GROW magazine 3/2018 vol 12 - TEMA: Stress & Sinnen

Nr 3 / 2018 SOMMAR vol 12

en nättidning för professionella coacher

MAGAZINE

TEMA:

3/2018 GROW magazine / 1

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

MAGAZINE

Nr 3 - SOMMAREN 2018 - vol 12

s 16

alltid i GROW MAGAZINE

ATT LYSSNA PÅ FÅGLAR

s 20

ULF AHLSTRÖM

LEG TANDLÄKARE, ORNITOLOG

KÖRSÅNG: EN KRAFTKÄLLA!

VEIKKO KIIVER, KÖRLEDARE, SÅNGARE

TEMA för fokuserad fördjupning

s 24

PASSION framför PERFEKTION i såväl DANSEN som LIVET

LIV ÖSTRÖM

s 30

Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

COACH, UTREDARE, DANSLEDARE

LEDAREN: NYFIKEN PÅ JOHAN HEDERSTEDT LEDARSKAPSKONSULT, COACH,

ORDFÖRANDE ICF SVERIGE

s 38

STRESSA RÄTT!

LARS-ERIC UNESTÅHL, FIL DR I PSYKOLOGI, GRUNDARE

s 48

AV SKANDINAVISKA LEDARHÖGSKOLAN

STRESS IN ACTION

TIPS & TRICKS idéer till professionell utveckling I COACHENS VERKTYGSLÅDA teori, metoder, modeller

s 52

TANKAR FRÅN EN COACH tankar och funderingar från gästande coacher

RUNE SEGERBLAD, LEDARUTVECKLARE, COACH

BRANSCHNYHETER nytt inom coachsamfundet

INGRID LINDH, TERAPEUT, MEDIYOGALÄRARE

UTBRÄNDHET - när är klienter som upplever sig utbrända coachingbara?

Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

s 56

VD-coachen reflekterar - VATTNETS ENORMA KRAFT! ANNA ERIKSSON, BETEENDEVETARE,

KARRIÄR forum för jobbdiskussion coacher emellan

COACHERS KOMPETENSUTVECKLING

UR ARKIVET personer, idéer, händelser

s 64

ICF MCC COACH

LENA GUSTAFSSON,

ICF PCC COACH, ORDF FÖRETAGARNAS BRANSCHFÖRBUND

s 70

Tankar från en coach: SJÄLVINSIKT - nyckeln

att förebygga och minska stress MARIA JONZON, COACH, MINDFULNESSINSTRUKTÖR, COMPASSION TRAINER

s 78

Johannas strategier för ANTISTRESS JOHANNA NILSSON, BETEENDEVETARE, ICF PCC COACH

2 �

GROW / SPANING nedslag i det som gror just nu - idéer, företeelser människor

GROW magazine 3/2018

RETREAT platser i världen för inspiration, tankar, avkoppling GROWING / INSIKT saker som berör

TEMA:

P

K

Perspektiv

05 annonser

V

08 grow / spaning 12 tema: stress & sinnen 16 att lyssna på fåglar Ulf Ahlström, leg tandläkare,

28

ornitolog / fågelskådare

21 körsång: en kraftkälla!

Veikko Kiiver, körledare, sångare, pedagog

24 passion framför perfektion i såväl dansen som livet Liv Öström, coach, utredare, dansledare 30 ledaren: nyfiken på johan hederstedt - nytillträdd ordförande för icf sverige Johan Hederstedt, ledarskapskonsult,

62

tips & tricks För professionell utveckling: om konsten att förebygga stress i coachens verktygslåda Teori & Metod: COACHING UR 4 PERSPEKTIV

I

coach

38 stressa rätt!

Lars-Eric Uneståhl, fil dr psykologi,

grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

Verktyg

Intryck

64 coachers kompetensutveckling Lena Gustafsson, ICF PCC coach, ordförande för Företagarnas Branschförbund

68 branschnyheter

I

ledarskapsutvecklare, coach

70 tankar från en coach: självinsikt nyckeln till att förebygga och minska stress Maria Jonzon, coach, mindfulnessinstruktör, compassion trainer

K

Inspiration

56 vd-coachen reflekterar: vattnets enorma kraft Anna Eriksson, beteendevetare, ICF Master coach

68 retreat: resan som retreat Anneli Strömberg, beteendevetare, coach

72

84 färg & sinnen

johannas strategier för antistress Johanna Nilsson, beteendevetare, ICF PCC coach

48 stress in action Ingrid Lindh, terapeut, mediyogalärare 52 utbrändhet när är klienter som upplever sig utbrända coachingbara?

Rune Segerblad,

Karriär

P A

A I

75

Avtryck

grow / insikt

V

VINN sid 6

!

I 3/2018 GROW magazine / 3

GROW magazine — § 10 volymer!

MAGAZINE FÖR PROFESSIONELLA COACHER

12 volymer GROW magazine tidigare nummer :

* profession coach - VOLYM 1 -

volym 1 - nr 1/2015 tema: :

PROFESSION COACH

* empati, emotionell intelligens & compassion volym 2 - nr 2/2015 tema:

EMPATI, EMOTIONELL INTELLIGENS & COMPASSION

- VOLYM 2 -

* självinsikt - VOLYM 3 -

* lycka, happiness & positiv psykologi - VOLYM 4 -

* utbildning &

livslångt lärande - VOLYM 5 -

* tid

volym 3 - nr 1/2016 tema: SJÄLVINSIKT

- VOLYM 6 -

volym 4 - nr 2/2016

tema: LYCKA, HAPPINESS & POSITIV PSYKOLOGI

* kreativitet - VOLYM 7 -

* hälsa & livskvalité - VOLYM 8 -

* vår hjärna - VOLYM 9 -

* inre & yttre resor - VOLYM 10 -

* kommunikation - VOLYM 11 -

* stress & sinnen

volym 5 - nr 3-4/2016 tema: UTBILDNING & : LIVSLÅNGT LÄRANDE

4 �

GROW magazine 3/2018

volym 6 - nr 1/2017 tema: TID

- VOLYM 12 -

§

ANNONSER

— GROW magazine

NÄSTA NUMMER

HÖSTNUMRET

GROW magazine?

SEPTEMBER / OKTOBER!

AV

volym 7 - nr 2/2017 tema: KREATIVITET

volym 8 - nr 3/2017 tema: HÄLSA & LIVSKVALITÉ

kommer ut i

volym 9 - nr 4/2017 tema: VÅR HJÄRNA

GROW for it !

volym 10

- nr 1/2018

tema: INRE & YTTRE RESOR

VOX ORANGE Stockholm

gör den grafiska formen till GROW magazine - layout, bild&text, logga.

Och kan göra det till dig också!

Behöver du hjälp?

Maila:

volym 11

- nr 2/2018

tema: KOMMUNIKATION

volym 11

- nr 2/2018

tema: STRESS & SINNEN

voxorange@mail.com

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för mer INFORMATION

3/2018 GROW magazine / 5

GROW magazine — § vinn!

! n n Vi

27 augusti !

VINN! EN POSTER! » LYCKA bestäms mer av ditt sinnestillstånd än av externa händelser. « DALAI LAMA

STRESS & SINNEN. Stress påverkar våra sinnen men, som Dalai Lama har uttryckt det - även om externa händelser på olika sätt påverkar oss så är det inte där vår tillfredsställelse med livet egentligen ligger.

Det är i vårt sinnestillstånd - helt enkelt hur vi möter världen. Något som kan vara värt att påminna sig om lite då och då.

Hur du gör för att vinna postern?

Det är enkelt, Du behöver bara skicka ett mail innan den 27 augusti till:

info@growmagazine.se

och skriv VINNARE! på ämnesraden.

GROW for it!

Då kommer du också per automatik med i GROW magazines prenumerationslista, helt kostnadsfritt. Om du inte redan är det, förstås.

Som prenumerant kommer du att få tidningen direkt i din mailbox 4 gånger om året - vinter, vår, sommar, höst och GROWs nyhetsbrev. Lite då och då.

Hur stor postern är? Jo, den är i A3-format, 297 x 420 mm.

Grattis!

LENA SJÖSTRAND i Trelleborg, vinnare av förra numrets poster på temat KOMMUNIKATION Att inte säga någonting ... det säger ibland det mesta

6 �

GROW magazine 3/2018

§

GROW

MAGAZINE

N

— GROW magazine

INCHECKNING

incheckning

ÄR JAG TRÄFFADE HONOM ...

utanför tunnelbanan hade han hörlurar på sig. Snabbt tog han av dem, vi hälsade och medan vi gick mot min kolonilott småpratade vi om jobbet han skulle göra åt mig. Vi hade inte träffats tidigare, bara talat i telefon, och att han var en duktig hantverkare visste jag genom goda vänner så jag hade engagerat honom för att måla om min kolonistuga. Något som jag trott att jag själv skulle göra men inte gjort - och heller aldrig skulle få gjort, det visste jag.

När vi inte hade så mycket mer att säga om kolonistugan frågade jag vad han lyssnade på för musik. »Musik?« sa han. »Nej, jag lyssnar inte på musik, inte när jag är i sta'n i alla fall.« »Men hörlurarna då?«, frågade jag. »Jaså dom, dom sätter jag på mig för stänga ute alla ljud. För att få det tyst. Det funkar ganska bra och ingen tittar, alla går ju med lurar i öronen.« »Alla går ju med lurar i öronen ...« Man lyssnar på något eller man pratar i telefon. Eller väntar på att någon ska ringa, beredd och online. Men inte alla. Inte han, hantverkaren.

Så berättade han om sin dröm, att flytta ut på landet och bli självförsörjande, och att drömmen nu höll på att realiseras. I skogen. I lugnet. Han hade köpt en bit mark och börjat bygga ett hus just för att kunna leva efter sin egen rytm, utan stress och utan andra ljud än naturens egna. ökandet efter ett stressfritt och produktivt lugn och hur vi kan R E D A K T I O N finna det är huvudtemat i sommarnumret av GROW magazine. Själv kan jag hitta det på min kolonilott, men tyst är det där ANSVARIG UTGIVARE inte. Bakom fåglarnas kvitter finns ett ständigt trafikbrus, inte alls & REDAKTÖR : påträngande med det finns där. Och helt stressfritt är det inte heller Lena Weesar · lena@growmagazine.se - trädgård och grönsaksland kräver tid. Och skötsel. Men tankeANNONSBOKNING: stressen lugnas med händerna i jorden. maila: info@growmagazine.se för mer information nnan jag fick el indraget på mitt lantställe ute på ön upplevde jag GRAFISK FORMGIVNING ett lugn som jag bara tidigare upplevt i Afrika, när jag arbetade & BILDREDAKTÖR : där, i Ghana. Som en sen kväll ute i en by. Natten var sammetsLena Weesar · lena@growmagazine.se mjuk, magisk. Och nej, byn hade ingen el men några kilometer MEDVERKANDE därifrån tornade jättelika elledningar upp sig i rad mot grannlandet ARTIKELFÖRFATTARE I DETTA NUMMER : Togo dit man exporterade el från dammen vid Voltasjön.

Ulf Ahlström, Liv Öström, Lars-Eric ag satt i det varma skenet av en fotogenlampa under en Uneståhl, Ingrid Lindh, Rune Segerblad, Anna Eriksson, Lena Gustafsson, Maria gnistrande natthimmel med miljontals stjärnor, Jonzon, Johanna Nilsson lyssnade till insekters spelande och några grodors KONTAKT: info@growmagazine.se kväkande. Och jag kände mig trygg, helt trygg med growmagazine.se naturens ljud. Jag glömmer det aldrig.

Trevlig sommar!

Omslag: Lena Weesar LENA W Samtligt material i GROW magazine är

S I

J

redaktionellt om ej annat är angivet.

GROW magazine är en digital kvartalstidskrift som vänder sig till professionella coacher men även alla intresserade av coaching, personlig utveckling och närliggande områden. Med fokus på coaching tar GROW magazine även upp livsstilsoch samhällsrelaterade frågor i stort med förhoppning att inspirera och ge idéer.

Tidskriften GROW magazine ges ut av Vox Orange Stockholm, Artillerigatan 91, 115 30 Stockholm.

