Issuu

kyrkobladet för Habo, Gustav Adolfs och Brandstorps församlingar

TEMA : Kärlek

• Vägkyrkan Vägkyrkan 40 år • Längtan • Längtan efter kärlek och sex

• Kyrklig • Kyrklig vigsel • Kyrkoårets • Kyrkoårets årshjul

Sommar 2021

Allt är väl, för jag lever omgiven av kärlek Tro, hopp och kärlek hör ihop. Detta nummer handlar om kärleken. Som människa är jag släkt med Gud! Jag är det eftersom det finns en kärlekens kärna, Guds avbild, i varje människa. Ibland är den dold av skräp men den finns där. Därför har jag behovet av att leva i kärleken. Det är där jag finner min sanna identitet. Jag är ju släkt med kärlekens källa. Och är jag släkt med kärlekens källa hör jag ju ihop också med alla andra. Vi är ju alla släkt med Gud! Det finns något som förenar på djupet. Målet med livet är att alltmer vila i kärleken. Terapeuten och teologen Tommy Hellsten skriver: ”När jag vilar i kärleken vågar jag vara närvarande i ögonblicket, för allt är väl. Allt är väl trots att jag just nu möter svårigheter eller motgångar i mitt liv. Allt är väl för jag lever omgiven av kärlek”. Att vila i den kärleken gör att det inte längre är rädslan som styr. För som aposteln Paulus skriver: ”Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken fördriver rädslan”. Kärleken för oss alltså ut från rädsla till frihet. Det är en frihet i gemenskap med Gud och med varandra där inte synd och skuld längre behöver tynga. Syndabekännelsen och förlåtelseorden i kyrkans gudstjänst vill göra detta tydligt.

I denna frihet öppnar sig tillvaron och blir till en rymd där kärleken kan växa utan att något hindrar den, fint beskrivet i Sv.Psalm 289: ”Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.” Kärleken hjälper oss också att se på varandra med Guds ögon. När man ser på varandra med kärlekens blick då är det vissa saker som man ser, men som man väljer att förlåta. Kärlekens blick letar alltid efter det fina, det vackra. Så tror jag att Gud ser på oss, att Gud alltid ser det vackra och fina i oss. Gud söker sin avbild. Människor som får och ger kärlek växer. Och när människor växer och blir trygga, så kan de göra gott. Därför är kärleken grunden både i den nära relationen och i samhället. Så låt oss odla tron, hoppet, och det som aposteln Paulus säger är störst av allt, kärleken!

kyrkobladet En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Habo. Tidningen delas ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Sven-Evan Svanberg, kyrkoherde Redaktionsgrupp: Jessica Karlsson, Märta Bodin Agneta Gustafsson, Sven-Evan Svanberg, Helena Persson, Susanne Svanberg. Redaktör och layout: Jessica Karlsson, kommunikatör Omslagsfoto: pixabay.com Tryck: RN-Offset, Habo Kontakt: För bokning av dop, vigsel och begravningar, allmänna frågor samt kontakt med präst eller diakon, kontakta expeditionen. Öppettider expeditionen: Helgfri vardag kl. 10-12 Sommaröppet (21/6-27/8) Tisdag och torsdag kl. 10-12 Telefon: 036-496 00 E-post: habo.pastorat@svenskakyrkan.se Webbplats:

Sven-Evan Svanberg Kyrkoherde

www.svenskakyrkan.se/habo Nästa nummer: 11-12/9

innehåll nr 2 4

Välkommen till Kyrkans hus i höst

Kyrkipedia

Längtan efter kärlek och sex

Kärlekspärlorna i frälsarkransen

Vigseln - ett stort ögonblick

Korta intervjuer

Vägkyrkans öppnar för 40:e gången

Kalendarium

Kyrkoårets årshjul

Pastoratets gravkapell och bårhus

Följ oss på sociala medier Facebook: Svenska kyrkan Habo Instagram: @svenskakyrkanhabo

aktuellt

Född 2007? Är du född 2007? Eller har du någon i din närhet som är det? Snart är det dags att starta upp ett nytt konfirmationsår. Vi ses en gång i veckan, äter mellanmål, skrattar, pratar om livet och mycket mer. Vi startar v. 35. Information om konfirmationen och hur du anmäler dig

Kära församlingsbor

finns på vår webb:

Efter tre år fyllda av lärdom, omsorg, kärlek, skratt och tårar så har jag valt att lämna Habo och börja jobba på hemmaplan i Hus-

www.svenskakyrkan.se/habo/konfa

kvarna istället. Detta beror inte på att jag inte trivts eller att jag slutat tycka om er och Habo, utan beror enbart på min familjesituation där min dotter behöver mig lite extra nu och under några år till framöver. Jag har funnit så mycket kärlek, värme och glädje hos er och min bön är att ni även i fortsättningen ska visa varandra den omsorg och kärlek som ni visat mig. Min favoritbild av en riktigt bra kristen församling är att vi är som olika delar i en kropp, där alla har olika funktioner och uppgifter, och där alla respekterar och älskar varandra just som de är, med allt de är och har. Ett öra har ju som uppgift att lyssna till vad som sägs, men kan behöva ett finger som kan klia i det om det kliar till just då. Och ett finger har så oändligt många andra uppgifter, men kan inte höra ett dugg utan

VILL DU LÄRA DIG ATT SPELA KYRKORGEL?

