Issuu

E N A LU M N T I D S K R I F T F R Å N S V E N S K A H A N D E L S H Ö G S KO L A N

3/08 DETTA NUMMER:

3 Ledaren: Camilla Sågbom. 6–7 Slå vakt om varumärket. 8–9 De gjorde Hankens nya utseende. 10–17 Hankendagen i Vasa. 17 Professorn rekommenderar. 18 Turbulens på finansmarknaden. 21 På jobb. 22–23 Brief in English.

Hankendagen i Vasa: nya idéer, nyttig information, mingel och entusiasm. Sid. 10–17

D I S PNUITAT E RI VN & AK AVS T TS IBO EN S KR IN TGUELLT

Disputationer

KALENDERN

FINANSIELL EKONOMI EM Nikolas Rokkanen disputerade vid Svenska handelshögskolan den 19 juni med doktorsavhandlingen ”Corporate Funding on the European Debt Capital Market”. Opponent: professor Ulrich Hege, HEC School of Management (Paris). Kustos: professor Mats Hansson, Svenska handelshögskolan. EM Annika Sandström disputerade vid Svenska handelshögskolan den 12 september med doktorsavhandlingen ”Political risk in credit evaluation - empirical studies and survey results”. Opponent: docent Esa Jokivuolle från Helsingfors handelshögskola. Kustos: professor tf. Mats Hansson, Svenska handelshögskolan.

MARKNADSFÖRING Natasa Golik Klanac disputerade vid Svenska handelshögskolan den 20 augusti 2008 med doktorsavhandlingen ”Customer value of website communication in business-tobusiness relationships”. Opponent: professor Jaana Tähtinen, Uleåborgs universitet. Kustos: professor Christian Grönroos, Svenska handelshögskolan. EM Maria Suokannas disputerade vid Svenska handelshögskolan den 19 september 2008 med doktorsavhandlingen ”Den anonyma seniorkonsumenten identifieras – om identitetsskapande processer i en marknadsföringskontext”. Opponent: professor Helene Brembeck, Göteborgs universitet. Kustos: professor Lars-Johan Lindqvist, Svenska handelshögskolan.

OKTOBER 2008 M

18.10 EM Riikka Sarala disputerar vid Svenska handelshögskolan (företagsledning och organisation) med doktorsavhandlingen “The impact of cultural factors on post-aquisition integration: Domestic and foreign aqcuisitions of Finnish companies in 1993-2004”. Opponent: professor Philippe Véry. Kustos: professor Eero Vaara, Svenska handelshögskolan. 29.10 Alumnseminarium med Patrick Degerman: Det omöjliga projektet – Mount Sisu, Antarktis -89,2o C. Följ med alumnbreven och www.hankenalumni.fi för senaste nytt för alumni.

”Finanskrisen långt ifrån över” Krisen är långt ifrån över, hela förloppet rör sig om 2–5 år, med variationer från land till land. Det beror på hur svår krisen blir och hur man går till väga för att lösa den, anser Stefan Ingves, chef för Sveriges Riksbank. Stefan Ingves var gästföreläsare på Hankens VIP-seminarium i Vasa i september. Ett vältajmat besök, innan den amerikanska kongressen röstade om inrättandet av en skräpbank, efter att Merrill Lynch köpts upp och AIG räddats av amerikanska staten. – Marknaden är nervös, och då kan även isolerade händelser få stora konsekvenser, sade Ingves. Den utdragna amerikanska debatten om ett stödpaket på 700 miljarder dollar till finanssektorn kommenterade Ingves med att det låter gigantiskt, men motsvarar 3–8 procent av USA:s BNP. Han noterar vidare att den amerikanska centralbankens roll som ”lender of last resort” kan övergå i rollen som ”owner of last resort”. – När staten blir med en bank gör den en investering. Och så fort det har skett handlar resten om att få tillbaka pengarna, sade Ingves. Finansbubblan, orsakad av så kallade subprime-lån, har vissa likheter med tidigare finansbubblor. – När allt växer bildas en bubbla, och alla räknar med att 2

stiga av i tid. Men det lyckas inte, för när alla vill stiga av samtidigt sjunker värdena snabbt, sade Ingves. Han påminde om att den ekonomiska tillväxten varit mycket gynnsam i många länder under 2000-talet. Nu får världen räkna med lägre tillväxt. – Men ingen har talat om nolltillväxt, framhöll han. Vissa talar om recession, F oto: H a n s H ed andra om lågkonjunktur eller Stefan Ingves. rentav om en stundande depression. Hur vill du beskriva läget? – Jag brukar tala om en marknadssvacka. Den stora frågan nu är vad man kan göra så att det inte händer igen. Det är sannolikt att regelverket ändras, men jag kan inte säga hur, sade Ingves. Stefan Ingves framträdande på Hankens Vasa campus samlade över 100 åhörare som tog del av hans tankar om hur den amerikanska finanskrisen avspeglar sig på Norden och Finland. P eter E hrströ m

LEDAREN

Hanken fick ny visuell identitet SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 479, 00101 Helsingfors tfn (09) 431 331, fax (09) 43133 404 SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN PB 287, 65101 Vasa tfn (06) 3533 700, fax (06) 3533 703 CHEFREDAKTÖR Camilla Sågbom ANSVARIG UTGIVARE Marianne Stenius REDAKTIONSSEKRETERARE Åsa Nyman REDAKTIONSRÅD Margareta Granholm Lena Jungell Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Henrik Palmén Björn Sundell Towa Sundström REDAKTION OCH OMBRYTNING Oy Nordinfo AB Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn (09) 888 60 17 fax (09) 888 60 19 E-post redaktionen@nordinfo.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Oy Nordinfo Ab tfn (09) 888 60 18 ADRESSFÖRÄNDRINGAR Gör adressförändringen själv på webben www.hankenalumni.fi eller kontakta Towa Sundström Tfn 050 552 7271 e-post: towa.sundstrom@hanken.fi UPPLAGA 8 500 ex TRYCKERI Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 PÄRMFOTO Johannes Tervo

Jag hoppade från företagsvärlden på ett tåg rullande i full fart in i en helt annan värld. För Hanken är den nya världen den nya självständiga högskola Hanken skall vara från och med 2010 då den nya universitetslagen träder i kraft. Dessutom i en allt mera konkurrerad omgivning där allianser och sammanslagning av högskolor har lett till att alla måste hitta sina rätta positioner för att överleva. För mig innebär den andra världen också en stor förändring, eftersom jag har varit anställd inom den privata sektorn hela mitt förvärvsliv och nu flyttat in som tjänsteman i den offentliga sektorn. Hankens vision är att år 2013 ha stärkt sin position som en ledande, ackrediterad handelshögskola med internationell dragningskraft. Hankens skall på sitt område vara en av de ledande högskolorna i Europa. För att uppnå denna vision krävs hög kvalitet på undervisning och forskning samt en enhetlig och klar kommunikation både nationellt och internationellt. Den första september lanserade vi Hankens nya visuella identitet som ett steg i denna process. Avsikten är att tydliggöra och lyfta fram högskolans styrkor och mångsidiga verksamhet. Enhetliga budskap och en stark profilering både nationellt och internationellt är av yttersta vikt i en omgivning där konkurrensen ökar både när det gäller extern finansiering och rekrytering av studerande och personal. Starka varumärken, som oftast uppstår i starka organisationer, ökar konkurrenskraften. Den nya visuella identiteten skall bidra till ökat genomslag och inflytande inom högskolevärlden, forskarsamfundet, näringslivet samt bland alumner och studenter. Den visuella identiteten skall stöda den strategi Hanken valt. För alumner och övriga aktörer i näringslivet har Hanken också i framtiden mycket att erbjuda. Hanken utbildar kompetenta, målinriktade och språkkunniga ekonomer med självförtroende att agera i internationella sammanhang. Hanken är också en naturlig och relevant samarbetspartner som genom forskningsbaserad fortbildning och samarbete aktivt främjar näringslivet och enskilda företag i Finland och internationellt. För er alumner vill Hanken erbjuda ett unikt nätverk och aktiv alumnverksamhet. Årets Hankendag i Vasa var igen en succé med ett rekordantal deltagare. Under jubileumsåret 2009 arrangerar Hanken många intressanta och högklassiga evenemang. Mer information får ni i kommande nummer av Hanken och på vår webbplats. C amilla Såg bom M ark n adsf ö ri n g s - och i n formatio n schef 3

h ä nt på hanken

EERO VAARA ordförande i EGOS

F OTO: M A X E D I N

HANKENS NYA VARUMÄRKESIDENTITET Måndagen den 1.9 lanserades Hankens nya varumärkesidentitet. Hanken har en ny logo och en helt ny visuell helhet som det svenska företaget Grow tillsammans med Hanken tagit fram. Den nya varumärkesidentiteten är viktig för Hanken. – Att positionera högskolan idag är en helt annan sak än vad det var för tre år sedan. Konkurrensläget är ett annat, säger rektor Marianne Stenius. För att nå framgång är det viktigaste inte längre vilket huvudämne du läst utan vid vilket universitet du studerat. Därför blir enhetligheten i ett universitets budskap allt viktigare. Den nya varumärkesidentiteten betyder bland annat att Hanken har en ny logo och nya färger. Hankens huvudfärg är fortfarande svart. I och med den nya identiteten har bland annat Hankens webbplats, alumnnätverket, tidningen Hanken och alumnbreven fått ett nytt utseende.

