Hanken #2/2007

HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN ∙ nr 2 ∙ juni 2007

LEDNINGSGRUPPEN FÖRETAGETS KOMMANDOBRYGGA SID. 6

PROFESSORER VISAR FRAMFÖTTERNA SID. 10 HÅLLBAR UTVECKLING PÅ HÖSTENS HANKENDAG SID. 12

HÄNT PÅ HANKEN

Alumnseminarium på designhotell I början av maj bjöds Hankenalumner på ett seminarium på Finlands första livsstils- och designhotell Klaus K. Temat för seminariet var Storytelling – Marknadsföring i upplevelseindustrin. Under seminariet presenterades bland annat centrala teser från den bok svenska professorn Lena Mossberg och den norske reklamgurun Erik Nissen Jo-

hanssen skrivit. Författarna berättade tillsammans med hotell Klaus K:s General Manager, amerikanen Marc Skvorc, om hur storytelling kan användas inom marknadsföring och hur detta genomförts på Klaus K. Intresserade kan hitta material från seminariet på alumnwebben.

Läs mer om seminariet på sidan 14-15.

Rekordantal sökande till engelskspråkiga magisterprogrammet Sammanlagt 772 personer sökte till Hankens engelskspråkiga magisterprogram som inleds hösten 2007. Antalet innebär nästan en fördubbling från föregående år då antalet sökande var 387 st. De sökande kom från 56 länder jämfört

med 46 länder år 2006. Utöver de åtta magisterprogram Hanken erbjuder i år kunde intresserade också ansöka om studieplats till magisterutbildning i nationalekonomi (Economics).

Fördelningen sökande per program:

Advanced Financial Information Systems 99 Computational Finance 60 Corporate Governance 65 Economics 112 Intellectual Property Law 56 International management 189 Marketing 93 Real Estate Finance 77 Strategic Entrepreneurship 21

VIP-gäster på seminarium i Vasa Det första så kallade VIP-seminariet avsett för personer som på sätt eller annat stött Hankens verksamhet arrangerades den 17 april. Under seminariet fick politiker, samarbetsparter från näringslivet, alumner

och andra intressenter från Vasaregionen höra Sampos koncernchef Björn Wahlroos tala om Finlands plats i den globaliserade ekonomin.

Läs mer om VIP-seminariet på sidan 18.

Alumnnätverket i aktiv användning

Genomsnittlig aktivitet per månad: 800 inloggningar 300 unika inloggningar 200 uppdateringar av personliga uppgifter 120 kontaktförfrågningar 40 nya medlemmar

Den största inströmningen av alumner skedde då nätverket lanserades i mars 2006. Sedan dess har nätverket använts aktivt och många alumner besöker nätverket flera gånger i månaden.

Månatligen uppdaterar över 200 alumner sina personliga uppgifter vilketgaranterar att kontaktinformationen i nätverket är aktuell. Många alumner har tagit för vana att uppdatera sina personliga uppgifter i nätverket till exempel då de flyttar eller byter arbetsplats.

En guide till alumnnätverket på sidan 16-17.

Helen Bowers om företagsjuridik Den 23 mars samlades ett tjugotal alumner på Hanken för att delta i ett seminarium med professor Helen Bowers från University of Delaware i USA. Alumnseminariets tema var Delaware: World Center for

Corporate Governance. Professor Bowers berättade om hur merparten av amerikanska företag väljer att ha sitt juridiska säte i Delaware. Helen Bowers presentation finns att läsa på alumnwebben.

Förändringar i alumnrepresentation År 2007 har medfört ändringar i sammansättningen både i alumnrådet och bland Hankenambassadörerna.

Patrik Hertsberg och Anders Dahlbäck har avgått från alumnrådet i Anna Häggblom februari 2007 respektive maj 2007. Båda har suttit med i alumnrådet sedan verksamheten började. Hanken tackar båda för deras engagemang i alumnverksamheten. Som nya medlemmar tillträder Staffan Kurtén och Anna Häggblom. Staffan Kurtén övergår till alumnrådet från sin tidigare uppgift som Hankenambassadör.

HANKEN Fortbildning Vasa

Kvinnans plats i styrelsen

En utbildningsdag för Dig som vill utveckla Ditt kunnande om och Din syn på styrelsearbete

Click to edit Master title style Program

Tillä Tilläggsvä ggsvärdet av att vara styrelsemedlem Benita Öhling, CGR, Ernst & Young Framgå Framgångsrikt styrelsearbete ED Eva Liljeblom, professor Hanken

Attityder som hjä hjälper och stjä stjälper

í presentation av undersö undersökningen "Styrelsearbete i österbottniska små småföretag" samt case

Click edit Master subtitle EM Anette to Söderqvist och EM Karolina Wägar, Hanken style Paneldiskussion Hur rekrytera kvinnor till styrelser?

Sara Eklund, Svenska kvinnoförbundets ordf.

Mikael Smirnoff, Senior Brand Consultant, Contium Gustav Lawast, styrelseordförande Eva Liljeblom, professor, Hanken Benita Öling, CGR, Ernst & Young Datum och tid: onsdagen den 29.8.2007 kl. 12.30-18.00 Plats: Auditorium 142, Hanken Vasa campus, Handelsesplanaden 2 Deltagaravgift: 100 € (inkluderar lunchbuffé och kaffe) Vänligen bekräfta ditt deltagande senast 22.08.2007 till Maj-Britt Pöyhönen, 050 5262 201 eller webbanmälan www.wasa.shh.fi/seminarie

Stöd till organisaEmerald tidskriftsdata- tionsforskning via bas på alumnwebben nytt pris Staffan Kurtén

Via Hanken alumnnätverk har alumner gratis tillgång till tidskriftsdatabasen Emerald Management Extra. Databasen erbjuder fulltextartiklar från 150 av de mest prestigefyllda tidskrifterna inom ledarskap

samt artikelrecensioner, fallstudier, intervjuer och bokrecensioner. Emerald Management Extra kan fungera som en viktig informationskälla både för akademiker och praktiker.

Årets föreläsare vald för första gången i Vasa Sedan hösten 2006 har också studenterna på Hankens Vasacampus valt Årets föreläsare.

Titeln, som i fjol delades ut för första gången, gick till överassistent Tom Härmälä från Institutionen för marknadsföring.

Studenterna anser att Härmälä

har en modern och effektiv undervisningsstil, håller sig ajour med ämnet och har en modern och effektiv undervisningsstil. Priset delades ut under den solenna akten vid studentföreningens årsfest i december.

Hanken finansierar från och med år 2008 ett nytt pris som delas ut av EGOS (European Group of Organizational Studies), det ledande forskarsamfundet för organisationsteoretiker i Europa. Professor Eero Vaara från Hanken sitter sedan tre år tillbaka i EGOS styrelse. Där representerar han i första hand Hanken, men också andra nordiska handelshögskolor.

Samfundet ordnar en årlig konferens som samlar forskare främst inom ledarskap och organisationsteori, men också marknadsföring. Det nya för

årets konferens är att EGOS kommer att dela ut ett ”Best Paper Award” och ett ”Best Student Paper Award”. Hanken finansierar ”Best Paper Award”.

Förutom prissumman på 2 000 euro får mottagaren publicera sitt bidrag i Organization Studies, den mest prestigefyllda tidskriften på området.

Tävlingsbidragen genomgår en noggrann gallring.

Hela processen tar cirka ett år i anspråk. Priset delas ut på EGOS följande konferens i juli 2008. n Marie Sandberg

Nästa nummer av tidningen HANKEN utkommer den 25 oktober!

DISPUTATIONER & AKTUELLT Controllers på CFO Club

Marknadsföring

EL Mikael Berndtson disputerade den 4 maj 2007 vid Svenska handelshögskolan med doktorsavhandlingen ”Informell marknadskommunikation – teoretisk analys jämte en studie av användningsmöjligheter inom banksektorn”.

Opponent: docent Per Skålén, Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet.

Kustos: professor Tore Strandvik, Svenska handelshögskolan.

Avhandlingen kan läsas i sin helhet på Hankens webbplats.

IFL ansedd utbildare Enligt tidningen Financial Times är Hankens samarbetspartner IFL vid Handelshögskolan i Stockholm bland de tjugo bästa i världen på skräddarsydda utbildningsprogram för företag och organisationer.

Inom Europa placerar sig IFL på en god sjätteplats.

I rangordningen av kvalificerade management- och ledarutvecklingsprogram placerar IFL sig på sjuttonde plats, jämsides med amerikanska Wharton och före Stanford University och London School of Economics.

Hanken och IFL inledde sitt samarbete 2005 och har redan många finländska storföretag bland sina kunder. n ÅN

TALARE PÅ seminariet var professor Mats Glader från Stockholms handelshögskola, Fazers koncernchef Berndt Brunow och Hankenprofessor Anders Tallberg.

Mats Glader inledde med att återge resultat från ett controllerprogram arrangerat av IFL i Sverige. En slutsats programmet gett är att det är viktigt för controllers att kunna förmedla vad siffrorna innebär och att förstå företagets businesskontext.

Berndt Brunow diskuterade koncernchefens syn på controllerfunktionen och delade med sig av resultaten från en

Matias Uusikylä

Disputationer våren 2007

Utvecklingsbehoven för controllers och de utmaningar som personer som jobbar inom ekonomiförvaltningen möter var teman när Hanken & IFL arrangerade det första CFO Club-mötet i mitten av maj. Cirka 30 ekonomidirektörer och controllers deltog.

Professor Mats Glader på Stockholms handelshögskola (fr.v.), Fazers koncernchef Bernt Brunow och professor Anders Tallberg från Hanken höll uppskattade tal på den första CFO Club-sammankomsten.

riskanalys som gjorts på Fazer.

Speciellt den senare delen väckte stort intresse bland åhörarna.

Anders Tallberg, som avslutade diskussionen, konstaterade i sitt anförande att den teknologiska utvecklingen ställer ökade krav på controllers.

CFO Club kommer att arrangeras några gånger per år nästa gång blir i oktober.

Avsikten är att CFO Club ska fungera som en arena för diskussion kring aktuella teman på området. n

KALENDERN 15.6

EM Mikael Juselius disputerar vid Svenska handelshögskolan (nationalekonomi) med doktorsavhandlingen ”A Cointegration Approach to Topics in Empirical Macroeconomics”. Opponent: professor Ragnar Nymoen, Universitetet i Oslo. Kustos: professor Rune Stenbacka, Svenska handelshögskolan.

23.8

The 4th Annual Summer Summit for Hanken MBA Alumni. Reserve the date now; an invitation will follow later on.

