Hanken #4/2011

E N A LU M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N

4/11 DETTA NUMMER:

3 4 6 8 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Ledaren: Eva Liljeblom Hänt på Hanken Fri konstnär och miniföretagare Bukowskis blir mer folkligt Ekonomer i konstens tjänst Guggenheim kan ge uppsving Marknadsföraren som spelar teater och bas Sällsynt ämneskombination Arga fåglar inspirerade Boktipset Hankenprofessor till Aalto Transaktionsskatten hotar småföretag Israel forskar i finländsk och svensk kultur Bra start för partnerprogram Så skapas tillväxtföretag På jobb Brief in English

Titta in i konstens värld!

Också här verkar ekonomer.

För dem är konsten business, en livsstil eller en seriös hobby. Sid 6–13

AVSNITTSBESKRIVNIN G

ENGAGEMANG KAN BLI KONKURRENSFÖRDEL HÜgsta ledningen sitter i sitt elfenbenstorn och fattar stora strategiska beslut. Men det faller pü mellanledningen att verkställa dem. Speciellt utmanande blir det dü det handlar om radikala strategifÜrändringar. Bäst lyckas man med strategifÜrändringen om man kan engagera de anställda pü ett emotionellt plan.

Det här kommer Luis Espinosa fram till i sin magistersavhandling i fÜretagsledning och administration, som nyss fütt HENRY rf:s pris fÜr bästa gradu inom personalledning ür 2011. HenkilstÜjohtamisen ryhmä HENRY är Finlands främsta intresseorganisation fÜr experter och forskare inom personalledning. – Om man lyckas engagera de anställda emotionellt kan det vara en verklig konkurrensfÜrdel fÜr fÜretaget, fÜrklarar Espinosa.

Han gjorde tolv djupintervjuer bland fÜrmän med linjeansvar och mellanchefer i ett stort globalt fÜretag som hÜll pü att genomgü en radikal strategifÜrändring. – Jag ville utreda hur engagemanget süg ut pü ett emotio

ment som till exempel vikten av dialog.

Espinosas avhandling visar att en radikal strategifÜrändring har mycket stÜrre sannolikhet att lyckas om man fÜrmür engagera de anställda pü ett psykologiskt plan. – Ibland sker engagemanget till och med helt omedvetet, säger Espinosa.

Den stÜrsta utmaningen med en strategifÜrändring är att

klura ut hur den Üvergripande strategin kan omsättas till ändamülsenliga aktiviteter i enskilda team.

Espinosa har gĂĽtt Hankens engelsksprĂĽkiga magisterprogram i International Management (MIM). Han kom till

Han har varit mycket nÜjd med sina studier pü Hanken. – Jag har varit mycket imponerad Üver hur man jobbar pü Hanken, och speciellt pü institutionen fÜr fÜretagsledning och administration. Alla professorer är ledande pü sitt omrüde och dessutom rüder det en Üppen kommunikation mellan dem och de studerande. Det här täta samarbetet betyder mycket, säger Espinosa som nu jobbar pü Nokia.

L EN A B A R N E R - R A S M U S S EN

SVENSKA TV-FAVORITER TILL ANTENNHUSHÅLL endast med Maxivision i i i Maxivision TV-service är hela familjens underhüllningspaket MITT I NATUREN

Du für 10 svenska TV-kanaler via Maxivision Üverallt i Finland, och SVT1 och SVT2 även i HD-format.

Det hela utbudet är Üver 140 TV-kanaler!

TV-program kan inspelas enkelt med ett lätt tryck pü knappen, t.ex. ett tiotal kanaler samtidigt.

SVERIGE-PAKET T ENDAS

9,90

â‚Ź/mĂĽn

4, TV4, TV6 SVT1, SVT2, BARNKANALEN/SVT2

t i h b hÜ Om du har en 2 Mbits eller snabbare bredbandanslutning hemma, behÜver du bara en Maxivision HD-digitalbox fÜr att kunna se pü den bästa svenska tv-underhüllningen. Maxivision ska ersätta din gamla marknätets digitalbox.

BOLIBOMPA

SPECIALERBJUD

ANDE

MAXIVISION HD-DIGITALBOX 129â‚Ź INNEHĂ…LLER ALLA 140 KANALER OCH 100 TIMMAR INSPELNINGSUTRYMME FĂ–R 2 VECKOR

Beställ pü www.maxivision.fi/svt

RAPPORT

WWW.MAXIVISION.FI/SVT Maxivision Kundservice vardagar 9-16, 09-3508 2670, maxivision@maxisat.fi 2

LEDAREN

Forskningen i fokus SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Sügbom ANSVARIG UTGIVARE Eva Liljeblom REDAKTIONSSEKRETERARE Peter Nordling REDAKTIONSRÅD Patrick Furu Margareta Granholm Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Maura Rosqvist BjÜrn Sundell REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo AB Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn (09) 888 60 17 fax (09) 888 60 19 >&ihlm k^]Zdmbhg^g9ghk]bg_h'Û ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn (09) 888 60 18 ADRESSFÖRÄNDRINGAR GÜr adressfÜrändringen själv pü webben ppp'aZgd^gZenfgb'Û ^ee^k dhgmZdmZ alumnkoordinator Maura Rosqvist Tfn 050 552 7271 ^&ihlm3 fZnkZ'khljoblm9aZgd^g'Û UPPLAGA 9 000 ex TRYCKERI Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Medlem i Tidskrifternas fÜrbund UTGIVNINGSDAGAR 2012 nr 1 14.3, nr 2 13.6, nr 3 24.10, nr 4 12.12 PÄRMFOTO Matias Uusikylä

Hankens vision beskriver hÜgskolan som en forskningsintensiv handelshÜgskola, välkänd fÜr sin internationella inriktning och ett nära samarbete med näringslivet. Forskningskvaliteten

nansieringsmodell fÜr üren 2013–16 fÜrdelar hela 13 procent av

! ! " betonar frün och med 2015, strängare än fÜrr, kvaliteten pü de vetenskapliga referentgranskade publikationerna. #

"

des det hur lüngsamt ett universitet kan �vända skeppet�, när det gäller nivün pü forskningen. Själv ser jag forskningsframgüngen främst som en funktion av den personal man har, de incentiv den ges, och de mÜjligheter och verksamhetsfÜrutsättningar fÜr forskning som universitet erbjuder. När det gäller samtliga dessa, har Hanken lyckligtvis redan gjort betydande satsningar, även om mycket üterstür att gÜra.

Gällande personalen, den klara huvudfaktorn, tvingar redan vür process fÜr en AACSBackreditering oss att betona de färska forskningsmeriterna vid rekryteringen av ny personal.

Hanken har haft god framgüng i münga färska rekryteringar.

Till de framtida satsningarna hÜr att Hanken ytterligare stärker forskarresurserna, nügot som blivit mÜjligt tack vare vür goda ekonomi. Dessutom vill vi fÜrbättra den service vi ger vüra inkommande utländska forskare. Avsikten är att gÜra det lättare att knyta utländska toppforskare till Hanken. Personalens incitament fÜr att publicera sin forskning i hÜgklassiga journaler har redan fÜrstärkts, men systemet bÜr regelbundet ses Üver.

Gällande forskningsmÜjligheterna planeras bland annat en ambulerande forskningsprofessur, som skulle mÜjliggÜra heltidsforskning, och komplettera de mÜjligheter fÜr sü kallade sabbaticals som Stiftelsen Svenska HandelshÜgskolan erbjuder.

Hanken har redan rÜnt forskningsframgüngar. Ur vüra färska topp-publikationer ingür artiklar i ledande journaler süsom American Economic Review, Academy of Management Review, och Journal of Financial Economics. Inom universitetssektorn mäter man universitetens forskningsverksamhet med ett relationstal som anger antalet referentgranskade internationella journaler i relation till antalet forskare. Enligt Undervisnings- och kulturministeriets kalkyler har Hankens relationstal ständigt stigit. Talet fÜr ür 2010 var 0,77 vilket är det hÜgsta bland alla fÜretagsekonomiska universitetsenheter i Finland. Jag vill tacka alla forskare pü Hanken som bidragit till $ " ! !! " hÜgre süväl kvantitets- som framfÜr allt kvalitetsmässigt!

E VA L I L J E B LO M R E K TO R 3

H Ä N T PÅ H A N KEN

VARUMÄRKESSEMINARIUM I VASA Den 25 oktober arrangerade Hanken Fortbildning Vasa tillsammans med Hanken alumni ett seminarium om varumärkesarkitektur. Över 100 alumner, företagsrepresentanter och studenter samlades på Hanken i Vasa för att lyssna på de bästa experterna inom området. Seminariets huvudtalare var Peter Vesterbacka, ROVIO/Angry Birds, Peter Björk som jobbar på Hanken som universitetslektor samt Henrik Uggla, docent, KTH Stockholm.

Under seminariet diskuterades bland annat hur man bygger framgångsrika varumärken och hur vi kan stärka varumärken samt skapa nya och lönsamma affärer. Läs mera om seminariet på sida 14.

SARI SALOJÄRVI NY VD FÖR HANKEN & SSE ED Sari Salojärvi har utnämnts till verkställande direktör för Hanken & SSE Executive Education Ab från 1.1.2012. Sari Salojärvi har senast varit direktör på JTO, och tidigare bland annat forskare på Hanken, chef för internationella ärenden på Vaasan ammattikorkeakoulu och projektchef i Ryssland för ett ledarskapsprogram administrerat av EU-komissionen.

Salojärvis expertis ligger inom

personalledning, kunskapsledning och ledarskap. Hon har bred erfarenhet av att arbeta inom internationella projekt och nätverk, med personal- och chefsutveckling, och har också själv varit i förmans- och chefsställning i många år.

– Hanken & SSE erbjuder ett mycket intressant, fräscht och internationellt alternativ för ledarskaps- och organisationsutveckling, säger hon.

VERONICA LINDHOLM ÅRETS ALUMN Svenska handelshögskolan utser årligen Årets alumn, en känd Hankenalumn som är en ambassadör för högskolan och som har en stark koppling till Hanken. I år har Hankens rektor tillsammans med högskolans alumnråd valt Veronica Lindholm, marknadsföringsdirektör på The Walt Disney Company Nordic.

Veronica Lindholm har ett mångårigt engagemang i Hankens verksamhet för studerande och har fungerat som en aktiv länk mellan Hanken och näringslivet och fortsätter vara en förebild för alumner och studerande.

