Hanken #1/2018

A LUM N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N ALUMNI MAGAZINE FROM HANKEN SCHOOL OF ECONOMICS

1/18 I DETTA NUMMER: 2 Hänt på Hanken 4 Ledaren: Karen Spens 5 Kurs i att leda småbolag 6 Hanken Business Forum 8 Arvet stärker företaget 10 Gör varumärket hållbart 12 Kolumnen 13 Tilliten viktig för nordiska bolag 14 Han vågar gå i otakt 16 Nya nationalekonomer på väg 17 Boktipset 18 Knepig valfrihetsreform 19 Effektivare alumnkommunikation 20 Partnersidan 21 På jobb 22 Brief in English

De engagerade publiken på Hanken Business Forum.

Framtidens ledarskap och samhällspåverkan i fokus.

Sidorna 6–7 1

H Ä N T PÅ H A N K EN

DUBBELT FLER INTERNATIONELLA SÖKANDE

Business Lead 2017.

BUSINESS LEAD 2018 SÖKER SAMARBETSPARTNERS Hanken & SSE Executive Education letar efter företagspartners i Finland för integrationsprogrammet Business Lead 2018 för utbildade immigranter och asylsökande.

Business Lead 2018 erbjuder en snabbled in i den finländska företagsvärlden för arbetslösa, utbildade immigranter och asylsökande. Företag kan bidra till utbildningen genom att erbjuda Business Lead-deltagarna tvåmånaders praktik eller genom att stöda programmet finansiellt.

Kom med i programmet! hsseexed.com/BusinessLead

FÖRNYAD EQUIS- ACKREDITERING Hanken fick fortsatt förtroende för sin verksamhet då högskolan beviljades EQUIS-ackreditering fram till år 2022.

– Det här är ytterligare ett bevis på att Hanken är en av de ledande handelshögskolorna både i Finland och internationellt. Internationella ackrediteringar garanterar att vi håller hög kvalitet inom alla funktioner, med speciell fokus på internationalisering, näringslivskontakter, samt på etik, samhällsansvar och hållbarhet, säger rektor Karen Spens.

Hanken har varit EQUISackrediterad oavbrutet sedan år 2000.

UNIKT BYGGPROJEKT Grundstenen för det unika åttavåningshuset, som reser sig på Arcadas Campus i Arabiastranden i Helsingfors, murades den 17 januari.

Huset är ett resultat av högskolorna Arcadas och Hankens långsiktiga samarbete.

Huset kombinerar studentbostäder med idrottslokaliteter på ett unikt sätt. Det rymmer 103 studentbostäder i våningarna 1–5 samt en idrottshall med tillhörande konditionssal och testlabb i våningarna 6–8.

Hanken äger 40 procent av studentbostäderna och Stiftelsen Arcada resten.

Huset förväntas stå klart i januari 2019.

STATEN GAV 14 MILJONER Medelinsamlingskampanjen HANKEN RETURNS avslutades för ett halvt år sedan.

Nu står det klart att Hanken är den fjärde största mottagaren av statlig medfinansiering med ett belopp på 13 755 670 euro. Det betyder att Hanken utökar sitt grundkapital med 25,6 miljoner euro.

– Vi är mycket nöjda med resultatet och oerhört tacksamma för det fina stöd Hanken fått av sina alumner, samarbetspartner och vänner.

Med ett utökat grundkapital kan vi fortsätta förbättra och utveckla Hanken till en världsledande handelshögskola, säger rektor Karen Spens.

Sammanlagt 582 studenter av 76 nationaliteter sökte i år till Hankens magisterprogram på engelska. Hanken upplever den stora diversiteten som positiv eftersom det är viktigt med genuint internationella studerandegrupper.

Det totala antalet sökande steg med mer än 60 procent, vilket visar att Hanken är ett attraktivt alternativ också internationellt sett. Speciellt markant var ökningen av sökande utanför EU- och EESområdet där antalet ansökningar mer än fördubblades från 156 till 397. Hankens utbildningsprogram håller hög kvalitet och fortsätter att locka studerande även efter införandet av terminsavgifter.

– Vi ställer höga krav på våra sökande för att garantera kvaliteten på utbildningen. Det är glädjande att så här många internationella sökande valt Hanken, konstaterar prorektor Minna Martikainen.

Minna Martikainen FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

Professionell utveckling

Personlig utveckling Niord bildar ett nätverk där man skapar kontakt till bekanta och nya ekonomkolleger.

Vi erbjuder program inom professionell och personlig utveckling samt nätverk och rekreation.

Niord jobbar tillsammans med Finlands Ekonomer för ekonomernas ställning på arbetsmarknaden. Som vår medlem får du alltså också del av alla de förmåner och tjänster som Finlands Ekonomer erbjuder. www.niord.fi | niord@ekonomit.fi | tfn 0400-138 528 2

Ditt nätverk till 4 000 ekonomer

Fritidssstugor i Tahko och Himos FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

KALENDERN FEBRUARI 2018 M

T

O

T 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

F

L

S

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

28.2 Digitalt fanskap och du – efter- middagsseminarium med Linus Nyman

MARS 2018 M

T

O

T 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

FOTO: LEIF ROSAS

Läs reportaget om Hanken Business Forum på sidorna 6–7.

17

18

19

20

21

22

23

24

25

27

28

29

30

31

T

O

T

F

L

S 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

25.4 Alumnkväll om nätverkande

MAJ 2018

HANKEN RESEARCH DAY Den 22 november 2017 var det igen dags för det numera etablerade forskningsevenemanget Hanken Research Day. Dagen var späckad med sessioner där forskare presenterade sina aktuella projekt och diskuterade livligt med publiken.

Det fanns också möjlighet att delta med en poster som presenterades direkt för intresserade. På kvällen ordnades för första gången en populär träff för doktorander och alumner som doktorerat.

FINANCIAL TIMES RANKADE

Under det internationella uppstartsevenemanget Slush deltog Hanken med en egen monter, en podcastsändning där bland annat Karen Spens intervjuades. Prorektor Minna Martikainen var medlem i juryn för Skolar Award. Dessutom deltog studerande i kursen Strategic Growth Investing under vilken de lärde sig företagsvärdering genom analys av företagsstrategi, finansiering och bokslut. Kursen är en unik kombination av strategi, innovation, redovisning samt finansiell ekonomi.

16

21.3 Hanken Fulbright frukostseminarium med professor Peter Matthews

M

T 1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

FÖRETAGSANALYS PÅ SLUSH

15

S

26

M

Årets Hanken Business Forum utforskade drivkrafterna bakom tillväxt och viljan att lyckas. De inbjudna gästerna Annu Nieminen, Claudia Olsson och Bengt Holmström diskuterade kring temat. Under evenemanget delades även priset Hanken Inspiration Award ut till uppstartsföretaget Enfuce Financial Services Oy.

Principerna för ansvarsfull ekonomutbildning (PRME) är ett FNorganiserat initiativ som startade 2007 för att synliggöra hållbarhet i högskolor runt om i världen och utbilda ekonomer som kan driva igenom en förändring i framtiden.

Sekretariatet för PRME offentliggjorde på World Economic Forum i Davos, Schweiz, i slutet av januari, de 38 utvalda institutioner bland 650 möjliga, som är medlemmar i PRME Champions 2018–2019. Gruppen arbetar med att vidareutveckla en ansvarsfull ekonomutbildning och jobbar på projekt som tangerar de utmaningar som FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) ställer. Det här är tredje gången Hanken utsetts till PRME Champion.

14

L

APRIL 2018

HANKEN BUSINESS FORUM

FORTSÄTTER SOM PRME CHAMPION

13

F

Hanken har placerat sig på plats 76 i tidskriften Financial Times rankning av handelshögskolor i Europa och förbättrar därmed sin placering från året innan. Totalt 95 europeiska handelshögskolor finns på listan.

Rankningen är en samkörning av alla de fem rankningar Financial Times gör bland handelshögskolor varav Hanken deltar i endast en. Rankningen toppas av London Business School, HEC Paris och IE Business School.

15

O

16

T

F

L

S

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

18.5 Internationella alumndagen i London

OKTOBER 2018 M

T

O

T

F

L

S

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

15

30

16

31

12.10 Hankendagen i Vasa Se www.hanken.fi/alumni för mer information och anmälan.

DISPUTATIONER Sofia John har disputerat i företagsledning och organisation på avhandlingen: From the employee perspective: Understanding the antecedents of employees’ perceptions and identification in the MNC context.

Tid: 8.12.2017 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Mila Lazarova, Beedie School of Business, Simon Fraser University Kustos: Jeff Hearn Tunca Tabaklar har disputerat i logistik och samhällsansvar på avhandlingen: Scalability and resilience in humanitarian supply chains.

Tid: 16.12 2017 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Janet Godsell, University of Warwick, UK Kustos: Gyöngyi Kovács Sara Lindeman har disputerat i marknadsföring på avhandlingen: Early-phase market organizing in subsistence settings Tid: 19.1.2018 Plats: Svenska handelshögskolan, Helsingfors Opponent: Hans Kjellberg, Handelshögskolan i Stockholm Kustos: Veronica Liljander 3

L E DA R E N

Mot nya utmaningar År 2017 avslutades med mycket goda nyheter då vi fick besked om förnyad EQUIS-ackreditering.

EQUIS är den europeiska ackrediteringen som fokuserar på internationalisering, företagskontakter och interaktion med det omgivande samhället. Den här gången gavs ackrediteringen på fem år i motsats till tidigare tre, ett tecken på att Hanken gjort avsevärda framsteg. Det här innebär också att Hanken fortsätter vara en del av den så kallade Triple Crowngruppen, som består av de handelshögskolor som erhållit de tre viktigaste internationella ackrediteringarna. Endast en procent av världens handelshögskolor är trippelackrediterade. Genom det här har vi starkt etablerat oss som en av de ledande handelshögskolorna i Norden.

