HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN ∙ nr 3 ∙ oktober 2007
HÅLLBAR UTVECKLING OCH BUSINESS PÅ HANKENDAGEN SID. 6-13
HANKENALUMN GÖR REKORDLÅNG KARRIÄR VID USA-UNI SID. 14 DOKTOR PÅ BILBRANSCHEN SID. 18
HÄNT PÅ HANKEN Ökad konkurrens om studieplatser Populär Hankendag Den tredje Hankendagen i ordningen samlade ett rekordantal deltagare. Temat för dagen var Hållbar utveckling. Under förmiddagen fick deltagarna bland annat höra en föreläsning av Jorma Halonen och följa en paneldebatt på dagens tema. Efter lunchen fördelade
sig deltagarna på olika vetenskapssmedjor enligt eget intresse. Dagen avslutades med middag på restaurang Börs och eftersläpp på Casa.
Antalet sökande till Hanken år 2007 var totalt 1 585 personer. Det är en ökning med nästan 500 personer från i fjol, samtidigt som antalet studieplatser minskat. Till den svenskspråkiga grundutbildningen sökte 770 personer av vilka 287 antogs. Till den engelskspråkiga ut-
bildningen sökte 772 personer av vilka 137 antogs. Av de sökande som sökte via inträdesprovet hade 108 personer finska som skolspråk, av dem antogs 39. Totalt har 386 personer tagit emot sin studieplats vid Hanken, 291 i Helsingfors och 85 i Vasa.
Lär mer om Hankendagen 2008 på sidorna 6-13.
Tioårsjubileum Hankens MBA-program firade med en jubileumsföreläsning på Hanken den 21 september. Jubileumsföreläsningen hölls av marknadsföringsgurun V. Kumar och direktör Jaana Rosendahl. Professor Christian Grönroos fungerade som moderator för seminariet. Logga in på www.hanken-
alumni.fi och läs Kumars och Rosendahls presentationer under rubriken Tidigare evenemang. Intervjuer med MBA-alumner finns på www.hanken. fi/mba. Mer om seminariet på sidan 4.
Studentkåren vill ha historikmaterial Studentkåren ger ut en både saklig och rolig historik över kårens sekelgamla verksamhet år 2009 då både studentkåren och Hanken fyller 100 år. I historiken kommer den officiella sanningen att kompletteras med inofficiella berättelser. Studentkårshistoriken skrivs av en erfaren historikförfattare, fil.mag. Kim Björklund, som har tillgång till det material som redan finns i Svenska litteratursällskapets arkiv. Vi tror ändå att en del både äldre och nyare material kan finnas hemma just hos dig! Plocka fram foton, trycksaker, brev och andra dokument som kan kasta ett ljus över
studentkårslivet på Hanken under de senaste 100 åren. Du kan skänka ditt material till oss eller bara låna ut det tillfälligt. Vi kopierar och skannar då dina original. Ta kontakt med studentkårens generalsekreterare och kom överens om hur materialet ska nå oss på kåren: gensek@shs.fi, tfn 09 43 133 442, Sanduddsgatan 7 A 2, 00100 Helsingfors. Vi ordnar avhämtning om det behövs. Mer information om historikprojektet på studentkårens webbplats: http://www.shs. fi/shs100/
Mental träning i Vasa Det värsta vi kan göra är att vara nöjda med hur vi har det. Management coachen Christoph Treier betonade vikten av att sätta upp självvalda mål. Enligt Treier hålls det alltför sällan framgångsmöten på en arbetsplats. Vi håller gärna krismöten och vet vad som gått dåligt men varför inte
lyfta fram de saker som har gått bra istället? Varför analyserar vi inte ett lyckat projekt och frågar varför vi lyckades? Han lyfte även fram betydelsen av en positiv attityd till problem. 65 alumner ville höra Treier tala i den unika atmosfär som skapats på nyinvigda CellaNova.
Dagens Hanken i siffror 2 – antal campus 7 – antal institutioner 8 – antal magisterprogram på engelska 11 – antal ämnen där studier och forskning bedrivs 50 – procent kurser som undervisas på engelska inom ramen för magisterstudier 150 – antal personer inom den akademiska personalen 175 – antal forskarstuderande 210 – total personalstyrka 386 – antal studenter som tog emot en studieplats vid Hanken 2007 2 200 – antal inskrivna magisterstuderande 9 000 – antal alumner
Hans Hed
Ny personal på Hanken & IFL
Michael Smirnoff, Benita Öling, Sara Eklund och Gustav Lawast deltog i paneldebatten.
Fler kvinnor behövs i styrelsearbetet Styrelsens sammansättning blir allt viktigare när konkurrensen hårdnar och marknaden globaliseras, konstaterade CGR-revisorn Benita Öling som inledde seminariet om ”Kvinnans plats i styrelsen” som arrangerades av Hanken Fortbildning Vasa i slutet av augusti. Professor Eva Liljeblom, som är medlem i fyra storbolags styrelser, talade om framgångsrikt styrelsearbete
och lyfte fram styrelsens funktioner. EM Anette Söderqvist och EM (disputerad) Karolina Wägar presenterade sin undersökning kring styrelsearbete i österbottniska företag. Seminariedagens debattpanel var enig om att det behövs attitydfostran både kring styrelsearbetet som sådant och för att få flera kvinnliga styrelseledamöter.
150 tidskrifter för dig Kom ihåg att du som Hankenalumn har tillgång till tidskriftsdatabasen Emerald Management Extra som erbjuder fulltextartiklar från 150 tidskrifter samt objektiva recensioner från 300 av världens ledande tidskrifter inom ledarskap. Tidskriftsdatabasen nås via www.hankenalumni.fi.
Ny karriärplanerare på Ekonomforum PeM, fil.kand. Paula Majuri har anställts som karriärplanerare på Hankens karriär- och rekryteringstjänst Ekonomforum. Majuri har tidigare arbetat bland annat med liknande uppgifter vid Konstindustri-
ella högskolan. Ekonomforums personal består förutom Majuri av rekryteringsassistent Nicolina Zilliacus. PK AnnChristine Hemming arbetar som karriärplanerare vid Vasa campus.
Premierad personal Hanken premierade personal vid högskolans inskription i augusti. Forskande och undervisande personal: ED, professor tf Karen Spens TeD, professor tf Saku Mantere ED, Hanken Foundation Assistant Professor Wilhelm BarnerRasmussen Stödpersonal: Byråchefen vid studiebyrån, tf, FM Alexandra Ohls Äldre planerare Mats Ceder Avdelningssekreterare Kristina Andersson
EM Johanna Holm har anställts som processutvecklare. Ekon. stud. Marianne Ekqvist har anställts som program koordinator. Ekonomiplanerare Ville Roine kommer under hösten att arbeta deltid med att utveckla Hanken & IFL:s ekonomiuppföljning. Under sommaren genomförde Hanken & IFL bland annat ett skräddarsytt program, Mirka International Training Program (MITP), för företaget KWH Mirka. Programmet hade 19 deltagare från 11 olika länder i Europa, Amerika och Asien och omfattade bland annat marknadsföring, strategier och finansiell ekonomi, med koppling till företagets egna processer.
Johanna Holm
Marianne Ekqvist
Ville Roine
Kinesisk civilisation på alumnseminarium Den 11 september kunde intresserade alumner lyssna på Dr. Zhixing Xiao från Kina som talade på ett seminarium med temat ”Why it is not China”. Hankenprofessorn Ingmar
Björkman fungerade som seminariets moderator. Dr. Zhixing Xiaos presentation finns på www.hankenalumni.fi under rubriken Tidigare evenemang.
Uppdatera din kontaktinformation För att du ska vara säker på att du får tillgång till den information Hanken skickar sina alumner per post och e-post är det viktigt att du uppdaterar dina uppgifter i alumnnätverket. Registrerade alumner med e-postadress får ett månatligt alumnbrev och de alumner som uppgett hemadress i nätverket får tidningen Hanken postad hem till sig. Via nätverket kan du också söka upp andra alumner. Om du ännu inte är registrerad eller har glömt ditt lösenord kan du kontakta alumnkoordinatorn.
www.hankenalumni.fi
DISPUTATIONER & AKTUELLT Kundernas värde tema på jubelseminarium Disputationer EM Mikael Juselius disputerade den 15 juni 2007 vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors med doktorsavhandlingen ”A Cointegration Approach to Topics in Empirical Macroeconomics”. Opponent: professor Ragnar Nymoen, Universitetet i Oslo. Kustos: professor Rune Stenbacka, Svenska handelshögskolan.
– Sparka olönsamma och tjatiga kunder, var det budskap som levererades av den exklusiva talare som Hanken MBA bjudit till sitt 10-årsjubileumsseminarium. PROFESSOR V. Kumar är professor och direktör för ING Center for Financial Services vid School of Business at the University of Connecticut.
Ett av hans exempel var det amerikanska telekommunikationsbolaget Sprinter Nextel som sparkade de kunder som kostade mer än de gav. De kunder som belastade kundservicen mest fick sina kontrakt uppsagda. Customer Lifetime Value eller CLV får man genom att ta i beaktande det kassaflöde en kund genererar, uppskattade
Avhandlingen kan läsas i sin helhet på Hankens webbplats. EL Antti Laukkanen disputerade den 17 augusti 2007 vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors med doktorsavhandlingen ”Taxation of Investment Derivatives”. Opponent: Dr. Yoram Keinan, University of Michigan. Kustos: professor Matti Kukkonen, Svenska handelshögskolan. Avhandlingen kan läsas på IBFD:s (International Bureau of Fiscal Documentation) on-line service www.ibfd.org. EM Karolina Wägar dispu terade den 24 augusti 2007 vid Svenska handelshögskolan i Vasa med doktorsavhandlingen “The Nature of Learning about Customers in a Customer Service Setting − a Study of Frontline Contact Persons”. Opponent: professor Henrik Gahmberg, Vasa universitet. Kustos: professor Lars-Johan Lindqvist, Svenska handelshögskolan. Avhandlingen kan läsas i sin helhet på Hankens webbplats.
