HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN · nr 3 · oktober 2005
FULLT HUS PÅ HANKENDAGEN
SID. 6-13
WAHLROOS FÖRESLOG PRIVATISERING SID. 6 EXAMENSREFORMEN SNART KLAR SID. 14
HÄNT PÅ HANKEN Hankenforskare tvåa i Huvudämne internationell tävling bytte namn Huvudämnet företagsgeografi har bytt namn och heter nu logistik och företagsgeografi. För att uppmärksamma namnbytet arrangerades den 14 september ett längre eftermiddagsseminarium för alumner där ämnet och forskning inom ämnet presenterades. Tre gästforskare föreläste på seminariet. Professor Kenth Lumsden från Chalmers föreläste om “The Demand Chain – a Subset of the Supply Chain”.
Hankens bildarkiv
I Finland är bara Hanken och Helsingfors handelshögskola medlemmar. Tävlingen för doktorsavhandlingar ordnades i år för tredje gången och lockar bidrag från handelshögskolor i hela Europa.
Hankendagen succé
Från vänster: Joel D. Wisner (University of Nevada, Las Vegas) och David B. Grant (Heriot Watt University, UK) tillsammans med professor Karen Spens och asssitent Gyöngyi Kovács från Hanken (institutionen för marknadsföring, logistik och företagsgoegrafi).
Mikael Lilius och Roger Talermo. Läs mera om vad som sades under rubriken Hanken i näringslivets tjänst och möt ekonomer i de mest skiftande positioner, både hemma och utomlands, på sidorna 6-13.
Konsumenter uppskattar upplevelser
Leif Rosas
Det blev trångt om saligheten när ca 500 alumner mötte upp till den genom tiderna första Hankendagen. Deltagarantalet överträffade även de vildaste förväntningarna. Bland de medverkande fanns forna hankeiter såsom företagsledarna Björn Wahlroos,
Gemensam bakgrund. Mikael Lilius, Roger Talermo och Björn Wahlroos ställer gärna upp för ”sin högskola”.
2
Professor Joel D. Wisner från University of Nevada talade om “The Impact of Supply Chain Management on Supplier, Customer and Logistics Strategies”. ED David B. Grant, Herriot-Watt University, föreläste under rubriken “Customer Service and Retail Logistics: Issues and Opportunities”. 25 alumner och medlemmar av fakulteten deltog i seminariet.
Patrik Lindström
Ekonomie doktor Benjamin Maurys doktorsavhandling kom tvåa i den högklassiga tävlingen för doktorsavhandlingar i företagsekonomi som arrangeras av EDAMBA (European Doctoral Programmes Association in Management and Business Administration). Maury disputerade med avhandlingen ”Essays on the Costs and Benefits of Large Shareholders in Corporate Governance” i maj 2004 och arbetar nu som forskare vid Hankens institution för finansiell ekonomi och ekonomisk statistik. Maury mottog priset vid EDAMBAs årskonferens i Grenoble i början av september. EDAMBA har ca 50 medlemsuniversitet i Europa. Kriterierna för medlemskap är en tillräckligt högklassig och internationell forskarutbildning.
Den 15 september hade Hanken alumner samt CERS Partners möjligheten att delta i ett alumnseminarium med Anders Gustafsson. Närmare 40 alumner och CERS Partners deltog i seminariet. Anders Gustafsson är direktör för The Service Research Center vid Karlstad universitet i Sverige.Temat för hans alumnföreläsning var “Competing in a Service Economy: How to Create a Competitive Advantage through Service Develop-
ment and Innovation”.Gustafsson talade om tjänsterevolutionen och hur konsumenter idag, inte bara uppskattar värdet av produkten och tjänsten, utan även värdet av lösningar och upplevelser. För att skapa konkurrensfördelar inom tjänster måste företag vara fokuserade, kunna länka aktiviteter som löser problem för kunder eller skapar en unik upplevelse för kunder samt skapa en långsiktig organisationskultur och tjänstekultur.
Ambassadörer inspirerar
Integrationen livsviktig vid företagsköp
Hankenambassadörerna har ett uppdrag att vara rollmodeller och inspiratörer för hankeiter. En ambassadör deltar bland annat i introdagen för ettorna, i karriärdagar, på betygsutdelningar och som
Måndagen den 26 september föreläste ED Yaakov Weber från College of Management i Israel för Hankens alumner. Närmare 20 intresserade alumner deltog i seminariet. Weber föreläste om internationella fusioner och företagsköp. Han talade om hur kulturer möts inom fusioner och företagsköp, både nationella kulturer
gästföreläsare på kurser. Under ettornas introduktionsdag den sista augusti talade Hankenambassadören Jannica Fagerholm om betydelsen av internationell erfarenhet redan under studietiden.
och organisationskulturer. Enligt Weber är fusioner och företagsköp komplicerade och komplexa och kräver noggrann planering. Integration bör planeras före en fusion eller ett företagsköp. Professor Eero Vaara vid Hanken deltog med intressanta kommentarer och frågor i seminariet.
Inskription med installation Läsåret 2005–2006 invigdes på Hanken den 1 september. I samband med inskriptionen i Vasa installerades professor Kenneth Högholm som höll en föreläsning om “Sex år av gemensam valuta – succé eller fiasko?”. Studentkårens hälsning framfördes av studentkårens ordförande Ib Löfgren. Lektor Tua Ericsson-Knif, professor Johan Knif och lektor Susanna Taimitarha erhöll högskolans medalj.
Rollmodeller. Ambassadörerna inspirerar och vägleder studenterna.
Mentorer också i Helsingfors utveckla adeptens sociala och professionella kompetens genom att få insyn och kontakter i den bransch han är intresserad av. För mentorn ger programmet en värdefull möjlighet att utvecklas som ledare och expert.
Susanna Taimitarha.
Towa Sundström
Efter positiva erfarenheter från mentorskapsprogrammet i Vasa i fjol, inleddes ett program också i Helsingfors. Sex mentorer träffade i slutet av augusti för första gången sina adepter, som är studerande. Målet med mentorskap är att
Bakre raden fr. v.: Christel Berghäll, Pia Strömdal-Koskinen, Esa Sütö, Henrik Nordman, Nina Ekholm, Sabina Finne. Främre raden från vänster: Jan-Erik Lindroos, Pentti Louneva, Carina Stenvall, Björn Stenholm, Nikolas Salomaa, Max Björklund. Frånvarande: Magnus Höglund, Viktor Markelin.
Johan Knif och Tua Ericsson-Knif.
3
DISPUTATIONER & KURSER
Finansiell ekonomi Ekonomie magister Olga Karakozova disputerade den 14 oktober vid Hanken med doktorsavhandlingen. “Modelling and forecasting property rents and returns”. Opponent: professor Martin Hoesli, University of Geneva. Kustos: professor Eva Liljeblom, Hanken. Ekonomie magister Henri Mänttäri disputerade den 12 augusti vid Hanken med avhandlingen “Short term price behavior and the effect of foreign investors in the Finnish market”. Opponent: professor Jussi Nikkinen, Vasa universitet. Kustos: professor Eva Liljeblom, Hanken.
Iformationsbehandling EL Patrik Paetau disputerar den 28 oktober vid Hanken med doktorsavhandlingen “On the benefits and problems of the objectoriented paradigm including a Finnish Study”. Opponent: professor Juha Kinnunen, Helsingfors handelshögskola. Kustos: professor Bo-Göran Ekholm, Hanken.
Företagsledning och organisation Pol.mag. Tomi Hussi disputerade den 8 oktober vid Hanken med avhandlingen “Essays on Managing Knowledge and Workrelated Wellbeing”. Opponent: professor Per Nikolaj Bukh, Aarhus School of Business. Kustos: professor Guy Ahonen, Hanken. Pedagogie magister Mia Örndahl disputerade den 24 september vid Hanken med avhandlingen “Stories of Survival: Knowledge intensive organisations and the Finnish 1990s recession”. Opponent: Filosofie doktor Ulla Johansson, Växjö universitet. Kustos: Professor Jeff Hearn, Hanken.
4
Utlänningar lärde sig branding Helsinki Summer School är ett internationellt sommaruniversitet. Utländska studerande ges möjligheter till akademiska studier i Finland. Hanken ordnade en tvåveckors kurs i Brand Management i augusti med ED Kirsti Lindberg-Repo, CERS. KURSEN I BRANDING omfattar 8 ECTS (The European Credit Transfer System) och lockade ett tiotal studerande från olika europeiska länder. Bland deltagarna fanns Anna Lisa Tore från Italien och Adam Zahonyi från Ungern. Båda har studerat ekonomi och delar intresset för branding. – Jag lade genast märke till kursen på nätet, för jag vill lära mig mera om hur man bygger ett starkt varumärke. Dessutom kan jag tänka mig att arbeta med branding efter examen, berättar Anna Lisa Tore som studerar vid universitetet i Pisa. Hon är nöjd med valet av kurs och studieland. – Vårt studieprogram var intensivt och utöver föreläsningar hade vi olika arbeten, fallstudier och diskussioner, förklarar Tore. Hon säger att hon lika väl kunde ha valt att studera i England i somras, men Finland verkade så exotisk. Det beslutet har hon inte ångrat. Hon är imponerad av hur ren och vacker naturen är och återvänder gärna i ett senare skede. Adam Zahonyi, som har besökt Finland en gång tidigare, har redan en kandidatexamen i marknadsföring och en magisterexamen i nationalekonomi. Han är personligen intresserad av hur man i företag kombinerar finansiella aspekter med marknadsföringsaspekter.
Marie Sandberg
Disputationer hösten 2005
Sommarstuderande. Fr.v.
