Tidning Grunden

Grunden Grand Bazarett nytt öppet hus på gång
![]()

Grunden Grand Bazarett nytt öppet hus på gång

Grunden Tidning nummer 4/Dec 2015

Hemsida: www.riksgrunden.se
E-post: tidning@riksgrunden.se
Telefon: 031-707 20 65
Adress: Svangatan 4A
416 68 Göteborg
Formgivning: Grundens Reklambyrå Ansvarig utgivare: Andreas Oskarsson
Redaktör: Elsa Leth
Redaktionsgruppen:
Emily Gunnarsson
Ola Larsson
Elsa Leth
Hanna Swiesciak
Mats Andrén
Vi har gjort detta nummer av Grunden Tidning:
Andreas Oskarsson
Emily Gunnarsson
Elsa Leth
Gustavo Maturana
Mats Andrén
Mark Singleton
Malin Andrén
Mikael Åhman
Ola Larsson
Paulina Rojo
Per Jideús
Teresa Pedrini
Och några till…
Omslagsfoto: Voula Boura
Nu är snart 2015 slut och nästa år börjar. I maj är det kongress, det vill säga årsmöte, för Riksföreningen Grunden. Då har jag varit ordförande i 7 år. Först från 2009 till 2012 och sedan från 2012 till 2016. I maj är det nytt val av ordförande. Därför kommer vi att hålla en valberedningskonferens i april. Så nu kan alla ni som är medlemmar i Grunden börja nominera, alltså föreslå personer som ni tycker skulle vara bra som ordförande och styrelsemedlemmar i Riksföreningen Grundens styrelse för perioden 2016-2020.
Jag har också representerat Riksföreningen Grunden på möten med HSO (Handikappförbundens Samarbetsorganisation) och sitter i MyRights styrelse. MyRight är en svensk internationell organisation för funktionshindersarbete. Så Riksföreningen blir allt större och viktigare partner för hela funktionshindersarbetet i Sverige och världen.
Vi på kansliet har också börjat arbeta med fritidsresor. Mer om detta inne i tidningen. Det är något som riksårsmötet har bestämt att kansliet ska ordna, så nu har vi börjat med det. Det pratas bland politiker om att det är mycket fusk inom företag som erbjuder personlig assistens. Vår förbundsjurist skriver om detta i tidningen. Vi ska också ta upp frågan så småningom i styrelsen.
Våra tankar går också till de oskyldiga offren för terror i Paris och Beirut. Nu är det extra viktigt att alla vi som tror på alla människors lika värde håller ihop och motverkar våld, extremism och fördomar samt värnar om rätten till asyl!
God Jul och Gott nytt år!
Ola Larsson
Ordförande, Riksföreningen Grunden Sverige






Varför är det så viktigt att vi pratar om sex, kärlek och relationer?
Så här funderar Malin Andrén. Hon jobbar på Riksföreningen Grunden och har själv en intellektuell funktionsnedsättning.
TEXT: SÄSSA HÄLLÅS OCH MALIN ANDRÉN
FOTO: GUSTAVO MATURANA
Det är jätteviktigt att vi vågar prata om sex, kärlek och relationer! Det finns så många frågor. Vad är kärlek? Kramar, pussar, längtan. Det liksom exploderar i kroppen och vad ska man göra med alla känslor? Och får man bli kär i vem som helst eller finns det regler för det? Hur funkar sex och hur kan vi vara tillsammmans?
Sex och samlevnad är ett viktigt ämne för personer med intellektuell funktionsnedsättning att veta. Idag så är det många i vår målgrupp som inte deltagit aktivt i skolans sexualundervisning.
Många vet inte riktigt vad som händer, man kan hamna i dåliga vanor och även råka illa ut. Sex är något vackert men samtidigt mycket att tänka på för att det ska bli bra i en relation. Det är inte hela tiden en dans på rosor, det kan bli motgångar också. Det handlar om helheten, hur vi ska vara mot varandra. Tillit, respekt, förståelse,ömhet. Det finns så mycket att prata om!■

Jag heter Malin Andrén, är 42 år och gift. Gillar att laga mat, lyssna på musik, kan inte leva utan min Spotify! Jag jobbar som personalchef och ombudsman på Riksföreningen Grunden med kontor i Göteborg.
Vill du lära dig mer om sex, kärlek och relationer?
Då kan du gå i en studiecirkel! I en studiecirkel samlas en grupp med personer som är intresserade av samma ämne och vill lära sig mer tillsammans. Det finns en ledare och ni bestämmer gemensamt vad ni vill prata om. Ni kan också göra studiebesök eller bjuda in någon som är extra duktig i ämnet Sex, kärlek och relationer.
Här kan du få information och anmäla dig till studiecirklar i Göteborg: Sassa Hällås Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg
031-707 18 22 eller 0707-80 18 29 sassa.hallas@sv.se

