Hanken #2/2019

2 2019 A L U M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N

ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

Hanken firar 110 år med kreativitet som jubileumstema.

Sidan 6

Internationella alumndagen samlade Hankenalumner i Stockholm.

Sidan 8

Mobbning på arbetsplatsen påverkar hela gemenskapen.

Sidan 16

1

INNEHÅLL

2

–

2019

2 4 5 6 8 11 12 14 15 16 18 19 20 21 22

Hänt på Hanken Ledaren: Camilla Berghäll Studenter tar sig an globala utmaningar Jubileumsår med konstutställning Internationella alumndagen i Stockholm Kolumn: Ari Hyytinen Mentorskap är värdefullt Finland och Sverige för frihandel Boktipset Mobbning påverkar hälsan och trivseln Upphandling utesluter inte kvalitet Janne Larma är viceordförande i Hankens styrelse Partnersidan På jobb Brief in English

EVENEMANG 20

September

25

Oktober

Hankendagen i Helsingfors

Seminarium i Vasa Doktospromotion

Se www.hanken.fi/alumni för mera information och anmälan

Rekordantal ansökningar till Hanken

Frans Westerlund årets Anders Wall-stipendiat Årets Anders Wall-stipendium tilldelas hankeiten Frans Westerlund. Stipendiet på 125 000 SEK är det största som delas ut vid Hanken. Den högtidliga stipendieutdelningen ägde rum på Musikaliska Akademien i Stockholm i mars.

Vid sidan av sina studier på Hanken jobbar Frans Westerlund på Nordic Sales Crew, som han varit med och grundat. Företaget, som specialiserar sig på direktmarknadsföring, har vuxit kraftigt under dess två verksamhetsår.

– Att bli tilldelad Anders Walls stipendium är ett väldigt fint erkännande efter många år av hårt arbete. Det ökar inte bara min trovärdighet som entreprenör utan för även med sig ypperliga möjligheter för mig att bredda mitt nätverk. Jag kommer att använda stipendiet till att investera i verksamheten för att driva den framåt, samt för min personliga utvecklig, bland annat för studier i styrelsearbete, säger Westerlund.

Hanken med i klimatkampanjen Ilmastoveivi 2019 Ilmastoveivi 2019 är en klimatkampanj som startades av medborgare för en mera hållbar klimatpolitik inom den Europeiska unionen. Hanken har visat sitt institutionella stöd för kampanjen genom att underteckna appellen. Kampanjens mål är att samla in 500 000 namn. Rektor Karen Spens uttrycker sitt stöd för kampanjen: – Beslutsfattande bör grunda sig på högklassig vetenskaplig forskning så att 1,5-gradersmålet uppnås. Den forskningen vi utför på Hanken om växelverkan mellan ekonomi och klimat kan bidra till en ambitiösare klimatpolitik och nya företagslösningar.

Läs mera om kampanjen och skriv under appellen på www.ilmastoveivi2019.fi.

2

Sammanlagt 1439 personer sökte till Hankens integrerade kandidatoch magisterutbildning i Vasa och Helsingfors i år. Det är en ökning med 185 ansökningar jämfört med ifjol.

– Vi är mycket nöjda med resultatet.

Hankens höga kvalitet på utbildningen uppskattas, vilket bekräftas av att allt fler söker sig hit, säger antagningsplanerare Linda Martelius.

Från och med 2018 är Hanken med i den gemensamma antagningen till ekonomutbildning. 60% av studenterna antas på basis av sina studentexamensbetyg. Man kan också bli antagen via ett inträdesprov, som är detsamma för alla universitet i Finland som erbjuder en ekonomutbildning.

Artikel nominerad till prestigefyllt pris En artikel av Hankenforskaren Maria Törnroos och Hanken-affilierade forskaren Paula Koskinen Sandberg har nominerats till priset 2019 WES SAGE Prize for Innovation and Excellence.

Artikeln analyserar kollektiv­avtalens roll i att kvinnors arbete under­ värderas.

– Det är en ära att vara nominerad till det här priset, säger Maria Törnroos. Det här är ett viktigt ämne, som inte berör enbart Finland utan också andra länder. För att kunna råda bot på undervärderingen av kvinnors arbete är det viktigt att vi undersöker de underliggande orsakerna och flyttar fokus från att skylla på kvinnorna till att granska strukturerna som bidrar till undervärdering, fortsätter Törnroos.

DISPUTATIONER Mika Reunanen har disputerat i handelsrätt på avhandlingen Mezzanine Financing Tid: 17.5.2019 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Matti Rudanko, Aalto-universitetet Kustos: Matti Kukkonen Minchul Sohn disputerar i logistik och samhällsansvar på avhandlingen Humanitarian logistics preparedness for recurring small-scale disasters based on seasonal climate information Tid: 28.6.2019 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Richard Oloruntoba, Newcastle Business School Kustos: Gyöngyi Kovács

Är du vår följande mentor?

Mentorskapsprogrammet 2018–2019 i både Helsingfors och Vasa har nu avslutats efter ännu ett lyckat år. Programmet, som går både på svenska och engelska, har varit mycket populärt och lockade sammanlagt 43 mentorpar i Helsingfors, och 14 mentorpar i Vasa. I programmet ingår tre gemensamma träffar för alla som deltar och däremellan träffas mentorn och adepten på egen hand.

Sök till mentorskapsprogrammet 2019–2020 på adressen hanken.fi/alumni. Läs mer om mentorskapsprogrammet på sidan 12.

BEHÖVER DITT FÖRETAG INTERNATIONELL EXPERTIS? Hanken International Talent (HIT) inleder sitt tredje år i augusti 2019.

Hankenforskare fick pris av Europaparlamentet Kun Huang mottog European International Women Leadership Award 2019-priset i Europaparlamentet i samband med internationella kvinnodagen i Bryssel.

Priset delas ut av Europaparlamentet för att uppmärksamma framstående kvinnor under internationella kvinnodagen. Kun Huangs forskningsområde är kvantitativ finansiell ekonomi, och enligt prismotiveringen får hon priset för sina framgångar i en mansdominerad bransch.

Nytta, nöje, nätverk! www.niord.fi | niord@ekonomit.fi

HIT erbjuder ambitiösa och kunniga internationella studenter en unik kontakt till finländska företag som vill stärka sin konkurrenskraft genom internationalisering.

HIT erbjuder företagen en lösning utan risker för att rekrytera internationell expertis, och tillgång till kunskap om utländska kulturer och språk. HIT fungerar som en effektiv lösning för att få insikt i nya målmarknader.

För mera information, kontakta corporaterelations@hanken.fi

LEDAREN CA MI L L A B E R G H ÄLL ÄR CH EFREDAK T Ö R FÖ R T IDNINGEN HA NKEN O CH K O M M U N IK AT Ö R V ID H AN K EN.

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404

Kvalitetsinnehåll med nytt utseende Det är inte bara Hanken som firar jubileum i år, 2019 är jubileumsår även för tidningen Hanken, som fyller 30 år.

Lagom till jubileumsåret genomgår tidningen en reform. Tidningen har fått ett nytt utseende – ett ljusare, lättare, fräschare och modernare utseende för en tidning av år 2019.

Vi satsar också på att utveckla innehållet, och där har läsarundersökningen som genomfördes i våras gett oss värdefull information om vad läsarna vill ha, och många bra tips på innehållsutveckling. Undersökningen visade bland annat att aktuell forskning kopplat till hur man jobbar i näringslivet med motsvarande frågor, samt hur man kan nätverka med andra alumner är ämnen som ni vill läsa om.

En av de stora förändringarna som tidningens genomgått är att Hankentidningen numera produceras internt på Hanken, tidigare gjordes tidningen av en kommunikationsbyrå. Enligt läsarundersökningen önskade många alumner att tidningen skulle övergå till enbart elektroniskt format. Tidningen, som har en upplaga på 10 000 kommer att bestå, men utgivningsfrekvensen minskar. I år kommer ett nummer till i höst, och från och med nästa år utkommer tidningen två gånger per år.

Samtidigt utvecklar vi tidningens innehåll digitalt. I fortsättningen skriver vi artiklar kontinuerligt under året på Hankens webbplats, och då kan vi bättre erbjuda alumnerna aktuell information från Hanken. Eftersom artiklarna på webben översätts till engelska har vi också bättre möjlighet att tillmötesgå önskemålet från allt fler alumner som inte kan svenska – att erbjuda mer innehåll på engelska.

Att utveckla tidningen och innehållet är en ständigt pågående process, och vi strävar efter att kontinuerligt skapa ett relevant innehåll i ett tilltalande format.

4

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Berghäll ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSRÅD Mira Aarnivuo Maria Backman Marlene Günsberg Jesper Haga Minna Kullas Björn Sundell Camilla Wardi OMBRYTNING Pia Pettersson ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hanken.fi/alumni eller kontakta alumnkoordinator Mira Aarnivuo tfn 050 552 7271 e-post: mira.aarnivuo@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Hansaprint Oy, Åbo ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) PÄRMFOTO Niklas Gerkman PÅ BILDEN Konstverket International career lamp (2007) av Olafur Eliasson under invigningen av utställningen Nordic Contemporary Art Collection på Hanken.