Kontakt: voxorange@mail.com

Lena Weesar - redaktör - lena@growmagazine.se - growmagazine.se

ANNONSERA I GROW magazine? maila: info@growmagazine.se för mer information!

3/2018 GROW magazine / 7

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

NATUREN

8 �

GROW magazine 3/2018

Foto: jplenio

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROW / SPANING

NEDSLAG I DET SOM GROR JUST NU - IDÉER, FÖRETEELSER, MÄNNISKOR

NATUREN ...

Flera studier har visat hur viktigt naturen och grönområden är för att vi ska må bra. Under 2000-talet har det till exempel skett en ökning av NATURUNDERSTÖDD REHABILITERING främst riktad till individer med stressrelaterad psykisk ohälsa. SKOGSBAD, skogpromenader för stadsbor i meditativ samklang med naturen, talar allt fler om. Och det forskars om hur NATURLJUD, som FÅGELSÅNG, och olika DOFTER och LUKTER från naturen kan minska stress i städerna.

F

ÖR 200 ÅR SEDAN levde 90% av Sveriges befokning på landet. Vi var bönder, arbetet var säsongsbetonat, följde årstiderna och styrdes av naturens villkor. Idag, på 2000-talet, är det nära nog tvårt om - ungefär 85% bor i städer och i tätorter och majoriteten av oss tillbringar våra dagar inomhus - vi arbetar ofta stillasittande och det är klockan, inte naturens växlingar, som styr vår vakna tid.

A

TT DE MEST STRESSADE människorna är de som bor i städerna, framhålls ofta. Orsakerna kan vara många och den urbana stadsmiljön är en. I urbana miljöer har vi en konstant hög stressnivå, men går vi in i en park eller en skog så sjunker pulsen. Varför vet man ännu inte med säkerhet, men forskning pågår. MAGNUS HEDBLOM, forskare i urban landskapsekologi på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), undersöker just sambandet mellan hur naturljud - som fågelsång - och hur lukt och visuella intryck från och av naturen kan minska stress i vår stadsmiljö.

S

KOGSBAD, ett begrepp som ingick i Språkrådets nyordslista förra året, utgår från att vi måste återta kontakten med naturen för att kunna reducera stressnivån, skapa lugn, hälsa och andlig utveckling. Att helt enkelt fylla oss själva med god energi, den som finns i naturen, genom att öppna sinne och hjärta för naturupplevelser. Man menar att själva upplevelsen aktiverar de områden i hjärnan som associeras med känslor, njutning och kreativitet. Shinrin Yoku är det japanska ordet för skogsbad, och i Japan ser man det som en hörnsten i folkhälsoarbetet - läs mer på s 81.

N

ATURUNDERSTÖDD REHABILITERING, Nature-Based Therapy (NBR), är en terapiform främst riktad till personer med utmattningssyndrom och stressrelaterad psykisk ohälsa. Den innehåller dels traditionella metoder som sjukgymnastiska aktiviteter, arbetsterapeutiska metoder, terapeutiska samtal men också aktiviteter och vistelser i natur och trädgård. Naturen lugnar - och läker.

3/2018 GROW magazine / 9

PERSPEKTIV — § GROW / SPANING

GROWING - COACHING /

BODY-CENTERED COACHING BODY-CENTERED COACHING är en form av somatisk (kroppscentrerad) coaching där »varandet« (being) beskrivs som ett centralt begrepp. Metoden inbegriper mindfulness, att vara närvarande och centrerad, att känna sig bekväm med tystnad och att inte veta samt att vara kreativ, intuitiv, nyfiken och öppen för experiment. Ett holistiskt perspektiv med tillgång till kroppens kunskap och klokskap ligger i fokus. Marilena Field, som skapat metoden, ger även certifieringskurser i metoden.

10 �

GROW magazine 3/2018

GROWING - MINSKAD ARBETSTID /

OECD - ARBETSTID per ÅR TIDIGARE I ÅR presenterade OECD sin årliga statistik över arbetade timmar per sysselsatt inom medlemsländerna. Sedan 1970-talet har arbetstiden minskat generellt sett - idag jobbar man mest i Mexico, Costa Rica och Sydkorea, minst i Tyskland och Danmark. Av de nordiska länderna arbetar man mest i Finland och Norge.

Källa: OECD - data.oecd.org

§

GROW / SPANING

— PERSPEKTIV

GROWING - STRESSFORSKNING /

GROWING - ARBETSTID /

LÄTTA SMEKNINGAR MINSKAR STRESS

DELTID GER INTE MINSKAD ARBETSBÖRDA

LÅNGVARIG MJUK BERÖRING minskar nivåerna av stresshormon, sänker hjärtslagsfrekvensen och aktiverar hjärnområden som är knutna till belöning. Det visar en ny avhandling i psykologi av Chantal Triscolis, Göteborgs universitet.

Resultaten kan vara användbara vid utformning av terapier för att hjälpa människor att stressa ned. Alltså genom att använda beröring i stressbehandlingar och för att hjälpa människor i ångesttillstånd att koppla av.

ENDAST 3 AV 10 som gått ner i arbetstid upplever att deras arbetsbörda minskat, framkommer i en rapport från tjänstemannaförbundet Unionen i början av året. Som deltidsarbetande i kontorsmiljö verkar samma krav gälla som vid heltidsarbete. Många undersökningar visar också att människor mår sämre av att arbeta deltid - man är oftare sjukskriven. Ett skäl kan vara att man fått fler och större uppgifter att sköta i hemmet, vilket innebär att den totala arbetsbördan ökat.

GROWING - STRESSFORSKNING /

I ETT PÅGÅENDE PROJEKT vid Linköpings universitet undersöker forskare hur stressnivån ser ut för olika yrkesgrupper genom att analysera personernas hårstrån. Det är stresshormonet kortisol som mäts och hittills har man gjort cirka 2 000 håranalyser i forskningssyfte. Man intresserar sig för långtidsstress vilket är det unika i att analysera hårstrån. Den vanligaste metoden att mäta stress är annars med hjälp av ett salivprov, men det talar endast om hur stressad personen ifråga har varit de senaste 20 minuterna.

Forskningen ingår i den världsunika forskningsstudien Scapis, där 30 000 yrkesverksamma svenskar i åldrarna 50-64 år undersöks vid de sex universitetssjukhusen i Umeå, Uppsala, Stockholm, Malmö, Lund och Linköping. Studien är den största pågående medicinska studien i Sverige och målet är att förhindra hjärt- och kärlsjukdomar samt lungsjukdomar.

Foto: Lena Weesar

ANALYS AV HÅRSTRÅN KAN UPPTÄCKA LÅNGVARIG STRESS

GROWING - STADSODLING /

ATT ODLA I STAN STADSODLING. Allt fler stadsbor vill odla och man gör det på innergårdar i lådor, tunnor och krukor, på gemensamma gröna ytor och på balkonger - allt för eget bruk. Vissa stadsdelsnämnder i Stockholm uppmuntrar också boende att starta odlarföreningar och bistår med start-kit bestående av odlingspallar, ekologisk jord och en plats för odlingen.

En annan form av stadsodling är hydroponisk odling, odling inomhus i överblivna lokaler där grönsaker och örtkryddor odlas vertikalt på höjden i hyllsystem i led-lampsbelysning som ersätter solljuset. Växterna odlas näringslösningar istället för jord. En form av odling som ger lokalproducerade grönsaker sommar som vinter - och en trend i tillväxt runt om i världen.

Illustrationer: geralt, Ryan McGuire, Rene Jansoe, open Clipart-Vectors

3/2018 GROW magazine / 11

PERSPEKTIV — § TEMA: INRE & YTTRE RESOR

Illustration: puckillustrations

12 �

GROW magazine 3/2018

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

TEMA: STRESS & SINNEN

S S

OMMAR OCH LEDIGHET med veckor av efterlängtad tid då man är fri att göra vad man vill - eller? Tid att ta det lugnt, vila, göra roliga saker och tänka på annat än jobb och åtaganden. Så kan det vara. Det kan också vara veckor med krav att hinna med att resa, hälsa på släkt och vänner, fixa med sommarstugan och båten ... Och så helt plötslig är semestern slut. Igen. Och man frågar sig: Vart tog sommaren vägen?

TRESS OCH VÅRA SINNEN är huvudtemat på sommarnumret av GROW magazine och det med en liten baktanke. Nämligen den att ge idéer och inspiration till hur vi kan leva ett mindre stressfyllt liv - nu och i resten av livet!

ULF AHLSTRÖM, leg tandläkare med egen praktik, har alltid haft naturen och fågellivet som en viktigt källa för avkoppling och meditation. Som ornitolog och fågelskådare berättar han hur han genom att lyssna på fåglar också är helt närvarande - i nuet.

VEIKKO KIIVER är körledare och sångare. Att alla kulturella aktiviteter, som sång och musik, främjar hälsan är konstaterat och att sjunga i kör minskar stress och är dessutom roligt. Har vi roligt med andra mår vi också bra. Det berättar Veikko mer om.

LIV ÖSTRÖM, coach, beteendevetare och dansledare, dansar zumba och fuego, latinska rytmer med mycket passion, lekfullhet och sensualism. Det är mer än "träning" - känslan styr stegen. Vilket också kan förändra hur vi ser våra liv!

JOHAN HEDERSTEDT, ny ordförande för ICF Sverige sedan i våras, är ledarskapskonsult och coach. Han tar bland annat upp hur arbetsmiljön kan påverka vårt välbefinnande på arbetsplatsen, till exempel genom otydligt ledarskap.

LARS-ERIK UNESTÅHL, fil dr i psykologi, grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan och Scandinavian International University, reder ut vad stress är, kan vara och hur vi kan hantera negativ stress. För stress är inte alltid negativ, den kan också vara positiv!

INGRID LINDH, terapeut med specialistkompetens inom stress och utbrändhet och medicinsk yogalärare, är själv högkänslig. Hur det kan yttra sig och vad man kan göra åt det skriver hon om i sin artikel Stress in Action.

RUNE SEGERBLAD är ledarutvecklar och coach. I sin artikel ställer han frågan: När är klienter som upplever sig utbrända coachingbara? Svaret? Ja, det kan du läsa i hans artikel. För stress har många ansikten.

VD-coachen ANNA ERIKSSON reflekterar över vattnets läkande kraft. Anna har själv ett mycket personligt förhållande till vatten och hon har arbetat med Oceanic Aqua Balancing - en metod att hjälpa andra att balansera kropp och sinnen i tempererat vatten.

MARIA JONZON, coach, mindfulnessinstruktör och compassion trainer, skriver i sin artikel om vikten av självinsikt för att förebygga och minska stress. Och det genom att tänka utifrån tre system som styr oss människor.

Coachen JOHANNA NILSSON bjuder på sina strategier för antistress - strategier som hon just nu lever efter och hon frågar dig - vilka antistresstrategier har du? Strategier som du lärt dig genom ditt eget stressande?

LENA GUSTAFSSON, coach och ordförande för Företagarnas Branschförbund, tar upp svenska coachers kompetensutveckling och det visar sig att den ligger högt i jämförelse med deras internationella kollegors! Kanske kan det också gälla stresshantering?

3/2018 GROW magazine / 13

S

PERSPEKTIV § STRESS & SINNEN KARRIÄR — §— JOBBIGA SITUATIONER

tress &

SINNEN

VI HAR FEM SINNEN, ibland talas det om fler.

Utan våra sinnen får inte nervsystemet information om vad som händer i kroppen och inte heller i världen utanför oss. Stress kan påverka vår ...

SYN

ljuskänslighet ögontrötthet ögoninflammation suddig syn tunnelseende

HÖRSEL

KÄNSEL värk domningar känselbortfall

ljudkänslighet hörselförsämring tinnitus

14 �

GROW magazine 3/2018

S

§§ JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR STRESS & SINNEN — PERSPEKTIV

innen &

STRESS

VÅRA FEM SINNEN - syn, lukt, hörsel, smak och känsel - är riktade mot vår omgivning. Dessutom har vi BALANSoch KROPPSINNET som talar om för oss var vi befinner oss i förhållande till omgivningen.

SINNEN.

SKADAS något av våra sinnen påverkar det hur vi upplever omvärlden

STRESS.