TEXT: MALIN ANDRÉN

I slutet av 1970-talet kom sjukdomen AIDS till Sverige. I början trodde man att det bara var homosexuella som fick AIDS. Då fanns det ingen förklaring till hur man kunde få sjukdomen och inga mediciner som kunde bota den. Efter många års forskning fick man fram en bromsmedicin som heter AZT som man då gav personer som var i förstadiet av sjukdomen. HIV är förstadiet till AIDS.
Smittan sprids via sex och blod. Därför ska man alltid använda kondom om man har sex med en man. Vem som helst kan få HIV, så det är viktigt att skydda sig.
Nu på 2000-talet har bromsmedicinerna utvecklats mycket. En person som har en fungerande behandling kan ha mycket låga virusnivåer vilket gör att den nästan aldrig smittar. En känd sångare, Andreas Lundstedt som spelar i bandet Alcazar, lever med HIV. Han upptäckte den tidigt så han får nu rätt medicin.
Gå in på
www.hividag.se om du vill veta mer om hiv och aids!
Det finns en lag som säger att HIV-smittade skall nämna det för alla sina sexpartners så att de får gå och göra testerna. Det görs på vårdcentralen och personalen har sträng tystnadsplikt på det.
För att titta närmare på hur Sverige såg på homosexuella när HIV och AIDS dök upp i Sverige finns det en bra serie som gick på SVT: Torka aldrig tårar utan handskar. Den är ett mästerverk av Jonas Gardell som är en av Sveriges kända bögar.
Filmen handlar om två unga killar som har olika levnadsstilar. Den ena kommer från en vanlig Svensson-familj och heter Rasmus. Den
andra kommer från en familj som tillhör Jehovas vittnen och han heter Benjamin.
Benjamin fick hålla tyst om sin läggning och inte komma ut, för han var ju ett Jehovas vittne och de tycker att det är en skam.
När han blev student och flyttade hemifrån höll han tyst ett tag till. Men under en resa till Stockholm träffade han sitt livs kärlek, Rasmus. De inledde ett förhållande och blev jättekära och umgicks med hela eliten gaykillar under sin vistelse i Stockholm.
När han åkte hem och gick ut med sin homosexualitet försköt Benjamins pappa honom. Då åkte han direkt tillbaka till Stockholm och började ett liv ihop med Rasmus. Innan Rasmus träffade Benjamin hade han några killar där han körde oskyddat sex. När han gjort en vanlig rutinkontroll och undersökning på sjukhuset fick han ett brev där det stod att han skulle komma tillbaka. Han fick då beskedet att han hade fått HIV. Han var tvungen att berätta detta för Benjamin som också måste göra testet men hans visade negativt.
Deras relation sprack. Rasmus blev sjukare och sjukare men kärleken mellan dem slutade aldrig utan Benjamin fanns där för honom. Mycket gripande serie och jättebra.■
TEXT: MALIN ANDRÉN //FOTO: GRUNDEN MEDIA
Det tisslas och tasslas i Göteborg om att Grunden Göteborg håller på att starta ett nytt öppet hus. Malin Andrén från Grunden Tidning gjorde en intervju med Annika Andersson som arbetar på Grunden Media med projektet Grand Bazar.

Vad heter projektet?
Grand Bazar-projektet.
Vilka jobbar med Grand Bazar-projektet?
Det görs ihop med Lokalföreningen Göteborg och Grunden Media.
Vad är tanken med projektet?
Tanken med projektet är att det
skall bli stora möjligheter med att kunna få arbeta med café, reklamfilmer, egenproduktion av en hemsida som bara är för Grand Bazar.
Vad är syftet med Grand Bazar-projektet?
Meningen är att få ge medlemmar och övrigt folk att kunna gå till ett öppet hus som är öppet hela dagar.
Där man kan få träffa folk och fika samt få hjälp om man har problem i sitt dagliga liv med LSS-insatserna.
Det ska finnas någon där som kan hjälpa till med de frågorna.
Hur många är projektledare i projektet?
Det i dagsläget fem personer som arbetar i projektledningsgruppen.
Tommy Mattiasson, Mikael Tambo, Ladvim Krasniqi, Annica Andersson och Erik Boge.
När startade projektet Grand Bazar?
Själva projektet har varit i gång sedan någon gång i maj då projektet blev beviljat av Allmänna arvsfonden.
Har projektet Grand Bazar någon egen lokal?
Ja det finns en lokal men den är inte klar än. Det är meningen att det
ska bli inflytt på Andra Långgatan 46 i Göteborg någon gång av början av år 2016.
Hur många år är projektet Grand Bazar och vad händer sedan?
Själva projektet är på 3 år. Men Grand Bazar ska leva vidare som verksamhet även när projektettiden är slut.
Har du något annat att tillägga?
Ja att detta är ett roligt projekt och vi har mycket att göra!
Är det något annat roligt som händer här på Grunden Media i dagsläget?
Ja vi ligger lite i stress vi gör en egen Julkalender som kommer att ligga på våran hemsida och den måste vara klar den 1 december. Så vi har lite stress just nu.
Grand Bazar ska vara med på Kulturnatta den 22 januari i Göteborg. I lokalen på Andra Långgatan 46 kommer det vara uppträdanden och livemusik. Evenemanget är gratis och öppet för alla!■
TEXT: REPORTERTEAMET



Sveapriset delades ut för årets bästa innovationsidé inom ehälsa. Medarbetare på Grunden Media Göteborg har varit med och hjälpt Hushållningssällskapet att utforma appen Matglad. I appen finns recept och inköpslistor med bilder och vägledning. Den är enkel och rolig att använda och hjälper till om man har svårt att komma på vad man ska laga för mat. Appen är gratis att ladda ner. Den finns till iPad, iPhone och kommer till Android.
Sveapriset delades ut av sjukvårdsminister Gabriel Wikström under Kvalitetsmässans invigningsgala på GöteborgsOperan.
Ur juryns motivering:
“Genom appen hjälps människor med intellektuella funktionshinder att själva ta ansvar för sin matlagning, något som stärker självkänslan och även ger motorisk övning.”■