Hanken School of Economics Svenska handelshögskolans nya engelska namn är Hanken School of Economics. Hanken hette tidigare Swedish School of Economics and Business Administration på engelska.

Hankenprofessorn Eero Vaara har suttit i EGOS styrelse i fyra år och har nu blivit vald till föreningens ordförande. Det här är en betydelsefull post i det internationella forskningssamfundet, tidigare har ordförandeposten innehafts av kända professorer och pionjärer inom forskningen. Eero Vaara är 39 år gammal och den yngsta ordföranden för EGOS genom tiderna. Han är professor vid institutionen för företagsledning och organisation vid Hanken och är därtill gästande professor vid École de Management i Lyon i Frankrike. Senaste läsår tillbringade han som forskare vid Stanford University i USA. EGOS (European Group for Organizational Studies) är den ledande föreningen för organisationsforskare i Europa och är vid sidan av det amerikanska Academy of Management en av de ledande föreningarna för organisationsforskning i världen.

F OTO: M A X E D I N

BRUUN fick FN-uppdrag Niklas Bruun, professor i privaträtt vid Helsingfors universitet och professor i handelsrätt vid Hanken, har invalts i översynsorganet för FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, CEDAW (Committee on the Elimination of Discrimination against Women). Valet av Bruun blev klart i första valomgången i New York den 30 juli. Han fick 137 röster, och var därmed den fjärde populäraste kandidaten.

Ny marknadsförings- och informationschef Hanken har sedan 18.8 en ny marknadsförings- och informationschef, Camilla Sågbom. Hon kom till Hanken från Rautaruukki där hon arbetade som direktör för investerarrelationer. Camilla Sågbom är ekonomie magister från Åbo Akademi.

F OTO: H a n n u S ääskilahti

Ny professor i marknadsföring ED Maria Holmlund-Rytkönen har av styrelsen blivit utnämnd till professor i marknadsföring från och med 1.10.2008. HolmlundRytkönen disputerade till ekonomie doktor inom marknadsföring vid Hanken år 1997. Tidigare har hon verkat som t.f. professor i marknadsföring på Hanken. HolmlundRytkönen har publicerat flera artiklar i ansedda vetenskapliga journaler. Hennes centrala forskningsområde ligger inom kundoch relationsorienterad marknadsföring, särskilt inom tjänste- och industrisektorn. Holmlund-Rytkönen är direktör för KATAJA-anknutna forskarskolan Finnish Center for Service and Relationship Management.

MANTERE TILL AALTO-HÖGSKOLANS STIFTELSE En styrelse som består av sju medlemmar har utsetts för stiftelsen för Aalto-högskolan. Stiftelsen består av Helsingfors handelshögskola, Konstindustriella högskolan och Tekniska högskolan. Stiftelsens styrelse består av verkställande direktör Matti Alahuhta, rektor Robert A. Brown vid universitetet i Boston, verkställande direktör Anne Brunila, professor Bengt Holmström, professor Marja Makarow, professor Saku Mantere från Hanken och direktör Anna Valtonen. Samtliga innehar doktorsexamen.

F OTO: J O H A NN ES T E RVO

Rekordantal deltagare på Hankendagen i Vasa KAMPANJDIREKTÖR FÖR FUNDRAISING Kampanjdirektör Kia Pentti-von Walzel har sedan augusti jobbat med Hankens färska fundraising-kampanj. Syftet med kampanjen är att stärka Hankens position som en internationellt ledande handelshögskola. Konkret handlar det bl.a. om att skapa bättre förutsättningar för hankeiter att studera utomlands vid handelshögskolor av toppnivå, och att stärka utbildningen och forskningen genom att knyta unga lovande forskare och lärare till Hanken. Kia ser fram emot ett utmanande och intressant arbete, och tycker att det som Hankenalumn är roligt att vara tillbaka på högskolan.

Bidrag till Hankens historik Högre Svenska Handelsläroverket, nuvarande Svenska handelshögskolan, inledde sin verksamhet i september 1909, vilket betyder att Hanken nu genomför sitt hundrade läsår. För att fira detta har högskolan beställt en 100-årshistorik som ska publiceras hösten 2009. Projektet leds av tf professor, docent Susanna Fellman tillsammans med FL Annette Forsén och PD Mika Helander. De tar gärna emot fotografier eller minnesteckningar som berör högskolans historia. Susanna Fellman, susanna.fellman@helsinki.fi Annette Forsén, annette.forsen@hanken.fi, 040-352 1577 Mika Helander, mika.helander@hanken.fi, 040-352 1347

Den fjärde Hankendagen i ordningen samlade ett rekordantal deltagare till Vasa campus. Under förmiddagen fick deltagarna höra bland annat en föreläsning av Wärtsiläs verkställande direktör och koncernchef Ole Johansson. På eftermiddagen fördelade sig deltagarna på olika vetenskapssmedjor. Dagen avslutades med middag på restaurang Strampen och eftersläpp på Cella Nova. Lär mer om Hankendagen 2008 på sidorna 10–17.

REKORDMÅNGA MAGISTRAR På betygsutdelningen den 22 augusti på Hanken fick ett rekordantal, 396 hankenstuderande, sina betyg. Den stora rusningen berodde på examensreformen, vars övergångsperiod nu tar slut. De som fick betyg var så många att betygsutdelningen denna gång ordnades i festsalen där det nästan uppstod trängsel. Då en grupp magistrar avtackats med betygspapper och rosor lämnade de scenen samtidigt som följande grupp ropades upp.

F OTO: C A S P E R A L M QV I S T

264 ANTAGNA Sammanlagt 264 personer antogs till Hankens integrerade kandidat- och magisterutbildning i Helsingfors och Vasa 2008. Till Helsingfors antogs 182 personer och till Vasa 82 personer. 5

AVS N I T TS B E S KR I VN IN G

F OTO: L E H T I K U VA

Slå vakt om varumärket Låt inte kunderna rösta med fötterna Om företagets varumärke tagit så mycket stryk att kunderna börjat rösta med fötterna hjälper varken bortförklaringar eller att byta företagets namn. Är kunderna trögrörliga blir det också svårt att locka dem tillbaka. Professor Christian Grönroos vid Hanken säger att det enda sättet att polera ett kraftigt smutsat och kantstött varumärke är att börja inifrån företaget, att rätta till det som förorsakat problemet. I färskt minne har han framför allt Sampo Banks upprepade ICT-problem och i viss mån även Helsingforsbörsens. De tekniska problemen drabbade emellertid företagens varumärken väsentligt olika. Börsen har ett slags monopolställning medan Sampo Bank kämpar på en hårt konkurrerad marknad där uppskattningsvis 30 000 kunder valde att rösta med fötterna. – I sådana här situationer ger upprepade problem allvarliga effekter på varumärket. Hur allvarliga och hur långvariga de kan bli är i detta skede omöjligt att bedöma, säger Grönroos.

Långsamma kunder Sampo Bank verkar i en etablerad bransch där kunderna fortfarande är jämförelsevis trögrörliga. Därmed kan man förmoda att det finns en viss buffert. Å andra sidan multiplicerades problemet mentalt hos kunderna i och med att det fanns företag som på sina fakturor bad kunderna att inte betala pengarna till företagets konto i Sampo Bank. Dessutom måste man komma ihåg att de, som bytt bank, 6

är minst lika tröga i vändningarna när problemen övervunnits och den gamla bankens locktoner börjar höras. – Hade det gällt en bransch, som kännetecknas av att kunderna gör notoriskt snabba ryck, hade ICT-problemen varit direkt förödande för varumärket, anser Grönroos. Han påpekar att Sampo Bank på det hela taget hanterade situationen bra. – Banken avfärdade inte problemen utan erkände dem snabbt på högsta nivå. Den frånsade sig inte ansvaret och den erbjöd kunderna kompensation. Banken bar alltså sitt ansvar och skötte kommunikationen på rätt sätt, summerar han. Hur länge kunderna kommer ihåg de allvarliga tekniska fadäserna, som fick Sampo Banks nätbank att krascha och som omöjliggjorde kortbetalningar för många, vågar Christian Grönroos inte uttala sig om. – Min uppfattning är att kunderna glömmer då allt börjar fungera igen. På Sampo Bank hoppas man att problemen nu är övervunna. Systemleverantören IBM har jobbat hårt för att höja servicenivån. – Arbete, arbete och arbete, svarar kommunikationsdirektör Timo J. Anttila när han får frågan hur banken ska återfå kundernas förtroende. God service och konkurrenskraftiga produkter är det recept som gäller.

