Issuu

kyrkobladet fรถr Habo, Gustav Adolf och Brandstorps fรถrsamlingar

Sommaren 2017

Vi som arbetar i Habo pastorat T.f. kyrkoherde Michael Lindqvist

036-496 05

Präster Ingvar Briland

036-496 02

Bertil Johansson

036-496 08

Anna Lena Törnblom 036-496 09 Diakon Susanne Svanberg

036-496 07

Erica Boge fr.o.m. 19/6 036-496 04 Musiker Christina Otterdahl

036-496 12

Ellen Sandberg

036-496 13

Elisabet Wallin

0760-27 12 67

Leif Åhlund

036-496 17

Församlingsassistent Rickard Abrahamsson 036-496 03 Johannes Karlsson

036-496 24

Öppna förskolan Elisabeth Ahlgren

036-496 15

Mia Sjöstedt

036-496 18

Kyrkokamrer Cecilia Kronmarker

036-496 10

Då livet är underbart, då livet är tungt Text: Michael Lindqvist

tt viktigt tillfälle …är det när man vid dopfunten står och håller sitt nyfödda barn. Vilken glädje! Om man inte insett det innan gör man det då: livet är alltför stort för att kunna fångas i ord och bilder. I grunden är det okontrollerbart, det är ju en gåva. Man skaffar inte barn, man får ett barn. Insikten att livet är större än mig själv kommer. Jag lever, och mitt barn är ett liv i förlängning av mig och den jag delar hem och tillvaro med. Kanske finns också en förnimmelse av en god, högre makt som bara vill väl. Gud som är kärlek.

Ekonomiassistent

Ett viktigt tillfälle…

Rose-Marie Johansson 036-496 11

i Brandstorps församlingshem:

…är det också när man funnit en partner som man känner att man vill vara tillsammans med resten av livet. Vilken glädje! ”It just happens” sjunger Marie Fredriksson i sången som handlar om ögonblicket då två människor plötsligt hittar varandra i kärleken. Att sedan stå tillsammans och inför andra bekräfta detta i vigselakten är stort, ett viktigt tillfälle. Man lovar, om man gifter sig kyrkligt, inför vänner och släktingar och inför Gud att vårda kärleken, att leva tillsammans resten av livet.

Ann-Britt Svensson

Ett viktigt tillfälle…

Kommunikatör Jessica Karlsson

036-496 01

Guide Habo kyrka Daniel Carlsson

036-496 16

Kyrkogårdsföreståndare Claes-Olof Mattsson 036-496 06 Vaktmästare i Gustav Adolfs församlingshem: Marie Thelander

036-450 40 0502-501 03

Vaktmästare i S:t Johannes församlingshem: Lotta Lindh

036-496 19

Nästa nummer: 2-3 september

Svenska kyrkan Habo svenskakyrkanhabo

…är det när man tar farväl. Att skiljas är svårt. Särskilt svårt är det när döden klippt av banden mellan oss och dem vi älskat och delat mycket med. Det är så lätt att vi tar livet för självklart. Därför kommer ett dödsbud nästan alltid oväntat. Ofta, men inte alltid, känner vi det som om allt inte hann sägas, förrän det plötsligt

är för sent. Att då tillsammans få ta ett farväl, på ett innerligt och fint sätt blir ett viktigt tillfälle. Vid alla dessa tre tillfällen vill kyrkan finnas till din hjälp. Vi som arbetar i Habo, Gustav Adolf och Brandstorps församlingar – musiker, präster, pedagoger, vaktmästare, diakoner – vill göra vårt yttersta för att medverka till att dessa viktiga tillfällen blir fina, meningsfulla och fördjupande stunder som bär också in det som sedan kommer. Och vi hoppas att det leder vidare till en livstolkning där också Gud, tron och allt det som handlar om Jesus Kristus får förnyad aktualitet i livet. Det här Kyrkobladet – årets andra – vill vi berätta mer om allt det som handlar om de så kallade kyrkliga handlingarna, dopet, vigsel- och begravningsgudstjänsten. Om du är medlem i Svenska kyrkan har du rätt till dessa församlingstjänster, kostnadsfritt. Du kan också läsa mer om de kyrkliga handlingarna på Svenska kyrkans hemsida. Låt mig få önska dig en underbart skön sommar!

Innehåll 4

Andakt: Vad kan Svenska kyrkan göra för samhället idag?

5 6 7 8 9 10

Snart dags för kyrkoval!

12 13 14 15

Det händer hos oss

Dopet - vägen in i kyrkan Vigsel - ett liv i gemenskap Begravning - hjälp i sorgen Musikerna roll vid förrättningar

”Det bästa med konfirmandtiden är gemenskapen!”

Kommande gudstjänster Habo kyrkogård - genom tiderna Nytt i församlingarna

Resultat fastekampanjen Vi samlade in över 114 000 kronor för allas rätt till mat, ett rekordresultat i vårt pastorat. Tack alla som har hjälpt till på olika sätt, genom att skänka saker, ge kollekt och gåvor, betala för fika och sopplunch och allt annat!

Kyrkobladet i Habo delas ut fyra gånger per år till alla hushåll i våra församlingar, Habo, Gustav Adolf och Brandstorps församlingar. Om du inte får Kyrkobladet i brevlådan, ring utdelaren Svensk direktreklam tel. 036-18 76 10. Du kan också hämta Kyrkobladet i våra kyrkor.

Kyrkobladet nr. 2 2017

Ansvarig utgivare: Michael Lindqvist Redaktör och layout: Jessica Karlsson Redaktion: Anita Bergman, Britt-Marie Björnell, Märta Bodin, Agneta Gustavsson, Jessica Karlsson, Michael Lindqvist och Theresa Strömberg. Ej namngivna foton tillhör pastoratet.

