Issuu

A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

2/18 I DETTA NUMMER: 2 Hänt på Hanken 4 Ledaren: Minna Martikainen 5 Så når man forskareliten 6 Forskar för hårt drabbade 8 Hon leder HUMLOG 9 En annorlunda EMBA-resa 10 Nu rapporteras hållbarhet 12 Serieentreprenör knep pris 13 Kolumnen 14 Vägen ut ur fattigdomen 15 Boktipset 16 Utlänningar prisar Hanken 18 Språk fascinerar forskare 20 Partnersidan 21 Så gick det till 22 Brief in English

Humlog-institutet 10 år, behövs mera än någonsin. Jobbar för att öka hjälparbetarnas säkerhet. Sidorna 6–8 1

H Ä N T PÅ H A N K EN

NÄTVERKA FRAMGÅNGSRIKT

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

HUMLOG 10 ÅR Humlog-institutet vid Hanken stod i slutet av april värd för ett seminarium om aktuella utmaningar inom humanitärt bistånd och humanitär logistik. Seminariet ordnades för att fira institutets 10-årsjubileum. Riksdagsman Pekka Haavisto, som har många internationella uppdrag, underströk i sitt bandade anförande vikten av att stöda lokala strukturer i kriszoner och att behoven av hjälp har förändrats. – Idag spelar sociala medier en stor roll i ett krisläge och är livsviktiga för personer som försöker nå sin familj. Mobiltelefoner spelar en allt större roll i att lyckas nå dessa personer, sade Haavisto. Kalle Löövi, direktör för internationell hjälpverksamhet på Finlands Röda Kors, betonade å sin sida framstegen som skett inom biståndet då samarbetet har ökat mellan olika hjälporganisationer. På fältet finns dessutom små lokala aktörer och kommersiella aktörer. Läs mera om Humlogs 10-årsjubileum på sidorna 6–7.

Hankens första Alumni After Work-tillställning i slutet av april var en succé med god stämning, intressant program och många deltagare. Temat för kvällen var hur man nätverkar framgångsrikt. Tricia Cleland Silva, Metaphora International, inledde med tankar kring sociala medier och Christopher Thölix, MPS Sverige, tog vid och delade med sig av sin gedigna rekryteringserfarenhet. Evenemanget avrundades med en paneldiskussion kring socialt nätverkande i vilken också Annika Vainio, Snellman Pro Oy, Yesmith Sánchez, The Shortcut, och Nicolas Dolenc, Smarly.io, deltog.

AI PÅ FINANCE DAY Den årliga Hanken Finance Day samlade 45 deltagare en förmiddag i april och temat för den här gången var artificiell intelligens och finansbranschens framtid. Ville Hulkko på Silo.AI, Jan Bäckström, PwC och Mikael Ahtokari, Danske Bank föreläste kring temat.

ÅRETS FÖRELÄSARE OCH LÄRARE

NYA EMBA-ALUMNER

Hankens studentkår röstade fram Mikko Vesa, forskardoktor i företagsledning och organisation, till Årets föreläsare 2017. Mikko Vesa kopplar de teoretiska metoderna till praktiska, välkända exempel från företagsvärlden och hans kurser är välplanerade och utnyttjar effektiva inlärningsmetoder. Även Studentföreningen i Vasa utsåg Årets lärare 2017. Forskardoktor Jesper Haga, som undervisar i finansiell ekonomi tilldelades titeln för tredje året i rad. Valet motiverades med att Haga är en mycket lyhörd och hjälpsam föreläsare som sprider positiv energi.

Hanken kan nu säga grattis till deltagarna i EMBA 18, som utexaminerades under festliga former i slutet av mars. Samtidigt gick startskottet för en ny grupp då EMBA 20 inledde sina studier.

I samarbete med Finlands Ekonomer. Dina partners genom hela karriären! www.niord.fi | niord@ekonomit.fi

KOMPETENSUTVECKLING

PERSONLIG UTVECKLING

DITT NÄTVERK TILL 3700 EKONOMER

FRITIDSSTUGOR I TAHKO OCH HIMOS

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

KALENDERN

OKTOBER 2018 M

12.10 Hankendagen i Vasa Se www.hanken.fi/alumni för mer information och anmälan.

FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

GOTT BETYG AV INTERNATIONELLA STUDENTER Under hösten 2017 deltog Hanken tillsammans med 129 universitet från 17 olika länder runt om i världen i International Student Barometer (ISB), som är en global enkät riktad till samtliga internationella studenter vid högskolor och universitet. Hankens internationella studenter är mest benägna av alla att rekommendera sitt lärosäte. Hela 94,3 procent skulle enligt ISB rekommendera Hanken. Studenterna är nöjda med sin upplevelse och anser sig vara verkligt engagerade i sina studier. På områden som kursinnehåll, inlärningsstöd, kvaliteten på föreläsningarna och föreläsarna klarar sig Hanken klart bättre än snittet i en nationell jämförelse. Också stödfunktionerna och studentkåren får beröm. En speciell eloge får föreläsarna för sina goda kunskaper i engelska och dessutom omnämns forskningen som särskilt stark på Hanken. Läs mera om resultaten i International Student Barometer på sidan 16.

FLERA VILL TILL HANKEN Sammanlagt 1 254 personer sökte till Hankens integrerade kandidat- och magisterutbildning i Vasa och Helsingfors i år. Det är 140 personer mera än i fjol. Därmed håller den positiva trenden i sig för 11:e året i rad. – Vi är mycket nöjda med resultatet. Hankens höga kvalitet på utbildningen uppskattas, vilket bekräftas av att allt fler söker sig hit, säger antagningsplanerare Linda Martelius. Hanken kommer också för första gången att anta en finalist ur Ekonomiguru-tävlingen. Från och med i år är Hanken med i den gemensamma antagningen till ekonomutbildning. Av studenterna antas 60 procent på basis av sina studentbetyg. Man kan också bli antagen via ett urvalsprov, som är detsamma för alla universitet i Finland med ekonomutbildning.

VILL DU BLI MENTOR? Mentorskapsprogrammet 2017–2018 i både Helsingfors och Vasa har nu avslutats efter ett synnerligen lyckat år. Programmet, som går både på svenska och engelska, lockade rekordmånga deltagare då totalt 56 alumner ställde upp som mentorer. Man kan nu söka till nästa mentorskapsprogram 2018–2019 på adressen hanken.fi/alumni. Är du vår följande mentor?

ROGER HOLM NY STYRELSEMEDLEM Hanken har kompletterat sin styrelse med en extern medlem. Den nya medlemmen, Roger Holm, är direktör för affärsområdet Marine Solutions och direktionsmedlem på Wärtsilä. Holm har haft flera topposter vid Wärtsilä och hans utnämning stärker förhållandet mellan Hanken och näringslivet. Roger Holm är född 1972 och är ekonomie magister från Hanken i Vasa med finansiell ekonomi som huvudämne. Holm efterträder Anna Häggblom som lämnar styrelsen på egen begäran. Styrelsen har tio medlemmar, varav fyra representerar näringslivet och övriga intressenter. De övriga externa medlemmarna är Björn Wahlroos (styrelseordförande för Sampo, UPM, Nordea), Jannica Fagerholm (vd för Signe och Ane Gyllenbergs Stiftelse) och Lars Ågren (högskoledirektör vid Handelshögskolan i Stockholm). Styrelsens mandatperiod sträcker sig till utgången av detta år.

AVHANDLING BELÖNADES Akavas styrelse har tilldelat FD Paula Koskinen Sandberg OP Försäkringars forskningsstipendium för hennes doktorsavhandling inom företagsledning och organisation. Hankendoktorn Paula Koskinen Sandberg har forskat inom jämlika löner och finländsk lönepolitik ur ett jämlikhetsperspektiv. Hennes doktorsavhandling har titeln ”The Politics of Gender Pay Equity”. Stipendiet delas ut varje år och riktas till förtjänstfull forskning som är relevant för arbetsmarknadsorganisationen och dess verksamhet. Jämlika löner är ett viktigt tema för Akava och ett av motiven till att belöna Koskinen Sandbergs avhandling. – Stipendiet gläder mig mycket eftersom det är ett fint erkännande för mitt arbete och visar att också kritisk forskning är både tillåten och uppskattad på den finländska arbetsmarknaden. Stipendiet kommer jag att använda för ett forskarbesök utomlands, säger Koskinen Sandberg.

TEACHING DAY Teaching Day är ett årligt seminarium om lärande och pedagogik för Hankens lärare, forskare och doktorander och gick i år av stapeln i Helsingfors i mitten av maj. Under dagen fick deltagarna möjlighet att lära sig och dela med sig erfarenheter inom undervisning. I år fick deltagarna bland annat veta mera om hur dataskyddsförordningen GDPR påverkar lärarnas arbete. De fick också exempel på blandade inlärningsmiljöer som kombinerar traditionella klassrumsmetoder med modernare datormedierade aktiviteter. 3