Överoptimistisk ledning Enligt Christian Grönroos kunde Sampo Banks ICT-problem vara ett exempel på överoptimism då det gäller att få två strukturer – Danske Banks och Sampo Banks – att konvergera snabbt och behändigt. Han bedömer att varumärket hade klarat sig bättre om man fortsatt med olika plattformer.

AVSNITTSBESKRIVN IN G

Ärlighet och ödmjukhet trumfkort – Journalister tänker nyhetsmässigt. Ett av de klassiska nyhetskriterierna är att det som är annorlunda eller avviker från det normala är en nyhet. Det negativa är ofta en större nyhet än det positiva, konflikter är ofta det som bygger upp en nyhet. Det säger Jaana Hagelberg, t.f. överlärare i journalistik på Social- och kommunalhögskolan och med tidigare jobb både som journalist och som informatör. – Nyhetsredaktionerna gör sin artikel eller sitt radio- eller tv-inslag oberoende av om de berörda vill svara på frågor eller inte. Risken är att det blir ännu mera fel om reportern istället ber någon annan, som inte borde svara på frågorna, att kommentera. Om ingen svarar på frågorna står det att man har försökt nå chefen för en kommentar men att denna inte var anträffbar, vägrade svara eller inte kunde nås, vilket ger en dålig bild av företaget.

Viktigt att vara anträffbar – Journalisterna accepterar inte numera att folk inte kan nås. Alla har mobiltelefoner, det finns e-post och satellitförbindelser. Ur en journalists synvinkel borde den person, som ska besvara frågor i ett företag, se till att vara anträffbar om något händer. Om inte, lämnas fältet fritt för spekulationer. Företag tjänar på att vara proaktiva när det inträffar något, anser Jaana Hagelberg. Hon framhåller att varken journalister eller goda medier går att styra, eftersom deras jobb är att bevaka samhället. – Ur ett samhälleligt perspektiv skulle vi vara illa ute om medierna faktiskt gick att styra. Samhället behöver journalistisk integritet, det vill säga att alla parter ska få komma till tals.

Öva på kommunikationen utåt Ett sätt att nå sina kunder när något gått fel är just via medierna. Det kan man plocka extra sympatipoäng på.

– Ofta är det så att den strategiska planeringen och systemplanerarna inte kunnat tala med varandra och ICT-folket har inte kunnat övertyga om farorna med en dylik operation. Då det är fråga om stora datamassor kan det vara bättre att skapa en helt ny plattform, slår Grönroos fast. Här spelar kommunikationen alltså en nyckelroll. När det gäller varumärket är kommunikationen också viktig. – Men, säger Grönroos, verkligheten måste motsvara de förväntningar som skapas via kommunikation. Reklam- och mediebyråer har en roll i att skapa förutsättningar för varumärket, men de är inte det viktigaste. Det viktigaste är det, som skapar förutsättningar för företagets verksamhet och ser till att organisationen fungerar så att ett önskat varumärke uppstår. Båda behövs dock.

Nej till namnbyte Försäkringsbolaget Sampos koncernchef Björn Wahlroos

– Den som står i mataffären med ett icke fungerande betalkort när veckoslutsinköpen ska betalas, skulle gärna ha hört redan i bilen på väg till affären att det är krångel med betalkorten. Då kunde man ha gått via bankkontoret och lyft kontanter istället. Man kan träna upp sin medievana. Det är bra att minnas att det inte är enbart kommunikationsavdelningens ansvar hur företaget uppfattas utåt. Varenda en anställd, från golvet till högsta ledningen, har sitt ansvar, i synnerhet kundservicepersonalen. Jaana Hagelberg har några tips som kan hjälpa på vägen: – Öva kriskommunikation i tid så att systemet funkar. Träna uppträdande, ha någon att ställa frågor, filma och se på resultatet, öva mikrofonvana och gå igenom frågor och svar på förhand. Det underlättar ofta om man fått frågan och tvingats tänka igenom den och svara högt en gång innan det gäller ”på riktigt”. Ingen skicklig tv-debatterande politiker går heller in i sändning oförberedd, det ligger oftast många timmars arbete bakom det som verkar så enkelt.

Vad blir en nyhet? Det handlar om växelverkan med journalisterna, inte krig. Hagelberg kan inte påminna sig att någon nyhetsredaktion här hemma medvetet skulle ha varit ute efter att skada ett företags varumärke. Man kan heller aldrig veta vad som blir en stor nyhet den här intervjun gjordes dagen efter skolskjutningen i Kauhajoki. – Vill man vara cynisk, kan man säga att om man ska göra bort sig, var Kauhajoki-dagen en bra dag. Då drunknar mindre saker i den stora nyheten. Men den kan dyka upp senare. Nyhetsprioriteringar kan göras om, påminner Hagelberg. Åsa Nyma n

krävde tidigare i höstas att Sampo Bank skulle gå in för en tydligare användning av namnet Danske. – Han var kanske rädd för att de negativa effekterna av Sampo Banks problem skulle spilla över på försäkringsbolaget som många fortfarande kopplar ihop med den avyttrade bankverksamheten, kommenterar Grönroos sin forna kollegas utspel. I den här vevan ändrade försäkringsbolaget Sampo Liv sitt namn till Mandatum Livförsäkringsaktiebolaget. Christian Grönroos anser att Wahlroos hade orsak att tänka i de här banorna. Att Sampo Bank kunnat polera skölden genom att byta namn tror han däremot inte. – Att byta namn är inte det första man tar till. Ett namnbyte förutsätter ofta att man omkonstruerar hela företaget. Ibland kan det även vara enda sättet att återvinna kundernas och finansiärernas förtroende. P eter Nordli n g 7

marknadsfรถring

F OTO: DAV I D H O L S T

Vassare identitet Hanken har ett starkt varumärke, som man velat stärka ytterligare inför högskolans hundraårsjubileum nästa år. Samtidigt bidrog den ökande konkurrensen på högskolefältet, med det nya Aaltouniversitet och andra konstellationer, till att Hanken ville vässa sitt varumärke och förenhetliga sin identitet. – Det har varit en lång process, nästan ett helt år har gått från det att vi fick den första briefingen från Hanken. Vi har tagit del av mängder av material om Hanken och diskuterat ingående med referensgruppen och marknadsförings- och informationsavdelningen, berättar Account Director Malin Groop på svenska varumärkesbyrån Grow, som har planerat Hankens nya visuella identitet och varumärkesplattform. Grow har bland annat analyserat Hankens målgrupper, deras behov och förväntningar; högskolans bakgrund, kultur och historia; själva verksamheten; vad är man bäst på. Man har också grunnat på hur Hanken ska positionera sig i relation till konkurrenterna. – Det finns inget självändamål med att ta fram en ny visuell identitet, den ska alltid finnas en klar och tydlig anledning. Avsikten är att slutresultatet ska stärka Hankens konkurrenskraft och stöda högskolan i dess verksamhet och kontakterna utåt, med alumner, näringsliv, studerande, personal, andra högskolor nationellt och internationellt, förklarar Groop.

Funkisinfluenser Grafiske designern Christer Holmström har haft huvudansvar för den grafiska planeringen. – När vi började var Hankens varumärke utåt ganska splittrat, alla enheter hade sina egna varianter. Hanken önskade att vi skulle ta fram en enhetlig bild. Vi började med att rensa bort allt överflödigt, och har skrotat olika avdelningars egna logotyper. När varumärkesidentiteten planerades valde man att ta fasta på de funkitonalistiska dragen i Hankens huvudbyggnad i Helsingfors. Färgerna och formerna är diskreta. – Nu är Hankens logotype mer stiliserad och avskalad. Svart och vitt är klassiska färger som fungerar på lång sikt. De övriga färgerna är också valda med tanke på funkisstilen, de är nedtonade och inte så skrikiga. Typsnitten är klassiskt

enkla, förklarar Holmström. – Det var klart från början att vi inte skulle göra om Hanken, det är inte frågan om någon revolution utan om en evolution, vi ville lyfta fram de starka sidor som Hanken har, säger Groop, själv Hankenalumn. Avsikten är att det genast ska stå klart att det är frågan om Hanken, oavsett om man ser en tidning, en broschyr, ett stånd på en mässa eller ett nyhetsbrev från något av instituten som verkar inom Hanken. Det svarta är väldigt framträdande i det nya konceptet, finns det inte en risk för att helheten blir för mörk? – Den åsikten har nog framförts. Men vi uppfattar inte svart som enbart sorgfärg längre, det är en akademisk färg, en neutral färg som håller och symboliserar kvalitet, klassiskt och modernt på samma gång, hävdar Groop. – Det handlar mycket om kontraster, det är meningen att det svarta ska finnas tillsammans med vitt, grått eller någon av färgerna ur paletten. Själva logotypen är ju svart, den är det viktigaste i identiteten, säger Holmström.

