Skip to main content

Grunden Tidning december 2011

Page 1


Grunden Tidning

Nummer 4/dec 2011

Sebastian Kraus

Riksföreningen Grunden

Skapar debatt

Demokrati & Vardagsmakt

Projektet som tog

Grunden till hela Sverige

Föreningen Grunden

Ledare

Det här är det sista numret av Grunden Tidning för det här året. I tidningen kan du läsa om lite av allt det vi gör i Grunden. Du får en reseberättelse från Mallorca, besök på Öppet Hus och en rapport från Riksföreningen Grundens dag. Dessutom kan du vara med i diskussionen om aktuella ämnen.

Det händer verkligen mycket inom Grunden. Den här hösten har vi i Grunden synts och hörts mer än vanligt och vi har varit med i Tvnyheterna tre gånger och kunnat föra ut våra åsikter. Det är bra och det visar sig att fler och fler är intresserade av oss i Grunden.

Det är roligt att arbeta i Grunden. Extra roligt är det att höra till och vara med att bygga vår riksorganisation Grunden Sverige. Just nu har Riksföreningen Grunden Sverige elva lokala föreningar från Luleå i norr till Ystad i söder.

Vårt projekt Vardagsmakt och Demokrati har arbetat i tre år tillsammans med vänner runt om i Sverige för att bygga riksorganisationen. Projektet tackade för sig på Riksföreningen Grunden Sveriges dag den 29 september på Världskulturmuseet. Det blev också en rivstart på Riksföreningens arbete. Politiker från bland annat Riksdagens socialutskott fick svara på våra frågor och debatterade allt från skola och jobb till bostad. Dessutom fick vi teater och musikunderhållning från Teater Phantastisk och Grunden från Karlshamn. Extra roligt var det att nystartade Grunden från Örebro kom och presenterade sig tillsammans med de andra lokalföreningarna.

Vårt andra stora projekt Vi Andas Samma Luft har haft premiär på filmen om jämställdhet. Premiären hölls på Teater Aftonstjärnan. Nu väntar en tid av resor och möten med alla människor som vill veta mer om jämställdhet. Snart kommer också boken och då finns ett helt paket med film och bok som man kan använda i jämställdhets-arbetet.

Vi har flyttat till ett nytt kontor. Vi har nu ett större kontor på fjärde våningen i samma hus på Svangatan 4A. I Grundens gamla kontor har Riksföreningen Grunden Sverige flyttat in. Välkommen att hälsa på oss!

Vi är väldigt stolta över allt vi gör i Grunden och att vi nu arbetar tillsammans i en riksorganisation. Vi kan bara hoppas att Socialstyrelsen också tycker att vårt arbete är så viktigt att de bestämmer att ge Riksföreningen ett ekonomiskt bidrag för 2012. Det skulle betyda mycket för vårt gemensamma arbete för bra livsvillkor, jämlikhet och ett samhälle där alla känner samhörighet.

Stort tack till alla för ett väldigt bra 2011! Vi önskar alla medlemmar och medarbetare en god jul och ett gott nytt år!

Debatt

Riksföreningen

Anna

Demokrati & Vardagsmakt Avslutning

Jenny Rådström

Grunden Tidning

Hemsida www.grunden.se

E-post

tankesmedjan@grunden.se

Telefon 031-707 20 60

Adress

Svangatan 4A

416 68 Göteborg

Formgivning

Grundens Reklambyrå

Ansvarig utgivare

Peter Mattsson

Vi har gjort detta nummer av Grunden Tidning:

Anna Strand

Anders Johansson

Anders Karlsson

Anders Bergström

Americo Appiano

Anja Olsson Brusling

Andreas Lundell

Andreas cederloo

Emily Gunnarsson

Elsa Leth

Gustavo Maturana

Hanna Swiesciak

Jaana Tobiasson

Johnny Koroschetz

Kenny Strand

Maria Elfving

Grunden Tidning nummer 4/2011

Redaktör: Mats Andrén

Mats Andrén

Malin Andrén

Mark Singleton

Ola Larsson

Paulina Rojo

Robert Wigström

Siv Lindblom

Och några till…

Tankesmedjan: Mats Andrén, Emily Gunnarsson, Anders Johansson, Mia Johansson, Anders Karlsson, Ola Larsson, Elsa Leth, Ulf Persson, Mia Scottborn, Kenny Strand, Hanna Swiesciak

Sebastian Kraus

Olika värde i Hudik

I oktober deltog tre personer från Riksföreningen Grunden i tv-programmet Debatt. Programmet handlade om att de av Glada Hudiksteaterns skådespelare som har funktionshinder får väldigt dåliga löner jämfört med de skådespelare som inte har funktionshinder.