F OT O : CAM ILLA B ER GH ÄLL

Globala utmaningar

tacklas i unikt samarbete mellan universitet och företag För tredje året i rad utmanades hankeiter att hitta lösningar på världens knepigaste problem i samband med kursen Tackling World Challenges, ett ambitiöst projekt mellan Hanken, Handelshögskolan i Stockholm och USI Lugano i Schweiz.

Bakom kursen står Liisa Välikangas, professor i innovationsledarskap vid Hanken. Hon brinner för att lära studenter hur man närmar sig stora, till synes överväldigande, utmaningar. Årets uppgift var att hitta lösningar kring hur stora företag kan dra ner på sitt matsvinn.

– Mängden mat som kastas årligen är ofattbar. Trots att svinnet orsakar kostnader för företagen, är problemet fortfarande inte åtgärdat.

Enligt Välikangas är tanken att få studenterna att inse att mångfacetterade problem inte har några enkla eller direkta lösningar.

– Det mesta har testats och det har uppenbarligen inte fungerat – därför behövs helt nya tankar och ibland också en indirekt approach. Det gäller att ta små steg och se hur mindre experiment kan ackumuleras, säger Välikangas.

“Kan du inte lösa hela problemet, kan du bidra med en pusselbit”

En del av kursens attraktionskraft är att studenter jobbar tätt ihop med företag. I år utvecklades idéer för livsmedelsjätten Nestlé, i fjol samarbetade kursen med Ikea. Enligt Välikangas har företagen berömt studenterna för fräscha idéer och tagit inspiration av kursens lösningar för sin verksamhet. För studenternas del har det varit nyttigt att

Henna Konsti och Alexander Silén tyckte kursen gav en ypperlig chans att nätverka och se hur man jobbar vid andra universitet.

FO TO : M IK AEL A R E M E S

lära sig hur man presenterar idéer inför stora organisationer.

Att få påverka företagens vardag var en av orsakerna till att hankeiterna Henna Konsti och Alexander Silén, båda studerande inom företagsledning och organisation, ville gå kursen.

Från varje universitet antogs tolv studenter utifrån ett motivationsbrev, och bland utvalda fanns allt från ekonomistudenter till humanister och arkitekter. Själva temat upplevde de som krävande, men också väldigt givande.

– Man kunde komma på en jättebra idé som minskar matsvinn, för att sedan inse att den orsakar extra utsläpp på annat håll. Det visade vikten av att tänka på helheter, säger Konsti.

– Det var nyttigt att inse att även om ens lösning inte kommer att åtgärda hela problemet, kan man bidra till ett

stort pussel genom en mindre pusselbit, säger Silén.

Internationellt samarbete viktigt

Kursens arbetsmetod – läroanstaltsöverskridande samarbete på webben – har paralleller med det amerikanska COILkonceptet, som står för Collaborative Online International Learning. För kursens del syntes konceptet genom att de internationella teamen jobbade ihop via olika tekniska plattformar och höll kontakt med sina företagspartner per videokonferenser. Deltagarna fick också en chans att träffa varandra i samband med kursens kickoff på Hanken i februari och på avslutningskonferensen i Lugano i maj.

Hanken satsar allt mer på den här typen av internationellt samarbete. MajBritt Hedvall, som är direktör för internationella ärenden och näringslivsrelationer, kallar Tackling World Challenges för en internationell läroupplevelse. Hon berättar att en central del av kursen är att skapa grupper med olika kulturella bakgrunder, som jobbar inom olika tidszoner med mångsidig yrkesmässig kompetens, i syftet att ge ett smakprov på arbetslivet.

– Största delen av våra hankeiter kommer med stor sannolikhet att ställas inför liknande omständigheter när de utexamineras, därför vill vi förse dem med träning inför verkligheten. För egen del önskar jag att alla våra studerande en dag har möjlighet att gå en kurs enligt COIL-konceptet, säger Hedvall.

T EX T: M I K A E L A R E M E S

5

Camilla Wardi och Karen Spens intill Alfred Bomans målning utan titel (2014) som är upphängd i rektors rum. – Genom konsten kan vi bokstavliggöra ett kritiskt tänkande. Det handlar om att våga utmana det etablerade, säger Camilla Wardi chef för näringslivsrelationer och samverkan.

Konst ska få hankeiter att tänka i nya banor

Vad har en härva armeringsstål, Hankens jubileumsår och den nya medelinsamlingskampanjen gemensamt? Mycket, svarar Hankens rektor Karen Spens.

De finns där, genast då man kommer in genom dörrarna och i hela byggnaden, på väggar och golv. Konstverken som är en del av samlingen NoCo, Nordic Contemporary Art Collection, och som kan upplevas i Hanken i Helsingfors till och med februari 2020.

Armeringsstålen finns i Leontine Arvidssons skulptur Ribbed Steel Bars (2014) i första våningen. Karen Spens säger att hon redan nu hört spontana reaktioner av studenterna: ”En ståltrådshärva!” ”Vad är det här för skräp?” ”Vad betyder det?”

– Konstverket har redan väckt en massa känslor och jag tycker det är skojigt att man kan väcka sådana känslor på en handelshögskola. Det gör Hanken till ett annorlunda rum.

Hanken fyller 110 år i år och konstutställningen är en del av jubileumsåret vars tema är kreativitet.

6

– En av Hankens roller är att skapa en entreprenörsanda och för att kunna skapa en sådan anda behövs kreativitet och att vi kommer utanför vår egen bekvämlighetszon.

Karen Spens hoppas att konstverken väcker frågor och diskussioner bland både studenterna och personalen.

– Den traditionella bilden av en handelshögskola är också bra att fundera på.

Vad är vår roll i samhället? Vi kan vara en plats där man tänker lite annorlunda.

Ny medelinsamling

Konstutställningen öppnade den 21 maj i samband med en donatorkväll.

Under kvällen berättade Karen Spens om senaste nytt från Hanken och ett tiotal studenter premierades med stipendier för bland annat sina kandidatoch magisteravhandlingar. Kvällen var samtidigt startskottet för den nya med-

elinsamlingskampanjen Hanken 110, som också har kreativitet som tema.

Camilla Wardi, chef för näringslivsrelationer och samverkan, säger att det var naturligt att koppla medelinsamlingen till jubileumsåret.

NoCo i Hanken »»Nordic Contemporary Art Collection finns i Hanken i Helsingfors till och med februari 2020. »»Sammanlagt 13 verk är utställda. »»Konstnärerna är unga nordbor. »»NoCo:s samling finansieras av 18 privatpersoner i Stockholm. »»Samlingen har ingen permanent adress utan reser ständigt runt. »»NoCo:s direktör är Göran Christenson.

110 år av ekonomutbildning – nedslag i Hankens historia

1909

Högre Svenska Handelsläroverket grundas.

Under de första sex verksamhetsåren finns verksamheten på Unionsgatan 20.

– Det finns ett stort behov av att satsa på kreativitet och kreativa inlärningsformer. Högskolan måste modernisera sina inlärningsutrymmen, vi behöver nya pedagogiska verktyg och vi behöver nya databaser för forskningen. Studenterna har bland annat önskat sig att få tillgång till Bloombergs databas, säger Camilla Wardi.

Och, påpekar Karen Spens, om Hanken vill gå i bräschen och vara en modern nyskapande handelshögskola så räcker inte statens finansiering till.

– Donerade medel ger guldkant på vår tillvaro. Att hänga med i utveckling-

Alfred Bomans Grab What You Can (2013) finns i ett mötesrum.

NoCo:s direktör Göran Christenson vid Fredrik Værslevs verk Garden Painting (2014). ”Någon kanske funderar ifall målade bräden är konst. Men det handlar om att se det alldagliga och vardagliga med nya ögon.”

en är dyrt och donationsmedlen har möjliggjort satsningar som till exempel Hanken Business Lab, säger hon.

Just nu samlar Hanken pengar bland annat till den nya satsningen Quantum, ett center för finansiering, redovisning och företagsstyrning.

Quantum, med kreativa föreläsningsrum, kommer att ligga intill restaurangen i hjärtat av Hanken.

Hoppas på kontinuitet

Insamlingen Hanken 110 har varken slutdatum eller kvantitativa mål.

Insamlingen är fortlöpande men kan vid behov innehålla särskilda spetskampanjer.

Karen Spens hoppas att insamlingen leder till att donatorer vill stödja Hanken kontinuerligt.

– Vi kommer att behöva stöd också i framtiden. Jag hoppas också att man vill samarbeta och skapa en närhet till Hanken.

Camilla Wardi säger att det är svårt att sätta upp mål för en medelinsamling. Det är lätt att bli besviken eller att överträffa sina förväntningar.

– En donation är mycket mer än bara summan som kommer in på kontot. Den är ett bevis på att du tror på Hanken, på det vi står för och att du vill bidra till att Hanken utvecklas framöver.

Pengar från Hanken 110 används direkt till verksamheten. Donatorer kan också i fortsättningen ge pengar till Hankens grundfond där pengarna placeras och endast en del av avkastningen används.

Hur passar valet av konst ihop med medelinsamlingen?

