Issuu

E N A LU M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N

3/10 DETTA NUMMER:

3 Ledaren: Eva Liljeblom 4 Hänt på Hanken 5 Lyckad fundraising 6–11 Hankendagen i Vasa 12 Eva Liljeblom tog över 14 Ekonomi på Ikeas vis 16 Lättja bakom språkproblem 17 Boktipset 19 Girighet är en dygd? 20 The world of any 21 På jobb 22 Brief in English

Etik i en global värld tema på Hankendagen i Vasa. Ambassadör Lars Backström inledde med Kina som exempel. Sid 6–11

AVS N I T TS B E S K R I VNIN G

LEDA R E N

Framgångsrik kampanj

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Sågbom ANSVARIG UTGIVARE Eva Liljeblom REDAKTIONSSEKRETERARE Bo Ingves REDAKTIONSRÅD Towa Blomqvist Patrick Furu Margareta Granholm Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Annika Sucksdorff Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo AB Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn (09) 888 60 17 fax (09) 888 60 19 E-post redaktionen@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn (09) 888 60 18 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankenalumni.fi eller kontakta alumnkoordinator Towa Blomqvist Tfn 050 552 7271 e-post: towa.blomqvist@hanken.fi UPPLAGA 8 500 ex TRYCKERI Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2010 nr 1 17.3, nr 2 9.6, nr 3 20.10, nr 4 15.12 PÄRMFOTO Johannes Tervo

Hanken har i sin fundraisingkampanj, som det första av de icke-stiftelsefinansierade universiteten med ett större mål, överskridit sitt mål på 10 miljoner. Framgången kan tolkas som ett bevis för det goda anseende, som en Hankenexamen har, och den höga kvaliteten på vår forskning. Men framgången bygger lika väl på den välorganiserade kampanjen, på de stora insatser som ett stort antal alumner har gjort för sin alma mater, Hanken. Låt mig redan här varmt tacka alla som medverkat. I samband med vår framgång gällande fundraisingen har Hankens starka alumnverksamhet mött avundsjuka och beundrande blickar från andra håll. Hanken har dock ingen möjlighet att vila på lagrarna. Framtiden ställer stora utmaningar för en högskola som vill upprätthålla och förbättra kontakterna till sina alumner. Utmaningarna kommer bland annat från examenstruktur, internationalisering, och tidsrestriktionerna hos yrkesverksamma människor. Eftersom en del alumner avlägger endast kandidat- eller magisterexamen vid Hanken förkortas studietiden vid högskolan. Vi måste därför aktivt knyta kontakt med våra alumner i ett tidigt skede. Hanken välkomnar även utexaminerade ekonomie kandidater till alumnverksamheten. I detta skede är ju de företagskontakter ett alumnnätverk erbjuder och det programutbud som ges av ett extra stort värde – man kan ju rentav hitta sin första arbetsplats! Internationaliseringen ställer likaså ökade krav på en framgångsrik alumnverksamhet. Dels gäller det att kunna erbjuda ett tillräckligt intressant engelskspråkigt alumnutbud här i Finland, dels gäller det att kunna följa de hankeiter som arbetar utomlands. Bägge aspekterna har redan beaktats i Hankens alumnutbud, men i framtider kommer ytterligare former av internationell växelverkan att prövas. Hanken är enligt många kriterier det mest internationaliserade universitetet i Finland. Dagens näringsliv är hektiskt och det är många som tävlar om ens uppmärksamhet. Våra alumnevenemang måste ha konkurrenskraftigt innehåll för att attrahera. Vi hoppas kunna, via aktuella teman, intressanta talare, och ett insiktsfullt kunskapsinnehåll, ännu bättre synas bland den flora av program som erbjuds näringslivet, och lyckas attrahera, aktivera, och stöda våra kommande partner och våra alumner. Våra alumner är ju alla ”Hankenambassadörer” för den examen vi ger. Slutligen, Hankens fundraisingkampanj är ju inte slut trots passerat 10-miljonersstreck. Statens löfte om att lägga in pengar motsvarande 2,5 gånger summan av de donerade medlen är i kraft hela år 2010. Ännu är det möjligt att medverka för att Hanken skall nå upp till 1 000 donatorer inom 2010. Minsta donationen är 5 euro – så bjud Hanken på ”2 koppar kaffe”! Med statens insats medräknat stiger ett sådant bidrag till 17,5 euro, över en gammal hundring. eva lil j eblo m r e k to r 3

-H Ä N T PÅ H A N K EN

Hankendagen i Vasa Den sjätte årliga Hankendagen samlade cirka 150 deltagare på Vasa campus. Under seminariet fick deltagarna höra bland annat Finlands ambassadör i Kina Lars Backström och europaparlamentariker Carl Haglund. Det fanns också 7 olika veteskapsmedjor att välja mellan. Hankendagen avslutades med middag på Strampen och eftersläpp på Cella Nova. Läs mer om Hankendagen 2010 på sidorna 6–11.

TIO MILJONER SPRACK

GOD MORGON RYSSLAND!

Hanken startade i samband med sitt 100-årsjubileum 2009 den treåriga fundraisingkampanjen HANKEN 100 med målet att samla in 10 miljoner euro. I och med en donation på 2,5 miljoner euro från Familjen Erling-Perssons Stiftelse har Hanken nu uppnått och överskridit sin finansiella målsättning. Hanken har för tillfället tagit emot donationer för närmare 11,4 miljoner euro. Fundraisingkampanjen HANKEN 100 samlar in medel för att ytterligare stärka Hankens position som internationell handelshögskola. Samtliga donationer har gjorts till Hankens Grundfond, och kvalificerar sig därmed för statens utlovade kapitalmatchning.

Under året pågår Hankens Rysslandsserie för alumner. Under fyra frukostdiskussioner har alumnerna en unik chans att träffa personer som har erfarenheter från Ryssland inom olika områden. Samtidigt kan de nätverka med andra alumner som i sitt arbete har en nära kontakt till Ryssland. I juni samlades Rysslandsintresserade alumner för att höra Simon-Erik Ollus vid Fortum tala om energi och ekonomi i Ryssland. I mitten av september talade Staffan Tast, SATO och Kai Hahl på marknadsföringsbyrån Promaco om konjunkturer, utmaningar och möjligheter i Ryssland. I november ordnas ytterligare två temafrukostar. För mera information se kalendern och www.hankenalumni.fi.

Karen Spens prorektor

KALENDERN

Hankens styrelse har den 8 juni utnämnt Karen Spens, professor i logistik och företagsgeografi,, till en av Hankens tre prorektorer. Som prorektor har Spens främst ansvar för grundutbildningen. Hennes mandatperiod är från den 1 augusti 2010 till den 31 januari 2013. De övriga prorektorerna är professorerna Eero Vaara och Sören Kock.

NOVEMBER 2010

Inskription den 1 september Efter de universitetsfusioner som präglat det gångna året är Hanken den enda fristående handelshögskolan i landet. Rektor Eva Liljeblom granskade vad de två begreppen, en fristående högskola, och ökad autonomi, innebär i form av möjligheter och risker, vid högskolans inskription i Helsingfors och Vasa onsdagen den 1 september 2010.

Företagskultur enligt ikea I mitten på september besökte Hankenambassadör Hannu Ryöppönen Hankens Vasa campus där han talade för både alumner och studenter. Alumnseminariet handlade om företagskultur ur ett internt och organisatoriskt perspektiv. Hannu Ryöppönen har bred erfararenhet av olika företagskulturer och delade med sig av sina erfarenheter från Ikea där han arbetade i 14 år nära Ingvar Kamprad. Läs mera på sid 14.

NYA HANKEITER År 2010 sökte sammanlagt 892 personer till utbildningen i Helsingfors och Vasa, av dessa deltog 602 i inträdesprovet. Antal sökande via öppna universitetsstudier var totalt 29 i Helsingfors och Vasa. I Helsingfors antogs 180 studenter till den integrerade magisterutbildningen och 22 studenter till magisterstudier. I Vasa antogs 63 studenter till den integrerade magisterutbildningen, 8 till huvudämnesstudier på svenska och 16 till de svenska magisterprogrammen. 4

1.11.2010 kl. 8.30-10.30 God morgon Ryssland! Temafrukost för Hankenalumner Vikten av nätverk i Ryssland Sebastian Schauman, Investment Manager, CapMan Wilhelm Lindholm, Associate Director, Nordea Bank 4.11.2010 kl 13.00–18.00 Hur få Finlands ekonomi på fötter? Ekonomiskt – politiskt seminarium på Hanken i Helsingfors Arrangörer: Handelsgillet i Helsingfors rf och Svenska handelshögskolan 25.11.2010 kl. 8.30-10.30 God morgon Ryssland! Temafrukost för Hankenalumner Rekrytering av nyckelpersoner i och till Ryssland Kurt Kääriäinen, Managing Director och styrelsemedlem, Friisberg & Partners International

DISPUTATIONER 29.10.2010 kl. 12.00. PM Joanna Sinclair disputerar vid Hanken (företagsledning och organisation) på doktorsavhandlingen A story about a message that was a story – message form and its implications to knowledge flow. Opponent: professor Jane McKenzie, Henley Business School. Kustos: professor Karl-Erik Sveiby, Hanken. 1.11.2010 Tanja Vilén disputerar vid Hanken (företagsledning och organisation) på doktorsavhandlingen Being in Between: An Ethnographic Study of Opera and Dialogical Identity Construction. Opponent: professor Nic Beech, St Andrew University. Kustos: professor Eero Vaara, Hanken. 12.11.2010 kl 12.00. Ashim Kumar Kar disputerar vid Hanken (nationalekonomi) på doktorsavhandlingen Sustainability and Mission Drift in Microfinance: Empirical studies on mutual exclusion of double bottom lines. Opponent: docent Ranjula Bali Swain, Uppsala universitet. Kustos: professor H.C. Blomqvist, Hanken.