Nu skördar vi frukterna av hårt arbete under de senaste åren, men också av målmedvetet arbete och kloka beslut som gjorts redan mycket före min tid. När jag nu blickar framåt med hjälp av vår reviderade strategi och på allt det vi ska ta itu med, kan jag konstatera att de största frukterna troligen kommer att skördas först långt senare. Lyckligtvis finns det deletapper att glädjas över; i mitten av januari murade vi grundstenen på det nya studentbostadshuset som vi bygger tillsammans med Arcada. År 2019 ska bostäderna stå färdiga att ta emot hankeiter, som för första gången får flytta in i bostäder ämnade just för dem.

En annan glädjande nyhet gäller antalet ansökningar till vår engelskspråkiga magisterutbildning. Förra året, då läsårsavgifter infördes för studerande utanför EU- och EES-området, såg vi en nedgång i antalet ansökningar. I år steg antalet ansökningar med 60 procent och över 70 procent av de sökande är internationella.

Det är mycket positivt att Hanken verkar ha återhämtat sig snabbt och fortsättningsvis är internationellt attraktiv. Det ska vi fortsätta att vara genom att bygga broar till exportindustrin via vårt nya Hanken International Talent Programme. Vi jobbar aktivt för att dessa internationella studerande ska vara eftertraktade på den finska arbetsmarknaden och integreras på bästa sätt.

Det här året inleds alltså i glädjens tecken, men mycket återstår ännu att göra. Nu får vi igen kavla upp ärmarna, för faktum är att om fem år då EQUIS utvärderar oss på nytt måste Hanken ha utvecklats ytterligare. Däremellan ska vi också komma ihåg att fira framgångarna; som en del av det vill jag ännu framföra ett stort tack till alla som jobbar och jobbat för att utveckla och stöda Hanken. Utan er och stödet ni gett skulle vi inte vara där vi är idag. Jag önskar er alla en god fortsättning på det nya året.

KA REN SPENS R EKTOR

4

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn 09 431 331, fax 09 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn 06 3533 700, fax 06 3533 703 T.F. CHEFREDAKTÖR Hanna Donner ANSVARIG UTGIVARE Karen Spens REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Mira Aarnivuo Maria Backman Margareta Granholm Marlene Günsberg Jesper Haga Minna Kullas Charlotta Niemiestö Henrich Nyman Samuli Seppävuori Björn Sundell Johanna Wretdal REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 60 16 e-post: hanken@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn 09 888 6016 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hanken.fi/alumni eller kontakta alumnkoordinator Mira Aarnivuo tfn 050 552 7271 e-post: mira.aarnivuo@hanken.fi UPPLAGA 10 000 ex TRYCKERI Grano Oy, Vasa ISSN 1795-1534 (print) ISSN 2324-075X (online) Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2018 nr 1: 22.2, nr 2: 30.5, nr 3: 26.9, nr 4: 28.11 PÄRMFOTO Leif Rosas PÅ BILDEN Claudia Olsson och Annu Nieminen.

Konsten att jonglera i farten Att leda små tillväxtbolag kräver breda kunskaper.

Ny teknologi ska matchas med ny reglering, kapital ska säkras samtidigt som nyckelpersoner rekryteras.

I kursen Strategic Growth Investing får Hankenstuderande sätta sig in i en uppstarts vd:s vardag.

A

llt fler utexaminerade ekonomer kommer att bli företagare eller leda små tillväxtbolag, snarare än att bli anställda på storbolag. Det är en av orsakerna till att Hankenprofessorerna Benjamin Maury och Liisa Välikangas redan år 2016 började planera en helt ny kurs. Resultatet blev Strategic Growth Investing, som erbjöds första gången hösten 2017. Höjdpunkten för kursen inföll i månadsskiftet november–december när de 23 kursdeltagarna besökte uppstartsevenemanget Slush och fick möjlighet att intervjua verkställande direktörer för tillväxtföretag.

– Kursinnehållet är ett samarbete mellan tre institutioner och ger en holistisk syn på strategi och finansiering. Många av dem som studerar på Hanken i dag kommer att behöva ett brett kunnande för att förstå hur saker hänger ihop i nya dynamiska industrier, förklarar Benjamin Maury, professor i finansiell ekonomi.

Förutom att andelen företagare ökar håller arbetsförhållandena i storbolag också på att förändras. Anställningarna blir kortare och mer projektbaserade, och så kallade portföljarbeten, där en person arbetar för flera arbetsgivare, blir allt vanligare.

– Inom teknologibolag har det alltid krävts en viss företagaranda, men nu ser vi mer och mer så kallade new ventures-enheter inom storföretag. Tänkesättet håller också på att ändra, det är coolt att arbeta med olika projekt inom egna nätverk, säger Liisa Välikangas, professor i företagsledning och organisation.

Liisa Välikangas och Benjamin Maury började planera kursen Strategic Growth Investing år 2016. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

MÅNGA RÖRLIGA DELAR

Kursen Strategic Growth Investing fokuserar på tre växande affärsområden – mobilitet, fintech och klimatförändringen.

Alla tre områden erbjuder många affärsmöjligheter, men den renodlade industrilogiken kompliceras bland annat av en rad regleringar och subventioner.

– Om vi tar elbilen som exempel på temat mobilitet finns det otroligt många faktorer som spelar in: tillgång på råvaror för batterier, lagstiftning och olika tekniska lösningar. Till skillnad från traditionell bilindustri har små nischbolag en betydande roll i utvecklingen av elbilen, säger Maury.

När det gäller klimatförändringen finns det gott om teknologiska lösningar, men utvecklingen kan stranda på att det saknas finansiering eller politiska överenskommelser.

– Där finns ytterligare en drivande dimension förutom pengar och arbete, nämligen möjligheten att göra något gott för miljön.

SGI-kursen inleds med föreläsningar som ger den teoretiska bakgrunden. Bland höstens gästföreläsare fanns Mårten Mickos som skaffat sig en bred erfarenhet av att leda tillväxtföretag baserade i Silicon Valley.

– Det ingick både teori och praktik i föreläsningarna.

Dessutom analyserade vi börsnoterade tillväxtbolag, både ur ett vd-perspektiv och ur ett ägarperspektiv, tillägger Maury.

Kursen avslutades med ett besök på Slush, där deltagarna hade som uppgift att analysera bolag och intervjua vd:ar.

– Studenterna var pålästa och alerta, så besöket födde många intressanta diskussioner. En del av dem hade redan startat egna företag och sög i sig informationen från diskussionerna, berättar Välikangas.

Avsikten är att SGI-kursen ska erbjudas enligt samma modell hösten 2018.

– Vi har fört ihop olika kunskapsområden som ger studenterna en ny synvinkel på tillväxtföretag. Intresset är större nu efter att den första kursen blev en framgång, säger professorerna.

J OHA N SVE N L I N 5

Bengt Holmström ansåg att det är svårare att hitta på en bra fråga än att finna svar på den, medan Annu Nieminen konstaterade att världen behöver smarta företag för att lösa verkliga problem, och Claudia Olsson sade att den den digitala revolutionen har bara har börjat.

HANKEN BUSINESS FORUM:

VIKTEN AV ATT STÄLLA GODA FRÅGOR Det är ett stort missförstånd att tro att frihet och rikliga resurser gynnar innovation. Tvärtom blir människor kreativa då de försätts i svåra situationer. Det sade nobelpristagaren Bengt Holmström under årets upplaga av Hanken Business Forum.

T

anken är att begränsningar är inspirerande, förutsatt att de definierar en konkret utmaning som kan lösas.

– Arkitekttävlingar utan specifika krav skulle exempelvis vara helt ointressanta. Lämpligt svåra korsord är engagerande därför att man inspireras av begränsningarna. Det svåra är att sätta de rätta gränserna, att definiera den rätta frågan, sade Bengt Holmström.

En sak han inte tog upp på scenen men som han ofta brukar använda för att väcka lite irritation och uppmärksamhet, är betydelsen av imitation.

- Med imitation menar jag inte att man ska kopiera, utan att lära sig förstå problemet och logiken bakom lösningarna. Det lär en att se relevansen i det man tänkt imitera, sade han.

Samtidigt lär man sig ställa bra frågor, vilket i sin tur är en av de stora 6

utmaningarna om det sedan gäller ledarskap, forskning eller något annat.

– Se på Nobelpristagarna. De belönas i främsta rummet för sina frågeställningar, inte för sina svar, sade Holmström.

GENVÄGAR FINNS INTE

Som exempel på frågans betydelse nämnde han Albert Einsteins berömda svar på frågan hur han skulle göra om han hade en timme på sig att rädda världen.

- Hans svar var att han skulle fundera de första 59 minuterna på vad problemet i grund och botten gäller och den sista minuten på att lösa problemet.

Det är här många briljanta, men lite väl snabbfotade människor, går fel och vill ta genvägar, men man kan inte lösa ett problem utan att veta vad problemet är, betonade Holmström.

Därför sitter hans doktorandstuderande vid MIT (Massachusetts Institute of Technology) på skolbänken de första två åren och studerar de frågor tidigare forskare tagit sig an.

– Jag har förvånat mig över att en del begåvade ungdomar i Europa sökt genvägar inom den ekonomiska forskningen. De tror sig ha hittat helt nya lösningar på stora ekonomiska frågor utan att ha bekantat sig med de ekonomiska grunderna ordentligt. Det här vittnar, enligt min åsikt, om avsaknad av tillräckligt strama och klara strukturer vid universitetsstudierna i Europa, sade Holmström.

EN NY VÄRLD

De två andra huvudtalarna på Hanken Business Forum var Annu Nieminen, vd för The Upright Project i Finland, och Claudia Olsson, vd för Exponential AB

blir de helt enkelt lönsammare, sade Nieminen.

EXPONENTIELL TEKNIK

Claudia Olsson utsågs år 2017 till Young Global Leader av World Economic Forum och hon har hunnit med mycket.

