HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN ∙ nr 2 ∙ juni 2008
USA-PROFESSOR SPÅR LÅNG FINANSKRIS SID. 8 HON KRÄVER FLER MOBILTJÄNSTER SID. 14 GLOBALA MARKNADER PÅ HANKENDAGEN I HÖST SID. 11
Världsmästare Mazda2 Årets Bil i Världen 2008
1. Mazda2 2. Ford Mondeo 3. Mercedes-Benz C-Class 4. Audi R8 5. Nissan Qashqai 6. Audi A5 7. Ford S-Max 8. Nissan Skyline 9. Volvo C30 10. Cadillac CTS
755,0 738,8 728,2 724,2 702,2 696,2 693,8 693,2 686,5 684,6
Nya Mazda2 pris från 15.500 € + lokala leveranskostnader. Förbrukning och utsläpp: 5,4-5,9 l/100 km CO2 129-140 g/km.
Nya Mazda2 är i utmärkt trim och ny Världsmästare. Hemligheterna bakom Mazda2:s framgång är sträng diet, över 100 kilos viktminskning, fem stjärnig säkerhet, smärt figur och utmärkta köregenskaper. Tack vare sin snåla diet och låga utsläpp är Mazda2 ett grönt alternativ också som röd. www.mazda.fi
Fullpott i krocktestet Euro NCAP
Nya Mazda2
LEDAREN Svenska handelshögskolan PB 479, 00101 Helsingfors Telefon: 09 431 331 Telefax: 09 431 33 404 Svenska handelshögskolan PB 287, 65101 Vasa Telefon: 06 3533 700 Telefax: 06 3533 703 Chefredaktör: Nina Olin Ansvarig utgivare: Marianne Stenius Redaktionssekreterare: Åsa Nyman Redaktionsråd: Margareta Granholm Lena Jungell Lars-Johan Lindqvist Saku Mantere Nina Olin Henrik Palmén Björn Sundell Towa Sundström Redaktion och ombrytning: Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo Telefon: 09 888 60 17 Telefax: 09 888 60 19 e-post: redaktionen@nordinfo.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Calle Storm Telefon: 040 7277 111 Adressförändringar: Gör adressförändringen själv på webben: www.hankenalumni.fi eller kontakta Towa Sundström Telefon: 09 431 33 423 e-post: towa.sundstrom@hanken.fi Upplaga: 8 500 ex Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534
En blick bakåt – och lite framåt Jag insåg häromdagen att jag jobbat över åtta år på Hanken. Under tiden har mycket hänt på Hanken och nu, inför min tredje moderskapsledighet, vill jag gärna ta tillfället i akt och blicka tillbaka på min tid här. Hanken har utvecklats kraftigt under åren och speciellt mycket under de två senaste åren. Bland annat har Hanken fokuserat starkt på internationaliseringen av sin verksamhet, till exempel genom satsningar på undervisning och utbildning på engelska samt genom ett principbeslut om att integrera en utlandsvistelse i studierna på magisternivå. Vi har också inlett ett mer fokuserat arbete med internationell studentrekrytering genom satsningar på internationell marknadsföring speciellt på den ryska marknaden. Hanken har stärkt sin närvaro i näringslivet genom en utvidgning av sin fortbildning både i Helsingfors och i Vasa. Högskolan har också gått in i allt fler forskningsprojekt som utförs i samarbete med olika företag. Kontakten med näringslivet har ytterligare stärkts i och med den allt aktivare alumnverksamheten som lett till en stark känsla av samhörighet mellan Hankens alumner. Varumärket Hanken har stärkts i potentiella studenters ögon. Ett tecken på detta är att Hanken i år, för andra året i rad, har ett ökat antal sökande till sin svenskspråkiga utbildning. I och med att Hanken samtidigt sänkt antalet studenter som tas in via inträdesprov har detta lett till att Hanken konkurrensen om studieplatserna vid Hanken hårdnat stärker sitt märkbart. Detta ser vi som en medveten satsning på varumärke kvalitet redan i antagningsskedet. Under det senaste året har det också stormat inom högskolepolitiken. Trots alla diskussioner står Hanken fortfarande autonomt både i Helsingfors och i Vasa. En blick bakåt leder ohjälpligt till att man också vill se en bit framåt. Vad händer nu då? Detta är en synnerligen aktuell fråga då Hanken om ett halvt år inleder sitt andra sekel av verksamhet. Det mest aktuella ur min egen synvinkel är den satsning på att ytterligare stärka varumärket Hanken, som kommer att manifesteras i en ny visuell identitet som lanseras nästa höst. Jag hoppas att den nya identiteten kommer att anammas av alla dem som är bärare av varumärket Hanken: studenterna, personalen, kunderna och naturligtvis av er alumner. Också Hanken står inför en omfattande universitetsreform som skall verkställas år 2010. Hur Hanken ser ut då kan vi inte säga i detta skede, men det som är klart är att behovet av extern finansiering kommer att öka märkbart. Hanken kommer att påbörja en kampanj för insamling av medel redan under detta år. Jag hoppas att ni alumner ser det som er hjärtesak att på olika sätt delta i den, då tiden är inne. Till sist vill jag önska er alla en riktigt skön och avkopplande sommar!
”
”
Nina Olin Marknadsförings- och informationschef
Pärmfoto: Johannes Tervo
HÄNT PÅ HANKEN Lagarbete ger resultat
bland annat den forskningskultur som råder på Hanken samt den höga nivå som Hankens akademiska forskning håller. Gruppen kommenterade också den starka sammanhållningen bland deltagarna i programmet samt den höga servicenivå programmet håller. Hanken fick AMBA-ackrediteringen för maximala fem år, vilket är ovanligt för program som ackrediteras för första gången.
Internationella tävlingsframgångar Ett lag från Hanken har vunnit den nationella uttagningen i tävlingen L’Oreal Brandstorm. Vinnarlaget kommer att representera Finland i den fortsatta tävlingen som ordnas i Paris i juni i år. 38 lag deltar. Tävlingen ordnas av L’Oreal och är öppen för studerande vid företagets samarbetsuniversitet över hela världen. – Konkurrensen var stenhård och skillnaden mellan första och andra plats var hårfin, säger lektor Åke Finne vid Hanken, och berömmer tävlingens höga nivå. I tävlingen deltog sju lag, sex från Hanken och ett från Helsingfors handelshögskola. Vinnarlaget, Team Bon Aqua, består av Riikka Lustig, Kirsi
Ylimutka och Heini Vesander. Inom finansiell ekonomi har ett annat Hankenlag fått ett hedersomnämnande för bra prestation i tävlingen HSE Corporate Credit International Case Competition, som ordnades i april vid Helsingfors handelshögskola. Helsingfors handelshögskola ordnar tävlingen varje år och den går ut på att lösa olika case relaterade till företags skuldfinansiering. Tretton lag som bestod av kandidat- och magisterstuderande vid olika högskolor i Europa deltog i tävlingen. Hankenlaget bestod av John Dannberg, Karl Hahtovirta, Manu Rimpelä och Jens Söderholm.
Hans Hed
Hankens MBA-program har beviljats en internationellt prestigefylld ackreditering som utdelas av the Association of MBAs (AMBA). Under de tio år som Hanken MBA funnits har Hanken fokuserat på att kontinuerligt utveckla programmet. AMBA-ackrediteringen är ett resultat av detta arbete och en bekräftelse på programmets höga kvalitet. Auditeringsgruppen, som besökte Hanken, berömde
Hanken jobbar för ansvarsfull utbildning Hanken har som första universitet i Finland godkänts som medlem och skrivit på FN:s principer för ansvarsfull ekonomutbildning - Principles for Responsible Management Education (PRME). Initiativet är en del av ett upprop till handelshögskolor och akademiska samfund att hålla fast vid ett världsomfattande företagsansvar (Corporate Social Responsibility). Principerna ger akademiska institutioner en referensram för
att främja företagsansvar och inkorporera universella värderingar i sina undervisningsplaner och sin forskning. Samtidigt skall principerna bidra till att styra högskolornas insatser mot en kontinuerlig utveckling av undervisningsplaner och forskning med avseende på företagsmedborgarskap och hållbar utveckling. Se United Nations Global Compacts webbplats www.unprme.org för mer information.
Nätverk allt viktigare för den globala värdepappershandeln Bestämmelser som reglerar börshandeln i USA var ett tema då Paul Bennett, vicepresident och chefsekonom på New York Stock Exchange, talade på ett alumnseminarium på Hanken i Helsingfors den 27 april. Seminariet One Big Stock Exchange? – Tomorrow’s Stock Market samlade många aktiva och pålästa alumner. Läs mer på sidan 12.
Casper Almqvist
Hanken MBA fick AMBA-ackreditering
Medarbetarnas arbete är avgörande för att uppnå de resultat som organisationer och företag vill nå. Ett bra lagarbete och fungerade team är en förutsättning för att nå bättre resultat. Detta konkluderade Ben Kuipers, konsult vid Performability, vid sitt alumnseminarium ”Management Challenges of High Performing Teams” vid Hankens Vasa Campus. Kuipers betonade också att det är avgörande hur man arbetar och investerar i de s.k. mjuka frågorna för att skapa ett bättre resultat och visade exempel på hur man uppnår bättre resultat, lägre frånvaro och nöjda medarbetare genom ett bra lagarbete.