Jag Emily Gunnarsson, Ola Larsson och Mikael Åhman var på Debatt den 13 oktober. Debatt är ett tv-program på SVT 1 som går varje torsdag klockan 22:00-22:45. Vi debatterade om Glada Hudikteatern. För många år sedan startade en som heter Per Johansson en teatergrupp i Hudiksvall där personer med intellektuella funktionshinder spelar. Det började som en daglig verksamhet och nu är Glada Hudikteatern känd över hela världen.

Per Johansson är cirkus-direktör. I efterhand har många personer utan funktionshinder kommit fram till mig och berättat att de också känt så när de sett Glada Hudik.

Nu förhandlar Teaterförbundet med Hudiksvalls kommun för att ge skådespelarna rättvisa löner. Men Hudiksvall kommun vill helst inte ge de av skådespelarna som har funktionshinder lika hög lön som de andra, så vi vet inte hur det går med lönerna.

Medan Per Johansson åker flyg från Gotland till Stockholm och vidare med flyg hem till Hudiksvall får skådespelarna åka buss och färja hela vägen från Gotland till Hudiksvall. Även om skådespelarna som har intellektuella funktionshinder står längst fram får de den sämsta lönen. Han säger att om de får mer betalt förlorar de sin aktivitetsersättning. Det stämmer inte. Försäkringskassan visade på TV att Per Johansson hade helt fel om det.

Vi debatterade för att personerna i Glada Hudik ska få den lönen de har rätt till. Jag Emily sa också att det kändes som att de som har intellektuella funktionshinder gullades med som små nallebjörnar på cirkus medan

När jag satt i tv kändes det som hemma för jag är van att stå på scen. Jag tyckte själv att jag fick uttrycka mig mot Per Johansson men jag hade inte så mycket tid. Det kändes som att flera i programmet lyssnade på mig, exempelvis Täppas Fogelberg och en PR-konsult som heter Dominika Peczynski. Men det var några som inte fattade vad jag menade. Det kändes som att de inte brydde sig om vad personer med intellektuellt funktionshinder själva tycker. De som försvarade Per Johansson, tyckte att de som är ”utvecklingsstörda” bara skall vara tacksamma för att de får spela teater och får visa upp sig.

Simmaren Sebastian praktiserar på Grunden Rikskansli

Riksföreningen Grundens första praktikant heter Sebastian Kraus och går i trean på Hulebäcksgymnasiet. Musik och simning är hans passioner.

Namn: Sebastian Kraus

Ålder: 19 år

Studerar: Handelsprogrammet på Hulebäcksgymnasiet.

Familj: Flickvän och son (1 månad gammal)

Stjärntecken: Kräfta. (- Och liksom kräftan är jag väldigt snabb i vattnet)

Hobbys: Simmning , gymnastik, styrketräning, musik.

Sebastian och Grunden:

Sebastian kom till Föreningen Grunden efter att han hört projektledarna från Grunden-projektet Demokrati & Vardagsmakt berätta om Grunden på Hulebäcksgymnasiet. Det väckte hans intresse. Så han sökte sig till Grundens rikskontor i Göteborg och nu är han här.

Han går sista året på gymnasiet och gör praktik hos oss.

Foto: Americo Appiano

Sebastians största intresse:

Simning. Han började vid 8 års ålder. När han var 9 år hade han kommit upp i elit-gruppen. Under 10 år har han tagit sammanlagt 55 medaljer. 25 guld, 20 silver, 10 brons. Han tränar tre dagar i veckan.

- Vi som sitter i rullstol har lätt med en sport som simning. I vattnet känner vi oss fria. Sebastian har en förlamning från midjan och ner. Andra hobbys han har är basket och elhockey. När man spelar elhockey sitter man i en permobil. Han ägnar mycket tid åt att göra egen musik som heter beatbox. Beatbox är ett sätt att använda rösten och munnen och göra ljud som låter som

trummor och musik. Sebastian har beatboxat sedan han var 9 år gammal.

Sebastians dröm:

- Min dröm är att komma till Paralympics i London och arbeta som coach för personer som har samma handikapp som jag har. Då kan jag hjälpa till och få andras drömmar att bli uppfyllda. Och ge dem tips och råd på färden. Att bli lika duktiga simmare som jag.

Sebastians mål:

-Att skaffa familj och att få leva ett bra liv som alla andra.

En klantig sak Sebastian har gjort:

- Jag körde ner i hög fart i en trappa och sedan rakt in i en taggbuske. Efteråt såg jag ut som en igelkott.

Dricker:

-Helst cola och cider.

Dricker inte:

- Whiskey, blä. Jag får inte dricka alkohol för då kan jag åka dit för rattfylla, ha ha ha.

Äter helst:

- Räkor, alla sorts skaldjur. Och jag älskar revbenspjäll med honung, mums. Det finns inget godare.