Professor V. Kumar och Jaana Rosendahl, som höll ett föredrag om CRM (Customer Relations Marketing). Rosendahl har nyligen grundat Taaleritehdas som inriktar sig på förmögenhetsförvaltning för privatpersoner.
framtida köp och marknadsföringskostnader. Resultatet är ett värde som säger hur värdefull en kund är för företaget. På detta sätt kan man rangordna kunderna och rikta in marknadsföringsinsatserna på dem som är mest lönsamma nu och på sikt. Som ett exempel på detta nytänkande nämnde Kumar Harrah’s Casino i Las Vegas där det finns olika köer för olika kundkategorier. – Man kan ju diskutera om det här är bra service, sade han och frågade om det kan anses vara diskriminering. Han svarade själv och tog till en eufemism och kallade tillvägagångssättet ”differentierad service”. Kumar talar om ett paradigmskifte. Istället för att fokusera på produkter som är lönsamma och försöka sälja till så många kunder som möjligt är det lönsammare att satsa på de bästa kunderna och sälja så mycket som möjligt just till dem. Han anser att marknadsföringsbeslut borde baseras på CLV. Hanken MBAs jubileumsseminarium hölls på Hanken i Helsingfors den 21 september. n CA
KALENDERN 29.10
Alumnseminarium i Vasa. Professor James Mackey talar om ”Lean Accounting, JIT and Automation”.
9.11
Seminarium på temat ”Towards Service Brands” med professor Rod Brodie från University of Auckland, Nya Zeeland. Seminariet hålls kl. 10.00-12.00 och arrangeras av Hanken Alumni i samarbete med CERS.
21.11
Årets CERS Award för framgångar inom relationsmarknadsföring och ledarskap delas ut på Hanken kl. 14−17.
17.1.2008
Hanken Alumni och Hanken & IFL ordnar paneldebatt på temat ”Styrelsearbete i familjeföretag”. Läs alumnbreven och www.hankenalumni.fi för mer information om evenemang för alumner.
LEDAREN Svenska handelshögskolan PB 479, 00101 Helsingfors Telefon: 09-431 331 Telefax: 09-431 33 404 Svenska handelshögskolan PB 287, 65101 Vasa Telefon: 06-3533 700 Telefax: 06-3533 703 Chefredaktör: Nina Olin Ansvarig utgivare: Marianne Stenius Redaktionssekreterare: Åsa Nyman Redaktionsråd: Wilhelm Barner-Rasmussen Margareta Granholm Henrika Franck-Möller Kirsti Lindberg-Repo Lars-Johan Lindqvist Petri Kokko Fredrik Nars Towa Sundström Redaktion och ombrytning: Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo Telefon: 09-888 60 17 Telefax: 09-888 60 19 e-post: redaktionen@nordinfo.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Lotta Röllich Telefon: 09-888 60 18 Adressförändringar: Gör adressförändringen själv på webben: www.hankenalumni.fi eller kontakta Towa Sundström Telefon: 09-431 33 423 e-post: towa.sundstrom@hanken.fi Upplaga: 7 900 ex
Hankendagen bakom kulisserna Den tredje Hankendagen ordnades i Helsingfors. Dagen samlade ett rekordantal deltagare och platserna till middagen fylldes långt innan anmälningstiden gick ut. Detta indikerar att Hankendagen börjar etablera sig som årets alumnhändelse på Hanken och att den börjar bli ett begrepp trots att den ordnats bara två gånger förut. Inte bara en gång kunde jag höra folk säga till varandra ”Vi ses på Hankendagen!”. Detta är musik för arrangörernas öron. En dag som Hankendagen kräver mycket och noggrann planering. Förutom att säkerställa och koordinera ett högklassigt program finns det många praktiska detaljer att sköta. Ett par veckor före dagen D, eller kanske hellre dagen H, satt vi på Hanken med en 30-punktslista innehållande små och stora praktiska arrangemang kring dagen. Dessa gick Hankendagen vi igenom med minutiös noggrannhet. börjar bli ett Allt detta för att säkerställa att dagen verkbegrepp. ligen blir det vi ville att den skulle bli. En dag där vetenskap och praxis möts. Ett forum där forskare och alumner får diskutera kring ekonomiska ämnen. Ett medel för Hanken att förmedla sitt kunnande och få näringslivets direkta respons på det. Ett kontaktcentrum för alumner att få träffa varandra, och återuppta gamla och bilda nya nätverk. En dag där deltagarna upplever att de fått nya insikter som kan hjälpa dem professionellt eller personligt. Och sist men inte minst, en rolig dag där folk trivs! Jag vill, för min del, rikta ett stort tack till alla som medverkat i Hankendagen, både föreläsare och näringslivsrepresentanter. Ett stort tack går också till er alumner som bidrar till att dagen uppfyller vår önskan om dialog. Det största tacket går dock till vår alumnkoordinator Towa Sundström som knutit ihop de otaliga trådarna för att säkerställa att dagen uppfyller alla ovan nämnda mål. Utan henne skulle Hankendagen 2007 ha varit en tanke blott. Hur gick själva dagen då? Det kan du läsa om i reportaget om Hankendagen 2007 längre in i tidningen. Fler bilder på stämningen under Hankendagen hittar du på www.hankendagen.fi. Nästa gång Hankendagen ordnas i Helsingfors sker det inom ramen för firandet av högskolans 100-årsjubileum. Före det står dock Hankendagen i Vasa i tur och jag tvivlar inte på att dagen blir lika lyckad också där.
”
”
Vi ses! Nina Olin Marknadsförings- och informationschef
Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Pärmfoto: Leif Rosas
Framtidens utmaningar:
Demografi, miljö och ansvar
UNDER EFTERMIDDAGEN lärde sig deltagarna mer om bland annat skattereformens inverkan på familjeföretag, trender inom kapitalförvaltning och kvinnligt ledarskap. I år erbjöd Hankendagen inte mindre än nio olika vetenskapssmedjor om aktuella ämnen och forskning. Hållbar utveckling ett måste – På Volvo har vi tre kärnvärden som vi jobbar med: kvalitet, säkerhet och omsorg om miljön, sade Jorma Halonen, vice verkställande direktör och ställföreträdande koncernchef för Volvo Group. Ekonom från Hanken blev han 1974. Volvo Group, som gör lastvagnar, har närmare 100 000 anställda i hela världen och en omsättning på cirka 35 miljarder euro. – Vi äger inte längre Volvo personvagnar, dem sålde vi till Ford 1999, klargjorde Halonen. Till de största utmaningarna inför framtiden hör demografin. Vi blir allt färre i västvärlden och kommer att ha svårt att få arbetskraft. – Vi har snart svårt att hitta unga som vill bli lastbilschaufförer och bilmekaniker. Det gör att vi inte investerar i nya fabriker i Europa, utan siktar på Asien. Indien och Vietnam är på frammarsch. Den kine-
Leif Rosas
Hållbar utveckling var temat för den tredje Hankendagen som fortsatte på samma framgångsrika väg som de föregående. Över trehundra Hankenalumner hörde dagens huvudtalare Jorma Halonen tala om en hållbar framtid. Dagens paneldebatt handlade om hållbar utveckling och affärsvärlden.
Det krävs en helhetssyn för att rättvist kunna bedöma olika framtida bränslealternativ. År 2006 fanns det 35 000 km landsväg i Kina. År 2010 ska det finnas 70 000 km, sade Jorma Halonen.
siska fordonsexporten ökade från fem till 18 miljarder dollar mellan 2003 och 2005. Den officiella prognosen för år 2010 är export för 100 miljarder dollar, men jag gissar att det blir närmare 200 miljarder, sade Halonen.
Miljöutmaningar – Vi vet inte om vårt klimat blir en, två eller tre grader varmare inom de närmaste hundra åren, men jag hoppas att era sommarstugor ligger långt upp på land, för havsvattennivån kommer att Enligt FN kommer 20 stiga med minst procent av världens Utbildning en halv meter. befolkning år 2015 avgörande Lösningarna att bo i någon av de h e t e r m i l j ö Kina var länge 225 städer som har det förlovade medvetenhet mer än 2 miljoner landet efterhos oss alla invånare. som arbetsoch utveckling kraften var bilav alternativa lig, men nu har bränslen efter många företag flyttat sin till- som oljeproduktionen ligger verkning från Kina till Vietnam nära toppnivån för tillfället. och Indien, där arbetskraften De oljerika regionerna är också är ännu billigare. politiskt instabila. – Infrastrukturutvecklingen – Vi vet att det finns stora i dessa länder är explosionsar- oljefyndigheter i Venezuela, tad, och det är avgörande för Nigeria, Ryssland och Melatt vi ska kunna bygga fabriker lanöstern, men killarna där är där. Att antalet läskunniga sti- det svårt att förhandla med, ger är viktigt för att länder som funderade Halonen. Indien och Vietnam ska kunna – Det krävs en helhetssyn konkurrera på allvar i framti- för att rättvist kunna bedöma den, konstaterade Halonen. olika bränslealternativ. De
”
”
måste vara både alternativa och säkra. Det är möjligt att göra både hybridbussar och hybridlastbilar, men de är 20 till 25 procent dyrare än de dieseldrivna. Därför måste också dieselmotorerna utvecklas till att bli effektivare. Mera barn, mindre energibruk – Vi lever längre, det föds färre barn och pensionsåldern fortsätter att sjunka, samtidigt som den stora babyboom-generationen går i pension. Detta leder alltså till akut brist på arbetskraft och kunskap och till en långsammare ekonomisk tillväxt. – Om ni inte kommer ihåg något annat från denhär föreläsningen, så kom i alla fall ihåg detta: gör mera barn, för de behövs. Och släck lampor och spara energi där ni kan! n Åsa Nyman
HANKENDAGEN
Definiera byggstenarna i kundrelationen!
– I FINLAND brukar vi i våra kundrelationer nöja oss med vårt tekniska ingenjörskunnande och med att det juridiska är korrekt. Vi blir förvånade då vi möter motparter som väntar sig något därutöver, eller något helt annat, berättade Robert Wendelin. – För att bli bättre är det viktigt att analysera situationen, att ta reda på vad vi vill med de olika kundkontakterna. Målet skall vara att påverka kundrelationerna så att vi använder tid och pengar på ett vettigt sätt, sade Wendelin.