STRESS kan inverka på våra sinnen - vår syn, känsel, smak, lukt och hörsel kan påverkas och förändras: ...

DOFT

vissa kan uppleva nedsatt luktsinne

SMAK

muntorrhet konstig smak i munnen

3/2018 GROW magazine / 15

§

TEMA: STRESS & SINNEN

ATT LYSSNA

på fåglar

ULF AHLSTRÖM

Foto: Karin Probst

PERSPEKTIV —

Leg tandläkare Ornitolog / fågelskådare Text & foto: Ulf Ahlström

16 �

GROW magazine 3/2018

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

TEM A STRE : SS & SINN EN

HUR NATURLJUD, som fågelsång, och visuella intryck liksom dofter och lukter från och av naturen kan minska stress, också i vår stadsmiljö, forskas det idag om vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet (se sidan 9).

I urbana miljöer har vi en konstant hög stressnivå, men går vi in i en park eller skog så sjunker pulsen. Varför, vet man alltså inte ännu med säkerhet.

Att stress också kan påverka vår hörsel, vet vi, och att långvarig stress kan orsaka tinnitus har konstaterats.

ULF AHLSTRÖM har lyssnat på fåglar sedan han var barn. Hörseln, inte synen, blev det viktigaste sinnet till en början i hans fågelskådning. Och naturen och fågellivet har följt honom som en viktig källa för avkoppling och meditation - att hämta kraft ur från ett stressfyllt arbetsliv som tandläkare med egen praktik. Här berättar han ...

3/2018 GROW magazine / 17

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

» FÖR MIG BETYDER fågelskådning/lyssning avkoppling och meditation.

Jag är verkligen i nuet.«

M

AN KANSKE TÄNKER SIG

att fågelskådning främst är en visuell aktivitet. Ordet säger ju det; att skåda.

F

ÖR MIG HAR DOCK HÖRSELN varit det viktigaste sinnet. Jag har alltid varit något närsynt och som barn och ung vuxen ville jag inte acceptera det. Glasögon var inte aktuellt.

Fåglar började intressera mig som nioåring.

Jag skaffade mig en fågelbok. Det är oftast vackra bilder i en fågelbok, men läten är svårtolkade i skrift. Småfåglar i ett buskage kan ju vara knepigt att artbestämma även för någon med perfekt syn och för mig blev det ofta bara en flyktig skugga, eller som engelsmännen säger: LBB, Little Brown Bird. Alltså inte identifierbar. Ofta låter ju fåglarna på något sätt, det kan vara ett varningsläte, lockläte eller sång. Det gav en ny ingång till fågelintresset.

J

AG BÖRJADE LYSSNA PÅ FÅGLAR. Att se och höra en fågel samtidigt är ju den bästa upplevelsen och snart lärde jag mig de vanligaste arterna. Det var dock många läten som inte lät sig bestämmas.

Fåglarna syntes inte.

S

VERIGES RADIO gav i början på sjuttiotalet ut en serie LP-skivor med fågelsång och som tonåring använde jag en del av min veckopeng för att investera i dem. Kanske lite udda men det gav resultat.

Jag fick på så sätt facit på vad som hördes i buskagen eller trädtopparna.

18 �

GROW magazine 3/2018

N

ÄR MAN LYSSNAR MYCKET på fågelläten lär man sig snart att skilja ut olika arters speciella karaktär. Det kan vara en klang, frasering eller volym som talar om vilken fågel som ljuder. Kanske kan man tala om färg, som när man beskriver en sångare inom klassisk eller populärmusik. Även två fågelarter som har någorlunda lika sångläten om man skulle skriva ut det i noter, kan ett tränat öra utan större svårighet skilja ut. Ett klassiskt exempel är bofink och lövsångare, två av Sveriges vanligaste fåglar. Vid en första lyssning kan man uppfatta dem som lika men med lite träning skiljer man dem lätt.

Bofinken har en hård och lite sträv stämma medan lövsångaren har en mjukare och finare karaktär. Dessutom har bofinken en knorr på slutet av sin ramsa och lövsångaren tonar försiktigt ut sången.

I

DAG hittar man fågelläten på nätet eller i en app i sin mobiltelefon. Det bästa sättet är att vara ute i naturen och lyssna. Gärna med handledning av en erfaren ornitolog.

På så sätt lärde jag mig mycket och upplevde ibland språng i kunskapsinhämtningen.

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

Foto föregående sida: Överst - Koltrast, vår nationalfågel, har en melodisk, meditativ sång med en del individuella variationer.

Nederst - Gulsparv, en tidig vårens budbärare som har en enkel sång, räknar till sju med betoning och sänkning av sista tonen: en-två-tre-fyrfem-sex-sjuuuu.

Foto till höger: Rödhake - börjar sjunga i slutet av april, en ekvilibrist som kan variera sin melodi, nästan i det oändliga, och vara väldigt personlig i sitt framträdande.

T

IDEN PÅ ÅRET när man är ute och lyssnar kan också vara av vikt. Börjar man i mars är utbudet av fågelsång mer begränsat och lättare att överblicka.

En tidig vårens budbärare är gulsparven.

Det är en bra art att träna på. Den har en enkel sång och räknar till sju med betoning och sänkning av sista tonen: en-två-tre -fyr-fem-sex-sjuuuu.

Koltrasten finns ofta i vår närhet sjungandes från en antenn eller taknock. Det är också en tacksam nybörjarfågel och den är ju dessutom vår nationalfågel. Koltrasten har en melodisk, mjuk och meditativ sång med en del individuella variationer.

Bofinken anländer i slutet av mars och har då ingen konkurrens av lövsångaren som kommer en månad senare. I slutet av april börjar också rödhaken sjunga. Det är en ekvilibrist som kan variera sin melodi, nästan i det oändliga, och vara väldigt personlig i sitt framträdande.

I

SKRIVANDES STUND - jag sitter på verandan och det är den artonde maj - börjar en rödhake sjunga från ett träd i trädgården. Den har sjungit i en månad oftast i skymning eller gryning. Nu är det lunchtid.

Vet den vad jag gör? Jag är tacksam för underhållning och inspiration.

A

LLT EFTERSOM VÅREN framskrider utökas sångkören. Utmaningen blir större. Om man är van att lyssna på musik eller spelar ett instrument tror jag att man har lättare att lära sig fågelsång. Det handlar i hög grad om träning som med det mesta i livet. Får man dessutom hjälp av en erfaren fågelkännare är det lättare att komma igång.

F

ÖR MIG betyder fågelskådning/lyssning avkoppling och meditation. Jag är verkligen i nuet.

Med tiden har jag också tränat upp en förmåga att uppfatta fåglar simultant med andra aktiviteter. Jag kan till exempel sitta på en middag med ett sällskap samtidigt som jag noterar vilka fåglar som hörs genom ett öppet fönster. Det krävs ingen ansträngning utan är något som snarare sker spontant. Jag ser det inte som någon belastning eller negativ distraktion, utan mer som att jag samtidigt upplever ytterligare en dimension av verkligheten som kanske går många människor förbi. En kanal som alltid är öppen.

I

MITT YRKE som tandläkare har jag inte utsatt mina patienter för fågelsång. Istället har jag de senaste trettio åren alltid haft klassisk musik i bakgrunden. Det tror jag har gjort både mig och mina patienter lugnare. Många har vittnat om det.

S

Å SMÅNINGOM skaffade jag mig naturligtvis bra glasögon och goda kikare.

Idag ger fåglarna mig även en stor visuell upplevelse, även om jag oftast upptäcker dem med hjälp av hörseln. De inte bara låter vackert utan har ju också fina färger och former.

3/2018 GROW magazine / 19

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

KÖRSÅNG:

EN KRAFTKÄLLA! VEIKKO KIIVER

korenkraftkallan.wordpress.com 20 �

GROW magazine 3/2018

Foto: tillhör kören Kraftkällan

körledare sångare pedagog komponist specialist på medeltida musik

§

A: TEM & ESS STR N E SINN

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

NYSS HEMKOMMEN från New York efter ett engagemang med sin kör KRAFTKÄLLAN träffar jag VEIKKO KIIVER för att tala om sångens, eller närmare bestämt körsångens, positiva inverkan på vårt välbefinnande.

För så här är det: sång och musik, och förresten allt det vi kallar för kulturella aktiviteter, mår vi bra av - och de minskar vår stress!

Text: Lena Weesar

V

I TALAR OM OLIKA RÖSTER. Att det inom körsången finns olika röstlägen och klangfärger - sopran, alt, tenor, bas och ibland första och andra sopran, mezzosopran, baryton och så vidare högre och lägre röstlägen för respektive kvinnliga och manliga sångare.

Vi talar också om hur rösten speglar en människa. Jämför till exempel en svag, kraftlös röst med en stark och bullrande eller en spänd, knarrande röst med en melodisk och välklingande. Vad kan det säga om personen ifråga?

Rösten är kopplad till hur vi mår - känner vi oss osäkra och stressade blir den mer pressad och kan gå upp i tonläge. Känner vi oss trötta blir den lätt energilös, tonlös och enformig.

Rösten är en del av vår personlighet och förmedlar mer än de ord vi säger.

V

»E

EIKKO KIIVER, sångare, pedagog och körledare, vet. Och han vet också hur sång och körsång kan göra skillnad.

MOTIONELLA OCH PSYKOLOGISKA tillstånd och problem kan förändra och blockera rösten på olika sätt. Men man kan lära sig att hantera det, inte minst genom att lära sig något om röstteknik. Tänk till exempel på hur en skådespelare arbetar, talet och rösten är ju hans eller hennes främsta arbetsredskap.«

»R

V

ÖSTEN - OCH TALET - ligger primärt varken i munnen eller i stämbanden, rösten sitter i kroppen och är en del av den. Kroppen är alltså röstens instrument och du kan öva och bli bättre på att använda din röst precis som du kan göra med alla instrument.

En sångare, liksom en skådespelare, hämtar stöd i olika delar av kroppen och sjunger och talar så att ljudet bär. Därför är det viktigt att lära känna sin kropp och att lära centrera sig för att kunna använda sin rösts hela register.«

»L

ÅR RÖST PÅVERKAS av vår arbetsmiljö - den fysiska liksom den psykiska. Det kan vara den torra luften i en kontorsmiljö med många datorer som ger ifrån sig laddade partiklar eller bullriga arbetsplatser i industrimiljö. Det kan vara av en pressad stämning på jobbet eller en kontrollerande översittare till chef.

Och vår röst påverkas av hur vi rent allmänt känner oss tillfreds med våra liv.

ÄPPARNA OCH TUNGAN formulerar orden, munhåla, näsa och bihålor är resonansbotten för klangen i rösten, röstljudet bildas i strupen när stämbanden sätter utandningsluften i rörelse. Och det är andningen som ligger bakom allt detta. Andningen, hur du andas, är jätteviktig, och att andningen kommer långt nerifrån buken. Är du medveten om hur kroppens olika delar samverkar kan du också träna din röst - och använda den som ett instrument.« 3/2018 GROW magazine / 21

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

»SOM KÖRLEDARE försöker man hjälpa människor att komma åt den bästa rösten de har,«

S »

OM KÖRLEDARE vet Veikko Kiiver också vad sång, och körsång, kan betyda för välbefinnandet. Och då inte bara för individen genom själva sången utan också för den gemenskap som körsång kan ge. Bland körerna han leder finns också Svenska Näringslivets företagskör förutom Kraftkällan.

TT ARBETA MED SÅNG OCH MUSIK handlar om att skapa ljud och det sätt på vilket man skapar det. I sången styr tanken, kroppen producerar sången, och man kan tänka sig det i två nivåer - sången som sökandet efter det perfekta ljudet, det vill säga genom tonnivå, klang etc och så den känsla man vill förmedla genom emotioner, nyanser, rytm och så vidare.« »Äldre musik och körverk har sina speciella utmaningar eftersom det handlar om att återskapa något som redan är. Alltså något som har skapats för kanske många hundra år sedan och det i en helt annan tid än den vi lever i idag. Visserligen har vi noter att gå efter men hur ska verket föras fram? Rent musikaliskt? Hur pass tidsenlig ska man försöka vara när man tolkar verket? Egentligen finns det ju ingenting kvar av det förutom några ark med nedskrivna noter.«

N

ÄR MAN GÖR NÅGOT TILLSAMMANS med andra som man tycker är roligt gör det gott, det främjar gemenskap både fysiskt och själsligt. Många företag har ju också företagskörer. Man sjunger tillsammans på sin lunchrast eller i början av arbetsdagen och det skapar en positiv atmosfär - det blir helt enkelt en bättre stämning på arbetsplatsen. Förutom att glömma sina vardagsproblem får man också en konstnärlig "dusch", vilket också det är viktigt i livet. Även Kungliga slottet har en personalkör "Slottskören"!«

K »

V »A

EIKKO KIIVER är själv sångare med medeltida musik som specialområde. Han verkar även som komponist.

