Hanken #2/2006

HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN ∙ nr 2 ∙ juni 2006

AKTIVA ALUMNER I NYTT NÄTVERK

SID. 12-13

HÄNT PÅ HANKEN Ett företag – två språk

Jorma Halonen tror på Kina Jorma Halonen, vice vd och ställföreträdande koncernchef på Volvo, var inspirerande talare på alumnseminariet den 28 april. Halonen, som också är Hankenambassadör, reser mycket i Asien och tror på fortsatt tillväxt i Kina. Han underströk vikten av att ta de lokala förhållandena och aktörerna i beaktande när man startar verksamhet i en region och listade 6 viktiga punkter: sociala förhållanden, ekonomisk tillväxt, politisk situation, lagstiftning, miljöaspekter och teknologisk utveckling. Den största utmaningen för Kina idag är miljöskyddet eftersom

70 procent av alla floder i Kina är förorenade.

Jorma Halonen har bott utomlands i över 20 år och sen några år tillbaka är han bosatt i Göteborg. Som finländare i ett svenskt företag får han ofta frågan om skillnader mellan svenskt och finskt ledarskap.

Själv anser han att skillnaden är ganska liten, men generellt pratar svenskarna för mycket medan finländarna besluter sig snabbt.

– Agera hellre snabbt. Felaktiga beslut går alltid att rätta till i efterskott, tipsar Jorma Halonen. Läs mer om Halonen på sidan 14.

Utbytesstuderande får nätverk Hanken inledde sitt utbytesprogram år 1989 och idag kommer ca 100 utbytesstuderande till Hanken varje år.

Nu inbjuds alla före detta ”utisar” till ett eget nätverk där de kan hålla kontakt med

Hanken och med varandra.

Om du har kontakt med före detta utbytesstuderande eller skulle vilja ha det, kontakta gärna Towa Sundström, towa. sundstrom@hanken.fi.

Svenskans ställning är stark bland företagsledare i Finland.

Det visar en undersökning av språksituationen och språkattityderna bland anställda vid drygt 130 medelstora företag i landet. Kartläggningen av användningen av svenska i finländska företag och finskans ställning i företag i Österbotten gjordes av ekonomie studerande Andrea Borenius och Charlotta Renvall.

Undersökningen gjordes på uppdrag av Lingua Hanken som är ett institut inom institutionen för språk och kommunikation. Den visar

bland annat att anställda vid företag i Österbotten anser sig behärska båda de inhemska språken bättre än anställda vid företag på andra orter i Finland anser sig göra. I huvudstadsregionen tycker man sig ofta stöta på problem på grund av svaga kunskaper i antingen finska eller svenska. En övervägande del av företagsledarna i Finland anser sig vara tvåspråkiga i praktiken trots att de officiellt är finskspråkiga. En tredjedel av företagsledarna i Finland anser att svenskan fortfarande är ett viktigt redskap i affärslivet.

Första projektkontrollern på Hanken Katarina Valkama är ekonom från Hanken i Vasa och tillträdde den nya tjänsten som projektkontroller på räkenskapsbyrån i mars i år.

Projektkontrollern har ett övergripande administrativt ansvar, där tyngdpunkten ligger på stöd och utveckling av ekonomiförvaltningen och administration av externt finansierad projektverksamhet.

– Jag jobbar mycket med att skapa både externa och interna kontakter och gör kontinuerlig uppföljning av projekt, berättar Katarina.

Forskningskonferens i höst Hanken står värd för the European Doctoral Programmes Association in Management and Business Administrations (EDAMBA) årskonferens 3-5 september2006. Konferensens tema är mycket aktuellt för handelshögskolorna, nämligen “Evaluation, accreditation and ranking of doctoral programmes”. I konferensen deltar förutom EDAMBA medlemsuniversitetens representanter även representanter

från the Association to Advance Collegiate Schools of Business (AACSB), European Foundation for Management Development (EFMD) och European University Association (EUA). Till EDAMBA har antagits ett 60-tal handelshögskolor. Medlemmar från Finland är Hanken och Helsingfors handelshögskola. Forskningsdirektör Maj-Britt Hedvall från Hanken är medlem av EDAMBAs styrelse.

Pristagaren Benjamin Maury (t.h.) tillsammans med Seppo Saario. Prissumman är tjugotusen euro.

Mindre könsskillnader Prisbelönt forskare i ledarskap Kvinnors och mäns värderingar har under senaste tid närmat sig varandra och detta gör att skillnaden mellan kvinnligt och manligt ledarskap har minskat, men inte försvunnit.

Bakom detta påstående finns Elisabeth Rehn som deltog i universitetens likabehandlings- och jämställdhetsdagar den 11-12 maj på Hanken och Helsingfors handelshögskola.

Hon delgav seminariedeltagarna sina erfarenheter av ledarskap i olika kulturer och

inom olika organisationer.

Elisabeth Rehn personliga reflektioner på temat kvinnligt ledarskap kombinerade presentation av aktuell forskning på området inom NASTA-projektet (Naisjohtajuuden tutkimus- ja koulutushanke).

Seminariet lockade ett 60tal deltagare från universiteten till Hanken och HSE. Bland deltagarna fanns både anställda med ansvar för jämställdhetsfrågor och studenter.

Finlands Ekonomförbund SEFE utdelade det första Seppo Saario-priset för bästa doktorsavhandling inom finansiell ekonomi till Benjamin Maury fredagen den 7 april 2006.

Avhandlingen har rubriken “Essays on the Costs and Benefits of Large Shareholders in Corporate Governance”. Syftet med priset är att synliggöra

det värdefulla i forskning som en förutsättning för universitetsundervisning och utbildning av hög kvalitet också ur småplacerarnas synvinkel.

Med priset vill SEFE föra fram samarbetet mellan forskning, utbildning och näringslivet och betydelsen av att utveckla detta.

Hankendag i Vasa i höst I Vasa ordnas Hankendag den 6 oktober. Idén är densamma som med Hankendagen i Helsingfors i fjol med gemensamma föreläsningar och valfria

vetenskapssmedjor som ska föra samman näringslivet med den akademiska forskningen.

Mer om Hankendagen hittar du på sidan 12.

Alumnnätverket populärt Hankens alumnnätverk har på drygt två månader lockat över 900 alumner och över 1100 kontakter har skapats.

Nätverket är ett pilotprojekt

denna vår och i höst lanseras ytterligare tjänster. Läs mer om nätverket på sidan 6 och surfa in på www.hankenalumni.fi.

DISPUTATIONER & ALUMNI Still going strong for Hanken Disputationer våren 2006 Finansiell ekonomi MBA Gang Ji disputerade vid Hanken i Helsingfors den 25 maj med avhandlingen “Corporate Governance in China”.

Opponent: Professor Jianhua Zgang, Department of Economics, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Kustos: professor Anders Löflund, Hanken.

Nationalekonomi EM Heidi Soininen disputerar vid Hanken i Helsingfors den 16 juni med doktorsavhand­ lingen”Empirical Essays on Labor Market Matching”.

Opponent: professor Monika Merz, University of Bonn.

Kustos: professor Rune Stenbacka, Hanken.

Webbplats för Hanken & IFL

NU HAR Hanken & IFLs webbplats öppnat, på adressen www.hankenifl.fi. Där finns kontaktinformation och uppgifter om vilka tjänster de erbjuder. Sidorna är på engelska.

Hanken & IFL Corporate Development är ett samarbete mellan Hanken och fortbildningsenheten IHF vid Handelshögskolan i Stockholm. Båda är experter på att tillämpa innovativa inlärningsmetoder och använder nya forskningsrön i utbildningen.n

Mikael Still iVasa är ny Hanken­ ambassadör. Han har bland annat hunnit vara med vid en betygsutdelning i Vasa.

– Det är en ceremoniell upp­ gift att som Hankenambassadör närvara vid betygsutdelningen och välkomna de nyutexaminerade hankeiterna till arbetslivet och tiden efter studierna, säger Still som är placeringsdirektör vid Oy Wedeco Management Ab. En av de viktigaste uppgifterna för ambassadörerna är att fungera som en länk mellan högskolan och näringslivet.

– Det är en god idé att vara med om att skapa den här länken, säger Still som också tidigare hållit en sporadisk kontakt till sin gamla högskola.

Jag har minst en gång om året hållit en gästföreläsning på Hanken. Dessutom är jag mentor för en Hankenstudent. När jag talar om gästföreläsningar och mentorskap är detta riktat mot högskolan. Som ambassadör har jag en annan uppgift då jag också är ambassadör för Hanken mot resten av samhället, i synnerhet då mot näringslivet.

Till ambassadörernas uppgifter hör förutom att inspirera, stimulera och vägleda studenterna också att föra en dialog med högskolan och lärarkåren.

Still betonar att det är viktigt att de båda världarna håller en god kontakt.

– Det är viktigt att vetenskapen är relevant och att näringslivet får tillgång till, och frågar efter, den nya kunskapen som skapas i högskolan. Det är lätt för oss ute i näringslivet att tänka att vi redan vet allt, men båda

har något att ge varandra.

Ambassadörsverksamheten, liksom alumnverksamheten och Hankendagarna, ser Still som olika delar i ett nätverksbygge som skapats för att stöda Hanken, högskolans lärare, studenter och även för dem som tagit sin examen.