– I konstsamlingen finns en nordisk identitet och en hög ambitionsgrad.

Det finns också en vilja att sprida konsten internationellt. Hanken har samma mål. Konsten visar på betydelsen av kreativt tänkande. Det kan vara allt från kreativa affärsmodeller till att du har ett kritiskt tänkande och vågar gå utanför ramar, modeller och exceltabeller, säger Camilla Wardi.

TE XT: L IN A L AUR E N T | F O T O : N I K L A S G E R K M A N

1911

Högre Svenska Handelsläroverket ombildas till att bestå av en högskolelinje och en institutlinje.

1927

Högskolelinjen vid Handelsläroverket omvandlas till en högskola och Svenska Handelshögskolan invigs i september samma år.

1934

Högskolan inrättar fem professorstjänster.

1944

Den första doktorsdisputationen äger rum.

1952

Verksamheten flyttar till det nya huset på Arkadiagatan 22.

1975

Högskolan förstatligas och en förvaltningsreform genomförs.

1980

Högskolan öppnar en enhet i Vasa.

2005

Hanken & SSE Executive Education grundas tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm.

2009

En obligatorisk utlandstermin införs för alla studenter på kandidatnivå.

2010

En stor universitetsreform träder i kraft och Hanken blir ett offentligrättsligt universitet.

2019

Hanken firar 110-årsjubileum.

7

Fantasi är inte kreativitet – det är genomförandet som är skapandets moder

Artificiell intelligens i företagets tillväxtagenda, kreativitet i kaos och kreativt ledarskap var teman när Emma Storbacka, Jacob Dalborg och Christopher Thölix intog scenen under Hankens internationella alumndag i Stockholm den 17 maj.

Appliceringen av data, och i förlängningen teknologier som artificiell intelligens kommer att vara helt avgörande för vilka företag som finns kvar inom fem eller tio år, inleder Emma Storbacka, vd på Avaus, under Hankens internationella alumndag i Stockholm.

– Den utveckling som sker just nu och som har skett under de senaste 20 åren visar att de starkaste eller mest innovativa företagen överlever, säger Storbacka.

Då Emma Storbacka talar om hur man kan använda artificiell intelligens i företagets tillväxtagenda, avser hon inom försäljning, marknadsföring och kundupplevelser. En stor del av de bolag som var störst i världen för femton år sedan finns inte längre, fortsätter hon, och det är för att digitaliseringen har drivit på en förändring i affärsmodeller och i kundernas förväntningar.

8

– Den här utvecklingen kommer att vara ännu snabbare framöver, i dag sker allt som händer kring data med exponentiell hastighet och för att vara konkurrenskraftig måste man hänga med, säger Storbacka.

Det företagen har gjort tidigare är att digitalisera det som tidigare har varit analogt, men enligt Storbacka räcker det inte med att digitalisera och erbjuda en digital yta där man möter kunden.

För att möta kundernas förändrade förväntningar måste man bemöta kunden på ett relevant och personligt sätt, och med data och analys kan man se följande steg man ska ta för att kunderna mest sannolikt ska komma till företaget, eller för att få dem att stanna och vara lojala.

– Ett företag kan ha en massa olika kundsituationer att ta ställning till, och då går det inte att en människa pla-

nerar vad en kund ska ha vid ett specifikt tillfälle, eftersom varianterna blir så otroligt många. Då måste man sätta in en algoritm i mitten som fattar besluten, och det är här vi kommer in på artificiell intelligens, säger Storbacka.

Företag kan ha en klar nytta av artificiell intelligens och maskininlärning, det vill säga att datorn lär sig något utan att den är programmerad för det.

För många kan det ändå vara svårt att få ett grepp om artificiell intelligens, då angreppssättet är så matematiskt och tekniskt, säger Storbacka.

– De största utmaningarna med att jobba med det här är att få folk att agera, säger hon. För många är det svårt att veta var man ska börja, eftersom artificiell intelligens kan kännas väldigt abstrakt och komplext.

Storbacka ger ändå ett konkret exempel på var man kan börja: testa med att

Christopher Thölix jobbar med att utvärdera ledare, rekrytera ledare utvärdera styrelser och ledningsgrupper.

– Det är viktigt att få en insikt av hur stor betydelse AI har, och att agera på den insikten, säger Emma Storbacka.

I dag sker allt som händer kring data med exponentiell hastighet och för att vara konkurrenskraftig måste man hänga med.

– Emma Storbacka –

ta ut data, analysera den och agera enligt det.

– För de allra flesta är det lätt att göra, alla företag som till exempel skickar ut räkningar till kunder har så bra kunddata att du kan räkna ut vilken kund som kommer köpa mer av dig och vilken kund som kommer att köpa mindre av dig. Det är ett superenkelt exempel och jag skulle säga att det är där man borde börja om man inte har börjat nånstans ännu, säger Storbacka.

Kreativitet ur kaos

I och med att temat för Hankens jubileumsår är kreativitet var det också temat under Internationella alumndagen. Jacob Dalborg, tidigare vd för Bonnier Books, talade om kreativitet ur kaos utifrån sin erfarenhet som vd för bolaget i närmare 15 år. Dalborg jobbar i dag med styrelsearbete som han själv kallar det, eftersom han tycker att styrelseproffs låter tråkigt.

– När jag började på Bonnier trodde jag att jag skulle komma till ett kreativt

Jacob Dalborg sitter bland annat i styrelsen för Hanken & SSE Executive Education och är också Executive in Residence vid Hanken. Det innebär att han stöder utvecklingen av undervisningen och forskningen vid Hanken9 ur näringslivsperspektiv.

hus – men märkte att det var ostrukturerat och vi gjorde förluster. Det fanns hundra olika format för böcker vilket var extremt kostsamt, det här skapade inte en kreativ miljö, säger Dalborg.

Dalborg poängterar att kreativitet inte kommer ur dagdrömmeri eller flummande utan att det är viktigt att det finns en tydlig struktur och tydliga mål för att vara kreativ. Kreativitet kommer ur latinets creare – att skapa – och det är skapandet som är själva kreativiteten, fortsätter Dalborg – Det är en missuppfattning att fantasi är kreativitet. Fantasin är förutsättning för kreativiteten, men det är inte det som är det kreativa. Det är själva genomförandet som är skapandets moder.

Tydlighet är grunden för kreativitet, säger Dalborg. En bra grundstruktur, en tydlig strategi, tydliga mål och en resultatkultur så att det som görs kan mätas och följas upp, är hans recept för kreativitet.

– Det absolut viktigaste bygger på att en halvdan idé med ett välgjort genomförande alltid kommer att vinna över en briljant idé och ett halvdant genomförande, summerar han.

10

Kreativt ledarskap

Christopher Thölix är partner vid konsultbolaget Signium i Stockholm, och jobbar med att analysera och utveckla ledarskap och rekrytera ledare.

Han resonerade i sin tur kring kreativitet i form av kreativt ledarskap – Kreativa ledare är relationsorienterade, de älskar att ha människor runt sig. De är förändringsbenägna men är också bra på att stanna upp, lugna ner

och tänka på att göra rätt saker på rätt sätt. De har en bred bas och har ofta sett och gjort mycket, och där har de fått en ganska bred kompetens och kan ta ställning på ganska många olika saker. De föredrar gärna medarbetarnas och verksamhetens tillväxt framom enbart ekonomisk vinst.

En ledare måste tänka långsiktigt på många olika saker, och ett kreativt ledarskap kännetecknar enligt Thölix i

KOLUMN ARI HYYTINEN ÄR PROFESSOR I NATIONALEKONOMI F O T O : CA M I L L A BE R G HÄ L L

Vad är poängen med randomi­ serade kontrollerade studier?

T

Omkring 70 alumner deltog i Hankens internationella alumndag i Stockholm.

många avseenden ett gott ledarskap i allmänhet. Han räknar upp punkter som kännetecknar ett gott ledarskap.

– Den första är visionen, som innehåller kreativitet. En bra ledare måste också ha karaktär och förtroende. Den tredje är klara mål – vi måste ha extremt klara mål och fokus för att kunna lyckas, säger Thölix.

Han lyfter också upp transparens och integritet, men också analys och helhetssyn på siffror – en bra ledare måste hålla koll på fakta, och behöver mod för att fatta även snabba beslut. Inspiration, passion och entusiasm är nödvändigheter i dagens ledarskap. En stark ledare behöver också öppenhet, empati, och kunna lita på de andra människorna och våga göra fel. Uthållighet och lugn behövs också, eftersom ekonomin alltid går upp och ner.

– Så måste man kunna kommunicera, läsa människor och lyssna. Har man alla de här egenskaperna, så märker man att de egentligen alla är ganska nära besläktade med kreativitet, säger Thölix.

T E X T: CAMI LLA B ER GHÄLL | FO TO : M AJA B R AN D

änk dig en situation där syftet är att evaluera hur en viss åtgärd påverkar människor. Deltagarna väljs slumpmässigt till den grupp som utsätts för den här åtgärden eller till en kontrollgrupp. Att allokera deltagare i en studie på ett randomiserat sätt är någonting som typiskt har använts inom medicinsk forskning, men nuförtiden används det allt mer också inom näringslivet. Studier av den här typen kallas randomiserade kontrollerade studier.

