1
E N A LU M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N
4/10 DETTA NUMMER:
3 Ledaren: Camilla Sågbom 4 Hänt på Hanken 6 Mörda inte musikbranschen 8 Piratism, attitydfråga? 10 Asiatisk konkurrens kräver nytänkande 12 Ostasien behöver frihandelsavtal 14 Skör ekonomisk återhämtning 15 Boktipset 16 EMU på skakig grund 18 Idrott fostrar för ledarskap 19 På jobb 20 Ryktet viktig tillgång 22 Brief in English
Piraterna har tagit strupgrepp på musikbranschen. Branschproffs efterlyser spelregler för distribution på webben. Sid. 6–9
AVS N I T TS B E S K R I VNIN G
2
LEDA R E N
Fundraising nytt för universiteten
SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Sågbom ANSVARIG UTGIVARE Eva Liljeblom REDAKTIONSSEKRETERARE Bo Ingves REDAKTIONSRÅD Towa Blomqvist Patrick Furu Margareta Granholm Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Annika Sucksdorff Björn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo AB Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn (09) 888 60 17 fax (09) 888 60 19 E-post redaktionen@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn (09) 888 60 18 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankenalumni.fi eller kontakta alumnkoordinator Towa Blomqvist Tfn 050 552 7271 e-post: towa.blomqvist@hanken.fi UPPLAGA 8 500 ex TRYCKERI Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Medlem i Tidskrifternas förbund UTGIVNINGSDAGAR 2010 nr 1 17.3, nr 2 9.6, nr 3 20.10, nr 4 15.12 PÄRMFOTO Matias Uusikylä
Den stora reformen i universitetsväsendet som genomfördes vid årsskiftet gav universiteten en större självbestämmanderätt, men samtidigt ett större ansvar för sin egen finansiering. Staten kommer fortfarande att vara universitetens största finansiär, men i en allt högre grad måste universiteten därtill söka finansiering från andra håll. Fundraising är en ny form av extern finansiering. För att sporra till denna nya typ av medelinsamling har staten lovat skjuta till 2,5 gånger de medel som samlats in fram till den sista juni nästa år. Därtill beviljar staten privatpersoner skatteavdrag åren 2010 och 2011 för donationer från 850 euro upp till 250 000 euro. Samma skatteavdrag gäller permanent för samfund. Det har hörts en del kritiska röster inom universitetsvärlden mot denna medelinsamling. En del akademiker är rädda för att universitetens forskning inte kan vara oberoende om finansieringen kommer från donatorer med egna önskemål om forskningsområden. Man är också orolig att det inte finns finansiärer för grundforskning. En del av denna oro beror säkert på att medelinsamling är ett relativt nytt fenomen i vårt land. Staten har ställt som krav att de donationer som multipliceras inte får vara öronmärkta utan de skall vara tilldelade universitetens grundkapital. I framtiden kommer vi säkert att se mera donationer som riktas mot vissa ändamål. Det kan till exempel vara fråga om namngivna professurer, forskning inom vissa specialområden, utbytesplatser i toppuniversitet eller namngiva utrymmen. Då universiteten lärt sig att fungera med denna nya finansieringsform tror jag att kritiken minskar. Betydelsen av denna medelinsamling varierar mellan olika universitet enligt hur bra medelinsamlingen lyckats. För Hanken har fundraisingkampanjen HANKEN 100 varit framgångsrik. Vi har överskridit vår målsättning på 10 miljoner euro och närmar oss redan 12 miljoner euro. Denna summa ger tillsammans med statens insats Hanken över 40 miljoner euro. Av de insamlade medlen kan endast avkastningen användas, men även denna utgör en betydande til�läggsfinansiering för Hanken. En avkastning på 4–5 procent av de insamlade medlen motsvarar mera än 10 procent av Hankens driftsbudget. I samband med denna kampanj har Hankens alumner visat sitt djupa engagemang. Hankens alumner står för 90 procent av donationerna i HANKEN 100-kampanjen och det kan jag varmt tacka er alla alumner för! Vår målsättning nu är 1 000 donatorer, så jag hoppas att så många som möjligt ännu vill stöda sin alma mater. Vår minsta donation är 5 euro medan den största är 2,5 miljoner euro. Var och en kan alltså välja en summa som känns rätt, varje euro räknas. Ta tillfället i akt och engagera dig i Hankens framtid! C A M I L L A SÅG B O M D I R E K TÖ R F Ö R E X T E R N A R E L AT I O N E R O C H KO M M U N I K AT I O N 3
H Ä N T PÅ H A N K EN
IDROTT OCH EKONOMI
HANKEN FICK GRÖN STÄMPEL
Den som klagar på att idrotten tär på landets resurser är ute i ogjort väder. Bland annat det här framkom på ett seminarium som kombinerade ekonomi och idrott på Hankens Vasa campus i början av december. Huvudtalare var Roger Talermo, ordförande för Finlands olympiska kommitté samt Marcus Rantala, statssekreterare med ansvar för bland annat idrott. Talermos rubrik var Elitidrotten i Finland och dess ekonomiska förutsättningar medan Rantala talade under rubriken Staten och idrotten, hur styrs pengarna? Seminariet innefattade också paneldiskussioner om branding och sponsring samt skattefrågor för föreningar. Bland annat Mikaela Ingberg, VM-medaljör i spjutkastning, gav sina åsikter om branding inom idrott. Läs mera på s. 18–19.
Hanken har beviljats statusen och rätten att använda WWFs Green Office-stämpel. Högskolans mål är bland annat att minska pappersförbrukningen med 10 procent och minska elförbrukningen med minst 5 procent under år 2011. WWFs Green Office är ett miljöprogram som hjälper företagen att minska sin belastning på miljön, uppnå miljöbesparingar och motarbeta klimatförändring. De företag som uppfyller kraven får rätt att använda WWFs Green Office-stämpel. Som en åtgärd i sin miljöplan skrev Svenska handelshögskolan på avtal med WWF hösten 2009 och startade processen för att bli ett Green Office.
foto: M atias U usikyl ä
EMUs FRAMTID OSÄKER En allmän skepticism mot EMU kunde noteras då Hanken tillsammans med Ekonomiska samfundet i november stod värd för ett Hanken Focus Forum. Temat för studia generalia-föreläsningen var EMUs framtid. I den intressanta paneldebatten deltog ED Edvard Johansson, ordförande
för Ekonomiska Samfundet, professor Carl B. Hamilton, ledamot av Sveriges Riksdag, vd Sixten Korkman, Näringslivets forskningsinstitut (ETLA), direktör Teija Tiilikainen, Utrikespolitiska institutet samt lektor Staffan Ringbom, Hanken. Läs mera på sid 16.
PRISBELÖNAD AVHANDLING Hankenalumnen Catarina Ahlviks magisteravhandling, Företagsintern karriärplanering – en fallstudie av sju företag i Finland, har av HENRY ry (Henkilöstöjohdon ryhmä) valts till den bästa avhandlingen inom området personaladministration. HENRY ry arrangerar årligen en tävling för den bästa avhandlingen inom personaladministration. I tävlingen betonas nya, färska och innovativa 4
synvinklar inom personaladministration samt forskning av hög kvalitet. Priset på 1 000 euro delades ut den 9 november på HENRY-Foorumi i Helsingfors. Ahlviks avhandling behandlar hur och varför företag byggt upp sin interna karriärplanering. Catarina Ahlvik har fortsatt sina studier som doktorand på institutionen för Företagsledning och organisation.
HÅLLBAR UTVECKLING I LEVERANSKEDJOR
KALENDERN --
JANUARI 2011 M
T
O
T
F
T
T
O
T
F
L 01
L
S 02 02 09
S
09 16
I oktober arrangerade Hanken ett forum med temat Sustainability in Supply Chains för sina alumner och HUMLOGpartners. Programmet bestod av föreläsningar av Jarrod Goenztel på MIT, Simo Honkanen på Neste Oil, Hanna Kaustia på Itella Corporation, samt HannaRiitta Harilainen på Nokia. Under dagen diskuterades även hållbarhet och miljörelaterade frågor i företags och organisationers leveranskedjor i tre workshoppar och dagen avslutades med en paneldiskussion med deltagare från bland anat MIT och Röda Korset.
27.1.2011 Frukostdiskussion för Hankenalumner med temat ”Rekrytering av nyckelpersoner i och till Ryssland” modererat av Kurt Kääräinen. Alumnfrukosten hålls i Helsingfors.
NÄRINGSLIVSDAG I VASA
DISPUTATIONER
Kreativitet, diversifierat tänkande och ansvarstagande är egenskaper som morgondagens ekonomer behöver. Bland annat det ansåg de fyra industriledare som besökte Hankens Vasacampus i november. De berättade för studenterna om industrins situation i regionen och i Finland idag och i framtiden. De fyra talarna var Wärtsiläs koncernchef Ole Johansson, Mapromecs vd och Kust-Österbottens företagares ordförande Caj-Erik Karp, Nokian Panimos ägare Henrik Andersin samt Snellmans marknadsföringsdirektör Peter Fagerholm. Omkring 120 studenter deltog i evenemanget.
