kyrkobladet för Habo, Gustav Adolfs och Brandstorps församlingar
TEMA : Hopp
• Utflyktstips U tflyktstips under våren • Fasteaktion • Fasteaktion - Under samma himmel
• Kyrkipedia • Kyrkipedia • Förebilder • Förebilder i hopp
Våren 2021
Tro, hopp och kärlek Tiderna skiftar. Vi ger bedömning åt tider och kallar dem för bra tider eller dåliga tider. Tiden med coronaviruset är bara är att slänga i papperskorgen och glömma, finns det de som menar. Visst har det varit och är en oerhört påfrestande tid då många fått lida av pandemins följder! Många har drabbats av sjukdomen och ännu fler av isolering och ensamhet. Men det är inte tid att glömma. Tvärtom är det viktigt att fråga sig vilka erfarenheter som kan dras av den här tiden. Bland de erfarenheter som jag tänker är värdefullt att bära med sig är sådant som att de små gesterna av kärlek och omtanke betytt mer än vanligt. Och inte minst att på ett helt nytt sätt värdera möjligheten att mötas när livet återgår till det normala.
den för med sig. Samtidigt växer också hoppet om att det blir bättre utifrån det faktum att vaccinering kommit igång. Hoppet finns att äntligen kunna umgås och få träffa dem man saknat under så lång tid nu. Hoppet finns att det blir ljusare på många sätt i tillvaron. Hopp är något grundläggande i tillvaron för oss människor. Ytterst har hoppet sin utgångspunkt i den kärlek som har sin källa i Gud. Det är därför det är viktigt att hålla sig nära kärleken. Guds kärlek och vårt gensvar på den, är grunden för både hopp och tro. Dessa tre; tro, hopp och kärlek är just det som kommer att vara teman för tre av Kyrkobladets nummer detta år. Och först ut, i detta nummer, är det hoppet som är i fokus.
kyrkobladet En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Habo. Tidningen delas ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Sven-Evan Svanberg, kyrkoherde Redaktionsgrupp: Jessica Karlsson, Märta Bodin Agneta Gustafsson, Sven-Evan Svanberg, Helena Persson, Susanne Svanberg. Redaktör och layout: Jessica Karlsson, kommunikatör Omslagsfoto: pixabay.com Tryck: RN-Offset, Habo Kontakt: För bokning av dop, vigsel och begravningar, allmänna frågor samt kontakt med präst eller diakon, kontakta expeditionen. Besöks- och postadress: Ringvägen 3A, 566 31 Habo
Det har visat sig hur sant det är som diktaren John Donne en gång skrev, att No man i s an island. Ingen människa är en ö. Vi är inte öar som är till för att existera isolerade från varandra i livets kaosflod. Nej vi är skapta till gemenskap och att leva i en dynamisk samexistens med varandra.
”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.” 1 Kor 13:13
Nu en bit in på det nya året fortsätter pandemin med de svårigheter och det lidande
Sven-Evan Svanberg Kyrkoherde
Öppettider: Helgfri vardag kl. 10-12 Telefon: 036-496 00 E-post: habo.pastorat@svenskakyrkan.se Hemsida: www.svenskakyrkan.se/habo Nästa nummer: 29-30 maj
innehåll nr 1 4
Ny pilgrimsled genom Habo kommun
5
Kyrkipedia
6
Förebilder i hopp
8
Habo kommun växer
9
Utflykter som möter våren
10
Företag stödjer fasteaktionen
11
Under samma himmel
12
Kalender
13
Kyrkklockorna kallar
14
Pyssel
Följ oss på sociala medier Facebook: Svenska kyrkan Habo Instagram: @svenskakyrkanhabo
aktuellt Vi välkomnar nya medarbetare!
Christina Otterdahl går i pension Kära församlingsbor och kollegor i Habo pastorat. Inte trodde jag när jag sökte och fick tjänsten på hösten 2005 att det skulle bli så många år. Mycket har hunnit hända under dessa är men när man trivs och har roligt tillsammans går tiden så fort. Detta sista år har ju inte varit något annat likt och det är tråkigt att jag inte kan träffa er alla för att tacka för mig. Därför vill på detta sätt tacka er alla. Arbetskollegor som jag fått glädjen att jobba med, alla körsångare, solister och musiker jag
Johan, ny kantor
fått ha nöjet att arbeta med. Och alla er församlingsbor jag fått lära
Jag heter Johan Ekenvärn och är ny kantor i pastoratet från den
känna. Det har varit femton fantastiska år, då jag fått dela med mig
1 februari. Senast kommer jag från att ha jobbat i Alseda försam-
av det jag kan och samtidigt fått utvecklas och lära mig mycket nytt.
ling utanför Vetlanda, men bor sedan i somras vid Hornsjön utan-
Jag önskar alla lycka till i fortsättningen och i arbetet med att sprida
för Gustav Adolf tillsammans med min fru Maja som är organist i
det goda budskapet. Keep up the good work! Jag önskar också lycka
Bankeryd. Några av er som bor i pastoratet har jag redan hunnit
till med det nya Kyrkans hus som håller på att ta form. Till alla er i
träffa under sommaren och hösten när jag vid flera tillfällen har
Habo pastorat, allt gott och Gud rika välsignelse. Varma hälsningar
vikarierat i era vackra kyrkor!
och stort och innerligt TACK! Christina Otterdahl.