Att förstå hur man kan påverka nuvarande eller potentiella kunders beteende har förstås alltid legat i företagens intresse. Det kan till exempel handla om att man vill veta ifall specifika marknadsföringsinsatser för nya versioner av en produkt kommer att locka nya kunder. Vilka insatser är de effektivaste? Eller hur mycket skulle efterfrågan på produkten minska om vi sänker priset med tio procent? Randomiserade kontrollerade studier kan användas för att upptäcka orsakssamband som ligger bakom kundernas förmodade reaktioner och beteende.

Det är lätt att upptäcka associationer och samband från data, men associationer är lömska. Tänk bara på historisk data om hotellbokningar och priser på hotellrum: Baserat på sådant datamaterial skulle det vara lätt att förutsäga att hotellbokningar och priser korrelerar positivt. När hotellrumspriserna är högre, kommer hotellen att ha många nattgäster. En sådan association beskriver inte hur efterfrågan på rum skulle öka om rumspriserna sänktes. Att kunna förutsäga någonting är inte det samma som att kunna påverka det.

Randomiserade kontrollerade studier är användbara eftersom de gör det möjligt att svara på kontrafaktiska frågor. Vad skulle ha hänt om vi hade vidtagit åtgärd A istället för åtgärd B? Det här betyder till exempel att nya och populära maskininlärningsmetoder och randomiserade kontrollerade studier kan komplettera varandra. De svarar på olika ekonomiska frågor. Man kan till exempel använda maskininlärningsmetoder för att förutse vilka av våra nuvarande kunder sannolikt ger sig iväg och köper produkten annanstans. Randomiserade kontrollerade studier är ett sätt att identifiera åtgärder som effektivt kan reducera risken att kunderna försvinner till en annan butik.

Varför kan man upptäcka orsakssamband med hjälp av randomiserade kontrollerade studier? Om en viss prissänkning kan riktas mot en del av de potentiella kunderna, kan den ses som en ny åtgärd som man vill lära sig mer om. Den kan sedan jämföras med en kontrollåtgärd som riktas mot en annan grupp. Den andra gruppen kan utsättas för en annan prisnivå eller kanske kan de köpa varan till det nuvarande priset. Fördelningen av kunderna till de två interventionsgrupperna måste ske slumpmässigt för att säkerställa att de två grupperna är så lika som möjligt. Om de är likadana i början, betyder det att skillnaderna mellan grupperna (till exempel i mängden av köpta varor) efter interventionen har orsakats av åtgärden (till exempel prissänkning).

Man kan också utveckla produkter och tillverkningsprocesser med hjälp av randomiserade kontrollerade studier. Det finns företag som systematiskt använder randomiserade kontrollerade studier för att främja innovativ produktutveckling.

Man kan till exempel skapa olika versioner av sin webbsida eller digitala produkt, och allokera potentiella kunder till dem på ett randomiserat sätt. Efteråt kan man jämföra vilken version som fungerade bäst.

11

Mentorskap är en värdefull

erfarenhet för både mentorn och adepten

Melina Weckmans mentor hjälpte henne att få klarhet i sina egna tankar kring karriären och vad hon vill jobba med. För mentorn Oskar Storsjö hjälpte mentorskapsprocessen honom att utveckla sitt eget ledarskap. Båda anser att mentorskapsprogrammet var mycket lyckat.

Hankenalumnen Oskar Storsjö deltog i Hankens mentorskapsprogram som mentor för första gången under läsåret 2018–2019. Han hade positiva erfarenheter från tiden då han själv studerade och var med i programmet som adept, och nu ville han själv bli mentor.

– Jag tänkte att jag har något att ge.

Jag har några års arbetslivserfarenhet men ändå i relativt färskt minne hur jag gjorde i slutskedet av mina studier, och vilka steg jag tog i början av karriären.

Jag tänkte att jag gärna delar med mig av de lärdomarna så att de är till nytta för andra i samma situation, säger Storsjö.

Oskar Storsjö utexaminerades från Hanken med marknadsföring som huvudämne år 2011, och i dag jobbar han vid skadeförsäkringsbolaget If som utvecklingsdirektör. Storsjö blev mentor för Melina Weckman, som studerar på magisternivå med företagsledning och organisation som huvudämne. Hon ville ha en mentor för att diskutera med någon som redan jobbat ett tag inom det område hon själv är intresserad av.

– Jag har fått klarhet i vad jag tänker och vad jag själv vill, det har varit bra att bolla med någon som har gått igenom samma sak tidigare. Mentorskapsprogrammet har gett mig nya ambitioner och jag har fått goda råd, säger Weckman.

Hankens mentorskapsprogram är avsett för studenter som är i slutskedet av sina studier. Mentorerna i programmet är Hankenalumner som ställer upp och ger 12

av sin tid på frivillig basis. Den som vill bli mentor ska gärna ha åtminstone något slags erfarenhet från arbetslivet, men egentligen finns det bara ett strikt krav för att bli mentor, säger Mira Aarnivuo som är alumnkoordinator vid Hanken.

– Man ska vara Hankenalumn, och man ska så klart ha intresse för mentorskap men annars finns det egentligen inga specifika krav. Det är mer frågan om att lyckas göra en bra matchning mellan mentor och adept. Om vi har en yngre alumn som mentor så försöker vi hitta en adept som inte heller har så mycket erfarenhet från arbetslivet, säger Aarnivuo.

Aarnivuo sköter de praktiska arrangemangen kring mentorskapsprogrammet i Helsingfors i samarbete med Hankens karriärplanerare Susanna Paul.

Adepten den drivande kraften

Mentorskapsprogrammet går ut på att adepten och mentorn träffas ungefär en gång i månaden under ett läsår. Programmet startar i september och avslutas i maj. I början av programmet ordnas en gemensam träff för alla, där mentorparen får information och förslag till ämnen man kan diskutera under träffarna och en struktur för hur man bygger upp sitt mentorskap.

– Ämnena är karriärrelaterade, de handlar om funderingar kring karriär och framtid. Vi rekommenderar också att adepten och mentorn genast i början diskuterar vilka förväntningar de

har på programmet. Mentorn förväntas till exempel inte skaffa adepten ett jobb eller dela med sig av sitt nätverk, men ibland kan det kännas naturligt. Det är egentligen upp till mentorn, säger karriärplanerare Susanna Paul.

För att gå med i programmet krävs det engagemang också från adeptens sida – adepten förväntas vara den som tar initiativ till träffarna med mentorn.

Adepten ska vara redo att fundera på sina karriärmöjligheter och vad den vill göra med sin karriär. Melina Weckman förberedde sig inför träffarna genom att skicka de frågor hon ville diskutera under följande träff till sin mentor några dagar i förväg.

– På det sättet kunde min mentor reflektera över saken innan han kom till träffen. Jag använde ungefär en timme någon dag före träffen för att fundera och skriva frågor jag ville diskutera.

Och det hjälpte verkligen mycket, för jag har fått lite mer konkreta idéer då min mentor hann fundera på dem på förhand. Ofta kommer man kanske inte på konkreta lösningar om man inte är förberedd på frågan, säger Weckman.

Mentorskapet stöder det egna ledarskapet

Trots att det är adepten, och adeptens tankar kring karriär och framtidsplaner som är i fokus under mentorträffarna, är mentorskapet också en värdefull erfarenhet för mentorn.

Melina Weckman och Oskar Storsjö deltog i Hankens mentorskapsprogram läsåret 2018–2019.

– Jag upplever att jag har mycket nytta av att få förstå hur andra resonerar för att utveckla mitt eget ledarskap. Att jag får vara i en situation där jag kan sparra, utmana och stöda ger mig sådana färdigheter som jag också själv har nytta av i mitt yrke. För nya chefer i ledarposition är den här typen av uppdrag en bra övning, säger Storsjö.

Många mentorer i Hankens mentorskapsprogram har varit med som mentorer i flera år. För Oskar Storsjö var det här hans första erfarenhet som mentor, men han skulle gärna göra det igen.

– Absolut, jag tycker det har varit en mycket positiv upplevelse och väldigt nyttigt, och jag kan varmt rekommendera det för andra också. Jag tror att det är bra att det finns mentorer med olika profiler och erfarenheter i programmet, så att man kan matcha adepterna med en passande mentor, säger Storsjö. Även adepten Melina Weckman tycker att fler studenter skulle ha nytta av mentorskapsprogrammet.

– Jag skulle varmt rekommendera det för sådana som inte vet exakt vad de vill. I och för sig också för sådana som tror att de vet exakt vad de vill – ifall man är öppen för att man kanske ändå vill någonting annat. I princip skulle alla ha nytta av mentorskapsprogrammet, säger Weckman.

Hankens mentorskapsprogram

»» Vill du bli mentor? Fyll i ansökan på Hankens webbsida för alumner. Där finns också mer information om mentorskapsprogrammet, hanken.fi/alumni –> Engagera dig –> Mentorskap. »» Ansökningstiden för mentorer går ut i augusti, men i praktiken börjar alumnkoordinator Mira Aarnivuo och karriärplanerare Susanna Paul matcha paren redan i juni. »» Programmet pågår ett läsår, med start i september och avslutning i maj. »» I programmet ingår tre gemensamma träffar för alla som deltar i programmet, en kick off, en mellanträff och en avslutande träff. Däremellan träffas mentorn och adepten på egen hand. »» Krav på mentor: Man ska vara Hankenalumn, gärna ha åtminstone några års erfarenhet från arbetslivet, intresse och vilja att förbinda sig till programmet.

