Habo kyrka 300 år

Habo kyrka byggdes inte år 1723, men den fick det nuvarande utseendet då. Kyrkan verkar ha blivit större vid varje ombyggnad sedan medeltiden.

Text: Claes-Olof Mattsson, kyrkogårdsföreståndare med fastighetsansvar

I år firar vi Habo kyrkas 300-års jubileum. Kyrkan byggdes inte år 1723, men den fick det utseende den har idag vid en stor ombyggnation; den stora träkatedralen full med herrskapsloger, pigoch drängläktare runt hela kyrkan, ett svenskt 1700-tals klassamhälle i miniatyr. Kyrkans historia börjar 600-700 år tidigare än så, redan på medeltiden.

Habo kyrkas allra första tid och grundande är höljt i historiens dunkel, men antagligen anlades den någon gång under 1100-talet. De medeltida spåren i kyrkan är nämligen många: stensakristian med den fantastiska medeltida dör-

Vi välkomnar våra nydöpta

Thorsén, Alice Elisabeth

Rahm Almén, Alexander Lars Wilhelm

Larsson, Juni Helena

Öhlund Karlsson, Sten Gustav Robert

Berglund, Aaron Valentin John

Lindberg, Vide John Evan

Doyle, Annie Linnéa Sigrid

Fransson, Bosse Berra Åke ren i smidesjärn, dopfunten i sandsten från före år 1250, altarskivan av kalksten från 1300-talet, det i kyrkan funna relikskrinet och den stora träskulpturen av Johannes Döparen som snidades runt år 1275. På flera ställen i kyrkan, bland annat i västra vapenhuset, finns timmer i väggarna från en medeltida kyrka. Dessa stockar är sprätthuggna och vitgråfärgade. Även i takstolar och sparrar finns virke från medeltiden. Det var nämligen brukligt att återanvända virke från den gamla kyrkan vid ombyggnader. Bräderna och stockarna var ju redan invigda och helgade. En dendrokronologisk undersökning av ett antal stockar

Klemming, Edward Knut Wilhelm

Damberg, Esther Viktoria Karolina

Palfi, Alicia Linnea

Vi firar våra vigda

Gustav Richter & Linda Eriksson

Vi minns våra avlidna

Elisbeth Persson f 1930 skulle antagligen kunna ge en bättre bild av kyrkans tidigaste versioner.

Renoveringarna och ombyggningarna av Habo kyrka är många och svåra att både följa och få grepp om. Både kyrkan och klockstapeln verkar ha byggts om och renoverats flera gånger under medeltiden och i tidigmodern tid. Från att ha varit en liten rektangulär kyrka, blev den till formen en korskyrka för att sedan vid 1680 års ombyggnad återigen bli en rektangulär kyrka. Den verkar blivit större och större vid varje ombyggnad.

Olof Nilsson f 1924

Eva Jäderström f 1953

Niklas Abrahamsson f 1966

Berit Wahlström f 1940

Birgit Carlsson f 1931

Ella Blomgren f 1927

Gull-Britt Rosenqvist f 1928

Birgitta Trygg f 1939

Eje Karlsson f 1931 ombyggnad. År 1680 byggdes antagligen det mesta av de nuvarande ytterväggarna ut till samma sträckning som nu. Vi vet också att antalet sittplatser utökades från 400 till 583 stycken. Däremot fanns inte det höga innertaket i mitten av kyrkan, utan kyrkan var väldigt låg invändig. De läktare som fanns tidigare verkar ha rivits.

Vid 1680 års ombyggnad spelade Grevskapet Wisingsborgs hantverkare och tjänstemän en stor roll, men detta avslutades givetvis då grevskapet upphörde i och med den stora reduktionen av adeln ägd mark i slutet av 1600-talet.

Sigillet från år 1622 visar en kyrka med tre torn varav ett stort centralt lökformat torn med två mindre torn vid varje sida. Två vindflöjlar finns också på vardera öst- och väst taknock. Så har bil-