– På det här sättet väver man ihop ett tätare nätverk av Hankeiter och ser till att vi har rottrådarna till Hanken kvar.n Stig Björkas

Ny man leder alumnrådet Sixten Nyman, vd för KPMG, blir ordförande för Hankens alumnråd. I augusti tar han över klubban efter Philp Aminoff, styrelseordförande för Electrosonic. Aminoff har svingat klubban sedan alumnrådet grundades för tre år sedan.

I vågen efter höstens Hankendagssuccé har alumnerna fått ett eget elektroniskt nätverk. Under några månader har nätverket samlat över 800 medlemmar och fortsätter att växa. Det här är goda nyheter för Sixten Nyman.

Än vill han inte avslöja några konkreta planer för hur han tänker leda alumnrådet och utnyttja nätverket, men betonar vikten av att hålla nätverket aktivt.

– Det är klart att fenomenet är intressant så länge det är nytt, det gäller att upprätthålla intresset också när nyhetens behag är över. Alumnerna ska också känna att de får ut något av högskolan, poängterar Nyman. Det kan vara föreläsningar, alumnkvällar eller en Hankendag – det viktiga är att det hela tiden händer något.

Nyman arbetar som CGRrevisor på KPMG och ansvarar

för ett flertal storbolag. Han är även vd och styrelsemedlem sedan 2003.n

LEDAREN Nyttiga nätverk?

Svenska handelshögskolan PB 479, 00101 Helsingfors Telefon: 09-431 331 Telefax: 09-431 33 404 Svenska handelshögskolan PB 287, 65101 Vasa Telefon: 06-3533 700 Telefax: 06-3533 703 Chefredaktör: Henrika Franck-Möller Ansvarig utgivare: Marianne Stenius Redaktionssekreterare: Peter Nordling Redaktionsråd: Wilhelm Barner-Rasmussen Henrika Franck-Möller Margareta Granholm Kenneth Högholm Kirsti Lindberg-Repo Fredrik Nars Peter Nordling Towa Sundström Redaktion och ombrytning: Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo Telefon: 09-888 60 17 Telefax: 09-888 60 19 e-post: redaktionen@nordinfo.fi Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab, Barbro Blomster Telefon: 09-888 60 18, 040 7277 111 Adressförändringar: Kristina Andersson Telefon: 09-431 331 e-post: kristina.andersson@hanken.fi Upplaga: 7 500 ex Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Pärmfoto: Matias Uusikylä

När min man och jag reste omkring i Sydamerika för ett antal år sedan träffade vi en australisk flicka, Joanna, som vi kom att färdas med i några dagar.

Det visade sig snart att hon kände den familj som min syster hade tillbringat ett år hos när hon var utbyteselev i Sydney. Det kändes naturligtvis som ett fantastiskt osannolikt möte.

Sedermera har jag lärt mig att topologer och andra nätverksmatematiker har visat att detta inte alls är så osannolikt. Du har kanske hört talas om teorin ”6 degrees of separation” som hävdar att alla människor i världen är kopplade till varandra med bara sex steg. Vem du än möter i världen så tillhör du samma nätverk av bekanta och deras bakanta, där sex steg av ”...känner den som känner den...” skulle räcka för att identifiera en gemensam bekant, vän eller släkting. Man lär sig ganska fort att stegen i Finland ofta är bara två och i Svenskfinland bara ett enda. Det sociala Få kalkylerar nyttan av det nätverket är ett matematiskt faktum.

Jag tror att de flesta av oss bygger upp våra sociala sociala nätverk utan baktankar eller någon nätverket. utvecklad teleologi, och bara handlar socialt utgående från vårt behov och vår vilja att lära känna människor och att vara delaktiga i det gemensamma livet. Få kalkyrerar nyttan av det sociala nätverket. Men ändå är det självklart att nätverk är nyttiga, och det kunde vara

intressant att utveckla den intuitionen något. Vilken nytta skapar nätverk, och hur kan den i så fall mätas? Vem gagnas, och på vems bekostnad? På sidan 9 besvarar Hankenprofessorn Sören Kock några av dessa frågor. Du kan också läsa om olika sorters nätverk och om forskningen i nätverk. Företag, som idag alltmer specialiserar sig på sina kärnkunskaper, blir mer och mer beroende av sina nätverk och satsar mycket på att förädla dem.

Internet, som kanske är världens mest kända nätverk, är också ett bra redskap för att upprätthålla sociala nätverk. Hankens alumnnätverk, som lanserades i mars i år, visar att många Hankenalumner tror på nätverk för nytta och nöje. Inströmningen har varit rekordsnabb – över 900 registrerade och över 1 100 kontakter på knappt tre månader. Av liknande nätverk som har lanserats i över 20 universitet i Norden, varav fem i Finland, har inget nått samma antal så fort. Som alumn kan du logga in på www.hankenalumni.fi och se vilka kontakter du kan skapa!

Jag vet inte om jag hade någon nytta av att hitta en gemensam bekants bekant med Joanna i Sydamerika, men jag blev glad och varm inombords. Räknas det?

”

”

Henrika Franck-Möller Marknadsförings- och kommunikationschef

NÄTVERK

Mira bygger nätverk för dig Det skall vara lätt att hålla kontakten med studiekamraterna efter examensfesten – var i världen man än hamnar.

Med den principen skapade Mira Network det system för alumnverksamheten som forna hankeiter nu kan koppla upp sig på.

Kopplas ihop i sex led Inspirationen till det som skulle bli Mira kom från den amerikanska nätverkssajten sixdegrees.com.

– När jag var utbytesstudent

i Barcelona pluggade jag med folk från hela världen. Det var fantastiskt kul, men jag kände att jag skulle tappa kontakten med alla när vi åkt hem. Då fick jag höra talas om sixdegrees. com. Deras koncept var ”känner jag någon som känner någon som bor i New York?”.

Teorin är att vem som helst i världen kan kopplas ihop med någon annan i sex led.

Bra idé, tyckte Johan Wennström. Magnus Bratt, pro-

Tammerforsalumnen Minttu Paakkulainen rekryterades av vice vdn Johan Wennström för att sälja in Mira Networks system på den finländska marknaden.

Angelica nappade bums Hankenalumnen Angelica Heldt i Lissabon är en av dem som genast blev intresserad av Alumnnätverket och dess möjligheter. Angelica utexaminerades1996 med internationell marknadsföring som huvudämne, och har jobbat utomlands sedan dess.

Hon har bott i såväl London som Singapore och är sedan ett år tillbaka bosatt i Portugal där hon arbetar som projektchef för PharmaPortugal och de femton företag som ingår

grammeringskunnig studiekamrat på Handelshögskolan i Stockholm, höll med: – Och han insåg att det här var något som universitet och högskolor skulle ha nytta av.

Det första nätverket för en institution på Handelshögskolan togs i bruk våren 1998.

Efter det grundade Bratt och Wennström Mira Network med minimalt kapital. Det första halvåret studerade de parallellt med företagandet

Torbjörn Zadig

I Miras lokaler på Kungsgatan i Stockholm finns en tavla som visar hur de anställda kände varandra innan de kom till företaget. Diagrammet är ett konkret bevis på hur viktiga personliga kontakter är i karriären och samtidigt ett bra exempel på Miras affärsidé.

Knappt två månader efter att Hanken tog i bruk Miras alumnnätverk hade drygt 850 tidigare studerande i 18 länder registrerat sig. Koordinatorn Towa Sundström är nöjd: – Jag hade inte väntat mig att det skulle gå så snabbt. Vi skickade mail till e-postadresser i den gamla databasen, men en stor del av dem som nu registrerat sig har hört om nätverket av andra alumner.

Den effekten känner Mira Networks vice vd Johan Wennström igen.

– När vi lanserade nätverket i Norges Handelshögskola i Bergen började vi med tio hand-

plockade testare, vi kallar dem superanvändare. De tipsade sina bekanta, och på ett dygn hade mer än 200 personer anmält sig. Efter en vecka hade 500 registrerat sig tack vare mun till munmetoden.

i företagets nätverk. Till hennes jobb hör bland annat att planera road shower, utställningar och marknadsföringsmaterial. Angelica efterlyser ett slags Hanken Alumni Expatriate Network.

Bra för utlandskommenderade – Massor av hankeiter bor utomlands och jag tycker att alumnnätverket kunde ha kontaktuppgifter till sådana expatriater som är villiga att

hjälpa andra alumner. Själv blir jag gärna kontaktperson i Portugal, säger Angelica, och efterlyser andra alumner som vill vara med.

Hon tycker att utlandskontakter via Alumnnätverket kunde användas både om man reser i jobbet och privat. Speciellt för den som ska flytta till ett nytt, okänt land skulle ett expatriat-nätverk vara nyttigt.

– Alla känner väl till London eller New York, och där har många hankeiter redan naturliga nätverk, men om man åker till något mera okänt ställe kunde det vara både nyttigt och trevligt att ha någon att kontakta och be om tips om kultur eller nöjen.n ÅN

och hade inget behov av att lyfta lön.

– Konceptet från dag ett var att jag som alumn kan tala om för systemet vilka gamla studiekamrater jag vill fortsätta ha kontakt med, och sedan får de godkänna mig.

När någon av dem ändrar sina uppgifter får jag ett mail om att Lisa har bytt jobb eller att Kalle har flyttat. Och poängen är att jag får veta det när det händer, inte något år senare när jag själv letar efter Lisas telefonnummer.