4

– Jag är mycket hedrad, och tycker det är otroligt glädjande att Hanken numera har en mycket tätare kontakt med näringslivet, något jag själv saknade under min egen studietid. Jag ser det som en självklarhet att näringslivet ska ställa upp för Hanken, säger Lindholm.

– Jag har valt att fokusera mitt engagemang på studenterna, det är där jag har sett den största möjligheten att göra en insats.

Utmärkelsen tillkännagavs på Hankendagen i oktober. Det var tredje gången Årets alumn utsågs. Tidigare år har Ole Johansson och Philip Aminoff fått utmärkelsen.

111 NYA EKONOMER Den 18 november deltog 78 ekonomie magistrar i Hankens ekonombrevsutdelning i Helsingfors. Under den solenna akten talade rektor Eva Liljeblom och hankenalumnen LarsMichaÍl (Micke) PaqvalÊn till de nya ekonomerna. SerieentreprenÜren PaqvalÊn understrÜk i sitt tal hur viktigt det är att nätverka, att inte vara rädd fÜr att gÜra misstag utan framfÜr allt vüga fÜrsÜka.

I Vasa ordnades en ekonombrevsutdelning fĂśr 33 ekonomie magistrar den 28 oktober. Under den solenna akten talade bĂĽde rektor Eva Liljeblom och HankenambassadĂśr Benita Ă–ling fĂśr de nyblivna ekonomerna.

LADAUHARJULIN FICK FRANSKT PRIS

DO YOU HAVE A 20/20 VISION? SĂĽ lät rubriken fĂśr eftermiddagsseminariet som Hanken alumni ordnade den 23 november. Under seminariet berättade professor William “Billâ€? Moncrief om sĂĽ kallade trouble spots (t.ex. armĂŠn, terrorism, hälsa, ekonomin) och om växande marknader. Han kombinerade historia, statskunskap och marknadsfĂśring fĂśr att berätta om sin vision om var världen kommer att stĂĽ ĂĽr 2020. Moncrief är docent pĂĽ Neeley School of Business, Texas.

GYNNANDE STRATEGIER �Strategisk fÜrändring genom institutionell fÜretagsamhet medfÜr omorganisering av värdenätverket� lät slutsatsen av Hanken Management Update som ordnades fÜr Hanken partners och Hankenalumner i november. Under seminariet berättade forskardoktorn i fÜretagsledning och organisation Henri Schildt hur man inom läkemedelsindustrin lyckats

&

Den 25 oktober mottog Ulla Ladau-Harjulin, lektor i engelska pü Hanken, utmärkelsen Ordre des Arts et Lettres pü franska ambassaden i Helsingfors.

Orden ges av franska kulturoch kommunikationsministern Frederic Mitterrand fĂśr att belĂśna “dem som utmärkt sig genom kreativitet inom konst eller litteratur eller genom bidrag som spridit fransk konst och litteratur i världenâ€?. Ladau-Harjulin mottog den näst hĂśgsta graden av hedersbetygelsen, Le grade d’officier. Andra finländare som fĂĽtt utmärkelsen är bland annat Erkki Toivanen (1985), Karita Mattila (2003) och Tero Saarinen (2004).

DISPUTATIONER -Namn: Khalid M Bhatti Ă„mne: EntreprenĂśrskap och fĂśretagsledning Titel: “Factors Affecting Knowledge Sharing in Strategic Alliances - the Role of Knowledge sharing as Strategic Control Behavior among Multinational Enterprisesâ€?

Opponent: Professor Amjad Hadjikhani, Uppsala universitet Kustos: SĂśren Kock, Svenska handelshĂśgskolan Tid: 19.1.2012 Plats: Svenska handelshĂśgskolan i Vasa

Namn: Stefan Granqvist Ă„mne: EntreprenĂśrskap och fĂśretagsledning Titel: “Effektutvärdering inom fĂśretagandeutbildningâ€?

Opponent: HĂĽkan Boter, LuleĂĽ Tekniska Universitet Kustos: SĂśren Kock, Svenska handelshĂśgskolan Tid: 3.2.2012 Plats: Svenska handelshĂśgskolan i Vasa

ÅRSKURS 1961 SAMLADES PÅ HANKEN Tack var en grupp entusiastiska alumner, ledd av primusmotor Pentti Louneva, samlades i september ett trettiotal alumner inskrivna ür 1961 üter pü Hanken fÜr att träffas och umgüs.

Rektor emerita Marianne Stenius tog emot alumnerna och presenterade Hanken frün dagens perspektiv. Alumnerna blev även bjudna pü rundtur pü Hanken och Casa. Dagen avslutades med en middag.

5 5

TAVSNITTSBESKRIVNIN E M A : KON S T B U S IN ESGS

FRI KONSTNÄR OCH MINIFÖRETAGARE Hon stür bland färgglÜdande dukar i ett avlagt omklädningsrum fÜr män i en gammal industrihall pü Ärtholmen i Helsingfors. InteriÜren är karg; vita tegelväggar. En rad av lavoarer och pissoarer.

Kraftpapper som täcker asbestskivorna pü golvet.

En metallstege fÜr att kunna nü upp till fÜnstren vid takranden och se havet. Ett ordsprük av Samuel Beckett, utrivet ur en tidning och fästat med mülartejp pü väggen. Bakom väggen en kollega hon träffar sporadiskt; det var visst ett halvt ür sedan senast. Och sü alla färgerna; i tuber, pü färdiga dukar, pü dukar pü väg att bli. Konst.

Hanna Uggla, 46 ür, kunde lika väl sitta bland ekonomkolleger pü ett snofsigt kontor. Eller egentligen inte. FÜr businesskvinna var nog aldrig nügot hon ville bli. Trots det sÜkte hon in till Hanken 1985 och blev färdig ür 1990. Hon hade �alltid mülat�. SÜkt in till Konstindustriella hÜgskolan, men gett upp efter att ha blivit ratad den fÜrsta güngen. – Av en slump gick jag, efter Hanken, en fysioterapeutut! ! ' !! som fondmülare pü Svenska Teatern. När jag süg pü sküdisarna, hur de kämpade fÜr att fü gÜra det de brann fÜr, hur de sÜkt in güng pü güng till teaterhÜgskolan tills det lyckats, " ' ' om. Jag kom in pü Taidekoulu Maa och hÜll min fÜrsta separatutställning 2008.

BALANS Efter den utställningen blev det en till. Och en n till. PlÜtsligt var Hanna Uggla bildkonstnär pü heltid.

* + $ & /" ' lyckokänsla, lite som att lÜsa invecklade matematiska upp ; ; frihet.

Det totala har ocksü sina avigsidor. Det blir svürt att lägga ner penseln. Hanna beskriver perioder av intensivt mülande, dü hon lever pü ett paket kex och lite saft, dü hon mülar, mülar, mülar – ocksü lüngt efter att resultatet hade blivit bättre ifall hon lütit bli. Hon beskriver stunder dü hon hülÜgd och rufsig ser fräscha människor lugnt promenera till sina eleganta arbetsplatser. Och tänker dü; kanske jag kunde ha valt en lättare livsform. – Jag är en projektmänniska och lüter mig lätt slukas av det jag hüller pü med. DärfÜr är det en räddning att ha nügot annat i livet, vid sidan av mülandet. Vanliga vardagsrutiner som ger balans och hüller mig pü jorden. skrattar Hanna.

Familj med tvü tonürspojkar och tvü smü bonusbarn, ett parallellt arbete som fysioterapeut, och ett annat som konstklubbsledare fÜr büde barn och vuxna, är det som balanserar upp Hannas tillvaro. Och hennes ekonomi. FÜr att leva fÜr konsten är en sak, att leva av den en helt annan. – Det är fü i Finland, fÜrutom de stora namnen, som kan ! $ & ' * gü ihop med andra jobb.

Hanna Uggla har sült bra. Eller hellre; hennes konst har berÜrt människor. FÜr det är vad hon själv Ünskar att utställningsframgüng innerst handlar om. – Nügot i det jag velat säga, genom färger, motiv och stämningar,, har nütt fram till en annan. Som i sin tur vill säga nügot om sig själv och sitt liv, genom att kÜpa tavlan och den pü sin vägg, resonerar Hanna. hänga upp de människor genom sin konst är lüngt ifrün enkelt.

Att mÜta m büde skrämmande och spännande att ställa ut. – Det är bü güngen var det hemskt – det kändes ju som att Den fÜrsta güng sküpet. Att fÜrst müla sü att man blottar hela sin komma ut ur skü be folk komma och titta och bedÜma! Det var själ. Och sedan b jättepinsamt. Men efter tvü utställningar kom jag Üver skräckdistans; det här är vad jag har gjort, kunnat en. Hittade en dis kan jag inte lova, eller stü till svars fÜr. gÜra. Mer än det ka

STÄLLNINGSTAGANDE STÄLLNINGSTA Mülmedvetet, disciplinerat di – och ändü utan fastställda mül. Vägen frü frün den tomma duken till en färdig tavla är en komplicerad komp process. Skisser och tankar sÜker sig smüningom till ett uttryck. Tanken är viktig. vikti – Den skall gü genom handen rakt pü duken. Expressivt. Den konst jag tycker om bär pü st stark närvaro. Det är inte det perfekta uttrycket uttrycket, det tekniskt fulländade resultatet som räkn räknas, utan det konsten fÜrsÜker och

= bundna – büda sÜker sig frün kaos till harmoni.

6

TEM A: KONS TBUSINESS AVSNITTSBESKRIVNIN G

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ă„

Hanna Ugglas fÜrsta utställning – 7 dÜdssynder – var ingen beräknande publikfriare. Men den uttryckte nügot som fÜr Hanna dü var viktigt att ta ställning till. *

rasism. Att det är rädslan som für människan att hata den som är annorlunda. En rädsla fÜr att den andra har egenskaper som vi inte vill vidkännas. Även om vi alla bär pü samma svagheter. Dem ville jag müla. Sü att folk kunde vidkännas dem och godkänna dem i sig själva. Sü det blev en utställning om de 7 dÜdssynder alla bär pü.

Utställningen var inte exakt vad folk hade väntat sig, skrattar Hanna. Men publiken reagerade positivt. Münga tyckte om tavlorna, fast en del tyckte mindre om dem dü de insüg vad de ville säga. – �Frosseri� blev reserverad direkt. Med münga grÜna lappar i kÜ. Men i slutändan backade alla ur. De ville väl inte ha en püminnelse om sin egen svaghet fÜr frosseri hängande pü vardagsrumsväggen – trots allt!