FRAMGÅNG I EDAMBA-TÄVLING ED Mujahid Hussains avhandling Intraday Dynamics of International Equity Markets har utsetts till en av de topp 10-avhandlingarna i EDAMBAS tävling för doktorsavhandlingar. EDAMBA, the European Doctoral Programmes Association in Management and Business Administration, ordnar årligen en avhandlingstävling som belönar högklassiga doktorsavhandlingar i företagsekonomi. År 2009 fick ED Karolina Wägar samma utmärkelse med avhandlingen The Nature of Learning about Customer Service Setting – a Study of Frontline Contact Persons.
03
04
05
06
07
01 08
03 10
04 11
05 12
06 13
07 14
08 15
10 17
11 18
12 19
13 20
14 21
15 22
16 23
17 24
18 25
19 26
20 27
21 28
22 29
23 30
31
27.1.2011 StratMark inbjudningsseminarium med marknadsföringstema på Hanken och Aalto University School of Economics i Helsingfors.
Hertta Niemi disputerade den 20 november vid Hanken (företagsledning och organisation) på doktorsavhandlingen “Managing in the ‘the Golden Cage’: An Ethnographic Study of Work, Management and Gender in Parliamentary Administration”. Opponent: Dr. Fransesca Gains, University of Manchester. Kustos: professor Jeff Hearn, Hanken. Ihsan Ullah Badshah disputerade den 3 december vid Hanken (finansiering och investering) på doktorsavhandlingen “Modeling and Forecasting Implied Volatility: Implications for Trading, Pricing and Risk Management”. Opponent: professor Mika Vaihekoski. Kustos: professor Johan Knif, Hanken. Henrik Höglund disputerar den 16 december vid Hanken (redovisning) på doktorsavhandlingen “Detecting earnings management by using neural networks”. Opponenter: professor Juha-Pekka Kallunki, Uleåborgs universitet och professor Christer Karlsson, Åbo Akademi. Linda Gerkman disputerade den 3 december vid Hanken (statistik) på doktorsavhandlingen “Topics in Spatial Econometrics – with Applications to House Prices”. Opponent: professor Roger Bivand, Norges handelshögskola (NHH). Kustos: professor Gunnar Rosenqvist, Hanken.
FUNDRAISING HANKEN 100
”Familjen Erling-Perssons Stiftelse vill främja den högkvalitativa utbildning och forskning som Hanken står för.” Familjen Erling-Perssons Stiftelse, donator
”Det kommer knappast fler dylika möjligheter under min livstid, dvs. att få en 2,5 gångers matchning för sin donation. Jag ser det som ett fint sätt att stöda Hanken och bidra till dess utveckling till en toppskola i världsklass. Det är som att investera i sin egen CV!” Annika Sucksdorff, donator
”Hanken utgör en viktig rekryteringsbas för Wärtsilä både i Helsingfors och Vasa, och vi upplever att vi på detta sätt kan investera i framtida arbetstagare.” Wärtsilä Abp, donator
”Vi är glada att med vår donation kunna bidra till och ta del av Hankens framtid.” Martina & Niklas Slotte, donatorer
FUNDRAISINGKAMPANJEN HANKEN 100 HAR SAMLAT IN NÄRMARE 12 MILJONER EURO FÖR HANKENS INTERNATIONALISERING. DONERA TILL HANKENS GRUNDFOND FÖRE 30.6.2011 – DIN EURO BLIR 3,5 EURO FÖR HANKEN. DONATIONER ÖVER 850 EURO INKOMNA FÖRE 31.12.2011 BERÄTTIGAR TILL SKATTEAVDRAG FÖR PRIVATPERSONER OCH SAMFUND.
HANKENS GRUNDFOND, AKTIA 405500-1269872 MEDDELANDE: DONATION TILL HANKENS GRUNDFOND
GÅVOBREV OCH MER INFORMATION HANKEN.FI/FUNDRAISINGHANKEN100
E-DONATIONER WWW.HANKENALUMNI.FI/ONLINEDONATION TILLSTÅND FÖR PENNINGINSAMLING 5
OKU 189 A ESLH-2009-01769/TU-52
TAVS E MN A :I Tmusikbusiness TS B E S K R I VNIN G
För att musikbranschen skall överleva behövs inkomster från webbradio och nedladdningar, men de intäkterna trampar ännu i barnskorna, konstaterar Gugi Kokljuschkin.
F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä
”Mörda inte musikbranschen!” Den traditionella fotoindustrin tappade på fem år 90 procent av sin omsättning på grund av digitaliseringen. Lika illa har det inte gått i musikindustrin, men skivförsäljningen minskar i accelererande takt och det mesta i musikväg kan laddas ned gratis. – Det är den springande punkten, för hur billigt ett skivbolag än säljer musik på nätet är den alltid dyrare än den som kan laddas ned gratis, säger den finländska skivbolagsbranschens grand old man Vasilij ”Gugi” Kokljuschkin. Han konstaterar att ett problem för branschen på global nivå är att tekniken har gått snabbare framåt än de som producerar musik. – Skivbolagen har nog försökt hänga med i utvecklingen men mest bränt pengar på koncept som misslyckats. Samtidigt har möjligheterna att olagligt sprida musik på webben eskalerat och försäljningen av fysiska medier 6
som CD och DVD fortsatt att sjunka. Därför behövs det inkomster från andra håll som webbradio och nedladdningar, men de intäkterna trampar ännu i barnskorna. Därför hoppas och tror Gugi att politikerna snart fattar att det inte är rätt att mörda en bransch genom att tillåta fri spridning på webben. – Varför tillåts webboperatörerna, som varje månad fakturerar användarna, att utan ersättningar förmedla olagliga nedladdningar, frågar sig Gugi.
Sångaren som blev skivbolagsdirektör Efter en karriär som sångare i Topmost, Finlands kanske populäraste band 1966–1968, blev Gugi diplomekonom vid Hanken i början på 1970-talet med redovisning som huvudämne. – Efter en kort tid på en importfirma för sjukhusprodukter råkade jag se att Finnlevy sökte en produktchef
TEMA: musikbusiness AVSNITTSBESKRIVN ING
och lyckades få platsen 1975. Sedan var det musik som gällde tills jag pensionerades som vd för Universal Music i Finland 2009. På Finnlevy ansvarade han främst för den ekonomiska styrningen av skivprojekt, men deltog också i skivproduktionen. – Den första produktionen jag hade hand om visade branschens avigsida; Esa Nieminens första och enda skiva var musikaliskt högklassig men blev en flopp ekonomiskt sett. Lärdomen var att skivbolag, liksom alla företag, behöver storsäljare för att kunna experimentera. – Därför är trenden med gratis nedladdningar negativ för hela musikutbudet, eftersom branschen i ännu högre grad än tidigare måste fokusera på säkra kort när omsättningen minskar. Mest rädd är Gugi för är att hela musikbranschen tynar bort om möjligheterna att få intäkter av musik urholkas. – I praktiken kan ytterst få musiker leva på att uppträda, och om inte nedladdningarna börjar generera intäkter för artister och låtskrivare blir det allt mer tunnsått med ny musik. Den senaste tiden har intäkterna från den digitala försäljningen i alla fall börjat spela en allt viktigare roll.
F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä
Fördelen med att enbart vara ett musikförlag är att det inte är någon skillnad i vilken form musiken sprids så länge kunderna betalar för den, säger Tommi Tuomainen.
I skuggan av Sverige När Gugi kom in i skivbranschen i mitten av 1970-talet var Finland något av en vasall till Sverige, där de stora skivbolagen hanterade de internationella rättigheterna också för Finlands del. Eftersom många av de finländska hittarna på 1960och 1970-talen var covers, kanaliserades en stor del av royaltyna utomlands. Därför stod skivbranschen i Finland på lerfötter, vilket bland annat ledde till att Finnlevy och systerbolaget Scandia slogs ihop till Finnscandia i slutet på 1970-talet. – Jag blev direktör för den utländska repertoaren och lärde mig den vägen att känna svenska ikoner i branschen som Stickan Andersson. Det var inte så muntert när han sade “att starta skivbolag i Finland är som att gå in i garderoben”, skrattar Gugi. År 1983 blev Gugi vd för och delägare i det helt inhemska skivbolaget Discophone och i skivbolaget Sonet med moderbolaget i Sverige. – Båda bolagen var i verkligt dåligt skick och Hanken-kunskaperna behövdes verkligen för att reda ut härvan. Utan succén med Stevie Wonders ”I just called to say I love you” hade Discophone troligtvis gått under 1984 på grund av skuldbördan. Det hela slutade med en hedersam reträtt i form av att Sonet såldes till Polygram i slutet av 1980-talet och Discophones katalog köptes av Finnscandia. Sedan blev Finnscandia 1993 Warner Music Finland och Polygram såldes i början av 2000-talet till Universal Music. – I dag har skivbolagens intresse för förlagsverksamheten ökat därför att den ger nya intäktsmöjligheter. B O I N GV ES
Satsar på låtskrivare och konceptmusik Tommi Tuomainen är alumnen som gjort musiken till sitt levebröd utan att själv vara musiker. De senaste 13 åren har han arbetat i musikbranschen, först på det stora internationella skivbolaget BMG och sedan 2005 med det egna musikförlaget Elements Music som han grundat tillsammans med Jani Jalonen. – Jag slank in i branschen närmast av misstag då jag som nybliven merkonom fick jobb som sommarvikarie på BMGs finansavdelning 1997. Samma år började jag studera vid Hanken med företagande och företagsledning som huvudämne. Jag blev fast anställt vid BMG 1999 och grundade 2005 Elements Music. Därför dröjde det till 2008 innan jag fick magisterpapperen från Hanken, säger Tuomainen.