Fredagen den 2 oktober hade Riksföreningen Grunden sitt årliga event Grundens Dag på Världskulturmuseet i Göteborg. För fjärde året i rad hölls Grundens Dag med politiker debatt och musikunderhållning.
Politiker från socialutskottet var inbjudna till debattpanelen. En del partier skickade andra representanter. Även feministiskt initiativ deltog i debattpanelen, de är inte med i socialutskottet. Emily Gunnarsson skulle vara kommentator för dagen. Och hon hade förberett med en del frågor som skulle tas upp.

Här nedan står tre av frågorna som hon ställde
1. Försäkringskassan bedömer om en person har 25, 50 eller 75 procents arbetsförmåga.
Arbetsförmedlingen beviljar bara lönebidrag om anställningen är på minst 50 procent.
Detta skapar problem när människor utvecklas och uppnår 25 procents arbetsförmåga. Då får de varken sjukeller aktivitetsersättning fullt ut eller stöd till arbete. Hur löser ni detta?
2. I dag kan kommunerna fakturera staten för kostnaderna för daglig verksamhet. Men om kommunerna anställer någon som tidigare
haft daglig verksamhet så får kommunen inte fakturera lönekostnaderna till staten.
Detta trots att det skulle kosta staten mindre pengar. Detta gör att övergången från daglig verksamhet till arbete svår för många. Kan ni se över detta?
3. En del kommuner betalar inget i reseersättning till oss som har daglig verksamhet. Då kan det kosta mer att ta sig till sin daglig verksamhet än vad man får i dagersättning. Hur vill ni lösa det?
När dessa frågor ställdes fick politikerna en del att bita i. Många från publiken var med och ställde frågor i debatten.
Musikgruppen ”En salig blandning” från Trollhättan uppträdde i slutet av Grundens Dag. De kom med en hel del utrustning för sin show. Grundens Göteborgs avdelning Grunden Media hjälpte till att ordna med ljudet. Det blev riktigt bra och var väldigt uppskattat av publiken. Stämningen var härlig, publiken bjöds in och det var till och med en politiker som gick upp på scenen och sjöng. Det var många som gick därifrån med leenden på läpparna.■


Den 19 oktober åkte Malin
Andrén till Halmstad
Arena för att gå på mässan Funka för livet. Funka för livet är en mässa och mötesplats för personer med funktionsnedsättning, deras närstående och folk som jobbar frågor gällande funktionsvariationer
TEXT OCH FOTO: MALIN ANDRÉN
Funka för livet pågick måndag och tisdag den 19-20 oktober. Det var nästan 70 olika utställare som ställde ut dessa dagar. Det var också många intressanta föreläsare som kom för att delta. En var den kände Mikael Anderson som kom dit på tisdagen. Han är en man som är född utan armar och ben och har varit mycket i tv. Och han har skrivit en biografi om sitt liv. Hans föreläsning hette Tankens Kraft: Att göra det omöjliga möjligt.
Många föreläsningar kostade pengar att lyssna på och några var gratis. Typiskt att just Mikael Anderssons föreläsning kostade pengar. Men jag ska tillbaka och lyssna på honom på tisdagen. Det ska bli jättekul.
I högtalaren ropade de ut att man kunde prova på rullstolsbasket.
Jag gick dit. Då var det en skolklass som var i full gång med att spela. Där stod också några från Team Sweden Rullstolshandboll som jag kände.
Jag passade på att dela ut material och tidningar. Och berättade om vad Grunden är för en förening.
Halmstad Arena är rättså nybyggd och snygg. När man tittar upp mot läktarna ser man att det går att fälla ihop sätena och göra arenan större. Det är bra när man ska anordna ett stort evenemang som detta.
Utställningshallen är ljus och men har mycket dålig luft så man var tvungen att gå ut ett par gånger.
Bland utställarnas bord kunde man se nya föremål som var rättså roliga. Till exempel en robot som man installerar som sig själv och kör runt med en fjärrkontroll. Man kan hålla sig hemma men man kan ha koll på vad som händer på arbetet ändå.
Det fanns också en rullstol som man sitter i och kör som en upp och nedvänd cykel som man trampar med händerna. Mycket intressanta hjälpmedel fanns det. Jag hittade en praktisk dusch som man kan rulla in en rullstol i och den var bred och såg jätte bra ut. Det fanns också olika metoder för sängar med olika liftanordningar. Man kunde också få titta in i specialbyggda bilar för rullstolsburna. På utsidan ser det ut som vilken vanlig bil som helst. Rätt snygga faktiskt.
Sammanlagt var det över 1200 besökare som var där under mässans två dagar. Denna mässa drar väldigt mycket folk. Funka för livet startade i Växjö år 2012 och har nu spridit sig även till Halmstad och Karlskrona. Till våren 2016 kommer mässan att hållas i Växjö. Då planerar Riksföreningen Grunden att finnas på plats.■
Jag gick också och lyssnade på ett föredrag som handlade om Makt i media som är ett projekt genom Allmänna Arvsfonden. De visade en film om folk med funktionshinder som arbetar ute i media. Projektet hette Allas möjlighet till delaktighet i media. De använder förkortningen MIM och deras hemsida har adressen www. maktimedia.se. De finns i Karlskrona och arbetar med film, blogg, vlogg (videoblogg), sociala medier och egen nyhetssajt för personer med funktionshinder.
De berättade att dom åker ut på studiebesök runt om i landet. Till exempel gör de besök på olika dagliga verksamheter som finns i Sverige för att se hur de jobbar. De jobbar med tidning och reklam och gör reportage med många kändisar i sitt arbete. Deras verksamhet verkar vara stor och rolig.
På Funka för livets sista dag höll Mikael Andersson en föreläsning där han berättade om sitt liv. Föreläsningen hade titeln Tankens kraft: Att göra det möjliga möjligt. Mikael Andersson är en gift företagare som är pappa till fyra barn. Han har också medverkat i många dokumentärer på tv om sitt liv och även varit med i reklam. Han har jobbat på Furuboda Folkhögskola med sommarläger. Han är också en av Sveriges och Norges populäraste föreläsare.
I själva föreläsnings-salen var det helt fullt av folk som ville lyssna på Mikael Andersson. När han började hälsade han oss alla välkomna och presenterade sig. Han berättade om en händelse då han skulle flyga. Han hade blivit lite sen av någon anledning och alla andra passagerare hade redan satt sig i flyget och när Mikael Andersson själv anlände till planet var han inte själv som var den ende som var sen, utan det var också den ena piloten som fick åka med honom i den
handikapp-vänliga bussen ut mot planet. Då passade han på att fråga om han fick testa pilotens mössa och det fick han. Då sa han: Vad tror ni att de andra passagerarna tänkte om hur detta skulle detta funka?
Sedan började han berätta om sin barndom. Han berättade att när han föddes så blev han omedelbart förflyttad till ett sjukhus som specialiserade sig på sådana barn som han, som föddes utan armar och ben. Läkarna bad hans föräldrar att de skulle förbereda sig på att deras son inte skulle överleva. Men nej, de hade helt fel, i dag är han över 50 år och har ett utomordentligt liv med mycket glädje. En stark och idrottsintresserad person med mycket energi till livet.
Han berättade också att han ser dagen med helt andra ögon i dag. Resan hit har varit både plågsam och glädjefull. Han pratade starkt och positivt om sina föräldrar som ej finns i livet längre. Han spelade upp en video som han tillägnar sin pappa. Den var känslosam och rörande. Hans föreläsning var helt lysande.