Jag har ett brett musikintresse och spelar gärna allt från klassiskt till jazz och gospel och allt som ryms däremellan. I mitt arbete kommer jag bland annat att spela på gudstjänster, förrättningar
Har du Kyrk guiden?
och konserter. Dessutom kommer jag ha förmånen att leda Habo kyrkokör och Ledljus. Jag ser verkligen fram emot att få träffa er alla framöver! Nisrine, ny lön- och kyrkogårdsadministratör
Med appen Kyrkguiden kan du se vad som händer i kyrkan och få hjälp att hitta till kyrkor runt om i Sverige och världen.
Jag heter Nisrine Hedin och bor i Habo med min man och våra barn. Jag började på Svenska kyrkan den 1 december som lön och kyrkogårdsadministratör. Tidigare har jag bland annat arbetat som konsultchef på ett
Kyrkguiden är gratis och finns där appar finns.
bemanningsföretag. När jag inte arbetar så tränar jag gärna på gymmet eller läser en bra bok i soffan. Jag ser fram emot att få utvecklas och lära mig mer om Habo pastorat och möta er församlingsbor framöver.
Audioguide i Habo kyrka Lyssna på audioguide när du besöker Habo kyrka. Det enda du behöver är en mobil och hörlurar! Utanför kyrkan finns en qr-kod som du skannar med din mobiltelefon. Välkommen när kyrkan är öppen. Till våren kommer även audioguider till Gustav Adolfs kyrka, Brandstorps kyrka och Fiskebäcks kapell.
3
artikel
Ny pilgrimsled genom Habo kommun Den nya pilgrimsleden som går genom kommunen heter Norra S:t Sigfridsleden och går från Jönköping till Falköping. När du pilgrimsvandrar kan du gå själv eller i gemenskap med andra. Text: Susanne Svanberg, diakon Vet du om att det finns en alldeles ny pilgrimsled som går genom Habo? Du kanske tillhör dem som är ute och går mycket nu? Då kanske en ny led är intressant? Eller så vill du kanske vandra en lite längre sträcka? Den nya pilgrimsleden heter Norra S:t Sigfridsleden och går från Jönköping till Falköping. Hela sträckan är cirka 6,5 mil lång. Namnet Sankt (förkortas S:t) Sigfrid kommer från en engelsk biskop som var missionär i Sverige i början av 1000-talet. Det byggdes flera kyrkor under den tiden och många människor vandrade mellan kyrkorna. Även S:t Sigfrid vandrade mellan kyrkorna och det är mycket troligt att han gick förbi här när han gick mellan Växjö och dopkällan i Husaby. Många pilgrimer har också passerat här på väg mot Nidaros i Trondheim. Vi har flera kyrkor längs leden som man säkert besökte och som finns kvar än idag. Flera av dem är öppna på dagtid och då kan du alltid gå in och sätta dig en stund innan du vandrar vidare.
Pilgrimsvandring innebär att ge sin vandring ytterligare en dimension, den andliga eller existentiella. Att ge rum för det vi bär på inom oss och att ge rum för min tro och frågor om min existens som människa. Vi kan göra det själva eller i gemenskap med andra. Följ med på pilgrimsvadnring Vi planerar för invigning av leden 2 maj, men vi får se på vilket sätt det blir. Vi kommer även att inbjuda till vandringar längs vår nya led framöver. Är du intresserad av att följa med så håll utkik på vår webb eller i annan annosering. Du kan också anmäla ditt intresse till mig, Susanne. Det finns också en liten grupp som arbetar med leden genom Habo som sköter märkning och kontrollerar att ingen stolpe fallit ner med mera. Hör av dig till Susanne om du vill vara med. Till höger ser du en översikt på leden.
Vi välkomnar våra
Vi gratulerar våra
Melvin Johan Mikael Wahlström Axel Erik Gustav Tellman Wilma Elsa Gertrud Högberg Ebba Elisabet Wilderoth
Filip Stjernberg & Linn Broström
nydöpta
4
Ge rum för din tro
nygifta
Vi minns våra
avlidna
Rut Anna Maria Axelsson f 1933 Vivan Östman f 1929
Sten-Ola Elofsson f 1940 Lars-Erik Gustafsson f 1932 Monika Karlsson f 1939 Valter Gustafsson f 1923 Asta Kauramäki f 1941 Inga Karlsson f 1930 Siv Peterson f 1928
kyrkipedia
Under en fasta avstår du från något
Fastetiden Årets största fasta i kristendomen är tiden före påsk. Den börjar på askonsdagen 40 dagar före påsk och avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan och de får innehålla det man i övrigt avstår under fastan.
Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan lika gärna vara att avstå från tv-tittande, godis, alkohol, kött, eller något annat. En kristen fasta kan också handla om att avstå från något för att spara pengar. Pengarna kan sedan gå till någon som behöver dem bättre än du gör.
stilla veckan och palmblad Sista veckan i fastan kallas för stilla veckan. Den inleds med palmsöndagen, dagen då Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken tillsammans med sina lärjungar. Han togs emot som en kung av det palmviftande folket.
Måltiden på skärtorsdagen
Långfredagen – en sorgsen dag
Torsdagen före påskhelgen äter Jesus den sista måltiden tillsammans med sina tolv lärjungar. Medan de äter säger Jesus till dem att de ska fortsätta bryta bröd och dricka vin tillsammans, även när han inte finns ibland dem. Gör det till minne av mig, säger Jesus. Jesus sista måltid tillsammans med lärjungarna är den allra första nattvarden.
På långfredagen för de romerska soldaterna Jesus till förhör hos Pontius Pilatus som var ståthållare. Han dömer Jesus till döden för att han har kallat sig ”judarnas kung”. På långfredagen blir Jesus dömd till döden. Han får själv bära sitt kors till en kulle utanför staden, och blir korsfäst bredvid två rövare.
Påskdagen – en glädjes dag När Jesus uppstår besegras döden för alltid. Det innebär att vi människor inte behöver vara rädda för döden, eller ondskan. På påskdagen firar vi att livet har segrat över döden och att godheten har segrat över ondskan. Guds kärlek kan rädda oss. På påskdagens morgon eller förmiddag – ibland redan vid midnatt mellan påskafton och påskdagen – firar vi att Jesus har uppstått. Det är en glad gudstjänst. I kyrkan tänder vi ett stort påskljus som symbol för att ljuset har besegrat mörkret.
5
tema: hopp
Förebilder i hopp När jag söker hoppets gestalter i mitt liv tänker jag på gamla människor jag mött. Letar vi bland kända namn finns det många. Jag har valt att lyfta fram Sankt Seraphim av Sarov – ett helgon i den rysk-ortodoxa kristna traditionen. Text: Andreas Gunnmo, präst
Vi behöver alla förebilder i hopp – människor som bär hoppet åt oss när vi misströstar. Vad tycker du karaktäriserar en människa som symboliserar hopp? Frågan kanske bäst besvaras genom att tala om vad hopp är, och så här tänker jag: Hoppet blundar inte för lidande, utan förmår göra lidandet begripligt och meningsfullt. Hopp är inte samma sak som lösningar - hoppet ger oss kraft att vara där vi är och orka vidare. Hoppet är nära förbundet med framtiden. I Jeremia 29:11 står orden: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp”. Det två hänger samman nästan som synonymer. Men hoppet är inte att veta något om framtiden, utan att tro på framtiden, vilket är något mycket större. Tro, hopp och kärlek – tillsammans är de en oskiljaktig trio. Hopp kan inte finnas utan kärlek. Hopp är en djup inre frid mitt i den rasande stormen, och hoppet bär oss genom allt. Hoppets människor är de som genom sina liv förmår ingjuta något av detta i andra. De är människor som pekar ut denna väg och själva går den. De visar för mig att livet jag längtar efter är möjligt, inte bara för dem eller för andra, utan även för mig. Hoppets människor
6
är enkla och ödmjuka och utmärker sig framförallt genom sin utgivande kärlek till allt levande. Den störste av alla hoppets gestalter är för mig Jesus. Han är Hoppet själv. Alla andra som lyckas lysa med hoppets ljus gör det för att de återspeglar hans ljus. Men jag tror att vi även behöver förebilder i ”vanliga människor” som konkret illustrerar hur ett liv som reflekterar ljuset kan se ut. Personliga möten När jag söker hoppets gestalter i mitt liv tänker jag på gamla människor jag mött som efter ett långt liv av prövningar lever i kärlek, utan bitterhet eller rädsla, försonade med sin egen död. Dessa förebilder vittnar för mig om att det går att ta sig igenom detta jordeliv med hoppet och ett mjukt hjärta i behåll. En av de bilder jag får upp är min farfar vid sin elorgel. Efter att farmor dött och huset sålts bodde han en del av sin sista tid hos oss i mitt föräldrahem. Jag minns honom vid sin orgel, nästan helt blind vid det laget, spelandes de psalmer han kunde utantill. Detta är i all sin enkelhet en av mina bilder av hur hopp kan se ut.