KONSTBUSINESS Ă…ren vid Hanken var inte bortkastade, upplever Hanna.

Ocksü en konstnär müste kunna grundläggande ekonomi. – Att vara fri konstnär är att vara miniatyrfÜretagare.

Man müste prissätta, marknadsfÜra, budgetera. Man müste tro pü sin sak, brinna fÜr det man gÜr. Och man vet att allt beror pü en själv.

Kommersialiseringen av konsten är en självklarhet fÜr

att konstnären skall kunna leva. Problematiskt är det dü den blir ett självändamül. Nyligen uttryckte den amerikanska fÜrfattaren Michael Cunningham i Helsingin Sanomat skarp kritik mot vad han süg som urartad konstbusiness. SanslÜsa belopp investeras i stora namn. Galleristerna agerar portvakter och styr suveränt hela konstfältet, som utarmas till > ' ? " Cunningham. * $ " & @ $ värde mäts med investerarmütt, faller mycket bra konst ut i en mÜrkerzon, som ingen ser i jakten pü säkra investeringar. $

! ! " som kan vara minst lika bra. FĂĽr de aldrig den feedback de behĂśver, i from av gallerister, publik och kĂśpare, fĂśrsvinner de.

Och de som är stjärnor lÜper risk att müla in sig i ett hÜrn. Det är lätt att stagnera i ett vinnande koncept. – Kanske just som ett resultat av att konst ses som ett investeringsobjekt, tycker jag att man i dag ser alldeles fÜr mycket intetsägande �stor� konst. Südan som är stilren, elegant. Den uppfyller galleristernas och kÜparnas estetikkrav pü bekostnad av den konstnärliga friheten. Närvaron och energin gür fÜrlorad ur det som gÜrs fÜr att behaga kÜparna. – Och att vara stor och upplyft är inte en styrka i det här jobbet, där Üdmjukhet krävs framom allt annat.

M A R I A N N E Z I L L I AC U S

7

T E M A : KON S T B U S IN ES S

– Konsten borde bli mer lättillgänglig fÜr alla.

Dagens trender är kvalitet och proveniens, vi gÜr expertvärderingar som vi stür fÜr, sade Mikael Storükers, vd och koncernchef fÜr Bukowskis auktionshus, när han besÜkte Hanken i oktober. * Q / # pü samtida konst än fÜrut.

Q / + X @ # Q / Z " * Q / Z [\*]\ \\\

FÜremülen som säljs där är inte sü dyra som de som säljs pü Fine Art-sidan och är redan en ekonomisk succÊ. Auktionerna sker pü nätet. Pü nätet kan man ocksü bekanta sig med alla fÜremül som auktioneras ut, berättar Mikael Storükers.

Själv samlar Storükers samtida konst. Han har haft sitt konstintresse sedan han var liten, fÜräldrarna var ocksü konstintresserade. – En Zorn-etsning var det fÜrsta jag kÜpte, i tonüren. Jag

" ' tidskonst, det handlar om kommunikation här och nu. Till

" " X/ _ ` d.v.s. 1920- och 1930-talsmÜbler. Ju mer man lär sig, desto mer intresserad blir man.

REKLAMMAN BLEV AUKTIONSBOSS Mikael Storükers har jobbat med varumärken under hela sitt arbetsliv. Studierna pü HandelshÜgskolan i Stockholm inledde han 1990. – Jag var ingen lysande student, utan gjorde en massa annat under tiden, som att jobba med politik, som politiskt sakkunnig üt Carl Bildt när han var statsminister.

Storükers grundade reklambyrün Storükers, som senare kÜptes upp och numera heter Storükers McCann. Han har bland annat suttit i Moderna Museets Advisor Board och i Q / ! * Q / ändring och jag hade som vanligt alldeles fÜr mycket synpunkter, sü till sist blev det som sü att du für väl ta hand om det här själv. Och sü blev jag koncernchef. Jag var glad Üver att fü frügan, det kändes som en spännande utmaning.

FÖRÄNDRAR VARUMÄRKE – Att fÜrändra väldigt välkända varumärken är en intressant process, men ganska knepigt att genomfÜra. Det är annorlunda när man bygger ett varumärken frün grunden, nügot som jag oftast gjorde i reklambranschen. Man müste Üverraska folk och fÜrsÜka ändra deras uppfattning om ett starkt varumärke. Münga konsumenter har en bestämd uppfattning som de inte vill ändra pü, konstaterade Storükers.

Storükers vision är att sänka trÜskeln fÜr folk att besÜka Q / X * Z Q /skis. Jag träffade en bÜrs-vd som sa �Jag skulle hellre gü upp Q /

stür en sträng visningsvärdinna där och tittar pü mig. Aldrig att jag utsätter mig fÜr det�. FÜr att ändra pü den uppfattningen behÜvs inte bara kommunikation utan ocksü pro Q / $ men rolig utmaning, sade Mikael Storükers.

8

OCKSÅ AUK MÅSTE FÖRN KUNSKAP OCH PROVENIENS – FÜrutom Market-tänkandet, där man kan handla här och

" det tvü stora trender just nu; kunskap och proveniens. KÜparna vill ha de bästa verken eller fÜremülen av vissa konstnärer eller mÜbelsnickare, och sü är det intressant att veta varifrün fÜremülen kommer, vem som har ägt dem tidigare, fÜrklarade Storükers.

Auktionshuset undviker till exempel ungdomsverk av sämre kvalitet. * w Q /

kvalitet. Vad gäller nutidskonst hjälper det konstnären och kunderna ocksü; vi vill inte lura pü nügon ett undermüligt " ! $

TEM A: KONS TBUSINESS PĂ… J OB B

universitet och Tensta konsthall, berättade Storükers.

Kurerade utställningar innebär att nügon har bestämt Q / med nya konstverk, direkt frün konstnärerna. – Skillnaden jämfÜrt med till exempel Kiasma är att fÜremülen vi ställer ut är till salu. Men inte som pü ett galleri, vi representerar inte konstnären. Vür fÜrsta Primary-utställning hÜlls fÜr ett ür sedan. Där visade vi den bästa svenska och amerikanska samtidskonsten. Stora institutioner büde frün NY och Stockholm var där och kÜpte samtidskonst, berättade Storükers.

Brandbyggande i konstvärlden är annorlunda än i PR! " tionshus och reklam- och marknadsfÜringsverksamhet. – Att fü med sig folk är den stora nyckeln. Jobbet är sü roligt därfÜr att det är jättesvürt. I konst- och antikvitetsvärl

Det är en utmaning att jobba och leda i ett gränsland mellan kreativt, konstnärligt och kommersiellt. Man müste lyckas med att fü münga kreativt och konstnärligt drivna personer att gü ihop med vrülkommersiell reklam. Det gÜr en till generalist, funderade Storükers.

KRITISERAT LOGOBYTE

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ă„

TIONSHUS NYA SIG verk av de �stora�, som Anders Zorn och Carl Larsson. { |\\} Q / som hade tillhÜrt Ingmar Bergman. – Pü vür Bergman-auktion var proveniensen en avgÜrande faktor. Till och med IKEAs Billy-bokhyllor süldes till hÜga priser bara därfÜr att det var just Bergman som hade ägt dem. Och foton süldes fÜr dyra pengar fÜr att de fÜreställde Bergman och man visste när, var och av vem de var tagna.

GÅR UTANFÖR RAMARNA Q / ~ ]\ Henrik Bukowski. – Nu satsar vi pü samarbete utanfÜr de traditionella ramarna fÜr ett auktionshus. Vi har ordnat nya, kurerade utställningar och samarbetar med bland andra Stockholms

En av de fÜrsta ütgärder Mikael Storükers vidtog när han till Q / |\~\ !

gamla logon. Kritiken var massiv frĂĽn mĂĽnga hĂĽll. * Q / ! ~} \" &

> " + paniet och sü vidare. Avsikten var att fÜrenhetliga vürt budskap, jag tyckte inte det var sü dramatiskt. Men det kom jättemycket synpunkter och kritik, vilket ocksü visar att det Q / mang hos allmänheten. Vi har ocksü lyft fram vüra kunniga experter och presenterat dem och deras sammanlagda lünga erfarenhet. – Vi har inte ändrat pü vür kunskap och expertis. Hos oss jobbar cirka 40 experter i Helsingfors och Stockholm, med i snitt 20 ürs erfarenhet. Vürt existensberättigande, büde i Fine Art och i Market, är att vi har gjort en professionell värdering som vi kan stü fÜr och behülla kundernas fÜrtroende.

Ett 30-tal intresserade satt i publiken när Mikael Storükers besÜkte Hanken i oktober. BesÜket arrangerades i samarbete med konstfonden Allan och Bo Hjelt Art Foundation. Å S A N YM A N

Mikael Storükers, f. 1972 Ekonom frün HandelshÜgskolan i Stockholm Rüdgivare üt düvarande statsminister Carl Bildt Var med om att lansera �Nya Moderaterna� 2006. 2010 ledde han de tvü valkampanjerna och var med när Alliansen skapades.

Grundare av reklambyrĂĽn StorĂĽkers, numera StorĂĽkers McCann Vd fĂśr Bukowskis sedan vĂĽren 2010

9

TEM : KON S T B U S IN ES S KO LUAMN

DIDRICHSENS KOMBINERAR KONST OCH AFFĂ„RSKUNNANDE F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ă„

Hankenalumnerna Maria och Peter Didrichsen leder Didrichsens museum fÜr konst och kultur pü GranÜ i Helsingfors. I slutet av 1990-talet var de fÜregüngare i museivärlden när de gjorde tv-reklam fÜr museet och inledde samarbete med näringslivet.

Vi sitter och pratar med ljudet av springbrunnens porlande vatten i bakgrunden, i de ursprungliga skinnsofforna som fanns i Marie-Louise och Gunnar Didrichsens vardagsrum.

Peter Didrichsens konstintresserade fÜräldrar startade museet pü 1960-talet i sitt eget hem, femtiotalsvillan med de moderna linjerna som ritades av Viljo Revell. Peter var ütta ' &

! ~}€ = ' Didrichsens stiftelse äger kring ett tusen konstverk. Utställningarna byggs oftast upp utgüende frün nügot tema i stiftelsens samlingar.

