Hanken #1/2005

HANKEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN · nr 1 · mars 2005

Dra åt samma håll för...

SAMARBETE LÖNAR SIG

SID. 6

HANKENS AMBASSADÖRER SPRIDER GOODWILL SID. 10

HÄNT PÅ HANKEN

I början av mars besökte en internationell evalueringsgrupp Hanken och gjorde under tre dygn djupdykningar bland annat i undervisningen, forskningen, samhällskontakterna och förvaltningen. Gruppen, som bestod av prof. Jérôme Bon från ESCP i Frank-

rike, prof. David Birchall från Henley Management College i England och Charles Hobson från IBM i England, hade i förväg bekantat sig med den 170-sidiga självevalueringsrapporten. Gruppen ger sitt utlåtande om fortsatt ackreditering i början av juni.

Vi är etta i internationalisering Hanken har etablerat sig som det mest internationella universitet i Finland (KOTA-statistik, UvM), när man frånser konsthögskolorna. Av Hankens studerande för magisterexamen är 5,2 procent utlänningar, här ingår inte utbytesstuderande. Bland alla doktorsstuderande är andelen

12,2 procent och av de nyintagna doktoranderna var andelen rentav 31 procent.

Hanken har långsiktigt satsat på internationalisering på många plan och det börjar bära frukt. Högskolan har haft omfattande och aktivt studentutbyte i över 15 år. Hanken var bland de första att starta engelskspråkiga magisterutbildningar. Visionen är att bli en av de ledande högskolorna på sitt vetenskapsområde i Europa år 2015.

Hanken fick ny styrelse

Fyrklöver i toppen Hanken har för första gången valt tre prorektorer, istället för två. Med fyra personer i rektoratet blir arbetsfördelningen mer ändamålsenlig och ger större möjligheter till fördjupning.

Förste prorektor är professorn i nationalekonomi i Vasa, Hans Christer Blomqvist.

Uppdraget är bekant sedan tidigare. Åren 1983-87 var han nämligen också prorektor, men som han säger: ”Det är en

Ingmar Björkman III prorektor

Marianne Stenius rektor

ansvarsområde: ■ forskning ■ forskarutbildning ■ MBA-programmet ■ internationalisering

ansvarsområde: ■ generell verksamhet och utveckling ■ forsknings- och utbildningspolitik ■ externa relationer ■ internationalisering ■ kommunikation ■ forskning ■ forskarutbildning ■ kvalitetsarbete ■ personal ■ ekonomi ■ Rådet för informationstjänster och informationsteknik (ITR)

Hankens nya styrelse har återvalt Stig-Erik Bergström och Henrik Andersin till ordinarie externa medlemmar, deras suppleanter är Satu Huber och Per Westerlund. Styrelsen har följande sammansättning:

2

Hans Christer Blomqvist I prorektor ansvarsområde: ■ Undervisningsoch forskningsrådet (UFR) ■ grundutbildning ■ kvalitetsarbete ■ den tredje uppgiften, dvs. föra ut Hankens forskning och kunskap i samhälllet

Sören Kock II prorektor Marie Sandberg

Marianne Stenius, rektor (ordf.)

Hans Christer Blomqvist, 1:a prorektor (vice ordf.)

Sören Kock, 2:a prorektor Ingmar Björkman, 3:e prorektor Mauno Lindroos, förvaltningsdirektör Anders Löflund, professor (Stefan Sundgren) Martin Lindell, professor (Kenneth Högholm) Annika Ravald, överass.

(Tage Vest) Alexandra Ohls, planerare (Kuno Öhrman) Kai Ahola, lektor (Nikodemus Solitander) Lotta Backlund, stud.

(Johanna Brotherus) Ib Löfgren, stud.

(Benjamin Andberg) Stig-Erik Bergström, extern (Satu Huber) Henrik Andersin, extern (Per Westerlund)

annan värld nu för tiden”. Till det nya hör bland annat en studiereform, den så kallade Bologna-processen.

– Nu gäller det att få studiereformen i hamn med äran i behåll. De ändringar reformen förutsätter måste vi behandla ganska snart. Tidtabellen är snäv, vi börjar redan i höst undervisa enligt det nya systemet. Att dra två parallella system under en övergångstid kommer att vara jobbigt.

Matias Uusikylä

Skärskådad inför ny EQUIS

ansvarsområde: ■ Vasa Campus ■ Enhetsrådet ■ externa relationer i Vasa ■ internationaliseringen i Vasa ■ fort- och vuxenutbildningen i Vasa

Strategi och ledarskap teman för MBA 8 I mitten av januari inledde den åttonde MBA gruppen sina tvååriga studier på Hanken.

Gruppen består av 23 deltagare, varav är 5 kvinnor. Deltagarna kommer från bland annat telekommunikations-, bank- och mediebranschen.

Gruppen har hittills hunnit med två moduler. Den första handlade om strategi med professor Ingmar Björkman

som huvudföreläsare. Den andra modulen tog upp ledarskap i olika former med bland andra Patrick Furu och Minna Hiillos som föreläsare från Hanken och erfarna företagsledare som delgav deltagarna sina kunskaper i ledarskap.

MBA-utbildningen består av 19 moduler, MBA 8-gruppen blir färdig i december 2006.

Finansiell ekonomi populärast

Finansiell ekonomi FLO Företagande Företagsgeografi Handelsrätt Informationsbehandling Marknadsföring Nationalekonomi Redovisning

Bland de studerande som valde sitt huvudämne i januari 2005 var finansiell ekonomi, marknadsföring och företagsledning de mest populära ämnena.

Sötsaker, supporterartiklar och investeringar är några av de produkter Christoffer Häggblom salufört.

Ung entreprenör fick Anders Wall-stipendiet Hankeiten Christoffer Häggblom från Vasa har tilldelats Anders Wall-stipendiet år 2005. Han har visat prov på entreprenörskap sedan unga år, då han redan som 13-åring importerade sötsaker från Sverige för återförsäljning.

Som 18-åring grundade han sitt första aktiebolag och tre år senare Nordic Sports Marketing som har blivit Europas största internetbaserade bolag för försäljning av supporterartiklar inom Formel I och

FIRE-workshop Hankens båda campus och från Vasa universitet. Projekten täckte ett antal intressanta frågeställningar, bland annat kring finansiella instruments prisbeteende och företagsekonomi. En av sessionerna behandlade aktuella frågor relaterade till den ryska finansmarknaden.

Workshopen får en fortsättning nästa vinter med Vasa Universitet som värd. Målsättningen är att under kommande år locka doktorander även från andra högskolor och universitet såväl inom landet som från utlandet.

Disputation EL Teemu Kokko disputerade vid Hanken (marknadsföring) i Helsingfors 18.3.2005 med avhandlingen ”Offering Development in the Restaurant Sector – A Comparison between Customer Perceptions and Management Beliefs” Opponent: prof. Bo Edvardsson, Karlstads universitet Kustos: prof. Alf-Erik Lerviks, Hanken (Läs mera på sidan 14) Petteri Kitti

Den 24 februari anordnades en workshop för doktorander inom ämnet finansiell ekonomi på Hankens Vasaenhet.

Workshopen gick under namnet The 1st annual FIRE workshop in Finance. Förkortningen FIRE står för Wasa Finance Research & Education som är ett samprojekt mellan Hanken och Vasa Universitet och syftar till att samordna enheternas forskning och utbildning inom finansiell ekonomi.

På workshopen presenterades totalt åtta forskningsprojekt av doktorander från

fotboll. Kring bolagets e-handelsplattform har han grundat ett investeringsbolag.

Utöver detta är han en av de drivande krafterna bakom Sports Telecom, ett bolag som verkar inom Formel I och telecom. Samtidigt har han studerat vid Hanken med mycket god framgång. Christoffer Häggblom ska använda stipendiet till fortbildningskurser om affärsutveckling inom nya teknologier utomlands.

3

KALENDERN

ALUMN TJÄNSTER En minnesvärd lärare

30.3 ■ Kursen ”Course in Strategic Brand Management” startar. Mera info ger Kirsti Lindberg-Repo, kirsti.lindberg-repo@hanken.fi eller tfn +358 50 5855505.

1.4 ■ M.Sc. Martin Fougére disputerar vid Hanken (företagsgeografi) med doktorsavhandlingen “Sensemaking in the third space-essays on French-Finnish bicultural experiences in the organizations and their narratives” fredag 1.4.2005 kl. 13.

Opponent: docent Nils Wåhlin, Umeå universitet.

Kustos: professor Karen Spens, Hanken.

8.4 ■ EM Bernard Ben Sita disputerar vid Hanken (finansiell ekonomi) med doktorsavhandlingen “Essays on the Role of Time in Price Discovery” fredag 8.4.2005 kl. 13.

Opponent: dr Asger Lunde, Handelshögskolan i Århus.

Kustos: professor Eva Liljeblom, Hanken.