Lättidentifierad tidning Grows representanter framhåller att tidningens själ är bild och text. – Vi hoppas att den nya layouten för tidningen Hanken ska bidra till att lyfta fram det centrala, innehållet, på ett bättre sätt. När tidningen dimper ned i brevlådan är avsikten att man genast ska se att det är post från Hanken. Vi ville också ha en sorts innehållsförteckning på pärmen, för att det ska bli lättare att orientera sig i tidningen, berättar Christer Holmström. Grow jobbar med varumärkesutveckling ur ett helhetsperspektiv, inte specifikt med tidningar eller andra enskilda applikationer, även om publikationer som liknar tidningen Hanken kan ingå i koncept som byrån tar fram. Som mest har sju personer deltagit i den grupp som arbetat med Hankens nya visuella identitet. Från Hankens sida har marknadsförings- och informationsavdelningen deltagit i arbetet och det har funnits en referensgrupp som Grow har bollat sina idéer med. Hankens ledning, prefekter och alumnrepresentanter har också hörts i vissa skeden. Åsa Nyma n

Christer Holmström och Malin Groop på varumärkesbyrån Grow har tagit fram Hankens nya varumärkesplattform.

AVS N I T TS B E S KR I VN IN G

– Det ska också vara skojigt att jobba, sade Ole Johansson, här i samspråk med professor Sören Kock och Dag Sandås, chef för The Switch och talare på en av vetenskapssmedjorna.

F oto: J oha n n es T ervo

Ole Johansson på Hankendagen:

Gå tillbaka till företagets rötter! Det är viktigt att förstå vilka rötterna är, varifrån man kommer och vilken grund man står på. Det gäller i alla typer av företagsverksamhet. Det sade Wärtsiläs koncernchef Ole Johansson på Hankendagen i Vasa i början av oktober när han som Keynote Speaker intog scenen inför ca 200 alumner. Hankendagen, som nu arrangerades i Vasa för andra gången, hade fått ett gedignare program och de sju vetenskapssmedjorna samlade vetgirigt lyssnande och aktivt debatterande alumner. För Ole Johansson var det naturligt att tala om företagets rötter just i Vasa. – Wärtsilä skulle inte finnas om inte det jobb, som gjordes i Vasa, gjorts. Det var här det började då Wärtsilä köpte Metvikens Mekaniska Verkstad på 1930-talet och började tillverka motorer på licens under andra världskriget. Det, som skiljde Vasafabriken från många andra motsvarande fabriker, var att man också ritade en egen motor på 1960-talet. På 1980-talet utvecklades bolagets Power Plantstrategi eftersom man ville bygga motorer för bruk på land också. – År 2003 började vi med propellertillverkning och kan erbjuda hela lösningar för fartyg, upplyste Johansson. Företagets motto är det samma som rubriken på Johanssons anförande: Lokala lösningar för globala marknader.

FLERA AFFÄRER MED SAMMA KUND Koncernen satsar nu främst på Life Cycle Power Solutions, långsiktiga och djupa kundrelationer. – Varje lösning är ett kundengagemang och vi går in för att ha en kundrelation i 20–30 år. 10

Wärtsilä söker sin tillväxt med fler kärnprodukter, senast inom automation, och genom att bredda servicesegmentet. – Vi tar också in nya motorbrands, men det börjar vara slut på dem. Det finns tre stora designers av motorer kvar. I somras köpte Wärtsilä två skeppsdesignbolag. Design är, enligt Johansson, nyckeln till att tidigt och totalt komma in i ett livscykelengagemang på fartygssidan. – Målet är att komma in lite tidigare till kunden, gärna innan kunden själv vet vad som behövs.

ELBRIST I HELA VÄRLDEN På kraftverkssidan ser Johansson goda tillväxtmöjligheter. – Generellt sett har man negligerat att bygga kraftverk. Nästan hela världen har brist på el, sade han. I utvecklingsländer är Wärtsilä inriktat på decentraliserade lösningar i små moduler. I väst finns andra tillväxtmöjligheter. Enligt Johansson verkar det inte finnas andra lösningar än att fortsätta med fossila bränslen under de kommande decennierna. – Men det bör ske på det mest sparsamma sättet. Där har vi en uppgift och ett ansvar. – Den största utmaningen för företag som Wärtsilä är tillgången på kunnigt folk. Vi kämpar om arbetskraften överallt i världen. Kina har en miljard invånare, men det finns bara ett visst antal som kan jobba med högt kvalificerade uppgifter i en internationell företagsmiljö, sade Johansson. När företaget nyrekryterar efterlyser Johansson framför allt ”rätt attityd”. – Det ska vara fart på, men det ska också vara lite skojigt att jobba. P eter E hrströ m

AVSNITTSBESKRIVN IN G

Se dig omkring med nya ögon – koncept 720° – Sluta sälja, sluta apa efter, sluta organisera, var verkställande direktör Sture Udds budskap för att komma ur gamla mönster och hitta nya innovativa sätt för företag att nå ut med sitt budskap och sina produkter. Fördomsfrihet och innovativa sätt att tänka är tanken bakom fenomenet 720°. Namnet syftar på ett dubbelvarv, och innebär att ett företag inte bara ska vända på sin tankemodell ett varv, utan två, för att därigenom få fram nya idéer och möjligheter i sin marknadsföring. Överassistent Annika Ravald vid Hanken i Vasa presenterade en framåtblick på marknadsföringen och förespråkade ett tänkande i termer av koncept; produktkoncept, upplevelsekoncept och affärskoncept. – Konceptet måste utgå från kundens kontext; vilket är kundens perspektiv och behov? – Om det är viktigt för kunden att få ett snabbt svar på sin fråga av ett företag, gäller det för företaget att tänka på varför det är så viktigt att svaret kommer snabbt. Då blir det lättare att bestämma vad som måste göras den dag när det är omöjligt att ge kunden ett snabbt svar, förklarade Ravald.

Tänk om Juristen Sture Udd är vd för företaget UpCode, som har slopat hela sin försäljningsorganisation. Han citerade Microsoftgrundaren Bill Gates som har sagt att man kan fortsätta som förut, men det kommer inte att gå riktigt lika bra. – Vi skrotade försäljningsavdelningen för 10 år sedan, men det betyder inte att vi säljer mindre. Snarare har vi omstrukturerat säljandet och börjat tänka i nya banor. En firmas inköpschef är kanske inte rätt person att närma sig när man vill saluföra sin produkt. Istället kan det vara mänskor runtomkring inköpschefen som influerar dennes beslut

och som det istället är bättre att närma sig. Långa middagar på restaurang är inte längre det ultimata sättet att sälja sina produkter numera.

Sitt inte på möten – Om fem procent av de anställdas arbetstid går åt till möten är det OK, men tio procent är för mycket. Då har firman problem och håller möten för att lösa problemen, påstod Udd. – Den tid vi slösar på strukturer gör att vi förlorar i konkurrenskraft mot andra aktörer på samma marknad. Udd har inget emot att man kopierar goda idéer, men det gäller att inse värdet av dem och att vidareutveckla dem istället för att plagiera rakt av. – Äkta, inre engagemang blir avgörande när man lägger upp en marknadsföringsstrategi. Engagemang borde tas med i Hankens bedömningar av studerande, sade Udd bestämt. Åsa Nyma n

Engelska is not enough Kunskaper i engelska är inte längre någon fördel i internationell affärsverksamhet, de är ett måste. I dag efterfrågas i allt högre grad bredare språkkunskaper, samtidigt som skolelevernas och de studerandes språkliga bredd minskar. – Vi måste betona vikten av språkkunskap och kulturell kompetens, betonade Märta Båsk, lektor i tyska, under vetenskapssmedjan Språk och kulturell kompetens som konkurrensfördel. Hon hänvisade bland annat till den internationella konferensen Languages mean business i fjol, vars slutsats var att engelska må vara affärsvärldens lingua franca, men att det är ytterligare språkkunskaper och kulturell kompetens som är de avgörande konkurrensfördelarna.

– Företag med en målinriktad språkstrategi kan öka exporten med mera än 40 procent, hävdade Båsk. I Finland har näringslivets efterfrågan på kunskaper i franska, spanska, italienska och kinesiska ökat mest. –Men antalet elever, som lär sig andra främmande språk än engelska, har sjunkit katastrofalt, bland annat beroende på kommunala inbesparingar. Högskolor och universitet tvingas arrangera allt fler nybörjarkurser i främmande språk. Men är det högskolornas och universitetens uppgift, frågade sig Båsk. Hon konstaterade också att antalet studerande, som specialiserar sig på andra främmande språk än engelska, tenderar att sjunka. P eter Ehrströ m 11

Moderator Anna Franzén, Tamara Galkina, Mats Östergård och Jens Wiklund.