Coaching ökar konkurrenskraften
Samarbete stärker Hfors-utbildningar
På publikens begäran arrangerades EM och Business Coach Kaj Hellbom ett seminarium i coachande ledarskap också i Helsingfors i mitten av maj. Seminariet lockade kring 50 deltagare. – Coaching är att hjälpa människor att hjälpa sig själv, istället för att undervisa dem. Det är en process där vi stöder människan att ta i bruk sina egna resurser så att hon bättre kan nå sina mål. För dagens företag är det synnerligen viktigt att satsa på coachande ledarskap då kampen om personal är en stor utmaning, sade Kaj Hellbom. Kaj Hellboms presentation om coachande ledarskap finns på www.hankenalumni.fi under rubriken Tidigare evenemang.
Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan (Hanken) och yrkeshögskolan Arcada ämnar ingå en strategisk allians med syftet att trygga ett mångsidigt och högklassigt utbud av svenskspråkig högskoleutbildning i Helsingfors. Samtliga högskolors styrelser har nu godkänt avtalet om samarbete.
Alla tre högskolor kommer att fortsätta som självständiga högskolor med egna distinkta profiler. Högskolorna strävar efter ett tätare samarbete bland annat inom utbildning, forskning och stödtjänster. Läs mer på sidan 7.
Hanken lockade fler sökande
Max Edin
Intresset för att studera vid Hanken har ökat sedan år 2007. Antalet sökande till den femåriga ekonomutbildningen på svenska är totalt 747 (690 år 2007 och 669 år 2006). Av dessa har 613 personer (559 år 2007) valt Helsingfors och 134 personer (131 år 2007) valt Vasa som första prioritet. Antalet sökande till den svenskspråkiga tvååriga magisterutbildningen för personer som redan har en lägre högskoleexamen steg också. Hanken har också i år sänkt antalet studieplatser sedan ifjol både i Helsingfors och i Vasa. Detta innebär att konkurrensen om studieplatserna ökar.
Nya namn i alumnrådet Hankens alumnråd fick en ny sammansättning i maj i år då fyra nya alumner tillträdde som alumnrådsmedlemmar. Alumnrådets uppgift är att leda och utveckla Hankens alumnverksamhet. De nya alumnrådsmedlemmarna är:
ken tackar de fyra avgående alumnrådsmedlemmarna, William Börman, Catarina Fant, Henrika Franck-Möller och Kathe Ramm-Schmidt, för deras stora engagemang i högskolans alumnverksamhet.
Från vänster Sixten Nyman, Mikael Olin, Monica Mickos och Mia Varjovaara.
KMPGs vd Sixten Nyman fortsätter som alumnrådets ordförande. Övriga medlemmar som fortsätter sina mandat i rådet är Anna Häggblom och Staffan Kurtén. Han-
Hans Hed
Max Edin
Monica Mickos, bankdirektör, Ålandsbanken Mikael Olin, studerande, Hanken Dag Sandås, CFO, The Switch Mia Varjovaara, personalansvarig, Oy Ekström Ab
Dag Sandås
KALENDER & AKTUELLT Hanken med i topprankad fortbildning Disputationer Marknadsföring
EM Minna Pihlström disputerade vid Svenska handelshögskolan den 11 april 2008 med doktorsavhandlingen ”Perceived Value of Mobile Service Use and Its Consequenses”. Opponent: professor Stuart Barnes, Norwich Business School at the University of East Anglia, England. Kustos: professor Veronica Liljander, Svenska handelshögskolan.
Redovisning
EM Ogan Yigitbasioglu disputerade vid Svenska handelshögskolan den 23 maj 2008 med doktorsavhandlingen ”Determinants and Consequences of Information Sharing with Key Suppliers”. Opponent: professor Prabir Bagchi, The George Washington University, USA. Kustos: professor Bo-Göran Ekholm, Svenska handelshögskolan. EM Oana Velcu disputerade den 2 juni 2008 vid Svenska handelshögskolan med doktorsavhandlingen ”Drivers of ERP Systems’ Business Value”. Opponent: Docent Pall Rikhardsson, Reykjavik Universitet. Kustos: professor Bo-Göran Ekholm, Svenska handelshögskolan. Rättelse: I förra numret av tidningen Hanken skrevs felaktigt att Kari Lehtonen disputerat i företagsledning och organisation med doktorsavhandlingen ”The Finnish Leadership Style in Transition”. Det korrekta namnet på disputanden är EL Kari Pöllänen. Tidningen Hanken beklagar misstaget.
Hanken & IFL Corporate Development fick en topplacering i Financial Times rankning av skräddarsydda utvecklingsprogram genom samarbetet med IFL vid Handelshögskolan i Stockholm. FINANCIAL TIMES rangordnar årligen världens handelshögskolor, universitet och andra institutioner som erbjuder management- och ledarutvecklingsprogram. Hankens samarbetspartner IFL vid Handelshögskolan i Stockholm har i Financial Times årliga rankning placerats som nummer 11 i världen och nummer 4 i Europa inom skräddarsydda utbildningsprogram för företag. I årets bedömning av IFL vid Handelshögskolan ingår även verksamheten i Hanken & IFL Corporate Development. – Hanken & IFLs verksamhet medverkade nu för första gången i rankningen genom IFL vid
Handelshögskolan i Stockholm och uppnådde inom ramen för den en placering som bäst i Finland och fjärde bäst i Europa på skräddarsydda utbildningsprogram för företag. Vi ser det som ett klart tecken på att den kvalitet vi erbjuder åt våra kunder är i särklass på den finländska marknaden. Våra kunder ser det som en klar fördel att de via vårt förhållande till IFL har tillgång till en bred bas av experter, en långt utvecklad fortbildningspedagogik och ett internationellt nätverk, säger Miro Malmelin, direktör för Hanken & IFL Corporate Development. Hanken & IFL Corporate Development placerar sig på elfte plats i världen inom området skräddarsydda program för företag. Där ryms endast två andra nordiska aktörer med i Financial Times rankning: HSE (55:e plats) och BI Norwegian School of Management (65: e plats). Financial Times genomför årligen en rankning av världens handelshögskolor, universitet och andra institutioner som
Miro Malmelin
erbjuder olika former av ledarutvecklingsprogram. Dessa utvärderas utifrån ett tiotal kriterier och genom omfattande intervjuer med deltagare, inköpare av utbildningar, samt utifrån kvantitativ information tillhandahållen av respektive aktör. Financial Times utvärderar hundratals aktörer av vilka de 45 bästa presenteras på rankinglistan www.ft.com/businesseducation. n
KALENDERN 12.6
EM Sofie Kulp-Tåg disputerar vid Svenska handelshögskolan i Vasa (finansiell ekonomi) med doktorsavhandlingen ”Modeling nonlinearities and asymmetries in asset prices”. Opponent: professor Nikifors Laopodis, Fairfield University, CT, US. Kustos: professor Johan Knif, Svenska handelshögskolan.
13.6
EM Omar Farooq disputerar vid Svenska handelshögsko-
lan (nationalekonomi) med doktorsavhandlingen ”Financial Crisis and Analysts’ Recommendations: Evidence from South-East Asia”. Opponent: professor Wolfgang Bessler, Justus Liebig Universität Gissen. Kustos: professor Tom Berglund, Svenska handelshögskolan.
19.6
EM Nikolas Rokkanen disputerar vid Svenska handelshögskolan (finansiell ekonomi) med doktorsavhandlingen ”Corporate Funding on the Eu-
ropean Debt Capital Market”. Opponent: professor Ulrich Hege, HEC School of Management (Paris). Kustos: professor Mats Hansson, Svenska handelshögskolan.
3.10
Hankendagen 2008 i Vasa. Läs mer på www.hankendagen.fi Följ med alumnbreven och www.hankenalumni.fi för senaste nytt för alumni.