Svenska kyrkan, Habo pastorat

Kapellgatan 32, 566 32 Habo Telefon: 036-496 00 Telefontid: helgfria vardagar kl. 10-12 E-post: habo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/habo Tryck: RN-Offset AB Upplaga: 5000 ex

Vad kan Svenska kyrkan göra för samhället idag? Text: Rickard Abrahamsson

”

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.” (Matt 7:12) Det är en grundregel som dagens samhälle glider allt längre och längre ifrån. Idag är det ”jag” som är i fokus: mitt liv, mina val, mina vägar, mina drömmar och mina mål. Det är vårt ego som ska stå i centrum och det blir allt viktigare att få egen tid när man är småbarnsförälder, viktigare att framhäva sig själv på sociala medier med mera. Den psykiska ohälsan är idag större än någonsin, allt fler barn i yngre åldrar mår dåligt. Vårt fokus har hamnat långt ifrån vad det egentligen var tänkt från början. Vad är det som gått fel? Vad gör Svenska kyrkan för samhället idag? Hur kan vi vända trenden och komma tillbaka till tanken om den gyllene regeln? Idag handlar livet ofta om materiell lycka. Vi människor har skapat ett slags ha-begär och vill ha det värsta, bästa och senaste på marknaden. Vi nöjer oss inte längre med det vi har och vi värdesätter oftast det materiella före våra relationer. Vi får en kort och snabb lycka med den nya bilen, telefonen eller klädesplagget. Men vi tappar värdet i våra relationer till vänner, familj och partners. I bibeln står det:

Samla inte skatter på här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. (Matt 6:19-21) Här har vi som troende en viktig uppgift att försöka öppna upp våra vyer och börja samla mer skatter i himlen än på jorden. När Jesus levde på jorden berättade han om Guds villkorslösa kärlek till människorna. Han visade också hur han vill att vi lever och hur vi är mot varandra och skapelsen – och sprider Guds kärlek vidare. Det är utgångspunkten för Svenska kyrkans arbete idag. (Svenska kyrkans hemsida) Detta är inte bara en grund som Svenska kyrkan bör stå i utan även vi som valt att leva som kristna. Jag tycker att detta är en viktig utgångspunkt i handlandet om hur man är kristen. Vi måste gå tillbaka till källan - Bibeln. Ingen av oss klarar av att vara Jesus men vi alla kan försöka att efterlikna honom i den mån det går. Den kristna etiken framförallt de tio budorden har genom historien legat till grund för hur samhället ska

formas. Kristendomen har påverkat samhället på många sätt. Läskunnigheten ökade med reformationen, helger och högtider utgår från den kristna traditionen. Kyrkan har alltid varit en viktig röst i samhället. Kristendomen handlar om att varje människa är viktig och värdefull. Varje människa är unikt skapad av Gud och får inte kränkas. Vad kan Svenska kyrkan göra för samhället idag? Vad är Svenska kyrkans viktigaste uppgifter? Församlingens viktigaste uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta är självklart viktiga punkter och det handlar mycket om att våga vara kyrka. Skapa mötesplatser där Gud får vara i centrum. Diakoni där vi får hjälpa de svaga i samhället och att missionera ut i världen är också viktigt. Men någonstans så fastnar jag i att det viktigaste som kyrka är att vi utgår från att varje människa är unik och att vi sätter människovärdet först. För behandlar vi våra medmänniskor som vi själva vill bli behandlade så kommer samhället bli till det bättre. Det är inte lätt, men med Guds hjälp så är allt möjligt. Glöm inte bort: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger….”

Snart dags för kyrkoval! Valnämnden är vald av kyrkofullmäktige i Habo pastorat med ansvar för valets genomförande i enlighet med kyrkoordningen. Text: Valnämnden i Habo pastorat

abo pastorat har en valnämnd med sex ledamöter som ansvarar för planering och genomförandet av kyrkovalet 17 september 2017. Valnämndens arbetsuppgifter är att svara för valinformation och kyrkovalets genomförande, tillse att valdistrikten är reglementsenliga och rätt anmälda, besluta om vallokaler och att rätt utrustning finns på dessa ställen, tillse att tillräcklig bemanning finns tillgänglig och efter valet tillse att valsedlar kommer till stiftskansliet i Skara. På valdagen kommer det att finnas vallokaler i alla tre församlingar: i S:t Johannes, Habo vårdcentral, Gustav Adolfs församlingshem och Brandstorps församlingshem. Förtidsröstning kommer att erbjudas i S:t Johannes från och med måndag 4 september. Valet till Svenska kyrkan brukar kal�las ”det glömda valet”. Här har valnämnden en viktig uppgift att på ett neutralt sätt medverka till att marknadsföra kyrkovalet som en viktig del i vårt demokratiska samhällsliv. Även om kyrkan numera är skild från staten har Svenska kyrkan som grundläggande principer med lika rösträtt för de som tillhör kyrkan, skydda valhemligheten och rätt för alla röstberättigade att nominera kandidater.

Några avvikande principer från de allmänna valen är att: • rösträttsåldern är 16 år. • man kan personrösta på upp till tre kandidater på varje valsedel. • man kan inte lägga till någon person utöver de som finns på valsedeln. Kyrkomötet består av 251 ledamöter, som är demokratiskt valda i hela landet. Deras främsta uppgift är att behandla frågor om kyrkoordningen och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, som till exempel kyrkohandboken och psalmboken. Kyrkomötet utser ledamöter till Svenska kyrkans styrelse, som har huvudansvaret för kyrkans verksamhet. Kyrkomötet beslutar om Svenska kyrkans budget på nationell nivå. Vårt stiftsfullmäktige har sitt säte i Skara och är stiftets högsta beslutande organ. Här beslutas om stiftets kyrkliga verksamheter, fastlägga kyrkans mål och riktlinjer samt besluta om ekonomiska ramar och årsredovisning i stiftet. Kyrkofullmäktige i Habo pastorat består av 25 ledamöter och har hu-

vudansvaret för den kyrkliga verksamheten i Habo, Gustav Adolf och Brandstorps församlingar. Kyrkofullmäktige utser kyrkoråd, församlingsråd, utskott, revisorer och valnämnd. Kyrkorådet är styrelsen som löpande ansvarar för ekonomi, personal och underhåll av fast egendom. Omsättningen av kyrkans verksamhet i Habo är cirka 25 millioner per år. De olika nomineringsgrupperna som ställer upp i kyrkovalet kommer själva att presentera sitt budskap och hur respektive grupp vill arbeta med det kyrkliga arbetet i Habo. Den här första informationsartikeln kommer att följas av fler inför kyrkovalet den 17 september 2017. Detta datum vill vi från valnämnden att våra röstberättigande kommuninvånare noterar och lägger på minnet. Att deltaga i kyrkovalet är att stärka upp den kristna tron och ta vara på det budskap Jesus gav oss vid sin jordiska vandring för 2000 år sedan. Mer information kan hämtas på: www.svenskakyrkan.se/kyrkoval. Välkomna till valurnorna!