F oto: J oha n n es T ervo

Ryssland – en utmaning FÖR UTLÄNDSKA FÖRETAG – Deadlines håller aldrig och budgeten överskrids alltid. Man måste se till att gardera sig väl och inte låta sig bli överkörd. En viss dos av ”management by perkele” är bra att ha, konstaterade Handelsbankens Rysslandschef Jens Wiklund. Det är svårt att komma någon vart i affärer med ryssar utan en lokal representant som man kan lita på, som har kontakter och vet hur procedurerna fungerar. Workshopen om Ryssland var så populär att den ordnades två gånger under dagen så att alla hugade skulle få plats. Jens Wiklund och Mats Östergård, chef för möbelföretaget Unituli, som har etablerat sig på den ryska marknaden, hade många matnyttiga tips för företag som planerar att etablera sig i Ryssland. De var överens om att möjligheterna är oändliga, så länge man kommer ihåg att kulturskillnaderna är stora och man inte seglar in som naiv finländare som tror att avtal och överenskommelser ska hållas per automatik. – Unituli hade ett för-kontrakt på en affärslägenhet med ett husbolag och hade också betalat en hyresdeposition. Det dröjde och dröjde och slutligen såg vi att ett annat företag flyttade in. Det visade sig att fastigheten hade fått nya ägare, som inte var, eller ansåg sig vara, bundna vid det kontrakt, som vi gjort upp med den gamla ägaren, berättade Östergård.

Flitiga jobbyten Östergård och Wiklund pekade på andra skillnader i mentaliteten mellan ryssar och finländare. – Ryssar kan byta jobb flera gånger om året, bara för att få en hundralapp till i lön. Det ses inte som något konstigt. 12

Ryska arbetstagare vill också ha fördelar, men är inte så pigga på att ge arbetsgivaren något i gengäld, sade Wiklund. – För ryska arbetstagare måste man förklara exakt vad det är man förväntar sig av dem och exakt hur de förväntas genomföra det. Jag gjorde misstaget att bara säga vad jag ville ha gjort och när, utan att förklara hur. Resultatet blev att inget hade hänt när deadlinen kom, sade Östergård.

Informella kontakter viktiga – Det handlar mer om informella kontakter än om formella. Folk vill lära känna dig innan de gör affärer med dig. När de väl känner dig, går allting mycket lättare. Därför är det bra att se till att skaffa sig personliga kontakter med myndigheterna, eller med någon som har goda kontakter till myndighetspersoner, konstaterade Tamara Galkina, doktorand på Hanken. Ryssar är oftast skeptiska i början, risken att bli lurad är stor. Galkina definierar formella kontakter som avtal som görs skriftligt. Informella kontakter baseras på förtroende och på att båda parter har gemensamma intressen. Informella kontakter gör allt mycket flexiblare och smidigare. Ryssland är ett stort land, i de västra delarna gör man affärer på ett mer västerländskt sätt, medan man österom Ural fungerar mer asiatiskt och fortfarande gör affärer dränkta i vodka. Otkat är en form av indirekta mutor, en slags provision som mellanhänder uppbär när deras klient gör upp ett kontrakt med mellanhandens kontaktperson. Det talas inte högt om otkat, men den som ska göra affärer i Ryssland bör vara medveten om att fenomenet finns. Åsa Nyma n

”Placeringsmarknaden nu paradis för forskare” Det råder extremt intressanta tider på placeringsmarknaden, med stora fluktuationer och hög volatilitet, konstaterade Johan Knif, professor i finansiell ekonomi och moderator för vetenskapssmedjan Fonder och fondevaluering. Sjunkande aktiemarknad, stigande räntemarknad och en fastighetsmarknad som stannat upp är alla negativa tecken, men Johan Knif påminde om att det är prisförändringar som levererar pengar. – Ett dåligt läge för en är ett bra läge för en annan. För vissa aktörer med kortsiktiga positioner råder en reamarknad. Och för den akademiska forskningen är situationen ett paradis, prisvariationen innehåller information, sade Knif. När fonder byter namn kan man enligt Knif fråga sig om historien tvättats eller om de är verkligt nya. – På lång sikt kan i alla fall ingen fond bli bättre än sitt jämförelseindex, framhöll Knif.

FONDER KLÅR INTE INDEX Benny Jern, överassistent i finansiell ekonomi, lyfte fram Warren Buffet-sagan om familjen Gotrock och om hur den efter att själv ha förvaltat sin förmögenhet drar på sig högre transaktionskostnader och därför blir fattigare av att nyttja de tjänster som erbjuds av olika hjälpare – Det är att hårddra att hjälpare inte bidrar med någonting, sanningen ligger nog någonstans mittemellan, sade Jern.

Och sagans poäng?

kostnader hämmar avkastningspotentialen, sade Jern. Enligt honom skulle de flesta fondsparare tjäna på att spara i indexfonder med låga kostnader. Han hänvisar bland annat till en amerikansk undersökning av 169 fonder som funnits under hela perioden 1970-1999. I snitt uppvisade fonderna 75 procent av indexavkastningen. Endast nio av dem hade presterat bättre än sitt jämförelseindex.

HÖGA KOSTNADER När det gäller frågan om höga kostnader hämmar avkastningspotentialen är resultaten enligt Jern motstridiga i fråga om aktiefonder. – Men se upp med dyra ”smygpassiva” fonder. Stora bankers Europafonder är i praktiken indexfonder, men deras avkastning tenderar att halka efter på grund av höga transaktionskostnader. Om man ska betala dyrt bör man välja aktiva fonder. Och när det gäller räntefonder är dyra fonder ett klart sämre alternativ än billiga. – De lyckas inte bättre, de är bara dyrare. I fråga om junkbonds finns det möjligen fördelar, men inte när det gäller vanliga typer av räntepapper. Jern varnade också för att kostnader döljs i själva konstruktionen av ”modeprodukten” indexobligationer. – De redovisade avgifterna är bara en del av totalkostnaden. Studier visar att bankens marginal kan stiga ända upp till fem procent av kapitalet Han anser att placeraren själv kan skapa en hemmagjord indexobligation till låg kostnad, genom att kombinera en så kallad ”nollkupongare” med en aktieindexoption.

– De flesta vetenskapliga undersökningar tyder på att aktivt förvaltade aktie- och räntefonder som grupp avkastar sämre än jämförelseindexet. Höga transaktions- och förvaltnings-

P eter Ehrströ m

Budgetkritik förbryllar Kritiken mot den traditionella årsbudgeten har under de senaste decennierna blivit allt starkare. Enkäter visar att den så kallade flexibla budgeten kommit till Finland och Sverige, även om den inte tillämpas i någon högre grad, berättade professor Jan Wallin i vetenskapssmedjan om modern controlling. I en undersökning från 2005 jämförde man inställningen till årsbudgeten i de båda länderna. Resultatet visade då att fyra procent av näringslivet i Finland och 13,8 procent i Sverige har övergett den traditionella årsbudgeten till förmån för den flexibla. Med mottot ”Ut med det gamla, in med det nya” har det till och med bildats internationella sällskap kring kritiken mot den traditionella årsbudgeten. Det som ändå förbryllar forskarna något, är att man inte har funnit någon entydig orsak till att företagen föredrar den flexibla budgeten framom den traditionella.

Kritikerna anser bland annat att den traditionella årsbudgeten är tungrodd och arbetsdryg och att den inte är ett tillräckligt effektivt redskap på en marknad som genomgår ständiga förändringar. Enligt Jan Wallin har man inte hittat något entydigt belägg för att osäkerheten på marknaden skulle vara kopplad till nyttan av flexibla budgeter. En noggrann budget ger däremot en god grund för kortare prognoser och en sådan behövs i osäkra tider. Det finns företag, främst i Sverige, som tillämpar en så kallad hybridmodell. Den innebär att man har en fast budget för fasta kostnader och en rörlig budget för rörliga kostnader. K ari n Dahlströ m

Kolleger: planerare Kristina Wallin och Hankens Vasacampus nya näringslivskoordinator Marlene Ahlberg (t.v.). Hon vikarierar mammalediga Eva Hellman. Marlene blev klar från Hanken i Vasa 1999 och har sedan dess både hunnit jobba på Nokia och bo i Bryssel med make och fyra barn. Nu är familjen tillbaka i Korsholm, där Marlene är född. – Jag ser fram emot mitt nya jobb och vill utveckla Hankens kontakter till företag i regionen ytterligare. Det ska bli intressant att träffa representanter från företag i olika branscher.

Jari Gref, Country Manager för Haglöfs, säger att det var en mera teoretisk inriktning under hans egen studietid. Det är enligt honom enbart positivt att studieliv och företagsverksamhet numera har närmat sig varandra. – Det kunde kanske bli ännu öppnare dörrar, till exempel så att studerande kunde delta i Hankendagens eftermiddagsprogram, säger han. Familjen Gref är numera bosatt i Helsingfors, men pendlar till Vasa över veckosluten. Årets upplaga var den första Hankendagen hittills för Jari Gref. – Dagens workshops var nyttiga, speciellt hade jag utbyte av att lyssna på (CFO) Dag Sandås från The Switch. Jag fick några nya termer att ta med mig. 14

De intressanta workshoparna var den främsta anledningen till att Anne Träskbäck från Wärtsilä och Annika Tidström från Vasa Universitet beslöt sig för att gå på årets Hankendagar. – Fjolårets workshopar fick så bra feedback, säger Annika Tidström som är doktor i företagande. Anne Träskbäck jobbar med en global it-organisation på Wärtsilä. De har båda just varit på varsin workshop. Annika valde Koncept 720° medan Anne valde Controlling. – Koncept 720° var verkligen givande och fick stora applåder. Jag uppskattade det som Sture Udd från UpCode hade att berätta, säger Annika.