Först skall alla kopplingar, som kan förekomma i en kundrelation, listas. Kopplingarna kan vara konkreta, till exempel geografiska, juridiska, tidsbundna eller ekonomiska, eller så icke-påtagliga, som psykologiska, sociala, ideologiska eller kunskapsmässiga. – Alla kopplingar är byggstenar i kundrelationen, och när vi definierat dem per kund kan vi utnyttja dem för att bygga kundrelationen i den riktning vi vill – och även avveckla den vid behov. Oftast synliggörs kopplingarna i samband med olika ”episoder”, eller avgörande brytningspunkter och kritiska skeenden i företagets utveckling. Vår analys av byggstenarna i kundrelationen avgör då om episoden ur vår synvinkel får en positiv eller negativ utgång. Robert G. Lindberg, idag styrelseordförande i Ab Ekström Oy, arbetade i mitten av 80-talet med att introducera Mobiras/ Nokias första mobiltelefonmodeller på den amerikanska
marknaden. Redan med tanke på marknadsläget, dominerat av inhemska och japanska namn, var det svårt, och i efterhand är det klart att en analys av de nya kundrelationerna hade gjort det hela betydligt lättare. – Vi hade ingen social gemenskap eller koppling till de beslutsfattare och företagsledare vi skulle förhandla med. Vi var en gene- Social kompetens är viktig vid kundkontakter, ration yngre, sade Robert Wendelin. förlitade oss på vårt ingenjörskunnande, och telefonoperatörerna. I dagen kan det låta otroligt, några av oss kände inte alls till de sociala koderna i ett läge men enligt Lindberg fanns när mycket hängde på goda det på den tiden också folk på personliga relationer till tele- Nokia som var direkt rädda för kommunikationsmyndigheten att träffa folk från USA. n FCC och de stora amerikanska RS Leif Rosas
Kundrelationerna känns för många som en naturlig del av företagandet eller företagskontakterna. Men forskare Robert Wendelin på Hanken säger att satsningarna på analys och utveckling av kundrelationerna mellan företag skall betraktas som strategiskt livsviktigt arbete. I workshopen under Hankendagen gav Robert G. Lindberg även några konkreta exempel.
Controllern – företagets superhjälte Bokförarnas roll blir allt viktigare i dagens tuffa affärsklimat. Tack vare sitt kunnande kan controllern förklara konsekvenserna av olika beslut, konstaterade professor Anders Tallberg och professor James Mackey från California State University på vetenskapssmedjan om controllerns förändrade roll. – CONTROLLERNS uppdrag håller på att förändras, från att ha varit en redovisare som övervakar lönsamheten och företagets inre effektivitet går trenden mot att de även deltar i den strategiska planeringen och ledningen av företaget, sade Tallberg. Kunskaper i redovisning
värdesätts fortfarande. Det som däremot numera krävs är att en controller ska kunna prata business. Av Tallberg fick man intrycket att en controller nästan är en övermänniska som kan det egna företaget utan och innan. – Mycket få personer kan eller förväntas kunna förflytta sig från strategisk nivå till detaljer på process- och projektnivå, sa Tallberg. Det är inte frågan om att bara ta fram siffror. En controller har kunskapen att välja relevant fakta och det ger stort inflytande. I föreläsningssalen satt ekonomichefer, bokförare och controllers, personer med stort inflytande i företagen. Tallberg passade på att varna
Controllern har stort inflytande, sade professor Andes Tallberg.
dem för följderna av för ivrig utlokalisering och för stor tillit till konsulthjälp. – Jag har sett företag tappa greppet om sin verksamhet då de utlokaliserat allt fler back office-funktioner. – Affärslivet har förändrats.
Tidigare räckte det med att göra jobbet i tid och följa budgeten men idag gäller det att göra jobbet i tid och underskrida budgeten, sade James Mackey. n CA
HANKENDAGEN
Hållbar utveckling – hot ell rollen som ”syndabock”. – Man kan med fog säga att fartygstrafiken är en rätt stor miljöbov med stora utsläpp, samtidigt som fartygstransporterna möjliggjort den ekonomiska globalismen. Men åtminstone är miljömedvetenheten nu rotad och utvecklingen på rätt väg, sade Johansson. Fortums vd, Mikael Lilius, sade att begreppet hållbar utveckling för honom mest handlar om oron över över klimatförändringen. – Liksom Sveiby tror jag vi kan hitta mycket nyttigt om vi blickar tillbaka. Det finns indianstammar där man inte fattar beslut utan att utreda hur besluten påverkar sju framtida generationer.
RIKDAGSLEDAMOT Heidi Hautala konstaterade att hela begreppet är svårt att definiera. Själv anser hon att begreppet måste innehålla en helhetssyn på alla ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer, och att man snarare borde se på termen enbart som ett verktyg i debatten. – Det viktigaste är kanske ändå att inbegripa idén om att både lokalt och globalt anpassa ekonomin och vårt Kan tekniken rädda oss? beteende till de ekologiska Kan den tekniska utvecklingen gränser som en planet med komma till vår räddning? Bebegränsade resurser ställer höver vi strängare lagar för att stimulera utvecklingen? upp, sade Hautala. Ole Johansson sade att han Hankenprofessorn KarlErik Sveiby gav en historisk med sin ingenjörsbakgrund är syn på de ekologiska grän- ”teknologitroende” och att det serna och drog paralleller till går att lösa problemen på tektidigare civilisationer som nisk väg, bara de nödvändiga försvunnit. Som exempel på resurserna avdelas. Heidi Hautala trodde att det det mest hållbara samhället i dagens värld nämnde han de är viktigare att nu förändra australiska aboriginerna, som grundläggande strukturer. – Inget kan lösas enbart med torde ha världsrekord med en samhällsordning som överlevt teknik och lagar. Vi behöver nätverk på många olika sätt: åtminstone 40 000 år. – Det är ganska länge om både strikta utsläppsnormer man jämför med vårt indu- och samarbete med företag. striella samhälle, som bara När det gäller lagstiftning är det stora funnits i cirka problemet 350 år. Vår t förstås att största pro våra politisblem är förstås Civilisationer, som ka strukturer d e t e n o r m a gått under, har alltid inte motsvaslöseriet med byggt de största och rar probleresurser. flottaste palatsen men, som är Ole Johansprecis före katastrogränsöverson, vd för fen. skridande Wär tsilä Oyj både då det Abp tog självgäller admimant på sig
”
”
Leif Rosas
Kan hållbar utveckling kombineras med företagsamhet, och skall hållbar utveckling ses som hot eller möjlighet ur företagsperspektiv? Det var temat för Hankendagens paneldebatt ledd av Hbl-journalisten Björn Sundell.
Paneldebattens tema, hållbar utveckling, diskuteras livligt också i media. Från vänster: Mikael Lilius, Ole Johansson, Björn Sundell, Karl-Erik Sveiby och Heidi Hautala.
nistrativa områden och landsgränser. Karl-Erik Sveiby betonade det personliga ansvaret. Civilisationer har gått under till följd av de beslut man fattat. Det är inte miljön som plötsligt ”kommit” någonstans ifrån. – Man får inte glömma bort det ansvar vi har som individer då vi fattar beslut, som konsumenter, föräldrar eller beslutsfattare. Var går de absoluta gränserna? Det blev rätt pessimistiska
svar på frågan om det överhuvudtaget finns en ekonomiskekologisk ekvation där två miljarder människor i de växande ekonomierna på några år når samma överflödsnivå som vi i väst. Heidi Hautala var benägen att tro att de absoluta gränserna rätt snart kommer emot. – Och här hjälper till exempel inte lagstiftning om miljövänligare bilar. De nya kinesiska bilarna uppfyller nog redan samma normer som de europeiska, men det är mängden som blir så enorm. Det
ler möjlighet?
Nibben nobbar dem som tummar på socialt ansvar Socialt ansvar väckte diskussion i workshopen om Corporate Social Responsibility (CSR). Det är vanligt bland företagen att frivilligt formulera program där sociala hänsyn och miljöfrågor tas upp. I panelen satt bland andra Johan Ljungberg, miljödirektör på Nordiska investeringsbanken (NIB), som beviljar lån i enlighet med kriterier som omfattar CSR. Gäller det till exempel lån för bygget av en fabrik görs en bedömning som förutom ekonomiska aspekter även tar hänsyn till ekologiska och sociala konsekvenser. Hur ofta har NIB dragit sig ur på grund av hänsyn till CSR? – Ett sådant beslut fattas vanligen i ett tidigt skede. Ofta har det redan i inledningsskedet kommit fram att en kund inte tänker leva upp till CSRkraven och då har NIB sagt nej. Därför har det inte blivit aktuellt att säga upp beviljade lån, även om NIB kan göra det om
finns ingen annan lösning än att vi globalt ändrar vårt sätt att producera och konsumera. Därför kommer globala avtal som Kyoto-avtalet att bli avgörande. Mikael Lilius konstaterade att tillväxten helt är beroende av energiförsörjningen, och att han därför är pessimist speciellt när det gäller miljöbelastningarna. – Oljan och gasen tar slut rätt snart, men kol finns för några hundra år. I Kina startades förra året två nya kolkraftverk i veckan, och de kommer att puffa på i 30-40 år. Det finns tyvärr inga teknologiska “quantum leaps”, som kan avhjälpa det här, inom räckhåll.