Det här är fortfarande grunden i nätverket. Den stora skillnaden är att Mira numera har ett helt kundvårdssystem (CRM) i bakgrunden.

– Och vi har blivit bättre på att se vilket stöd som behövs när våra kunder har utvecklat sin alumnverksamhet.

Rekommenderar pilotprojekt Priset beror på funktionalitet, om nätverket skall integreras med andra system, och vilket stöd Mira ställer upp med. Det kan röra sig om allt mellan 10 000 och 100 000 euro.

– Vi levererar aldrig bara ett system. Vi hjälper kunden med lansering och workshops för nyckelpersoner. Och vi gör en enkät till alumnerna, både för att samla in idéer och för att få dem involverade, säger Johan Wennström.

Det tar i regel mellan två och fyra månader att starta upp verksamheten. Om kunderna

inte jobbat med alumnverksamhet tidigare rekommenderar han ett pilotprojekt med kort startsträcka.

– Risken finns att man annars gör en väldigt detaljerad förstudie som kan gå ut på exakt hur alumnnätverket skall fungera de första tio åren. Det kan dra ut på tiden mycket och då kan eldsjälen, som tog initiativet, ha tappat lusten. Ett pilotprojekt blir en katalysator som ger positiv energi via feedbacken.

Ryktet går Minttu Paakkulainen, tidigare alumnkoordinator vid Tammerfors universitet, blev rekryterad till Mira Network 2004 när bolaget behövde en säljare med goda kontakter till finländska högskolor. Användarnas erfarenheter underlättar hennes arbete: – Kretsarna är små. Alla känner alla och träffas på konferenser där de berättar om sina goda erfarenheter. Vi är gärna med i processen när kunden funderar på hur systemet skall utformas och vilken nytta de vill ha av det.

Systemets användarvänlighet har uppmärksammats av branschgurun Jakob Nielsen.

I hans tävling om bäst designade intranät 2002 kom Mira på andra plats. Bara stormarknadskedjan Wal-Mart, som samma år toppade tidningen Fortunes 500-lista med en omsättning på 218 miljarder dollar, fick högre betyg. Så-

Mira Network Företag: Managing Interactive Relations Agency (MIRA) Network AB Grundat: 1998 av Magnus Bratt (vd) och Johan Wennström (vice vd och styrelseordförande).

Affärsidé: Alumnnätverk för universitet, högskolor och företag.

Kunder i Finland: Svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Tammerfors universitet och Uleåborgs universitet.

Omsättning: Cirka 7 mkr (ca 750 000 euro) 2005.

Webbsajt: www.mira.se

dana framgångar sporrar, men Johan Wennström konstaterar att även bakslag kan vara nyttiga för ett företag: – Vi deltog i en upphandling som slutade med att universitetets interna IT-avdelning vann. Det vi erbjöd då var att utveckla alumnverksamheten på konsultbasis. Lärdomen var att vi måste ha en egen produkt som ger oss tolkningsföreträde.

– Det är lättare för våra kun­ der att köpa in en produkt än att beställa ett skräddarsytt system. Annars måste kunden först ta fram en mycket detaljerad kravspecifikation – och det är både svårt och tidskrävande att ta fram bra kravspecifikationer Satsar på företag Hur ser framtiden ut?

– Vi tror mycket på alumnverksamhet för företag. Vi jobbar med (börsägarna) OMX som håller kontakt med sina tidigare anställda, och Telia­ Sonera som håller kontakt med sina praktikanter. Vi har själva ett nätverk för våra tidigare anställda. I vissa fall går de till kundsidan hos sina nya arbetsgivare och kan generera affärer.

Mira siktar också på att hitta nya kunder utanför Norden.

– I början hade vi ett krav på våra kunder; de skulle vara på taxiavstånd från vårt kontor, för vår utvecklingsmetodik för skräddarsydda system är väldigt iterativ. Men när vi utvecklade en produkt för alumnnätverk fick vi andra möjligheter. I dag kommer en tredjedel av vår omsättning från utlandet – framför allt Finland och Norge – och den andelen ökar varje år.

En internationell expansion kräver ett nytt sätt att arbeta.

– I dag bjuder vi till exempel in alla våra nordiska kunder två gånger per år på erfarenhetsutbyte. Det skulle kanske inte fungera med till exempel spanska kunder.n

Patrik Dahlblom

Nytt alumnnätverk på webben I mars lanserade Hanken ett nytt alumnnätverk på webben för att behålla kontakten med alumnerna. Nätverket har redan väckt stort intresse bland alumnerna.

– Sedan starten har över 900 alumner registrerat sig och det är vi jätteglada och stolta över. Våra alumner är väldigt aktiva jämfört med många större universitet som också använder sig av samma sorts nätverk, säger alumnkoordinator Towa Sundström.

Hanken alumnnätverk ska vara ett forum för dialog mellan alumner och Hanken. Just nu pågår ett pilotprojekt, men när nätverket småningom byggs ut får det många fler funktioner. Avsikten är att användarna ska ha nytta av alumnnätverket både professionellt och privat. Redan nu kan man söka upp andra medlemmar och läsa deras profiler och kontaktuppgifter.

Man kan välja vilka uppgifter som ska kunna ses av andra användare – I framtiden kommer användarna att ha möjlighet att bilda egna undergrupper, eller mininätverk, som kan ha en egen administrator, berättar Sundström.

Registrera dig i Hanken alumnnätverk på www. hankenalumni.fi.

Hanken och Arcada i gemensam struktu

Så här förklarar Henrik Wolff, rektor för Arcada, tankarna bakom det intentionsavtal som han och Hankens rektor Marianne Stenius undertecknade i slutet av februari. Enligt Wolff är avtalet av stor betydelse för att bryta isen för den fortsatta utvecklingen av samarbetet.

– På det här sättet kan vi förstärka våra respektive roller som internationella högskolor, säger han.

Wolff tillägger att både Hanken och Arcada är specialhögskolor. Det vill säga att de ger utbildning endast inom vissa områden, områden på vilka de är erkänt bra.

Så vill högskolorna ha det också i fortsättningen. Nu handlar det till stor del om att utveckla verksamheten för att undvika överlappande utbildningar.

Henrik Wolff påpekar att samarbetet inte innebär några nya förvaltningsorgan.

Vill öka produktiviteten En av grundorsakerna till att samarbetsavtalet ingicks var att parterna ville se vad de tillsammans kan göra för att öka produktiviteten när det gäller den svenskspråkiga högskoleutbildningen i Helsingfors. Henrik Wolff betonar att Helsingfors är landets mest svenska högskolestad med välfungerande rekrytering av studenter.

Både Marianne Stenius och Henrik Wolff är medlemmar i Rektorsdelegationen för högskoleutbildningen i Helsingfors (RHH) som arbetar för att utveckla den svenskspråkiga

Matias Uusikylä

Vår gemensamma vision är att samarbeta på de områden där det är relevant. Vi tror inte på en fusion mellan Hanken och Arcada – inte ens i framtiden. En fusion ger inget mervärde.

Henrik Wolff hoppas att samarbetet och arbetsfördelningen mellan Hanken och Arcada också leder till nya undervisningsmetoder.

högskoleutbildningen i Helsingforsregionen, både strukturellt och innehållsmässigt.

– Det här är vårt bidrag till strukturutvecklingen. Vi måste ta ställning till den strukturella utvecklingen och se vad vi

kan göra för att effektivera och höja kvaliteten på den svenskspråkiga utbildningen, säger Wolff.

Det första synliga resultatet av samarbetet är att Arcadatradenomer med företags-

Detta är Arcada Yrkeshögskolan Arcada inrättades 1996 och fick ordinarie yrkeshögskolestatus 1998.

Arcada förmedlar utbildning inom n kultur n samhällsvetenskap, företagsekonomi och administration n social-, hälso- och idrottsområdet n teknik och kommunikation n turism, kosthåll och ekonomi Utbildningen är fyraårig Arcada har 2 200 studerande.

I fjol utexaminerades ett 80-tal tradenomer.

ekonomi som huvudämne, i enlighet med Bolognafördraget, skall kunna avlägga en magisterexamen vid Hanken på två år. Eventuellt krävs i vissa fall någon form av til�läggstudier för att få studierätt vid Hanken.

Enligt Wolff är det här en förnuftig arbetsfördelning.

Arcada har tidigt deklarerat att högskolan i motsats till vissa andra yrkeshögskolor inte kommer att bygga upp egna sådana magisterprogram som skulle konkurrera med redan existerande.

– Tradenomerna (bachelor) ska också i fortsättningen i huvudsak söka sig ut på arbetsmarknaden. Men till exempel för dem, som inte är säkra på vad de vill ägna sig åt, är det värdefullt att kunna bygga på med en magisterexamen, säger Wolff.

Gemensamt språkcentrum För att stärka internationalise-

urutveckling ringen av de två högskolorna ska de utreda möjligheterna att grunda gemensamma enheter. Det sker först inom språkutbildningen, där ett gemensamt språkcentrum diskuterats.

Här går resonemanget ut på att samarbetet skulle frigöra resurser som kunde användas för att öka utbudet av undervisning.

– Språkundervisningen kunde expandera nästan hur mycket som helst ur Arcadas synvinkel. Vi har efterfrågan på kurser till exempel i italienska, spanska och mandarin, säger Wolff.