F OTO: M atias U usikyl ä

Svensk donation tog fundraisingkampanjen HANKEN 100 i mål Fundraisingkampanjen HANKEN 100 har redan nått sitt mål med råge. Insamlingen har inbringat drygt 11 miljoner euro till Hankens Grundfond, till vilken staten skjuter till 2,5 gånger de medel som samlas in före slutet av detta år. Kampanjkommitténs ordförande, styrelseordförande Björn Wahlroos vill nu engagera så många alumner som möjligt i kampanjen. Samma dag som Hanken inledde det nya läsåret kallade kampanjkommittén till presskonferens. Budskapet var att insamlingsmålet på 10 miljoner euro för fundraisingkampanjen HANKEN 100 hade nåtts och överskridits. Det skedde i och med att Familjen ErlingPerssons Stiftelse i Sverige donerade 2,5 miljoner euro. Donationen är den hittills största under kampanjen. Stiftelsen motiverar sitt bidrag med att den vill främja den högkvalitativa utbildning och forskning som Hanken står för. Dessutom anser den att det är av stort intresse för näringslivet att ha Hanken som rekryteringsbas. Stiftelsen har sin ekonomiska grund i donationer av Stefan Persson. Han är styrelseordförande i konfektionsföretaget H & M Hennes & Mauritz AB som har rekryterat flera hankeiter. Det här bidraget innebär att Hanken blev det första icke-stiftelseägda universitetet i landet som nådde ett betydande insamlingsmål. – Vi har haft en annan approach än de andra universiteten. Vi har fokuserat på högskolans alumner, deras familjer, företag och stiftelser med alumnkoppling. Det här är ett kontaktnätverk som ingen annan har, säger Björn Wahlroos. Hanken har ca 12 000 alumner och av de runt 250 donatorerna är inte mindre än 90 procent alumner. INTERNATIONALISERING De svenska pengarna innebär också att omkring en tredjedel av de insamlade medlen kommer från utlandet.

– Hankens mål är att ge internationellt konkurrenskraftig utbildning och de utländska medlen tyder på erkänsla för detta, säger rektor Eva Liljeblom. Avkastningen från de insamlade medlen kommer att används för att ytterligare stärka Hankens position som internationell handelshögskola. – Bland annat vill vi skapa möjligheter till stipendier för att studera vid utländska toppuniversitet, säger Liljeblom. Enligt henne bottnar i insamlingsframgångarna också i att kampanjen kunde starta tidigt och med ”full gas” samt att det redan fanns en fungerande alumnverksamhet. – Dessutom har kampanjkommittén haft bra kontakter åt alla håll. Fundraisingkampanjen HANKEN 100 pågår ännu 2011, men statens matchningsperiod upphör 31.12.2010. När det finansiella målet nu nåtts och överskridits är Björn Wahlroos nästa mål att aktivera ännu fler alumner. – Vi ställer inte upp något nytt finansiellt mål, däremot hoppas vi att så många alumner som möjligt ställer upp för högskolan. Varje euro räknas. BIL- OCH SKOGSPENGAR Efter det uttalandet har ytterligare två företag donerat betydande belopp. Bilhandelskoncernen Veho och skogsbolaget UPM har bidragit med 100 000 euro var. Därmed har Hankens Grundfond tagit emot donationer för 11,3 miljoner euro, vilket med statlig matchning innebär närmare 40 miljoner euro. Donationer på mellan 850 och 250 000 euro är ännu i år avdragsgilla i förvärvsinkomstbeskattningen för privatpersoner och samfund. – Speciellt allmännyttiga donationer till universitet, sjukhus och möjligen museer borde vara avdragsgilla till en viss del också i framtiden. Annars får kulturen och utbildningen det svårt när de statliga budgetmedlen minskar, säger Björn Wahlroos. peter nordling 5

AVS N I T TS B E S K R I VNIN G

Kontrasternas Kina Det tog Kina 30 år att gå från ett samhälle med primitiv infrastruktur och 980 miljoner invånare, där hälften gick hungriga, till ett samhälle med 1,3 miljarder invånare varav en halv miljon är miljonärer. Idag är Kina världens näst största ekonomi och största exportör, men fortfarande lever 235 miljoner människor på mindre än en euro per dag. Den största utmaningen är miljöföroreningarna som den snabba utvecklingen fört med sig. Ändå kommer Kina småningom att konkurrera ut västvärlden på de allra flesta produktområden. Med dessa tankeväckande fakta förde ambassadör Lars Backström, i egenskap av huvudtalare, in deltagarna i årets tappning av Hankendagen på temat Etik i en global värld. Dagen, som arrangerades på Hankens Vasacampus första fredagen i oktober samlade cirka 150 deltagare. Lars Backström har sina rötter i Replot utanför Vasa. Sedan ganska exakt ett år är Backströms stationeringsort Peking, men många minns säkert från olika nyhetssändningar att han var Finlands ambassadör i Thailand vid tiden för tsunamin. Enligt Guinness rekordbok hör han också till de mest beresta personerna i världen. På årets Hankendag valde Backström att servera en rejäl dos Kinakunskap i form av en översikt över Kinas utveckling under de senaste 30 åren och en vision om landets framtid. – Kina är världens fabrik, men ändå ett u-land. Trots att världens två största banker finns i Kina och det finns 150 kinesiska miljardärer, är genomsnittslönen i städerna 150 euro per person och 50 euro per person på landsbygden, upplyste Backström.

För 30 år sedan blev landets dåvarande ledare Deng Xiaoping en socialistisk reformator när han gav bönderna möjlighet att sälja en del av sin produktion på en fri marknad. De första privata restaurangerna dök upp och arbetare kunde röra sig allt friare samtidigt som också de statsägda bolagen började sträva efter vinst. – Grunden till Kinas exportmirakel lades via speciella ekonomiska zoner, ny teknologi och genom att man lockade utländska bolag att etablera sig i Kina. På sju år mer än fördubblades exporten. Det första finländska företaget som etablerade sig i Kina var Valmet, som kom dit 1985. – Men Kinas snabba utveckling har också skapat stora problem; luftföroreningarna speciellt i de större städerna gör att varken barn eller astmatiker borde bo där. Delar av Kina kan bli obeboeliga om inte utsläppen minskas drastiskt. Grundvattnet i Peking riskerar att ta slut, och 75 % av Kinas åar och älvar har så förorenat vatten att det inte duger att fiska i.

Tuffa utmaningar Enligt Backström kommer Kina år 2040 att präglas av massiv urbanisering, medan ökenområdena i landet växer till följd av att medeltemperaturen stiger. Också kinesernas medelålder stiger snabbt. – Över en miljard kineser kommer att bo i städer; redan nu bor 350 miljoner i städerna. Dessa städer fylls med skyskrapor, så för den som är i betong-, glas- eller cementbranschen, bygger hissar eller annars är bra på att bygga höga hus, lönar det sig absolut att söka sig till Kina. Men det behövs goda kunskaper om landet för att lyckas där, underströk Backström.

Enig publik:

Nej till turkiskt EU-medlemskap – Det är drygt två år sedan Lehman Brothers gick omkull. Allt som har hänt sedan dess har skett på grund av dem. De orsakade en lågkonjunktur och en allvarlig social kris, som har lett till nedskärningar i både biståndsanslagen och social- och hälsovården. Det sade Carl Haglund, europaparlamentariker och tidigare statssekreterare. Han fortsatte med att fråga om publiken tyckte att det var rätt eller fel att rädda grekerna när den grekiska ekonomin kollapsade i våras. De hade ju ställt till det för sig själva. En majoritet av åhörarna tyckte att det var fel att EU ingrep. – Grekerna handlade fel både moraliskt och etiskt, men jag anser ändå att det var rätt att rädda dem. Om vi inte hade gripit in hade EU stått inför alla krisers moder, och den skulle ha drabbat oss alla. Den sociala krisen skulle ha blivit ännu djupare än den är idag. Nu håller EU på att utarbeta ett finansiellt skyddsnät som kan tas i bruk nästa gång något liknande inträffar. – Problemet med att det finns någon som reder upp ifall bankerna får problem, är att de riskbenägna i branschen tar ännu fler 6

risker, eftersom de vet att det finns någon som kommer in och täcker förlusterna ifall det går på tok. Skapar vi ett system som inbjuder till risktagning? Och är det moraliskt rätt att använda skattebetalarnas pengar för att betala för andras ansvarslöshet? EU-parlamentet ska fatta beslut om skyddsnätet i vår, om man lyckas komma överens.