L E DA R E N

Antagningen förnyas – hot eller möjlighet? Antagningen till ekonomiutbildningarna i Finland förnyas våren 2018. En av de största förändringarna är att alla ekonomutbildningar i Finland numera tillhör samma antagningssystem, oberoende av utbildningens språk. Dessutom kommer 60 procent av de sökande att antas på basis av studentexamen, medan 40 procent av studerandena fortsättningsvis kommer att antas på basis av urvalsprov. Slutligen kommer också urvalsprovet att förändras så att det inte kräver lika mycket förberedelse som tidigare. Den största förändringen för sökandena till Hanken är att vi nu gått med i den gemensamma antagningen till ekonomutbildningar. Det nationella samarbetet är för Hankens del väldigt intressant då vi nu för första gången kommer att kunna jämföras direkt med de andra högskolorna. Vårt antagande är naturligtvis att resultaten avspeglar vår högklassiga utbildning till vilken duktiga och motiverade sökande antas. För första gången kommer också 60 procent av de sökande att antas direkt på basis av sina resultat i studentexamensprovet. Den här delen av reformen har väckt mest kritik. Orsaken till den här förändringen ligger i den nationella målsättningen att förenkla antagningsprocessen och göra den konkurrenskraftigare internationellt. Förhoppningen är att en enkel, nationellt definierad ansökningsprocess kommer att bidra till att fler finländska ungdomar väljer att söka till inhemska högskolor. På så sätt hoppas man motverka hjärnflykten bland allt mer internationellt sinnade ungdomar. Kritikerna av den så kallade direktantagningen glömmer ofta, medvetet eller omedvetet, att inte alla kommer att antas på basis av betyg. De anser att det är orimligt att gymnasiestudierna, på inträdesprovets bekostnad, ges en så stor vikt då studieplatserna fördelas. Argumentet för och tanken bakom reformen har varit att explicit belöna det hårda arbete som studenterna gjort i gymnasiet. Dessutom kommer fortfarande 40 procent av studieplatserna att delas ut på basis av urvalsprovet. Den sista förändringen gäller själva inträdesprovet. Ett klart krav är att inträdesprovet inte längre får förutsätta en lång och arbetsdryg förberedelse av den sökande. Därför baserar sig urvalsprovet till ekonomutbildningarna på målen och det centrala innehållet för tre gymnasiekurser – på så vis har majoriteten av de sökande möjlighet att förbereda sig för urvalsprovet redan under gymnasietiden. Reformens främsta mål är att på det nationella planet förenkla finländska ungdomars övergång från gymnasiet till högskolorna. Vi hoppas och tror att reformen kommer att stöda Hanken i dess målsättning att fortsättningsvis locka motiverade sökande nationellt och internationellt. MINNA MA RTIKA INEN PR OREKTOR 4

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 T.F. CHEFREDAKTÖR Hanna Donner ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Mira Aarnivuo Maria Backman Margareta Granholm Marlene Günsberg Jesper Haga Minna Kullas Charlotta Niemistö Henrich Nyman Samuli Seppävuori Björn Sundell Johanna Wretdal REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 60 16 e-post: hanken@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn 09 888 6016 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hanken.fi/alumni eller kontakta alumnkoordinator Mira Aarnivuo tfn 050 552 7271 e-post: mira.aarnivuo@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Grano Oy, Vasa ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2018 nr 2: 30.5, nr 3: 26.9, nr 4: 28.11 PÄRMFOTO Patrik Lindström PÅ BILDEN Gyöngyi Kovács och Jean Mouho

Han hör till eliten enligt FT Financial Times ranking av handelshögskolorna i världen baserar sig delvis på de vetenskapliga artiklar som forskarna vid högskolorna publicerat i 50 utvalda vetenskapliga tidskrifter. Bland annat därför är det viktigt att forskningen är av högsta internationella klass i forskningsintensiva universitet som Hanken.

n av dem som lyfter Hankens profil är Jaakko Aspara, som för ungefär fyra år sedan utnämndes till Grönroos professor i marknadsföring. Han har under de senaste åren fått sju vetenskapliga artiklar publicerade i någon av de 50 tidskrifterna på FT:s rankinglista. Aspara konstaterar att det inte finns någon genväg till publicering i de här tidskrifterna. – Det gäller att nästan helt koncentrera sig på den artikeln eftersom de här tidningarna har de strängaste vetenskapliga kraven, säger han.

IMPONERANDE DATA BEHÖVS

Största delen av tidskrifterna på FT:s lista är amerikanska. Enligt Aspara innebär det att den empiriska forskningen och datan bakom en artikel är av central betydelse. – I Europa är forskningen mera teoretisk och filosofisk än i USA, där man mera betonar empirisk data. Det kräver i sin tur en systematisk och imponerande datainsamling på en nivå som vi allmänt taget inte är vana vid i Europa, säger han. Aspara berättar att de amerikanska kraven på empiriska data för att bli publicerad i en FT 50-publikation passar honom personligen. – Jag gillar att samla och analysera data och ser en publicering som en bekräftelse på att jag har kunnat skapa empirisk forskning på hög vetenskaplig nivå. En extensiv, systematisk insamling av unika data är det bästa sättet att fånga intresset bland tidskrifterna på FT 50-listan, säger han.

FRUKTBART SAMARBETE

Aspara betonar att samarbete med andra forskare kring artiklarna ökar chansen för publicering. Till exempel hans färskaste artikel i FT 50 tidningen Journal of Marketing, ”Relational price discounts: Consumers’ metacognitions and nonlinear effects of initial discounts on customer retention” är skriven tillsammans med forskarna Maria del Rio Olivares, Kristina Wittkowski, Tomas Falk och Pekka Mattila från Aalto-universitetet. I forskningen undersöktes hur initiala rabatter till nya kunder påverkar kundlojaliteten på längre sikt. Artikeln baserade sig på fältdata från ett försäkringsbolag med flera hundra tusen kunder, samt ett kompletterande laboratorieexperiment. – Vår empiriska forskning visade att en moderat rabatt på ca. 10–30 procent gav största chansen att skapa ett hållbart kundförhållande. Lägre eller högre initiala rabatter hade närmast negativa effekter. I laboratorieexperimentet testade vi sedan vilka psykologiska mekanismer som kunde förklara varför rabattens storlek inte linjärt förklarade kundernas beteende, säger Aspara.

Jaakko Aspara baserar sina vetenskapliga artiklar på omfattande empirisk data, vilket enligt honom är något av ett krav för att attrahera högt rankade amerikanska företagsekonomiska tidskrifter. FOTO: HANNES VICTORZON

JAAKKO ASPARA » Född 1981. » Har doktorerat vid både Helsingfors handelshögskola (2007) och Konstindustriella högskolan (2009) och är diplomingenjör från Tekniska högskolan (2004). De tre högskolorna bildar numera Aalto-universitetet. » Arbetat på Hanken som Grönroos professor i marknadsföring sedan 2014. Innan det var han professor i marknadsföring samt design business management på Helsingfors handelshögskola och Aalto-universitetet.

LÅG TIMPENNING

Publicering i en FT 50-tidning är viktig för forskare i universitetsvärlden av en enkel orsak: Det krävs publicerade artiklar i högt rankade vetenskapliga publikationer för att avancera i den akademiska världen. – I relation till den tid som forskningen tar blir timpenningen ganska låg. Man ska nog genuint tycka om att forska och skriva för att fortsätta, säger Aspara. Hans mångsidiga och tvärvetenskapliga forskning fokuserar på strategisk och finansiell marknadsföring, nya affärsmodeller och marknadsdynamik samt konsumentbeteende. – Som bäst forskar jag bland annat i konsumenternas reaktioner på nya affärsmodeller vilka baserar sig på uthyrning eller delning i stället för ägande, samt i prissättningslogiken bakom delningsekonomin, säger Aspara. BO IN G VE S 5

H UM LOG 10

FRÅN SÅRFÖRBAND TILL DIGITALA PLATTFORMAR Humanitär logistik handlar om att skapa en försörjningskedja som gör att nödställda får rätt hjälp vid rätt tidpunkt. I april firade Humlog-institutet tio år genom att bjuda in samarbetspartners och experter för diskussion om framtida utmaningar.

umanitär logistik har egentligen funnits i tusentals år. Människor har hjälpt varandra under och efter katastrofer. Fundamentet till den moderna katastrofhjälpen tillskrivs ändå ofta Röda Korsets grundare Henry Dunant. Han som år 1859 på slagfältet i Solferino i Norra Italien, tillsammans med kvinnor från byarna intill, började hjälpa sårade soldater.   Inom de humanitära organisationerna ansågs logistiken länge vara ett nödvändigt ont – en (enorm) kostnadspost i budgeten. Efter jordbävningen i Indiska Oceanen julen 2004, där både länder och organisationer kritiserades för usel logistik, växte intresset för vetenskaplig forskning inom området.  6

Humlog-institutet vid Hanken grundades 2008. I bakgrunden fanns ett intresse både inom det akademiska fältet, bland icke-statliga organisationer och internationella organisationer, säger rektor Karen Spens. I samband med 10-årsjubileet lyfte hon fram vikten av att bedriva empirisk forskning, särskilt inom katastrofhjälpen, för att kunna lägga fram mätbara resultat.  – Det ger mätbar nytta för människor som behöver hjälp. Vi vill bedriva forskning som har betydelse.

SAMARBETE VIKTIGT

De gästande huvudtalarna, politikern Pekka Haavisto (som deltog genom en videohälsning), Rolando Tomasini, som jobbar på FN:s kontor för projekttjäns-

ter och Christophe Hambye, på Internationella Rödakorskommittén, lyfte alla upp behovet av att vidareutveckla samarbetet mellan organisationer och de privata aktörerna. Pekka Haavisto, som bland annat arbetat med fredsförhandlingar reflekterade över att man inte alltid behöver erbjuda de nödställda nycklarna-i-handen-lösningar. – Vi finländare är bra på att bygga temporära hus. Men för människor i en kris kan det vara en del av överlevnaden att ha en arbetsuppgift och att till exempel bygga sitt eget hus av lokala material. Då bör de få rätt verktyg. Festseminariet avrundades med en paneldiskussion med Humlog-institutets Gyöngyi Kovács, världens första profes-

H U M LOG 10

1. Humlog-institutet som firar tio år erbjuder sedan 2016 möjlighet att specialisera sig i humanitär logistik på magisternivå. 2. Hlekiwe Kachali Humlog, Christophe Hambye Röda Korset och Rolando Tomasini UNOPS. 3. Paul Larson önskar sig världsfred och åtgärder mot klimatförändringen. 4. Paula Tommila, Gaia Consulting, Kalle Löövi, Röda Korset och Joonas Juutilainen Heureka. 5. Anu Riikonen, Kyrkans Utlandshjälp diskuterar med Orsolya Josza och Eskalem Bogale, UNHCR.

sor i humanitär logistik, Röda Korsets direktör för internationella operationer Kalle Löövi, professor Paul Larson vid University of Manitoba och Försvarshögskolans forskningschef Hannu Kari. Paneldeltagarna beskrev läget inom den humanitära logistiken i dag och tidigare.