– Kursen i branding erbjöd metoder för att planera och utveckla ett bra varumärke, framhåller Adam Zahonyi. Han hoppas kunna dra nytta av de här kunskaperna i arbetet hemma. – Det är drygt ett år sedan Ungern anslöt sig till EU och de öppna marknaderna innebär nya utmaningar för ungerska företag. Jag vill vara med om
att utveckla varumärken i mitt hemland, säger Zahonyi. Han håller med Tore om att kursen är en utmaning och att studietakten varit tuff. – På två veckor fördjupade vi oss i ett omfattande ämnesområde, så det fanns ingen tid för att slappa, konstaterar han.■ Marie Sandberg
NIO HÖGSKOLOR Helsinki Summer School samlar universitetsoch högskolestuderande från hela världen för universitetskurser som pågår under sommaren. Helsinki Summer School består av Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola, Hanken, Konstindustriella högskolan, Sibelius-Akademin, Teaterhögskolan, Bildkonstakademin och Försvarshögskolan. Kurserna som universiteten erbjuder är intensiva och krävande och studieprestationerna (ECTS) kan inkluderas i studerandenas inhemska examen. Studerandena vid Helsinki Summer School har vanligtvis ett par års universitetsstudier bakom sig. Det finns även kurser som i huvudsak är avsedda för forskarstuderande.
LEDAREN Vems är Hanken? Svenska handelshögskolan PB 479, 00101 Helsingfors Telefon: 09-431 331 Telefax: 09-431 33 404 Svenska handelshögskolan PB 287, 65101 Vasa Telefon: 06-3533 700 Telefax: 06-3533 703 Chefredaktör: Henrika Franck-Möller Ansvarig utgivare: Marianne Stenius Redaktionssekreterare: Peter Nordling Redaktionsråd: Wilhelm Barner-Rasmussen Henrika Franck-Möller Margareta Granholm Kenneth Högholm Kirsti Lindberg-Repo Fredrik Nars Peter Nordling Towa Sundström Redaktion och ombrytning: Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo Telefon: 09-888 60 17 Telefax: 09-888 60 19 e-post: redaktionen@nordinfo.fi Adressförändringar: Kristina Andersson Telefon: 09-431 331 e-post: kristina.andersson@hanken.fi Upplaga: 6 900 ex Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Pärmfoto:n Leif Rosas
“Hanken är vår, inte någon jävla socialdemokratisk eller centerpartistisk undervisningsministers.” Uttalandet av Björn Wahlroos på Hankendagen nådde över nyhetströskeln i många riksmedier. Utan att ta ställning till själva uttalandet, vill jag fästa uppmärksamhet vid hur medier har tolkat ordet “vår”. I Aamulehti löd översättningen “ Hanken on meidän (suomenruotsalaisten), eikä…”. Det fick kolumnisten Ilkka Lampi i Kauppalehti att efterlysa kohesion också bland finskspråkiga. Men är Hanken finlandssvenskarnas, eller kan Wahlroos ha haft en annan grupp i tankarna? Där jag satt i festsalen och hörde honom, uppfattade jag, i likhet med många andra närvarande, nog snarare att ordet “vår” syftade till Hankenalumnerna. Låt oss ta en titt på hur en hankeit ser ut idag.Tretton procent av hankeiterna har finska som modersmål, sex procent av dem som studerar till magister kommer från ett annat land än Finland; bland doktoranderna är andelen utlänningar 22 procent. Vi har årligen 100 utbytesstuderande från över Alumnerna 30 olika länder. Det är inte heller längre sällblir en allt synt att en professor är finskspråkig eller utmer länning. heterogen Visserligen är majoriteten av hankeiterna grupp. och alumnerna fortfarande finlandssvenskar, och Hanken bär ansvaret för den svenskspråkiga ekonomutbildningen i Finland. Men Hanken är inte längre en högskola enbart för finlandssvenskar och alumni är inte ett finlandssvenskt forum och kommer i allt mindre utsträckning att vara det. Vi, alltså alumnerna, blir en allt mer heterogen grupp med olika modersmål, ursprung och nationalitet. Hanken erbjuder ett antal olika magisterprogram enbart på engelska och doktorandprogrammen är också i huvudsak engelskspråkiga. Hankens identitet präglas fortfarande av det finlandssvenska inslaget, men högskolan kan inte längre definieras utgående från detta. Det är en stor skillnad, i synnerhet för våra icke-finlandssvenska hankeiter, kolleger och alumner. Kommande Hankendagars vetenskapssmedjor kanske är “workshops” på engelska? Vi jobbar för att alumnverksamheten ska vara tillräckligt mångsidig så att alla före detta hankeiter kan hitta sin bit av utbudet. Hankendagen var startskottet för en bredare och förhoppningsvis också djupare relation mellan Hanken och dess alumner. Den stora uppslutningen visar att det finns ett intresse för Hanken och att tvåvägskommunikationen kan förverkligas. Det finns olika sätt att förverkliga dialogen: föreläsningar och vetenskapssmedjor, alumner som föredragshållare på Hanken, Hanken-professorer som föredragshållare på företag, alumner som bollplank för utveckling av högskolan, alumner som uppdragsgivare och sponsorer, och högskolan som samarbetspartner för företag. På sidorna 6-13 kan du läsa om Hankendagen. Det var både substans och socialt, och ett blev klart: Ägande kräver engagemang, och som Wahlroos sade: Hanken är vår.
”
”
Henrika Franck-Möller Marknadsförings- och kommunikationschef Hankenalumn
5
HANKENDAGEN
Wahlroos vill privatisera Det här är vår högskola och inte någon jävla centerpartistisk eller socialdemokratisk undervisningsministers.
Mera allmänbildning Han påminde om att utbildningen är en nyckel till att förstå världen och konstaterade att det krävs allt mera allmänbildning för att klara sig i näringslivet. – En väsentlig del av undervisningsmaskineriet ska utbilda studerandena så att de klarar sig i så många situationer som möjligt. Studenterna får inte bli fackidioter inom ett
Leif Rosas
SAMPOCHEFEN Björn ”Nalle” Wahlroos varken sparade på krutet eller svek publiken då han under Hankendagen på sitt färgstarka sätt föreslog en återprivatisering av högskolan. Enligt honom förslår det inte med profilering, internationalisering och ackreditering. – Om vi vill bevara Hanken som utbildare av förstklassiga finlandssvenska ekonomer krävs det mera privata resurser, sade koncernchefen som själv doktorerade år 1979 vid Hanken. Wahlroos talade under rubriken Hanken i näringslivets tjänst? Själv ansåg han att rubriken var verkligt korkad och rev därmed ned den första skrattsalvan. – Man får intrycket att Hanken uppfostrar välvilliga slavar. Högskolan är inte i näringsli-
fack som kanske inte existerar om tio år. Wahlroos exemplifierade med en tidigare framgångsmodell inom finländskt näringsliv. – För 25-30 år sedan drevs de finländska pappersbruken av finskspråkiga diplomingenjörer. De visste allt om maskinerna, som producerade helvetets bra papper, men de kunde inte tala med någon. Därför fanns det gott om finlandssvenska ekonomer, som inte visste något om pappersmaskiner, men som hade talets gåva, på försäljningsorganisationen Finnpap. Men världen förändras och till slut sprack modellen bland annat till följd av att delar av produktionen flyttade utomlands.
vets tjänst, utan i sina studenters, slog han fast. Wahlroos ville se utbildningen som en investering, inte som en utgift. Den ska ge möjligast god avkastning till möjligast liten risk. Avkastningen består av möjligast hög finansiell kompensation för det arbete man utför efter examen. – Men, sade han, man ska också få fritid och livskvalitet. Livskvalitet är till exempel att inte ha möten före klockan 9.30, skämtade han.
Björn Wahlroos bröt en lans för den merikanska utbildningsmodellen, bestående av allmänbildning, praktik och specialisering.
6
Framtidsdebatt Wahlroos efterlyste en diskussion om hur den ekonomiska utbildningen ska utvecklas för att svara mot framtida krav och ansåg Hanken väl lämpad att inleda den debatten. Själv talade han för den amerikanska modellen. Den bygger på att studenterna läser allmänbildande program under de fyra första åren, jobbar en tid och därefter specialiserar sig under två år. Inledaren passade också på att berätta vad Hanken inte bör ägna sig åt. – Att försöka lära ut praktik är värdelöst. Praktiska lösningar förändras snabbt och kunskapen är i medeltal tio år gammal innan studerandena avlagt sin examen och kan börja tillämpa praktiken. Lika kategorisk var Wahlroos i sin åsikt om Hanken som chefsskola. – Det är stolligt att tro att hanken utbildar färdiga chefer. Jag tror inte alls att det går att utbilda ledare. En del har de rätta förutsättningarna, andra blir aldrig chefer.■ Peter Nordling
Under den stora paneldebatten kretsade diskussionen kring relationen mellan högskolan och näringslivet, vilka krav som kan ställas på högskolan utifrån, och hela högskolans roll i en allt mer internationaliserad värld där den statliga finansieringen troligen minskar. HANKENPROFESSORN Tore Strandvik höll med Björn Wahlroos om att högskolan främst skall vara till för studenterna, men Strandvik ville ändå ta näringslivet med i olika relationer och nätverk, där man kan hitta en gemensam arena för utveckling och dialog. Eva Liljeblom, Hankenprofessor i finansiell ekonomi, påminde om att samarbetet med näringslivet redan nu är livligt, både i grundutbildningen och i magisterprogrammen, och att företagen också är villiga att stå för en del av kostnaderna. – Initiativen kommer oftast från näringslivet, via personer i arbetslivet som utexaminerats från Hanken, sade Liljeblom. Amers verkställande direktör Roger Talermo trodde att högskolan kan spela en viktig roll som fortbildare, och även i ledarskapsfärdigheter, vilket Björn Wahlroos tidigare sagt att överhuvudtaget inte går att lära ut. – Kanske man är född till ledare, som Björn sade, men ut-
Blir Hankendagen dialogforum?