Det bästa alternativet av två dåliga? – Det finns också andra moraliska och etiska dilemman att ta ställning till inom EU idag. EU och medlemsländerna betalar bistånd till u-länderna, trots att det finns fattiga inom vårt eget område. Det finns 15 miljoner romer i Europa och en del av dem har det så illa ställt att de är tvungna att åka från sina hemländer för att tigga. Bulgarien och Rumänien fick komma med i EU trots stora problem med korruption, Turkiet förhandlar om EU-medlemskap, trots att turkarnas uppfattning om jämställdhet och mänskliga rättigheter skiljer sig mycket från EUs, även om landet har gjort framsteg. Ingen i publiken på Hankendagen ansåg att Turkiet skulle få komma med i EU.

AVSNITTSBESKRIVN I N G

Kina kommer att spela en mycket större roll globalt än det gör idag och jakten på råvaror kommer att leda till konflikter. – Redan nu har kineserna gjort stora investeringar i bland annat Afrika och Irak. I Afghanistan idkar de gruvdrift idag, medan Natos trupper garanterar deras säkerhet. USA och Kina är starka var för sig, men beroende av varandra, vilket gör att de inte har råd att bli alltför osams. Därför är det inte lätt att övertala kineserna att satsa ordentligt på förebyggande miljöskydd. Å S A N YM A N

F OTO: J O H A N N ES T E RVO

– Vad händer om vi säger till turkarna att vi inte vill ha dem med? Då avstannar alla förbättringsprocesser därför att de förlorar moroten. Vill vi det? Jag tycker inte heller att Turkiet ska med i EU på länge än, men medlemsförhandlingarna måste fortsätta, sade Carl Haglund. Haglund anser att EU gärna vill agera moralpolis i världen, vid sidan av USA. – Och det är helt rätt, men i så fall måste vi leva upp till moralmålsättningarna också i vårt eget handlande. Vi kan inte säga ajabaja ena dagen och sedan nästa dag ge pengar till en u-landsdiktatur. Till exempel kommer kanske biståndet till Eritrea att dras in därför att en svensk medborgare sitter fängslad där, och det är bra. För mig är tyst acceptans oetiskt. Å SA N YM A N

Hur följa sina regler? Professor Petri Mäntysaari vid Hanken och Associate Jan Koskenniemi på Roschier presenterade dels en teoretisk, dels en mera til�lämpad syn på compliance, hur företag sköter sin regelefterlevnad. Båda betonade att compliance är ett riskhanteringsverktyg. Mäntysaari berättade att det handlar om mycket mer än att inte bryta mot lagar. Compliance bygger dels på att följa externa regler, som lagstiftning och avtal med tredje part men också samhälleliga värderingar, dels på interna regelverk som etiska och operationella riktlinjer. Jan Koskenniemi, som arbetar som rådgivare i compliancefrågor, menade att ett företag själv måste besluta över sitt complianceprograms omfattning, genom att iaktta hur stora risker det finns inom den specifika branschen, på den egna marknaden med mera. – Det kan kännas kostsamt att ta ibruk ett helt complianceprogram, men det viktiga är åtminstone att varje företag har en bra dokumentationsprocess för sitt beslutsfattande, sade han. F OTO: J O H A N N ES T E RVO

Petri Mäntysaari (till vänster) och Jan Koskenniemi.

Tillfället gör tjuven – eller gör det? I takt med att möjligheterna till resultatmanipulering, skatteplanering och penningtvätt ökar, hamnar fokus på individens egna värderingar. Det finns möjligheter att idka kreativ skatteplanering, ibland till och med uppmanas revisorerna i ett företag till det. Det enda som står i vägen är dina egna moraliska spärrar. – Etik blir allt viktigare inom redovisningen, men har den luckrats upp? Orsaker till att man tummar på reglerna kan vara tryck från omgivningen, möjlighet och hurudan integritet man har. Det finns en stark koppling till företagets etik, kultur och marknad, konstaterade forskardoktor Benita Gullkvist vid Hanken . Endast 8–10 procent av de ekonomiska brotten upptäcks. Enligt Centralkriminalpolisen ökar andelen ekonomiska brott hela tiden. F OTO: J O H A N N ES T E RVO

En orsak till detta kan vara att det nationella regelverket FAS åren 2004-05 byttes ut mot EUs IFS, som ger ökad rörelsefrihet. Affärsetiken förändras i och med den ökande internationaliseringen och processer utlokaliseras oftare till utlandet, alltså kommer det mer intryck från andra kulturer. UpCodes Joakim Strand fortsatte på samma tema ur ett internationellt perspektiv. – I princip går varannan transaktion i världen till på fel sätt. Den stora frågan är vad som är skatteplanering och skatteoptimering och vad som är skattefusk? Det finns cirka 60 skatteparadis i världen, med minimal reglering, sträng banksekretess och en miljon fejkföretag som skyddar ägarnas identiteter. Ungefär 13 triljoner dollar rör sig i dessa paradis. Risken att åka fast är väldigt liten för den som är lite smart, sade Strand. ÅN F OTO: J O H A N N ES T E RVO

PÅ J O B B

”Stäng hamnen i Vasa!” – Stäng hamnen i Vasa och fokusera i stället på hamnarna söderoch norrom Vasa. Vetenskapssmedjan om logistik och infrastruktur mynnade ut i ett radikalt förslag. Förslaget har sin bakgrund i siffror, specifika för Vasaregionen. Av industgriproduktionen i regionen transporteras 78 procent på gummihjul, 21 procent på kölar, 1 procent per järnväg och under 1 procent med flyg. Flera av alumnerna, som deltog i smedjan, har en bakgrund inom branschen, och kunde därför utveckla resonemanget vidare i en stundtals livlig diskussion som till sist utmynnade i det drastiska förslaget Hamnen och det logistikcenter, som där vuxit fram, befanns otympliga, dels därför att trafiken leds rakt genom stadskärnan, dels därför att hamnen finns på en ö där broarna inte har tillräckligt stor kapacitet. Dessutom ska 75–80 procent av de långtradartransporter som går via hamnen i Vasklot vidare med långtradare, och behöver alltså inte ens ledas till hamnen. Vetenskapssmedjan leddes av Gyöngyi Kóvacs, direktör för HUMLOG-institutet vid Hankens campus i Helsingfors och av Tommi Tuominen, logistikexpert på Vasek, Vasaregionens utvecklingsbolag. MA

F OTO: J O H A N N ES T E RVO

Etik i en global värld – so what, eller? var frågan som överassistent Åsa Hagberg-Andersson vid Hanken, sourcing project manager Mikael Johansson på Wärtsilä och kyrkoherde Tor-Erik Store (foto till höger) fick samsas om att reda ut under en av vetenskapssmedjorna. Som väntat gavs inga klara besked, för hur man svarar på en sådan fråga under en och en halv timme? Dock fick åhörarna ta del av inköpschefen Johanssons och missionären Stores erfarenheter av kulturer där uppfattningen om vad som är rätt och fel inte nödvändigtvis delas av oss finländare. Tor-Erik Store, som har varit missionär i det muslimska Senegal, tog bland annat upp frågan om mutor. I Senegal, liksom i många

F OTO: J O H A N N ES T E RVO

Rätt här kan vara fel där

F OTO: J O H A N N ES T E RVO

andra länder, är mutor mera regel än undantag i kontakten med myndigheter. – Men vi missionärer representerar inte bara oss själva, utan ett större sammanhang. Om vi hade börjat muta hade vi inte bara förstört vårt eget rykte, utan även för andra missionärer en lång tid framöver, sade han. Mikael Johansson, som har besökt Indien vid ett flertal tillfällen, har upplevt äventyr av det mera kulinariska slaget. Misstag när det gäller bordsskicket kan få ödesdigra konsekvenser, men nu, efter flera besök kan Johansson äntligen föra sig vid det indiska matbordet och förhandlingarna löper betydligt smidigare än förr. Slutsatsen av anförandena blev dock, att vi finländare har små möjligheter att lära resten av jordens befolkning vårt sätt att tänka, utan att det gäller att bete sig så förnuftigt som situationen kräver. KD 9

KO LU M N

Maria Östergård (t.v.), som jobbar med placeringar på Aktia i Vasa, är nu mammaledig och ser Hankendagen som ett utmärkt tillfälle att träffa andra i yrkeslivet och uppdatera sig på vad som är på gång. – Hankendagen ger också möjlighet till att marknadsföra sig och knyta nya kontakter, säger hon. Sofia Mattila, som jobbar på det svenska företaget Adeprimo, en kommunikationsbyrå som har specialiserat sig på digitala lösningar för mediebranschen, tyckte att diskussionen kring ansvarsfull marknadsföring var särskilt intressant. – Jag gillade det som Lasse Lindqvist sa om att allt var så liberalt efter kriget, men numera har vi blivit så propra och puritanska. När man tänker på det så märker man att det återspeglas på allt fler områden.