Kantorerna i Habo pastorat erbjuder kostnadsfri undervisning i orgel! Främst erbjuds lektioner till dig som är barn eller ungdom, men även till vuxna som vill lära sig att spela. Inga förkunskaper behövs, undervisningen anpassas till just dina förutsättningar. Tveka inte att höra av dig till Johan Ekenvärn, tel. 036-496 12, mejl: johan.ekenvarn@svenskakyrkan.se

är helt beroende av att örat hör om det ringer inne i huset när fingret trycker in knappen på ringklockan vid ytterdörren. Ringer det inte måste fingret ta hjälp av resten av handen och knacka. Kort sagt: Vi behöver varandra! Om en av oss lider så påverkar det hela gänget. Så ta hand om varandra, respektera varandras olikheter och kunskaper och gör som Jesus sa: älska varandra! Till sist sänder jag en coronavänlig kram till er alla och hoppas att vi kan ses i sommar eller när pandemin har lugnat ner sig. Guds välsignelse över er alla! Kram Maria Liljenberg

Vad tycker du Svenska kyrkan i Habo ska satsa på? Hjälp oss genom att svara på några korta frågor! Vi arbetar just nu med församlingsinstruktionen, pastoratet främsta mål- och styrandedokument. Vi vill veta vad du tycker vi särskilt ska satsa på de kommande åren. Frågorna finns på vår webb. Har du inte möjlighet att svara på frågorna digitalt finns det också utskrivna exemplar i våra kyrkor och församlingshem. Skanna qr-koden med din mobiltelefon för

Foto: Kat Palasi /Ikon

UNDER SAMMA HIMMEL

att komma direkt till frågorna. Tack för hjälpen!

Coronapandemin har tvingat miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger. Tillsammans med systerkyrkor och samarbetsorganisationer över hela världen, stödjer Act Svenska kyrkan människor att resa sig starkare.

SWISHA TILL

900 1223

Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt.

svenskakyrkan.se/act

Välkommen till Kyrkans hus i höst Snart är till- och ombyggnaden av församlingshemmet färdig. Vi ser fram emot att komma igång med verksamheter så snart pandemin tillåter. Text: Sven-Evan Svanberg, kyrkoherde Nu är till- och ombyggnaden av församlingshemmet snart färdig. Hela processen har i stort sett flutit på bra med ett gott samarbete med Jonsons Bygg. En yttre översyn av hela fastigheten, där också S:t Johannes kyrka ingår, pågår. Det är med stor glädje som pastoratet snart tar lokalerna i bruk igen. Invigning beräknas ske helgen 25-26 september. Mer information om detta kommer.

Vi välkomnar våra

nydöpta

Ester Lovisa Fridén Ylva Jenny Storm Ebba Lilly Lisa Abrahamsson Levi Arne Abrahamsson Filip Sebastian Lantz Adam Fridrik Lantz Aron Gunnar Högdahl Agnes Lovisa Lagerkvist

Det har varit mycket arbete och engagemang bakom detta projekt. En av pastoratet tillsatt arbetsgrupp har lagt åtskilliga timmar till förberedelserna och att ta tag i sådant som behövt lösas under tiden arbetet pågått. Att riva i ett äldre hus medför sådant som man inte räknat med.

byggts till med 150 kvm. Resultatet har blivit mer funktionella ytor samt att en helt ny samlingssal har skapats, vilket ger ökade möjligheter både för ny verksamhet och för uthyrning. Dessutom blir hela suterrängplanet avsatt för familje-, barn- och ungdomsarbete.

Tillbyggnad på 150 kvm

Ombyggnaden gör att pastoratet står berett att möta utvecklingen i Habo med växande befolkning och inte minst många barnfamiljer och unga.

Församlingshemmet, som nu får namnet Kyrkans hus, har genomgått en genomgripande ombyggnad och dessutom

Agnes Elin Wikstrand Jan Elis Oskar Ödegården Gunnarsson Nova Elisabeth Catehrine Hellan

Vi minns våra

avlidna

Erna Bruhn f 1937 Roland Gustavsson f 1944 Arne Karlsson f 1942 Hasse Gustafsson f 1947 Marianne Lundberg f 1930

Åke Pelz f 1924 Marianne Krona f 1930 Gunn Ottosson f 1935 Sören Lindén f 1942 Birgit Nordquist f 1945 Göran Josefsson f 1944 Bengt Johansson f 1919 Egon Sjöqvist f 1938 Mats Oskarsson f 1964 Eber Blom f 1930

Bild från entrén vid Kapellgatan taget 7 maj

Skiss på huvudentrén vid Kyrkans hus

artikel

kyrkipedia

Trefaldighetstiden Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Trefaldighetstiden består av veckorna mellan pingsthögtiden i slutet på maj och domsöndagen i november. Denna gröna period är lång, den utgör halva kyrkoåret. Den börjar i söndagen som ger den dess namn – Heliga Trefaldighets dag – då vi firar Guds treenighet, en enda Gud som är Fader, Son och Ande. Det är också trosbekännelsens söndag och kallas även ”missionsdagen”. Den tro vi bekänner sänder oss ut i världen med ett uppdrag.

Foto: Kristina Strand Larsson /Ikon

Gröna färgen Trefaldighetstiden är grön. Man kan säga att trefaldighetstiden kommer med sommaren och färgen grön känns väldigt passande. Den skira grönskan slår ut omkring oss och det är naturligt för oss att tala om växande, mognad och liv. Det handlar om livet som Gud skapar i oss och omkring oss i varje ögonblick och om att vi ständigt får växa i tro. Detta är vad den gröna färgen står för.

Midsommardagen Foto: Lena Persson /Ikon

En höjdpunkt för oss under trefaldighetstiden är givetvis midsommardagen som i kyrkoåret har temat ”Skapelsen”. I svensk tradition har sommarsolståndet och firandet av Johannes döparens födelsedag kommit att sammanfalla vilket gjort midsommardagen till en egen gudstjänstdag. I den världsvida kristenheten är det unikt för Sverige och Finland att sommarsolståndet på detta sätt fått en plats i församlingens gudstjänstliv.

