Hanken #3/2006

HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN ∙ nr 3 ∙ oktober 2006

INTENSIV HANKENDAG I VASA

CLOETTA FAZERS KARSTEN SLOTTE TROR PÅ STARKT ÄGANDE SID. 6-11 ÖKAD SATSNING PÅ FÖRETAGANDE SID. 12-17

HÄNT PÅ HANKEN Hankendagen i Vasa Den första Hankendagen i Vasa ordnades den 6 oktober.

Under dagen fick deltagarna lyssna på dagens huvudtalare; vd och koncernchef Karsten Slotte från Cloetta Fazer. Senare under eftermiddagen stod vetenskapssmedjor kring olika teman på agendan.

Dagen avslutades med middag och dans på restaurang Central.

Läs mer om Hankendagen 2006 och se foton från vimlet på sidorna 6-10.

Antalet sökande till Hanken 2006 steg med över 150 personer jämfört med ifjol. I år sökte totalt 1086 varav 441 personer antogs (41 %). Av dessa har 382 mottagit sin studieplats. Till den svenskspråkiga grundutbildningen sökte 683

personer varav 308 antogs och till den engelskspråkiga 387 personer varav 109 antogs. Av de sökande som sökte via inträdesprovet hade 77 personer finska som skolspråk, av dessa antogs 28.

Syns i alumnmedia!

Alumner på väg till vetenskapssmedja. Fr. v. Pia Björk, Malin Olli, Annika Södergård och Susanne Stagnäs utexaminerades 2003.

Liljander professor i marknadsföring ED Veronica Liljander har utnämnts till professor i marknadsföring i Helsingfors från och med den 1 augusti 2006.

Liljander är prefekt för institutionen för marknadsföring.

Alumnseminarium med aboriginska rötter Hankenalumner fick ett smakprov av ledarskapsutbildning med 40 000åriga anor då professor Karl-Erik Sveiby och Tex Skuthorpe introducerade det australiensiska aboriginfolkets organisationsmodeller.

Seminariet baserades på professor Sveibys och Tex Skuthorpes gemensamma bok Treading Lightly – the Hidden Wisdom of the World’s Oldest People.

Flera vill studera vid Hanken

Nu har Hankenalumner möjlighet att föra fram sitt företag i media speciellt riktade till andra Hankenalumner, nämligen alumnwebben och de månatliga alumnbreven. Genom att stöda Hankens alumnverksam-

het får företagen synas mot en köpstark målgrupp. Det finns två olika sponsorpaket att välja mellan, kontakta alumnkoordinator Towa Sundström, towa. sundstrom@hanken.fi för mer information.

MBA med ny inriktning Från och med i höst har sökande till Hankens MBA-program tre specialiseringsinriktningar att välja mellan: Service and Relationship Marketing, Finance och International Management. Det senaste alternativet, International Management,

läggs in i det program som inleds i januari 2007.

Professor Ingmar Björkman ansvarar för det tredje specialiseringsledet i Hanken MBA. Mer information om programmet hittar du på www. hanekn.fi/mba.

Aktiaprofessur till Hanken i Helsingfors Sparbanksstiftelsen i Helsingfors och Aktia har donerat 550 000 euro för att inrätta en Aktiaprofessur i finansiell ekonomi som tillsätts för fem år. Inriktningen blir företags-

finansiering och långsiktssparande. Hankens styrelse beslöt att tjänsteinnehavaren förutsätts kunna undervisa på svenska.

Oker-Blom docent i handelsrätt ED, JL Max Oker-Blom har utnämnts till docent i handelsrätt med särskild inriktning på

rättsekonomi från och med den 1 oktober 2006.

KALENDERN 10.11

Alumndag i Stockholm. Läs mer www.hankenalumni.fi.

16.11

Alumnseminarium om logistik och företagsgeografi Hanken ordnar ett alumnseminarium om logistik och företagsgeografi för alumner och andra inresserade torsdgen den 16 november kl. 14-17 i aud. 304. Anmäl dig senast 10.11 till Gyöngyi Kovács, kovacs@hanken.f.

17.11

Maj-Britt Hedvall tillsammans med professor Josep Maria Rosanes, IESE, Barcelona, professor Howard Thomas, rektor for Warwick Business School, University of Warwick och professor Eduard Bonet, ESADE.

Hedvall till EDAMBA-ledningen Hankens forskningsdirektör Maj-Britt Hedvall har valts till vice ordförande för European Doctoral Programmes Association in Management (EDAMBA). EDAMBA är en europeisk intresseorganisation för forskarutbildningen på det företagsekonomiska området och strävar bland annat efter att förbättra kvaliteten i forskarutbildningen.

Ett flertal nyckelpersoner inom forskning och utbildning i Europa samlades på Hanken

för att delta i den internationella EDAMBA-konferensen den 3-5 september.

Konferensen inleddes med ett officiellt årsmöte. Därefter erbjöds intressanta seminarier, paneldebatter och presentationer på hur forskarutbildningen ska utvecklas och vilka utmaningar högskolorna och universiteten står inför. Också evalueringar, ackreditering och rankningslistor diskuterades.

Ny kommunikationschef I början på september fick Hanken en ny marknadsföringsoch kommunikationschef för ett år. Nina Olin vikarierar Henrika Franck-Möller under

hennes tjänstledighet. Nina Olin har jobbat på Hanken sedan år 2001 som koordinator för Hankens MBA-program och som alumnkoordinator.

Hanken fyller 100 år Hanken firar sitt 100-årsjubileum år 2009. Firandet sträcker sig över hela året och omfattar olika evenemang och seminarier, bland annat Hankendagen och doktorspromotion. En

historik över Hanken kommer också att utarbetas. Högskolans styrelse har tillsatt en jubileumskommitté för att planera och koordinera jubileumsåret.

EM Annika Tidström disputerar vid Svenska handelshög­ skolan (företagande och företagsledning) med doktorsavhandlingen ”Conflicts when Competitors Cooperate - Exploring elements of conflicts from a business network perspective” fredag 17.11 kl. 12 vid Vasacampus. Opponent: professor Geoff Easton, Lancaster University Management School, Lancaster University. Kustos: professor Sören Kock, Svenska handelshögskolan i Vasa.

21.11

Lynette Ryals, Cranfield University, Storbritannien, besöker Hanken för att föreläsa för MBA alumner under rubriken “CRM and Managing the Value of Customers”.

Anmäl dig fore den 15 november till Towa Sundström, towa.sundstrom@hanken.fi.

22.11

Årets CERS Award för framgångar inom relationsmarknadsföring och ledarskap delas ut på Hanken kl. 12-17. Mera information: cers@hanken.fi.

8.12

GIL (Licentiat i gymnastik- och idrottsvetenskaper) Ossi Aura disputerar vid Svenska handelshögskolan (företagsledning och organisation) med doktorsavhandlingen ”Effects and Interactions of Worksite Fitness Programs in an Intellectual Capital Framework” kl. 12. Opponent: professor Hanno Roberts, BI, Norweigan School of Management. Kustos: professor Guy Ahonen, Svenska handelshögskolan.

10.11

Alumndag i Stockholm Alumndagen i Stockholm bjuder på både nytta och nöje, seminarium på dagen och middag på kvällen. Under seminariedagen kan du ta del av presentationer och diskussioner med representanter från såväl näringslivet som den akademiska världen. Teman under dagen är marknadsföring, företagsledning och finansiell ekonomi. Under seminariedagen träffar du alumnvänner och stiftar nya bekantskaper.

Förutom att dagsprogrammet erbjuder dig en möjlighet att göra detta, är speciellt kvällsprogrammet planerat för social samvaro.

Genom Hanken alumnnätverk kan också alumner som bor utomlands upprätthålla kontakten till Hanken och komma i kontakt med andra alumner i respektive land. Som ett steg i den internationella alumnverksamheten kommer Hanken att arrangera alumndagar utomlands. Alumndagen i Stockholm innebär premiär för dessa.

Mer information:www.hankenalumni.fi. Anmäl dig senast 1.11 till alumnkoordinator Towa Sundström,towa.sundstrom@hanken.fi.

DISPUTATIONER & ALUMNI

Disputationer hösten 2006 Finansiell ekonomi

Företagande och företagsledning EL Jan Sten disputerade den 15 september vid Hanken i Helsingfors med doktorsavhandlingen “Transfers of Family Businesses to Non-Family Buyers - the Selling Business Family Perspective”.

Opponent: professor Frank Hoy, University of Texas, El Paso.

Kustos: professor Martin Lindell, Hanken.

Läs mer om Jan Stens avhandling på sida 14.

Handelsrätt EM Hans Johansson dispute­ rade den 13 oktober vid Hanken i Helsingfors med doktorsavhandlingen ”Samarbete genom lagstiftning – samarbetsförfarandets organisation, procedur och innehåll”.

Opponent: professor Matti Kairinen, Åbo universitet Kustos: professor Niklas Bruun, Hanken.

Rektorerna Jouko Paaso och rektor Marianne Stenius undertecknade ett samarbetsavtal i slutet av september.

Mikael Herrgård

EM Anders Wilhelmsson disputerade den 20 oktober vid Hanken i Helsingfors med dok­ torsavhandlingen ”Essays on the Modeling and Prediction of Volatility and Higher Moments of Stock Returns”.