Kyrkovalet omfattar tre val: • Kyrkomötet - kyrkans högsta beslutande organ • Stiftsfullmäktige - kyrkans regionala råd, som gäller stiftet • Kyrkofullmäktige - Kyrkans beslutande organ på lokal nivå. Valnämnden består av 6 ledamöter: Lars Elwing (ordförande), Gunnel Carlson, Kristina Andersson, Vivan Andersson, Magnus Carlestav och Per Carlsson.

Tema

Dopet - vägen in i kyrkan I vårt pastorat har vi varje år många dop. De flesta som döps är små barn men också ungdomar och vuxna döps. Text: Bertil Johansson

ör kyrkan är dopet en viktig handling instiftad av kyrkans Herre Jesus Kristus. Det var alldeles i slutet av sin gärning som han instiftade det. De ord genom vilka han gjorde det kallar vi för dopbefallningen. Vid varje dopgudstjänst läses dessa ord: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:18-20) Kyrkan kallar dopet för ett sakrament. Ordet betyder helig handling och påminner om att det är kyrkans Herre som har instiftat dopet och som har befallt sin kyrka att döpa. Ordet säger också att Gud är nära i denna handling. I den gör han den som döps till sitt barn och till medlem av sin kyrka. I vår kyrka innebär dopet också att man antecknas som tillhörig kyrkan. Dopet är alltså i vår kyrka medlemsgrundande. Det är i vår kyrka också möjligt att skriftligen anmäla att man vill tillhöra kyrkan i väntan på dop.

Seder kring dopet Det finns många seder knutna till dopet, seder som ofta går tillbaka till kyrkans första tid. En sådan är att den som döps är klädd i vitt. Därför brukar de barn som döps bära en vit dopdräkt eller dopklänning. När ungdomar och vuxna döps förekom-

mer det också att man följer denna sed. Den vita färgen vill påminna om Gud och om livet i hans gemenskap. En annan sed knuten till dopet är seden att lämna dopljus till den som blir döpt. Denna sed har sitt ursprung långt tillbaka i kyrkans historia men var under vissa tider inte i bruk i vår kyrka. Dopljuset tänds på ett större ljus som står vid dopfunten. Ljuset påminner om Jesus som världens ljus och om att den som döps är kallad att följa honom. Ännu en gammal sed som många följer är att ge den som döps en eller flera faddrar. Fadderns uppgift är att påminna den döpte om dopet och om den kristna tron men också att vara en nära vän och förtrogen till den döpte. Vid barndop är det vanligt med faddrar men det förekommer att också ungdomar och vuxna får faddrar.

Utforma dopet tillsammans med prästen I vår kyrka har vi en bestämd ordning som vi följer vid dop. Ordningen för dop av barn finns i alla psalmböcker. Det finns möjlighet att som förälder, fadder eller syskon medverka vid dopgudstjänsten. Man kan läsa bibelord eller be förbön. Man kan också hälla upp dopvattnet i dopfunten eller medverka med sång eller diktläsning. Vid dopsamtalet med den präst som ska ansvara för dopgudstjänsten kan man komma överens om hur man vill utforma dopet. I vårt pastorat finns flera dopklänningar som man kan låna om man inte äger en egen. Det finns också möjlighet att låna dopdräkt för ungdom eller vuxen. Man kan även låna Sockenstugan eller i något av församlingshemmen gratis i samband med dop. Man bokar genom expeditionen tel. 036-496 00.

Tema

Vigsel - ett liv i gemenskap Av dem som gifter sig i Sverige väljer ungefär en tredjedel av paren att göra det i Svenska kyrkan. Varje år svarar ungefär 22 000 brudpar ja på prästens frågor. Text: Jessica Karlsson

enom vigseln förenas paret i äktenskapet. De lovar att med varandra i livslång trohet dela livets glädje och sorg.

Ni har sagt ja – vad gör vi nu? Ett bröllop planeras oftast långt i förväg. Eftersom det är många som vill gifta sig under maj till augusti kan det vara svårt att få tid i kyrkan. Ring till expeditionen tel. 036-496 00 för att boka in vigsel, ha gärna fler datum att välja mellan. Bestäm också vilken kyrka ni vill gifta er i. Ni blir tilldelad en präst av församlingen men ni kan också välja att ha en egen präst, om denne har vigselrätt i Svenska kyrkan. Det är gratis att gifta sig i Svenska kyrkan om båda eller en av er är medlem i Svenska kyrkan. Som medlem får ni vigsel i den kyrkan ni väljer, präst, kyrkomusiker, vaktmästare, uppvärmning och städning av kyrkan, ljus och blommor vid altaret, tillgång till psalmböcker med mera. Ni kan också låna församlingarnas brudkronor, prata med expeditionen för mer information. Ett bröllop behöver inte vara stort och påkostat. Man behöver bara två vittnen, som kan vara de närmaste vännerna eller kyrkans kantor och vaktmästare.

Det finns valmöjligheter till en personlig vigsel

är gamla och vackra, och de är till för att stödja dem som ska gifta sig. Men om man vill utforma bröllopet på något annorlunda eller spännande sätt så finns det – inom rimliga gränser – inget som hindrar det.

vad ni har för önskemål. Tillsammans med prästen bestämmer ni vilka psalmer som ska sjungas, vilka bibeltexter som ska läsas med mera. Glöm inte att göra en hindersprövning på Skatteverket i god tid innan vigseln.

Man kan låta någon vän eller släktning läsa en dikt eller framföra något musikstycke. Vissa brudpar skriver också sina egna löften, sjunger en sång till varandra eller något annat personligt.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. (1 Kor 13:4-7).

Svenska kyrkans präster kan ha en kyrklig vigsel utanför kyrkorummet – på en äng, i trädgården eller någon annanstans. Detta bestäms i samråd med prästen som ska viga er.

Vigselsamtal med prästen En tid innan vigseln kommer prästen att ta kontakt med er för att få träffa er och prata igenom hur vigselgudstjänsten går till. Berätta för prästen

Visste du att..? ...under 2016 gifte sig 32 par i Habo pastorat. Flest vigslar var i Habo kyrka. ...ni som vigts borgerligt eller i en annan kyrka har möjlighet att få en kyrklig välsignelse.