Apostladagen

Apostlarna Petrus och Paulus

Foto: Alex & Martin /Ikon

Tretton veckor efter påsk, efter midsommardagen och Johannes döparens dag, kommer apostladagen. Vi vandrar vidare i växandets och mognadens tid och nu är temat ”Sänd mig”. Denna söndag handlar om hur vi alla, på våra olika sätt, kan leva i Guds kallelse och följa Jesus. Apostladagen talar om att den kristna gemenskapen består av människor som kallats av Gud.

Apostlarna är som bekant de tolv närmaste lärjungar som vandrade med Jesus på jorden. På apostladagen står särskilt apostlarna Petrus och Paulus som förebilder för lärjungaskapet. De båda dog som martyrer i Rom på 60-talet, alltså ungefär 30 år efter Jesu död. Martyrskapet är en viktig aspekt av dagens karaktär och något som hör till temat lärjungaskap. Därför är apostladagen en röd söndag i den gröna perioden. Förr hette den femte söndagen i trefaldighetstiden ”Petri och Pauli dag” vilket vittnar om traditionen att fira deras minnesdag.

tema: kärlek

Längtan efter kärlek och sex Vad vill din inre längtan? Vi är skapade till gemenkap och vill känna tillhörighet och tillit till andra människor. Hanna är kristen sexolog och berättar om sina upplevelser kring längtan efter kärlek och sex.

Jag är nog en obotlig tvivlare. Å ena sidan fick jag tidigt lära mig att det finns en Gud som älskar mig. Å andra sidan får jag i mitt yrke som psykoterapeut höra om så mycket lidande och död. Det gör att jag tvivlar. Hur kan Gud stå ut med all denna smärta och oro som finns inom oss? Det är ju så långt ifrån den paradisiska tillvaro som Gud en gång skapade. Men samtidigt har påskhögtiden firats, ett särskilt budskap till mig som tvivlare. Den berättar att Gud strax efter syndafallet bestämde sig för att rädda världen. För mig har det alltid varit viktigt att Gud själv steg ned och blev människa för att uppleva och bära vår smärta. Jag tilltalas av tanken på Jesu förtvivlade ord: ”Min Gud, Min Gud, varför har du övergivit mig?” Tänk att få tro på en Gud som utsatte sig själv för ångest, för att kunna förstå vad smärta kan göra med oss människor. Jag har själv en reumatisk smärtsjukdom som många gånger fått mig att mitt i hopplösheten längta efter smärtfrihet och frid i min kropp. Kanske är det därför som påskens budskap ger mig hopp om förståelse från den frälsande Guden. Drömmen om förändring eller förbättring Guds bästa gåva i mitt liv, är förmågan att kunna längta. Vad hade vi varit utan vår längtan, utan möjligheten till att drömma om förändring eller förbättring? Personligen skulle jag då satt mig ned och inte haft någon drivkraft framåt.

Jag skulle fastnat i min egen soffa, navelskådande, robotliknande, ätit skräpmat och tittat in i väggen. Utan längtan försvinner visionerna och fantasin. Nej, detta är ingen coachande text för att få dig att börja gå promenader eller äta dieter. I stället är det en text om vår innersta längtan. I Sverige, där så många av oss har våra behov tillfredsställda, är det lätt att glömma bort hur viktigt det är att kunna längta. När alla behoven är tillfredsställda och allt finns lättillgängligt finns det en risk att vår längtan tynar bort.

Foto: Lina Alriksson

Text: Hanna Möllås

Hanna Möllås Hanna är leg. barnmorska, auktoriserad

Det finns nog ingen tid som så tydligt väcker vår längtan som 2021. Vi längtar alla till möjlighet att resa, social närhet, vaccin eller att bara få krama barnbarnen. Sällan har avståndet till våra nära känts så stort, även om de bor i samma stad. Kristen sexolog Som kristen sexolog får jag ofta förvirrade kommentarer om mitt yrkesval. Vissa kan tycka att det är onödigt att vi talar om sexualitet inom kyrkans väggar. Personligen tror jag dock inget kan förkroppsliga vår längtan som just sexualiteten. Här finns vår längtan efter paradiset, förening, förståelse och gemenskap. Bibelns budskap om kärlek ger oss tillförsikt om att sexualiteten inte ska vara förnedrande eller förtryckande. I stället ska den lyfta oss själva och varandra. Genom sexualiteten har Gud gett oss för-

specialist i klinisk sexologi och leg. psykoterapeut. Hanna driver sedan många år tillbaka en privat samtalsmottagning i Huskvarna och föreläser i olika sammanhang över hela Sverige kring sexuell hälsa. Hanna driver också podden Lustpodden tillsammans med Leif Karlsson som är universitetslektor på Jönköping University.