Och till sist:

- Var dig själv och inte någon annan för det ger mer respons. Så vad dig själv helt enkelt .

MALIN ANDRÉN

RiksföreningenskaparGrunden debatt

Torsdagen den 29 september hölls konferensen Riksföreningen Grunden Sveriges Dag på Världskulturmuseet i Göteborg. Lokala Grunden-föreningar berättade om sitt arbete med intressefrågor.

Partiledare och representanter för Riksdagens sociala utskott debatterade frågor som rör oss med så kallade intellektuella funktionshinder. Mats Andrén från Tankesmedjan Grunden var på plats.

Foto: Leif Styrén
Foto: Johnny Koroschetz

Jag sitter på en bänk utanför Världskulturmuseet.

Det är en gråmulen dag. Morgontrafiken är igång. Bilar, spårvagnar och bussar kör omkring på gatan.

Det är folk som går fram och tillbaka hela tiden.

Det är en cyklist som cyklar förbi.

Från utsidan kan man se Universeum. (Nordens största science center står det på en skyllt ).

Det är gamla tegelhus som finns på andra sidan gatan. På marken är det fullt med grus och småstenar.

Där hittar jag en kapsyl. Bakom mig är det ett stort berg. En kollega kommer förbi och frågar varför jag inte går in. Löven börjar falla av från träden. På andra sidan gatan är det fullt med träd. Man kan höra fåglar som kvittrar. Från utsidan kan man höra hur snickare hamrar.

På andra sidan gatan finns det några

restauranger.

Min fru kommer förbi med ett gäng från Luleå. Hon har hämtat dem på hotellet.

På utsidan finns det en cykelparkering och skräpkorgar.

Nu börjar det bli lite kyligt så det är lika bra att gå in.

Här inne är det gött och varmt. Riksföreningen Grunden Sverige håller på att förbereda för dagen. Broschyrer och information läggs ut på bord. Nu börjar de lokala Grundenföreningarna komma. Det är folk som kommer från Tomelilla, Malmö, Trollhättan, Laholm, Luleå, Örebro, Skaraborg, Karlshamn, Furuboda. Här inne finns en av museets utställningar med gamla spårvagnssäten och en gammal stämpelapparat. Det hörs musik från en högtalare. Det finns ett rum som heter Studion. De som jobbar med Riksföreningen

Foto: Leif Styrén

Fakta: Det nationella projektet Demokrati och Vardagsmakt har gått ut på att skapa en riksförening och nya Grunden-föreningar.

Det började som ett Nationellt

Projekt 2008. Föreningen Grunden Göteborg sökte projektpengar från Allmänna Arvsfonden. Som beviljade projektiden. ”Demokrati och Vardagsmakt” blev ett treårigt projekt. Syftet med projektet var att skapa en intressepolitisk Riksorganisation och nya Grunden-föreningar runt om i Sverige. På tre år blev det åtta stycken föreningar från Luleå i norr till Sydöstra Skåne i söder. Så det blev ett väldigt lyckat projekt.

har på sig nytryckta t-shirtar. På en skylt står det ”Välkommen Till Verkligheten”.

De börjar sätta upp olika affischer. På dem står det ”Arbete och studier för alla”, ”Rätt Till Lön”, ”Mer Makt Sex och Pengar”. De börjar också att förberedda för en poängpromenad som Grunden-föreningen Tian i Laholm har gjort. Nu börjar alla politiker komma. De skall få gå poängpromenaden tillsammans med medlemmar i Riksföreningen Grunden. Jag sätter mig i trappan och skriver. Längst upp i byggnaden står dagisbarn och kastar ner pappersfåglar i olika färger. Det är väldigt mycket folk som har kommit till Världskulturmuseet.

Nu börjar alla att mingla med varandra på golvet. Anna Strand blir intervjuad av Grunden Radio från Grunden Media. SVT är här och filmar hela dagen. Skolungdomar kommer och sätter sig i trappan. Pontus från Riksföreningen i Malmö har kommit. Man kan höra hur personalen i caféet plockar ihop glas. Jag hör ett myller av röster från golvet. Alla pratar med varandra.

Ola Larsson som är ordförande i Riksföreningen Grundens styrelse håller ett invigningstal och hälsar alla hjärtligt välkomna. Nu är det dags för de lokala Grunden-föreningarna att prata om intressepolitik. Patrick Modig från Laholm pratar om fritid. Patrick Rosdahl och Mogens Brandht från Malmö pratar om bostad. Benny

Foto: Johnny Koroschetz

Rosdahl och Linda Lagerkvist från Tomelilla pratar om arbete. Emily Gunnarsson från Göteborg pratar om särskolan. Anna Strand från Göteborg (Grundens grundare) håller ett tal om liv och samhälle. Malin Andrén från Göteborg pratade om jämställdhet.