Sederna för hur ett bröllop ska gå till

Tema

Begravning - hjälp i sorgen Mötet med döden hör till människans svåraste livskriser. Många reaktioner, känslor och frågor infinner sig. Text: Ingvar Briland Sorg, saknad, uppgivenhet och ilska är några reaktionsmönster som vi går igenom då vi drabbas av nära och käras bortgång. I dessa stunder vill kyrkan vara en hjälp och en plats där vi möts med respekt och omsorg, samt får ge rum de frågor och känslor vi bär på. Här vill begravningsgudstjänsten vara en hjälp i sorgen och sorgearbetet. Att på ett fint och värdigt sätt få ta avsked av en älskad människa är viktigt för att kunna gå vidare i livet. Kyrkans begravningsritual är utformad så att vi får uttrycka vår sorg saknad, men också säga ett tack för allt det vi upplevt tillsammans. Gudstjänsten inramas av musik, psalmer, böner och bibelord, där den genomgående tråden ändå vill påminna om att vi trots allt ändå ytterst vilar i Guds hand. Vi får ta emot tröst och hopp och får dela våra känslor och upplevelser med varandra.

Det första mötet med prästen Begravningsgudstjänsten har i kyrkohandboken en fast form, men anhöriga kan ändå vara med och ge gudstjänsten en personlig prägel genom psalm-, sång- och musikval. Inför

varje begravning har de närmast anhöriga och prästen samtal och genomgång av begravningen. I samtalet berörs det som känns viktigt, inte minst det som berör den avlidnes liv och livsberättelse. Det som då kommer fram blir i sin tur ett underlag för det som prästen tar med i griftetalet (begravningstalet). Här försöker prästen väva in minnesbilder och sådant som vi förknippar med den hädangångne och vill ge det en inramning utifrån den kristna trons perspektiv om hopp och tillförsikt i Gud och hans löften.

Under begravningsgudstjänsten Efter griftetalet följer överlåtelsen då jord läggs på kistan och stoftet vigs till vila. Olika formuleringar kan här användas. Jorden blir en påminnelse om att Gud gett oss livet. Kroppen förgänglig, men det eviga livet begränsas inte av döden. Mullpåkastningen kan ersättas med att prästen istället gör korstecknet över kistan. Därefter följer bibeltexter och bön som vill påminna om tryggheten hos Gud både i liv och död, ord som vill inge hopp och tröst. Döden är inte det slutgiltiga Jesus Kristus har genom sin död och uppståndelse besegrat dödens makt och fört liv och oför-

gänglighet in i vår värld och tillvaro. Vid kremationsbegravning sker sedan avskedstagandet inne i kyrkan. Anhöriga och begravningsgästerna går då fram till kistan säger ett sista tack och farväl samt lägger en hand och/ eller blomma. Är det jordbegravning sker avskedet ute på kyrkogården vid graven. Efter avskedet lyser prästen frid över den som lämnat oss och överlåter henne/honom i Guds kärlek och omsorg. Om minnestund hålls efter begravningen blir den ett tillfälle att ta fram minnesbilder från den döde. Mitt i sorgen kan det kännas fint att tillsammans få uttrycka känslor och upplevelser som man delar med varandra. Begravningsgudstjänsten vill med andra ord vara det tillfälle då vi på ett värdigt och kärleksfullt sätt får säga ett sista tack och farväl till våra nära och kära. I en mörk och svår stund får vi påminnas om hopp och ljus bortom död och grav. Så får Jesus orden då han säger ”Jag lever ni skall också leva” bli en hoppets hälsning till oss alla som vandrar i dödsskuggans dal.

Tema

Musikernas roll vid förrättningar Text: Christina Otterdahl, Ellen Sandberg och Leif Åhlund

usiken spelar en stor roll vid alla förrättningar: dop, vigsel och begravning. Det är en förmån att som musiker i församlingen, i såväl glädje som sorg, få vara med i arbetet med de olika förrättningarna. Vårt arbete börjar ofta med att vi tar kontakt med berörda familjer för att prata om musiken vid det speciella tillfället. Vigselparen försöker vi träffa för att planera musik och sång inför deras stora dag. Vi är tillgängliga för att ge förslag på lämplig musik till alla tillfällen.

ackompanjerar gärna en solist eller sjunger solo om så önskas. Dopgudstjänsten kan med fördel ingå i någon av våra gudstjänster.

och utgångsmusik, psalmer (vanligtvis två stycken) samt, om så önskas, en eller flera solosånger.

Du är alltid välkommen att kontakta någon av oss musiker om du har några önskemål eller funderingar kring musiken!

Tillsammans med anhöriga kan vi hjälpa till att ge förslag på lämplig musik till begravningsgudstjänsten: In- och utgångsmusik, psalmer och eventuella solosånger. Vi ger förslag på solister och instrumentalister.

Vigsel

Dop

Varje brudpar får en informationsfolder från pastorsexpeditionen där det framgår vem som är kyrkomusiker vid vigseln. Vi musiker vill gärna ha kontakt med brudparet i god tid och om möjligt träffas för att tillsammans planera musiken. Vi försöker så långt det är möjligt tillgodose brudparets önskemål och kan även ge förslag på musik och solister. En del par har egna solister, vilka vi gärna ackompanjerar om det behövs.

Vi föreslår gärna psalmer. Några önskar solosång även vid dop och vi

En vigselgudstjänst innehåller: In-

Vår ambition är att försöka ha levande musik så långt det är möjligt. De flesta önskemål kan med fördel framföras på våra instrument.

Begravning

Leif, Christina och Ellen

Vägkyrkan 28/6-13/8 Det börjar återigen dra ihop sig till årets vägkyrka, 36:e i ordningen. Ett spännande arbete ligger framför oss, både för anställda och alla frivilliga. Jag vet att det redan nu pratas om när man kan börja baka, vilka dagar man kan hjälpa till och så vidare. Det är väl lite det som är charmen med vägkyrkan. Arbetet dör aldrig ut utan fortsätter hela året om. Det vidtar

egentligen redan första dagen efter stängning med en utvärdering där assistenterna får ge sin bild av arbetet, men också vad man kan förbättra eller tänka på inför nästkommande år. Församlingen har en vägkyrkogrupp som har kontinuerliga möten där gruppen diskuterar allt som rör vägkyrkan, till exempel allsångskvällar, utställning och projekten.