Idag är hon en flitigt anlitad föreläsare och utbildare hos företag och myndigheter gällande bland annat artificiell intelligens, blockkedjor, digital tillverkning och syntetisk biologi. De är alla exempel på så kallad exponentiell teknik, alltså teknik som växer exponentiellt till skillnad från linjär tillväxt.

– Ett exempel är den så kallade Moores lag: Antalet transistorer som får plats på ett chip växer exponentiellt. Därmed växer också processorkapaciteten.

i Sverige. Båda tänker i fullständigt nya banor och hjälper företag att bemästra den snabba förändringstakten i världen.

Annu Nieminen har en gedigen bakgrund som konsult på McKinsey Group och vd för Kasvuryhmä, en sammanslutning av finska företag med en omsättning på över 10 miljoner euro.

Våren 2017 skapade hon The Upright Project som har samlat över 40 finska företag av olika storlek för att tillsammans skapa ett system som kan mäta företagens samhällspåverkan.

Hennes tes är att vårt sätt att mäta organisationers och företags värde är föråldrat och att nya verktyg måste tas i bruk.

– Företag idag är redan bra på att mäta ekonomiska resultat. Däremot vet få företag vilken inverkan de har i samhället, något jag tror att blir en central konkurrensfaktor, sade Nieminen.

För att skapa ett enkelt instrument att mäta ett företags verkliga samhällspåverkan kombinerar The Upright Project både plus och minus i fem kategorier: ekonomi, miljö, hälsa, socialt agerande och kompetens.

– Företag som kan positionera sig rätt får bra personal, gott om kunder och är attraktiva för placerare. Därför

Då allt fler i världen blir uppkopplade och får tillgång till dessa nya former av teknik kommer utvecklingen av dem att ske i accelererande fart. Det enda som är säkert är att digitaliseringen inte är ett övergående fenomen och närmast kan jämföras med den revolution som industrialiseringen förde med sig.

Förändringen ställer också nya krav på oss och hur vi arbetar, inte minst på ledarskapet. Det nya ledarskapet presenterade Olsson som en lista på de tio främsta färdigheter och egenskaper morgondagens ledare kommer att behöva. Listan toppades av förmågan att lösa komplexa problem, kritiskt tänkande och kreativitet.

BO IN G VE S

FOTO: LEIF ROSAS

Hanken Inspiration Award togs emot av Enfuces vd och en av grundarna, Monika Liikamaa, tillsammans med Christian Kilpi, Tom Gråhn och Wilhelm Lönnberg.

Hanken Inspiration Award

S

om socker på botten delades Hanken Inspiration Award i sedvanlig ordning ut till ett företag som är aktivt inom Hankens företagsinkubator Hanken Business Lab. I år var vinnaren fintechbolaget Enfuce Financial Services som erbjuder bland annat banker och andra finansiella institutioner molnbaserade betallösningar.

Företaget grundades i juni 2016 och omsatte under sitt första hela verksamhetsår 3,5 miljoner euro med en vinst på 0,5 miljoner euro. Bolaget är redan verksamt i de nordiska länderna och i Mellanöstern och har globala ambitioner.

– En fördel med molnbaserad betalningsinfrastruktur är att den är skalbar enligt kundernas behov och på det sättet möjliggör nya affärsmöjligheter för dem, säger Wilhelm Lönnberg som ansvarar för bolagets marknadsföring och kommunikation.

Juryn var speciellt imponerad av Enfuces snabba och lönsamma tillväxt samt bolagets entreprenörskap och globala ambitioner.

– Bolagets förmåga att skapa nya digitala lösningar, växa lönsamt, skapa arbetsplatser och samarbeta med andra är anmärkningsvärd, konstaterade juryn bland annat.

BI 7

Anne Rindell ingår i ett internationellt forskarteam som studerat företagsarvet. Nicholas Ind har skrivit ett dussin böcker på temat.

FOTO: LEIF ROSAS

FÖRETAGSARVET LÖSNINGEN PÅ ETT BRA VARUMÄRKE Ett företags image skapas kontinuerligt genom personalens agerande, ledningens beslut och kundernas upplevelse av det hela. Men kundens upplevelse kan avvika från ledningens uppfattning.

F

ör att få kött på benen kring den här problematiken började Hanken, Aalto-universitet och VTT för tre år sedan samarbeta kring projektet Brand New. – Vi ville bland annat ta reda på varför många företag enbart tänker framåt utan att utnyttja det arv som finns inbyggt i deras identitet, säger Anne Rindell.

Hon är en av ett femtontal internationella toppforskare i genren och ansvarade för Hankens andel av projektet.

Projektet avslutades med ett seminarium på Hanken i november.

8

– Finansiären Tekes tyckte att Hankens fokusering på corporate heritage, företagsarv, som är ett tydligt nytt ämne inom varumärkesforskning, var så viktig att vår del av projektet fick förlängning fram till september i år, berättar Rindell.

ATT FÖRSTÅ SIN IDENTITET

Företagsarvet ska, enligt Rindell, inte blandas ihop med historia, nostalgi eller retro. Det är att aktivt verka för att stärka företagets alla centrala styrkor som byggts upp och funnits genom tiderna.

– Företag kan vara kända på marknaden just för dessa centrala styrkor.

Det har visat sig att företagsledningen tyvärr i många fall har glömt bort detta.

I Hankens delprojekt visade det sig att företagsarvet är särskilt viktigt inom business to business.

– Det syns till exempel i hur ett företag agerar. Ändå kan den officiella varumärkeskommunikationen betona något som avviker från kundernas uppfattning, säger Rindell.

Hon konstaterar att Brand New på många sätt arbetar med det som projektet Finland 100 år borde ha gjort, alltså att försöka förstå det centrala i sin identitet och hur de olika

Adidas tog nytt avstamp i sin historia

H

uvudtalaren på slutseminariet i höstas var marknadsföringsforskaren, professorn och författaren Nicholas Ind. Han har bland annat skrivit tolv böcker om företagens image och om förvaltningen av varumärken.

Som ett exempel på betydelsen av företagsarv berättar han hur idrottsskojätten Adidas började ge sig in på nya affärsområden mot slutet av 1970-talet och på 1980-talet för att kunna växa och överträffa konkurrenten Nike. Följden blev att företaget inom ett decennium stod på ruinens brant.

– Adidas var från början ett mycket produktorienterat företag där skorna utvecklades i samarbete med idrottsmän. När grundaren Adi Dassler, som myntade sloganen ”det bästa för

idrottarna” avled 1978 spolades hans arbetssätt och företaget började rikta in sig på massproduktion utan att lyckas, säger Ind. Ironiskt nog kopplades två tidigare direktörer vid Nike in mot slutet av 1980-talet för att hjälpa Adidas ur förlustspiralen. Slutresultatet var att företaget gick tillbaka till sina rötter, sitt företagsarv, och igen började satsa på kvalitet, ”det bästa för idrottarna”, vilket ledde till att marginalerna ökade och kunderna återkom.

– I dag producerar företaget moderna produkter, men följer de ursprungliga principerna bakom företaget. Samma process har också företag som Lego, Burberry och Apple gått igenom, konstaterar Ind. BI

PROJEKTET BRAND NEW uppfattningarna om den har bildats genom tiderna.

– Då kan det även vara lättare att hitta sådana ”brand Finland-dimensioner” som vi finländare själva kan identifiera oss med, säger Rindell.

– Sloganen ”Smakupplevelser i mer än hundratjugo års tid!” berättar med några ord om en lång historia kring smakupplevelser och därmed om företagsarvet.

SMAKUPPLEVELSER

Företagens identitet och varumärken uppfattas ofta som något bestående som svarar på frågan: Vem är vi som ett företag?

Företagets identitet är ändå som en smältugn där identiteten hela tiden förändras med individerna.

– Speciellt i expertorganisationer kan de olika yrkesidentiteterna vara väldigt starka och tävla sinsemellan.

Då är det viktigt att man förstår denna diversitet.

– Här kan företagsarvet hjälpa en att se synergierna så att man tillsammans skapar en konkurrenskraftig helhet, säger Rindell.

Fast företagsledningen känner till sitt företagsarv kan det råda osäkerhet gällande hur det ska användas i marknadsföringen, eller om det över huvud taget ska användas.

– Fällan är att man bara berättar sin historia utan att knyta ihop den till nutiden. Frågeställningen borde i stället vara: Vad av det förflutna finns i nuet som en styrka nu och i framtiden? säger Rindell.

Enligt henne är Fazer ett ypperligt exempel på hur ett företag medvetet använder sitt företagsarv för att i ett nötskal effektivt beskriva vad företaget står för.

VEM ÄR VI?

BO INGVES

» Forskningsprojekt kring hur ett företags image bildas ur personalens, ledningens och kundens perspektiv. » Deltagare och finansiärer: Svenska handelshögskolan, Aalto-universitetet, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och Tekes med Skanska, RTV-Yhtymä, Workspace, Tapiolan Lämpö, Fastighetsarbetsgivarnas förbund samt Disponentförbundet som forskningspartner. » Hankens del av projektet var corporate heritage = företagsarv. » Projektet var treårigt 2015-2017 men Hanken fick tilläggstid för sin del av projektet, så att det pågår till september i år.

9

Betydelsen av hållbarhet ökar då den så kallade millenniegenerationen växer upp. FOTO: POND5

KONSTEN ATT SKAPA HÅLLBARA VARUMÄRKEN Hållbarhet är en viktig värdering för många företag som på ett positivt sätt vill delta i samhällsutvecklingen. Det har dock i praktiken visat sig vara svårt att utnyttja hållbarhetsarbetet i marknadsföringen.

F

ör att ge studenterna kunskap och verktyg för hur företag kan bygga upp sina målgruppsrelationer arrangerade Hanken i höstas kursen Developing sustainable brands. Den utvecklades i samarbete med kommunikationsföretaget Miltton, och genomfördes med aktivt deltagande från Alko, Finnair, Kesko, Neste och Wärtsilä.