Paketmusik Bolagets två nischer är att utveckla låtskrivare som klarar sig i internationell konkurrens och på att hjälpa företag som använder musik i sin marknadsföring. Enligt Tuomainen finns det en klar nisch i att skapa färdiga koncept som gör det lätt att använda musik både för privat bruk och i kommersiella sammanhang 7
T E M A : musikbusiness
– För privat bruk finns webbtjänsten Friendly Music som har en väldig mängd musik från alla tänkbara genrer. Vem som helst kan för ett par dollar per sång använda den i en video som läggs ut på till exempel You Tube. Då det gäller musik, som kommer att användas kommersiellt, krävs det däremot betydligt mera jobb att samla ihop ett paket med alla de behövliga rättigheterna. – På grund av de snåriga upphovsmannareglerna är det en klar business att vi sköter paketeringen av de behövliga rättigheterna. Jag tror också att färdigt paketerad produktionsmusik, där kunden betalar ett paketpris för en viss typ av musik som sedan komponeras och säljs med alla rättigheter, är en businessmodell som kommer att ge allt mera jobb åt oss och våra låtskrivare.
Nya låtskrivare på gång Finländsk popmusik hade sin förra boom kring millennieskiftet då Darude och Bomfunk MC:s stod på topp. – Då fanns det intresse för finländsk musik, men problemet var att vi i Finland inte hade en tradition av samarbete. Därför fanns det inte kompetens att leverera musik på bredare front. Nu har vi en ny stil och de finska låtskrivarna har blivit bättre på att bygga upp internationella nätverk. Vi hjälper till med den processen och sköter hela den administrativa biten. – Vi satsar framförallt på musikexport till utländska artister. Det avgörande i branschen är att ha ett omfattande nätverk och referenser till samarbetsprojekt med internationellt kända låtskrivare. Vi arbetar nära ihop med bland annat Music Export Finland (Musex) för att bredda låtskrivarnas kontaktyta och öppnar nya vägar för dem via bland annat internationella låtskrivarläger. Element Musics mest kända låtskrivare är Mikko Tamminen från Vasa. En sång han skrev på ett låtskrivarläger tillsammans med Risto Asikainen och Will Simms spelades in av den ultrapopulära popgruppen Shinee i Syd-Korea och sålde nyligen i över 100 000 exemplar. – Det är ett exempel på att Sydostasien kunde vara ett potentiellt marknadsområde för den finska musikindustrin. Ur entreprenörens synvinkel är problemet i alla fall att en hit i dag ger intäkter först om ett par år på grund av systemet med hur internationella upphovsrättsersättningar betalas ut, säger Tuomainen. BI
Inget drag i exporten Trots att Finland de senaste åren haft flera band som skapat en internationell karriär inom populärmusiken, som till exempel HIM, Nightwish och Apocalyptica, uppgick musikexporten enligt Music Export Finlands undersökning år 2008 till endast drygt 23 miljoner euro. Det är ungefär fem procent av Sveriges motsvarande siffror. Trots att exporten ökade med fyra miljoner euro jämfört med 2007 är siffrorna dessutom klart lägre än 2005 och 2006. Av musikexporten stod upphovsrättigheterna för 6,5 miljoner euro medan resten är varor och tjänster. Största delen av intäkterna kom från de övriga nordiska länderna och tysktalande Europa. 8
Förvånande inställning Samtidigt som webben är en hotfaktor för den traditionella skivindustrin är den ett effektivt marknadsföringsredskap. – När man känner till kundernas vanor och preferenser borde skivbolagen sträva efter att erbjuda sådana tjänster och produkter som kunderna är villiga att betala för. Problemet är att många skivbolag inte har en direkt koppling till slutanvändarna. I stället fattas besluten huvudsakligen på basis av individuella beslut i företagen, säger Tuulikki Haaranen. Hon är doktorand på Hanken med en avhandling om skivindustrin. Införtjäningslogiken hos nya tjänster som musiktjänsten Spotify och möjligheterna att mot en rimlig ersättning ladda ner precis de sånger man vill ha, är enlig Haaranen i alla fall ett steg i riktning mot en kundanpassad verksamhet. – Om Spotify och musikbutikerna på webben genererar tillräckligt mycket intäkter för att klara sig på sikt återstår att se. Men de är en bra mätare på vilket mervärde den typens tjänster i praktiken ger användare och annonsörer. I musikindustrin gäller i dag samma regel som för andra företag; de bolag som inte kan skapa mervärde ur kundens perspektiv går under. Tuulikki Haaranen, doktorand vid CERS och forskningsledare för avdelningen för ekonomi, IT och media vid Arcada, är musikmagister från Sibeliusakademin med examensarbetet It’s all about the song – The Praxis of Artist Branding In the Finnish Recording Industry. Doktorsavhandlingen vid Hanken har i sin tur arbetsnamnet Management of network capital in the recording
TEMA: musikbusiness PÅ J O B B
De bolag i musikindustrin som inte kan skapa mervärde ur kundens perspektiv går under, för de kan inte heller skapa mervärde för sig själva, säger Tuulikki Haaranen.
F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä
Visst kan man leva som låtskrivare, men skattereglerna i Finland gör att den som skapar en stor internationell hit troligtvis flyttar bort från landet, säger Patric Sarin.
inställning till piratism industry, men den tar egentligen upp aspekten på värdeskapande i musikindustrin, som traditionellt har mätts ur skivbolagens synvinkel. – Den springande punkten är att man borde utgå från det mervärde som konsumenterna erbjuds. Jag är ganska överraskad över att många av respondenterna i undersökningen anser att piratism är en attitydfråga, fast olagliga nedladdningar egentligen visar att de traditionella försäljningskanalerna inte ger kunderna ett tillräckligt mervärde.
Jakten på den ultimata hitten Så länge musiken kan laddas ned gratis kommer skivbolagen att försvinna, det ena efter det andra. Men till exempel vissa av våra europarlamentariker varken kan eller vill förstå det. Det säger Patric Sarin. Som ekonomie magister från Hanken, till råga på allt med redovisning som huvudämne, är han en annorlunda låtskrivare. – I praktiken har obalansen lett till att många låtskrivare slutat göra musik de senaste 5 åren. Till exempel i Sydkorea finns det klara spelregler för det här och där är olagliga nedladdningar inget större problem, säger Sarin. Efter examen från Hanken sommaren 2000 var det nära att Patric Sarin börjat på en investeringsbank, men han insåg snabbt att det inte var hans värld. I stället började han slå mynt av sin musikaliska förmåga och blev professionell låtskrivare. Det låter som ett drömyrke, men Sarin vet att vägen som låtskrivare är törnbeströdd, speciellt om man kommer från Finland. – År 2005 höll jag på att gå i väggen riktigt rejält. Förutom att arbetstakten var lite väl tuff är en delförklaring det
nedlåtande bemötande jag som finländsk låtskrivare hade fått utomlands. Framförallt i London är branschmänniskorna verkligt styva i korken. Det är knappast ett sammanträffande att jag fick allvarliga panikstörningar efter en lite längre sejour där.
Orättvisa skatteregler Införtjäningslogiken för en låtskrivare i dag är att han får stå för singlarna på skivorna. Det är de sångerna som i praktiken spelas i radio och som ger intäkter. – De andra sångerna på en skiva spelas inte i radio och ersättningarna för sålda skivor är ytterst låga. Kombinerat med den krympande skivförsäljningen i världen ger de helt enkelt inte brödfödan, säger Sarin. Hans bakgrund som alumn och låtskrivare, med musik som totalt sålt i miljoner exemplar, gör det lätt för honom att peka på ett skattemässigt missförhållande som gör det vanskligt för en professionell låtskrivare att verka i Finland. – Enligt nuvarande regler går det inte att fakturera för upphovsrättigheterna, utan de betalas ut som en klumpsumma i form av personlig inkomst. Det innebär att intäkterna inte kan periodiseras som i normal affärsverksamhet om ett långvarigt projekt ger utdelning efter flera års arbete. Därför kan skatten bli orimligt hög i jämförelse med andra branscher, säger Sarin. Han konstaterar att ett konkret hot mot musikbranschen är det faktum att de nya systemen alltid ligger före lagstiftningen. BI 9
KO LU M N
Större paket matchar asiatisk konkurrens Den ökande konkurrensen från Asien tvingar de finländska bolagen till nytänkande för att slå vakt om sin tillväxt. Ett sätt är att sälja helheter i stället för detaljer – solution business. Det här arbetar Growth Accelerator-programmet (GAP) med – ett program vid Hanken & SSE executive education som sparkade igång i maj. Ett dussin bolag med flera representanter per bolag deltar; på så sätt kan företagen stöda varandra i att effektivare kunna implementera nya idéer i de egna bolagen. KWH-Mirka är ett av bolagen som deltar i programmet och efter den tredje modulen är dess representanter övertygande i sina kommentarer: “Det handlar mer om en utvecklingsprocess än om utbildning. Det är konkret. Det krossfunktionella är skillnaden jämfört med tidigare projekt: vi arbetar nu på en bredare front.”