Vill du vara en del av arbetet i vägkyrkan? Du behövs! Du kan skriva på frivilliglistorna som finns i våra kyrkor och församlingshem, fylla i formuläret på vår hemsida eller höra av dig till Daniel Carlsson. Årets vägkyrka startar 28 juni kl. 11. Väl mött i sommar önskar vägkyrkoassistenterna!

Tema

”Det bästa med konfirmandtiden är gemenskapen!” Varför finns det olika religioner? Blir jag lycklig om jag blir smal? Kommer kriget till Sverige? Du är inte ensam att fundera över livet. Varje år väljer omkring 30 000 tonåringar att konfirmeras i Svenska kyrkan. Text: Rickard Abrahamsson Konfirmandtiden i Habo pastorat kan se ut på olika sätt. Du får vara med i en konfirmandgrupp som träffas regelbundet under ett läsår, antingen varje vecka eller en hel helg i månaden. När vi ses på konfirmandträffar pratar vi om olika frågor i små eller stora grupper. Det kan handla om allt mellan himmel och jord. Ofta hittar vi på olika aktiviteter och provar nya saker tillsammans. Som konfirmand får vara med och fira gudstjänst och andakt, veta mer om vad Bibeln och Psalmboken innehåller och hur det kan hänga ihop med vårt liv här idag.

Under våren har vi haft en helg i Jönköping med tema ”bekymmerlöshetspärlan”. Habos äventyrare Jonathan Ljungqvist kom och förläste om att ingenting är omöjligt och att våga följa sina drömmar, inget är för stort. Vi hade en fullspäckad lördag med olika äventyr, restaurang- och biobesök. Vi avslutade helgen med besök på olika samfund för att få upp ögonen för den världsvida kyrkan.

Konfirmandläger på Gransnäs

nering riktas till resan på Gransnäs i augusti vecka 32. Det brukar vara ett uppskattat läger där konfirmanderna får umgås och många brukar fördjupa sin tro. Stort fokus ligger också på konfirmandernas redovisning som sker på konfirmationsgudstjänsten. Varmt välkommen till Habo kyrka söndag den 20 augusti kl. 10 och 14 för att se våra fantastiska ungdomar in action.

Nu börjar det närma sig för konfirmandläger och mycket tid och pla-

Årets konfirmander I år är vi ett stort härligt gäng på 35 ungdomar. Under vårterminen har vi jobbat utifrån frälsarkransen. Frälsarkransen är ett armband med tio pärlor som symboliserar olika aspekter av den kristna tron. Vi har haft olika teman som utgår från pärlorna till exempel: ”Jag-pärlan” som har fått symbolisera funderingar kring självbild och sociala medier. Vi jobbar ofta med olika arbetssätt som till exempel dramatisering, pyssel, promenader till sång och vanlig läsning. Tecknat av: Ellen Hjelmgren, nuvarande konfirmand

Tema

FRÅGOR TILL VÅRA KONFIRMANDLEDARE

SURR MED ÅRETS KONFIRMANDER

Sara Johansson, nuvararnde konfirmand

Vad betyder konfirmationen för dig? Det är roligt därför att gemenskapen är trevlig och man träffar många nya människor som man är med.

Saga Hallin, 16 år Varför vill du vara konfirmandledare? Jag ville bli konfaledare redan efter min egen konfirmation. Min tid på konfirmationen fick mig att lära känna Gud, det fyllde i tomrummet i mitt hjärta. Därför bestämde jag mig att jag ville vara med andra ungdomar genom deras upplevelse och förgylla den genom att visa hur roligt det kan vara att komma närmare Gud. Dessutom var jag väldigt blyg och tog den här möjligheten att försöka höja mitt självförtroende genom att lära känna nya människor. Vad är roligast med att vara konfirmationsledare? Det roligaste är att se hur ungdomarna slappnar av och ger det ett försök, det är inte lätt att vara tonåring i dagens samhälle. Därför är det extra roligt när alla bidrar på ett eller annat sätt med att förgylla andras dagar. Jag vet att jag förändrades på min tid som konfirmand och jag ser varje träff att dessa konfirmander gör detsamma. Vad var roligast under din konfirmation? Det måste nog varit lägret på Gransnäs. Där fick jag en mer stark kontakt med Gud som jag än har kvar. Vi badade, gick en spökrunda, förberedde

oss för vår konfirmation och lärde känna varandra på ett speciellt sätt som jag inte kan beskriva med ord. Det var på Gransnäs jag bestämde mig för att bli kristen för resten av mitt liv!

Carl Olsson, 18 år Varför vill du vara konfirmandledare? Jag valde att bli konfaledare då kristen tro intresserade mig och jag ville ta ett ytterligare steg efter konfirmationen för att upptäcka mer. Jag hade också ett intresse av att utveckla mina ledaregenskaper. Vad är roligast med det? Det roligaste är definitivt att se vissa av konfirmanderna förändras till det bättre under konfirmandtiden och bidra till en gemenskap inom gruppen. Då känns det som ledarskapet har en mening. Vad var roligast under din konfirmation? Lägret var otroligt kul och skapade många minnen. Just mitt läger genomfördes inte på den bästa platsen men vi gjorde det bästa av tiden och genom god gemenskap blev det riktigt skoj till slut. Sena kvällar med lekar blandat med bra andakter med en mening, precis så ett konfirmationsläger ska vara.

Vem är Gud? Gud är en person som man ska kunna lita på och anförtro om man har något problem. Vilket tema har varit roligast under året? Det roligaste temat var kärlek när vi var i grupper och diskuterade olika sorters kärlek. Beskriv konfirmationen med ett ord: Skratt.

Hannah Isacsson, nuvararnde konfirmand

Vem är Gud? Gud finns hos varje människa och vill lära oss det som är bra i livet och han vill lära oss att han alltid finns för oss. Vad är det bästa med konfirmationen? Det bästa med konfirmationen är gemenskapen och att man får komma så nära Gud genom att lära sig så mycket om att Gud finns runt om oss hela tiden. Beskriv konfirmationen med 3 ord! Det är kul, lärorikt och intressant.

Det händer hos oss Här är en del av vårt utbud under maj-september. Med reservation för ändringar. Aktuellt program och mer information finns på vår hemsida, affischer och i predikoturer. Sopplunch i S:t Johannes Tisdadg 30 maj kl. 12 Vi börjar med en enkel middagsbön i kyrkan för att därefter äta soppa med bröd, kaffe och kaka tillsammans. Soppa: Nässelsoppa. Pris: 40 kronor.

