Hanken #4/2006

HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN ∙ nr 4 ∙ december 2006

UTLANDSALUMNER DRYFTADE VARUMÄRKEN I STOCKHOLM SID. 6-9 UPPTÄCK BURN OUTEN I TID SID. 12-14 SOCIAL KOMPETENS EN HANKENTRUMF SID. 16-18

HÄNT PÅ HANKEN Hankenalumn chef för Hanken & IFLverksamheten ED Christina Dahlblom har utsetts till ny chef för Hanken & IFL Corporate Developement som sker i samarbete mellan IFL vid Handelshögskolan i Stockholm och Hanken. Hanken & IFL erbjuder skräddarsydd ledarskapsutveckling.

Logistisk eftermiddag Huvudämnet företagsgeografi och logistik arrangerade sin andra årliga alumneftermiddag i mitten av november.

Närmare 40 alumner deltog.

Rana Sinha vid företaget dot-connect presenterade en undersökning om hur finska företag ser på företagsfusioner. Anders von Bell, WACO

Logistics Finland, talade om vad som bör beaktas då man använder flygfrakt och Martin Fougère och Nikodemus Solitander talade om farorna med CSR (Corporate Social Responsibility). Seminariet avslutades med Gyöngyi Kóvacs presentation om humanitär logistik.

Succé i Stockholm Hankens internationella alumnverksamhet hade premiär då den första alumndagen i Stockholm arrangerades den 10 november.

Dagen samlade ett sjuttiotal alumner från bland annat Sverige, Finland och Schweiz. Under dagen fick deltagarna höra ett inspirerande anförande om varumärkesutveckling samt delta i vetenskapssmedjor i finansiell ekonomi eller företagsledning.

Dagen avslutades med en uppsluppen middag. Läs mera på sidorna 6-9.

Nya magisterprogram på engelska Från och med år 2007 erbjuder Hanken två nya engelskspråkiga magisterprogram: Master’s Degree Programme in Intellectual Property Law och

Master’s Degree Programme in International Management.

Därmed är antalet magisterprogram på engelska åtta.

Större nytta av alumnnätverket Vid årsskiftet uppgraderas alumnnätverket www.hankenalumni.fi. Webbplatsen får flera nya egenskaper, bland annat kommer nätverket att erbjudas både på svenska och eng-

elska. Det blir också möjligt att bilda lokala alumngrupper, till exempel för alumner bosatta i ett visst land. Mer information om uppgraderingen i det elektroniska alumnbrevet.

Årets CERS Award till Diacor terveyspalvelut Diacor terveyspalvelut Oy har belönats med priset CERS Award for Excellence in Relationship Marketing and Management för sitt utmärkta och långsiktiga arbete med kundtänkande och hantering av kundrelationer. Priset överräcktes på Hanken i slutet av november. Kunskaps- och forskningscentret Center for Relationship Marketing and

Service Management (CERS) delade ut priset för åttonde gången Företaget Grey Direct & Digital tilldelades utmärkelsen Best-in-Progress. Valet motiverades bland annat med företagets framsteg i sitt praktiska arbete med ledning av kundrelationer samt användning av dessa för att skapa konkurrensfördelar i branschen.

Mätinstrument för marknadsföring Det är möjligt att mäta och bevisa hur marknadsföring bidrar till lönsamheten med ett fungerande CRM-system (Customer Relationship Management System), sade Lynette

Ryals, professor i strategisk försäljning och account vid Cranfield University i England.

Hon talade vid ett frukostseminarium för MBA-alumner på Hanken i slutet av november.

Hanken sporrar företagare Ett hundratal seminariedeltagare lyssnade till presentationer av bland andra Coffee Please Suomi Oy och Poltronic Oy i slutet av november, då Hanken i samarbete med Aktia Sparbank och Esbonejdens Nyföretagarcentral rf ordnade

ett företagarseminarium med temat Tjänsteutveckling och utveckling av tjänsteföretag.

Seminariet riktade sig till personer som har för avsikt att starta ett eget företag eller som vill utveckla sitt företag.

Personalundersökningar som styrverktyg Personalundersökningar som väsentligt styrverktyg för koncernledning och chefsarbete var temat då ett tjugotal alumner samlades på Hanken för ett seminarium i mitten av november.

Hankenalumn Mårten Beijar, personalchef på Veho-koncernen, delade med sig av sina erfarenheter, medan forskare Mats Ehrnrooth från Hanken kommenterade temat från en akademisk synvinkel.

Hanken premierar personal Hankens grupp för premiering av individuella prestationer har beslutat premiera följande personer: Årets forskare: professor, ED Eero Vaara. Årets lärare: lektor, FD Margit Breckle och överassistent,

ED Tua Haldin-Herrgård.

Premierad stödpersonal: byråchefen på studiebyrån, PM Tove Ahlskog-Pursiainen, webbmaster Hans Hed och ekonomisekreterare, merkonom Marina Kristjankroon.

Arena-mässan 15 år Totalt 57 företag deltog i den årliga ARENA-mässan som hölls i början av november. Antalet deltagande företag steg med 25 procent från ifjol. Mässan har i 15 år varit en mötesplats för studerande och företag. Där kan företag presentera sig och studerande kan samla information om arbetsplatser och karriärmöjligheter i olika företag. Mässan ordnas i samarbete mellan Hanken och Helsingfors handelshögskola.

Svenskspråkiga får jobb För närvarande är sysselsättningsutsikterna goda för svenskspråkiga universitetsutbildade, sade Heidi Backman, överinspektör vid Utbildningsstyrelsen, vid ett miniseminarium på Hanken i slutet av oktober.

PD Catharina Lojander-Visapää berättade att intresset, framtida arbetsmöjligheter och arbetsmarknadens bredd avgör valet av studieplats. Utbildningens status och högskolans rykte anses också viktiga, först därefter kommer språket.

DISPUTATIONER & AKTUELLT

Hanken inför Tenure Track Disputationer hösten 2006 Företagande och företagsledning

EM Annika Tidström disputerade den 17 november 2006 vid Svenska handelshögskolan i Vasa med doktorsavhandlingen ”Conflicts when Competitors Cooperate – Exploring elements of conflicts from a business network perspective”.

Opponent: professor Geoff Easton, Lancaster University Management School, Lancaster University. Kustos: professor Sören Kock, Svenska handelshögskolan.

Företagsledning och organisation

GIL Ossi Aura disputerade den 8 december 2006 vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors med doktorsavhandlingen ”Effects and Interactions of Worksite Fitness Programs in an Intellectual Capital Framework”.

Opponent: professor Hanno Roberts, BI, Norwedian School of Management. Kustos: professor Guy Ahonen, Svenska handelshögskolan

Hanken har som första högskola i Finland, i samarbete med Stiftelsen Svenska handelshögskolan, beslutat införa ett så kallat Tenure Track-system, som erbjuder unga lovande forskare en tidsbunden meriteringstjänst efter vilken de skall vara behöriga för en professur.

FÖLJANDE PERSONER har utnämnts till positionerna: ED Benjamin Maury, ED Wilhelm Barner-Rasmussen, JD Marcus Norrgård och ED Kristina Heinonen.

Tenure Track-professurerna har inrättats i anslutning till Hankens fyra styrkeområden finansiell ekonomi, företagsledning, immaterialrätt och tjänste- och relationsmarknadsföring. Wilhelm BarnerRasmussen på FLO är glad över möjligheten att delta i Tenure Track-programmet.

– Jag får fortsätta på FLO, där jag trivs bra. Vi som utnämnts till positionerna har fått fasta jobb för åtminstone tre år framåt, vilket är en lång period för unga akademiker. Om man uppfyller kraven ska man dessutom bli kallad till en professorstjänst. I det traditionella finska systemet kan det, trots att man är meriterad, hända att man aldrig får en professur.

Höga krav Barner-Rasmussen är medveten om att förväntningarna på de nya Tenure Track-forskarna är höga.

Den 21 december 2006 fyller professor Marika Tandefelt 60 år. Som ordförande för Svenska språknämnden i Finland, medlem av Svenska språknämnden i Sverige och som initiativtagare till Hugo Bergroth-sällskapet är Marika Tandefelt en känd gestalt inom finlandssvensk och nordisk språkvård och språkdebatt.

Hon är medlem av Svenska litteratursällskapets styrelse och ordförande för styrelsen för Lilla teatern. Hennes forskning har bland annat gällt teman som svenskan i Finland, språkvård och språkpolitik, tvåspråkighet och språkhistoria.

– Vi valdes utgående från meriter och potential och förväntas prestera mycket under dehär åren. Det förutsätts att vi publicerar oss flitigt och fortsätter att meritera oss akademiskt.

Tenure Track-positionerna inrättas i början för tre år efter vilka tjänsteinnehavarens resultat och framsteg utvärderas. Efter detta fattas beslut om en eventuell fortsättning på fyra år. Tenure Track-systemet är baserat på en karriärmodell som tillämpas vid ledande universitet i Nordamerika.

Under tjänstetiden skall Tenure Track-forskarna forska och undervisa inom sitt ämnesområde och bidra till Hankens övriga verksamhet.

Målsättningen är att tjänsteinnehavaren efter sju år skall vara kompetent för att kallas till en professur inom ämnesområdet. Högskolan i sin tur förbinder sig att inrätta en professur i ämnet.

Totalt 25 personer från sex olika länder sökte tjänsterna. n ÅN

Benjamin Maury

Wilhelm BarnerRasmussen

Marcus Norrgård

Kristina Heinonen

Professor Christian Grönroos fyller 60 år den 16 januari 2007. Han är en av pionjärerna inom områdena relationsmarknadsföring och tjänstemarknadsföring. Han var en av de första akademiker som etablerade termen ”service management” för att beskriva ett marknadsorienterat synsätt för alla tjänster inom såväl tillverkande företag som tjänsteföretag. Grönroos har tilldelats “the American Marketing Association’s 1999 Career Contributions To Services Discipline Award”. Han har fått två skandinaviska pris, Ahlsellpriset och Erik Kempepriset. År 2002 erhöll han Pro Oeconomiapriset för årets bästa bok i ekonomi.