Helsingforshögskolor lierar sig:
Samarbetet stärker Hankens profil Hankens, Arcadas och Helsingfors universitets nya strategiska allians ska trygga den svenskspråkiga högskoleutbildningen i huvudstadsregionen. Högskolorna fortsätter som självständiga enheter, men med utvidgat samarbete inom forskning, utbildning och stödfunktioner. – AVSIKTEN ÄR att göra det lättare för de studerande att avlägga kurser, studiehelheter och biämnesstudier på de andra två högskolorna. Också de av Helsingfors universitets studerande, som inte kan svenska, kan dra nytta av Hankens mångsidiga utbud av internationella kurser och studieprogram, säger prorektor Thomas Wilhelmsson på HU. Redan nu är det möjligt att avlägga kurser vid andra högskolor, men via alliansen och de system som skapas blir det lät�tare. Arcada och HU samarbetar redan inom flera ämnen, bland annat inom de medicinska och naturvetenskapliga utbildningarna. – Arcada har sin nisch som yrkeshögskola och kommer inte att försöka bli något annat, men vi hoppas att det planerade samarbetet med Hanken kring språkcentra går vidare, säger yrkeshögskolan Arcadas rektor Henrik Wolff. Samarbetet har redan inletts med att Hanken och Arcada har grundat egna språkcentra med liknande uppbyggnad för att lättare kunna koordinera kurser och lärarresurser sinsemellan. Hankens rektor Marianne Stenius är förhoppningsfull inför möjligheterna till synergier
mellan de tre högskolorna. – Via samarbetet kan Hanken tydligare profilera sig och förverkliga sin internationaliseringsstrategi. Hanken har huvudansvaret för den svenskspråkiga ekonomutbildningen i Finland och med stöd av alliansen med HU och Arcada kan vi ännu bättre axla det ansvaret. Stenius understryker också fördelen med större utbud av kurser för de studerande och utvidgat samarbete mellan forskarna. Hon hoppas på flere tvärvetenskapliga forskningsprojekt med en internationell och företagsorienterad dimension. – Via samarbetet med HU vill vi bredda kursutbudet för hankeiterna och söka och skapa nya ämneskombinationer inom utbildningen och forskningen. Det finns flera ämnesområden som vi på Hanken saknar men som kunde vara bra för studenterna att lära sig mer om; till exempel ekonomisk historia, filosofi och kulturstudier. Vi vill också attrahera ännu fler och ännu bättre studerande, både nationellt och internationellt. – Språksamarbetet med Arcada är viktigt. Vi måste satsa mer på grundkurserna i olika språk, eftersom de studerandes språkkunskaper när de kommer till Hanken är sämre nu än de var tidigare. Också inom bland annat IT-utbildningen kan hankeiterna dra nytta av samarbetet med Arcada. Alliansen ska ledas av en strategisk styrgrupp bestående av rektorerna för Hanken, Arcada och Svenska Social- och Kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet samt den av HU:s prorektorer som har ansvar för den svenskspråkiga undervisningen. n Åsa Nyman
Arcadarektorn Henrik Wolff har höga förväntningar på samarbetet kring språkundervisningen.
Prorektor Thomas Wilhelmsson på Helsingfors universitet betonar fördelarna för de studerande.
Hankens rektor Marianne Stenius hoppas på tvärvetenskapliga forskningsprojekt med bättre möjligheter till extern finansiering.
Lehtikuva
Finanskrisen blir flerårig – Jag tror inte vi befinner oss i slutet av den nuvarande finanskrisen i USA. Kronologiskt kan vi ännu röra oss i början av den. Det tar två-tre år innan vi är på den säkra sidan av krisen. Förutsatt att myndigheterna inte gör några större misstag.
Johannes Tervo
Gregory Koutmos:
DET SÄGER Gregory Koutmos, professor i finansiell ekonomi vid Fairfield University i Connecticut, USA. Efter några sekunders betänketid tillägger han: – Det kan vara ett väl optimistiskt scenario. Men om krisen pågår längre än två-tre år till, är situationen allvarlig och då kan det finnas orsak att tala om depression. Koutmos beskriver sig som optimist och vill ogärna att man talar om depression. – Det kan skapa panik och ingen vill vara den som blåser i visslan, säger han. Samtidigt noterar han att det redan finns områden i USA som känt av en depression. – Michigan, Florida, Kalifornien i första hand. Men hela landet har känt av nedgången, säger han. Goda kontakter till Hanken Gregory Koutmos har de senaste sex åren årligen besökt Hanken i Vasa i egenskap av Senior Research Fellow. Han har ett långvarigt professionellt och personligt vänskapsförhållande med professor Johan Knif. Koutmos studerar internationella finansmarknader och är speciellt inriktad på riskexponering, marknadsvolatilitet och metoder för att mäta marknadsaktiviteter. För närvarande ser Koutmos risker för stagflation i USA och för betydande inflation i
Europa. – När marknaden är i krisläge försöker den korrigera obalansen. En kris är en manifestation på att någonting har gått fel, en långvarig bubbla eller motsvarande. Frågan vi kan ställa nu är vad vi kan göra för att undvika en upprepning i framtiden. Gregory Koutmos efterlyser bland annat mindre aktivitet från centralbankerna. – I nuläget vet jag inte vad som kunde göras, men på sikt vore det bättre om centralbanken gjorde mindre än att den gör mera. I en fri marknadsekonomi skall centralbanken vara en ”lender of last resort”, inte reglera krediter. Sätter man pris på krediter sätter man också priset på mycket annat, säger Koutmos.
prisbubbla, säger Koutmos. Han betonar att tidigare kriser i huvudsak har varit lokala, berört delar av USA eller till exempel varit en bostadsprisbubbla i Finland. Den nuvarande bubblan tenderar att vara internationell, det pågår ett bostadsprisfall i USA och samtidigt i Irland och Spanien. Utvecklingen i USA påverkar alla, säger Koutmos. Enligt Koutmos kan tidigare spridda risker nu korreleras lättare. – Tidigare spreds en kris inom en finanssektor inte nödvändigtvis till andra finanssektorer. Nu kan kriser spridas lättare från en sektor till nästa, det finns större ”systemic risks”, det vill säga risker som påverkar hela kretsloppet.
Bostadspriserna avgör inte allt Vissa bedömare uppfattar frågan hur mycket de amerikanska bostadspriserna faller som den mest kritiska. Vad anser ni? – Det är en kritisk fråga. Det betyder att också att värdet på säkerheter har sjunkit. När bostadspriserna faller, faller även värdet på säkerheterna. Det innebär en kedjereaktion, säger Koutmos, som bedömer att nedgången i bostadspriserna i USA kan pågå i fyra-fem år. Men är bostadspriserna den avgörande frågan? – För närvarande har den manifesterat sig så, men inte överlag. Det är ju inte länge sedan det rådde en bostads-
Många utmaningar Finanskrisen sammanfaller med det pågående presidentvalet i USA. Hur påverkar valet och dess utfall finansmarknaden? – När ”the mood is sour”, det råder missnöje, betyder det problem för den som styr, så det är till fördel för demokraterna. Och även om de skulle lösa finanskrisen tidigt kan demokraterna få en klar fördel av situationen. Samtidigt måste vi minnas att USA också är involverat i ett flerfrontskrig och det kan inte vara någon positiv faktor för någonting. Det bör också tas med i beräkningarna när man estimerar ekonomin, anser Koutmos. Trenden att många företag
Gregory d. KOUTMOS n Familj: hustru och tre barn. n B.Sc. (Economics and Business) från Graduate School of Business and Economic Studies, Grekland. n MA (Economics) från City College, City University of New York. n PhD (Graduate Scool and University Center), City University of New York. n Professor of Finance vid Charles F. Dolan School of Business vid Fairfield University sedan 1998, tidigare Associate Professor vid universitetet. Fungerade dessförinnan som biträdande professor vid Catholic University of America. n Specialområden: Financial market volatility, equilibrium asset pricing models, fixed income securities och risk hedging.
drar in sina anställdas hälsovårdsprogram och sjukförsäkringar har diskuterats mycket under det senaste året i USA. Det inverkar på medelklassens köpkraft och därmed indirekt på konsumtionen och sparbenägenheten. Hur inverkar det på bostads- och finanskrisen? – Jag tror inte det här är en krisfråga, men det är en viktig samhällsfråga. Sjukförsäkringar handlar om samma saker som pensionsfrågan. Precis som folk har privata pensioner skulle man också teckna privata sjukförsäkringar. Men det förutsätter att lönenivån ger den möjligheten, säger Koutmos. Han anser själv att det inte är arbetsgivarens uppgift att syssla med sjukvårdsförsäkringar och avvisar det han kallar ”en socialisering av sjukvårdssystemet”. Sparande impopulärt Enligt Koutmos kan hushållens sparbenägenhet inte sjunka lägre än den har gjort i USA. Han ser en orsak till det i att systemet med för låga sparräntor straffade sparandet. – Nu tror jag USA har nått gränsen för negativ sparbenägenhet, säger han. Koutmos bedömer att den amerikanska ekonomin får räkna med en tillväxt under två procent i år, kanske nära en procent. Och 2009? – Läget är ännu för högvolatilt för att kunna göra prognoser för år 2009. Men det finns inte några orsaker att vara optimistisk inför 2009 heller. Inför framtiden ser Koutmos tillväxtmöjligheter inom energisektorn. – Det är litet tidigt att säga att någon specifik energiform blir vinnare. Olja, gas, kärnkraft, sol, vind, allt det här är energi. Kärnkraften kommer säkert att spela en större roll än hittills och hålla oljepriset nere. En god bieffekt av höga oljepriser är ju nödvändigheten att utveckla andra alternativa energikällor, säger Koutmos. n Peter Ehrström
FORSKNING Centralisering gör inte marknaden effektivare
• Sök andra alumner • Prenumerera på nyheter • Rekryteringskanal • Månatligt alumnbrev • Tidningen Hanken
kan vara lättare att ingå i hjorden, då är man heller aldrig ensam om att göra fel, säger han. Effekterna av finanskrisen i USA blir lägre i Finland än i Europa överlag, uppskattar Knif, delvis för att Finland har mycket export till Asien i sin handelsbalans. – Krisen får effekter, men inte så allvarliga som i Europa överlag. Men spillover-effekter får vi räkna med. Johan Knif ser vissa likheter med USA i fråga om hushållens minskade sparbenägenhet. – Även här har hushållens lånestorlekar ökat, men ökad inflation får en långsam, positiv effekt för låntagarna, säger han. Inom energisektorn ser Johan Knif goda möjligheter i framtiden för större variation och olika alternativ. – Det behövs diversifiering, för det skulle göra energimarknaden mera stabil, framhåller Johan Knif. n
Professorerna Johan Knif vid Hanken och Gregory Koutmos på Charles F. Dolan School of Business vid Fairfield University har ett gott samarbete över Atlanten.