Ett litet barn är ju också en självklar symbol för hopp. Ett spädbarn har inga erfarenheter, kloka ord eller lösningar att komma med. Ändå bär barnet framtiden och hoppet inom sig. Barnet är framtiden. När man tänker efter är det så genialiskt och självklart att Gud kommer till oss i Jesus Kristus som ett spädbarn. Kända personer som de flesta känner till Letar vi bland kända namn finns det många jag skulle kunna lyfta fram: Franciscus av Assisi, heliga Birgitta, Moder Theresa, Nelson Mandela, Dag Hammarskjöld, Lina Sandell, för att nämna några få exempel, utan inbördes ordning. Bland nu levande svenskar tycker jag att Tomas Sjödin är en hoppets människa. Men jag gissar att alla dessa är personer du redan känner till. Därför tar jag tillfället att lyfta fram någon du kanske inte känner till. Sankt Seraphim av Sarov – ett helgon i den rysk-ortodoxa kristna traditionen. Han är mest älskad i Ryssland och Grekland men känd över hela världen. Han levde mellan 1754 och 1833, med andra ord under Napoleonkrigens tid. Han var samtida med författaren Alexander
Sankt Seraphim lär ha varit vän med en vild björn som han kallade ”Misha”.
tema: hopp
Pushkin. I kyrkohistoriskt perspektiv är han ett modernt helgon. Men Sankt Seraphim lät sig inte definieras av sin samtid eller omvärld, och därför är hans föredöme tidlöst och globalt relevant. När jag läser om hans liv väcks en djup längtan till Gud. Sankt Seraphim avbildar Gud som oemotståndligt vacker och tilldragande. Han är motsatsen till dem som presenterar kristendomen som en tung börda som måste bäras under allvar och lidande. Han erbjuder inga lätta vägar att gå, varken för sig själv eller för andra, men hans Gud är på intet sätt hotfull eller nedstämd. Berättelserna om Sankt Seraphim vittnar om hans skämtsamma och glada sinne, något som han själv såg som en viktig del av det andliga livet.
mycket emellan människan och Gud. För Sankt Seraphim var hela världen en tunn plats. Han upplevde Guds närhet i vardagen, i allt omkring honom, i varje människa han mötte. Han var avskild från världen men förenad med allt. Hans liv är fullt av mirakler som de flesta av oss moderna människor kan ha svårt att tro på. Evigheten bröt ständigt igenom i hans vardag. Han var nära evigheten, men också så nära människor. Under hans sista åtta år öppnade han sin tillvaro för besökare och dagligen sökte sig mängder av människor till honom för vägledning och helande. Trots att det måste ha varit en belastning för honom såg han varje besök som en gåva. Han mötte alla sorters människor med kärlek och tilltalade dem med tillgivna smeknamn, såsom ”min glädje”.
Världen som en tunn plats Han var munk och eremit och bodde i avskildhet i den ryska skogen, men såg själv inte någon större skillnad mellan munk och lekman. Han såg att vi alla har samma kallelse och andlighet. Hans liv karaktäriseras framför allt av hans närhet till den andliga världen. Man hör ibland människor tala om heliga platser som ”tunna platser” där det inte finns så
Enkla och livsnära råd Råden Sankt Seraphim gav var enkla och livsnära. Några av hans bevarade ord som jag tycker mycket om lyder (enligt min egen översättning): ”Drick vatten från källan hästarna dricker ur. Hästar dricker aldrig dåligt vatten. Lägg din bädd där katten sover. Ät frukt
som masken vidrört. Plocka frimodigt svamparna som insekter sitter på. Plantera träd där mullvaden gräver. Bygg ditt hus där ormen ligger och värmer sig. Gräv din källa där fåglarna gömmer sig för hettan. Gå till sängs och vakna vid samma tid som fåglarna och du kommer att skörda dagens alla gyllene grödor. Ät mer grönt och du kommer att få starka ben och tåligt hjärta, som skogens varelser. Simma ofta och du kommer att känna dig som fisken i vattnet på marken. Se på himlen så ofta du kan och dina tankar kommer att bli lätta och klara. Var tyst och prata lite, då kommer tystnad fylla ditt hjärta och din ande kommer att bli lugn och fridfull.” Men hans mest kända ord är ändå dessa: ”Uppnå frid i din ande och tusentals omkring dig kommer att bli räddade.” Vägen till denna frid var för honom bönen. En enkel bön som han ständigt bad är en bön djupt förankrad i klostertraditionen: ”Herre, Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig en syndare.” Den bönen förankrar mig i hoppet, och jag vet – nej, jag till och med tror – att också du och jag, genom Guds kärlek, kan bli hoppets människor.
7
tema: hopp
Gunnar Pettersson
Habo kommun växer Det finns både utmaningar och möjligheter när en kommun växer i snabb takt. Läs hur kommunens kommunalråd ser på Habos framtid. 1. Vad är det bästa med Habo kommun? 2. Hur ser du på Habos framtid? 3. Varför flyttar man till Habo?