Opponent: professor Asgharian Hossein, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet, Sverige.

Kustos: professor Johan Knif, Hanken i Vasa.

Utökat samarbete i Vasa Hanken och Vasa yrkeshögskola förstärker sitt samarbete. Gemensamma lärare, gemensam språkundervisning samt forsknings- och utvecklingsprojekt ska locka fler studerande och stärka båda parternas position i Vasa.

REKTOR Marianne Stenius berättar att det handlar om att erbjuda fler alternativ för Hankens studerande. Hon påpekar att alla universitet i Finland redan under många år haft ett motsvarande avtal så att studerande kan läsa kurser vid olika universitet.

– Vi kan inte erbjuda alla alternativ på egen hand, därför söker vi samarbete. Intentionsavtalet som vi har undertecknat med Vyh innebär att vi ska utreda på vilka områden vi kan samarbeta. Det handlar alltså om samarbete för att stärka profileringen och kvaliteten i versamheten, inte om samgång, understryker Stenius.

Nu ska en arbetsgrupp jobba vidare med planeringen. Bland annat ska den utreda möjligheterna att grunda tjänster som båda högskolorna har

nytta av. En annan målsättning är att utreda möjligheten till gemensam språkundervisning i ovanliga språk.

Jouko Paaso på Vyh är glad över möjligheten att stärka undervisningen på svenska.

Han är övertygad om att samarbetet kommer att medföra många fördelar för Vasa yrkeshögskola.

– Vi tror att det utökade samarbetet kommer att verka positivt på studentrekryteringen.

Nu är cirka 10 procent av våra studerande svenskspråkiga, främst finns de inom den företagsekonomiska utbildningen och restonomutbildningen, säger Paaso.

Som grund för intentionsavtalet ligger undervisnings-

ministeriets riktlinjer för den strukturella utvecklingen av landets högskolor. Regionalt vill samarbetsparterna främja genomförandet av examensreformen, minska överlappning i verksamheten, utveckla det svenskspråkiga utbildningssamarbetet och förstärka sin forsknings- och utvecklingsverksamhet tillsammans med näringslivet i regionen.

Samarbetsavtalet är en naturlig fortsättning på det samarbete högskolorna bedrivit redan länge. Till exempel har tradenomer från Vyh kunnat söka sig direkt till Hankens magisterprogram, och föreläsarutbytet har varit regelbundet. n ÅN

VASA YRKESHÖGSKOLA n utbildning och forskning inom teknik, kommuni kation, företagsekonomi, turism, hälsovård och det sociala området. n 3 500 studerande, varav ca 10 procent svensk språkiga. n 250 heltidsanställda. n Inriktning: internationalisering, mångspråkighet och företagsamhet.

LEDAREN Viktigt samarbete Svenska handelshögskolan PB 479, 00101 Helsingfors Telefon: 09-431 331 Telefax: 09-431 33 404 Svenska handelshögskolan PB 287, 65101 Vasa Telefon: 06-3533 700 Telefax: 06-3533 703 Chefredaktör: Nina Olin Ansvarig utgivare: Marianne Stenius Redaktionssekreterare: Peter Nordling Redaktionsråd: Wilhelm Barner-Rasmussen Margareta Granholm Kenneth Högholm Kirsti Lindberg-Repo Fredrik Nars Peter Nordling Nina Olin Marie Sandberg Towa Sundström Redaktion och ombrytning: Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo Telefon: 09-888 60 17 Telefax: 09-888 60 19 e-post: redaktionen@nordinfo.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab, Telefon: 09-888 60 18 Adressförändringar: Kristina Andersson Telefon: 09-431 331 e-post: kristina.andersson@hanken.fi Upplaga: 7 500 ex Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Pärmfoto: Johannes Tervo

Med en Hankenalumn avses varje person som fått en examen från Hanken.

Hanken alumni består idag av närmare 7 000 personer. Alumnverksamheten har aktiverats betydligt under de senaste åren. Gästföreläsningar, alumnnätverket och Hankendagen är endast några exempel på alumnverksamheten. Samtliga evenemang har varit välbesökta och Hankendagen ifjol var en verklig succé.

I år arrangerades Hankendagen i Vasa med långt över 100 deltagare, också denna var en succé. Cloetta Fazers VD Karsten Slotte berättade hur han ser på Hanken och näringslivet. I de välbesökta vetenskapssmedjorna diskuterades bland annat kreativ marknadsföring samt psykologi och praktik i riskhantering.

Kvällen avslutades med middag på restaurang Central med eftersläpp på Cella för de allra ivrigaste. Hankendagen innebar ett positivt startskott för alumnverksamheten i Vasa. Nästa höst arrangeras Hankendagen återigen i Helsingfors och planeringen av dagen pågår redan. Notera redan nu att datumet är 5.10.2007. Före detta står dock Alumndagen

i Stockholm om några veckor i turen.

Varje alumn I Hanken alumnnätverk, som lanserades unkan göra en der våren, har redan långt över 1 000 alumner insats för registrerat sig. Alumnnätverket är ett forum för högskolan. dialog mellan alumner och Hanken. Via nätverket får man information om vad som händer på högskolan samt de aktiviteter och evenemang som arrangeras för alumner. Som medlem av alumnnätverket får man det elektroniska

alumnbrevet som publiceras månatligen.

Hanken har även sina egna ambassadörer. Hankenambassadörerna är en grupp alumner som bidrar till att Hanken är känd och uppskattad. Ambassadörerna fungerar som rollmodeller för studerande samt bidrar till att attrahera goda forskare och övriga anställda till högskolan. Ambassadörerna utövar även sitt inflytande å Hankens vägnar och är en stödgrupp för Hanken, både vad gäller marknadsföring och intressebevakning. Fortums vd Mikael Lilius är ordförande för ambassadörerna.

Varje Hankenalumn kan göra en personlig insats för högskolan. Det är viktigt att näringslivet och högskolan intensifierar sitt samarbete, det gagnar vardera parten. Som alumn kan du föra din kunskap om affärslivet till högskolan och de studerande genom att ställa upp på till exempel karriärkvällar eller som gästföreläsare och träffa blivande alumner. Du kan också berätta om dig själv och ditt företag!

Alumnverksamheten på Hanken får ett gott betyg jämfört med motsvarande verksamhet vid vilken annan högskola som helst. Det händer hela tiden mycket inom alumnverksamheten. Det gäller att hålla ångan uppe!

”

”

Sixten Nyman Ordförande för Alumnrådet

HANKENDAGEN

Intressanta teman på Hankendagen – NÄR HANKENDAGEN ordnades för första gången ifjol bestämdes det att värdskapet alternerar vartannat år mellan Helsingfors och Vasa. Dethär är ett historiskt tillfälle, för aldrig förr har så många Hankenalumner samlats i Vasa i denna form, sade rektor Marianne Stenius när hon hälsade de 140 deltagarna välkomna.

Hon underströk det ansvar som Hanken har gentemot de studerande och näringslivet.

Genom alumnnätverket tar Hanken nu också sitt ansvar för alumnerna och kavlar upp ärmarna för att utveckla verksamheten.

själv Hankenalumn och utexaminerades 1978. Han höll ett intressant anförande där han varvade upplysningar om sin egen bakgrund och karriär med tankar om dagens utmaningar i näringslivet och Hankens utmaningar i framtiden.

– Det har haft en stor betydelse för mig att jag fick växa upp i Österbotten. Jag föddes i Vasa och växte upp i Karleby.

Här präglas vi av entusiasm, företagaranda och tro på framtiden blandat med humor, och allt detta har jag burit med mig, sade han.

EU och världen Slotte talar för ett starkt EU, men är skeptiskt till den snab-

bort från produktionen ägaren finns, desto lättare är det oftast att göra nedskärningar och dra in fabriker. Jag tror på starka ägare och styrelsemedlemmar som tar ansvar, gärna familjeägda företag i generationer, säger Slotte.

ba utvidgningstakten.

– Jag anser att EU borde satsa på att stärka sin ekonomi innan man ger ytterligare länder tillträde till unionen.

EU borde vara en stark, homogen och ekonomisk region som klarar sig i en allt hårdare ekonomisk konkurrens, och det uppnås genom en stark hemmamarknad i unionen.

Han är också skeptisk till riskkapitalister som övertar företag utan att besitta nödvändig branschkunskap och påpekar att den finländska välfärden baserar sig på en stark export medan man i Sverige är på väg mot riskkapitalistisk och konceptuell verksamhet.

– Ägande och ansvarstagande är viktigt. Ju längre

Svenskt och finskt När man sammanslog Cloetta och Fazer konfektyr år 2000 gick det inte smärtfritt, det är Karsten Slotte den förste att erkänna.

– Det var en stor utmaning.

Beskrivande är väl, att över hälften av företagets nyckelpersoner har anställts efter fusionen. Vi skapade en helt ny vision om företaget. Det gällde också att jämka ihop finsk och svensk företagskultur, men kulturskillnader kan finnas också inom ett land. Bäst är att alla får jobba på sitt sätt. Överlag ska kvalitet och kompetens sättas före allt annat, såväl på Cloetta Fazer som på Hanken och i högskolevärlden i övrigt, konstaterade Slotte.