Så är det dags för en presentation av alla politiker. David Lega (KD), Agneta Luttropp (MP), Lars Ohly (V), Henrik Ripa (M), Catharina Bråkenhielm (S), Ola Johansson (C), Bo Andersson (FP), Stina Svensson (Fi). Mikael Åhman från Riksföreningen Grunden i Göteborg var moderator.

Foto: Leif Styrén

arbete och betygsystemet i särskolan. Publiken får ställa frågor till politikerna. Debatten och diskussionerna är väldigt bra och intressanta. Lars Ohly tyckte till exempel att särskolan skulle skrotas. Nu får man bege sig till studion. Där ska det visas två kortfilmer som Grundenmedlemmar har gjort. En film handlade om när Grundens projekt Demokrati och Vardagsmakt var ute på husbilsturné i Sverige 2009 och presenterade Riksföreningen Grundens verksamhet och inspirerade till nya Grundenföreningar.

Nu är det tid för lite teaterunderhållning från Teater Phantastisk. På golvet finns det två små bord med dukar på, en kläddhängare med kläder som hänger på galgar och en stol. Det var en Phantastisk Pantomi-teater.

Så var det dags för musik-underhållning från en grupp från Blekinge som heter HAV. Det var ett grymt bra band med medlemmar från Föreningen Grunden Karlshamn. Det var bara att rocka loss. Det var en helt underbar dag.

Nu börjar partiledardebatten. Det pratades om

MATS ANDRÉN

Foto: Johnny Koroschetz
Teater Phantastisk
HAV från Blekinge

Liv och samhälle ur Grundens synvinkel

IGrunden vill vi att alla människor behandlas lika.

Om vi behandlas lika så ska vi ha samma rättigheter.

Att behandlas lika är för oss att man ser likheterna och olikheterna i varje person.

Det unika i varje människas möjligheter måste tas tillvara.

Först då kan vi vara med och skapa vårt liv och ett samhälle tillsammans med alla andra.

För att det ska bli så måste vi ha lagar som aktivt stöder våra möjligheter att förändra vårt liv och samhället.

Då kan vi inte längre ha en särskild lag för några som är särskilt utpekade.

Det fungerar inte.

LSS fungerar inte som det var tänkt en gång för snart 20 år sedan.

Vi får inte det stöd som vi har tänkt oss.

Vi har rätt till stöd men får det inte. Kommunerna säger nej.

När de som kan överklagar

så säger Förvaltnings- rätten också nej.

På det viset har de bestämt vad som är goda levnadsvillkor för oss.

De har bestämt att vi redan har det vi behöver. För många av oss känns det som att leva i fängelse.

LSS har inte lett till den frihet som det var tänkt. Nämligen att vi ska känna att vi lever ett liv som alla andra.

Jag hade en dröm.

Den handlade om att vi skulle bygga en stor och stark riksorganisation.

Nu har drömmen blivit verklighet:

Riksföreningen Grunden Sverige.

Men jag har fortfarande en dröm.

Jag har en dröm

om att alla vi som kallas för intellektuellt funktionshindrade en dag skall leva i ett land där vi inte bedöms efter namnet på ett handikapp utan efter vår personlighet.

Foto: Gustavo Maturana

Avslutning av projektet Demokrati & Vardagsmakt

Malin Andrén berättar om sin tid och sina upplevelser under hennes och Hans Lindbloms arbete med projektet Demokrati & Vardagsmakt.

JGrunden

Luleå

Grunden

Umeå

Grunden

Örebro

Grunden

Göteborg

Duf Grunden

Trollhättan

Grunden Skaraborg

Grunden Sösk (Sydöstra Skånes kommuner)

Riksföreningen

Grunden

Grunden Tian

Laholm

Grunden

Malmö

Grunden Hässleholm

Grunden

Karlshamn

ag är Malin Andrén, stolt arbetande inom Förenigen Grunden. För där får man vara sig själv och alla accepterar en för sitt handikapp och funktionshinder. Tillsammans med Hans Lindblom har jag under de senaste åren arbetat inom föreningen

Grunden Göteborg i det treåriga projektet Demokrati & Vardagsmakt. Projektet har betalats av Allmänna Arvsfonden och avslutades

i oktober. Det har gjort att både Hans Lindblom och jag, det vill säga två personer som tidigare haft daglig verksamhet, har fått den stora möjligheten att gå från pension till anställning och lönebidrag. Tillsammans skrev vi och skapade projektet med allt dess innehåll.

Detta har varit ett stort steg för mig. Att arbeta i ett projekt som projektledare har inte alltid

varit lätt. Det har varit svåra beslut att ta ställning till och många saker att tänka på som ibland kan bli knepiga. Bland annat att man ska sätta sig in i ekonomi och hur man gör med utgifter och betalningar. Det tog mycket energi och styrka. Det har varit jätteroligt och en stor utmaning. Och har inneburit helt nya sätt att arbeta.