»» I Helsingfors finns mentorskapsprogrammet på svenska och engelska, i Vasa på svenska. »» Alumnkoordinator Mira Aarnivuo och karriärplanerare Susanna Paul koordinerar de svenska och engelska programmen i Helsingfors. I Vasa är det planerare Ann-Christine Hemming som koordinerar mentorskapsprogrammet. »» Adepterna är studenter som är i slutskedet av sina magisterstudier vid Hanken. Även nyutexaminerade har möjlighet att gå med i mentorskapsprogrammet, upp till ett år efter att de utexaminerats. »» Under läsåret 2018-2019 var antalet mentorpar 24 på svenska och 19 på engelska i Helsingfors, i Vasa 14 mentorpar. Antalet deltagare har hållits på ungefär samma nivå de senaste åren. Mentorskapsprogrammet ordnades första gången 2004.

T E X T OC H F OTO: CAMI LLA B ERG H ÄL L

13

Enad front för frihandel Sverige kommer att helhjärtat backa upp Finlands EU-ordförandeskap som tar vid från första juli, inte minst när det gäller strävandena att utöka frihandeln i världen. Det lovar Anders Ahnlid, Sveriges ambassadör i Finland.

Protektionismen breder ut sig igen över världen och Donald Trumps oförutsägbara förhandlingsstrategi utmanar världshandelssystemets regelverk. Skyddstullar och handelssanktioner har bidragit till att handeln inte längre växer fortare än produktionen globalt. För handelsberoende länder som Finland och Sverige drabbas den ekonomiska utvecklingen när frihandeln begränsas och möjligheterna att utnyttja globala värdekedjor försvåras.

– Efter åren 1995–2008, som var en gyllene era för frihandel och globalisering, har vi nu hamnat i en situation där EU har interna problem, Kina kontinuerligt bryter mot handelsavtal och Washington twittrar att ”handelskrig är bra och lätta att vinna”. Det finns tyvärr en risk för att Världshandelsorga14

nisationen WTO:s tvistlösningssystem rasar ihop, säger Anders Ahnlid, Sveriges ambassadör i Finland.

Han och Liisa Talonpoika, Finlands ambassadör i Sverige, höll i mars en föreläsning på Hanken i Vasa under rubriken Handelssystemets uppgång och fall – Sverige och Finland i en orolig omvärld.

Fungerande regelverk

Finland och Sverige har en lång tradition av att motarbeta handelshinder mellan länder och regioner. Ahnlid har själv en gedigen erfarenhet av förhandlingar kring handelsavtal. Han har bland annat medverkat som förhandlare i Uruguayrundan, som inleddes 1986 i Punta del Este och avslutades med att 123 länder undertecknade Marrakechavtalet 1994.

– Där var det spänt in i det sista, men tack vare EU:s eftergifter på jordbruksområdet lyckades vi få igenom krav på ett utvidgat system inom WTO. För världshandeln har det varit positivt att ha ett fungerande regelverk.

I den uppföljande Doharundan, som startade 2001, skulle även utvecklingsländerna tas med i WTO och världshandelssystemets regelverk utvidgas. Vissa framsteg gjordes, men när världsekonomin kraschade 2008 rann förhandlingarna ut i sanden.

– Det var viktigt att få med Kina i WTO, men efter att USA lämnade förhandlingsbordet har ett nytt avtal inte ens synts i kikaren, konstaterar Ahnlid.

Förtroendet prövas

Kina har sedan sitt inträde i WTO gyn-

BOK TIPSET HANNA SILVOLA FOTO: CAMILLA BERGHÄLL

Bättre förståelse för olika personligheter

Anders Ahnlid och Liisa Talonpoika föreläste på Hanken i Vasa i mars. De är eniga om att Finland och Sverige bör stå enade i kampen för frihandeln.

– Vi måste arbeta ännu tätare tillsammans inom EU för att står upp för frihandel och för att kompensera den eventuella förlusten av Storbritannien.

nats av en snabb ekonomisk utveckling, men bedriver enligt Ahnlid en restriktiv handelspolitik. EU och USA har inlett ett stort antal tvister i WTO mot Kina, bland annat om upphandlingsregler och utländska företags skydd av immateriella rättigheter i Kina.

– Hittills har Kina rättat sig efter de domar som fallit i WTO:s tvistlösningsorgan, men det finns en risk att Kina tappar förtroendet för systemet om USA fortsätter trotsa WTO:s regler.

När de två ekonomiska jättarna USA och Kina drar åt olika håll inom WTO ökar ansvaret på EU att främja den globala frihandeln.

– EU har hållit fast vid en positiv liberal handelspolitik, men tvingats lägga tid och resurser på Rysslands annektering av Krim, flyktingkrisen och brexit. Därför är det positivt att Finlands ordförandeskap betonar frihandeln, anser Ahnlid.

Vilka är frihandelsvännerna?

Liisa Talonpoika instämmer i Ahnlids lägesbeskrivning och betonar vikten av fortsatt bistånd och handelssamarbete med utvecklingsländer.

– I Norden och Nederländerna finns ett starkt stöd för frihandel, men jag vet inte riktigt var vi har en stor ekonomi som Tyskland. Det finns en risk att Tyskland påverkas av Frankrike som har en mer protektionistisk linje. Även hon framhåller att EU måste vara aktivt i frågor som berör världshandeln, också för andra politiska strävanden än de monetära.

– EU inkluderar alltid människorättsaspekten i sina förhandlingar. Ryssland, USA och Kina är däremot ingen drömtrio när det gäller att driva människorättsfrågor, konstaterar Liisa Talonpoika.

TE XT: JOH AN S V E N L I N | F O T O : L I N U S L I N D HO L M

Den västerländska kulturen idealiserar sällskaplighet, frispråkighet och andra karaktärsdrag som associeras med utåtriktade personer – personlighetsdrag som beskriver sociala, energiska och pratsamma personer som får energi av social samverkan. I motsats till det här har introverta personer traditionellt beskrivits som blyga, tysta och asociala personer som laddar sina batterier i ensamhet.

Vi är alla extroverta, introverta eller någonting mitt emellan. Linus Jonkmans bok Introvert – den tysta revolutionen visar tydligt de extrovertas dominans i vårt samhälle.

Som en följd av samhällspressen, försökte den introverta författaren leva som en extrovert person. Boken baserar sig på hans personliga erfarenheter kombinerade med fakta om hans personlighetsförsök. Jonkmans författarstil är analytisk och erbjuder djupa insikter om mänskligt beteende kombinerat med ironi och humor. Boken har valts till bästa HR-bok i Sverige.

Boken bidrar till att bättre förstå sättet att tänka, uppföra sig och den sociala interaktionen mellan familjemedlemmar, kolleger och studenter. För att tillämpa det här i universitetsvärlden måste vi ta i beaktande våra studenters personlighetsdrag och utveckla undervisningsmetoder och -material som maximerar studenternas inlärning. Introverta och extroverta studenter lär sig nämligen på olika sätt. Om man tar i beaktande olika personlighetsdrag även i affärsvärlden, blir det lättare att förstå varandra och våra sätt att arbeta. Boken påvisar också hur företag kan dra nytta av att anställa både extroverta och introverta medarbetare.

15

Omkring 5 procent av arbetstagarna upplever mobbning på arbetsplatsen. FOTO: ISTOCK/TOMMASO79

Mobbning är som tandvård – det preventiva arbetet är det effektivaste Mobbning påverkar den utsatta personens hälsa, men även kollegerna trivs sämre på jobbet och engagemanget för organisationen minskar. En transparent organisation med tydlig rollfördelning förebygger mobbning.

Ju tidigare man ingriper desto större är sannolikheten är att man lyckas få stopp på mobbningen.

Mobbning är upprepade negativa handlingar som sker över en längre tid.

Den beskrivningen ger Denise Salin, som forskar i mobbning på arbetsplatsen. Salin är professor i företagsledning och organisation vid Hanken.

– Mobbaren kan vara en chef, men också en eller flera kolleger som gaddar ihop sig. Det finns olika tolkningar av vad det betyder att det ska vara upprepat över en längre tid, men poängen är att det inte är enstaka handlingar utan ett systematiskt beteende, säger Salin.

Enligt Arbetshälsoinstitutet upplever omkring 5 procent av arbetstagarna i Finland mobbning på arbetsplatsen. För HR-direktören Anu Tuomolin är frågor kring mobbning något som hör till 16

jobbet. Tuomolin har jobbat med HR i närmare 20 år och i dag jobbar hon vid Aktia. Mobbning finns på olika nivåer och förekommer i allt från lindriga till allvarliga fall, men hon menar att det är något som hör till det finländska arbetslivet.