mågan att njuta, något som kan förstärka vår längtan. Njutning sker i respekt och ansvar för skapelsen, våra kroppar och vår gemenskap. Sexualiteten är större än sexet. Den är skapad för att bryta ensamhet och utanförskap. I den finns vår längtan efter att bli sedda och inkluderade. Ofta visas detta i tvåsamhet, men jag tror att sexualiteten är större än så. Den finns inom oss i vår längtan oavsett om vi brukar den genom sexuella aktiviteter eller

inte. Den finns i vår strävan efter mötet och omslutningen av andra. Här finns en självklar trygghet av att vi duger. Vi behöver inte förställa oss utan får vara som vi är. Vår längtan gör sig påmind när vi inte känner oss nöjda. Då är det lätt att dras med i stress, krav och prestationer. Då pressas vi bara att konsumera mer av allting, mer av känslor, mer av människor för att det ska fylla vår innersta längtan. När girigheten kidnappar vår längtan

försvinner den varma famnen av längtan som för oss samman med Gud och med människor. Kanske är det just detta som är konsekvenserna av att människan är utestängd från paradiset. Det finns en ständig strävan efter att fylla sin längtan, att återvända till paradiset. Jag tror att förälskelsens rus har sitt ursprung i just paradiset. I den känslan känner vi oss tillitsfulla, vackra, och närvarande. I talet om tvåsamhet är det lätt att tro att den där ”rätte” ska fylla all vår längtan efter närhet, trygghet. Det är dock en alltför stor börda att lägga på en enda person som då måste vara vår bästa vän, vår själsfrände, vårt hopp, vårt andliga bollplank och vår livskamrat. Det blir ett alltför stort krav. I mötet med en annan människa För att svara upp mot all denna längtan behövs det därför fler människor. När vi nu återigen får börja mötas och umgås får du därför inte glömma att förmedla

paradisets berusande känsla av samhörighet och tillit till andra människor. I mötet med en annan människa kan du stilla någons längtan efter att få känna sig omsluten. Kanske är det på det sättet som vi också kan möta vår egen längtan, genom att se andras längtan? I en individualistisk tid och i ett samhälle som förkunnar vikten av självständighet, är det lätt att glömma bort att vi är skapade till gemenskap. Ensam behöver inte vara stark. Vi tror ju på en Gud som vågade vara svag, sårbar och till och med dö för att ge helande. Gud har därför lagt ned en bit av sig själv i vårt lidande och vår längtan efter bekräftelse och förening. Detta för att kunna navigera oss mot varandra och mot Gud själv. Så till dig som längtar, våga se det fina i att inte vara nöjd. Att det kan driva dig närmre mot Gud och mot människorna.

Kärlekspärlorna i frälsarkransen Text: Susanne Svanberg, diakon

Den första kärlekspärlan står för kärleken vi får ta emot av andra. Det kan vara kärleken vi får ta emot som barn av våra föräldrar eller den kärlek vi fåt ta emot i en parrelation eller av en nära vän. Det är också kärleken från Gud som ges till oss var och en och som vi bara får ta emot. Att ta emot kärlek kan vara både enkelt och svårt. Om du tidigare i ditt liv har positiva erfarenheter av att få kärlek utan villkor och krav så har du också lättare att ta emot kärlek från nya personer som du möter. Om du däremot har negativa erfarenheter av att inte få kärlek

alls eller av kärlek fylld av krav på olika motprestationer så kan det vara svårare att ta emot kärlek. Du har kanske svårt att veta om kärleken är äkta, om du blir lurad eller vad du förväntas göra för att förtjäna kärleken. Vi kan då behöva träna oss i att ta emot den kärlek som ges villkorslöst till oss och känna oss trygga i det. Den andra kärlekspärlan står för kärleken vi ger vidare till andra. Det kan vara kärlek till någon i ens familj, i en parrelation, men även den kärlek vi ger till vänner vi har. Här finns också den kärlek vi visar till människor som vi kanske inte känner så väl, eller inte alls, men som vi ändå visar kärlek och omsorg om på något sätt. Det som vi kanske kallar att räcka ut en hjälpande hand till någon i nöd och som vi

inte alls har någon relation till i övrigt. Kärleken som vi ger ska ges utan krav på något tillbaka. Visst vill vi gärna få kärlek tillbaka men vi kan aldrig ställa krav på kärleken som vi ger. Kärleken är som en gåva vi ger utan förväntningar att få något tillbaka.

Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Biskop Martin Lönnebo har gjort en Frälsarkrans som består av pärlor med olika betydelse. Två av pärlorna är de röda kärlekspärlorna. De berättar om kärlekens väg genom tillvaron och in i våra egna liv.

tema: kärlek

Vigseln – ett stort ögonblick Stort eller litet, praktfullt eller enkelt. Ni väljer. Det finns inte så många måsten som man tror. Tillsammans med prästen planerar ni vigseln efter era önskemål. Text: Sven-Evan Svanberg, kyrkoherde och Jessica Karlsson, kommunikatör

Vigseln, med all dess glädje och firande, är ofta en fest för livet, inte bara för dem som gifter sig, utan också för släkt och vänner. Ofta planeras den långt i förväg. Eftersom många vill gifta sig under maj till augusti kan det vara svårt att få tid i kyrkan. Ring, gärna i god tid, till expeditionen, tel. 036-496 00, för att boka in vigsel. Vi bokar in ett år i förväg. Ni blir tilldelad en präst av pastoratet men ni kan också välja att ha en egen präst, om denne har vigselrätt i Svenska kyrkan. Som medlem är vigseln gratis Det är gratis att gifta sig i Svenska kyrkan om båda eller en av er är medlem i Svenska kyrkan. Som medlem får ni vigsel i den kyrkan ni väljer, präst, kyrkomusiker, vaktmästare, uppvärmning och städning av kyrkan, ljus och blommor vid altaret, tillgång till psalmböcker med mera. Ni kan också låna någon av församlingarnas brudkronor, prata med expeditionen för mer information.

Församlingarna har brudkronor som lånas ut.

Vigseln är ett stort och högtidligt ögonblick. Ett minne att vårda ömt och ofta ta fram. Att gifta sig borgerligt eller kyrkligt har samma värde inför lagen, men en kyrklig vigsel består av en gudstjänst med många symboler. I Guds och alla vittnens närvaro ges löftet att vårda kärleken och stå vid varandras sida livet ut.