2. Jag ser positivt på Habos framtid. Vi är en kommun med ung befolkning. Vi har låg arbetslöshet vilket också bidrar till att skapa en trygghet. Utmaningar är att vi ska se till att leverera den samhällsservice som krävs. Vi måste bygga nya förskolor och skolor, skapa möjligheter för näringslivet att utvecklas. Även om vi är en ung kommun får vi inte glömma att man ska känna en trygghet även när man blir äldre. 3. Jag tror att många kan se fördelen med den lilla kommunen. Vårt geografiska läge är också till vår fördel, vi har nära till en större stad med ett utbud på service som vi inte kan erbjuda här, exempelvis kultur, vård och mycket annat. Både kommunen och privata entreprenörer kan erbjuda tomtmark att bygga på vilket är en förutsättning för vår expansion. Och glädjande nog så byggs det ganska mycket på landsbygden också vilket är viktigt för att hålla landsbygden levande. Hans Jarstig 1. Habo har den lilla kommunens för-
8
2. En utmaning när Habo växer är att det givetvis ställs högre krav på kommunal service, skola, förskola och fritidsaktiviteter och olika typer av boenden. Positivt är att både lokala och externa entreprenörer tillgodoser utmaningen med bostadsförsörjningen genom de olika boendeformer som nu planeras och byggs. Dessutom skapar det större möjligheter och förutsättningar för företag och affärer att etablera sig och växa. 3. Expansionen med nya bostäder och den positiva bild som finns om Habo. Vi har bra förskola, skola och god service. Ett bra läge vid Vättern och närheten till Jönköping. Susanne Wahlström 1. Det är så mycket! Det finns en Haboanda som innebär ett civilsamhälle där många bidrar och en bra företagsanda. Habo är ett samhälle där vi ser varandra, ser vår grannar och bryr oss och det stärker Vi-känslan. Det märktes verkligen under flyktingströmmen 2015. Det finns
Hans Jarstig
delar, närhet till bra service, ett levande centrum, bra omsorg, skolor och förskolor. Habo är en expansiv kommun vilket medför positivitet dessutom ett starkt civilsamhälle med aktiva föreningar och kyrkor. Här finns en omtanke om varandra vilket inte minst visades sig vid den stora flyktingvågen 2015 och i dagens situation med pandemin.
Susanne Wahlström
Gunnar Pettersson 1. Att vi är en liten kommun med närhet till varandra, men samtidigt finns vi i en expansiv och framåt region. Vi har många idrottsföreningar, intresseföreningar och kyrkor med ett stort utbud för både kropp och själ. Habo är dessutom en trygg kommun att bo i.
en öppenhet för varandra men även en öppenhet för förändring. 2. En utmaning är att behålla Vi-känslan när Habo växer. Vi måste se möjligheterna i utveckling och växande. Se det positiva i det som händer – en kommun som växer är en kommun som utvecklas. En utmaning är människors psykiska hälsa, att alla ska få må både fysiskt och psykiskt bra. Att alla ska bli sedda och respekterade i Habo. 3. Här finns bostäder, framförallt mark för att bygga villor. Vi har bra skolor och barnomsorg utan lång kö. I Habo har har vi närheten till grönområden. Habo har ett starkt och bra civilsamhälle i kombination med en bra kommun.
tema: hopp
Utflykter som möter våren Efter en lång vinter, med isolering för många, längtar vi efter att kunna göra utflykter igen. Vi har tagit fram några utflyktsmål för dig som gillar att vara ute i naturen. Text: Gösta Börjesson, Habo naturskyddsförening och Katarina Carlsson, kyrkorådets ordförande I Habo kommun finns det inte mindre än 11 naturreservat. Utöver dessa finns också många fina naturleder och undangömda pärlor.
Hökensåns naturreservat Inte långt från Habo finns Hökensås naturreservat. Åk upp strax efter Fagerhult och via Sved kommer du till Falks grav. På Hökensås finns många små, fina sjöar att besöka. Svänger man till vänster in på Göteborgsvägen kommer man strax till Englandssjöarna där det är fint att rasta.
Från grillplatsen kan man gå runt sjön och få en bra bild av områdets natur.
Sibirisk nunneört utefter Hjoån
Fiskebäcks ängar I södra kanten av tätorten ligger naturreservatet Fiskebäcks ängar. Området täcks av lövskog, men har tidigare varit mer öppet. En markerad led går öster om järnvägen med utgångspunkt från parkeringen vid viadukten. Det finns ett par rastplatser utefters stigen. Vårfloran är fin med blåsippor, vårlök och desmeknopp. Vätteros och jungfru Marie nycklar kan man också få se under vandringen.