Lekplatshäng med öppna förskolan i S:t Johannes 7/6, 9/6, 14/6 och 15/6 Välkommen till lekplatsen vid Lundgatan, även kallad ”jeepen”. Ta med egen fikakorg! Vid regn ställer vi in. Onsdag kl. 14-16, torsdag och fredag kl. 10-12.

Öppet hus i S:t Johannes Torsdag 15 juni kl. 10-12 Gemenskap vid kaffeborden Torsdag 6 juli kl. 10-12 Sång och musik med Leif Åhlund

Träffpunkt på Kärrsgården

Öppet hus Gustav Adolfs församlingshem Torsdag 29 juni kl. 14-16 Midsommarlunch. Anmäl dig senast 26/6 till Anna-Lena tel. 036-417 82 Vera tel. 036-431 84.

Stickcafé i Vägkyrkan Varje tisdag kl. 14-16 under vägkyrkoperioden Kom och sticka, virka, sy i gemenskap med andra. Var och en köper sitt fika i vägkyrkans café. Samåkning från S:t Johannes kl. 13.40.

Hemlig resa Måndag 28 augusti Habo kyrkbys syförening bjuder in till en trevlig eftermiddag med okänt mål. Vi åker med buss från S:t Johannes kl. 13. Kostnad: 100 kronor för buss och fika. Meddela om eventuella allergier. Anmälan senast 21/8 till Susanne 036-496 07 eller expeditionen 036-496 01.

Torsdag 27 juni kl. 14.30 Sång och musik med Göran Hellqvist med flera. Vi bjuder på fika.

Allsångskväll i Sockenstugan Onsdag 28 juni kl. 19 Trollkarl Jimmy Svärdhagen och Leif Åhlund Onsdag 12 juli kl. 19 Mikael Brorsson, Ackordeon och Leif Åhlund Onsdag 9 augusti kl. 19 Allmogekören, Christina Otterdahl och Ellen Sandberg

Gruppstart i höst Vecka 35 Välkommen tillbaka till våra grupper efter sommaruppehållet vecka 35. Läs mer på vår hemsida.

Besök Brandstorps kyrka Kyrkan är öppen varje dag kl. 10-16. Från och med 1/7-31/8 är kyrkan öppen måndag-fredag kl. 10-16, lördagsöndag kl. 10-18. Passa på att fika på hembygsgården. Under sommaren är hembygdsgården öppen kl. 14-18 varje dag.

En tidsresa i september Välkommen på allmogesöndagen den 10 september! Då slår allmogesöndagen upp sina portar. Det kommer mer information längre fram. Men som vanligt kommer hästekipagen efter klockan 10 till kyrkan. Sedan startar

gudstjänsten klockan 11 och när den är slut är det allmogemarknad, med de varor som erbjuds det här året. Ta tillfället i akt att träffas i kyrkan och på kyrkbacken. Prata med vänner och bekanta eller göra nya bekantskaper.

I kyrkan får du både musik och du för höra på predikan från predikstolen. Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

Sommarmusik 2017 Söndag 11 juni Fiskebäcks kapell kl. 18 ”Jubelsång och harpospel” Pastoratets kantorer Ellen, Christina och Leif musicerar.

Söndag 18 juni Gustav Adolfs kyrka kl. 18 Emil Snabb och Jonas Hällström, gitarr och piano

Fredag 23 juni, midsommarafton Brandstorp kyrka kl. 18 Folkmusik med Maria Karlsson och Greger Siljebo. Leif Åhlund

Kalle Sjögren och Daniel Jarl, sång och piano. Svenska klassiker

Söndag 9 juli Habo kyrka kl. 18 Pianoafton med Anders Hartelius

Lördag 5 augusti Brandstorps kyrka kl. 18 Hembygdsdag ”Att komma hem” Sören Renulf, sång och Ulf Esborn, piano

Söndag 6 augusti Habo kyrka kl. 18

Söndag 16 juli Brandstorps kyrka kl. 18 ”Mer än tre önskningar” Leif och Ingrid Åhlund, Sophie Svensson. Nyckelharpa, gitarr, munspel, cello m.m.

Söndag 23 juli Habo kyrka kl. 18 Folkvisor och spelmansmusik. Eva Tjörnebo & Viskompaniet.

”Ensemble Tre spelar Z” Lyfter fram Monica Zetterlunds jazziga toner ur ett småländskt perspektiv. Tony Sjögren, gitarr, Karin Seiborg, sång och Fredrik Wiklund, trombon.

Söndag 13 augusti Gustav Adolfs kyrka kl. 18 ”Musikaliskt fyrverkeri” På möjliga och omöjliga instrument. Familjen Hellgren

Söndag 25 juni Habo kyrka kl. 18 Akustisk stämning med Frida Malmqvist och Fredrik Bäckgren, gitarr och sång

Söndag 2 juli Gustav Adolfs kyrka kl. 18 ”Örhängen från gångna sekel”

Söndag 30 juli Gustav Adolfs kyrka kl. 18 Lars Storm, orgel. En musikalisk bukett med dofter och smaker från den svenska sommaren. Se när organisten spelar! Genom en videoöverföring till orgelläktaren kan du se när organisten spelar och få en förhöjd musikupplevelse.

Kommande gudstjänster Habo kyrka

S:t Johannes kyrka

4/6 kl. 11 Mässa 24/6 kl. 17 Gudstjänst 2/7 kl. 10 Mässa 9/7 kl. 10 Mässa 16/7 kl. 10 Mässa 23/7 kl. 10 Mässa 30/7 kl. 10 Mässa 6/8 kl. 10 Mässa 13/8 kl. 10 Mässa 20/8 kl. 10 Konfirmation 20/8 kl. 14 Konfirmation 27/8 kl. 18 Gudstjänst

28/5 kl. 10 Mässa 4/6 kl. 10 Mässa 11/6 kl. 10 Mässa 18/6 kl. 10 Mässa Sommaruppehåll 27/8 kl. 10 Mässa 3/9 kl. 10 Mässa

Gustav Adolfs kyrka 28/5 kl. 18 Gudstjänst 11/6 kl. 11 Mässa 9/7 kl. 11 Mässa 16/7 kl. 11 Gudstjänst 6/8 kl. 11 Mässa