TÄNK MERA Mats Sundell, utvecklingsdirektör vid KWH Mirka, säger att GAP ger inspiration och nytänkande och att upplägget i fyra moduler bygger upp en logisk helhet. – Vi har börjat tänka mera, framhåller han. Det handlar egentligen om att man i verkligheten inte kan vara så radikal eller dramatisk som man kunde tänka sig, vilket är lite skrämmande då man inser hur extrem man kunde vara. GAP
stimulerar även till nya idéer inom områden som inte är direkt relaterade till projektet. Kollegan Simon Bloxham, som chefar över Mirkas försäljning i Europa, Mellanöstern och Afrika (90 procent av bolagets produktion exporteras), säger att han ser projektet som en utveckling som kommer stegvis, genom tankar man adopterat och adapterat.
STÖRRE PAKET GAP kombinerar input från akademisk expertis med fallstudier – på den i november aktuella modulen är det Nokia Siemens Network och Outotec som i case-form delar sina erfarenheter med deltagarna. Målsättningen är att bolagen, som deltar i programmet, utvecklar större paket, från att sälja enskilda produkter och tjänster söker de större helhetslösningar att erbjuda sina kunder, antingen med egna produkter och tjänster eller genom att engagera nätverk vid större leveranser. – Orsaken till att det här är intressant i finländska bolag är att konkurrensen från Asien håller på att bli verkligt tuff, säger Kaj Åkerberg, affärsutvecklingsdirektör vid Hanken & SSE. Tidigare handlade det om priskonkurrens med Asien, men nu börjar asiaterna på många områden bli lika bra på produktsidan. Frågan är hur man från nordöstra Europa ska kunna möta den här konkurrensen. – Solution business är ett sätt, säger han. Det är något som vissa företag jobbat med redan en längre tid, till exem-
Nytänkare. Tom Nordström, Simon Bloxham, Mats Sundell och Joachim Rännar på KWH-Mirka deltar i Growth Accelerator-programmet.
10
F OTO: Patrik L indström
AVSNITTSBESKRIVN I N G
pel Wärtsilä, Kone och Outotec – som också deltar i GAPprogrammet – anses vara långt hunna på det här området.
tegiskt projekt som för företaget närmare dess målsättning inom solution business.
STÄLLER KRAV
HUR LÄRA SIG NYTÄNKANDE?
Kone säljer inte längre hissar, utan people flow; över hälften av intäkterna kommer från annat än att sälja hissar. Motsvarande trend ser man på annat håll. I stället för att leverera enskilda komponenter till en fabrik levererar man kompletta fabriker: större helheter, mer komplicerade, och dessutom servicen som behövs för att hålla igång produktionen. Det ställer stora krav på organisationen. Kommunikationen och samarbetet mellan alla enheter måste fungera bättre än tidigare. Det ställer även krav på de individuella kompetenserna i bolagen. Hanken & SSE lanserade GAP-programmet som en uppföljning till programmet Sales Leadership Master Class som pågick åren 2007–2009. I GAP deltar tolv bolag vars representanter träffas under fyra moduler. Företagen är Fazer, K. Hartwall, Kemira, Kone, Mirka, Outotec, Sandvik, Sinebrychoff, Telia Sonera, UPM, Vaisala och Wärtsilä. Professor Kaj Storbacka är programdirektör och ansvarar för läroprocessen och innehållet i programmet. Ett konsortie-program som GAP bygger på att man kombinerar fördelarna både ur öppna program och ur företagsinterna program. En person som deltar i en öppen kurs måste tillbaka i sitt bolag övertyga sina kolleger om värdet i det nya han lärt sig. En företagsintern utbildning fungerar i det avseendet bättre, men där har man inte möjligheten att ta del av andra företags erfarenheter. Konsortie-program ger deltagarna möjlighet att arbeta tillsammans med andra företag och samtidigt med några kolleger från sitt eget bolag, och ger alltså en annorlunda invinkling än traditionella seminarier och utbildningar. I GAP-programmet har de deltagande företagen valt sina deltagare så att de bildar en grupp med ansvar för att under programmets gång genomföra ett stra-
– GAP har varit en process: man får en tanke i en presentation och en annan i en annan presentation. Sedan bygger man upp en helhet. Modulerna skapar en logik, säger Mats Sundell och tillägger att det krossfunktionella perspektivet inte brukar förekomma på traditionella seminarier och utbildningar. Det här handlar dessutom om konkreta projekt. Simon Bloxham säger att många av de nya tankarna bygger på att man reflekterar över aktiviteter, vilket man kanske inte gjort i samma mån tidigare. Han säger att man implementerat en del av det här språket i det egna affärsspråket, till exempel crossfunctional sales, som nu blivit mer av en realitet, till exempel att fokusera på kundens verklighet, vilket kanske inte varit så vanligt tidigare. – Många utbildningar jobbar med nya marknader eller ny teknologi, men det här ger mer verklighet i hela kedjan. Mer stimulering än utbildning. Det har varit en relevant och nödvändig process som tvingat en att fokusera på hur vi verkligen kan skapa förändring. En förändring som inte kommer över en natt, men kanske nästa år eller året därpå. K A J E K LU N D
Nästa GAP-modul startar i juni 2011. Affärsutvecklingsdirektör Kaj Åkerberg på Hanken & SSE ger mera information om programmet: tfn 0400 419 987, kaj.akerberg@hankensse.fi.
HANKEN 100 närA 12 miljoner euro Fundraisingkampanjen HANKEN 100 och Hankens Grundfond har för tillfället tagit emot donationer för närmare 12 miljoner euro av över 500 donatorer. Till höstens betydande donatorer hör Hartwall Capital, Veho Group, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Fazer, UPM, Goldman Sachs Gives och Liikesivistysrahasto. Tack vare dessa och ett allt större antal donationer från alumner, har HANKEN 100 överskridit sin ursprungliga finansiella målsättning med nästan 20 procent. – Vi är djupt tacksamma för alla våra donationer och donatorer, och mycket glada att vi kunnat engagera både namnkunniga bolag och våra alumner, säger kampanjdirektör Kristina Pentti-von Walzel. – Statens beslut att förlänga både universitetens matchingperiod med sex månader och rätten till skatteavdrag på donationer till universitet med ett år innebär att vi ännu under våren har möjlighet att ytterligare utöka både högskolans grundkapital och antalet donatorer, och vi hoppas givetvis att ytterligare ett stort antal donatorer vill delta. Pentti-von Walzel understryker att Hankens alumner verkligen ställt upp för sin högskola, 90 procent av alla dona-
torer är alumner, och en betydande del av dessa har deltagit i Hanken Alumni Challenge, alumnernas egen fundraisingutmaning. Utmaningen, där en anonym donator gick in för att matcha övriga alumners donationer euro för euro, tog in sammanlagt en miljon euro på knappt ett år. – I Hanken Alumni Challenge såg vi alumners engagemang på en mycket konkret nivå – det viktigaste var, och är fortfarande, inte att donera enorma summor, utan att delta med en egen lämplig insats och på det sättet engagera sig i Hankens framtid, säger Pentti-von Walzel. Fundraisingkampanjen HANKEN 100 startade 2009 i samband med Hankens hundraårsjubileum. Kampanjen samlar in medel för att ytterligare stärka Hankens position som internationell handelshögskola. Till de donationer som kommit in till Hankens Grundfond före 30.6.2011 skjuter staten till 2,5 gånger det insamlade beloppet. De insamlade medlen är avdragsgilla under 2011 i förvärvsinkomstbeskattningen för både fysiska personer och samfund. www.hanken.fi/fundraisinghanken100
11
Frihandelsavtal nödvändiga i Ostasien
Hela Ostasien, från Japan i norr till Indonesien i söder, borde få ett enhetligt frihandelsavtal. Det säger professor emeritus Hans Blomqvist. Han har forskat i asiatisk ekonomi, bl. a. i integrationen i Ost- och Sydostasien i närmare 20 år. Behovet av fungerande frihandelsavtal kommer sig av att några stora ekonomier med kraftig tillväxt drar med sig flera mindre. – Förenklat kan man säga att kineserna sätter ihop färdiga produkter medan man i de mera avancerade länderna såsom Singapore och Malaysia i Sydostasien tillverkar komponenterna, exemplifierar Blomqvist. Kina har sedan tillväxten tog fart i slutet av 1970-talet blivit en motor för hela Sydostasien. De elva staterna är rika på naturresurser som Kina har ett stort behov av. De
12
elva länderna (Brunei, Indonesien, Laos, Malaysia, Burma, Singapore, Thailand, Vietnam, Östtimor, Filippinerna och Kambodja) bildar en synnerligen heterogen grupp som bland annat omfattar några av de rikaste och några av de fattigaste nationerna i världen. – Därmed har de även synnerligen olika förutsättningar och detta har drivit integrationen, säger Blomqvist. Ostasien, inklusive Sydostasien, har formellt länge varit världens minst integrerade område i fråga om frihandelsoch andra avtal. Däremot har det funnits en marknadsdriven defactointegration. Potentialen till samverkan är nämligen stor och har lett till att Ostasien är ledande på integrerade industriella nätverk.