TEXT: MALIN ANDRÉN // FOTO: SVT (URKLIPP FRÅN SVT)
Itv-programmet KOBRA den 20 oktober visade de ett reportage om en tjej vid namn Madeline Stuart från Australien som är 18 år, har Downs syndrom och är fotomodell. I programmet beskriver de att det finns modeller med olika funktionshinder som är synliga. Det kan vara allt ifrån att ha en arm eller inga ben.
Själva tanken med att visa upp sig som fotomodell är att visa massmedian att man behöver inte vara som alla andra modeller utan man kn vara som man är.
Det var ett jätte-spännande reportage och jag tyckte det var intressant. Om man är intresserad av att se reportaget finns det chans att söka på det på SVT play Kobra från den 20 oktober.■

I FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna står det att alla människor ska kunna ta del av sina mänskliga rättigheter på jämlika villkor, oavsett funktionsförmåga. Det har visat sig att bara 8 av 10 som har intellektuella funktionshinder röstar. Det vill Studieförbundet Vuxenskolan ändra på genom projekt Mitt Val.
TEXT: MALIN ANDRÉN
Mitt Val är ett projekt som stöds av Allmänna Arvsfonden och Ungdomsstyrelsen. Det går ut på att utbilda folk med funktionshinder genom studiecirklar. Studiecirklarna handlar om:
• Hur fungerar demokrati?
• Hur kan vi alla kan bidra till att demokratin fungerar?
• Hur kan vi på olika sätt påverka de som bestämmer i samhället?
• Vem får rösta och varför ska du rösta?
• Vad är demokrati i landsting och kommun?
• Vad är riksdagen? Vad är regeringen?
• Vad är EU?
• Tränar i hur det är att rösta i olika val och att ställa frågor.
– Aktuell som cirkel-ledare i projektet Mitt Val
En av studiecirkel-ledarna i projektet Mitt Val är Emily Gunnarsson som jobbar på Riksföreningen Grundens kansli. Den 2-3 september gick hon en cirkelledar-utbildning. Malin Andrén passade på att intervjua henne efter att hon gått cirkelledar-utbildningen.
Vad arbetar du med?
Förutom med Riksföreningen Grunden jobbar jag bland annat med Vuxenskolans projekt som heter Mitt Val.
Varför ville du gå denna utbildning?
För att försöka förändra så att fler i vår målgrupp kan ha chansen att bli bättre på att förstå hur det går till när man röstar i demokratiska val.
Var utbildningen svår?
Nej det tyckte jag inte. Lätt som en plätt.
Vad kan du göra nu som cirkelledare?
Allt utom matematik. Det är inget för mig.
Onsdagen den 25 november åkte Riksföreningen Grundens anställda
Emily Gunnarson, Malin Andrén och Mikael Åhman till ett dialogmöte hos
Diskrimineringsombudsmannen DO i Stockholm. Syftet var att diskutera om rättigheter och möjligheter för personer med funktionsnedsättning.
TEXT: MALIN ANDRÉN
Dialogmötet handlade om den nya tillgänglighetslagstiftningen.
Därför hade Grunden blivit inbjudna för att representera Grunden-medlemmarna och säga vad vi tycker. Förutom Grunden var även 25 andra organisationer som arbetar med frågor om funktionshinder med på mötet.