Rävafallet
Hökesåns ravin Det är lätt att missa det som finns runt hörnet när man vill se sig om i naturen. Mellan Hjovägen och Kråkerydsleden i Hökensåns ravin, finns en lättgången stig på båda sidor om ån. På ett par ställen finns grillplatser och möjlighet att rasta.
skilt om våren. Triften lyser rosa längs vägkanten. En tur upp till Hjo öppnar många alternativ. Från parkeringen bakom Kulturkvarteret Pedagogien kan man promenera utefter Hjoån nästan ända upp till länsväg 195, ett vackert och lummigt stråk. Utefter den markerade stigen finns flera rastplatser och möjlighet att vika av upp mot staden. Mot slutet av leden fram till Grebbans kvarn finns märkliga träskulpturer av olika djur. På hemvägen är det läge att svänga in vid Hästebäcken. Utefter gamla Hjovägen finns några fina bestånd av gulsippa tillsammans med blå- och vitsippor. Mycket sevärt på våren.
Rävafallet Rävafallet är ett vattenfall i Holmån på Hökensås. Det är vackert under alla årstider. Parkera bilen vid Sågartorpet eller utefter vägen och ta en kort promenad till fallet. Syd- och Nordvattnet I gränsen mellan Habo och Tidaholms kommun ligger Syd- och Nordvattnet. Från Blåhult finns en skylt mot Nordvattnet. Här kan man under våren se lom häcka. Tänk dock på att inte gå för nära och störa fåglarna. Man kan också se havsörnar i området. Hjoåns dalgång Vägen utefter Vättern är vacker – sär-
Fler tips..
Grillplatser i Habo kommun På Habo kommuns webbplats hittar du en karta med kommunens alla grillplatser. Fritidsbanken På Fritidsbanken lånar du sport- och fritidsutrustning helt gratis i upp till 14 dagar. Fritidsbanken har en lokal på Spinnet och är öppen tisdagar kl. 15-18.
9
Företag som sponsrat fasteaktionen 2021
B EGRAVNINGST J ÄNST
Björn Jansson Begravningstjänst Björn Jansson Jönköpingsvägen 26 566 31 HABO
10
Tel 036-400 50 E-mail: info@begravningstjanstBJ.se www.begravningstjanstBJ.se
artikel Fasteaktionen 2021 - Act Svenska kyrkans insamling
Under samma himmel Vi lever under samma himmel men verkligheten ser olika ut. Så är det också under pandemitider. Text: Märta Bodin, förtroendevald i Habo pastorat och Susanne Svanberg, diakon Vi lever under samma himmel men verkligheten ser olika ut. Så är det också i pandemitider. I vårt land har vi drabbats hårt men nu hoppas vi att alla kan vara vaccinerade fram emot sommaren. I de fattiga länderna kommer det däremot att ta lång tid innan man har råd att vaccinera alla. Pandemin har också lett till att utvecklingen mot en bättre värld har stoppats upp. Vår fasteaktion i år fokuserar därför på för stöd till pandemins offer. Det handlar om människor i flyktingläger, dit matleveranser inte kommit fram, till kvinnor som inte kunnat föda barn på sjukhus när allt stängts ner och till barn vars föräldrar inte haft råd att betala skolavgifter. Act Svenska kyrkan – vår biståndsorga-
nisation – har partner runt om i världen, som vet vilken sorts stöd som behövs. I fastan i år är det många av våra aktiviteter som inte kan genomföras, till exempel den årliga loppisen. Det innebär mindre pengar till människor som behöver stöd mer än någonsin. Men vi kan – var och en – ge pengar till Act Svenska kyrkan, swisha, sätta in pengar på Act:s bankgiro, ge kollekt eller lämna en kontant gåva, när det är Öppen kyrka. Vi kan vara med i fasteaktionen i år också! Act-lotteri Stöd insamlingen genom att köpa lotter! En lott kostar 20 kronor och du kan köpa lotter under öppen kyrka eller via swish. Swishnummer: 123 396 78 41. Ditt mobilnummer blir ditt lottnummer! Lotterna säljs fram till 28 mars.
Gåvor som förändrar Prisexempel: •
100 kr räcker till 17 kg näringsersättning till barn.
•
200 kr räcker till en skoltermin för ett barn på flykt.
•
305 kr räcker till en veckas lön för en mentormamma.
•
330 kr räcker till att starta en självhjälpsgrupp.
•
500 kr räcker till en latrin i ett flyktingläger.
•
920 kr räcker till två lastbilar med vatten för handtvätt.
•
1 445 kr kan stödja en hushållerska som förlorat sitt arbete under coronapandemin.
11
kalender
INGA KALENDERSIDOR I och med covid-19 är det svårt att planera gudstjänster och mötesplatser. Om det kommer nya direktiv behöver vi som kyrka också anpassa oss efter dem med kort varsel. Med anledning av detta har vi valt att inte ha med något kalendarium i vårens kyrkoblad. Uppdaterad information finns alltid på vår webbplats och annan annonsering, till exempel i Habo-Nytt och våra sociala medier.