Har vi en fördel i Norden och EU? Är det då bra att vara föregångare lokalt och regionalt? Kan vi få en företagsmässig fördel av att utveckla hållbar teknik redan nu? Varför gick inte 90talets spådomar om en växande miljöbransch i uppfyllelse? Paneldeltagarna var alla ense om att miljömedvetenhet i kombination med strikt lagstiftning kan leda till produktuveckling som ger fördelar i framtiden. I många fall är det ju dessutom bara god företagsekonomi att produktionen inte är resursslösande. – Vi skall ändå vara realistiska. Målen som lagstiftaren ställer upp måste kunna vara
nåbara; infrastrukturer byggs inte om över en natt, sade Mikael Lilius. Kundkrav och individbeslut avgör Både Lilius och Sveiby poängterade hur viktigt det är att kunderna, inte bara lagstiftaren, ställer krav. – Den allmänna debatten och miljömedvetenheten leder till bättre produktutveckling. Det är slutligen kunderna som bestämmer, sade Lilius. – Till konsumentrollen skall också höra ansvar. Köp fler hybridbilar, så tillverkas de i större mängder och blir billigare. Om vi förändrar vårt beteendemönster radikalt, sker också förändring-
kunden inte följer CSR-kraven, sade Ljungberg I panelen satt också doktorand Nikodemus Solitander och Johanna Brotherus, Sport Key Account Manager på Golla, och som under studietiden på Hanken startade Net Impact Hanken, en klubb om CSR, vid studentkåren. Överassistent Gyöngyi Ko vács var moderator och frågade Ljungberg om marknadspriset på NIB:s lån skulle vara olika andra bankers lån ifall de värdepapperiserades. – Om marknaden har tillräckligt djup borde prissättningen inte skilja sig från andra lån, ansåg Ljungberg. Lever CSR verkligen upp till sina mål eller är det bara ett marknadsföringstrick för att polera företagens image? Något entydigt svar på om CSR ger ekonomisk nytta gavs inte. De flesta torde ändå vara ense om att CSR är något företagen inte kan förbise. n CA arna snabbt, sade Sveiby. Heidi Hautala konstaterade att trenden är den rätta. Men fortfarande ser man många underligheter. – På bostadsmässan byggdes och visades till exempel många energisnåla hus, byggda enligt alla konstens regler. Men bredvid byggs sedan ett garage för två bilar! Enligt Hautala hjälper det inte att vara ”bara lite” miljömedveten. – Tänk igenom er vardag och ändra på era vanor ordentligt. Livet blir dessutom mycket roligare, då det man gör verkligen spelar någon roll. n Rabbe Sandelin
HANKENDAGEN
Kontroversiell skattereform
EN ARVS- OCH gåvoskattereform är på kommande. Från och med 2008 stiger den lägre gränsen för privatpersoner som betalar arvsskatt från 3 400 till 20 000 euro. Senare under året kommer regeringen i en lagproposition föreslå att generationsväxlingar i familjeföretag och jordbruk blir skattefria. Hittills har inget läckt ut om beredningen. – Men den senare reformen blir inte problemfri om den följer formuleringarna i regeringsprogrammet, sade Edward Andersson. Enligt Andersson är reformens syfte bra. Man har på regeringshåll insett hur viktiga familjeföretagen är för ekonomin, sysselsättningen och kunnandet, och med de nya åtgärderna vill man sänka tröskeln för en ny generation att ta över. Även för skogsbruk skall gälla skattefrihet vid arv. Ett av kriterierna för skattefritt arv är enligt texten att skattelättnaden gäller ”egendom i anslutning till faktisk produktion”.
– Det är en dålig formulering som med största sannolikhet ändras i lagförslaget. Alla familjeföretag har ju inte så mycket produktion. För skogsbruken har det talats om att skattefriheten skall gälla ”aktivt skogsbruk”, men vem skall definiera vad som är aktivt och övervaka det, sade Andersson. Hur skall tillgångarna räknas? Ett annat problem kommer att vara hur företagets tillgångar skall räknas vid en generationsväxling. Det skulle för de flesta kännas orättvist om man i samband med en företagsgenerationsväxling kan ärva en hög börsaktier skattefritt, medan ”vanligt folk” får betala arvsskatt. Och hur ställer man upp kriterierna för företagets kassatillgångar – olika företagasformer och verksamheter ser ju alldeles olika ut? De kriterierna är dessutom tänkta att skrivas in i näringsskattelagen, vilket enligt Andersson känns lite underligt. – Propositionen blir garanterat svår att skriva på ett begripligt sätt. På en fråga om det inte hade varit lättare att som i Sverige helt slopa arvsskatten sade Andersson att de två länderna inte är helt jämförbara. – Vi har redan tidigare gjort det ganska mycket lättare för företagarna. Förmögenhetsskatten har avskaffats, och kostnaderna i samband med
Leif Rosas
Hankendagens skatteworkshop koncentrerade sig på kommande skattereformer och deras inverkan på familjeföretagen i samband med generationsväxlingar. Professor emeritus Edward Andersson berättade att lagreformen, i den form den diskuterats, är behäftad med vissa problem.
– Det ska bli intressant att läsa lagförslaget. Den blir svår att göra lättbegriplig, sade Edward Andersson.
generationsväxlingar minskades senast så sent som 2005. I Finland hämtar arvsskatten in en ansenlig summa i statskassan, vilket inte var fallet i Sverige. Verksamma bolag betalar skatt ändå Philip Aminoff, som bl.a. lett handels- och industriministeriets arbetsgrupp för familjeföretag, försvarade reformen med den fundamentala orättvisa familjeföretag råkar ut för på grund av den biologiska aspekten att företagets drivkrafter blir äldre och dör.
– Andelslag eller kommunala och statliga företag råkar förstås aldrig ut för arvsbeskattning som ett familjeföretag. Då ligger det för en arvtagare nära till hands att sälja bort hela företaget eller avsluta det – och det leder i förlängningen till betydligt större skattebortfall för staten än vad den planerade skattefriheten innebär. Fungerande bolag betalar ju omsättningsskatt, socialavgifter, vinstskatter och skatter på dividender, sade Aminoff. n RS
Fokus på kompetens och mångfald – Styrelsens sammansättning ska spegla de utmaningar som bolaget står inför. Det var talarna eniga om på vetenskapssmedjan om ledningsgruppens och styrelsens roll i växande företag. ROTATION, mångfald, utveckling, ansvar och motivation är
10
viktiga aspekter i fungerande styrelsearbete. Carl-Magnus Westermarck, vd för Mercuri Urval och Tom Palmberg, vd för CVBoard, underströk betydelsen av att styrelsens arbete utvecklas och framför allt utvärderas regelbundet. I samma veva borde man fundera på mångfalden och vad bolaget behöver. Ofta
kan bolagets behov av kompetens i styrelsen variera från år till år, beroende på vilka mål man har ställt upp för företagets utveckling. – Men även om kompetensen avgör får man inte glömma bort värdet av fungerande personkemi, påpekade Palmberg. – Bolagen satsar allt mer på
professionella rekryteringsprocesser när de söker nya styrelsemedlemmar. Det hjälper dem att formulera sina urvalskriterier, konstaterade Westermarck. I Finland har bolagsstyrelserna vanligen kring sju medlemmar, enligt en undersökning som moderatorn, professor Martin Lindell citerade. Sällan
The only way is up – Öka avkastningen lika lön för lika arbete! med en satellit
ORGANISATIONER är uppbyggda utgående från att de anställda är män som kan jobba över, resa och inte blir föräldralediga. – Under tio procent av företagsledarna i toppskiktet i Finland är kvinnor. Andelen kvinnliga chefer på mellannivå har ökat betydligt under senare år, konstaterade moderatorn, professor Jeff Hearn. – Vi måste få fler kvinnliga chefer eftersom demografin ändrar - vi blir färre och det blir brist på ledare. Fler kvinnor än män är numera högutbildade. I de företag där kvinnor är chefer är hierarkierna färre och plattare, något som kallas Feminisation of Management, berättade Hiillos. Kvinnliga chefer möter fördomar och stereotypa uppfattningar, och mentorerna och nätverken är färre än männens,
har styrelsen mindre än fem eller fler än nio medlemmar. Från publiken inflikades åsikten att en bolagsstyrelse bör ha minst två externa medlemmar utan bindningar till företaget, och som inte är ordförande för styrelsen, för att styrelsen ska fungera på bästa sätt. Det tunga ansvar som medlemmar i en bolagsstyrelse har betonas mer och mer, bland annat efter de rättegångar om styrelsens ansvar som kommit
Kostnader, nya produkter och värdepapperisering var teman för vetenskapssmedjan som behandlade nya trender inom kapitalförvaltningen. ENLIGT PROFESSOR Anders Löflund, den ena av inledarna, har kostnadseffektiviteten ökat bland kapitalförvaltarna. De har blivit allt mera medvetna om vad de betalar för och frågar sig varför de ska betala för sådant de kan göra själva när det gäller att placera kundernas pengar. Löflund noterade också att den genomsnittliga placeringsfonden inte brukar kunna klå sitt jämförelseindex. – Kapitalförvaltaren kan till exempel placera 90 procent i passiva indexfonder och göra resten till en aktiv så kallad Core Satellite som till exempel placerar i en hedgefond, förslog han. I satelliten utnyttjar förvaltaren sitt kärnkunnande för att försöka åstadkomma lite extra avkastning utan att öka risken alltför mycket. Den andra inledaren var Eufex’ styrelseordförande Anders Ekholm. Att hedgefonderna tar för stora risker ville han inte skriva under. – De utgör en alltför heterogen grupp för att man ska kunna säga något generellt om dem.
Leif Rosas
även om Hiillos anser att det håller på att ske en förändring. – Det sägs att kvinnor inte stöder varandra, men det stämmer inte längre, tycker jag, sade hon. Många kvinnor är ovilliga eller känner sig inte kompetenta att ta del av det politiska spel som kan förekomma på en arbetsplats. Många tvivlar också på sin egen förmåga och upplever att det är svårt att kombinera familj och arbete. Inom organisationen döms ofta kvinnliga ledare hårdare och får mindre stöd än männen. Eftersom de flesta som anställer arbetstagare fortfarande är män leder det till att fler män än kvinnor anställs. Johanna Saarinen, HR-direktör på Microsoft, påpekade dock att det finns många kvinnliga chefer inom HR-området numera. Saarinen har märkt att kvinnor överlag är blygsammare och försiktigare med att bedöma sina egna kunskaper och har lägre lönekrav än män som söker samma jobb. – Kvinnor behöver mera uppmuntran, men man får inte glömma att pusha också männen! Hiillos och Saarinen fick många frågor från en aktiv och fulltalig publik, främst bestående av kvinnor. De konstaterade att glastaken fortfarande finns och att förändring tar tid. n ÅN
Anders Ekholm vill inte öka regleringen av hedgefonderna.