LEDAREN Svenska handelshögskolan PB 479, 00101 Helsingfors Telefon: 09-431 331 Telefax: 09-431 33 404 Svenska handelshögskolan PB 287, 65101 Vasa Telefon: 06-3533 700 Telefax: 06-3533 703 Chefredaktör: Nina Olin Ansvarig utgivare: Marianne Stenius Redaktionssekreterare: Peter Nordling Redaktionsråd: Wilhelm Barner-Rasmussen Margareta Granholm Kirsti Lindberg-Repo Lars-Johan Lindqvist Fredrik Nars Peter Nordling Nina Olin Marie Sandberg Towa Sundström Redaktion och ombrytning: Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo Telefon: 09-888 60 17 Telefax: 09-888 60 19 e-post: redaktionen@nordinfo.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab, Telefon: 09-888 60 18 Adressförändringar: Kristina Andersson Telefon: 09-431 331 e-post: kristina.andersson@hanken.fi Upplaga: 7 500 ex Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Pärmfoto: Torbjörn Zadig

Vi placerar Hanken på kartan Hanken är bra! Vår forskning är av världsklass. Ett bevis på detta är att våra forskare kontinuerligt erhåller uppmuntran i form av priser och stipendier. Vi har också en kompetent stödpersonal som erbjuds möjligheter att utveckla både sig själv och sitt arbete.

Hanken är på många sätt en föregångare bland sina gelikar, bland annat därför att vi hittar och tillämpar nya sätt att motivera personalen. Vi har hög kvalitet på undervisningen, också på ett internationellt plan, och kan också anses vara föregångare inom användningen av IKT i både undervisning och arbete.

Undervisningen, vår personal, vår infrastruktur, våra alumner, Hanken-kulturen och Hanken-andan – alla dessa är delar av Hankens varumärkesidentitet, vår Brand Identity. Enligt

Andreas Rosenlew, huvudtalare på alumndaAlumnerna är gen i Stockholm, är det varumärkesidentiteten en del av som lägger grunden för all verksamhet.

Hankens Vårt varumärke och vår identitet lägger sålevarumärke. des också grunden för Hankens synlighet utåt, både nationellt och internationellt. Hankens synlighet i omgivningen är viktig, det är den som kommunicerar allt det vi vill stå för och är

bra på. För synligheten i omgivningen spelar vi alumner en central roll. Dels är alumnerna en del av Hankens brandidentitet, dels är det vi som utgör resultatet: kunniga och eftertraktade ekonomer.

Branding av högskolor är något som allt mer är på tapeten internationellt. Det räcker inte enbart med ackrediteringar och pris även om de förstås i sig redan säger en hel del om en högskolas kvalitet.

Utöver detta har högskolornas varumärke blivit allt mer personbundet, det talas till exempel om Yale eller Harvard graduates. Genom sådana benämningar återspeglas högskolornas status i deras alumner och vice versa.

Hanken är bra! Ett påstående som vi alumner kan bidra till att föra fram både nationellt och internationellt. För att följa den internationella trenden och för att befästa Hankens position på högskolekartan kunde vi införa en ny benämning på utexaminerade hankeiter och genom denna kommunicera det vi vill och kan stå för. Jag utmanar er: Kalla er Hanken-ekonomer istället för ”bara” ekonomer!

Med önskan om en fridfull jul och en god början på det nya året!

”

”

Nina Olin Hanken-ekonom

ALUMNDAG

Torbjörn Zadig

Premiär internati – Vi gör historia i dag, sade rektor Marianne Stenius, när hon öppnade den första alumndagen utomlands på Handelshögskolan i Stockholm i november. Dagen lockade ett sjuttiotal hankeiter bosatta i Sverige men också ålänningar och Helsingforsbor.

HANKEN HAR I DAG alumner i alla världsdelar. Alumner från över 20 olika länder har

redan registrerat sig i alumnnätverket.

– En alumndag av det här slaget har stor betydelse för bevarandet av kontakten till Hanken och gamla studiekompisar bosatta utomlands. Som hankeiter är vi också Hankenambassadörer och representanter för högskolan ute i arbetslivet, betonade Marianne Stenius.

Hon välkomnade all stödjande verksamhet som indirekt stärker högskolans synlighet

– DET VAR värt att flyga hit från Schweiz, säger Tom Eriksson, som förenar affärer med nöje under sitt Stockholmbesök.

Han har i huvudsak jobbat utomlands, först i Tyskland och nu i Schweiz, sedan han blev färdig år 1991. Att jobba utomlands är en rikedom men det förutsätter också anpassningsförmåga till ny arbetskultur och omgivning enligt Eriksson.

– Alumndagen är höjdpunkten under min resa och det känns som att komma hem och ta igen det man gått miste om sedan man senast såg sina studiekompisar.

och vädjade till alumnerna att värna om relationen till Hanken och bland annat erbjuda Hankenstuderande praktikplatser utomlands.

Yin och yang i affärsutveckling – Jag hade aldrig trott att jag skulle arbeta så här länge utomlands, inledde alumndagens huvudtalare, varumärkeskonsulten Andreas Rosenlew, och konstaterade att han efter

– DET ÄR närmare till Stockholm än till Helsingfors, säger ålänningen Marie-Susanne Stenwall som blev ekonom år 1988. Dessutom deltar jag som bäst i en kurs för tulltjänstemän i Helsingfors, så det är roligare att vara här. Visst blir jag lite nostalgisk när jag tänker tillbaka på studietiden och alla roliga fester.

För mig representerar Hanken den stabila grund jag står på i dag.

uppdrag i Los Angeles och London redan hunnit jobba fyra år på konsultbyrån Grow i Stockholm.

Rosenlew har lång erfarenhet av att utveckla varumärkesportföljer och -profiler för internationella företag.

– Alla företag vill ha ett bra varumärke och det leder i förlängningen till ökad försäljning, ökat värde och konkurrensfördelar för företaget, konstaterade Rosenlew. Det handlar med andra ord om att granska hela kedjan av värdeskapande i ett företag och att se verksamheten ur ett holistiskt perspektiv.

för Hankens ionella alumnverksamhet Grow jobbar globalt med varumärkesprocesser med stöd av produktdesign, innovationer och andra avgörande faktorer som arbetskultur och personal. Kreativitet, liksom risktagande, utgör också viktiga delar av den varumärkesdrivna affärsutvecklingen.

– Det ska råda balans i affärsutvecklingen och det innebär att vi skapar en varumärkesmodell som bygger på affärslogik. Du måste ha efterfrågan för att skapa utbud, kreativitet för att få produktivitet, värde för att skapa ett pris och intäkter för att göra vinst, förklarade Rosenlew.

Likaså har kundinsikter blivit en konkurrensfaktor, men kunderna vet inte vad de vill ha. Istället kan kundundersökningar användas som en plattform för att ta fram framtida behov. Se bara på Apple som lanserade iPod! och skapade ett helt nytt koncept för kunden.

Electrolux, där Rosenlew själv verkat som konsult, är ett annat bra exempel på företag som lyckats höja varumärkesprofilen och försäljningen.

– Dammsugare är i dag låg­­­­marginalprodukter, men när Electrolux lanserade nya dammsugare och robotdamm-

SVENSKEN Michael Carlander landade på Hanken av en slump.

– Min kusin i Finland skickade in min ansökan och jag visste inte så mycket mera om Hanken då, förutom att högskolan har ekonomutbildning på svenska. När jag blev antagen överträffade studierna mina förväntningar.

Det var roligt att lära känna Helsingfors och återupptäcka min mors rötter, för hon är hemma från Finland, berättar Carlander.

sugare som inredningsartiklar, sköt försäljningssiffrorna i höjden, berättade Rosenlew. Istället för ett traditionellt produktionsperspektiv fokuserade företaget på användarupplevelser och produktdesign. Och på rätt väg är Electrolux som nyligen rankats som ett av de 25 mest innovativa företagen av Business Week.

Nytta och nöje Alumndagen i Stockholm innehöll både nytta och nöje, med seminarier på dagen och middag på kvällen. Under seminariedagen deltog alumnerna i presentationer och diskus-

sioner med representanter från såväl näringslivet som den akademiska världen.

Vetenskapssmedjorna i företagsledning och finansiell ekonomi ordnades av föreläsare vid både Hanken och Handelshögskolan i Stockholm, som en naturlig följd av samarbetet mellan Hanken och IFL. n Marie Sandberg

STUDIEKOMPISARNA Johan Stierncreutz, Helena Nordman-Knutsson och Patrik Hertsberg studerade alla samtidigt på Hanken i Helsingfors i medlet av 80-talet.

Arbetet förde Nordman-Knutsson till Sverige där hon i dag verkar som finansanalytiker. Stockholm som internationell träffpunkt är ett utmärkt val enligt alla tre.

Ut med Excel-aporna o – Sedan 1990-talet har antalet anställda och mellanchefer i företagen minskat, konstaterade ED Markus Kallifatides från Handelshögskolan i Stockholm.

Markus Kallifatides vill ha mer humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen i ekonomutbildningen.

MARKUS KALLIFATIDES har undersökt ledarskap i organisationer och hur ledare tillmötesgår externa krav och delegerar ansvar neråt i organisationen.

– Toppen har mindre insikt om vad som sker på lägre nivå, men samtidigt måste företags-

Ska börslistade bolag vara arbetskraftsbyråer?

Riskkapitalbolagens inverkan på ekonomin är både positiv och negativ, konstaterade Kim Henriksson, Executive Director på Morgan Stanley AB. HUR PÅVERKAS marknaden och företagens värde av så kallade aktivister, till exempel hedgefonder, investeringsbolag eller enskilda aktiva ägare?

Forskning om aktivister har visat att de ofta köper andelar i olönsamma, diversifierade bolag.