13.4 ■ Workshop: Collaboration, teamwork and the role of social capital. ED Wilhelm Barner- Rasmussen, Hanken kl. 16.30-19

20.4 ■ Workshop: Mobbning som ett hot mot samarbete – chefens roll. Prof. Denise Salin, Hanken kl. 16.30-19

27.4 ■ Workshop: Collaboration in mergers and acquisitions: experiences of postmerger intergration. Prof. Eero Vaara, Hanken kl. 16.30-19 ■ MBA infodag kl. 17-20, Hanken, Futurum

10.5 ■ Mentorskapsprogram inleds i Hfrs Intresserade kan ringa Niord, tfn 0201 299 274/Catarina Söderström.

4

Hanken samlar som bäst ihop berättelser om lärare som alumnerna minns speciellt väl. Berättelserna är tänkta att användas i tidningen HANKEN. Skriv ner dina minnen och skicka till alumnkoordinator Nina Olin, nina.olin@hanken.fi, senast 8.4.2005.

■ Finns det någon lärare du minns specifikt från studietiden?

■ Varför minns du just denna lärare? Är det från föreläsningar eller tack vare något annat?

■ Finns det någon viss händelse du förknippar med denna lärare?

Hankens årsberättelse till registrerade alumner De två senaste årsberättelserna från Hanken har skickats till alla drygt 6 000 personer som finns i alumndatabasen. I år begränsas utskicket till dem som har varit inne på alumnwebben och kontrollerat sina uppgifter, det är till dags dato drygt 1 000

alumner. Du kan också anmäla ditt intresse per telefon 09-431 33 423, Nina Olin.

Så om du vill ha Hankens årsberättelse för år 2004 och inte har loggat in på alumnwebben, gör det före utgången av maj.

7.10.2005 ■ Högklassiga föreläsningar och vetenskapssmedjor om det aktuella inom ekonomi och business.

■ Sits på Börs

■ Nachspiel på Casa Kolla www.hankendagen.fi Alla är där.

Alumnkoordinatorn till er tjänst Det finns en rad aktiviteter för gamla hankeiter: gästföreläsningar, kurser, mentorskapsprogram, karriärkvällar, en kontaktdatabas med mera ...

Mycket av det här hittar du på webbadressen www.hanken.fi. Hanken har också en egen alumnkoordinator som gärna står till tjänst. Hon heter Nina Olin och hennes kontaktuppgifter är nina.olin@hanken.fi, tfn 09-431 33423.

Course in Strategic Brand Management Course in Strategic Brand Management March 30th to May 19th, 2005.

This specially planned course helps business managers to understand and to develop skills and insights to systematically manage all the parts of the branding process in a way that creates value both for the company and the customer. During the course

we go over all the elements that help you to create a stronger brand and to manage the process more efficiently and profitably.

More information and enrolment from Kirsti Lindberg-Repo kirsti.lindberg-repo@hanken.fi or +358 50 5855505.

LEDAREN Sluter sig cirkeln?

Svenska handelshögskolan PB 479, 00101 Helsingfors Telefon: 09-431 331 Telefax: 09-431 33 404 Svenska handelshögskolan PB 287, 65101 Vasa Telefon: 06-3533 700 Telefax: 06-3533 703 Chefredaktör: Henrika Franck-Möller Ansvarig utgivare: Marianne Stenius Redaktionssekreterare: Peter Nordling Redaktionsråd: Wilhelm Barner-Rasmussen Henrika Franck-Möller Margareta Granholm Kenneth Högholm Fredrik Nars Peter Nordling Nina Olin Karen Spens Redaktion och ombrytning: Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo Telefon: 09-888 60 17 Telefax: 09-888 60 19 e-post: redaktionen@nordinfo.fi Adressförändringar: Kristina Andersson Telefon: 09-431 331 e-post: kristina.andersson@hanken.fi Upplaga: 6 900 ex Tryckeri: Edita Prima Oy, Helsingfors ISSN 1795-1534 Pärmfoto: Matias Uusikylä På pärmfotot fr. v. Joanna Sinclair, KarlErik Sveiby, Wilhelm Barner-Rasmussen och Minna Hiillos.

Svenska handelshögskolan har aldrig under sin snart 100 åriga historia verkat i ett vakuum. Visserligen har formerna för och intensiteten i växelverkan mellan högskolan och dess omgivning varierat över tiden. Likaså har de enskilda forskarnas engagemang i sin omgivning växlat över tiden.

Men idag kan inget universitet bortse från växelverkan med sin omgivning. Inte bara forskningen utan också utbildningen skall ske under en ständig dialog med olika målgrupper. Den traditionella formen för utbildning, som riktar sig till unga studerande, har idag gett vika för en verksamhet som bygger på livslångt lärande. Den fokusering på alumnerna som kan skönjas i Hanken är ett uttryck för denna ändring. Forskningen åter förutsätter nya former av samarbete, tvärvetenskaplighet och interaktion.

Universitetsutbildningen i vårt land bygger enligt lagstiftningen på forskning. I ett kvartsekel har alla våra universitet varit statliga. Statsmakten har utövat sitt ägaransvar på olika sätt, tidvis kortsiktigt och tungrott, men med insikten om att forskning och utbildning är avgörande för vårt lands välfärd.

Idag är inte bara forskningens och utbildningens innehåll centrala för universiteten. För att konkurrera internationellt och intensifiera växelverkan med omgivningen måste även processerna och ledningen av universiteten ses över. Hur skall omvärlden i framtiden involveras i ledningen av högskolan?

Lägg större Hanken gick som ett av de första univikt vid versiteten i Finland in för externa repreuniversitetens sentanter i sin styrelse genast då lagstiftcorporate ningen 1998 möjliggjorde det. Erfarenhegovernance! terna av detta är odelat positiva.

Kan vi och borde vi ytterligare stärka omgivningens – näringslivets och alumnernas – engagemang i högskolans högsta beslutande organ? Principiella ställningsstagande för att så borde ske har idag ett växande stöd såväl bland de politiska beslutsfattarna som inom statsmakten generellt. Det hävdas med fog att större vikt bör läggas vid universitetens corporate governance frågor parallellt med en ökning av universitetens autonomi?

Idag bör man inte utesluta att högskolans styrelse inom en nära framtid har en majoritet av externa medlemmar och ledas av en extern ordförande och inte, såsom idag, av en av högskolesamfundet utsedd rektor. Likt de övriga nordiska länderna skulle vi i Finland få en klarare ansvarsfördelning mellan olika beslutsinstanser. Det ligger i Hankens intresse att verka för att kortsiktig intressebevakning inte får dominera över en förändring som skapar ökat utrymme på långsikt.

Sluter sig då cirkeln i Hanken? Får vi åter en extern högskolestyrelse, som domineras av alumner och aktiva inom näringslivet, och ett internt lärarråd? Ja, med stor sannolikhet. Men om cirkeln sluter sig är denna nya cirkel mycket större än vad den var för flera decennier sedan, och omgivning är en helt annan.

”

”

Marianne Stenius rektor

5

COLLOBRATION Lehtikuva och Matias Uusikylä

Kunskapsklimatet återspegla Det finns ett klart och positivt samband mellan ett företags kunskapsklimat och resultat. Ett gott klimat sporrar de anställda till bättre prestationer. I ett dåligt klimat delar de inte med sig av sin kunskap till kollegerna.

Hanken-professorn KarlErik Sveiby har tillsammans med två forskarkollegor utarbetat ett instrument för att mäta kunskapsklimatet i företag.

I MITTEN AV MARS fick Hankens alumner ta del av KarlErik Sveibys föreläsning “Samarbete inom organisationer”.

Sveiby belyste begreppet kunskapsklimat i samband med en presentation av de mellanresultat hans forskar-

6

grupp kommit till. Det internationella, empiriska forskningsprojektet är ett samarbete mellan Hanken, Henley Management College (Storbritannien) och Sveiby Knowledge Associates and Liquid Surveys och går under namnet Collaborative Climate and Effectiveness of Knowledge Work.

– Kunskapsklimat (på engelska collaborative climate) är en del av företagskulturen och visar i vilken mån vi lär oss av varandra och delar med oss av vår kunskap. Vi forskar i samarbetet inom och mellan företag genom att se på kunskapsklimatet och dess inverkan på produktionsförmågan i olika företag, förklarar Karl-Erik Sveiby.

Pilotstudierna visar att

sambandet är starkt, men det är för tidigt att säga exakt hur starkt. Genom att reda ut kunskapsklimatet på sitt företag kan man lättare åtgärda eventuella brister och nå ett bättre resultat. Åldern påverkar, men inte könet Kunskapsklimatet i ett företag upplevs olika beroende på ålder och position samt på hur länge man varit anställd och på hur många år man verkat inom samma yrke. Sveiby ger ett exempel.

– En person som nyligen börjat på ett företag känner inte alla mänskor där. Den nyligen anställda kommer inte åt den kunskap som finns i företaget, eftersom hon eller han

inte vet vem som kan vad. De “gamla” kanske inte heller ännu vet hur de kan dela med sig av sin kunskap till den nya.

Därför upplever de, som arbetat för ett företag en kortare tid, kunskapsklimatet som sämre än de som jobbat där längre, förklarar Sveiby.