F OTO: J O H A N N ES T E RVO

Miljömedvetandet har förändrat marknadsföringen Etik och ansvar var ett genomgående tema under Hankendagen i Vasa. Stefan Andersson, vice vd för Eniro, tog upp den svåra balansgången mellan företagets vinstintresse och ansvarsfull marknadsföring i sin workshop. Han konstaterade att ett nyvaknat miljömedvetande har en klar påverkan på marknadsföringen idag. – För tre år sedan var det aldrig någon som diskuterade utsläppen från bilarna. Numera är den miljömässiga påverkan ett tydligt inslag i reklamen, säger han. Stefan Andersson tror att konsumenterna har blivit mera cyniska angående marknadsföringen och reagerar mot att ”andra tänker åt en”. Den kan uppfattas som något ont, något som hotar den personliga autonomin. – När naturresurserna minskar, ska man då uppmana till ökad konsumtion? Han försökte undvika att moralisera, utan bollade över frågan om vad som är etiskt försvarbar marknadsföring till åhörarna. Är det rätt att göra reklam för cigaretter, pälsar, dagen efter-piller, lotterier...? En tumregel gav han dock och det var att försöka hitta rätt balans: en marknadsföring som leder till vinst för företaget men samtidigt handlar rätt mot omgivningen. KD 10

Patrik Pada (t.v.), chef för digitala medier inom HSS-media i Vasa är på sin första Hankendag sedan han utexaminerades 2008. Han gillade Kinaambassadör Lars Backströms föredrag, men tyckte också om workshopen om ansvarsfull marknadsföring eftersom det ligger nära hans eget arbete. – Sen är det ju också roligt att träffa gamla bekanta, konstaterar han. Henrik Höglund, som är doktorand i redovisning och disputerar den 16 december, deltog i workshopen om skattefusk och penningtvätt ur ett globalt perspektiv. – Det finns en stor gråzon på området och gränsen för vad som är rätt och fel är ganska luddig, sammanfattade han.

AVSNITTSBESKRIVN I N G

Christoffer Granholm (t.v.), revisor på Ernst & Young i Vasa och Jukka-Pekka Niemi, marknadsföringschef på enheten för lågspänningsapparater på ABB, har hittat varandra i vimlet på Hanken. Jukka-Pekka Niemi, som har tappat kontakten med sina gamla studiekamrater passar nu på att ta igen det. De har båda deltagit i smedjan om skattefusk och penningtvätt och tycker att den var intressant. – Det är inte alltid så svart eller vitt, konstaterar Niemi. Christoffer Granholm har ännu inte stött på problemet i sitt jobb och har därför inte varit tvungen att fundera så mycket över det. – Jag har jobbat som revisor så kort tid, så jag har inte direkt funderat på sådana saker, säger han.

Fia Sandler (t.v.), marknadsförare och farmaceut på apoteket Bothnia i Jakobstad tyckte att Kinaambassadör Lars Backströms föredrag om Kina var mycket intressant. – Min man brukar göra affärsresor till Kina, så jag har hört en del om situationen där. Jag har förstått att miljön är ganska förstörd. – Men marknaden är så enorm, att det är svårt att riktigt fatta det. Anna Sandler-Enkvist, personlig bankrådgivare på Nordea i Vasa ser fram emot en trevlig dag och har stora förväntningar på vad smedjorna har att erbjuda. – Jag förväntar mig mer kunskap och nya synvinklar, säger hon.

Camilla Sellberg (t.h.), international operations manager på Upcode i Vasa och Jonathan Aalto, fondförvaltare på Seligson & Co i Helsingfors har kommit till Hankendagen för att träffa gamla bekanta men också för att vidga sina vyer genom att ta del av de workshopar som erbjuds. Kinaambassadör Lars Backströms föredrag om Kina öppnade Jonathan Aaltos ögon för vilken enorm tillväxtmarknad landet är. Camilla Sellberg deltog i workshopen om ansvarfull marknadsföring och hon tyckte att diskussionen efteråt var intressant. – Det väckte tankar om hur man ska marknadsföra företaget så att dagsläget återspeglas i dess profil, säger hon.

Hankendagen kröntes, som brukligt är, av en middag. Toastmaster på Restaurang Strampen var Hankenambassadör Marit HolmlundSund (längst bak). T E X T: K arin Dahlström F OTO: J O H A N N ES T E RVO 11

”Absurt finansi enligt kvantit Universitetsreformen innebär nya utvecklingsmöjligheter men också flera risker för Hanken. Detta till exempel i form av skatter och stigande arbetsgivarkostnader, säger professor Eva Liljeblom, som den 1 augusti tillträdde som forskande rektor för Hanken. F OTO: J O H A N N ES T E RVO

Årets alumn Årets alumn är Wärtsiläs koncernchef Ole Johansson, diplomekonom från Hanken i Helsingfors 1974. I motiveringen till valet konstaterar alumnrådet att Ole Johansson (bilden) är en aktiv länk mellan Hanken och näringslivet och en rollmodell för alumner och studerande. Han är också aktivt engagerad i fundraisingens kampanjkommitté och har suttit i Hankens styrelse, – Jag är glad och stolt över utmärkelsen, men jag vill betona att många andra alumner gjort lika mycket för Hanken, säger Johansson. Han understryker att det är avgörande för Finlands framtid att högskolorna har en lika stark internationell drive som Hanken. – Högskolan har en uttalad ambition att utvecklas till en ledande internationell handelshögskola. Därför har det varit en fin upplevelse att på paradplats få vara med om högskolans utveckling de senaste åren. Genom åren har Wärtsilä varit en inkörsport till näringslivet för många hankeiter både från Vasa och Helsingfors. – På Wärtsilä uppskattas kvaliteten på studenterna i Hanken och därför är det logiskt att vi aktivt erbjuder praktikantplatser och samarbete kring pro gradu-avhandlingar, säger Johansson. Årets alumn är en person som via sitt engagemang i samhället har varit aktuell och fått erkännande under det gångna året samt hållit kontakt till högskolan efter sin utexaminering. I fjol utdelades utmärkelsen för första gången och då var det Philip Aminoff som fick den. BI

Förutom en två års sejour vid Stockholms handelshögskola i början på 1990-talet har Eva Liljeblom varit Hanken trogen; ekonomie magister 1981, licentiat 1984, tillförordnad professor vid nationalekonomiska institutionen 1985 och ekonomie doktor 1989. Hösten 1992 kom hon tillbaka till Hanken för en professur vid institutionen för finansiell ekonomi, som hon också blev prefekt för 1993. – Under min tid vid Hanken har den kontinuerligt utvecklats mot dagens internationellt inriktade högskola. Det är en utveckling som jag helt skriver under, och jag fortsätter att förverkliga styrelsens strategi på att vi skall bli en ledande handelshögskola i norra Europa. Som aktiv forskare är det naturligt att jag betonar forskningens roll, säger hon. Liljeblom påpekar att internationaliseringen är en hela tiden pågående process som kontinuerligt måste underhållas. Till dags dato har högskolan avtalat om studentutbyte med ett sjuttiotal universitet runt om i världen. – Vi är till exempel ensamma i Finland om att skicka ut alla våra studenter på en obligatorisk utbytesperiod till ett annat land. De första studenterna inleder i år sin internationella period. Eftersom avtalen är bilaterala innebär det också att vi på motsvarande sätt tar emot studenter från dessa universitet. Det känns fint att vara rektor för en högskola med ett så här brett samarbetsnätverk i andra länder.

Konkurrerar internationellt Eftersom Hanken är en relativt liten enhet gäller det enligt Liljeblom att vara på sin vakt gentemot den pågående konsolideringstrenden i högskolevärlden. Hon betonar att Hankens särställning som fristående handelshögskola är motiverad med tanke på att högskolan har huvudansvaret för ekonomutbildningen på svenska i Finland. – Vår strategi att vara en internationellt konkurrenskraftig handelshögskola innebär att vi numera har många studenter som inte har svenska som modersmål. Det betyder dock inte att vi missbrukar vår svenska position, utan att vi är forskningsmässigt starka och därför attraherar även inter-

siera tet” nationella studenter. Våra konkurrenter finns inte i hemlandet, utan utanför Finlands gränser. I stället för att slå sig ihop med andra högskolor söker Hanken skalfördelar via nätverk som till exempel alliansen med Helsingfors universitet och yrkeshögskolan Arcada och samarbetsavtalet med Handelshögskolan i Stockholm. – Jag tycker att det är ett bra koncept som också breddar vår utbildning avsevärt, säger Liljeblom. När den statliga finansieringsmodellen för högskolorna ändras om drygt ett år hoppas Liljeblom att den i högre grad kommer att betona kvalitet i stället för kvantitet. – Jag tycker att den kvantitetsinriktade finansieringen har varit absurd, eftersom den har lett till att högskolorna sinsemellan konkurrerar om vem som producerar mest antalsmässigt och därför får mest pengar.

Alumnsatsning återbetalar sig Trots att fundraisingkampanjen har lyckats över förväntan utgör den statliga finansieringen fortsättningsvis merparten av budgetmedlen för den grundläggande verksamheten. – Utan den finansieringen skulle väl alla högskolor vara tvungna att sätta lapp på luckan. För att till exempel Hanken med dagens budget på 15–16 miljoner euro skulle kunna finansiera sin verksamhet med avkastningen på eget kapital, krävdes det en summa på åtminstone 300 miljoner euro, om man räknar med en avkastning på fem procent. På tal om fundraisingen tycker Liljeblom att det är förvånande att så många anser att Hanken har haft för lätt att få pengar tack vare sina näringslivskontakter. – Jag accepterar inte argumentet att vi som handelshögskola skulle ha så mycket bättre möjligheter att samla in medel än andra högskolor. Jag tror att det mera är fråga om att man inte på andra håll har byggt upp sina relationer till alumnerna lika långsiktigt som vi.