24.8

EM Karolina Wägar disputerar vid Svenska handelshögskolans Vasacampus (marknadsföring) med doktorsavhandlingen ”The Nature of Learning about Customers in a Customer Service Setting – a Study of Frontline Contact Persons”. Opponent: professor Henrik Gahmberg, Vasa universitet. Kustos: professor Lars-Johan Lindqvist, Svenska handelshögskolan.

5.10

Hankendagen ordnas i Helsingfors. För mer information se www.hankendagen.fi.

29.8

Utbildningsdag på Vasa campus med temat Kvinnans plats i styrelsen. För mer information, kontakta Maj-Britt Pöyhönen, maj-britt.poyhonen@hanken.fi.

Läs alumnbreven och www.hankenalumni.fi för senaste nytt för alumni.

LEDAREN Svenska handelshögskolan PB 479, 00101 Helsingfors Telefon: 09-431 331 Telefax: 09-431 33 404 Svenska handelshögskolan PB 287, 65101 Vasa Telefon: 06-3533 700 Telefax: 06-3533 703 Chefredaktör: Nina Olin Ansvarig utgivare: Marianne Stenius Redaktionssekreterare: Åsa Nyman Redaktionsråd: Wilhelm Barner-Rasmussen Margareta Granholm Henrika Franck-Möller Kirsti Lindberg-Repo Lars-Johan Lindqvist Petri Kokko Fredrik Nars Peter Nordling Åsa Nyman Nina Olin Marie Sandberg Towa Sundström Redaktion och ombrytning: Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo Telefon: 09-888 60 17 Telefax: 09-888 60 19 e-post: redaktionen@nordinfo.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Telefon: 09-888 60 18 Adressförändringar: Towa Sundström Telefon: 09-431 33 423 e-post: towa.sundstrom@hanken.fi Upplaga: 7 500 ex Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Pärmfoto: Kuvapörssi

Reflektioner kring framtiden – är mindre mera?

Jag har haft nöjet att höra två intressanta presentationer som Björn Wahlroos hållit på Hanken. Den senaste av dem var under VIP-seminariet i Vasa där han diskuterade kring Finlands plats i den globaliserande ekonomin. Enligt Wahlroos har Finland klarat sig bra och kommer att klara sig bra delvis tack vare att vi är ett litet land som har lätt att anpassa oss till förändringar.

Wahlroos anförande fick mig att relatera till den aktuella utvecklingstrenden på den finländska högskolearenan och de sammanslagningsförslag som framförts. Trenden går mot allt större enheter då det gäller Helsingforsregionen, Åbo och östra Finland. I jämförelse framstår Hanken som ett litet universitet och man kan fråga sig hur vi Hanken skall akmäter oss med ”jättarna”. tivt möta Litenhet kan dock vara en konkurrensfördel. företagens Genom att förbli små och specialiserade är vi behov av intern anpassningsbara och kan koncentrera oss på vidareutveckling. det vi kan bäst: att erbjuda en internationell, högklassig ekonomutbildning och bedriva ekonomisk forskning på internationell toppnivå.

Autonomi behöver inte heller betyda att vi är ensamma. En flexibel struktur öppnar dörrar

mot flera strategiska allianser som till exempel den med IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.

Samtidigt som planerna på sammanslagningarna går vidare utreds också en förändring i universitetens ekonomiska och administrativa ställning. En lösning som framförts är att universiteten skulle få ställning som en offentligrättslig organisation med möjlighet att bättre kunna samla in externa medel för verksamheten. Detta kunde medföra att den externa finansieringens andel ökar och att bland annat finansiella bidrag av alumner och näringslivet skulle få en allt större betydelse också i Hankens verksamhet.

Näringslivets ökande roll i verksamheten har flera positiva aspekter. Genom en aktiv representation både ekonomiskt och administrativt kan näringslivet och därmed också alumnerna bidra till att Hanken gör det vi ska göra. Högskolan ska utbilda eftertraktade och kunniga ekonomer som svarar på det globaliserade näringslivets efterfrågan. Den ska också bedriva sådan forskning som bidrar både till vetenskapens och samhällets behov. Därmed ska den ytterligare aktivt möta företagens behov av intern vidareutveckling.

I sitt anförande på Hankendagen 2005 poängterade Wahlroos att ”Hanken är vårt”, det vill säga alumnernas. I dag, med facit i hand, verkar det som att Wahlroos tankar inte var så långsökta som vi kanske trodde då. I stället verkar han ha varit några år före sin tid. Nästa Hankendag ordnas i oktober, kanske vi kan fortsätta diskussionen då?

”

”

Nina Olin Marknadsförings- och informationschef

LEDARSKAP

Ledningsgruppen kräver god Förtroende, olika personligheter och förmåga till kritik och konflikthantering är de viktigaste ingredienserna för att en ledningsgrupp ska fungera. Det är professorn och ledningsgruppsmedlemmen eniga om.

TEORI OCH PRAKTIK visar att en fungerande gruppdynamik, med respekt för och uppskattning av de andra medlemmarnas olikheter gör ledningsgruppen till ett fungerande organ som vågar fatta beslut som för företaget framåt.

om gruppdynamik än om vilken sorts organisation det är den leder. Tyngdpunkten i ledningsgruppens arbete ligger på strategier; vilka beslut måste fattas på lite kortare sikt (1-2 år) och på längre sikt (3-4 år). Rent operativt övervakar vi vilka framsteg som sker jämfört med de planer vi gjort upp, säger Niklas Savander.

Påverkan och beslut Ledningsgruppens viktigaste uppdrag är att fatta beslut, både på lång sikt och ur ett kortare perspektiv. Utan ledningsgrupp skulle de flesta större företag inte vara så effektiva i sitt beslutsfattande.

När svåra beslut ska fattas är det kollektiva ansvarstagandet viktigt.

– Det finns stora skillnader mellan olika företag och den roll ledningsgruppen spelar i dem. I riktigt stora företag finns flera forum och nätverk

Patrik Lindström

Central funktion – Ledningsgruppen erbjuder möjlighet till samtal, meningsutbyten, kritik och samarbete.

Om ledningsgruppen spelar en sådan roll är det bra, det kan öka demokratin och den konstruktiva interna kritiken också då det gäller beslut

som redan fattats, säger Eero Vaara, professor i företagsledning och organisation på Hanken. Han forskar bland annat i strukturer och organisationsförändringar.

Niklas Savander är chef för Nokias centraliserade forsknings- och utvecklingsenhet Technology Platforms, som sysslar med forskning och produktutveckling. En stor del av Nokias forsknings- och undersökningsingenjörer jobbar i hans enhet, som bygger de teknologimoduler som övertas av de olika affärsenheterna som i sin tur bygger ihop sådana telefoner som de behöver för sina olika marknadssegment. Till hans ansvarsområde hör också formgivningen inom Nokia Design. Savander är Hankenalumn och medlem i Nokias ledningsgrupp sedan april ifjol.

– Enligt min mening handlar en ledningsgrupp mera

– Ledningsgruppen måste ha gemensamma mål och värderingar. Man måste kunna lite på varand­ ra och samarbeta också då man inte tycker likadant, säger Niklas Savander.

där de viktigaste beslutsfattarna träffas.

Ledningsgruppen och styrelsen har ett inbördes förhållande som har förändrats under åren: Numera dominerar den amerikanska stilen med Corporate Governance, där de flesta anser att ledningsgruppen ska vara en intern ledningsgrupp bestående av företagets viktigaste chefer, medan styrelsen borde bestå av personer som inte ingår i ledningsgruppen, säger Eero Vaara.

Eftersom de centrala personerna, som ska genomföra besluten, också är med i ledningsgruppen, kan de inverka på vilka besluten blir. Om någon besluter för andras räkning kan motivationen svika och det känns varken legitimt eller intressant om man inte känner sig delaktig. Det är svårt att förankra beslut som man själv inte förstår eller omfattar.

Forskning i ämnet Företagslednings- och organisationsforskning hör till de ämnen inom vilka ledningsgrupper och deras sätt att arbeta är aktuella.

– Det forskas i hur den idealiska ledningsgruppen ser ut; vilka som bör delta och hurdana de ska vara för att samarbetet ska fungera. De viktigaste beslutsfattarna i företaget bör vara med, men med så olika bakgrund som möjligt. Det gäller att ha olika perspektiv på arbetet och företagets utveckling. Delaktighet, demokrati och förankring är nyckelord, säger Vaara.

– Risken är att en stark ledningsgrupp kan minska andras möjligheter att påverka, om den krets som fattar besluten i ett företag blir för liten. En ledningsgrupp kan begränsa, beroende på hur den är organiserad, om det är det enda

gruppdynamik

Förtroende Gemensamma mål och värderingar Olikhet

Konflikthantering

– En fungerande ledningsgrupp klarar av också intern kritik, säger professor Eero Vaara.

stället där viktiga beslut fattas.

I en större grupp kan man få in representanter från olika enheter, med olika erfarenheter och så vidare, fortsätter han.

Diversitet en förutsättning – En ledningsgrupp måste ha diversitet, anser jag. Den ska vara mångsidig och innehålla folk med olika utbildning, erfarenhet och bakgrund professionellt och privat. Medlemmarna borde vara av olika ålder och kön och ha olika religion och nationalitet. Det behövs absolut olika personligheter: inåtvända, utåtriktade, pratsamma, tystlåtna, eftertänksamma och så vidare. Ju mer

heterogen gruppen är, desto mer måste man jobba för att få den att fungera, men resultatet blir också bättre, säger Savander.

Niklas Savander har helt tydligt ägnat mycket tid åt att fundera på ledningsgruppen som ett fungerande verktyg för företagsledning. Enligt hans mening finns det tre byggstenar som är alldeles nödvändiga för att en ledningsgrupp ska fungera väl. Se figuren här intill.

Gemensamma målsättningar – Jag anser att en mycket stor del av målsättningarna ska vara gemensamma för en lednings-

n Förtroende. Ledningsgruppen har ansvar för stora beslut. Det måste finnas förtroende mellan medlemmarna. Man har olika kompetenser och måste kunna lita på varandra.

Skräckscenariot, d.v.s. att alla drar hemåt och inte berättar allt, raserar gruppens funktionsförmåga fullständigt. n Olikhet. Om gruppen är för homogen är den på många sätt ineffektiv. Det finns risk för att den drar för snabba slutsatser som kan vara felaktiga i långa loppet, just för att alla ser på saken ur samma synvinkel. n Konflikthantering inom gruppen. Om gruppen inte kan hantera konflikter och olika åsikter inom sig, tvingas man ordna en stor mängd sidomöten för att reda ut konflikterna.