– Om jag blickar bakåt så är det något som förekommer i någon form hela tiden. Ofta kontaktar man i första hand HR-avdelningen som sedan börjar utreda saken. Till jobbet hör förstås också mycket preventivt arbete med syfte att förhindra mobbning, så det är nog en del av arbetsbilden, säger Tuomolin.

Mobbningen kan ha flera olika former.

Den kan vara arbetsrelaterad och handla om att man får arbetsuppgifter som är under ens kompetens, en orimlig ar-

betsbörda eller obefogad kritik. Personliga former av mobbning kan handla om att sprida rykten om en person, eller om att man säger kränkande, osakliga kommentarer om personens bakgrund eller utseende. Denise Salin nämner också social isolering som ett vanligt fenomen.

Påverkar både hälsa och arbetstrivsel

Mobbning påverkar både arbetstrivseln och hälsan för individen som blir utsatt.

Det finns mycket forskning på området och forskningen är enig, berättar Salin.

– När det gäller hälsoaspekterna rapporteras allt från psykosomatiska symtom till väldigt allvarliga depressiva symtom, det talas till och med om förhöjd självmordsrisk. Också fysiska symtom har folk rapporterat, så det finns helt klart ett samband med sämre mental hälsa och välmående, säger Salin.

Det inte är bara den som blir mobbad som påverkas, även kollegerna upplever

negativa effekter av mobbningen. I sitt jobb har Anu Tuomolin sett hur mobbningen påverkar omgivningen.

– Om det finns en inflammerad relation mellan två personer i en grupp på tio så påverkar det hela gruppen. Det inverkar på effektiviteten, trivseln och energin, och om situationen går riktigt långt utan att man tar tag i det så kan det leda till hälsoeffekter och sjukfrånvaro.

För organisationen orsakar mobbning sänkt effektivitet och förhöjda kostnader. Ofta är många medarbetare medvetna om vad som pågår, och det beror på organisationskulturen om man vågar ta upp saken till diskussion. En tyst passivitet är ett slags godkännande av dåligt beteende, säger Tuomolin.

I och med att en stor del av arbetet inom HR går ut på att skapa en arbetsmiljö där man trivs handlar det på många sätt om att förebygga mobbning, säger Anu Tuomolin.

Det inverkar på effektiviteten, trivseln och energin, och om situationen går riktigt långt utan att man tar tag i det så kan det leda till hälsoeffekter och sjukfrånvaro. För organisationen orsakar mobbning sänkt effektivitet och förhöjda kostnader.

– Anu Tuomolin –

– Frågor kring utveckling av organisationskultur och ledarskap, mångfald, att stöda och utveckla chefer och specialister – allt det här handlar om att bygga upp en arbetsplats där alla mår bra, kan vara sig själva och där det inte finns något behov av att bete sig dåligt mot någon och alla känner till spelreglerna, säger Tuomolin.

Enligt Denise Salin är det just det förebyggande arbetet som är det viktigaste när det gäller mobbning. Eftersom mobbningen tenderar att öka med tiden hänger sannolikheten för att man lyckas få stopp på mobbningen ihop med hur tidigt man griper in. Salin berättar att hon ibland använder en tandkrämstub för att beskriva mobbning på arbetsplatsen – det är lite som tandvård, säger hon.

Till vänster: Denise Salin är professor i företagsledning och organisation och forskar i arbetsplatsmobbning vid Hanken. Till höger: När man jobbar med HR hör mobbning på arbetsplatsen till arbetsbilden. Att jobba med HR-frågor har varit en röd tråd i Anu Tuomolins karriär, hon ville jobba med HR redan då hon studerade på Hanken på 1990-talet. FOTO: CAMILLA BERGHÄLL

– Det effektivaste är det preventiva arbetet. Och så är det lite som att gå till tandläkaren – om vi har lite obehag för det så då skjuter vi gärna upp det – och vad händer det då? Det blir värre och värre och det kräver större och större åtgärder. Så är det också med mobbningen – vi borde inte tveka, utan genast när vi märker att något är fel så borde vi gå till tandläkaren, för då är de åtgärder som behövs betydligt mindre, säger Salin.

Konflikter, oklarheter i rollerna och passivt ledarskap riskfaktorer

Salin har forskat särskilt i riskfaktorer för mobbning inom organisationer. Till de största riskerna hör sådant som har med rollkonflikter och oklarheter i rollerna på arbetsplatsen att göra.

– Oklarheterna kan handla om att man inte riktigt vet vad som förväntas av en. Och rollkonflikter handlar om att man upplever motstridiga förväntningar på sig på jobbet. En annan sak hänger ihop med en passiv ledarskapsstil.

Om chefen inte tar sitt ledarskapsansvar och varken engagerar sig i uppgiften eller i det socioemotionella på arbetsplatsen blir det ganska fritt spelrum för mobbning, säger Salin.

Att höja kunskapsnivån om mobbning är också en förebyggande åtgärd.

Enligt Salin är det bra att arbetstagarna själva blir bättre på att känna igen mobbning i ett tidigt skede. Man kan också vara uppmärksam på sitt eget beteende om man håller på att gå in i en klick som börjar bete sig mobbande. En antimobbningspolicy är också bra.

– Inte för dokumentets skull, utan för att man har tänkt igenom hur vi jobbar här, så att vi har en handlingsplan om vi upptäcker mobbning i organisationen, säger Salin.

Den färdigt genomtänkta processen

underlättar arbetet och ingripandet sedan när ett fall dyker upp. I sitt jobb ser Anu Tuomolin också en tydlig handlingsplan som ett viktigt verktyg.

– Det är viktigt att vi kan följa en färdigt genomtänkt och rättvis process.

När det gäller människorelationer finns det alltid flera sidor – det är verkligen inte svart och vitt, säger Tuomolin.

Förändring i organisationskulturen

Det går att få slut på mobbningen, men varje fall är unikt och det finns inte ett enda universellt recept som fungerar.

Att den mobbade till slut byter jobb tror Salin ändå är vanligt.

– Det finns ingen exakt statistik, men faktum är att det är en relativt vanlig och många gånger kanske till och med för offret den bästa utvägen, med tanke på individens hälsa och välmående. Sen är det ju en annan sak att det förstås inte har löst ett dugg på arbetsplatsen, säger Salin.

Anu Tuomolin har ändå sett en förändring under sin karriär. Organisationerna förändras hela tiden, och enligt Tuomolin går utvecklingen hela tiden mot det bättre, hierarkierna minskar och medarbetarna vågar säga ifrån.

– De yngre generationerna som kommer ut på arbetsmarknaden är mycket öppnare och mera direkta, och de förväntar sig en viss sorts kultur och omgivning av sina arbetsgivare. Det förebygger mobbning – det blir svårare och svårare att ha dold mobbning på arbetsplatsen, vilket är en jättepositiv sak. För 20–30 år sedan var det mera hierarkiskt, man vågade inte säga ifrån och det hörde till att man gjorde som chefen sa. Den här utvecklingen ser jag som något som leder till att vi får mycket bättre fungerande arbetsplatser, säger Tuomolin.

T EX T: C A M I L L A BE R G HÄ L L

17

Den som vill upphandla resurssmart behöver inte välja bort kvalitet mervärde man ibland kan vara beredd att betala mera för. Det kan handla om en upphandling av konsulttjänster där man ger extra poäng för relevant arbetserfarenhet, säger Hongelin.

Enligt Anja Hongelin måste uppköparen ha goda kunskaper om den vara eller tjänst som ska köpas för att kunna bedöma hur mycket man är beredd att betala extra för tilläggskraven. Eftersom utgångsläget ofta är att organisationer sållat fram konkurrensutsättningens alternativ med hjälp av stränga kvalitetskrav, påminner hon om att det inte alltid är nödvändigt att dela ut extra kvalitetspoäng, om det betyder att man då köper sådant som man eventuellt inte behöver.

Organisationerna blir allt bättre på upphandling

Offentliga upphandlingar – ett ständigt val mellan kostnadseffektivitet och högklassiga tjänster? Inte nödvändigtvis, säger Hankens jurist Anja Hongelin, som anser att media ibland ger en missvisande bild av konkurrensutsättningar.

När pressen tar upp problem som uppdagas inom social- och hälsovårdstjänster i vårt land, följer ibland en antydan om att offentliga aktörer än en gång siktat på det billigaste priset framom högklassiga tjänster i samband med upphandlingar. Många är upprörda över att den offentliga sektorn inte verkar bry sig om att köpa kvalitet för skattebetalarnas pengar.

Det här får Hankens jurist Anja Hongelin att höja på ögonbrynen: enligt henne är konkurrensutsättningar till för att sålla fram den bästa tjänsten eller produkten, uttryckligen också med tanke på kvalitet. För att överhuvudtaget ha en möjlighet att vinna en konkurrensutsättning, måste företag ofta uppfylla mycket stränga kvalitetskrav, även då valet av anbud sker på basis av billigaste pris, berättar Hongelin.

– Det kan vara frågan om servicebe18

skrivningar på tiotals sidor som redogör för miniminivån på tjänsten som upphandlas. Den som inte uppfyller kraven, faller bort, säger hon.