Påståendet att hedgefonder avkastar under alla omständigheter stämmer enligt Ekholm inte heller, även om många placerare tror att det är så. Hedgefonderna har utsatts för aggressiva medieangrepp och man har till och med på EU-nivå diskuterat alternativet att förbjuda dem. Så långt vill Anders Ekholm dock inte gå. – Marknaden borde snarare regleras mindre. Onödig reglering leder till ineffektivitet, sade han. Ytterligare presenterade Anders Ekholm det för gemene aktie- och fondsparare tämligen okända instrumentet ETF, Exchange Traded Fund, en andel i ett index. – Det är lätt att placera i ETF, men vid korta placeringar äter transaktionskostnaderna lätt upp avkastningen. n PN
fram i offentligheten under senare år. n ÅN
Mångsidig kompetens behövs i styrelsen och ledningsgruppen, ansåg Tom Palmberg och CarlMagnus Westermarck.
Leif Rosas
– Ju fler kvinnor som kommer upp i ledningen i en viss bransch, desto mer tycks branschens status minska. När en kvinna intervjuas av pressen om sitt nya toppjobb får hon nästan alltid frågan om hur hon löser balansgången mellan familj och jobb. Män får sällan den frågan, konstaterade forskare Minna Hiillos, som var en av inledarna på vetenskapssmedjan om kvinnligt ledarskap.
11
HANKENDAGEN
Michaela Raatikainen, Petra Talvio och Monica Mickos upprätthåller kontakten både till sin högskola och andra hankeiter. Raatikainen brukar besöka och konsultera institutionen för redovisning.Via den har hon också rekryterat folk. Talvio passade på att kombinera Hankendagen med ett besök i hemlandet för att ordna med uppehållstillstånd för Kanada där hon verkar i den blivande vinter-OS-staden Vancouver.
s Leif Rosa
Alumnkoordinator Towa Sundström är den som ansvarar för arrangemangen kring Hankendagen. – Det är den roligaste delen av mitt jobb, även om det är ganska arbets drygt. Planeringen inleddes genast efter Hankendagen i Vasa ifjol. Lite besviken är jag ändå över att närmare 100 anmälda uteblev utan att lämna återbud.
– Jorma Halonens anförande om Volvo Group som en kugge i den hållbara utvecklingen var intressant. Över huvudtaget var förmiddagens program spännande, sade Annika Åkerberg, ekonomiemagister 1982 och ekonomiedoktor 1998. Många minns henne också som lärare i management. – Dessutom vill jag ta vara på tillfället att nätverka, förklarade Åkerberg som bland annat leder ordet i Oasen, ett nätverk där finlandssvenska kvinnor med skiftande bakgrund möts en gång i månaden.
– Jag har arbetat både på Hanken och på Niord, så det kändes naturligt att komma hit för att träffa gamla bekanta, sade Tea Björkenheim. Hon fick en Niord-knapp av Niords verksamhetsledare Catarina Söderström, som också deltog i den första Hankendagen för två år sen. – Konceptet är lyckat och jag har träffat många bekanta här idag. Det att så många tar en dag ledigt från jobbet för att gå på Hankendagen visar att folk prioriterar sin gamla skola högt, tyckte Catarina Söderström.
12
– Jag hörde att det hade varit så lyckat första gången så jag var tvungen att delta i år. Det är en bra grej. För den som inte har så mycket kontakt till Hanken annars var det roligt att höra lite fakta om vad som händer här, sade Alexandra Therman-Londén (t.v.) som jobbar med Corporate Finance på Nordea Bank Finland. – Jag var nöjd med förra gången för två år sedan. Att den ordnas vartannat år i Helsingfors är lagom, annars skulle det bli för ofta, sade Susanne Lindroos från Ekström Ab.
Han kunde kanske kallas Mr. Hankled. Kurt Kääriäinen, ekonomie magister 1970, är mannen som startade fortbildningsprogrammet Hankled år 1976. Samma år startade han en kurs för småföretagare. Den och Hankled ledde han i två år innan karriären förde honom till ett personalchefsjobb i Stockholm. Kurt Kääriäinen är också en av initiativtagarna till TE-Hankled, ett utbild ningsprogram i ledarskap för nyckel personer i små och medelstora företag. Utbildningen ges vid Hanken i Vasa. Det första programmet, som startade i september, såldes slut på kort tid.
Stämningen var hög redan under välkomsttalet. Eeva Jaakonsalo (t.v.) och Jonna Stenman är nära vänner sen studietiden på FLO.
De ivriga diskussionerna fortsatte vid middagen.
13
UNDERVISNING Han har forskat och undervisat i USA i 50 år. I januari fyller han 80. Ännu har han inga planer på att gå i pension.
Saku Mantere Acting professor in Management and Organization and Knowledge Management
Respect in the classroom I had a senior high school math teacher whom I really liked. I still recall his first lecture where, after saying a few words about the content of the curriculum, he noted: “please try to ask as many questions as possible. I find myself constantly learning as we try to find answers to your questions”. Some think that a university is a customer-focused organization, with the students as our customers. In such a setting, teachers are expected to repeat comments such as my former teacher’s as mantras at first lectures, in order to please the customers. Yet what my teacher said was not a mantra or a platitude. Based on how he went about teaching his class, I believe that he really meant it. One got the impression that he had respect for his students as capable thinkers. At the European Group of Organization Studies last summer, my sub theme had a discussion about teaching strategy. Students should The question was: “How do we deal with be treated not as students who want simple answers, unicustomers but as versal solutions and reliable tips, when we co-contributors. know that such things do not really exist”. I thought the answer was rather simple. We should have respect for our students. They might come in expecting simple answers, or we just might have got a false impres sion somewhere. It would be patronizing, however, to think that fulfilling our roles as teachers of strategy involves chewing everything in advance into digestible bits. Our challenge is to engage our students with essentially the same dilemmas that we are struggling with ourselves. Richard Sennett, professor of sociology at London School of Economics has argued that respect is built on interdependency between classes in asymmetrical power positions. Even if we have different roles, some with more influence and responsibility, everybody’s role is crucial. My high school math teacher succeeded in conveying and building respect in the classroom because he openly acknowledged the interdependency between the students and the teacher in the learning experience. He did not treat students as customers but as co-contributors. I think that establishing this is the challenge of building a classroom built for learning instead of just disseminating information. In my opinion, a scientific community consists of teachers who invite students to participate in collective thinking, and responsible students who see their work as a responsibility to the scientific community as much as to themselves. n
”
”
14
HAN HETER Börje “Bud” Saxberg och inledde sina studier i ekonomi vid Hanken på 1940talet. I dag är han professor i ledningskunskap och organisation vid University of Washington i Seattle, USA. Han är också fakultetsrådgivare för AIESECärenden, fakultetsdirektör för internationella utbytesallianser samt rådgivare för elever med intresse för det tyska språkområdet. – Jag har haft många olika uppgifter under olika perioder i mitt liv. Det gör att jag fortfarande uppskattar mitt arbete trots att jag har haft samma arbetsgivare i 50 år, berättar Börje Saxberg. – Det är klart att pensionärstillvaron lockar om arbetet blir en tröttande rutin eller om hälsan försvagas märkbart. Men jag trivs med mina elever och de i sin tur, enligt den årliga kritiken, ger mig sitt stöd. Det sporrar mig att fortsätta. En livslång resa När den unge Börje Saxberg lämnade Finland för att åka till Frankrike våren 1950 hade han ingen aning om vilken vändning hans liv skulle komma att ta inom loppet av några månader. Under en sommarpraktikperiod fick han besked om ett amerikanskt studiestipendium. Med en MBA-examen i sikte reste han först med fartyget Queen Elizabeth till New York och därefter med buss över den amerikanska kontinenten till Oregon State University i Corvallis, Oregon. Efter några års studier i Oregon fortsatte han som forskarstuderande och föreläsare vid University of Illinois i Champaign-Urbana, Illinois. Från Illinois bar det av västerut när han blev erbjuden en plats som yngre fakultetsmedlem vid University of Washington i Seattle. – Jag träffade min norska fru i Illinois. När jag fick erbjudandet
Utvandrad Hankenalumn
Hankenalumnen Börje Saxberg är professor vid Michael G. Foster School of Business vid University of Washington i Seattle.
från handelshögskolan i Seattle avgjordes tvisten mellan Finland och Norge till Seattles fördel! I dag delar de sin tid jämnare mellan länderna. Hans fru är mycket upptagen med en familjegård som paret ärvde i Norge. Till Finland återvänder Börje Saxberg åtminstone vartannat år för att träffa sin syster och de av hans studentkamrater från Norsen årgång 1947 som ännu finns kvar. – Jag återvände första gången till mitt hemland 15 år efter avfärd. Jag hade min äldsta son med mig och han upptäckte för första gången att han kan dra nytta av mitt modersmål. Farmor och farfar var beredda att uppfylla alla hans önskemål. Seattle centrum för nya idéer – Ett karaktäristiskt idéellt drag för det amerikanska samhället, som också hjälpt mig framåt i min karriär, är att man ger utrymme för människor med olika bakgrund. Att jag, som kommer från ett litet land som
Finland och med en tydlig accent, har fått undervisa amerikanska ungdomar, vittnar om samhällets öppenhet, tycker Saxberg. Hans intresse och respekt för företagsamhet har platsat väl i Seattle som är ett geografiskt centrum för nytänkande bland annat inom medicin, bioteknologi, informationsteknologi och flygteknologi. Han har till exempel varit med om att starta ett framgångsrikt program för företagsamhet och innovationer på universitetet.
– Jag var chef för avdelningen då, så det var möjligt för mig att starta ett banbrytande studieprogram som skulle locka till oss de bästa studenterna. I andra fall skulle byråkratin ha kunnat stoppa projektet. Fem år efter start ombads jag att anhålla om att få fortsätta med programmet – på officiell basis, skrattar Saxberg. Hankenstudier en god grund Om studierna i Finland har Börje Saxberg endast gott att säga.