Man måste kunna gräla och ha olika åsikter inom fyra väggar och sedan vara eniga när dörren öppnas.

grupp i allmänhet. Det ska inte vara så att forskningschefen har en mätare, marknadsföraren en annan och att verkställande direktören är den enda som har summan av alla mätare. Femtio till sjuttio procent av målsättningarna bör vara gemensamma även om det är skillnad mellan Nokia, som verkar i en enda bransch, och ett holdingbolag, som består av bolag i olika branscher som råkar ha samma ägare. Alla i en ledningsgrupp är i första hand ansvariga för helheten

och i andra hand för sin egen division, säger Savander.

Nokias ledningsgrupp jobbar ihop mellan en och tre dagar i veckan, eller 6-10 dagar i månaden. Man förlitar sig långt på tekniska hjälpmedel, som telefon- och videokonferenser, eftersom medlemmarna är spridda kring världen.

– Det kräver att gruppen spenderar väldigt mycket tid tillsammans för att gå igenom ”Forming, Storming och Nort t

Patrik Lindström

Byggklossar för gott ledarskap i grupp:

ming-skedena” och sedan vara effektiva när besluten fattas.

Ledningsgruppen som förebild Det stora maskineri, som ett bolag utgör, finns till för att hålla kursen, och ledningsgruppen ska veta, och tillräckligt ofta kontrollera, vilken kursen är.

Ledningsgruppen är den kombinerade lotsen, navigatören och kaptenen på skutan.

– Medlemskap i ledningsgruppen har ett stort symbolvärde och kan hjälpa till att lyfta upp till exempel jämställdhetsfrågor eller olika enheters betydelse inom företaget. Om HR-chefen är med visar det att personalfrågor prioriteras högt inom bolaget. En enhet kan få mera trovärdighet om dess chef är med i ledningsgruppen för hela företaget, säger Eero Vaara.

– Ingenting är så starkt som exemplets makt. Hela Nokias

LÄS MERA OM LEDNINGSGRUPPER: Mansukoski, Mitronen, Porenne & Salmimies: Käytännön johtoryhmätyöskentely. Talentum, 2007 Eisenhardt, Kahwayi & Bourgeois: How management teams can have a good fight (Harvard Business Review, 1997).

Suomen strategisen johtamisen seura: www.ssjs.fi

organisation iakttar oss hela tiden, och det som avgör är inte det vi säger utan det vi gör.

Det är ett stort ansvar, säger Savander.

– Processidan är inte heller oväsentlig. Hur mäter vi folk?

Hur belönar vi folk? Vilka slags talanger lyfts upp i organisationen? Varje gång någon blir utnämnd till en post ser omgivningen vilket slags person det är fråga om och frågar sig varför just den personen valdes? Med varje key appointment sänder vi signaler till or-

ganisationen om vad bolaget tycker är viktigt och vad som kumulerar positiva saker i den egna karriären.

En av två Hankenalumner Niklas Savander är en av två Hankenalumner som sitter i Nokias ledningsgrupp. Den andra är Robert Andersson, som leder Nokias försäljningsorganisation. Han har suttit i bolagets ledningsgrupp sedan 2005.

– Jag tror nog att det är en slump att två personer med

examen från Hanken sitter i Nokias ledningsgrupp samtidigt, säger Savander, och fortsätter: – Hanken är en enormt bra akademisk allmänutbildning, i motsats till många andra, som ger en smal kompetens.

Jag anser att den är väldigt praktiskt orienterad på ett bra sätt. Själv har jag haft praktisk nytta av många av kurserna, som till exempel bokföringens grunder. n Åsa Nyman

Läsarna gav gott betyg Tidningen Hanken är populär bland alumnerna. Av läsarna anser hela 93 procent att det är viktigt att Hanken ger ut en tidning för alumnerna.

Tre av fyra har läst de fyra senaste numren och 88 procent betraktar tidningen som en pålitlig informationskanal.

DET HÄR FRAMGÅR ur den läsarenkät som undersökningsföretaget Analystica Oy utförde i våras. Då betygsatte 281 personer tidningen. Som helhet betraktad fick tidningen skolvitsordet 8-. Därmed ligger den på exakt samma nivå som liknande tidningar. I en omfattande undersökning, som Tidskrifternas förbund utförde åren 2004-2005, var det genomsnittliga skolvitsordet 8- och vid en uppdelning i sex olika kategorier fick de ekonomiska tidskrifterna också betyget 8-. En full åtta blev det endast för de tidskrifter som handlade om hälsa och pedagogik. Tidningen Hanken är också medlem i Tidskrifternas förbund.

Spjälkar man upp betygsättningen ytterligare kan man konstatera att 23 procent av de som svarat gav tidningen vitsordet 9. Någon tia delades inte ut, däremot en fyra. Även om Hanken är en gratistidning engagerar den sina läsare. Endast ett fåtal nöjer sig med att läsa rubrikerna.

De flesta, 67 procent, läser tidningen selektivt, men 20 procent läser allt eller nästan allt. Ungefär hälften av läsarna är klara med den 24-sidiga tidningen på 10-20 minuter, medan 17 procent ger den upp till en halv timme.

Tidningen läses uppenbarligen också av andra än alumnerna själva. I medeltal läses varje exemplar av 1,33 personer. Det betyder att tidningen,

som nu har en upplaga på 8 100 exemplar, har en läsarskara som närmar sig 11 000 personer.

Beträffande innehållet visar undersökningen att läsarna trakteras mest av sådant som på något sätt berör dem själva.

De vill läsa konkreta artiklar om näringslivet på nära håll, de vill läsa om vad som hänt på Hanken och om andra alumner.

Också tidningens layout fick gott betyg. Av läsarna ansåg så gott som tre fjärdedelar att layouten är bra eller utmärkt, medan 6 procent visade tum-

men ned. Flera av dem som var missnöjda med layouten meddelade detta också i de fria kommentarerna.

Det undersökta numret publicerades för första gången även på webben. Drygt hälften av läsarna anser att nätversionen är viktig eller mycket viktig.

Enligt Bo Andér på Analystica fick enkäten ett gott mottagande.

– Totalt sett lyckades den bra. Men, säger han, flertalet svarare missförstod förmodligen den del av undersökning-

HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVEN SKA

HANDELSHÖGSKO LAN ∙ nr 1 ∙ mars 2007

STRATMARK

STORSATSNING PÅ MARKNADSFÖRING SID. 6-8

HANKEN SÖKER NYA ACKREDITERINGAR SID. 10 INTERNATIONELLT UTBY TE ATTRAHERAR SID. 12-15

en där man bedömde hur bra och hur viktiga man upplevde enskilda artiklar. Ansåg man att en artikel var bra, upplevdes den också som viktig och vice versa. n Peter Nordling

Så litar läsarna på tidningen 48 %

Läsvanor

40 %

8%

Jag bläddrar endast

5%

Jag läser bara rubrikerna

12 %

67 %

Jag läser selektivt

18 %

Jag läser i stort sett allt

2%

Inte pålitlig Endast delvis Till stor del Mycket pålitlig

Jag läser allt

Skolvitsordet för tidningen

44 %

23 %

23 % 6%

4 5 6 7 8 9 10

4% 1%

HÖGSKOLEVÄRLDEN

Hankenprofessorer i topp ALLA HÖGSKOLOR strävar efter att utöva relevant forskning och vara samhälleligt aktiva.

Trots det vet man mycket lite om vilken vetenskaplig forskning som kan anses väsentlig och vilken samhällelig aktivitet som bär frukt. Denna fråga har Vesa Puttonen, professor i finansiering vid HSE, försökt besvara i sin utredning ”Suomalaisten liiketaloustieteiden professoreiden vaikuttavuus”.

Bland de tjugo bästa återfinns åtta Hankenprofessorer och nio professorer från HSE. – De bästa professorerna tycks söka sig till Helsingfors.

Hanken och Kauppis är vårt

lands mest uppskattade högskolor inom företagsekonomi, säger Vesa Puttonen.

Flera professorer per institution är också en fördel.

– Det är lättare att föda idéer och producera sampublikationer när den kritiska massan är större. Är man den enda professorn på sin institution går mycket av tiden också till administrativa ärenden, påpekar Puttonen.

Någon klar skillnad i utbildningsnivån mellan HSE och Hanken ser Puttonen inte i resultatet.

– Skillnaderna finns på professors- och institutionsnivå.

Flera mätare Puttonen mätte de finländska professorernas inflytande inom vetenskapliga kretsar med två olika mätare. Puttonen studerade vilka professorer som nämns i Social Sciences Citations Index i ISI Web of

Andra metoder ger andra resultat HANKENPROFESSORERNA Ingmar Björkman och BoChrister Björk har gjort en egen utredning som är kritisk till Vesa Puttonens analys och som försöker klargöra de finländska professorernas forskningsmässiga inflytande igår, idag och imorgon. Björkman och Björk använder sig av ett bredare material än Puttonen.

Bland annat beaktar de hela materialet i Web of Sciencesdatabasen, inklusive referenser till alla källor och inte endast till andra ISI-journaler. Puttonens analys begränsar sig till Social Sciences Citation Index (SSCI). Följaktligen skiljer sig resultaten också något från Puttonens.

Mest inflytande historiskt sett (1986–2007) har Christian

10

Grönroos, Jeff Hearn, Jyrki Wallenius (HSE), Karl-Erik Sveiby och Ari Vepsäläinen (HSE). Undersöker man material publicerat 2001–2007, får Grönroos, Hearn, Wallenius, Sveiby och Björkman mest hänvisningar.

En uppskattning av framtida inflytande ger däremot även nya namn. Den klara ettan Eero Vaara, Björkman och Matti Keloharju har sällskap av Kristian Möller (HSE) och Janne Tienare (Villmanstrand).

Läs hela Björks och Björkmans artikel på Hankens webbplats. n AK

Matias Uusikylä

Hankens professorer citeras ofta i vetenskapliga texter och syns även utanför den akademiska världen. Det visar en utredning som professor Vesa Puttonen vid Helsingfors handelshögskola (HSE) har gjort.

– Min utredning är ingen absolut sanning. Den representerar ett sätt att mäta inflytande på, säger professor Vesa Puttonen.

Knowledge, som är världens ledande databas för ledande vetenskapliga publikationer.

Utredningen beaktade material med aktuella referenser i ISI-journaler publicerat 1986–2006. Överlägset mest hänvisningar via ISI har HSE:s Jyrki Wallenius. De bästa Hankenprofessorerna, Christian Grönroos och Ingmar Björkman, finns på platserna 4 och 5. Övriga på topp 20-listan är Tore Strandvik, Jeff Hearn, Stefan Sundgren, Eero Vaara, Sören Kock, Eva Liljeblom och Veronica Liljander.