Tommy Svartsjö, bankdirektör på Nordeas företagskontor i Vasa, deltog i år för andra gången i Hankendagen och ger den gott betyg. – Hankendagen är ett intressant forum för att träffa gamla bekanta och få nya, säger Svartsjö. Vad har du tyckt bäst om? – Konceptet att lyfta fram forna Hankeiter och höra om deras ”success stories” är bra. Det sporrar oss andra att se att många österbottningar har klarat sig bra. Både Tommy Svartsjö och hans hustru Jenny har studerat på Hanken i Vasa och bägge två deltog också i Hankendagen. Barnpassningen under middagen och kvällsprogrammet kunde lösas med släkthjälp. – Ikväll är det farmor som sköter barnen, sade Tommy Svartsjö.

Susanna Ristiluoma, vd för restaurangföretaget Oy Fondis Ab i Vasa, anser att programmet var intressant och utbudet bra under Hankendagen. Har du några önskemål inför nästa Hankendag? – Kanske kunde litet fler aktualiteter ha lyfts fram. Dagens ekonomiska situation kunde gärna ha betonats mera, säger hon. Däremot saknade Ristiluoma inte information om den egna branschen på Hankendagen. – Det är bra med litet annan information än om den egna branschen. Den ser man ju tillräckligt av annars, säger hon. Ristiluoma deltog för första gången i Hankendagen, men knappast den sista. Hon har själv studerat vid Hanken i Helsingfors och är därför inte främmande för att delta i Hankendagen i Helsingfors nästa år. – När jag nu har sett innehållet är det möjligt att jag deltar i Hankendagen i Helsingfors. Då kunde jag samtidigt träffa gamla studiekompisar, säger Susanna Ristiluoma.

Ulrica Blomqvist, resource manager på Wärtsilä och Heidi Hintermayer, personnel consultant på Manpower, har inte bara studietiden gemensamt. När de träffas på Hankendagen diskuterar de även hur de kan samarbeta i framtiden eftersom de båda sysslar med rekrytering. Ulrica är just på väg till workshopen om kompetensutveckling. – Det gäller att få rätt folk till rätt plats, säger hon. Heidi Hintermayer valde att gå på workshopen Koncept 720° före lunch. – Jag var intresserad av den eftersom jag också har marknadsföringsbakgrund.

Kvällens middag avnjöts på anrika restaurang Strampen.

Mats Övergård, vd för Unituli och Joachim Jönn, administrativ chef på Aveo, är två gamla studiekompisar som har hittat varandra i vimlet. Övergård är en av dagens föredragshållare i workshopen om affärskontakter i Ryssland. Ämnet intresserar Jönn, även om det knappast är aktuellt för det företag som han jobbar på. – Det här är min första Hankendag. Jag kom hit för att ta del av andras erfarenheter och träffa studiekompisar, säger Joachim Jönn. 15

F OTO: J O H A NN ES T E RVO

Bestäm dig för att lyckas! Lars Losvik är en underhållande man. Så rolig att man ibland nästan missar de kloka insikter som han kryddade sitt föredrag med. Temat för hans föreläsning, som avslutade dagsprogrammet på årets Hankendag, var ”Connecting People, eller konsten att framträda till sin fördel”. Föredraget var späckat med gamla sanningar som Lars Los vik lyckades paketera på ett nytt och intressant sätt. Han stod inte stilla en sekund, än skakade han hand med någon i publiken, än stod han och ropade högt, med händerna kupade kring munnen, för att publiken verkligen skulle förstå vad han menar. Och publiken var med på noterna. Losvik drog ner skrattsalvor och igenkännande leenden och nickningar på löpande band. Han konstaterade att ju roligare man har, desto roligare blir det. – Titta bara på Usain Bolt. Han har kul när han springer. Business blir också bättre om man har lite kul mellan varven. Losvik varvar föredraget med skämt och musik och det är en välavvägd mix av humor och klokhet. Han uppmanar oss 16

att ta det lite lugnt ibland och inte springa benen av oss - att helt enkelt välsigna livet lite mera, som han uttrycker det. Hans föreläsning, som inleds med dånande Abba-musik, är en perfekt avslutning på en informationsspäckad dag.

Glada tillrop Losvik är född i Norge men numera bosatt i Nykarleby med sin finländska fru. Han pratar en utmärkt svenska kryddad med norska och drar sig inte för att driva med sig själv. Han är doktorand i vuxenpedagogik på Helsingfors universitet och ofta anlitad föreläsare både här hemma och utomlands. Även om mycket av det han säger är klichéer finns det säkert något för var och en att ta till sig och använda i det egna arbetet eller privatlivet. – Lev i nuet! Lita på dig själv och vänta dig det bästa istället för att förvänta dig det värsta möjliga. – Varför det? Inget sker av en tillfällighet. Om du bestämmer dig för att lyckas är chansen mycket större att du verkligen ska lyckas med det du företar dig. Det kräver entusiasm och nytänkande, hävdar Losvik, och tar en av Volvos slogans som exempel: ”Like always. Like never before”.

AVSNITTSBESKRIVN IN G

Strategi och taktik Losvik talar om extrem kundservice, alltså maximal respektive minimal service. De engelska termerna är ”fit” och ”sexy”. Lidl och Ryanair är exempel på företag som dragit ner sin kundservice till ett minimum, och alltså är fit, medan Gucci och Apple är varumärken av rakt motsatt kaliber; sexy. – Men H&M och IKEA är två firmor som har lyckats bli både fit och sexy – alltså kan också andra bli fit och sexy på samma gång, gestikulerar han. – Tänk strategi: vad vill jag uppnå? Vilken är min målgrupp? Tänk taktik: psykologi, motivation, koncentration. Som exempel tar Lars Losvik McDonalds färger, som är rött och gult. – De har valt varma och välkomnande färger som gör att kunderna känner sig välkomna dit. Samtidigt är rött och gult färger som känns påträngande efter en stund, vilket leder till att kunderna inte stannar för länge utan istället ger plats för nya kunder. Var begriplig, trovärdig och engagerad. Det kräver sisu och mod att slå in på nya spår och förnya sig. Man behöver social kompetens, det gäller att inte trycka ner andra, men också att inte trycka ner sig själv. – Var konstruktiv, öppen, ärlig, avslappnad, klar och aktiv, råder Lars Losvik och gestikulerar vilt för att understryka hur viktigt det är. Åsa Nyma n

Matti Kukkonen, professor i handelsrätt

F OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

PROFESSORN rekommenderar Jag har valt att rekommendera tre – åtminstone på ytan – helt olika böcker som alla ändå är både aktuella och nyttiga för finländska läsare. Den första boken motiveras av mitt eget forskningsområde skatterätt. Riksdagen behandlar nämligen just nu regeringens reformförslag gällande skattelättnader vid beskattning av generationsväxlingar. Tusentals familjeföretagare väntar samtidigt med hjärtat i halsgropen på oundvikliga generationsskiften i företagsledningen. Oklara skatteregler hjälper inte till. Boken Onnistunut sukupolvenvaihdos av Raimo Immonen och Juha Lindgren försöker ge en relativt kort men samtidigt tillräckligt omfattande bild av olika skatteproblem vid generationsväxling i småföretag. Väldigt många skatterättsliga juristböcker är – tyvärr – nästan obegripliga för ”normala” läsare (dvs. ickejurister) men den här boken är ett glädjande undantag. Boken illustrerar skattereglernas systematik med hjälp av flera exempel och ger konkreta hjälpmedel till familjeföretagare. Den andra boken, som jag – speciellt under nuvarande kaos på finansmarknaderna – rekommenderar varmt till alla alumner heter When Genius Failed (The Rise and Fall of Long-Term Capital Management) och är skriven av Roger Lowenstein. Boken berättar hur viktigt det är att vara alltid medveten om sin riskposition. Gordon Gekkos slogan från den välkända filmen Wall Street är ”greed is good”. Det kan vara sant. Men strävan efter vinsten borde inte leda till att investerare och bankerna helt struntar i riskelementen. Den tredje boken hör till skönlitteraturens sida men här finns en intressant och sorglig anknytning till dagens läge i Finland. Jag tror att de flesta finländare under den senaste tiden har försökt förstå hur det som hände i Jokela och Kauhajoki kunde få ske. En ny roman av Harlan Coben heter Hold Tight och berättar om föräldrar, barn och familjeliv i skolsystemet i USA. Cobens story illustrerar hur det bakom familjens idylliska fasad kan finnas vilka som helst hemligheter och mentala problem. Boken analyserar också nätets betydelse för studerande samt diskuterar föräldrarnas möjligheter att på riktigt övervaka vad barnen gör med sina datorer.