De nyanställda utgör dock ett undantag.

– De tenderar att vara nöjda, eftersom de inte har någon kunskap om företaget och tror att klimatet är bättre, då de får mycket information i början. Därefter blir de besvikna, säger Sveiby.

Däremot verkar könet inte påverka uppfattningen om kunskapsklimatet.

– Förutom i vissa enskilda företag, där det finns tydliga

Nya anställda är ofta nöjda med kunskapsklimatet medan de gamla rävarna är uttråkade och saknar utmaningar.

tecken på könsdiskriminering, påpekar Sveiby.

Kunskapsklimatets S-kurva Enligt Karl-Erik Sveiby dröjer det ett par år innan man byggt upp ett kunskapsnätverk och börjar känna sig nöjdare, oavsett yrke.

– Utvecklingen går enligt en S-kurva. Till en början upplever man klimatet rätt oförändrat och stabilt. När man har ett par år på nacken och uppnått en viss yrkessäkerhet, går kurvan plötsligt brant uppåt.Sedan planar den ut igen: Man är på topp och bemästrar sitt yrke.

Den sista nedåtgående kurvan på S:et förklaras med att man till slut får nog och mister intresset för arbetet.

– Man har ställt alla frågor och svarat på alla frågor; hört allt som finns att höra, säger Sveiby.

tanke på företagens framgång att de anställda kan arbeta i en miljö som fysiskt, mentalt och socialt stöder en utveckling av de personliga kunskapsnätverken.

Växande databas Den empiriska forskningen genomförs så att de deltagande företagens anställda får fylla i ett frågeformulär med 22 påståenden, som de får ta ställning till på en skala mellan ett och fem. Svaren jämförs sedan statistiskt med övriga svar i databasen, som nu innehåller runt 16 000 svar av ett par hundra företag och organisationer från olika länder och såväl den privata som den offentliga sektorn. De finska företagen representerar endast 5-6 procent av de deltagande företagen.

– Databasen växer hela tiden. Vi ser gärna att flera fin-

as i resultatet Han poängterar att det inte är fråga om att kunskapen minskar. Mänskan är lika duktig som förr, men intresset att använda kunskapsnätverken sjunker. Arbetet erbjuder inte längre tillräckligt med utmaningar.

– Personalavdelningarna talar inte om detta. Den allmänna tanken är att kunskapsmänskor sköter sig själva.

Detta är ett otroligt slöseri av företagsledningen. Företaget har kunskap på toppen, men går miste om de bästa anställda, som slutar därför att de är trötta på sitt jobb, säger Sveiby.

– Kunskapsarbetet är beroende av de kunskapsnätverk vi har, tillägger han.

Därför är det viktigt med

ländska företag tar del i forskningen, säger Karl-Erik Sveiby.

Den stora databasen möjliggör en djupdykning i enskilda företag.

– Vi kan visa upp sådant som inte kunnat mätas förut.

Tidigare har man bara kunnat konstatera om de anställda trivs eller inte. Nu går det att peka ut direkt kunskapshöjande eller -hindrande åtgärder, säger Sveiby.■ Annika Hukka Diskussionerna kring temat samarbete i organisationer fortsätter i tre olika workshopar i april (se info s. 9). Anmälningar till alumnkoordinator Nina Olin, tfn 09-431 33 423, nina.olin@hanken.fi.

AMERIKAN BÄST, NORRMAN SÄMST Det bästa resultatet bland företagen i KarlErik Sveibys databas har Buckman Labs stått för. Det amerikanska företaget har arbetat med samarbetsfrågor i 20 år och företagsledningen är känd för att sporra överföring av kunskap.

“De mäktigaste individerna i det framtida Buckman Labs är de som bäst överför kunskap till andra”,har tidigare verkställande direktören Bob Buckman sagt.

– Allt beror på hurudan chefen är, konstaterar Karl-Erik Sveiby.

Pantar på kunskap Det sämsta resultatet uppvisar, överraskande nog, ett norskt forskningsinstitut där professorer och akademiker anser att de “inte kan lära sig av varandra”.

Lågt på listan placerar sig också Australian Transport Utility, där nedskärningarna fått de anställda att bli rädda för att dela med sig kunskap:“Om man är den enda som vet något, är man oersättlig”, tänkte de anställda.

– Detta är ett skräckexempel. Man kan, men vill inte, dela med sig av kunskapen.

Ett bra kunskapsklimat kan förstöras med fel åtgärder. Det leder till situationer där man återuppfinner hjulet eftersom man inte är medveten om den kunskapspotential som finns i huset. Företaget i fråga investerade i samma dyra databas på tre olika håll inom organisationen, berättar Sveiby.

En analys av kunskapsklimatet erbjuder cheferna ett verktyg att förbättra företagets prestationsförmåga – om de är redo att utnyttja resultaten.

– Vissa organisationer och företag tar resultaten på allvar och har vidtagit åtgärder för att minska diskriminering, avlägsnat dåliga chefer eller möblerat om. Andra beställer rapporten och då den är dålig gömmer de den i byrålådan, säger Karl-Erik Sveiby.■ AH

7

9nUHQV DOXPQVHPLQDULXP 6DPDUEHWH L RUJDQLVDWLRQHU &RO ODERUDWLRQ LQ RUJDQLVDWLRQV 2QV (' :LOKHOP %DUQHU 5DVPXVVHQ &ROODERUDWLRQ WHDPZRUN DQG WKH UROH RI VRFLDO FDSLWDO

+RZ FDQ ZH JHW FROODERUDWLRQ DQG WHDPZRUN JRLQJ" :H ZLOO GLVFXVV ERWK SRVLWLYH DQG QHJDWLYH DVSHFWV RI FROODERUDWLRQ DQG ZLOO JLYH SDUWLFXODU DWWHQWLRQ WR FROODERUDWLRQ DFURVV QDWLRQDO DQG OLQJXLVWLF ERXQGDULHV

7LG SODWV 2QV NO VDO &DVD $FDGHPLFD 0D[ DQWDO SHUVRQHU 3ULV VH QHGDQ

9LQEXIIp VHUYHUDV HIWHU ZRUNVKRSHQ

2QV 3URIHVVRU 'HQLVH 6DOLQ 0REEQLQJ VRP HWW KRW PRW VDPDUEHWH FKHIHQV UROO

9DG lU DUEHWVSODWVPREEQLQJ" 9DG EHURU PREEQLQJ Sn" +XU NDQ PDQ I|UHE\JJD RFK KDQWHUD PREEQLQJ"

7LG SODWV 2QV NO VDO &DVD $FDGHPLFD 0D[ DQWDO SHUVRQHU 3ULV VH QHGDQ

9LQEXIIp VHUYHUDV HIWHU ZRUNVKRSHQ

2QV 3URIHVVRU (HUR 9DDUD &ROODERUDWLRQ LQ PHUJHUV DQG DFTXLVLWLRQV H[SHULHQFHV RI SRVW PHUJHU LQWHJUDWLRQ 3URIHVVRU (HUR 9DDUD GHDOV ZLWK WKH FXOWXUDO DVSHFW RI FROODERUDWLRQ DQG KRZ WKLV LV DIIHFWHG LQ FDVHV RI PHUJHUV DQG DFTXLVLWLRQV 3URIHVVRU 9DDUD DOVR SUHVHQWV D SUDFWLFDO FDVH ZKLFK LV 1RUGHD 7LG SODWV 2QV NO VDO &DVD $FDGHPLFD 0D[ DQWDO SHUVRQHU 3ULV VH QHGDQ 9LQEXIIp VHUYHUDV HIWHU ZRUNVKRSHQ

3ULV RFK DQPlOQLQJ $QPlOQLQJ 6HQDVW WLOO 1LQD 2OLQ QLQD ROLQ#KDQNHQ Âż

3ULVHW I|U ZRUNVKRSDUQD lU Ÿ SHU ZRUNVKRS PHQ +DQNHQ $OXPQL HUEMXGV ¾DNWLYLWHWVUDEDWWœ YLG GHOWDJDQGH L À HU lQ HQ ZRUN VKRS 3ULVHW LQNOXGHUDU PDWHULDO I|U ZRUNVKRSHQ UHVXOWDW RFK EHQFKPDUN Sn VDPDUEHWVNOLPDWVWHVWHW VDPW YLQEXIIp 'HOWDU L ZRUNVKRS SULV Ÿ 'HOWDU L ZRUNVKRSV WRWDOSULV Ÿ 'HOWDU L ZRUNVKRSV WRWDOSULV Ÿ $YJLIWHQ EHWDODV HIWHU DQPlOQLQJ WLOO .RQWR 1RUGHD 6YHQVND KDQGHOVK|JVNRODQ 5HI QU 0HGGHODQGH 'HOWDJDUHQV QDPQ

8

Hjälp dina anställda Tiden man lägger ned pü ett utvecklingssamtal kan vara synnerligen produktiv. Samtalet är ett verktyg fÜr att trimma organisationen fÜr framtida utmaningar.