Aktiva ägare tenderar att orsaka fler uppsägningar för att förbättra bolagens lönsamhet, något som gör att Private Equity-placerare ofta kritiseras för att placera kortsiktigt och inte tänka på företaget eller samhället i sin helhet.

– Ska riskkapitalbolagen fungera som arbetskraftsbyråer, eller är deras uppgift att säkerställa en förbättrad, mer konkurrenskraftig verksamhet, undrade Kim Henriksson.

Riskkapitalbolagen kan påverka marknaden negativt, men också positivt, främst genom förhöjd marknadseffektivitet, hävdade Kim Henriksson.

– Det är ingen brist på pengar på marknaden, konstaterade Kim Henriksson och berättar att Private Equity-placerare står för över 20 procent av alla företagsköp för tillfället.

På grund av de låga räntorna köps bolag allt oftare för lånade pengar och skuldsättningen har ökat, vilket även har bidragit till att den genomsnittliga affärsstorleken har ökat dramatiskt under de tio senaste åren.

Riskkapitalbolagen har också påverkat marknaden positivt i och med förhöjd marknadseffektivitet. Den interna kontrollen av företagsresurserna ökar på grund av förbättrad Corporate Governance i redan uppköpta bolag. I andra bolag ökar kontrollen på grund av rädsla för att bli uppköpta, eftersom sunt ledda bolag med korrekt värdering sällan köps upp. n Nina Olin

ledaren fundera hur mycket han eller hon kan delegera neråt. Det är inga enkla beslut och släpper man taget för mycket kan det ha katastrofala följder, sade han.

Johan Ek, vd för Relacom, relaterade till Kallifatides presentation och vinklade diskussionen om företagsledarskap ur egna upplevelser som ledare.

– Visst kan en vd vara fjärmad från verksamheten, men jag strävar efter att följa med läget ute på fältet, sade Ek. Jag

och in med humaniora vågar påstå att det alltid lönar sig att rekrytera mer kompetenta personer än du själv.

– Fokus i verksamheten ligger de facto på mål, lönsamhet, tillväxt och uppföljning, det kan man inte bortförklara.

Motivationsbyggande kommer på köpet, sade Ek. – Visst är det viktigt med uttryckta värderingar och fina strategidokument, men de får inte bli klichéer, sade Kallifatides. I så fall ska man kunna leva upp till sina löften. Detsamma gäller ryktesspridandet i or-

ganisationen, där ledningen innehar en central roll. Se bara på Silja Line.

– Varför inte inkludera sociologi i kursschemat för ekonomer? Då skulle vi få allt färre Excel-apor och bättre ledare i förlängningen, föreslog Kallifatides. n Marie Sandberg

En vd borde vara aktiv och veta vad som händer på olika nivåer, sade Johan Ek, själv vd.

Margit Breckle Skribenten är filosofie doktor, lektor i tyska (DAAD)

Hankeiter får språkcertifikat Under de senaste decennierna har språkstudier och språkundervisning utvecklats i allt raskare takt. Vem minns inte ramsorna i tyskundervisningen för att rabbla upp dativ- och ackusativprepositionerna? Men betydde det att man kunde använda språket? Tyngdpunkten som tidigare låg på inlärning av grammatik har allt mer flyttats över till själva språkanvändningen, det vill säga kommunikationen. Synen ändrades i och med att man konstaterade att kommunikation kan läras ut och läras.

Hur kan man då lära ut kommunikation? Genom att analysera vilka typer av muntlig och skriftlig kommunikation som förekommer i situationer, som är relevanta för målgruppen.

På Hanken gäller det för läraren att kartlägga hankeiternas specifika behov. Tyngdpunkten ligger därmed på kommunikation i affärs- och akademiska sammanhang.

När det gäller muntlig kommunikation är typiska situationer som ska övas in företags- och produktpresentationer eller när det gäller skriftlig kommunikation till exempel affärsbrev, som numera ofta skrivs som e-post eller fax. Som grund för undervisningen ligger exempel, som helst ska vara autentiska. Exemplen analyseras innan hankeiterna övar in dessa typiska kommunikationssituationer.

Samtidigt som själva inlärningen av kommunikation har Språkstudierna

blivit viktig har det också konstaterats att kommunikationen på Hanken är kulturellt betingad. Interkulturell kompetens och kulturåterspeglar studier ges därför allt större utrymme i språkstudierna. också den Språkundervisningen på Hanken återspeglar också den teknologiska teknologiska utvecklingen i samhället. IKT (informationsutvecklingen och kommunikationsteknologi) har införts i språkstudierna, till exempel används virtuella övningar och inlärningsmiljön WebCT (Web Course Tool), vilket också gör språkstudierna mer flexibla.

Under den senaste tiden har Hankens språkundervisning ytterligare utvecklats i och med implementeringen av den gemensamma europeiska referensramen för språk (CEF), som Europarådet har utvecklat för inlärning, undervisning och utvärdering av främmande språk.

Referensramen beskriver konkret med hjälp av så kallade ”Can Do-statements” vad en person kan prestera inom de fyra färdigheterna tala, höra, läsa och skriva samt hur bra personen behärskar de olika färdigheterna. Nivåerna går från nybörjarnivåerna A1 och A2 via B1 och B2 till nivåerna för långt hunna språkanvändare C1 och C2.

I framtiden är det meningen att vars och ens kunskaper i främmande språk ska placeras in på CEF-skalan. Detta kommer att göra det möjligt att direkt jämföra olika personers språkkunskaper. Referensramen är dessutom ett sätt att säkra kvaliteten på språkundervisningen genom att kursnivåer och kursinnehåll blir transparenta.

Institutionen för språk och kommunikation har profilerat sin undervisning genom att skapa en Hanken-profil som tillämpar referensramen för Hankens specifika behov. Hankeiterna, som tar examen, kommer i framtiden att få ett Hanken-språkcertifikat som anger deras språkkunskaper enligt CEF-skalan och som utvisar språkstudiernas tyngdpunkt på kommunikation i affärs- och akademiska sammanhang.

”

”

10

Problemet med långtidsarbetslöshet har igen diskuterats ingående i tidningarnas spalter. Arbetsmarknaden kämpar med en strukturell obalans där arbetssökanden inte hittar rätt bland lediga arbetsplatser. Att matcha rätt och fort är ändå en ödesfråga för den som inte vill bli långtidsarbetslös, visar ED Heidi Soininen i sin doktorsavhandling. ÖKNINGEN AV antalet lediga arbetsplatser har varit blygsam under de senaste åren, meddelade inrikesministeriet på sina webbsidor i början av november. Trots att antalet arbetssökande inte har minskat har arbetslösheten sjunkit en aning. Andelen långtidsarbetslösa är fortfarande alarmerande hög, 27 % av alla arbetslösa.

– Arbetsmarknadspolitiken har gett fel incitament, anser Heidi Soininen, som disputerade i juni 2006.

Hennes avhandling ”Empirical Studies on Labor Market Matching” handlar om hur väl arbetslösa och lediga arbetsplatser möts på arbetsmarknaden. På forskarspråk kallas det för matchning.

– Det är helt uppenbart att arbetsmarknadspolitiken är bristfällig, den har till exempel inte i tillräckligt hög grad uppmuntrat till att ta emot jobb.

Samtidigt visar min avhandling att tiden som arbetslös är avgörande för om man blir anställd över huvudtaget. Ju längre tid man är arbetslös desto svårare är det att få ett jobb. Och det är fråga om månader, till och med veckor, förklarar Soininen.

Arbetsplatser och -sökande möts inte Enligt Soininen har matchningen försvårats under de senaste åren.

– Vi har fått en strukturell arbetslöshet där det finns en hel del lediga jobb, men där sökandenas kompetens eller erfarenhet inte motsvarar de nya arbetsplatsernas krav.

– Speciellt inom sjukvård,

Patrik Lindström

Konsten att matcha rätt

Expert på matchning. Heidi Soininen jobbar numera på Finlands Bank.

hemservice och IT finns det mycket lediga jobb och ingen som vill eller kan ta emot jobben. Dels är det fråga om avsaknad av kompetens, dels är det ren ovilja att ta emot vilket jobb som helst.

– Till exempel i Danmark fungerar systemet så, att samtidigt som arbetslöshetsersättningen är en av de högsta i världen, måste arbetssökanden ta emot jobb i mycket stor utsträckning.

Det har också resulterat i att om-

sättningen på arbetsmarknaden är hög. Då finns det större chans att människor hittar ett sådant jobb som de verkligen trivs med.

90-talets krisår fallgrop Soininen behandlar i sin avhandling arbetslösheten ur tre olika perspektiv. I den första essän studerar hon skillnaden i matchningen mellan två helt olika tidsperioder, dels tiden före 90-talets krisår, dels pe-

DE SÖKANDE OCH JOBBEN MÖTS INTE Heidi Soininen visar på en tydlig skillnad i matchningen före och efter 1990-talets kris. Enligt teorin borde antalet arbetslösa inverka på hur många som hittar jobb. I en välfungerande ekonomi borde arbetslösheten också efter en kris minska i samma takt som ekonomin återhämtar sig. Men så har inte skett i Finland. Speciellt de långtidsarbetslösa har haft stora svårigheter.

rioden efter lågkonjunkturen fram till år 2004.

I den andra essän visar hon att matchningen inte är slumpmässig, utan att det finns en tydlig struktur i hur matchningen sker på en helhetsnivå.

Slutligen behandlar hon skillnader mellan matchningen för nio olika yrkesgrupper.

Avhandlingens tema var en naturlig fortsättning på slutarbetet till magisterexamen.

– Samhälleliga fenomen har alltid intresserat mig, berättar Soininen. Arbetslösheten är också ett ganska populärt studieämne i Finland. Den inverkar på hela samhällsekonomin, men påverkar också individen.