Var befinner sig Hanken 2020? – Jag hoppas att vi har triple crown, det vill säga alla de tre centrala ackrediteringarna för handelshögskolor. Nu har vi EQUIS (European Quality Improvement System) och AMBA (Association of MBAs), och håller som bäst på med AACSB (Association to Advance Collegiate Schools of Business). De måste ju också förnyas med jämna mellanrum, så vi kan inte vila på lagrarna.

F OTO: S tudio elite

Liljeblom hoppas också att högskolan 2020 har en betydligt större mängd utländska studenter och forskare och syns ännu oftare än i dag i de vetenskapliga toppjournalerna. – Det faktum att våra forskare relativt ofta tilldelas internationellt ansedda pris för sina publikationer visar att vår forskning redan nu är på en hög nivå. För att säkerställa den utvecklingen hoppas jag att högskolan om 10 år har en stabilare ekonomisk bas än i dag, för budgeten är vår huvudsakliga begränsande faktor.

Inspektor och styrelseproffs Liljeblom har vid sidan av sin karriär på högskolan också engagerat sig i studentkårens arbete. I fjol tilldelades Liljeblom Hankens studentkårs ”Stora kårnål i guld” för sitt genuina engagemang för kåren. Motiveringen var att hon under sina sju år som inspektor för kåren hade uppskattats stort och agerat som en pålitlig länk mellan högskolan och stu dentkåren. En sak som Liljeblom kommer att sakna som rektor är institutionens egen version av Tiernapojat, det traditionella stjärngossespelet från Uleåborg, där hon har haft rollen som morianernas mörkhyade drottning. – Första året hade vi en sci-fi version där vi i alla fall följde originalorden, men till exempel i fjol drog vi in Snövit och de sju dvärgarna. Liljeblom har också skapat sig ett namn som styrelseproffs. I dag sitter hon i styrelsen för Stockmann, försäkringsbolaget Fennia och Kommunfinans, och hon har bland annat varit med om att reda ut härvan efter Soneras 3Gäventyr i Tyskland i början på 2000-talet. B o I ngves 13

Ingvar Kamprad har en okonventionell syn på budgetering och ekonomisk rapportering.

F OTO: L E H T I K U VA

Lanthandeln Ikea Ikea är ett skolexempel på att kvartalsrapportering och traditionell budgetering inte behövs för att hålla ordning på finanserna i en jättekoncern. Bolaget hade 1989 gått över från traditionell budgetering till en rullande prognos med övergripande finansiella mål. När det skedde hette koncernens finansdirektör Hannu Ryöppönen, diplomekonom från Hanken i Helsingfors 1976 och hankenambassadör. Han var koncernens finansdirektör 1985–1998 och därmed en viktig del av företagets innersta krets. Därför är det logiskt att bolaget stod i centrum då Ryöppönen gästade ett välbesökt frukostseminarium kring temat företagskultur på Hanken i Vasa i mitten av september. – De centrala nyckeltalen var resultat, kassaflöde och kostnader. Vi hade inte samma formella rapportering som i börsbolag, men varuhusen och verksamheten analyserades och jämfördes kontinuerligt, säger Ryöppönen i en intervju för Hanken. Han såg hur Ingvar Kamprad läste och analyserade de ekonomiska rapporterna som om miljardföretaget var en liten lanthandel. Var någonting på tok eller om marginalerna inte riktigt stämde påtalades det omedelbart. – Kamprad är ingen redovisare, utan en affärsman som förstår sig på vinst och kassaflöde och vad som borde finnas på banken. 14

Tillåtet att göra fel Ryöppönen har ett antal utryck från Ikea-tiden som han kallar ”Ingvarianska uttryck, eller tänkesätt”. Hans favorit är: ”endast den som sover gör inget fel”. – Ingvar brukade också säga att rädslan för att göra fel skapar byråkrati och hämmar utvecklingen. Det han ville ha sagt var att man måste försöka, det var tillåtet att göra fel. Den kulturen fanns och finns säkert fortfarande i Ikea. Delvis beror det väl på att det fanns utrymme för att misslyckas. Ikea är i alla fall en ytterst disciplinerad global koncern som enligt Ryöppönen till punkt och pricka följde de beslut Kamprad fattade, även om de ibland var svåra att förstå. Kamprad har inte heller släppt greppet om bolaget, även om han i dag kallar sig för Senior Adviser, och alla hans tre söner Peter, Jonas och Matias jobbar i ”imperiet”. – Jag minns när han 1989 bestämde att Ikea skulle ha egen produktion och egna fabriker. Det är ju helt bakvänt, tyckte många då. Men det blev som Kamprad ville och Swedwood grundades, ett bolag som i dag har 46 fabriker, främst i gamla Östeuropa. Ett klokt beslut, så här i efterhand.

Utan slips och kavaj När han berättar om Ikea och tiden i Danmark brukar han börja med att ta av sig slipsen och kavajen. – Sån var företagskulturen. Klädkoden var inte riktigt

AVSNITTSBESKRIVN I N G

den jag var van med från till exempel Alfa Laval, småskrattar han. Han säger att Kamprad lärde honom att förstå vad detaljhandel handlar om. – Alltid när ett nytt Ikea hade öppnats besökte Kamprad varuhuset. Jag var med ett antal gånger när vi samlades tidigt, ofta klockan 6 eller 7 på morgonen på parkeringsplatsen. Kamprad gick igenom varje avdelning och funktion i minsta detalj. Dagen avslutades på parkeringsplatsen 12 timmar senare. Ikea är enligt Ryöppönen ett bolag med tålamod. Etableringen av nya varuhus, ”den synliga delen”, sker först när alla bitar finns på plats. – Till exempel tomten i Esbo köptes 1967 men etableringen skedde först 30 år senare. Det är ett extremfall, där dåtida finländsk protektionism bidrog, men poängen är att nyetableringar kan ta tid och att platsen är viktig. Fel plats kostar pengar.

Inte bara priset avgör Koncernen har i dag cirka 270 varuhus i ett fyrtiotal länder. I fjol besöktes varuhusen av 590 miljoner kunder och omsättningen var över 21 miljarder euro. Sortimentet består av över 9 500 produkter som tillverkas av över 1 220 leverantörer i 55 länder. Den som lyckas få ett leverantörsavtal med Ikea har därmed via en enda kund tillgång till en global marknad, men Ikea är också känt för att konkurrensutsätta sina leverantörer hårt. – Kostnadsmedvetenhet är en käpphäst för Kamprad. När volymerna är så stora som de är blir varje liten besparing snabbt stora pengar. Inköpen görs globalt, utan mellanhänder, för att hålla kostnaderna nere. För varje produkt sätts offerter ut och de leverantörer som ger det bästa budet väljs. – Beslutet tas centralt. Men det är inte enbart priset som avgör. Mått, vikt, logistik, material, ja listan är lång på faktorer som måste stämma. Ikea vill ha kontroll över hela kedjan, från råvara till slutkund.

Skogsindustrins omstrukturering halvvägs Av de bolag som Ryöppönen har arbetat i som finansdirektör är Ikea skolexemplet på ett företag där det gjordes rätt saker, F OTO: S eppo L ammi

För att skydda sitt livsverk och av skatteskäl har Ingvar Kamprad skapat en mångskiftad ägarstruktur där pyramidens topp är stiftelsen Stichting Ingka Foundation, som grundades i Holland 1982. Stiftelsen äger i sin tur Ikeakoncernens moderbolag Ingka Holding BV, likaså registrerat i Holland. Ikeas varumärke, koncept och andra rättigheter ligger däremot i ett skilt bolag i Holland, Inter Ikea Systems BV. Till det bolaget betalar alla franchisetagare, inklusive Ingka Holding, tre procent av sin omsättning. Utgående från Ikeakoncernens omsättning har Inter Ikea samlat in cirka fem miljarder euro under perioden 2000–2009. Inter Ikea har en intressant ägarstruktur: majoritetsägare är Inter Ikea Holding SA i Luxemburg och minoritetsägare Inter Ikea Holding NV i skatteparadiset Curacao, till vilket en del av royaltyn slussas. Ikea-koncernen hade den sista augusti 280 varuhus i 26 länder och omsatte 23,1 miljarder euro under det redovisningsår som avslutades den 31 augusti 2010. Dessutom finns 37 varuhus som drivs av franchisetagare utanför koncernen.

medan perioden på den nederländska detaljhandelsjätten Royal Ahold får representera den andra sidan. – Bolaget var Europas Enron och gjorde miljardförluster 2002. Jag kom in i bolaget 2003, då fem banker hade gått in och räddat bolaget från konkurs. Jag fick uppleva ett omfattande rekonstruktionsarbete, en erfarenhet jag sällan glömmer. Ahold ville erövra världen, med belånade medel och svag intern kontroll. Det gick ju inte. Men räddningsoperationen lyckades och i dag är Ahold ett välmående bolag. Efter Ahold väntade Stora Enso, som gick in i en fas som präglades av stora strukturella förändringar. När Ryöppönen kom in som finansdirektör 2005 påbörjades programmet som skulle stänga fabriker också i Finland. – Det var nödvändigt, men frågan är om det strategiskt var 5–10 år för sent. De strukturella förändringarna fortsätter, de är inte över än. Jag tror att man i Finland kommit halvvägs, för nu måste blicken vändas framåt. Skogsindustrin har en framtid i Finland, men det krävs en högre förädlingsgrad och även helt nya produkter. Efter att Ryöppönen lämnade Stora Enso 2009 har han varit ett flitigt anlitat styrelseproffs. Han försöker i mån av möjlighet också hjälpa småföretag, och inte minst hankenstudenter. – Som hankenambassadör försöker jag träffa studenter och diskutera med dem och ge dem råd. Det är givande och inspirerande också för mig. B J Ö R N S T EN B AC K A

Hannu Ryöppönen fick som nyutexaminerad diplomekonom från Hanken i Helsingfors anställning vid Chemical Bank i London 1977 och på den vägen är han. Som pensionär och styrelseproffs med många uppdrag i Finland, och i sin egenskap av hankenambassadör, är han numera en ofta sedd passagerare på flyget mellan hemorten London och Helsingfors. 15

KO LU M N

Kerstin Salminen har utvecklat en egen undervisningsmetod för att lära utlänningar svenska.