Stor potential Nätverken innebär att ett företag tillverkar produkter som
kan delas upp i komponenter. Det här är vanligt till exempel inom elektronik- och bilindustrin. Komponenterna tillverkas i det land där man får det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Också slutmonteringen kan ske i ett annat land. Ofta är spindeln i nätet ett japanskt företag som har dotterbolag i flera länder samtidigt som det också anlitar flera inhemska underleverantörer. – Med sådana här strukturer måste logistiken fungera och då får det inte finnas några handelshinder. Därför trycker näringslivet på för att förenhetliga procedurerna, avlägsna de formella handelshindren och underlätta förtullningsförfarandena, säger Blomqvist. Enligt honom finns det nu goda möjligheter att lyckas. – Men, säger han, det krävs mycket av alla inblandade parter. Förändringarna i regionen är snabba och det kräver snabba strukturförändringar i alla länder, frånsett Kina. Den som inte hänger med blir akterseglad. Den formella integrationen i fråga om frihandelsavtal i Sydostasien startade så sent som på 1990-talet. Orsakerna var framför allt politiska. De politiska förhållandena är olustiga mellan alla länder och flera av dem har till och med ett fientligt förhållande till varandra. En annan orsak är de stora olikheterna mellan länderna. Brunei och Singapore hör till världens rikaste länder, medan Laos och Kambodja hör till de fattigaste. Handelsintegrationen i Sydostasien började inom ramen för ASEAN (Association of Southeast Asian Nations), en geopolitisk och ekonomisk organisation med syfte att accelerera den ekonomiska tillväxten, den sociala och kulturella utvecklingen och att slå vakt om freden och stabiliteten i regionen. Från början var det inte fråga om frihandelsavtal utan om sänkta tullar, tullar som fortfarande inte avskaffats helt. Inte heller Kina, Japan och Korea har lyckats upprätta frihandelsavtal mellan sig.
Avtalsdjungel Konsekvensen av detta är att vissa länder träffat avtal med ASEAN som fungerat som nav i hjulet. Andra länder har ingått bilaterala frihandelsavtal och avtal med länder även utanför Asien, såsom Australien. Andra länder vill inte ha
Nationalekonomen Hans Blomqvist, kanske mera känd som HC, jobbade exakt 40 år på Hanken innan han blev pensionerad den 1 oktober. Av de fyra decennierna har han tillbringat flera år i Asien, bland annat som gästforskare vid Institute of Southeast Asian Studies i Singapore och gästande professor vid Waseda university i Tokyo. Dessutom har han suttit i styrelsen för Nordic Institute of Asian Studies i Köpenhamn, Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies och för de finländska universitetens Asiennätverk På Hanken har han, vid sidan av professuren i nationalekonomi, ett förflutet i högskolans ledning, två perioder som prorektor och flera som prefekt för institutionen för nationalekonomi.
med Australien att göra på grund av kulturella skillnader och politiska allianser. – Det är som en spaghettiskål med avtal, konstaterar Hans Blomqvist. Han konstaterar att ostasiatiska länderna visserligen fattat ett principbeslut för att grunda något som går under namnet East Asian Community. – Men det är bara en vision. I Asien går det snabbt att kläcka en akronym. Att åstadkomma substans är däremot långsamt. Enligt Blomqvist är det inte mycket att göra åt situationen. – Det går inte att tvinga fram lösningar. Tiden måste få arbeta. Eftersom det finns stora fördelar med frihandeln trycker näringslivet ständigt på och då går utvecklingen framåt, men med små steg. PETER NORDLING F OTO: P I X M AC
13
F OTO: P I X M AC
SKÖR EKONOMISK ÅTERHÄMTNING När världsekonomin balanserar mellan uppgång och fall, är framtidsförväntningarna avgörande. I ett instabilt läge är marknadens tro på utvecklingen den vind som bestämmer riktningen, hur starkt världens regeringar än blåser i slokande segel. Oron är uppenbar. Med en penningpolitik som pressat ner räntenivån, och en finanspolitik som räddat vanvårdade sekF OTO: M atias U usikyl ä
14
torer och stater från fritt fall, har man lyckats stabilisera och korrigera kursen. Men den självgenererande uppgången låter vänta på sig. – Återhämtningen är väldigt skör. Medvetenheten om att den finanspolitik som räddade ekonomin från totalkrasch, samtidigt skapade massiva statsskulder, är något som dämpar förväntningarna och skiljer denna recession från tidigare, säger ED Staffan Ringbom, prefekt vid Hankens institution för nationalekonomi. – Alla vet att den statsskuld som nu tagits skall betalas tillbaka i framtiden. Det har lett till försiktighet i konsumtion och investeringar. Man sparar hellre för ännu sämre dagar. Det försvagar effekten av den boost som har satts in. En annan orsak till att hjulen inte kommer igång med önskad effekt, är, enligt Ringbom, de käppar som läggs i dem i form av protektionism och medvetet försvagad valuta. – Alla vill ha låga räntor och svag valuta, det ger fart åt efterfrågan och ökar konkurrenskraften. Men ett valutakrig, där alla parter söker exportfördelar med konstgjort låg valuta, resulterar snarast i stagflation. I princip balanserar centralbankerna sin penningpolitik så att en lämplig inflation kan bibehållas, så att man samtidigt beaktar den makroekonomiska konjunkturen och stabiliteten inom bankväsendet. För hög inflation är illa, men deflation kan vara ännu värre. Brist på likviditet, sänkta marknadsvärden på tillgångar och lånesäkerheter, och bristande framtidstro skapar förutsättningar för deflation. Ekonomin kan hamna i en likviditetsfälla.
AVSNITTSBESKRIVN I N G
STARK DEFLATIONSBEREDSKAP Deflationsförväntningar får ekonomin att hålla andan. Varför köpa i dag, om det är sannolikt att man får mer för sina pengar i morgon? Varför låna i dag, om lånet måste betalas tillbaka med pengar som är värda mer än de pengar man lånat? Varför investera, då den säkraste placeringen är att sitta på kontanter som ökar i värde? – Hotet om deflation är väldigt illa. Det är illa av den orsaken att det, ifall det sekunderas av sjunkande börskurser och värden på säkerheter, dödar investeringar och konsumtion. Vilket leder till en utdragen recession, fastslår Ringbom, men ser samtidigt hotet som – förhoppningsvis – passerat. Det finns en stark beredskap att mota deflationen i grind. Röster för högre inflationsmål höjs, och hörsammas, både inom euroområdet och USA. Än har man inte ”satt igång sedelpressarna på allvar” inom euroområdet, men näst intill. – Centralbankerna i Europa och USA har köpt upp värdepapper, något som man i en normal situation inte hade gjort, för att få mera likviditet i systemet. Man kan säga att de gjort, och gör, sitt yttersta för att vi inte skall hamna i en situation där likviditeten i företagen helt torkar ut. Denna expansiva penningpolitik leder förr eller senare till att pengarna kommer i rullning. En ökad inflation äter upp en del av statsskulderna på länge sikt, säger Ringbom, som redan ser tecken på högre inflationsförväntningar.
LÄRT AV MISSTAG Att Japan hamnat i en likviditetsfälla redan på 90-talet, har gett oss möjlighet att lära oss av deras misstag. – Under 90-talet bedrev Japan en mycket återhållsam penningpolitik som ledde till en likviditetskris. Företagen kunde inte få finansiering på grund av dåliga balansböcker. I stället för att investera för att få sin ekonomi på fötter, betalade man bort sina skulder. Den ekonomiska aktiviteten slocknade. Lärdomen av detta är, enligt Ringbom, att man förstått att fokusera på den avgörande drivkraften i ekonomin. – Om inte den produktiva kärnan i realekonomin, den som gör reella investeringar och bygger upp det produktiva kapitalet, har tillgång till likviditet så händer ingenting. Det är företagens lånefinansieringsmöjligheter, som är totalt avgörande för ekonomin. Det har vi lärt oss av den stora depressionen på 30-talet, vår egen kris på 90-talet, och av Japans kräftgång. Att inte göra om alla misstag är ju redan ett steg i rätt riktning. Trots det finns det inte heller nu några lätta lösningar som garanterar ett bra utfall. Det finns en smärtgräns för hur mycket stimulans och likviditet regeringar och centralbanker kan injicera i systemet och samtidigt hålla redan överskuldsatta länder ovanför ytan. – Euroområdet har stora problem. Skall de överskuldsatta länderna kunna anpassa sig till dagens situation måste de gå med på reallönesänkningar eller… vänta på julgubben. Och frågan är om julgubben längre har något att ge. Det finns en punkt där ”there is no use throwing good money after bad”. Kan inte länderna se om sitt hus förrän vi nått den punkten är katastrofen ett faktum. Och så länge osäkerhet råder, är risken att den fulla effekten av även de mest välriktade åtgärder uteblir. I marknadens diskonterade förväntningar på framtiden.