10
Har Du en examen från Hanken?
Hanken arrangerar exklusiva alumnseminarier och evenemang flera gånger per år i Helsingfors, Vasa och utomlands. Välkommen med i alumngemenskapen!
www.hankenalumni.fi
MBA Annual Summer Summit Friday, August 22nd, 2008
Reserve the date! The 5th Annual Summer Summit for Hanken MBA Alumni will be held on this date.
PE
Johannes Tervo
– VI SER allt större aktörer som agerar globalt. Allt färre aktörer kontrollerar allt mera kapital. Vi ser det också i trenden att slå samman banker och försäkringsbolag till finansvaruhus. När beslutsfattandet sköts av allt färre betyder det samtidigt färre rekommendationer om vad som bör göras och det gör inte nödvändigtvis marknaden mera effektiv, säger Johan Knif, professor i finansiell ekonomi vid Hanken. Inom centralbankssystemet ser han samma tendenser och risker som i finanssektorn. – Hjordbeteendet finns även där. Europeiska centralbanken är en centralisering av centralbanker. Och om det skapades en global centralbank vore centralbankssystemet mycket centraliserat, anser Knif. Johan Knif efterlyser mera självständigt tänkande för att motverka trenden att marknadsaktörerna allt oftare lyssnar på samma signaler och reagerar likartat. – Folk borde vara modiga nog att tänka själva. Men det
Kom med i Hankens alumnnätverk!
Är Ålandsbanken en bank i din smak? Gör ett smaktest på www.alandsbanken.fi helsingfors - esbo - tammerfors åbo - pargas - vasa - åland - tfn 0204 29 011
Hankendagen 3.10.2008 i Vasa - en hel dag för kunskap och nätverk Hör om det senaste inom forskning och näringsliv Den fjärde årliga Hankendagen erbjuder dig som alumn ett exklusivt tillfälle att höra och diskutera om det senaste inom ekonomi och business. Seminariets huvudtalare är Ole Johansson, Wärtsiläs vd och koncernchef. Under dagen har du också en möjlighet att höra om det som intresserar just dig - du har åtta olika vetenskapssmedjor att välja mellan. Vetenskapssmedjorna representerar det senaste från Hanken med en stark koppling till det aktuella inom näringslivet. Träffa andra Hankenalumner Under Hankendagen träffar du gamla studiekompisar och stiftar nya bekantskaper. Förutom att själva dagsprogrammet erbjuder dig en möjlighet till att göra detta, är speciellt kvällsprogrammet planerat enbart för social samvaro under festliga omständigheter. Vi inleder kvällen med middag på Strampen och fortsätter med eftersläpp på Cella Nova.
9.00
Registrering och morgonkaffe
9.30
Öppning av Hankendagen Rektor Marianne Stenius, Hanken och prorektor Sören Kock, Hanken
9.45
Hanken - din partner Näringslivskoordinator Eva Hellman, Hanken och fortbildningsdirektör Björn West, Hanken
10.00
Lokala lösningar för globala marknader Verkställande direktör och koncernchef Ole Johansson, Wärtsilä Oyj Abp
10.45
Kaffepaus Vetenskapssmedjor I
11.15 Fonder och fondevaluering
Koncept 720°
Överassistent Benny Jern, Hanken
Professor Lars-Johan Lindqvist, Hanken
Relationship Manager Johnny Forsman, Glitnir
Överassistent Annika Ravald, Hanken
Moderator: professor Johan Knif, Hanken
Vd Sture Udd, UpCode
Modern controlling i teori och praxis
How to Successfully Establish Business Relationships in Russia
Professor Jan Wallin, Hanken
EM Tamara Galkina, Hanken
CFO Dag Sandås, The Switch
General Manager Jens Wiklund, ZAO Svenska Handelsbanken
Moderator: professor Tage Vest, Hanken
Moderator: pofessor Peter Björk, Hanken
Moderator: FM, projektkoordinator Anna Franzén, Hanken
12.30
Lunch
13.30
Vetenskapssmedjor II Det perfekta avtalet Professor Petri Mäntysaari, Hanken Näringslivsrepresentant
Vd Mats Östergård, Unituli
Att veta vad vi kan och borde kunna - kunskapskartläggning, ett strategiskt verktyg för kompetensutveckling
Språk och kulturell kompetens som konkurrensfördel
How to Successfully Establish Business Relationships in Russia
Lektor Märta Båsk, Hanken
EM Tamara Galkina, Hanken
Överassistent Tua Haldin-Herrgård, Hanken
PR Chef Marit Holmlund-Sund, Wärtsilä Corporation
General Manager Jens Wiklund, ZAO Svenska Handelsbanken
Human Resource Manager Olav Hellman, KWH Mirka
Partner Kenneth Blomquist, KPMG
Vd Mats Övergård, Unituli
Moderator: lektor Tua EricssonKnif, Hanken
Moderator: FM, projektkoordinator Anna Franzén, Hanken
Moderator: professor Sören Kock, Hanken
14.45
Kaffepaus
15.15
Connecting People Lars Losvik, Pro Futura Utbildning
16.00
Avslutning av seminariedagen och cocktails
19.00
Middag på Strampen
11
För mer information och anmälan se www.hankendagen.fi
ALUMNI Lehtikuva
Ännu på 1990-talet måste mäklarna ha en plats på golvet på New York-börsen för att få handla med aktier. Idag behövs bara en dator.
Stora börsnätverk dominerar akt PAUL BENNETT talade på ett alumnseminarium på Hanken i Helsingfors i slutet av april. En stor del av diskussionen under seminariet handlade om de bestämmelser som reglerar börshandeln i USA. Bennett kastade fram tanken att börserna i framtiden kanske snarare borde kallas för finansbörser eftersom där handlas med flera olika placeringsinstrument. Han påpekade att börserna i Asien växer kraftigt och att det är möjligt att där uppkommer egna globala börser. Paul Bennett inledde sin föreläsning One Big Stock Exchange? – Tomorrow’s Stock Market med att konstatera att de flesta säkert känner igen den klassiska bilden av en börs: ett stort golv där folk viftar med händerna. Förr måste man faktiskt ha en plats på golvet för att kunna köpa och sälja värdepapper. – Så var det ända fram till mitten av 1990-talet. I dag har datoriseringen har slagit igenom och ingen fysisk närvaro krävs för att
12
– Inom tio år kommer vi att se en utveckling mot ett litet antal stora, helt och hållet globala, börser och mindre börser som konkurrerar i marginalerna. Det sade Paul Bennett, vicepresident och chefsekonom på New York Stock Exchange. göra affärer på börserna, inte i New York, London eller någon annanstans. Då Bennett talar om dagens börser använder han ofta ordet network. Enligt honom karaktäriseras börshandeln i dag av olika nätverk som konkurrerar med varandra. Hans egen börs New York Stock Exchange, som också äger den europeiska börsen Euronext, är ett sådant nätverk. Nasdaq OMX är ett annat. Nätverken konkurrerar med bland annat produkturval, pålitlighet och snabba transaktioner. Automatiserat beslutsfattande I USA sköts hälften av börshandeln av datorer. Bennet beskrev hur datorerna i realtid följer med handeln och hur allt större delar av beslutsfattandet är au-
tomatiserat. Om någon till exempel vill köpa tiotusen av ett visst företags aktier använder sig datorerna av uppgifter om tidigare handel och avgör om det är fördelaktigare att köpa samtliga aktier på en gång eller i mindre partier. Han fick frågan om det kommer att bli möjligt att handla på börserna 24 timmar om dygnet. Enligt Bennett går utvecklingen i den riktningen. – Men jag tror inte att det har att göra med automatiseringen utan det är ett resultat av vad kunderna vill ha. Stordriftsfördelar gynnar de stora och trenden går mot allt större börser och allianser där man utnyttjar samma teknologi. Ändå ser Bennett ingen risk för monopol. – Vi kommer att se stora
börser men också konkurrenter som dyker upp runt omkring. Det finns ändå möjligheter för mindre aktörer, sade Bennett och påpekade att de stora trots allt inte kan göra allting rätt. Stränga regler Enligt Paul Bennett pågår en globalisering av de bestämmelser som reglerar värdepappershandeln. Lagstiftarna är medvetna om att medborgarna i det egna landet investerar utomlands och vill inte ställa sig i vägen. Bennett tog upp GAAP (Generally Accepted Accounting Principles) som håller på att förenhetligas med IFRS (International Financial Reporting Standards). IFRS är ett regelverk för redovisning som regleras av International Accounting Standards Board. GAAP är en samling rekommendationer för redovisning, som det amerikanska Financial Accounting Standards Board utarbetat och som de företag som är noterade på börser i USA måste följa. – Koncepten konvergerar
och blir allt mer lika varandra. Publiken ställde flera frågor om Sarbanes-Oxley Act (SOx), som är en lag som syftar till att skydda placerare mot bedrägerier genom att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen i företag som är noterade på börser i USA. SOx har kritiserats för att vara för byråkratisk och för dyr för mindre företag. I publiken påpekades också att vissa företag vill lämna de amerikanska börserna på grund av SOx. Bennett anser att företagen trots allt har stor nytta av att vara noterade i USA eftersom det visar att de förbundit sig att uppfylla SEC:s (U.S. Securities and Exchange Commission) stränga krav. Det ger placerarna en större trygghet, vilket kan höja värdet på företagets aktier.