F OTO: M atias U usikyl ä

”Tidigare start för det andra inhemska!” Vanlig lättja är en av de farligaste bovarna i dramat om svenskundervisningen i finskspråkiga skolor. Intresset för svenskan borde väckas före högstadiet. Det anser Kerstin Salminen, lektor i svenska, på tröskeln till sin pensionering efter ett nästan kvartssekellångt engagemang på Hanken. Kunskaperna i svenska har inte blivit sämre endast bland finskspråkiga skolelever. Detta som en följd av att undervisningen i svenska i skolan har skurits ner till ett minimum. Samtidigt kan man sitt modersmål allt sämre, något som också syns på Hanken. – När studenterna får lära sig affärskommunikation, reklamsvenska och retorik blir de intresserade. Men det är alltför få som väljer extra frivilliga kurser, säger Kerstin Salminen. – Dagens skolelever representerar generationen som inte vill anstränga sig, slår hon fast. Som ett exempel påminner hon om att slopandet av den obligatoriska studentsvenskan bland finskspråkiga abiturienter resulterade i att intresset för svenskan minskade kraftigt. I dag är det närmare 40 procent som väljer bort svenskan i studentexamen. – Det stora problemet i våra skolor är att eleverna inte över huvud taget vill läsa språk, konstaterar Kerstin Salminen som varit medlem av studentexamensnämnden i 15 år. Det bristande intresset att lära sig språk leder till att 16

högskolorna och universiteten tvingas ta hand om en del av undervisningen som egentligen hör hemma i gymnasierna. Därför slog samarbetsorganet för svenskspråkigt högskolesamarbete i Helsingfors i slutet av augusti larm om studenternas otillräckliga språkkunskaper för högskolestudier och arbetsliv., Undervisningsminister Henna Virkkunen flaggade för mera svenska i de finska gymnasierna och för att tidigarelägga svenskundervisningen i finska skolor.

KYLIGA INSTÄLLNINGAR Under höstens språkdebatt har utbildningsdirektör Markku Koponen vid Finlands Näringsliv EK sagt att den obligatoriska skolsvenskan i framtiden borde minskas till förmån för andra språk. När Centern förlorade kampen om Karlebys orientering norrut blev både statsminister Mari Kiviniemis och näringsminister Mauri Pekkarinens inställning till svenskan kylig. Senare talade Kiviniemi för att på prov byta ut den obligatoriska svenskan mot ryska i skolorna i östra Finland. – Kiviniemis förslag kan bli ödesdigert för ett barns framtid. I fortsatta studier behövs svenskan och kanske man inte bor hela sitt liv i östra Finland. Ett sådant här beslut skulle leda till ojämlikhet och begränsa individens framtida möjligheter till studier och jobb. Man ska minnas att det att man ger sitt stöd för något språk inte betyder att man motarbetar ett annat, säger Kerstin Salminen. Hon är förvånad över EK:s utspel.

AVSNITTSBESKRIVN I N G

– Nationella språk har en särställning och kan inte jämställas med främmande språk., Obligatorisk svenska är inte ett hinder för att lära sig andra språk, snarare tvärtom.

TIDIGARE SPRÅKUNDERVISNING Enligt Kerstin Salminen är ett av problemen att undervisningen i både det andra inhemska och främmande språk börjar alltför sent. Hon stöder förslaget om att börja med det andra inhemska språket redan i sjätte klassen. – Helst skulle man ta in språkundervisningen ännu tidigare, form av språkduschar. Vi borde ta till vara barnens entusiasm. Men det krävs en annan pedagogik. Viktigast är att lära eleverna att prata språket. Nu innehåller undervisningen alltför mycket grammatik. Hon talar också för att göra undervisningen mera levande, till exempel genom att koppla in svensk musik och genom att bjuda in gäster som pratar svenska. Här gör projektet Svenska nu, enligt henne, är en stor insats.

EGET KONCEPT Kerstin Salminen talar av erfarenhet. Hon har själv utvecklat ett koncept för att lära utländska utbytesstuderande vid Hanken svenska. Projektet Swedish as a foreign language startade år 1994 och pågår fortfarande. Undervisningen bygger på att hon från första stund pratar uteslutande svenska med studenterna. Grammatiken är krympt till ett minimum. Efter den första veckan får studerandena chatta online på svenska. När tre veckor gått kan de småprata., Allt undervisningsmaterial finns på nätet, så studenterna kan avancera i egen takt. Under avsnittet each one teach one bildar de par med Hankeiter. Paren träffas regelbundet och ägnar sig åt sina intressen – på svenska. När året som utbytesstuderande är till ända klarar de här studerandena sig på svenska i både tal och skrift. Under åren 2000–2004 var Swedish as a foreign language ett EU-projekt. Närmare 3 000 utlänningar har lärt sig svenska genom den här metoden, inte bara i Finland utan också i Baltikum och i Polen. – Flera av dem har fått jobb, till exempel på företag med affärer på Sverige, tack vare kunskaperna i svenska, säger Salminen.

OROLIG FÖR FRAMTIDEN Även om engelskan fått en allt viktigare roll i det nordiska samarbetet betonar Kerstin Salminen vikten av att finländarna kan svenska. – Näringslivet behöver folk som kan svenska framför allt därför att Sverige är en av våra viktigaste handelspartner. Svenskan är kittet i alla kontakter med vårt västra grannland. Beträffande svenskans framtida ställning i Finland uttrycker Kerstin Salminen en klar oro för att den blir sämre, speciellt om det också i fortsättningen är valmöjligheter och frivillighet som gäller. Samtidigt ser hon en positiv trend i att många barn från tvåspråkiga familjer går i svensk skola och att det finns ett stort intresse för språkbadsskolor. – Mycket beror på hur finlandssvenskarna själva agerar. Vi har en viktig samhällsuppgift. Vi ska inte själva skapa motsättningar, utan försöka se det positiva i att många ändå lär sig svenska. Då får svenskan också stöd på finskt håll.

Nikodemus Solitander är universitetslärare i logistik och företagsgeografi

F O T O : matias uusikylä

boktipset De tre böckerna behandlar på sitt sätt samma tema, hur frihet i alla dess former utvecklats till det viktigaste värdet i det moderna samhället. Böckerna visar hur de nya nivåerna av frihet upplöser många av de band som kopplar oss till hållbarhet, fasta värderingar och känsla av säkerhet. Mest utarbetade är dessa idéer i den polska sociologen Zygmunt Baumans bok Liquid Modernity. Den analyserar effekterna av att samhället inte längre har tid att ta en ’fast form’ utan hur allt – karriär, familjeliv och konsumtion – är spjälkt upp i korta, rätt så meningslösa episoder. Bauman är en språklig virtuos – man glömmer ofta att det ändå rör sig om något som kan klassas som akademisk litteratur, men lättlästheten till trots har analysen ett förbluffande djup. När man sedan läser Jonathan Franzens nya roman, Freedom, känner man igen flera av de teman och frihetsrelaterade problem som Bauman tar upp. Här blottas den moderna medelklassens själ och demoner på ett sätt som bara Franzen, och möjligen Alice Munro, klarar av. I Freedom målar Franzen inte bara upp en mäktig familjesaga enligt bästa amerikansk tradition, utan illustrerar också hur friheten obönhörligt fjättrar oss som den viktigaste av det moderna samhällets värderingar. Boken ställer oss frågan vad som händer, när ett samhälle av individualistiska individer samtidigt gör anspråk på sin personliga frihet, som dessutom ofta tycks hota andras känsla av frihet. José Saramagos roman Seeing. Boken handlar om ett parlamentsval där plötsligt 83 procent av de avgivna rösterna är blanka. Vi får sedan följa med de dråpliga effekterna av de styrande byråkraternas analys av orsakerna bakom de blanka rösterna, igenkänningspunkter finns både i 9/11 och den finska statsministerns kollisionskurs med grundlagen. Saramagos knivskarpa (nattsvarta) satir av den moderna demokratin gör att jag har överseende med den för honom typiska avsaknaden av punkter, namn och tankstreck.