Eftersom SSCI inte omfattar alla vetenskapliga tidskrifter utredde Puttonen också hur många hänvisningar professorernas publikationer fick genom sökmaskinen www. scholar.google.com. Den beaktar även internationella böcker, Working Papers samt artiklar publicerade i tidningar utan SSCI-status.

På den här topp 20-listan finns sju Hankenprofessorer.

Grönroos och Karl-Erik Sveiby är i särklass. Trea är HSE:s Matti

Keloharju. De övriga från Hanken är Hearn, Strandvik, Liljander, Björkman och Kock.

Den samhälleliga synligheten mätte Puttonen genom att räkna hur många referenser via sökmaskinen www.google.com akademikerna fick i sin egenskap av professor. Listan toppas då av HSE:s Jarmo Leppiniemi och Arto Lahti samt Hankens Liljeblom. Leppiniemi skriver aktivt kolumner och kommenterar i ekonomiska tidningar.

Det gör också Liljeblom, som dessutom är styrelsemedlem i flera företag. Lahti var presidentkandidat 2006. Hanken representeras dessutom i topp 20 av professorerna Grönroos, Hearn, Sveiby samt rektor Marianne Stenius och professor Guy Ahonen.

Resultaten visar att vissa professorer klarar sig bra på det vetenskapliga planet, men att de är mindre aktiva samhälleligt – och tvärtom.

– Det finns inte ett enda riktigt sätt. Någon betonar forskning, medan någon annan satsar på seminarier och böcker.

Grönroos överlägsen Vill man däremot nå toppen, måste man både forska och marknadsföra sitt kunnande.

De som i Puttonens utredning fått de bästa vitsorden sammantaget har både fått erkännande inom vetenskapliga kretsar och varit aktiva utanför den akademiska världen.

Mest synlighet och inflytande har Hankens Christian Grönroos och Jeff Hearn. Grönroos är en efterfrågad föreläsare och expert i flera länder. Hearn har disputerat i England och arbetat i flera internationella högskolor i Norden och England. Listans trea, HSE:s rektor Eero Kasanen, har skrivit och talat om vikten av företagsekonomiskt kunnande och universitetens ekonomiska självständighet.

Han sitter också med i flera styrelser.

– Det diskuteras mycket att professorerna inte har tid att delta i seminarier om de vill bedriva bra forskning. Grönroos’ resultat visar att det är möjligt att vara framgångsrik inom båda sektorerna, säger Puttonen.

Puttonen själv ligger på nionde plats i den sammanlagda rankingen. På listan med artikelciteringar är han nummer tretton och på google-listan femma, men på scholar.googlelistan återfinns han inte bland 20 i topp.

– Jag är nöjd. Klart det skulle vara kul att vara etta, men det är närapå omöjligt att slå Grönroos.

Puttonen anser att var och en kan hitta förklaringen till den egna placeringen genom att se sig själv i spegeln.

– Om man inte refereras till någonstans borde man fundera på vad man sysslar med. Är forskningen relevant? Är ämnet för snävt eller för Finlandscentrerat? Ingår jag inte i de rätta kretsarna? Har jag marknadsfört mitt arbete tillräckligt? Återigen hänvisar Puttonen till Grönroos.

– Han har gjort de rätta sakerna: han skickar inte bara in sina artiklar till tidningarna utan presenterar också sin

forskning på seminarier och skriver böcker.

Väckte uppståndelse Puttonen är förvånad över hur mycket indignation utredningen har väckt bland kolleger.

– Jag träffade en öm punkt.

Ingen har tidigare mätt de finländska professorernas synlighet och inflytande. Man har levt i illusionen att det man gör är viktigt och att alla hänvisar till ens arbete. När så inte är fallet, blev det en chock för många, analyserar han. n Annika Koskela

Puttonens undersökning n Undersökningen omfattar 106 professorer i företagsekonomiska ämnen (internationell företagsverksamhet, redovisning, affärsledningssystem, logistik, marknadsföring, företagsledning och organisation, finansiell ekonomi samt företagande och småföretagsledning). Puttonen har beaktat alla professorer med fast tjänst sommaren 2006. n Professorerna representerar elva olika universitet och högskolor: De flesta professorerna i undersökningen representerar Helsingfors handelshögskola (24) och Hanken (19). De övriga högskolorna är universiteten i Joensuu (2), Jyväskylä (8), Kuopio (3), Tammerfors (6), Uleåborg (7) och Vasa (13), Tekniska universitetet i Villmanstrand (7), Åbo handelshögskola (14) och Åbo Akademi (3). n Undersökningen exkluderar professorer i informationsbehandling, statistik, nationalekonomi, juridik, språk och kommunikation.

Ingmar Björkman

Christian Grönroos

Jeff Hearn

Sören Kock

Eva Liljeblom

Martin Lindell

Tore Strandvik

Eero Vaara

Namn Universitet

Rank Rank Rank Rank (ISI) (sch google) (google) (summa)

1. Grönroos Christian 2. Hearn Jeff 3. Kasanen Eero 3. Wallenius Jyrki 5. Ropo Arja 6. Möller Kristian 7. Strandvik Tore 8. Keloharju Matti 9. Puttonen Vesa 10. Tainio Risto 11. Liljeblom Eva 12. Kock Sören 13. Björkman Ingmar 14. Vepsäläinen Ari 15. Larimo Jorma 15. Vaara Eero 17. Uusitalo Liisa 18. Lindell Martin 18. Tikkanen Henrikki 18. Lukka Kari

4 9 16 1 7 11 8 3 13 32 16 16 5 2 14 12 23 31 36 26

Hanken Hanken Helsingfors handelshögskola Helsingfors handelshögskola Tammerfors universitet Helsingfors handelshögskola Hanken Helsingfors handelshögskola Helsingfors handelshögskola Helsingfors handelshögskola Hanken Hanken Hanken Helsingfors handelshögskola Vasa universitet Hanken Helsingfors handelshögskola Hanken Helsingfors handelshögskola Åbo handelshögskola

1 4 15 6 19 8 5 3 30 24 55 18 14 11 21 27 49 26 38 12

10 7 5 29 15 23 33 41 5 14 3 42 58 67 54 50 19 39 22 58

15 20 36 36 41 42 46 47 48 70 74 76 77 80 89 89 91 96 96 96

11

HANKENDAGEN 5.10.2007 – HÅLL

Det senaste inom forskning och näringsliv Den tredje Hankendagen ordnas den 5 oktober 2007 på Hanken i Helsingfors. De två tidigare dagarna, i Helsingfors år 2005 och i Vasa år 2006 har varit succéer och både dags- och kvällsprogrammen har uppskattats högt av deltagarna.

inom ekonomi och business.

På förmiddagen talar Jorma Halonen, vice vd och ställföreträdande koncernchef för Volvokoncernen, på temat hållbar utveckling. Temat diskuteras vidare under paneldebatten där

deltagarna är ledande personer inom finländskt näringsliv och den akademiska världen.

Efter det gemensamma förmiddagsprogrammet har deltagarna en möjlighet att välja mellan nio vetenskapssmedjor

som representerar de senaste från Hanken, med en stark koppling till näringslivet.

En hel dag för nätverk En viktig del av Hankendagen är att erbjuda ett forum där

HANKENDAGEN erbjuder Hankens alumner ett exklusivt tillfälle att höra om det senaste Konferencier: Lotta Backlund

Seminarieprogram 5.10.2007 Registrering och morgonkaffe

8.30

Praktisk information: Tid: Fredag 5.10.2007 Plats: Hankens

huvudbyggnad

Arkadiagatan 22

Helsingfors Pris: Middag på Börs

80 € Dagsprogrammet är gratis.

Anmälningar: Senast 21.9.2007 på www. hankendagen.fi.

För annulleringar efter sista anmälningsdagen återbetalas inte avgiften för middagen.

Tilläggsinformation: Mer information finns på webbadressen www.hankendagen.fi. Där hittas bl.a. programmet för dagen, information on talarna, prisuppgifter och en elektronisk anmälningsblankett. Man kan också se vilka andra som har anmält sig och ange bordsplaceringsönskemål.

Förfrågningar: Alumnkoordinator Towa Sundström towa.sundstrom@hanken.fi 09-4313 3423.

12

Öppning av Hankendagen Alumnrådets ordförande Sixten Nyman, verkställande direk

9.00

Att vara en del av en hållbar framtid Vice verkställande direktör och ställföreträdande koncernchef Jorm

9.15 10.00

Hanken - din partner Marknadsförings- och kommunikationschef Nina Olin, Hanken, direktör Christina Dahlblom, Kaffepaus

10.30 11.00

Paneldebatt: Hållbar utveckling - hot eller möjlighet Moderator: ekonomijournalist Björn Sundell, Hufvuds Riksdagsledamot Heidi Hautala, Riksdagen Verkställande direktör och koncernchef, Ole Johansson, Wärtsilä Oyj Abp Lunch – Auditorium Maximum

12.00

Vetenskapssmedjor I

13.00 Nya trender inom kapitalförvaltning Female leadership - hot och möjligheter Forskare Minna Hiillos, Hanken Professor Anders Löflund, Hanken Styrelseordförande Anders Ekholm, Eufex

Framtidens skattereformer

Professor emeritus Edward Andersson, Helsingfors universitet Moderator: professor Matti Kukkonen, Hanken

HR direktör Johanna Saarinen, Microsoft Moderator: professor Jeff Hearn, Hanken

14.30

Kaffepaus

15.00

Vetenskapssmedjor II Ledningsgruppens och styrelsens Influencing the business relationsammansättning i växande företag ship in order to strengthen or weaken it Doktorand Henrik Tötterman, Hanken Verkställande direktör Carl-Magnus Westermarck, Mercuri Urval Verkställande direktör Tom Palmberg, CVBoard Moderator: professor Martin Lindell, Hanken

Forskare Robert Wendelin, Hanken Styrelseordförande Robert G. Lindberg, Ab Ekström Oy Moderator: doktorand Pekka Helle, Hanken

Konkurrensen och konkurrenspolitikens utmaningar i framtidens Europa Professor Rune Stenbacka, Hanken Överdirektör Juhani Jokinen, Konkurrensverket Direktör Petri Kuoppamäki, Nokia Moderator: forskningsdirektör Rita Asplund, Näringslivets Forskningsinstitut (ETLA)

16.30

Avslutning av Hankendagen med cocktails i

19.00

Middag med dans på Restaurang Börs

LBAR UTVECKLING FÖR ALUMNER

alumner kan träffa gamla studiekompisar, stifta nya bekantskaper och bilda nätverk. Förutom att själva dagen erbjuder ett ypperligt tillfälle för detta är kvällsprogrammet planerat enbart för social samvaro under

festliga omständigheter.