Courtesy of University of Washington
På rätt plats vid rätt tid – Hanken var rätt ställe för mig efter avslutad skolgång i Norsen. Jag klarade mig bra och studierna visade sig hålla måttet också i jämförelse med det amerikanska programmet. I Finland var de akademiska arbetsmöjligheterna däremot mera begränsade än i USA, anser Saxberg. Medan doktorsavhandlingen i Finland tidigare representerade en kulminering av akademiska studier ansågs doktorsgraden i USA vara en port till fortsatt forskning och undervisning. När Börje Saxberg i dag tänker tillbaka på sitt liv är han säkert glad över att han gav sig av våren 1950. Bakom sig har han en mångfacetterad och framgångsrik karriär som omfattar forskning, undervisning och ledningsuppdrag inom den akademiska världen, för att inte glömma givande forskningssamarbeten med storföretag. – Jag tror att individens personliga framsteg är beroende av alla omgivande omständigheter. Men att ha turen att vara rätt människa på rätt plats vid rätt tidpunkt, spelar också en stor roll. n Laura Rahka
Hankens årskurs 1937 samlades till 70-årslunch Åtta Hankenalumner från årskurs 1937 samlades till 70-årslunch i september. På bilden från vänster Harry Paul, Greta Nylund (f. Högström), Inger Forsén (f. Berndtsson), Per Erik Floman, Eva Floman (f. Brandt), Birger Herold, NilsOlof Eklundh och Ulla Bäck (f. Lang).Totalt 83 personer skrevs in på Hanken år 1937.
15
MBA
Framgångsrik ledarskapsutbildning
PLANERINGEN AV Hanken MBA inleddes år 1997 och det första programmet ordnades 1998. – Diskussionerna om ett ledarskapsprogram fördes redan i början av 1990-talet, men idén fick luft under vingarna först i mitten av 90-talet, minns professor Christian Grönroos. Han var med från början och satt också i Hankens styrelse då beslutet klubbades igenom. Vid starten var föreläsningarna utlokaliserade, bland annat till Hanaholmens kulturcentrum i Esbo. Redan andra året ordnade Hanken MBA föreläsningarna på Casa Academica, där de har hållits sedan dess. Hanken MBA erbjuder sitt specialkunnande i form av inriktningsalternativ inom tjänste- och relationsmarknadsföring och finansiell ekonomi. De första programmen var allmänna ledarskapsprogram som Kaj Hellbom ansvarade för. Efter Hellbom tog BoMagnus Salenius över som programdirektör och vidareutvecklade konceptet. Under sin tid som direktör har Patrick Furu utvecklat MBA-programmet ytterligare. Ökad popularitet – Deltagarantalet har stadigt ökat, och deltagarna har varit nöjda med att studierna är flexibla och interaktiva. Det är en indikator på att MBA-utbildningen är på rätt väg. Hanken MBA har dessutom utvärderats av Rådet för utvärdering av högskolor och fick en nationell ackreditering år 2004, berättar Grönroos.
16
Marie Sandberg
Hankens engelskspråkiga MBA-program fyller tio år i år. 125 personer har tagit examen sedan starten. Deltagarantalet har ökat stadigt år från år. Just nu är MBA-programmen nummer nio och tio i full gång.
Varje MBA-program har en modul som hålls utomlands. I april 2005 åkte en grupp till Nya Zeeland för att studera marknadsföring. Deras sista föreläsningsdag avslutades med en segeltur utanför Auckland.
Han föreläser på undervisningsmodulerna i marknadsföring sedan nio år tillbaka och har lagt märke till att intresset för relationsmarknadsföring har spritt sig på olika håll i näringslivet. – Numera är det inte bara marknadsförare som söker sig till den här inriktningen, påpekar han. Professor Eva Liljeblom föreläser bland annat i finansiell ekonomi. Enligt henne är det bara en tidsfråga innan de kvinnliga deltagarna ökar i antal. – Mer än hälften av delta-
– – –
garna i Hankens finansanalytikerprogram CEFA (Certified EFFAS Financial Analyst), som är ett mycket specialiserat program, är de facto kvinnor, berättar Liljeblom som är prefekt vid institutionen för finansiell ekonomi.
utan också från andra länder. Gallringen bland de sökande bidrar till en hög kvalitet. Liljeblom framhåller betydelsen av en internationell ackreditering för programmet. – Den förutsätter större resurser än vi har i dag, säger hon.
Kvalitet A och O Eva Liljeblom anser att MBAprogrammet har gått framåt och att satsningarna på kvalitet har varit utbildningens trumfkort. – Det är positivt att Hanken MBA har lyckats rekrytera deltagare inte bara från Finland
Globalt ledarskap allt viktigare Enligt professor och prorektor Ingmar Björkman har Hankens ledarskapsutbildning lyckats etablera sig väl. Att högskolan erbjuder ett utbildningsprogram på deltid medför både begränsningar och fördelar. – Utbildningen fokuserar på deltagarnas inlärningsprocess. De olika delarna utgör tillsammans en integrerad helhet, framhåller Björkman. De som inledde studierna på MBA 10 i början av året utgör den hittills största gruppen. De kunde välja ett nytt specialise-
första programmet startade 1998 nationell ackreditering 2004 tre specialiseringsalternativ på engelska: Service and Relationship Marketing, Finance och International Management.
g jubilerar ringsalternativ i internationellt ledarskap. – Ledarskapskunnandet har blivit mycket viktigare i det globala näringslivet. Kunskapsbehovet ute på marknaden har starkt bidragit till starten av den tredje inriktningen som också utgör ett av högskolans styrkeområden, säger Björkman. Björkman är prefekt vid institutionen för företagsledning och organisation. Han har varit med och utvecklat den nya storsatsningen för Hanken MBA. Deltagarna kommer bland annat att på nära håll få uppleva och studera globalt ledarskap våren 2008, då det bär i väg till Shanghai i Kina. Tacksam och utmanande uppgift Alla tre Hankenprofessorer ser det som en intressant uppgift att undervisa på MBA-programmet. Deltagarna är vanligen ambitiösa 30-40-åringar. Under föreläsningarna blir det ofta diskussioner då deltagarna bidrar med olika erfarenheter från arbetslivet. – MBA-deltagarna är mycket målmedvetna. Dessutom förstår de hur olika fenomen hänger ihop, vilket underlättar föreläsarens jobb, säger Eva Liljeblom. Studierna framskrider i moduler enligt ett system där man bygger vidare på tidigare teoretiska kunskaper. Andelen teori och praktik varierar beroende på inriktningsalternativ. Hanken MBA-utbildningen består av studier inom de mest centrala ekonomiska ämnena som finansiell ekonomi, marknadsföring, management och redovisning. – Hanken MBA sysslar inte med konsultverksamhet utan förser framför allt deltagarna med nya tänkesätt, poängterar Ingmar Björkman. n
Peter Björk Skribenten är professor i marknadsföring
Innovationer inom turismprojekt Inom ramen för det nordiska forskningsprojektet – Innovation systems in the tourist industry – policy approaches and driving forces in a Nordic context – som delfinansieras av Nordiska ministerrådets innovationsavdelning (NICe) lyfts två frågeställning fram. Den första frågeställningen handlar om de faktorer som driver turismföretag och hela turismsystem att vara innovativa. Den andra frågan handlar dels om faktorer som försvårar innovationsprocessen i företag och system, dels om vad som kan göras för att bryta ner dessa innovationshinder. Det empiriska materialet till studien har samlats in genom case-studier. Två fungerande innovationssystem i Små turismvarje nordiskt land har specialstuderats. företag är I Finland har vi till exempel studerat viktiga för Santa Claus Village i Rovaniemi och upplevelsecentret SIIDA i Enare. I Sveden finska och rige studerades bland annat Icehotel i nordiska Jukkasjärvi. Genom att jämföra de olika ekonomin. casen sinsemellan kan vi se likheter och olikheter på en nordisk nivå. I projektet ställer vi också resultaten i förhållande till de nuvarande nationella innovationssystemen. De preliminära resultaten, som kommer att vidareutvecklas under hösten, visar bland annat på behovet av en utvecklad – Tourism System Governance. Delområden som diskuteras är hur man på en policynivå skall kunna stöda 1) en marknadsorienterad/användarorienterad utveckling av turismen, 2) en regional kompetens-/kunskapsutveckling i företag i nätverk, 3) en utveckling av olika finansieringsmöjligheter, 4) en förenkling av byråkratin, 5) ansatser som syftar till att minska klyftan mellan vetenskap och praktik, och 6) processer som tar tillvara olika typer av spin-off effekter. De små turismföretagens centrala betydelse i den finska och nordiska ekonomin uppmärksammas mer och mer i olika policydokument. Hur de arbetar med marknadsföringsfrågor handlar idag inte enbart om deras fortsatta överlevnad. I ett större perspektiv handlar det om det finländska innovationssystemet och Finlands konkurrenskraft. n
”
”
Marie Sandberg
17
FORSKNING Grunden för god servicekultur:
Försäljare och rådgivare måste vara
DET FÖRUTSÄTTER att företaget har en stark servicekultur och en tradition att erbjuda god service för kunderna. Det krävs likaså konstruktiv arbetsgemenskap och att frontpersonalen (den personal som har kundkontakter) har de befogenheter den behöver för att möta kunden på kundens villkor. Karolina Wägar, överassistent i marknadsföring vid Svenska handelshögskolan i Vasa, har för sin doktorsavhandling forskat i vad lärandet om kunder egentligen handlar om och hur lärandet går till. Under två års tid observerade hon frontpersonalens arbete i ett bilföretag. Wägar studerade två personalgrupper, bilförsäljarna
Johnnes Tervo
Det är viktigt att förståelsen för kunden delas mellan olika individer och avdelningar bland frontpersonalen i ett företag. På så sätt läggs grunden för en servicekultur i företaget där kunden står i fokus.
Bilförsäljare och servicerådgivare kan lära av varandra, säger Karolina Wägar.
och servicerådgivarna. Hon följde med bilförsäljaren från den första kundkontakten till överlåtelsen av bilen och satt med bakom disken då servicerådgivaren tog emot sina kunder.