handla om att någon med funktionshinder inte har blivit serverad öl.
DO är en myndighet som hjälper till när man har blivit dåligt behandlad ute i samhället.
DO är en myndighet som hjälper till när man har blivit dåligt behandlad ute i samhället. De arbetar med diskrimineringslagen där det står att man inte får bli diskriminerad på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Meningen med lagen är att vi ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett vilka vi är.
DO brukar bara ta upp diskriminerig i domstolen om de tror att de kommer vinna. På DO:s hemsida www.do.se kan man läsa mer om ärenden som DO har utrett. Det kan till exempel
En av juristerna som jobbar på DO heter Martin Mörk. Han berättade om hur DO:s uppgift ser ut. De ska påverka andra myndigheter att sluta med diskriminering. De åker ut och tittar om reglerna mot diskriminering används i verkligheten. Ett fall som DO har vunnit handlade om en förälder med funktionshinder som inte fick ta hand om sitt barn. Socialtjänsten gjorde ingen riktig prövning utan tyckte att föräldern var en dålig förälder på grund av ett antagande om att personer med förälderns funktionshinder inte är bra föräldrar.
En annan jurist som jobbar på DO heter Carolina Stiwenius. Hon berättade om den nya beskrivningen av vad som kan kallas diskriminering på grund av funktionshinder. Nytt är att dålig tillgänglighet nu räknas som diskriminering. Det är ännu inte riktigt klart vad som ska ses som dålig tillgänglighet.■

Den 3-5 november var Kvalitetsmässan i Göteborg. Kvalitetsmässan handlar om verksamhets- och samhällsutveckling och höll hus på Svenska Mässan. Emily Gunnarsson var där.
TEXT: EMILY GUNNARSSON
FOTO: STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN

Jag fick chansen att vara med på Kvalitetsmässan på Svenska mässan i Göteborg. Det var många organisationer som ställde ut. 149 utställare var det sammanlagt som var där. Jag stod i ”Mitt val”-montern. Det var Studieförbundet Vuxenskolan som hade montern. De hade fått pengar från Allmänna Arvsfonden för att göra ett projekt som handlar om att 8 av 10 av oss med funktionshinder inte röstar i varken Riksdagsval, kommunvalet, landstingsvalet eller EU-valet. Med hjälp av projektet är det meningen att fler av oss ska rösta i de demokratiska valen.
Kvalitetsmässan är en stor mötesplats för offentliga sektorn. I år anordnades den för trettonde gången. Sammanlagt var det 10 000 människor där. Det var många människor som gick förbi och jag talade med många. Det var inte bara jag som stod i montern, utan det var också många som jag hade träffat förut. Jag fick träffa politiker också. Kvalitetsmässan arrangeras i ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Sveriges Kommuner och Landsting och SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling. Den 14-16 november 2017 kommer Kvalitetsmässan äga rum nästa gång.■

Den 11 november var det kortfilmsfestival på Världskulturmuseet i Göteborg.
Det var många bra filmer och Grunden Tidning intervjuade arrangörerna och en av de många filmskaparna.
TEXT: REPORTERTEAMET //FOTO: ANDREAS OSKARSSON
Höstrullen är en filmfestival för elever som går gymnasiesärskola och för folk inom dagliga verksamheter. Festivalen arrangeras i samarbete mellan Kultur i väst, Klangfärg, N3-mötesplats för ung kultur i Trollhättan och Världskulturmuseet i Göteborg.
Inne i Studion på Världskulturmuseet prasslar det från de fullsatta bänkraderna. Det doftar starkt av popcorn. På duken visas en skräckfilm
av Utsikten Dals Eds gymnasium. Publiken drar efter andan när en brevbärare och en brandman förvandlas.
Tina Weidelt och Lars Lundberg från Kultur i väst är de som startade festivalen. I år är det fjärde omgången.
- Vi kallar Höstrullen för festivalen med de öppna armarna, säger Tina Weidelt. Alla filmer som är kortare än tio minuter kan vara med. Vi
tycker att det är viktigt att bidra med att bredda bilderna av världen så att inte bara visa Hollywoods världsbild visas på film.
- Alla ska kunna få vara med och uppleva, delta och skapa.
Genom festivalen vill Tina Weidelt och Lars Lundberg skapa möjlighet för de som gör film att kunna visa sina filmer för publik. På det sättet hoppas de att fler ska bli inspirerade till att skapa film. Höstrullen har tagit

plats både i Trollhättan och i Göteborg. Tina Weidelt och Lars Lundberg jobbar just nu med att hitta sätt att sprida filmerna i fler kommuner.
Före pausen har publiken fått se filmerna Hängbiljetten och Hovmästar´n av DV Lokatten Musik – Media, Masten och Monstergänget av Utsikten Dals Eds gymnasium, Ormen, vit och grön rymdelefant av Magnus Åbergsgymnasiet, Jesus är
inte död han lever och Vem kan älska dig som jag av Kulturlabbet och Källaren av Grunden Media.
Efter paus visas filmerna Drinken och Vandraren av Filmverkstan, Resurscenter Fontänen, Mimmi kanin & monstret Frank – En historia av Selma Media och Tomte 2014 av Karriär-Kraft film & media.
Många av filmskaparna satt med i publiken och de fick blommor och diplom.