ÖRSÅNG är alltså hälsosamt. När man sjunger eller musicerar frigörs bland annat dopamin i hjärnan, signalsubstansen som skapar vällust och motivation.

Alla fungerar inte likadant men forskning har visat att vi blir gladare, mer avslappnade och piggare av att sjunga i kör och att körsång är en effektiv stresslösare.

»

M

»

D

N

ÄR MAN LEDER EN KÖR försöker man bland annat hjälpa människor att komma åt den bästa rösten de har - vilket kan vara ganska komplicerat. Alla behöver olika. Sång handlar mycket om klanger och man vill att alla klanger ska komma fram och upplevas. Att sjunga i kör handlar förresten inte bara om sång utan också om att lyssna och vara lyhörd till alla klanger som bildas. Till helheten.« 22 �

GROW magazine 3/2018

USIK ÄR OMEDELBAR, musik händer i nuet och kan aldrig upprepas exakt så som det gjorts tidigare.

En målande konstnärs arbete finns kvar för eftervärlden - tavlan. Men musikerns arbete är flyktigt, finns bara i stunden.« »Visserligen kan man göra inspelningar, men mikrofonerna kan inte ta upp allt det vi hör. De är mer som ett foto av en viss situation - fotot är ju också en ögonblicksbild som inte berättar allt för oss. Det är minnet som fyller på den berättelse som finns i bilden. I musiken rullar också bilder fram, ur minnet och ur fantasin. ÄRFÖR BRUKAR JAG TÄNKA att jag som körledare och sångare bygger luftslott. Jag är en slags arkitekt av flyktiga drömmar. Drömmar för att upplevas i stunden och, förhoppningsvis, ge kraft och näring till hjärtat.«

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

Körkonsert med kören Kraftkällan och Estonia Seltsi Segakoor, Tallinn, våren 2018 i Jakobs kyrka, Stockholm.

Foto: Lena Weesar

600 000

svenskar, kanske ändå fler, sjunger i kör, enligt Sveriges Körförbund. Den vanligaste kören är en blandad kyrkokör.

60 - 70% av körsångarna är kvinnor.

Sång och andra kulturella aktiviteter är bra för hälsan. Mängden av

stresshormonet kortisol minskar när vi till exempel sjunger eller lyssnar på musik.

Körsång tränar viktiga funktioner i hjärnan och vidgar den sociala kompetensen .

Barn som får musicera eller sjunga presterar ofta bättre i skolan arbetsminnets stärks, barnet får lättare att lära sig att läsa, memorera fakta och förstå samband, med mera.

LÄS MER: The Cultural Brain Initiative - kulturellahjarnan.se - samt - Sveriges Körförbund - sverigeskorförbund.se 3/2018 GROW magazine / 23

§

TEMA: STRESS & SINNEN

PASSION framför PERFEKTION - i såväl

DANSEN SOM LIVET Text: Liv Öström

LIV ÖSTRÖM

Coach - Beteendevetare, fil kand i psykologi Utredare i ESF-projektet MIA Dansledare - Fuego, Zumba - Friskis&Svettis adventure of life

24 �

GROW magazine 3/2018

Foto: tillhör Liv Öström

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

Illustration: István Hájas

TEMA STRE : SS & SINN EN

VET DU HUR MYCKET dina

danspass betyder för mig?

De har hjälpt mig genom en tuff period av mitt liv och fått mig att förändra hela min syn på mig själv och framförallt min relation till min kropp.

Jag har rätt att vara sensuell och känner att jag är okej som person - och att jag har all rätt att ta plats! " DE MENINGARNA bär jag med mig i hjärtat som en påminnelse om att det vi skapar tillsammans kan leda till stora förändringar och att du aldrig vet när du förändrar en annan människas liv. Då är det värt processen när jag utmanade scenskräcken för att bli dansledare tack vare min kärlek till dans. Det har även förändrat mig - och hur jag möter utmaningar i livet.

3/2018 GROW magazine / 25

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

» LEV LIVET LEVANDE och våga dansa som om ingen ser dig!

För mig har det gjort hela skillnaden.«

D

ANSENS POSITIVA EFFEKTER är väl-

dokumenterade och påvisar hälsoeffekter såväl fysiskt som emotionellt och kognitivt.

I RYTMEN integreras fler olika hjärnfunktioner vilket gör att vi helt enkelt blir smartare och mår bättre.

DEN AKTIVERAR KÄNSLOCENTRET i hjärnan och då har vi lättare att lära oss nya saker, vår minneskapacitet ökar och vi skapar nya kontaktytor mellan olika nätverk i vår hjärna.

Dansen gör även att vi blir bättre på att läsa av våra egna och andras känslor. Ju mer vi dansar, desto mer empatiska blir vi.

DANS KAN ÄVEN VARA FÖREBYGGANDE för depression och stressreducerande.

Hälsofrämjande på så många plan, men det är inte därför jag dansar. Jag gör det därför att jag inte kan låta bli - jag skulle inte kunna klara mig utan det. Dans är ett av mina livselixir som bär mig genom livet.

J

AG DANSAR mig genom kriser, stressiga perioder och lyckliga stunder. När tankarna snurrar så hjälper stegen och rytmerna mig att landa i mig själv med all kraft. Det är som om jag möter mig själv i full närvaro. Jag är i steget, i tonen och i känslornas alla nyanser. Jag dansar som mest kraftfullt i starka känslor såväl positiva som negativa. Det spelar ingen roll om jag är glad, irriterad, stressad, nyförälskad eller trött innan jag börjar dansa för oavsett så mår jag alltid bättre efteråt. Jag lämnar dansgolvet med ett förändrat sinnestillstånd och en annan känsla. Min kropp och tanke hittar hem i sig själv igen. Sinnena är ständigt närvarande och förstärker upplevelsen.

Synen, hörseln, känseln, kroppsinnet och balansen är med mig in i varje steg jag tar. Är jag inte närvarande i dansen med hela mig är det så mycket svårare att finna både takten och känslan.

K

ROPPEN kan verkligen vara genvägen till känslor och förändrade tankemönster, vilket vi nog ofta underskattar men som uppmärksammats mycket på senare år.

26 �

GROW magazine 3/2018

P

Å SAMMA SÄTT som våra tankar påverkar vårt rörelsemönster kan vårt rörelsemönster påverka tankarna. Det finns studier som visar att genom att förändra kroppens rörelser eller uttryck kan vi ändra såväl tankar som känslor. Om vi tar »hoppsasteg« runt kvarteret eller sätter en penna mellan tänderna (så vi »tvingas« att le), och även när vi ställer oss i en kraftfull pose i minst två minuter, förändras känslotillståndet och tankarna.

Då är det kanske inte är så konstigt att om jag kliver in på ett danspass som är fullt av dansglädje och med musik som gör mig glad och kraftfull och låter min kropp hitta sitt sätt att följa musiken, så mår jag bättre efteråt.

Man kan helt enkelt ta bakdörren in till lugnet, nöjdheten, genom nya vägar när huvudentrén är stängd.

D

ET ÄR UNIKT för oss människor att kunna röra sig tillsammans efter rytmiska ljud och i samma takt. Det är bara människan som djurart som har möjligheten att dansa i koreografier och samspelt. Att dansa tillsammans med andra är magiskt för mig oavsett om det sker under en pardans eller i ett danspass. I ordlöst samförstånd delar vi en upplevelse men ändå dansar vi vår egen dans.

D

ET JAG SJÄLV VILL FÖRMEDLA när jag leder är att dans kan vara kravlöst och att det inte finns några rätt eller fel. Alla kan dansa även de som inte tror att de kan. Alla kan finna sin rytm, känsla och uttryck precis som i allt annat. Om man dansar ur takt, tappar koreografin eller tappar fokus så är det bara att hämta hem den igen, precis som i vanliga livet när vi tappar balansen, inte finner vägen eller kommer ur fas.

J

AG VILL SKAPA EN FRISTAD, en stund där vi möts i passion istället för perfektion. Mötet sker inte nödvändigtvis samma steg och känsla men ofta i närvaro och härvaro. I ögonblicket skapar vi något tillsammans. Dansen föder gemenskap, samförstånd och vänskap som ger nya dimensioner i våra liv. Det är en arena där alla är välkomna och vi möts i dansglädjen oavsett ålder, bakgrund, likheter och olikheter.

När det gäller min egen livsdans vill jag fortsätta förmedla att vi alla har rätt att ta plats, ha en bra relation till våra kroppar och våga vara precis som vi är i det som är. Lev livet levande och våga dansa som om ingen ser dig!

För mig har det gjort hela skillnaden.

EFFEKTER av

§

TEMA: KOMMUNIKATION

— PERSPEKTIV

DANS: MINSKAR

• stress • aggressioner • risken för demens

DÄMPAR • ångest

LINDRAR • smärta

FÖRBÄTTRAR • rörlighet • minnet

ÖKAR • självkänslan • livsenergin • koncentrationen • inlärningsförmågan • kreativiteten • förmågan att skilja och sätta ord på andras och egna känslor

STIMULERAR • oxytocin Läs mer: friskvardsmagasinet.axelsons.se/ dansa-dig-frisk-glad-och-smart

3/2018 GROW magazine / 27

Foto: Liv Öström

TIPS & TRICKS — § coachens verktyg

: TEMA SS & STRE N SINNE

om KONSTEN att

STRESS handlar delvis om livsstil. Hur vi lever och ser våra liv kan ge upphov till en stress som påverkar våra liv negativt och gör vår vardag svårare.

FÖREBYGGA

STRESS

• all slags fysisk träning från gympapass till dagliga promenader jogging, simning, tennis, cykling och så vidare ...

MOTION

• lyssna • spela • körsång - sjunga • dansa

MUSIK

• yoga

OCH HA KUL!

• meditation • mindfulness

MENTAL AVSLAPPNING & FOKUSERING

TA ALLA TILLFÄLLEN till

SKRATT!

NATUREN

• skogspromenader • fjällvandring • trådgård & odling • fågelskådning • segling & båtliv

• god & närande • matlagning

T

IPS!

28 �

GROW magazine 3/2018

MAT

FÖRENKLA vardagen!

§

coachens verktyg

OM VI GÖR PLATS för positiva aktiviteter som ger energi både till kropp och själ och som vi, allt utifrån personlighet, upplever som roliga, lustfyllda och intressanta, ja, då motar vi den negativa stressen i grind.

Vilka är dina? Kanske några av de här?

T

— TIPS & TRICKS

Tips & Tricks FÖR PROFESSIONELL UTVECKLING

IPS!

a • miljöombyte & nya intryck

RESOR

INTRESSEN & HOBBIES

• hobbies, eller intressen utanför jobb och familj • att arbeta med händerna

SOCIALT UMGÄNGE

• vänner, bekanta & släkt • föreningsliv & klubbar

HITTA DINA DOLDA STRESSKÄLLOR - och bli vän med dem!

5

STRESSKÄLLOR som du kanske inte är medveten om ...

Sociala mediefreaken - Pressad av all tid FB, Instagram osv tar och att du hela tiden måste vara uppdaterad?

Lösning: Ge dig själv regelbundna detoxer från de sociala medierna!

Rutinsabotören - Känner du dig pressad av att du inte hinner städa, tvåtta, laga mat och, ja, sköta om ditt hem?

Nyckel: Planering!

Ja-sägaren - Nej, du behöver inte säga ja till allt andra ber dig om. Att inte sätta gränser och sätta dig själv i andra hand skapar stress. Lösning: Säg bara ja till det du vet att du hinner med - och det du verkligen vill göra!