SKAPAT POSITIVT INTRESSE

Gyöngyi Kovács som var med om att grunda Humlog-institutet säger att institutet lyckats skapa ett positivt intresse för humanitär logistik. – I dag jobbar forskarna allt mer tillsammans med organisationer på fältet. Humlog utbildar också hjälporganisationernas personal.  Paul Larson sade att den humanitära logistiken visserligen blivit effektivare men att orsakerna till att den behövs inte har minskat. Tvärtom.  – Se hur vi behandlar varandra. Vi dumpar tonvis med plast i haven, vi är överviktiga och kastar bort enorma mängder mat och miljarder dollar sätts på skjutvapen. Samtidigt eskalerar kriserna i Afghanistan, Syrien och Somalia. Är vi verkligen värda den respekt den humanitära logistiken jobbar för? Enligt Hannu Kari är kriserna allt mer komplexa och följderna av dem är globala.

– Vi behöver en bredare förståelse för hur olika händelser hänger ihop och vilka åtgärder som får vilka effekter. Kan artificiell intelligens kanske utnyttjas?   Kalle Löövi konstaterade att hjälporganisationerna i dag samarbetar bättre än tidigare. Trots det kunde den humanitära logistiken förbättras avsevärt, till exempel genom att använda likadana blanketter, kataloger och produkter.  – Det skulle inte vara svårt att genomföra i praktiken. Det svåraste är att fatta beslutet om att göra det. Logistiken skulle bli smidigare och billigare.   Kalle Löövi framförde också önskemål till forskarna. Han hoppas bland annat att det utvecklas program eller applikationer som hjälper hjälporganisationerna att samordna sin verksamhet.  – Programmen kan vara högteknologiska men de måste när som helst kunna användas manuellt eftersom vi jobbar på ställen där apparater lätt går sönder och där det inte finns internet eller elektricitet.

HUMLOG-INSTITUTET »» Vad: Ett globalt sett ledande forskningsinstitut inom humanitär logistik.   »» När: Grundades 2008, av Hanken och Försvarshögskolan.  »» Fokus på: Humanitära försörjningskedjor.   »» Forskningsprojekt: Beredskap, upphandling och innovation, samhällets förmåga att stå emot kriser och klimatförändringens inverkan på framtida kriser.  »»

Erbjuder sedan 2016 möjlighet att specialisera sig i humanitärlogistik på magisternivå

»»

Leds i dag: av direktör Hlekiwe Kachali.

LINA LA URENT FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Källor: Humlog-institutet, Nödhjälpen är den mest flexibla försörjningskedjan. Av Ira Haavisto, Gyöngyi Kovács och Karen Spens, Ekonomiska Samfundets Tidskrift 2017.

H UM LOG 10

Hlekiwe Kachali, som leder Humlog-institutet, säger att den humanitära logistikens främsta framgångar finns inom att skapa långsiktiga lösningar för återuppbyggnad. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

”VI SKA HJÄLPA VARANDRA” Både de som forskar i humanitär logistik och de som arbetar med humanitärt bistånd på fältet jobbar med de hjälpbehövande i åtanke. Men de nödställdas behov har förändrats, påpekar Humlog-institutets direktör Hlekiwe Kachali.

bland hör man människor som förundrar sig över att flyktingar har smarttelefoner. – Det är klart de har smarttelefoner, de är människor som du och jag, med liknande sorger och glädjeämnen. Den enda skillnaden är att de av någon orsak tvingats lämna sitt hem. Hlekiwe Kachali är direktör för Humlog-institutet sedan början av 2018. Hon har doktorerat i teknik vid University of Canterbury i Nya Zeeland och hennes forskning har fokuserat på bland annat krishantering, flyttrörelser och återuppbyggnad efter katastrofer. Sin doktorsavhandling skrev hon om krishantering och återuppbyggnad under och efter de förödande jordbävningarna som drabbade Nya Zeeland mellan september 2010 och december 2011. Kachali poängterar att humanitär logistik aldrig sker i ett vakuum. – Humanitär logistik är en del av hjälpinsatsen vid stora katastrofer eller kriser. För att kunna optimera leveranserna måste man se hela sammanhanget och ha en överblick av hela operationen. 8

ARBETE FÖR ATT ÖKA HJÄLPARBETARNAS SÄKERHET

Just nu jobbar Kachali och hennes kolleger med det EU-finansierade projektet iTrack. Projektet fokuserar på att skydda och spåra hjälparbetare och hjälpförsändelser i konfliktzoner, speciellt i Syrien, Irak och Jemen. Ett syfte är att minska dödsfallen bland hjälparbetare. Under de senaste tio åren har mycket hänt inom katastrofhjälpen. Vid sidan om de etablerade organisationerna dyker nya, små aktörer upp på fältet. Det här är ett område Kachali vill se mer forskning i. – Ta till exempel orkanen Harvey som härjade i USA i september 2017. Efter katastrofen uppstod en mängd gräsrotsorganisationer. Hur fungerar dessa tillsammans eller vid sidan om det hjälpmaskineri vi är vana vid att se? I dag vet vi inte tillräckligt för att kunna säga om det finns ett optimalt sätt att organisera hjälpen på. Ett annat område Kachali hoppas se mer forskning om är hur man bäst kan hjälpa människor som är på flykt, särskilt dem som är mest utsatta: gravida kvinnor och barn.

– Dagens flyktingar är aktivare än tidigare och vill ofta hjälpa sig själva. De har tillgång till information och de är uppkopplade. Traditionellt har hjälporganisationer funderat på hur de bäst kan nå de nödställda. I dag borde man fundera mer på hur de nödställda kan nå hjälporganisationerna.

HUMANITÄR LOGISTIK – STUDIER I MÄNSKLIGHET

Sedan 2016 har Hanken erbjudit möjlighet att specialisera sig i humanitär logistik på magisternivå. Årligen antas ungefär tio studenter. Kachali hoppas att Humlog-institutet kan locka både studenter som har ett brinnande intresse för området, men också studenter som är obekanta med ämnet från tidigare för att få in nya tankar och fräscha ideér. Varför ska en student välja humanitär logistik? – Det finns många fördelar med att studera humanitär logistik: Man lär sig goda analytiska färdigheter, man lär sig se hur olika system fungerar och hur människor agerar i olika sammanhang, något som kan vara väldigt upplysande. För mig själv handlar det också om mänsklighet – jag hjälper därför att jag kan, säger Kachali. LINA L AU R EN T

FRÅN FLYKTING TILL EMBA-STUDERANDE Maadh Alsammarraie, 26, är ett ypperligt exempel på vad driftighet, utbildning och därigenom lyckad integration kan föra med sig.

ör tre år sedan var Maadh Alsammarraie nykommen asylsökande från Irak. Nu är han internationell försäljningschef på Fortum Charge & Drive och deltagare i Hankens Executive MBA-program. I hans historia spelar dessutom kursen Finnish Business Culture och Hanken & SSE Executive Educations utbildning för asylsökande, Business Lead, en viktig roll. När han flydde till Finland som nyutbildad energiingenjör i augusti 2015 var läget ett annat: Han bodde till en början hos en finsk familj i Tavastehus, fick en minimal dagpenning av finska staten och hade ingen chans att få ett jobb förrän han fått asyl. Som företagsam ung man nöjde han sig under mellanperioden inte med attrulla tummarna. I stället sökte han aktivt utbildningsmöjligheter och tog bland annat en öppen kurs, Finnish Business Culture på Hanken. – När jag sedan våren 2016 blev antagen till Business Lead-programmet vid Hanken & SSE Executive Education var det därför lite som att komma till min gamla skola igen.

FÖRSTA KULLEN

Bakgrunden till flykten till Finland var att han efter examen vid det amerikanska universitetet i Irak hade rest som utbytesstudent till Chania på Kreta. Där mognade beslutet att inte åka tillbaka till Irak, där det enda som enligt honom fanns att vänta var våld och kaos. – Jag hade hört mycket gott om Finland och tog mig därför hit med flyg, helt legalt. Innan jag slutligen fick asyl i början av 2017 hade jag bland annat genomgått tre pressande förhör med polis och immigrationsmyndigheter, säger Alsammarraie. Business Lead, Hanken & SSE Executive Educations integrationsprogram för asylsökande startade i maj 2016 och Alsammaraie var med i den första kul-

Maadh Alsammarraie lovordar Hankens Business Lead-program. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

len. Grundkravet var att de sökande hade en tillräckligt stark engelska och en kandidatexamen från tidigare. – Jag hade läst till energiingenjör vid det amerikanska universitet i Irak. Där fick jag vid sidan av oljeraffinering och bränslen också lära mig om olika kulturer och politiska system, säger han.

PRAKTIK BLEV ARBETE

I Business Lead ingick en två månader lång praktikplats, som i Alsammaraies fall blev fyra månader som marknadsanalytiker. I början av 2017 förlängdes tiden med ytterligare sju månader och i oktober utmynnade praktiken i fast arbete i företaget. – I Business Lead programmet lärde jag mig bland annat om det finländska och europeiska affärslandskapet, om entreprenörskap, självledarskap och kundförståelse. Lärdomarna har varit verkligt viktiga för min karriär, säger han. Programmet innehöll även mentorering av Helsingforsregionens handelskammare. – Sedan hade jag turen att få en praktikplats på Fortum. Företaget behövde en energiingenjör och hade insett

att det vore bra med fräscha idéer i den internationella verksamheten, säger Alsammarraie. Sett mot den bakgrunden är det logiskt att han numera är försäljningschef på Fortum Charge & Drive, som utvecklar betalningslösningar för laddning av elbilar. – Mitt fokus ligger på att utveckla verksamheten i östra Europa samt Mellanöstern och Nordafrika (MENA), säger Alsammaraie.