Du kan alltid ringa expeditionen Har du svårt att hitta information om gudstjänster eller våra verksamheter går det alltid bra att ringa. Expeditionen är öppen helgfri måndag-fredag kl. 10-12 på tel. 036-496 00.
Se aktuell information På vår webbplats kan du se vad som händer i våra kyrkor och församlingshem. Skanna qr-koden till vänster med din mobiltelefon eller gå in på:
www.svenskakyrkan.se/habo/kalender
Vi finns här för dig! Sorg är alltid svårt, men i tider av corona är det mycket som gör sorgen extra svår. För den som känner ett behov att prata med någon finns det alltid möjlighet med pastoratets präster och diakoner. Hör av dig till: Diakon Susanne Svanberg tel. 036-496 07 Diakon Erica Boge tel. 036-496 04 Präst Andreas Gunnmo tel. 036-496 05 Präst Sven-Evan Svanberg tel. 036-496 02 Präst Michael Lindqvist tel. 070-383 27 70
12
artikel
Kyrkklockorna kallar Klockare och klockarinsitutionen kom till redan på medeltiden. Historien kring klockringningen är lång och omskriven. Det är också därför vi kan se olika traditioner i våra kyrkor. Text: Claes-Olof Mattsson, kyrkogårdsföreståndare I och med kristnandet infördes kyrkklockor och klockringning i vårt land. Under den katolska tiden reglerades det av katolska kyrkan, men i och med reformationen och ”förstatligandet” av kyrkan kom klockringningen att regleras av Svea rikes lag. Klockare och klockarinsitutionen kom till redan på medeltiden med avskaffades år 1947 då de flesta klockstaplar hade fått elektrisk ringning. Trefaldig klockringning Trefaldig klockringning inför högmässan är omskriven sedan senmedeltiden och det var vanligt att första ringningen skedde två timmar innan högmässan, andra ringningen en timma innan och sammanringningen (compulsare) precis i inledningen av högmässan. Man varierade i vilka klockor man ringde i de olika ringningarna oftast med den stora klockan först och den lilla sedan. Hade kyrkan bara en klocka kunde man variera med så kallad ”kläpping”, det vill säga att man slår kläppen mot en stillasittande klocka. Under tidens gång luckrades bestämmelserna upp och tiderna mellan ringningarna blev kortare, ibland så korta som 15 minuter. Därav de olika traditioner vi ser i våra kyrkor. I Habo kyrka ringer vi fortfarande på samma sätt som i alla fall så långt tillbaks som 1950-talet.
Helgmålsringning Helgmålsringning fanns med i de medeltida klockarestadgorna och vid 1609 års riksdag fastställdes att: ”Helgsmål skall ringas alla helgaftontider, när klockan är 5 slagen.” Lokala traditioner vid den tiden var att ju större och viktigare helg, desto tidigare helgmålsringning, och ju längre tid ringde man i klockorna, ibland flera timmar. Under den katolska medeltiden var antalet helger betydlig fler och år 1741 förbjöds i lag att ringa till helgsmål aftnarna till de avskaffade helgerna.
anvisningen ”en kort stunds klockringning” vid meddelande om en medlems dödsfall och i 1986 års kyrkohandbok flyttade tacksägelseringningen in i förbönen. Tacksägelseringning för rikets prominenta personer har gamla anor. Efter Gustav Vasas död ringde man i rikets alla kyrkklockor en timma varje dag i tio dagar, efter Gustav II Adolfs död 6 november år 1632 ringde man på samma sätt fast då i hela 365 dagar! Lokala traditioner
Själaringning och tacksägelseringning Det finns två typer av ringningar efter ett dödsfall: tacksägelseringning och själaringning. I äldre tider var själaringningen vanlig och den skedde samma dag som dödsfallet eller tidigast dagen efter. Under 1800-talet avtog själaringningarna och tacksägelseringningen tog över. I år 1942 års kyrkohandbok fanns
Klockringningens traditioner höll på att dö ut under det tidiga 1900-talet, men i och med att Sveriges Radio började sända helgmålsbön med klockringning i mitten av 1920-talet har traditionerna kring klockringningen kommit tillbaka. På sina håll har till exempel traditionen med själaringning återinförts. Källor: ”Klockringningssederna förr och nu” av Arne Lundgren.