Sätt din personliga prägel Sederna för hur ett bröllop ska gå till är gamla och vackra, och de är till för att stödja dem som ska gifta sig. Men om man vill utforma bröllopet på något annorlunda eller spännande sätt så finns det – inom rimliga gränser – inget som hindrar det. Man kan låta någon vän eller släkting läsa en dikt eller framföra något musikstycke. Vissa brudpar skriver också sina egna löften, sjunger en sång till varandra eller något annat personligt. En naturlig plats för vigseln är i kyrkorummet, men den kan också vara på en äng, i trädgården eller någon annanstans. Detta bestäms i samråd med prästen som ska viga er.

ten går till. Berätta för prästen vad ni har för önskemål. Tillsammans med prästen bestämmer ni vilka psalmer som ska sjungas, vilka bibeltexter som ska läsas med mera. Glöm inte att göra en hindersprövning på Skatteverket i god tid innan vigseln. Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. (1 Kor 13:4-7).

Vigselringens historia Bakgrunden till att vi bär vigselringar går tillbaka till romartiden. Då var det främst kvinnan som fick en ring av mannen. Ursprunget att bära ringen på vänstra handens ringfinger kommer av att man i antikens Egypten ansåg att det gick en ven från detta finger direkt till hjärtat. Hjärtat ansågs av egyptierna vara själens ursprung. Denna tradition togs sedan upp av grekerna efter Alexander den Stores erövring av landet 332 f.Kr. och därifrån

Ett bröllop behöver inte vara stort och påkostat. Man behöver bara två vittnen, som kan vara de närmaste vännerna eller kyrkans kantor och vaktmästare.

Planering efter bokningen

vandrade den vidare till Romarriket där

En tid innan vigseln kommer prästen att ta kontakt med er för att få träffa er och prata igenom hur vigselgudstjäns-

venen benämndes Vena Amoris.

Korta intervjuer Vi har ställt tre frågor till personer i olika former av relationer. Till exempel parrelationer där man snart ska gifta sig, är relativt nygift och där man varit gift länge. Vi har också lyft vänskapsrelationen.

Anita och Kjell Ericsson 1. Hos gemensamma vänner. 2. Sedan 1969. 3. Uppriktighet, omtanke och humor.

1. Hur träffades ni? 2. Hur länge har ni känt varandra? 3. Vad är viktigt i en relation?

Mia Karlsson och Jerry Ödegården 1. Vi träffades på gemensamma vänners 20-års fest i Gustav Adolfs bygdegård. 2. Innan festen kände vi endast till varandra då vi jobbade på samma jobb. Nu i år har vi varit tillsammans i 20 år!

3. Vi tror att vardagen är en viktig del som gör att båda trivs bra relationen. Funkar inte den tillsammans så är nog det andra svårt att få att fungera bra också. I vårt fall har ett gott samarbete i utmaningar/renoveringar gjort oss starkare. Och att hitta på lite kul saker då och då är viktigt!

Sari och Carina Kahlbom 1. Vi kom i kontakt med varandra genom en dejtingapp. Efter några dagars chattande började vi prata med varandra i telefon, efter någon vecka träffades vi och det kändes helt rätt för oss båda från början.

Doris Johansson, Elvy Lindahl, Kristina Andersson, Inger Andersson 1. Doris och Inger är barndomsvänner, men alla har träffats genom kyrkan på olika sätt. 2. Har känt varandra olika länge, men är ute och vandrar varje vecka tillsammans.

2. Vi träffades för tre år sedan. 3. För oss är det viktigt med kommunikation, en känsla av närhet och närvaro i varandras sällskap och självklart vårda vår kärlek.

3. Gemenskapen är viktig, speciellt under pandemin. Omsorg om varandra. Ha roligt tillsammans men även dela det jobbiga, prata, hjälper varandra med praktiska problem.

Vägkyrkan 1987

Bild vänster: Vägkyrkan 2005. Bild mitten: 2003

artikel

Vägkyrkan öppnar för 40:e gången Vägkyrkan har i alla dessa år varit, och kommer vara en mötesplats där människor får tillfälle att träffas, fika och njuta av sommaren. Text: Oskar Ek och Monica Fullana Kilefors, ansvariga för Vägkyrkan Vägkyrkan i Habo kyrka är en mötesplats med gamla anor. Årets vägkyrka går av stapeln 29 juni och håller öppet varje dag fram till 8 augusti. I år är det nya öppettider; måndag-lördag 10-17, söndag 11-17. Med hjälp av frivilliga, sommarjobbare och övriga anställda har vägkyrkan drivits i inte mindre än 40 år i år! Detta tycker vi är något att uppmärksamma, vilket kommer synliggöras på årets utställning som har 40-års jubileet som tema. Ta del av Habo kyrka Vägkyrkan har i alla dessa år varit, och kommer vara en mötesplats där människor får tillfälle att träffas, fika och njuta av sommaren. Det är även en plats där besökare helt gratis får ta del av en kyrka som av såväl inhemska som utländska besökare lovordas för sin karaktäristiska arkitektur och utsmyckning. För att besökare till kyrkan på ett enkelt sätt ska få del av detta, hålls flera guidade rundturer varje dag i kyrkan. Det finns även möjlighet till egen reflektion och andakt

i kyrkans medeltida andaktsrum. Guidade rundturer hålls varje dag klockan 11, 12, 15 och 16. Vid gudstjänst eller förrättning ställs guidningarna in. Barnaktiviteter i caféet och kyrkan I år har man precis som föregående år möjlighet att leta kyrkråttor i kyrkan. Den som hittar alla kyrkråttor belönas med en glass i vägkyrkans café. Om man som besökare vill gå en tipspromenad så finns det även i år en digital sådan (X-rundan). Frågorna till denna får man i en app som kan laddas ned till en mobiltelefon. Med appen kan man scanna streckkoder på stolpar som är utplacerade runtomkring kyrkan. Det finns även möjlighet för barn att gå en tipspromenad i pappersform. Coronaläget Precis som alla andra i samhället, så kommer även vägkyrkan att behöva anpassas till pandemin. Då rekommendationer