27/8 kl. 11 Mässa 3/9 kl. 18 Gudstjänst

Brandstorps kyrka 4/6 kl. 18 Mässa 18/6 kl. 11 Gudstjänst 25/6 kl. 11 Friluftsgudstjänst i Brandstorps hembygdsgård 2/7 kl. 11 Mässa 23/7 kl. 11 Mässa 30/7 kl. 11 Gudstjänst 13/8 kl. 11 Mässa 27/8 kl. 18 Gudstjänst 3/9 kl. 11 Mässa

Vi välkomnar våra

nydöpta

Elliot Johan Ed Mio Nils Kilefors Edith Viva Dolly Bergdahl Casper Erik Cedermark Alexander Olof Berglund Albin Andreas Lennart Skoglund Emily Maria Carolina Gross Klara Ida Marie Eriksson Felicia May Natalie Löf Schultz Olivia Lotta Carolina Lundqvist Elsa Sigrid Maja Fallgren Einar Anders Ingvar Tidstrand Kaj Anton Daniel Siwert Rundlöf Tilda Ida Lillieborg Smeds Lars Alexander Oliver Wahlstedt Ludvig Erik Holmgren Elis Sigvard Lars Persson Stina Amanda Cecilia Gimdal Ruben Sven Gunnmo Charlie Rickard Johannes Axelsson Zoe Annika Karin Bengtsson Max Arnold Folke Bengtsson Isabelle Anna Alicia Larsson Olof Hjelmgren Lily Jenny Lundqvist Freja Lena Nilsson Lilly Vivan Margit Karlsson Charlie Lukas Gustafsson Erik Oskar Karlsson Line May Kerstin Carlsson Fred John Walther Alriksson Alvin John Kvarnling Aimée Ella May Rosenblom Oscar Bror Sven Pettersson

Vi gratulerar våra

nygifta

Sara Evelina Kvarnling och Tommy John Gustav Andersson

Vi minns våra

avlidna

Ingrid Ann-Marie Gustavsson f 1928 John Erik Sixten Lindberg f 1930 Inga-Britt Susanna E Isaksson f 1921 Per Lars Wilhelm Lagerberg f 1932 Sara Aina Eugenia Werthén f 1917 Bergliot Evelyne Hultin f 1930 Svea Gunborg Marianne Axelsson f 1931 Karl-Erik Allan Hagvall f 1928 Asta Hilda Maria Lindberg f 1934 Karin Valborg Lundquist f 1923 Lars Ingemar Gusten Gustavsson f 1940 Bengt Olof Johansson f 1932 Vanja Gunvi Margot Åslund f 1938

Habo kyrkogård - genom tiderna Text: Claes-Olof Mattsson

Begravningsplatsen vid Habo kyrka har gamla anor. Redan under 1100-talet fanns en kyrka på platsen och antagligen begravdes det redan då runt kyrkan. Kyrkogården närmast kyrkan, den så kallade mellankyrkogården, var in på 1800-talet omgiven av en träbalk precis som Brandstorps kyrkogård fortfarande är. Mellankyrkogårdens utsträckning verkar ha varit mindre än idag. Den västra gränsen gick precis vid västra vapenhuset och öster om kyrkan fanns två mindre byggnader. Norrut gick antagligen gick balken närmare kyrkan än vad stenmuren gör idag. Den egentliga begravningsplatsen var alltså belägen söder om kyrkan och var med dagens mått mätt tämligen liten. I mitten av 1800-talet väcktes tanken på en utbyggnad och 1854 beslutades om att mellankyrkogården skulle utvidgas med en omgärdande stenmur. År 1856 påbörjades arbetet och den utvidgade kyrkogården stod klar 1858. Redan år 1888 ansågs kyrkogården vara för liten och en utvidgning gjordes öster om vägen till Tuvebo. Två tunnland jord togs i anspråk och 1891 invigdes den nya kyrkogården som numera kallas den östra kyrkogården. De två portstolparna vid den västra ingången beställdes av stenhuggare Johan Gustavsson från Stenbacken för 50 kronor. Järnportarna tillverkades av smeden Larsson på Nygård och han fick 45 kronor för arbetet. Nästa utbyggnad skedde år 1930 och då stod den östra delen av östra kyrkogården färdig. Alltså den del som ligger nedanför gravkapellet. Grav-

kapellet uppfördes efter ritningar av arkitekt Karl Martin Westerberg och stod färdigt 1945. I mitten av 1960-talet diskuterades återigen om utbyggnad av kyrkogården och år 1969 skedde den första begravningen på den västra kyrkogården. Denna kyrkogård uppfördes i en mer öppen stil än den gamla mer traditionella kyrkogården. Kyrkogården präglas av dåtidens val av material och växter som till exempel asfalt och granar. I takt med samhällsförändringen och ökade krav på valfrihet har nya begravningsskick blivit populära. År 1998 invigdes minneslunden högst upp på västra kyrkogården och 2012 invigde askgravplatsen. Askgravplatsen som ritades av Kenth Henriksson och har utformningen av en stor grusgrav. Under 2010 utvidgades Habo kyrkogård med en muslimsk del; dock har ännu ingen begravts på den muslimska delen. Under 2017 kommer minneslunden att utvidgas ut genom muren västerut in på kyrkogårdsdelen där den muslimska gravplatsen ligger. Några ytterligare framtida utbyggnadsplaner är inte aktuella för närvarande. Källa: Ringqvist, Karl (1959) Habo - En sockens historia

Nytt i församlingarna Text: Anita Bergman och Marie Thelander

Barnaltarskåp i Gustav Adolf Under 2016 har Habo pastorat jobbat med ett projekt där vi köpt in det fina barnaltarskåpet. ”Leka kyrka” är ett arbetsnamn som vi använder i vår barn- och ungdomsverksamhet. Altarskåpet är placerat i Gustav Adolfs församlingshem. Skåpet är tillverkat

av Kolmårdens snickeri. De har gjort fler barnaltarskåp som är placerade i olika församlingar i de olika stiften. Vi har börjat inreda vårt barnaltarskåp med olika symboler för kyrkan. Böcker, biblar, psalmböcker, kors, figurer och kläder i barnstorlek med mera.

de övriga altarkläden i kyrkans olika färger. I Brandstorps församling har det saknats komplett likartade utrustning för den röda färgen. Nu väntar vi på stola och kalkkläde som ska beställas i liknade färg. Kyrkans olika symboler är viktiga att känna till, det förstärker andaktsrummets helighet.