De frigjorda resurserna kun­ de också användas för att utveckla undervisningsmetoderna. Henrik Wolff ser redan för sig hur studenterna laddar ned språkkurser i sina iPodar och lyssnar till kurserna till exempel då de joggar. Han är inte heller främmande för att utsträcka samarbetet till att utveckla undervisningsmetoderna på liknande sätt i andra ämnen.

– Tekniken ger flera möjligheter och av allt att döma finns det en stor marknad för att studera med hjälp av den moderna tekniken.

Om och när språkcentret förverkligas är fortfarande ett frågetecken. De två högskolorna har inte ännu beslutat hur utredningen ska göras.

Därför räknar Henrik Wolff med att utredningsarbetet tar hela nästa år i anspråk.

Däremot bedömer han att de två högskolorna redan i år kan fatta beslut om och förverkliga målsättningen om korsrepresentation i styrelserna. Då får Hanken en plats i Arcadas styrelse och vice versa. Detta ska garantera kontinuiteten i samarbetet.n Peter Nordling

Sören Kock Skribenten är professor i företagsledning

Nätverkande är snårigt Forskningen inom det, som kan betecknas som nätverk, är spretig. Det finns många olika inriktningar, från formella till informella nätverk, från affärsnätverk till sociala nätverk, från ad hoc-nätverk till strategiska nätverk, från nationella till internationella nätverk, från vertikala till horisontella nätverk från samarbets- till konkurrensnätverk.

Listan kunde göras hur lång som helst. Nätverk i olika former är ett av de mest populära forskningsområdet inom företagsekonomin. Vi har redan erhållit en hel del viktig information men många frågor är ännu obesvarade.

Kan man till exempel bygga nätverk eller uppstår de av sig själva? Frågan om har många dimensioner, men inget entydigt svar. Utgående från ett resursperspektiv kan man säga att relationer uppstår när två eller flera företag väljer att kombinera sina resurser. Om detta val är en medveten strategi eller uppstår som en följd av att man ”råkar” komma i kontakt med varandra varierar säkert från fall till fall.

Vi går ett steg längre och tänker oss att ett företag bestämmer sig för att bygga sitt eget nätverk som det sedan styr strategiskt. Kan en sådan strategi fungera?

Möjligen om vi talar om ett litet nätverk och om det En välskött företag som bygger nätverket har en resurs som de

affärsrelation andra verkligen behöver. När nätverket växer och nya kan leda till en företag kommer in blir möjligheten att styra nätverket stark social svagare. Det strategiska nätverket har alltså en begränsad livslängd. relation.

Exempel på nätverk, som byggs för specifika ändamål, hittar vi inom de EU finansierade projekt som för ett antal år sedan var mycket populära. Via EU finansiering skulle dylika projekt genomföras. Resultatet blev alltför ofta att företagens intresse av att delta i projektet tog slut då den externa EU-finansieringen upphörde.

Byggandet av nätverk är inte lätt och det som saknades här var ofta ett starkt engagemang (eng. commitment) och en naturlig bas för verksamheten, dvs att man känner att genom att kombinera mina unika resurser med dina unika resurser så erhåller vi en konkurrensfördel.

En annan fråga av stor strategisk betydelse är om sociala relationer kan utnyttjas i affärsverksamheten? Frågan är i sig lätt att besvara eftersom vi har många exempel på att företag exempelvis penetrerat nya internationella marknader genom att använda sig av sociala kontakter. De sociala kontakterna har därigenom utgjort en möjlighet till att skapa affärsrelationer. Entreprenörer är ofta också bra på att omsätta sina sociala relationer i affärsrelationer. Riskfri är denna strategi inte, för hur ser framtiden ut för den sociala relationen om den affärsmässiga relationen inte fungerar. Ska man sälja sina vänner? Å andra sidan kan en välskött affärsrelation leda till en stark social relation som man har nytta av i andra sammanhang.

Nätverk och relationer har starkt kommit in i företagens dagliga verksamhet. Få är de företag som inte anser sig vara en del av ett nätverk. Den strategiskt viktiga fråga man måste ställa sig är om man har insett, och är villig att göra alla de investeringar som påståendet innebär och ge avkall på sin egen självständighet. Från mitt perspektiv som nätverksforskare är det många företag som påstår sig verka i nätverk, men som agerar utgående från helt andra premisser.

”

”

Wallstipendiater i tätt n Det var dubbelt jubileum när årets Anders Wall-stipendier delades ut. Stiftelserna, som sitter på pengarna, fyllde 25 och initiativtagaren, doktor Anders Wall, firade sin 75årsdag. Bland pristagarna fanns också i år en hankeit.

75 000-100 000 kronor. Stiftelsernas egna kapital uppgår idag till cirka 120 Mkr. Viktigt nätverk Den ekonomiska delen är viktig för stipendiaterna som kommer från Sverige, Finland och Baltikum. Men minst lika viktig är nätverket de blir delaktiga i, att bli en så kallad Wallumn. De framgångsrika, entreprenörinriktade ungdomarna håller kontakten och utbyter idéer, ger varandra tips, råd och kontakter. Det är ett betydelsefullt och oersättligt vänskapsband över gränserna. De träffas regelbundet för studiebesök och gör en gång om året en studieresa

tillsammans.

Bland dem som belönades i år finner vi 26-årige Ted Elman. Han fick ett stipendium på 75 000 kronor för unga forskare. Elman studerar till civilingenjör med ekonomisk inriktning på Kungliga tekniska högskolan och forskar parallellt vid Karolinska Institutet inom området fysiologi där han koncentrerar sig på mätning av proteinsyntes i human skelettmuskulatur.

För internationella studier delades tre stipendier ut. Robert Malton, 25, gör ett års praktik vid Svenska Handelskammaren i London och erhöll 130 000 kronor. Han studerar affärsjuridik på Göteborgs

Torbjörn Zadig

Den årliga stipendieutdelningen ägde rum i början av mars vid Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. Bland gästerna fanns, förutom årets stipendiater, prinsessan Christina, Fru Magnuson, och ett hundratal tidigare stipendiater, så kallade Wallumner. Årets pristagare fick dela på 1,5 miljoner kronor. Under de 25 åren har 30 miljoner delats

ut till mer än 230 stipendiater inom forskning, ung företagsverksamhet, landsbygdsutveckling, internationella studier och klassisk musik och kultur.

Det var i samband med Anders Walls 50-årsdag som stiftelsen grundades av framträdande personer inom svenskt närings- och kulturliv. De tog intiativet till en insamling för att främja sådana ändamål som ligger Anders Wall varmt om hjärtat. Avsikten var att särskilt stödja insatser gjorda av unga människor med entreprenörsanda och kreativt tänkande.

Stiftelserna delar varje år ut ett 10-tal stipendier om

Markus Myllymäki fick inte endast motta ett stipendium på 75 000 kronor av Anders Wall. Nu kan han också kalla sig Wallumn.

10

Universitet och driver ett eget musikföretag.

Vasahankens Markus Mylllymäki, 22, fick 75 000 kronor på förslag av sin högskola och tidigare stipendiater vid Hanken. Myllymäki, som studerar redovisning, var Finlands yngsta företagare då han 16 år gammal grundade internetföretaget eKauppa som producerar affärstjänster på nätet.

Han visar också stort samhällsengagemang som koordinator för projektet God Jul Vasa som ger 150 familjer som har det ekonomiskt dåligt ställt, ett rikligt julbord och julklappar till deras barn.

Dessutom ger han gratis konsultation till ungdomar med finansiella problem.

Andrius Minicius, 21-årig Rigabo, fick 75 000 kronor på förslag av Stockholm School of Economics i Riga. Han utgör ett utmärkt exempel på den nya företagargenerationen i Baltikum.

Han har, förutom framgångsrika resultat vid handelshögskolan, lyckats starta och driva ett snabbt växande företag tillsammans med sin bror.

Wood Empire Ltd tillverkar möbler i Litauen vid en egen fabrik som sysselsätter 200 personer. Möblerna säljs på den engelska marknaden.

Stipendiet för ung företagsamhet gick till Erik Fjellborg, endast 19 år gammal från Örebro. Han fick 75 000 kronor för att ha utvecklat ett avancerat schemasystem på webben i sitt företag CalNet. Han introducerade systemet, MacTime, för McDonaldskoncernen, där deltidsanställda kan boka upp sig för arbetspass. Därmed sparas tid och pengar för arbetsledningen.

Viktigt nätverk Anders Walls stipendier riktar sig alltså till unga entreprenö-

Anders Wall.

Enligt honom är sammanhållningen bland de finländska Wallumnerna mycket god.

Sedan 1989 har stiftelserna delat ut 20 stipendier i Finland.

Anders Wall ser Finland som mitt andra hem.

– Jag har haft mycket goda relationer till det finländska näringslivet. Därför samarbetar vi med Svenska handelshögskolan och väljer finländska kandidater.

Vad betyder entreprenörs­ anda för dig?

– Kreativitet, vilja att ge allt, skapa något nytt i livet utöver det vanliga, att man är beredd att göra misstag och är en god medborgare.

Hur blir man framgångsrik?

– Genom hårt arbete och genom att aldrig ge upp! Om man misslyckas är det bara att stå upp igen. Livet är fullt av nya möjligheter!n

Ung, kreativ och generös Redan som tonåring visade Markus Myllymäki sinne för affärer. Han var 15 år när han deltog i projektet Ung Företagsamhet. Efter året som UF-företagare grundade han ett riktigt företag – eKauppa Finland och blev vid 16 års ålder Finlands yngste företagare.