När alla filmerna har visats håller filmaren och serietecknaren Bitte Andersson ett föredrag. Hon har gjort filmen Dyke Hard och berättar om hur man kan göra olika roliga och spännande filmtrix.
- Det finns inget ämne som är fel att göra film om, säger Bitte Andersson. Film kan handla om vad som helst. Om man tycker att något saknas på film kan man göra en film själv om det.■
Aktuell: Med filmen Jesus är inte död han lever.
Jobbar: På Kulturlabbet i Göteborg.
Varför gjorde du filmen Jesus är inte död han lever?
- För att jag gillar Jesus och för att jag ville göra film. Jag vill berätta att Jesus är en bra person.
Har du planer på att göra mer film i framtiden?
- Ja, en film om Liseberg. Vi ska göra den nästa år kanske.
Var det svårt att göra film?
- Nej, det var lätt.
Har du något tips till andra som funderar på att göra film?
- Om man gör egen film och ska filma sig själv så ska man ha kameran nära framför sig.

TEXT: MIKAEL ÅHMAN
Med jämna mellanrum skrivs det om fusk bland företag som erbjuder personlig assistens till personer inom LSS. Men vem är det som fuskar? Vad består fusket i, hur går det till och vad beror fusket på? Grundens förbundsjurist har studerat rättsfall och polisutredningar, och reder ut begreppen.
Imedia har det skrivits en hel del om det så kallade ”Södertäljefallet”. Rättsfallet handlar om fusk inom personlig assistans. I Södertäljefallet rörde det sig om ett aktiebolag, alltså ett vinstdrivet företag, men den brottslighet som förekommit hade lika gärna kunnat äga rum om det rört sig om en ideell förening. Fallet är intressant eftersom det är ett stort och komplicerat fall som innehåller de flesta exemplen på olika sorters fusk inom personlig assistans. Rättegångsprotokollet, som noga beskriver vad som hänt och hur det gått till, är 900 sidor långt! Fallet är också intressant eftersom det bygger på ganska vanliga förutsättningar. Det finns alltså anledning att oroa sig för att det som förekom i Södertäljefallet kan fortgå på andra ställen.
Bakgrund
Först den juridiska bakgrunden: För att bedriva privat personlig assistans krävs tillstånd från IVO och en upphandling från kommunen. Det är den assistansberättigade personen själv som väljer vem som ska utföra assistansen. Det är också den assistansberättigade personen själv som ansöker om insatsen personlig assistans från Försäkringskassan. Försäkringskassan betalar sedan ut assistansersättning (som ska täcka administration och lönekostnader för den personliga assistenten) till antingen den assistansberättigade personen eller direkt till utföraren. Det vanliga är att pengarna går till utföraren alltså kommunen eller företaget. Vanligen är det därför utföraren, inte den assistansberättigade själv, som anställer den personlige assistenten.
anställa personer som utför de arbetsuppgifter de får lön för? Det fanns flera olika skäl till varför de inblandade parterna agerade på det här viset.
Varför krångla till det på det här viset? Varför inte bara anställa personer som utför de arbetsuppgifter de får lön för?
Det fanns flera olika skäl till varför de inblandade parterna agerade på det här viset.
I Södertäljefallet hade företaget anställt personliga assistenter som företaget betalade kollektivavtalsenlig lön till. Företaget betalade även skatt, arbetsgivaravgifter och försäkringar för de anställda. På pappret sköttes allt enligt regelverket… Men de anställda utförde inga arbetsuppgifter. Den lön de anställda fick, betalade de tillbaka till företaget. Ibland var återbetalningen ”vit” till företagets bankkonto (såsom en påstådd avbetalning av lån de skulle fått av företaget) och ibland ”svart” genom att lägga pengarna i ett kuvert som förvarades i en byrålåda i företagets lokaler. Den här sortens anställning kallas vanligen för ”skenanställning”.
Arbetsuppgifterna utfördes av helt andra personer som var så kallat ”verkligt anställda”. En del av de verkligt anställda fick sin lön svart (dvs. utan att företaget betalade skatt, arbetsgivaravgifter eller försäkringar) från det hemliga kuvertet i byrålådan. En del fick vit lön från företagets bankkonto vilket innebar att även för dessa anställda betalade företaget skatt med mera till Skatteverket. Eftersom företaget i dessa fall betalade skatt med mera för två anställda (både den skenanställde och den vitt verkligt anställda) räckte inte pengarna till hela den beviljade assistansinsatsen. Av det skälet fick den assistentberättigade för få timmar stöd och hjälp.
När Försäkringskassan fick in timrapporter från företaget, stod de skenanställda uppskrivna på rapporterna som om de hade utfört arbetet enligt alla beviljade timmar. Men egentligen var det alltså andra personer, de verkligt anställda, som hade utfört den personliga assistansen och alltså med färre timmar än uppgivet.
Drivkrafter
Varför krångla till det på det här viset? Varför inte bara
För de skenanställdas del, verkar det som om de varit alltför sjuka för att utföra något som helst arbete. Till följd av regler kring utförsäkring från Försäkringskassan var de tvungna att få löneinkomster i minst ett år för att kunna fortsätta få sjukersättning. Somliga av de skenanställda hade inte ens kunnat bli införsäkrade eftersom de kommit svårt krigsskadade till Sverige från andra länder och därför aldrig kunnat få sjukersättning (trots att de hela tiden varit svårt sjuka). Genom att företaget betalade skatt och arbetsgivaravgifter för dem under ett år, kunde de emellertid (åter)få rätten till sjukersättning. Observera att det alltså rör sig om människor som faktiskt är alltför sjuka för att kunna arbeta; deras problem var att de trots detta inte fick någon sjukersättning. De pengar företaget lade ut i skatter och avgifter var ett riktigt lån som skulle återbetalas när de skenanställda började få sjukersättning från Försäkringskassan.
För de svartarbetande verkligt anställdas del, verkar det som om de ville arbeta svart eftersom de levde på exempelvis studiestöd (för studier på universitet) eller andra bidrag som sjunker om man har lön. Genom att arbeta svart, kunde dessa personer bibehålla sitt studiestöd och dessutom tjäna lite extra genom att utföra ett normalt arbete.