Orsakerna bakom dagens arbetslöshet kan spåras till förändringarna i samhällseko­nomin i slutet av 1980-talet. Den finländska ekonomin drabbades av en kombination av ekonomisk politik och oförutsägbara chocker. Exporten minskade då den internationella tillväxten var låg och Sovjetunionen föll.

Samtidigt var konkurrenskraften svag och utgångspunkterna för den internationella handeln förändrades helt.

– Min avhandling visar tydligt att längden på den period då man är arbetslös är avgörande för matchningen. Ju längre tid arbetslösheten pågår, desto sämre är chanserna att man hittar ett arbete överhuvudtaget.

– Samtidigt är det ett faktum att arbetslösa, och särskilt just långtidsarbetslösa, i Finland fått lida av en stämpel i pannan, de duger inte. Det är klart att det också har försvårat chanserna att få jobb, forsätter hon.

Nya sökande har bättre utgångsläge Många av jobben som försvann under 1990-talet återskapades aldrig. När nya jobb uppstod, var det i andra sektorer, och många arbetslösa passade inte in i dem. Det här visar Soininen

i sin andra essä, som behandlar matchningens slumpmässighet på en aggregerad nivå. Enligt hennes data matchar gamla arbetssökande bäst med nya arbetsplatser och nya sökande bäst med gamla vakanser.

– Ju längre tid man söker arbete, desto sämre blir chanserna att man hittar något, förklarar hon. Antalet nya lediga arbetsplatser är färre än mängden arbetsplatser tillgängliga för nya arbetssökande.

Eftersom alla jobb inte utannonseras på arbetskraftsbyråerna, är det klart att studien blir en aning förskjuten till fördel för lågavlönade jobb. Därför behandlar Soininen i sin sista essä skillnaderna mellan olika yrkesgrupper. Hon använder sig, av data om registrerade arbetssökande, i stället för av registrerade arbetslösa.

– Man kan tydligt se se att arbetsplatserna inte utannonseras offentligt inom vissa branscher samt att arbetssökande inte registrerar sig på byråerna.

Till exempel inom gruppen teknologi och vetenskap är antalet vakanser som motsvarar registrerade arbetssökanden bara 29 procent.

– Däremot är matchningen inom andra grupper tydligt bättre, såsom inom byggnadseller transportbranschen, 68 respektive 65 procent.

Finlands bank nästa Soininen själv har läget definitivt under kontroll. Trots att avhandlingen ännu lämnar många intressanta frågor obesvarade, kommer hon inte i det här skedet att fortsätta sin forskarkarriär. I mitten av november väntar en tjänst som ekonomist på Finlands bank.

– Jag kommer att jobba på avdelningen för penningpolitik och forskning, men inte med forskning, skrattar hon. Det ska bli jätteintressant! n Laura Rahka

11

Utmattning i Att utbrändhet förekommer inom alla yrkesgrupper beror inte på den enskilda personen utan kan ses som ett symptom på betydande brister i arbetsorganisationernas sätt att fungera. De drabbade känner ofta skuld över att ha mist förmågan att fungera normalt, enligt sin vanliga kapacitet, på jobbet.

Lehtikuva

DET VAR I SLUTET av sjuttiotalet som begreppet utbrändhet för första gången dök upp i diskussionerna om arbetstagarnas välmående. Då relaterades det i första hand till anställda inom vård, omsorg och service, som av någon anledning drabbades av utmattning.

– Det handlar ofta om skuldkänslor bland de personer som söker hjälp för utbrändhet eller utmattning. Man känner skuld över att inte orka med tempot, över att ständigt vara trött och inte räcka till, berättar Kerstin Lillhannus-Wikman, företagspsykolog på Medivire Työterveyspalvelut i Vasa.

Psykologen försöker tillsammans med klienten bekanta sig med utmattningen. Utgående från den kunskap och de rön som finns går det ofta att hitta

12

orsakerna till utmattningen också i själva organisationen och dess sätt att fungera.

– Det är alltså inte så att en människa blir utbränd på grund av brister i karaktären, beteendet eller produktiviteten. Det handlar inte, som vi länge trodde, enbart om den enskilda personens stora pliktkänsla, ansvarskänsla eller noggrannhet, utan mer om ett tillstånd i det sammanhang där individen, arbetet och arbetsgemenskapen möts.

Lättnaden över att bli av med bördan av självförebråelser och självanklagelser är ofta väldigt stor hos de drabbade.

Drabbar alla yrkesgrupper Kerstin Lillhannus- Wikman har arbetat som psykolog på Medivire i snart nio år. Hon konstaterar att det är ett allvarligt problem som drabbar alltför många i en alldeles för stor omfattning. Utmattning i arbetet drabbar anställda på alla nivåer och i alla branscher.

De sönderstressade är allt oftare yngre personer som i rimlighetens namn borde ha mycket ork och entusiasm.

– Generellt kan man säja att utmattning i arbetet är en reaktion på en långvarig och otillfredsställande situation i

Vi bör se upp om vi i arbetet upplever: n för stor arbetsmängd n brist på kontroll n otillräcklig erkänsla och ersättning n bristande arbetsgemenskap n orättvisa n motstridiga värderingar

arbetslivet

– en modern farsot hälsogranskning eller något annat besök på företagshälsovården. Om hälsovårdaren märker att jobbstressen är svår remitteras personen till samtal med läkare eller psykolog.

Utbrändhet botas ofta med tillräckligt lång sjukledighet, säger Kerstin Lillhannus-Wikman.

arbetet, något som man trots upprepade försök inte förmår ändra på.

– Utmattningen kan vara både fysisk och känslomässig med symptom som varierar individuellt. Man är ständigt trött, livslusten och energin minskar. Sömnstörningar och minskande koncentrationsförmåga är vanligt. Många blir cyniska och ser på sig själv och omvärlden genom negativa linser. Den yrkesmässiga självkänslan sjunker, man upplever sig mindre värd på jobbet.

Medivire har en klar strategi för hur man tar tag i problemet och för hur man i ett tidigt skede ska känna igen begynnande utmattningssymptom och sedan vidta åtgärder. Ibland är det den drabbade själv som tar kontakt med företagshälsovården. Oftast fångas arbetstagaren upp i samband med en

Det finns en väg tillbaka – Vi börjar alltid med att ta upp frågan om sjukskrivning. Den bör vara tillräckligt lång för att ge rum för återhämtning.

Sedan diskuterar vi medicinering. Har klienten till exempel inte sovit, behövs nästan alltid medicin. Vi tar också ställning till behovet av annan medicinsk vård, berättar Kerstin Lillhannus-Wikman.

– Innan klienten återgår till sitt arbete efter sjukskrivningen initierar vi ett så kallat nätverkssamtal där någon från företagshälsovården tillsammans med klienten träffar någon ur arbetsledningen.

Vi försöker se till att det sker innan klienten återvänder till arbetet. Målet är att se till att det sker en förändring på åtminstone någon punkt i arbetet. Arbetsledningen tar överlag mycket positivt emot vårt initiativ. Det ligger förstås också i ledningens intresse att arbetstagarna mår bra.

Sjukskrivningar är en kostsam historia.

Under sjukskrivningen lämnas klienten inte ensam med sina tankar och känslor. Företagshälsovården försöker gå till mötes där vårdbehovet finns. Kerstin Lillhannus-Wikman kan till exempel erbjuda klienten upp till fem en timmes konsultationer. Det handlar om korttidsterapi.

– Vi granskar utbrändheten

tillsammans. Det kan handla om för stor arbetsmängd, brist på kontroll, otillräcklig erkänsla och ersättning, bristande arbetsgemenskap, avsaknad av rättvisa och motstridiga värderingar eller andra missförhållanden i arbetet. Man behöver inte nödvändigtvis känna igen sig på alla punkter.

För det mesta känner man igen sig på flera. Inte sällan väller det då upp starka känslor av frustration eller vrede. Sedan försöker vi bena ut hur det kom sig att energi blev utmattning, hur engagemang blev cynism och hur effektivitet blev otillräcklighet.

– Tillsammans försöker vi hitta en väg tillbaka, och jag ger hemläxor. Klienten får ta ställning till vilka faktorer i arbetet som bättre kunde stöda arbetsförmågan och orken, vad som ger känslor av valfrihet, kontroll, erkänsla och respekt.

Också ett ledarskapsproblem För företagen och arbetsplatserna borde det vara av hög prioritet att på allvar ta sig an problematiken och se det som ett ledarskapsproblem som berör de strukturer och

processer som formar livet i ett företag.

– Det finns mycket att lära.

Många vet alldeles för lite om fenomenet. Jag föreläser en hel del i bland annat näringslivet och märker att det finns ett stort intresse för frågorna kring förebyggande av utmattning och välbefinnande i arbetslivet, säger Kerstin LillhannusWikman.

– Företagen förstår att de i längden vinner på att skapa engagemang och förebygga utbrändhet. Och att det inte är någonting man gör med människor, utan tillsammans med mänskor.

Händer det då att det inte blir någon läkning och att situationen på arbetet inte förändras.

Ibland kan det vara snudd på omöjligt att gå tillbaka. Lillhannus-Wikman konstaterar att det ibland kan vara skäl att fundera på att byta arbetsplats, ifall priset för att stanna blir för högt. Många anser dock att de inte vågar riskera den trygghet och ekonomi som en fast anställning utgör.

– En återhämtning kan ibland också ta längre tid. Då finns ofta någon annan kris med i bilden. Obehandlad

För att få balans i arbetet bör vi uppleva: n rimlig arbetsbelastning n känslor av valfrihet och kontroll n erkänsla och ersättning n känsla av gemenskap n rättvisa och respekt n meningsfulla och värdesatta arbetsuppgifter ( Maslach & Leiter 1999 , sammanställt av Medivire företagshälsotjänster Ab/Kerstin Lillhannus-Wikman)

13

utbrändhet kan också leda till depression. Man kan inte bli sjukpensionär med diagnosen utbrändhet, men depression är en orsak som kan ge sjukpension.