Vad är eKauppa Finland?

– Det är mitt företag som jag startade när jag var 16 år och som erbjuder finländska företag helhetslösningar inom internet, det vill säga webbsidor, databaser, webbhandel och så kallat content management (innehållshantering), berättar Markus Myllymäki.

Var hittar du driven?

– Det är friheten att kunna utveckla sig själv och sitt företag, samt att samla erfarenheter. Min målsättning är att skapa effektiva och lättanvända lösningar åt företag.

Vad är entreprenörsanda för dig?

– Att vara kreativ och göra sitt bästa.

Vad betyder stipendiet för dig?

– Förutom själva stipendiet är det väldigt betydelsefullt att bli en Wallumn och en

Torbjörn Zadig

nätverk

rer, ungdomar som gjort bra i från sig i sina studier och som bedöms ha en framtid som entreprenörer.

– Även om pengarna bidrar till fortsatt utveckling är det inte pengarna i sig som är det viktigaste utan nätverket, att bli en Wallumn. Vi träffas regelbundet och några gånger om året gör vi gemensamma studieresor. Vi har till exempel varit i Riga, London och på skånska landsbygden, berättar

del i det nätverk som Anders Walls stipendiater utgör. Jag skall använda pengarna till att studera ett halvt år i Tyskland så att jag kan vidareutveckla mina språkkunskaper.

Vad är God Jul Vasa?

– Det är ett projekt där vi hjälper familjer som har det ekonomiskt sämst ställt. Förra året delade vi ut presenter och matpaket på ca 12 kg till 150 familjer i nöd. Familjerna lämnar in en lista från sina barn om önskemål på leksaker.

De berättar också från vem julklappen skall vara – mamma eller pappa eller bägge. Vi har kontakt med matkedjor och varuhus som ger oss rabatter

på mat och leksaker. När allt är insamlat, kör vi ut paketen till familjerna.

Projektet koordineras av en ledningsgrupp bestående av 5 ungdomar. Markus Myllymäki ansvarar för kontakten till företag samt koordineringen av utkörningarna.

Dina framtidsmål?

– Jag vill arbeta inom företagsledning, gärna på ett internationellt plan.

Hur blir man framgångsrik?

– Följ din vision och jobba hårt. Håll vad du lovar.n

11

Konferencier: Åsa Norrie

Seminarieprogram Vasa 6.10.2006

www.hankendagen.fi

12.00

Registrering och lunch

12.00 12.30

Rundtur på Hanken

13.00

Öppning av Hankendagen Rektor Marianne Stenius, prorektor Sören Kock och verkställande direktör Sixten Nyman, KPMG

13.30

Hanken i näringslivet Verkställande direktör och koncernchef Karsten Slotte, Cloetta Fazer

14.10

Hankens servicepaket Marknadsförings- och kommunikationschef Nina Olin, Hanken, MBA-direktör Patrick Furu, Hanken och näringslivskoordinator Eva-Katarina Hellman, Hanken

14.30

Kaffepaus

15.00

Vetenskapssmedjor I – Hanken i näringslivet Riskhantering psykologi och praktik

Finns det plats för styrelser i Österbottniska företag?

Kreativ marknadsföring

Professor Kenneth Högholm, Hanken

EM Anette Söderqvist, Hanken

Företagare Inger Aaltonen, Boutique Bibi

ED Daniel Djupsjöbacka, Estlander & Rönnlund

EM Karolina Wägar, Hanken

Moderator: professor Peter Björk, Hanken

Styrelseordförande Kaj Rönnlund,

KWH-gruppen

Estlander & Rönnlund

Moderator: professor Sören Kock, Hanken

Överassistent Annika Ravald, Hanken

Styrelseordförande Henrik Höglund,

Moderator: professor Johan Knif, Hanken

16.00

Kaffepaus

16.15

Vetenskapssmedjor II – Hanken i näringslivet Corporate Governance i småföretag - en utmaning både för jurister och revisorer

Generationer av strategisk förnyelse Överassistent Jan Sten, Hanken

International Business Communication: Culture, Brand Building and International Markets

Professor Petri Mäntysaari, Hanken

Verkställande direktör, Björn Hartman,

Lektor Dino Cascarino, Hanken

CGR Benita Öling, Earnst & Young

Hartman Ab

Direktör för Brand Management och

Moderator: professor Tage Vest,

kommunikation, Catarina Fant, Vacon Oyj

Hanken

Moderator: lektor Tua Ericsson-Knif, Hanken

17.15

Avslutning av Hankendagen och cocktails

18.00

Middag med dans på Restaurang Central Arrangörerna förbehåller rätten till programändringar

12

Namnkunniga föreläsare Många kunniga och erfarna företagsledare och forskare talar på Hankendagen i Vasa i oktober. Här presenterar vi några av dem.

Hon skapar företagskontakter Den nya tjänsten som näringslivskoordinator på Hanken i Vasa innehas av EvaKatarina Hellman, 31. Eva är pedagogie magister från Åbo Akademi, och har tidigare jobbat med fortbildning. Hon inledde sitt arbete i början av april och är full av planer på hur man kan utveckla kontakterna mellan Hanken i Vasa och företagare i Österbotten.

– Jag ska spåra upp hankenalumner som jobbar på företag i regionen för att skapa ett nätverk som kan gynna båda parter. Tillsammans med institutionerna och prorektor planerar vi vad vi ska erbjuda företagen i framtiden och hur kontaktnätet konkret ska förverkligas. Jag sköter också det nybildade Näringslivsrådet som har medlemmar från Hanken och representanter från österbottniska företag, säger Eva Hellman.

Hon är också involverad i planeringen av den andra Hanken-dagen, och är extra nöjd med de vetenskapssmedjor som erbjuds under eftermiddagen.

– Jag hoppas att rubrikerna ska tilltala seminariedeltagarna, och tror att de har chans att lära sig mycket nytt av inledarna som ju representerar både näringslivet och Hanken.

Någon paneldebatt blir det inte i år, men vi är mycket glada över att ha Karsten Slotte från Cloetta Fazer som huvudtalare, berättar Eva Hellman. n ÅN

HUVUDTALARE är Karsten Slotte, vd och koncernchef på Cloetta Fazer AB. Han är diplomekonom från Hanken i Helsingfors och utexaminerades 1978. Sedan maj 2002 är Karsten Slotte vd och koncernchef för Cloetta Fazer AB. Tidigare har Karsten Slotte bland annat innehaft befattningen som t.f. handelsattaché vid Finlands generalkonsulat i Hamburg. Han har fungerat som exportrådgivare vid Finska Utrikeshandelsförbundet i Helsingfors och exportdirektör på Vasakvarn. Han har innehaft posten som vd för företagen Leipurien Tukku/LT Tukku, Vaasamills/Cultor och Fazer Konfektyr.

Till Slottes styrelseuppdrag hör bland annat Oy Onninen, Swedish Match AB, DLF (Dagligvaruleverantörernas Förbund) och Finsk-svenska Handelskammaren.

Henrik Höglund.

Annika Ravald.

Den som väljer att delta i vetenskapssmedjan om riskhantering – psykologi och praktik får lyssna till bland andra Kaj Rönnlund. Han är styrelseordförande för Estlander & Rönnlund och utexaminerades från Hanken 1987.

Sedan dess har han varit företagare inom finansbranschen. Kaj Rönnlund var en aktiv part när optionsmarknaderna i såväl Skandinavien som Schweiz och Tyskland startades i slutet av 1980-talet.

Numera är han styrelseordförande och ansvarig för affärsutvecklingen för Hedge Fund-förvaltaren Estlander & Rönnlund. Rönnlund är en ofta anlitad föreläsare på branschspecifika konferenser utomlands. Han anlitas även ofta som expert på Hedge Funds i utländska medier. Kaj Rönnlund är styrelseordförande i flera bolagsstyrelser och medlem i styrelsen för Harry Schaumans stiftelse.

I den tankesmedja som funderar på om det finns plats för styrelser i österbottniska företag deltar Henrik Höglund som inledare. Höglund är styrelseordförande för KWH-koncernen Ab. Han är diplomekonom från Handelshögskolan vid Åbo Akademi och utexaminerades 1974.

Höglund har arbetat inom KWH-koncernen sedan 1975, som vd (1975-1997) och därefter som styrelseordförande.

Henrik Höglund innehar sedan länge förtroendeuppdrag inom flera organisationers och företags styrelser och förvaltningsråd. Idag är han bland annat styrelseordförande för Oy C.J. Hartman Ab, Oy Hartman Invest Ab, Ab Ekeri Oy och Baltic Yachts Oy Ab Ltd. Annika Ravald är en av inledarna i tankesmedjan om kreativ marknadsföring. Hon utexaminerades från Hanken

Karsten Slotte.

i Vasa 1990 och har arbetat på Hanken sedan 1989. Idag är hon överassistent och examinator för kurserna Marknadsföringens grunder, Marknadsstrategi och Business Intelligence samt Proseminarium i marknadsföring.

Ravald skriver sin doktorsavhandling om värdebegreppet, mer specifikt dess natur och betydelse i marknadsföringen.

Studien analyserar hur värde uppkommer för kunden.