Vad skall Hanken lära ut? Björn Wahlroos klagade i sitt anförande på att Hanken lär ut alla möjliga detaljerade arbetssätt och teorier som ändå är förlegade då studenterna utexamineras, och att Hanken satsar för lite på allmänbildning, vilket nuförtiden behövs på den internationella arenan. I panelen kontrade Eva Liljeblom med att Hanken nog strävar efter att även i praktiska ämnen främst lära studerandena analys och problemlösningsförmåga. Ingmar Björkman menade att Hankens roll skall var att ge teorier som kan tillämpas på lång sikt, och hålla sig borta från att lära ut konkreta mo-
deller som ändå ändras nästan varje år. Han höll med Wahlroos som efterlyste ”en amerikansk utbildningsstil” med tre år av allmänbildande ämnen och två års specialisering. – Men vi skall akta oss för en amerikanisering som innebär fler briljant slipade presentationer och texter, men där substansen inte bär långt. Även Mikael Lilius betonade vikten av allmänbildning och bildning. – För oss på Fortum blir det en allt viktigare aspekt till exempel i samband med rekrytering. Om man i jobbet skall arbeta med mänskor med olika nationella och kulturella bakgrunder räcker det inte med enbart specialkunskaper. Tore Strandvik slängde ut frågan om de nya kraven på allmänbildning borde leda till ett breddande av de nuvarande utbildningselementen, eller kanske helt nya utbildningselement. – Eller skall det ske utanför den ordinarie kursverksamheten, i samband med olika former av utbyte? Ingmar Björkman berättade att Hankens utbyte med andra högskolor ökat den senaste tiden, och Eva Liljeblom instäm-
de i att utbytestrenden är den rätta. Men hon skulle gärna se se fler hankeiter utomlands. – Svårigheten ligger väl främst i att övertyga en student om att lämna flick- eller pojkvännen för ett halvår, sade Ingmar Björkman. En annan aspekt av internationaliseringen är att även magisterutbildningen ”globaliseras”. Eva Liljeblom ansåg att Hanken på allvar måste börja fundera över att utbilda mera på engelska. Finansiering i framtiden Eva Liljeblom tog upp frågan om Hankens framtida finansiering. – Statens finansiering börjar bli en aning ryckig, så frågan om en privatisering eller andra samarbetsarrangemang med företagen dyker åter upp. Ingmar Björkman tog publiken ur villfarelsen att ekonomiutbildningen i till exempel USA skulle vara företagsfinansierad, den finansieras oftast genom stora donationer. – Hanken behöver nog fortsättningsvis en statlig ”riskfinansiering”. Tekes-projekten är bra exempel på hur företag kan kopplas in i samarbetet, med forskningsprojekt som är
Leif Rosas
rymme för utveckling finns alltid. Fortums verkställande direktör Mikael Lilius läste upp de kriterier som Fortum ställer på ledarskap och förhöll sig vid rätt många punkter frågande till om en högskola kan lära ut de färdigheterna. Hankenprofessorn Ingmar Björkman trodde inte att det går att lära ut ledarskap i grundutbildningen, men att det finns utrymme för diskussion och reflektion kring ledarskapsfrågor då folk kommer tillbaka.
Björn Wahlroos´anförande gav ett gott underlag fördiskussion i panelen, som inte svalde allt han serverade. Från vänster Roger Talermo, Eva Liljeblom, Ingmar Björkman och Tore Strandvik.
direkt förankrade i näringslivet. Roger Talermo instämde i att Tekes-projekten är nyttiga, men han efterlyste ändå en direktare kontakt mellan näringslivet och Hanken eftersom dagsläget förändras snabbt. – Vi behöver alternativ till fleråriga forskningsprojekt. Diskussionsforum där dagsaktuella saker kan behandlas. Steget före Tore Strandvik ville vara ännu bättre och föreslog arenor där Hanken kan vara pro-aktuell, och ta upp brännande frågor innan de ens kommit på tapeten. – Oftast är ju dagens träffar med näringslivet föredrag i monologform, när vi skulle behöva en dialog. Mikael Lilius kontrade med att de vardagliga problem företagen stöter på oftast inte är tillräckligt ”akademiska” för att intressera Hanken. Roger Talermo instämde och ville ha mera popularisering av olika forskningsrön och inte bara djup forskning. – Detta är vad Hankens alumner behöver. Forskningen måste öppna sig och dela med sig, göras intressant för allmänheten. Men kanske just Hankendagen kan bli ett forum för popularisering, allt hänger förstås på substansen, sade Roger Talermo. Efter en kort diskussion om Hanken som ”brand” bland övriga handelshögskolor och Hankens rykte som utbildare avslutade Eva Liljeblom med en historia som en gång för alla slår fast att det inte är något fel på Hankens brand. – En Kauppisprofessor bad en gång en taxichaufför köra till Kauppakorkeakoulu. Taxichaufförens svar: ”Ai onko se se paikka, joka on siellä Hankenia vastapäätä?”■ Rabbe Sandelin
7
HANKENDAGEN
Skål för Hanken. Från vänster Nella Ginman, Ann-Charlotte Ahlström, Martina Andersin, Gabriella Bergenheim, Gunilla Ahlström
Minns du...? Leif Rosas
Nappade bums. En av dem som lyckas undvika lunchkön är Annika Sucksdorff (t.v.) som fyller sin tallrik i sista stund. Hon utexaminerades för några år sedan, 2003, och jobbar nu inom filmproduktion. Det var talarna som gjorde att hon nappade på inbjudan till Hankendagen redan efter första e-posten som skickades ut. Och: – Under mina studier i USA blev jag bekant med alumnverksamheten och märkte hur viktig den är. När man en gång investerar så mycket tid i studier får man helt enkelt inte låta alla värdefulla kontakter gå till spillo, betonar hon.
8
Beredskapen bland alumner att ställa upp för Hanken har alltid varit påtaglig, men spridd på specialiserade öar. Men en för alla generell kanal har saknats. Så sade alumnrådets ordförande, Philip Aminoff då han tillsammans med rektor Marianne Stenius öppnade Hankendagen. Tillsammans öppnade de en ny, djup och bred kanal, ett forum dit man kom för att insupa både atmosfär och kunskap och inte minst för att träffa kompisar från studietiden. Av allt att döma håller åtminstone 500 forna studerande med Marianne Stenius om att Hanken står för kunskap och nätverk. Långväga gäst. Ett tiotal alumner, stationerade utomlands, hade anmält sig till Hankendagen. Jens Zachariassen, Metsä Group Schweiz AG i Zürich, var en av dem. – Jag är här för att networka, diskutera med föreläsarna och träffa folk från min årskurs. Jag hoppas också på något matnyttigt om marknadsföring och försäljning samt att få veta mera om alumnverksamheten, sade Zachariassen mellan tuggorna under lunchpausen. Fram till Hankendagen var alumnverksamhet något som Zachariassen hört om endast via sina utländska kolleger. Halvvägs i programmet ger han det ett gott betyg. Den enda nackdelen han kommer på är att han inte kan delta i två vetgenskapssmedjor samtidigt.
Glatt återseende. Fr. v. Sven Lampenius, Sune Almqvist, Johan Ahlgren och Kaj Ericsson hade inte setts sedan examen år1965. Kaj Ericsson, vd för Harry Schaumans stiftelse i Vasa, berättar att han varit Hankenaktiv under alla dessa år. Han är medlem av enhetsrådet vid Hanken i Vasa där han också leder ordet för studentkårens understödsförening sedan 25 år.
Rockande ekonom. De som var unga på 60-talet förväntade sig knappast att Vasilij “Gugi” Kokljuschkin skule bli ekonom och företagsledare. Vokalisten i Topmost, Finlands populäraste band år 1967, jobbar idag som vd för Universal Music i Finland. Efter Topmost blev det några intensiva studieår på Hanken, med bland annat redovisning, i början av 70-talet och examen 1974 “eller var det 1975?”. Kokljuschkin konstaterar att det redan på 70-talet rådde en viss internationell feeling på Hanken. – Vi kände att “something is going on”. Kommunikationen var viktig och diskussionen fri. För Kokljuschkin var musiken på g också under studietiden. Speciellt minns han sammansättningen Nenäbändi som svarade för underhållningen på flera av studentkårens fester. Åren närmast efter studierna hade Kokljuschkin en fortsatt koppling till Hanken. Då drog han preparationskurser för sökande till högskolan. – Att räkna löner och liknande kan man lära sig genom studier. Men förmågan att skapa den rätta andan på en arbetsplats kommer inifrån. Såtillvida har nog studiekompisen Nalle rätt. Och musiken idag då? Återförenade Topmost har en spelning ungefär varannan månad. – Det är terapi och avkoppling.
Gammal kårordförande. Johan Hjelt svingade ordförandeklubban i Svenska Handelshögskolans Studentkår under två perioder, åren 1973-75. Då stod bland annat förvaltningsreformen – då högskolorna förstatligades – och en påföljande studiereform på agendan. Johan Hjelt minns att kåren engagerade sig kraftigt i reformerna. – Hanken var mån om att höra studenternas åsikter. Högskolan var speciell på det sättet att kåren var representerad i lärarrådet, det högsta beslutande organet. Johan Hjelt är idag advokat på Advokatbyrå Reims & Co. Ville lära nytt. Clarry Herman hör till en av de äldsta årskurserna som deltar i träffen. Hon utexaminerades 1957 och jobbade som sekreterare tills hon för några år sedan pensionerades. Till Hankendagen kom hon för att lära sig nytt och träffa gamla kurskamrater. – Jag är verkligen imponerad av mängden deltagare här i dag. Det är fint, arrangemangen har lyckats jättebra. Förutom att hon suttit med i Niords styrelse har Herman ordnat simkurser för föreningens medlemmar. Som erfaren tävlingssimmare reser hon fortfarande runt jordklotet och njuter av att träffa nya mänskor. – Man ska inte bara motionera kroppen, man ska också komma ihåg att motionera knoppen! skrattar hon.