– Hållbarhet kan innebära både sociala och miljörelaterade aspekter. Det företagen gör borde dock också kommuniceras utåt, och då räcker det inte enbart med en årlig CSR-rapport (Corporate Social Responsibility). I stället borde arbetet för att skapa en hållbar verksamhet integreras i hela marknadsföringen och varumärkesbygget, säger Johanna Gummerus, universitetslektor i marknadsföring och kursansvarig vid Hanken.

SPINOFF

Kursen var egentligen en spinoff från Hankens traditionella CSR-kurs, som enbart gäller företagens samhällsansvar.

10

– Nu ville vi gå ett steg längre och ta med även marknadsföringsaspekterna, säger Gummerus.

Hon konstaterar att ett företag kan visa sitt samhällsansvar genom att till exempel göra sina produkter hållbarare och miljövänligare, genom att anställa människor som har svårt att få jobb eller genom att betala sina skatter till hemlandet.

– Många tycker på ett allmänt plan att företag inte tar sitt samhällsansvar. Förklaringen behöver inte vara att företagen inte vidtagit åtgärder. I stället kan orsaken vara att de inte lyckats berätta för sina målgrupper vad de gjort, säger hon.

MYCKET ATT LÄRA SIG

De fem medverkande företagens intresse för kursen visar, enligt Gummerus, att det finns ett klart behov av en sammankoppling av CSR och marknadsföring.

– Betydelsen ökar hela tiden när den så kallade millenniegenerationen växer upp och bildar morgondagens konsumenter, säger Gummerus.

Hon berättar att alla företag som deltog i kursen hade en fråga de ville ha ett svar på.

– Tack vare att en akademisk handledare deltog i kursen kunde problemen utvecklas till någonting som man kan forska i och som även kan kopplas till tidigare forskning.

Som en del av kursen berättade också företagen om sina problem för kursdeltagarna som fick tolka budskapen och presentera sina slutsatser till företagen.

– Det som berättas och hur det tolkas är inte alltid riktigt samma sak. Genom en sådan här cirkel kan företagen se hur deras budskap uppfattas och göra nödvändiga korrigeringar om det har missuppfattats. En sådan återkoppling borde användas mera också i det verkliga livet, säger Gummerus.

IDÉER UTIFRÅN

Milttons CSR-expert Susanna Saikkonen hade länge jobbat på Plan International Finland som ansvarig för samarbetet

med företagsvärlden innan hon bytte arbetsplats för två år sedan.

I sitt förra jobb hade hon representerat Plan på Hanken då organisationen fungerade som fallstudie i Hankens CSR-kurs. Redan då hade hon frågat studenterna hur bra de ansåg att företagen kombinerade sitt hållbarhetsarbete med sin marknadsföring och vad de ansåg att borde förbättras.

– Det var en orsak till att jag började diskutera den här typen av kurs med Hanken, säger Saikkonen.

Problemet med att företagen ofta inte använder sig av hållbarhetsfrågorna i sin marknadsföring och sitt varumärkesbyggande är att områdena är svåra att kombinera.

– Därför kunde vi engagera företag.

Av responsen att döma gav kursen både företagen och studerandena nya tankar.

Det var också roligt att se att studenterna uppskattade att arbeta så här konkret med företag. Kursen var också ett sätt för oss alla att visa upp oss för studenterna, säger Saikkonen.

KONKRETA FÖRSLAG

Finnair var ett av företagen som medverkade i kursen. Företaget hade som målsättning att få veta hur kunderna såg på sitt hållbarhetsarbete.

– Hållbar verksamhet är en del av Finnairs strategi och därför har vi satsat hårt på det på alla områden. Frågan är bara om vi informerat om det på rätt sätt, säger Kati Ihamäki, direktör för hållbar utveckling på företaget.

Hon berättar att Finnair som bäst håller på att förnya sin kommunikationsstrategi gällande företagets samhällsansvar.

– När vi utvecklar nya produkter ska vi bättre än tidigare få med olika ansvarselement i marknadsföringen. Gällande den biten fick vi goda idéer av gruppdeltagarna. Ett plus var att en del av kursdeltagarna var från andra länder och därför kanske hade en annan bild av vår verksamhet, säger hon.

Enligt Ihamäki var den viktigaste målsättningen för dem med deltagandet att få ny kunskap om hur den så kallade millenniegenerationen ser på hållbarhetsfrågorna i flygtrafiken.

– Genom kursen fick vi bättre grepp om hur ungdomarna värderar samhällsansvarsfrågor när de fattar sina köpbeslut. Vi fick konkreta förslag av kursdeltagarna om hur vi kan förbättra oss. Men det är ännu för tidigt att säga vilka av förslagen vi förverkligar och på vilket sätt, säger hon.

BO IN GV ES

– Korta varumärkesberättelser kan ge positiva konsumentreaktioner, säger Eeva Solja. FOTO:PATRIK LINDSTRÖM

BERÄTTELSEN SÄLJER Människor tycker om och tänker i termer av berättelser. Därför är det logiskt att det vimlar av varumärkesberättelser, brand stories, speciellt i dagligvaruhandeln. Men det gäller att veta vilken typ av berättelse som är optimal i olika sammanhang.

I

sin doktorsavhandling undersöker Eeva Solja via flera empiriska studier hur konsumenterna påverkas av varumärkesberättelser på förpackningar, i reklamer och i priserbjudanden.

– I egenskap av konsument och varumärkesproffs insåg jag att det i dagligvaruhandeln fanns en hel massa förpackningar med korta brand stories och började fundera på hur de påverkar konsumenten, säger hon.

Efter nästan tio år i yrkeslivet fann Solja sig plötsligt som doktorand på temat varumärkesberättelser på Hanken hösten 2014.

– Min studie visar att korta varumärkesberättelser på förpackningar och i priserbjudanden kan medföra flera positiva konsumentreaktioner.

Det var överraskande i hur hög grad en kort varumärkesberättelse kan påverka konsumenten positivt, berättar hon.

EMOTIONELLT VS FAKTABASERAT

Den känslomässiga laddningen i varumärkesberättelser var ett annat fokusområde i doktorsavhandlingen.

Tidigare forskning tyder på att en berättelse måste väcka känslor för att engagera och involvera konsumenter.

I praktiken är varumärkesberättelser dock sällan emotionellt engagerande, i synnerhet inte på förpackningar.

Forskningsresultaten tyder därför på

att det lönar sig att skräddarsy berättelsen enligt kanal.

– Experimenten visar att texterna på dagligvaruförpackningar, som exempelvis müsliförpackningar, fungerar bättre om de är mera faktabaserade.

I reklamsammanhang kräver berättelserna däremot en starkare emotionell laddning för att fungera, säger Solja.

Hon berättar att det finns rätt lite forskning gällande korta varumärkesberättelser, i synnerhet på förpackningar och att hennes doktorsavhandling därmed har väckt intresse.

BO IN G VE S

EEVA SOLJA » EM vid Hanken 2003, ED 2017 med avhandlingen Let me tell you a story.

Consumer responses to companycreated Brand Stories. » Arbetar heltid med varumärkesfrågor på familjeföretaget Kiilto Family men är vid sidan om det involverad i några forskningsprojekt på Hanken.

11

KO LU M N

Wojciech Piotrowicz. FOTO: PIA PETTERSSON

The Impact of Values in Business

I

joined Hanken six months ago, and the Christmas party was closing the year. At the party there were small round stickers on the table, between the canapés and the sweets. I collected the full set of them and they read: Openness, Integration, Responsibility, Sustainability and Equality.

These are Hanken’s values emphasised in the new revised strategy and the importance of which should be stressed. The European Union and the rest of the world are in a complex economic and social situation and business education is not without blame.

In mainstream business education, when talking about moving manufacturing abroad, there is nothing about local workers. When analysing fast fashion or new electronic gadgets, you see nothing about mountains of plastic dumped into the environment. Teaching about globalisation, small local companies and farmers unable to compete with multinationals are out of the discussion.

I dare say that the implementation of advice and recommendations given in academic courses has resulted in a negative impact on the environment and on societies both within and beyond the EU. The main goal has been to generate profits, to sell more, to stimulate consumption, to push buying unnecessary goods.

Companies grow bigger, some of them by “optimising” taxation.

Both inequality and the global population have been growing. Some parts of the world have managed to develop, others are in chaos, new conflicts have emerged, old ones resurfaced. People escape wars, mixed with those searching for better life and economic conditions.

At the same time, those unable to move, invisible to media, stay in the conflict regions and camps, without support and opportunities for the future. Migration, or the lack of a common approach to it, is fuelling radical movements. Inability and disagreement on how to solve world problems has resulted in divisions. In the 12

information bubble, self-reinforcing mechanisms have created polarised societies, there is no room for being in the middle, to be objective. Divisions between parts of Europe, nations, regions and families have appeared, tearing the social fabric. As we can learn from history, after technological revolutions and constant growth, there is always a time when an unstable system collapses, so currently we might be at the edge of new socioeconomic turmoil, or even a large conflict.

This brings us back to education and research. It might already be too late, but the incorporation of values such as openness, integration, responsibility, sustainability and equality across businesses is necessary. Introduction into business education is the first step. However, there is a need to understand what such values mean and a need to listen to all groups, from “traditionalists” to “progressivists”, even though an agreement might be impossible to reach.

The implementation of such values into practice requires trade-offs and carries associated costs.

Research should assure that idealistic ideas will not bring negative unintended consequences; solutions are free of ideological blindness, possible to be implemented, delivering long-term benefits, ensuring that all decisions are supported by evidence. Searching for solutions and teaching about them is the role of academics and the reason why I decided to join Hanken.

A BOUT THE A UTHOR: DR WOJCIECH PIOTROWICZ IS ASSOCIATE PROFESSOR IN SUSTAINABLE SUPPLY CHAIN, SOCIAL RESPONSIBILITY AND HUMANITARIAN LOGISTICS, HE JOINED HANKEN IN 2017 FROM THE UNIVERSITY OF OXFORD. HIS WORK IS FOCUSED ON SUPPLY CHAIN, TECHNOLOGY AND PERFORMANCE MEASUREMENT. AT HANKEN WOJCIECH IS MEMBER OF THE HUMANITARIAN LOGISTICS AND SUPPLY CHAIN RESEARCH INSTITUTE (HUMLOG INSTITUTE).