Perfektionisten - Du behöver inte överarbeta för att allt ska bli perfekt. Du är bara människa. Nyckel: Släpp kontroll och prestationskrav - Good is Enough!

Tidstjuven - Blir du ofta avbruten av andra? Eller är du själv en tidsoptimist som ofta kommer för sent? Lösning: Säg vänligt ifrån - och planera för eventuella förseningar!

3/2018 GROW magazine / 29

NYFIKEN PÅ ...

JOHAN HEDERSTEDT

nytillträdd ordförande för ICF Sverige Johan Hederstedt ledarskapskonsult coach gaialeadership.se 30 �

GROW magazine 3/2018

Foto: Ronnie Carlsson

Foto: Ronnie Carlsson

PERSPEKTIV— § TEMA: KOMMUNIKATION

§

LEDAREN

— PERSPEKTIV

N E R DA

LE

» DEN BÄSTA CHEFEN GER DE MEST UTMANANDE FRÅGORNA - INTE SVAREN!« JOHAN HEDERSTEDT, nytillträdd ordförande för ICF Sverige - International Coach Federation, Sweden Charter Chapter - har en lång och gedigen erfarenhet som ledare. Efter en militär karriär med generalsgrad och som ÖB i början av 2000-talet arbetade han med internationella uppdrag, bland annat för FN. Idag ingår han i konsultföretaget GAIA LEADERSHIP i Stockholm med kunder både nationellt och internationellt.

GROW magazine träffade Johan Hederstedt för en intervju.

Text: Lena Weesar 3/2018 GROW magazine / 31

PERSPEKTIV — § LEDAREN

N E R DA

LE

L

EDARSKAP

I FEM DIMENSIONER

V

AD ÄR ETT GOTT LEDARSKAP? Och finns det bättre sätt att leda än andra?

ICF - International Coach

Federation - är ett globalt branschorgan för professio. nella coacher med omkring 33 000 medlemmar i 144 länder.

ICF Sverige - ICF Sweden Charter Chapter - är en av ICFs nationella avdelningar med drygt 300 medlemmar.

ICF erbjuder olika certifieringsnivåer för professionella coacher enligt utarbetade etiska riktlinjer samt ackrediterade fortbildningar för coacher.

Läs mer om certifieringar hos

ICF och övriga branschorgan för coacher i Sverige här: GROW magazine vol 5. - Tema: Livslångt Lärande

32 �

GROW magazine 3/2018

Med de frågorna i tankarna träffade jag JOHAN HEDERSTEDT, nytillträdd ordförande för ICF Sverige, på Gaia Leaderships kontor mitt i Stockholm.

Det blev ett samtal som handlade perspektivbyten, framtiden för coaching, om ICF naturligtvis, om stress - och om olika dimensioner i ett ledarskap.

Närmare bestämt ledarskapets fem dimensioner!

§

S

TOCKHOLM.

Mitt i city på sextonde våningen i en av Hötorgsskraporna.

Utsikten är hänförande från Gaia Leaderships sammanträdesrum. Att se Stockholms innerstad ur ett nytt perspektiv är omtumlande.

JOHAN HEDERSTEDT pekar ut Klara kyrka, Stadshuset, Klarabergsgatan, Drottninggatan ... välkända byggnader och gator men ändå så helt »nya«. Att se dem ur ett fågelperspektiv ger en ny dimension till omvärlden - och till Stockholm som stad.

P

erspektivbyte.

Ett inte helt okänt begrepp inom coaching och en metod för att utveckla och vidga en klients syn på omvärlden. Som ledarskapskonsult handlar det för Johan Hederstedt bland annat om att hjälpa sina klienter att lyckas som ledare genom att vidga deras perspektiv - att visa på och utveckla olika dimensioner i deras ledarskap. Han talar om ledarskapets fem dimensioner.

U

tgångspunkten, förklarar han, är helt kort följande: Idag när vår värld är i ständig förändring och omvärlden blir allt mer komplex, ställs det också nya krav på en ledare. För att kunna följa utvecklingen och åstadkomma önskvärt resultat och värdetillväxt i företaget eller organisationen, krävs en medvetenhet om att individen hela tiden samverkar med sin omgivning - och utifrån det hitta fungerande samverkansformer.

LEDAREN

— PERSPEKTIV

»FÖR ATT LYCKAS i sitt ledarskap bör det ses i fem parallella dimensioner och inte, enligt det gamla synsättet, endimensionellt hierarkiskt.«

Del och helhet måste verka i samförstånd.

För att lyckas bör ett ledarskap, som enligt det gamla synsättet går endimensionellt och hieraktiskt nedåt i en organisation, istället ses utifrån fem parallella dimensioner.

»

C

entralt i modellen som vi arbetar efter är individens förmåga att leda sig själv. Det är alltså i det personliga ledarskapet jag brukar börja. Här kommer också coaching in för att fördjupa klientens självkännedom med frågor som: vilket slags ledarskap vill jag ha? Det handlar om värderingar, att formulera en värdegrund, förhållandet ledning vs styrning, hårda och mjuka värden, struktur och kultur och så vidare.« »En ledare ska leda för helheten och här gäller det för mig som ledare att sätta mig in i den helhet jag ingår i - till exempel i styrelsens och VDns långsiktiga mål och använda min kompetens, talang och drivkraft för att möta behov och kommande utmaningar .« »En tredje dimension är hur jag leder i partnerskap, det vill säga mina kollegor, min ledningsgrupp och andra delar i organisationen. Hur bidrar jag här?«

3/2018 GROW magazine / 33

PERSPEKTIV — § LEDAREN

LEDARSKAPETS

5 DIMENSIONER

Leda för

HELHETEN

• jag sätter mig in i helheten och bidrar med min kompetens, drivkraft och talang för att skapa värde och utveckling

MITT PERSONLIGA LEDARSKAP

Leda i

PARTNERSKAP

• utifrån helhetens behov och utmaningar skapar jag starka partnerskap i organisationen och bidrar till allas framgång och utveckling

» CENTRALT är individens förmåga att leda sig själv och frågan: Vilket slags ledarskap vill jag ha?«

»Hur leder jag utåt? I omvärlden? Det är en fjärde dimension. Skapar jag fruktsamma partnerskap utanför min organisation som främjar min organisations utveckling?« »Och mina medarbetare - hur leder jag dem? Utmanar jag dem att använda sin drivkraft och kompetens? Investerar jag i deras utveckling? Hjälper jag dem att lyckas?«

»Det är en kort sammanfattning av de fem dimensionerna i ett ledarskap. Och en perspektivförskjutning från ett ensidigt och hierarkiskt sätt att se ledarskap till ett flerdimensionellt.« 34 �

GROW magazine 3/2018

Leda mig själv

• genom självkännedom, kontakt med mina behov och drivkrafter, tar jag ansvar för min utveckling och motivation

Leda

MEDARBETARE

• jag uppmuntrar och utmanar medarbetarna att använda sin drivkraft och kompetens och skapar förutsättningar för deras utveckling

C

oachande ledarskap inkluderas det i modellen?

»Ja, ett coachande förhållningssätt är en del av det moderna ledarskapet. Endast omkring 50% av medarbetarnas potential utnyttjas på arbetsplatserna idag och det på grund av att vi styr och leder på ett gammalmodigt och otidsenligt sätt. Att få fram och uppmuntra medarbetarnas potential och att inse att man som chef inte har total informationsöversikt är A och O här. Den bästa chefen ger de mest utmanande frågorna - inte svaren!«

§

LEDAREN

— PERSPEKTIV

Illustration: cartoonresource

»ETT COACHANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT är en del av det moderna ledarskapet.«

Leda i

OMVÄRLDEN

• utifrån ett helhetsperspektiv fångar och leder jag händelser i omvärlden - jag påverkar genom att skapa partnerskap med intressenter utanför min organisation

»Medarbetarna, om de får stöd, vill ju också lyckas - och hjälpa sin chef eller VD att sätta sig in i deras skor, förstå hur de upplever sitt jobb och sin arbetsplats för att de ska kunna arbeta mer effektivt och utvecklande.« »Inom stora statliga myndigheter fungerar det på ett annat sätt jämfört med den privata sektorn. Här styrs man av andra förordningar och regelverk och man har en politisk verklighet att förhålla sig till.« Det senare har Johan Hedenstedt god erfarenhet av, bland annat när han som ÖB ledde Sveriges dåvarande största statliga myndighet, förvaltningsmyndigheten Försvarsmakten.

M

en hur överensstämmer ett coachande ledarskap med ledarskap inom försvaret, vilket man kan associera till militär ordergivning?

"Våra anställda gillar inte din ledarstil!"

»NÄR DU SKA VÄLJA JOBB välj din chef!«

Försvaret är ju känt för gott ledarskap och också för sina ledarskapskurser som till exempel UGL Inom försvaret vågar man ge ansvar och delaktighet - och förmedla förståelse för varför man gör det man gör.«

Y

ngre generationer gör sig mer och mer gällande inom företagsvärlden idag - vilka är dina erfarenheter av dem? »Det har kommit upp många mindre och unga företag, oftast kreativa, dynamiska och nytänkande. De är snabbväxande och snabbfotade, de vill att saker ska hända snabbt och deras unga medarbetare nöjer sig inte med chefer som leder som man gjorde förr, med chefen i toppen.«

»Man kan också se att många unga ledare är mer nyfikna, idérika och mer på än tidigare generationers ledare. De är också lättrörliga. Passar det inte - ja, då sticker de, de slutar och går vidare. Vad »Ordergivning gäller i krigssituationer, i övrigt är det ingen större skillnad mellan man kan säga till dem, och förresten till alla, är att när du ska välja jobb - välj synen på ledarskap inom försvaret och din chef!« den som finns i det övriga samhället.

3/2018 GROW magazine / 35

PERSPEKTIV — § LEDAREN

»SOM LEDARE bör man föregå med gott exempel, vara en föregångsman och föregångskvinna, och framför allt vara en människa!.« »DET FINNS FLER ledarskapsböcker än kokböcker på marknaden och det är inte få!«

V

id ICF Sveriges årsmöte i slutet av april i år valdes Johan Hederstedt till ny ordförande efter Lena Gustafsson som nu fortsätter som vice ordförande. Att han tagit över en välskött organisation fick han kvitto på vid det internationella ledarforum i Vancouver han deltog i tidigare i år, arrangerat av ICF Global. ICF Sverige fick nämligen pris för »ordning-och-reda« och för sin strategiska arbetsplan. 150 avdelningar, eller Chapters, deltog och av dem fick 10 pris.

V

ilka frågor ser du just nu som viktiga att driva som ny ordförande i ICF Sverige?

Och hur ser du ditt ledarskap i ICF? »Vi har ju en strategisk arbetsplan som är satt för tre år framåt, vilken jag naturligtvis kommer att följa och följa upp.

Inom organisationen har vi ju också olika arbetsgrupper som har sina olika arbetsområden - kommunikation, ekonomi, etikfrågor, medlemsvärvning och så vidare. Att delegera ansvar, stötta arbetsgrupperna och ge råd och pepp ser jag nog som min främsta uppgift här. Alla arbetar ju på frivillig basis. Och att hålla kontakten med ICF Global. Just nu dränks jag av mail från dem!«

36 �

GROW magazine 3/2018

»Frågor som ligger mig varmt om hjärtat är annars marknadsföring och medlemsvärde. Att marknadsföra ICF utåt som en professionell coachorganisation i Sverige och att föra fram värdet av att vara medlem i ICF. « »Att utveckla det nordiska samarbetet inom ICF är ett annat intressant område. Vi kan lära och inspireras av varandra. Som av ICF Finland, till exempel, som ger pro bono-coaching för Röda korset.«

»Styrelsen, liksom våra medlemmar, är spridda över hela landet vilket gör det svårt att träffas in real life. Därför har vi i styrelsen våra månatliga möten via nätet. Vi har också ett Cyber Chapter, en virtuell mötesplattform, där medlemmar och inbjudna gäster kan ta del av coachrelaterade föreläsningar och workshops. Årsmötet i april och ett medlemsmöte i november då vi också tar upp olika teman, till exempel ett aktuellt forskningtema, är våra två stora årliga möten.« »Hur jag skulle beskriva mig själv som person och ledare? Ja, jag är en doer som får saker gjort!«

Illustration: cartoonresource

§

"Visst har han något speciellt, vår nye teamledare - något som ger energi!