Mångsidigt utbud. Mary-Ann Wikström jobbar på Tekniska högskolan och kom till Hankendagen lockad av programmet och för att träffa mänskor. – Lite synd att panelen var så samstämmig, hinner hon säga innan hon skyndar iväg för att träffa fler bekanta.
9
HANKENDAGEN
Släpper inte bettet. Hankenambassadör Petri Kokko utexaminerades från Hanken år 2001, ett år efter beslutet att avsluta isdanskarriären tillsammans med Susanna Rahkamo. Han tycker att det är jätteroligt att träffa kompisar och upprätthålla nätverket. Dessutom anser han att alumnarbetet är viktigt: – Det finns massor att göra på den här fronten. Efterfrågan på alumnverksamhet är stor och på att integrera studier och arbetsliv bättre, erbjuda exempel och kontakter, menar Kokko. – Maten var god, skrattar han till slut på frågan vad han tycker om arrangemangen. Leif Rosas
Ekonom på äldre dar. För Anna Holm är Hankendagen en positiv upplevelse. Hon har kommit hit för att höra vad Hanken har att erbjuda i dag, men också för att träffa bekanta. Hon utexaminerades 1991 med sin andra examen i fickan. Den första hade hon tagit några årtionden tidigare. – Jag tror att mitt deltagande var en mycket större chock för mina klasskompisar, de var i samma ålder som mina barn. Jag var den äldsta på kursen, sen fanns där en som var kanske tio år yngre än jag, berättar hon med ett leende. I dag jobbar hon på samma konsultföretag som före Hankenstudierna. Nu har hon mera krävande och givande uppdrag, och är synbart nöjd med sina val.
Nina Bischoff-Alperi och Kenneth Fogde hörde till de ca 300 alumner som deltog i avslutningsmiddagen.
Festlig inramning. Hankendagen avslutades med middag och dans på Restaurang Börs.
10
HR inför stora utmaningar:
Kompetens ger trovärdighet
Leif Rosas
Under första hälften av eftermiddagens vetenskapssmedjor fylls Futurums bänkrader till sista plats av en brokig skara gamla hankeiter. Är HR-enhetens roll att göra sig själv onödig? På vilka sätt kan personalfunktionen fortfarande motiveras? Hur fungerar Amer Sports personalenhet i dag och vilka utmaningar väntar i framtiden? Det här är några av de frågor som diskuteras. PROFESSOR Ingmar Björkman inleder med att engagera deltagarna och frågar vad de tycker, borde HR-enheten sträva efter att bli onödig. Dryga hälften är för och hälften emot: – HR borde genomsyra hela tänkandet i en organisation, det kan inte avskaffas, tycker en av deltagarna. – HR-mänskorna har resurser att specialisera sig på personalfrågor, det har ingen annan i företaget, menar en annan. – Jag anser att personalen och linjeledningen borde ta åt sig allt HR-ansvar själv, därför borde enheten bli onödig, kontrar en tredje. Enligt Björkman är utmaningen att stärka HR:s roll genom att integrera enheten bättre med alla nivåer i företaget. Det viktiga är att man inom enheten har en djup förståelse för företagets affärsområde och den egna organisationen. Dessutom måste HR-personalen vara skicklig på kommunikation och kunna föra fram sin egen sak inom organisationen. – Man måste helt enkelt vara ytterst kompetent, fortsätter Amer Sports personalchef Christel Berghäll, då hon berättar om anställningsvillkoren på sitt företag. – Vi strävar efter att anställa rätt människor till rätt uppgifter. Förutom kompetens ska man ha med sig ett mervärde till företaget och ha en passion för det man gör. Kompetens och erfarenhet är dessutom
Rätt person på rätt plats. Christel Berghäll vill anställa folk som har med sig ett mervärde.
ytterst viktiga inom HR-funktionen, de ger trovärdigheten som behövs för att fatta också svåra beslut, berättar Berghäll. Hon vet vad hon talar om. Två dagar efter anställning stod hon inför svåra samarbetsförhandlingar. Nu väntar integreringen av den nyinförskaffade
Salomon-enheten, med 3 000 anställda i 24 länder. – Nu är det viktigt att tillbringa tid på alla olika platser, att utmana och vara närvarande. Det gäller också att lära sig veta vad personalen tänker och vem de är, att förstå dem, berättar Berghäll.
– Nyckelkompetenser inom HR är att förstå affärsverksamheten,nya IT-lösningar,att kunna leda förändring och mänskoförhållanden samt att ha den nödvändiga trovärdigheten som krävs, understryker hon.■ Laura Rahka
Att tiga är guld Sluta betrakta marknadsföringen som sändarstyrd och kunden som ett objekt. Inse att kommunikationen är ett möte mellan företag och kunder där det ibland kan löna sig att vara tyst. Kom också ihåg att stå för det du lovar – den nya epokens stora känsla är förtroende. Bland annat det här diskuterades på en av vetenskapssmedjorna under Hankendagen. UNDER RUBRIKEN ”Ibland kan det vara bättre att vara tyst” lyckades Åke Finne och Anders Nordenswan samla en hyfsad skara kunskapstörstiga alumner i festsalen. Trots rubriceringen lovade Finne att inte vara tyst när han inledde med en tankeväckande presentation av nya synvinklar inom marknadskommunikation.
– Jag protesterar mot det gamla synsättet med sändarstyrd ensidig informationstransport, i stället propagerar jag för ett starkt kundperspektiv där kommunikationen bidrar till delad mening, basunerar Åke Finne, lektor vid CERS på Hanken, ekonomiedoktor och agronom. Att kunna vara tyst Finne vill omgruppera kommunikationen utgående från kundens perspektiv. Förutom planerad, tydlig kommunikation talar han om otydlig och tyst kommunikation. Han glömmer inte heller produktens, tjänstens och kundförhållandets betydelse som skapare av budskap. – Inom marknadskommunikation betraktar vi tyvärr endast en bråkdel av det som kan kallas för kommunikation. En-
dast fem procent av all kommunikation sker utanför hjärnan, det mesta sker inne i hjärnan när man försöker fylla i luckorna av ofullständig kommunikation. Förutom att lära sig upptäcka den stumma kommunikationen och börja kommunicera rätt menar Finne att man borde lära sig upptäcka situationer där kunderna är nöjda utan kommunikation. Han konkretiserar med hjälp av egna erfarenheter: – Även om tidningen Vene är en av mina favoriter, blev jag så arg när de ringde upp mig på min privata mobil på min fritid att jag beslöt säga upp prenumerationen, fräser han. Att skapa förtroende RNO Finlands vd Anders Nordenswan vill också se på marknadskommunikationen ur ett
11
–>
HANKENDAGEN bredare perspektiv. I stället för att skilja åt kommunikation och marknadsföring eller reklam har hans företag valt att satsa på både och ”med betoning på och”. Som ”typisk finsk man vill han tala om känslor”. Han efterlyser rätt känsla för år 2005. – Enligt den svenska framtidsanalytikern Jan Johnsson står vi inför en produktens revansch. Om utbudet inte motsvarar brandets löfte räcker det inte med en bra berättelse. Det är dags för konsumentens revansch, menar Nordenswan. Enligt Nordenswan är det lätt att få uppmärksamhet, problemet är att få konsumenten att visa intresse i längden och att stå för det man lovar. Den nya epokens känsla är enligt honom förtroende. – I Finland är problemet delvis det att man agerar med alltför snabba ryck. Förtroende kräver konsekvens och helhetssyn, varaktighet. Förtroendeingivande är ändå ingen ursäkt för att vara tråkig. Målet måste vara att skapa unika berättelser som tål tidens gång. Hjälten i dramat är enligt mig helheten, säger Nordenswan.■
Måste EU vara ogenomskinligt och – EU-LAGSTIFTNINGEN blir ohjälpligen krånglig på grund av två dimensioner. Den samhällspolitiska, eller frågan om vad EU skall blanda sig i. EU har förändrats i grunden på grund av utvidgningen, men lagstiftningssystemet hänger inte med. – Den andra dimensionen är lagteknisk. Texterna blir krångliga eftersom de utarbetats av många länder, och inte ens kommissionen kan i alla lägen vara säker på vilken lag som för tillfället är aktuell. Lantbruksrådet Marcus H. Borgström, den enda ickejuristen i panelen, tog en pragmatisk inställning. – Vi skall vara med trots besvärligheterna. Vi skall inte heller glömma att det alltid finns en människa av kött och blod bakom lagtexterna. Det gäller att lobba i god tid! Presidenten för Högsta domstolen, Leif Sevón, såg som
Laura Rahka
Leif Rosas
Lagstiftningsrådet Sten Palmgren svarade jakande på EU-panelens rubrik.
Diffus lagstiftning. Birgitta Kantola pekade också på några lovande initativ att ändra lagstiftningen.
största problem de nationella intressena som bakvägen smyger in sig i EU-lagstiftningen och som i slutändan leder till kompromisstyngda, svårbegripliga texter som måste uttydas av experter. – Texterna kräver alldeles för stor kunskap. Varför skall en lantbrukare ha juristutbildning eller vara tvungen att anlita dyra experter för att läsa en lagtext? Ibland är vi till och med i EG-domstolen nästan
beredda att skicka tillbaka texter på grund av vi inte förstår dem, sade Sevón. – Å andra sidan måste vi också inse att en komplicerad samhällsbildning som EU i många fall kräver komplicerade texter. Sevón såg som en aning ironiskt att EU:s nya författning röstades ner i flera länder, eftersom den till sitt innehåll ändå skulle ha varit ett steg i klarare riktning än det lapp-
Corporate Governance – övervakning eller ledning?
