Kyrkipedia

Våffeldagen 25 mars

På våffeldagen har vi tillfälle som aldrig annars att frossa i härliga, frasiga våfflor. Men varför just denna dag? Det har med Maria, Jesu mor, att göra. 25 mars är exakt 9 månader före jul, en graviditet tar nio månader, därav detta datum. Ängeln Gabriel besökte Maria i Nasaret, och hon svarade ”ja” på Guds fråga om hon ville föda Guds egen son. Kristna traditionen kallar henne ”vår fru”.

25 mars kallas för våffeldagen beror på en så kallad felsägning. Säg ”vår fru” gång på gång, så liknar det ”våffla”. Det finns fler idéer kring det här, men detta är en.

Varför hör lamm till påskbordet?

Lammkött är kanske inte lika självklart på allas påskbord men hör nära samman med påskens mattradition. Den som är bekant med Bibeln vet att Jesus ses som offerlammet som offras i vårt ställe när han dör på korset, fredagen före påskdagen. Rötterna till denna symbolik går tillbaka till judarnas uttåg ur Egyptens fångenskap, då folket befalldes att förbereda ett lamm i varje hushåll. (2 Mos 12). Idag firar både judar och kristna påsk, dock av lite olika anledningar och på olika sätt, men i båda traditionerna hör lammkött till de givna rätterna.

Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Semlor, var kommer denna sed ifrån?

Vi äter gärna semlor, särskilt i februari. Ordet ”semla” kommer från latinets ”simila”, som betyder ”vetemjöl”. Från början handlade det bara om själva bullen, utan någon sylt eller mandelmassa i. Så småningom, för att göra det lite festligare, la man till både detta och grädde, och denna bulle skulle man äta dagen innan fastan började.

Fastetiden börjar på Askonsdagen, och dagen före denna heter Fettisdagen. Idén var från början att äta denna goda bulle endast på Fettisdagen, frossa i den innan fastetiden bröt in. Därefter skulle man definitivt inte äta semla. Nu gör vi som bekant lite som vi vill med det här. I år infaller Fettisdagen tisdagen den 1 mars.

Fettisdagen är en av tre festdagar (Fastlagssöndagen och fläskmåndagen är dagarna precis före). Dessa dagar kalllas för fastlagstiden eller bara fastlagen. Dessa är just festdagar då man kan festa till det ordentligt innan fastetiden börjar. Det är då man i vissa länder ordnar med karnevaler. Detta ord kommer från latinets ”Carne vale”, som betyder ”kött, farväl”!

Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Fastlagsriset

En sed hos oss i Sverige, och som säkert en del fortfarande känner till, är att ta in fastlagsris i huset, björkris som man ställer i ett vattenkrus. Efter ett tag, om det vill sig väl, slår det ut gröna knoppar. Kanske man pryder riset med lila fjädrar. Om man har kvar riset ända fram till Påsk kan man byta ut dessa lila fjädrar till gula, och då blir det ett påskris.

Varför äter man ägg på påsken?

Våren är återfödelsens tid. Ljuset kommer och tränger bort mörkret, och med våren kommer påsken. Parallellerna mellan våren och Kristi uppståndelse på påskdagen är många och självklara. Livet segrar och ljuset återvänder.

Ägget är en uråldrig och global symbol för liv. Äggets hårda skal har fått symbolisera Jesu grav, som han bryter sönder i sin uppståndelse. I kristen tradition fastar man 40 dagar inför påskdagen och förr åt man inte ägg under fastan. Vårljuset gav en biologisk signal till hönsen att börja värpa igen, så när påskdagen kom fanns det ett överflöd av ägg och man fick äta så många man ville!

Traditionen att måla äggen är gammal. De målade äggen blev fina presenter till nära och kära under firandet. Så äggets plats på påskbordet har både symboliska och praktiska anledningar, och vad som är hönan och ägget i detta kan vi bara spekulera om. Hur det går ihop att en hare kommer med äggen har jag dock aldrig förstått, men zoologi är inte mitt expertisområde.