– Kontrollägare har en viktig roll i många nordiska börsbolag, säger Tom Berglund, professor i nationalekonomi på Hanken. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

ÖPPNAR NORDEN FÖR NY GENERATION Bolagsstyrning i nordiska börsbolag har en egen särprägel där tillit är en viktig ingrediens. Under höstterminen fick fyra hankeiter djupstudera Nordic Corporate Governance och bilda nya nätverk med andra ekonomistuderande i Norden.

D

et var Tom Berglund, professor vid institutionen för nationalekonomi på Hanken, som tog initiativet till att skapa kurssamarbetet kring Nordic Corporate Governance. Förutom Hanken deltog Stockholm Business School, Handelshøyskolen BI i Oslo och Copenhagen Business School.

– Jag har länge ägnat mig åt temat Nordic Corporate Governance och har märkt att det finns både ett intresse och ett behov av mera kunskap om ämnet också hos den yngre generationen.

Berglund konstaterar att det finns stora skillnader mellan olika bolag också i samma land, främst på grund av att företagen leds av olika personligheter, men att det också finns ett tydligt gemensamt drag för nordiska börsbolag.

– Här finns det ofta en kontrollägare som innehar ett aktieblock och ett stort inflytande i bolaget. De övriga aktieägarna ser kontrollägare som en resurs som normalt driver alla aktieägares intresse och skapar värde i bolaget.

Det mest kända exemplet är familjen Wallenberg, som fungerar som kontrollägare i flera framgångsrika industribolag, främst i Sverige.

I många andra länder, inte minst i USA, finns en skepsis mot storägare för att de antas driva sina egna intressen på småägarnas bekostnad.

– Bristen på förtroende mellan olika aktieägare ger företagsledningen ett stort spelrum, vilket kan vara till nackdel för bolagets styrning.

NOKIA DET FÖRSTA FALLET

Fyra studerande från varje högskola som visat ett genuint intresse för NCG togs ut till kursen. De fick sina resor och uppehällen bekostade, tack vare extern finansiering. Kursen inleddes med en tentamen och därefter följde en tvådagars workshop i

var och en av de fyra huvudstäderna, med början i september i Helsingfors och avslutning i december i Stockholm.

– Corporate Governance spänner över flera ämnesområden och för att få ut så mycket som möjligt av kursen behöver man åtminstone ha läst grundnivå i nationalekonomi, finansiering, företagsledning, redovisning och juridik.

Begreppet NCG belystes under kursen genom fyra olika fall från närhistorien. I Helsingfors fokuserade man på Nokias mobiltelefontillverkning som ett exempel på hur en starkare ägare eventuellt kunde ha förbättrat utfallet.

– Nokia hade ingen kontrollägare, ägandet var spritt. Därför fanns ingen utomstående krets som kunde kräva att ledningen skulle göra de snabba och nödvändiga förändringarna.

Visst är det spekulation, men fallet åskådliggör den kanske viktigaste frågan inom bolagsstyrning: Hur få svåra beslut till stånd när de behövs? säger Tom Berglund.

KULTURKOLLISIONER OCH INTRESSEKONFLIKTER

I Oslo handlade workshoppen om den kulturkrock och korruptionsskandal som statskontrollerade Telenor råkade ut för i sin verksamhet i Uzbekistan, när nordisk bolagsstyrning kolliderade med ryskdominerade företag.

I Köpenhamn fick deltagarna bita i fallet OW Bunker, ett av världens största bolag inom oljehandel som slutade i konkurs. Där handlade fallet om intressekonflikter som kan uppstå när storägare säljer ut sina aktier.

Serien av seminarier avslutades i Stockholm, där man gick in på institutionella investerare syn på kontrollägare.

Kvartetten från Hanken stod för en stark insats under kursen, i synnerhet Chanyoung Park som belönades med priset för bästa studerande.

Alla inblandade hyllade kursupplägget och Tom Berglund utgår ifrån att kursen får en fortsättning, förutsatt att finansieringen kan lösas.

– En av universitetens roller är att skapa nätverk, och den här kursen är ett utmärkt sätt att bygga ut sitt nätverk till de andra nordiska länderna, säger Tom Berglund.

J OHA N SVE N L I N 13

Per Holknekt har startat 32 företag. Fyra av hans varumärken lever fortfarande.

ENTREPRENÖREN SOM VÅGAR GÅ I OTAKT Du behöver inte vara perfekt så länge du är äkta. Sjung lite falskt bara du berör dina mottagare. Det var entreprenören Per Holknekts budskap när han talade på Hankens VIP-seminarium och donatorstillställning i Vasa.

S

om 57-åring har Per Holknekt upplevt både stora framgångar och djupa dalar. Han har vunnit en rad utmärkelser och priser, startat kometföretag som Svea och Odd Molly, men också levt som hemlös i Stockholm efter att ha blivit utsparkad från företaget han varit med om att grunda.

– Jag har jobbat i modeindustrin i 31 år och hittills startat 32 bolag. Fyra av mina varumärken lever kvar och det känns bra att gå på gatorna här i Vasa och se bekräftelser på det jag gjort.

Sin vana trogen ställde han sig upp utan manus och powerpoint och berättade om sina erfarenheter med stark inlevelse. Orsaken till att Holknekt startat så många företag är, enligt honom själv, att han alltid lidit av dålig självkänsla.

– Jag har inbillat mig att jag inte är tillräckligt bra för att någon ska anställa mig. Dessutom kan jag inte rita. Det är ett helvete att vara designer och inte kunna rita. Jag måste göra det på mitt sätt och jag har lärt mig att alltid sätta mitt namn nere i hörnet på det jag gör.

ÄKTHET SÄLJER

Han förklarar sina framgångar med att han vågat sticka ut och visa sig mänsklig i stället för att sträva efter perfektionism.

– Ha alltid alla celler öppna, mottagaren på ON och var 14

Hittills har Per Holknekt alltid landat på fötterna.

supernärvarande. Det har jag och därför är jag är så jävla bra på sånt jag inte kan.

Han drar paralleller till artisten Håkan Hellström, som inte direkt är känd för att sjunga rent och tekniskt klanderfritt.

– Han fyller Ullevi i Göteborg, säljer 70 000 biljetter, tre kvällar i rad. Hans spröda person skapar en relation till var och en i publiken. Den förmågan skulle han tappa om han gick i sångskola och började sjunga som alla andra. Gå i perfekt otakt så börjar andra också gå i samma otakt!

KOM IHÅG KUNDEN

När det gäller att sticka ut i konkurrensen tar Holknekt sin tandläkare Staffan som exempel. Holknekt led av en fruktansvärd tandläkarskräck, men nappade direkt när han en dag såg en handskriven lapp i högen av direktreklam – ”Är du rädd för tandläkarn?” stod det på den.

– Frågan kom från en människa, inte från en maskin. Det fick mig att sänka garden och boka tid.

Det visade sig att Staffan var en mästare på att avleda patienten från tidigare tandläkartrauman. Iklädd brokig hawaiiskjorta och med religiös musik i högtalarna fick tandläkaren Staffan patienten Per att glömma var han var och 14 minuter senare var det klart.

Inte nog med det. Staffan visade sig också vara en hejare på att vårda sina kundrelationer. Varje sommar får Holknekt ett handskrivet vykort av Staffan på semesterresa.

– Jag känner tre andra som också får liknande vykort av honom. Han skriver ungefär: ”Nu njuter vi av sommaren, det är vi värda. Snart är det höst, vi ses då.” Hur fan ska jag kunna göra slut med honom?

På sin väg tillbaka från tiden som hemlös sökte Holknekt ett jobb som copywriter på en reklambyrå i Stockholm.

– Av de 65, som sökte jobbet, hade 64 rätt utbildning och propra kostymer, men det fanns redan 200 sådana på företaget, så därför fick jag jobbet.

SPARKEN I STÄLLET FÖR KLAPP PÅ AXELN

Efter att ha dragit hem en rad feta kontrakt ville Holknekt en dag att ledningen på våning fyra skulle komma ner till våning två och ge en klapp på axeln åt alla anställda som jobbade och slet för företagets framgång. Det ville inte ledningen utan i stället fick Holknekt sparken. Han landade på fötterna denna gång. Två år senare gick företaget i konkurs.

– När jag och Karin (Jimfelt-Ghatan) grundade Odd Molly lovade jag mig själv att jag varje dag skulle säga något uppmuntrande till alla som jobbade på företaget. Hur mår katten?

Hur gick sonens fotbollsmatch? Vi gick från 0–70 anställda och ingen sade upp sig.

Timmen som han hade till förfogande har redan passerats med 25 minuter när han ännu vill påminna om hur viktigt det är att vi tror på oss själva.

– Glöm aldrig att sätta ert namn nere i hörnet på det ni gör!

J OHA N SVE N L I N

FOTO: JOHANNES TERVO

Hankens vi-anda är ett starkt kapital Fundraisingkampanjen HANKEN RETURNS, som avslutades sommaren 2017, blev en framgång även i Vasaregionen. Företag, organisationer och privatpersoner med bas i Österbotten bidrog till att kampanjen överträffade förväntningarna.

D

et var spännande att inleda kampanjen eftersom vi kände att vi tömt pajazzon i den förra rundan. Därför satte vi ett försiktigt mål på fem miljoner euro, berättade Jannica Fagerholm vid Hankens VIP-seminarium och donatortillställning som ordnades i Vasa i november.

Slutresultatet blev mer än dubbelt upp, drygt 11,8 miljoner euro.

– Vi har igen kunnat konstatera att Hankenalumner ställer upp för sin gamla högskola. Tack för att ni slet på era nätverk och jobbade för Hanken.