RENOVERING VÄNTAR År 2013 ska museet stängas fÜr att genomgü en grundlig renovering. Tak, rÜr och elsystem müste fÜrnyas. – Samtidigt planerar vi om vissa delar av byggnaden, fÜr att fü mer utrymme och Üka tillgängligheten. Vi ska ocksü utveckla skulpturparken, fÜr att kunna erbjuda upplevelser i omgivningen runt museet, berättar Peter Didrichsen.

Planeringen har redan startat och renoveringen beräknas räcka femton münader. Finansieringen är än sü länge Üppen, byggnaden är stor och fÜrnyelserna münga, vilket ! ! & ' – I Europa och USA är det vanligt att fÜretagen tar ansvar fÜr sin näromgivning ocksü genom att stÜda konst och kultur. Det ingür i fÜretagens Corporate Governance-strategi och fÜretagen berättar ocksü Üppet om vilka projekt de understÜder. Ännu har inte trenden riktigt slagit igenom här i Finland, men jag hoppas den kommer, säger Peter.

10

EKONOMIKUNSKAP BEHÖVS Maria Didrichsen bÜrjade jobba pü museet 1997. Hennes titel är intendent. – Till en av mina fÜrsta uppgifter hÜrde att skaffa sponsorer. Vi var bland de fÜrsta museerna i landet med att samarbeta med näringslivet och med att gÜra tv-reklam. I femton ür har vi jobbat hürt fÜr att utveckla verksamheten. Nu kan vi konstatera att vi lyckats bra och att vi har arbetat upp ett starkt varumärke. Vür styrka är just att vi är ett litet och & > ! " Z Den fÜrsta november i ür spräckte Didrichsens museum halvmiljonsgränsen i antalet besÜkare. – Närmare 400 000 av de besÜkarna har besÜkt museet efter 1997, dü vi hade vür fÜrsta stora Maya-utställning frün Guatemala. Vi har länge rÜrt oss kring femte plats i huvudstadsregionen och kring tionde plats i hela landet bland konstmuseer, mätt i antalet besÜkare. Vürt besÜkarantal ligger pü mellan tjugo och femtiotusen per ür, berättar Maria.

Snittantalet besÜkare pü museer i hela landet ligger pü 16 000, säger Peter. Han tog Üver som museidirektÜr i augusti 1992 och har aldrig lyft nügon lÜn fÜr sitt arbete. – Jag har alltid haft ocksü mitt jobb pü familjefÜretaget Transmeri, som min pappa strtade i slutet av 1920-talet. Nu är min syster, ocksü ekonom, vd, berättar Peter, som har jobbat med marknadsfÜring under hela sin yrkeskarriär – som han fÜr Üvrigt inledde i museets biljettkassa som 14-üring.

Didrichsens konstmuseum är inget familjefÜretag utan drivs av Marie-Louise och Gunnar Didrichsens konststiftelse. StyrelseordfÜrande och branschexpert är Jarno Peltonen, tidigare chef fÜr Designmuseet. – Eftersom det är en allmännyttig stiftelse kan man säga att  mellan oss och Ateneum och Tennispalatset är att varken staden eller staten driver vür verksamhet, säger Peter Didrichsen. Å S A N YM A N

TEM A: KONS TBUSINESSG AVSNITTSBESKRIVNIN

En installation som ingick i en retrospektiv utställning av italienaren Maurizio Cattalan pü Guggenheimmuseet i New York under hÜsten.

F OTO: L E H T I K U VA

Guggenheim behÜver ocksü privat kapital Om Helsingfors für ett Guggenheimmuseum kan etableringen ge en betydande ekonomisk effekt, inte bara fÜr Helsingfors, utan fÜr hela landet. Det säger Janne Gallen-Kallela-SirÊn, direktÜr fÜr Helsingfors konstmuseum och stadens representant i den pügüende utredningen som leds av Salomon R. Guggenheims stiftelse.

Janne Gallen-Kallela-SirÊn stÜder sin uppfattning pü de framgüngar Guggenheimmuseet i baskiska Bilbao rÜnt. Museets ekonomiska inverkan har varit 160–210 miljoner euro per ür sedan starten ür 1997. – Eftersom vi inte längre kan räkna med att den tunga industrin genererar ekonomisk tillväxt i huvudstadsregionen är det viktigt att undersÜka hur den kulturella verksamheten kan utvecklas, säger han.

Han räknar med att en etablering ger hundratals, kanske & ! ! * $ " " ska bildkonsten som skulle fü stÜrre uppmärksamhet och museifolket som skulle ingü i ett internationellt nätverk.

Enligt Gallen-Kallela-SirÊn har Helsingfors, där utredningsgruppen hüller hürt pü Skatudden som den lämpligaste byggplatsen fÜr museet, en strategiskt viktig position mellan Üst och väst med tanke pü besÜkarunderlaget. * w & X+ + + S:t Petersburg tar 3,5 timmar. Helsingfors tar ürligen emot 9 miljoner färjepassagerare och 400 000 kryssningspassagerare, summerar han.

Han anser ocksü att Helsingfors inte nu har nügon verklig kulturmagnet som drar till sig besÜkare ocksü frün avlägsnare länder. Idag är Tempelplatsens kyrka, med ca en halvmiljon ürliga besÜkare, det populäraste turistmület i Helsingfors.

Utredningsarbetet, som ska vara klart inom december, kostar ca 1,8 miljoner euro. Det bekostas av Helsingfors stad (1 miljon euro), Suomen Kulttuurirahasto (0,5 miljoner euro) och Svenska kulturfonden (0,25 miljoner euro). Vad !

" media har prissatt den till mellan 100 och 200 miljoner euro.

Klart är i varje fall att büde offentliga och privata medel i sü fall müste till. – Hittills har det endast fÜrts synnerligen informella dis ‚ ! fÜrrän man vet om det blir nügot museum och hur mycket det kostar, säger Gallen-Kallela-SirÊn. – Oberoende av hur det gür har utredningsarbetet inte gütt till spillo. Det utgÜr ett betydande immateriellt kapital fÜr Helsingfors. Staden och hela landet für en djuplodande analys och ett underlag fÜr hur den kulturella verksamheten kan utvecklas, framhüller han.

Själv tror Janne Gallen-Kallela-SirÊn att utredningsgruppen kan rekommendera ett museum i Helsingfors.

Gruppen offentliggĂśr sin rapport strax efter ĂĽrsskiftet, men därifrĂĽn är vägen ännu lĂĽng till ett beslut och till en etablering – om det blir en rekommendation. FĂśrst ska _ # / ƒ Q ! ' " vilket torde gĂĽ mycket snabbt. Sedan ska Helsingfors stadsfullmäktige fatta beslut i frĂĽgan. – DĂĽ rapporten är klar mĂĽste alla parter ta ställnig till @ ler sig känslomässigt och inte analytiskt till projektet, säger Janne Gallen-Kallela-SirĂŠn. – Men om allt gĂĽr vägen kan vi ha ett Guggenheimmuseum om fem eller sex ĂĽr.

PETER NORDLING

11

TAVSNITTSBESKRIVNIN E M A : KON S T B U S IN ESGS

HANNA SPELAR PÅ MÅNGA STRÄNGAR FÜrutom att Hanna SjÜberg är hankeit med marknadsfÜring som huvudämne, spelar och skriver hon teater. Dessutom spelar hon bas i ett thrashmetalband. Hanna är en müngsidig 23-üring som inte vill vandra pü färdigt utstakade stigar, utan hellre sÜker sina egna. Hon älskar ocksü sitt jobb som copywriter pü C2 Advertising, fÜr här für hon utlopp fÜr sin kreativitet. – Det känns värdefullt att komma till jobbet och fü gÜra det man vill gÜra, säger Hanna.

Hanna bÜrjade jobba med reklam ür 2009. – Jag ville in i arbetslivet och omsätta teorin i praktik.

Jobbet och mina hobbyer tar numera all min tid, sü tyvärr har jag inte ännu hunnit skriva min gradu, säger hon.

Den kreativa processen gür inte att klämma in pü vanlig kontorstid, utan den pügür dygnet runt. – Mellan 23 och 02 pü natten brukar jag fü de bästa idÊerna. Dü är det bara att stiga upp och skriva ner dem.

SKREV PJÄS Teaterintresset har Hanna haft sedan hon var barn och efter en paus tog det ny fart senaste hÜst när studentteatern Rampen i Vasa sÜkte nya medlemmar. Hon medverkade fÜrst i nügra uppsättningar, men det stora genombrottet kom när Rampen efterlyste manus till en pjäs som skulle spelas pü 20-ürsjubileet. Av alla bidrag valdes Hannas. – Pjäsen heter Horror Vacui, vilket är latin och betyder „ ' metoder. Man talade om rädslan fÜr att det ska bli tyst under en intervju. Det handlade om vür rädsla fÜr tomhet och tystnad, om hur tomheten egentligen är ett onaturligt tillstünd som naturen pü olika sätt fÜrsÜker fylla, berättar hon.

Hanna bÜrjade fundera pü olika slags tomhetstillstünd sü som arbetslÜshet och skilsmässa och hur de skapar stress som i sin tur hindrar människor frün att se lÜsningar pü problemen.

Pjäsen hade premiär den 14 oktober och tio fÜreställningar har getts. Hanna verkar själv lite fÜrvünad Üver det

– Det fanns folk som gick ut frün fÜreställningen och grät. Den berÜrde en del verkligen pü djupet, säger hon.

Hon hoppas kunna fortsätta med teater, inte bara pü " @ @

fĂśr sitt intresse.

FRÅN PIANO TILL BAS Den andra hobbyn, musiken, är ocksü nügot som Hanna har ägnat sig üt sedan barnsben. Hon är basist i thrashmetalbandet Metaphor, som turnerar mestadels i Österbotten, men dü och dü üker pü spelningar till andra delar av landet. Bandet spelar sin egen musik och även här kommer Hannas intresse fÜr skrivande väl till pass. – Jag bÜrjade spela piano när jag var liten och jag har sjungit i hela mitt liv. Sen blev det gitarr och kan man spela gitarr sü kan man spela bas, säger hon.

Jobbet och de münga intressena upptar självklart en hel del av hennes tid och därfÜr har gradun fütt vänta, men Hanna har fÜr avsikt att fullfÜlja sina studier. – Efter gymnasiet trodde jag att jag skulle üka till London fÜr att studera drama, men det blev Hanken istället och det var inget düligt val.