DET ANSER t.f. lektor Minna Hiillos vid Hankens institution FÜretagsledning och organisation. Hon disputerade i hÜstas pü en avhandling om personalchefer i krissituationer. I den utvecklade hon stratgier fÜr emotionshantering, nügot som är nära fÜrknippat med utvecklingssamtal.

Det är i allmänhet nu under senvintern och vüren fÜrmännen fÜr utvecklingssamtal med sina anställda. Nügot tvüng finns inte, men till exempel fÜr hÜgskolorna blir utvecklingssamtalen obligatoriska i och med den lÜnereform som genomfÜrs i slutet av detta ür.

Under ett utvecklingssamtal ska den anställda och fÜrmannen pratar med varandra – inte om varandra. Man

brukar bÜrja med att definiera den anställdas mülsättningar om det inte gjorts tidigare. Om mülsättningarna är klara fortsätter man genom att evaluera dem.

Enligt Minna Hiillos fungerar den här delen av samtalet som en naturlig uppvärmning infÜr den tredje och viktigaste biten, nämligen diskussionen om hur den anställda skall och vill utvecklas i jobbet. – Tyvärr blir den här delen ofta styvmoderligt behandlad.

Men de anställda anser i allmänhet att den är viktig.

Minna Hiillos framhüller att de anställda müste fü veta vilka fÜrväntningar man har pü dem och hur de klarar sig i jobbet. Responsen är viktig. Den anställda vill ocksü ofta veta om nügon i fÜretaget bryr sig om honom, vad man anser om honom eller henne som individ. – Detta är viktigare än münga chefer tror, püpekar hon.

Münga anställda är intresserade av hur fÜretaget eller

NÅGRA RÅD TILL FÖRMANNEN ■FÜrsÜk alltid vara dig själv, det märks genast om du känner dig besvärad. ■FÜrbered dig väl. ■GÜr finkänsliga efterforskningar om du har orsak att misstänka att nügon underpresterar. ■FÜrsÜk genuint fÜrstü den andras synpunkter, det skapar fÜrtroende. ■Utvecklingssamtalet für inte vara ett lÜsryckt fenomen, det är ett verktyg fÜr ledarskapet. ■Münga arbetstagare vill diskutera oftare mera med chefen

NÅGRA RÅD TILL ARBETSTAGAREN ■Var dig själv ■FÜrbered dig genom att lista fÜroch nackdelarna i jobbet. ■Skriv ned vad som stressar dig om du hüller pü att bli utbränd. Det är chefens skyldighet att hjälpa dig att orka vidare.

Kuvapörssi

att öppna dörren i sig organisationen klarar sig ekonomiskt och hur den egna avdelningens resultat står sig i en jämförelse med andra avdelningars och företaget som helhet.

– Dessutom, betonar Hiillos, borde de anställda fråga hur de bättre kan svara mot företagets förväntningar.

Motivation inifrån När det gäller chefens möjligheter att motivera säger Minna Hiillos att detta till största delen hänger på arbetstagaren.

– Speciellt i fråga om kunskapsarbete är det svårt att motivera uppifrån. Ofta vet chefen inte i detalj vad de anställda gör. Då kan utvecklings-

samtalen hjälpa de anställda att se kopplingen melland deras arbete och företagets strategi och vision.

När det sambandet står klart kan den anställda i sin tur ställa frågor till chefen.

– Det är en liten dörr som ska öppnas. Chefen har inte nyckeln till den. Han kan endast ge karmarna genom att förmedla företagets strategi och visioner.

Utvecklingssamtalet är en svår uppgift för många chefer.

Alla är inte mänskokännare och för många innebär samtalet en ny och främmande situation. Om situationen inte är skrämmande, är den åtmins-

tone en utmaning för alla.

Hiillos har ingen patentlösning för hur man blir en bra part i ett utvecklingssamtal. Hon betonar vikten av den emotionella intelligensen och konstaterar att den ökar med tilltagande erfarenhet och ålder.

– Alla måste få respons på sitt arbete och chefen måste ha en vilja att lyssna och för-

stå. Om han är empatisk är arbetstagaren mera villig att öppna sig för honom.■ Peter Nordling

www.mercedes-benz.fi

Världen behöver förebilder.

9

Ambassadörer ger studenterna inspiration och vägledning

Hanken får egna ambassadörer. Det handlar om en grupp alumner som ska inspirera och stöda studenterna samt bidra till att den allmänna kännedomen om Hanken ökar. I spetsen för truppen står Fortum Abp:s vd Mikael Lilius.

MIKAEL LILIUS KÄNNER starkt för sin uppgift som ambassadör och när han blev tillfrågad om att ställa upp, tackade han omedelbart ja.

– Hanken har betytt mycket för mig. Högskolan gav mig ett bra avstamp för framtiden. Om jag på det här sättet kan hjälpa studenter på vägen, gör jag det gärna, säger Lilius.

Idén till Hankenambassadörerna föddes redan hösten 2003 då alumnstrategin bygg-

10

des upp. Ambassadörerna ska fungera som inspiratörer och föredömen för de nuvarande hankeiterna.

– Vi ska finnas till, ställa upp och stöda. Vi kan exempelvis ge vår syn på saker på Hanken-dagar och dela med oss av våra erfarenheter, säger Mikael Lilius.

Trots att projektet ännu befinner sig på begynnelsestadiet, har vissa konkreta, roterande uppgifter fastslagits.

En av ambassadörerna deltar och välkomnar nya alumner vid betygsutdelningen. Likaså finns en ambassadör närvarande vid den årliga ekonombrevsutdelningen, både i Helsingfors och Vasa.

Lilius hoppas också att ambassadörerna regelbundet kan föra en dialog med högskolan och lärarkåren.

– Vi ambassadörer får en input om vad som händer och kan eventuellt skicka signaler tillbaka, säger han.

I samband med detta vill Lilius poängtera att ambassadörerna inte kommer att konkurrera med stiftelsen och styrelsen.

– Vi arbetar på uppdrag av alumnerna. Vår uppgift är att fungera som stöd, inspiration och vägledning för studerande.

Representativ samling Som förste man bland Hankens ambassadörer har Mikael Lilius en utmanande uppgift.

Han ska söka fram de övriga ambassadörerna. De ska vara nyckelpersoner i samhället.

För att de ska kunna utöva ett så brett inflytande som möjligt, strävar man efter en tillräcklig spridning beträffande ålder, kön, och den regionala representationen. Det är också väsentligt att ambassadörerna representerar olika yrkeskårer.

Bland de utvalda ska det finnas

företagsledare, politiker, akademiker, företagare, personer anställda i offentlig förvaltning samt kändisar.

– Med hjälp av urvalet vill vi visa:“Dessa möjligheter kan Hanken ge dig”. Hanken kan öppna dörrar till många olika delar av näringslivet och även sektorer utanför näringslivet, konstaterar Lilius.

Han har redan några idéer om vem som kunde passa som ambassadör, men vill inte ännu avslöja några namn.

– Vi har haft en preliminär sittning med några av ambassadörerna, avslöjar han och beklagar att valet av gruppen snubblat på hans extremt tajta tidtabell i början av året.

Starten är enligt Lilius det mest tidskrävande i processen.

Han tror att själva arbetet löper smidigt då medlemmarna i gruppen väl är valda.

För att ambassadörskåren inte ska bli för institutionaliserad har man planerat att uppgiften ska vara roterande. Enligt Lilius är den föreslagna treårs perioden lämplig.

– Genom att en tredjedel av ambassadörerna byts ut åt gången uppnås också kontinuitet, tillägger han.

Festandet förändras inte Ambassadörernas kunskaper om Hanken uppdateras regelbundet. Det är nämligen viktigt att de valda upplever sig som aktiva Hanken-alumner och känner till Hanken som den är idag. Annars finns risken att många blir kvar med den uppfattningen man hade om högskolan då man själv studerade för 20-30 år sedan.

Anders Tallberg Skribenten är professor i redovisning

Under sina många år utomlands kunde Lilius inte följa med Hankens utveckling på nära håll. Som ambassadör har han åter en chans att komma sitt gamla lärdomssäte nära.

Mikael Lilius blev färdig diplomekonom år 1974 med nationalekonomi som huvudämne. När det blir tal om hans egna minnen från studietiden ler han brett.

– Jag har nästan bara goda minnen från Hanken. Det var en oerhört stimulerande tid.

Lilius är speciellt nöjd över de nätverk mellan hankeiterna samt mellan hankeiter och studerande utomlands han byggde upp under studietiden.

– Jag har fortfarande nytta av nätverken, både privat och i arbete, säger han.

Dessutom tyckte han att studentkårens verksamhet var speciellt trevlig. I fjol hade han äran att vara festtalare på Hankens årsfest.

– Förutom att det var hedrande att bli inbjuden som festtalare hade vi genuint roligt. Min fru är också gammal hankeit och vi kände igen vissa kännspaka drag i festandet. Vi kunde konstatera att vissa saker inte förändrats på 30 år, säger Lilius skrattande.■ Annika Hukka

Snabbare bokföringsinformation Börsnoterade företag i hela EU måste, som känt, från och med detta år göra koncernbokslut enligt internationella redovisningsstandarder (IFRS). I samband med detta har vi i Finland uppdaterat bokföringslagen, som nu i vissa avseenden för boksluten närmare internationell normering också för andra bokföringsskyldiga. Hur marknadsföringsutgifter redovisas är en utmärkt illustration.