Nu hoppas vi att fler vill var med och sy, till exempel stola, dopklänning, röklin med mera. Idag håller vi miniandakter runt skåpet för barnverksamheten i Gustav Adolf.

Vävt altarkläde till ambon i Brandstorps kyrka Habo pastorat har fått en nytt vävt altarkläde till lilla ambon i Brandstorps kyrka. Gemenskapsgruppen i Brandstorps församling har skänkt vävnaden till församlingen. Ambon är vävd av Birgitta Andersson i Kättilstorp, som tidigare vävt

Välkommen, Erica! Hej, Jag heter Erica Boge och ska den 19 juni bli en av två diakoner i Habo pastorat. Jag är gift med Håkon sedan åtta år tillbaka. Vi har tre killar; Gabriel som är sju år, Benjamin som blir fem år och Jacob som precis har fyllt tre. Vi har bott i Norge i sju år. De sista tre åren har jag arbetat på Borgestadkliniken. Detta är en klinik som tar

emot människor som önskar behandling för sitt narkotika missbruk. Jag har arbetat på familjeavdelningen. Nu vänder vi blad och börjar på nytt kapitel i Sverige och i Habo. Jag ser fram emot att lära känna Habos familjer, barn och vuxna. Med varma hälsningar, Erica Boge

Sommarkryss

D S

HAR FOTFÄSTE

TOG HEM SPELET

DUNSTERKULÖR

STAT MED HERCEGOVINA

STYVNACKADE

EFTERFÖLJARE TILL IGNATIUS AV TÄTT LOYOLA

ÄR DE FLESTA ELEVER

UNDERJORDENS HÄRSKARE

MED LAT EN VÄRLD FÖR SIG

RYMMER PLAN

COOK SOM LEDER APPLE RYMMA MÄRKT

GOSEDJURET

FINNS AV RUTERTYP

FARSTUN

SOM EN MAN

MONARKI

RÖSTLÄGE SOM ÄR HÖGRE ÄN DET NORMALA HA MODET

TA AV DESS UTBROTT FÅR FÖLJDER

TOMT

STJÄRNORNAS KRIG

DEN KALLAS HÄNRYCKNINGENS TID

FÖRTÖJA

”Må din väg gå dig tillmötes och må vinden vara din vän och må solen aaaaa aaa aaaa .”

GÖR BIT TILL FÅGEL RIKTNING INOM ISLAM

NATTVARDSKÄRL

S H I MA

KVAR AV HERRGÅRD DEL AV JÖSSE ARBETSORGANISATION MYCKET OTÄCKT

STORMFÅGLAR

K A L K

LYSSNAS TILL I APRIL

DIFFUS

HALLON

L Ö G N

TVÅL I REBUS

MAJORITETSÄGARE I COOP DUMPADE

KÖNET KUNDE SVENSKA ORD

TVÅ BRITTISKA DRAG

Postadress:...........................................

BABIJ . . . ÄR EN ÖKÄND RAVIN

MER ÄN TUFF

VISA

DEN SLÅS MED

BÖN

PROFANT

Postnummer:.......................................

PLANT REDSKAP

VAKTADE DEN FÖRLORADE SONEN

PSALMEN

TORKHUS

LADE KANSKE LESS

KONST PÅ LATIN

Lösningen skickas till: Svenska kyrkan Kapellgatan 32, 566 32 Habo Märk kuvertet ”korsord” Senast 8 augusti.

MITT I HEXAEDER

SÄNDER I ITALIEN

FEJS

MYRGRÄS GRODDAR

Adress:..................................................

OMRÅDET RÖR DET SIG KRING

VET VÄL TÅGORDNINGEN TALAR VISS KVARN I

VIKTIG PJÄS

ÄR MAN ALLTID DÅRFINKAR

ÄR RÖDMARKERAD I ALMANACKAN

Namn:....................................................

GAGNAR INTE SKALLIG SES SILLAR I

L A R G O

KAN BOLLEN GÅ I

PRYDA FÅR SINA UTBROTT

ERFAR M A R X

SPETÄLSKA

MYCKET LÅNGSAMT

”Och allt aaa aaa aaa aaaaaa i dagar vintergrå skall löst av himmelsljuset mot blom och mognad gå. Vi glädes åt varandra åt sol och sommartid, att på Guds jord få vandra och äga himlens frid. ”

BLOSSA

GÅ PÅ APELSINSTADEN

N BOK I N H A LUKTAR GOTT

BÖR BIFF VARA

L DÖPY TE I D JORF DAN U R KAN S MAN T VARA E UTE PÅ N

HAGEN PÅ SCEN

F61

B A L A N S

S T R L E NO J T N U D U S R A R L I M L Å G T A PSALMEN

HARMONI

HASTA

PÅ BIL FRÅN WIEN RARITET

S A N I E L T O R T Å V A NN E A G B L Å F O L L A R A V E S D NO R I A V A E N B Å G D Ä R L L K F L I R O R G E N U R T A S S O D E E A B E R T

HAN I KORTALEJONGROPEN RE ÄN ALLRA NERLAGD ROMAN SIST AVISA

STÅR TOMT NU

INSTABIL

Vinnare av vårkrysset:

VITTRA HAR BEDA BLAND SINA VÄNNER

BOK F62

Elizabeth Rinde, Mullsjö Rune Lindberg, Habo Gunnel Andersson, Habo

Grattis!

Testa vad du tycker! Med våra konfirmander brukar vi dela in ett rum i fyra hörn, ett påstående för varje hörn. Personerna uppmanas att ställa sig i det hörn (påstående) som ligger dem närmast. Tänk dig att vi gör det nu. Fundera för dig själv. Vad tycker du? Vilket påstående stämmer bäst överens med vad du tycker?

När jag är på ett dop eller en vigsel, vad är viktigast för mig? • Musiken • Det som sägs • Gemenskapen • Stämningen Finns det något av svaren som ligger dig närmast? Skulle du vilja fortsätta utveckla vad svaret betyder för dig?

Kom ihåg att det du tycker idag behöver du inte tycka imorgon. Kanske står du och väger mellan olika svar. Allt behöver inte vara svartvitt. Det finns inte alltid ett enda svar. Vi kan uppleva flera saker samtidigt. Under våra kommande kyrkoblad, dyker fler fyrahörnsövningar upp. Vi hoppas att de kan inspirera att fundera vidare kring kyrkliga handlingar.