Donatorerna och de övriga gästerna fick höra Per Holknekts föreläsning, där han inledde med att berömma Hankens vi-anda.

– Ja, vi-andan är en stor styrka här på Hanken. Enheterna är inte så stora och alla känner alla, säger Malin och Jari Kallio.

De träffades under studietiden på Hanken i Vasa på 1990-talet och är med egna ord en av många Hankenstories. Numera jobbar Malin på Cash-In Consulting och Jari på Vasa Andelsbank.

Under studietiden var de båda aktiva i studentföreningslivet och som Hankenalumner är de fortsättningsvis aktiva i understödsföreningen. För makarna Kallio var det självklart att delta i fundraisingkampanjen HANKEN RETURNS.

Malin och Jari Kallio deltog i HANKEN RETURNS. FOTO: JOHANNES TERVO

– Satsningarna som Hanken gjort har varit bra och det är skönt att Hanken lever vidare på två orter.

Hankens fundraisingkampanj var överlägset bäst i landet när man fördelar de insamlade medlen på antalet studenter.

Hanken fick in 4 500 euro per student, Åbo Akademi 2 000 euro och Aalto-universitetet 1 200 euro.

– Hanken har av tradition haft en fördel gentemot de andra högskolorna när det gäller samarbete med näringslivet.

De har en hel del att lära av Hanken på den fronten, konstaterade Kjell Herberts med glimten i ögat. Han är preses för Svensk-Österbottniska samfundet, en av de organisationer som donerade till HANKEN RETURNS. JS 15

Topi Miettinen betonar vikten av att få en större bredd i det nationalekonomiska kunnandet. FOTO: LEIF ROSAS

MORGONDAGENS NATIONALEKONOMER PÅ VÄG Snart föds nästa generations nationalekonomer. Den blir klart större och har en bredare kompetens än tidigare generationer. Den första utbildningen av morgondagens nationalekonomer startar i höst vid Helsinki Graduate School of Economics, en gemensam enhet för Aalto-universitet, Helsingfors universitet och Svenska handelshögskolan.

H

elsinki Graduate School of Economics har avancerat i rask takt. Planerna offentliggjordes i höstas, och i januari inleddes rekryteringen av professorer. Projektet fick en extra knuff av att professor Bengt Holmström vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomi till Alfred Nobels minne 2016 tillsammans med britten Oliver Hart.

Orsaken till det gemensamma initiativet är att den nuvarande forskningen och utbildningen i nationalekonomi har en alltför smal spets i förhållande till dagens krav och behov.

I övrigt står den på en hög nivå.

– Nu gäller det att hålla jämna steg med samhällsutvecklingen, säger professor Topi Miettinen på Hanken.

Han är prefekt för institutionen för nationalekonomi vid Hanken och deltar i den akademiska planeringen av Helsinki GSE. Enligt honom är det en klar brist att nationalekonomin inte ännu tar tillräcklig hänsyn till digitaliseringen och behovet av att analysera stora mängder data. Näthandeln och vård- och landskapsreformen är konkreta exempel på områden som ställer nya krav på nationalekonomerna.

Både när det gäller näthandeln och vård- och landskapsreformen handlar det om att ta fram kunskap som maximerar effektiviteten. För näthandlarna är det bland annat viktigt att veta hur prisförändringar påverkar efterfrågan och hur konkurrensen mellan webbsajterna fungerar. Gällande vården är det till stor del fråga om att hitta balans mellan de olika ersättningsformerna.

16

16

Heidi Schauman talar för en nära dialog mellan den akademiska världen och näringslivet. FOTO: LEIF ROSAS

SVÅRT ATT REKRYTERA

Heidi Schauman, chefsekonom på Aktia Bank, var med om att kläcka idén till Helsinki GSE. Hon konstaterar att både myndigheter och företag har svårt att rekrytera nationalekonomer med rätt kunnande och att det därför är viktigt att omkalibrera utbildningen.

– Det råder en klar brist på makroekonomiskt kunnande. Samtidigt växer efterfrågan på folk som, på ett korrekt sätt, kan analysera stora datamassor, speciellt inom handeln och handeln på internet, där det gäller att kunna beräkna och optimera.

Heidi Schauman efterlyser en nära dialog mellan forskningsvärlden och näringslivet. Detta för att forskarna ska få input och data från den privata sektorn.

– En möjlighet är att dela tjänster mellan företag och universitet. En annan är att nationalekonomerna jobbar ömsom på företag, ömsom inom forskningen, något som man redan gör i USA, säger hon.

DUBBELT FLER DOKTORER

Helsinki GSE är tänkt att bli en internationell forskningsenhet som konkurrerar om de bästa forskarna och studerandena med andra nationalekonomiska toppenheter i världen. Enheten ska bedriva forskning och forskarutbildning inom nationalekonomins alla centrala delområden. Idag har de tre grundande universiteten tillsammans 20 professurer på området och avsikten är att öka antalet till 35.

– Vi behöver fortfarande nationalekonomer med traditionell utbildning. Därför borde vi bevara en balans så att de 15 nya professurerna är inriktade på de nya behoven, säger Topi Miettinen.

Meningen är också att väsentligt öka antalet utexaminerade. När Helsinki GSE är fullt utbyggt ska det komma ut hälften flera ekonomie magistrar och nästan dubbelt flera ekonomie doktorer från universiteten i huvudstadsregionen. I siffror innebär det ungefär 120 magistrar och cirka 15 doktorer per år.

Finansieringen av tjänsterna blir dels privat, dels offentlig och har startat i positiva tecken. De tre universiteten budgeterar tillsammans för minst fyra professurer i nationalekonomi. Finlands Bank bidrar med en professur i makroekonomi och Finansministeriet och Statens ekonomiska forskningscentral VATT sträcker till två gemensamma professurer i offentlig ekonomi.

ERSÄTTER TIDIGARE SAMARBETE

Helsinki GSE ersätter de tre universitetens tidigare samarbetsprojekt Helsinki Centre of Economic Research (HECER), som startade år 2004. Forskningsinstitutet, som ligger på Arkadiagatan, ett stenkast från Hanken, består av institutionerna i nationalekonomi vid respektive universitet. I samma byggnad verkar också VATT. Helsinki GSE kommer också att ha verksamhet i Otnäs och där det finns forskare inom området.

Topi Miettinen räknar med att de tre universiteten specialiserar sig på olika delar av nationalekonomin så att Hanken och Aalto fokuserar mera på mikroekonomi och näringsliv, medan Helsingfors universitet troligen håller sig till makroekonomin och den offentliga ekonomin.

Planeringen av förberedelserna för Helsinki GSE började i höstas. Samarbetsprojektet beräknas vara fullt utbyggt år 2022.

P ET ER N O RD LING

Janne Tienari är professor i företagledning och organisation. PATRIK LINDSTRÖM

WELLNESS, SELFIMPROVEMENT AND THE CRAZINESS OF IT ALL Carl Cederström and André Spicer are well-known management scholars who have recently engaged in writing for broader audiences. In their popular books Cederström and Spicer tackle what have become an obsession in Western societies: individual wellness and self-improvement.

In The Wellness Syndrome (Polity, 2015), Cederström and Spicer argue that the ever-present pressure to maximize our wellness has started to work against us. Through examples ranging from diet, rest and exercise to happiness coaching and medicalisation they describe and analyse a world where visions of social change have been reduced to dreams of individual transformation, and where we turn our lives into an exercise in wellness optimisation.

In Desperately Seeking Self-Improvement (OR Books, 2017), Cederström and Spicer take a step further. They throw themselves headlong into the bizarre world of selfimprovement and optimisation that is carried out in the name of wellness and health. They try out all sorts of weird things that are sold to us on the premise that we can change our lives. They share their real-time diary notes from a year spent experimenting; a month of trying to become more productive by developing routines and taking smart drugs, for example, and a month of perfecting their bodies for sports competitions. Cederström and Spicer offer a biting analysis of the narcissism and individual competitiveness that surrounds us today – and of how and why individual self-improvement so often goes over the top.

As such, Carl Cederström and André Spicer offer a great example of scholarship that is engaged and engaging. Their books are entertaining yet sharply critical and timely. The authors show how we are encouraged to upgrade all parts of our life, all at once, and how our quest for optimising our wellness is making us unwell. And that is crazy, as Cederström and Spicer so eloquently show us.

17

REFORM ERBJUDER CHANS ATT AGERA SMART En forskningsrapport vid Hanken Centre for Corporate Governance (HCCG) visar att ledarskapskompetensen är avgörande för att förverkliga valfrihetens positiva konsekvenser i den planerade landskaps- och vårdreformen.

D

en uttalade avsikten med valfrihetslagen är att ge klienterna nya möjligheter att välja var de vårdas. I klartext innebär det att de privata aktörerna får en klart större roll i helheten, vilket samtidigt är centrala teman i den kritik som anförts mot reformen.

Forskningsrapporten Valinnanvapaus asukkaan ehdoilla (Valfrihet på invånarens villkor) visar vad Finland kan lära sig av främst Sveriges tioåriga erfarenhet av valfrihet i hälsovården.

– Det är typiskt att företag med en hög riskprofil försöker utnyttja nya profitmöjligheter först. Därför är det viktigt att skapa en fungerande och transparent konkurrens mellan de vårdenheter som producerar tjänsterna, säger professor Tom Berglund, direktör för Hanken Centre for Corporate Governance HCCG) och ordförande för rapportens styrgrupp.

För att valfrihetens ska få positiva konsekvenser är det enligt honom viktigt att både företagen och samhället kan dra nytta av systemet.

Statsfinansierade landskap uppmuntrar inte till effektivitet, säger Niilo Luotonen. FOTO: PATRIK LINDSTRÖM

LAGEN INTE ÄNNU KLAR

RAPPORTENS CENTRALA SLUTSATSER:

» Valfrihetslagen bereds ännu och avsikten är att lagförslaget lämnas till riksdagen vid månadsskiftet februari–mars.