Anta, att ett företag för en stor, dyr reklamkampanj mellan jul och nyår år 1, med avsikt att öka försäljningen följande år – år 2 – och framåt. Hur skall utgifterna för den bokföras?

Tidigare kunde logiken ha varit följande: Eftersom kampanjen var avsedd att generera intäkter år 2 och framåt, behövde utgifterna för den inte nödvändigtvis avdras från försäljningsintäkterna år 1. Istället kunde de aktiveras, det vill säga upptas som en tillgång (övriga utgifter med lång verkningstid) på den aktiva sidan av företagets balansräkning. Utgifterna avdrogs sedan som kostnad i resultaträkningen år 2, då de genererade omsättning, eller till och med så att kostnaden fördelades – avskrevs – över flera kommande år.

På detta vis “matchade” vi utgifter med de intäkter de genererade. Målet var att mäta varje periods resultat så noga som möjligt.

Kan en Vår uppdaterade bokföringslag närmar sig emelleravslutad tid på den här punkten de internationella standardereklamrna, och resonemanget förs nu på ett annat sätt. Vi kampanj anses lägger större vikt vid att tillgångsvärdena i balansräkvara en ningen är rättvisande än tidigare. tillgång?

Frågan blir nu: Kan en avslutad reklamkampanj anses vara en tillgång? I så fall borde vi kunna komma till ett tillräckligt entydigt marknadsvärde för den, antingen separat eller som komponent av någon annan tillgångspost i balansen. Det kan vi inte. Den kan inte säljas så som en aktie, eller licenseras så som ett patent, eller utnyttjas för att tillverka produkter så som en maskin. Vi kan inte heller peka på ett direkt, mätbart samband med någon specifik, mätbar framtida intäkt. Följaktligen kan vi inte motivera att utgiften skulle aktiveras som tillgång, utan måste nu dra av den som kostnad för perioden i resultaträkningen för år 1.

Vår uppdaterade bokföringslag har förändrats ganska försiktigt, men riktningen är klar. Vi går mot det synsätt som IFRS representerar, där balansräkningen har prioritet.

Tillgångar och skulder värderas i mån av möjlighet till marknadsvärden, och därmed strävar vi efter att balansräkningen betydligt exaktare än tidigare ger en riktig bild av företagets ekonomiska ställning. Företagsledningens möjligheter att välja om en utgift skall belasta resultatet som en kostnad, eller försköna balansräkningen som en tillgång, begränsas så långt som möjligt. Informationen i boksluten blir därmed snabbare, skarpare och neutralare – och det är ingen dum idé alls!■

”

”

11

MENTORSKAP Inspirerad av sin mentor

Steget ut i arbetslivet blev kortare – DET HAR VARIT EN utmaning för mig att komma ihåg att Joakim är chef i den här situationen. Hans motor ska få mig att snurra, inte tvärtom, konstaterar Anders Dahlbäck.

Tidningen Hanken träffar honom och Joakim Häggblom en vintrig kväll på ett kafé i Vasa centrum. De har ibland träffats på stan, ibland på Dahlbäcks arbetsplats – Landskapsföreningen Folkhälsan i Österbotten – där han är ekonomichef.

– Det som inspirerat mig är att Anders jobbade samtidigt som han studerade, och klarade av att bli färdig, säger Joakim.

Förra våren då de träffades första gången berättade han att han avsiktligt låtit bli att jobba. Detta av rädsla för att inte kunna slutföra studierna.

Soffpotatis, nej tack!

Men sedan kom hösten med endast en handfull kurser.

– Jag kände att jag måste få något att göra, annars blev jag en soffpotatis. Då tänkte jag på Anders som hade haft det ungefär likadant under slutet av sina studier, säger Joakim Häggblom. Steget att ge sig ut i arbetslivet blev slutligen inte så långt.

Först fick han ett projektjobb på Wärtsilä och sedan en fast halvtidstjänst på Andelsbankens telefontjänst. Anders hummar instämmande då och då medan Joakim talar. Under en av deras första träffar berättade han om sin erfarenhet av anställningsintervjuer.

– Jag vet ju vad man som arbetsgivare lägger märke till,

12

Emma Westerlund

Anders, 37, är mentor. Joakim, 23, är adept. Cirka en gång i månaden träffas de för att diskutera jobb, studier och karriär.

– Jag skall bli klar till hösten och sedan hitta ett jobb jag trivs med, säger adepten Joakim Häggblom. Hans mentor Anders Dahlbäck har berättat om hur han kom in i arbetslivet.

när man sitter på andra sidan bordet. Jag har också kunnat ge en inblick i hur organisationsvärlden är som arbetsgi-

vare. Det är något få utomstående känner till, säger Anders Dahlbäck.

Att spegla Folkhälsan mot

Wärtsilä visade hur olika arbetsplatser kan vara.

– Inom organisationsvärlden har du en chef och en sty-

Ett vuxet bollplank Det är ett stort plus för en studerande att få träffa en vuxen människa som ger en inblick i sin arbetsplats och sin arbetshistoria.

KARRIÄRPLANERARE AnnChristine Hemming har nyligen träffat deltagarna i mentorskapsprogrammet vid Hanken i Vasa. Det startade för cirka ett halvår sedan och Hemming som koordinerat programmet kan konstatera att det utfallit väl.

– Jag var så nöjd då jag åkte hem igår. Alla upplevde det här mycket positivt.

Idén med att engagera

mentorer från arbetslivet är att främja de studerandes professionella och sociala kompetensutveckling. Det här sker då de via en erfaren yrkesmänniskas perspektiv får insyn i den bransch som studerandena tänkt satsa på.

Dessutom stärks samarbetet mellan Hanken och näringslivet.

Paren mentor-adept har haft olika sätt att kommunicera. En del håller sig strikt till arbetslivet medan andra tagit upp allt möjligt men alltid återvänt till frågan om karriären.

Ann-Christine Hemming tycker mentorerna haft en klar bild av sin uppgift. En mentor

är villig att lyssna och diskutera med sin adept – inte styra eller hålla monolog. Han eller hon delar också med sig av både med- och motgångar på ett sakligt sätt. Mentorskap bygger på ömsesidigt förtroende och all information är naturligtvis konfidentiell.

– Diskussionerna ska handla om karriär och karriärutveckling. Mentorn skall vara en stödperson för adepten och fungera som bollplank. De studerande har uppskattat att de fått nära kontakt med en arbetsplats och hört hur det fungerar just där.

Hanken i Vasa hade ett mentorskapsprogram läsåret

Föredrar en främling Men hur kommer det sig att just de här två herrarna träffas och språkas vid?

– Säger man att något ska starta är det minsta man kan göra att gå med själv, småskrattar Anders. Det visar sig att han är en av initiativtagarna till Vasahankens mentorskapsprogram som startade i april 2004.

Joakim kom med efter två påstötar per e-post. Han fick en lista över mentorer och skulle lämna in önskemål på lämpliga sådana. Eftersom han själv har huvudämnet företagande och företagsledning samt redovisning som biämne verkade ekonomichefen Anders vara en passande mentor.

Adepten hade också ett annat önskemål.

– Jag ville absolut inte ha någon jag känner! Det är bättre med en helt okänd person att diskutera med.

– Ja, vi är inte ens släkt.

Och det är väldigt ovanligt för

1997-1998. Därefter har frågan om en fortsättning dykt upp då och då. Den tändande gnistan stod SEFE:s ombud Lauri Järvinen för. Hemming diskuterade med honom och med ekonomföreningen Niord varefter projektet kom igång.

SEFE har bidragit med en mentorskapshandbok och Niord har bland annat sänt ut ett värvningsbrev till sina medlemmar i Österbotten. Överassistent Tua HaldinHerrgård från institutionen Företagsledning och organisation har fungerat som föreläsare och stödperson under gemensamma träffar.

Planerna för nästa läsårs

att vara Österbotten, skjuter Anders in. Han kommer ursprungligen från Övermark i Närpes medan Joakim är hemma från Nykarleby.

Det här innebär att en del av träffarna går åt till att lära känna varann. Denna aspekt finns också med i mentorskapsprogrammet. I övrigt har paret inte följt programmets guide speciellt noga. De frågor Joakim har tagit upp har varierat. Mycket handlar om erfarenheter och om att bolla idéer.

– Det finns förresten en sak jag vill göra, nämligen en SWOT-analys, säger han till Anders. Det har andra adepter gjort och gillat. (SWOT står för Strengths,Weaknesses, Opportunities och Threats).

Många planer Enligt mentorskapsprogrammet skall adepten ha ett karriärmål och den biten vållar inte några problem.

– För det första skall jag bli klar med studierna till hösten.

