.

She has also functioned as an expert on investment strategies within several governmental organisations. By awarding Professor Liljeblom the honour of honorary doctor at their Faculty of Business, the University of Vaasa wants to acknowledge one of the most central and merited persons within one of the University’s areas of focus.

Rector Emerita Marianne Stenius Appointed Dean of International Affairs Rector Emerita Marianne Stenius has been appointed Dean of International Affairs at Hanken. She took up her new position in January 2011. In her new role, Dr. Stenius will direct the work with international accreditations and she will participate in the development of international networks.

Dr. Stenius has previously, from 1993 to 2010, held the position of Rector of the School. She is also professor of Finance at the School. She holds a number of national as well as international commissions of trust within the academic community and the business world while also serving on various expert committees.

Hanken’s Partner Programme has kicked off with FOUR Partners Hanken has launched a partner programme in order to strengthen and develop the cooperation between companies and the school. Through the partner programme, Hanken aims to combine academic knowledge and research as well as the potential and energy of Hanken’s students with the experience and expertise of the corporate world.

The first partner agreement was signed in December with PricewaterhouseCoopers. This winter also Fazer, Lemminkäinen and Wärtsilä have joined as Hanken Premium Partners.

– We look forward to long and mutually beneficial partnerships, says Lena Jungell, Partnership Manager.

P H OTO: M at i as U us i kylä

Management common interest at seminar On February 16th some one hundred alumni and other business people gathered at Hanken to take part in the management seminar “What future are you preparing for?”.

Professor Julian Birkinshaw from London School of Economics engaged the audience with his presentation on how to reinvent management. According to him, leadership in today’s world should be about adaptation, innovation and engagement and definitely not only about coordinating and supervising others. At the seminar, Hanken’s Premium Partner PricewaterhouseCoopers presented the results of their annual global CEO survey. According to the results of the survey, business leaders have a positive view of the future, especially when it comes to growing markets such as China, India, and Indonesia. The USA and Germany are also interesting markets. The seminar was arranged by Hanken Alumni, Hanken&SSE and PwC.

Hundreds of Hanken students abroad Hanken is in the spotlight for being the first university in Finland where you cannot complete a Bachelor’s degree without spending one semester abroad. Students can choose between studying and doing an internship abroad. An internship must last for at least three months to qualify as a semester abroad. In January alone, Hanken arranged nearly 30 internships. Hanken has over 100 partner universities and the number is growing rapidly. For example in China, Korea, Taiwan, and Thailand, Hanken collaborates with top universities. Asia is very popular among Hanken students, as well as Spain, France and Germany. During the next academic year some 300 students will go abroad (compared with 113 in 2009).

P H OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

23

MP2 Itella Oyj

Miljöplaceringar naturligtvis! Ålandsbankens Miljökonto lanserades 1997 och har alltsedan dess gett bonus till naturen och ränta till dig. Nu kan du även placera grönt via vår nystartade miljöfond Eco Performance. Fondens strategi är att kombinera nytta för miljön med en konkurrenskraftig avkastning för dig. Varje år avsätts en tredjedel av fondens förvalt­ ningsprovision till miljöändamål som gynnar Östersjön.

Gör både dig själv och vår hotade Östersjö en tjänst, placera i Ålandsbanken Eco Performance. En bonus för miljön – helt naturligt!

www.alandsbanken.fi