Johannes Tervo

Österbottnisk huvudtalare Vd och koncernchef Karsten Slotte på svensk-finska konfektyrjätten Cloetta Fazer var dagens huvudtalare. Han är

Årets upplaga av Hankendagen hölls i Vasa den 6 oktober.

Samtidigt gick startskottet för alumnverksamheten i Vasa, som kör igång på allvar efter årsskiftet.

Karsten Slotte i samspråk med Marianne Stenius.

Hanken i framtiden Slotte tror på ett utökat samarbete med näringslivet för Hankens del. Speciellt Vasahanken, som finns i en region med långa traditioner av entreprenörskap, skulle vinna på det. Kvaliteten är a och o i undervisning och forskning.

Slotte efterlyser satsningar på säljarutbildning.

– Själv är jag en evig försäljare. Jag är intresserad av marknadsföring och brandbildning. Av Cloetta Fazers försäljare är det knappt en enda som har akademisk utbildning, i motsats till hur det är inom marknadsföringen.

Det behövs försäljarskolning på högre nivå också, bredare kunskaper behövs också i koncernledningen. Överlag borde försäljningsjobbets status höjas, avslutade Slotte. n Åsa Nyman

– Vad ser du när du ser den här apelsinen, frågar professor Peter Björk. Jo, en apelsin, men ett barn kanske ser en traktor eller en docka. Vi är här för att spränga gränser och diskutera kreativ marknadsföring.

empel vara att kombinera varumärken och få till stånd synergieffekter såsom H&M har gjort i sin kampanj med Madonna och hennes medhjälpare, nämnde Björk.

Inger Aaltonen öppnade klädbutiken Boutique Bibi år 1990. Hennes affärsidé var att sälja damkläder av god kvalitet och ge kunderna personlig service. Hon hade från början en vision om att en dag ordna en modevisning på gågatan i Vasa där butiken ligger.

Modevisningen blev verklighet våren 2006. Tidpunkten var avgörande och därför ordnades evenemanget samtidigt

EN DEFINITION på kreativitet är förmågan att komma med nya idéer och utföra dem, men kreativiteten innebär också att man är kostnads- och marknadseffektiv i all verksamhet.

Detta enligt Peter Björk, moderator för vetenskapssmedjan om kreativ marknadsföring.

– Kreativ reklam kan till ex-

Inger Aaltonen är en kreativ företagare.

som vårmarknaden lockade mänskor till platsen.

– Man måste våga lägga sig själv i blöt, sade Inger Aaltonen. Hon har bland annat stått modell i tidningsannonser och förknippas personligen, också i gatubilden, med Bibi.

Hon följer noga med vad konkurrenterna gör i reklamväg och jämför utbudet i andra klädbutiker. På det sättet får hon nya idéer som hon tillämpar i sitt eget företag.

Deltagarna fick fundera på vilka drivkrafter som styr kreativiteten. Svaren skrevs ner på apelsiner som sedan bollades tillbaka till föreläsarna.

– Du kan utgå ifrån en idé, men därutöver krävs engagemang, motiverade medarbetare, tid för att vara kreativ men också kunskap om verksamheten och dina kunder, sammanfattade Peter Björk. n Marie Sandberg

Interkulturell kommunikation och global business

Hur kan vi framgångsrikt kommunicera mellan olika kulturer? Vad är viktigt i global kommunikation?

Hur använder man ett och samma varumärke på internationella marknader och är det ens möjligt?

det är inget man kan utgå från.

Därför är det nödvändigt att du analysera den information du har och att du vågar diskutera kulturskillnader öppet.

Försök att möta din samarbetspart halvvägs.

Catarina Fant hävdade att det är fullt möjligt att tillämpa ett och samma varumärke på

Johannes Tervo

DE HÄR FRÅGORNA diskuterades på den engelskspråkiga vetenskapssmedjan med lektor Dino Cascarino och varumärkesdirektör Catarina Fant från Vacon Oyj. – Goda språkkunskaper är bra att ha, men för att du ska kunna kommunicera med personer med en annan kulturell bakgrund är det viktigt att du kan din egen kultur och de språk som talas, hävdade Dino Cascarino. Interkulturell kommunikation förutsätter att du är medveten om värderingar i andra kulturer och vet hur de skiljer sig från din egen. Annars finns det risk för kulturkrockar och missförstånd.

– Stereotyper är på gott och ont. De ger en viss information om hur mänskor med olika kulturbakgrund beter sig, men

Johannes Tervo

Kreativitet kräver engagemang

internationella marknader.

Det gör Vacon som verkar globalt.

– Företaget är litet och vi måste vara kreativa, säger hon. Vi har byggt upp ett starkt varumärke genom att vara konsekventa. Vi kommunicerar på engelska och kommunikationen är den

samma oavsett om den riktar sig till investerare eller kunder.

Dessutom använder vi vår visuella identitet enhetligt världen över.

Enligt Fant är personalen en central resurs för ett starkt varumärke. n Marie Sandberg

Känn din egen kultur så förstår du andra kulturer bättre, sade Dino Cascarino.

Johannes Tervo

Så sanerade Hartman

Björn Hartman leder anrik järnhandel.

Generationer av strategisk förnyelse var rubriken för den tankesmedja som leddes av nydisputerade Jan Sten från Hanken tillsammans med Björn Hartman, vd för familjeföretaget Oy C.J. Hartman Ab. EFTER EN INLEDNING av Jan Sten om generationsskifte i familjeföretag och de problem som kan uppstå i processen berättade Björn Hartman öppenhjärtigt om de förändringar som järnhandelsföretaget har genomgått under de 144 år som firman funnits.

Publiken fick höra om kon­ centrationen på kärnkompetens som gjordes för fem år sedan och de, ibland smärtsamma, processer som krävdes för att sanera och göra företaget lönsamt igen. Hartman har också satsat på att involvera och informera den

yngre generationen så att den ska kunna avgöra om den vill arbeta i firman eller låta bli i framtiden.

Bland åhörarna fanns representanter för andra familjeföretag i regionen. De förhörde sig intresserat om hur styrelsearbetet fungerar och hur man inom Hartman har löst frågan med många ägare och arvtagare.

Björn Hartman berättade att man koncentrerar ägan-

det med jämna mellanrum så att de som är intresserade får möjlighet att involvera sig medan de som inte vill slipper.

Styrelsearbetet fungerar utmärkt, men Hartman betonar vikten av kommunikation på alla områden och nivåer så att alla berörda vet vilka utmaningar som finns och får delta i beslutsprocesserna. n Åsa Nyman

”Corporate Governance är uttjatat” MÄNTYSAARI INLEDDE med att fråga om Corporate Governance går att tillämpa på österbottniska småföretag.

Svaret var att det finns vissa brister, men att det också kan vara till hjälp när man tar

Johannes Tervo

Synen på Corporate Governance var mycket delad bland deltagarna i vetenskapssmedjan och bland inledarna professor Petri Mäntysaari och CGR Benita Öling.

Styrelsens roll och funktion i olika typer av företag diskuterades mycket i vetenskapssmedjan Corporate Governance.

ställning till styrelsens roll och sammansättning.

– Corporate Governance har fokus på stora börsbolag med spritt ägande, men onoterade företag och småföretag har mycket olika intressen och det syns i styrelsearbetet, sade Petri Mäntysaari som menar att Corporative Governance ska tjäna bolagets intressen.

Benita Öling ansåg att Corporate Governance är pop men uttjatat och att ingen riktigt vet vad det är. Hon redogjorde därefter för revisionens, i synnerhet förvaltningsrevisionens betydelse och frågade om Mäntysaari är inne på rätt spår.

– Borde vi slopa de regler vi har och ta in motsvarande regler från Corporate Governance? Det som är skrivet i

våra lagar är bra, men styrelsearbetet borde utvecklas.

För styrelsearbetet borde vi få något mellan det vi har och det som gäller för noterade bolag. Då kunde vi utesluta de minsta företagen.

Riskkapitalbolaget Wedecos vd Mikael Still ansåg att Corporate Governance skulle kunna bli en katalysator för bättre insyn i företag medan Atrias interna revisor Bengt Höstman frågade om småoch medelstora företag över huvudtaget behöver Corporate Governance.

– Vi har förvaltningsrevisionen och det ligger i företagarens intressen att företaget fortlever. n Stig Björkas

Styrelsens roll kan inte överskattas

53 FÖRETAG deltog i undersökningen. Anette Söderqvist och Karolina Wägar har delat in styrelserna i aktiva, passiva och ledningsgruppsstyrda styrelser. Den sistnämnda kategorin är överlägset vanligast i österbottniska företag. Aktiva styrelser, där man ser styrelsen som en resurs, är ovanligast.

De aktiva styrelserna har en positiv attityd till sitt arbete, har oftast externa medlemmar och en något lägre medelålder.

Styrelsearbetet är välstrukturerat och tillväxtinriktat. Undersökningen visar att aktiva styrelser förekommer såväl bland de minsta som bland de största företagen.

Advokat Stefan Wikman tog upp olika aspekter på styrelsearbete och -sammansätt-

Johannes Tervo

Aktiva styrelser är mer självkritiska än passiva, hävdade doktoranderna EM Anette Söderqvist och EM Karolina Wägar när de redogjorde för sin undersökning om styrelsearbetet i österbottniska företag.