Under tre år byggde vi upp Grundens riksförening och ett riks-kansli med personer som är intresserade av att arbeta tillsammans med oss. Som också har intellektuella funktionshinder. Vi bestämde vem vi ville ha som coach och vi fick rätt coachnig i arbetet under åren. För att lära oss nya saker och med tiden bli mer och mer självständiga.

Alla beslut togs tillsammans i projekt-gruppen och allt förankrades tillsammans. Jag upplevde projektet som en stor utvecklings-process i att klara av att ta ansvar och ha eget initiativ till att arbeta.

Våra egna erfarenheter har varit viktiga och användbara i arbetet. Vi har tagit itu med saker och sedan kommit med resultat. Vi har också blivit mer modiga i att klara av nya utmaningar. Vi har fått en större självkänsla som gjort oss säkrare i arbetet. Vi har gått igenom tuffa situationer och tagit itu med dem. Vi har löst stora problem och ibland behövt ta snabba beslut.

Dessa år har varit kämpiga och vi har haft begränsad tid för att hinna med och anordna allt vi tänkt oss. Vi har haft mycket tid avsatt

för reflektioner och resonemang. När vi till exempel har något som skall skrivas på ett visst sätt kan det bli många frågetecken. Då är det bra att det har funnits en coach i närheten som har kunnat hjälpa till. Också vid svåra beslut som till exempel när det gällt stora ekonomiska kostnader. Allt detta har gjort att jag har lärt mig mycket.

Samtidigt som projekttiden varit rolig och jag har upplevt mycket positivt har det även ibland varit svårt.

Jag är stolt när jag nu tittar tillbaka på vad vi har lyckats med.

Något av det största är att vi har lyckats med är att Grunden nu har elva olika lokala Grundenföreningar runt om i Sverige.

MALIN ANDRÉN

Andreas fixade datorer till alla

Andreas har hållit på med datorer sedan han gick i skolan.

- Jag tycker det är roligt och utvecklande. Man kan göra allt möjligt med datorn, säger Andreas. Skriva, skicka mail och hålla kontakt med folk.

Andreas tycker att alla som bor på servicebostäder och gruppbostäder ska ha datorer. Därför pratade han med alla enhetschefer i Karlshamns kommun.

- Jag tycker att det är viktigt att folk ska kunna kommunicera med varandra med hjälp av datorer, säger Andreas. Man ska kunna ta in

Andreas Petterson är ordförande i Grunden Karlshamn. Han tyckte att alla människor som bor på gruppbostäder i Karlshamn ska ha tillgång till dator. Så han ordnade så att det blev så.

- Om jag har rätt i sak lägger jag mig inte i första taget utan då kämpar jag tills de ger sig, säger Andreas.

information om vad som händer. Om det ska vara dans till exempel. Och man ska kunna ha kontakt med vänner som till exempel bor på andra boenden.

Kommuntjänstemännen tyckte först inte att det var någon bra idé. De tyckte att människor kunde gå till biblioteket om de behövde använda dator.

- Jag frågade vad de själva skulle göra om de var i samma sits som de med funktionshinder. Det kunde de inte svara på.

För att sätta press på kommunens enhetschefer hörde Andreas av sig till TV4. De kom och gjorde ett tv-inslag. Och tjänstemännen fick

ställa sig framför kameran och berätta hur de tänkte.

Då ändrade sig politikerna. Andreas fick gehör inom kommunen. Nu har alla personer som bor på boenden i Karlshamns kommun tillgång till datorer hemma.

- Jag stred tills de insåg att det skulle finnas datorer på alla boenden. Jag är rätt nöjd med det jag har åstadkommit, säger Andreas.

Andreas har själv erfarenheter av att bo på gruppboende. Han trivdes inte. För tillfället bor han hemma hos sin mamma och sin bror. Han vill flytta, men de där hemma vill att han ska bo kvar. Andreas har själv inte dator hemma.

- Jag tänkte att jag skulle skaffa mig en dator snart för att hålla på med hemma. Nu är jag runt och försöker kolla om det finns någon billig dator jag kan köpa.

Andreas har tidigare startat upp ett internetcafé dit folk men funktionshinder fick komma och använda datorerna gratis. Men just nu har han inte tid med det, så det ligger vilande.

- Många vill inte gå till vanliga internetcaféer

eftersom de inte får så mycket hjälp där.

Andreas dröm är att alla ska må bra. Han tycker att det är jobbigt att se folk som inte mår bra i samhället. Att en del blir överkörda och inte kan göra sin röst hörd.