tiehandeln Han trodde inte att börserna kommer att börja tävla om företagens gunst genom att införa lösare regler. – När de stora kinesiska statsbolagen vill bli noterade sker det i USA eftersom de i så fall visar att de accepterar SEC:s regler och krav. n
Överassistent i informationsbehandling
Våren då ekonomavhandlingarnas antal tredubblades VÅREN HAR satt fart på våra avhandlingsskrivande studenter. Det gäller naturligtvis inte enbart ämnet informationsbehandling utan hela Hanken. Men i ett litet ämne där vi normalt haft relativt få utexaminerade känns en tredubbling av antalet ekonomavhandlingar som väldigt mycket jämfört med det normala. Orsaken står som vi alla vet att finna i den så kallade Bologna-processen och att det nu funnits en klar datumgräns inom vilken man måste avlägga kurser och lämna in en avhandling för att kunna utexamineras enligt den tidigare examensstadgan. Många äldre studerande har varit glada för denna extra puff och verkligen antagit utmaningen att klara av studierna. Inom informationsbehandling har vi sett en bredd i de teman som tas upp i ekonomavhandlingarna. Den tekniska utvecklingen finns med men också Det finns bredd slutanvändaren. Det avhandlingarna i de teman som har gemensamt är att nästan alla tar tas upp i upp möjligheter men också nackdelar med den ökande användningen av avhandlingarna internet. Jag har som handledare haft förmånen att komma i kontakt med bland annat en undersökning som kartlagt studenters kunskap om och attityder till spionprogram på datorer, en studie som tar upp också negativa sidor i att använda internet. Kommunikation inom företag och användarnas attityder tas upp i en studie om införandet av intranät. Utvecklingen mot e-handel inom fastighetsförmedling är i ett intressant brytningsskede och i en avhandling om utmaningar och möjligheter med elektroniska auktioner ges läsaren en god bild av fastighetsförmedlingsbranschen. För närvarande kan utomstående i regel ta del av ekonomavhandlingarna endast på Hankens bibliotek, men i planerna finns att göra dem mera lättillgängliga i elektronisk form. Ämnet informationsbehandling har aktivt medverkat i ett projekt där Hanken har tagit i bruk publikationsdatabasen DHanken, där bland annat doktorsavhandlingar och forskningspublikationer skrivna av forskare på Hanken görs öppet tillgängliga i fulltext via internet. I framtiden kan ekonomavhandlingarna också inkluderas i denna databas. n
”
”
Casper Almqvist
Casper Almqvist
Börshandeln karaktäriseras av stora nätverk som konkurrerar med varandra, sade Paul Bennett från NYSE.
Turid Hedlund
13
Nokia
Mera mobilt mer Minna Pihlström lever som hon lär. Hon äger ingen bil och mobilen är hennes bästa redskap för att orientera sig i buss-, spårvagns- och metrodjungeln i Helsingfors. Hon efterlyser flera tjänster för att underlätta vardagen för hugade mobilanvändare på vift. Pihlströms doktorsavhandling om mobila tjänster godkändes i april. – JAG DRÖMMER om dagen då taxicentralen vet exakt var jag finns när jag beställer en taxi, utan att jag själv behöver meddela adressen, visionerar Pihlström. Hennes avhandling heter Perceived Value of Mobile Service Use and Its Consequences. I den hävdar hon bland annat att kunderna sällan är lojala mot en specifik leverantör av mobila tjänster. Ofta känner de inte heller till vem som erbjuder tjänsten. – Möjligheterna med mobila tjänster har inte utnyttjats tillräckligt ännu. Dels handlar det om att marknadsföringen inte når fram, dels finns det ännu mycket utrymme för nya tjänster. Företagen borde koncentrera sig på hur de kan erbjuda sina kunder mervärde, anser Pihlström. Nytta framom nöje Bland dem som svarade identifierade hon två användargrupper, de som är ute efter nytta och de som söker nöjen. Hon påstår att tjänster som underlättar användarens vardag kommer att vinna loppet. – Mobilen är varken tids- eller platsbunden, vilket betyder att den kan underlätta livet avsevärt för dem som har ont om tid och är väldigt rörliga. Hon tror att det kanske finns flera användargrupper i framtiden.
14
– Till exempel webb 2.0tjänster, som har en social dimension, det vill säga där man kan göra saker tillsammans med andra, kommer säkert att används också med mobilen. Det förutsätter att tjänsterna blir enklare och snabbare att använda med en apparat som ryms i handen. – Tjänster som har en social och emotionell dimension har den fördelen att användarna blir mera bundna till dem. Tjänster som används på basen av rationella orsaker får inte lika lojala kunder. Konkretisera nyttan I sin avhandling har Minna Pihlström begränsat sig till dem som redan använder mobiltjänster. Hon medger att det finns en stor grupp människor som inte ännu förstår sig på eller har hittat tjänsterna. Mobilen är för dem ännu enbart en telefon. – Det är en utmaning att få nya användare och det finns alltid en viss grupp som inte är intresserad av nya tjänster. Det viktigaste på dagens mobilmarknad är att få dem, som är intresserade av mobila tjänster, att använda dem mera. – Jag tror också att det lönar sig för företagen att koncentrera sig på snäva målgrupper, till exempel intressegrupper eller hobbygrupper. Pihlström nämner som ex-
empel fritidsfiskare som kan beställa fiskekort med hjälp av mobilen eller turister som vill veta mera om evenemang och attraktioner på de orter som de besöker. I marknadsföringen borde företagen konkretisera nyttan av tjänsterna bättre. – De borde definitivt kommunicera med termer som kunderna förstår och använda konkreta exempel för att visa värdet av att utnyttja tjänsten i en viss situation. Priset kan enligt Pihlström vara ett problem för vissa kunder. Särskilt med mobiltjänster är det svårt att veta vad de kostar och hur de faktureras. Men: – För dem, som redan har erfarenhet av att använda tjänsterna, är nyttan viktigare än priset. I situationer där man behöver information snabbt eller inte har kontanter kan mobilen vara till hjälp, till exempel för att undvika pinsamma situationer. Undersök på förhand Pihlström efterlyser också flera och vettiga tjänster. – Helt klart behövs det mera nyttigt innehåll, inte reklam! Innehållsproducenterna kommer säkert att ha en stark position i framtiden. Men enligt Pihlström är det svårt att göra upp prognoser för framtiden. Just nu verkar det tyvärr som om de flesta företag väntar och ser vad andra gör. – De, som erbjuder tjänster just nu, gör rätt i att samtidigt göra kundundersökningar och följa upp vilka tjänster som används och vilka som inte används. Dessvärre borde de också utföra kundundersökningar innan de lanserar nya tjänster. Som det nu är används
mycket pengar på tjänster som aldrig slår igenom. Minna Pihlströms pågående och kommande projekt berör just dessa frågor. Fram till hösten är hon engagerad i det Tekes-finansierade projektet VALU. Målet är att utveckla verktyg för att redan i produktutvecklingsfasen sporra utvecklingsteamen att tänka mera kundorienterat. Verktyget ska hjälpa teamen att identifiera på vilka sätt nya produkter och tjänster erbjuder värde för potentiella kunder. Tanken är att företagen på det viset bättre kunde utveckla tjänster och produkter för snäva målgrupper. Tjänsterna borde dessutom stöda kundernas personliga värderingar. Gemensamt språk saknas – VALU-projektet är ett samarbetsprojekt mellan Tekniska högskolan i Tammerfors och Hanken. Samarbetet mellan marknadsförare, psykologer, teknologer och formgivare har resulterat i nya kreativa metoder att samla in och utnyttja kundinformation. – I projektet arbetar vi tillsammans med specialister på användbarhet vid sex olika företag. Ett gemensamt problem är att det fattas ordentliga redskap för att identifiera behovet av nya innovativa tjänster och produkter. Därtill fattas en gemensam kod, arbetsgruppens medlemmar talar om samma sak men på lite olika sätt. – Många gånger verkar det som om formgivare, teknologer och marknadsförare har svårt att förstå varandras begrepp. Därför inledde vi projektet med att utarbeta en gemensam vokabulär, som grupperna kan utnyttja för att bättre förstå varandra och kunden.