Den passiva styrelsen anses oftast vara onödig. Den ledningsgruppsstyrda kan upplevas som endera viktig eller onödig, medan den aktiva styrelsen ses som en resurs, konstaterade Anette Söderqvist och Karolina Wägar.

ning, bland annat utgående från den nya aktiebolagslagen.

Han berörde situationer där styrelsen ställs på prov, såsom i en krissituation. Styrelsen ska omsorgsfullt och enligt bästa förmåga arbeta för att främja bolagets syfte och beakta alla

aktieägares intressen.

– Jag håller med undersökningen. Verksamhetens natur inverkar på behovet av styrelsetyp. Styrelsen borde vara en förstärkning som kan tillföra och säkra bred och värdefull kunskap i företaget.

Styrelsens roll kan absolut inte överskattas. Styrelsen är den resurs som kan vara skillnaden mellan ett framgångsrikt företag och ett som inte är det, konstaterade Wikman. n Stig Björkas

Riskhantering mot betalning

Johannes Tervo

Att avväga risker och utveckla strategier för att hantera dem är är a och o inom trading och portföljförvaltning.

Riskhantering – psykologi och praktik var rubriken för en välbesökt vetenskapssmedja.

Kaj Rönnlund (t.h.) och Daniel Djupsjöbacka.

– PORTFÖLJFÖRVALTNING är att få betalt för att ta risker.

Därför har vi en riskkommitté som ser över helhetsläget och ger rekommendationer till kollegorna om hur risken ska hanteras, berättade Kaj Rönnlund, styrelseordförande i Hedge Fund-förvaltaren Estlander & Rönnlund.

– Förvaltaren ska få så bra avkastning som möjligt inom

givna ramar. Mer information ger bättre beslut, men också psykologiska faktorer inverkar på förvaltarens avvägningar, konstaterade ED Daniel Djupsjöbacka, biträdande chef för portföljförvaltning, och förklarar att riskbenägenheten hos olika personer är individuell och svår att förklara.

Publiken var på alerten och undrade om det finns skillnader i riskbenägenhet mellan könen, men Kaj Rönnlund har inte märkt något sådant.

– Jag har anställt både kvinnor och män och inte sett några sådana skillnader, sade han. n Åsa Nyman

Johannes Tervo

Carl-Magnus och Johanna Tidström (t.v.) i samspråk med Pia Simons och Anna Häggblom (t.h.). Pia är vice vd i familjeföretaget Simons Element.Vetenskapssmedjorna gav mycket, inte minst bekräftelse på att hennes tankar om styrelsearbetet är berättigade.

– Vi kan förbättra styrelsearbetet och jag har fått saker att ta med mig hem, sade Pia, och tillade att företaget står inför en generationsväxling.

Anna blev klar från Hanken i februari 2006 och ungefär i samma veva startade hon företaget AVEO. Hon var på Hankendagen för att nätverka, träffa gamla studiekompisar och berätta om AVEO.

Håkan Nylén jobbar på Ketec i Karleby.

– Jag är här därför att jag har anhållit om att få inleda studier för magisterexamen här på Vasahanken. Jag blev diplomekonom från Hanken i Helsingfors för 30 år sen och sen dess har jag jobbat som ekonomiansvarig i olika företag. Jag känner att jag ännu har mycket att ge och vill lära mig nya saker.

Carina Höijer Wentjärvi jobbar på Spendrups och hade kommit resandes från Stockholm enkom för att delta i Hankendagen.

– Det skulle ha varit roligt att få gå ner i Cella och dricka kaffe, som vi gjorde på min tid. Jag var studentkårsordförande ett år på åttitalet. Nu har jag hjälpt till med att förmedla kontakter till hanken­ alumner i Sverige inför den första Alumndagen i Stockholm, som ordnas i november. Jag har saknat alumnverksamhet och är väldigt glad att nätverket äntligen kommit igång, berättar hon.

Glada festdeltagare, Susanne Slotte-Kock och Tua HaldinHerrgård.

10

Bild 9 Bild 28 Åsa Lillhannus, lärare i marknadsföring på Vasa yrkeshögskola, och Guy Envik, ekonomichef på Oy B. Herrman Ab, hörde båda till den historiska första årskursen på Hanken i Vasa.

– Vi var knappt 60 som började studera år 1980. Då var vi inhysta i det dåvarande handelsläroverket. Eftersom vi var ganska få blev vi lite som en familj. Under andra året fick vi flytta in här, nu känner man knappt igen sig, för här är så fräscht och fint, berättar de.

Engagerat nätverkande kryddade dagen

Bild 31

Ann-Sofie Grandell (t.h.) jobbar som controller inom kosmetikbranschen. I vimlet träffar hon studiekompisen Ann-Mari Österbacka som är marknadsföringsrådgivare på Woodpoint.

– Hankendagen erbjuder aktuella smedjor för oss som är ute i arbetslivet och samtidigt är det en bra möjlighet att kolla upp vad som händer på högskolan. Jag skulle gärna gå en kurs på Hanken igen, säger Ann-Sofie. Synd bara att det mesta ordnas dagtid.

Tommy Svartsjö (t.h.) och Kaj Eriksson samtalade med Håkan Nordman, fullmäktigeordförande i Vasa stad. Nordman tyckte om Karsten Slottes syn på styrelsemedlemmarnas kompetens. Helhetsansvaret Slotte talade för kan också anpassas till den kommunala och offentliga förvaltningen, menar han. Hanken har nu tagit ett viktigt steg i och med samarbetet med Vasa yrkeshögskola.

Grande finale med middag och dans blev det på Restaurang Central. Drygt hälften av deltagarna i Hankendagen fortsatte att nätverka efter den faktaspäckade dagen.Vid honnörsbordet från höger Johan Knif, Catarina Fant och Sören Kock och på andra sidan bordet Marianne Stenius, i vitt, och Sixten Nyman på hennes högra sida.

11

FÖRETAGANDE

Han kom till jungfruligt forskningsområde Jobba först för någon annan. Skaffa dig praktisk erfarenhet av arbetet och av näringslivet. Med Hankenbakgrund är det troligen optimalt att bli entreprenör som 30-40-åring.

DEN HÄR bedömningen gör Martin Lindell, Hankens första professor i företagande och företagsledning i Helsingfors.

Han konstaterar att endast ett tiotal hankeiter i Helsingfors och ett femtontal i Vasa årligen väljer företagande och företagsledning som huvudämne.

Det är ca 10 procent av de ordinarie inträdessökandena.

Sammantaget blir dock endast 1-2 procent av alla, som fått handelshögskoleutbildning i Finland, företagare.

– Den procenten kunde gärna vara högre, anser Lindell.

I och med den nya professuren, som inrättats från början av augusti, vill Hanken bryta en lans för företagandet.

– Småföretagen utgör basen för tillväxten och utvecklingen i samhället. Därför ska Hanken utbilda personer som kan driva dem och som känner till förutsättningarna för företagandet, säger Lindell.

Ungt ämne Hanken har undervisat i företagande i Vasa sedan år 1990.

I Helsingfors togs ämnet upp först i slutet av 1990-talet då en överassistentur inrättades. Förutom professuren och överassistenturen har ämnet också en postdoctjänst. Enligt Martin Lindell räcker de här tjänsterna i dagens läge för att driva forskning och utbildning av hög kvalitet.

Företagandt är ett jämförelsevis ungt ämne i den akademiska världen. Forskning har bedrivits endast under de 2-3 senaste decennierna.

– Här finns ett jungfruligt område för forskning, säger Martin Lindell ivrigt och räknar genast upp flera delområden som väntar på kunskapstörs­ tande forskare.

Det gäller bland annat uppstartandet av nya företag, vägen från innovation till färdig produkt. Företagarens bak-

grund och vilka karakteristika man finner hos honom, intresserar också Lindell.

Flera doktorander är redan i färd med att undersöka relationerna mellan innovatören och venture capitalisten. Området är intressant därför att man antar att båda parter försöker sko sig på den andra.

Ytterligare ett viktigt forskningsfält utgörs av den prob­ lematik som uppkommer då företaget växer och en vacker dag har tiotals anställda. Då är den avgörande frågan om företagaren klarar rollbytet från entreprenör till administratör och strateg. En del klarar det.

Andra hoppar av och startar en ny verksamhet. Men det finns även de som in i det sista klamrar sig fast vid chefsstolen på det egna företaget, något som sällan slutar bra.

– Därför, säger Lindell, är det viktigt att finna ett mönster som hjälper oss att identifiera signaler på detta i så god tid att man kan åstadkomma en mjuklandning mellan entreprenörskap och professionellt ledarskap.

Enligt Lindell har samhället mycket att vinna på detta eftersom antalet dramatiska

konkurser med påföljande tragedier sannolikt skulle minska.

– Det kunde man för övrigt också forska i.

Grundläggande färdigheter På frågan om Hanken kan och ska utbilda entreprenörer svarar Martin Lindell att högskolan åtminstone ska ge studerandena sådana färdigheter att de har en positiv inställning till företagandet och att de kan grunda och driva tillväxtföretag.

– Ju fler anställda, dess mera kunskap behöver entreprenören. Det gäller bland annat ledarskap, affärsplaner och strategier, konstaterar Lindell som hoppas att Hanken kan bidra till att antalet småföretag ökar.

Småföretagen spelar en viktig roll för sysselsättningen.

