Varför är du kyrkomusiker?

Du skulle nog passa som kantor

Ellen har jobbat som kyrkomusiker i Habo sedan 2006. Hon belyser yrkets bredd såväl ur musikaliskt som socialt perspektiv.

Text: Ellen Sandberg, kyrkomusiker

”Du skulle nog passa som kantor” Orden är min pappas och uttalas någon gång våren 1996. Jag har nyss fyllt 20 år och går musiklinje kombinerad med Svenska kyrkans grundkurs på Oskarshamns folkhögskola. Musikintresset är stort men jag har aldrig tänkt tanken att för egen del jobba i kyrkan. Jag har spelat piano sedan 7-årsåldern men är nybörjare på orgel. Något måste ha börjat växa inom mig den dagen. Något som fick mig att fundera och att faktiskt söka just kantorsutbildningen samma vår, ett beslut som jag efteråt aldrig har ångrat.

Jag jobbar sedan 2006 som en av tre kyrkomusiker i Habo pastorat. Våra tjänster ser till stor del lika ut men är också något specialiserade. För min del handlar det om arbete inriktat mot barn och familj. Förutom spel på gudstjänster och förrättningar, dvs dop, vigslar och begravningar, leder jag en familjekör och, tillsammans med en av våra pedagoger, en ungdomskör. Detta är mina huvuduppgifter. Att jag också får medverka med musik i konfirmand- och ungdomsarbetet, ibland hoppa in och ha musikstund på Babycafé och Öppna förskolan samt träffa och sjunga tillsammans med de gamla på äldreboendet ser jag som en stor förmån. Det berikar och visar på den bredd ett musikerjobb i Svenska kyrkan innebär. Mitt arbete är också till viss del administrativt. En del av min arbetstid ägnar jag vid datorn, då det exempelvis kan handla om att arrangera musik eller hålla kontakt med körsångare och musiker.

Hur är det då? Är kyrkomusikerjobbet ett ensamjobb? Några ställer sig kanske den frågan. Jag skulle säga att det är precis tvärtom. En och annan musiker har nog genom åren ”gömt sig” på orgelläktaren i förhoppning att få syssla bara med orgelspel. Ett brinnande orgelintresse är naturligtvis en fördel att ha som kyrkomusiker men jag vill betona att jobbet innebär så mycket mer än det. Minst lika viktigt är att ha ett människointresse och musikintresse i största allmänhet. Vi som arbetar i kyrkan är i första hand kyrkoarbetare, oavsett profession, med uppgift att verka som kyrka i vårt sammanhang och samarbeta med alla goda krafter för ett bättre och medmänskligare samhälle. Som kyrkomusiker har vi förmånen att få göra det med musiken som verktyg.

Du kanske känner någon som snuddat vid tanken på att bli kyrkomusiker. Kanske är det bara det där lilla som behövs. Någon som uppmuntrande säger orden som jag fick höra: ”Du skulle nog passa som kantor.”

Att bli kyrkomusiker En vanlig väg till kyrkomusikeryrket är pianolektioner, körsång och orgellektioner för den lokala kyrkomusikern. Ofta sker detta i unga år men många växlar också till kyrkomusiken från en annan musikerprofession.

Från och med 2014 behöver man avlägga Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen. Den består av tre delar: fackutbildning i kyrkomusik, stiftsförlagda utbildningsmoment, bland annat praktik, och pastoralteologisk utbildning för kyrkomusiker.

Det finns tre olika examensnivåer; A, B och C samt tre olika kyrkomusikerbefattningar: • Kantor (C-nivå) – 2-årig folkhögskoleutbildning eller en motsvarande högskole- eller musikhögskoleutbildning på 120 hp. • Organist (B-nivå) – 3-årig konstnärlig kandidatexamen, 180 hp, med inriktning kyrkomusik. Därefter har du möjlighet att söka vidare till konstnärlig masterutbildning, 120 hp. • Försteorganist (A-nivå) – Krävs både en kandidatexamen + masterexamen. Läs mer om vägen till kyrkomusikeryrket på vår hemsida.

Text: Erik Nyberg, musikkonsulent i Skara stift.