Till Annika Ravalds specialområden hör strategisk marknadsföring, värdebegrepp, marknadsföring i mikro- och småföretag samt kundrelationer. I forskningsmässigt hänseende ligger hennes styrka i att identifiera forskningsproblem och hitta lämpliga metoder för att lösa problemen. Ravald är också politiskt och samhälleligt aktiv i sin hemkommun och i Vasaregionen.n

Kaj Rönnlund.

13

Asien klår Europ – Ska du nå toppen så är det hårt jobb som gäller, inga genvägar fungerar. Att kombinera familj, privatliv och arbete jämlikt kan ni glömma. Istället gäller det att ha en förstående partner som är beredd att ta ansvaret för hem och barn.

Orden är Jorma Halonens och som vice vd och ställföreträdande koncernchef för Volvo Group sedan ett par år vet han vad han talar om.

Han har fyra barn, reser 200 dagar om året, talar sju språk och erkänner att han är ”work­ aholic”. Halonen föreläste på Hankens alumnseminarium i slutet av april.

Jorma Halonen var talare på alumnseminariet i april.

Seminariet var välbesökt och deltagarna fick lyssna till en inspirerande och kunnig talare.

14 Matias Uusikylä

Lång utlandskarriär Jorma Halonen utexaminerades från Hanken 1974 som diplomekonom med redovisning som huvudämne. Han har jobbat och bott utomlands i över 20 år, bland annat i Latinamerika som chef för Scanias lastbilstillverkning. När han tog över Scania i Sydamerika låg omsättningen ordentligt på minus, men efter två år gjorde företaget vinst. I den vevan rekryterades Halonen till konkurrenten Volvo.

För närvarande går resorna mest till Asien eftersom Volvo Group expanderar i Kina och Japan. Nyligen köpte man 13 procent av japanska Nissan diesel och Volvos fem fabriker i Kina kräver regelbundna besök.

Tillväxt hotar miljön Halonen tror på fortsatt tillväxt i Kina och påtalade landets fördelar gentemot till exempel Indien, där bara drygt hälften av befolkningen är läskunnig mot över 90 procent av kineserna.

Halonen underströk vikten av att ta de lokala förhållandena och aktörerna i beaktande

och listade 6 viktiga punkter: sociala förhållanden, ekonomisk tillväxt, politisk situation, lagstiftning, miljöaspekter och teknologisk utveckling.

Den största utmaningen för Kina idag är miljöaspekterna eftersom 70 procent av alla floder i Kina är förorenade.

Den ekonomiska utvecklingen i landet är hisnande men miljöskyddet släpar efter, trots att det finns teknologiska förutsättningar att rena vatten och hitta miljövänliga produktionslösningar.

Kruxet är att det kostar.

Redan nu finns det tillverkare som lämnar Kina för att det börjar bli för dyrt. Istället söker man sig till Vietnam där lönerna ligger kring 60 cent i timmen jämfört med 1-2 dollar i Kina. I Brasilien ligger timlönen kring 3 dollar medan europeiska fabriksarbetare tjänar 6-10 dollar.

Kinesisk byggboom Kina saknar infrastruktur i inlandet, men bygger i rasande takt – ifjol fanns det 35 000 km asfalterad väg, men redan om 4 år ska det finnas 70 000 km väg, säger Halonen och kallar Kina för världens största byggplats. Kinas president Hu Jintao kallar han för vd för världens största företag.

Just nu har kineserna kapacitet att producera nästan hur mycket som helst, de bygger fabriker och skyskrapor och utvecklar infrastruktur, men Kinas regering har en viss, befogad rädsla för att överproduktion ska sänka prisnivån. ”If you can’t beat them, join them”, säger Halonen apropå problemen med kopiering av produkter som förekommer allmänt i Kina. Också lastbilstillverkarna har problem med att kineserna plagierar deras komponenter, men med sämre material och sämre säkerhet.

Halonen anser att det är bättre

pa i tillväxt att samarbeta med kineserna och ha en viss kontroll på kopiorna eftersom kopieringen ändå inte går att stoppa.

Kina är intressant för storföretagen därför att där finns så mycket folk; och inte bara som konsumenter utan också som producenter. År 2020 kommer det att saknas 22 miljoner arbetstagare i EU, beräknar Halonen. Därför gör Volvo inga nyinvesteringar i Europa och USA utan allt nytt görs i tredje världen.

– Folk måste jobba längre, anser Halonen, och ni som är unga, skaffa många barn, råder han.

Goda språkkunskaper hjälper karriären Sen några år tillbaka är Jorma Halonen bosatt i Göteborg.

Som finländare i ett svenskt företag får han ofta frågan om skillnader mellan svenskt och finskt ledarskap. Själv anser han att skillnaden är ganska liten, men generellt pratar svenskarna för mycket medan finländarna besluter sig snabbare.

– Agera hellre snabbt. Felaktiga beslut går alltid att rätta till i efterskott, tipsar han.

Halonen talar sig varm för språkstudier: – Om du ska jobba utomlands, se till att lära dig språket – och använd det! Du får en mycket bättre kontakt till dina kollegor och en större förståelse för landets kultur, säger Halonen.

Själv pluggade Halonen spanska och portugisiska under sin tid i Brasilien. Nu håller han på att lära sig standardfraser på kinesiska och japanska.

– Det är inte lätt, suckar han, inte lätt alls. Men värt besväret.n Åsa Nyman

Anders Löflund Skribenten är professor i finansiell ekonomi

Aktieägarvärde i familjeföretag Ett färskt satsningsområde för forskningen på institutionen för finansiell ekonomi har varit familjeägda företags värdemaximering. Familjeföretagande har på Hanken studerats ur många olika synvinklar och inom finansiell ekonomi ligger aktieägarvärde i fokus: är familjeägda företag högre värderade på kapitalmarknaden än jämförbara företag med en annorlunda ägarstruktur? Och om så, varför?

Ifall kapitalmarknaden anser att familjekontrollerade företag lyckas planera och verkställa investeringar och deras finansiering på ett effektivare sätt än övriga företag borde en högre börsvärdering uppstå för bolagets aktier. Med andra ord handlar det om huruvida familjeföretag lyckas skapa och upprätthålla högklassig corporate governance.

Fördelarna med familjeägande inkluderar aktiv kontroll av beslutsfattandet samt långsiktig planeringshorisont. De eventuella problemen är också välkända: hur garantera att successionen av ättlingar har tillräcklig Familjeägandet motivation, företagsekonomisk begåvning samt erfarenhet att leda företaget framgångsrikt? Hur ser man är en effektiv till att beslutsfattande delegeras i tillräcklig omfattning styrmekanism. och att tidigare makthavarna inte håller fast vid makten alltför länge? Ifall företaget är börslistat gäller det att även värna om aktiens likviditet och minoritetsägarnas intressen. Uppfattar minoritetsägarna att de fattade strategiska besluten ligger också i deras intressen? Ifall misstro mot den kontrollerande familjens beslutsfattande kan minoritetsägarna hyser en rabatt i börsvärderingen uppstå, det vill säga att bolagets kapitalkostnad förblir onödigt hög.

Forskning inom familjeföretagens corporate governance är ett lovande område där vi fortfarande på internationell nivå vet relativt lite om blockägarstrukturers slutliga inverkan på bolagets värde utanför USA. Omfattande databaser med ägarregister samt finansiell grundinformation möjliggör idag breda internationella studier. Nyligen prisbelönade ekonomie doktor Benjamin Maurys forskning på området med ett rätt omfattande datamaterial med 1 452 bolag från 13 västeuropeiska länder har redan visat att fortsatt familjeägande förknippas med ett börsvärdespremium samt högre redovisad lönsamhet.

Detta stöder tanken om att familjeägandet är en effektiv styrmekanism, det vill säga att fördelarna med denna typs blockägande kan överväga nackdelarna. Institutionens forskning satsar nu vidare på detta område och utreder bland annat den klassiska företagsdiversifieringsrabatten (mångbranschföretag är lägre värderade än en motsvarande bunt singelbranschföretag) i familjekontrollerade bolag. Färsk forskning på området (åter närmast från USA men också vissa utvecklingsekonomier) har gett vid handen att hela diversifieringsrabatten kanske varit en illusion. Vi har även samlat in ett stort ägar- och finansiellt datamaterial från nio asiatiska länder förutom det europeiska materialet vilket ger intressanta möjligheter till att forska i familjeägandets inverkan på diversifieringsrabatten.

”

”

15

FORSKNING

Han vill förstå vardagen Detta är utgångspunkten för Oskar Korkmans doktorsavhandling i marknadsföring.

Avhandlingen granskades på Hanken i februari. Korkman har utvecklat en ny metod för att undersöka och gestalta marknaden.

– Via mitt arbete som konsult i kundorientering och affärsutveckling insåg jag att de verktyg som behövs för att kartlägga kundernas behov i vardagen inte fanns i företagen, säger Korkman.

Vardagen är framtiden I slutet av 1990-talet talade alla om experience economy, alla jagade upplevelser och adrenalinkickar. Nu talar man mera om vardagsekonomi, att det egentligen är i vardagen som potentialen finns.

– I framtiden finns den största potentialen i det universella, det vanliga: om ett företag kan vara med om att göra vardagen meningsfull genom att delta i något beteende, som kunden upprepar varje dag, är det självklart en oerhört stor marknadspotential. Därför har jag fört in ett bredare sociologiskt perspektiv i tjänstemarknadsföringen istället för det traditionella individcentrerade psykologiska perspektivet.