EMBA-STIPENDIUM

I år blev Maadh Alsammaraie antagen till Hankens EMBA-program där han studerar med stöd av ett stipendium – Jag har fullt stöd från jobbet att gå den här utbildningen som inkluderar tre närstudiedagar varje månad, säger han. Utbildningen känns enligt Alsammaraie verkligt högklassig. – Redan efter ett par månader på skolbänken har jag kunnat dra konkret nytta av lärdomarna i mitt jobb. Inte minst av delen gällande tidsanvändning, säger han med ett småleende. BO IN G VE S 9

Betydelsen av hållbarhet ökar då den så kallade millenniegenerationen växer upp. FOTO: JOHANNES TERVO

STORBOLAG VÄGVISARE I KLIMATFRÅGOR Hållbarhetsrapporteringen har ökat för varje år sedan millenieskiftet. I Finland följer cirka 130 bolag den internationella GRI-standarden (Global Reporting Initiative) i sin hållbarhetsrapportering och en fjärdedel av de nordiska storbolagen har egna hållbarhetsavdelningar.

åren betyder bråda bokslutstider. Nytt för i år är att det inte räcker med den finansiella rapporteringen. Alla bolag med mer än 500 anställda och därtill 40 miljoner euro i omsättning eller en balansräkning på 20 miljoner euro är skyldiga att publicera en hållbarhetsrapport för verksamhetsåret 2017. – I Finland handlar det om cirka 80 bolag som är rapporteringsskyldiga, men de flesta av dem har redan under många års tid frivilligt gett ut hållbarhetsrapporter. I Finland är det, liksom i övriga världen, de stora bolagen som leder vägen och sätter praxis för hur hållbarhetsrapporterna utformas, säger Benita Gullkvist, universitetslektor i redovisning på Hanken i Vasa. Det nya direktivet gäller i alla EU-länder och syftar till att öka bolagens transparens i sociala frågor och miljöfrågor. – Finland följer direktivets minimikrav, men till exempel Sverige har valt att införa en striktare tillämpning. Där går gränsen vid 250 anställda, vilket innebär att cirka 1 600 svenska bolag blir rapporteringsskyldiga i stället för ett hundratal bolag.

FÖLJ ELLER FÖRKLARA

En av de mest välkända modellerna för hållbarhetsrapportering är Triple Bottom Line (TBL), som beskriver hållbarheten enligt tre dimensioner: ekonomiskt ansvar, socialt ansvar och 10

miljöansvar. En hållbarhetsrapport i enlighet med EU-direktivet ska innehålla fem delområden. miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och antikorruption. Det finns dock inga exakta krav på vilken information som måste ingå, bolagen ska rapportera om sådant som är relevant för deras verksamhet. – Principen i direktivet är följ eller förklara. Antingen följer bolaget rapporteringskravet eller också motiverar det varför det inte vill eller kan uppge information om ämnet. Det kan handla om en konkurrenssituation eller annan känslig information, förklarar Gullkvist. Hon ser en trend mot ett öppnare klimat, där bolag vill berätta om vilka satsningar de gör för att ta ansvar för miljöns och människors välmående. – I början av 2000-talet var formuleringarna ganska runda och ospecifika, men i dag har bolagen ofta satt upp tydliga målsättningar som de sedan också följer upp för att mäta den förändring, både positiv och negativ, som bolaget åstadkommit.

KONSTEN ATT FÖRVALTA SITT PUND

För ett par decennier sedan fokuserade hållbarhetsrapporter främst på miljö, men med åren har sociala aspekter fått en allt större uppmärksamhet inom näringslivet. – Det handlar fortfarande om att till exempel minska koldioxidutsläpp eller energikonsumtion, men allt mer också om

att förbättra personalens välmående och att bolagets verksamhet har en positiv inverkan på samhället runt omkring. Bolagens intresse för integrerad rapportering enligt ramverket från IIRC, International Integrated Reporting Council, har också ökat på senare år. – Integrerad rapportering bygger på integrerat tänkande och innebär en helt ny syn på hållbarhet. Bolagen ska fundera på hur de på ett ansvarsfullt sätt förvaltar och kommersialiserar det mänskliga, ekologiska och finansiella kapital som de har till förfogande. I den integrerade rapporten ska bolag rapportera om sin inverkan på det omgivande samhället genom förändringen i de olika kapitalen. – Det är en svår konst att beskriva hur ett bolag genom sin verksamhet och relationer till det omgivande samhället skapar värde över tiden samt att sammanfoga allt och kommunicera det i en rapport så enkelt att alla intressenter kan begripa det, konstaterar Benita Gullkvist.

NORDEN I TOPP

Det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk har årligen gett ut en integrerad rapport sedan år 2004 och är globalt sett ett av de bolag som anses ha kommit längst inom integrerad rapportering. – Norden är en föregångare på det här området och rapporteringen håller en hög klass i internationell jämförelse. Nordiska bolag ger i regel ut sakliga rapporter utan att förhärliga sina insatser för miljön och människor. Detta förklaras ofta med att nordiska länder och bolag är välkända för att stödja en dialog med intressenterna och kunna kombinera ekonomisk konkurrenskraft med social välfärd och miljöhänsyn. Hållbarhetsrapporteringen i exempelvis USA styrs i hög grad av politiska vindar och efter att Donald Trump blev president har utvecklingen där delvis stannat upp. I enlighet med Trumps politiska linje ska amerikanska bolag inte belastas med ytterligare förpliktelser och kostnader. – Bolag i USA med global verksamhet har ändå i regel anammat de seder och bruk som gäller i de länder där de verkar, men på hemmafronten drivs inte hållbarhetsrapporteringen framåt. I Asien däremot har länderna också kommit långt inom hållbarhetsrapporteringen.

VÄXANDE INTRESSE

Trots att många bolag redan hållit på med hållbarhetsrapportering i över 20 år finns det många frågor. Vem läser och hur läses rapporterna? Är det bara en kostnad eller får bolagen ut ett mervärde av rapporteringen? Finns det tillräckligt bra informations- och uppföljningssystem för att samla in alla mätvärden som behövs? – Jag tror definitivt att nyttan är större än kostnaderna. Bolagen skulle inte lagt ner pengar frivilligt på något som inte var lönsamt. Gullkvist ser också ett växande intresse för hållbarhetsrapporter från investerare, personal och konsumentorganisationer. – Hittills har det varit svårt för till exempel investerare att jämföra olika bolag utifrån deras egna hållbarhetsrapporter, men tack vare GRI och andra standardiserade system samt EU-direktivet blir rapporterna förhoppningsvis mer transparenta och jämförbara i framtiden. Men fortfarande är det bolagen som i hög utrstäckning väljer vad de rapporterar, konstaterar Benita Gullkvist. JO H AN SVENLIN

Petri Mäntysaari är professor i handelsrätt vid Hanken i Vasa. FOTO:JOHANNES TERVO

BOKTIPSET Det finns olika sätt att leda. Följande tre mycket olika böcker kan ge inspiration. Ashlee Vance berättar i sin biografi om Elon Musk (Elon Musk: Tesla, SpaceX, and the Quest for a Fantastic Future, HarperCollins 2015) hur en sydafrikansk invandrare lyckades bygga SpaceX och Tesla i Kalifornien. Det skulle inte ha varit möjligt utan Silicon Valleys och Kaliforniens särskilda kultur som främjar disruptiva innovationer. Musk fokuserar på framtidens stora globala behov som energi och rymdtrafik. Det är fullt möjligt att Elon Musks imperium ännu kommer att krascha i en spektakulär konkurs med allvarliga följder för ekonomin men Musk har redan hunnit ändra mångas sätt att se på företagsverksamhet och bidra till samhällsutvecklingen. Boken borde vara obligatorisk läsning för Hankens lärare. Rikskansler Axel Oxenstierna hör till vårt lands mest lysande ledare genom tiderna. Gunnar Wetterberg har skrivit en mycket läsvärd biografi om honom (Axel Oxenstierna: Makten och klokskapen, Atlantis 2013). Genast efter att han börjat som rikskansler år 1612 sammanfattade Oxenstierna i ett betänkande rikets utsatta läge ungefär så här: Alla våra grannar är fiender, vi har inga vänner, alla våra fiender är starkare än vi, vi har ingenting. Tjugo år senare styrde han riket från Mainz som en av Europas främsta statsmän. Man kan fråga sig hur man ska organisera riket för att en sådan utveckling skulle vara möjlig. Vad allt kan man göra som professor i juridik? En dvärg i fötterna på jättar ser inte mycket. Men man kan ju stå på jättarnass axlar och blicka framåt. Stephen B. Presser berättar hur vissa professorer i juridik har skapat det amerikanska rättssystemet, det amerikanska rättsliga tänkandet och mycket av det amerikanska samhället (Law Professors: Three Centuries of Shaping American Law, West 2017). Samtidigt kan dagens professorer i juridik kanske lära sig hur man ska tänka om man vill bygga på deras arbete och skapa någonting nytt som inte ännu finns. 11

William von der Pahlen mottog stipendiet på 125 000 svenska kronor av Anders Wall. Stipendieutdelningen ägde rum på Musikaliska Akademien i Stockholm i mars. FOTO: KRISTIAN LÖVEBORG

SERIEENTREPRENÖR FICK ÅRETS WALL-STIPENDIUM Mottagaren av det årliga Anders Wall-stipendiet är en fullt sysselsatt serieentreprenör. William von der Pahlen har varit företagare sedan han var 19 och snart tar entreprenörsjobbet all hans tid.

illiam von der Pahlen är tredje årets studerande och har jobbat heltid under hela studietiden. – Min kandidatuppsats beräknas snart bli klar och då avslutar jag studierna åtminstone tillfälligt, säger han. Han hade ansökt om stipendiet också tidigare och är glad att valet nu föll på honom. – Jag har gjort en massa vid sidan om studierna och jag tror också att personligheten inverkar på om man blir invald och passar in i nätverkets anda. Wallumni-nätverket består av en grupp nyfikna människor, så jag är jätteglad att få vara med. Det är en unik mix av bland annat musiker, forskare, landsbygdsaktiva och företagare och vi lär oss mycket av varandra. Företagandet som livsstil faller sig naturligt för William von der Pahlen. – Först tänkte jag bli jurist, men jag har framgångsrika, intressanta entreprenörer omkring mig, både inom familjen och i bekantskapskretsen. Företagandet började låta allt intressantare och jag insåg att entreprenörsyrket skulle passa mig. Jag är kreativt lagd, gillar utmaningar och att lära mig nytt. Jag trivs med att arbeta mycket och hålla ett högt tempo, och så vill jag fatta egna beslut.