Ta hand om dig Det går att skydda sig mot utbrändhet genom att inte arbeta för mycket, äta rätt, motionera och sova tillräckligt.

En vuxen mänska bör sova åtta timmar per natt. Finländare sover i medeltal två timmar för korta nätter. Allt som stöder känslan av kontroll både privat och i arbetslivet skyddar oss och våra alltmer trötta och informationssprängda hjärnor.

– Ett gott råd är att se över sina arbetsvanor och behovet av att alltid vara tillgänglig, via mobiltelefon och internet. Ett mycket viktigt stöd för att man ska må bra i arbetslivet är stödet från arbetsgemenskapen och ett rättvist bemötande av förmannen.

En del av oss klarar av svåra påfrestningar med hälsan i behåll – och till och med kanske växer och vidareutvecklas av det. Den israeliska sociologen Aaron Antonovsky har i sin forskning visat att motståndskraften beror på vår känsla av sammanhang, KASAM (eng.

SOC, Sense of Coherence) och kontroll, det vill säga i vilken mån vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar.

– Om vi upplever livet som meningsfullt och hanterbart, orkar vi också med att jobba mycket. Vi får energi av vårt engagemang. Då kan vi leva ett helt och fullvärdigt liv, konstaterar Kerstin Lillhannus-Wikman. n Susanne Palm-Wahlstedt

Lästips: ”Sanningen om utbrändhet – hur jobbet förorsakar personlig stress och vad man göra åt det.”

Christina Maslach & Michael P. Leiter. Natur och Kultur, 2000.

14

Pia-Maria Murtomäki Skribenten är karriärplanerare på Hankens karriär- och rekryteringsservice Ekonomforum

Arbetsgivarnas förväntningar andra än de jobbsökande tror Under det gångna året har flera intressanta utredningar gjorts om ekonomer och arbetslivet.

Här följer en del resultat angående hankenstuderandes attityder till arbetsliv och karriär ur företaget Universum Communications studie samt om arbetsgivares attityd gentemot ekonomer ur Finlands ekonomförbund SEFEs utredning.

SEFEs utredning tar upp faktorer som påverkar arbetsgivares rekryteringsbeslut. Personligheten och det första intrycket stiger fram som de två viktigaste faktorerna. Viljan att utveckla sig själv och sitt kunnande är också något som inverkar, liksom tidigare arbetserfarenhet. Om vi ser på personlighet och personliga egenskaper från studerandes synvinkel anser hankeiter i Universums studie att följande tre egenskaper beskriver dem bäst: social, ansvarsfull och noggrann. Detta kan inte anses vara ett särskilt personligt svar eftersom de egenskaperna hör till de mest allmänna även i andra ekonomistuderandes och teknologistuderandes svar.

Faktorer som arbetsgivarna upplever har relativt liten betydelse i rekryteringsbeslut är vitsord, studietakt och vilket universitet man studerat vid.

Avsaknad av Om vi däremot ser på studerandes åsikter om vad som ledarskapsgör företag attraktiva får vi följande resultat: hankeiter i Helsingfors vill ha internationella karriärmöjligheter, eller förmansmedan Vasahankeiter poängterar en säker anställning. kompetens är Mångsidighet i arbetsuppgifterna är något som studestörsta bristen rande både i Helsingfors och i Vasa uppskattar mycket högt i ekonomers hos framtida arbetsgivare, likaså att arbetsuppgifterna blir kunnande. allt mera krävande. Önskemålen om mångsidiga och krävande uppgifter korrelerar med arbetsgivarnas uppfattning om att ekonomistuderande i allmänhet saknar en ödmjuk attityd till

mindre krävande uppgifter. Avsaknaden av ödmjukhet utkristalliseras som den tredje största bristen i ekonomers kompetens enligt arbetsgivarna. Studerande vill genast från början arbeta med ansvarsfulla och krävande uppgifter. Arbetsgivarna å sin sida anser att ekonomer i början av sin karriär först borde lära sig företaget, branschen och produkterna genom rutinuppgifter innan avancemang till mera krävande uppgifter kan komma ifråga.

Vad anser då arbetsgivarna om ekonomers kompetens? Som styrkeområden nämner arbetsgivarna för det första redovisning och ekonomiförvaltning. Kunskap inom marknadsföring kommer på andra plats, därefter nämns kapaciteten att behandla stora helheter. En allmän avsaknad av ledarskaps- eller förmanskompetens anses vara den största bristen i ekonomers kunnande.

Resultaten från dessa undersökningar kan användas till att ytterligare utveckla ekonomutbildningen. För tillfället väntar vi även på resultat från en annan intressant utredning.

Hankens karriär- och rekryteringstjänst Ekonomforum samlar in information om hur hankeiter, som utexaminerades för cirka fem år sedan, har placerat sig på arbetsmarknaden.

Resultaten, som publiceras under år 2007, ger oss information om den aktuella arbetsmarknadssituationen för hankeiter och om karriärutveckling. Denna information kan fungera som stöd i utvecklandet av utbildningen och i våra karriärvägledningsdiskussioner med studenter och nyutexaminerade. Informationen kan också vara intressant för hankenalumner och fungera som stöd även i deras karriärplanering.

”

”

Medaljens baksida VIKTOR (namnet fingerat) är rädd för att stämplas negativt om han träder fram med namn och ansikte. Han är i 40-årsåldern och utexaminerades från Hanken under senare hälften av 1990-talet. Sedan dess har han haft snuttjobb på snuttjobb inom den offentliga sektorn, i längre och kortare repriser, ibland med över ett år långa perioder av arbetslöshet. Sedan ett år tillbaka är han återigen arbetssökande.

– Jag fick mitt första jobb precis ett år efter att jag blev klar med studierna. Den våren jag fick mina magisterspapper sade Hankens rektor i sitt tal att det kanske inte kommer att vara så lätt att få jobb just då, några år efter lågkonjunkturen, som slog undan fötterna på så många. Inte kunde jag ana hur svårt det faktiskt skulle bli, säger Viktor över en kopp te på ett café i centrala Helsingfors.

Flitig jobbsökare Viktor säger sig vara en flitig arbetssökande, som söker jobb aktivt och håller kontakt med arbetskraftsbyrån regelbundet. Sammanlagt har han sökt mellan 150 och 200 jobb. Han påpekar att arbetslöshetsstatistiken ljuger och att man döljer faktum med att sysselsätta folk med kurser, alterneringsledigheter och arbetspraktik, som kan vara nästan gratis för arbetsgivaren.

– Att det finns utbredd arbetslöshet också bland personer med högre högskoleexamen är något som det inte pratas så mycket om. Det kan gå att få en praktikplats eller ett tidsbundet jobb där staten

betalar en del av lönen om man, som jag, varit arbetslös ganska länge, men det handlar sällan om mer än sex månader i taget, förklarar Viktor.

Han anser att arbetslöshetslagstiftningen är föråldrad och tänkt för sådana personer som förlorar sitt arbete efter tiotals år på samma arbetsplats.

– Lagarna fungerar inte för dem som är arbetslösa efter snuttjobb. Vi som är arbetslösa berövas våra grundlagsstadgade rättigheter. Till exempel får vi resa utomlands bara 6 dagar per år, och det måste anmälas till arbetskraftsbyrån.

ekonomiskt, även om det är svårt. Jag har också anhöriga som kan hjälpa till om det kniper. Ibland har jag gjort översättningsjobb från finska till svenska, och det tycker jag om. Problemet är bara att den lilla lön jag får från enstaka jobb nästan helt äts upp av skatter och annat. Får jag 20 euro för en översättning så

blir det åtta euro i handen.

Det känns orättvist, som om samhället vill sparka på oss arbetslösa som redan ligger.

– Nu har jag ett jobb på lut där jag tror att jag ligger ganska bra till, och jag ska försöka få mera översättningsarbete, avslutar Viktor. n Åsa Nyman

Den arbetslösa är ofta ensam. Många upplever bristen på kollegor och arbetsgemenskap som jobbig.

Samhället straffar – Jag blir mindre och mindre attraktiv på arbetsmarknaden eftersom jag inte har så mycket arbetserfarenhet. Jag straffas för något som jag inte själv rår för. Arbetsgivarna är bara intresserade av 30åringar med högskoleexamen och tio års arbetserfarenhet, säger Viktor lite bittert.

– Jag har inte direkt ångrat mitt val av utbildning, men ibland har jag tänkt att jag borde ha ägnat mig åt något praktiskt yrke istället. Jag valde Hanken därför att jag fick en bred utbildning, jag tänkte att en examen därifrån ger många valmöjligheter eftersom jag inte riktigt visste vad jag ville göra, berättar Viktor.

Den längsta tid som Viktor haft jobb i ett sträck är 2 år, men också då fick han kontrakt för ett halvt år åt gången.

– Ibland har jag märkt att potentiella arbetsgivare är rädda för att jag inte kommer att stanna så länge på ett jobb eftersom jag är högutbildad.

De inser inte att även en låg lön känns furstlig jämfört med arbetslöshetsersättningen, påpekar Viktor.

Knackig ekonomi – Jag klarar mig någorlunda

Lehtikuva

Jo, de finns. Vi har pratat med en av dem. Han är en arbetslös hankenalumn som vill vara anonym, både för sin egen skull och för omgivningens.

15

Hur mår Hanken? Vilka är de starka sidorna, var borde högskolan skärpa sig? Vi intervjuade några alumner och anställda på Hanken för att höra vilka tongångarna kring högskolan är.

Dagens ekonomer ifrågasätter Hankenekonomernas antal på KPMG är enligt Nyman runt 60 stycken. Till deras fördel vill han lyfta utbildningens kvalitet, men också attityden.

– Dagens ekonomer är mycket bättre på att ifrågasätta och vara aktiva. De accepterar helt enkelt inte allt såsom det ser ut att vara.

– Det som krävs av en revisor i dag är att man är social och allmänbildad. Man träffar människor varje dag och måste kunna upprätthålla en vettig dialog med nästan vem som helst.