KO LU MN xxxxxx

F OTO: M A X E D I N

Lånespiralen som brast Amerikanska låntagare tog nya bostadslån för att kunna betala de gamla bolånen. Samtidigt expanderade de amerikanska kreditinstituten Fannie Mae och Freddie Mac kraftigt och blev ägare eller garanter till hälften av alla bostadslån i USA. Men då räntan steg och bostadspriserna började sjunka drogs de populära kreditinstituten ned i djupet. – Det fanns en utbredd övertygelse om att regeringen skulle ingripa om det uppstod stora problem med Fannie Mae och Freddie Mac. Det säger professor Mark J. Flannery från

Folkkära kreditinstitut

Fannie Mae och Freddie Mac heter egentligen Federal National Mortgage Association och Federal Home Loan Mortgage Company. De är privata kreditinstitut som finansierar bostadslån. Fannie Mae grundades år 1938 som ett statligt kreditinstitut men privatiserades år 1968 när aktierna såldes till allmänheten. Freddie Mac grundades som ett privat bolag år 1970. Både Fannie Mae och Freddie Mac är så kallade GSE-bolag (Government Sponsored Enterprises), vilket betyder att de bedriver sin verksamhet med en fullmakt från regeringen. Syftet med detta arrangemang är ge en så stor del av befolkningen som möjligt en chans att köpa ett eget hem. Uppenbarligen har man haft framgång: i USA äger närmare 70 procent av hushållen sina hem. Fannie Mae och Freddie Mac beviljar inte bolånen själva. Det gör enskilda banker, som sedan säljer bolånen till Fannie Mae och Freddie Mac, som på detta sätt blir lånens ägare och garanter. Sedan sätter Fannie Mae och Freddie Mac ihop dessa krediter till värdepapper som de säljer på värdepappersmarknaden. Fannie Mae och Freddie Mac äger eller garanterar hälften av alla bolån i USA, som sammanlagt uppgår till 12 triljoner dollar.

University of Florida, expert inom banking och finance. Vid tidpunkten för intervjun hade USA:s finansminister Henry Paulson just meddelat att regeringen tar över skötseln av Fannie Mae och Freddie Mac och backar upp deras värdepapperiserade lån till ett värde av ända upp till 100 miljarder dollar. – Det finns två viktiga orsaker till att denna situation har uppstått. Fannie Mae och Freddie Mac expanderade väldigt snabbt. Företag och banker har beviljats så kallade subprime-lån och Fannie Mae och Freddie Mac köpte en del sådana lån. En överraskande stor del av dessa lån betalades inte tillbaka. Subprime-lån är lån som beviljats personer eller företag som har en lägre kreditvärdighet än de låntagare som tar så kallade prime-lån. Eftersom Fannie Mae och Freddie Mac ägde stora mängder lån och opererade med liten andel eget kapital krävdes inte så stora förluster innan de råkade i svårigheter. Flannery berättade att man i USA redan år 1975 började sätta samman banklån till värdepapper som sedan såldes på kapitalmarknaden. – Det fungerade mycket bra en lång tid i USA men då var det endast prime-lån som värdepapperiserades. I början av detta årtionde började bankerna också värdepapperisera subprime-lån. Dessa värdepapper, baserade på subprime-lån, gav avkastning så länge värdet på fastigheter steg och de som lyfte subprime-lånen kunde betala sina lån. Att många låntagare bara kunde betala sina lån så länge värdet på fastigheter steg hänger ihop med att de använde fastigheten som säkerhet för sina lån och att dessa lån var så kallade ”2/28-lån”. Benämningen syftar på att räntan var låg de två första åren men sedan steg till en högre nivå som fluktuerade med marknaden. Efter två år med låg ränta tog låntagarna ett nytt ”2/28-lån”, med vilket de betalade bort det gamla lånet. Så länge räntan var låg och bostadspriserna steg fungerade lånespiralen. Då räntan steg kom problemen.

AVSNITTSBESKRIVN KO LUIN MN G

F OTO: M A X E D I N

Turbulens på marknaden Samtidigt som denna text kommer till (17.9.08), har vi precis fått läsa nyheten om att AIG – det adertonde största företaget i världen och det största försäkringsbolaget – i praktiken har förstatligats för att lugna marknadernas oro för att AIG ska gå under. AIG är inte bara ett försäkringsbolag, utan närmast en gigantisk grundsten i det globala finanssystemet. Tack vare, eller kanske rättare sagt dessvärre på grund av sin roll som motpart i en myriad av finansiella kontrakt och transaktioner, kunde man inte tillåta att företaget går under. Om AIG skulle upphöra att existera i en konkurs, kan ingen ana konsekvenserna, bara måla upp det ena skräckscenariot värre än det andra. Nyheterna kommer bara några dagar efter att Lehman Brothers – en ansedd, 158 år gammal investeringsbank – sökte skydd hos myndigheterna för att banken inte kunde hantera sin likviditetsknipa; på ren svenska gick banken alltså i konkurs och slog därmed rekord som största konkurs i historien. Bara en vecka dessförinnan föll bolånebolagen Fannie Mae och Freddie Mac i statens famn när marknaden tappade förtroendet för bolagens framtid. Bolagen har tillsammans en skuld motsvarande hela USAs statsupplåning, och skattebetalarna har varit tvungna att sitta med penning-

kistan öppen för att stöda det finansiella system som genererat rikedom och förmögenhet i tiotals år. Vi bevittnar något som aldrig skulle kunna hända. De största och vackraste skapelserna i kapitalismens vagga faller som korthus i vinddraget, och vi har garanterat inte ännu sett slutet på denna saga. Samtidigt växer oron på andra håll i världen. Handeln stoppas på börser som en följd av paniksäljning, räntor kan inte fastställas och centralbanker pumpar in pengar på marknaden för att upprätthålla likviditeten. Den stora frågan är vad som händer härnäst? Tyvärr finns inget svar på den frågan. Ett sorgligt faktum är, att det globala flödet av kapital har fått en rejäl törn, eftersom intermediärerna – bankerna – tappat sitt förtroende. För dig och mig betyder det att också våra banker, vars kort vi har i våra plånböcker, antagligen mår sämre än tidigare; inte illa, men säkert sämre. Vi kan bara hoppas att vårt liv i “periferin” räddar oss från de värsta svallvågorna i den globala finansstormen.

Flannery tycker inte att man kan tala om en depression. – Nej, det ordet beskriver depressionen på 1930-talet som var en massiv händelse med hög arbetslöshet, ingen har förutspått något sådant. Jag talar hellre om en recession, vilket innebär att tillväxten eller bruttonationalprodukten minskar fram till slutet av 2008. Ser vi redan nu ljuset i änden av tunneln? – Nej, det tror jag inte. Mängden subprime-lån är stor och många tror att finansinstituten inte har rapporterat alla sina förluster. De har rapporterat om förluster men inte om de värsta förlusterna. Sedan september, när intervjun gjordes, har mycket hänt. I USA har investeringsbanken Lehman Brothers och

sparbanken Washington Mutual gått i konkurs och problemen hopar sig även i Europa. USA:s kongress godkände till slut ett statligt stödpaket, vilket betyder att en skräpbank, som ska köpa problemkrediter till ett värde av 700 miljarder dollar, bildas. – Målet är att skapa en pålitlig värdering av dessa tillgångar, vilket kommer att minska den osäkerhet som drabbbar finansinstituten då de försöker identifiera solventa banker, säger professor Mark J. Flannery per e-post i en kommentar om läget innan tidningen gick i tryck.

Nikolas Rokka n en ED

C asper A lmqvist

KO LU MN

Långsiktig inlärning Ett kinesiskt talesätt lyder: ”Om du tänker framåt, så sår du nu. Om du tänker tio år framåt, planterar du ett träd. Om du tänker 100 år framåt utbildar du människor. Genom att så säd en gång, skördar du en gång. Genom att plantera ett träd, skördar du tiofalt. Genom att utbilda människor skördar du hundrafalt”. Om utbildning är så viktig, hur skall den organiseras och utvärderas för att vara möjligast effektiv? Vi på Hanken gör vanligen en kursutvärdering efter varje kurs. På kort sikt kan en föreläsning eller en kurs upplevas som positiv. Men vilka är de mera långsiktiga konsekvenserna? Hur skall effekterna på lång sikt mätas? Åstadkommer det vi lär ut beteendeförändringar och vilken är betydelsen senare i näringlivet? En av inlärningens förgrundsgestalter, David Kolb, poängterar att vi först skall samla in konkreta erfarenheter och sedan reflektera, forma koncept och testa dem i nya situationer. Genom kursutvärderingar får vi konkret erfarenhet, men i vilken omfattning leder det vidare till reflexioner och långsiktig uppföljning? Ganska liten. Det är inte enbart de omedelbara effekterna som är viktiga t.ex. i form av kursutvärderingar, som säkerligen även de ger väsentlig information. Men en ännu mera central fråga är: hur åstadkomma verklig inlärning?