Jannika Lassus är lektor i svenska på Hanken.
F O T O : matias uusikylä
boktipset Hur ser du på ett uppslag eller en webbsida? Vad fäster du din uppmärksamhet vid? Hur lockar du läsare till din text? Två nya böcker inom det språkvetenskapliga området kastar nytt ljus på läsning och textutformning. Vi läser varje dag mängder av texter av olika slag. I dagens samhälle kan ingen leva i ett textisolat. ”Text” är inte enbart skrift utan även bilder, tabeller, schematiska uppställningar – allt som kommunicerar. Jana Holsanovas bok Myter och sanningar om läsning klargör vårt blickbeteende. Genom empiriska undersökningar av läsning har Holsanova och andra forskare klarlagt våra vägar in i, och genom, olika texter. En färggrann annonstext förbigås, eftersom läsaren genom sin förkunskap vet att det är en annons. På nätet skannas sidorna av det mänskliga ögat, men när intresset vaknar och läsaren s.a.s. fastnar, läser hon eller han hela texten. Holsanovas bok, som går att beställa via Språkrådet, innehåller några kortfattade rekommendationer för den som utformar texter och webbsidor där bilder och andra grafiska element samspelar med skriven text. En del läser mera, andra bara skummar igenom rubriker och ingresser. Därför är det bra att veta vad som händer när faktiska läsare möter en verklig text. Men det är också intressant att bara analysera och teoretisera. Ger en viss bild samma betydelse för alla läsare? Kan bilder ha en grammatik lik den som skriften har? Anders Björkvall diskuterar i Den visuella texten vilka betydelser som bilder kan förmedla. Utgångspunkten är den systemisk-funktionella grammatiken (SFL) och den visuella grammatik som Gunther Kress och Theo van Leeuwen skrivit. Varje uppslag, varje bild, är en helhet med element som samspelar. Närbilden med en intensiv blick på läsaren blir intim och krävande, medan en grupp människor som fotografen blickat ner på verkar distanserade. Två som ser på varandra eller är vända mot varandra förbinds av blicken och närheten. Som du och din bok. God jul med en god bok!
M A R I A N N E Z I L L I AC U S
15
KO LU M N
EMU på skakig grund Den europeiska valutaunionen ligger riktigt illa till. Om inte problemen hanteras inom två år, kan euroområdets saga vara all, sade Sixten Korkman inför en talrik skara på Hanken Focus Forum i november. Hanken och Ekonomiska Samfundet hade samlat ihop en illuster skara föredragshållare för att diskutera EMUs framtid: ekonomiprofessorn Carl B Hamilton, ledamot av Sveriges riksdag, Sixten Korkman, vd för Näringslivets forskningsinstitut ETLA, direktör Teija Tiilikainen på Utrikespolitiska institutet och Hankenlektorn Staffan Ringbom debatterade. Professor Hamilton konstaterade att en oklok nationell politik leder till problem, oberoende av vilket valutasystem man har. Han pekade på riskerna för ”moral hazard”, alltså att de rika måste hjälpa de fattiga. – Det stora problemet är när den som för en oklok ekonomisk politik kan räkna med att de som varit förnuftigare, och alltså har pengar, kommer att rycka in och betala slösarens skulder. – Det behövs fördjupad makroekonomisk övervakning och rapporteringskrav om ekonomin skärps år 2011, vilket kommer att göra det lättare att identifiera obalans och överhettning. År 2013 ska en permanent krishanteringsteknik tas i bruk.
Existentiell kris – Det står illa till nu, EMU har seriösa problem, sade Sixten Korkman. – Flera sydeuropeiska länder tillät kolossala underskott i statsfinanserna, vilket gjorde den offentliga skulden väldigt hög. Det ledde till stora bytesbalansunderskott, urholkat inhemskt kostnadsläge och, i dag, mycket dålig konkurrenskraft och därmed svaga tillväxtförutsättningar, förklarade Korkman. Avsikten var att stabilitets- och tillväxtpakten och no bail out-principen skulle göra medlemsländernas ekonomier mer lika varandra och kunna svara på de krav som ställs på ekonomins anpassningsförmåga och balansen. – Så skedde inte, nu är skillnaderna större än någonsin och det har länge varit klart att denna stora skillnad förr eller senare leder till allvarliga problem. Krisen är alltså ingen överraskning, sade ETLA-vd:n. – Ett land i en monetär union har en kreditrisk också för statslånen. Problemet är alldeles annorlunda om landet har en egen valuta, då äger det sedelpressarna självt och kan trycka upp nya sedlar om staten har ett stort upplåningsbehov. Det gör både USA och Storbritannien just nu. Men i en valutaunion finns ingen nationell valuta. Istället måste EMU skära brutalt i utgifterna och höja skatterna och det är politiskt mycket svåra beslut att genomföra. I publiken höjdes röster för att de länder som inte håller måttet skulle
Carl B Hamilton, Sixten Korkman, Teija Tiilikainen och Staffan Ringbom är eniga om att EMU-krisen är allvarlig. 16
foto: M atias U usikyl ä
AVSNITTSBESKRIVN I N G
kastas ut ur EMU. Korkman var av annan åsikt: – Vi kan inte acceptera att denna kreditrisk realiseras, att något EMU-land blir bankrutt. Om vi skulle acceptera att Grekland inställer hanteringen av sin statsskuld kunde det ha sådana spridningseffekter på det europeiska banksystemet att hela den ekonomiska uppgången skulle avbrytas, det skulle bli en ny bankkris, med nedgång, ny arbetslöshet och elände i olika former. Korkman har ingen lösning på EMU-problemet, men en klar åsikt: – Jag tror att om inte problemen hanteras inom två år, kan euro-områdets saga vara all.
Svåra politiska avvägningar För att demokratin ska fungera borde rollfördelningen vara tydlig: vem har rätt att göra vad. Det borde finnas övervakning, en offentlig diskussion, mera öppenhet i beredningen och beslutsfattandet så att alla kan bilda sig en uppfattning om vad som görs inom den europeiska integrationen. Dessutom borde medborgarna ha möjlighet att visa missnöje med fattade beslut i allmänna val. – Det finns ett demokratiunderskott i den europeiska integrationen. Den nuvarande EMU-krisen är svår, men det har funnits många kriser tidigare, som man har klarat av att lösa, sade Teija Tiilikainen. Hon frågade sig om kulturella skillnader mellan medlemsländerna kan lösas med sanktioner.
– Borde vi ha andra kontrollmekanismer? Vilka i så fall? Trots no bail out-klausulen tvingas vi ändå hjälpa medlemsländer i kris. Inför riksdagsvalet i vår kommer man säkert att diskutera vilket vårt ansvar är för ett annat medlemsland om det går dåligt. Den diskussionen är enligt Tiilikainen ett utmärkt tecken på avsaknaden av en riktig politisk union. – Enligt den nyaste statistiken finns det ändå ett stort stöd för EMU bland medborgarna, även om stödet har sjunkit en aning. Fördelarna med den gemensamma valutan finns kvar, trots svårigheterna, sade Tiilikainen. Staffan Ringbom i sin tur tände en brandfackla när han funderade över problemen mellan norra och södra Europa och katolsk och lutheransk samhällssyn och skämtsamt kastade fram idén om en nord-euro och en syd-euro med olika värde. Han trodde på en framtid för EMU - under vissa förutsättningar. – Om det blir en långtgående politisk integration och om vi går in för ett mer flexibelt EMU finns det möjligheter att fortsätta. Norra EMU måste få mer inflytande över vad södra EMU har för sig, ansåg Ringbom, men påpekade att ingen tror på en gemensam socialpolitik, eftersom de ekonomiska förutsättningarna är alltför olika. Å sa N yman
Studentföreningen i Vasa 30 år Studentföreningen vid Svenska handelshögskolan i Vasa, SSHV, har trätt in i medelåldern. Lördagen den 4 december firade föreningen sitt 30:e jubileum. Carina Nyholm-Kolehmainen, SSHV:s första ordförande, minns hur det var när allt började 1980. Då verkade Hanken i en annan byggnad, på Krutkällarvägen i Vasa, där det var svårt för studenterna att få en egen lokal. En sådan hittades efter ett år, i källaren i den gamla nedlagda Tiklasfabriken på Handelsesplanaden, samma byggnad som numera är Vasacampus. – Vi jobbade hårt på talko för att få lokalen i skick, berättar Carina. Den 19 november 1981 kunde Cella Celebris invigas. – Vi var då 120 Hankenstuderande. Sammanhållningen var god, säger hon. I början av 1980-talet var Vasa en ung studiestad och pionjärandan var påtaglig. – Vi byggde upp ett eget system under den första tiden för att få igång en verksamhet med egna traditioner. Vi tog modell av Hanken i Helsingfors. Enligt ordförande Jesper Rönnlund följs samma strukturer än idag. Skillnaden är att kontakten med andra handelshögskolor i Finland har blivit starkare. I början var man mera internationellt inriktad. – Det är inte lika lätt som förr att få tag i talkokrafter, men å andra sidan är vi nu över 400 studerande, så det finns fler att ta av, säger han. Festligheterna kring SSHV:s jubileum pågick en vecka med start den 29 november. Huvudfesten, hölls på restau-
rang Central med festsupé och dans. Både studerande och inbjudna gäster fick en oförglömlig kväll. K A R I N DA H L S T RÖ M
F OTO: J O H A N N ES T E RVO Linda Mohed, Carina Nyholm-Kolehmainen, Jesper Rönnlund och Clarissa Salonen inför studentföreningens 30-årsjubileum.