– Jag tror att högskolans uppgift är att väcka intresset för ett ämne, det mesta lär man sig på riktigt först i arbetslivet. Jag kommer ihåg min egen anställningsintervju till KPMG. Jag blev tillfrågad om jag trodde att jag kunde redovisning. Med tillförsikt svarade jag nekande och fick platsen, småler Nyman.

Ekonomer behöver allmänbildning CGR-revisor Kjell Berts, ansvarig för Ernst & Young i Öst-

Kjell Berts är med i näringslivsrådet vid Hanken i Vasa. Han vill att dialogen mellan högskolan och arbetslivet ska bli ännu bättre.

erbotten, talar varmt om sin gamla läroinrättning, Hanken i Vasa. Berts är aktiv både som gästföreläsare vid skolan och medlem i det nybildade näringslivsrådet.

– Ekonomerna, som kommer till oss för att söka jobb,

Patrik Lindström

Patrik Lindström

MED ÖVER 2 700 studerande utbildar Hanken i dag nästan en femtedel av alla ekonomer i Finland. År 2005 utexaminerades sammanlagt 240 magistrar och 15 doktorer. Samma år antogs 387 nya studeranden och av dessa var nästan hälften kvinnor. I år antogs 441 studerande till Hanken, av dem 109 utländska och 28 med finska som modersmål. Den genomsnittliga studietiden är 5,3 år och medeltalet avlagda studieveckor nästan 170.

Forskningen sker vid sju institutioner och fem institut.

Styrkeområdena är finansiell ekonomi, relations- och tjänstemarknadsföring samt företagsledning och organisation. Av hela personalen på 205 personer jobbar dryga hälften med undervisning och forskning.

Trots att Hanken i nationell jämförelse är en relativt liten

högskola, kan den vara stolt över sin höga andel utländska studeranden. Hanken toppar faktiskt statistiken, år 2004 var andelen utländska studerande sju procent eller 171 stycken.

Däremot finns det ännu utrymme för flera Hankeiter att åka utomlands.

– Alla som kan borde ta vara på möjligheten att studera internationellt. Ekonomerna som kommer från Hanken är bra, men de skulle vara ännu intressantare om de hade mera internationell erfarenhet, betonar Jannica Fagerholm, vd för privatkundsverksamheten på SEB Gyllenberg och Hankenambassadör.

Intresset att rekrytera personer som har erfarenhet av andra kulturer och kan anpassa sig till nya miljöer växer hela tiden, anser hon.

KPMG:s vd Sixten Nyman är också Hankenambassadör och dessutom ordförande för Hankens alumnråd. Han är inne på samma linje.

– Vikten av goda språkkunskaper växer hela tiden. Fler och fler finska företag verkar internationellt och många har engelska som koncernspråk.

Johannes Tervo

Hanken visar framfötte

Studera utomlands under ett år, rekommenderar Jannica Fagerholm.

16

En revisor måste också vara social och allmänbildad, säger Sixten Nyman.

erna möjlighet till specialisering i slutskedet. Företagen satsar själva mycket på skolning idag, många har egna utbildningar och specialiseringar.

Patrik Lindström

Tudelningen skarpare – Även i Österbotten behöver vi ekonomer som känner till den internationella marknaden och hur den fungerar, å andra sidan behövs människor som känner till den lokala marknadens egenskaper.

Detta är en fråga som man ofta glömmer bort.

– Tudelningen mellan Österbotten och Helsingforsregionen har blivit skarpare under senare år, och det syns speciellt inom redovisningen, där internationella standarder blir allt viktigare för företagen i huvudstadsområdet.

Berts uppmanar studenterna att njuta av studietiden, och att delta i föreningslivet.

– Det var fantastiskt att studera! Man ska komma i håg att man bara studerar en gång i livet, och då gäller det att lära sig att bygga upp sitt kontaktnät. De kontakter jag fick under mina år i studentföreningen är dyrbara, anser Berts.

Pernilla Gripenberg på FLO trivs på sin dynamiska arbetsplats.

Driftiga forskare och varierande teman på FLO Rådet för utvärdering av högskolorna har utnämnt institutionen för företagsledning och organisation till en av 20 spetsenheter i Finland under åren 2007–2009. Den gemensamma nämnaren för enheterna är att de leds strategiskt och att utbildningen har en tydlig profil och vision.

ED Pernilla Gripenberg fungerar både som professor och överassistent på FLO. Hon anser att kontakten till studerandena är intensiv och

Patrik Lindström

har helt klart blivit bättre. Men det är ytterst viktigt att skapa och upprätthålla en dialog mellan näringslivet och skolan så att utbildningen motsvarar näringslivets behov, säger Kjell Berts.

Här kommer näringslivsrådet in. Rådet, som består av tre representanter för högskolan i Vasa, rektor Marianne Stenius och 4 personer från näringslivet i Österbotten, inledde sin verksamhet hösten 2005.

Tanken är att rådet ska ge impulser till Vasahanken, så att utbildningen följer med sin tid.

Kjell Berts anser att en ekonom behöver en bred samhällsinriktad allmänbildning.

– Det är viktigt att ekonomerna får rätt typ av utbildning, att den motsvarar företagens behov. Å andra sidan kunde högskolorna satsa på en allmännare utbildning i begynnelsen av studierna med

Webbibliotek på frammarsch – Hanken håller på att bygga ett hybridbibliotek, där elektroniska och tryckta samlingar kompletterar varandra är en stor utmaning. En viktig uppgift just nu är att marknadsföra och förbättra utnyttjandet av den nya Nelli-portalen, berättar informatiker Marcus Sandberg.

Nelli-portalen samlar alla Hankens enskilda databaser och e-tidskrifter under ett paraply. Portalen är ett effektivt hjälpmedel vid informationssökning eftersom den ger en översikt över hela den elektroniska samlingen. Personal och studerande når informationskällorna dygnet runt även utanför Hanken via en proxyserver.

– Hankens viktigaste informationskanal framöver kommer att vara webben. I år har biblioteket satsat speciellt på just webben, både internt och externt. Internt skall webben bli bibliotekets kvalitetshandbok, där vi beskriver serviceprocesser och som vi utnyttjar i vår dagliga kundservice.

17

FORSKNING givande. Som forskningsmiljö är institutionen inspirerande, så det är inget under att den snart tilldelas spetsenhetsstatus.

– Vi har en entusiastisk och inspirerande chef, men också driftiga och kunniga professorer, som leder forskningsgrupperna, förklarar Gripenberg.

Det är också en stor variation på forskningsämnen och teman, vilket gör jobbet jätteintressant.

Satsning på informationskompetens Hanken satsar också på att höja informationskompetensen hos studenter och personal. Ett informationskompetensprogram har utarbetats i samarbete med olika enheter i högskolan och utbildningen integreras på alla nivåer i studierna.

– Tanken är att studenter och även personal på sikt ska lära sig effektiv informationssökning och granskning, bland annat att skilja mellan relevant och irrelevant information i ett ständigt växande informationsutbud, förklarar informationsplanerare Marcus Sandberg på Hankens bibliotek.

Det elektroniska publi­ kationsarkivet är ett nytt samprojekt mellan ämnesområdet informationsbehandling, biblioteket, datacentralen samt centret för forskning och internationella ärenden.

Det omfattande projektet förutsätter bland annat att metadataformatet, det vill säga informationen som beskriver publikationerna, harmoniseras. I framtiden hägrar öppna publikationsarkiv mellan landets högskolor och universitet. n Laura Rahka

18

Prisbelönt hankenprofessor Saku Mantere, 32, tf. professor i företagsledning och organisation och Knowledge Management på Hanken, vann tillsammans med Pekka Aula, professor i kommunikationslära vid HU, årets litteraturtävling Pro Oeconomia med boken ”Hyvä yritys - Strateginen maineenhallinta” (WSOY).

FINLANDS ekonomförbund SEFE, delade ut priset för åttonde gången. Pro Oeconomia är ett av de mest prestigefyllda prisen inom det ekonomiskmerkantila området. Sammanlagt 72 bidrag deltog i tävlingen.

Prissumman är 20 000 euro.

Prisnämnden utsåg Mantere och Aula till vinnare med motiveringen att författarna skriver på ett fräscht sätt som tilltalar läsaren. Därtill är temat mycket aktuellt och av stor betydelse för dagens företagsledarskap. Boken ger läsaren nya vinklingar inom kommunikation, men synar också själva temat ur etiska och humana perspektiv.

Ett gott rykte är a och o Idén till boken fick Mantere och Aula när de insåg att det inte fanns någon bok som beskrev vad som är utmärkande för ett bra företag eller som granskar processerna för att bygga upp företagets rykte, eller hur man hanterar ett rykte.

– Temat har blivit allt mer aktuellt efter Enron-affären.

Ledare söker redskap för att bli bättre på bolagsstyrning, säger Mantere.

Det centrala i boken är processen kring hur man kan skapa ett bra företag ur olika perspektiv. Vilka budskap företaget kommunicerar utåt och hur det bygger upp de olika budskapen är avgörande för företagets rykte.

Ett annat centralt tema är paradoxen om det goda företaget. Hur etiskt är egentligen ett företag som ska gå med

Saku Mantere tog steget från Tekniska högskolan till Hanken i höstas. Kommunikation ur etiska och humana perspektiv är ämnet för hans och Pekka Aulas prisbelönta bok.

vinst och som bygger på traditionell affärsverksamhet, frågar sig författarna. Vilka värderingar inverkar på ryktet och kan företaget ändra sina värderingar utan att det uppfattas som bedrägeri i allmänhetens ögon?

Alla vill ha ett gott rykte, men det är få som lyckas hålla det stabilt år efter år. Finlands Röda Kors hör till de långlivade med ett gott rykte som aldrig egentligen ifrågasatts, anser Mantere. Nokia däremot har genomlevt olika skeden, men företaget har snabbt gått ut i medierna när det har hettat till och ryktet stått på spel.