– DENNA Sarbanes-Oxley-lag gäller emellertid också alla finländska företag som är listade på amerikanska börser. I stora företag leder kraven på kontroll till att det i praktiken behövs två revisionsinstanser, en som utför revisionen, och en annan som kontrollerar att alla kontroller fungerar som de skall.
12
Leif Rosas
Corporate Governance-workshopen inleddes av Eva Liljeblom som redogjorde för skillnaden mellan de ”koder” för Corporate Governance som används i Finland och Sverige och kontrasten till USA där dessa handlingssätt skrivits ner som lag på grund av några omskrivna ekonomiska skandaler.
Experter på Corporate Governance: Alexander Ehrnrooth,Tom Berglund, Gustav von Hertzen, Henrik Palmén och Eva Liljeblom.
Bergsrådet Gustav von Hertzen tyckte det var synd att några ruttna äpplen i USA lett till att man nu lagvägen så att säga ”på förhand” försöker hindra att misstag uppstår i
affärsverksamhet. – Risktagning och misstag hör till affärsverksamhet. Om man på detta sätt formaliserar styrelsearbetet leder det bara till byråkrati och stelhet.
Professor Tom Berglund tyckte också att Corporate Governance-debatten kretsat alltför länge kring kontrollfrågan. – Styrelsemedlemmar skall kunna ta risker. Företagsamhet får inte innebära att man endast gör det som har absolut säker utgång, sade Berglund. Han tyckte också att styrelsen inte skall blanda sig i den dagliga verksamheten. Styrelsen skall vara ett bollplank för nya idéer och planer, och kunna ställa de kniviga frågorna. Verkställande direktör Alexander Ehrnrooth hör däremot till de aktiva ägarna i de styrelser han sitter med i, och styr gärna dagligen företaget i samråd med ledningen.
h krångligt? täcke Rom-fördraget blivit. Vicehäradshövding Birgitta Kantola ville ge lite positivt spinn åt de juridiska regelverken. – Regler kan också vara nyttiga för affärsverksamheten, och utnyttjas som konkurrensfördel, typ ”vi uppfyller redan nu lagens paragrafer”. Kantola såg dock som problem att EU-direktiven numera frångått de generella syftena, och allt mer gått in på detaljerade regler som många anser att stryper affärsverksamheten. Hon tyckte ändå att de initiativ som tagits för att avskaffa absurd lagstiftning och lagstiftning som begränsar EU:s konkurrenskraft är lovande. Sten Palmgren avslutade debatten med ett väsentligt konstaterande: – Så länge EU kan göra något för freden och miljön i Europa kan vi nog alla stå ut med lite krånglig lagstiftning.■ Rabbe Sandelin
– Det finns inte någon enda perfekt modell för styrelsearbete. Företagen är inne i olika cykler, och läget för ett familjeägt företag är förstås ett helt annat än för ett företag med stor ägarspridning. Panelen diskuterade även minoritetsägarnas skydd och alla var eniga om att en styrelse skall representera alla ägares intressen. – Ryssland har idag det starkaste minoritetsskyddet. Där är det minoritetsägarna som avgör stora frågor som fusioner, inte majoriteten. Det leder till intressanta utmaningar, berättade Gustav von Hertzen.■ RS
Jan Wallin Skribenten är professor i redovisning vid Hanken i Vasa
Är den traditionella årsbudgeten död? Rubriken låter kanske något provokativ, men det finns inflytelserika personer som påstår att årsbudgeten i traditionell form har nått vägs ände och bör ersättas med någonting annat. Kritikerna backas upp av den välkända internationella forskningsorganisationen Consortium for Advanced Manufacturing – International (CAM-I), som år 1998 etablerade ett forskningsprogram kallat Beyond Budgeting Round Table (BBRT) med uppgift att studera företag och organisationer som har ersatt den traditionella budgetmodellen med en alternativ modell. I syfte att kartlägga aktuella attityder till budgeten och förväntade trender gjorde professor Bo-Göran Ekholm och undertecknad en enkätundersökning i början av sommaren 2005. Enkäten riktades till ekonomidirektörer vid finländska och svenska företag. Det visade sig att antalet företag som avskaffat den traditionella årsbudgeten är betydligt större i Sverige (13,8 %) än i Finland (4,0 %). Detta är inte förvånande mot bakgrund av den diskussion som förts i Sverige allt sedan 1970-talet, då Jan Wallander som chef för Handelsbanken avskaffade den traditionella årsbudgeten. Vad gäller variabler som storlek, bransch, lönsamAntalet företag, het eller osäkerhet i företagens externa verksamsom avskaffat hetsmiljö indikerar undersökningen inga signifikden traditioanta skillnader mellan företag som har avskaffat årsnella årsbudbudgeten och företag som inte har gjort det. Därgeten är större emot finns det en viss antydan om att det förekomi Sverige än mer procentuellt fler börsnoterade företag i den i Finland. förstnämnda gruppen av företag. Kvartalstänkandet i börsbolagen har kanske satt sina spår i attityderna till den traditionella årsbudgeten. I vilken riktning går utvecklingen på budgeteringsområdet? Undersökningen ger vid handen att företag som har avskaffat den traditionella årsbudgeten har ersatt den med rullande prognoser och måltalsstyrning. Av de företag, som har kvar årsbudgeten, tror en majoritet att budgeteringen kommer att förenklas, att kopplingen mellan budget och bonussystem kommer att bevaras, och att betydelsen av föränderliga budgetar och multidimensionella måltalssystem av typen balanserat styrkort kommer att öka. De finländska respondenterna tror också att aktivitetsbaserade budgetar (ABCbudgetar) är starkt på frammarsch, medan man i Sverige förhåller sig betydligt mera skeptisk till denna typ av budgetar. En annan skillnad är att man i Finland tenderar att betrakta årsbudgeten som mera användbar för kontroll och motivation än vad man gör i Sverige. I Sverige upplever man å andra sidan årsbudgeten som mera användbar som “early warning system” än vad man gör i Finland. Detta är överraskande med tanke på att budgetkritikerna påstår att årsbudgeten inte är kapabel att signalera förändringar i omgivningen. Vilket är då svaret på den fråga som ställs i rubriken. Man kan kanske travestera Mark Twain och säga, att ryktet om den traditionella årsbudgetens död är betydligt överdrivet.■
”
”
13
Lehtikuva
Mot enhetliga examina i Europa Den nationella examensreformen som medföljt Bolognaprocessen börjar bli klar. Hur påverkas utbildningen och kvaliteten på studierna av harmoniseringen inom Europa? TOVE AHLSKOG, studiebyråchef på Hanken, lugnar med att Bolognaprocessens mål också är att bibehålla och säkra den höga kvaliteten på utbildningen och att grundtanken med universitetsutbildningen fortfarande är densamma. – Syftet med reformen är att underlätta godkännandet av examina mellan alla de länder som deltar i processen, och därmed underlätta rörligheten både på arbets- och utbildningsmarknaden i Europa. Examensreformen i Finland är en del av harmoniseringen av den högre utbildningen inom ramen för Bolognaprocessen. Processen har fått sitt namn efter den ort i Italien där det första ministermötet hölls år 1999. Sedan dess hålls uppföljningsmöten vartannat år. Centrala målsättningar är att möjliggöra rörligheten av akademiskt utbildade genom att harmonisera examina och att säkra att den europeiska hög-
14
skoleutbildningens kvalitet bibehålls så att kunskapsbasen stöder välfärden och utvecklingen över hela kontinenten. Antalet deltagarländer har sedan starten ökat från 29 till 45. – En enhetligare examensstruktur inom Europa underlättar erkännandet av examina både på arbetsmarknaden och inom universitetsväsendet. När vi talar om examensreformen har kret avser gjort vi det förFinland att uppfylla konBologna-målsättningen. Ny förordning – Konkret innebär det att vi har fått en ny förordning om universitetsexamina och förändringar i universitetslagen. Den största förändringen är att grundutbildningen har blivit uppdelad i två separata steg; kandidat- och magisterexamen. I den nya strukturen ingår kandidatexamen alltså inte längre i magisterexamen. Man talar om en tvåstegs- eller trestegsutbildning beroende på om forskarutbildningen också räknas med, upplyser Tove Ahlskog. Ses förändringen som positiv eller negativ? – När Bolognadeklarationen antogs 1999 var ganska många
i Finland oroliga för att utbildningsnivån försvagas och att kandidatexamen kommer att uppfattas som en grundexamen. Men den rädslan har nog på något vis försvunnit under processen. Nu räknar vi med att magister förblir den examen som de flesta eftersträvar och avlägger, trots att kandidatexamen ska avläggas före det. Vilken nytta har studenterna av reformen? – Det bör bli lättare att byta universitet mellan examina. Man räknar också med att hela den europeiska konkurrenskraften gynnas av den ökande rörligheten. Sannolikt blir det mer och mer allmänt att byta universitet, och inte enbart då man söker sig till forskarutbildning. Det blir möjligt att i ett tidigare skede överväga om hemuniversitetet erbjuder just den specialisering man önskar sig. Hur mycket kan man pendla mellan olika universitet? Kan man börja ett år i Italien, fortsätta i Frankrike och vidare i Norge? – Ja, men med visst besvär. Det tycker jag inte att examensreformen egentligen ändrar mycket på. Om man mitt i examensstudierna vill byta univer-