Kvällsprogrammet inleds med middag på restaurang Börs och fortsätter med eftersläpp på Casa. n

www.hankendagen.fi

Paneldebatt: Hållbar utveckling – hot eller möjlighet för affärslivet

ktör, KPMG Oy Ab

ma Halonen, Volvo Group

Heidi Hautala riksdagsledamot Heidi Hautala är riksdagsledamot i Finlands riksdag. Hautala är sedan år 2004 ordförande för Gröna riksdagsgruppen.

, Hanken & IFL, MBA-direktör Patrick Furu, Hanken

för affärslivet stadsbladet

Ole Johansson koncernchef, Wärtsilä Oyj Bergsrådet Ole Johansson utexaminerades från Hanken år 1970 som diplomekonom. Han är verkställande direktör och koncernchef för Wärtsilä Oyj Abp. Vid sidan om detta har han flera styrelseuppdrag.

Verkställande direktör Mikael Lilius, Fortum Oyj Abp Professor Karl-Erik Sveiby, Hanken

Alla tiders Stockmann – 1900-talets tidningsannonser

Professor Marika Tandefelt, Hanken Doktorand Tomas Lehecka, Helsingfors universitet Egenföretagare Marina Ljungqvist, Oy Marketing Service Ab Moderator: doktorand Maria Suokannas, Hanken

Controllerrollen i förändring CFO Thomas Ekström, Marimekko Moderator: professor Anders Tallberg, Hanken

foajén

Corporate and Social Responsibility Workshop: The future role of business - accountable, responsible or profitable?

Mikael Lilius vd, Fortum Oyj Abp Mikael Lilius utexaminerades från Hanken som diplomekonom år 1975 och promoverades till hedersdoktor år 2004.

Han är vd för Fortum och har flera styrelseuppdrag. Lilius är ordförande för Hankenambassadörerna.

Doktorand Nikodemus Solitander, Hanken Corporate Responsibility Coordinator Johanna Brotherus, Metso Miljöchef Johan Ljungberg, Nordiska Investeringsbanken Moderator: överassistent Gyöngyi Kovács, Hanken

Arrangörerna förbehåller rätten till programändringar.

s

Keynote-talare: Jorma Halonen Jorma Halonen utexaminerades från Hanken 1974 som diplomekonom.

Sedan 2004 arbetar han som vice vd och ställföreträdande koncernchef för Volvokoncernen. Jorma Halonen har varit och är ordförande eller ledamot av många olika styrelser.

Karl-Erik Sveiby professor, Hanken Karl-Erik Sveiby är professor i Knowledge Management på Hanken. Sveiby har forskat i ledning av kunskap och kunskapsorganisationer sedan tidigt 80-tal.

Moderator: Björn Sundell ekonomijournalist, Hufvudstadsbladet Björn Sundell utexaminerades från Hanken år 1981 som ekonomie magister. Han arbetar sedan 1999 som ekonomijournalist vid Hufvudstadsbladet, och sedan 2005 som ledarskribent.

13

Berättelse Bo-Christer Björk Skribenten är professor i informationsbehandling vid Hanken i Helsingfors

Internet ger nya affärskoncept Från att ha varit tänkt som ett tekniskt protokoll som hjälper forskare att komma åt varandras digitala information har webben blivit en av de viktigaste infrastrukturfaktorerna i dagens samhälle. Speciellt intressant har dess effekt varit i kunskapsintensiva branscher, där den produkt eller tjänst som levereras kan överföras digitalt.

Detta har erbjudit möjligheter till en uppsjö av nya affärsmodeller och plattformar att delta i olika virtuella gemenskaper.

Ett intressant område där nya företag utmanar branschens etablerade sätt att arbeta är fastighetsförmedling. Redan för flera år sedan insåg man att webbdatabaser är ett starkt instrument vid marknadsföring av bostäder. Detta påverkade dock inte radikalt förmedlarnas taxor och agerande, inte förrän Igglo etablerade sig. Företaget tillämpar ett nytt koncept där kunder på ett systematiskt sätt kan anmäla sitt intresse för objekt som inte ens är till salu. Dessutom lovar företaget halvera förmedlararvodena.

Det öppna Speciellt två drag är utmärkande för många

arbetssättet framgångsrika experiment med webben som leder ofta till plattform. Den ”produkt” som erbjuds är tillgänglig för alla som har tillgång till internet. Eventuella bättre lösningar intäkter fås till exempel genom reklam eller genom än dyr produktkoppling av produkten till en annan inkomstutveckling i bringande tjänst. Exempelvis Skype erbjuder 170 företagsregi. miljoner ”abonnenter” gratis internettelefoni. För ett par år sedan såldes företaget för över en miljard euro till eBay. Inom vetenskaplig publicering

utmanar nya Open Access-förlag som PLOS och BioMedCentral de stora förlagen genom att ta betalt av författarna för publiceringstjänsten istället för att sälja innehåll till abonnenter.

Det andra draget är att många projekt bygger på att samla motiverade och kunniga personer från hela jordklotet för att tillsammans, utan ersättning, producera datortillämpningar, encyklopedier, nyheter etc. Fenomenet kallas ”Peer Production”.

Vi kan vara stolta över att flaggskeppet bland dessa projekt, operativsystemet Linux, har sitt ursprung i Finland. Också många storföretag, såsom IBM, har uppmärksammat fenomenet och utformat strategier där företaget med sin traditionellt anställda arbetskraft samarbetar med Open Source-projekt. Ett annat bra exempel är Wikipedia, som redan innehåller flera gånger mer information än de största klassiska encyklopedierna.

Det öppna arbetssättet leder ofta till kvalitativt bättre lösningar än dyr produktutveckling i företagsregi. Orsaken är främst att man kan samla duktiga och engagerade medarbetare kring projekten. Detta förutsätter emellertid att ett projekt är intellektuellt stimulerande och uppbyggt på ett modulärt sätt.

Alla stora teknologiska genombrott har lett till brytningstider i företagens sätt att göra affärer. Inom exempelvis försäljning av musik blir de företag som offensivt anpassar sig till den nya tekniken och sättet att göra affärer (exempelvis Apples iPod) vinnare, i motsats till de företag som defensivt försöker klamra sig fast vid gamla strukturer.

”

”

14

– Att berätta historier är ett sätt att skapa förhållanden, och förhållanden är viktiga i hospitalitybusinessen, säger en nöjd Marc Skvorc, General Manager på designhotellet Klaus K i Helsingfors. Sedan starten hösten 2005 pekar alla mätare på Klaus K uppåt.

Och överallt syns spåren av Kalevalas berättelser.

HOTELLET ÄR ETT klockrent exempel på hur man implementerar storytelling i marknadsföringen. Eller för att citera professor Lena Mossberg: – På ett marknadsföringsplan förklarar berättelsen hur företaget differentierar sig på en marknad där inte enbart produkter utan även företag ska profilera sig genom sina historier.

Mossberg talade på Hankens

en blev en Success Story

Nytt nyckelord Om 4 P var marknadsföringens nyckelord på 1960-talet, så är storytelling nyckelordet i dag.

Storytelling skall ses som ett vidare begrepp än historieberättande. Begreppet innefattar alla historier inom en organisation och dess omvärld. På en övergripande nivå kan historien förklara varför företaget existerar och hur värde skapas för ägarna.

hotell. Samma år fick hotellet det prestigefyllda priset World Hotel Award. Och redan två månader före öppningen hade projektet uppmärksammats i internationell press.

Det kostade cirka 15 miljoner euro att skapa designhotellet Klaus K av gamla hotell Klaus Kurki. Till hjälp hade man storytellingkonsulten Erik Nissen Johansen, grundare av och kreativ chef vid göteborgsföretaget Stylt Trampoli som hittills har genomfört 120 hotellprojekt och 200 restaurangprojekt, av vilka många bygger på just storytelling.

På marknadsföringsplanet kan storytelling skapa konkurrensfördelar: man ser personalen, andra kunder, rummet och produkter eller souvenirer som strategiska resurser för servicemötet. Det handlar om att kittla alla sinnen. På ett tredje plan handlar storytelling om hur ledningen och de anställda måste förmedla vilka de är och hur de vill förverkliga sina visioner.

Olika berättelser Det finns olika typer av storytelling som används inom företagsekonomi och marknadsföring. Varumärkeshistorien berättar om företaget och produkten. Reklamhistorien är reklamens berättelse, medan organisationshistorien är storyn i organisationen.

Konsu­menthistorien berättar om kunderna (t.ex. om Harley Davidson-kunderna), historien om historien (t.ex. om Ikeas grundare) och slutligen konceptet som berättelse.

Fördelen med historier är enligt Mossberg att de skapar liv. De talar till mänskliga behov, de är känslomässiga, de stimulerar fantasin, roar och väcker uppmärksamhet. Och de är svåra att kopiera.

I turismens destinationsut­ veckling ser man många exempel på storytelling.

Bokturismen har satt fart på turismen i Ystad genom författaren Henning Mankells deckarserie om kommissarie Kurt Wallander, da Vinci-koden drar turister till Paris. Liknande exempel hittar man inom filmturismen, inom morbidturismen (besök på morbida platser) evenemangsturismen, museiturismen och riken (glasriken, möbelriken, Arn-riket).

Framgångshistoria Tillbaka till Klaus K. Framgångarna har inte låtit vänta på sig.

Livsstilsmagasinet Condé Nast Traveller listade för ett år sedan Klaus K bland världens 60 bästa

Kalevala blev hotell Nissen Johansen studerade Kalevala och översatte texten till ett hotell: alla detaljer på hotellet bär spår av Kalevala eftersom ledningen för dåvarande ägaren Lifestyle hotels Oy ville skapa ett storytelling hotell, ett hotell med en egen historia.

I receptionen finns till exempel ägget, som är grundbulten i Kalevalas skapelsemyt.

Väinämöinens jättegädda finns i restaurangen Ilmatar. I interiören stöter man på bekanta namn som Ahjo, Ilmarinen, Sampo och Kullervo. Rummen

speglar Kalevalas olika sinnesstämningar: avund, åtrå, mystik och passion.

Måste storytelling bygga på sanna historier?

– Det beror mycket på kontexten. Man skall vara överens om att historien är fiktiv, och man måste veta vilka kärnvärden man vill förmedla. Och man måste känna målgruppen.

Unga är mera öppna för fiktiva historier, säger Mossberg.

Slutade illa – Förhoppningsvis går det bättre för Klaus K än för Klaus Kurki, avrundar Nissen Johansen.