FRAMTID OCH FRAMGÅNG

William von der Pahlen har flera företag. Indagatus Group består av företagen Indagatus och Helsinki Concierge som bland annat förmedlar personal. Tillsammans med ett par kollegor har han startat podcasten #futucast där man diskuterar framtiden. – Vi har haft bland andra Björn Wahlroos, Jan Vapaavuori och några ministrar som gäster. Avsikten är att föra en avslappnad framtidsdiskussion i ett neutralt medium, utan 12

att blanda in politik. Vi har fått bra feedback. Podcasten har hittills haft omkring 1 000 lyssnare per avsnitt på Soundcloud, utan marknadsföring. I höst kommer säsong två av #futucast att höras i radion. – Vi har fått kanalplats på Radio Helsinki, så från och med augusti finns vi där. Då kommer vi att nå många fler. Han och kollegorna startar snart också en internationell variant som ska heta The Impossible Show. Stipendiepengarna, cirka 12 000 euro, ska användas till att lansera den. – Det blir en engelskspråkig podcast som presenterar en ny syn på framgång, för en ny generation. Man måste inte kunna allt som 20-åring, vi vill hjälpa till att minska ångesten och pressen som många i min ålder sätter på sig själva. Vi ska försöka få med bland annat idrottare, entreprenörer och politiker, som kan berätta om de sidor av framgången som man inte ser. Det ska vara en mer filosofisk podcast. Avsikten är att resa utomlands och banda in samtal i USA i augusti. De första gästerna är redan inbokade. – Vår första gäst är Adam Grant, en ung professor på Wharton Business School. Han har bland annat skrivit en bok som heter Originals och är en Ted talk-succé som också deltog i senaste Nordic Business Forum. Vi hoppas också få intervjua Al Gore och framgångsrika finländska idrottare i USA.

MAT SOM MEGATREND

Snart öppnar William von der Pahlen, tillsammans med tre andra, också ett café i Helsingfors. – Den första juni öppnar vi det första caféet i en planerad café-restaurangkedja med namnet Green Hippo Café. Vi satsar på mat som är hälsosam, förmånlig och mättande, och på en trivsam miljö. Vi har tittat på megatrenderna och identifierat hälsosam mat, att äta ute, veganmat och socialt ansvar. Vi gillar alla mat- och restaurangbranschen och vi känner att det ännu under några år framöver finns möjlighet att etablera sig i Finland. Å S A N Y MAN

KO LU M N

Det gränslösa affärslivet

ånga bron var inte så lång när jag promenerade från Hanken till Finlands Akademi. Gränser vi skapar i världen är inte heller särskilt märkvärdiga. Den gränslösa världen ger oss möjlighet till innovation, för vi reagerar oftast mycket olika på gränser och begränsingar. Universitet är strukturellt och officiellt indelade i avdelningar, fakulteter och institutioner. På företag delar vi in oss i olika avdelningar som i förhållande till varandra kan bli separata kungariken. Intressant nog har Kaj Storbacka m.fl. (2011) bevisat att resultaten av försäljningen förbättras med vertikalt (multi-level) och horisontalt (cross-functional) samarbete inom en organisation. Det krävs en länk från strategin via ledningen till försäljningen för att försäljningen ska bli mera produktiv och en integrerad del av företagens strategiska tänkande. Det samma gäller nationella gränser. Trots de negativa sidorna av globaliseringen har de flesta samhällen gynnats av färre nationella gränshinder. Nationella gränser begränsar inte bara flödet av produkter, utan även flödet av människor. I det gränslösa globala samhället, utan nationella gränser, skulle vi inte heller automatiskt delas in i grupper såsom medborgare, flyktingar och papperslösa.

På grund av nationella gränser, kan en person som i sitt hemland är högt utbildad och som betraktas som kunnig, i ett annat bli en flykting som inte bara förlorat sin status, utan också anses ha förlorat sin kompetens. På kursen Finnish Business Culture och på Hanken & SSEs Business Lead-program för immigranter jobbar vi för att ge deltagarna redskap att visa upp sin kompetens. Jag har mött många asylsökande som kunde berika Finland både genom sin arbetsinsats och genom att betala skatter. De lyckligt lottade av dem är idag anställda av finländska företag och organisationer. Tyvärr är inte alla lika lyckligt lottade och en del har avvisats till sina forna hemländer, som ligger bakom många gränser. Som forskare ser jag att forskning borde leta efter ny kunskap med öppna ögon. Det är glädjande att se att Finlands Akademi stöder disciplinärt gränsöverskridande forskning som till exempel WeAll- och CORE-projekten. Just forskning av den här typen ser jag att kunde främja ett öppnare tänkesätt i samhället. I mina ögon gynnar just det här innovation! PIA POLSA Ä R UNIVERSITETSLEKTOR I MA R KNA D SFÖR I N G

I sin doktorsavhandling granskar Sara Lindeman marknader i samhällen där människor lever i extrem fattigdom. En del av forskningsmaterialet samlade hon in i Dar es Salaam i Tanzania. Här är hon vid byggplatsen i Chamazi med Said, en av ledarna för Tanzanian Federation of the Urban Poor.

HON VÄRNAR OM HÅLLBARA VÄRDEN I SIN FORSKNING Utveckling som baserar sig på entreprenörskap kan erbjuda en väg ur fattigdomen, men allt beror på hur företagsverksamheten är uppbyggd och på vem som får vara med och bestämma.

et här visar Sara Lindemans doktorsavhandling om marknader i samhällen där en del av människorna lever under existensminimum. Lindeman doktorerade i marknadsföring på en avhandling Earlyphase market organizing in subsistence settings i januari i år. I avhandlingen granskar hon på djupet flera grundläggande frågor: Vad är en marknad? Vad är fattigdom? Vad är välstånd? Målet med forskningen är att försöka bidra till en bättre och hållbarare värld – också ur ett socialt perspektiv. – I grunden handlar det om hur enorma marknader kommer att se ut i framtiden, marknader som har en stor inverkan på både klimatet och människors liv. Lindemans intresse för hur marknader skapas och hur utveckling som baserar sig på entreprenörskap kan öka välståndet, vaknade för många år sedan. Efter att ha blivit färdig 14

magister från Hanken, med marknadsföring som huvudämne, åkte hon till Venedig för att studera mänskliga rättigheter inom ett sameuropeiskt magisterprogram. Enligt programmet skulle studenterna i sin pro gradu avhandling kombinera sina tidigare studier med mänskliga rättigheter.

MERVÄRDE FÖR UTSATTA

Lindeman var nyfiken på om marknadsföring och teorier om värdeskapande går att använda för att skapa mervärde för människor i utsatta positioner. – Då kändes det som om ingen förstod vad jag ville forska i. Kan du inte bara skriva om hur man marknadsför mänskliga rättigheter, undrade mina studiekamrater? Lindeman visste inte riktigt hur hon skulle gå vidare men fick sedan via studierna träffa den indiske nationalekonomen

Amartya Sen och den indiska professorn C.K. Parahalad. Amartya Sen har fått nobelpriset i ekonomi för att han ökat förståelsen för hur svältkatastrofer, samhällelig utveckling, välfärdens ekonomi och fattigdom hänger ihop. C.K. Prahalad har bland annat skrivit boken The Base of the Pyramid och forskat i hur man kan lyfta människor ur fattigdom med initiativ som grundar sig på företagsamhet. – När Prahalad förklarade hur företagsverksamhet och innovativa lösningar kan lyfta folk ur fattigdom fick jag bekräftelse för mina egna funderingar, och jag kände starkt att jag hittat min grej. Efter sin andra magisterexamen insåg Lindeman att det inte fanns färdiga jobb där hon skulle få arbeta med frågor om utveckling av marknader. Därför bestämde hon sig för att lära sig mer och doktorera. Lindeman ger en stor eloge åt sina handledare vid Hanken, Veronica Liljander och Pia Polsa. – De har gett mej stöd i alla lägen, men också total frihet. De två första åren gjorde jag precis det jag ville. Jag hittade egna konferenser, åkte på fältresor och läste litteratur inom området. När de första åren gått kände Lindeman att hon behövde hitta rätt teoretiskt ramverk och fick då stöd av Kaj Storbacka, professor i marknadsföring som blev hennes handledare. So-

SARA LINDEMAN »» Jobbar: Som ledare för innovations- och forskningsprojektet New Global på Aaltouniversitetet. Just nu moderskapsledig. (newglobal.aalto.fi) »» Aktuell: Disputerade vid Hanken den 19 januari i år i marknadsföring. »» Avhandlingen: Early-phase market organizing in subsistence settings (Skrifter utgivna vid Svenska handelshögskolan, nr 320, 2017), omfattar tre vetenskapliga artiklar. »» Tidigare studier: Ekonomiemagister 2005, Magister i mänskliga rättigheter 2006. »» Framtidsplaner: Vd för nystartade företaget Leapfrog Projects (www.leapfrogprojects.com) som bland annat jobbar med företag som vill etablera sig på nya marknader. »» Fritidsintressen: Vågsurfing, dans, bland annat jazzbalett, musik och friluftsliv.

ciologi av marknader kom in i bilden och forskningen fick en struktur.