sitet fungerar det på samma sätt som hittills: då ska det man avlagt räknas en till godo vid det universitet där man vill få ut examen. Poängberäkningen, som även reformeras, strävar efter att underlätta rörligheten också under studietiden, och det skall bli lättare att jämföra och räkna sig till godo det man har gjort. Starkare i konkurrensen Vad innebär reformen för arbetsgivare? – Det blir förstås mer att veta och hålla reda på. Redan nu är det ibland svårt att hålla reda på vilka examina från vilken tidsperiod som motsvarar varandra. Men man kan utgå från att magisterexamen motsvarar magisterexamen. De huvudsakliga målsättningarna är desamma, likaså omfattningen. – Visionen är att genom Bolognaprocessen stärka den europeiska utbildningsmarknadens konkurrenskraft gentemot till exempel Nordamerika och Japan. När utbildningsstrukturen är enhetlig blir det utmanande för universiteten att erbjuda lockande alternativ och hitta sina expertnischer. Det gäller att fånga upp det som är intressant för de sökande och mot-
svarar arbetsmarknadens behov. – Det gäller också att vara så stark och bra att de egna kandidaterna hålls kvar. Internationaliseringen ökar och skärper konkurrensen,speciellt då många av magisternivåns utbildningar erbjuds på engelska vilket gör rekryteringsfältet så mycket större. Lejonparten byter inte Tror du inte att många ändå stannar kvar där de bor, av bekvämlighetsskäl? – Ja, inte tror jag att alla kommer att flytta. Vi räknar med att de som bedriver integrerade studier, alltså avlägger både kandidat- och magisterexamen på samma ställe, fortsättningsvis kommer att vara den största gruppen. Är man nöjd och känner att ämnesvalet passar så trivs man säkert kvar inom samma utbildning. Hur tänker Hanken hävda sig i konkurrensen? – Genom de olika programmen. Vi försöker visa att de är väluppbyggda och efterfrågade på arbetsmarknaden. Speciellt på magisternivån där det handlar om specialisering i studierna bygger dragningskraften i stor utsträckning på innehållet. – EQUIS-ackrediteringen, den europeiska kvalitetsstämpeln Hanken fått, är en viktig garanti för att utbildningen håller en viss kvalitativ nivå. Vi lyfter också fram att Hanken som litet universitet är hanterbart, och möjliggör flexibla arrangemang och nära relation till professorer och personalen. Gällande kandidatutbildningen lyfter vi fram bredden och rätten att välja inriktning efter att man bekantat sig med de olika ämnena. Hur ska detta finansieras? Finns det bidrag att få? – För vissa delprojekt ansöker vi om specialfinansiering från ministeriet, men på det hela taget har finska staten utgått från att det handlar om utvecklingsarbete som existerande personal gör.■ Marianne Berglund
Anders Gustafsson Skribenten är direktör för The Service Research Center vid Karlstad universitet i Sverige
Lyssna på kunderna Som moderna kunder accepterar vi inte längre felaktiga tjänster och produkter. Inte ens när en produkt är helt ny anser kunderna att defekter är acceptabla. Företagen genomför ständigt förbättringsprogram som har som ett viktigt mål att göra rätt från början. Ändå ser vi att forskare fortfarande rapporterar att runt 50 procent av alla nya produkter, som lanseras, är floppar – misslyckande som inte finns kvar på marknaden efter något år. Borde inte detta vara ett oacceptabelt resursslöseri? De största orsakerna till misslyckandena anges vara dålig kundanpassning av produkterna och att företagen inte vet tillräckligt om kundernas behov. Vidare finns forskning som påvisar att företag, som har som strategi att lyssna på kunderna och är duktiga på det, inte bara har bara kan visa upp högre siffror när det gäller kundtillfredsställelse utan faktiskt har högre vinstmarginal. Forskare har också visat att kunderna kan vara duktigare än företagen själva på att komma på nya produktidéer. Produktidéer från kunder har inte bara visat sig vara mera användarvänliga utan också är mera kreativa. Vikten av kunden borde vara allmänt känd. Det finns inte en kurs i marknadsföring som inte tar upp att marketing handlar om att tillfredsställa kundbehov (på ett lönsamt sätt). Och att det finns ett Defekter “marketing concept”, som handlar om hur marketing är inte ska implementers. Konceptet kan uttryckas som “stay acceptabla. close to the customer” eller “put the customer at the top of the organizational chart”. Så kunskapen om hur viktigt det är att lyssna på kunden torde finnas, men det verkar vara något fel på tillämpningen av densamma. En relevant fråga i sammanhanget är då vad som går snett. Ett av problemen kallar jag organisatoriska hinder. Med det menar jag att arbeta utgående från kundkrav helt enkelt avviker från det arbetssätt, de processer, som företagen är vana att arbeta enligt. Det kräver en stor ansträngning att få en förändring till stånd från något som är invant och som företagen vet hur det fungerar, till något som är ovant och kan upplevas som osäkert. Vidare finns individuella hinder som handlar om individen i organisationen. Det är exempelvis svårt för en professionell produktutvecklare att acceptera att kunderna faktiskt kan ha bättre idéer än de själva. Produktutvecklarna ska ju ha en hög kompetens och vara duktiga på det de gör. Det bryter mot deras yrkesstolthet att acceptera att kunderna faktiskt kan vara bättre än de på att hitta på användarvänliga och kreativa produkter. Till sist vill jag lyfta fram bristen på, eller åtminstone kännedomen om relevanta metoder. Jag upplever det som att det finns en övertro på att de vanliga metoderna såsom djupintervjuer, fokusgrupper och enkäter kan användas till att besvara alla frågor. Antalet verktyg som kan tillämpas för att förstå sig på kunder är oerhört mycket mera omfattande. Jag är en uttalad optimist och jag hoppas att det som har lärts ut av universitet och högskolor under ett antal årtionden, nämligen vikten för företag att lyssna på kunden och styra organisationen baserat på kundens röst, äntligen ska slå igenom. Jag tror att det är det bästa sättet att vara konkurrenskraftig i framtiden.■
”
”
15
LEDARSKAP
Ledarutveckling på hög nivå I oktober inledde Hanken ett samarbete med fortbildningsenheten IFL vid Handelshögskolan i Stockholm. Den nya enheten erbjuder skräddarsydda ledarutvecklingsprogram för internationella, Finlandsbaserade företag.
Evli första kund Samarbetet ger internationellt verksamma finländska företag tillgång till ett nytt, synsätt på ledarutveckling. På en hårt konkurrerad marknad står Hanken & IFL Corporate Development stadigt med nästan 40 års erfarenhet av branschen och ett brett kontaktnät. Organisationens särskilda kompetensområden är ledarskap, marknadsföring och finansiell ekonomi. – IFL:s långa erfarenhet och gedigna kompetens inom ledarutveckling, de båda högskolornas kunnande och Hankens vidsträckta lokala kontaktnät ger oss ett utmärkt utgångsläge, konstaterar direktör Outi-Maria Liedes, som svarar för den nya enhetens verksamhet. Om en bra startposition på
marknaden vittnar också enhetens första kund, Evli Bank Abp. – Vårt val av samarbetspartner bygger på Hanken & IFL Corporate Developments kunnande och organisationens geografiska närvaro på ställen i Norden och Baltikum som stöder vår egen verksamhet, säger Henrik Andersin, verkställande direktör för Evli Bank.
delhögskolan i Stockholm. – IFL:s högkvarter ligger i Stockholm, vägg i vägg med Handels. Därutöver har IFL enheter i både Oslo och Bryssel samt systerbolag i S:t Petersburg och Riga som vi kan vända oss till, berättar Outi-Maria Liedes. Hanken & IFL Corporate Developments internationella nätverk utgör redan i sig själva en god grund för verksamheten. Geografiskt sett är Norden och Baltikum, där IFL redan har en stark närvaro, naturliga verksamhetsområden.
Flexibel organisation Hanken & IFL Corporate Developments verksamhet styrs av en grupp ledd av Hankens rektor Marianne Stenius. Direktör Outi-Maria Liedes ansvarar för företagssidan medan Wilhelm Barner-Rasmussen är akademisk ledare.Tillsammans bär de huvudansvaret för organiseringen, utvecklingen och marknadsföringen av den nya enhetens tjänster. Organisationen backas upp av ett hundratal professionella utbildare och planerare vid IFL samt de expertresurser som finns inom Hanken och Han-
Leif Rosas
HANKEN & IFL Corporate Development, kombinerar styrkorna hos två tunga akademiska organisationer med lång erfarenhet av ledarutveckling på internationell nivå. IFL vid Handelshögskolan i Stockholm är rankad av Financial Times som en av världens främsta skolor för fortbildning. Både Hanken och IFL är experter på att tillämpa innovativa inlärningsmetoder och ta i bruk de senaste forskningsrönen i utbildningen. – I och med samarbetet med Hanken får vi ett starkt fotfäste på den finländska marknaden. Hanken är en spännande högskola med krä-
vande studenter och bra forskning. Dessutom har skolan ett bra företagsnätverk, säger Jan-Mikael von Schantz, som leder IFL vid Handelshögskolan i Stockholm.
Starkt fotfäste. Jan-Mikael von Schantz är nöjd över Hankensamarbetet som ger tillträde till nya marknader.
16
Företagsanpassade program Marknaden för ledarutveckling i Finland är tuff. Utbudet består av både inhemska och utländska universitetsorganisationer såväl som privata utbildningsföretag. Tillväxten på marknaden sker inom den företagsspecifika utbildningen. Alla program, som den nya enheten erbjuder, skräddarsys enligt kundens behov. – Det innebär att de inte byggs upp enligt en färdig modell. Vi utgår alltid från kundens situation och utvecklingsmål, och tar tillsammans med kunden fram ett sådant program som bäst stöder dessa. Kunden bestämmer också var och hur det är ändamålsenligt att utbildningen sker, förklarar Liedes. – Ett lyckat program är alltid nära kopplat till kundens egen praktiska verklighet. Det kombinerar kundens kunskap med den mest relevanta nya kunskapen, och skapar samtidigt nya sätt att utnyttja kombinationen av dessa. Vår roll är framför allt att föra in ny kunskap och att vara diskussionspart.■ Laura Rahka
PÅ JOBB
Det här gjorde vi...