Tycker ni inte?"

D

ina tankar om coaching i framtiden?

»Coaching är en jätteviktig del inom ledarutveckling, och då menar jag också att träna ledare i ett coachande ledarskap. Så det ligger i sakens natur att coaching och ett coachande förhållningssätt är en del av hur framtidens ledarskap utvecklas. Där finns alltså en enorm framtidspotential. Det räcker inte med att läsa ledarskapslitteratur för att utvecklas som ledare - det finns för övrigt fler ledarskapsböcker än kokböcker på marknaden, och de är inte få!« »Nya former av coaching utvecklas också, som till exempel Clean Coaching. Vi ser också att man börjar ställa allt större krav på certifiering av coacher vid offentliga upphandlingar och hos HR-avdelningar. Vilket är bra, man söker kvalité.«

LEDAREN

— PERSPEKTIV

S

tress är ju temat för detta nummer av GROW magazine och något många upplever som problem i arbetslivet.

Hur ser du på det? »Stress är ofta relaterat till den arbetsmiljö man har. Allt ska gå betydligare snabbare än förr, det är tvära kast med krav på ökat resultat trots mindre resurser och arbetar man inom den offentliga sektorn är det politisk styrning som gäller. Pressen att prestera framkallar stress.

Rädslor framkallar försvar. Är ledarskapet dessutom bristfälligt, ja, då kommer stressen. Företagshälsovården "fixar till" på ytan istället för att gå på djupet med frågor som: Hur arbetar ni? Egentligen?

»Ofta handlar det om otydlighet i ledarskapet, medarbetarna vet inte vad som gäller. I andra fall kan det vara detaljstyrning, chefen har inte tillit till sina anställda.« »Vad man kan göra? Först och främst bör man sätta rimliga mål för verksamheten.

Viktigt är också att inkludera medarbetarna och inte ta beslut över deras huvuden och med hjälp av dem ta ett steg i taget - small, sweet steps. Och helt enkelt försöka utveckla arbetsglädje och fira framgångar tillsammans.« »Som ledare bör man föregå som gott exempel, vara en föregångsman och föregångskvinna, och framför allt - vara människa!«

3/2018 GROW magazine / 37

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

A: TEM & SS STRE N E SINN

Stressa RÄTT! Text: Lars-Eric Uneståhl

I dagligt tal utgår vi oftast från att stress är något negativt, men så är inte alltid fallet. LARS-ERIC UNESTÅHL, fil dr i psykologi och grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan, reder ut vad stress är, kan vara och redogör i Stresshanteringens ABÖ hur vi kan hantera vår stress.

M

IN RUBRIK till den här artikeln har jag tagit från titeln på en bok som en vän och forskarkollega, DAN HASSON, skrivit och titeln uttrycker det som jag vill betona i denna artikel, nämligen att stressen kan vara både vår värste fiende och vår bäste vän.

De flesta svenskar talar om stress som om den bara vore skadlig men både Dan Hasson och stressbegreppets upphovsman, HANS SELYE, menar att utan stress skulle vi inte leva och att stress är både livsnödvändigt och hälsosamt. Jag håller helt med om detta och vill liksom Selye betona skillnaden mellan stressen som vän – eustress - och som fiende – distress.

Eftersom man dock i dagligt tal med begreppet stress menar den negativa stressen kommer jag för enkelhetens skull att kalla »fienden« för stress och »vännen« för eustress eller positiv stress.

M

YCKET LITE HÄNDER hur mycket man än läser, lyssnar eller skriver om stress. Det är först när informationen kopplas tills PÖTT-principen - Praktik, Övning, Tillämpning och Träning - som verklig förändring sker. Genom Learning by doing och Doing the learning förvandlas kunskapen till kompetens. Artikeln kommer därför att fokusera på åtgärder. Men först om min syn på begreppet stress.

38 �

GROW magazine 3/2018

B

BEGREPPET STRESS

EGREPPET STRESS användes innan Selye som ett mått på den »påfrestning« som behövdes för att få till exempel metall att brista. På samma sätt kom Selye bland annat att använda det för att se hur mycket påfrestning en människa tålde - stresstålighet - innan man »bröt samman«. De flesta människor kommer förr eller senare »bryta ihop« eller »gå i väggen« om man utsätts för en långvarig negativ stress utan att få tillräcklig återhämtning. Då påverkas inte bara det mentala utan hela individen. I hjärnan sker till exempel förändringar i amygdala (känslocentrum), i hippocampus (minnet) och även övriga kroppsliga system påverkas.

S

TRESS ÄR DOCK I GRUNDEN en positiv överlevnadsreaktion, vars främsta syfte är att hjälpa oss att hantera en situation på ett bra sätt. Det är först när detta »undantagstillstånd« blir långvarigt som viktiga livsfunktioner börjar störas och stressproblemen uppkommer.

E

Stress och Stressor

N VIKTIG SAK ÄR att skilja på stress och stressorer. Stress är mitt sinnes och min kropps reaktion när vi utsätts för en stressor, som kan vara en yttre stressor (händelse, arbetsplats, etc) eller en inre stressor (negativa tankar och inre bilder, etc).

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

Illustration: pict rider

Denna stressreaktion har ett positivt syfte – att på ett bättre sätt kunna klara en påfrestande eller utmanande situation och fungerar bra när det gäller kortvariga fysiska utmaningar (till exempel en fotbollsmatch) men betydligt sämre när det gäller mer långvariga mentala utmaningar

S

Angripa stressorn eller stressen?

TRESSÅTGÄRDERNA har ofta fokuserats på yttre stressorer, vilket har låg kostnadseffektivitet. Inte minst beror detta på att stressreaktionen på en yttre stressor kan har stora interindividuella skillnader. En person upplever negativ stress på sin arbetsplats, medan en annan person inte upplever stress och en tredje kan till och med få en positiv stress-kick och detta trots att arbetsplatsen och arbetsuppgifterna är desamma.

Dessutom är förändring av yttre stressorer ofta mycket kostsamma och det kan också vara svårt att veta vad det är i den yttre stressorn som är den verksamma stresskomponenten.

D

Kurserna i Stresshantering (där baskursen är till för eget bruk och fortsättningskursen leder till yrket: Stress Manager) handlar om hur den mentala träningen kan användas för Stressimmunitet, Stressförebyggande åtgärder, Stresshantering och Rehabilitering efter det att man sjukskrivits för Utmattningssyndrom.

Stresshantering ingår inte bara i den mentala träningen utan i alla våra kurser och i samband med en ny kurs i Livscoaching så skrev jag ihop ett häfte med 37 åtgärder, som jag har kallat för Stresshanteringens ABÖ. Jag tänkte nämna femton av dessa åtgärder och börjar då med bokstaven A:

LARS-ERIC UNESTÅHL Fil dr i psykologi

President Scandinavian International University Grundare av Skandinaviska Ledarhögskolan

Inre stressorer EN MENTALA TRÄNINGEN är fokuserad på de inre stressorerna och på själva stressreaktionen.

siu.nu - slh.nu Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl

3/2018 GROW magazine / 39

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

STRESSHANTERINGENS

A.

® ABÖ ®

ANDNING AVSLAPPNING ATTITYD

® ANDAS gör från första till sista andetage-

men frekvensen djupet och effektiviteten på vår andning varierar mycket mellan olika människor och också för samma människa beroende på sinnestillstånd (lugn – stressad) eller medvetandetillstånd. (vaken versus djupsömn).

Andningens karaktär behöver dock inte bara vara ett resultat av vårt fysiska och mentala tillstånd utan omvänt kan varje människa lära sig använda sin andning för att styra och påverka sitt nu-tillstånd. Enkla råd som »Ta 3 djupa andetag om du blir arg« har använts i flera hundra år och andningen har i flera tusen år rekommenderats som en brygga från vardagslivets stormar och oroliga vatten till det lugna och spegelblanka själstillstånd som lärs ut i yoga, meditation, mindfulness, mental träning, etc.

Kulturell förändring

En hypotes som fortfarande återstår att bevisa är att de senaste årtioendenas medicinska problem, där man saknar medicinska orsaksfaktorer (fibriomyalgi, ont i ryggen, etc) skulle kunna ha att göra med en kvalitetsförsämring i vårt sätt att andas. För att förändra detta räcker det dock inte att bara får råd som: Andas med magen, Andas med djupa och lugna andetag, etc. Så fort man inte längre tänker på hur man ska andas så återgår man till sin vanliga andning.

Automatisering

Detta har naturligtvis med att andningen är och ska vara automatiserad. Detta innebär att för att få en hållbar förbättrad andning, så bör man antingen använda sig av systematisk andningsträning eller att träna sig till ett sinnestillstånd, som automatiskt är kopplad till ett bra andnings40 �

GROW magazine 3/2018

mönster. När det gäller det första sättet så finns idag andningskurser och till och med utbildningar till andningsinstruktörer.

Det andra sättet bygger på att det stressfria tillstånd som fås genom en längre träning i Mindfulness, Mental Träning med mera automatiskt ger en förbättrad andning.

® AVSLAPPNINGSTRÄNING är natur-

ligtvis en av de viktigaste stressreducerande metoderna men eftersom detta är allmänt känt och skrivet mycket om i andra sammanhang, så berör jag det mycket kort här av utrymmesskäl.

Stress och Spänning hör ihop. Medan positiv stress ger upphov till en positiv och nyttig situationsspänning så skapar den negativa stressen en grundspänning , som leder till onödiga energiförluster, försämrad prestation (genom spänning i de motarbetande musklerna – antagonisterna), värk (till exempel spänningshuvudvärk), försämrad djupsömn med mera.

De fem första veckorna av mental träning, som brukar kallas för Stresshantering I, användes därför till en systematisk avslappningsträning, som syftar till att få bort grundspänningen.

® ATTITYD - Ett annan ABÖ faktor, som

också börjar med A är Attityd, det vill säga hur vi tolkar det som händer. Du har nog både läst och hört om kvantfysikens syn på verkligheten, om Konstruktivismen, om Simuleringsteorin, om Mentala Träningens: Skapa Din egen framtid”, etc. Om inte annat har du säker hört det gamla uttrycket: »Det är inte hur vi har det utan hur vi tar det ...« Ett beteende styrs ju av Mindset innan och Konsekvenser/Feedback efter beteendet och i Mindset är Attityden en av de viktigaste faktorerna. Det är vår tolkning av det som händer som avgör om en yttre händelse ger upphov till en negativ eller positiv stressreaktion eller ingen stressreaktion alls.

Av utrymmesskäl ska jag bara ta ett enda exempel och jag tar något som jag ofta använder mig av om jag skulle känna någon oro inför en kommande situation. »Om detta nu skulle hända – vad gör det om 100 år?«

§

» STRESS kan både vara vår värste fiende och vår bästa vän - den positiva stressen.«

D.

TEMA: STRESS & SINNEN

F.

— PERSPEKTIV

FRAMTIDEN

® FRAMTIDEN

DÅTIDEN

® DÅTIDEN

- Jag har gjort en Energibudgetmodell som naturligtvis då är indelad i Resultat och Balans.

På balanssidan finns Tillgångar och Skulder.

En stor del av skuldområdet har att göra med Dåtiden. Den stress man känner och den energi som varje dag försvinner inte bara för människor som lider av PTSS (posttraumatiskt stressyndrom) utan för många andra i mindre omfattning har ju att göra med att man inte kan frigöra sig från upplevelser i det förflutna. På frågan: »Varför kan du inte lämna det som hänt?

Du tillåter ju de människor som gjort dig så illa att fortsätta att göra dig illa varje dag.«, är svaret är vanligtvis: »Jag skulle naturligtvis vilja lämna det och gå vidare men jag kan inte.« Motivationen och önskan att kunna gå vidare utan denna barlast finns alltså där och det banar vägen för den delen av mentala träningen, där man kan neutralisera och/eller avlägsna de minnen och upplevelser, som stör mig- ofta dagligen - och som hindrar mig att gå vidare. Dessa metoder är förvånansvärt kostnadseffektiva, det vill säga går fortare och kostar betydligt mindre än de traditionella metoderna.