PETER NORDLING 17

KO LU M N

Idrott och ekonomi i Vasa Hankens Vasa Campus tillsammans med Finlands Svenska Idrott ordnar torsdagen den 2 december kl. 17-20 ett seminarium kring

Advokatbyrå Asianajotoimisto

Rehn & Aganimov Ab Attorneys-at-Law

Idrott och ekonomi – vad är idrottens värde?

Företagsjuridik, insolvensrätt och skattefrågor Arv, gåvor och generationsskiften

Roger Talermo, ordförande för Finlands olympiska kommitté Elitidrotten i Finland och dess ekonomiska förutsättningar Marcus Rantala, statssekreterare med ansvar bl.a. för idrott Staten och idrotten, hur styrs pengarna? Efter det följer två paneldiskussioner: branding och sponsring skattefrågor för föreningar Seminariet hålls på Hanken, Handelsesplanaden 2 i Vasa. Anmäl dig senast 25.11 till näringslivskoordinator Marlene Ahlberg, 050-535 0197, marlene.ahlberg@hanken.fi.

Arkadiagatan 12 A, 00100 Helsingfors Tel. o9-6689 650, fax 09-6689 6510 DONERA TILL HANKEN 100

ENGAGERA DIG I HANKENS FRAMTID OCH FRAMGÅNG. EVA LILJEBLOM, REKTOR

BJÖRN WAHLROOS, KAMPANJORDFÖRANDE

FUNDRAISINGKAMPANJEN HANKEN 100 HAR SAMLAT IN ÖVER 11 MILJONER EURO FÖR HANKENS INTERNATIONALISERING. DONERA TILL HANKENS GRUNDFOND FÖRE 31.12.2010 – DIN EURO BLIR 3,5 EURO FÖR HANKEN. DONATIONER

ÖVER

850

EURO

BERÄTTIGAR

TILL

SKATTEAVDRAG

FÖR

PRIVATPERSONER OCH SAMFUND.

HANKENS GRUNDFOND, AKTIA 405500-1269872 MEDDELANDE: DONATION TILL HANKENS GRUNDFOND 18

E-DONATIONER WWW.HANKENALUMNI.FI/ONLINEDONATION

GÅVOBREV OCH MER INFORMATION HANKEN.FI/FUNDRAISINGHANKEN100 TILLSTÅND FÖR PENNINGINSAMLING OKU 189 A ESLH-2009-01769/TU-52

PÅ J O B KOLU MBN

Girighet är en dygd? Temat för årets Hankendag var Etik i en global värld. Samma dag, den 1 oktober, hade filmen WallStreet 2 – Pengar sover aldrig Finlandspremiär. Filmen är en uppföljare till Wall Street som kom 1987 och där Michael Douglas spelar börshajen Gordon Gekko. En framgångsrik, känslokall, skrupelfri finansman i bakåtslickat hår som fått symbolisera girighet inom affärsvärlden. Trots att regissören Oliver Stones och manusförfattaren Stanley Weisers avsikt inte alls var att skapa en förebild för unga finansmän, utan tvärtom framställa honom som en skurk som får sitt straff på slutet blev det inte så, utan Gekko blev en ikon. Uttryck Gekko myntade i filmen – som ”Girighet är bra”, ”Pengar sover inte” och ”Lunch är för veklingar” fick stark genomslagkraft. En av filmens inspirationskällor i verkligheten var finansmannen Ivan Boesky, fälld för insiderhandel. På en föreläsning på Berkeley sa han ”Girighet är okej, förresten. Jag tycker att girighet är hälsosamt”. Nu två år efter den senaste finanskraschen tycker Oliver Stone att det är dags att låta Gekko, som igen spelas av Michael Douglas, komma ut ur fängelset för nya äventyr inom affärsvärlden. Mycket har förändrats på 20 år – mobiltelefonerna har blivit mycket mindre! Men Gekko är sig lik och får nya fans i filmen – hoppas de blir färre i verkligheten. Och

girighet är igen ett centralt tema. Att behandla etiska problem inom affärsvärlden på film och teater har en lång tradition. Tänk bara på Charlie Chaplins film Moderna tider från 1937. Och nu i höst spelas på Svenska Teatern Alla älskar Bernie Madoff, som handlar om den ”respektable” skojaren som lurade investerare och dömdes till 150 års fängelse. För den som jobbar inom affärsvärlden gäller det att se upp med girigheten för som Hans Ingvar Hanson skriver i boken Affärsliv och moral ”Den som bara tänker i kapital, investeringar och kalkyler blir efterhand oförmögen att intressera sig för de människoöden, de viljor, förmågor och drömmar som kalkylerna omfattar.” Den amerikanska singern och songwritern Tom T. Hall har skrivit en låt som heter Greed has killed more people than booze. Den har Alf Robertsson fyndigt ”översatt” till svenska ”Snålhet är värre än brännvin”. Det gäller att försöka följa grundaren av scoutrörelsen Baden-Powells uppmaning ”Var ren i tanke, ord och gärning”. Men det är en stor utmaning.

L A RS - J O H A N L I N D QV I S T

Ur Hankens bildarkiv Donationer och engagemang av studenter har alltid varit av stor vikt för högskolans utveckling. Över hälften av kostnaderna för Hankens nybygge i Tölö täcktes med donationer, välgörenhetsförsäljning samt räntor och dividender. På bilden ser vi studentkårens medlemmar i början på 1950-talet samla in medel med hjälp av akademisk sång till högskolans nybyggnad på Arkadiagatan. Även en pappersinsamling, försäljning av tändstickor och lyxvaror såsom nylonstrumpbyxor, rakapparater och bilar bidrog till intäkter till nybygget.

KO LU M N

Internet har gjort det möjligt för vem som helst att på nolltid bräda etablerade artister eller konkurrera med traditionella butiker, the world of any, säger professor Micael Dahlén. F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

United breaks guitars Med över 9 miljoner klickar på You Tube har Dave Carrolls lågbudget-musikvideo ”United breaks guitars” spelats mer på Internet än många av superkändisen Madonnas miljonproduktioner. Men vem är Dave Carroll och vad har han med Hanken att göra? Enligt Micael Dahlén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är kopplingen solklar och något som alla marknadsförare borde fundera över på allvar. – Han är ett typexempel på dagens trend, The world of any, där vem som helst när som helst kan nå vem som helst, där du kan göra vad som helst omedelbart och där det som hände i går är ointressant. Till exempel Madonna får arbeta osannolikt hårt för att ens närmelsevis nå samma popularitet på webben som en Mr Nobody från Kanada. Och det är inte fråga om att han inte skulle ha förtjänat bra på sången, trots att den sprids utan kostnad. Det är lätt att tro på Dahlén, när han i vita tennisskor, Jesusskägg och svartmålade naglar intar scenen i Hankens festsal i Helsingfors, som en av föreläsarna på evenemanget Escape into the future. Det är mer fråga om en performance än en föreläsning, när mannen som röstats till näringslivets populäraste föredragshållare i Sverige stegar över scenen och drar ned skrattsalvor från den fullsatta salen. – Att jämt vara uppkopplad och tillgänglig har också satt sina spår i vår tidsanvändning. Eftersom vi numera 20

gör många saker på en gång är vårt dygn i dag i genomsnitt 43 timmar långt. När ungdomar har tillfrågats vad framtid innebär för dem är tidsperspektivet tre timmar. Eftersom det handlar om morgondagens stora kundkrets berättar det också något om vilka krav som nu ställs på marknadsföringen. Om George Bush förlorade valet i USA på grund av att han aldrig använt en mobiltelefon medan vinnaren Barrack Obama jämt sågs med en smarttelefon i handen, är vanskligt att säga. Men Obamas användning av de sociala medierna gav de unga väljarnas stöd. – Internet är en realitet som konkurrerar med en mängd traditionella branscher. USAs armé finns på Twitter, med några musklick kan du på webbutikerna välja mellan tusentals skor och den svenska kyrkan gör det möjligt att be via SMS. B O I N GV ES

PÅ J O B B

CAMILLA KARHUNEN Efter sin examen från Hanken i Helsingfors 1987, med ekonomisk geografi som huvudämne, har Camilla Karhunen varit logistikbranschen trogen. De senaste drygt fjorton åren har hon arbetat på det familjeägda logistikföretaget Varova. – Jag började så att säga på verkstadsgolvet, som trafikskötare på den operativa sidan, och avancerade med åren till avdelningschef. För 2,5 år sedan gick jag över till personaladministrationssidan och i det här jobbet har jag stor praktisk nytta av att jag känner branschen utan och innan, säger hon. Bakgrunden till bytet var att Karhunen i utvecklingssamtalen med sin chef i ett par repriser hade fört fram att hon gärna skulle hantera personalfrågor på heltid, därför att hon verkligen kunde ha något att ge. Till slut bönhördes hon och är nu i den lyckliga situationen att hon får förverkliga sig själv på jobbet. – Det viktiga för mig är utveckling. Trots en viss nödvändig dos byråkrati får jag nu huvudsakligen syssla med rekrytering, personalutveckling, välmående, skolning och coaching. För i år är företagets främsta tema i verksamhetsplanen uttryckligen välmående. – För detta ändamål arbetar vi bland annat med verktyget 360 grader för att utveckla chefskapet i företaget, och med ett annat verktyg kan vi pejla hur personerna i olika team fungerar. Den senaste månaden har vi haft flera personaltillfällen kring det här, och det är fascinerande att se hur ivrigt personalen är med på noterna. Den största utmaningen i jobbet har varit att meddela personer som sökt ett arbete att de inte blev valda.