GRANSKAR MULTINATIONELLA FÖRETAG

Lindemans avhandling bygger på tre vetenskapliga artiklar. Den första, Innovation for Inclusive Business: Intrapreneurial Bricolage in Multinational Corporations, granskar två multinationella företags (ABB och Nokia) kreativa företagsmodeller i fattiga länder. Den andra artikeln, Market formation in subsistence contexts: A study of informal waste trade practices in Tanzania and Brazil, tar fasta på hur människor inom informella marknader kan organisera sig. Genom att själv vara med och sätta upp spelreglerna kan man skapa positiva effekter på flera plan. Till exempel så här: Staden Belo Horisonte i Brasilien har kring 2,5 miljoner invånare. När mörkret faller inleder en särskild yrkesgrupp, ”los catadores”, sitt intensivaste arbetspass. Los catadores är skräpplockare som samlar in avfall och sorterar det för återvinning: glas, metall, plast och papper. I dag har skräpplockarna organiserat sig genom organisationen Asmare som verkar på nationell nivå. Den förhandlar med säljare, köpare och myndigheter och driver dessutom flera sociala projekt. I början av 1990-talet var situationen en annan. Skräpplockarna var stigmatiserade, förföljdes ofta av polisen och arbetsförhållandena var usla. – Det visar hur en utsatt grupp kan skapa reglerna och bidra till bättre välstånd, säger Lindeman. Men på vilket sätt hänger skräpplockarna ihop med till exempel ett finländskt företag? Tänk dig följande scenario: Ett finländsk företag vill åka till Brasilien för att lansera en hyperautomatisk lösning för skräphantering. Företaget har bra koll på miljöfrågorna och har en plan för hur lösningen sparar energi och vatten. Men företaget har inte tänkt på att det finns tusentals människor som lever på den informella skräphandeln. – I det här fallet borde företaget tänka på lösningar som också är socialt smarta, inte bara miljösmarta. Sådana lösningar åstadkommer man endast om man är på plats och lär känna omgivningen, säger Lindeman. I den tredje artikeln, Until we live like they live in Europe: A multilevel framework for community empowerment in subsistence markets, studerar Lindeman hur fattiga i Dar es Salaam i Tanzania skapade en kreativ lösning för att kunna bygga egna hus åt sig. Genom ett kooperativ med över 300 medlemmar, sparade invånarna pengar, köpte mark och byggde hus. Chamazi Housing project står i dag modell för motsvarande lösningar i hela Tanzania. – Genom att organisera sig, skapa uttrycksformer och genom att förhandla skapade de en positiv spiral av utveckling. Det gick från individ och grupp till organisation och marknad. Lindeman påpekar att det inte är någon slump att människorna i de exempel, som hennes forskning lyfter fram, lyckats skapa mer välstånd för sig själva och andra. – Det finns ett mönster. Det visar att det går att organisera marknader som grundar sig på kärlek och inte på girighet. Så får många det bättre. LINA LA UR E N T 15

HANKEN HÖGST PÅ BAROMETER BLAND UTLÄNDSKA STUDERANDE Hankens utländska studerande på alla nivåer öser lovord över högskolan som studieplats, enligt en ny internationell studentbarometer. Det goda kursutbudet och studentkåren får ros, liksom staden Helsingfors, som upplevs som lättillgänglig och trevlig. Ris kommer det för en del omoderna klassrum och bristen på förmånliga studentbostäder.

ela 94,3 procent av Hankens internationella studerande skulle rekommendera Hanken enligt undersökningen International Student Barometer, som utfördes i höstas. – Det är glädjande att Hanken fick en internationellt sett hög svarsprocent och så fina resultat, vi följer upp enkäten på alla de plan vi kan påverka. Vi ska bland annat förbättra vår Orientation, den första tiden på Hanken, och sitter som bäst och planerar om den biten för våra utländska magisterstude-

rande, säger marknadsföringschef Hanna Donner som ansvarar för relationerna till de utländska examensstuderande som avlägger hela sin examen på Hanken. – Siffrorna i ISB motsvarar de resultat som vi fått i vår egen undersökning som utförs bland våra inkommande utbytesstuderande, säger Johanna Lilius, chef för utbytesprogrammet som administrerar såväl internationella utbytesstuderande på Hanken som hankeiternas obligatoriska utlandstermin.

NÖJDA MED BETYGET

På områden som kursinnehåll, inlärningsstöd, kvaliteten på föreläsningarna och föreläsarna klarar sig Hanken klart bättre än snittet i en nationell jämförelse. En speciell eloge får föreläsarna för sina goda kunskaper i engelska, och dessutom nämns forskningen som särskilt stark på Hanken. Också stödfunktionerna och studentkåren får beröm. Speciellt roligt tycker Donner det är att studentkåren får väldigt fina resultat för sin tutorverksamhet. – Men integrationen både i klassen och överlag ska vi jobba mera med. Vi ger föreläsarna en stark rekommendation att man ska ha slumpmässig sammansättning av grupper under föreläsningarna, så att studerandena lär sig jobba med också andra än sina kompisar. Man tvingas ju jobba tillsammans med andra också i arbetslivet. – Integrationen av utländska studerande är allmänt på agendan nu, både vid Hanken och internationellt. Hur ska vi locka till oss goda studenter på alla nivåer och hur ska vi lyckas behålla dem här, gärna så att de dessutom skulle stanna och jobba i Finland efter examen, säger Lilius och Donner.

KONTINUERLIGA FÖRBÄTTRINGAR

Hanken deltog i ISB-enkäten också hösten 2014. Utgående från den feedback som kom då, har en flera konkreta åtgärder vidtagits. Donner ger några exempel: – Vi har en del nya, moderna grupparbetsrum och vi ordnar tillställningen Rector’s welcome, där studerandena får träffa både rektor och undervisningspersonal innan de börjar studera. Sen har vi två nya byggprojekt på gång för att förbättra bostadssituationen för våra studerande, berättar Hanna Donner. International Student Barometer är en global enkät riktad till samtliga internationella studenter vid högskolor och universitet och resultatet av undersökningen publicerades i våras. Via ISB kan Hanken jämföra sig både med övriga finländska högskolor, europeiska högskolor och globalt. Frågorna handlar om bland annat undervisning, lokaliteter, boende och stödfunktioner. I undersökningen deltog 129 universitet i 17 länder. Av Hankens 320 internationella studerande svarade nästan hälften, 45 procent eller 145 studerande, på enkäten. Å S A N Y MAN 16 16

Hanken står högt i kurs bland utländska studerande. FOTO: AKSELI KAUKORANTA

Utbytesstuderandena på Hanken Elise Christensen från Norge och Vytautas Silinskas från Litauen. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Trivs med studierna och staden Såväl utbytesstuderande som internationella magisterstuderande gav Hanken mycket höga betyg i den internationella studentenkäten. Elise Kristoffersen från Norge och Vytautas Silinskas trivs på Hanken och i sin studiestad.

e internationella studerandenas upplevelse av Hanken influeras inte bara av själva skolan, utan också av den livskvalitet som finns i Helsingfors och i Finland överlag. Det gör det mycket enklare att fokusera på studier och karriärplanering. – Det bästa med att studera på Hanken är att ämnena är mycket mer interaktiva än vad jag är van vid hemifrån. Dessutom har vi en Exchange Committee, som verkligen tar hand om oss och arrangerar alla slags evenemang för oss, säger utbytesstudenten Elise Kristoffersen som är inne på sitt andra år av kandidatstudierna i ekonomi och ledning på BI International Business School i Oslo och har studerat på Hanken under vårterminen.

HELSINGFORS OCH HANKEN VAR HENNES FÖRSTA VAL

– Jag erbjöds en praktikplats i Helsingfors och studentrapporterna som jag läste om Hanken var uteslutande positiva, så valet var enkelt. Kontrasten mellan BI i Oslo och Hanken är stor. – Det var en stor övergång för mig att gå från BI, en stor och modern skola, till Hanken, som är betydligt mindre och har fler studenter än utrymmena egentligen håller för. En del av utrymmena och matsalen skulle också behöva en uppfräschning. Hon håller definitivt med om den feedback som Hanken har fått i den senaste International Student Barometer. – Jag är jättenöjd med min upplevelse och studentkåren

förtjänar mycket ros. Denna termin har gett mig mer än förväntat, båda professionellt och personligt. Utbyten är något alla hankeiter borde se fram emot.