För det andra ska jag hitta ett jobb jag trivs med. Det spelar inte så stor roll vad jobbet går ut på. Jag hoppas få grymt trevliga arbetskamrater, det har jag haft tur med hittills. Lö-

nen är också viktig. Mina arbetsgivare har följt SEFE:s rekommendationer och till och med betalat lite mera.

– Då jag har företagande och företagsledning som huvudämne skulle det vara intressant att jobba med HRM. Som studerande är det svårt att hoppa in och sommarjobba på en HRM-avdelning.

Det kräver planering och förståelse av arbetsplatsen och dess människor. Men det är inte heller omöjligt att jag börjar med något eget, avslutar Joakim glatt sin svada.

Anders konstaterar att han inte försökt styra sin adept i den här frågan. Han har emellertid berättat om hur han själv kom in i arbetslivet via projekt.

– Att vara mentor är inte så dramatiskt som det verkar vid första anblicken. Först tänkte jag nog: Vad skall det här bli? Men egentligen har ingenting förändrats sen min studietid. Jo, idag är det mera naturligt för de studerande att bege sig ut i världen som utbyteselever. Men frågan om man ska jobba eller inte är den samma.■ Eva Hagman

NYTT PROGRAM I HFRS I maj inleds ett mentorprogram i Helsingfors, med studerande som adepter och alumner som mentorer. Mötena mellan paren inleds i september.

Paren bildas under våren 2005 och den första träffen hålls tisdagen den 10 maj på Hanken i Helsingfors. Projektet görs i samarbete med ekonomföreningen Niord, som kan ge mera information. Är du intresserad, tag kontakt med Catarina Söderström på Niord, tfn 0201 299 274, catarina.soderstrom @sefe.fi. ■

mentorskapsprogram är i full gång och ett motsvarande program inleds som bäst i Helsingfors (se ruta uppe till höger).■ EH

Ann-Christine Hemming påpekar att mentorerna också kan berätta om motgångar och problem bara det görs på ett sakligt sätt.

Emma Westerlund

relse. Det är mycket påtagligt och konkret. I ett företag som Wärtsilä, ja där sitter i sista hand en direktör hundratals kilometer längre bort och säger bu eller bä.

13

Restauranger behöver mera analys

Konstnärlig bransch där man gör sak Restauranger fattar ofta beslut i ett tillstånd av isolering.

Ledningen känner sin egen restaurang väl men beaktar inte omvärlden tillräckligt.

DET HÄR SÄGER Teemu Kokko som i mitten av mars disputerade på ämnet restaurangers tjänstepalett.

– Jag jobbar mycket med handel för tillfället och där analyserar man marknaden noga. Till exempel simulerar man efterfrågan i det finländska samhället om fem-sex år. I restaurangbranschen är perspektivet kortare, konstaterar Kokko som är utbildningsdirektör på HAAGA ammattikorkeakoulu (yrkeshögskolan i Haga).

Kokko har skapat en modell som hjälper restauranger att utveckla sin tjänstepalett.

Ledningen ska till exempel alltid överväga om dess beslut ligger i linje med företagets strategi. Det här gäller då man anställer en ny person, när man beslutar om en ny meny, ska renovera sina utrymmen med mera …

Den här biten behärskar restaurangledningen. Men när det kommer till konkurrensmiljön är det sämre ställt.

– Typiskt för små tjänsteföretag är att man vet vad man kan och fattar beslut om sitt

företag utan att beakta omvärlden, säger han.

Restaurangbranschen är en konstnärsbransch där många gör saker på känsla.

Kokkos modell tar in mera analys. Ledningen ska ta reda på vad konkurrenterna sysslar med, kolla in trenderna ute i världen och analysera utvecklingen i vårt samhälle.

Helhet versus detaljer Teemu Kokko har undersökt sex framgångsrika restauranger i Helsingfors centrum.

Dels har han intervjuat ledningen, dels skickat frågeformulär till restaurangernas kunder. Av 870 formulär kom 393 tillbaka vilket gör att svarsprocenten är 45,2 procent. De intervjuade ledarna är 14 stycken.

Perspektivet är alltså både inifrån och utifrån. Resultatet ger vid handen att restaurangledningen har en ganska bra uppfattning om hur kunderna ser på företagets tjänstepalett.

Men det finns också ett glapp.

Ledningen tenderar att se stora helheter så som färgen på väggarna och belysningens

MER ÄN MAGFYLLNAD En restaurang bjuder på mer än en bit mat, även om maten spelar en central roll.

Dess tjänste-erbjudande omfattar bland annat: - Mat - Atmosfär - Fysisk omgivning - Personalens aktivitet - Image

14

ker på känn kvalitet. Kunderna är mera intresserade av de små detaljerna: Är stolen bekväm? Brinner ljusen på bordet när vi slår oss ner?

– För kunderna är restaurangbesöket en kedja av små episoder. För somliga är detaljerna otroligt viktiga. Är toaletten ren eller smutsig? Är det tillräckligt varmt i lokalen? förklarar Kokko. Om det är kallt i restaurangen struntar den frusne besökaren i att maten är härlig och att en symfoniorkester spelar i bakgrunden.

De här små sakerna kan ledningen vara totalt ovetande om. Det vore därför skäl att öka dialogen med kunderna.

– En kund är alltid en turist medan ledningen kan bli hemmablind.■ Eva Hagman Teemu Kokko: “Offering Development in the Restaurant Sector – A Comparison between Customer Perceptions and Management Beliefs”

Korrigering

I förra numret av Hanken ingick denna bild av fem magistrar som promoverades år 1953. Vi ber om ursäkt för att namnen angavs i fel ordning.

Jubelmagistrarna på bilden är fr.v. Filip Pettersson, Lennart Henrikson, Bengt Uunila, Börje Malmsten och Jarl Lund. Jubelmagister Boris Grönhagen saknas på bilden.

Karen Spens Skribenten är professor i logistik och företagsgeografi

Logistik och företagsgeografi integreras Professor Nils H. Winter, som under 1980-talet innehade professuren i ekonomisk geografi, hävdade att logistik är framtidens melodi. Idag kallas ekonomisk geografi för företagsgeografi och logistikämnet har med framgång införlivats med det. För att framhäva denna förändring heter ämnet från och med början av detta år logistik och företagsgeografi.

Logistik handlar om materialflödet och aktiviteter och system som förknippas med materialflödet. Effektiva materialflöden har alltid haft stor betydelse, under 1980-talet var intresset riktat mot kapitalbindning medan sådana aspekter som tid, kvalitet och information ökade i betydelse under 1990-talet.

Under 1990-talet hävdades även att individuell effektivitet inte är tillräckligt för att företag ska vara konkurrenskraftiga. Företagen måste organisera sig sinsemellan och bli effektiva i hela kedjan, Öka arbetsdet krävs processorienterade, integrerade kedjor givarens eller nätverk. kunskaper om Det synsätt och de begrepp som betonar detta utbildningen. är termerna supply chains och supply networks. En av de mest prominenta organisationerna, Council of Logistics Management (CLM) bytte även namn i början av året till Council of Supply Chain Management Professionals (CSCMP) för att reflektera den nya inriktningen. Supply chain har ett antal olika svenska benämningar exempelvis värdekedja, leverantörskedja, förädlingskedja, leveranskedja och försörjningskedja vilka används i varierande grad.

Eftersom SCM kan översättas på många sätt till svenska beslöt man att ämnet på svenska heter logistik och på engelska supply chain management .

I den fortsatta planeringen kommer Hanken att gå in för en starkare integrering av de två ämnena istället för en separering, därför att ett närmare samarbete ger tydliga synergieffekter. Från och med inkommande höst genomsyras kurserna av tankegången att de två ämnena integreras. Bland annat ges en kurs i Corporate Sustainability. Där har båda ämnesområdena mycket att ge, geografin sin starka teoribildning och logistiken den starka praktiska anknytningen.

För att underbygga integreringen utfördes en kärnsubstansanalys där såväl frågor på mer övergripande nivå som på kursnivå ställdes till ärare och potentiella arbetsgivare. Ett stod klart, ämneslärarna har en god uppfattning om vad de studerande förväntas kunna efter avslutade studier.

En fråga, som aktualiserades, var att företag och organisationer som anställer Hankenekonomer har bristfälliga kunskaper om utbildningen. Denna insikt väckte tanken om en aktivering av alumnnätverket. Nu planerar logistik och företagsgeografi, i samarbete med ämnet redovisning, att bjuda in en amerikansk professor som är specialist på SCM. I samband med besöket skulle ett alumnseminarium anordnas där ämnet och forskningen presenteras och ämnets fortsatta utveckling planeras.

För att i framtiden ännu bättre svara mot de förväntningar som ställs på dem som avlägger examen i ämnet finns det förbättringsmöjligheter. Kanske just du eller ditt företag vill vara med och påverka?

”

”

15

BÖCKER & BUSINESS

Professorn rekommenderar ROBERT SHILLERS The New Financial Order är en idealistisk bok som påtalar en ren revolution i personlig riskhantering.