och smittoläget förändras så kan vi inte med säkerhet säga hur vägkyrkan påverkas av detta. Vi tror dock att vägkyrkan även i år kommer att vara ett lämpligt utflyktsmål då stora lokaler och utevistelse är uppenbara inslag. Vinsten går till välgörenhet Att vägkyrkan skiljer sig från ett vanligt café kännetecknas bland annat av att all vinst alltid har gått till välgörenhet, vilket även gäller för årets vägkyrka. Något annat som är ovanligt, och som vi är stolta över är hembakt kaffebröd. För att kunna servera hembakt förutsätts att frivilliga erbjuder sig att baka till vägkyrkan. Vi tar tacksamt emot nya och gamla hembagares bakverksdonationer. Om du är intresserad av att baka kontaktar du diakon Susanne Svanberg, tel. 036-49607. Vi är glada att kunna presentera fyra vägkyrkoassistenter även detta år. På nästa sida kan du läsa mer om dem.

Hej jag heter Sarah Molander! Jag har nyligen fyllt 21 år och bor i Bankeryd, men är ursprungligen från Habo. På min fritid umgås jag med min familj, vänner, eller så tycker jag om att läsa, men för det mesta så försöker jag att plugga då jag studerar på heltid och jobbar lite på sidan av. Jag har jobbat tidigare i vägkyrkan och ser fram emot att få guida igen och att träffa besökare, det är helt klart det bästa och alltid lika trevligt!

Jag heter Emil Diemer och är 18 år gammal. Jag bor i Jönköping och på fritiden gillar jag att träffa kompisar och spela tennis. Till sommaren ser jag mycket fram emot att få träffa många nya människor och njuta av solen.

Hejsan! Jag heter Therese Andersson Edén, är 28 år gammal, och när du läser det här, har jag förhoppningsvis flyttat in i mitt egna torp ute i Utvängstorp, i skogarna strax utanför Mullsjö. Där spenderar jag fritiden med min hund, Ragnarök, med att måla eller spela rollspel med mina vänner. Det jag ser fram emot mest den här sommaren är att få lära mig ny historia (som jag sedan får berätta för andra!) och lära känna ett nytt kyrkorum.

Hej jag heter Emilia Tovhult, jag fyller 19 år i sommar. Jag bor i Habo tillsammans med min familj. På min fritid tycker jag om att åka skidor och vara med kompisar. I sommar ser jag fram emot att möta många nya människor.

Vinsten delas på tre projekt Text: Märta Bodin, förtroendevald

Hela Människan är en ekumenisk organisation, som vill hjälpa alla människor till ett värdigt liv, även dem som missbrukar, är hemlösa eller lider av psykisk ohälsa. Vårt stöd går till verksamheten i Jönköping.

Augusta Victoria-sjukhuset ligger i Jerusalem. Här ger man vård åt bland annat cancersjuka barn från de palestinska områdena. Svårigheterna att passera gränsen till Israel är större än vanligt och sjukhuset får hitta nya vägar. Act Svenska kyrkan lyfter i sommar särskilt pandemins konsekvenser för de människor i världen som redan är särskilt utsatta. Det är de som lever i flyktingläger, i slumområden i storstäderna eller bor i länder med orättfärdiga regimer.

Foto: Kat Palasi /Ikon

Ända från Vägkyrkans början har vinsten gått till olika välgörande projekt, nästan alltid genom Svenska kyrkans kanaler. I år är det naturligt att projekten hjälper människor vars liv blivit allt svårare genom coronapandemin. Vårt stöd går till tre olika ändamål, två internationella och ett lokalt.

Mer information och kontaktuppgifter finns på svenskakyrkan.se/habo. Du kan också ringa tel. 036-496 00.

kalendarium söndag 27 juni

FRILUFTSGUDSTJÄNSTER UNDER SOMMAREN Under somaren kommer vi ha friluftgudstjänster varje söndag. Ta gärna med något att sitta på. Vid regn är vi i kyrkan.

Den helige Johannes döparens dag

11.00 Gustav Adolfs kyrka Friluftsgudstjänst. 18.00 Habo kyrka Sommarmusik. ”Vilar glad i din famn” Matilda Lundström, sång & Daniel Jarl, piano.

söndag 4 juli

ANMÄLAN TILL SOMMARMUSIK

I år kommer man behöva boka sin plats till sommarmusik och allsångskvällar. Se mer information i kommande annonsering.

gudstjänster & musik

Apostladagen

10.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst. 18.00 Gustav Adolfs kyrka Sommarmusik. ”Mer än tre önskningar”. Ingrid & Leif Åhlund, Sophie Svensson. Sång, cello, piano, gitarr och nyckelharpa.

söndag 11 juli

6 efter trefaldighet

10.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst.