SOCIALA SAMMANHANG VIKTIGA

Litauiske Vytautas Silinskas inledde sina magisterstuderande på Hanken 2016 och har en kandidatexamen i ekonomi från universitetet i Vilnius. Han är ordförande för studentkårens Masters’ Committee. – Jag anser att studierna på Hanken håller hög standard på grund av ett brett kursutbud, bra undervisningsmetoder och inlärningsstöd. Studentkåren gör ett stort jobb med att ta hand om studerandena utanför klassrummet, genom att organisera fester, idrottsevenemang, företagsbesök och andra evenemang. De internationella studerandena är överlag nöjda med Hanken just tack vare av möjligheterna att delta i både akademiska och sociala aktiviteter. Den utmärkta feedbacken på enkäten är inte alls överraskande. Också han tilltalas av de mindre sammanhangen på Hanken. – Universitetet i Vilnius är ganska stort och jag kände att en handelshögskola som Hanken skulle kunna erbjuda en känsla av delaktighet i ett sammanhang som jag saknade under mina studier i Vilnius. Dessutom visste jag att Hanken erbjuder utmärkta möjligheter att bygga nätverk. Kurserna är krävande men definitivt nyttiga. Han uppskattar möjligheten att vara aktiv i olika projekt, som mentorprogrammet. – Jag har matchats ihop med en mentor som jag kan diskutera vad som helst med, både karriär och personliga frågor, och är nöjd. Men vad gäller förbättringar överlag skulle jag gärna se att det fanns flera kurser om IT och analytisk mjukvaruspecialisering. Å SA NY MAN 17

Peter Matthews stortrivs i Helsingfors och hejar efter ett år i staden ivrigt på fotbollslaget HJK. Han är full av beundran inför hur internationell staden är, särskilt inom de ekonomiska kretsarna där engelskan är ett naturligt språk för de finsk- och svenskspråkiga som han jobbat med. FOTO: KARL VILHJÁLMSSON

KOMBINERAR BETEENDE OCH EKONOMI Året som Fulbrightgäst är snart slut, men Peter Matthews är inte klar med Finland.

rofessorn i nationalekonomi kände förstås till att Finland är ett tvåspråkigt land då han i höstas flyttade till Helsingfors. Som född i en estnisk-holländsk familj, och uppvuxen i den fransk-engelska staden Quebec i Kanada har tvåspråkighet alltid varit naturlig för Peter Matthews. Men under året som Fulbrightgäst vid Hanken har insikterna djupnat. För här, säger han, finns ett land med en betydande population som behärskar två helt olika språk och dem vill han forska mer i inom ramen för ett projekt vid den egna hemmaenheten, Middlebury College i Vermont, USA. Därför tänker han återvända redan i höst. – Det finns en kontroversiell hypotes om att strukturen på språket påverkar hur vi ser världen, eller applicerat på ekonomin: vilka preferenser vi har. 18

Enligt Matthews finns det många fundamentala skillnader i hur man beter sig beroende på vilket språk man använder. – Det finns ett känt spel om ultimatum. Du tar två personer och säger till den ena att den exempelvis får tio euro som ska delas med den andra. Godkänner den andra ditt bud får båda den utlovade delen, accepterar den andra inte, går bägge miste om summan. Enligt traditionell ekonomi borde den som lägger budet behålla det mesta själv förslagsvis åtta euro – eftersom den andra personen antas tänka att en liten summa är bättre än ingenting alls. – Men vi vet att riktiga människor bär på ett visst mått altruistisk riskaversion, som gör dem nervösa för att bli avfärdade.

dag tänker om sådant som progressiv skatt, statens roll inom välfärdssamhället, samt rätts- och polisväsendet. – Skiljer sig synen beroende på vilken gruppidentitet man bär på via sina förfäder? Jag vet inte svaren på det här, men min intuition säger att den gör det.

VIKTIGT FÖRSTÅ BETEENDE

Vilket fotavtryck han lämnar efter sig på Hanken vet han inte. Men han hoppas att intresset för beteendeekonomi vaknat. Just den nischen är svag i Finland, menar han. – Ett viktigt undantag är Topi Miettinen vid Hanken, han har koordinerat min vistelse. Men Matthews menar att fler behöver de här insikterna i framtiden. – Hur man tänker när man röstar har konsekvenser för den sociala stabiliteten, också i länder som Sverige och Finland. Har de människor, som har det sämre, en vision om sin mobilitet, om att det kan bli bättre eller inte? Dynamiken i ojämlikhet har en enorm relevans för samhället. Se på USA och Donald Trump, se på Brexit. Peter Matthews tycker också att regeringar borde inse att så kallad nudging, att försiktigt leda människor i en annan riktning än de hade tänkt välja, fungerar bättre än morötter och piska. – Om man kan styra folkets beteende mot en produktivare väg, är det billigt att genomföra. De här frågorna behöver tas in bredare också i den finländska debatten. J EA NETTE BJ ÖRKQ VI S T

FULBRIGHT CENTER Hur det hänger ihop med språk? Så, menar Peter Matthews, att om han utför det här experimentet på svenska med en tvåspråkig finlandssvensk så är det mer sannolikt att personen avböjer ett dåligt bud. – Men gör jag det på finska torde det gå tvärtom, eftersom olika delar av hjärnan arbetar beroende på vilket personens dominanta språk är. Det är alltså hypotesen och den har ingenting att göra med det han kom till Helsingfors för att göra, medger han.

NYA PROJEKT HAR FÖTTS

Under Fulbrightåret har hans inriktning förstås varit på experimentiell- och beteendeekonomi, om än inte ur just detta perspektiv. Syftet med året var bland annat att ”beräkna variationer i intergenerationell mobilitet kring möjligheter, tid, rum och grupper och bedöma vilken effekt variationen har på individuella preferenser och utfall”. – Jag har gjort mindre på det än jag hade hoppats, men har istället avslutat andra projekt. Sedan introducerade jag ett helt annat projekt kring expressiv röstning, med presidentvalet som exempel. Innan hemfärden i juli hoppas han på att ha engagerat de finländska studerandena i ett annat projekt kring detta. Fokus, tänker han, skulle ligga på hur förfädernas roll i och syn på inbördeskriget i Finland 1918 påverkar hur människor i

» Hanken har ett samarbetsavtal med Fulbright Finland om samarbete inom ramen för Fulbright Finlands Distinguished Chairs stipendieprogram. Hanken deltar även i flera ASLA-Fulbright costshare-stipendieprogram. » Sakkunnigorganisation för akademiskt utbyte mellan Finland och Nordamerika, vars centrala mål är att stödja internationaliseringen av högskolor och forskning i Finland. » Privat, icke-vinstinriktad organisation. Finansieras av finska Undervisnings- och kulturministeriet, USA, Kanada och en stödstiftelse, som grundats av regeringarna i Finland och Förenta staterna. En växande andel av stipendierna finansieras i samarbete med privata stiftelser och finländska högskolor, bland dem Hanken. » Samarbetsstipendierna inberäknat beviljar Fulbright Center årligen över 800 000 euro i stipendier för olika slags utbyten mellan Finland och USA. Det största stipendieprogrammet är ASLA-Fulbright. » Källa: http://www.fulbright.fi/en 19

PA RTN E R S I DA N

Nyttiga karriärtips på Partnerdag

Hanna Löfholm, Dermosil. FOTO: JOHANNES TERVO

Visst är det viktigt att klara kurserna, men låt inte stressen för studieprestationer hindra dig från att träffa folk, skapa nätverk och skaffa dig praktisk arbetslivserfarenhet. Det goda rådet genomsyrade den femte Partnerdagen som ordnades på Hanken i Vasa. Våren 2014 stod Hanna Löfholm i kassan på en servicestation på Brändö i Vasa och hade lagt sina drömmar om modebranschen på hyllan. Hon jobbade extra vid sidan av sina studier i allmän pedagogik och tänkte söka jobb på någon skola när hon väl hade fått sin examen.

Men det blev ingen lärarkarriär. Ett par år senare hade hon hittat tillbaka till sin dröm och numera jobbar hon som content & social media manager på Dermoshop. – Jag vill inte uppmana någon att ge upp sina studier, men mitt jobb har jag i första hand fått genom mitt intresse för mode, mitt bloggande och tack vare alla erfarenheter jag fått när jag jobbat vid sidan om mina studier, sammanfattade Löfholm. Hon var sist ut av de sju inbjudna talarna på Hankens Partnerdag i Vasa i april. De andra talarna representerade Hankens samarbetsparter Fennia, EY, PwC och Niord. Alla var nöjda med sina egna karriärval och gav tips för att lyckas i karriären. Sociala färdigheter, projekthantering och språkkunskaper behövs på de allra flesta arbetsplatser, löd budskapet. – Tanken med Partnerdagen är att våra studerande, i synnerhet ettorna som snart ska göra huvudämnesvalet, ska få bekanta sig med våra partnerföretag genom alumner och deras karriärval. Vi vill visa att det finns många vägar att nå det jobb man vill ha och att det också finns mycket nyttigt att ta till sig runt omkring studierna, berättade Minna Kullas, näringslivskoordinator på Hanken i Vasa. När dagen var slut ansåg förstaårsstudenterna Stephanie Barkar och Sofie Sundqvist att de hade fått en nyttig dos information om arbetslivet och hur man uppnår sina målsättningar. De hade inte ännu bestämt sig för vilket huvudämne de ska välja. – Vi fick en bra inblick i flera olika arbetsplatser och vad som är viktigt att ta med sig. Det var också intressant att höra att det inte är avgörande vilka kurser man läst eller vilket huvudämne man valt, tyckte de. J OHA N S VEN L I N

LÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI

Hanken Premium Partner

Hanken Partner

Hanken Branding Partner

Hanken Non-Profit Partner

FÖR NÄRMARE INFORMATION: Chef för näringslivsrelationer och karriärtjänster Erik Lund, 040 3521 541, erik.lund@hanken.fi

eller näringslivskoordinatorn i Vasa Minna Kullas, 050 5350 197, minna.kullas@hanken.fi

PÅ J OB B

SÅ GICK DET TILL... HANKEN presenterar i varje nummer alumner som berättar om sina studier och sitt jobb Den här gången träffar vi Johan Kock. F O T O: PATR I K LI ND STR Ö M

Johan Kock Han hade precis fyllt 17 år då han började studera på Hanken. De sista tenterna klarade han av under permissioner från flottan och när han blev utexaminerad från Hanken var han inte ännu myndig. Året var 1952 då Johan Kock tog plats i en av de slitna, svarta pulpeterna på Sjömansgatan 11 i Helsingforsstadsdelen Rödbergen. – Med nöd och näppe lyckades jag bli laudaturstudent. Därför kom jag in på Hanken utan inträdesförhör, berättar Johan Kock. Idag är han 83 år, men minns tydligt en rad episoder från studietiden. – Det gamla Hankenhuset, som blev färdigt år 1915, gav ett musealt intryck då jag började studera. Lokaliteterna var mörka och en del föreläsningar hölls uppe i sjätte våningen, dit man tog sig via en trätrappa. Det är dock studierna på Arkadiagatan som dominerar Johan Kocks minnen. Det nya huset togs i bruk i oktober 1952. – Här var det ljust och modernt, föreläsningssalar med separata bord och stolar. Undervisningen blev mångsidigare och Hanken gästades av utländska föreläsare. På det hela taget var undervisningen bra. Sett ur dagens perspektiv låter allt inte fullt så modernt. För de manliga studerandena, som benämndes herrar, var målet oftast att bli ekonomer. Damerna, benämningen på de kvinnliga studenterna, studerade oftast för att bli korrespondenter.