Githa Jensen, (född Packalen), nyss fyllda 62, är deltidspensionerad och arbetar som ekonom på Svenska samskolan i Tammerfors. Där anställdes hon 1980. Hon har en diplomekonomexamen och blev klar från Hanken 1966 med nationalekonomi som huvudämne. Direkt efter examen åkte hon till USA där hon arbetade ett år. – I Tammerfors trivs jag bra, jag gillar mitt jobb och har mina vänner här. Svenska samskolan drivs i privat regi och Githa Jensen ansvarar för dess löpande ekonomi, lärarnas löner och fastigheterna. Hon ansöker också om understöd. – Tyvärr, säger hon, har jag väldigt lite att göra med eleverna. Tidigare skötte hon om kansliet men arbetet har hela tiden ökat och efter 25 år i branschen tycker hon att skolan ändrats rätt mycket. – Förr var den mycket mer centralt styrd. Nu har varje skola sin egen resultatbank och en egen upprätthållare, exempelvis en förening eller ett aktiebolag. – När jag började fick man en summa pengar för skolans verksamhet av kommunen och staten. Nu får man ett anslag per elev, precis som i universitetsvärlden. Githa Jensen tror att det är ganska annorlunda att sköta ekonomin för en privatskola
än för en kommunal. – Här får man en påse med pengar av staten och den ska räcka till allt. Det är ganska svårt att förutse vad som händer under året – med fastigheten, inventarierna, ifall en maskin går sönder. Skolan är beroende av att elevantalet är stabilt och vi jobbar aktivt för att öka det. För Githa Jensen var en av de viktigaste uppgifterna under den gångna månaden att planera för ansökan om statsunderstöd. – Det är nog ett enda räknande, säger Jensen. En av de största utmaningarna med deltidspensioneringen tycker Githa Jensen är att få tiden att räcka till. – Då jag jobbar varannan vecka är det lätt att tänka: “äsch, jag kan komma in en extra dag”, när det är mycket att göra. Men det finns inga möjligheter att vara kompensationsledig. Svenska samskolan I Tammerfors fyller 110 år i höst och det ska firas. Eleverna övar inför musikalen Grease och det gläder Githa Jensen att lyssna på elevernas sång och skratt. På fritiden sköter Githa Jensen sitt hus. I trädgården finns mycket att skörda; äpplen, vinbär, potatis. – Under den här tiden av året är man gärna ute och krattar, skrattar hon.■
HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Githa Jensen och Mikael Still.
Mikael Still, 50 år, blev ekonomie magister i Vasa 1985. Hans huvudämne var finansiering och investering. I dag arbetar han som placeringsdirektör på Oy Wedeco Managment Ab, ett kapitalplaceringbolag, också känt som ett venture capital bolag. Wedeco grundades 1987 och Mikael Still arbetar där sedan december 2004. Wedeco placerar i icke börslistade små och medelstora företag. – Jag gör företagsanalyser, genomför placeringar, är med om att utveckla bolagen genom att medverka i styrelsearbetet och fungerar som sparring-partner åt företagsledningen. Jag planerar och genomför också Wedecos utträde ur bolagen, beskriver Mikael Still. Wedeco går alltså in med kapital och kunnande under en begränsad tid, vanligtvis mellan tre och sju år, varefter innehavet realiseras. Den största utmaningen med jobbet som placeringsdirektör, menar Mikael Still, är att jämka samman olika viljor i en många gånger komplicerad transaktion. Något som garanterat kräver en stor dos tålamod. – Under den gångna månaden har jag speciellt glatt mig åt ett fall där vi och ett antal andra finansiärer beslutat gå in i ett nystartat företag. Alla par-
ter kom till förhandlingsbordet med sina intressen, sina grundförutsättningar och sin syn på saken. Att vara med om att skapa en gemensam vision och lösningar, som tillfredsställer alla, är både krävande och givande. På frågan vad han inte är lika glad i, svarar han: – Jag vet inte, jag fäster mig inte vid tråkiga saker. Men det är ju självfallet trist när jag känner att jag inte räcker till. Beträffande framtiden, är Mikael Still tystlåten. – I den här branschen kan man inte berätta vad som är på gång. Men ett viktigt projekt är Wedeco Managements, Aboa Venture Managements och Teknoventure Managements köp av kapitalplaceringsbolaget Nordea Capital. Affären, som är viktig för oss med tanke på framtiden, slutförs i höst. Sin fritid ägnar Mikael Still mestadels åt familjen – hustru och fem barn. Tillsammans med sin 10-åriga dotter har han ett gemensamt intresse – att segla. En speciell dag var när det var avslutning för Wasa Segelförenings juniorkurs. – Föräldrarna var på seglats tillsammans med barnen. Det var roligt på sjön med de unga seglarna, fastän min dotter och jag inte seglade i samma båt.■ MB
MB
17
LOGISTIK
Gammalt ämne i ny tappning
– VI HAR ETT starkt kunnande inom logistik och det finns ett stort intresse för ämnet både bland grundexamens- och forskarstuderande, förklarar professor Karen Spens förändringen. Dessutom är logistik som term bättre känd utanför universitetsvärlden. Namnändringen bottnar i önskemål från studeranden och alumner som haft logistik som inriktning. – Vi fick höra av logistikstuderanden att när de ger sig ut i arbetslivet är det få som vet vad företagsgeografi står för.
Då har de ändå tagit ett stort antal logistikkurser och vill gärna att det ska synas. De ska ju inte behöva förklara sitt ämne och varför de läst det, det ska tydligt framgå ur betyget vad de har läst, tycker Spens. Logistik är business Själva innehållet i utbildningsprogrammet har ändå inte genomgått några drastiska förändringar. Man kan fortfarande bedriva både magisteroch doktorandstudier inom ämnet. – Vi har sysslat med logistik länge och har haft mängder av olika kurser i ämnet, så till vida är det här inget nytt. Termen logistik förknippas oftast med transporter. Det fysiska materialflödet utgör en bråkdel av det som kan upp-
LOGISTIK OCH FÖRETAGSGEOGRAFI Företagsgeografi studerar företagens relationer till sin omvärld. Huvudämnet förser studerandena med färdigheter och förmåga att handskas med företagens strategiska planering beträffande affärsmiljö, lokalisering, internationalisering och logistikrelaterade frågeställningar. Ämnesstudierna i geografi ger en bred översikt av företagsgeografins viktigaste frågeställningar exempelvis framväxten av multinationella företag och deras val av lokalisering. Dessutom behandlas den affärsmiljö företagen verkar i, exempelvis affärskultur och EU:s inverkan på företagsverksamhet. På fördjupad nivå utvecklas studerandenas förmåga att strategiskt behandla företagsgeografiska problem, till exempel hur olika sektorer i ekonomin uppnår konkurrensfördelar på den globala marknaden. Ämnesstudierna i logistik ger en bred översikt av ämnet med fokus på hur logistik kan skapa konkurrensfördelar för företag. Kurserna, som behandlar bland annat logistiska aktiviteter såsom transport och lagerhållning, diskuterar den informationstekniska utvecklingen och tar upp viktiga begrepp såsom JIT (Just-in-time) och SCM (Supply Chain Management). På förjdupad nivå ges en djupare insikt i de moderna tekniker och metoder, bland annat simulering, som används i dagens företag för planering av försörjningskedjor.
18
Lehtikuva
Hankens utbildning inom företagsgeografi har bytt skepnad. Sedan årsskiftet heter ämnesområdet Logistik och företagsgeografi i stället för bara Företagsgeografi.
Lasta rätt. Logistik är inte bara fysiska transporter, utan även till exempel kommunikation.