K A R I N DA H L S T RĂ– M

F OTO: H A N N U P E R Ă„ L Ă„

12

TEM AVSNITTSBESKRIVNIN A: KONS TBUSINESS G

F OTO: PAT R I K L I N D S T R Ă– M

EKONOM SPECIALISERAD PĂ… KONST

kommer att Ăśka. Med ett bredare kunnande kan du

Att borra sig ned i ett enda ämne hÜr 1900-talet till.

Den bedÜmningen gÜr Pia Maria Montonen. Hon talar av erfarenhet. Hon är nämligen inne pü sin fjärde examen, den tredje inom konstens omrüde.

I botten är hon ekonomie magister med handelsrätt som huvudämne. Efter Hanken tog intresset fÜr konst dock Üver.

Ett par kurser i konsthistoria pü Helsingfors sommaruniversitet gjorde henne süld pü konst och kultur. De resulterade i en ettürig utbildning pü anrika Sotheby’s Institute i London, ! " Nu studerar hon ikonmüleri. Det sker i Den helige Hermans av Alaska kyrka, en ortodox kyrka i Hagalund i Esbo, dit Valamo folkhÜgskola fÜrlagt sin fÜrsta kurs i ikonmülning. I utbildningen, som pügür varje mündag under ungefär fem ür, ligger tonvikten pü det praktiska. Kurskvällarna ägnas i huvudsak üt handlett ikonmülande. Merparten av teorin läser studerandena pü egen hand.

FASCINERANDE FÄRGER I rummet, som används som ateljÊ, sitter ett knappt tiotal " $ & & diga arbeten, färger och penslar framfÜr sig. – Ikonmülandet passar mig perfekt. Man utgür frün en färdig modell, har en given färgskala och en stor konstnärlig frihet inom de här ramarna. Egentligen är jag rädd fÜr det tomma papperet och skulle därfÜr ha svürt att skapa nügot alldeles eget, säger Pia Maria.

Hon fascineras ocksü av att leka med färgerna. Pü kursen används endast äggtempera, en blandning av äggula, vinäger eller vittvin och vatten. Samtliga färgämnen, süsom zink och kadmium, kommer ur jorden, absolut inte frün växtriket,

och antalet schatteringar är i det närmste oändligt. Dessutom används rikligt med bladguld – 24 karat. Pia Maria har gütt tre fÜrgyllningskurser. * Z & * tal – och gür frün mÜrkare mot ljusare. Eftersom varje skikt ! ' !! & " fÜrklarar Pia Maria som själv har ett tiotal arbeten pü güng.

När mülningen pü den lilla plattan av lÜvträ är klar skyddas den med ett lager olja. Tanken är att den ska hülla 1 000 ür.

NY KUNSKAP Pia Maria tänker inte pü ikonutbildningen som ytterligare en examen, utan som ny kunskap att stÜda sig pü.

Hon betraktar ekonomexamen som sin grundutbildning, resten är specialisering. – Pü Hanken anammade jag en pragmatisk inställning till att arbeta och lärde mig att hugga i.

Hon konstaterar att arbets- och uppdragsgivare tilltalats av hennes sällsynta ämneskombination. Yrkeskarriären startade visserligen hos düvarande IndustrifÜrsäkring. Men konstintresset fÜrde den färska ekonomen, via uppdrag fÜr fÜrläggare och auktionshus, in pü journalistiken. Pia Maria Montonen har producerat tv-program om konst och antikviteter och personerna bakom dem, hon har skrivit bÜcker om konst och hon har guidat pü konstmuseer. Idag är hon chefredaktÜr fÜr Glorian Antiikki.

Pü frügan om hon tänker bÜrja müla pü heltid efter ikonstudierna svarar Pia Maria att hennes nuvarande arbete är alltfÜr intressant. – Men kanske, dü jag blir pensionerad. ‚

Betecknande är att mülandet inte är speciellt kommersiellt, även om verk säljs i samband med utställningar. Däremot !

PETER NORDLING

13

AVSNITTSBESKRIVNIN G

F OTO: J O H A N N ES T E RVO

ANGRY BIRDS FRAMGÅNGAR INSPIRERADE PÅ SEMINARIUM Auditoriet var fullsatt när Hanken i Vasa hÜll seminarium kring varumärkesbygge. FÜrutom Hankens egen lektor Peter BjÜrk hade tvü gästfÜreläsare kallats in, docent Henrik Uggla vid KTH i Stockholm och Peter Vesterbacka, utvecklingschef pü spelbolaget Rovio, som har skapat det populära mobilspelet Angry Birds.

FÜrst ut var universitetslektor Peter BjÜrk. Han bÜrjade med att lägga grunden genom att tala om varumärkesbyggande i teorin och praktiken. – Varumärket är namn, ord, bokstavskombination, de " ! " och särskiljer ett fÜretags varor och tjänster frün andra fÜretags. Det är ocksü ett lÜfte och en uppfattning och bild av ett bestämt fÜretag, dess varor och tjänster, sade BjÜrk.

FÜr fÜretaget, menar BjÜrk, är varumärket en symbol fÜr det systematiska arbetet med fokus pü det som fÜretaget är bäst pü. Via varumärket kommunicerar fÜretaget detta till kunden, som i sin tur fÜrknippar varumärket med en uppsättning associationer. – Varumärket innehüller ett lÜfte som fÜretaget via olika kanaler kommunicerar, till exempel till kunder, ägare, medarbetare, allmänheten och partner.

Han använde Nike som exempel: – Vilka egenskaper fÜrknippar man med Nike? Bekväm 14

sko, man mür bättre när man springer, für bra kondition, det är ett modernt märke som används av ungdomar. Vad är det som gÜr ett varumärke till ett varumärke? Det är när det har tagit plats i kundernas medvetande.

FÖRDELAR MED CO-BRANDING Docent Henrik Uggla talade under rubriken Varumärkesarkitektur och portfÜljstrategi. – Münga varumärkesstrateger brukar framhülla att det korporativa varumärket har den viktigaste ställningen i fÜretagets marknadsfÜring, men i verkligheten misslyckas münga brand managers med att se de mÜjligheter som varumärkeskapitalet i portfolion erbjuder, sade han. ! kesarkitektur som innehüller starka undervarumärken. Som

AVSNITTSBESKRIVNIN G

> ' @ / ‡ fĂĽtt av ett varumärke som Laser Jet. Uggla talade om hur fĂśretagen kan gĂśra fĂśr att stärka sin egen position pĂĽ marknaden eller, som Adidas, fĂśrnya sin styrka och sĂśka nya kundgrupper genom att infĂśrliva co! # / ˆ ? ! ‰ + Q – Genom att koppla in internationella och externa varumärken i fĂśretagets varumärkesbygge kan fĂśretaget skaffa sig en betydande organisatorisk värdeposition.

Rovios marknadsfÜringschef Peter Vesterbacka berättade successtoryn om hur mobilspelet Angry Birds har tagit sig frün oansenlighet, fÜre apparnas tid, till världsledande med 400 miljoner nedladdningar pü drygt ett ür och användare som bara vill ha mer.

Spelbolaget Rovio har tillverkat spel fÜr mobiltelefoner sedan 2003. När Angry Birds kom ut som app till mobiltelefonerna i december 2009 blev spelet snart ledande i Finland.

Men när det blev etta i USA Ükade nedladdningarna explosionsartat. Numera är Angry Birds det populäraste mobiltelefonspelet i 77 länder och det har stannat kvar pü toppen längre än nügot annat spel fÜr mobiltelefoner. – Det var med iPhone som marknaden fÜr mobilspelen ändrades, sade Vesterbacka. Tidigare var det mobiloperatÜrerna som hade beslutat vilka spel som är bra. Det var en sovjetattityd som skapade en fÜrvrängd marknad. Kvaliteten spelade ingen roll. ‚ +

‡ X " " & ! " mÜjlighet att själva välja vilka spel de skulle ladda ner i sina mobiler och det var dü Rovio süg sin chans med Angry Birds.

FALL GAV LYFT Peter Vesterbacka sade att fÜretaget inte har satsat nügra pengar pü att marknadsfÜra Angry Birds och att den framgüngsrika marknadsfÜringen delvis har berott pü en god portion tur. – När Anja Persson fÜll i OS i Vancouver tog media kontakt med henne pü hennes hotellrum och frügade bland annat hur hon für tiden att gü. Dü hade hon svarat, att som tur är har hon Angry Birds att fÜrdriva tiden med. Därmed steg spelet till fÜrsta plats i Sverige, berättar han. – FÜr närvarande satsar Rovio pü den kinesiska marknaden. Just nu ligger Angry Birds pü cirka 50 miljoner nedladdningar där, men mület fÜr nästa ür är 100 nedladdningar.

FÜrutom själva spelet säljer Angry Birds t-skjortor, brädspel och ett 60-tal andra licenserade produkter. – I Kina är Angry Birds det mest kopierade brandet, mer än Disney-produkterna. Det visar att vürt brand är starkare än Disney, sade Vesterbacka. Och det utan att vi har betalat nügot alls fÜr marknadsfÜringen. – Vi gÜr südant som aldrig gjorts tidigare.

Tore Strandvik är professor i marknadsfÜring.

F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ă„

BOKTIPSET Den här güngen har jag valt att presentera tre bÜcker som alla handlar om mentala modeller, personers mindsets och hur det styr vad de fokuserar pü, vad de ser, vilken innebÜrd de ger det de ser och vad de gÜr. Det här är hur jag läser bÜckerna och varfÜr jag tycker de är intressanta. Att intressera sig fÜr hur aktÜrer tänker är det mest väsentliga i marknadsfÜring. Jag läser bÜckerna som marknadsfÜringsbÜcker med andra ord.

Som ägare till nügra Apple-produkter har jag münga günger funderat pü hur det kommer sig att de är mer eleganta, finslipade, och användarvänliga än konkurrenternas. Det kan väl inte vara en slump. Svaret kanske finns i hur Steve Jobs tänkte? Mycket riktigt, Steve Jobs – en biografi, Walter Isaacson, Albert Bonniers FÜrlag, 2011, är en tegelsten som ger en bakgrund till det.

Arto Hiltunen, tidigare chef fÜr S-gruppen, hÜll fÜr ett par ür sedan ett fÜredrag pü StratMark-seminariet fÜr 600 fÜretagsledare, ett fÜredrag som i all sin enkelhet svarade pü frügan: vad är marknadsfÜring? Ett bejublat fÜredrag som pü ett finurligt och jordnära sätt presenterade marknadsfÜring pü det utvidgade strategiska och moderna sätt som man hoppas att alla skulle anamma som tankemodell.