11.00 Brandstorps kyrka Friluftsgudstjänst. 18.00 Habo kyrka Sommarmusik. Småländska basunkvartetten. Robert Karlsson, Jakob Sandberg, Gustaf Wiklund & Fredrik Wiklund, alla trumbon..

söndag 13 juni

söndag 18 juli

söndag 6 juni

1 efter trefaldighet

2 efter trefaldighet

11.00 Brandstorps kyrka Friluftsgudstjänst.

söndag 20 juni 3 efter trefaldighet

10.00 Musikparken Habo Friluftsgudstjänst. 18.00 Gustav Adolfs kyrka Sommarmusik. ”En salig blandning” Christina Otterdahl, Ellen Sandberg, Leif Åhlund & Johan Ekenvärn. Sång, piano och orgel m.m.

fredag 25 juni Midsommarafton

18.00 Brandstorps kyrka Sommarmusik. Greger Siljebo, fiol, Maria Karlsson, sång, & Leif Åhlund, piano, gitarr och nyckelharpa.

lördag 26 juni Midsommardagen

17.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst.

Kristi förklarings dag

lördag 7 augusti 18.00 Brandstorps kyrka Sommarmusik. ”Den vi älskar” Millan Holm, sång tillsammans med pianist.

söndag 8 augusti 10 efter trefaldighet

10.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst.

söndag 15 augusti 11 efter trefaldighet

11.00 Gustav Adolfs kyrka Friluftsgudstjänst. 18.00 Habo kyrka Sommarmusik. Eric Lammers, klassisk gitarr.

söndag 22 augusti 12 efter trefaldighet

10.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst

söndag 29 augusti 13 efter trefaldighet

10.00 Habo kyrka Gudstjänst. 11.00 Brandstorps kyrka Gudstjänst.

10.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst. 18.00 Brandstorps kyrka Sommarmusik. ”Fields of gold” Madelene Johansson, sång & Ulf Esborn, piano

söndag 5 september

söndag 25 juli

söndag 12 september

11.00 Gustav Adolfs kyrka Friluftsgudstjänst. 18.00 Habo kyrka Sommarmusik. ”Klanger från öst och väst” Trio Zene: Emma Thimberg, klarinett/saxofon, Monika Gango, cello, Eva-Marie Nilsson, piano.

11.00 Habo kyrka Gudstjänst

8 efter trefaldighet

söndag 1 augusti 10.00 Habo kyrka Friluftsgudstjänst. 18.00 Gustav Adolfs kyrka Sommarmusik. ”I denna ljuva sommartid” Maja & Johan Ekenvärn, Hanna Ekenvärn Strömberg. Sång, piano, orgel och fiol.

14 efter trefaldighet

11.00 Gustav Adolfs kyrka Gudstjänst 18.00 Habo kyrka Musikgudstjänst.

15 efter trefaldighet

söndag 19 september 16 efter trefaldighet

Kyrkoval! Glöm inte att rösta. 10.00 Habo kyrka Gudstjänst 10.00 Brandstorps kyrka Gudstjänst 17.00 Gustav Adolfs kyrka Gudstjänst

andra öppna mötesplatser SOCKENSTUGAN Vägkyrkan. Vägkyrkan är öppen 29 juni - 8 augusti kl. 10-17, söndagar 11-17. Välkomna!

Stickcafé under vägkyrkoperioden Tisdagar kl. 14-16. Info: Susanne Svanberg Allsångskvällar Onsdag 30 juni (barnallsång), 14 juli och 4 augusti kl. 18.00. Allsångskvällarna hålls utomhus vid bra väder. Se mer information i kommande annonsering.

för barn och unga HABO KYRKA Leta kyrkråttor. Hittar du alla kyrkråttor som är gömda i kyrkan får du en gratis glass i Vägkykrans café. Hämta en skattkarta och börja leta! Tipspromenad för hela familjen. På Habo kyrkogård finns en tipspromenad för barn uppsatta, tipskuponger hämtas i caféet eller i kyrkan. Samtidigt kan de vuxna gå den digitala tipspromenaden, X-rundan.

kyrkorna är öppna HABO KYRKA Varje dag kl. 9-17.

BRANDSTORPS KYRKA 15 maj -30 juni: Varje dag kl. 10-16 1 juli -31 augusti: Måndag - fredag kl. 10-16. Lördag - söndag kl. 10-18.

S:T JOHANNES KYRKA Stängd för renovering. Välkomna för invigning och återöppning av Kyrkans hus och S:t Johannes kyrka i slutet av september. Mer information kommer.

MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR

I och med coronaviruset är det svårt att planera gudstjänster och mötesplatser. Allt i vår kalender är med reservation för ändringar. Uppdaterad information finns alltid på vår webb och i annan annonsering.

artikel

Kyrkoårets årshjul Kyrkoåret är en kalender där du varje vecka kan läsa olika bibeltexter. Det handlar bland annat om Jesus liv och innehåller tankar om livet. Text: Andreas Gunnmo, präst

Kyrkoåret är lite som gudstjänstlivets årstider – en livsrytm där allt får ha sin tid. Kyrkoåret bygger på avgörande händelser i Jesu liv och varje söndag har sitt tema. Kyrkans år börjar den första advent och avslutas med domsöndagen. Enkelt uttryckt är kyrkoåret uppbyggt kring de två största kristna högtiderna – julen och påsken – och dessa har båda sin förberedelsetid, högtid och efterfirningstid. Förberedelsetidens färg är violett, högtidens och glädjens färg är vit och efterfirningstidens färg är grön.

Kyrkoårets grundläggande rytm är alltså violett, vit, grön, violett, vit, grön två omgångar av förberedelse, högtid och efterfirningstid. I detta grundläggande mönster ligger söndagar som har sina speciella färger. Förutom de nämnda finns även svart, röd och blå. Svart är sorgens färg. Röd är den helige Andes färg och även martyrernas färg. Pingsten handlar om den helige Ande och är därför röd. I nordisk kyrkotradition kan violett bytas ut mot blått. Blått är i likhet med violett boten, fastan och självrannsakandets färg men blå är också särskilt förknippat med dagar då

vi firar Maria, Jesu mor. Värt att notera är att kyrkoåret alltså har två stora fasteperioder – advent och fastan inför påsk – även om bruket att faktiskt fasta inför julen tyvärr har fallit bort och känns främmande för de flesta av oss. Illustrationen över kyrkoårshjulet tydliggör också hur mycket större påsken är än julen i kristen tro och tradition. Julens förberedelsetid, högtid och efterfirningstid får plats under knappt ett kvartal och resten av året kretsar i grund och botten kring påsken.