fattas som logistik, därtill kommer andra typer av rörelse inom och utanför företaget, till exempel informationsflödet, kommunikationen. – Vi har valt att inrikta oss på logistiken ur en business-synvinkel, vi har alltså valt bort det tekniska. Vi ger kurser i Operations Management därför att det är viktigt att vara medveten om den tekniska biten, förklarar Gyöngyi Kovàcs, assistent vid enheten. – Vi kombinerar det mikroekonomiska – logistiken – med makroekonomiskt tänkande – företagsgeografin. Vi plockar russinen ur kakan och får på köpet en ämneskombination med en stark teoretisk och praktisk förankring, hävdar Spens. Efterfrågan på kurser stor Kurser i logistik och företagsgeografi har blivit populärare bland studenterna och efterfrågan på kurser är stor. Enheten har för tillfället en besättning på tre personer: en professor, en assistent och en överassistent. Resurserna är enligt Spens otillräckliga. – Vi har både flera grund-
examensstuderande och doktorander nu än tidigare och det vore bra om vi fick fler tjänster tillsatta för att svara mot efterfrågan. Nu sköts hälften av undervisningen av personal som inte är anställd på institutionen. För att klara av undervisningen och de nya doktorandkurserna samarbetar enheten med både Helsingfors handelshögskola och Tekniska högskolan. Samarbetet sträcker sig också utanför landsgränserna. Till exempel Chalmers i Göteborg är en viktig samarbetspart. – På Chalmers är de väldigt transportfokuserade, vilket vi inte är. På de områden där vi inte har expertisen kallar vi in experter från de andra högskolorna. – Vi har arbetat hårt med att bygga upp nätverket och stödet utifrån är väldigt viktigt. Därför är det skönt att institutionen har en bra atmosfär, det är personligt och roligt. Vi jobbar men går också ut tillsammans, berättar Spens. Utlandsstudier vanliga Eftersom 90 procent av stu-
BRIEF IN ENGLISH denterna inom företagsgeografi också läser utomlands uppstår ett litet gap i utbildningen när de åker. Trots att strukturen och upplägget skulle vara hur väl planerade som helst blir tomrummet besvärligt för enheten. – Vi har naturligtvis ingen kontroll över när de reser. Man kan försöka sätta in specifika perioder i schemat, men helheten beror mycket på studerandena – när de kommer iväg och när de kommer tillbaka för att kunna ta kursen. – Vi försöker nog också uppmana dem att inte åka utomlands för att läsa samma kurser som de kan läsa här, utan att i stället satsa på att hitta något annat och få en bredare kunskapsbas, säger Karen Spens. På frågan om för vem just den här utbildningen lämpar sig svarar Karen Spens att frågan snarare är för vem den inte lämpar sig. – Utbildningen är för mänskor som är intresserade av företagsekonomi i sin helhet, och kanske mänskor som tycker om att organisera. Vi har haft många studenter som är intresserade av eller som de facto redan jobbat inom transportbranschen. – Vi har också haft många huvudämnesstuderande som är intresserade av att jobba inom tredje sektorn. De som inte riktigt hittar det där mikroekonomiska, som inte är intresserade av någon specifik funktion i företaget. Vi har alumner som arbetar till exempel för FN, Världsbanken, Nordiska Rådet, undervisnings- och utrikesministeriet. Studeranden från enheten lär i alla fall inte ha några problem att få jobb. – Nackdelen är faktiskt att de flesta snabbt sugs upp av arbetslivet så att de inte hinner slutföra sin utbildning. Kalla dem logistikexperter eller företagsgeografer, de verkar vara eftertraktade, säger Karen Spens.■ Marianne Berglund/Laura Rahka
Wahlroos wants to privatize Hanken The first Hanken Day was held on October 7th at Hanken. The two key words of the Hanken Day were knowledge and networks. The event offered the alumni an invaluable opportunity to hear about and discuss the latest knowledge within economy and business. Besides offering the latest research and knowledge, the Hanken Day also gave the alumni an opportunity to meet old fellow students and make new friends. The evening program was especially designed for socializing in festive surroundings. One of many speakers at the Hanken Day was Björn Wahlroos, the CEO of Sampo. He gave an inspiring and colourful speech on how Hanken can serve the economy. According to Wahlroos Hanken’s role is not to serve the economy but
to serve its students. Education is an investment not an expense. Wahlroos wants to see Hanken privatized and feels that Hanken needs more private resources in order to maintain its reputation of educating first-class Swedish speaking persons with a Master’s in Economics. According to Wahlroos education is the key to understanding the world. More general knowledge is required if you want to succeed in business. This is why Wahlroos supports the American educational model. You start with a four year general knowledge program, then you work for a while after which you return to university for a two year specialization program.
Sometimes it is better to be quiet During the afternoon at the Hanken Day Åke Finne from Hanken and Anders Nordenswan from Rautakorpi Nordenswan Opas Oy gave an alumni lecture on marketing communication. They see communication as a meeting between the company and the customer. The consumer is by no means an object directed by companies who yell out their marketing messages. Sometimes it is better to be quiet. According to Finne only 5 percent of all communication happens
outside the brain, most of the communication happens inside. Therefore it is crucial to learn how to manage silent communication. Nordenswan emphasized the importance of trust and feeling in company-customer relationships. It is easy to get attention, but the problem is to keep customers interested. Here is where trust becomes relevant. To gain customer’s trust you need both consistency and a comprehensive view.
The Bologna Process – Reform of the Degree Structure The university degree structure in Finland changed August 1st 2005 as a result of the Bologna Process. The degree system is now based on two main cycles: a three-year Bachelor’s degree and a two-year Master’s degree. The objective of the reform is to facilitate the approval of degrees within all countries in the process. This in turn will make both the labour market and the educational market in Europe more flexible. The Bologna process also strives to maintain and guarantee
high quality education. In the future it will be easier for students to change university in between degrees. Hanken will use its competitive advantages to attract students. Hankens competitive advantages are, among others, the content of the programmes offered, the EQUIS accreditation and the fact that Hanken is a small university where flexible arrangements and close relationships to professors and the administrative staff are possible.
UR HANKENS BILDARKIV Tillkomsten av den nya Hankenbyggnaden vid Arkadiagatan 22 krävde en sann kraftansträngning både från studenternas och de anställdas sida. Med hjälp av många utomstående donatorer, eget kapital och penninginsamlingar hade man fått in ca 500 miljoner dåtida mark, vilket täckte lejonparten av byggnadskostnaderna. Därutöver togs ett lån på ca 160 miljoner mark. Studerande samlade in pengar för Hankenhuset genom att bland annat sälja tändsticksaskar i slutet av 1940talet.
19
BOKNYTT FRÅN HANKEN DOKTORSAVHANDLINGAR Henri Mänttäri Short term price behavior and the effect of foreign investors in the Finnish market As globalization and capital free movement has increased, so has interest in the effects of that global money flow, especially during financial crises. The concern has been that large global money flows will affect the pricing of small local markets by causing, in particular, overreaction. The purpose of this thesis is to contribute to the body of work concerning short-term under- and overreaction and the short-term effects of foreign investment flow in the small Finnish equity markets. This thesis also compares foreign execution return to domestic execution return. Mia Örndahl Stories of Survival: Knowledge intensive organisations and the Finnish 1990s recession I doktorsavhandlingen granskas krishantering, ledarskap och kommunikation i fyra företag som överlevde 1990-talets recession. Speciellt betonas hur man lyckats upprätthålla arbetsgemenskapens handlingsförmåga, framtidstro samt förtroende för ledarna. Enligt studien baserar sig framgångsrikt ledarskap på erfarenhet, förmåga att leva med osäkerhet, samt improvisation då tidigare lösningar inte längre fungerar. Det är speciellt viktigt att ledarna ger ett intryck av att vara närvarande och genuina. I studien framkom att bra ledare berättar öppet för personalen om situationens allvar, samt handlar beslutsamt trots att man inte är säker på att lösningarna är de rätta. Olga Karakozova Modelling and forecasting property rents and returns A lot of capital is invested in real estate. For instance, insurance companies and pension funds have traditionally invested part of their capital in real estate. Historically, real estate has been treated as “bricks and mortar” rather than as an investment asset. Today, professional investors will compare performance of real estate with that of alternative assets, such as stocks and bonds, and will decide on their investments from a portfolio point of view. Portfolio theory was developed by Nobel Prize winner Harry Markowitz, and nowadays has become a common way of managing large amounts of capitals. In the framework of this theory, an attractive investment has positive returns and low correlation with other assets in the portfolio.
Tomi Hussi Essays on Managing Knowledge and Workrelated Wellbeing När samhället blir alltmer kunskapsintensivt, är det inte längre tilltäckligt att värna om det fysiska kapitalet så som maskiner. Företagen blir tvungna att ta det immateriella kapitalet i betraktande. Denna avhandling granskar vilken betydelse välmåendet på arbetsplatsen har på företags effektivitet. Teemu Kokko OFFERING DEVELOPMENT IN THE RESTAURANT SECTOR – A Comparison between Customer Perceptions and Management Beliefs Avhandlingens mest centrala forskningsresultat är en konceptuell modell som klargör den allmänna logiken bakom utvecklandet av tjänstepaletten på både strategisk och operativ nivå. Undersökningen visar att kundernas och ledningens åsikter i tämligen stor utsträckning stämmer överens, men att också skillnader finns. Kunderna har en benägenhet att vara mera detaljorienterade, medan ledningen har ett mera holistiskt angreppssätt. Kundernas förhållande till tjänstepalettens detaljer är synnerligen personligt och kunderna uppskattar all aktivitet visad av tjänsteföretaget. Undersökningen visar också att en av de största utmaningarna inom utvecklandet av tjänstepaletten är att systematiskt kunna samla in information om konkurrensmiljön. I alla undersökta restauranger kunde man konstatera att nivån på den s.k. strategiska lojaliteten var hög. I praktiken betyder detta att man beaktar den valda strategiska linjen i beslutsfattandet. Sari Salojärvi INCREASING KNOWLEDGE FOCUS – A MEANS FOR ENTREPRENEURS TO REMAIN ON A GROWTH PATH. Essays on the Role and Nature of Knowledge Management in Finnish SMEs. Kunskapsledning och fokusering på icke-materiella resurser förbättrar företagets konkurrenskarft. Dessutom korrelerar kunskapsledning positivt med företagets tillväxt. Sari Salojärvis avhandling ger vid handen att små och medelstora företag betraktar företagets icke-materiella resurser, så som personalens kunskap och motivation, effektiv företagsledning, välskötta kund- och nätverksrelationer och företagets image som de viktigaste konkurrensfaktorerna.
På våra publikationssidor på webbadressen www.hanken.fi/hanken/ sve/page1579.php (Hankens hemsida -> Forskning eller Biblioteket -> Publikationer) finns utförligare presentationer av de böcker som tagits med här. Där hittar Du också förteckningar över publikationer i högskolans serier under åren 1995-2005.
Publikationerna säljs via Svenska handelshögskolans bibliotek/ Anne Granberg tfn 4313 3398 /4313 3264, Barbara Cavonius tfn 4313 3376 eller lånedisken tfn 4313 3265. Fax 4313 3425.
Via webbsidorna kan Du anmäla Dig till vår nyhetsservice. Genom att uppge Din e-postadress får Du uppgifter om nya publikationer genast när de har utkommit.
Pris: doktorsavhandlingar 40,- (print on demand 60,-), forskningsrapporter 30,-. Priserna inkluderar 8 % moms. Vid leverans per post tillkommer portokostnader.
Publikationerna kan också beställas via e-postadressen publ@hanken.fi eller vår elektroniska köpkorg på webben.