När han nyligen kom ut med en bok om egna erfarenheter av ledarskap var jag mycket fÜrväntansfull. Jag blev inte besviken, boken visar hur betydelsefullt det är hur chefen tänker. Arto Hiltunen: Johtamisen taito – elämänmittainen matka, WSOYpro, 2011.

Paulo Coelhos bok: Segraren stür ensam, Vad är priset fÜr framgüng?, Bazar, 2009 für representera ett boktips i mer skÜnlitterär tappning. Det sägs pü pärmen att den är �Ett skoningslÜst porträtt av vür tid, med det vackra folket i rampljuset�. Den är faktiskt ganska ruskig, men samtidigt ger den en tankeställare om man tror att det är lätt att fÜrstü sig pü kunder och människor.

De tre bÜckerna visar hur aktiviteter och resultat har sin upprinnelse i den bakomliggande tankemodellen och ofta kan ett fÜretags verkliga konkurrenskraft ligga just där.

K A R I N DA H L S T RĂ– M 15

KO LU MN

HAN SKA LYFTA AALTOS HANDELSHÖGSKOLA – Ingen borde fü stanna kvar som professor vid sin egen handelshÜgskola under en lüng period. En sabbatsledighet som gästprofessor vid en ledande internationell handelshÜgskola eller ett ledande internationellt universitet är nästan ett müste. Det är ett sätt att lära sig, att utvecklas.

Det säger Ingmar BjÜrkman, professor i fÜretagsledning och organisation vid Hanken. Genast efter nyür etablerar han sig som dekan fÜr Aalto-universitetets handelshÜgskola. Där blir en av hans viktigaste uppgifter att sätta fart pü internationaliseringen som ett led i mülsättningen att ta handelshÜgskolan till en top-10-position bland de europeiska handelshÜgskolorna fÜre utgüngen av ür 2020. – Internationaliseringen har redan bÜrjat, men det gäller främst studenterna. Antalet utländska professorer bÜr Üka ordentligt och de egna professorerna ska uppmanas att i stÜrre utsträckning üka utomlands fÜr att skaffa sig nya erfarenheter.

BjĂśrkman vill ocksĂĽ hĂśja ambitionsnivĂĽn fĂśr hĂśgskolans forskning och pĂĽ basen av den utveckla relevant och hĂśgklassig undervisning fĂśr bĂĽde fĂśretagsledare och studerande.

SVÅRFLÖRTAD Det var ingen tillfällighet att budet gick till Ingmar BjÜrkman dü Aalto-universitetet bÜrjade se sig om efter en ny dekan fÜr sin handelshÜgskola. I bagaget har han en gedigen internationell erfarenhet som gästande professor under sammanlagt tvü ür vid INSEAD och en termin vid universitetet i Hong Kong respektive ESSEC. Som prefekt har han lyft Hankens institution fÜr fÜretagsledning och organisation till en av de främsta i Europa, när det gäller forskningen. Samtidigt har den egna forskningen gett honom ett gott renommÊ.

TvĂĽ gĂĽnger tackade han nej till locktonerna frĂĽn grannen pĂĽ andra sidan gatan, men dĂĽ Tuula Teeri, rektor fĂśr Aalto-universitet ringde upp mjuknade han. Efter en kort process med intervjuer och tester beslĂśt styrelsen utse Ingmar BjĂśrkman till dekan fĂśr handelshĂśgskolan fĂśr fem ĂĽr.

16

Att BjÜrkman till slut tackade ja hänger delvis samman med hans egen syn pü behovet av rÜrlighet. – Efter mer än tio ür som prefekt och tre ür som prorektor har jag kanske gett mitt när det gäller institutionen fÜr X det en risk fÜr stagnation.

Som den viktigaste utmaningen ser han att fü vara med om att gÜra �Kauppis� till en ännu bättre handelshÜgskola inom ramen fÜr Aalto-universitetet, ett stort internationellt och nationellt projekt med mängder av mÜjligheter.

KRAFTIG UTVECKLING Under sina ür pü Hanken har Ingmar BjÜrkman upplevt en utveckling som heter duga. – Dü jag doktorerade ür 1989 hade vi inte ännu sett en enda utländsk studerande och den fÜrsta kursen pü engelska hÜlls fÜljande ür. Idag är en utlandstermin obligatorisk fÜr alla Hankenstuderande och Hanken tar ürligen emot nügra hundra utländska studerande, noterar BjÜrkman.

Ocksü forskningen har fütt en allt mer internationell inriktning. Münga doktorander strävar efter internationell publicering och en internationell forskarkarriär. Mycket av forskningen sker i nära samarbete med näringslivet. – Men fortfarande har vi en familjär kultur, ett nära fÜrhüllande mellan studenter och lärare och en ickehierarkisk, informell organisation där man har fÜrmügan att fatta snabba beslut och implementera dem snabbt. ‰ & ‚ mar BjÜrkman att ha en klar koppling till Hanken. Han fortsätter handleda fem doktorander och är involverad i ett tiotal forskningsartiklar. Eventuellt deltar han ocksü i ett forskningsprojekt.

Han talar fÜr ett Ükat samarbete hÜgskolorna emellan. – Vi ska hela tiden samarbeta där vi har nytta av det och samtidigt konkurrera. Pü det sättet sporrar vi büda varandra att bli ännu bättre.

PETER NORDLING

KO LU M N AVSNITTSBESKRIVNIN G

Transaktionsskatten hotar smüfÜretag En betydande del av de fÜrväntade skatteintäkterna i budgeten fÜr EUs Europa 2020-strategi kommer frün en ny

$ teintäkterna är drygt 30 miljarder euro per ür. FÜrutom skatteintäkterna, är mület med fÜrslaget att fÜrhindra Üveraktiv handel. Jag anser att transaktionsskatten strider emot Europa 2020-strategins syfte att uppmuntra tillväxtinriktade investeringar.

Skattens intäktspotential kan ifrügasättas. Finansiella >

& är lätt att styra till länder med lättare beskattning. I Sverige infÜrdes en liknande skatt (den s.k. valpskatten) 1983. FÜr skuldebrevshandeln räknade man med 1,5 miljarder kronor i skatteintäkter, men de ürliga intäkterna blev endast ca 50 miljoner. Inte heller EU lär uppnü sina intäktsmül. Europeiska kommissionen har nyligen publicerat en studie som vi &

kan skära bort en tredjedel av intäkterna.

Z & " tigt att skatten infÜrs Üver allt i världen. Men det är inte ens säkert att hela EU kommer att handla enligt fÜrslaget. Storbritannien är starkt emot det. I USA har ett liknande fÜrslag ocksü mÜtt starkt politiskt motstünd. Utan USA och Storbri &

Det är svĂĽrt att nĂĽ intäktsmĂĽlen, men en begränsning av “high frequency tradingâ€? är inte problemfri heller. En snabbt > ! del som bygger pĂĽ snabbt utnyttjande av mycket smĂĽ oba-

lanser, till exempel mellan aktieindexderivat och indexets underliggande aktier. Resultatet är att värdepappersmarknaden kan anses vara rättare prissatt. Detta minskar risken fÜr potentiella investerare. Aktiva handlare Ükar ocksü handelsvolymen avsevärt.

Argumenten fÜr en transaktionsskatt kan jämfÜras med ! sen. Finansforskare har kommit till entydiga slutsatser om att blankningsrestriktionerna har Ükat volatiliteten, och risken fÜr stora svängningar pü marknader. Om marknadens agerande begränsas med en transaktionsskatt kan vi vänta liknande resultat.

Europeiska kommissionens forskning antar att skatten }\ &  ten kommer att drabba investerarnas riskhanteringsmÜjligheter. Som fÜljd kan investerarna bli mindre benägna att investera i riskfyllda objekt, speciellt i tillväxtindustrier och i marginalmarknader.

Effekterna pü marknadslikviditeten och risktagningsfÜr !! lider av lüg likviditet. StÜrningar i prissättningsmekanismen, Ükad volatilitet och minskad likviditet kan leda till hÜgre kapitalkostnader och vidare till mindre investeringar. Detta i ! ! & "

T I M O KO R K E A M Ă„ K I

Ur Hankens bildarkiv  Š de ämnen som funnits pü Svenska handelshÜgskolan ända sedan 1909. Flera av de fÜrsta lä ! "

botanik. Detta syntes büde i forskningen och i undervisningsmetoderna som var ofta tvärvetenskapliga. I undervisningen användes mycket kartor som ritades fÜr hand. Därtill ingick ofta även resor och fältstudier i kurserna. Pü bilden Üvervakar professor Ilmari Hustisch en av sina studenter.

17

KO LU MN

F OTO: L E H T I K U VA

Stipendiat forskar fÜr gränsÜverskridande samarbete Varje dag lär jag mig nügot nytt om Finland och

"

#

men om man älskar det man gÜr kommer man Üver alla hinder. Forskning är ju mera en früga om intresse än om pengar.

Det säger Adi Weidenfeld. Han är sedan oktober 2010 postdoktoral forskare pü Hanken i Vasa, drygt halvvägs in i ett

" Z ‹ ‚  /ship.

Weidenfeld forskar i kunskaps- och informationsÜverfÜring i gränsÜverskridande regioner. Fallstudien är TorneüHaparanda där Weidenfeld studerar främst kulturella och kognitiva skillnader, men även i viss mün teknologiska, dels pü managementnivü, dels mellan fÜretagsledare och kunder.

I gränsĂśverskridande regioner fĂśrekommer ofta stora " ! ÂŒ feld konstaterar att det forskats mycket kring stora kulturskillnader, exempelvis mellan Kina och Sverige, medan forskningen i smĂĽ kulturskillnader i en gränsĂśverskridande region är mera eftersatt, eller helt enkelt inte utfĂśrts tidigare.

Forskningsarbetet beräknas vara färdigt i slutet av üret och de sista münaderna av stipendieperioden är avsatt fÜr att skriva akademiska artiklar om resultaten.

Under projektets fÜrsta del genomgicks 783 frügeformulär, i den senare delen utfÜr Weidenfeld intervjuer med chefer i smü och medelstora fÜretag.

Han vill ogärna uttala sig om de preliminära forskningsresultaten eftersom intervjuskedet ännu pügür. – Frügan om kulturskillnader kan vara mycket känslig, även när de är smü, säger han. ‡ hur konservatism upplevs. Vissa är ocksü mera individualistiska, andra mera hierarkiska.