Omkring 60 procent av arbetsplatserna finns i dem. Sedan mitten av 90-talet har arbetstillfällena minskat med ca 20 procent inom storföretagen som nu svarar för endast 38 procent av jobben.

Men utbildningen är inte allena saliggörande. Lindell påpekar att tröskeln för att bli företagare ofta är lägre bland de ekonomer som kommer från företagarfamiljer.

– Då har man insupit både kunskap och attityd under en lång tid. För de andra är steget till företagandet och entreprenörskap betydligt större. n

Matias Uusikylä

Peter Nordling

12

Martin Lindell, som tog emot den nya professuren i början av augusti, ser redan flera intressanta infallsvinklar för forskandet i företagande och entreprenörskap.

Möt fyra företagare

Tidningen Hanken träffade fyra alumner som valt företagarbanan och ställde dem några frågor om deras val.

1. Varför blev du företagare?

2. Var det ett gott beslut? Varför?

3. Vilken nytta har du haft av din utbildning?

4. Vad anser du om företagarklimatet idag?

Jonna Dammert-Saikku Ekon. mag. 2001 Huvudämne: företagsledning och organisation Biämne: marknadsföring Startade chez Marius 1997 tillsammans med sin man Marius Saikku.

Cook shop, specialbutik för matlagningsredskap, en heltids- och två halvtidsanställda.

Christina Forssell Ekon.mag. 1999 Huvudämne: Internationell marknadsföring Biämnen: Finansiering och investering, tyska Startade Tindra Coaching Ab i mars i år .

Coaching och mental träning för företag, privatpersoner och idrottare.

Peter Granholm Ekon.mag 1994 Huvudämne: redovisning Biämne: handelsrätt Startade Polypoint 1998 tillsammans med fem andra, har tretton anställda.

Ingenjörsbyrå som utför konsulttjänster inom byggnads,- konstruktions-, el- och vvs-planering.

Thomas Stenius Ekon.mag 2000 Huvudämne: företagsledning och administration Biämnen: finansiering och investering, redovisning Startade Compact Sauna Finland 2002 tillsammans med sin fru Maria, tre anställda.

Byggbranschen, gör elementbyggda bastur.

1. Jag har privatföretagare i familjen, därför kändes det som ett naturligt val. Största orsaken var att jag hade många kontakter inom branschen, till exempel till leverantörer.

Jag har alltid varit passionerat förtjust i gastronomi och god mat. Min man var också intresserad av att starta eget.

1. Jag ville jobba inom coaching-branschen som ännu är ganska ny i Finland. Jag studerade mental träning och psykologi i Sverige och vill föra fram dessa kunskaper och insikter som jag själv har haft nytta av både i företags- och idrottslivet.

1. Jag utexaminerades mitt under den ekonomiska depressionen, och valde att stanna kvar i Jakobstad istället för att flytta söderut efter jobb. Först skötte jag familjens bokhandel. Senare fick jag chansen att starta ett företag tillsammans med kompisar med ingenjörsutbildning.

1. Jag har alltid varit intresserad av företagande och business. Har tidigare jobbat med consulting under resultatansvar och gillar att bygga upp helheter.

2. Det var ett bra beslut. Jag behövde inte söka jobb efter studierna. Man får hela tiden nya utmaningar. Jag kan kombinera arbete och hobby.

Nackdelen är de långa arbetsdagarna.

3. Utbildningen har varit till nytta i personalkontakterna och vid nyanställningar – jag har ansvaret bland annat för löner och arbetsturlistor.

4. Beskattningen av småföretag och fördelningen av kostnaderna för moderskapsledighet känns oskäliga. I övrigt verkar kunderna mer och mer söka låga priser istället för bra betjäning och hög kvalitet, så det finns utmaningar för små specialbutiker.

2. Hittills har jag inte ångrat mig. Jag har redan lärt mig mycket som företagare, säljare och coach. Det är en kombination av jobb och hobby och samtidigt en utmaning att plötsligt göra allt själv.

3. Jag hade nytta framför allt av grundkurserna på Hanken.

Som företagare måste man beakta helheten och därför kändes det bra att ha en viss insikt också i de ämnen som man kanske inte var så intresserad av under studierna.

4. Företagarna uppmuntras och stöds bra av samhället, även om beskattningen sätter småföretagarna i kläm och de höga personalkostnaderna speciellt i början gör det svårt att anställa någon.

2. Ja. Idag har jag ganska fria händer att disponera min tid.

Jag är den enda av delägarna som har ekonomisk utbildning, de andra är ingenjörer.

3. Mitt huvudämne redovisning är a och o för mej eftersom jag sköter allt sådant i vår firma. Det har inte heller skadat att ha en viss kunskap om lagstiftning via biämnet handelsrätt.

4. Jag hoppas att arvsskatten slopas och att enkla generationsskiften inom företagarfamiljer blir möjliga så att inte nästa generation straffas när den vill ta över det som tidigare generationer byggt upp.

2. Jo, det är mycket lärorikt men också mycket arbetsdrygt. Det är utmanande men mycket givande att ha ansvar, och alla dagar är olika.

3. Hanken har gett bra vägkost genom att lära ut förmågan att se helheter och se saker ur olika synvinklar och kombinera kunskap från olika områden. Bredden på utbildningen och språkundervisningen är Hankens starka sidor. Kommu­ nikation är a och o för att göra affärer, och på Hanken lär man sig kommunicera.

4. Även om det i samhället talas om att småföretagen är viktiga märks det inte när resurser ska fördelas. Privatföretagaren drar ett tungt lass i att se till att de anställda har en trygg arbetsplats, men står själv alltid utanför, vad gäller sjukvårdsoch pensionsskydd.

13

Företagarfamiljens generationsskifte Sociala nätverk och personlig tidsanvändning är centrala aspekter på försäljning av familjeföretag. Om inget av företagarens barn är villigt att överta firman, måste företaget oftast säljas. EL Jan Sten har undersökt processerna kring försäljningen i sin doktorsavhandling.

– MINA INTERVJUOBJEKT sade att försäljningsprocessen till nittio procent handlar om känslor och bara till tio procent om juridik och ekonomi. Ändå handlar nittio procent av litteraturen om generationsskifte i familjeföretag om just ekonomi och juridik, motiverar Jan Sten sitt val av forskningsinriktning.

Han understryker att han knappast alls har diskuterat skattemässiga och juridiska aspekter.

– Ibland har det varit mera psykologi än ekonomi, skrattar han.

Vem ska ta över?

Jan Sten har studerat företagarfamiljer, som äger företag och som står inför ett generationsskifte, men där ingen inom familjen vill eller kan fortsätta. Eftersom det finns ekonomiska värden i bolaget måste det oftast säljas, och Sten har studerat vad det är som gör att en sådan försäljningsprocess kommer igång.

Fokus i forskningen ligger på de mentala och personliga processerna kring ett försäljningsbeslut och vad de olika familjemedlemmarna tycker är viktigt.

– Många familjeföretag övertas av ett av barnen i det skede då grundaren vill pensionera sig. Numera blir det ändå mer och mer vanligt att barnen inte vill eller kan överta företaget.

De kanske har sitt eget sociala liv med barn och partner på en annan ort, eller en karriär som de trivs med, säger Jan Sten.

14

Svårt beslut För de allra flesta, som står i beråd att sälja sitt eget eller sina föräldrars livsverk, finns det många känslomässiga kopplingar till försäljningen.

Många oroar sig över vad de ska göra sedan, och vad som ska hända med företaget och de anställda under den nya ägaren.

Pengar är ett viktigt element i företagstransaktionen, men för företagarfamiljen som säljer sitt företag är det oftast viktigare att företaget fortsätter att existera och att personalen får behålla sin arbetsplats. Gärna ser man att någon kunnig och drivkraftig entreprenör köper, allra helst ska det vara någon som liknar en själv.

– Säljarna känner stort ansvar för de anställda och deras möjligheter att behålla sina jobb. Ändå är det väldigt få som säljer sitt företag åt personalen. Flera företagare talade om en indelning i ”vi som är företagare” och ”de som är anställda”, och ansåg att de anställda är skickliga som arbetstagare men saknar förutsättningar att driva ett företag. Den tidigare chefen vill inte heller hamna i underläge gentemot sina tidigare underlydande, berättar Jan Sten.

13 företagarfamiljer från västra, mellersta och södra Finland deltog i undersökningen. Mera ingående intervjuer gjordes med två av familjerna. Företagen hade allt mellan en handfull och 160 anställda. Kontakten till familjerna förmedlades i första hand av företagsmäklare som Jan Sten också intervjuade för sin forskning.

– Jag kände ingen av familjerna personligen sen tidigare, och jag är ganska förvånad över hur öppet de berättade om sin situation, om företaget och sina personliga tankar, säger Jan Sten. Ofta kändes

det som om de till och med var lättade över att få tala om sin situation med en utomstående, fortsätter han.

Långvarig process Den som har beslutat att sälja sitt företag vill hitta en köpare som fortsätter på samma sätt, på samma ställe – man glömmer att säljaren säljer sin historia medan köparen köper sin framtid. Ibland har säljaren en orealistisk uppfattning om det egna företagets förträfflighet i andras ögon.

Stens forskning visar att det handlar om långvariga processer. För de flesta tar det länge att fatta försäljningsbeslutet, och länge att förbereda sig mentalt på att sälja. Oftast är det svårast för firmans huvudägare, som vanligen är mannen i familjen. De flesta upplevde att det brast i kommunikationen mellan familjemedlemmarna om firmans och familjens framtid.