Följaktligen leder det här till att också den serviceproducent som står för det billigaste alternativet kan erbjuda högklassiga tjänster. Men för att faktiskt ha koll på vad som utgör en bra tjänst måste inköparen känna till sina behov.

”Köp inte extra i onödan”

Den upphandlande enhet som vill lägga extra fokus på kvalitet kan emellertid ge poäng för aspekter som kan tolkas vara av extra värde. Då får aktören poäng för kvalitet som överstiger miniminivån, vilket också ofta leder till att priset ökar.

– Det kan vara aspekter som inte är absolut nödvändiga, men som har ett

I slutändan är det ofta upphandlarens expertis som är avgörande. Situationer där man upptäckt brister inom upphandlade tjänster kan ha att göra med att upphandlaren varit otydlig i sina krav.

– Man har kanske inte haft en vision om exakt vad man behöver eller vilka minimikrav som borde ställas. I sådana fall är det snarast beställarens planering som borde ifrågasättas, inte upphandlingslagen eller företagen, säger Hongelin.

Eftersom offentliga organisationers anskaffningar görs med skattemedel, borde uppköpen göras med bästa möjliga expertis. Enligt Anja Hongelin har organisationer under åren blivit duktigare på att upphandla. Större organisationer kan ha hela team med upphandlingsexperter, systemspecialister och jurister.

- Men vi kan alltid bli bättre. Framför allt gäller det för organisationer att planera väl och utbilda sin personal. Frågan är viktig, eftersom väl genomförda upphandlingar ger en verklig möjlighet för den offentliga sektorn att spara pengar, summerar hon.

T EX T O C H F O T O : M I K A E L A R E M E S

Hankentidningen presenterar de nya externa medlemmarna i Hankens styrelse. I det här numret är det Janne Larma, som också satt i Hankens styrelse som studentrepresentant på 1980-talet.

”Hankens storlek är optimal

ur studentperspektiv”

Janne Larma är viceordförande i Hankens styrelse under perioden 2019– 2021. Styrelsearbetet ser annorlunda ut nu än för 30 år sedan, och han anser att samhörigheten inom högskolan är viktig för att skapa kontakter.

I sitt uppdrag som viceordförande vill Janne Larma bidra med expertis från näringslivet.

– Jag hoppas att jag kan tillföra någonting som gagnar Hankens vardag. På Hanken finns experter i undervisning, och jag hoppas på att kunna bidra med information från arbetslivet som kan hjälpa dem i deras arbete, säger Larma.

Larma är vd för den börsnoterade koncernen EQ, som genom investeringsbanken Advium jobbar med förmögenhetsförvaltning och corporate finance, närmare bestämt rådgivning i samband med företagsaffärer eller större fastighetstransaktioner. Larma grundade själv Advium år 2000, och han har jobbat inom bank och corporate finance så gott som hela sin karriär efter att han utexaminerades från Hanken 1989. Studietiden är en viktig tid för att nätverka

och skapa kontakter, säger han.

– Jag vet inte om det finns en optimal storlek för en högskola, men jag tror att Hanken är ganska nära det ur studentperspektiv. Högskolan är tillräckligt stor, men samtidigt lagom liten för att studenterna ska känna sig ”hemma” och kunna bekanta sig med de flesta på sin årskurs. Under studietiden är ju samhörigheten jätteviktig för att trivas och för att orka studera. Sedan i arbetslivet är kontakter jätteviktiga, och de människor du lärt dig känna under studietiden är en enorm tillgång, säger Larma.

Larma har i själva verket varit medlem i Hankens styrelse redan tidigare. Det var i slutet av 1980-talet då han under sin studietid var styrelsemedlem som studentrepresentant i ett års tid.

Mycket har ändrats sedan dess, endast mötesrummet är det samma.

– Det var mycket striktare och formellare då. Men jag tror att det gäller alla styrelser, numera handlar arbetet mer om att diskutera och utbyta tankar. Då var det ganska långt på det sättet att någon presenterade någonting, och så röstade man ifall man förordar eller förkastar förslaget. Det var inte så mycket diskussion, säger Larma.

Med tanke på framtiden anser Larma att Hanken är en viktig del av utbildningen i Finland.

– Hanken har klarat sig väl och man har gjort mycket bra saker för att förbättra Hankens position, men jag tror att det ännu finns mycket att göra. För att vi ska klara oss i konkurrensen måste vi fortsättningsvis ha bra lärare, och ställa höga krav på studenterna. Ju bättre studenter som utexamineras desto bättre placerar de sig i samhället och desto bättre högskola blir Hanken, säger Larma.

T EX T O C H F O T O : C A M I L L A BE R G HÄ L L

19

HR direktör Inka Huttunen vid Teosto är glad över samarbetet med Hanken.

Teosto vill bidra med kunskap om musikmarknaden

Upphovsrättsorganisationen Teosto kan ge studenter vid Hanken en insyn i upp­ hovsrättsfrågor, och bidra med intressanta ämnen för pro gradu-avhandlingar.

Teosto förvaltar upphovsrätter för kompositörer, textförfattare och förläggare inom musikbranschen. Vid Teosto är HR direktör Inka Huttunen glad över samarbetet med Hanken.

– Vi har ibland fått förfrågningar om samarbete av personer som vill skriva sin pro gradu-avhandling för oss eller göra sin praktik hos oss, och vi ville ha lite mer struktur på den här delen av vårt arbete. Så Hankens partnerprogram är precis det vi har letat efter, säger Huttunen.

Teosto grundades 1928. Organisationen ger musikanvändare tillstånd att använda musiken, gällande allt från radiokanaler och musiktjänster som Spotify till konsert- och evenemangarrangörer. Verksamheten grundar sig på att upphovsmän, det vill säga kompositörerna, författarna och förläggarna, ska få betalt för sina kompositioner och sin musik när den används.

– Vi gör det lätt och smidigt för musikanvändarna att använda musik i sin verksamhet. Vi erbjuder licenser för oli-

ka ändamål, samlar in ersättningar från användarna och utdelar dem till tonsättare, textförfattare och förläggare.

För oss är det viktigt att våra kunder, oberoende av om de är användare eller rättsinnehavare, får bra, snabb och rätt service, säger Huttunen.

Teosto är en non-profit partner i Hankens partnerprogram. Genom samarbetet kan Teosto bland annat bidra med att föreläsa om musikbranschen och upphovsrätten samt om organisationens serviceproduktion som enligt Huttunen är unik.

– Teosto är Finlands största upphovsrättsorganisation, och det är något vi är stolta över. Det är 91 år sedan Teosto grundades av tonsättarna, och vi ger fortfarande ett mervärde genom våra tjänster och vår kunskap om musikmarknaden eftersom vi är mitt i den, säger Huttunen.

Teosto välkomnar också studenter som är i slutskedet av sina studier och som vill skriva sin pro gradu-avhandling för organisationen.

– Vi kan ge olika ämnen att utforska som skulle vara intressanta både för studenten och för oss. Vi medverkar också gärna i att ge Hankens studenter en bild av hur arbetslivet ser ut, och öppnar gärna dörrar till arbetslivet där det finns möjlighet, säger Huttunen.

T EX T & F O T O : CA M I L L A BE R G HÄ L L

L ÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI

Hanken Partner

Hanken Branding Partner

Hanken Non-Profit Partner

FÖR NÄRMARE INFORMATION:

Näringslivsplanerare Nikoline Stenman-Möller, 040 352 1380, nikoline.stenman-moller@hanken eller näringslivskoordinatorn i Vasa Minna Kullas, 050 5350 197, minna.kullas@hanken.fi

20

DET HÄR GJORDE VI...

H ANK E N P R E S E N TE R A R I VARJE N U M M ER T VÅ ALU M N ER SOM BERÄTTA R HUR D ER A S S E NA S TE MÅ N A D PÅ J O BBET H AR VARIT. DEN H ÄR GÅN GEN TRÄ FFA R VI M A L I N UN N É RU S OCH JO E L S UN ABAC KA.

Malin Unnérus ansvarar sedan mars för privat­kunderna på Handelsbanken i Finland.

Hennes titel är Head of Private Customers, och hon jobbar bland annat med stöd för försäljning och med att utveckla tjänster för privatkunder. Hon ansvarar även för kundtjänsten, som hjälper kunderna via telefon.

Unnérus utexaminerades 2000 från Hanken i Helsingfors med huvudämnet marknadsföring, men hon har jobbat heltid sedan år 1997.

Våren har inneburit en del förändringar för henne, eftersom hon bytt från en tjänst till en annan inom banken.

– Till mitt tidigare ansvarsområde hörde utveckling av våra digitala tjänster och vi håller som bäst på att genomföra ett pilotprojekt med en ny mobilbanksversion. Jag har inte ännu kunnat fokusera på mitt nya jobb fullt ut, konsta­terar Unnérus.

På Handelsbanken ligger fokus på lönsamhet, kundnöjdhet och hållbarhet. I takt med att bankverksamheten digitaliseras förflyttas fokus på kontoren till att erbjuda rådgivningstjänster.

– Under den senaste månaden har vi haft olika möten om hur vi ska utveckla rådgivningsprocessen och vårt rådgivningssystemstöd.

Att samarbeta med kontorscheferna, ledningen och olika projekt både i Sverige och Finland hör till vardagen.