- Jag vill att man ska behandla alla lika oavsett funktionshinder, men så funkar det inte på vissa håll. Jag vill att alla ska må bra, men det gör de inte. Det är sorgligt tycker jag. Man måste må bra i samhället för att kunna ha det bra på sin dagliga verksamhet.

Om någon inte mår bra pratar Andreas med den personen. Om det är något bekymmer tar han tag i det och ser vad han kan göra åt det. Ibland ringer han till en persons boende och pratar med personalen.

- Personalen som jobbar beter sig ibland väldigt konstigt och kör över dem som bor där, säger Andreas. Sådant tycker jag är fel. Då försöker jag prata med personalen om att man kan göra på andra sätt.

TANKESMEDJAN GRUNDEN

Foto: Johnny Koroschetz och Davide Pipino

Den 11 oktober hade filmen Vi Andas Samma Luft premiär på Aftonstjärnan på Lindholmen i Göteborg. Alla som på något sätt deltagit i filmprojektet var inbjudna.

Vi bjöds på lite tilltugg när vi kom fram och minglade bland alla människor. Senare visades filmen och alla tyckte det blev en bra film. Efter

filmen berättade de ansvariga för filmen om projektet Vi Andas Samma Luft och om att det kommer en bok också. Sen fick de ansvariga för filmen blommor och presenter. Sen blev det mera mingel och prat. Kvällen blev lyckad.

ANDERS KARLSSON

TECKNING: HANNA SWIESCIAK

Stöd i den vanliga skolan

Vem har rätt till stöd i skolan? Vem ska gå i särskola? Vem är det som bestämmer? Emily Gunnarsson reder ut vad lagen säger.

Foto: Gustavo Maturana

De som placeras i särskola är barn som har intellektuella funktionshinder. Det är vårdnadshavarna som fattar beslutet att sätta sitt barn i särskola. Annars ska barnet gå i vanlig skola.

Det är ett stort beslut att placera ett barn i särskola. Det har många långsiktiga konsekvenser. När man har gått i särskola är det svårt att söka vidare till högre studier. Det kan också vara svårt att få ett riktigt jobb när man gått färdigt skolan. Det blir ofta så att man hamnar i daglig verksamhet.

Det står inget i skollagen om att någon måste gå i särskola. Det står i lagen att det är föräldrarna som bestämmer om deras barn ska gå i särskola. Om vårdnadshavaren säger nej så är det det som gäller. Alla barn som går i vanlig skola har rätt till stöd. Stödet ska anpassas till varje elevs behov. Det gäller förstås även barn med funktionshinder som går i vanlig skola.

I skollagen kapitel 3 paragraf 3 står det:

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. ”

Det betyder att barn med så kallade särskilda behov, har rätt till särskilt stöd när de går i den

vanliga skolan.

Vi på föreningen Grunden tycker att det är märkligt att sätta barn i särskolan när det står i lagen att barn ska få stöd i skolan.

Forskaren i handikappsvetenskap som heter Magnus Tideman har kommit fram att särskolan är onödig. Ur pedagogisk synvinkel. Enligt Tidemans forskning är det fler barn som sätts i särskolan för att kommunen har inte den ekonomi som krävs av skollagen. Kommunerna har speciella pengar avsatta för särskolan och om man sätter barn i särskolan behöver man inte ta från den vanliga skolpotten till särskilt stöd i den vanliga skolan. Kommunerna tror att alltihop på det sättet blir billigare men Tidemans forskning visar att det varken blir billigare för kommunerna eller bättre för barnen.

Man får strida länge för att få den hjälpen i den vanliga skolan. Om man inte får den hjälp man behöver kan man vända sig till Skolinspektionen. Dit kan man också vända sig om rektorn försöker tvinga en in i särskolan. Skolinspektionen ska granska att skolorna följer paragraf 3 kapitel 3 i skollagen och lagen om föräldrainflytande i skolan.

Om man går i den vanliga skolan och blir mobbad så kan man vända sig till Elevombudsmannen. Elevombudsmannen ska se till att ingen elev blir diskriminerad i form av mobbing.

Öppet Hus på Lillatorpsgatan i Göteborg

I Göteborg håller Grunden öppet hus för medlemmar tre kvällar i veckan. En onsdag i oktober var Mats Andrén från Tankesmedjan där tillsammans med fotograf Kenny Strand.

Då var man på väg till Lillatorp. På vägen dit köper jag med mig en kebabtallrik med ris på Avenyn. Sen tar jag femmans spårvagn från Valand till hållplats Töpelsgatan. På Lillatorpsgatan 10 ligger det stora gula tegelhuset. De har öppet hus-verksamhet på kvällar för Grundens medlemmar. På måndagar är det öppet hus för ungdomar. På onsdagar och fredagar är det öppet hus för alla medlemmar.