Organisationer och företag vinner på att främja en öppen kommunikation.

– Ledningen spelar en viktig roll i företagets rykteshantering och borde alltid spela med öppna kort, säger Mantere.

Lidl är ett exempel på företag som undvikit massmedia in i det sista och det har oundvikligen resulterat i ett försämrat rykte.

– Visserligen är strategier bra redskap i rykteshanteringen, men det är ofta anställda på gräsrotsnivå som i kundsituationer har större inverkan på företagets rykte än till exempel en kommunikationsdirektör. Alla anställda verkar som ambassadörer för företaget, framhåller Mantere. n MS

BÖCKER & BUSINESS Professorn rekommenderar

Eero Vaara professor i företagsekonomi och organisation

Deckare, företagsledning och organisationer JAG HAR EN HOBBY – att läsa deckare. Deckare är intressanta också ur ett analytiskt perspektiv. De berättar mycket, inte bara om problem i vårt samhälle och våra organisationer, utan också om hur vi brukar beskriva, hantera och försöka lösa dem.

För en management-forskare har deckare viss metodologisk relevans. På sätt och vis liknar en fallstudie en mordundersökning. Skratta inte! Jag är inte den enda person som har tagit upp det här.

Pertti Alasuutari – en guru inom kvalitativ forskning – har skrivit en jättefin bok om detta.

Den heter ”Erinomaista, rakas Watson: Johdatus yhteiskuntatutkimukseen” (1990). Jag minns också att mina kolleger Barbara Czarniawska och Risto Tainio på sina egna sätt har tagit upp samma idéer och metaforer. Men den här analogin får inte tas på ett alltför enkelt sätt.

Vad jag avser är att organisatoriska fenomen är komplicerade och inte alltid kan sammanfattas med EN sanning eller EN lösning, ett fel som vi forskare då och då brukar göra i våra analyser. Här minns jag en underbar film, ”Gosford Park” (regissör Robert Altman, 2001), där man fick se en deckarhistoria ur två synvinklar. På ytan var det frågan om en klassisk undersökning av Agatha Christie-

typ i engelsk överklassmiljö år 1932. Men parallellt var det en beskrivning av underordnade och deras liv i det engelska klass-samhället.

Filmens detektiv såg bara överklassvärlden och tänkte aldrig på de andra, vanliga, underordnade människorna.

Och så var hans lösning alldeles fel – men han förstod det aldrig, och mordet förblev olöst). Så brukar det tyvärr gå ganska ofta också för oss oss managementforskare när vi bara studerar saker och ting ur företagsledningens synvinkel.

Samtidigt beskriver deckare ofta jättefint vårt samhälle, vissa organisationer och problem i dem. I detta hänseende är mina favoriter Matti Yrjänä Joensuus (Harjunpää), Henning Mankells (Wallander) och Lehtolainens böcker. De beskriver alla – på lite olika sätt – polisorganisationer, deras management-problem samt större utmaningar i samhället.

Det bästa i Mankells böcker är just en kritisk syn på det svenska samhället och förändringar i det. Lehtolainen samt till exempel Anne Holt tar ett feministiskt perspektiv som är särskilt intressant.

Och sedan Joensuu – min absoluta favorit – som är så strålande) bra på att beskriva alla utmaningar som var och en av oss borde se när det

gäller exempelvis work-life balance, brist på personal, auktoritärt ledarskap, odemokratiskt beslutsfattande, korruption, tendenser att hitta syndabockar, och allt illamående som inte tas på allvar i vårt samhälle (se t ex Voitto Ruohonens doktorsavhandling ”Paha meidän kanssamme. Matti Yrjänä Joensuun romaanien yhteiskuntakuvasta”, 2005).

Förresten är det spännande att jämföra hur hans böcker har förändrats från 1970-talet till 2000-talet. Samhället har förändrats på många sätt, men vissa problem med ledarskap och brist på personal kvarstår i polisorganisationer.

Nog kan och måste man också titta på klassiker ur en kritisk synvinkel. Jag tycker mycket t ex om Agatha Christie (Hercule Poirot och miss

Marple), Georges Simenon (Maigret) och Rex Stout (Nero Wolfe), men måste säga att på sätt och vis reproducerar de ganska ytliga idéer om samhället, organisationer och problem som leder till brott.

Precis som väldigt många management-böcker brukar göra.

Nå, allt det här är att säga att det inte är en så stor synd att läsa deckare i stället för att jobba dag och natt och bara sitta med näsan i trista management-böcker. Mer allvarligt talat tycker jag nog att deckare, liksom andra böcker och filmer, också är ett sätt att titta på de fenomen som vi borde studera: organisationer, management, och problem och utmaningar i dessa. n

19

ALUMNI

Uråldrigt aboriginskt ledarskap fungerar i modernt arbetsliv Individen har ansvar för sig själv och sina gärningar.

Kunskap är något som du ger bort istället för att behålla den för dig själv. Var och en bör respektera andra och deras kunskap. Det var budskapen som deltagarna i alumnseminariet i oktober fick sig till livs.

HANKENPROFESSORN KarlErik Sveiby och aboriginske konstnären och läraren Tex Skuthorpe, tillhörig Nhunggabarrafolket i Nungghal i New South Wales har skrivit en bok om aboriginernas ickehierarkiska ledarstil och hur den kan tillämpas i affärslivet.

Rubriken för seminariet och titeln på boken Treading Lightly, syftar på aboriginernas sätt att leva. De gjorde små ingrepp i naturen i sin omgivning och byggde upp sin gemenskap istället för att skövla naturen och kriga mot grannarna.

Urgammal kultur Tex Skuthorpe tog seminariedeltagarna med på en resa genom sitt land, som han målat på en stor matta. Alla deltagare ombads gå upp på festsalens

på vem som fick gifta sig med vem och försäkrade sig om att blodet hålls rent – alltså att det inte blev inavel. Alla kunde fungera som ledare, vem det blev berodde på vad situationen just då krävde, sade Skuthorpe.

Tex Skuthorpe guidar åhörarna genom aboriginernas land och historia.

scen och tillsammans med Tex och hans pekpinne följa med på resan.

Aboriginerna förmedlar kun­ skap från generation till generation genom berättelser som beräknas vara mellan 40 000 och 60 000 år gamla. Alla i samhället har sin del av arvet att föra vidare till nästa generation. Somliga kan lagen, de regler som gäller för alla. Andra förmedlar kunskap om till exempel jakt, fiske, skördesätt och odling.

– I mitt språk finns inget

ABORIGINSKT LEDARSKAP IDAG Chefer får inte: n använda makt som personlig egotripp n använda rädsla som maktmedel n undanhålla kunskap för att utöva makt n manipulera den som är ovetande n dölja sin verkliga avsikt n ignorera reella risker n skylla på andra n vägra ta sitt ansvar n lämna folk vind för våg, t.ex. efter uppsägning n orsaka allvarliga konsekvenser för den som är maktlös n låta bli att lära sig av sina misstag n låta bli att acceptera fakta

20

ord för kunskap, berättar Tex Skuthorpe. Vi lever mitt i kunskapen, den finns i naturen, miljön och överallt.

Klar rollfördelning Av aboriginernas kultur återstår numera bara brottstycken.

Kring hälften av Australiens urinvånare dog i sviterna efter de infektioner som britterna förde med sig när de landsteg nära det som nu är Sydney år 1788. Fortfarande drabbas aboriginer hårt av till exempel vanliga influensavirus.

– När britterna kom till Australien antog de, att ursprungsbefolkningens kultur var så primitiv att aboriginerna inte hade upptäckt ledarskap ännu. Orsaken var att de inte såg påtagliga tecken på ledarskap enligt brittiskt mönster, förklarade Karl-Erik Sveiby.

Istället hade aboriginerna olika ledare i olika situationer.

Alla i samhället hade olika ansvarsområden som definierades från födseln. Någon bevarade totem, andra var till exempel berättare, jordbrukare, jägare eller bagare.

– Bland mitt folk var det kvinnorna som höll ordning

Lärdom via berättelser Sveiby och Skuthorpe anser, att aboriginernas teser om respekt, samarbete och delad kunskap kan användas i arbetslivet. En konstruktiv arbetsatmosfär skapas med respekt för kollegor och deras idéer istället för konkurrens på ett sätt som håller tillbaka hela organisationen på grund av att folk pantar på information och kunskap för att själva få fördelar gentemot sina kollegor. Istället borde man betona det individuella ansvar som varje arbetstagare har för olika delar av helheten och slutresultatet.

De drygt 40 seminariedeltagarna fick en aboriginsk berättelse att läsa med uppgift att komma underfund med vilket budskap som kunde utläsas ur berättelsen. Diskussionens vågor gick höga i salen. Nästa uppgift var att diskutera vilka negativa ledarstilar vi själva har råkat ut för eller gjort oss skyldiga till på arbetsplatsen.

Varje stycke i den lilla berättelsen, som handlade om två svarta svanar, innehöll ett fel, något som man inte får göra – ett kunskapsmisstag. Det var en annorlunda, deltagarfokuserad föreläsning som säkert gav deltagarna ett och annat att fundera på, åtminstone om man får döma efter kön till bokförsäljningen efter seminariet. n Åsa Nyman

PÅ JOBB

Det här gjorde vi...

Erica Flinck, 28, sprudlar av energi när hon talar.

– Jag har världens roligaste jobb, säger hon.

Hon är VD för sitt eget personalserviceföretag Adiente.

Företaget hyr ut och rekryterar personal. Det är specialiserat på studerande och nyutexaminerade.

– Vi söker roliga jobb, som motsvarar studierna, åt duktiga, språkkunniga och kompetenta mänskor, säger Flinck.

Flinck tog sin examen med företagande och företagsledning som huvudämne 2003.

Adiente grundade hon 1,5 år senare. Då låg huvudvikten på uthyrning av arbetskraft.

Nuförtiden handlar det mest om fastanställningar. Vid rekryteringen söker Adiente unga med rätt attityd.