17
KO LU M N
F OTO: L E H T I K U VA
Idrott fostrar för ledarskap Den som klagar på att idrotten tär på landets resurser är ute i ogjort väder; av undervisnings- och kulturministeriets budgetanslag till idrotten står vinstmedlen från Veikkaus för ungefär 99 procent. Ett seminarium om idrott och ekonomi på Hanken i Vasa i början på december visade också att idrotten är viktig för både Finlandsbilden och landets ekonomi som helhet. Hankenambassadör Roger Talermo, ordförande för Finlands olympiska kommitté och seminariets ena huvudtalare, betonar att idrott inte i sig är business, men att det alltid finns en business- och ledarskapsdel inbyggd i idrotten. – Arbete i idrottsklubbar är det lättaste sättet för gemene man att lära sig ledarskap. Jag tror att det är därför jag har varit aktiv i idrottslivet ända sedan jag i skolan var ordförande för Norsens idrottsförening, säger han. Enligt Talermo ligger sättet att leda idrottsföreningar nära det sätt som man borde leda moderna företag. – I föreningarna diskuterar man och lyssnar på andra, och man är där av egen fri vilja. Därför kan deras verksamhetsplattform vara en bra grund för ledarskap. Det finns enligt Talermo också en hel del att lära av elit idrottarna, som har en vilja och disciplin som går utöver det vanliga. 18
– Det är fantastiskt att se unga människor träna 15 timmar per vecka och ändå göra allt det som andra ungdomar gör. För att klara av det måste man vara ytterst väl organiserad och ha en verklig motivation, och det är sådana människor som Finland behöver för framtiden.
Elitidrott behövs Finland är idrottsföreningarnas förlovade land. Här finns över 70 grenförbund med sammanlagt 9 000 föreningar som har över 1,2 miljoner medlemmar. Ett problem är enligt Talermo att samarbetet mellan de olika disciplinerna ännu är ganska tunt. – Vi har inte den konsensus som finns i de länder där man satsar på färre grenar. Då jag kom med i den olympiska kommittén tyckte jag också själv att det lät klokt att man skulle fokusera. Men jag har lärt mig att den mångfald av grenar vi har i Finland egentligen är en rikedom. I OS i Turin hade till exempel inget annat europeiskt land medaljer i så många grenar som vi. Han betonar att det är viktigt att finländsk elitidrott finns och mår bra, för det är ett sätt att marknadsföra nationen på en global arena. – Jag talar uttryckligen om elitidrott såväl i form av idrottare som av elitidrottsevenemang, vilka ger landet både goodwill och klingande intäkter. Det att Levi har lyckats få
PÅ J O B B
en deltävling i världscupen i alpin skidåkning stöttar helt klart turismen i Lappland, säger Talermo.
Idrottsbudget utan skattepengar De årliga anslagen för kultur, idrott, ungdom och forskning från Veikkaus Oy har ökat från 376 miljoner euro 2006 till 486 miljoner euro 2011. – Tipsbolaget har lyckats bra i konkurrensen med de utländska spelbolagen, vilket gör att vi i Finland också under finanskrisen har kunnat öka satsningarna på idrotten. Samtidigt innebär finansieringsformen att ministeriets andel av skattemedlen är minimal. I det närmaste 99 procent av våra budgetmedel kommer via Veikkaus, säger undervisningsoch kulturministeriets statssekreterare Marcus Rantala, seminariets andra huvudtalare. Han sticker inte under stol med att framförallt finansministeriet alltid är redo att ta hand om en del av pengarna. – Vi har dock lyckats avstyra försöken och för tillfället är det klara spelregler för att Veikkaus avkastning skall delas ut endast till förmånstagarna. EU:s villkor för det finländska spelmonopolet är dessutom uttryckligen att avkastningen inte får gå till statens allmänna kassa. En stor del av det anslag på cirka 136 miljoner euro som har budgeterats för idrotten nästa år går enligt Rantala till barn- och ungdomsidrotten, och även idrottsföreningarna får stöd för att anställa till exempel tränare. – En sak som inte alltid nämns är att pengarna stöder sådan idrott som annars hamnar mellan två stolar, som till exempel handikappidrott. Idrotten har också en sysselsättande
effekt. Som bäst pågår ett specialprojekt med en budget på 30 miljoner euro, som går ut på att olika organisationer och nätverk kan anställa 5 000 ungdomar för en tid på upp till nio månader inom idrottssektorn.
Kursändring i toppidrotten Rantala nämner att social- och hälsovårdsministeriet har räknat ut att det kostar samhället 300–400 miljoner euro per år på grund av att allt för många rör på sig för lite. – Förr behövde man vila efter en arbetsdag, medan det nu krävs motion. Genom satsningar på idrott på alla nivåer och i alla former ökar möjligheterna att aktivera människor na. En aktiverande faktor är framgångsrika toppidrottare. Därför har undervisnings- och kulturministeriet tillsatt en förändringsgrupp som grunnar på metoder för att göra toppidrotten bättre. Roger Talermo är en av medlemmarna i arbetsgruppen. – Det är för lätt att säga att all idrottslig framgång beror på pengar, men de behövs också. Staten har satt in medel fram till 2012, som har gjort det möjligt att anställa kända idrottsprofiler som Tapio Korius, Erkka Westerlund och Mika Kojonkoski som medarbetare i gruppen. Jag har lovat att olympiska kommittén kommer att omstrukturera sin verksamhet i början av 2012 baserat på gruppens förslag, säger han. B O I N GV ES
KEVIN LINDSTRÖM
Det här gjorde JAG...
Den softa bakgrundsmusik du hör när du besöker köpcentret eller restaurangen kan mycket väl komma från ett datorstyrt bakgrundsmusiksystem som levererats av Pelika Business Music, företaget där Kevin Lindström är vd. Kevin Lindström är 31 år. Han fick sin ekonomie magister med företagsledning och organisation som huvudämne vid Hanken i Vasa år 2008. – Jag började jobba på Pelika som försäljningschef i november 2004 och i juli 2005 blev jag utsedd till vd, säger han. Själv kallar sig Kevin springpojke. I ett företag med endast ett tiotal anställda kan man inte göra så stor skillnad på dem som jobbar där. Hans uppgifter är varierande och många. En stor del av hans tid går åt till att resa. Pelika Business Music befinner sig mitt i en försäljningsprocess, som väntas slutföras inom detta år. Kevin vill inte avslöja vem som är köparen och han är inte säker på vad som kommer att hända om företaget blir sålt, men han ser fram emot nya utmaningar. – Det innebär att jag just nu sköter två jobb. Vid sidan om de normala operativa sysslorna ska jag dessutom ha hand om försäljningen av företaget. Den största utmaningen just nu är därför att få tiden att räcka till. För att vara konkurrenskraftig och hänga med i trendsvängningarna måste man ha en känsla för hur den egna branschen kommer att utvecklas. Det som gladde honom mest under den gångna månaden var en ledig helg med familjen, mitt i all brådska. På frågan om vad som varit tråkigast svarar han:
HANKEN presenterar i varje nummer en eller två alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Kevin Lindström.
F OTO: J O H N N ES T E RVO
– Egentligen är inget tråkigt bara man har rätt attityd. Han är nöjd över att det egna företaget precis tilldelats Kauppalehtis Menestyjät-certifikat som endast ges till omkring 1,9 procent av alla finländska företag. Fritidsupplevelserna har tyvärr fått vänta, men han hoppas kunna göra en lite längre resa med familjen inom den närmaste framtiden. KD 19
KO LU M N
Ryktet – en del av företagets kapital Gör bra saker och berätta om det på ett klart och tydligt sätt. Det är ett enkelt sätt för företag att skapa sig ett gott rykte. När etiskt tänkande och Corporate Social Responsibility har fått allt mer utrymme har också intresset för företagens rykte och bild utåt väckts på allvar. Saara Wörlund (f. Söderholm) har skrivit en avhandling om företagets rykte. Hon har undersökt sex finländska företagsledares syn på respektive företags rykte. – Värdet av ett gott rykte går inte att mäta i pengar, ändå är det en viktig immateriell tillgång, som absolut bör beaktas när man bygger upp sin strategi och planerar strategiska positioneringar. Internet och de sociala nätverken har förändrat kommunikationen. Det betyder att ett företags rykte kan ändra på relativt kort tid eftersom ryktet kan påverkas åt olika håll, berättar Wörlund.