Klaus Kurki var herre på Laukko gård och domare i Övre Satakunta. En folksaga nedtecknad av Elias Lönnroth i Kanteletar berättar om hur han i slutet av 1400-talet red med hundra hästar för att fria till sköna Elina i Suomela by.

Det äktenskapet slutade emellertid riktigt illa. Avundsamt förtal förblindade Klaus Kurki som dräpte Elina och deras gemensamma barn. Därefter tog han livet av sig (Balladen om Elinas död). n Kaj Eklund

Matias Uusikylä

alumnseminarium i början av maj. Hon är professor i upplevelseekonomi vid BI Norwegian School of Management och docent vid Handelshögskolan i Göteborg. Tillsammans med Erik Nissen Johansen, som också talade vid seminariet, har hon skrivit boken Storytelling Marknadsföring i upplevelseindustrin.

– Berättelser ger liv, känsla och fantasi. Och business, intygar (fr.v) Erik Nissen Johansen, Lena Mossberg och Marc Skvorc, talare på alumnseminariet.

15

Så funkar alumnwebben Hankens alumnnätverk har ett drygt år på nacken. Starten var god och nätverket har utvecklats ytterligare för att ännu bättre svara mot alumnernas önskemål. Hanken Expatriate-funktionen för alumner som bor utomlands har också utvecklats. Hela alumnnätverket finns numera även på engelska.

Första sidan Direkt efter inloggning ser du nyheter, nya meddelanden från anslagstavlorna och en lista på kommande evenemang i kalendariet. Längst ner finns din egen profil i korthet samt en lista över dina kontakter. Till höger syns hur många som är med i nätverket och en kort lista över de nyaste medlemmarna.

Den som vill kan klicka sig vidare till en längre lista. Till vänster hittar du hela innehållsmenyn.

Sök alumner Om du vill leta reda på alumner som till exempel utexaminerades 1998, jobbar inom marknadsföring och bor i Vasa, kan du hitta dem via funktionen Sök alumner. Under den fördjupade sökningen finns 32 olika sökkriterier enligt vilka man kan söka gamla eller nya bekanta inom olika branscher och på olika håll i världen.

PROFESSORN REKOMMENDERAR DET FINNS TRE rykande färska böcker om redovisning värda att lyfta fram. De handlar om IFRS-redovisning, det vill säga de redovisningsstandarder som gäller för börsnoterade bolag inom EU från och med januari 2005. ”Applying International Financial Reporting Standards” är skriven av sex olika författare med anknytning till revisionsbyråer och universitetsvärlden.

Keith Alfredson är en av författarna till boken som har getts ut på Wiley.

16

En uppdaterad upplaga kom ut i början av år 2007. Den behandlar således även nyligen godkända standarder och förändringar i standarderna. Den innehåller också korta avsnitt med föreslagna förändringar.

Boken ger en bra överblick av såväl grundläggande som avancerade redovisningsfrågor. Den har en pedagogisk struktur med korta avsnitt och innehåller ett stort antal exempel som illustrerar hur principerna omsätts i praktiken. Det gör boken lättläst. Det faktum

att den innehåller såväl grundläggande som mera avancerat stoff innebär dock att boken är tjock – kring 1 000 sidor.

Den andra boken rekommenderar jag för dem som inte vill gå riktigt lika djupt in på IFRS-reglerna och som vill läsa på svenska.

Boken ”Internationell redovisning – teori och praxis”, som är skriven av Stellan Nilsson, Henrik Nilsson och mig själv, utkommer i sommar på förlaget Studentlitteratur. Denna bok kan vara av intresse bland

Stefan Sundgren Professor i redovisning

Grupper Under denna rubrik finns möjligheten att starta egna grupper eller gå med i existerande grupper. En grupp är en avgränsad mötesplats i nätverket för en grupp användare. I gruppen kan man publicera egna nyheter och länkar. Det finns också en anslagstavla där gruppmedlemmarna kan skriva meddelanden till varandra. Klicka vidare och se vilka som är med i en grupp och för vem gruppen är avsedd.

Hanken Expatriate Via Hanken Expatriate kan alumner bosatta utomlands, på väg att besöka eller flytta till ett land komma i kontakt med andra alumner i samma land. På kartan ser du var i världen det bor Hankenalumner.

Klicka på ländernas namn under kartan och få fram en kontaktperson och lite fakta om landet.

Meddelanden Under meddelanden finns olika anslagstavlor, bland dem Karriäranslagstavlan, som är ny för i år, efter att man märkt att det finns behov av en direkt rekryteringskanal. Där kan man rekrytera andra alumner eller berätta att man söker ett nytt jobb.

Nyheter På nyhetssidan hittar du information om alumnseminarier och annat aktuellt som kan intressera alumnerna.

På alumnwebben kan du också läsa tidningen Hanken!

annat för personer som jobbar med den externa redovisningen i företag och för nyanställda inom området revision.

Den tredje boken behandlar

företagsanalys och värdering. ”Business Analysis and Valuation: IFRS edition” är skriven av Palepu, Bernard, Healy och Peek och utkom år 2007 på Thomson learning.

Boken är en något bear-

betad version av en tidigare bok av tre av författarna men den är i större utsträckning anpassad för de europeiska förhållandena.

En företagsanalys och värdering består enligt författarna av följande moment: en analys av företagets strategi och verksamhetsmiljö, en analys av redovisningen, nyckeltalsanalys och värdering.

Grundidén är att de tre första momenten ska ge bakgrundsinformation för de pro forma resultat- och balansräkningar

som en värdering baserar sig på. Idén omsätts i praktiken på ett ypperligt sätt i boken.

Författarna redogör för den allt populärare residualvinstmetoden för företagsvärdering.

Boken kan således vara intressant läsning bland annat för analytiker och personer som vill få en bild av vinstbaserade värderingstekniker inom Corporate Finance. n

17

NÄRINGSLIV

DET SADE ekonomie doktorn, före detta Hankenprofessorn och numera Sampos koncernchef Björn Wahlroos när han bjöd ett hundratal åhörare på ett minnesvärt framträdande på Hankens Vasacampus i mitten av april. VIP-seminariet, som var riktat till Hankenvänner av olika slag, fokuserade på temat Finland i den globala ekonomin. Bland de inbjudna fanns politiker, samarbetsparter från näringslivet, alumner och andra intressenter från Vasaregionen.

– Hankens inverkan på näringslivet i Vasa med omnejd är omfattande och högskolan bär ett ansvar för att höja

leringen av världsekonomin och avskaffandet av socialismen var stora segrar för marknadsekonomin, och gynnade också Finland, sade Wahlroos.

– Vi har alltid kunnat anpassa oss till förändringar. Visst hade vi en djup ekonomisk kris under början av 90-talet, men finländarna gör bäst ifrån sig när det är kris. Risken finns att vi blir alltför självgoda när det går bra. När det kommer till kritan är vi mycket bättre på att kavla upp ärmarna och göra saker än våra kära grannar, påpekade Wahlroos.

Anpassning a och o Finländska företag insåg redan

Johannes Tervo

– För att Finland ska kunna placera sig bättre på världskartan måste företagen bli mera dynamiska och öppna och ständigt anpassa sig till större förändringar på den globala spelplanen. Den som kan anpassa sig bäst är den som vinner i förlängningen.

”Förbättra tillväxten!” kompetensen i det finländska samhället, konstaterade prorektor Sören Kock, när han öppnande det första VIPseminariet.

Hanken samarbetar med näringslivet bland annat via utbildnings- och kompetensutbyte. Björn Wahlroos är som person ett levande exempel på hur det akademiska kan kombineras med näringslivet.

Finland – en medelmåtta Finland har haft en relativt god genomsnittlig tillväxt under de senaste tio åren. Jämför man med världsekonomins tillväxt, som ligger kring 4-5 procent, har det däremot gått långsamt uppåt i Europa. Den snabba globala tillväxten kan vi tacka teknologins och främst informationsteknologins frammarsch för.

– Resultatet är en global om­ fördelning av arbete. Med andra ord har internationellt kapital hittat resurser och arbetskraft i nya länder och i en större omfattning än tidigare. Avreg-

18

tidigt att de måste exportera och anamma global handel för att överleva.

– Finländarna har blivit mycket duktigare på att sälja globalt. Förr behövde ingenjörerna slipade hankeiter, som kunde vett och etikett, och som tog hand om försäljningssnacket under businessmiddagarna, hävdade Wahlroos lite karikerat.

– Det finska mindervärdeskomplexet börjar småningom försvinna. Se bara på Nokia och hur det lyckats skapa tilltro och en stark position i världshandeln.

Instabilitet och orättvisa Björn Wahlroos lyfte också fram några tankar om framtida orosmoment i den globala ekonomin.

– Vi lever i en värld med ojämnt fördelade resurser. Det finns ett stort antal underutvecklade länder som fortsättningsvis får bistånd, men där ingen synbar förändring har skett. Förutsättningarna för

utveckling skapas inte genom att Finlands u-landsbistånd höjs till 0,7 procent av BNP, utan genom att man tar itu med de verkliga problemen, såsom korruption och politiska strukturer i dessa länder, sade Wahlroos.

Nya produktionsfaktorer skapas bland annat i de länder som har hög tillväxtpotential. Dessa länder attraherar också västerländska investerare, eftersom de satsar på billigare produktlösningar och kan konkurrera med billigare arbetskraft.

– Effekterna syns bland annat på lönenivån i Europa, och kommer att medföra en mindre positiv löneutveckling, oavsett om fackföreningarna inser det eller inte, sade Wahlroos.

är vad du har mellan öronen eller det du kan skapa med händerna – blir en allt viktigare konkurrensfaktor i framtiden.

Utbildning är en nyckel till framgång. Enligt Wahlroos kommer det skickligaste hu-

Humankapital och utbildning avgörande Behovet av skickliga och välutbildade människor kommer alltid att bestå globalt.

Därmed förutspår Wahlroos att humankapitalet – vare sig det

– Temat är dagsaktuellt inom båtbyggeribranschen. Företag måste, som Wahlroos konstaterade, anpassa sig bättre till förändringar och vara ännu mera öppna för yttervärlden, säger Lisbeth Staffans, vd för båtvarvet Baltic Yachts.

Marcus Norrgård Skribenten är Hanken Foundation Assistant Professor vid Institutionen för handelsrätt

Regeringsprogrammet gynnar innovationer – Informationsteknologins snabba utveckling har påskyn­ dat globaliseringen, sade Björn Wahlroos inför en stor publik i Vasa.

mankapitalet att söka sig dit där lönekapitalet är högst.