Laura Rahka
rvärde Helst både akademiker och konsult Pihlström inledde sina studier vid Hanken med marknadsföring som huvudämne och informationsteknologi som biämne. Efter studierna jobbade hon inom reklambranschen i Salomaakoncernen. Intresset för en akademisk karriär väcktes när hon insåg hur svaga kunskaperna om kundbehov var inom teknologirelaterade områden. Hon ville skapa konkreta verktyg och ramar för att göra det lät�tare att planera tjänster med fokus på kunden. – Den information, som marknadsföringsplanerarna fick av kundföretagen, var ofta teknologiorienterad. Den gav sällan bra beskrivningar av vilken konkret nytta eller vilket värde tjänsten skulle ge åt kunden. – För mig skulle det vara optimalt att få kombinera forskning och konsultation. Jag tycker att det är viktigt att forskningen är relaterad till praktiken inom företag. Pihlström har även blivit tillfrågad om att jobba utomlands. Bland annat har hon blivit uppringd från universitetet i Auckland, Nya Zeeland, där hon var gästforskare under ett års tid. Men just nu tänker hon inte lämna hemlandet. – Jag gifte mig för ett år sedan, så det är inte aktuellt att åka utomlands nu.
hemma, så jag betalar biljetter med mobilen. Fritiden är knapp, och då sportar Pihlström gärna tillsammans med andra likasinnade. Hon ska både paddla och segla i sommar. – Visst, mobilen är med då också. Jag kollar väderleksutsikterna, skrattar hon. För utlandsresor visionerar Minna Pihlström om en engångsmobil. – Min man och jag sk a åka till Barcelona och Zag reb i sommar. Jag skulle bra kunna tänka mig att på flygfältet köpa en engångsmobil som man kan använda under resan och slänga på vägen hem till Finland. I den skulle finnas kartor och nyttig information. Innehållet skulle alltså vara viktigare än själva apparaten, säger hon. n Laura Rahka
Utan bil, med mobil Mobilen är viktig för Pihlström, eftersom hon inte äger någon bil. – Jag kollar ofta tidtabeller och kartor, samt vägbeskrivningar för hur man tar sig från punkt A till punkt B. Dessutom glömmer jag ofta bankkortet
Minna Pihlström äger ingen bil. I stället orienterar hon sig i huvudstads regionens kollek tivtrafikdjungel med sin mobil.
15
Sju nya Han Benita Gullkvist lektor i redovisning
Redovisarens nya roll FÖRETAGEN HAR under senare år strävat efter att effektivera ekonomifunktionerna. De har centraliserat ekonomiavdelningarna till interna affärsenheter, så kallade Shared Service Centers (SSC), eller utlokaliserat ekonomifunktionen helt eller delvis till utomstående affärspartners. De har satsat på ny informationsteknik (IT) för att automatisera och effektivera processerna. Dessa exempel på organisatoriska och tekniska förändringar återspeglas också i arbetsuppgifterna. Dagens redovisare ska inte bara vara experter på redovisning. De ska också vara väl insatta i affärsverkRedovisaren ska förse föresamheten. Då rutinmässiga uppgifter upptar allt mindre tid - i takt med att tagsledningen digitaliseringen av affärsprocesserna med relevanta ökar - riktas fokus allt mer på att förse beslutsunderledningen med relevanta beslutsunlag i realtid. derlag i realtid. Vikten av framtidsprognoser betonas framom förverkligade historiska fakta. Rapporteringen sköts kanske inte längre av ekonomiavdelningen utan beslutsfattarna tar själva vid behov fram informationen ur affärssystemet – om systemet kan leverera den. Ekonomiavdelningens roll förändras mot att utveckla rapporteringsunderlag och analysera informationen i stället för att producera den. Vidare hävdas att controllerns roll som en objektiv resurs i företagets strategiska ledning allt mer stärks. Förändringar i ekonomipersonalens uppgifter har också framhållits vid IT-införandet. I integrerade affärssystem övertar personer på andra poster i, eller utanför, företaget vissa uppgifter som tidigare sköttes av ekonomiavdelningen. Som exempel kan nämnas konteringen av inköpsfakturor som numera kan baseras på uppgifterna i inköpsordern. Dålig kvalitet på indata kan ge problem senare i ekonomistyrningen och rapporteringen. Ovannämnda utgör endast några exempel på pågående förändringar. Hur upplever du ekonomifunktionens roll i det företag där du arbetar? Har rollen förändrats och i så fall hur? Om du vill dela med dig av dina erfarenheter eller kommentera ovanstående, hör gärna av dig via e-post till mig: benita.gullkvist@hanken.fi. n
”
”
16
HANKENS ALUMNRÅD har i maj 2008 utsett sju nya Hankenambassadörer. Hankenambassadörerna är en grupp alumner som fungerar som ambassadörer för högskolan och bidrar till att sprida Hankens goda rykte. De fungerar som goda förebilder för studerande och bidrar till att locka framstående forskare och övriga anställda till högskolan. Ambassadörerna hjälper också högskolan med råd och dåd vid behov, till exempel på det politiska planet. Hankenambassadörerna är en stödgrupp för Hanken, både när det gäller marknadsföring och intressebevakning. Mikael Lilius fungerar som ambassadörernas ordförande. Av den ursprungliga ambassadörsgruppen fortsätter följande ambassadörer som aktiva galjonsfigurer för högskolan: Caspar Berntzen, Christina Dahlblom, Alexander Ehrnrooth, Jorma Halonen, Björn Hartman, Petri Kokko, Staffan Kurtén, Mikael Lilius, Fredrik Nars, Kaj Rönnlund, Catharina Stackelberg, Mikael Still, Maria Österåker och Benita Öling. De aktiva Hankenambassadörerna är 21 till antalet. Ambassadörerna tillträdde år 2005 och i år skedde den första rotationen bland ambassadörerna då sju ambassadörer valde att ta en mindre aktiv roll och ge utrymme för nya personer. De personer som avgår från den aktiva ambassadörsrollen är fortfarande Hankenambassadörer. Följande Hankenambassadörer fortsätter med en mindre aktiv ambassadörsroll: Ingalill Aspholm, Henrik Ehrnrooth, Jannica Fagerholm, Henrik Lax, Lotta Lindén-Svarvar, Thomas Pimenoff och Roger Talermo. Hanken tackar dem för deras insatser för högskolan. Läs mer om Hankenambassadörerna på www.hankenalumni. fi . n
nkenambassadörer
Philip Aminoff styrelseordförande, Electrosonic Group Oy Ab
Markus Fabricius landschef, Intip
Leena Kahila-Bergh informationsdirektör, Fiskars Oyj Abp
Veronica Lindholm Nordisk marknadsföringsdirektör, Walt Disney International
Heidi Schauman ekonom, Finlands Bank Hannu Ryöppönen vice vd & CFO, Stora Enso
AV ERFARENHET VET VI ATT
DET OFÖRUTSEDDA OFTA BLIR VERKLIGHET.
Karsten Slotte koncernchef, Fazer
17
MBA
Stort intresse för internationellt – DE SOCIALA nätverken är oerhört viktiga. I allt som vi gör försöker vi stärka banden både mellan deltagarna men också mellan grupperna. Det har fungerat jättebra, faktiskt till och med så bra att det har lett till nya affärsidéer, berättar Patrick Furu, direktör för Hanken MBA. Mentornätverket, som startades år 2007, är ett led i utvecklingen. Mentorernas praktiska uppgifter med att lotsa sina adepter vidare varvas med gemensamma träffar och evenemang. – Vi ska faktiskt på en mentorlunch just idag, berättar Furu när tidningen Hanken ringer för att intervjua honom.
Heterogena grupper målsättningen Gruppen av MBA-deltagare har under de senaste åren varit ungefär lika stor, cirka 25 personer. Ansökningarna har varit betydligt flera, vilket vittnar om intresset för programmet. – Vi har kunnat välja de bästa, och det syns på kvaliteten i diskussionerna och slutarbetena. Samtidigt har vi kunnat skapa heterogena grupper, där det finns personer från olika branscher och med olika bakgrund, nationalitet och kön, berättar Furu. Antalet kvinnor har varierat mycket mellan årskullarna. I år är förhållandet mellan könen jämnare, med cirka 40 procent kvinnor och resten män.
– Det är bra för kursen att ha så stor variation som möjligt. Något år hade vi endast en handfull kvinnliga deltagare, och diskussionerna led, anser Furu. Strategisk förändringsagent Hankens goda rykte inom kundrelationsforskningen har gynnat även Hanken MBA. – Hanken är världskänd för sitt teoretiska kunnande inom kundrelations- och tjänstemarknadsföring. Vi vill värna om det goda ryktet och omsätta det teoretiska kunnandet i praktiken genom att ta så bra hand om våra kunder, deltagarna, som möjligt, understryker Furu. MBA-programmet har också fått beröm för att det ger deltagarna ett bredare perspektiv. – Vi erbjuder ett helikopterperspektiv. Det är viktigt att tala om kopplingarna mellan de olika ämnena så att man lär sig se den röda tråden, säger Furu. – Våra deltagare kan, om de själva vill, bli strategiska förändringsagenter!
Matias Uusikylä
Ett år efter 10-årsjubileet satsar Hanken MBA hårt på sitt program för internationellt ledarskap. Programmet har väckt mycket intresse och svarar på en tydlig efterfrågan. Satsningen på sociala nätverk uppskattas högt av deltagarna.