Kyrka
Antal klockor:
1:a ringning
2:a ringning
Sammanringning
Tacksägelse
Vardagar
Habo kyrka
3
Mellanklockan 30 min före gtj
Mellanklockan 15 min före gtj
Alla klockor
Mellanklockan
08:00 och 18:00
S:t Johannes
1
Nej
Nej
Enda klockan
Enda klockan
nej
Gustav Adolf
2
1 tim före gtj båda klockorna
30 minuter före gtj, båda klockorna
Båda klockorna
Stora klockan
08:00 och 18:00
Brandstorp
2
1 tim för gtj båda klockorna
nej
Båda klockorna
Stora klockan
16:00 lördagar
Fiskebäck
1
Nej
Nej
Enda klockan
Enda klockan
nej
13
ORDFLÄTA ORDFLÄTA 1.1.
K
2.2.
Y Y
3.3.
R R
4.4.
K K
5.
A A
6.
N N
7.
S S
6. 7.
8. 9.
3. 3.Heter det det nyanya bostadsområdet som som nu byggs i Habo Heter bostadsområdet nu byggs i Habo 4. Viktig ingrediens då du gör pannkakor 4. Viktig ingrediens då du gör pannkakor 5. Heter högstadiet i Habo 5. Heter högstadiet i Habo 6. Heter vår kyrkoherde 6. Heter vår kyrkoherde 7. Madickens lillasyster 7. Madickens lillasyster
Namn i Bibeln! 8. Ett sött bär att plocka på sommaren H K a n d u h i t t a o s s a l l a i k a o s e t 8.häEttrsött bär att plocka på sommaren U 9. Badsjö som ligger mellan Habo och Mullsjö U n e d a n f ö r ? D e b o k s t ä v e r s o m b9.lirBadsjö som ligger mellan Habo och Mullsjö S 10. Heter Jesus pappa S över bildar också ett namn.10. Heter Jesus pappa
8.
H
9.
10. 10.
ABRAHAM DANIEL DAVID ELISABET ESAU GOLIAT JAKOB JESUS JOSEF LEA MAGDALENA MARIA MIRJAM MOSES NOA NOOMI RUT SARA ABRAHAM
14
2. 2.Flitigt djur, kankan bärabära 50 gånger sin egen vikt vikt Flitigt djur, 50 gånger sin egen
DANIEL DAVID ELISABET ESAU GOLIAT JAKOB JESUS JOSEF LEA MAGDALENA
Namn i Bibeln! Kan du hitta alla namn? De bokstäver som blir över bildar också ett namn.
G M M A H A R B O A P M J E S U L G E I M S E D I D J R A E L A A N AamOn i BJ ibeR S I V ln! Kan T du hLitta Soss A alla iI kaO oset S här I nedaAnförE? DeEbokM stävAer sM om bA lir D övO er biN ldarFocksLå etEt naA mn.B R N A A R A S E U N O O M I U T T G M M A H A R B O A P M J E S U L G E I M S E D I D J R A E L A A A O J R S I V T L S A I O S I
A S T B O K A J R S A S T B O K
L E I N A D U A S E L E I N A D
Facit på ordflätan och hitta namn-leken hittar du på vår webb, www.svenskakyrkan.se/habo
5.
1. 1.Är duktig på att skorskor Är duktig på laga att laga
Namn:.................................................... Adress:.................................................. Ort:........................................................ Grattis till Jan Erik Mattsin, Eivor Tidlund och Gunvor Johansson som vann i förra numret! Vinnarna får en present från Faritrade-shoppen. Skicka ditt korsord senast 3 maj till: Svenska kyrkan, Ringvägen 3A, 566 31 Habo. Märk kuvertet ”korsord”. Barnkrysset vann Paulina, Vanessa och Ester.
MAGISK LERA Ett tips att sysselsätta er med i pandemitider. Det är enkelt, billigt och relativt lättstädat. När man kramar leran i händerna blir den hård, och när man släpper blir den flytande.
DU BEHÖVER: 4 dl majsstärkelse eller potatismjöl 2 dl vatten ev. några droppar karamellfärg. Vi använde grön karamellfärg.
GÖR SÅ HÄR: Blanda vatten med majsstärkelse och färgsättning i en skål. Sen är det bara att börja leka! Tillsätt mer majsstärkelse vid behov.
15
ÖPPNA FÖRSKOLOR
sorgegrupper
sjunga i kör
babycafé
TRO
barnträffar fördjupning i tro skolbesök kyrkokörer pilgrimsvandringar öppet hus ungdomskör cafégemenskap The Rock
mammagrupp lovsång
samtal
LEKPLATSHÄNG
möten
äldreträffar
kyrkråttor
konfirmander
LÄXHJÄLP
syförening bibelgrupper GUDSTJÄNST FÖR SMÅ & STORA relationer vägkyrka
själavård
stickcafé
julvandringar
gemenskap lovaktiviteter
FRÄLSARKRANSEN
böneljus
dop
begravningar
bröllop
internationellt arbete kyrkfika
dopfest
öppna kyrkor rasthäng FAMILJEKÖR GUDSTJÄNSTER
MÄSSOR
bön
Tack för att du gör det möjligt!