Korkman tar gående som exempel; om man ser detta, att gå, som en mycket vardaglig handling, kan man hitta nya möjligheter för hobbyverksamhet, skodon, eller varför inte stadsplanering som tar betraktaren i beaktande på ett bättre sätt och kan göra vardagen bekvämare för kunden.

Korkman valde att utföra sin

16

Patrik Lindström

Finska företag tycks inte förstå människornas vardag.

Det leder till att företagen går miste om nya marknader, och till att utvecklingen av produkter och tjänster inte motsvarar kundernas verkliga behov.

Oskar Korkman har undersökt hur folk beter sig på ett kryssningsfartyg. Enligt honom förstår sig finländska företag inte på mänskornas vardag, något som hämmar affärerna.

studie av vardagen ombord på ett passagerarfartyg, trots att man kunde tänka sig att folk flyr vardagen när de åker på en kryssning. Han hävdar ändå att det är en slags vardag också på båten, att en kryssning egentligen är en rutin för finländare – de flesta av oss har varit på en kryssning.

– Jag är inte intresserad av kunderna i sig utan av kontexter och sammanhang; hur beter man sig i olika sammanhang, och hur skapas olika kontexter.

Passagerarfartyget är en kontext som är öppen men ändå kontrollerad, i motsats till ett shoppingcenter eller en gata i en stad.

Barnfamiljer forskningsobjekt Den metod, som Oskar Korkman har utarbetat, är en kombination av etnografi, antropologi och sociologi. Han gjorde bland annat deltagande observationer där han följde med tre olika familjer på kryssning och dokumenterade deras förehavanden.

– Som forskare måste du förstå kontexten, materiell och social, hos de människor som deltar i undersökningen, därför valde jag familjer ur

min egen bekantskapskrets att agera forskningsobjekt.

Korkman konstaterade å ena sidan att det är ganska lite en familj kan göra tillsammans på ett kryssningsfartyg, eftersom aktiviteterna är klart uppdelade och inriktade på antingen barn eller vuxna. Å andra sidan är gränserna suddigare ombord på ett passagerarfartyg, barn släpps lättare in på områden som egentligen är till bara för vuxna.

– Höjdpunkten för en elvaårig flicka, på kryssning med sin familj, var att få gå till baren på tu man hand med sin pappa för att ta en ”drink”, berättar Korkman. Det var det hon mindes bäst av sin resa.

En sak som de flesta barnfamiljer gör tillsammans är att upptäcka båten den första dagen av en kryssning, medan de den andra dagen delar på sig och gör olika saker. Måltiderna intas oftast tillsammans.

– Det kan verka som obetydliga detaljer, men hjälper företagen att utveckla sin service åt rätt håll.

Praktisk nytta De metoder som utarbetats i avhandlingen har redan om-

satts i praktiken bland annat i produktutvecklingsprojekt och utveckling av butikskoncept. Finska och globala företag deltar i projekt där man försöker förstå kunderna utgående från Korkmans metod och funderar på hur de kunde utveckla sina tjänster och produkter för att förbättra de olika praktikerna.

–Tidigare valde man kundsegment, men på grund av dagens postmodernistiska tänkande fragmenteras identiteterna hos människor och därför är det omöjligt att förstå en människa på en generell nivå. I min metod segmenterar man inte kunder utan praktiker; olika sätt att bete sig. Till exempel en stoltillverkare kanske inte gör stolar för en speciell grupp av människor utan för sittande praktiker, olika sätt att sitta.

Enligt Korkman är fokuseringen på aktivitet istället för kundsegment en klar tendens inom marknadsföringen just nu.

– Jag använder min forskning varje dag i kundkontakterna, min metod är mitt arbetsredskap, säger Oskar Korkman.n Åsa Nyman

PÅ JOBB

Det här gjorde vi...

Martina Franck-Chappert, 30, ringer en solig eftermiddag.

Hon jobbar i Paris i Frankrike sedan fem år tillbaka.

– Jag har alltid jobbat i små nordiska oaser här i Paris, be­ rättar hon, först på ambassaden, sedan på M-real och nu på SEB. Martina Franck-Chappert slutförde sina studier i marknadsföring i januari 2002. Efter en kort praktik på den finska ambassaden i Paris fick hon anställning på M-Reals marknadsförings- och kommunikationsavdelning. Efter två givande år på M-real fick hon möjligheten att börja jobba för SEB Merchant Banking som Account Manager.

– Du har rätt att det var ett ganska stort hopp. Men jag hade jobbat på bank under studietiden och talade finska, svenska, franska och engelska, språk som är nyttiga i detta jobb. De ville ha mera finska företagskunder och jobbet verkade intressant och utmanande, så jag bestämde mig för att ta det.

De flesta av kunderna är storbolag med omsättningar som varierar mellan 10 miljoner och flera miljarder euro.

Martina Franck-Chappert ansvarar för kontakterna till finska, svenska, norska och tyska företagskunder.

– Jag hjälper dem att se över sina betalningsflöden och sin

likviditetsstyrning, så att de sköts så effektivt som möjligt.

Det handlar egentligen om att in- och utbetalningarna skall strömma snabbt och säkert.

Dessutom skall kontrollen över likviditetsflödet vara god och företagets överloppsmedel får inte stå räntelösa.

Trots att kontoret i Frankrike endast har 25 anställda, är SEB den enda nordiska banken med fulla bankrättigheter.

Konkurrensen med de tre stora franska bankerna är tidvis tuff, men under den senaste månaden har SEB dragit det längre strået.

– Vi vann en anbudstävling om en stor fransk grupp, det var en av de största utmaningarna!

Den gångna månaden har annars också varit speciell.

Förutom att SEB har firat 150års jubileum, har även Pariskontoret haft orsak att fira, 15-års fest.

– Eftersom jag tidigare jobbat med marknadsföring deltog jag i arrangemangen av festen.

Det var tungt men roligt.

Så den gångna månaden har varit bra? frågar jag till slut. Och då berättar Martina FranckChappert att hon samma dag som vi talas vid varit på en ultraljudsundersökning.

– Jag är gravid i femte månaden, och allt har gått jättebra, säger hon lyckligt.n LR

HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Martina Franck-Chappert och Mathias Järnström.

När Mathias Järnström, 34, säger att han ”halkade” in i kommunikationsbranschen är det svårt att tro honom. Han är grundare och vd för Miltton, ett företag med 14 anställda som satsar på kreativ PR. Och han verkar stortrivas.

– Vi vill utmana den finska PRbyråbranschen. Vi gör PR, men på ett kreativt sätt och utan att dra en skarp linje mellan reklam och PR. Dessutom satsar vi på att agera på ett nordiskt plan, vilket är ovanligt i Finland.

Mathias Järnström inledde sina marknadsföringsstudier på Hanken 1992. Efter fyra år fick han jobb på Diagraf men hoppade av efter några år för att starta Spokesmans nymediebyrå. År 2001 var tiden mogen både för slutarbete vid Hanken och något helt nytt.

– Då bestämde jag mig för att starta eget. Jag har aldrig upplevt PR som mitt kall, men det är en jätteintressant bransch, eftersom den är så underutvecklad i Finland. I Sverige har man kommit mycket längre.

Järnström har en givande månad bakom sig. Träffar med nordiska samarbetspartners, både befintliga och potentiella, har varvats med slutförandet av tunga årsredovisningsprojekt samt aktiv nyrekrytering.

– Det finns utrymme att anställa ytterligare fyra till fem konsulter före årsskiftet, berättar Järnström. Dessutom har en av hans nuvarande konsulter fått ett annat jobb.

– Vi är inne i en stark tillväxt-

fas, runt 50 procent om året. Vi kunde till och med växa snabbare, om vi hittade rätt personer till konsultuppdragen. Det var tråkigt, med tanke på vår arbetssituation, att en av våra konsulter fick ett utmanande och bra jobb på företagssidan.

Det gläder mig ändå att våra konsulter är eftertraktade.

För årsredovisningarnas del återstår att träffas med uppdragsgivarna och gå igenom utförandet.

– Det är faktiskt möjligt att utöva nytänkande till och med på traditionella produkter såsom årsredovisningar, säger han och visar upp en bild på en av Sampos årsrapporter. På pärmen gapar en gäspande kille.

– Han ska visualisera ett strålande resultat på ett underhållande sätt, förklarar Järnström.

Särskilt positiva nyheter har varit att kundförhållandena blivit mera stadigvarande.

– Tidigare jobbade vi mera på projektbas, förklarar Järnström. Under den senaste månaden har en kund krävt att vi sluter ett tvåårigt avtal. Det är nytt men jätteskönt för oss.

Veckan före intervjun har Järnström tillsammans med sina tre syskon och föräldrar firat mammans 60-års födelsedag i Barcelona.

– Stugan fick för en gångs skull vänta efter att vi lyckades locka dem med till Barcelona över ett förlängt veckoslut. Det krävdes ett antal långa diskussioner, men de lät sig övertalas, och det var skoj! n LR

17

BÖCKER & BUSINESS Professorn rekommenderar Patrick Furu professor i företagsekonomi och organisation

Övertygande bevis Boken ger övertygande bevis på att organisationer fungerar effektivare ju färre steg det är mellan individerna i organisationen. Med andra ord skall det finnas formella eller informella länkar mellan organisationsmedlemmarna.