PERSONLIG RESURS Dü Weidenfeld sÜkte olika postdoc-positioner frügade han sin handledare om rüd infÜr sÜkandet av ett Marie Curie / " ! te? Allan Williams rekommenderade honom att kontakta universitetslektor Peter BjÜrk pü Hanken i Vasa. Han är nu Weidenfelds handledare inom projektet och är nÜjd Üver att 18

ha fütt Weidenfeld till Hanken som postdoc-stipendiat. – Det visar att Hanken som institution uppskattas. Institutionen har bedÜmts som en bra miljÜ fÜr unga forskare, säger BjÜrk.

Projektet vinner ocksü pü Weidenfelds medverkan. – Vi für en personlig resurs till, med allt vad det innebär.

Det ger mera dynamik och energi. Eftersom han kommer frün en annan bakgrund och är van vid en annan universitetskultur tillfÜr han en ny dimension. Som Marie Curiestipendiat fÜr han ocksü ut Hanken som institution när han framfÜr sin forskning pü seminarier pü EU-nivü. Det här är / / " Q' Adi Weidenfeld skrev sin doktorsavhandling vid University of Exeters School of Geography i Storbritannien, och är ursprungligen hemma frün Haifaregionen i Israel. – Trots att jag utfÜr min forskning pü Hanken handlar " '

Forskningen är büde intressant och rolig.

UndersÜkningens mülsättning är bidra till en EU-politik om gränsÜverskridande innovationssystem, som kan komplettera EU-politiken angüende gränsÜverskridande samarbete. Projekttiteln är The Impact of the Hidden Cultural $ = / ‰ $ ‚ tions in EU Cross Border regions.

P E T E R EH RS T RĂ– M

MARIE CURIE INTRA-EUROPEAN FELLOWSHIP (EIF) Individuella stipendier med mülsättningen att ge avancerad fortbildning i enlighet med forskarens personliga behov och med inriktning pü att ge denne även en annorlunda eller kompletterande vetenskaplig kompetens.

Stipendierna är 1–2-üriga och det finns inga särskilda vetenskapliga prioriteringsomrüden.

AnsÜkningen gÜrs tillsammans med mottagarinstitutionen. Valbara värdorganisationer är südana som aktivt bedriver forskning eller forskarutbildning (det vill säga universitet, forskningsinstitut, internationella organisationer, fÜretag etc.).

PĂ… J OB B

LYCKAD START FÖR PARTNERPROGRAMMET Redan det fÜrsta üret av Hankens partnerprogram blev intressant och givande fÜr süväl de medverkande fÜretagen som fÜr Hanken. * w &  cerade vi själva, säger Kim Karhu, vd fÜr konsult- och revi ‡/‹ ‚ ! ' ~�‘ ‡/‹ _ bal CEO-survey, en enkät bland toppchefer Üver hela världen, pü Hanken i samarbete med Hanken & SSE och Han  = ‡/‹ har redan beslutat sig fÜr ett motsvarande koncept fÜr den enkät som gÜrs i skrivande stund.

Speciellt värde sätter Kim Karhu pü den genom tiderna fÜrsta Hanken Net/ $

slutet av september. Under dagen kunde studerande, arbetsgivare och fÜretagsrepresentanter knyta kontakter med varandra. – FÜr oss är rekryteKim Karhu. ringsmÜjligheten oerhÜrt ‡/‹ en av de stÜrsta arbetsgivarna fÜr hankeiter, hos oss jobbar ett 50-tal Hankenekonomer, säger Karhu. @ ‡/‹ gram fÜr studerande. Det är ett praktikantprogram, dit ocksü & ! ‡/‹ den fÜrsta arbetsplatsen.

OcksĂĽ Hankens partnerskapsansvariga, Lena Jungell ! @ # / $ '

I arrangemangen deltog ocksü Svenska HandelshÜgskolans Studentkür. – Där fÜrverkligade vi i praktiken den grundläggande tanken med partnerverksamheten, det vill säga att fÜra hÜgskolan, studenterna och näringslivet närmare varandra.

Av Hankens Premium Partner-fÜretag deltog Oy Karl Fazer Ab, H & M Hennes & Mauritz AB, OP-Pohjola-gruppen, Evli Bank Abp och EkonomfÜreningen Niord rf i nätverkandet. Av PartnerfÜretagen medverkade bland andra KPMG. Lena Jungell vill ocksü slü ett slag fÜr den nya Hanken # /

! ' $ riktar sig till studerande, alumner och fÜretagsrepresentanter. Portalen är en professionell mÜtesplats fÜr nätverkande och karriärutveckling. – Den är ett utmärkt interaktivt forum fÜr samtliga parter. Antalet besÜkare Ükar kontinuerligt och det visar att portalen hade en klar beställning.

FÜr nästa ür eftersträvar Lena Jungell att lyfta partnerprogrammet till en ny nivü. – Hanken ska vara en attraktiv samarbetspart fÜr näringslivet som hämtar expertis och erfarenhet till studenterna och samtidigt fÜr studenterna närmare näringslivet, säger hon.

PN

DETTA ÄR PARTNERPROGRAMMET Hankens partnerprogram erbjuder ett lüngsiktigt samarbete och växelverkan mellan fÜretag och hÜgskolan. PartnerfÜretagen erbjuds tjänster som baserar sig pü de behov fÜretaget har. Som Hanken Premium Partner erbjuds fÜretaget tillgüng till alla partnerprogrammets tjänster. Som Hanken Partner kan fÜretaget välja en del av tjänsterna inom partnerprogrammet. Samarbetet koordineras av Hankens partnerskapsansvariga. I programmet ingür bl.a. fÜljande tjänster: KOMPETENSUTVECKLING  Inbjudan till aktuella seminarier och workshops pü Hanken  Kontakt till Hankens forskare genom forskningssamarbete  Specialpris pü fortbildning vid Hanken (MBA, CEFA, HANKEN Fortbildning Vasa) och samarbete med Hanken & SSE  MÜjlighet att arrangera seminarier i samarbete med Hanken  MÜjlighet att ordna egna kund- eller personalevenemang pü Hanken STUDENT - OCH ALUMNKONTAKTER  Interaktiva student- och alumnkontakter via Hanken Network  Kontakt med Hankens topp 5 % studerande vid ürligt stipendieutdelningstillfälle  Karriärservice med arbetsplatsannonsering, fÜretagspresentationer och CV- check-in tillfällen.  Riktad rekryteringstjänst av studenter och alumner  MÜjligheter till fÜreläsningssamarbete  Inbjudan att presentera det egna fÜretaget pü den ürliga Hanken Network Day SYNLIGHET  Synlighet gentemot studerande, alumner och Üvriga intressenter  Campusnärvaro och tillgüng till Hankens nätverk

19

KO LU MN

Anne Berner och Jussi JusĂŠlius.

F OTO: T H O R L E I F N Y B L I N

SKATTEÄNDRINGAR GYNNAR TILLVÄXT Ändringar i beskattningen och en positivare attityd till misslyckande skulle ge Finland bättre fÜrutsättningar att skapa tillväxtfÜretag. Bland annat det här kom paneldebattÜrerna pü Handelsgillets ürliga seminarium pü Hanken i november fram till. Temat fÜr seminariet var fÜretagande och hur man kan fü smüfÜretag att växa.

Anne Berner, vd fÜr familjefÜretaget Vallila Interior Oy Ab, sade att det snabbaste sättet att uppnü tillväxt är att fü de existerande fÜretagen att växa. – I Finland har vi 18 000 bolag som sysselsätter Üver 50 personer och bara 3 000 bolag som sysselsätter Üver 250 människor. Vi har ingen ordentlig tillväxtbas i vür fÜretagsportfÜlj. Det räcker inte med en Angry Birds utan vi müste fü de här 18 000 bolagen att växa.

FÜr att det ska lyckas behÜvs ändringar i beskattningen.

Berner vill speciellt att det egna kapitalet behandlas jämlikt med det främmande kapitalet. – Vüra politiker borde inse att det är fel att beskatta det egna kapitalet.

Marcus Rantala, fÜrsvarsminister Stefan Wallins statssekreterare, hänvisade till Sverige, där man beslutat att früngü arvsbeskattningen. Kapitalet beskattas fÜrst vid en eventuell fÜrsäljning. – Det gÜr generationsväxlingarna mycket smidigare, sade han.

ATT STĂ–DA ELLER INTE PaneldebattĂśrerna diskuterade ocksĂĽ statligt understĂśd.

Jussi JusÊlius, styrelseordfÜrande fÜr svenska Plyfa Ply/ +Q " retagsstÜd. – Att ge kontinuerligt stÜd bara fÜr att stÜda är inte en bra idÊ, ansüg han.

Det kan invagga fÜretagare i allt fÜr stor trygghet, vilket gÜr att de tappar stinget. – Vi har ett fÜr stort trygghetsbehov. Vi ska inte bygga 20

upp fÜr münga murar som skyddar människan.

Han anser att affärsänglar har mycket bättre fÜrutsätt ofta kan erbjuda erfarenhet. Om staten vill stÜda fÜretagen ser JusÊlius hellre att man hjälper smüfÜretag att bekämpa piratism. JusÊlius är involverad i ett designfÜretag som har stora problem med billiga kopior frün Kina.

Edward Blomstedt, vd fÜr och grundare av NC Sourcing, är ocksü avogt inställd till statliga fÜretagsstÜd. – En entreprenÜr ska inte fokusera pü att imponera pü en tjänsteman utan pü att gÜra en bra produkt. Satsar man fÜr

en stor del av dynamiken i det du gĂśr.

LYCKAS ELLER MISSLYCKAS ‡ !

misslyckande. JusÊlius ser personligen inte misslyckanden som nügon katastrof. – Jag har misslyckats i affärer otaliga günger, men det inte är sü farligt. Är man en verklig entreprenÜr sü är man inte rädd fÜr att missyckas, konstaterade han.

Anne Berner ansüg att det i Finland är ett stÜrre problem att vi är rädda fÜr att lyckas. – I USA vänder man avundsjuka till nügot positivt. Man använder det som en drivkraft att gÜra nügot ännu bättre.

I Finland hoppas vi bara att det gür düligt fÜr dem som har lyckats. Vi är inte villiga att stÜda varandra.