Eftersom aktiemarknaden och vanliga försäkringsprodukter såsom brand- eller livförsäkringar är alltför begränsade för att skydda mot en individs stora ekonomiska risker såsom inkomstbortfall i arbetskarriären, sänkt levnadsstandard under pensionsåren, prisras i ägobostaden och liknande, behövs nya innovativa finansiella produkter.

Dagens informationsteknologi möjliggör detaljerade index av olika slag som kunde användas som bas för nya försäkringsprodukter. Till exempel med paketet “karriärförsäkring” + ”bostadsförsäkring” + ”makroförsäkring” i bagaget skulle man kunna få ersättning ifall den egna karriären som neurokirurg inte inbringar enligt förväntningarna, om bostadspriserna i hemregionen faller eller om Finland råkar ut för en lågkonjunktur.

Säljarna av dessa försäkringar skulle främst vara stora, internationella investerare för vilka dylika risker är negligerbara i sammanhanget av en stor placeringsportfölj. Riskerna kvarstår men konsekvenser vilar inte längre på individens axlar allena utan sprids globalt.

Shiller målar alltså upp en bild av ett bättre och lyckligare samhälle för oss alla. Han har vikt rikligt med utrymme för hur dessa idéer kunde förverkligas. Enligt honom gäller det bland annat att beakta människopsykologi och förankra utvecklingen i finansmarknadshistorian och dess verkliga institutioner. Otaliga problem, såsom moral hazard och dämpade incitament,

16

måste lösas på vägen. Men Shiller tror på sin sak och är ganska övertygande, tycker jag.

The Real Warren Buffet – Managing Capital, Leading People av James O’Loughlin är förstås en success story. Den innehåller alla irriterande särdrag som man kan tänka sig: efterklokhet, karln hade tur, han råkade bara finnas på rätt ställe vid rätt tidpunkt, “allt som han rörvid blir guld” och så vidare.

Men boken visar att Warren Buffets begåvning är mer bestående än så. Buffets ledningsfilosofi går helt enkelt ut på att installera stark “corporate governance” i företaget och sedan se till att hålla fast vid det sociala ansvaret.

Stark ägarkontroll, stark motivering och kontroll av ledarna. Noggrann sållning av investeringsmöjligheter: endast de goda väljs och samtliga dåliga förkastas. Långsiktigt engagemang med aktiv företagsledning tillsammans med nyckelpersonerna. Alltså handlar det om hur de flesta agent- ANDERS LÖFLUND problem förknippade med fö- Professor i finansiell ekonomi retagsledning kan lösas.■

PÅ JOBB

Det här gjorde vi...

Ekonomie magister Juhana Jokinen, 36, är redovisningschef på energibolaget Vattenfalls servicecenter för ekonomiska funktioner i Finland (SSC). Jokinen ansvarar för verksamheten i sitt team som består av 15 medarbetare. Till hans praktiska arbetsuppgifter hör bland annat att hålla kontakt med moderbolaget, att ansvara för reskontra och att bokföra.

– Jag utvecklar också teamets verksamhet, samarbetet mellan olika team samt mellan SSC och kundbolagen inom Vattenfall, säger Jokinen.

Som chef deltar han också i arbetet i ledningsgruppen. Senaste månad fick Juhana Jokinen bekanta sig med ett nytt arbetsområde: löneberäkning.

– Det känns främmande, men lyckligtvis behöver jag inte känna till alla detaljer. Min uppgift är att se till att det fungerar.

Han hann även slutföra utvecklingssamtalen med sina medarbetare, trots att januari i ett stort bolag innebär bokslutsrapportering till moderbolaget, en obligatorisk men

ofta jobbig uppgift.

– Det gällde att rapportera 15 bolags bokslut med en blandning av svensk och finsk lagstiftning samt IFRS. Rapporteringen gick bra och Juhana Jokinen berömmer sina flexibla medarbetare.

– Förra månaden slöt vi ett nytt avtal. Vi börjar sälja tjänster även till svenska koncernbolag. Det handlar om att skanna leverantörsfakturor, något vi tidigare gjort för de finska koncernbolagen.

Förra månaden innebar också oväntade utmaningar.

– Vi hade ett sjukfall i en liten grupp, vilket gjorde det svårt att genomföra arbetet som planerat.

Juhana Jokinen säger sig också ha lärt sig något nytt under den gångna månaden.

– Man ska inte ta på sig för mycket arbete, då blir det lätt ogjort.

På det privata planet hade tvåbarnspappan Jokinen en bra månad.

– Efter fyra års letande hittade vi äntligen en bostad som passar hela familjen.■ AH

Utvecklingssamtal och bokslutsrapporter fyllde Juhana Jokinens arbetsmånad.

HANKEN presenterar i varje nummer några alumner som berättar hur deras senaste månad på jobbet varit. Den här gången träffar vi Clarisse Berggårdh och Juhana Jokinen.

– Har man råd att göra reklam måste man ha råd att mäta resultatet av den, säger Clarisse Berggårdh.

Ekonomie magister Clarisse Berggårdh, 37, är Account Director på mediebyrån Dagmar, som hjälper marknadsförare och annonsörer att effektivera sina marknadsinvesteringar, det vill säga att få ut mera av sin kommunikation i media.

– Jag är chef för en av de fyra administrativa enheterna. Jag har ansvar för 17 medarbetare som via sitt eget kunnande tillför våra kunder ett mervärde, klargör Berggårdh.

Hon ansvarar också för kundrelationer och är medlem i ledningsgruppen, där hon sköter de internationella kontakterna med samarbetsparterna.

Berggårdh blev färdig från Hanken år 1994 med företagsledning som huvudämne. Först trivdes hon på Valio i sex år, sedan några år som konsult inom IT-branschen. På Dagmar har hon arbetat i lite över två år.

Clarisse Berggårdh konstaterar att ingen arbetsdag är den andra lik. Under den senaste månaden har hon gjort allt från att förbereda kundernas årsförhandlingar med medierna till att stå och diska sin planeringsgrupps kaffekoppar.

– En chefs uppgift är också

att skapa goda förutsättningar för att de anställda skall trivas med sitt arbete. Ibland innebär det att man diskar koppar.

Det Berggårdh upplever som mest utmanande i sitt arbete är att få kunderna att förstå vikten av att göra en uppföljning av sina kommunikationsinvesteringar.

– Har man råd att göra reklam, måste man ha råd med att mäta resultatet av den. Annars är det ingen idé att annonsera.

Därför glädjer sig Berggårdh speciellt åt att hon under den gångna månaden lyckats få några kunder att inse vikten av att mäta hur verkningsfulla mediesatsningarna är.

– Det tråkigaste har varit att gå igenom gruppens timbokföring, säger Berggårdh.

Hon anser att månaden var lyckad.

– Businessen växer. Men tiden går bara så snabbt att man sällan hinner stanna upp och se bakåt på hur månaden varit, säger Berggårdh.

Fritiden då?

– Det bästa har nog varit besöken i pulkbacken med barnen.■ AH

17

UR HANKENS BILDARKIV Grundstenen för Hankens huvudbyggnad i Helsingfors murades den 23 oktober 1951 av Edgar Grönblom som var ordförande i byggnadskommittén. Arbetet på bygget framskred snabbt. Arbetsstyrkan uppgick tidvis till över 200 man. Taklagsöl firades 8 mars 1952 och huset invigdes exakt två år efter grundstensmurandet.

Kom på MBA-info Du som är intresserad av en MBA-examen kan komma till Hanken onsdagen 27.4.2005 då det ordnas en MBA infokväll kl. 17-20 i Futurum.

Hanken MBA är ett tvåårigt fortbildningsprogram för företagsledare. Programmet riktar sig till personer som har

18

varit 5-10 år i arbetslivet och som har behov av att utveckla sina kompetenser i företagsledning.

Varje år börjar en ny kurs, år 2005 inledde den åttonde gruppen sina studier. Av de sammanlagt 19 modulerna ordnas de flesta på Hanken –

två eller tre är internatmoduler nära Helsingfors och en modul ordnas utomlands.

Utmärkande för Hanken MBA är specialiseringsalternativen relationsmarknadsföring och finansiell ekonomi.

Förutom dessa ingår företagsledning, redovisning och affärsjuridik i programmet.

Hanken MBA ger deltagarna en solid grund för uppgifter i

företagsledning.

Tack vare att de flesta föreläsarna arbetar vid Hanken är helheten väl koordinerad och utgör en helhet. En viktig orsak till att våra deltagare har valt Hanken MBA framom konkurrerande program är programstrukturen och det faktum att man kan kombinera arbete och studier.

BRIEF IN ENGLISH Hanken Ambassadors inspire and guide students The mission of Hanken’s ambassadors will be to inspire and support students as well as to make a contribution in promoting awareness of Hanken during their 3-year mandate period.

According to Mikael Lilius, CEO of Fortum Oyj, the ambassadors will support and participate in various events.

– We can give insights on Hanken Days and share our experiences, says Lilius, who is the first of the group and responsible for choosing the rest of the ambassadors – a challenging task.