JAN-ERIK ELFVING För en egen företagare är den största utmaningen att hinna och orka göra allt själv. Det säger personcoach Jan-Erik Elfving, deltagare i Hankens första Executive MBA-program 1998–2000 och medlem av Vasanejdens mentorer. Han har sedan 1996 inom ramen för sitt företag Elfving Leadership arbetat med personers arbetseffektivitet, målsättningar och attityder. Dessutom undervisar han i ekonomi och företagsamhet vid Korsholms högstadium inom ramen för programmet Ung Företagsamhet, som initierats av Företagarna i Finland. – För att orka gäller det helt enkelt att leva som jag lär, säger Elfving. Den senaste tiden har det varit full rulle också av den anledningen att han tillsammans med arbetshandledare och kurator Gunnar Norrlund har utvecklat konceptet Handledarna. – Idén är att hjälpa företag att motarbeta negativa trender hos cheferna och personalen innan det uppstår konkreta problem. Vi kan till exempel hjälpa till med att identifiera och förebygga utmattning och stress och berätta vilken funktion arbetshandledningen egentligen har. Jag kan av erfarenhet säga att det i många företag finns mycket att förbättra gällande den inre dynamiken. Elfving har lätt att identifiera vad som har glatt honom mest den senaste tiden. – Eleverna i Korsholms högstadium är tacksamma att arbeta med och konceptet med Handledarna har precis fått sitt första uppdrag. Avigsidan är givetvis när jag inte får ett

– Vissa personer blir verkligen nedslagna av budskapet och det gäller att välja sina ord när man förklarar läget. På fritiden är Karhunen med sin familj helst ute på sin holme i Pellinge. Hösten är enligt henne på många sätt den bästa tiden där. – Då är där så tyst och lugnt. I år stängde vi i alla fall stugan relativt tidigt för vintern, för vi fick en hundvalp i huset, en härlig yorkshireterrier. BI

F O T O : matias uusikylä

Det här gjorde vi... HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Camilla Karhunen och Jan-Erik Elfving. F O T O : johannes tervo

uppdrag, trots att jag ser att det finns behov av den här typens tjänster. Som motvikt till arbetet uppträder Elvfing som trubadur tillsammans med sin hustru Karin Sandqvist. De har uppträtt också i Sverige och gav nyligen ut en gemensam skiva med egna alster. – Det har gått åt en del tid till att marknadsföra vår skivpresentation på Svenska klubben i slutet av september. Då vi inte har spelningar försöker vi vara så mycket som möjligt på sommarstugan i skärgården utanför Vasa, där det är avkopplande att fiska med nät. Och att sjunga tillsammans med min hustru är härligt. BI 21

RIIEEN N N GKLLRIISSH BBR FF IITIN G H AVS TSEEBN ES I VNIN G

BRIEF IN EN GLISH

P H OTO: J O H A N N ES T E RVO

Hankendagen – a Day of Knowledge and Networks Hanken’s sixth annual alumni homecoming day Hankendagen was held October 1st at Hanken’s Vaasa campus. Hankendagen gathered nearly 150 alumni to discuss and listen to the latest within economy and business. The topic of this year’s Hankendagen was Ethics in a global world. The key note speakers were the Finnish Ambassador in China Lars Backström and member of the European Parliament Carl Haglund. During the day the participants could also choose from seven workshops presenting the latest research from Hanken with a strong link to the corporate world. The networking and socialising continued at a festive dinner party in the evening. This year’s Hankendagen also celebrates the 30th anniversary of the Vaasa campus.

Carl Haglund talked about ethics and morals in politics. Was it right or wrong of the EU to bail out Greece when their economy collapsed? A majority of the audience said no, the EU should not have intervened. Haglund thinks it was the right thing to do though. – If we would not have helped, we would have faced a crisis so big, everyone would have been affected. Other dilemmas that came up were if member countries should give financial aid to developing countries when we have poverty in our own countries and should Turkey be granted membership in the EU? No one in the audience thought they should. – But there is no harm in negotiating with Turkey, said Haglund. They have started great improvement processes and we do not want to put that to a halt.

China full of contrasts

Alumnus of the year

One of Hankendagen’s key note speakers, the Finnish Ambassador in China Lars Backström, served the alumni a big dose of knowledge on China, both looking back in history and taking a peak into the future. In the last 30 years, China has gone from being a society with primitive infrastructure and a population of 980 million, half of which went hungry, to a society with a population of 1,3 billion, of which half a million are millionaires. Today China is the largest economy in the world as well as the largest exporter. Yet, 235 million people get by on less than one euro per day. The biggest challenge is pollution, a result of the fast development pace. Air pollution is a huge problem in bigger cities and no children or people suffering from asthma should live there. Parts of China can become uninhabitable if emissions are not dramatically reduced.

Annually Hanken elects a noted Hanken alumnus who is both an ambassador for Hanken in society and has a strong connection to Hanken as Alumnus of the year. This year Ole Johansson, CEO of Wärtsilä, is bestowed with the honour. Ole Johansson is a distinguished business leader and Hanken is proud to have him among its alumni. Through his engagement in Hanken’s fundraising campaign committee and as former member of Hanken’s Board he is an active link between the business school and the industry as well as a true role model for students and alumni. Ole Johansson received the award in conjunction with Hankendagen. – I am both happy and proud for being elected, but I want to point out that many alumni have done as much for Hanken as I have, says Johansson.

Ethics, politics and the EU Hanken Alumnus and member of the European Parliament 22

AVSNITTSBESKRIVN BRIEF IN EN G LI N I SG H

Hanken’s fundraising exceeds 10 million Euro target In the beginning of September, 16 months ahead of the campaign dead line, the HANKEN 100 fundraising campaign reached and exceeded its target of 10 million Euros. Thanks to almost 300 donors and a 2.5 million Euro donation from the Erling-Persson Family Foundation in particular, the campaign has currently raised just over 11.3 million Euros for Hanken’s Centenary Endowment Fund. Hanken is the first University in Finland to reach and exceed a major fundraising target. Furthermore, Hanken is currently the only Finnish university to receive substantial donations beyond Finland’s borders. Nearly a third of the funds donated to Hanken’s Centenary Endowment Fund have come from international donors. Hanken has sought and succeeded in activating its alumni. Currently, 90 per cent of Hanken’s donors are alumni. The three-year-long HANKEN 100 fundraising campaign was launched in conjunction with Hanken’s centenary celebration in 2009. The campaign raises funds to be used for further strengthening Hanken’s position as an international business school. All donations made before 31.12.2010 to Hanken’s Centenary Endowment fund are matched by 2.5 by the Finnish government.

Leading a leading business school Since graduating from Hanken in 1981, Hanken’s new rector Eva Liljeblom, has been loyal to Hanken except for a few years at Stockholm School of Economics in the early 90s. During her many years at Hanken she has seen the school form itself to become the international business school it is today. Hanken is the only stand alone business school in Finland, which is motivated by the fact that Hanken has teh main responsibility for business education in Swedish in Finland. However, Hanken today has a growing number of international students, which partly is a result of bilateral exchange agreements with over 70 universities all over the world. She wants to continue to implement the board’s strategy stating that Hanken will become a leading business school in Northern Europe. So, where does Eva Liljeblom see Hanken in the future? – I hope that by 2020 Hanken is a triple crown business school. Having a triple crown means that you have all three EQUIS, AMBA and AACSB accreditations. I also hope that Hanken has a large number of international students and researchers and that our researchers are published in top journals more often than today.

Different financial reporting at Ikea In September Hanken’s alumni had the opportunity to listen to Hanken Ambassador Hannu Ryöppönen talk about corporate culture on an alumni seminar in Vaasa. Ryöppönen shared his experience from his years as financial director of Ikea (1985-1998). Ikea is a good example of a company that does not need quarterly reports and traditional budgeting to keep the finances in good order. – The central key factors were results, cash flow and costs. We did not have the kind of formal reports that most listed corporations have, which does not mean that the department stores were not continuously analysed and compared, says Ryöppönen. – Kamprad

is not an accountant, but a business man who understands profit and cash flow. Ryöppönen remembers several typical Kamprad expressions. His favourite is: “only the one who is asleep is not making any mistakes”. In other words, it was ok to make mistakes and more important to try than to be too scared to do so. Cost awareness was very important for Kamprad. For each product, offers are made and the supplier with the best offer wins. It is not only the price that dictates which supplier is chosen. Also measures, weight, logistics, material etc. play a crucial role. Ikea wants to control the whole chain, from raw material to end customer. P H OTO: L E H T I K U VA

MP2 Itella Oyj

Aktias fasta ränta kan vara svaret. De långa räntorna är rekordlåga, men de korta räntorna har redan börjat stiga. Med Aktias fast ränta kan du stoppa räntehöjningarna för din egen del. Det är en lösning som kan passa just dig. Eller så inte. Kom och diskutera. Samtidigt kan du tippa vad 12 månaders euriborränta kommer att vara i december och vinna en pulsmätare för att följa med din jämna puls. Läs mer på www.aktia.fi