Den som satsar mycket får också mest För hugade rekommenderar Furu ett grundligt övervägande. Om man verkligen vill ta en MBA, ska man vara beredd att satsa på det. – Man ska gärna diskutera både med familjen och arbetsgivaren, så att ramarna för studierna är ok. Man ska ha både tid, energi och möjlighet
DET ÄR INTE lätt att välja en enskild bok ur den strida strömmen av ny metodologisk litteratur, inte heller från den offentliga statistikproduktionen. Med anknytning till den sistnämnda vill jag lyfta fram Folktingets rapport Finlandssvenskarna 2005 som innehåller viktig information inte minst för alla aktörer inom utbildning på svenska i Finland. Vi lär oss att finlandssvenskarnas demografiska situation på många sätt är god, men att det är viktigt att studera åldersgrupper och regioner skilt för sig. Detta gäller till exempel studerande eller barn i skolåldern, i fråga
18
om planering av utbildning. Författaren, “Svenskfinlands demograf” professor Fjalar Finnäs, beskriver också en starkt ökad tvåspråkighet inom såväl kommuner som familjer och ett ökande antal svenskregistrerade barn. Trots det sistnämnda har vi fortsättningsvis ett betydande tillskott av finskregistrerade barn i den svenska skolan. Antalet svenska studenter kommer att bibehållas eller öka under några år framöver. I förbigående noteras att antalet personer med andra modersmål än finska eller svenska sedan några år tillbaka är den grupp som växer mest.
Finlandssvenskarna 2005 - en statistisk rapport, Folktingets rapport nr 43, 2007 finns på Folktingets webbsidor. Rolf Nevanlinna (18951980) var en av Finlands internationellt mest kända matematiker, professor vid Helsingfors universitet och Zurich tekniska högskola, rektor för HU och akademiker. Professor Olli Lehto, även han matematiker, rektor och kansler för Helsingfors universitet och akademiker, har skrivit en Gunnar Rosenqvist Professor i statistik
Matias Uusikylä
PROFESSORN REKOMMENDERAR
ledarskap
Ett nytt sätt att tänka Patrik Forsström utexaminerades från MBA-programmet i december 2007. För honom var det välinvesterade pengar och han fick ut mycket mera av studierna än han väntat sig. HANKEN MBA har berömts för sin förmåga att integrera de olika ämnena så att deltagarna får ett helhetsperspektiv. Det här var också en av orsakerna till att Patrik Forsström, avdelningschef på Finnair, sökte sig till utbildningen. – Jag ville lära mig ett helt nytt sätt att tänka och se saker
Patrik Forsström (till vänster) är nöjd med sin MBA-utbildning. MBA-direktör Patrick Furu hjälper MBA-studerande att skapa nätverk.
att studera, påminner Furu. – MBA-studier är en mycket givande erfarenhet. Och ju mer man satsar, desto mera får man ut av det! n Laura Rahka
intressant biografi över Nevanlinnas verksamhet och liv; Korkeat maailmat. Rolf Nevanlinnan elämä, utgiven på Otava 2001. Nevanlinna var inte bara forskare och lärare utan även kulturellt och samhälleligt engagerad och aktiv. Intressant är bland annat hur intresset för musik och matematik går hand i hand hos Nevanlinna. Georg Henrik von Wright (1916-2003) är yngre än Nevanlinna, men också här, i memoarerna Mitt liv som jag minns det (Söderströms förlag, 2001) får vi en mycket intressant exposé över vetenskaplig verksamhet och mänskligt liv som sträcker sig över de-
ur ett mera strategiskt perspektiv, berättar han. Forsström har en lång karriär inom flygbranschen bakom sig. Han har jobbat både med intäktsbokföring och it-investeringar. Han valde att satsa på finansiell ekonomi. Sociala nätverk och givande diskussioner Forsström tycker att Hanken MBA har lyckats bra med att skapa blandade grupper. – Det sociala nätverket är kanske viktigast, men också diskussionerna gav en hel del. Jag fick en inblick i andra branscher. – När man jobbar länge med samma saker och människor
utvecklar man ett visst sätt att tänka, och det kan bli en svaghet om man inte är uppmärksam. Personligen har Forsström nytta av sin MBA varje dag. – På min avdelning ser vi tre fjärdedelar av Finnairs omsättning susa förbi varje dag, berättar han. Nu ser jag helheten tydligare och kan föra en bättre diskussion med dem som jobbar inom företagsfinansieringen. Patrik Forsström har ett förbättringsförslag: – Flera internationella föreläsare och studiebesök. Vårt studiebesök till London var jättelyckat. n LR
HANKEN MBA - - - -
tvåårigt, engelskspråkigt studieprogram specialiseringsområden: finansiell ekonomi, relations- och tjänstemarknadsföring, internationell företagsledning ca 25 deltagare per kurs ansökningskrav: grundexamen och minst fem års arbetserfarenhet
Ansökningstiden för MBA-studier 2009 går ut 30.9.2008 Mer info: www.hanken.fi/mba, hankenmba@hanken.fi
cennier. Beskrivningar av möten med Wittgenstein och av beslutet att lämna professuren i Cambridge för att återvända till Helsingfors hör till det som fascinerar mig. Intressant är också att följa med von Wrights utveckling från ”den vetenskapliga republikens slutna rum” tiII ett inflytelserikt och betydande samhälleligt engagemang. Von Wright beskriver också hur han från en rationalistisk syn enligt vilken, med tanke på befolkningsunderlaget, ”ett eller kanske två
universitet kunde täcka behoven av högre undervisning och forskning i hela Norden långt bättre än en växande skara av nya universitet” utvecklades till en anhängare av ”trepunktsmodellen” för den finlandssvenska högskolesektorn. Vi får alltså även en liten lektion i finlandssvensk
högskolepolitik. Von Wright säger att han, så vitt han vet, var den som lanserade termen ”det finlandssvenska universitetet”, men beklagar att denna ”ofta blivit missförstådd i en separatistisk anda som alltid varit mig främmande”. En klar stämma för integration framom isolering. n
19
xxxxx
UR HANKENS BILDARKIV Bilder är tagen på en exkursion som studerande vid Hanken gjorde till Tyskland våren 1936 under ledning av professorerna E. H. Kranck och Hugo E. Pipping. Längst till vänster med ljus hatt ses professor Henrik Schybergson medan den tredje personen från höger med hatt i handen är professor Pipping. Efter ett kortare uppehåll i Reval anlände resenärerna till Stettin och resan genom Tyskland tog sin början. Bland annat besökte resenärerna Hamburg och närvarade vid invigningen av Reichs Autobahn Köln-Düsseldorf. Senare på kvällen ”stormades Tivoli av en skara levnadsglada hankeiter!” Dessutom besökte de Krupp-Werke och i Berlin den olympiska byn och Reichssportfeld där de olympiska spelen hölls senare samma år. Källa: Svenska handelshögskolans årsberättelse 1935–36.
20
PÅ JOBB
Det här gjorde vi...
”SPINDELN i nätet” kunde man kanske kalla Patrik Pada, HSS Medias webbchef. HSS Media är moderbolag i den österbottniska mediekoncern som ger ut dagstidningarna Vasabladet, Österbottens Tidning, SydÖsterbotten och Pietarsaaren Sanomat. – Jag har det operativa ansvaret för koncernens webb. Jag samarbetar med teknikavdelningen och planerar webbannonser tillsammans med annonsavdelningen. Allt som har med koncernens webb att göra styrs härifrån Vasa, säger han. Patrik Pada är 31 och blev i år ekonomie magister med marknadsföring som huvudämne. Han bor i Helsingby i Korsholm med sin fru och två döttrar, ett och tre år. – Den gångna månaden har varit hektisk, konstaterar han och tar fram sin webbkalender och gör en snabb översikt.
avlade hon 1990, med marknadsföring som huvudämne. – Bob Helsinki är ingen traditionell reklambyrå. Vi arbetar fram marknadsföringslösningar utgående från allt från produktutveckling och prissättning till distribution och kommunikation. Vi ser marknadsföring som ett verktyg som skall ge tillväxt, vinst och innovationer för våra kunder. Som en av fem strategiledare på Bob Helsinki leder Maria kundteam, som kan omfatta allt mellan 2 och 12 personer, beroende på uppdragets art. – Vårt jobb är att sätta oss in i kundens affärsverksamhet och marknadsläge, att leta efter idéer som kan föra planeringsprocessen vidare och att identifiera och presentera nya affärsmöjligheter för kunderna. En viktig del av arbetet är att förstå kundens kunder och förstå vilka faktorer som påverkar deras köpbeslut. – Vi planerar att byta upplagesystem och jag har rest en del och tittat på olika system. Vi hittade ett amerikanskt system som vi bestämde oss för och avtalet undertecknades i London. Tanken är att läsarna ska kunna ändra sina uppgifter själva via webben. Jag har också varit på en mässa för mobil teknologi och utbildat personalen om vårt nya e-postsystem. Jag försöker också ta mig tid att umgås med familjen. Den största utmaningen för Patrik Pada just nu att göra webben ekonomiskt försvarbar. Folk förväntar sig att de ska få nyheter på internet gratis och därför måste tidningarna på webben vara annonsfinansierade. – Vi måste ha ett annonssystem som håller annonsörerna på gott humör. Vi är några år efter Sverige vad gäller annonser på webben, men det börjar gå bättre. Vartefter företagen
Under den senaste månaden har Maria Falcken jobbat med lanseringen av Koskenkorva Vodka på internationella marknader, Seppäläs höstkampanjer och med att positionera ett medelstort företag som jobbar med ekonomiförvaltning. Hon tycker att det svåraste i jobbet är att hitta gemensamma mötestider i alla kunders och kollegors kalendrar. – De flesta av oss jobbar på högvarv hela tiden, och man måste förbereda sig ordentligt för alla möten för att inte slösa bort dyrbar tid. Man får också ha en ängels tålamod då man skall få ett stort team med många olika temperament att jobba ihop. Stressade människor visar inte alltid sina mest diplomatiska sidor. – Bland det bästa med jobbet är när det tänds ett ljus hos kreatörerna och kunden under en planeringsprocess eller presentation. Mest glad är
jag över hur smarta och roliga människor jag får jobba med varje dag. Mitt i stressen kan man hitta något vansinnigt att skratta åt - det ger energi. Det sämsta då? – Att stiga upp på morgonen. Det är avskyvärt helt enkelt, skrattar Maria, men blir strax allvarlig. – Skämt åsido, kundernas motgångar är våra motgångar. Det är aldrig roligt när något inte går som planerat, men i ett gott kundförhållande är parterna inte ute efter att skylla på varandra. Istället försöker man hitta lösningar på problemet. Och något kul som hänt utanför jobbet? – Jag hörde svalorna för första gången i morse och insåg att sommaren verkligen är här nu. Kan någon stanna klockan, tack? n
satsar på egna hemsidor ökar annonseringen på webben. Besökarantalet ökar också hela tiden. Trots en stressig månad har Pada ändå hunnit med lite trevligheter. – En höjdpunkt var en lördag i maj när jag var på skjutbanan tillsammans med några kompisar. Prickskytte är en hobby och vi hade en riktigt trevlig dag.