Idag är det öppet mellan 18 och 21. Personalen

börjar förberedda sig för kvällens aktiviteter. De kokar kaffe och gör i ordning smörgåsar. Just den här kvällen är innebandy och Wiispel. Det är mycket folk som kommer till öppet hus i kväll.

På en skylt står det Grunden Café. Väggarna är målade i gult och brunt. Det finns bord och stolar i caféet. På väggarna hänger det tavlor och lampor. Inne i Caféet finns det bruna och svarta skinnsoffor. Grunden-medlemmar sitter och prata med varandra.

Foto: Kenny Strand

I sofforna finns det många småkuddar. Det finns två stycken vitrinskåp i caféet. Ett blått och ett rött.

Grunden-medlemmarna som har kommit fikar.

Det kostar tjugo kronor för en kopp kaffe med bulle eller smörgås.

Nu spelas det innebandy för fullt i gymnastiksalen. I caféet görs det i ordning för Wii-spel (Tv-spel), där är det bowling som gäller.

Föreningen Grunden i Göteborg söker medlemmar till styrelsen!

Valberedningen söker dig som vill arbeta med lokal föreningens styrelsearbete från mars 2012.

Du skall kunna samarbeta och utveckla Grundens idéer och tankar för medlemmarnas bästa. Våra stora intressefrågor är bostad, fritid, skola, arbete och medlemsarbete.

Anmäl ditt intresse till Tommy Telefonnummer: 031-7072060

Tommy.andersson@grunden.se

Hälsningar Valberedningen

Tommy, Tony & Kjell

Grunden Media har landat i ny lokal

Grunden Göteborgs avdelning Grunden Media har landat i sin nya lokal på Stigbergsliden 14 i Göteborg. Maria Elfving jobbar på Grunden Media som radiopratare, webbdesigner, sminkös och journalist. Hon ger sin bild av den nya platsen.

Sitter vid min nya arbetsplats vid Stigbergstorget i Göteborg och blickar ut över klubben Henriksberg och delar av Göta Älv. Det är grått och trist ute och man kan nästan känna vintern knacka på dörren varje morgon. Men det lilla ljus som förgyller min vardag

är värmen som kommer från en lokal ovanför en bowlinghall, min arbetsplats Grunden Media.

Åker man i den enorma varuhissen dyker man upp nära köket där folk sitter och småpratar över kaffe och diskuterar vad som kommer hända i veckan.

Jag tar en kopp värmande te, blickar ut över den färggranna tidningsredaktionen och funderar på mina uppgifter: Förbereda radiosändning, skriva någon liten text om ett ämne som ska tas upp i sändningen, kolla om smink ska köpas in och se om hemsidan inte havererat under natten och tänka ut planer för framtida uppläggningar.

Saker och ting har varit lite kaosartat sedan ett halvår tillbaka med flyttpackningen till den nuvarande adressen. Lokalen var rätt naken i början av året, en myriad av olika lådor med det som var Grunden Medias väsen inneslutet i säkert förvar. Lukten av gipsskivor, lätt bränd lukt av trä efter borrandet, damm i massor efter raserade väggar som öppnade upp till en stor öppen lokal.

Man ser ett gammalt hisschakt som går att öppna upp så att man kan ha två ingångar till denna kreativa verksamhet, men det är planer för framtiden. Efter att ha öppnat upp och byggt rum och ändrat om så att allt är tillgängligt så kom

färgerna. Denna lokal var tidigare otroligt grå och trist. Neongrönt, gammalrosa, smaragdgrönt, mörk lila, brunt, ljust grått, blått, mörk rosa och gräsgrönt skapade en vacker plats.

Lövformade bord, pelare i intressanta men tokiga färger, stora insekter på väggen i köket, vackra tyger som agerar som flytande avskärmare i delen av lokalen där man kan sitta och filosofera eller vila huvudet om vädret är tungt.

Vackra bord i grönt, silver och mörkt rött. Olika teman i varje rum: Köket är inspirerat av naturen, tidningsredaktionen av sprudlande kreativitet, radiostudion av linjer, Musikstudion ser ut som en flashig VIP-plats där man kan hänga med coola människor, replokalen ser ut som vågorna på en equalizer, smink- och kostym-delen inspireras av ett fantasilandskap medan relax-delen ser ut som en schysst lounge, det finns även en mörk grotta där film och fotoredigerarna sitter och knåpar, en verkstad där man kan bygga saker som en hylla för förvaring eller nästa scenografi.

Folk börjar sakta landa och saker börjar bli som vanligt igen, folk har fått platser att jobba vid och ytterst få lådor finns kvar i lokalen som nu sprudlar av liv och kreativitetens flamma.

Hallå Jennie Rådström, skådespelare på Teater Phantastisk

Berätta vad Teater Phantastisk är?