» För fungerande valfrihet behövs jämförbar information om vårdens kvalitet i olika delar av landet.

» Hela lagpaketet gällande landskaps- och vårdreformen ska enligt planerna behandlas under våren för att kunna träda i kraft på hösten. » Rapporten Valinnanvapaus asukkaan ehdoilla (Valfrihet på invånarens villkor) har finansierats av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Rapporten är på finska men en svensk översättning är på gång.

» Landskapens invånarantal och därmed vårdens enhetspriser varierar kraftigt. Därför bör systemet ge utrymme för regionala lösningar. » Ledarskapet på landskapsnivå måste vara högklassigt för att kunna separera beställar- och producentrollerna och skapa ett fungerande belöningssystem som inte lockar till missbruk. » Genom rätt planerade ersättningsprinciper i landskapen går det att säkerställa likställdheten. » För att invånarna ska kunna fatta de rätta besluten måste man få fram överskådligt referansdata.

18

ALUMNKOMMUNIKATIONEN FÖRNYAS – Det kräver i sin tur en hög ledarskapskompetens i alla led. En uppgift för HCCG är att överföra den privata sektorns Corporate Governance-kompetens till den offentliga sektorn.

Då talar man om Public Sector Governance, ett område där vi aktiverat oss, säger Berglund.

TVEKSAMT MED BESPARINGAR

Forskaren Niilo Luotonen, som skrivit rapporten, har genom ett digert forskningsmaterial skapat en referensram för hur valfriheten har genomförts i andra länder och hur den kunskapen kunde användas i Finland.

– Exempelvis innan reformen i Sverige hade landstingen länge haft separata hälsovårdsmodeller. Valfriheten genomfördes vid olika tidpunkter samt med egna villkor och mål. Därför blev inte systemet enhetligt över hela landet, säger han.

I Sverige har antalet vårdenheter och läkarbesök ökat kraftigt efter införandet av valfrihet. Privata producenter har etablerat sig främst i områden med hög befolkningstäthet och relativt välmående människor, säger Luotonen.

För att undvika detta i Finland gäller det för landskapen att målmedvetet bygga upp sina system så att olika specialgruppers behov tillgodoses och så att vårdkedjorna inom social- och hälsovården inte fragmenteras.

– Det hänger alltså på lagberedarna, tjänstemännen och politikerna att bygga upp ett rättvist system. Ett frågetecken är att de planerade landskapen i Finland finansieras av staten. Det uppmuntrar inte direkt till effektivitet, säger Luotonen, som doktorerade vid Aalto-universitetets handelshögskola hösten 2016.

GARDERINGSFÖRSÖK I SYDVÄSTRA LAPPLAND

Kommunerna Kemi, Torneå, Keminmaa och Simo i sydvästra Lappland grundade i fjol tillsammans med hälsovårdsföretaget Mehiläinen ett samföretag som ska sköta de fyra kommunernas hälsovårdstjänster.

Kommunernas avtal med Mehiläinen gäller till 2032 och är värt sammanlagt 1,1 miljarder euro. Det gör avtalet till den största utlokaliseringen av social- och hälsovårdstjänster i Finland.

– Med samföretaget ville kommunerna trygga den nuvarande hälsovårdsstrukturen, fast landskaps- och vårdreformen träder i kraft. Framför allt var kommunerna rädda för att närservicen skulle försämras i och med den nya landskapsstrukturen, säger Luotonen.

Mot slutet av januari överklagade det börsnoterade hälsovårdsbolaget Pihlajalinna, som blev tredje i konkurrensutsättningen, beslutet hos marknadsdomstolen. Det kan innebära att avtalet rivs upp och konkurrensutsättningen måste göras på nytt.

Enligt Luotonen är det också möjligt att landskapen kan riva upp liknande företagskonstruktioner eftersom de kan försvaga landskapens möjligheter att optimera verksamheten.

– Till syvende och sist är det en lagstiftningsfråga. Därför är slutresultatet av den planerade reformen ännu höljt i dunkel, säger Luotonen.

BO INGVES

Hanken effektiverar kommunikationen med sina alumner. En stor del av den har nu koncentrerats till webbplatsen hanken.fi. Samtidigt ökar betydelsen av sociala medier.

H

anken har idag över 14 000 alumner. De flesta bor i Finland, men flera hundra av dem bor och verkar utomlands. Tidigare var portalen Hanken Network en viktig kommunikationskanal mellan Hanken och alumnerna, men den har levt ut sin tid.

– Därför lade vi ned portalen i januari och lanserade en ny modell som gör det möjligt att upprätthålla och förbättra kommunikationen med dem som fått en examen från Hanken, säger alumnkoordinator Mira Aarnivuo.

Enligt henne erbjuder hanken.fi en lättillgänglig helhet för alumnerna. På startsidan väljer man Alumni i menyn. Därefter öppnar sig en sexdelad undermeny där man hittar information och länkar till tjänster. Överst finns Din alumnsida. Den ersätter en viktig del av alumnportalen. På den kan alumnerna uppdatera sin kontaktinformation, uppge sin nuvarande och sina tidigare anställningar. Om man loggar in med LinkedIn-koppling överförs information om anställning samt bild och e-post till alumnsidan automatisk.

Där kan man också markera om man vill prenumerera på tidningen Hanken, alumnbrevet och andra utskick.

– Anställningsprofilerna är guld värda för Hanken, till exempel då det gäller att hitta gästföreläsare eller alumnrepresentanter i en specifik bransch, säger Mira Aarnivuo.

På Din alumnsida finns också möjligheten att berätta om, och i så fall hur, man vill engagera sig i Hankens verksamhet. Man kan till exempel anmäla intresse för att ställa upp som alumnprofil i Hankens marknadsföring, bidra till att arrangera evenemang för alumner och till Hankens medelinsamling. Andra möjligheter till engagemang är ställa upp som mentor eller expert på något område och att verka inom Hanken Expatriate-nätverket.

För att göra det lättare för alumnerna att uppdatera informationen och att hitta varandra tar Hanken ytterligare stöd av LinkedIn och dessutom av Facebook.

Sedan flera år finns en alumngrupp på LinkedIn. Den har nu cirka 3 000 medlemmar.

I slutet av oktober fick alumnerna en egen Facebookgrupp, Hanken Alumni.

– Den är svaret på ett direkt önskemål av alumnerna. Därför hoppas jag att de aktivt lägger upp information och innehåll. Gruppen ska också göra det lättare för alumnerna att hitta varandra, säger Mira Aarnivuo.

I början av februari hade gruppen ungefär 520 medlemmar. Mira Aarnivuo misströstar ändå inte.

– Gruppen växer organiskt, så den kan inte bli stor över en natt, säger hon.

PETER NORD L I N G 19

PA RT N E R S I DA N

– Egentligen handlar det om att standardisera ett flerårigt samarbete. Allt sedan starten har vi, förutom heltidsanställda hankeiter, haft hankenstuderande som jobbat deltid.

Nu får vi en ny rekryteringskanal för att nå dem, säger Christian Borgström.

Han har själv examen från Hanken. Tanken på partnerskapet vaknade i höstas då han i samband med fundraisingprogrammet HANKEN RETURNS fick upp ögonen för samarbetsformen.

UNIK AKTÖR

Christian Borgström. F O TO

PIA PETTERSSON

Förvaltar utan förbehåll Vi etablerar gärna samarbete med unga, kunniga finansmänniskor. Vi kan erbjuda dem en god och bred allmänbildning i branschen och en utsiktsplats över den. Det säger Christian Borgström en av grundarna bakom förmögenhetsförvaltaren JAM Advisors Ab. JAM Advisors är den senaste i raden av samarbetspartner för Hanken. Företaget tecknade nyligen ett Hanken Branding Partner avtal.

Enligt Christian Borgström är JAM Advisors, för finländska förhållanden, en närapå unik aktör inom förmögenhetsförvaltning.

– Vi är en bankoberoende finansaktör som samlar in och bearbetar data som berör kundens samtliga placeringar. Vår specialitet är att vi kan analysera och konsultera hela portföljer oberoende av var medlen är placerade. För att bedöma risker och avkastning måste man känna till helheten.

Christian Borgström påpekar att de flesta förmögenhetsförvaltare fortfarande strävar efter att koncentrera så mycket som möjligt av kundernas placeringar till den egna sfären.

Trenden går dock mot en större öppenhet med kunder som kräver en allt större transparens och objektivitet.

Christian Borgström grundade JAM Advisors år 2012 tillsammans med fyra partner. Företaget har vuxit stadigt och har idag 25 anställda. I fjol omsatte Jam Advisors närmare fyra miljoner euro. Omsättningen kommer från skötseln av cirka 150 kunders portföljer. JAMs konsoliderade rapporteringstjänst omfattar ett sammanlagt värde om cirka sju miljarder euro.

Nu ser Christian Borgström fram emot att JAM Advisors kan delta i nätverkandet på Hanken Network Day inkommande höst.

PETER N O R D L I N G

LÄS MERA OM PARTNERPROGRAMMET PÅ HANKEN.FI

Hanken Premium Partner

Hanken Partner

Hanken Branding Partner

Hanken Non-Profit Partner

FÖR NÄRMARE INFORMATION: Chef för näringslivsrelationer och karriärtjänster Erik Lund, 040 3521 541, erik.lund@hanken.fi

eller näringslivskoordinatorn i Vasa Minna Kullas, 050 5350 197, minna.kullas@hanken.fi

20

PÅ J OB B

DET HÄR GJORDE VI...

HANKEN presenterar i varje nummer två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Franciska Janzon och Jukka-Pekka Niemi. FOTO: J O H ANNES T ERV O

Franciska Janzon

Jukka-Pekka Niemi

– Jag har haft jättestor nytta av mina studier på Hanken, men också lärt mig väldigt mycket nytt på mina arbetsplatser, säger Franciska Janzon, SVP, Marketing, Communications och IR på Ramirent.