Ur Hankens bildarkiv Hörnet av Arkadiagatan och Runebergsgatan i Helsingfors innan Hankens hus uppfördes på denna plats. Bilden är troligen tagen någon gång under hösten 1950 innan sprängnings- och schaktningsarbetena inleddes i december samma år. Hanken köpte tomten vid Arkadiagatan 22 för sitt nybygge redan år 1939 men på grund av kriget sköts byggplanerna upp. 1948 ordnades en arkitekttävling som vanns av arkitekt Kurt Simberg. 1950 fick han uppdraget att göra de slutliga ritningarna för huset. Hanken flyttade in i nybygget i december 1952, även om huset inte var klart för invigning förrän i oktober följande år. 20

Vi har, åtminstone delvis, kommit bort från katederundervisning och föreläsningar, vilket säkert är ett steg i rätt riktning. Två saker kan understrykas. För det första är det oftast en kombination av föreläsningar, projekt, övningsarbeten, företagsspel jämte handledning som ger den största effekten. För det andra visar effektutvärdering inom utbildning att det är de elevaktiverande metoderna som ger den bästa avkastningen. Betonar vi enskilda undervisningstillfällen eller är fokus på inlärningsprocessen i ett längre perspektiv? Finns det projekt och uppgifter som ger möjligheter till försök och misstag? Ämnet entreprenörskap och företagsledning, liksom ins titutionen företagsledning och organisation, har länge haft inlärningsprocessen i fokus. I kurser som ABC Studentkonsult och Affärsutveckling i praktiken jobbar studenterna under kursens lopp med sina egna projekt. Speciellt ABC Studentkonsult har varit en av de kurser som studenterna minns kanske allra bäst från sin studietid vid Hanken. Uppenbarligen behöver vi mera av den typen av kurser.

M arti n L i n dell professor i f ö retaga n de och f ö retag sled n i n g

PÅ J OB B

CLAES BJÖRKSTÉN Altia Corporations Brand Director, Claes Björkstén, 40, utexaminerades från Hanken 1995 med huvudämnet internationell marknadsföring. Brand Directorn ansvarar för Altias internationella varumärken, huvudsakligen Koskenkorva. Han söker nya marknader och ser till att varumärket ser lika ut överallt. Den senaste månaden har inneburit lanseringskampanjer för Tyskland och Tjeckien och möten med PR- och reklambyråer här hemma. Just nu förbereder han ett årligt försäljningsmöte för marknadsföringsgänget innan budgetperioden kör igång. – Att lansera en internationell vodka på en marknad med knivskarp konkurrens och många stora aktörer är utmanande och kräver resurser. Det har i stort sett gått enligt förväntningarna, vi har också ett bra fotfäste på hemmamarknaden. – Tysklandslanseringen har varit en positiv överraskning. Vår försäljarkår har en stark tro på Koskenkorva vodka både hemma och utomlands. Till det tråkiga räknar Claes det oerhört stora resursbehovet för att hävda sig i den internationella konkurrensen. Han konstaterar att alla marknader och konsumenter är olika, vilket kräver att alla strategier måste läggas upp från fall till fall. Privat blir det inte så mycket resande eftersom jobbet

medför regelbundna resor till de länder där Altia har egna dotterbolag och importörer. – Jag har försökt få sommarstugan i vinterskick och börjat spela ishockey. Mest umgås jag med familj och vänner. Ishockey tränar han halv elva på fredagskvällar. – Det är uppfriskande, jag varvar ner och tömmer huvudet, men är pigg i flera timmar efteråt. ÅN

F OTO: M atias U usikylä

Det här gjorde vi... HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Johanna Kuoppamäki och Claes Björkstén.

JOHANNA KUOPPAMÄKI För den som gillar mode är Vasa en bra stad att jobba i. Det vet Johanna Kuoppamäki, inköpschef på Moda Aukia. Tack vare influenserna från Sverige finns det i Vasatrakten en större efterfrågan på det som Johanna kallar ”ytliga trender”, eller mode som sticker ut men som är snabbare övergående, än det så kallade säkra modet som håller i sig under längre tidsperioder. Johanna Kuoppamäki är 28 år och utexaminerades från Hanken i Vasa 2005 med marknadsföring som huvudämne. Under studietiden jobbade hon extra som klädförsäljare och senare som butikschef i en klädaffär. Efter examen har hon jobbat som Moda Aukias inköpschef. Som inköpschef på en väletablerad mångmärkesaffär är utmaningen given: uppdraget är att förutse vad som tillfredsställer kundernas klädsmak och den är, som bekant, ganska varierande. För att hålla sig à jour med det rådande modet läser hon tidningar, ser på tv, besöker mässor och ser sig helt enkelt omkring. Hon säger att det ändå är svårt att veta vad som slår. Under den senaste månaden har Johanna bland annat varit på två inköpsresor utomlands. Hon ser med intresse fram mot de nya kollektionerna och i vår kommer 80-talsvindar att blåsa, avslöjar hon. Den största utmaningen för Johanna är att motivera personalen att sälja de olika märkena. − Det är ganska dyra märken och därför är det viktigt att

F OTO: J O H A NN ES T E RVO

personalen har en kunskap om kläderna så att de kan betjäna kunderna på rätt sätt. Trots att Johanna gillar att resa på sina affärsuppdrag var de senaste resorna ganska tunga. Hon är nämligen gravid och har gått på mammaledigt när den här intervjun görs. Hon gillar inte tanken på att vara borta från butikerna, men är ändå förvissad om att jobbet kommer att skötas väl av hennes vikarie. Med ett nyinköpt hus har Johanna inga fritidsproblem. Och snart kommer babyn… KD 21

AVS B R I EN F IITN TSEBN ES GL KRI SH I VN IN G

Guard Your Brand

P H OTO: M AT I A S U U S I K Y L Ä

If a company’s brand has suffered so much that the customers are leaving, explanations do not help, nor does changing the name of the company. If the customers are slow movers it is also very difficult to get them back. According to Professor Christian Grönroos from Hanken, the only way to polish a heavily beaten brand is to start from within the company. You need to fix what went wrong and caused the problem to begin with. In fresh memory we have Sampo Bank’s continuous ICT problems and to a certain extent also the Helsinki Stock Exchange’s problems. Technical problems affected the two organisations quite differently. The stock exchange has something of a monopoly position while Sampo Bank operates in a heavily competitive market and approximately 30 000 customers decided to leave the bank. Professor Grönroos points out that Sampo Bank handled the situation correctly. – The bank did not dismiss the problem, but acknowledged it on the highest level. They did not decline responsibility and they even offered their customers compensation. All in all, the bank took responsibility and managed the communication well. Sampo Banks Communications Director Timo J. Anttila’s answer to the question how the bank will regain the customer’s trust is: work, work, work. Good service and competitive products are key factors.

Honesty and Humility are Key – Journalists think in terms of news. One of the classic news criteria is that anything that is different or out of the ordinary is news. The negative is usually bigger news than the positive and conflicts often build up news. These are the thoughts of Jaana Hagelberg, Senior Lecturer in journalism at the Swedish School of Social Science. She har previously worked as a journalist and as a public relations officer. – The news rooms will write their article or do their radio or TV feature regardless if the people involved want to answer questions or not. You are much better off by being honest than by trying to cover up a story. Journalists no longer accept not getting in touch with people. From a journalist’s point of view a person whose task is to communicate and answer questions in a company should always be reachable when something happens. Hagelberg also recommends all communicators to practice crisis communication in time so that you know what to do should a crisis arise.

Sharper Identity Hanken has a new brand identity, which means changes in the visual look of the University. Hanken has a strong brand and the thought was to further strengthen this brand for Hanken’s 100 year anniversary next year. Also the growing competitiveness between universities made Hanken want to sharpen its brand and uniform its identity. The company behind Hanken’s new brand identity is Grow, a Swedish brand agency employing several Hanken Alumni. In close cooperation with Hanken, the new brand identity was developed during the past year and launched in September. Most components from the previous identity are still present in the new one. The brand change was more of an evolution than a revolution. Hanken’s name in English has also been changed as a part of the brand change. Hanken’s name is now Hanken School of Economics.

AVSNITTSBESKRIVN BRIEF IN EN GSLIN ISH G

Alumni Enjoyed Hankendagen in Vaasa Hanken’s fourth annual alumni homecoming day Hankendagen was held at the Vaasa campus on 3 October. The successful event gathered over 200 alumni for a whole day of knowledge and networking. Hankendagen offered alumni an exclusive opportunity to hear about and discuss the latest within business. The seminar’s keynote speaker was Ole Johansson, President and CEO of Wärtsilä. In the afternoon the alumni were offered seven workshops presenting the latest research from Hanken, along with a strong link to the corporate world. In the evening the networking and socializing continued with a dinner party at Restaurant Strampen and an afterparty at the Student Union’s premises. Next year Hankendagen is arranged in Helsinki on 2 October. Keynote Speaker Ole Johansson.

P H OTO: J O H A NN ES T E RVO

The dinner party at Strampen restaurant offered excellent opportunities to network and catch up with old friends. 23