Annan syn på dåtiden Viktigt är också synen på- och användningen av – dåtiden. I den mentala träningen ser vi dåtiden också som en skattkammare, där vi kan hitta och använda oss av en mängd resurser.

I det mentala rummet kan man »hämta upp« både bilden av och känslan i de goda minnena och koppla detta till nuet och framtiden. På ett liknande sätt ser vi inte den »icke medvetna delen« av oss som en slasktratt eller dynghög utan som en guldgruva som vill vårt bästa och som vill hjälpa oss att nå ett bra liv.

- Skuld för det förflutna och oro för framtiden brukar ses som de två viktigaste områdena av Stressorer. Tidskrav och prestationskrav finns numera hos de flesta människor. Även den målstyrning som nu finns i hela vårt samhälle kan ge upphov till stress.

Att ha mål är helt nödvändigt för ett bra och meningsfullt liv men målens grundläggande uppgift är att ge motivation och energi. »Man måste ha styrfart för att kunna styra« innebär att målen först måste skapa drivkraft för att kunna styra. Om en företagsledning tror att målstyrning innebär att man skickar ut ett PM till alla anställda där man talar om de mål som ska styra, så har man missat förutsättningen för styrning. Då kommer målen ofta att istället upplevas som stressframkallande krav.

En annan framtidsfaktor som framkallar stress är osäkerheten om vad som kommer att hända i framtiden. Massmedia spär på denna oro genom en mängd hot-scenarier.

En av de viktigaste faktorerna för stresshantering och för att skapa frihet från negativ stress är begreppet »trygghet« och den vanliga definitionen på trygghet är: »Att veta och att kunna förutsäga« och i den tid av en kontinuerligt ökande förändringstakt blir detta allt svårare.

Skapa din egen framtid är därför en viktig del av den mentala träningen.

De två viktigaste delarna här är: 1. SKAPA OCH PROGRAMMERA FRAMTIDSMÅL som ligger innanför ditt yttre kontrollområde och 2. UTVECKLA KONTROLLEN ÖVER DINA REAKTIONER och emotioner så att du kan uppleva vad som än händer på ett mer stress fritt och konstruktivt sätt.

Eftersom negativ stress inte är en följd av det som händer utan en effekt av hur jag upplever det som händer, så flyttas kontrollen från det yttre till det inre och Livet blir en »upplevelse« (se mer under punkten Kontroll).

3/2018 GROW magazine / 41

H.

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

HUMOR

® HUMOR

- På 1980- och 90-talet gav jag en poängkurs för 5 högskolor med namnet: Humor och Hälsa. Där ingick naturligtvis också Humorns roll i stresshantering, eftersom negativ stress ofta är en av orsakerna till hälsoproblem och hälsoproblem sedan ofta ökar på stressen. I kursen ingick både att träna upp den humoristiska attityden (glimten i ögonvrån hette ett träningsprogram) och att använda sig av humorreaktioner som leende och skratt (skrattet kommer som en egen punkt nedan). Ett annat område var att visa på glädjens betydelse för hälsan. Det finns en form av positiv stress som vi kallar för Gladstress.

När jag startade kursen hade forskningen om Humor och Hälsa just kommit igång men sedan dess har det kommit en mängd forskningsresultat som alla visar på ett starkt samband mellan dessa områden. Vi har till exempel länge vetat att negativ stress (och depression) försämras immunförsvarets kapacitet. Detta innebär att när man blir sjuk och skulle behöva ett starkt immunförsvar så blir det ytterligare sänkt genom den stress som sjukdomen skapar.

K.

KONTROLL KRAV / RESURSER

® KONTROLL

- Känslan av kontroll är en viktig skillnad mellan negativ och positiv stress. Jag skiljer

här på DKS – Dominant kontrollsystem, det vill säga viljemässig ansträngning.- att genomföra något som jag bestämt och som jag har kontroll över. Det andra systemet är AKS – Alternativa kontrollsystem, som består av flera system, varav de två viktigaste är Bildstyrning och Triggers.

Dessa bygger i sin tur på ett alternativt medvetandesystem – »det mentala rummet«, där framtidsbilder kan programmeras och triggers kan skapas.

Många människor känner stress för att de sover dåligt (både kvantitativt och kvalitativt) och märker att DKS, det vill säga att försöka somna, ofta har en motsatt effekt. En trigger är här ett stimuli (vilket som helst) som i det mentala rummet får ett signalvärde vilket får sömnen att komma när man tar till triggern. De flesta elitidrottare har idag triggers för att få kontroll över koncentration och flyt, vilket man inte kan få genom att försöka eller anstränga sig.

Bildstyrning innebär att man innan varje situation skapar (och helst programmerar) bilden av vad man vill ska hända.

En positiv nyhet blev då en studie jag gjorde tillsammans med ett ryskt forskarteam där vi kunde visa att den delen av mental träning, som sysslar med Skratt, Glädje, Gladstress etc, kan höja immunförsvarets effekTANKEKONTROLL tivitet över normalnivån (Unestahl, L-E, Bundzen, P, Genom att stress har att göra med våra mentala Gavrilova, E, Isakov, V (2004) The effects of intereaktioner, vilket i sin tur är kopplade till kroppsliga grated mental training on stress and psychosomatic reaktioner, så spelar naturligtvis tankarna en viktig health. Hypnos XXXI (2): 83–8.) roll i stresshanteringen.

Jag visade i experiment från 1970-talet att även om alla föredrog positiva tankar framför negativa så fångades man lättare av negativa och stressframkallande tankar. Det visade sig också att ju mer man försökte få bort sådana tankar genom DKS - genom att försöka hindra och motverka dem - desto oftare kom dessa tankar. Jag gjorde Ett annat försök gjordes i samband med att vi då en modell som jag kallade för ORKA-moinrättade ett speciellt »humorrum« på Motala lasarett. Vi valde ut ett antal kvinnor med kronis- dellen: Observera, Registrera, Konstatera och ka smärtproblem, som inte hade förbättrats under Acceptera – men inte Värdera och Reagera. Det minst fem år av medicinsk behandling. Kvinnorna är nämligen inte den negativa tanken i sig som fick syssla med humor, skratt och glädje under 11 stressar utan den negativa och stressande känsla veckor. Effekten blev att smärtan minskade signifi- som tanken ger upphov till. Om man tillämpar ORKA-modellen så hindrar man inte tankarna kant och livskvalitén och välbefinnandet steg. att komma. De får komma men man har tagit Jag hade naturligtvis hoppats att detta skulle leda bort »mottagaren«, vi observerar tankarna men till att man inrättade humorrum på alla sjukhus men så blev det tyvärr inte. Däremot finns fortfa- reagerar inte på dem. De får komma och sen rande ett 30-tal clowner på svenska sjukhus. Deras får de gå. Det dröjer då inte länge förrän dessa tankar slutar att komma. De »tröttnar« eftersom uppgift är framför allt att sprida glädje till barn de inte får någon reaktion. ORKA ingår nu som med svåra sjukdomar. en viktig del i både Mental Träning och Mindfulness. Mer om detta under M (Medveten närvaro).

42 � GROW magazine 3/2018 Min rekommendation till patienter med svåra sjukdomar, till exempel cancer, är därför att man lämnar över sjukdomen till medicinarna, medan man själv varje dag hjälper kroppen och den medicinska behandlingen genom att fokusera på saker som skapar glädje och en positiv sinnesstämning.

§ - Man tycks fung-

era och må bäst om det är en jämvikt mellan krav och resurser. Det är också då det är lättare att nå

»flytet«. Negativ stress uppkommer om någon av dessa två dominerar över den andre. Det man mest tänker på är stress i samband med för höga krav, för hög arbetsbelastning, för mycket att göra, tidsbrist, etc. Men negativ stress kan också uppkomma om resurserna överstiger kraven.

Jag startade för många år sedan ett seniorprojekt tillsammans med hjärnforskaren PETER ERIKSSON, där han talade om vikten att utmana sin hjärna även efter pensioneringen (Use it or lose it-principen) och jag tog upp den stress som kan uppkomma om man i samband med pensioneringen förlorar sin identitet (»Vem är jag nu när jag inte har ett yrke?«), minskar sitt nätverk (arbetskamrater med flera försvinner) och inte minst tappar sin mission (»Vem frågar efter mina resurser nu?«).

Så både överstimulering och understimulering leder till negativa stressreaktioner.

M.

MEDVETEN NÄRVARO

® MEDVETEN NÄRVARO

- Grundaren av Mindfulness, JON KABAT ZINN, som jag samarbetade med på 1980-talet, upplevde att nästan alla stressorer som hans klienter på Stress-kliniken rapporterade om hade med Dåtid och Framtid att göra, vilket ledde fram till ett av de viktigaste begreppen i Mindfulness: Medveten närvaro.

Att leva i nuet är ett tillstånd, där man inte upplever någon negativ stress. Det innebär att både Dåtidens skuld och Framtidsoron är borta. Detta går dock inte att framkalla genom viljan eller ansträngning utan måste läras eller tränas in genom meditation, triggers, etc. Man observerar det som händer utan att lägga på tolkningar från erfarenheter från Då-tiden eller förväntningar på vad nu-upplevelsen skall leda till (Framtiden).

Detta har dock hos vissa Mindfulness förespråkare lett fram till en skepsis mot mål-tänkandet, eftersom man menar att mål inte bara leder till positiva stressreaktioner utan också till negativ stress. Detta kan nog stämma till exempel när det gäller mål som sätts av andra (som till exempel en företagsledning) och som lätt kan leda till stressframkallande krav och måsten. Detta kan också hända när man sätter så höga och djärva mål att man inte tror på dem.

— PERSPEKTIV

Att av den anledningen slopa måltänkandet vore dock mycket farligt. Då skulle idealet vara att man ligger på soffan och tar droger. Då lever man verkligen i nuet, men det är ju inte sådana människor vi vill ha.

Nutiden är ju en skärningspunkt mellan Dåtid och Framtid och existerar egentligen inte eftersom övergången inte tidsmässigt kan bestämmas. Istället blir nuet en process på vägen från Dåtid till Framtid. För att då få en process som leder »framåt«, så blir det viktigt att bestämma framtidsmål, som är höga, djärva och tändande samtidigt som de är tydliga och trovärdiga. För att undvika att sådana mål ger upphov till stress så görs följande åtgärder: 1. Dessa »intellektuella« mål överförs till situationsförankrade målbilder, som programmeras in när man befinner sig i ett alternativt medvetandetillstånd (det mentala rummet).

2. Dessa programmerade målbilder fungerar som styrsystem för den dagliga automatiken, vilket omfattar större delen av vårt liv (den Psyko-Neuro-Cybernetiska modellen) och ger upphov till målsökande aktiviteter som för oss mot målen.

3. Som en följd av detta kan vi leva i nuet och i den process som för oss mot målen.

Jag kan tillägga att min fru gjort ett program som heter Omedveten närvaro. Förutom att kunna coacha vårt icke medvetna jag, så anknyter den till en form av närvaro som man inte är medveten om. När man till exempel har flyt så är man inte medveten om det förrän efteråt.

Skulle man bli medveten om att man har flyt så försvinner det.

Illustration: ijmaki

® KRAV / RESURSER

TEMA: STRESS & SINNEN

3/2018 GROW magazine / 43

PERSPEKTIV § TEMA: STRESS & SINNEN KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER

P.

POSITIV STRESS

® POSITIV STRESS

- Jag har ju flera gånger nämnt det begreppet och vill gärna kommentera det lite närmare. Selye påpekade att utan

stress kan vi inte leva och att en stressreaktion är ofta nödvändig för att ställa om kroppens resurser för att på ett bra sätt möta en utmanande situation, att kunna kämpa bättre (fotbollsmatch) eller fly från en farofylld situation (jämför kamp- och flyktsyndromet). Här gäller dock att skilja på kamp och flykt

så att man inte flyr när man borde kämpa. Har man ett fobiskt problem, till exempel är rädd för att tala offentligt, så gör man allt för att undvika situationen vilket inte är en bra lösning, speciellt om det är vanliga och viktiga situationer som skapar rädslan och oron. Skillnaden i kroppen mellan negativ och positiv stress eller mellan nervositet och tändning är dock inte så stor, så skillnaden kan ligga mer i den mentala tolkningen.