De vitarbetande verkligt anställda befann sig i en utsatt position; eftersom företaget betalade skatt och avgifter två gånger (för såväl de vitarbetande verkligt anställda som för de skenanställda) räckte inte företagets intäkter till kollektivavtalsenlig lön för de vitarbetande. Därför tvingades de vitarbetande anställda arbeta fler timmar än vad de fick betalt för. Orsaken till att de vitarbetande verkligt anställda gick med på detta, förefaller vara att de var i stort behov av en officiell anställning för att inte bli utvisade från Sverige, till fattiga länder i krig utanför EU.
Till saken hör att de flesta assistansberättigade hade en förvaltare som hade ansvaret för alla kontakter med kommunen, företaget och Försäkringskassan. Denna förvaltare var vanligen en förälder som bodde tillsammans med den assistansberättigade. I flera fall var denne förvaltare/ förälder även anställd i någon form; såsom skenanställd, svart eller vit verkligt anställd.
Företaget och dess ägare verkar inte ha tjänat några extra pengar på detta invecklade upplägg. Alltför stora delar
av intäkterna gick direkt till skatteverket för att företaget skulle kunna plocka ut varken vit eller svart vinst. Företagets syfte verkar vara att genom det brottsliga beteendet vara så många personer som möjligt behjälpliga med lön och arbete.
Naturligtvis gick hela upplägget ut över de assistansberättigade. De vitarbetande verkliga anställda gjorde så gott de kunde men ingen normal människa kan arbeta tolv timmar om dagen sju dagar i veckan och fortfarande göra ett bra arbete. Till viss del doldes detta genom att företaget tillsammans med förvaltare/förälder lurade till sig fler assistanstimmar av Försäkringskassan än vad som den assistansberättigade egentligen behövde. Observera att dessa övertimmar alltså inte innebar någon penningvinst för någon av de inblandade parterna; övertimmarna var bara till för att dölja underproduktionen av assistanstimmar.
Vad bör göras?
Det skulle bara innebära att underproduktionen av assistanstimmar slår ännu hårdare mot den assistansberättigade, det skulle däremot inte motverka trixandet. Trixandet skulle bara slå ännu hårdare mot den assistansberättigade.
I stället för att angripa symptomen med metoder som slår mot de assistansberättigade, anser Riksföreningen Grunden att det krävs ett så kallat åtgärdsbatteri.
Det verkar som om brottsligheten avslöjades av så kallade tipsare, alltså grannar och bekanta till någon av de anställda (sken, vit eller svart) som kontaktade polis och Försäkringskassa. Det var alltså inte de assistansberättigade själva som kontaktade IVO eller någon annan myndighet. Det beror antagligen på att de assistansberättigade personerna hade så stort stödbehov att de inte kunde kontakta myndigheter utan hjälp. Och eftersom assistenterna samtidigt var både förvaltare och föräldrar så fanns det ingen person i den assistansberättigades närhet som kunde hjälpa till.
Ryggmärgsreflexer
Det är naturligtvis dumt att det är enkelt att mixtra med timrapporter och skattemedel genom att assistansberättigade personer utnyttjas och/eller blir utan sin beviljade assistans. Något måste alltså göras. Ryggmärgsreflexen är naturligtvis att införa hårdare kontroller av timrapporter och vem som faktiskt utför vilka arbetsuppgifter. Bekymret är att ökad kontroll, när den utförs, i praktiken innebär minskad personlig integritet för den assistansberättigade. För att kunna kontrollera timrapporterna måste någon myndighetsperson regelmässigt besöka den assistansberättigades hem rent fysiskt. Det sista Riksföreningen Grundens medlemmar anser sig behöva, är ännu fler statstjänstemän som springer omkring i deras hem och snokar runt, även om de har vällovligt syfte.
En annan reflex är att skärpa Försäkringskassans behovsbedömningar. Det vore emellertid djupt förfelat.
I stället för att angripa symptomen med metoder som slår mot de assistansberättigade, anser Riksföreningen Grunden att det krävs ett så kallat åtgärdsbatteri, alltså flera olika åtgärder som riktar sig mot de inblandade parternas drivkrafter att fuska:
1. Behovet/intresset av skenanställningar skulle minska, om färre blev utförsäkrade och fler blev införsäkrade till sjukersättningar från Försäkringskassan.
2. Intresset av svartarbete skulle minska, om det blev enklare att kombinera vit lön med olika former av bidrag, exempelvis socialbidrag.
3. Möjligheten att utnyttja vit arbetskraft till att arbeta delvis oavlönat för att få behålla sin anställning skulle drastiskt minska, om fler av de människor som bor i Sverige betydligt snabbare fick permanent uppehållstillstånd. Låt människor som flyr från krig och fattigdom komma till Sverige (Sverige behöver tillåta fler, inte färre, att få asyl) och låt dem få samma trygghet som infödda svenskar.
4. Möjligheten att trixa med timrapporter och assistanstimmar skulle minska betydligt, om det blev förbjudet att kombinera uppdraget som personlig assistans med uppdraget som förvaltare/god man och att föräldrar inte hade något av dessa uppdrag. Om de olika uppdragen innehas av olika personer, skulle det vara väsentligt svårare att dölja olika former av missbruk.
Punkterna 1-2 kan innebära vissa begränsade kostnadsökningar för staten som på något sätt behöver finansieras. Riksföreningen Grunden förutsätter emellertid att de nödvändiga resurserna går att skaka fram; Sverige är ju inget fattigt land som lider brist på resurser. Sverige är ett rikt land där tillgängliga resurser räcker till alla om de omfördelas på ett begåvat och genomtänkt sätt.
Punkterna 3-4 skulle däremot inte ha någon omedelbar inverkan på statsfinanserna – de kan alltså beslutas och genomföras ganska snabbt. Det är också vad Riksföreningen Grunden förväntar sig av riksdag och regering. Vi kan inte ha en ordning i vårt gemensamma folkhem, där utsatta människor (personer med intellektuella funktionshinder) ställs mot andra utsatta människor (personer med utländsk härkomst.).■
Filmen handlar om James Bond och Daniel Craig spelar honom. Filmen var jättebra och jag såg den med min bror John på Biopalatset och det var fulsatt salong. Det var en riktigt underhållande film som får 10 av 10 i betyg av mig.
James Bond fick psykologen Madeleine Swann som sin flickvän i filmen. Filmen började i Mexico och sedan var James Bond i London där filmen spelades in också. James