Trots münga orosmoln süg paneldebattÜrerna ändü ljuspunkter. Blomstedt süg inte Kinahotet som nügot allvarligt. – Vi müste bara godkänna att Kina är med och tävlar med oss. Det viktigaste är att vi har bra produktidÊer, oberoende av var de här produkterna tillverkas.

Marcus Rantala konstaterade att det goda utbildningssystemet är Finlands stÜrsta kapital. – Dessutom har vi tvü starka hemmamarknader bredvid oss i EU och Ryssland.

L EN A B A R N E R - R A S M U S S EN

PĂ… J OB B

MALIN AHLNÄS Malin Ahlnäs är tämligen färsk assistant controller pü Wärtsilä i Vasa. Sedan oktober i ür jobbar hon i Business controlteamet fÜr Industrial Operations, divisionen fÜr de producerande enheterna. Nyligen har hon ägnat en stor del av tiden üt att sätta sig in i sina nya arbetsuppgifter och lära känna organisationen och personalen som hon ska samarbeta med.

Hon är fortfarande inskriven vid Hanken i Vasa, där hon har studerat redovisning som huvudämne. Gradun ska ännu gÜras klar innan hon für sin examen.

Wärtsilä är en av Vasatraktens stÜrsta arbetsgivare och bygger bland annat motorer fÜr fartyg och kraftverk. Just nu är det budgettider och Malin och det team hon jobbar i har brüttom. Teamet är en del av huvudkontoret fÜr Industrial Operations och fÜrser ledningen med information, men fungerar även som stÜd och rüdgivare üt de globala produktionsenheter som Wärtsilä bestür av. – Det är ett spännande jobb, jag arbetar sällan med en

" ' !! " Eftersom rapportering ingür i hennes arbetsuppgifter krävs det en hel del noggrannhet i kontroll av siffror. – Det som känns roligast just nu är mÜjligheten att använda olika datasystem, ha ansvar, och att träffa nya människor och fü nya sociala kontakter, säger hon.

Hon konstaterar att hon inte jobbat tillräckligt länge ännu fÜr att ha upptäckt nügra negativa sidor av jobbet.

Tack vare den vackra hÜsten har Malin kunnat fÜrlänga sommarstugesäsongen. Hon har ocksü bÜrjat fÜrbereda sig fÜr vintern genom att besÜka Skiexpomässan i Helsingfors. – Jag har redan en slalomresa inbokad, säger hon.

KD

F O T O : J O H A N N E S T E R VO

DET HĂ„R GJORDE VI...

RAY BYMAN Distansarbete är dagens melodi. Men det krävs mer än bara en bärbar dator fÜr att distansarbete ska bli effektivt. Det ett ür gamla fÜretaget Sulava hjälper sina kunder att orientera sig bland molnbaserade lÜsningar och sociala tjänster med bland annat mület att gÜra distansjobbande effektivt. FÜretaget har precis fütt en pinfärsk fÜrsäljningsdirektÜr i Ray Byman som utexaminerades 1985 frün Hanken med administration som huvudämne. – FÜretag har investerat i dyra IT-redskap men ändü lÜper inte informationsarbetet effektivt. Pü Sulava konsulterar vi fÜretag fÜr att de ska fü maximalt mervärde av sina investeringar. Vi vill gärna vara med frün bÜrjan och hjälpa kunden vid val av teknik och verktyg.

Byman lüter mycket ivrig. Men sü har han ocksü haft sex münader pü sig att ladda batterierna. Under sin karriär har han jobbat fÜr en mängd olika fÜretag som Dava, Nokia Data, ICL, och Instrudata. Byman hann ocksü vara fÜretagare i fem ür innan fÜretaget Domasoft kÜptes upp av Affecto. Senast var han vd och country manager fÜr Affecto Finland. Efter fem ür kändes tiden mogen fÜr nügot annat. Byman bÜrjade sÜka efter nya utmaningar och fastnade fÜr Sulavas erbjudande.

Under de senaste sex münaderna har han piffat upp büde egnahemshuset och stugan. – Min fru säger att varken stugan eller egnahemshuset nügonsin har varit i sü gott skick som nu. Efter att ha suttit 20 ür bakom bildskärmen var det skÜnt att gÜra nügot med sina händer.

Han har ocksü hunnit bygga upp konditionen med dagliga joggingturer och sessioner pü gymet. Men nu bÜrjar han känna suget efter att gÜra nügot nytt.

HANKEN presenterar i varje nummer nügra alumner som berättar hur deras senaste münad pü jobbet varit. Den här güngen träffar vi Malin Ahlnäs och Ray Byman.

F O T O : M AT I A S U U S I K Y L Ă„

– Jag tycker om att ha människor omkring mig sü jag ser ocksü fram emot att fü umgüs med kolleger.

Som den stÜrsta utmaningen med det nya jobbet ser Byman sin iver att lära sig allt pü en güng. – Jag müste se upp med att inte fylla kalendern till bristningsgränsen och det kommer att vara svürt att prioritera.

Och sü gäller det fÜrstüs att upprätthülla den kondition han har byggt upp under sommaren.

L B-R

21

B R I E F I N E N GL I SH AVSNITTSBESKRIVNIN G

FREE ARTIST AND MINIATURE ENTREPRENEUR Hanna Uggla" Â?[" ' / !

/ " ! a former changing room for men in an industrial hall in Hel X / ! ! / "

@ ~} € / X ~}}\ @ /

X + $ " ! / After her studies at Hanken, she studied physiotherapy, and these days she is a part-time physiotherapist but a full @ “ > ! / |\\ / " X

Hanna had become a fulltime artist. To this day, there have been seven exhibitions. * ‡ ‚ “ & /" feeling of happiness, a bit like being able to solve complicated mathematical problems, but at the same time there is the playful and free aspect of it. ‰ / “ @ ! ' /

of time and spend lots of time on things she is interested in.

Everyday routines and her family help her balance her life

+ @ "

ƒ ! ! “ > ‚ takes time to express thoughts and sketches. Hanna thinks that philosophy and art are closely related – both strive to create harmony from chaos. @ > ! / ] $ X  > ! / “

" /

P H OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ă„

Hanna to express her thoughts. Hanna has thought a lot ! > ! /

/ X ! / / / ted people to recognise the feelings inside themselves. This / > ! ! deadly sins, sins that everybody carries inside.  @ “ /

" ! / + her, an artist has to be a miniature entrepreneur, because you have to be able to decide on prices, budgets and adverti ƒ ! /

your abilities, and keep in mind that it all depends on you yourself.

INGMAR BJĂ–RKMAN APPOINTED DEAN OF AALTO UNIVERSITY SCHOOL OF ECONOMICS Ingmar BjĂśrkman, Professor of Management and Orga @ " / / ' ! $ + University School of Economics in January. One of his most

/ !

" X Â / ! among the top 10 European schools of economics before the end of 2020.

As head of department at Hanken, BjÜrkman has helped raise the Institution of Management and Organisation to the  / + / given him a good reputation.

Q' /

22

/ " ! / ‰ ‰ " ‡ ‡ Aalto University, called him, he couldn’t refuse anymore.

The Board assigned Ingmar BjĂśrkman as Dean of Aalto Uni X Â

Q'

!

believes in the need for mobility. – After more than a decade as Head of Department and

w ? " ‚ ! / I can to the Department of Management and Organisation.

There’s the risk of stagnation if you remain in one position for too long a time, BjÜrkman notes.

In his years at Hanken, BjĂśrkman has seen Hanken in the process of internationalisation. Today, a semester abroad is

@ @ / / ? conducted in a more international perspective.

Despite moving to the closest competitor, BjĂśrkman ad ! / / * ÂŒ / ! be gained from it, but there should be simultaneous competition. That encourages both of us to become even better.

BRIEF IN EN G L ISHG AVSNITTSBESKRIVNIN

AUCTION HOUSES NEED TO RENEW THEMSELVES Art should be made more accessible to everyone. Quality and provenance are today’s trends, Mikael StorĂĽkers, CEO of Bu / + @ " / @ ; ! * ÂŒ > " ‚ / Q /

‰ / focus to contemporary art on a larger scale than before.

Q / “ + X @ # / Q / Z "

‰ Q / Z [\ \\\ ]\ \\\ euro per day. The objects sold on the market are more af ! + !' Z " / the auctions are conducted online, has already proved to be an economic success.

X ! / / ! / career. He started his studies at Stockholm School of Econo ~}}\ @ / “ ! " ! heavily involved in other activities, such as politics. Storü / X/ ‡ Z ter of the time, Carl Bildt. He founded the advertising com

X " / / / as Storükers McCann. He has also had a seat on the Advisory Q Z / ! ! Q / ! ! ‹ ; * ‹ ! / / interesting process but quite tricky to implement. It is very ! ! " / / ‚

/ ƒ ! !

people and try to change their perceptions of a strong brand.

Many consumers have strong notions of a brand that they “ / " X

P H OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ă„

‰ Q / + @ / ~ ]\ !

Henrik Bukowski ‰ / / * Œ / > ! " – !

/ X

‰ = /" X

– The difference to for example Kiasma in Helsinki is / / Q / “

/

Q ! / ‡? " ! / X

“ / / borders of the creative, the artistic and the commercial. – You need to succeed in having many creative and artis

/ sing. I think that makes one a generalist, StorĂĽkers ponders.

ANGRY BIRDS INSPIRES AT VAASA SEMINAR The audience of the brand building seminar at the Hanken w / ! / / " fascinating and at the same time committed. Peter Vesterbacka, CMO of Rovio, listed in Time magazine as one of the ~\\ &

" !

“Angry Birds – an international success story�. Mighty Eagle w ! / ! +

Q ! / / �\\ / " / / ' / Entertainment media company Rovio has produced ga ! |\\” + Q / ched in December 2009. It did not take long before the game / X/ # / Angry Birds is the most popular mobile game in 77 countries and it has stayed at the top longer than any other mobile game. w ! > /

has been paid for being in some ads, rather than having to pay for ads themselves. According to Vesterbacka, Angry Q / ! / ! ! / ! ‰ / + ‡ Henrik Uggla" / + ‡ X ‚

Engineering and Management at KTH (Royal Institute of Technology) in Stockholm. He spoke about brand strategy and about questions concerning business development for companies in Europe and USA. Uggla is one of Europe’s / Q ‡ Z brand alliances. Peter BjÜrk, lecturer at Hanken in Vaasa, spoke about brand building in theory and practice.

P H OTO: J O H A N N ES T E RVO

23

MP2 Itella Oyj