Med dessa argument påvisar Watts hur centralisering med nödvändighet leder till problem i kommunikationen.

Watts har en intressant bak­ grund. Han är australier som flyttade till USA för att skriva sin doktorsavhandling i ämnet matematik. Numera är han professor i sociologi, då han under doktorandstudierna blev ytterst intresserad av so-

18

ciala nätverk. Han märkte att nätverk kan och skall studeras med hjälp av matematiska modeller för att man ska få ny kunskap om dem. Efter att ha studerat nätverk från ett imponerande antal olika discipliner och perspektiv har Watts integrerat sina upptäckter i detta verk. Boken är inte alltid så lätt att läsa, men den kan läsas selektivt. Jag läste först de kapitel som verkade mest intressanta, och det fungerade väl.

Roligt om strategier Efter att ha varit både involverad i strategiprocesser och ha undervisat i ämnet upplevde jag Strategy Bites Back uppfriskande och rolig. Den kanadensiske professorn Henry Mintzberg samt medförfattarna Bruce Ahlstrand och Joseph Lampel har skrivit något som verkar mera som en aforismbok, en tankeväckare, än en traditionell bok om strategi.

Mintzberg, som i övrigt starkt kritiserat den konventionella modellen att utbilda företagsledare i MBA-program, motsätter sig idén om att bra strategier är resultat av noggrann planering. Gång på gång blev jag road av beskrivningar där företags framgång realiserades efter en rad oplanerade och oförutsedda händelser.

Dylika exempel varvade med citat och historier gör boken underhållande. Jag brukar slå upp boken slumpmässigt och börja läsa. Och det fungerar.

Strategy Bites Back håller sig naturligtvis inte bara till att kritisera. Författarna förespråkar en strategisyn där de, som är i direkt kontakt med kunderna och de kritiska processerna, bidrar mest till utformning av strategin. På så vis förblir strategin inte en administra-

Matias Uusikylä

HAR DU NÅGONGÅNG undrat över hur det kommer sig att alla i något skede börjar applådera i takt efter en lyckad konsert? Finns det någon som har bestämt takten?

I boken Six Degrees: The Science of a Connected Age ger Duncan J. Watts en fascinerande förklaring till bland annat det fenomenet. Boken beskriver och förklarar nätverk och hur man med hjälp av tämligen enkla nätverksmodeller kan förklara allt från kollapsen av elnätverket i USA sommaren 1996 till distributionen av styrelsemedlemmar i Fortune 1000-företag till innovationsoch produktionssystemet på Toyotas biltillverkning.

Titeln ”sex grader” syftar på det populära konstaterandet att varje människa i världen är kopplad till vilken som helst annan människa genom högst sex steg. Med andra ord är avståndet mellan mig och president George W. Bush inte mer än fem personer.

Problemet – eller lyckan – är dock att varken jag eller president Bush vet exakt vilka dessa fem personer är.

tiv exercis, utan relaterad till företagets verklighet.

Gratisbok om innovationer Eric von Hippel är professor vid MIT och har ägnat sitt liv åt att studera produktinnovationer. Han har medverkat i flera globala företags forsknings- och utvecklingsprocesser, vilket innebär att han har erfarenhet och perspektiv.

Democratizing Innovation behandlar den mänskliga sidan av innovationer och hävdar att de bästa innovationerna brukar komma från slutanvändarna.

Slutanvändarna, det vill säga de som faktiskt använder produkten i sin verksamhet, har ofta det största intresset att förbättra produkten och dess egenskaper. Von Hippel påstår att företagen saknar metoder för att ta tillvara

innovationskraften hos användarna. Han beskriver hur produktutvecklingsenheterna ofta missförstår, gör fel antaganden, eller ”vet bättre” vad kunden behöver.

En märkvärdig aspekt av Democratizing Innovation är att boken, förutom att den kan köpas i bokhandeln, kan laddas ner gratis på webben.

Som tillägg kan man titta på ett antal videosnuttar om innovationsprocesser på von Hippels hemsida (http://web. mit.edu/evhippel/www).

Ett gemensamt tema för alla dessa tre böcker är att världen sällan väljer att följa våra planer. Vi vill gärna designa, styra och leda organisationer, strategier och innovationer, men enligt författarna ska man i stället försöka skapa förutsättningar för innovationer eller nya sätt att organisera.n

Duncan J. Watts: Six Degrees:The Science of a Connected Age. Random House, London 2004.

Henry Mintzberg, Bruce Ahlstrand & Joseph Lampel: Strategy Bites Back. FT Prentice Hall, London 2005.

Eric von Hippel: Democratizing Innovation. MIT Press, Cambridge MA 2005.

Hard work is the key if you want to reach the top, no short cuts will take you there.

This is how Jorma Halonen, Executive Vice President and Deputy CEO of Volvo Group, opened the alumni seminar he gave at Hanken in April. Halonen graduated from Hanken in 1974 and now has a long international career behind him. He has lived and worked abroad for over 20 years. Currently he lives in Gothenburg but still travels 200 days a year. Many of his trips go to Asia since Volvo Group is expanding in both China and Japan. Halonen believes in continuous growth in China and points out that it is very important to consider the local

conditions and actors when expanding. He lists six points to take into consideration: social conditions, economic growth, political situation, laws, environmental aspects and technological development. Halonen calls China the world’s biggest construction site since the infrastructure is developing at such a high pace. China is interesting for big companies because of its huge population. These people are not only consumers but also producers. Halonen predicts that in 2020 there will be a lack of 22 million employees in Europe. This is why Volvo expands in Asia instead of Europe or USA.

He wants to understand everyday life Finnish companies fail to understand people’s everyday lives. This is the basis for Oskar Korkmans doctoral dissertaition in marketing. Korkman has developed a new method for analysing and shaping the market. - Through my job as a consultant in customer orientation and business development I realised that companies did not have to tools needed for mapping customers needs in everyday life, says Korkman. In the late 90’s everybody talked about experience economy. Today we talk about the economy of the ordinary and that is where the biggest potential lies.

Korkman chose to carry out his study at the cruise liners between Finland and Sweden. The method he used is a combination of ethnography, antropology and sociology. He observed three families and documented their behaviour and activities on the boat.

– I am not interested in the customer per se but in the context, says Korkman. The methods created in the dissertation have already been put into practice in projects of product development and in development of store concepts. – I use my research every day in customer contacts, my method is my tool, he says.

It should be easy to stay in sultants within alumni accontact with your fellow stu- tivities and networks. Minttu dents after graduation – wher- Paakkulainen used to work as ever you are in the world. With an Alumni Coordinator at the this thought Mira Network University of Tampere before created the system through Mira recruited her in 2004. She which Hanken alumni get is now an alumni consultant to network. In 1998 Johan towards the Finnish market Wennström and Magnus and has helped Hanken launch Bratt, both alumni the Hanken Alumni Network. from Stockholm School of Economics, started up Mira Network inspired by the American network site sixdegrees. com. According to the theory everybody in the world are connected to each other by a maximum of six steps. Today Mira Network have customers all over the Nordic countries and supply much more than just the network system. - We help o u r c u s to m e r s launch the network and arrange workshops for key persons using the network, says Johan Wennström. CEO Johan Wennström hired Minttu In this way they Paakkulainen to help with the launch of function as con- Mira Network in Finland.

Torbjörn Zadig

Asia beats Europe in growth

BRIEF IN ENGLISH Mira builds your network

UR HANKENS BILDARKIV Grunden för Hanken lades år 1909 då Högre Svenska Handelsläroverket inledde sin verksamhet.

Vid starten verkade sko­ lan i hyrda utrymmen vid Unions­gatan 20.

19

En familj med ett gemensamt drag.

Saab 9-3 Sport Sedan och Saab 9-3 Cabriolet har fått ett syskon: nya Saab 9-3 SportCombi. I den har familjedrag som körkänsla och turboprestanda kombinerats med ett praktiskt lastutrymme med gott om finesser.Välkommen till din Saab-handlare för att titta närmare både på nykomlingen och den övriga Saab 9-3-familjen – och varför inte hela släkten. Boka gärna en provkörning hos din närmaste Saab-handlare på www.saab.fi

Saab

Bränsleförbrukning blandad körning 5,7 l/100km (1.9 TiD, 120 hk, man), miljöklass 2005, koldioxidutsläpp (CO2) 154g/km –9,6 l/100km (2.0T SportSedan, aut), miljöklass 2005, koldioxidutsläpp (CO2) 232g/km. Priser från: Saab 9-3 Sport Sedan 32 600 € , Saab 9-3 SportCombi 34 200 €, Saab 9-3 Cabriolet 57 850 €. Leveransavgift på 420 € - 600 € tillkommer. Bilarna på bilden är extrautrustade.

HANKENS ÖPPNA HÖGSKOLA Anmälningarna till höstens kurser inleds 24.8.2006 med en automatisk telefonservice kl. 8–18.

Kursutbudet finns på nätet www.hanken.fi/oppna > Anmälan Öppna högskolan erbjuder även en möjlighet att avlägga kurser i Real Estate Investment and Finance!

Kurserna hösten 2006: Introduction to Real Estate Real Estate Finance I Real Estate Investments Research Methods for Real Estate Urban Economics for Real Estate Ansökan till Real Estate kurserna sker genom att kontakta Öppna högskolans kansli, tel. (09) 4313 3530 Kursavgift: 70 euro/kurs www.hanken.fi/oppna