– Annars har det varit tråkigt att jag har haft alltför lite tid med mina flickor. Man lämnar dem tidigt på morgonen och när man hämtar dem är vi alla trötta. Därför längtar jag efter semester nu. Den största behållningen av månaden är att den har gått fort. Nu hägrar semestern. n
ÅN
Johannes Tervo
Åsa Nyman
– BREDDEN inom reklam- och marknadsföringsbranschen passar mig väldigt bra. Jag trivs med att jobba med olika branscher, företag och marknader och få överblick över hela vårt näringsliv, säger Maria Falcken, 43 år och strategiledare på Bob Helsinki Oy. Ekonomie magisterexamen
HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Maria Falcken och Patrik Pada.
KD
21
BRIEF IN ENGLISH
More Mobile Added Value
Laura Rahka
MINNA PIHLSTRÖM lives like she preaches. She doesn’t own a car and her mobile phone is her best tool to navigate in Helsinki’s jungle of buses, trams and metros. She would like to see more services that facilitate mobile user’s every day lives. Pihlstöm’s doctoral thesis “Perceived Value of Mobile Service Use and Its Consequences” was approved in April. Her thesis states that customers rarely are loyal to
Minna Pihlström
a specific supplier of mobile services. Often people don’t even know who the supplier is. – The opportunities of mobile services are not being used to their full extent. This is partly due to the marketing not reaching the consumer and partly because there is still room for a lot of new services. Companies should concentrate on how they can offer added value to their customers. In her research she used two different user groups: people who look for benefits and people who look for entertainment. According to her, services designed to facilitate people’s everyday lives will win the race. In her thesis she only analysed people who already were mobile phone users. She knows that there are still a large group of people who do not yet use mobile services. – It is challenging to get new users and there are people
who simply are not interested in new services. The most important thing in today’s market is to get people who are interested in mobile services to use the services more. – The companies that offer mobile services today should actively conduct customer research and follow up which services are being used and which are not. They should also do customer research even before they launch a new service. Minna Pihlström’s current and future research project VALU focuses on these questions. The project is financed by Tekes. The goal is to develop tools to already in the production phase goad the development teams into being more customer oriented. The tools will help the teams to identify in which ways the products and services create added value for the potential customers. n
Great interest in Hanken´s MBA-programme ONE YEAR after Hanken MBA’s 10 th anniversary the programme invests in their international management specialisation. The track has become very popular and is the answer to a clear demand. Focus on social networks is much appreciated among the participants. – The social networks are extremely important. In everything we do we strive to strengthen the ties between the participants and also between the MBA groups, says Patrick Furu, Director of the Hanken MBA. The MBA groups have over the years been pretty much the same size, some 25 participants
22
per group. The number of applicants has been significantly higher. We have been able to select the best participants, which shows in the quality of the discussions and final theses. We have also been able to create heterogeneous groups with people from different industries and backgrounds and with different nationalities and gender. Hanken’s good reputation within research in customer relations has also favoured the MBA programme. – Hanken is internationally known for its theoretical knowledge within customer relationship management and services marketing. We want
to guard that good reputation and put the theoretical knowledge into practice by giving the MBA participants the best customer service possible. Patrik Forsström received his MBA diploma in 2007. He feels that it was money well spent and that he got more out of it than he had expected. – I wanted to learn a new way of thinking and see things from a strategic perspective, he says. According to Fors ström the Hanken MBA has succeeded in creating mixed groups. The social networks are perhaps the most important but the class discussions were also very rewarding. n www.hanken.fi/mba
Professor Gregory Ko
The financi – I DON’T THINK that we have reached the end of the current financial crisis in the US. Chronologically we could still be in the beginning of it. It will take two to three years before we are on the safe side of a crisis. Provided that the authorities do not make any bigger mistakes, says Gregory Koutmos, Professor of financial economics at the Fairfield University in Connecticut, USA. A few seconds later he adds: – This could be too optimistic of a scenario. But if the crisis lasts longer than another two to three years the situation is serious and we can start talking about a recession. Gregory Koutmos has for the past six years visited Hanken in Vaasa as Senior Research Fellow. He has a long professional and personal friendship with Professor Johan Knif. Koutmos studies international financial
Big Stock Ex Dominate St – WITHIN ten years we will see a development of a few large global stock exchanges and some smaller exchanges competing in the margins. This statement was made by Paul Bennett, senior vice president and chief economist of the New York Stock Exchange. Paul Bennett was in Finland exclusively to give an alumni seminar at Hanken in the end of April. According to Bennett, stock
outmos:
Johannes Tervo
ial crisis will last for years
xchange Networks tock Trading exchanges should be called financial exchanges in the future, since people trade with several different instruments. When Bennett talks about today’s stock markets he often uses the word network. Stock exchanges today are characterised by different networks that compete with each other. His own stock exchange, the NYSE, owns the European exchange Euronext and is one of many exchange networks. Nasdaq OMX is another. The
networks compete with product selection, reliability and fast transactions. Yet Dr. Bennett doesn’t see any risk for monopoly. We will see large exchanges but at the same time competitors will appear. The big exchanges cannot do everything right so there will definitely be room for smaller ones as well. n
markets and concentrates on risk exposure, market volatility and methods for measuring market activities. Today he sees risks for stagflation in the US and considerable inflation in Europe. – When the market is in a crisis it tries to correct the imbalance. A crisis is a manifestation that something has gone wrong. What we can do is to ask ourselves what can be done in the future to avoid similar problems arising. Gregory Koutmos would like for the central banks to take a less active role. The falling real estate prices have played an important role in the crisis. They have led to the value of securities falling. This is like a chain reaction and Koutmos predicts that the real estate prices will continue to plummet for the following four to five years. Gregory Koutmos feels that the financial crisis will affect the presidential election. When the mood is sour dissatisfaction prevails, which in turn means trouble for those in charge. So the democrats will benefit from this. n
Centralisation doesn’t make the markets more efficient – WE ARE witnessing bigger and bigger actors acting globally. Fewer actors are in control of greater capital. This is also evident in the trend of merging banks and insurance companies to big financial department stores. When decisions are taken by fewer people it leads to fewer recommendations on what should be done and this does not necessarily make the market more efficient, says Johan Knif, Professor of financial economics at Hanken. – The group behaviour is evident. The European Central
Bank is a centralisation of central banks. If a global central bank were to be founded the central bank system would be very centralised. Johan Knif hopes for more independent thinking to work against the fact that the market actors listen to the same signals and react in the same way. – People should be brave enough to think for themselves. But I guess it sometimes is easier to be part of the group, then the group can take blame for mistakes and no one has to face the criticism alone. n
23
www.volvocars.fi
www.volvocars.fi
Bilen på bilden är extrautrustad.
H E LT NYA VOLVO XC70
TILLSAMMANS H E LT NYA VOLVO XC70. PLAN E RAD FÖR MÄN N ISKOR SOM H E LST GÖR SAKE R TI LLSAM MANS. Standard är Hill Descent Control, fyrhjulsdriften AWD och Instant Traction. Tillvalsutrustning är bl.a. integrerade barnsäten som kan ställas in på två olika höjder, dubbla DVD-bildskärmar bak, adaptiv konstantfarthållare... Helt nya Volvo XC70 har planerats för människor som helst gör saker tillsammans. Den är fullpackad med intelligent teknik som gör resan roligare, skönare och säkrare för alla i bilen. Du får njuta av en rymlig kupé och av säten som hör till debekvämaste i världen. Du har tillgång till en omfattande säkerhet och ren kupéluft. Du får en markfrigång på 210 mm och ett väldigt vridmoment i D5-dieseln. Ta med hela familjen på en provkörning. Välkomna!
Nya Volvo XC70, pris från 58.300 €. Diesel: EU-komb. 7,5–8,3 l/100 km, CO2 199–219 g/km. Bensin: EU-komb. 11,4 l/100 km, CO2 272 g/km. Modellalternativ: XC70 D5 AWD (185 hk) • XC70 3.2 AWD (238 hk)