– Det visade sig snart att bilförsäljarna och servicerådgivarna hör till olika kundservicekontexter, berättar Karolina Wägar. Kundservicekontexten är den bakgrund mot vilken lä-
randet om kunder sker, den är socialt, kulturellt och historiskt formad. – Bilförsäljarna är en del av en kultur där man av tradition strävar efter att etablera långsiktiga kundrelationer och där
PROFESSORN REKOMMENDERAR
18
ningsarbete ligger till grund för boken. Den avslutas med några enkla teser för företagsledare när de behandlar frågan om hållbarhet i organisationen: Marknaderna drivs av kunder och investerare; Resurserna är inte oändliga; Sunda arbetstagare producerar sunda produkter; Etisk prestanda bevarar rykte och brand. Hawkins konstaterar att teserna kan tyckas banala, men anser ändå att grunden för proaktivt agerande bör utgå från dem. Att sedan skapa en klar vision och värderingar för att stöda visionen är ett första
steg mot ett ledarskap som både vill omfatta mål som gäller hållbarhet och vidhålla ett kommersiellt perspektiv. ”Fundamentals of Logistics Management: European Edition”, av Grant, Lambert, Stock och Ellram är däremot full av referenser. Trots detta är boken också läsvärd för sådana som annars inte vill läsa så mycket akademiskt eftersom den med aktuella exempel klargör de teoretiska begrepp som boken beskriver. Boken är den europeiska Matias Uusikylä
FÖR EN AKADEMIKER är det speciellt intressant att läsa en bok på vars baksida det står ”If you really want to know the ”nuts and bolts” behind sustainability/CSR without the academic babble, read the book”. Boken ”Corporate Social Responsibility: Balancing Tomorrow’s Sustainability and Today’s Profitability” är skriven av David E. Hawkins och levererar en genomgång av grundbegreppen och tänkvärda tankar, utan akademiska referenser. Det märks att lång erfarenhet och ett omfattande forsk-
Karen Spens Professor i logistik och företagsgeografi versionen av en av de mest populära och refererade läroböckerna inom logistikområdet. Den amerikanska versio-
a samspelta lärandet om kunderna anses ha en avgörande betydelse för försäljningsframgången. Servicerådgivarna är däremot ofta främmande för tanken att skapa relationer till kunder. De tenderar att fokusera på själva servandet av bilen istället för på kunden. – Man kan säga att en bilförsäljare ser kunden, medan en servicerådgivare ser bilen. Fokus på kunden eller bilen? En god bilförsäljare fokuserar alltså på kunden. Han frågar efter kundens behov, lyssnar och registrerar det som kunden berättar. På det sättet hittar han rätt bil för köparen. Servicerådgivaren å sin sida fokuserar på bilen. Han är intresserad av teknik och vet det mesta om kundens bil, men känner egentligen inte kunden på ett personligt plan, vilket skapar en annan typ av kontakt till kunden. – Bägge lär sig om kunderna, men har olika sätt att närma sig dem. Bilförsäljaren har en mer personlig approach och an-
nens upplägg kvarstår, men David Grant, som är professor i logistik vid Hull University, har gett boken en annan prägel genom att inkorporera exempel och problemställningar ur ett europeiskt, och emellanåt till och med nordiskt perspektiv. Boken är en god grundbok för den som vill uppdatera sina logistikkunskaper eller för sådana som inte läst något om ämnet tidigare. ”A Long Way Gone” av Ishmael Beah är en bok som det är svårt att lägga ifrån sig. Jag ville gärna läsa den eftersom ett av mina egna forsknings-
vänder small talk och anpassar ämne och språk efter kunden. Han är mån om att snabbt läsa av kunden för att bereda vägen till en lyckad affär. Ibland kan man till och med tala om att det uppstår en affärsmässig vänskap mellan bilförsäljaren och kunden. – Servicerådgivaren använder en mer neutral ton, där lärandet handlar om informationsbyte och om att placera kunden i ”rätt fack”. Servicerådgivaren och kunden har ofta en strikt affärsmässig relation. Krockande förväntningar Vilken typ av lärande som är bättre eller effektivare kan inte slås fast utan att se till sammanhanget. En del kunder vill ha en anonym relation till bilförsäljaren eller servicerådgivaren medan andra gärna lägger ut texten om sig och sitt och vill ha en personlig kontakt. Problemen uppstår när förväntningarna mellan kunden och frontpersonalen kolliderar. – Ofta kan orsaken till dylika krockar sökas i kundservicekontexten och frontpersonens kundserviceidentitet, förklarar Karolina Wägar. Frontpersoner med svag kundserviceidentitet väljer ofta att prioritera andra saker än kundservice. Och om dessa frontpersoner dessutom
projekt gäller humanitär logistik och effektivering av nödhjälp. Sierra Leone, det land boken handlar om, har varit en brittisk koloni och blev självständigt 1961. Än idag är det ett mycket fattigt land som präglats av
socialiseras till en servicekultur där man tillägnar sig tankemönster och beteenden som är negativt laddade uppstår en ohållbar situation. – Det är alltså viktigt att ett företag har en stark servicekultur och tradition av att erbjuda god service för att frontpersonalen ska ha optimala förutsättningar att få genuin förståelse för kunden. Det är också viktigt att miljön inte sätter begränsningar, att frontpersonalen har de befogenheter som behövs för att möta kunden på kundens villkor. Komplett servicepaket – Jag tror att samarbete mellan olika grupper av frontpersonal är A och O för att kunden ska få en positiv serviceupplevelse. Det gäller i alla branscher. Det är viktigt att förståelsen för kunderna delas mellan individer och avdelningar. Bilföretagen skulle gynnas av att bilförsäljare och servicerådgivare samarbetar. – Nu drar de åt olika håll. De arbetar i olika världar och olika servicekulturer. De har på sätt och vis hand om olika faser av kundrelationen. Bilförsäljarna möter entusiastiska bilköpare, medan servicerådgivarna ofta möter besvikna och stressade bilägare. Genom samarbete
ett långt inbördeskrig. Sedan 1991 har inbördeskriget mellan regeringen och Revolutionära enhetsfronten resulterat i tiotusentals döda och över två miljoner människor har tvingats fly. Bokens huvudperson är Ishmael, som 12 år gammal blev tillfångatagen av regeringsstyrkor. Han blev en av de tusentals barnsoldater som tvingades att utföra fruktansvärda dåd. Boken är ingen trevlig läsning, men den inger ändå någon form av hopp: det finns organisationer och individer som vill och kan göra något
kunde förståelsen för kunderna öka och de bägge yrkesgruppernas starka sidor förenas; bilförsäljarens kundfokus och servicerådgivarens tekniska kunnande. Kunden skulle få ett komplett servicepaket. De bör lära sig att samarbeta på både personlig- och avdelningsnivå. Vilket är lättare sagt än gjort, konstaterar Wägar. En annan väsentlig aspekt av kundservicekontexten är arbetsgemenskapen på arbetsplatsen. Att prata om kunder, samarbeta, berätta historier om kunder, dricka en kopp kaffe tillsammans och diskutera – allt utgör en del av lärandet om kunder. Interaktionerna är ett sätt att dela med sig av sin förståelse för kunder och ett sätt att forma kundservicekontexten och frontpersonernas kundserviceidentitet. Den närmaste kretsen av kollegor påverkar indirekt vad och hur frontpersonal lär sig om kunderna och vilka värderingar och beteenden som frontpersonalen lägger sig till med. – Det under förutsättningen att samvaron backstage är av konstruktiv karaktär. Är den negativ drabbar det givetvis kundservicen på ett icke önskvärt sätt. n Susanne Palm-Wahlstedt
för att rädda dessa barn, och barnen går att rädda, om bara viljan (och pengarna) finns. Jag rekommenderar boken varmt (och kanske en slant till Amnesty). n
19
Matias Uusikylä
Femtioårsjubilerande alumner – Vi är säkert lite av pionjärer på alumnverksamhet. Våra träffar började några år efter att vi blev klara. Sedan dess har vi träffats ungefär vart tredje år, berättar Doris Stockmann. I ÅR HAR DET gått femtio år sedan personerna på bilden här intill inledde sina studier på Hanken. De utgör ungefär halva den årskurs som började studera på Hanken år 1957 och de träffades på Skatuddens
Casino i Helsingfors i slutet av augusti för att prata gamla minnen och äta middag. Tidigare under dagen besökte de stadshuset i Helsingfors. – Vi ville ha en lite festligare träff i år eftersom vi jubilerar,
UR HANKENS BILDARKIV Hanken inledde sin verksamhet år 1909 som Högre Svenska Handelsläroverket. Knappt 20 år senare omorganiserades läroverket till en handelshögskola och i september 1927 inledde Svenska Handelshögskolan sitt arbete. På bilden purunga hankeiter under det gångna seklets första årtionden.
men oftast brukar vi ha våra träffar på Hanken, säger Doris Stockmann, som höll i trådarna för årets träff. Internationellt inriktade Årskursen var pionjär också i fråga om intresse för internationella kontakter och resor. Flera av femtisjuorna bor utomlands, men många av dem brukar
komma hem till alumnträffen. I år är färre av dem som bor utomlands med på träffen eftersom många av dem också hade studentjubileum i år och valde att åka hem för att delta i det istället. – Vi var en internationellt inriktad årskurs som jobbade för att få ihop pengar och åkte på två exkursioner under studieåren. På årskurs två åkte vi till östra Finland och besökte industrier i bland annat Kouvola och Kuusankoski. Under tredje studieåret åkte de buss genom Sverige och Danmark till Tyskland och Holland. – Vi besökte företag i Hamburg och Köln och hamnen i Rotterdam. Då lärde vi känna varandra ganska bra, berättar Doris Stockmann. Årskurs 1957 träffas nästa gång år 2010. n ÅN
20
PÅ JOBB
våra förtroendemannagrupper med sina verksamhetsplaner och förslag till mig, och jag har sammanställt allt. – Efter många år kan man inte kalla det en utmaning längre, men lite bråttom blir det ändå varje höst. I år är jag ändå glad över att de flesta förtroendemannagrupperna höll tidtabellen så att största delen av verksamhetsplanerna fanns här när jag behövde dem, ler Gunilla. – Jag trivs med att ha mycket att göra, hellre för mycket än för lite jobb passar mig. Och så jobbar jag gärna under tidspress. Eftersom scoutingen har firat 100-årsjubileum i år har det varit ganska fullt upp. Scouthuset, där också Finlands scouter verkar, finns i Åggelby i Helsingfors. I höst flyttar hela verksamheten till nya utrymmen i Tölö. Den nya Scoutstationen invigs i december.