Den företagare som hittar en köpare som faller honom i smaken är ofta beredd att pruta lite på priset eftersom firman också har ett känslomässigt värde för den gamle ägaren.

Ogärna säljer företagaren till större ägare, finansieringsbolag eller motsvarande eftersom risken finns att företaget styckas upp och säljs.

Företagare behöver mentala förberedelser och kunskap – Jan Sten har verktygen.

– Om man bara hade tänkt på pengarna hade processen gått snabbt, sade en ägare.

Många faktorer spelar in vid försäljningen; ägaren kanske äger fastigheten där företaget finns och vill behålla sin gamla firma som hyresgäst, berättar Sten.

Social dimension Det är många aspekter som ska beaktas när man säljer sitt familjeföretag till någon utomstående. Jan Sten har också undersökt vad som händer med de medlemmar inom ägarfamiljen som varit involverade i företaget efter att bolaget har sålts. Han har utrett familjedynamiken både inom kärnfamiljen och den utökade familjen eftersom flera företagare har haft sina syskon eller kusiner som anställda.

– Många som köper ett företag vill bli av med alla som

fascinerar har förbindelse till de gamla ägarna. Jag hörde om ett fall där en företagare sålde sitt företag med det resultatet att hans frus syskon som jobbade där fick sluta. Nu vägrar de prata med sin tidigare chef eftersom de anklagar honom för att de blev av med sina jobb, berättar Sten.

Den sociala dimensionen efter att försäljningen ägt rum är viktig. Speciellt männen definierar sin identitet väldigt långt efter sin roll i samhället, som företagsledare och företagare. Många gånger har den tidigare företagaren få vänner utanför branschen eftersom de långa arbetsdagarna inte gett tid till att skaffa sociala nätverk utanför arbetet. Kontrasten kan bli stor för den som varit van att bestämma och vara i centrum hela tiden.

Andra familjemedlemmar tycks ha lättare att leva med försäljningsbeslutet. Det avgörande är vilken roll man haft inom företaget och vilken betydelse företaget har haft för ens egen identitet. Ju mer intimt förknippad den egna identiteten är med företaget, desto svårare tycks det vara att släppa taget och börja göra något annat. n

Matias Uusikylä

Åsa Nyman

Kristina Heinonen Skribenten är ekonomiedoktor och överassistent vid Institutionen för marknadsföring vid Hanken

IKT förkortar avståndet till kunden?

Access, eller tillgång, är något som informations- och kommunikationsteknologin (IKT) sägs medföra både för kund och företag. Access till information. Access till tjänster.

Access till kunden. IKT förkortar de geografiska avstånden och öppnar dörrar till marknadspotentialer. Den möjliggör även en ny närvaro som inte är geografiskt kopplad. I själva verket erbjuder IKT många kontaktytor mellan företag och kund: förutom e-post, webbsidor och online boknings- och transaktionssystem kan även bland annat chat, virtual communities och bloggar användas för att sköta kundrelationer.

Tyvärr visar forskning i användning av digitala interaktionskanaler i relationshanteringssyfte att företag måttligt använder dylika innovativa lösningar. Transaktionssystem och digital marknadsföring används främst för att sänka kostnaderna, men mervärdet för kunden har man tänkt mindre på. Detta förlänger avståndet till kunden.

Onekligen värdesätter många kunder den flexibilitet som transaktions- och bokningssystemen ger. Allt fler kunder förväntar sig ändå något mer av den digitala verkligheten och där ger rationell nytta bara lite mervärde.

IKT möjliggör mervärde genom innovativa digitala Allt fler kuntjänster och utnyttjande av de allt aktivare kunderna. der förväntar Vissa kunder använder sig av virtuella nätverk för att sig något mer få gruppstöd, information och social samvaro. Andra av den digitala använder online-spel och underhållning för nöje och verkligheten. tidsfördriv. Den digitala världen består av många sociala relationer mellan individer. Däremot är nödvändiga kommersiella kundrelationer svårare att etablera och upprätthålla.

Genom indirekt närvaro och stöd till kundens aktiviteter kunde företag skapa en arena där kunder enkelt kan närma sig företaget. Till exempel en resebyrå kunde erbjuda sina kunder möjlighet att agera interaktivt sinsemellan för att hitta ressällskap, diskutera resemål eller få information om praktiska resedetaljer. Banker kunde erbjuda verktyg och information som hänför sig till individens vardag såsom boende, familj, resor, etc. Därmed är det lätt att vara med i inköp och investeringar. För tillfället är det få företag som deltar i kundernas flitiga samvaro och aktiviteter och erbjuder lösningar som stöder kundernas vardag.

En delorsak är att företag inte har tillräcklig kunskap om kunden för att kunna skapa mervärde. För att delta i kundens vardag bör företag bättre förstå vad kunden söker.

Hur ser kundens vardag ut, och hur kan företag närvara i kundens aktiviteter. Det må sedan gälla nytta eller ett erbjudande från företaget, direkt eller indirekt? Detta kräver nya mätinstrument som fokuserar på kundens vardag. Digitala diskussionsgrupper och gemenskaper medför ny kunskap om kunden till skillnad mot försäljningssiffror, kundtillfredsställelsedata, köpfrekvenser och annan data som traditionellt lagras i kunddatabaser.

Digitala berättelser, diskussioner och småprat är verktyg för att förkorta avståndet till kunden och skapa access. Genom att förstå vad kunder pratar om, vad de gör, och hur de interagerar, kan företag skapa mervärde för kunden och i sista hand för företaget. Mervärde skapas genom att förenkla och effektivera kundens vardag och framförallt för att göra vardagen trevligare.

”

”

15

FORSKNING

Gästprofessor efterlyser entreprenörer Det behövs fler egenföretagare och innovativa entreprenörer. Av de hankeiter som blir företagare tar det stora flertalet över familjeföretaget.

NICOLE COVIELLO, 44 år, professor i marknadsföring från Nya Zeeland, lär ut nätverkstänkande och synpunkter på internationellt entreprenörskap. Hon är gästprofessor vid Hankens campus i Vasa för andra året i rad.

– Kontakten mellan Hanken och University of Auckland Business School etablerades redan för tio år sedan. Båda universiteten forskar i bland annat relations- och tjänstemarknadsföring och där har professorerna Rod Brodie och Christian Grönroos varit föregångare för att bidra till samarbetet. Att marknaderna i Nya Zeeland och Finland påminner om varandra har också haft en positiv inverkan på forskarsamarbetet, berättar Coviello.

Under de senaste 20 åren har hon forskat i nätverk och kombinerar aspekter på marknadsföring och internationellt entreprenörskap.

– Det finns ett behov av un­­ dersökningar om hur man startar små- och medelstora företag eftersom största delen av företagen i Nya Zeeland är små, säger Coviello, och drar paralleller med läget i Finland. Här står de små och medelstora företagen för över hälften av arbetstillfällena.

Utmärkande för nyazeelänningar är att de genom tiderna haft en stark förmåga att hitta på egna verksamhetsformer, delvis som en följd av det geografiska läget och närheten till

16

små marknader i Stillahavsområdet. Det är också viktigt att staten stöder entreprenörskap genom till exempel startbidrag. På den här punkten har Nya Zeeland mycket att lära av Finland, enligt Coviello.

– Under min vistelse i Vasa föreläser jag för magisterstuderande i nätverkssamarbete och handleder Hankendoktoranden Susanna Slotte-Kock. Hennes avhandling berör temat entreprenörskap och entreprenörer i Österbotten. Ämnet ligger så nära mitt eget som man kan komma, säger hon.

Ett krympande släkte?

– Det finns gott om företagare, men alldeles för få entreprenörer, konstaterar prorektor Sören Kock, professor i företagsledning med inriktning på små och medelstora företag vid Hankens campus i Vasa.

Han gör en klar skillnad mellan begreppen företagare och entreprenör.

– Att vara företagare handlar om att använda en redan existerande affärsidé, till exempel som underleverantör åt Wärtsilä. Entreprenörerna som bidrar med något helt nytt på marknaden, och sysslar med nyskapande verksamhet, är få, säger Kock.

Nicole Coviello och Sören Kock är eniga om att det är alltför få studerande som vill bli företagare direkt efter skolbänken, även om företagande som huvudämne är populärt vid

NICOLE COVIELLO n Född och uppvuxen i Canada. Har varit utbytes studerande i Umeå, talar flytande svenska. n Gillar både finska köttbullar och sushi. n Avlade magisterexamen 1987 i Saskatchewan i Canada. n Disputerade 1994 vid University of Auckland Business School. n Har föreläst vid universitet i Canada och Nya Zeeland. n Nissis’ International Fellowship gästprofessor vid Hankens campus i Vasa år 2005–2006. universiteten.

– Intresset för egen verksamhet föds ofta senare i livet, hävdar Coviello. Hon menar att det vanliga är att man hittar en affärsidé i 30–årsåldern efter att man varit ute i arbetslivet några år.

Attitydförändring behövs Ett utmärkande drag för företagande är att det i huvudsak är män som startar egna företag.

– Orsaken till det här finns att söka i attityder, menar Sören Kock. Det är viktigt att uppmuntra kvinnor och kvinnliga studerande att bli företagare.