VÄNLIG MEN ARROGANT LÄRARE

Företagsekonomi var Johan Kocks huvudämne. Professorn i ämnet, Henrik Schybergson, gjorde intryck som vältalig och vänlig mot de flesta. Johan Kock och två av hans studiekompisar fick dock uppleva en annan sida av professorn under den muntliga sluttentamen i företagsekonomi: ”Nej mina herrar, läs nu lite mera och kom sedan tillbaka”. Några veckor senare återvände trion, utan att ha pluggat särskilt mycket mera men fick ändå goda betyg. – Vissa lärare krävde av en del studerande att de skulle läsa mera, även om de hade tillräckliga kunskaper. Johan Kock har också ett klart minne av att lärarna då och då kom för sent till sina föreläsningar och dessutom en-

sidigt kunde besluta när föreläsningarna skulle ta slut. – Men den studerande, som försenade sig, fick skyggt be om lov att få delta i undervisningen. Enligt Johan Kock utnyttjade Studentkåren vid Svenska Handelshögskolan inte till fullo sina lokaliteter i det nya huset. Därför grundade han Föreningen Liv i Studentkåren. Föreningen var populär åtminstone bland Johan Kocks kurskamrater och studerandena på följande årskurs. Men den applåderades inte av alla, bland annat inte av professor Schybergson och Johan Kock fick öknamnet Bombkastaren. På 1950-talet avlade de flesta hankeiter examen på tre år, så också Johan Kock. Men han minns en långliggare, sonen till en Hankenprofessor. – Han var inne på sitt femte eller sjätte år då jag blev färdig.

LÅNGA ARBETSDAGAR

Johan Kock valde att studera vid Hanken därför att han skulle ta över familjeföretaget Tema Oy som verkade i inredningsbranschen. – Det gjorde jag, men på villkor att inte ställas till svars för en eventuell konkurs och jag lyckades avveckla företaget utan konkurs. Sedan blev det några år som avdelningschef på Widenius, Cederholm & Someri. År 1971 grundade Johan Kock bokföringsföretaget Konttorivalvonta Oy. I mitten av 1970-talet konstruerade han sitt första dataprogram på en HP-kalkylator. Sedan dess har han stått för företagets samtliga bokföringsprogram. Idag driver han fortfarande företaget tillsammans med sin sambo Kerstin Mattsson. Dessutom har paret ett företag som hyr ut lägenheter. Det senaste bokföringsprogrammet härstammar från millennieskiftet och pockar på en rejäl uppdatering. – Men tiden vill inte räcka till. Speciellt i bokslutstider blir dagarna långa, upp till 12 timmar, säger mannen som kunde pensionerat sig för 20 år sedan. Hur han orkar? – Tack vare långa promenader med bostonterriern Rosie och gymnastik under sömnlösa nätter. PETER NORD L I N G 21

B R I E F I N E N GL I S H

He is part of the Elite The Financial Times ranking of business schools in the world is partly based on the scientific articles that researchers at universities have published in 50 selected scientific journals. Jaakko Aspara, Grönroos professor in Marketing, has had seven articles published in journals on this list during the past few years.

Hlekiwe Kachali, Rolando Tomasini and Christophe Hambye. PHOTO:

PAT RIK L IND S T RÖM

The Humlog Institute celebrated its tenth anniversary Humanitarian logistics is all about creating a supply chain to ensure that help reaches beneficiaries at the right time. In April the Humlog institute celebrated its tenth anniversary together with partners and experts discussing future challenges within the field. – The research the centre does has a measurable impact on people who need help in disaster areas. We want to conduct research that has true significance, said Rector Karen Spens in her opening speech. Guest speakers Pekka Haavisto (participating via video greeting), Rolando Tomasini (UNOPS) and Christophe Hambye (ICRC) all emphasized the need to continue to develop the collaboration between aid organisations and the private sector. Pekka Haavisto highlighted that it is important to support people to help themselves and not always provide turnkey solutions. – We Finns are good at building temporary housing. However, for people in a disaster, it might be important for their survival to have a task. For instance, being empowered to rebuild your own house from local materials might be crucial. This is where the right tools are needed. The anniversary seminar ended with a panel discussion with Gyöngyi Kovács (Humlog), Kalle Löövi (Finnish Red Cross), Paul Larson (University of Manitoba) and Hannu Kari (NDU). Gyöngyi Kovács, who was involved in founding the Humlog Institute, says that the institute has successfully raised positive interest in humanitarian logistics. Today researchers work closer together with organisations in the field. Humlog also educates the personnel of relief organisations. – Those who work in humanitarian logistics work with people’s needs in mind, but the needs of the beneficiaries have changed, says Hlekiwe Kachali, director of the Humlog Institute. Sometimes you hear about people who wonder about refugees with smartphones. Of course they have smartphones, they are people like you and I, with similar sorrows and reasons for joy. The only difference is that they have been forced to leave their homes. Hlekiwe Kachali has led the Humlog Institute since the beginning of 2018. Currently she and her colleagues are working on an EU-funded project, iTrack. This project focuses on protecting and tracking relief workers and relief parcels in conflict zones, especially in Syria, Iraq and Yemen. One aim is to decrease the number of deaths of relief workers, with the help of technical partners creating practical solutions. As important as the work of Humlog and aid workers in the field is, they all have a common goal – to make themselves superfluous. 22

PHOTO: PATRIK LINDSTRÖM

According to Aspara there are no shortcuts to being published in a FT 50 journal. – One has to concentrate on the article because these journals have the strictest scientific requirements, he says. The majority of the journals on the FT list are American. According to Aspara, this means that the empirical research and the data behind the article are of critical importance. He adds that American requirements on empirical data, in order to be published in one of the listed journals, suit him well. Aspara highlights that cooperation with other researchers increases the chances of being published. His most recent article in a FT 50 journal, Journal of Marketing, Relational price discounts: Consumers’ metacognitions and nonlinear effects of initial discounts on customer retention, was written together with professors Maria del Rio Olivares, Kristina Wittkowski, Tomas Falk, and Pekka Mattila from Aalto university. Being published in a FT 50 journal is important for researchers for a simple reason: to advance in the academic world, being published in a highly ranked scientific publication is a requirement.

BRIE F IN EN G L ISH

Champion for sustainable values Development based on entrepreneurship can provide a way out of poverty, but everything depends on how business functions are structured and who is allowed to participate in the decisionmaking. This is illustrated by Sara Lindeman’s doctoral thesis on markets in societies where part of the population lives under the subsistence level. Lindeman completed her PhD in marketing with her thesis “Early-phase market organizing in subsistence settings” in January this year. She comments that in essence the thesis describes what enormous markets that have a large impact on both the climate and human lives, will look like in the future. Lindeman’s thesis is built on three scientific articles. The first one, “Innovation for inclusive business: Intrapreneurial bricolage in multinational corporations” examines the creative business models in poor countries of two multinational corporations (ABB and Nokia). The second article, “Market formation in subsistence contexts: A study of informal waste trade practices in Tanzania and Brazil” captures how people in informal markets can organise themselves like the garbage pickers in Be-

Sara Lindeman in Tanzania.

lo Horisonte, Brazil did. They went from pariah to a big organisation that negotiates with sellers, buyers and authorities, and manages several social projects. – It is important for companies who want to expand to foreign markets to be aware of these informal markets in order not to disturb the ecosystem of local actors, Lindeman emphasizes. In the third article, “Until we live like they live in Europe: A multilevel framework for community empowerment in subsistence markets”, Lindeman studies how the poor in Dar es Salaam in Tanzania designed a creative solution to build their own houses. Through a co-operative with over 300 members, the residents involved in the Chamazi Housing project saved money, bought land, and built houses. By organising themselves, they created a positive spiral of developments that brought improved living conditions for many people.

International students rate Hanken highly According to a new international student barometer, Hanken’s international students praise the school. Particularly the range of courses, the student union, and the city of Helsinki received positive feedback. Some areas of suggested improvement are a few unmodern classrooms and the lack of reasonably priced student housing. A staggering 94.3 per cent of Hanken’s international students would recommend Hanken according to the International Student Barometer conducted last autumn. 129 universities in 17 countries participated in the survey. – We’re extremely pleased that Hanken got such a high response rate and good results. We will follow-up on the results and try to make adjustments in all the areas that we can influence. We are currently working on improving our Orientation Days, the first days at Hanken, says Head of Marketing Hanna Donner. In areas such as course content, learning support, and the quality of lectures and lecturers, Hanken performs significantly better than the average on a national level. The international students especially commend services, the student union, and the lecturers for their good command of English. – We are working on improving the integration of international students, both in general term, but espcially integration in the class room. For us this is crucial since we want to continue to attract good students on all levels. Ideally, by the time the graduate they would be able and willing to build a career in Finland, say Donner and Johanna Lilius, Manager of International Parnerships and Exchange. 23 PHOTO: PATRIK LINDSTRÖM

HANKENDAGEN VASA 12.10.2018

FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP HAR DU VAD SOM KRÄVS?

ROGER HOLM

THOMAS EK

Director, Marine Solutions, Wärtsilä

Co-founder, OBH Nordica

Läs mer på www.hanken.fi/hankendagen