– Jämlikhet ska också kombineras med ambition, det vill säga att ”outstanding performance” ska motsvaras av ”outstanding salary”, framhöll Wahlroos.

– För Finlands del gäller det att erbjuda universitetsutbildning av toppkvalitet, gallra i antagningarna och erbjuda utbildning mot ersättning. Kvaliteten lider om utbildning överkonsumeras, sade Wahlroos, och nämnde disputerande societetsfruar som exempel på pervers överkonsumtion.

Det finns alltid rum för förbättring. Wahlroos är smått trött på euforin som mer eller mindre har fått finländare att tro att de hör till de duktigaste på utbildning i världen.

– Tillväxten måste förbättras.

Vi ska inte längre nöja oss med en tillväxt på 2 procent om den i resten av världen är 4-5 procent. n Marie Sandberg

De immateriella rättigheterna (patent, upphovsrätt, varumärke etc.) har de senaste åren fått en allt större synlighet i medierna som en följd av sin ökade politiska och ekonomiska betydelse.

Nu har immaterialrätten även beaktats i det nya regeringsprogrammet, som slår fast att innovationerna är avgörande för Finlands framtid och att Finland kommer att klara sig i den globala konkurrensen endast genom att satsa på kunnande och kreativitet.

Det här för osökt tankarna till den så kallade kreativa ekonomins synligaste förkämpe, professor Pekka Himanen, även om han inte direkt nämns i regeringsprogrammet. I sin innovationsrapport Suomalainen unelma, som publicerades i mars, lanserar Himanen den finländska drömmen som ett alternativ till The American Dream. Till skillnad från den amerikanska drömmen bygger den finländska drömmen Innovationerna på kreativitet kombinerat med lika möjligheter för alla.

Regeringsprogrammet nämner flera intressanta saker är avgörande som om de blir verklighet kan komma att ha en märkbar för Finlands effekt på innovationsverksamheten och immaterialrättsframtid. systemets funktion. Som exempel på en mycket konkret men angelägen åtgärd kan nämnas tryggandet av Venture Cap-finansiering i form av skattelättnader och tillräcklig kapitalisering av Finlands industriinvestering.

Som ett led i förstärkandet av den nationella innovationspolitiken skall en kommission utarbeta ett utvecklingsprogram för ett nationellt system för immateriella rättigheter. Särskilt de små och medelstora företagen samt de enskilda uppfinnarna ska beaktas. Den här skrivningen torde innebära att man ska fundera på hur bland annat patentsystemet med dess höga kostnader skall bli mer tillgängligt för mindre företag.

Domstolsbehandlingen av immaterialrättsärenden skall koncentreras till en specialdomstol. Genom en koncentrering av målen till en domstol slipper man parallella (och kostsamma) processer i flera domstolar samtidigt. En koncentrering skulle även göra det möjligt att skapa immaterialrättslig ”spetskompetens” hos domarkåren.

Det skall också utredas om de industriella rättigheterna och upphovsrätten skall överföras till det nya ”superministeriet”, arbets- och näringsministeriet. Än så länge lyder patent, varumärken och övriga så kallade industriella rättigheter under handels- och industriministeriet, medan upphovsrätten hör till undervisningsministeriet. Om alla immaterialrätter fanns under samma tak skulle man kunna åstadkomma mer enhetliga riktlinjer i immaterialrättspolitiken, med förhoppningsvis ökad slagkraft även i EU-sammanhang.

Det är beaktansvärt att regeringen har gått in för att betona värdet av innovationer och immaterialrätten. Det skall bli intressant att se om regeringens initiativ utmynnar i konkreta åtgärder med en verklig betydelse för näringslivet. Till saken hör att regeringens och riksdagens händer är rätt bundna, eftersom immaterialrätten i stor utsträckning bestäms av EU-reglering och internationella konventioner.

”

”

19

Join Hanken MBA get business contacts for life

Snart har dina bästa medarbetare tid att fundera på att byta jobb

Two-year part-time executive MBA programme

Utbildning är ett bra sätt att motivera personalen. Hanken & IFL gör skräddarsydda utbildningsprogram inom bl.a. marknadsföring, försäljning, ledarskap, strategi, ekonomi och redovisning – för grupper mellan 5 och 1000 personer. Vi utnyttjar expertis från hela vårt internationella nätverk och inlärningsmetoder som inspirerar och utmanar också erfarna ledare. Skräddarsydd utbildning maximerar nyttan för just din organisation och säkerställer att lärdomarna har konkret relevans. IFL:s skräddarsydda utbildningsprogram har av Financial Times rankats som #6 i Europa, #17 globalt.

Specialisation in Relationship and Services Marketing, Finance or International Management Next programme begins in January 2008 Application deadline October 1, 2007 Contact us - Tuula Aaltonen +358 9 4313 3462 www.hanken.fi/mba

Glad sommar!

Christina Dahlblom, +358 50 5636927, christina.dahlblom@hankenifl.fi, www.hankenifl.fi.

Hanken & IFL Corporate Development är en allians mellan Hanken och IFL vid Handelshögskolan i Stockholm. IFL finns förutom i Helsingfors och Stockholm i Oslo, Riga, St.Petersburg och Moskva.

Focus on your competence.

We do.

EFMD

The Swedish School of Economics and Business Administration, Hanken, is a leading, accredited university in Finland with international appeal.

MBA Annual Summer Summit Thursday, August 23rd, 2007

Reserve the date!

The 4th Annual Summer Summit for Hanken MBA Alumni will be held on this date. You will get your personal invitation before Midsummer’s!

Varför inte inleda hösten med ett fungerande IT system?

Locotech Ab är ett 1996 grundat IT konsultföretag som bl.a. erbjuder följande högklassiga tjänster:

- IT support - systemanalyser - systemplanering - nätverkslösningar - infrastrukturutveckling - installation och integrering HELSINGFORS - TAMMERFORS - ÅBO - ULEÅBORG

FULLSTÄNDIG IT SERVICE PÅ SVENSKA! Locotech Ab :: +358 9 7740 670 :: www.locotech.fi Backasgatan 56 FI-00510 Helsingfors

20

PÅ JOBB

Anna Häggblom är vd för Aveo och jobbar 65 timmar i veckan.

– Jag leder arbetet och vill motivera. Jag är en idéspruta, men sköter också administrationen.

Under den senaste månaden har Aveo fått förfrågningar om att utveckla koncept för kundernas egna fastigheter. Det frågas efter koncept för 1 000 kvadratmeters industrifastigheter och för 100 kvadratmeters privatbostäder.

– Vår företagsidé vinner allt mer terräng. Vi måste trimma vårt team så att vi kan svara mot efterfrågan.

Aveo har knutit till sig ett team med formgivare, byggnadsingenjörer, hantverkare och andra samarbetspartners, dessutom en bank, en köksfirma, ett kakelhus och en möbelfirma.

Vilka utmaningar finns på det personliga planet?

– Jag är dålig på rutiner. Är för yvig. Så jag måste lära

NÄR STEFAN TALUS, 43 år, fick sin ekonomexamen i marknadsföring år 1989 hade han siktet inställt på en kort karriär inom bankväsendet. Snart blev han anställd som finansieringsrådgivare vid PSB Finans i Vasa.

Det är den forna Postbanken som nu heter Sampobank.

Idag, sjutton år senare, jobbar han fortfarande inom

samma företag, om än på en ny stol. Sedan ett par år är han kontorsdirektör för Sampo i Vasa och Jakobstad.

– En konsult under studietiden uppmanade oss att ständigt söka nya utmaningar.

Man skulle inte stanna kvar på samma post längre än fem år, minns Stefan Talus.

– Att jag fortfarande är banken

Susanne Palm-Wahlstedt

NÄR ANNA HÄGGBLOM, 26, tog sin ekonomexamen i finansiell ekonomi och statistik år 2006, hade hon redan hunnit vistas utomlands under fyra jobbperioder. Ett år tillbringade hon i Aten och under tre olika perioder arbetade hon i Norge. Det var i Norge Anna snappade upp den företagsidé som hon applicerat på företaget Aveo som bygger konceptbostäder.

Anna Häggblom grundade Aveo i Vasa tillsammans med studiekompisen Andreas Bergvik för drygt ett år sedan.

Företaget köper en bostad, renoverar den och inreder den.

Sedan starten för ett år sedan har de byggt upp fem hem och flera nya är på gång.

– Bostaden är en helhet som avspeglar den du är, din personlighet. Visningsbostäderna är färdigt möblerade, med textilier, blommor och levande ljus. Det känns bara så naturligt och självklart att det är så man måste tänka.

Susanne Palm-Wahlstedt

Det här gjorde vi...

HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Anna Häggblom och Stefan Talus.

mig att tidsplanera. Och att prioritera. Det handlar också om självdisciplin. Att prissätta och räkna på offerter är jag inte heller så förtjust i. Men det har också sin charm, för det kan ge nya uppdrag.

Under den senaste månaden har Anna Häggblom glatt sig speciellt åt att hon blivit ombedd att hålla ett föredrag på Asunto 2007 i september i Helsingfors.

– Tänk lilla jag bland alla stora namn.

Anna Häggblom hade vintersemester i april.

– Då skidade jag under blå himmel och strålande sol i tio dagar i de schweiziska Alperna med ett glas vitt vin i handen.

Det var fantasiskt. n

tro­gen beror på att Sampobank har varit en bra arbetsgivare.

Jag har haft intressanta arbetsuppgifter och fått utveckla mig.

Som kontorsdirektör ansvarar Stefan Talus för hela verksamheten. Och har en ständigt varierande agenda.

– Min uppgift är förstås att ansvara för bankverksamheten. Banken erbjuder finansiella lösningar för privatpersoner och företag, riskhantering och visar på placeringslösningar. På mitt skrivbord hamnar allt från företagsaffärer till personalärenden. Det är också viktigt att coacha de 32 personer som jobbar för oss. Däremellan tar jag ställning till hurdana möbler vi ska ha.

Under sin karriär på banken har Stefan Talus upplevt både låg- och högkonjunkturer.

– Åren, under nittiotalets början, lärde oss mycket om företagens sårbarhet. Det ledde

till en noggrannare och mer kritisk granskning av kreditvärdigheten.

– Under 2000-talet har fondsparandet bland privatpersoner skjutit i höjden. Med en minimiinsats på trettio euro kan egentligen alla spara.

Generationsväxlingen inom företagen gör att vi ser ett ökat antal företagsaffärer.

Stefan Talus får en kick då han tillsammans med kollegerna lyckas göra en bra affär.

– Jag är en säljare i själen.

Det som roar mig minst är den interna auditeringen. Jag tycker inte om att gräva i papper.

På fritiden tränar han 15-åriga pojkar och flickor i friidrott fem kvällar i veckan.