Ett EU-projekt som undersökte attityder visade bland annat att män är mera riskbenägna och gör större penningsatsningar

i början av företagarkarriären än kvinnor, som istället bygger upp verksamheten under en längre tid, tillägger han.

Under 10 procent av alla Hankenstuderande på årsnivå blir företagare. De flesta av dem övertar familjens företag. Det positiva med generationsskiftet är att den yngre företagaren oftast har de ekonomiska verktygen att leda företaget och det är en bra utveckling enligt Sören Kock. Hanken har alltså en viktig roll i att utbilda ekonomer för olika platser i företagsvärlden.

Att det är så få som startar eget avspeglar de trender som finns på nationell nivå. Ser man på företagsstrukturen i Finland i dag är statistiksiffrorna inget att hurra för. Under

2005 grundades drygt 26 000 nya företag. Samtidigt lades 21 000 företag ned. Nettotillskottet var endast drygt 5 000 företag. Nettotillskottet borde öka, eftersom det inverkar på både välståndet och sysselsättningen i landet.

Innovationstänkande Enligt Coviello går innovationstänkandet, det vill säga idéerna till en affärsverksamhet och entreprenörskapet, eller förmågan att förverkliga idéerna hand i hand.

– Många tar för givet att det inte hör till entreprenörstänkandet att dela med sig av sina idéer, men där har de fel, säger Coviello. Hon framhåller att ett innovativt tänkesätt innebär att man är beredd att dela med sig och arbeta tillsammans med andra företagare. Ju större nät­ verk man har desto bättre är möjligheterna till bland annat internationell verksamhet.

Några råd på vägen Coviello har inget färdigt recept att ge åt den som funderar på att starta eget, men några råd ger hon gärna.

– Leta reda på en mentor och följ med hans eller hennes arbete och framgång. Skapa kontakter och vidga dina nätverk inom den bransch du är intresserad av och håll dig synlig. Tro på dig själv och dina idéer, uppmanar hon. Om du har en bra affärsidé men saknar färdigheterna för att omsätta idén i praktiken kan studier vara ett bra sätt att hitta verktygen.

– Den största utmaningen med att ha ett eget företag är inte att starta ett utan att upprätthålla och eventuellt utvidga verksamheten. Dessutom ska man vara beredd att ägna all sin tid åt företaget, påminner Coviello.

Hon rekommenderar Henry Mintzbergs bok Strategy Bites Back, som handlar om hur man gör upp strategier.

– Det är en provokativ och praktisk bok som lämpar sig bra som flygplanslektyr. n Marie Sandberg

Henrik Palmén Skribenten är lektor vid institutionen för Finansiell ekonomi vid Hanken

Därför vill universitetsstuderande inte bli företagare Bland studerande vid universitet och vetenskapshögskolor är intresset för att starta eget tämligen lamt. Det samma gäller nyligen utexaminerade.

Ibland framförs följande orsaker till det lama intresset, men personligen tror jag inte på dem. Man borde naturiligtvis alltid försöka minska byrokratin, men så invecklad är den inte att en motiverad företagaraspirant inte skulle klara av den. Jag tror inte heller att finländare är mindre benägna att ta risker än andra, eller att benägenheten skulle minska med utbildningen. Att utbildningen direkt skulle avskräcka studerande är knappast heller troligt. Vid många universitet har man gjort betydande satsningar på företagande, såväl inom undervisningen som genom medverkandet i företagskuvöser.

Kanske det snarare är så att dumdristigheten minskar med utbildning. Dessutom lockas inte akademiska studerande av företagande med lågt bidrag, eftersom de kan förvänta sig högre inkomst som arbetstagare.

Varför är finländare generellt inte benägna att bli företagare?

Vår branschstruktur är kapitalintensiv. Andelen små Finländska arbetslösa tjänsteföretag är låg. Det är svårt att grunda ett bolag och lockas eller skrapa ihop kapital till en pappersmaskin. I jämförelse med många andra länder har vi väldigt få små bagerier, slakterier tvingas inte i och butiker. tid att försöka En annan förklaring är säkert kombinationen av höga försörja sig skatter och förhållandevis väl tilltagna arbetslöshetsstöd. själva.

Finländska arbetslösa lockas eller tvingas inte i tid att försöka försörja sig själva, samtidigt som deras möjlighet att försäljning av lågproduktiva tjänster försvåras av höga skatter och göra det lagligt genom lönebikostnader.

Varför universitetsstuderande inte lockas av företagarens frihet är däremot logiskt. De flesta av dem torde förstå att företagande kräver en god affärsidé, och dessa växer inte på träd. Det är däremot inte ovanligt att personer med en akademisk utbildning blir företagare, men det sker långt efter att de avslutat sina studier.

Det finns två typiska modeller för övergången från anställd till företagare. Man kan säga upp sig och grunda ett företag i någon bransch för högproduktiva tjänster som konsultering, förmedling eller juridisk rådgivning, som man tidigare jobbat med som anställd. Man börjar således konkurrera med sin tidigare arbetsgivare.

Inom industri och handel däremot uppstår övergången ofta i samband med en avknoppning av dotterbolaget man arbetat för. I de flesta fall måste man då ty sig till extern riskfinansiering och blir därför inte huvudägare.

Dessa typer av företagande kräver att man kan en hel del mer än vad man kan lära sig på skolbänken. Man måste ha mångsidiga erfarenheter och färdigheter, dels för att kunna organisera sin verksamhet, dels för att kunna formulera en fungerande strategi och bygga ut ett nätverk av kunder och leverantörer. Med tio till tjugo år av arbetserfarenhet, är förutsättningarna för övergång till företagande betydligt bättre.

Teknobubblan kan åtminstone delvis förklaras med låg medelålder bland nyckelpersoner.

Unga ingenjörer trodde sig på nolltid kunna erövra marknader bara därför att de hade en teknisk lösning på något. De unga finanslejonen, som aldrig hade upplevt en rejäl nedgång, trissade upp priserna till skyarna. Nu är de en värdefull erfarenhet rikare.

”

”

17

PÅ JOBB

Det här gjorde vi... till nya marknader och jag har nyligen påbörjat en skolning för potentiella nya utbildare.

Sen har jag jobbat med mina webbsidor, de har fått en rejäl ansiktslyftning och är snart trespråkiga, berättar Carita.

I sitt jobb träffar Carita ständigt nya människor som ska inspireras.

– Den största utmaningen under månaden var nog att lyckas inspirera ett erfaret management-gäng med deltagare från åtta länder att inse nyttan av Nycklar till balans både på jobbet och privat. Det lyckades från första stund och responsen var fantastisk. Jag har också fått testa mina egna gränser, alltså hur mycket jag kan ge ut av mig själv utan att kvaliteten eller energin sjunker. Nu efter september månad vet jag vilken rytm som fungerar optimalt.

Carita har inga problem att fylla sin fritid, hennes hobby är att lära sig nya språk. Just nu håller hon på med sitt tolfte språk i ordningen, isländska.

– Det är ett intressant och lagom utmanande fornnordiskt språk som jag nu läser på egen hand. Jag har en isländska som samarbetspartner i USA, det är extra motiverande att lära sig förstå hennes hemspråk, förklarar Carita. n ÅN

Matias Uusikylä

Carita Nyberg är 42 år och ekonomie magister. Hon tog sin examen vid Hanken 1993, med marknadsföring som huvudämne. Till hennes familj hör maken Ari och två barn, 14-årige Robin och 12-åriga Veronica.

För fyra år sedan startade Carita Dolphino Communications. Före det jobbade hon som marknadsföringschef på Ingman, Finfood och Fazer Amica. Nu är hon utbildare och coach för både internationella och lokala företag i olika branscher enligt ett koncept som kallas Nycklar till balans, och som innehåller praktiska redskap för bland annat ledarskap, fungerande samarbete och stresshantering. Caritas företag skräddarsyr utbildningar enligt kundens målsättningar, utbildar och bidrar med genomgång och analyser efter utbildningarna.

– September månad har varit mycket intensiv på jobbfronten med nya kunder och intressanta teman, bland annat har jag dragit skolningar under rubrikerna “Varför misslyckas projekt” och “Den stora konsten att ge feedback”.

Dessutom har jag tillsammans med min samarbetspartner utvecklat helt nya skolningsmaterial på engelska. Verksamheten håller på att expandera

18

HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Carita Nyberg och Simo Kivinen.

Simon Kivinen, 25-årig Nykarlebybo, avlade sin ekonomie magisterexamen för ett knappt år sedan vid Hanken i Vasa. Huvudämnet redovisning drar han nytta av som företagare i städbranschen. Dels jobbar han som ekonomichef för Professional Cleaning Service PCS, som han driver tillsammans med sin hustru Pia-Hannele (vd och grundare), dels har han överfört redovisarens noggrannhet till en bransch där fusk och slarv är vanligt.

Simon talar helst om lokalvård i stället för städning. PCS producerar professionella lokalvårdstjänster för företag.

– Vi säljer exakt det kunden vill ha. Vill han ha gräsklippning och tvålautomater, så fixar vi också det.

Dessutom konsulterar företaget inom höghygien för livsmedelsbranschen. På lönelistan finns 17 personer, alla i åldern 20-30 år.