– Vi ordnade förra veckan en dag för kundrådgivarnas privatkunder där vi berättade om nya tjänster och hur vi kan stöda kontoren i sitt arbete med kunderna, säger Unnérus.

Unnérus trivs med sitt jobb och alla de utmaningarna som hon möter.

– Det är spännande och stort. Vi har tuffa målsättningar och jobbar långsiktigt. Det kräver att man är seg och får upprepa samma saker flera gånger, säger Unnérus. Även om målsättningarna är tuffa, är kollegornas framgång en höjdpunkt för Unnérus.

– Det bästa är när jag märker att mina kollegor lyckas med våra mål och att se att vi går framåt, säger hon.

Joel Sunabacka är chef för tillväxt och utveckling på Ålandsbanken i Finland. Han utexaminerades från Hanken i Vasa 2014 och studerade entreprenörskap, företagsledning och organisation. Till vardags jobbar han i Vasa som chef för private banking och med att utveckla kundupplevelser och tillväxt.

Under den senaste månaden har Sunabacka träffat kunder och deltagit i private bankingdagarna i Hangö tillsammans med runt trettio andra anställda på Ålandsbanken i Finland och planerat för en slutspurt inför sommaren.

Sunabacka reser en hel del och det finns inga vanliga arbetsdagar för honom – det varierar från dag till dag och det är därför han trivs så bra.

– En bra dag sitter jag i Vasa med mina kollegor och planerar hur vi ska kunna utvecklas och göra business utan att behöva springa fortare utan istället tänka smartare, säger Sunabacka.

För honom spelar kollegorna en stor roll i vardagen – han har roligt på jobbet och tycker att det är roligt att komma på jobb på måndag

morgon. Men för honom är det också viktigt att bli utmanad.

– Jag behöver utmaningar och får inte bli uttråkad på jobbet. Jag vill ha ganska mycket frihet och det har jag fått här – jag får göra saker på mitt sätt. Även om Sunabacka älskar att träffa kunder och jobba med dem, är det också kunderna som ibland kan stå för motgångar i vardagen.

– Vi jobbar med människor och med att göra affärer, och det är självklart att alla affärer inte går i mål. Det är definitivt en motgång då man satt mycket tid på en kund som sedan väljer någon annan.

Sunabacka har jobbat på Ålandsbanken i sex år. Enligt honom har det varit intressant att få vara en stor del av utvecklingen.

– Det är fint att man vågat ge ansvar till en ganska ung kille och att jag fått möjligheten att förverkliga mig själv och växa med organisationen, säger han.

Malin Unnérus

Det bästa är när jag märker att mina kollegor lyckas med våra mål.

TEXT: CHARLOTTE LINDBERG | FOTO: TITTA KINNUNEN

Joel Sunabacka

Jag behöver utmaningar och får inte bli uttråkad på jobbet.

TEXT: CHARLOTTE LINDBERG | FOTO: SOFIA NÄS

21

BRIEF IN EN GLISH

Art Makes Hanken Students Think in New Ways

The artwork Loppis (2013)

by Paulina Pietilä is a part of The Nordic Conteporary Art Collection (NoCo).

P H OT O : N IKLA S GER KMAN

Hanken turns 110 years this year and the art exhibition Nordic Contemporary Art Collection is a part of the anniversary festivities, which hold the theme of creativity. Thirteen pieces are exhibited.

“One of Hanken’s roles is to create the entrepreneurial atmosphere needed for creativity – and we will be outside our comfort zone”, says Rector Karen Spens.

Spens hopes that the art exhibit will inspire questions and open discussions amongst students and staff.

“The traditional image of a business school is something to consider. What is our role in society? We can be the place where you think a little differently”.

The exhibition opened 21 May in connection with a donor evening. The evening was simultaneously the launch for the new fundraising campaign Hanken 110, with creativity as its theme.

Camilla Wardi, Head of Corporate Relations and Outreach, says that it’s

World Challenges Tackled in Unique Collaboration between Universities and Companies For the third year in a row, Hanken students faced the challenge of finding solutions to the world’s most demanding problems within the course Tackling World Challenges, an ambitious project between Hanken, Stockholm School of Economics and USI Lugano in Switzerland.

Liisa Välikangas, Professor of Innovation Management, wants to teach students how to cope with seemingly overwhelming challenges. This year’s task was to find a solution to how large companies can minimize food waste.

“The amount of food thrown away every year is unimaginable. Even though the waste entails costs for the company”, the problem is unsolved.

The aim is to get the students to realise that complex problems don’t have straightforward solutions. A part of the attraction of the course lies in students working closely with companies. This year 22

they developed ideas for Nestlé. Students Henna Konsti and Alexander Silén, both students from Management and Organisation, felt that the theme was challenging, but also very rewarding.

“You could come up with a very good idea for minimising food waste, to realise later on that it causes more emissions.

This shows the importance of thinking in a larger perspective”, says Konsti.

“It was useful to see that even though a particular solution might not solve the entire problem, it can contribute to the larger puzzle”, says Silén.

The working method for the course is parallel to the American COIL- concept (Collaborative Online International Learning). The international groups worked together through different platforms and video conferences. The participants in the course met at the kick-off at Hanken in February and at the final conference in Lugano in May.

natural to link the campaign to the anniversary year.

“There is certainly a need for investing in creativity and creative learning. The school must modernise its learning environment, we need new educational tools and new data bases for research”, says Wardi.

Karen Spens points out that if Hanken wants to be a modern business school, state funding is not enough.

“The donations are the gold lining of our existence. Staying with today’s fast developing world is expensive and the donated funds make investments such as Hanken Business Lab possible”, she says.

Among other things, Hanken is currently raising funds for Quantum, a centre for finance, accounting and governance. Quantum, with its creative lecture spaces, will be close to the restaurant at the heart of Hanken.

Henna Konsti and Alexander Silén attended the course Tackling World Challenges.

PHOTO: MIKAELA REMES

Mentorship is a Valuable Experience for Both Mentor and Mentee Hanken Alumnus Oscar Storsjö participated for the first time in the Hanken Mentorship Programme during the academic year 2018–2019.

His experiences from the programme as a mentee were positive, and now he feels that being a mentor is a valuable experience.

“It helps me develop my leadership skills when I can understand how others reason. The fact that I can be a sounding board, that I get to both challenge and support, gives me skills that I can benefit from in my profession”, says Storsjö.

Storsjö graduated from Hanken in 2011 with a major in Marketing

Preventive Action – the Most Effective Way to Prevent Workplace Bullying Bullying consists of repeated negative actions that happen over a longer period of time, describes Denise Salin, Professor in Management and Organisation at Hanken.

“The bully can be a manager, but also one or several colleagues who gang up.

There are different interpretations of what repeated means, but the point is that these actions are not individual occurrences but rather constitute systematic behaviour”, says Salin.

According to the Finnish Institute of Occupational Health about 5 percent of employees experience workplace bullying. Bullying can entail receiving tasks beneath one’s competence, an unreasonable workload or unjustified criticism. Personal bullying can be

Melina Weckman and Oskar Storsjö participated in the Mentorship Programme 2018–2019.

PHOTO: CAMILLA BERGHÄLL

and today he works at the insurance company If as Head of Concepts and Business Development. Storsjö was mentor for Melina Weckman, who is completing her Master’s studies within Management and Organisation.

“It’s been useful to have someone to talk to who’s been in the same situation.

The Mentorship Programme has given me new ambitions and the advice I’ve got has been very good”, says Weckman.

The Hanken Mentorship Programme is for students in the final stages of

their studies. The mentors are Hanken Alumni who engage as mentors voluntarily. Mentors should have at least some experience from working life and a genuine interest in mentorship.

The Mentorship Programme starts in September and ends in May and the mentor and mentee meet approximately once a month.

Do you want to be a mentor? Apply at hanken.fi/alumni –> Engage –> Mentorship, where you will also find more information about the programme.

Denise Salin is Professor in Management and Organisation at Hanken. Her research field is workplace bullying.

PHOTO: CAMILLA BERGHÄLL

spreading rumours, or expressing offensive comments. Social isolation is also a common phenomenon.

According to Salin, role conflicts and uncertainties surrounding roles in the work place are the largest risk factors for bullying.

“Another related aspect is a passive leadership, allowing more room for bullying”, says Salin.

Bullying affects both the working environment and the health of the

person subjected to it. There is a vast amount of research within the field, all unequivocal. However, besides the actual victim, other colleagues also feel the negative effects of bullying.

According to Denise Salin, preventive work is the most effective way to put an end to bullying. Since bullying tends to increase over time, the chances of stopping bullying are higher with early intervention.

23

HANKENDAGEN 20.9.2019 HELSINGFORS / HELSINKI

KREATIVITET – värdeskapande vägvisare CREATIVITY – directing value creation

HUVUDTALARE / MAIN SPEAKERS Ann Hellenius CIO/CDO, Scandic Hotels

Nio nycklar för att lyckas som ledare i en datadriven snabbrörlig värld

Arjan Erkel Writer, speaker, activist

Fight for your freedom

Program och anmälan på / Programme and registration at HANKEN.FI/HANKENDAGEN