– Att se glädjen i deras ögon när de lyckas nå ett mål är härligt. Det ger mig mycken tillfredsställelse. n

SP-W

SP-W

21

BRIEF IN ENGLISH

The story became a success story AT THE BEGINNING of May alumni gathered at the Klaus K Hotel for a seminar on storytelling in marketing. Lena Mossberg, professor in experience economy from BI Norwegian School of Business and advertising consultant Erik Nissen Johanssen have co-authored a book on storytelling that they presented at the seminar.

Professor Mossberg described a range of types of storytelling used in marketing and spoked of how stories create life. Stories talk to people’s needs, they are emotional, they stimulate the imagination, and they entertain and get attention. Erik Nissen Johanssen was hired by the Klaus K Hotel to reinvent the hotel and to collaborate with its General Manager, Marc Scvork, to turn it into Finland’s first lifestyle and design hotel.

They succeeded by using the Finnish epic Kalevala as an in-

spiration. Kalevala has a “presence” throughout the hotel. For example, the famous egg from Kalevala is in the reception

area and in the Ilmatar restaurant Väinämöinen’s giant pike can be found. The rooms mirror different moods from Kalevala:

envy, passion, mystique and desire. n

Hanken professors at the top HANKEN PROFESSORS are often quoted in scholarly texts and are also acknowledged outside the academic world.

This is the result of a study on Finnish business professors’ influence by Vesa Puttonen, professor at the Helsinki School of Economics (HSE). Among the 20 top professors eight are from Hanken and nine are from the HSE. The best professors are hence located in Helsinki, and Hanken and the HSE are the most esteemed schools of business and economics. No significant difference could be found in the quality of the education provided by Hanken and the HSE. Puttonen measured the influence of Finnish professors in academic circles in two different ways. He identified the professors mentioned in the Social Sciences Citations Index

22

in the ISI Web of Knowledge, which is the world’s leading database for scholarly publications. Jyrki Wallenius from HSE was at the top of this list.

The highest ranked Hanken professors were Christian Grönroos and Ingmar Björkman in the fourth and fifth place. Other Hanken professors in the top 20 were Tore Strandvik, Jeff Hearn, Stefan Sundgren, Eero Vaara, Sören Kock, Eva Lilje­blom and Veronica Liljander. Since SSCI does not include all scholarly journals Puttonen also investigated how many hits the professors’ publications got on www.scholar.google. com. This search engine also includes international books, working papers and articles published without SSCI status.

Seven Hanken professors were present on this top 20 list.

Grönroos and Karl-Erik Sveiby were in a league of their own.

Matti Keloharju was in third place. Other Hanken professors were Hearn, Strandvik, Liljander, Björkman and Kock.

Puttonen measured visibility in society according to how many hits the academics got, as professors, on www.google.com.

The top three were Jarmo Leppiniemi, HSE, Arto Lahti, HSE and Hanken’s Liljeblom. In all, the most influential professors were Hanken’s Christian Grönroos and Jeff Hearn. Grönroos is a well known lecturer and is recognised as an expert in many countries. Hearn, originally from England, has worked at many international universities in the Nordic countries and in England.

Hanken professor Ingmar Björkman and Bo-Christer Björk have completed another

similar study which was critical of Puttonen’s analysis and aim to show that other methods give different results. Their study aims to demonstrate Finnish professors’ influence yesterday, today and tomorrow. Björkman and Björk used a more extensive range of material than Puttonen. Historically, the most influential professors have been Grönroos, Hearn, Wallenius, Sveiby and Ari Vepsäläinen. Based on material published between 2001 and 2007 Grönroos, Hearn, Wallenius, Sveiby and Björkman generated the most references.

An estimate of the future suggests new names might be added: Eero Vaara, Ingmar Björkman, Matti Keloharju, Kristian Möller and Janne Tienare. n

www.hankendagen.fi

Seminarieprogram 5.10.2007

Sustainable development for alumni Registrering och morgonkaffe

Öppning av Hankendagen Alumnrådets ordförande Sixten Nyman, verkställande direktör, KPMG Oy Ab

THE THIRD ANNUAL Hank- In the morning Jorma Halonen, from Hanken, with a strong endagen isAtt held Friday October Executive VP and Deputy CEO connection to the corporate vara en del av en hållbar framtid Vice verkställande och ställföreträdande JormaGroup, Halonen, 5thdirektör at Hanken in Helsinki. The koncernchef of the Volvo willVolvo giveGroup world. Besides offering the two previous alumni days, in a keynote speech on sustainlatest knowledge HankendaHanken - din partner Helsinki in 2005 and in Vaasa in able development.

The same gen also offers you a perfect ommunikationschef Nina Olin, Hanken, direktör Christina Dahlblom, Hanken & IFL, MBA-direktör Patrick Furu, Hanken 2006, have been great success- topic will later on also be dis- opportunity to meet your old Kaffepaus es and both the seminar day cussed in a panel debate. The fellow students and also to and the Hållbar eveningutveckling programme participants in the debate are make new friends. The day in Paneldebatt: - hot eller möjlighet för affärslivet Moderator: ekonomijournalist Björn Sundell, Hufvudstadsbladet have been highly appreciwell known members of both itself offers you a possibility to ated by the participants. Hank- the business community but the evening proRiksdagen Verkställande as direktörnetwork, Mikael Lilius, Fortum Oyj Abp nchef, Ole Johansson, Wärtsilä Oyjthe Abp Professor endagen offers alumni an well the academic world. Karl-Erik In the Sveiby, gram isHanken especially designed for exclusive opportunity to hear afternoon you will have nine socializing in festive surroundLunch – Auditorium Maximum about and discuss the latest workshops to choose from. The ings. We will begin the evening within economy and business. workshops represent the latest with dinner at restaurant Pörssi Vetenskapssmedjor I

adership

Framtidens skattereformer

inna Hiillos, Hanken Johanna Saarinen,

Professor emeritus Edward Andersson, Helsingfors universitet Moderator: professor Matti Kukkonen, Hanken

Alla tiders Stockmann – 1900-talets tidningsannonser

Professor Marika Tandefelt, Hanken Doktorand Tomas Lehecka, Helsingfors universitet Egenföretagare Marina Ljungqvist, Oy Marketing Service Ab Moderator: doktorand Maria Suokannas, Hanken

and continue with nachspiel at Casa.

See www.hankendagen. fi for more information. On the pages you find the programme, facts on the speakers, a list of participants and practical information. You can also sign up through the web page. The pages are only available only in Swedish. You can turn to the Alumni Coordinator if you should have any questions. n

Corporate and Social Responsibility Workshop: The future role of business - accountable, responsible or profitable?

Good group dynamics is required in executive groups

Doktorand Nikodemus Solitander, Hanken Corporate Responsibility Coordinator Johanna Brotherus, Metso Miljöchef Johan Ljungberg, Nordiska Investeringsbanken Moderator: överassistent Gyöngyi Kovács, Hanken

Kaffepaus

CONFIDENCE, different per- decisions, both short and long group has to be versatile and Vetenskapssmedjor II The most important decisonalities, criticism and the term. consist of people with differability to handle conflicts are sion makers in the company ent education, experience and g the business relationKonkurrensen och konkurrensControllerrollen i förändring der to strengthenthe or mostpolitikens utmaningar Thomas Ekström, Marimekko important ingre-i framtidens should be partCFO of the executive both professional and private Moderator: professor Anders Tallberg, dients forEuropa a good executive group and their background backgrounds.

Members should Robert Wendelin, Hanken Professor Rune Stenbacka, Hanken Hanken is something the should be as different as pos- be of different age, gender, dförande Robert G.group.

Lindberg,This Överdirektör Juhani Jokinen, m Oy professor, Konkurrensverket Eero Vaara, and the sible. They should have dif- religion and nationality. Difdoktorand Pekka Helle, Petri Kuoppamäki, Nokia member ofDirektör an executive group, ferent perspectives on their ferent personalities are also Moderator: forskningsdirektör Rita Niklas Savander, see eye to task and the development of important. The more heteroAsplund, Näringslivets Forskningsinstitut (ETLA) eye on. – The executive group the company. – Participation, geneous the group is, the more is aAvslutning forum foravdiscussion, ex- med democracy and support are it has to work in order to make Hankendagen cocktails i foajén change of views, criticism and keywords. Savander believes it work, but the result will be Middag med dans på Restaurang Börs cooperation, says Eero Vaara, that executive groups need better. Savander also says that professor in management to be diverse. An executive the members of an executive and organisation at Hanken.

Hanken alumnus Niklas Savander is director of Nokia’s research and development division Technology Platforms and has been a member of Nokia’s group executive board Undervisning i ekonomisk since April last year. – The most geografi vid högskolan på important thing in an execu1950-talet. I mitten av nittive group is group dynamics, tiotalet bytte ämnet namn not what kind of organisation till företagsgeografi. Sedan it manages. Emphasis is put ett par år tillbaka heter det on strategies, which decisions logistik och företagsgeohave to be made short term grafi.

(1-2 years) and which have to be made long term (3-4 years).

According to Eero Vaara the most important role of the executive group is to make

group have to have the same objectives. His key ingredients are confidence, diversity and the ability to handle conflicts within the group. Niklas Savander is one of two Hanken alumni in Nokia’s group executive board. The other member is Robert Andersson, who manages Nokia’s customer and market operations. He has been a member of the group executive board since 2005. n Arrangörerna förbehåller rätten till programändringar.

professor Jeff Hearn,

UR HANKENS BILDARKIV

23

© Accenture 2007. All rights reserved.

Driven.

Join a global player.

Go on. Be a Tiger.

At Accenture, we relish the opportunity to solve problems, push back the boundaries and do what hasn’tbeentried before. We’re one of the world’s leading management consulting, technology services andoutsourcing companies and we want talented people who are looking for a challenge. Join our global team and you’ll be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses.

Accenture Named Finland’s Best Place to Work in 2007!

The annual “Best Workplaces in Finland” study, conducted by the Great Place to Work® Institute in Finland, awarded Accenture the top prize for 2007. Seventy-five companies from across different industries competed for honors. Accenture won best large company. Companies identified as “best” were done so based on intensive employee surveys

Visit accenture.fi/careers

administered by the Institute. What did Accenture employees value that helped the company win the top prize? “A good work atmosphere” and “the example, set by management, on how to achieve work/life balance.”

According to Accenture, the mastery of human and organizational development is key to achieving high

performance. As Accenture Finland helps put our own clients on the road to high performance, we’re pleased to be recognized as being on that path ourselves. We want talented people who are looking for a challenge to join our global team.

Make your move - apply online!