Bond och Madeleine Swann var även i Nordamerika. När de gjorde filmen fick de avbryta inspelningen en gång för att Daniel Craig skadade sitt knä i en scen där han skulle slåss mot torpeden M Hinx.
När filmen var färdiginspelad fick han opereras. Men när jag såg filmen märkte jag inte att han hade skadat sig.
Göteborg- Töreboda-Karlsborg tur och retur
Kostnad inklusive lunch och eftermiddagsfika: 1500 kronor
En minibuss avgår från Göteborg klockan 06.00 på morgonen den 10 augusti. Vi beräknar att komma tillbaka igen omkring klockan 19.00 på kvällen samma dag.
Ta med dig frukost att äta på vägen.
Vi åker tillsammans från Göteborg med minibuss. Vi kliver på båten M/S Sandön i Töreboda och åker på vackra Göta Kanal till Karlsborg. På båten äter vi en god lunch. Sedan far vi tillbaka till Töreboda med buss. Och från Toreboda till Göteborg med minibuss. På vägen tillbaka fikar vi tillsammans.
Anmäl dig senast 10 juni till ola@riksgrunden.se.
Inbetalning sker i samband med anmälan till Bankgiro 672-8752. Kom ihåg att skriva ditt namn och telefonnummer på inbetalningen.
(Resan bygger på att vi blir tillräckligt många som åker.)
Jag ser fram emot en härlig dag tillsammans med er!
Ola Larsson – reseledare







Personlig assistans hela Sverige
Så jobbar vi och så är vår vision
Trygghet och respekt
• Du är en del av oss, vi jobbar tillsammans.
• Delaktighet och självbestämmande.
• Skapa en god miljö där du känner dig välkommen.
• Lära känna varandra.
Stöd och omsorg
• Kontinuerliga besök/tillgänglighet.
• Kompentes utveckling.
• Assistansutbildning.
• Extrastöd till barn med olika behov.
Service
Kom ihåg att vi alltid är tillgängliga att hjälpa och stödja dig
• Egen sjukgymnast, egen arbetsterapeut och egen massör.
• Språkresurser (på huvudkontor talar vi 12 språk).
• God arbetsmiljö.
Vägleding
• Samhällsinfo (allt som berör LSS).
• Aktiviteter (reseguide).
• Individuell coachning i jobbsökning.
• Dina rättigheter (förstärka din driftkraft och motivation).
Inom LSS lagen
• Juridisk hjälp och rådgivning och överklagan.
• Nya ansökningar, utökade timmar.
• Information om nya lagar inom LSS.
• Kontakt med berörda myndigheter och beslutfattare (om ditt ärende).
Kontakt
Växel: 010-788 12 80
Fax: 031-190 100
Mobil 073-678 96 82 076-047 03 47
Post & besöksadress
Von Utfallsgatan 1 415 05 Göteborg
www.lssgs.se
mf@lssgs.se
mr@lssgs.se