– Pia grundade PCS för i hopp om att bidra till att förbättra städbranschens image då jag började studera för sex år sedan. Vi trivs med att arbeta tillsammans och efterfrågan på våra tjänster är stor, därför har vi valt att expandera.

Under den gångna månaden har Simon bland annat gett flera offerter, i snitt två i veckan, och rekryterat personal för att klara tillväxten.

Arbetsintervjuerna har varit många. Dessutom har han planerat nya sidor för företagets webbplats och ägnat sig åt marknadsföring och ekonomistyrning.

Att behålla en hög kvalitet på arbetet och att bevara motivationen bland personalen ser Simon som den tuffaste utmaningen. Hans recept är att betala jämförelsevis goda löner, vara flexibel med arbetstiderna och att satsa på förstklassiga arbetsredskap och trendiga arbetskläder.

Månadens positiva erfarenhet var att de två personer som befordrats till arbetsledare nu visat framfötterna.

På minuskontot noterar Simon att vissa konkurrenter igen dumpar priserna och på det sättet skadar hela branschen.

Behållningen av september månad blev för Simon att han insett vikten av att omge sig med duktiga medarbetare.

– Du ska kunna kommunicera med dem. De ska återspegla ditt tänkesätt.

Under en längre tid har makarna Kivinens fritid gått åt till att delta i renoveringen av ett av de äldsta husen i Nykarleby.

Men nu kan de flytta in. n PN

BRIEF IN ENGLISH Visiting professor wants to see more entrepreneurs Nicole Coviello, Professor of Marketing from New Zealand, teaches network thinking and international entrepreneurship. This is the second year in a row she has been a Visiting Professor at Hanken’s Vaasa campus. For the past 20 years

Coviello has been focusing on networks and she combines marketing and international entrepreneurship. Both Coviello and Sören Kock, Professor of Managament at Hanken, agree that too few students want to become entrepreneurs right after completing their studies even though entrepreneurship as a major has grown. Less than ten per cent of Hanken graduates per year become entrepreneurs.

Most of these take over their family business and the majority are men. The reason for this is found in attitudes; men tend to take more risks than women and are willing to invest more at the beginning of their entrepreneurial career. Coviello’s advice to people who are thinking about starting their own business is: find yourself a mentor, make contacts, widen your networks and believe in yourself and your ideas.

Fascination with Change in Family Businesses Jan Sten has studied entrepreneurial families who own their businesses but are facing a generational change where nobody in the family wants to or is able to take over the business. Since the business has an economic value, in most of the cases it will be sold. Sten focuses on the mental and personal processes involved in the sales decision and what different family members consider to be important. - My interview subjects said that 90 per cent of the sales process is about emotions and only ten

per cent is about finances and laws. Social networks and personal time management are central aspects when selling a family business. For the business owners it is important that the business continues to exist and that the employees get to retain their jobs. Business owners want to find a buyer who will continue in the same manner as the previous owner. But what is often forgotten is that the seller is selling her/his history and past while the buyer is buying her/his future.

Interesting themes at Hankendagen This year’s Hankendagen was held in Vaasa on October 6th and was the kick off for alumni activity at the Vaasa campus.

Next year the alumni activity in Vaasa will continue with seminars and other events.

– When Hankendagen was arranged for the first time last year it was decided that it should be made into an annual event, in Helsinki one year and Vaasa the next. This is an historic moment, because never before have this many alumni gathered in Vaasa for such an occasion, said Rector Marianne Stenius when she bid welcome to the 140 participants.

Hankendagen’s keynote speaker was Karsten Slotte, CEO and Managing Director of Cloetta-Fazer. Karsten Slotte ­duated in 1978. He presented an interesting speech in which he talked about his own background and career, about today’s challenges in the business world and Hanken’s future challenges.

– Growing up in Österbotten has been of great importance to me. We can be characterised by our enthusiasm, entrepreneurship and belief in the

Mr. Karsten Slotte believes that the EU should focus on strengthening its economy before accepting new members.

future, mixed in with a sense of humour. All this I have taken with me, he said.

Slotte believes in increased co-operation between Hanken and the business world. In particular, the Vaasa campus of Hanken located in a region with long traditions of entrepreneurship would stand to gain from this.

UR HANKENS BILDARKIV Högskolehuset på Sjö­ mansgatan 11 där högskolan verkade åren 1915-1952. Under den här tiden hade högskolan tre rektorer. Bruno Lesh var direktor åren 1909-1945 för Högre Svenska Handelsläroverket som bytte namn till till Svenska Handelshögskolan år 1927. Gunnar Palmgren var rektor 1946-1949 och Odal Stadius 1949-1958.

19

BOKNYTT FRÅN HANKEN DOKTORSAVHANDLINGAR Hans Jonasson Samarbetsförfarandet och regleringen av det är en viktig och aktuell fråga, eftersom samarbetsförfarandet utgör det forum i samarbetet mellan arbetsgivare och personal där nedskärningar och massuppsägningar diskuteras. Avhandlingens syfte är att analysera hur samarbetsförfarandet fungerar utifrån samarbetslagen.

Målet är att granska samarbetsförfarandet ur ett perspektiv där förfarandet ses som en potentiell möjlighet och ett verktyg till framgångsrik företagsverksamhet och personalledarskap.

Jan Sten This study focuses on business families and how they handle transitions such as business transfers. It also tries to shift the balance of research away from successions and towards business transfers as a key topic for family business researchers. In addition, it contributes to the family business research field by further highlighting the importance of the various different contributions in the family business from business family members other than the entrepreneurial founder.

Heidi Soininen The thesis consists of three essays, and analyzes how matching takes place at the Finnish labor market from three different angles. The Finnish labor market has undergone severe structural changes following the economic crisis in the early 1990s. The labor market has had problems adjusting from these changes and hence a high and persistent unemployment has followed. In this thesis I analyze if matching problems, and in particular if changes in matching, can explain some of this persistence.

Gang Ji The negative relationship between economic growth and stock market return is not an anomaly according to evidence documented in many economies. It is argued that future economic growth is largely irrelevant for predicting future equity returns, since long-run equity returns depend mainly on dividend yields and the growth of per share dividends. This thesis strives to offer an alternative explanation to the apparent divergence within the framework of corporate governance. It argues that weak corporate governance standards in Chinese listed firms exacerbated by poor inventor protection results into a marginalized capital market.

Joachim Enkvist-Gauffin I boken behandlas nya kommunikationstekniker och olika marknadsföringsmetoder som har uppkommit till följd av den

tekniska utvecklingen. Marknadsföring via de nya kommunikationskanalerna har givit upphov till vissa olägenheter för mottagarna.

En opt-in-lösning innebär att marknadsföraren måste inhämta mottagarens samtycke på förhand, medan en opt-out-lösning innebär att det är tillåtet att sända marknadsföring om inte mottagaren motsatt sig detta. I avhandlingen utreds om nuvarande opt-in-lista är tillräckligt omfattande med beaktande av de olägenheter som marknadsföring via de nya teknikerna förorsakar, eller om den bör utvidgas.

Daniel Djupsjöbacka In this thesis we deal with the concept of risk. The objective is to bring together and conclude on some normative information regarding quantitative portfolio management and risk assessment.

This thesis consists of three essays. From them we can conclude that volatility is not easily estimated, even from high frequency data. It is neither very well behaved in terms of stability nor dependency over time. Based on these observations, we would recommend the use of simple, transparent methods that are likely to be more robust over differing volatility regimes than models with a complex parameter universe. In analyzing long-term return dependency in the first moment we find that the Trend Switch Probability is a robust estimator.

Oskar Korkman This thesis introduces a practice-theoretical approach to understanding customer value formation to be used in the field of service marketing and management. In contrast to current studies trying to understand value formation by analyzing customers as independent actors and thinkers, in this work it is suggested that customer value information can be better understood by analyzing how value is formed in the practices and contexts of the customers. The theoretical approach developed in this thesis is applied in an empirical study of family cruises.

Solja Paganus This thesis explores Finnish business repatriates’ coping strategies. Managing repatriation has been recognized as a demanding task for companies and an important issue in international human resource management. However, we still know relatively little about how repatriates respond to the demands of the return. This thesis addresses this problem by applying a process approach to coping with repatriation. The focus is on identifying repatriates’ coping strategies and the various forms of them.

På våra publikationssidor på webbadressen www.hanken.fi/hanken/ sve/page1579.php (Hankens hemsida -> Forskning eller Biblioteket -> Publikationer) finns utförligare presentationer av de böcker som tagits med här. Där hittar Du också förteckningar över publikationer i högskolans serier under åren 1995-2005.

Publikationerna säljs via Svenska handelshögskolans bibliotek/ Anne Granberg tfn 4313 3398 /4313 3264, Barbara Cavonius tfn 4313 3376 eller lånedisken tfn 4313 3265. Fax 4313 3425.

Via webbsidorna kan Du anmäla Dig till vår nyhetsservice. Genom att uppge Din e-postadress får Du uppgifter om nya publikationer genast när de har utkommit.

Pris: doktorsavhandlingar 40,- (print on demand 60,-), forskningsrapporter 30,-. Priserna inkluderar 8 % moms. Vid leverans per post tillkommer portokostnader.

Publikationerna kan också beställas via e-postadressen publ@hanken.fi eller vår elektroniska köpkorg på webben.