Trovärdighet ger framgång De sex företagsledare Saara Wörlund intervjuade var Jari Sarasvuo på Trainer´s House, Maija Kuusi, då på Sandrew Metronome Finland, Timo Metsola på Vuokraturva, Jukka Heinonen, då på Finnair, Raija-Leena Söderholm på Hobby Hall, samt Hannu Penttilä på Stockmann. – De var relativt samstämmiga, med bara små variationer i sina svar, utgående från de olika branscher som deras företag representerar. Inom de mer traditionella finländska företagen Hobby Hall, Finnair och Stockmann poängterade ledarna mera hur företaget fungerar inåt, medan de övriga fokuserade mer på bilden utåt, säger Wörlund. Gemensamt för alla respondenter var att de ansåg att företagets trovärdighet är a och o för framgång. En slutsats var också att det inte spelar någon roll hur mycket goda gärningar man gör ifall företaget inte lyckas föra ut informationen om dem till allmänheten.
Definiera mål och målgrupp Man kunde kanske tänka sig att det enbart är potentiella kunder som är ett företags målgrupp, men till den målgrupp som kan påverkas av företagets rykte hör också ägare, leverantörer, underleverantörer, personal, styrelsemedlemmar, politiker med flera. – Ryktet är vad företaget gör, vad man har gjort och vad man kommer att göra. Ryktet kan endast bildas av det som görs inom företaget. Men samtidigt bildas ryktet utanför företaget, hos kunderna, de som jobbar för företaget, leverantörer och andra intressenter och är något som företaget inte kan styra, förklarar Saara Wörlund. – Vill man förbättra företagets rykte måste det ske in ifrån, utgående från verksamheten, den strategiska positio20
neringen samt organisationsidentiteten. Då de interna aspekterna står på en stadig grund kan kommunikationen till intressenterna ske och ett gott rykte börja skapas.
Ledningens roll viktig Chefernas uppträdande spelar också en stor roll för ett företags rykte. Flera av respondenterna nämnde Tallink Siljas ledning, som betedde sig illa ombord på ett av rederiets fartyg, som ett skräckexempel på hur företagsledningens uppförande kan skada företagets rykte för lång tid framåt. Alla var överens om att ledningen måste föregå med gott exempel. – Till exempel Vuokraturva med Timo Metsola i spetsen är just nu mycket aktiva i diskussionen i hyresbostadsförmedlings- och bostadsförmedlingsbranschen. De har tagit ett strategiskt beslut att delta i debatten via medierna för att försöka påverka den bransch de fungerar i och visa sig vara en pålitlig och välfungerande organisation, säger Wörlund. Å sa N yman
F OTO: M atias U usikyl ä
KOLU M N
Jazzorkestern bra modell för strategiskt ledarskap Kunskapen om effektivt strategiarbete har frångått idén om att strategin är en välformulerad plan eftersom så många företag misslyckas med implementeringen av den. I stället gäller det att satsa på att samtidigt skapa och verkställa strategin. Men hur gör man det? En modell för strategisk ledning kan vi hitta i det improviserande jazzbandet. Efter mer än tio års erfarenhet av live jazzband i ledarutbildningen förefaller parallellerna mellan jazz och strategisk ledning iögonfallande. Utgående från jazzbandets logik finns det fem hörnstenar för strategisk ledning: noter, kompetens, gemensamt språk, aktivt lyssnande och initiativtagande. Där företagsledningen talar om strategi, är jazzens motsvarighet melodin, noterna. Noterna skall dock inte diktera för långt hur strategin skall förverkligas, utan endast ge en struktur och utgångspunkt för kreativ implementering. Strukturen skall vara tydlig och enkel för att ge utrymme för musikernas unika kompetens. Varje medlem i jazzbandet måste vara kompetent för sitt instrument. Det är en grundförutsättning. Men det räcker inte med det. Det är den kollektiva kompetensen, förmågan att spela tillsammans, som utgör konkurrensfördelen. Jazzmusikerna har insett att man tillsammans vet mer än den
enskilda individen. De kan också förverkliga denna idé och utnyttja de olika kompetenserna när de spelar. Den kollektiva kompetensen förutsätter att man har ett gemensamt språk som medlemmarna kan förstå och relatera till. Det gemensamma språket utgör grunden till kommunikation och snabb beslutsfattning. Jazzbandet kommunicerar på tre språk: det uttalade språket, kroppsspråket och de musikaliska fraserna. Ett gemensamt språk hjälper dock inte mycket om man inte lyssnar på vad andra säger. Därför är det viktigt att varje medlem lyssnar på vad de andra gör för att förstå var de ligger i strategin och hur de själva kan kontribuera till helheten. Genom att lyssna på de andra får den enskilda musikern impulser så att man kan dels stöda den tillfälliga ledaren, dels få idéer för att ta initiativet för att leda bandet. I jazzbandet har alla ett ansvar att föra musiken vidare när man får möjligheten. Det är en väsentlig del av kulturen. Alla dessa hörnstenar fungerar i såväl jazzen som affärsverksamheten. Strategin är bara utgångspunkten. Det krävs kollektiv kompetens för att förverkliga den.
patrick furu
Ur Hankens bildarkiv Studentföreningen vid Svenska handelshögskolan i Vasa grundades för 30 år sedan. Redan följande år firade studentföreningen årsfest i sann studentikos anda. Här provåker SSHV:s första ordförande, Carina Nyholm-Kolehmainen Helsingforskårens present på den första årsfesten 1981. Festvärden Christer von Schantz hejar på. Se även artikeln om studentföreningen på sida 17.
21
B R I EN F I TI N AVS TSEBN E SGKLRI SH I VNIN G
Don’t kill the music industry In five years, the traditional photo industry lost 90 per cent of its turnover due to digitalisation. The situation of the music industry is not as bad, but record sales decrease at an accelerating pace and most songs can be downloaded free of charge. Finland’s grand old man of the recording industry Vasilij “Gugi” Kokljuschkin is worried about the situation. – It does not matter how low the prices are to buy music online, it is always more expensive than downloading it for free. Gugi hopes that politicians soon will understand that it is not right to kill a whole industry by allowing free circulation on the web. He is also worried that the industry will fade away if the opportunities to gain incomes from music vanish. – In reality very few musicians can make a living on giving concerts. If musicians get nothing from having their songs downloaded they cannot continue to create music, says Gugi. Songwriter and Hanken alumnus Patric Sarin shares Gugi’s pessimistic view on the future of the recording industry. – As long as music can be downloaded for free the record companies will disappear, one by one. Already today several songwriters have quit making music. – Our politicians in the EU should understand what is happening to the industry. For example South Korea has clear rules for distributing music, hence illegal downloads are not a problem there. Tommi Tuomainen is another Hanken alumnus working in the music industry. Together with a partner he has established a music company, Element Music. The company’s two niches are to develop song writers who can make it internationally and to help companies that want to use music in their marketing. – There is a clear need for complete concepts that make it easier to use music both in private and commercial contexts. Finnish pop music experienced its latest boom during the
P H OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä
turn of the millennium with Darude and Bomfunk MC. They made people interested in Finnish music, but Finland failed to deliver music on a wider front. – Today we are better at that and we have built stronger international networks, says Tuomainen. Hanken’s doctoral student Tuulikki Haaranen is writing her doctoral thesis on the recording industry. According to her, the web is indeed a threat to the traditional record industry, but also an efficient marketing tool. – Knowing customer’s habits and preferences the record companies should aim at offering the kinds of services that customers are willing to pay for, says Haaranen. The problem is that many record companies do not have a direct connection to the end customer. An example of a more customer adapted service is Spotify, a web service that offers songs to be downloaded at a reasonable price.
Focus Forum on EMU’s future In November Hanken, together with Ekonomiska Samfundet, hosted a Focus Forum. The topic of the studia generalia seminar was the future of the European Monetary Union. Speakers in the debate were Ph D Edvard Johansson from Ekonomiska Samfundet, Professor Carl B. Hamilton, member of the Swedish Parliament, CEO Sixten Korkman from
The Research Institute of the Finnish Economy, Director Teija Tiilikainen from The Finnish Institute of International Affairs and Lecturer Staffan Ringbom from Hanken. The speakers agreed that that the monetary union is in a bad state and that measures have to be taken to be able to save the union.
Combining sports and economics A seminar combining sports and economics took place in Hanken’s Vaasa Campus in the beginning of December. Keynote speakers were Roger Talermo, president of the Finnish Olympic Committee and Marcus Rantala, State secretary with the Ministry of Education and Culture. The interesting subject raised questions about how to build up finances for 22
an elite career within sports, how the state subsidies the sport sector, as well as how branding can be used to build up good relations to sponsors. Mikaela Ingberg, world championship medallist in javelin was one to share her views on branding in sports.
AVSNITTSBESKRIVN I N G
Miljöplaceringar naturligtvis! Ålandsbankens Miljökonto lanserades 1997 och har alltsedan dess gett bonus till naturen och ränta till dig. Nu kan du även placera grönt via vår nystartade miljöfond Eco Performance. Fondens strategi är att kombinera nytta för miljön med en konkurrenskraftig avkastning för dig. Varje år avsätts en tredjedel av fondens förvalt ningsprovision till miljöändamål som gynnar Östersjön. Gör både dig själv och vår hotade Östersjö en tjänst, placera i Ålandsbanken Eco Performance. En bonus för miljön – helt naturligt!
www.alandsbanken.fi
23
MP2 Itella Oyj