Rösta i kyrkovalet 6-19 september svenskakyrkan.se/kyrkoval

Gravkapellet på Habo kyrkogård

Bårhuset på Brandstorps kyrkogård

Bårhuset på Fiskebäcks kyrkogård

Bårhuset på Gustav Adolfs kyrkogård

artikel

Pastoratets gravkapell och bårhus På våra kyrkogårdar finns gravkapell och bårhus. Nu för tiden används de inte i den utsträckning som tidigare. Text: Claes-Olof Mattsson, kyrkogårdsföreståndare I anslutning till samtliga kyrkogårdar finns bårhus och i Habo finns ett kombinerat bårhus och gravkapell. Skillnaden på gravkapell och bårhus är att man i ett gravkapell kan fira en begravningsgudstjänst, medan det i ett bårhus förvaras kistor innan begravning. Nuförtiden har sjukhuset Ryhov hand om Södra vätterbygdens bårhusverksamhet, så bårhusen har inte använts som bårhus på många decennier. I Habos gravkapell firades begravningsgudstjänst senast under 1980-talet och användes det även därförinnan väldigt sparsamt.

Gravkapellet i Habo Habo gravkapell invigdes 1945 och ritades av arkitekt K M Westberg. Övervåningen är gravkapell och undervåningen bårhus. I gravkapellets golv finns fyra gravhällar ingjutna; Jesper Hansson död 1636, befallningsman i Wisingsborgs grefskap och hans ”Erehborna och dygdsammma Matrona Hustru Elsa Masdotter död 1639; prosten Brynolphus Lundelius 1693 och hofrättsrådet Johan von Strokrich med hustru. Samt en oidentifierad gravhäll vars inskriptioner är väldigt slitna. Gravhällarna låg från början i Habo kyrkas kor, men flyttades ut på kyrkogården under olika ombyggnatio-

ner av kyrkans golv. De samlades i gravkapellet när det färdigställdes. Övriga gravkapell och bårhus Gustav Adolfs bårhus byggdes 1956 och ritades av arkitekt Helmer Flensborn. Fiskebäcks bårhus byggdes 1953 och ritades av arkitekt Lars-Bertil Jakobsson. Brandstorps bårhus är ett omdanat magasin som iordningställdes 1936 efter en donation av friherrinnan von Essen, Skämningsfors. Under allhelgonaveckan brukar Habos gravkapell och Brandstorps bårhus hållas öppna för besökande.

Namn:.................................................... Adress:.................................................. Ort:........................................................ Grattis till Margareta och Lars-Erik Eiderhed, Margot Nyqvist och Sonja Karlsson som vann i förra numret! Vinnarna får en present från Faritradeshoppen. Skicka ditt korsord senast 16 augusti till: Svenska kyrkan, Kapellgatan 32, 566 32 Habo Märk kuvertet ”korsord”.

BILD: PIXABAY.COM

BLÄ -B

SÖT UNDER SKO

EN SORTS KOLA

–HA SNURRIG

A+L ... -CONNY

Korsord för barn upp till 12 år. Vinnarna får en present skickad på posten! Skicka ditt korsord senast 16 augusti till: Svenska kyrkan, Kapellgatan 32, 566 32 Habo Märk kuvertet ”korsord”.

OCH MORGAN

KATTLJUD

KOMMER BLIR DET EFTER Q EFTER NATT

GENOM DÖRR

Namn:.................................................... Ålder:....................................................

VARM DRYCK

LUGN DET DU HETER ÄR DITT....

Adress:.................................................. Ort:........................................................

Korsordskonstruktör: Hanna Fredholm

DITT MEDLEMSKAP I SVENSKA KYRKAN BETYDER MYCKET FÖR MÅNGA! Du möjliggör för kyrkans öppna förskola på fyra olika platser i kommunen. Hit kommer barnfamiljer från hela kommunen för att mötas och umgås. Du gör det möjligt att ge tillfälligt ekonomiskt stöd när livet verkligen är på marginalen.

Du bidrar till underhåll av kyrkobyggnader, som var och en bär en del av vårt gemensamma kulturarv. Du sprider musik- och sångglädje genom fem körer för unga och vuxna, samt ett rikt konsert- och gudstjänstliv.

Du ger chansen till ungdomar i Habo att konfirmeras sig och på sitt eget sätt närma sig och få ett språk för livets existentiella frågor.

Du gör Act Svenska kyrkan till en resurs att räkna med under hjälparbetet vid katastrofer världen över.

Du ser till att förtvivlade människor kan ringa 112 och tala med jourhavande präst mitt i natten, då ingen annan finns att tala med.

Du gör allt det här och mycket annat som inte får plats här. Tack för att du är med och välkomnar människor in i värmen, varje dag, året runt!

Du bjuder in till gemenskapsträffar för äldre och ensamma bland annat genom caféer och soppluncher. Du ser även till att individer kostnadsfritt får samtalsstöd i samband med livskriser eller när vardagen skaver.

Vill du bli medlem i Svenska kyrkan? Välkommen att höra av dig så hjälper vi dig. Du kan också gå in på vår webb: svenskakyrkan.se/habo/medlem

Tack för att du gör det möjligt!