The aim is to create a group of individuals that vary

with regard to age, gender, professional background and regional representation.Among the chosen ones there should be executives, politicians, academics, entrepreneurs, people from the public sector and also celebrities.

– With this selection we want to communicate the possibilities that Hanken can offer, says Lilius.

When asked to gather the group of ambassadors Mikael Lilius instantly said yes.

– I have good memories from Hanken. It was an extremely inspiring time, Lilius smilingly reminisces.

Inspired by his mentor – experiences of the mentoring program Anders Dahlbäck (37, mentor) and Joakim Hägglund (23, adept) take part in the mentoring program arranged at Hanken in Vaasa this academic year. In short, the experience has been rewarding for both parties.

Joakim has received both concrete inspiration and information about combining studies and work as well as the employer’s view of a work interview, among other things.

When choosing mentor Joakim found that Anders as a financial manager well suited

his studies and interests. He also wanted a mentor he did not know from before.

Anders is one of the persons who initiated the mentoring program and has found that being a mentor is not so dramatic as it may sound at first. A challenge has been that the process is to be adept-driven. Anders has also found that not so much has changed since his studies at Hanken, the principal questions are still the same – to work or not to work.

27.4 – Hanken MBA Information Session Register with Pamela Jonasson, pamela.jonasson@hanken.fi, 09-4313 3466.

A good collaborative climate – the key to success There is a clear and positive correlation between the collaborative climate of a company and its performance. In the middle of March Hanken alumni had the possibility to take part in professor KarlErik Sveibys lecture on collaboration in organisations where Sveiby shed light to the concept of a collaborative climate and presented the findings of his research group. Pilot studies show, that there is a strong connection between a positive collaborative climate and performance. How strong the connection exactly is, it is however too early to say.

According to the results, the collaborative climate is perceived differently depending on age, position and years in the company as well as

years in the same profession.

Gender, however, does not seem to affect the perception.

The supervisor has a crucial role when creating a collaborative climate.

During the lecture Sveiby also offered all participants a possibility to take part in the survey and test the collaborative climate of their companies.

– We will compare the answers with the companies we have analysed and then give the results in sealed envelopes during the following workshops, Sveiby explains.

An analysis of the company’s collaborative climate can be an effective tool for managers to improve performance, if they are willing to.

Hanken Day - 7th of October 2005 The first Hanken Day will be arranged with interesting lectures and workshops during the day and dinner in the evening. The day also gives

you a wonderful opportunity to meet your former class mates. Do not miss this!

More information at www.hankendagen.fi.

19

BOKNYTT FRÅN HANKEN DOKTORSAVHANDLINGAR Åke Finne HUR DEN AKTIVA KUNDEN KONSTRUERAR BUDSKAP. Ett synsätt inom relationskommunikation Varför är en del reklamkampanjer framgångsrika och andra rena slöseriet med pengar? Åke Finne, som själv under flera år arbetade med marknadsföringsuppgifter, konstaterar att man för att kunna svara på den frågan bland annat behöver en mycket stark kundkännedom, en förmåga att skapa relationskommunikation och de rätta verktygen.

Finnes avhandling erbjuder någonting nytt på tre olika områden. För det första spelar det starka kundperspektivet en central roll. En annonsör måste se verkligheten med kundernas ögon och utgående från deras normer. För det andra skapar avhandlingen en större förståelse för vad relationskommunikation kan vara. Eftersom det är kunden som står för den aktiva konstruktionen av budskap, kan kundens uppfattning om t.ex. ett företag eller en annons vara en annan än den som företaget avsett. Ibland kan det löna sig för ett företag att vara tyst! För det tredje presenteras metoden kommunikationstopografi som Åke Finne har utvecklat. Med den helt nya metoden är det visuellt lätt att bilda sig en uppfattning om uppkomsten av relationskommunikation mellan företag och kund. 191 s.

Minna Hiillos PERSONNEL MANAGERS AND CRISIS SITUATIONS. Emotion-Handling Strategies Traditionellt har man inte behandlat emotioner eller känslor som en del av det organisatoriska livet. Ändå vet alla som har erfarenhet av organisationer att de är långt ifrån emotionsfria arenor. I sin avhandling strävar Minna Hiillos till att ge ett emotionsperspektiv på personalchefens arbete, speciellt med fokus på hantering av emotioner i krissituationer.

De intervjuade personalcheferna ansåg att en central utmaning i deras arbete var hanteringen av de anställdas, förmännens och deras egna känslor under en kris. Definitionen på en kris berodde på personalchefernas egen uppfattning. ’Kris’ kunde stå för en uppsägning av en alkoholist eller en nedkörning av ett företag under recessionen i början av 1990-talet. Undersökningen antyder att emotionshantering kan antas öka på ett företags ’business’-värde. Hantering av emotioner befrämjar upphämtning från kriser och uppkomsten av positiva känslor. 198 s.

Hannele Kauppinen COLOURS AS NON-VERBAL SIGNS ON PACKAGES Hannele Kauppinen har forskat i de olika funktioner färgen har vid val av varumärke och hon lyfter fram att färgerna har tre funktioner: de väcker uppmärksamhet, de har en estetisk uppgift och de kommunicerar. Fokus i hennes avhandling är lagt vid köptillfällen där konsumenten inte är särskilt varumärkesmedveten, där produkterna bakom varumärkena motsvarar varandra och där konsumenten har ont om tid. För studien gjordes experiment med läkemedels-

förpackningar som designades och producerades i två olika produktgrupper inom läkemedelsindustrin; värkmedicin och halstabletter.

Produktgrupperna karaktäriserades av att produkterna bakom varumärkena substituerar varandra, vilket betyder att konsumenten har svårt att urskilja skillnader mellan själva produkterna.

Studien fann att färger kommunicerar själva produkten, varumärket och produktklassen. Med kännedom om konsumenten kan varumärket kraftigt kommunicera sitt budskap via rätt val av färger. 216 s.

Martin Seppälä A MODEL FOR CREATING STRATEGIC ALLIANCES. A Study of InterFirm Cooperation in the North European ICT Sector Allianser mellan företag har en konstant ökande betydelse för ett företags konkurrenskraft. Globalisering, teknologisk utveckling och kundernas tillgång till information har lett till ett ökat konkurrenstryck som inget företag längre kan klara ensamt. I denna situation är det kritiskt för företag att kunna skapa allianser på ett möjligast effektivt sätt.

I Martin Seppäläs avhandling presenteras nya aspekter av alliansskapande. Genom att på djupet studera och analysera utvalda praktikfall från företag lyfter avhandlingen fram en ny modell som baserar sig på en snabb identifiering av gemensamma strategiska mål och en analytisk form av tillit. Modellen innehåller också ett antal identifierade ineffektevitetselement, som kan ha negativ inverkan på alliansskapandet. Det föreslås att ett företag - genom att identifiera och monitorera elementen - kan lära sig undvika fallgropar i processen. Att skapa allianser på detta sätt betyder att man snabbt kan komma överens om huvudprinciperna och komma i gång med de gemensamma aktiviteterna. 212 s.

FORSKNINGSRAPPORTER Red. Päivi Eriksson, Jeff Hearn, Marjut Jyrkinen, Susan Meriläinen, Johanna Moisander, Hertta Niemi, Kristina Rolin, Sinikka Vanhala, Elina Henttonen, Minna Hiillos, Saija Katila och Teemu Tallberg SUKUPUOLI JA ORGANISAATIOT LIIKKEESSÄ? GENDER AND ORGANISATIONS IN FLUX? Den senaste tidens forskning och litteratur kring kön och organisationer har blivit starkt påverkad – mången gång dock indirekt – av den debatt som förts om feminism. Forskningen har också påverkats av identifieringen av kvinnornas ställning i och erfarenheter av organisationer och ledningsuppgifter.

Den här samlingen artiklar presenterar aktuell finländsk forskning om följande teman: jämställdhet i organisationer, kvinnligt ledarskap, kön och entreprenörskap, nätverk, representation av kön samt kön och den nya informationsteknologin. Boken har sammanställts av en redaktionell arbetsgrupp och är således först och främst ett resultat av samarbete. 348 s.

På våra publikationssidor på webbadressen www.hanken.fi/ hanken/sve/page1579.php (Hankens hemsida -> Forskning eller Biblioteket -> Publikationer) finns utförligare presentationer av de böcker som tagits med här. Där hittar Du också förteckningar över publikationer i högskolans serier under åren 1995-2005.

Publikationerna säljs via Svenska handelshögskolans bibliotek/ Barbara Cavonius tfn 4313 3376, Jukka Suvela tfn 4313 3398 eller lånedisken tfn 4313 3265, fax 4313 3425

Via webbsidorna kan Du anmäla Dig till vår nyhetsservice. Genom att uppge Din e-postadress får Du uppgifter om nya publikationer genast när de har utkommit.

Pris: doktorsavhandlingar 40,- (print on demand 60,-), forskningsrapporter 30,-. Priserna inkluderar 8 % moms. Vid leverans per post tillkommer portokostnader.

Publikationerna kan också beställas via e-postadressen publ@hanken.fi eller vår elektroniska köpkorg på webben.