– De ska ha en öppen och vaken blick. Lite “kavla-uppärmarna-mentalitet” ska det vara. Det ska synas att den sökande tycker att det är roligt att lära sig nytt.

Adiente konsulterar även småföretag i ledarskap och personaladministration och utför person-, par- och gruppanalyser; både som underlag för rekryteringsbeslut och som verktyg för att utveckla personalen.

Adiente har tre anställda och organisationen är platt.

– Vi har visserligen våra

egna ansvarsområden, men alla är jämlika. Här sitter vi inte på höga hästar. Till mina arbetsuppgifter hör allt från att koka kaffe till att planera strategier.

Den senaste månaden har varit hektisk, eftersom många företag siktar på nyanställningar vid årsskiftet, eller behöver inhoppare för julen.

Budgeteringen har varit den största utmaningen. Mest glädje har återvändande kunder gett.

– Under den senaste månaden har tre gamla kundföretag beställt en nyrekrytering för att den person vi rekryterat åt dem tidigare gjort så bra ifrån sig att den blivit befordrad till chefsposition och den ursprungliga befattningen måste fyllas på nytt, säger Flinck förnöjt.

En av Flincks viktigaste uppgifter är att sporra sin personal.

I novembermörkret känns det ibland segt. Det försöker Flinck råda bot på med bland annat julpyssel och massor med levande ljus.

Samarbetsparterna kan vänta sig ett personligt julkort, specialdesignat för Adiente. Det pryds av bland annat personalen i form av ritade tomtar.

– Jag tycker julen är ganska rolig, säger Flinck.

Lite ljus i tillvaron gav också Halloween-festen med familjen på landet.

– I all prestationsstress är en fullständigt kravlös vardag med familjen både skönt och värdefullt. n AK

HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Erica Flinck och Jochen Saxelin.

Jochen Saxelin, 35, är ett modellexempel på att en redovisningsekonom inte nödvändigtvis behöver syssla enbart med siffror.

Saxelin är delägare i Ainoactive, som verkar inom branschen för företagshälsovård.

– Vi besöker företag och testar i vilket skick de anställda är: hjärtat, benen, vilken risk de har att insjukna i diabetes och hjär t- och kärlsjukdomar.

De anställda får en manick som mäter deras aktivitet för att se vilka som hör till riskgruppen.

– Faktum är att upp till 50– 60 procent av de anställda som undersöks idag hör till riskgruppen, säger Saxelin.

De som efter testerna visar sig höra till riskgruppen får en hälsotränare som tillsammans med personen i fråga gör upp ett skräddarsytt program med individuella mål.

Saxelin köpte in sig i Ainoactive för fem år sedan. Då hade företaget armén som kund och testade beväringar. Företagen kom med i bilden för ett år sedan. Nu är kunderna ”kända företag som satsar på de anställda”, till dem hör bland andra Stora Enso.

Saxelin ansvarar för bolagets ekonomi, men sysslar också med försäljning, presentation, produktutveckling och rekrytering.

– Egentligen gör jag allt, men konstruerar inte träningsprogram, preciserar han.

Den senaste månaden har fokus legat på försäljningen. Saxelin träffade också en stressforskare från Heidelberg

Matias Uusikylä

som lärde honom nya saker om stress och fysiologi.

– Jag har spenderat mycket tid med våra slutanvändare.

Ainoactive har ett dotterbolag i Clayton, nära Silicon Valley i USA. Pilotprojekten genomförs i Finland och kunskapen överförs sedan till USA. Under den senaste månaden gladde sig Saxelin speciellt åt att Ainoactive fick sin första kund i Kina.

När jag frågar om det tråkigaste som hänt under den senaste månaden är svaret smått överraskande: – Jag körde i diket!

Lyckligtvis kom varken människor eller bilen till skada.

Det roligaste minnet från den gångna månaden hör ihop med Saxelins stora intresse: fiske.

– Jag fiskade sik och siklöja i Mäntyharju.

Och jo, han tillreder fisken själv.

– Jag röker, steker och gravar, bekräftar han. n AK

21

BRIEF IN ENGLISH

Première for Hanken’s International Alumni Activity The first alumni day abroad was arranged in November in Stockholm. Hanken has 65 registered alumni in Sweden. Some 70 alumni from both Sweden and Finland gathered for the event.

– Today we are making history, said rector Marianne Stenius as she opened the alumni day in IFL’s premises at HHS in Stockholm. Hanken has always had an international research profile and a large number of students from abroad, but through the international alumni activity we have added a new dimension to Hanken’s internationalization.

Rector Stenius welcomed all efforts to increase Hanken’s visibility and asked the alumni to keep Hanken students in mind, for example by offering them traineeships abroad.

During the seminar, alumni had the opportunity to listen to keynote speaker Andreas Rosenlew, a Hanken alumnus who today works at Grow in Stockholm. Rosenlew talked

about brand driven and customer orientated business development.

Later in the afternoon, alumni could choose between two different workshops: in management or in finance.

Markus Kallifatides from HHS and Hanken alumnus Johan Ek, CEO of Relacom, led an interesting discussion on management and leadership.

In the other workshop Professor Eva Liljeblom and Hanken

alumnus Kim Henriksson from Morgan Stanley talked about private equity. After a champagne cocktail party the socializing continued over dinner with songs and much appreciated alumni company.

How is Hanken doing?

What are Hanken’s strengths and in which areas should Hanken seek to improve? We interviewed a couple of alumni and employees at Hanken in order to find out how they see the university.

Today Hanken has more than 2 700 students. In 2005 240 students graduated with a Master’s degree and 15 with a doctoral degree. This year Hanken accepted 441 new students of which 109 are international students. Twentyeight students have Finnish as their first language. Research is carried out in seven de-

22

partments and five research centers. The areas of strength are Finance, Intellectual Property Law, Management and Organization, and Relationship Marketing and Service Management.

Even though Hanken is quite a small university in national terms, it can be proud of the number of international students enrolled in its programs.

Hanken is at the top of the statistics of its measure. However, more Finnish students at Hanken should go abroad.

– Everyone who has the opportunity to go abroad to

study should take it, says Jannica Fagerholm, CEO of the SEB Gyllenberg Private Bank.

Hanken graduates are good but they would be even more interesting if they had more international experience.

Sixten Nyman, CEO of KPMG, agrees with her. Language skills are very important as more and more Finnish companies work internationally.

Kjell Berts, responsible for Ernst & Young in Ostrobotnia also has good things to say about his alma mater.

– Hanken graduates who come to us looking for work

are better than ever before.

Hanken’s staff members also speak fondly of the university.

Ph.D. Pernilla Gripenberg, who is a professor in the department for Management and Organization, says that the contact with students is intensive and rewarding. The research environment is inspiring, so it comes as no surprise that the department will soon be granted the status as one of 20 Centers of Excellence in Finland.

The art of matching

Old aboriginal leadership works in modern business life Some 60 alumni gathered at Hanken on October 17th to take part in a unique seminar on leadership with Professor Karl-Erik Sveiby and Tex Skuthorpe. Skuthorpe is an Aboriginal painter, educator and custodian of traditional stories from Nungghal country in Australia. Together they have written a book called Treading Lightly – the Hidden Wisdom of the World’s Oldest People.

The Australian aboriginals pass on their knowledge from generation to genera-

tion through stories that are between 40 000 and 60 000 years old. Some know the laws, others know everything about hunting, fishing or harvesting.

– In my language we do not have a word for knowledge, says Tex Skuthorpe. Our land is our knowledge, we walk on knowledge, and we dwell in knowledge. Everything is knowledge.

– When the British came to Australia, they saw the Aborigines as primitive people, since they did not even have leaders.

Until recently, we did not understand that the Aborigines, in fact, had a quite advanced leadership style, one in which no hierarchies were needed, explains Karl-Erik Sveiby.

Sveiby and Skuthorpe think that the aborigines’ old wisdom on respect, cooperation and shared knowledge can be used in the business world. A constructive work atmosphere is created through respect between colleagues and their ideas instead of competition.

Exhaustion at work Burnout exists in all occupational groups. It does not depend on the individual person, but is a symptom of considerable lacking in the way organizations function.

Kerstin Lillhannus-Wikman, corporate psychologist at Medivire Työterveyspalvelut in Vaasa, says that people who seek help for burnout often feel gulity for not being able to work at their normal tempo, for always feeling tired

and feeling that they are not enough. Today, burnout is a serious problem that hits too many people and it can hit them hard.

– Burnout can be both physical and emotional with varying symptoms according to the individual. You are always tired and the lust for life and energy decreases. Other common symptoms are trouble sleeping and a reduced ability to concentrate.

– We always start by talking about sick leave and for how long. Then we discuss medication. Before the client returns to work we always have a discussion with the employer.

It is possible to protect oneself from a burnout. Don’t work too much; eat properly, exercise and get enough sleep.

Heidi Soininen’s doctoral thesis “Empirical Studies on Labor Market Matching” deals with how well unemployed people and job vacancies meet at the labor market. In academic terms this is called matching.

– It is obvious that the politics of labor is defective. For example, people are not sufficiently encouraged to accept job offers. My dissertation also shows that the amount of time a person spends unemployed is crucial for gaining employment. The more time you spend unemployed, the more difficult it is to get a job, says Soininen.

According to her, matching has become more difficult over recent years. Today we have structural unemployment, where there are vacant jobs but the applicant’s competence or professional experience does not match the demands of the job. This is the case, for example, within health care, home service and in the IT sector.

Soininen’s dissertation also shows that there was a significant difference in matching before and after the economic crisis in the 1990s. In theory, the number of unemployed should affect the number of people who find work. In a well functioning economy, unemployment after a crisis should decrease at the same pace as the economy recovers.

This did not happen in Finland.

A lot of the jobs that disappeared in the 90s were never recreated. New jobs appeared in other sectors, and a lot of the unemployed did not have skills that would allow them to fit into these sectors.

23