Hennes huvudämne var finansiering och investering och biämnet redovisning. Efter avlagd ekonomexamen 1997 har hon jobbat med investeringsrådgivning och investerarrelationer men småningom halkat in mera på kommunikation och varumärkesutveckling.

– Ramirent-koncernen har varit min arbetsgivare i 10 år.

Jag ansvarar för koncernkommunikationen, den finansiella kommunikationen och varumärkesutvecklingen och njuter av att jobbet är så omväxlande.

Koncernen är tredje störst i Europa på maskinuthyrning, den finns i 10 länder och servar främst byggindustrin och annan allmän industri och i någon mån också privatpersoner.

Under den senaste månaden har fokus legat på års-­ redovisningen.

– Fjolårsresultatet publiceras i februari, så fram till dess gör jag inte så mycket annat.

Varumärkesutvecklingen pågår kontinuerligt, och en del av arbetet görs i arbetsgrupper med medlemmar från olika avdelningar i organisationen.

– Vi har utvecklat ett nytt verktyg för att lyssna till kundernas åsikter och har övergått till kontinuerligt lyssnande istället för bara enstaka långa undersökningar.

Roligast på jobbet den senaste tiden har varit mina positiva kollegor.

– Det är alltid svårt att få tidtabellerna att passa för alla som borde vara med i varumärkesarbetet, men vi lyckades få ihop en bra, bred referensgrupp. Det är populärt att vara med, folk har varit glada för inbjudan och ivriga att bidra med idéer.

I hennes jobb gäller det att vara flexibel och beredd på ändrade planer.

–Det händer att man blir tvungen att göra förändringar i arbetet med årsredovisningen i ett sent skede, och då måste man agera snabbt.

Franciska Janzon kopplar gärna av hemma i soffan framför en film.

– Resorna får vänta tills bokslutet har presenterats.

– Mina kollegor och jag ansvarar för kraftverkssidans digitala marknadsföring och ska, via digitala kanaler, förmedla företagets värdeskapande element, förklarar Digital Marketing Manager Jukka-Pekka Niemi på Wärtsilä Energy Solutions i Vasa.

Målet är att skapa nya möjligheter för försäljningen av företagets lösningar.

– Vi använder oss främst av marknadsföringsautomation, sociala medier och digital marknadsföring via tredje part.

Sin ekonomexamen avlade han på Hanken i Vasa 2008, med marknadsföring som huvudämne och företagande och företagsledning som biämne.

– Jag läste också ganska mycket handelsrätt. Det har jag haft nytta av, speciellt immaterialrätten.

Wärtsilä Energy Solutions planerar, säljer och levererar kraftverk som generar ström och säljer stora projekt, värda allt från 10 miljoner upp till en halv miljard euro.

– Våra kunder är ute efter paketlösningar, och vi jobbar hårt med att analysera deras behov och erbjuda dem skräddarsydda lösningar. Speciellt stolt är jag över att kundkommunikationen baserar sig på värdeskapande element.

Under den gångna månaden har Jukka-Pekka Niemi byggt en del digitala programlösningar, både själv och tillsammans med underleverantörer.

– Vi har också gjort sociala mediekampanjer och jobbat med hur man använder LinkedIn. Vårt arbete går enligt en årsklocka. I slutet av året budgeterar vi och uppdaterar vår digitala marknadsföringsstrategi. Nu, i början av året, har implementeringsfasen just börjat, och i sommar görs en ny strategiuppdatering.

Utmaningen, rent generellt för den digitala marknadsföringen i ett teknologiföretag, är att sammanföra marknadsföringsorganisationen och försäljningsorganisationen.

– Vi måste ändra på organisatoriska silor och öka synergierna.

Fritiden går åt till familjen, fru och två döttrar, 4 år respektive 3 månader.

– Och så försöker jag spela tennis så ofta jag kan. Med en baby hemma blir det ganska lite sömn, men med det andra barnet ser jag bättre babyns utvecklingsfaser, det gjorde jag inte med det första, då var jag så ovan.

ÅN

ÅN 21

B R I E F I N E N GL I S H

Hanken Business Forum:

The importance of asking good questions Scarcity and constraints are important for innovation. People become innovative when in a tight spot, according to Bengt Holmström who kicked-off Hanken Business Forum 2018.

Limitations that define a challenge are inspiring, but only if you are convinced you can solve the problem. Holmström is astonished that some gifted young people try to take short cuts in economic research.

– They think that they have found completely new solutions to large economic questions without knowing the fundamentals of economics, said Holmström.

Holmström mentioned Albert Einstein’s famous answer to the question of what he would do if he had one hour to save the world.

– Einstein’s answer was that he would use the first 59 minutes to figure out the problem, and the last minute to solve it. This is where many brilliant people go wrong - you can’t solve a problem if you don’t know what the problem is, Holmström emphasises.

The second keynote speaker was Annu Nieminen CEO of the Upright Project, a company developing a system to measure social net

impact using different factors. She stressed that our way of measuring economic value is outdated.

– Companies are good a measuring performance, but not impact, Nieminen stated.

Claudia Olsson, Young Global Leader 2017 and CEO of Exponential AB concluded the event with an overview of exponential technology.

– The impact of this technology is nothing short of that of the industrial revolution, according to Olsson.

As more and more people get access to new forms of technology, the development will accelerate even faster. This places new requirements on the way we work together and on the leaders of tomorrow.

HANKEN INSPIRATION AWARD

The winner of the Hanken Inspiration Award this year was Enfuce Financial Services. The company was founded in June 2016 and offers cloud based financial solutions. The jury commended the company’s ability to create new digital solutions, grow profitably and create jobs.

Bengt Holmström, Annu Nieminen, Claudia Olsson. PHOTO: LEIF ROSAS

Corporate heritage – the key to a good brand Personnel actions, management decisions and customer experiences continuously create a company’s image. Customer experiences can differ from the management’s perception.

In order to examine this problem further Hanken, Aalto University and VTT initiated the Brand New research project three years ago.

– We wanted to know why so many companies only think forward without taking advantage of what already exists in the company’s identity, says Anne Rindell.

She is one of around fifty top international researchers in the field and responsible for Hanken’s contribution to the project. The project ended with a seminar at Hanken in November.

– The funder Tekes thought that Hanken’s focus on corporate heritage, a new subject in branding, was such an important part of the project that it got a continuance until September, says Rindell.

It became clear that corporate heritage is especially important within B2B. Even if the management is familiar with the company’s corporate heritage, there is some uncertainty concerning how to use it in marketing.

According to Rindell, Fazer is a great example of a company that consciously uses its heritage to describe what the company stands for.

Company identity and brand are viewed as something 22

Anne Rindell. PHOTO: LEIF ROSAS

permanent; however, it is something that changes shape over time.

– Especially in expert-organisations, a company’s heritage can help to see the synergy of together creating a competitive whole, Rindell concludes.

BRIEF IN EN G L ISH BRIEF IN EN G L ISH

An entrepreneur who dares to be out of sync You do not have to be perfect, as long as you are real. Sing out of tune as long as you touch your audience. This was entrepreneur Per Holknekt’s message when he spoke at Hanken’s VIP-seminar and donor event in Vaasa.

Holknekt has experienced both success and loss. He has received many honours and prizes, started companies such as Svea and Odd Molly. He has also been homeless in Stockholm after being kicked out of the company he had been a part of creating.

– I have worked in the fashion industry for 31 year and so far founded 32 companies. Four of my labels still live on and it feels good to walk the streets here in Vaasa and see confirmations of what I have done.

As usual, he got up without a script and shared his experiences with strong emotion. The reason why Holknekt has founded so many companies according to himself is that he has always suffered from low self-esteem.

– I have thought that I am not good enough for someone to hire. On top of that, I cannot draw. It is hell to be a designer without any drawing skills. I have to do it my way and I have learned to make sure I sign everything I do or create.

Holknekt explains that his successes have to do with daring to stand out and be humane instead of striving for perfection. When Holknekt and Karin Jimfelt-Ghatan founded Odd Molly, he promised himself that every day he would say something uplifting to his employees and always do things in his own way.

Per Holknekt. PHOTO: JOHANNES TERVO

Tomorrow’s economists are on their way

Topi Miettinen PHOT O: PHOTO: LEIF ROSAS

Heidi Schauman PHOT O: PHOTO: LEIF ROSAS

The next generation of economists will be bigger and have a wider set of competencies compared to earlier ones. At Helsinki Graduate School of Economics, a new joint unit for Aalto University, the University of Helsinki and Hanken School of Economics, the first programmes are to be launched this autumn.

Helsinki GSE has advanced at a fast pace.

The reason behind this joint initiative is that current research and education within Economics is too narrow in relation to the demands and needs of today.

Professor Topi Miettinen, Head of the Department of Economics at Hanken, contributes to the academic planning of Helsinki GSE. According to him, there are currently clear shortcomings, as economics does not take digitalisation and the need to analyse great amounts of data into consideration.

Heidi Schauman, Chief Economist at Aktia Bank and Hanken alumna, is one of the people behind Helsinki GSE. She explains that part of the reason for launching Helsinki GSE is the difficulties both the public and private sector

have recruiting economists with the right skills set. She calls for a dialogue between the academia and the business, in order for researchers to get input and data from the private sector.

– One possibility is dividing services between companies and universities. Another is that economists combine working in companies with academic research, something already being done in the USA, she says.

Helsinki GSE aims to be an international research unit attracting the best researchers and students in the world. Today the three founding universities have 20 professorships in economics in total, the plan is to increase the number to 35.

– We still need economists with a traditional education. Hence, we need to maintain the balance so that the 15 new professorships are focused on the new areas we need to develop, says Miettinen.

Helsinki GSE replaces the earlier collaboration within Helsinki Centre of Economic Research (HECER). Helsinki GSE will be fully up and running 2022.

23

SAVE THE DATE 18.5 INTERNATIONELLA ALUMNDAGEN I LONDON Mera information på hanken.fi/alumni