Teater Phantastisk är en teater för personer med intellektuella funktionshinder. Teater Phantastisk finns på Backa Kulturhus på Hisingen och är en daglig verksamhet den startade hösten 2001. 10 personer jobbar här; 6-8 är skådespelare, övrig personal är teaterledare. Teater Phantastisk sysslar med musik, teater, dans, bild och form. Kommunen driver verksamheten. Vi har gjort gjort många föreställningar under åren. Föreställningarna är riktade till allmänheten. Senaste föreställningarna har det varit dansföreställningar, vi har även gjort en cirkusföreställning med namnet Cirkus Phantastic.

Hur fick du jobbet på teater Phantastisk?

- Jag blev rekommenderad av en amatörteaterledare, började 2002 på teatern.

Vad är det bästa med jobbet?

- Man får spela olika roller; drama, komedi och allt möjligt. Jag trivs jättebra med jobbet.

Vad kan man lära av jobbet?

- Tålamod. Att lära sig att jobba i grupp med olika människor och lära sig olika uttrycksformer.

Vad är svårast med att ha ett funktionshinder i jobbet på Teater Phantastisk?

- Att förstå information när man är synskadad.

Hur skall någon med funktionshinder göra för att söka ett jobb inom kulturvärlden?

- Våga ta kontakt med teatrar. Be om hjälp från kontaktpersonal, föräldrar eller daglig verksamhetspersonal.

På Mallorca med Grunden

Islutet av augusti åkte jag och min man Kenny på en trevlig Grunden-resa till Alcudia i Mallorca. Resan arrangerades av Föreningen Grunden Göteborg. Vi var åtta personer som åkte tillsammans. Varav två reseledare. Det var mycket varmt så vi badade varje dag i havet eller poolen. På kvällarna hade hotellet roliga shower som vi tittade på.

En dag åkte vi på en utflykt till en mysig strand som heter Playa Sant Pere. Vi shoppade en hel del. Det var trevliga kompisar och bra reseledare med på resan. En kväll hade hela resegruppen en gemensam fest. Vi köpte gott att äta och dricka och mådde bra.

ANNA STRAND

Foto: Gustavo Maturana

Recension

Elvis i Glada Hudik

Glada Hudik-teaterns föreställning som handlar om Elvis heter Elvis i Glada Hudik.

Elvis Presley var en rätt så udda person och var rätt så osäker på sig själv. När Elvis var elva år fick han en gitarr av sina föräldrar. Han sjöng under skoltiden i kör, hörde gospel i kyrkan och lyssnade mycket på de svartas musik. Senare sökte han sig till barer och dansställen där det spelades blues, något som oroade både hans mamma och hans lärare. Elvis växte upp i ett samhälle där radion var det stora mediet. Men

Ladies Night

musiken fanns också i gathörnen, på barer och klubbar och i kyrkan. Memphis var en mötesplats för olika musikstilar som gospel, blues, hillbilly, country, boogie, western, och swing.

Vad vi tyckte om teaterföreställningen:

Ante: Jag tyckte den var bra med mycket musik, bra skådespelare och bra handling. Jag gillar verkligen den teatergruppen. De är jätteduktiga. Jag ger föreställning 4 + av 5. Violette: Det var bra skådespelare och dom var jätteduktiga.

Andreas: Det var mycket musik med i filmen och det tyckte jag var väldigt bra. Det var svårt att hänga med i handlingen för att dom hade inte syntolkning någon som berättade om vad filmen handlade om. Det tycker jag borde bli bättre till nästa gång. Det var jättekul och vara där och lyssna på föreställningen.

ANDREAS CEDERLOO

Den 12 november åker jag till min kontaktperson som bjuder på mat innan vi åker och träffar hennes syster utanför Scandinavium där vi är bjudna på en föreställning som heter Ladies Night.

Tyvärr har vi redan missat minglet innan showen så vi går in och sätter oss direkt på läktaren och avnjuter en toppen-föreställning.

Vi hör och ser allt bra trots mina bekymmer med öronen, jag har på mig en strass-klänning som glänser så att Martin Stenmarck, Brolle

Wallmark och Tomas Järvheden ser mig hela showen och tycker att jag är rolig som skakar rumpa med dem. De har en del musik och sketcher som är roliga och bra. Frank Andersson är även duktig men Anders Timell framstår mest som en lekfarbror från dagis.

Serie

Tomas sjunger och skojar med oss, liksom Martin, och bäst är sketchen där killarna snackar sex i bastun. Brolle är duktig på att sjunga som vanligt. Tomas är rolig när han skojar i stå upp-monologen.

De lyckas vara roliga under hela föreställningen! Det var inte alls som jag hade trott, men det var en underbar kväll med mycket nöje och omtanke.

Retur adress:

Svangatan 4A

416 68 Göteborg

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Grunden Tidning december 2011 by Grunden Tidning - Issuu