EDVARD JOHANSSON, 35 år, är forskare och befinner sig som sådan i ett tillstånd av konstant bryderi. – Jag grubblar hela tiden på olika problem inom min forskning. Om en forskare inte konstant grubblar på något, forskar han eller hon på fel om-
råde. Man måste forska i sådant som man inte ännu känner till, säger han bestämt. Edvard Johansson blev ekonomie magister från Hanken 1995, år 2000 doktorerade han i nationalekonomi. Sedan den första augusti arbetar han på ETLA, Näringslivets Forskningsinstitut, efter ett år på Hanken som forskardoktor med inriktning på företagande. – Jag har jobbat tre år på ETLA tidigare och är nu tillbaka som forskare i en grupp som s ys s l a r m e d a r b e t s m a r knads- och utbildningsekonomisk forskning. Jag trivs
Matias Uusikylä
GUNILLA HAMRO-DROTZ, 56, har just avslutat en arbetsam period på jobbet. Hon är förbundsekonom på Finlands Svenska Scouter rf. – Jag sköter allt som handlar om ekonomi, från löner och räkningar till bokföring och budgetering. Gunilla utexaminerades från Hanken 1973 som diplomekonom med allmän företagsekonomi som huvudämne. På Finlands svenska scouter har hon arbetat i närmare tjugo år, och trivs med att arbeta inom en ideell organisation. – FiSSc sköter den svenskspråkiga scoutverksamheten i Finland. Alla de 70 svenskspråkiga scoutkårerna hör till oss, och vi i vår tur är ett distrikt som tillhör takorganisationen Finlands scouter. – September har för mej inneburit mycket arbete för att hinna bli klar med budgetförslaget för nästa år. I augusti kom
Matias Uusikylä
Det här gjorde vi...
HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Gunilla Hamro-Drotz och Edvard Johansson.
– Nu går jag igenom mappar och arkiverar material inför flytten, och det är inte så givande. På det privata planet har en traditionsenlig kräftskiva varit en ljuspunkt. – Vi är ett gäng som hållit ihop sedan studietiden som brukar träffas med jämna melmed att forska, det är en livsstil där man inte löper någon större risk att bli intellektuellt försoffad, skrattar han. – Just nu är jag involverad i forskning om hur kortvarig sjukfrånvaro inverkar på lönen. Vilka faktorer inverkar på att man stannar hemma från jobbet, ekonomiska faktorer som till exempel hur generösa ersättningssystem gör att folk är sjuklediga mycket oftare. Hurdana arbetstider man har inverkar också. – Speciellt är jag intresserad av småbarnsfamiljer. Systemet i Finland är uppbyggt så att det är ekonomiskt mest fördelaktigt för familjen om båda föräldrarna arbetar medan barnen är på dagis. Vi frågar oss hur det är ur andra synvinklar. Vi vet ju att dagisbarn är sjuka oftare än barn som vårdas hemma, vilket i sin tur kan leda till högre sjukfrånvaro för föräldrarna. Mycket av den senaste må-
lanrum. Det är en grupp som uppstod när en del av oss var aktiva i Hankens studentkår. Nu är vi ett tjugotal som träffas. Det är väldigt skojigt att träffa de gamla studiekompisarna nu och då, berättar Gunilla. n ÅN
naden har gått åt till att acklimatisera sig på nytt och planera inför hösten. Först i september ökade arbetstempot till den normala takten. – Jag har hållit på med grundarbete för den här forskningen. Jag har räknat ut hur mycket oftare småbarnsföräldrar är borta från jobbet, skillnaderna mellan könen och så vidare. Sen håller vi på med en större utredning om den nordiska ekonomiska modellen och vilka särdrag de nordiska ekonomierna har jämfört med resten av EU. Privatlivet just nu domineras av familjen med fru och två döttrar. Barn nummer tre anländer i november. – Eftersom min fru är höggravid faller mycket av jobbet hemma på mig, så det är bra om jag hinner idrotta lite som motvikt till mitt teoretiska jobb. n ÅN
21
BRIEF IN ENGLISH
Hankendagen has established its popularity
THE SEMINAR’S keynote speaker, Hanken alumnus Jorma Halonen, talked about sustainable development, as did the panel discussion held in the morning. During the afternoon the alumni had the opportunity to choose between 9 different workshops on topics such as female leadership, asset management and tax reforms. – At Volvo we have three core values: quality, safety and care for the environment. One of the biggest future challenges
Leif Rosas
The third annual alumni day Hankendagen continued the successful tradition and welcomed some 300 alumni back to Hanken. Sustainable development was the topic of the day.
Jorma Halonen is Executive Vice President and Deputy CEO of Volvo Group.
is the demography. It will soon be difficult to find people who want to work as truck drivers and mechanics. This is why we don’t invest in factories in Eu-
rope but aim for Asia instead. India and Vietnam are gaining ground since labour costs in these countries are even lower than in China.
– A holistic view is needed in order to fairly assess different energy alternatives; they have to be both alternative and safe. It is possible to make both hybrid cars and trucks, but they are 20-25 per cent more expensive than diesel engines. Hence diesel engines have to be made more efficient, Halonen said. We live longer, fewer children are born, and the “baby boom generation” is retiring. – If you do not remember anything else of what I said here today, please remember this: have more children, they are needed. And turn off the lights to save energy, Jorma Halonen concluded. n
Sustainable development – threat or opportunity?
ACCORDING to Heidi Hautala, Member of the Finnish Parliament, the concept has to involve a holistic view on economic, social and ecologic factors and should be seen only as a tool in the debate. The most important thing is to embrace the idea of both locally and globally adapting the economy and our behaviour to the ecologic limits that a planet with limited resources poses. Hanken Professor Karl-Erik Sveiby gave a historic perspective on the ecologic limits and drew parallels to previous civilizations. The Australian
22
aborigines probably hold the world record with a society more than 40 000 years old. – It is quite a long time, considering that our industrial society only has existed for some 350 years. Our biggest problem is of course the enormous waste of resources. Fortum’s CEO Mikael Lilius said that, to him, sustainable development is mostly about a worry about climate change. According to Wärtsilä’s CEO Ole Johansson, a lot of the problems can be solved with new technology as long as the needed resources are given. Heidi Hautala thinks that it is more important to change the fundamental structures. – One cannot forget the responsibility we, as individuals, have when we make decisions as consumers, parents or managers, Sveiby said. The panel was quite pessimistic when asked about the economic-ecologic equa-
tion where 2 billion people in the growing economies in a few years will reach the same abundance levels as we have in the West. All of the panellists agreed that environmental awareness, in combination with strict legislation, could lead to product development that will bring advantages in the future.
Both Lilius and Sveiby pointed out how important it is that the consumers, not only the legislators, make demands. According to Hautala, one cannot be “a little” aware of the environment: – Think through your every day lives and make some real changes. n
Leif Rosas
Can sustainable development be combined with the corporate world and should sustainable development be seen as a threat or an opportunity from a business perspective? This was the topic of the panel debate led by journalist Björn Sundell from Hufvudstadsbladet.
Panelists Karl-Erik Sveiby and Heidi Hautala.
Courtesy of University of Washington
In the right place at the right time HE HAS conducted research and taught in the US for 50 years. In January he turns 80. And he is not planning on retiring. His name is Börje “Bud” Saxberg and he begun his studies at Hanken in the 1940’s. Today he is professor in management and organisation at the University of Washington in Seattle. When Börje Saxberg left Finland in 1950, to go to France for a summer intern-
ship, he had no idea where the trip was going to take him. He was granted an American scholarship and ended up taking the boat over to New York. From there he drove to Oregon to do an MBA at Oregon State University. He later on continued studying for a Ph.D and worked as a lecturer at the University of Illinois before finding his place at the University of Washington, where
he still works today. – A characteristic of the American society is openness for people with different backgrounds. The fact that I come from a small country like Finland and speak with an accent, and still have been given the chance to teach American students, shows how open the society is, says Saxberg. n
Johnnes Tervo
Karolina Wägar observed car salesmen and servicepersonnel for two years.
Good service culture FOR GOOD service culture salespersons and service advisers must have a good understanding of the customer’s needs. It is important that the understanding of the customer is shared between different individuals and departments
among the front line personnel in a company. This leads to a customer focused service culture. The company has to have a strong service culture and a tradition of offering good customer service. Karolina Wägar, assistant
professor in marketing at Hanken in Vaasa, writes about customer service in her doctoral thesis. She focuses on what learning about customers really is about and how it is done. During two years Karolina
Ten years of MBA education HANKEN’S MBA programme celebrates its 10th anniversary this year. Hanken started planning for an MBA programme in 1997 and the first programme
started in 1998. Today the programme offers three specialization alternatives: service and relationship marketing, finance, and international
management. The number of participants in each MBA group has steadily increased over the years. The participants are usually ambitious 30-40
Wägar observed the work of the front line personnel in an automobile company. She studied two different personnel groups: car salesmen and service advisers. Her results show that these two groups belong to different customer service contexts. The car salesmen are part of a culture that strives to establish long-term customer relationships whereas the service advisers are unfamiliar with the thought of relationships with the customers. – One can say that that the car salesmen focus on the customer while the service advisers focus on the car, says Wägar. – I think that collaboration between different people in the front line personnel is the key to creating a positive service experience. It is important that understanding of the customer is shared between individuals and departments within the company. n
year olds from both Finland and abroad. High quality is important for Hanken MBA, and the participants praise the studies for being flexible and interactive. This is an indication that the MBA programme is on the right track. n
23