På en olympiad kom en ung flicka och klagade över att hon var så nervös. Jag svarade: »Nej jag tror du är för lite nervös. Det här är ju en olympiad så jag tycker du ska försöka bli mer nervös«.

Bara den enkla uppmaningen gjorde att nervositeten gick över i tändning.

Det mesta i stresshanteringen går ju ut på att minska stressen men en intressant variant är alltså att omvandla negativ stress till positiv.

S.

SKRATTET

® SKRATTET

- En av mina böcker heter: Skratta dig friskare och i den visar jag vilken effekt som humorn som attityd och humoryttringar som skratt och leende har på den negativa stressen och på hälsan i stort. Forskningen

har på ett övertygande sätt visat att det gamla talesättet: »Ett gott skratt förlänger livet« verkligen är sant. Skrattet är både spänningsreducerande (både muskulärt och mentalt) samtidigt som det frigör hälsobringande signalsubstanser. Den goda

nyheten här är att även om du inte hittar något att skratta åt så kan du »tvinga« dig att börja skratta och le för att ändå få samma effekt. Det har att göra med kopplingen mellan emotioner och beteendet. Skratt och glädje syns i det yttre beteendet men man kan också vända på det och börja med beteendet för att framkalla känslan.

Tvingar du dig att röra dig eller andas på ett lugnt och avstressande sätt så kommer känslan av stressfrihet.

På samma sätt som det nu finns utbildningar till andningsinstruktörer så finns det också till skrattinstruktörer.

» FORSKNINGEN har på ett övertygande sätt visat att det gamla talesättet "Ett gott skratt förlänger livet" verkligen är sant.« 44 �

GROW magazine 3/2018

U. §

TEMA: STRESSSITUATIONER & SINNEN — § JOBBIGA

PERSPEKTIV — KARRIÄR

UTBRÄNDHET

® UTBRÄNDHET

MÅSTE BRINNA ■ " MAN FÖR ATT BLI UTBRÄND"

T.

TACKSAMHET

® TACKSAMHET

- En faktor som både reducerar stress och ökar glädjen och välbefinnandet är tacksamheten.

I samband med 2000-talet lyckoforskning har förmågan till tacksamhet betonats mer och mer.

Lycka tycks ha att göra med hur mycket man kan identifiera, använda sig av och vara tacksam över det positiva som har hänt i dåtiden och som händer i nuet. I träningen i tacksamhet får man bland annat lära sig att ersätta missnöjet för det man inte har med tacksamhet för det man har.

Jag fick för många år sedan hålla ett jultal till svenska folket på julafton. Jag började med att nämna den svenska egenskap som till och med har upphöjts till kunglig – den Kungliga Svenska Avundsjukan. »Varför skulle jag vara glad och tacksam för min löneförhöjning när min arbetskamrat fick mer?« Jag beskrev sedan situationen i världen och påpekade hur oändligt tacksamma vi borde vara att få leva i ett land som Sverige. Det är många som i likhet med överläkaren NISSE SIMONSSON har ställt frågan: Hur kan vi må så dåligt när vi har det så bra?

En enkel tacksamhetsövning är att under ett eller två år varje dag skriva upp en ny sak som man är tacksam över.

- »burn out« är fortfarande det begrepp som används på engelska och som också användes på svenska under många år.

Det myntades av CHRISTINA MASLACH på 1980-talet och begreppet spred sig snabbt över hela världen. Svenska boken: Bränn inte ut dig såldes till exempel i flera hundra tusen ex. Efter ett antal år samlades försäkringsöverläkarna och föreslog att ta bort begreppet utbränd, bland annat därför att det var så definitivt. Man föreslog istället »utmattningsdepression« (som sedan 2005 ändrades till »utmattningssyndrom«, eftersom utmattningen skiljer sig från annan depression.) Man konstaterade också att det var tröttheten som var det primära och man delade upp tröttheten i fem slag, som jag sedan kompletterade med två till. Dessa sju blev: Fysisk, Intellektuell, Psykologisk, Emotionell, Motivationell, Social och Andlig Trötthet.

Den mentala träningen kompletterades sedan med träningsprogram för vart och ett av dessa områden plus ett mer generellt program som jag kallade för Energibudget, som hade till uppgift att minska de dagliga energiutgifterna och öka energiinkomsterna, bygga upp energitillgångar och minska energiskulderna.

En sak som Maslach hade visat var att man måste »brinna för att bli utbränd«, det vill säga att de som var mest hängivna och passionerade lättare blev utbrända. Jag hade tidigare arbetat med Vision –

Mission – Passion men Maslach idéer gjorde att jag blev uppmärksam på nackdelarna med Passion. Jag såg fler och fler nackdelar, till exempel att förälskelse kunde bli ett patologiskt tillstånd som påverkade pannloben och gjorde det svårare att ta rationella beslut eller att religiös passion lätt ledde till fanatism.

Detta gjorde att jag skapade en annan modell, som jag kallat för GLÖD. Det börjar också med att jag blir tänd, men istället för att flamma upp och brinna (bli en eldsjäl) med risk att då bli utbränd, så får tändningen gå över i en glöd, som är tänkt att vara livet igenom. Bränsle till glöden får jag framför allt genom två energikällor. Den första är min personliga och livslånga vision, som visar livsinriktningen och som varje dag ger mig energi, kraft, inspiration och meningsfullhet. Det andra är de energiskapande hjälpmedel som finns i det mentala rummet.

Genom en jämn och livslång tillförsel av energi så motverkar jag också den trötthet som är så central i den stressrelaterade ohälsan.

3/2018 GROW magazine / 45

PERSPEKTIV § TEMA: STRESS & SINNEN KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER

Å.

ÅTERHÄMTNING

® ÅTERHÄMTNING

- Under de senaste åren så har ett alltmer centralt begrepp i Stresshantering blivit »Återhämtning«. TORBJÖRN ÅKERSTEDT på Karolinska, vår främste sömnforskare, fick för en hel del år sedan i uppdrag om en kortare arbetstid skulle var till nytta, till exempel i form av minskningen av den stressrelaterade ohälsan. Han visade, liksom många andra också gjort, att det dock är Återhämtningen

så fort man lämnar själva situationen. Här har triggers en viktig uppgift. Man har triggers som kopplar bort kontorsarbetet, patienten, datorn, etc när man stänger dörren, duschar, byter kläder eller kör hem. Eftersom triggern bör vara specifik så frågade jag en av dem som använder bilkörningen som trigger om det verkligen var hela körningen. »Nej,« sa hon, »nu när jag tänker efter så är det när jag passerar Norrtull som tankarna på jobbet försvinner och när jag kommer till Norrtull på morgonen kommer de tillbaka.«

Sömnkvalitet

En oerhört viktig del av återhämtningen är djupsömnen på natten, de första 3-4 timmarna som gör att viktiga kroppsfunktioner återhämtar sig. som är nyckelfaktorn. Man kan i princip arbeta och Kvalitén är här viktigare än kvantiteten. Det är träna hur hårt som helst bara man får tillräckligt viktigare hur man sover än hur länge. Får man med återhämtning. Får man inte det så kan även djupsömnen kan man klara sig, som Dag Hamen mindre mängd arbete göra att man går »i marsköld, på fyra timmar per natt. Får man inte väggen«. den så spelar det ingen roll om man så sover 12 Återhämtningsfåtölj timmar per natt. Den andra delen av natten är en I ett forskningsprojekt om Återhämtning samar- mer »mental sömn«, som kan kompenseras gebetar jag med Skövde högskola och med Promas, nom Mental träning, meditation, etc (Dag Hammarsköld mediterade varje dag). som gjort en Återhämtningsfåtölj, som kombinerar massage och Mental Träning. En uppgift Sjukskrivning har varit att se om 15 minuter per dag i fåtöljen kan ge den återhämtning, som behövs för att till När man blir sjukskriven för utmattningssynexempel motverka den nedgång i prestationen, drom får man i uppgift att vara hemma, vila och som sker på eftermiddagen på de flesta arbetsåterhämta sig. Problemet är dock att man oftast platser världen över. tappat förmågan till återhämtning, vilket gör att tillståndet lätt blir kroniskt och sjukskrivningarPausit na långvariga. Man har inte lärt sig aktiv vila på Ett annat forskningsprojekt jag är inblandad i är dagen eller kontrollen över energitagande negatiPausit, där men genom datorn blir påmind om va tankar och på natten kan man sova 10-12 timan paus (till exempel en gång per timme) och mar och ändå vara lika trött som innan man gick där pausen innehåller fysiska övningar såväl till sängs. En orsak till att djupsömnen inte komsom andnings- och andra mentala övningar). mer tycks vara den ökning av grundspänningen som stressen orsakar. Det ideala tillståndet på Aktiv vila dagen när man ska vara aktiv kallar jag AvspänMånga har kopplat återhämtning till bara en ning som innebär: »Optimal spänning i agonister»vilopaus«, som innebär att man bara sätter dig na och Avslappning i antagonisterna« medan det eller lägger sig och »vilar«. Det har dock visat ideala tillståndet på natten är Avslappning, vilket sig att effekten blir tvärtom. Hjärnan går in i ett då förhindras av en hög grundspänning. tillstånd som kallas för DMN – Default Mode Jag har sett många exempel på hur AvslappNetwork eller TN – Task Negative Network, där ningsträning (t.ex de fem första veckorna av den hjärnan blir mer aktiv och förbrukar mer energi, mentala träningen), som sätts in inom 2 veckor bland annat genom att tankarna far fram och efter att någon sjukskrivits för Utmattningssyntillbaka. Ska man få en verklig vila, det vi kallar drom kan ge en mycket stor och signifikant förför Aktiv vila, så ska man engagera och fokusera kortning av sjukskrivningsperioden. En mycket tankarna på något, framför allt på saker som in- stor del av denna positiva effekt tycks ha att göra går i Mental träning och meditation, till exempel med att djupsömnen återkommer, bl.a. beroende andning, avslappning etc. på att grundspänningen minskar.

Den mentala träningen underlättar och förTriggers snabbar också återgången till arbetet genom att En annan viktig del av återhämtning på dagen är påverka den tillståndsberoende inlärningen (State att kunna koppla bort energitagande situationer bound learning).

46 �

GROW magazine 3/2018

Ö.

§

ÖVNING

® ÖVNING & TRÄNING

- Artikel kommer att sluta med bokstäverna T (Träning) och Ö (Övning) vilket ju är själva kärnan i Mental Träning. Det är genom att träna, öva, praktisera och applicera det man lärt sig som lärandet ger effekt i livet. Huvudorsaken till att jag tog tjänstledigt

från universitetet 1990 och startade Skandinaviska Ledarhögskolan var just att få friheten att arbeta med Livsfärdighetsträning och att utveckla Livskompetensen, vilket är något annat och viktigare än att bara arbeta med kunskapsutveckling som man gör i skolan och på högskolan. Skolan ska ju vara en förberedelse för livet och det är tragiskt att se att alltfler arbetsgivare inte ens tittar på betygen när de anställer. Istället går man på social och emotionell kompetens, samarbetsförmåga och andra liknande saker som jag brukar kalla för ”anställningsbarhet”.

Från Stresskunskap till Stresskompetens Det här gäller också stressområdet. De sista decennierna har det i Sverige skrivits och talats så mycket om stress att svenskarna konkurrerar om världsmästartiteln i stresskunnighet. Ändå har de negativa stresseffekterna ökat dramatiskt. Orsaken: Jo här har vi återigen skillnaden mellan kunskap, (dvs redovisat vetande) och kompetens – dvs. hur jag klarar de livssituationer jag möter.

Jag har ju både i artiklar och böcker påvisat det låga sambandet mellan skolframgång och livsframgång, vilket har med samma sak att göra.

Man kan vara hur kunnig som helst och ändå inkompetent och vice versa. Detta syns speciellt tydligt i idrotten, som ju var det område där jag började tillämpa den mentala träningen på 1970-talet. Man kan vara professor i kondition och ändå ha dålig kondition och man får inte bättre fysisk styrka hur många böcker man än läser. Samma sak gäller stressområdet. Man kan läsa hur många böcker som helst utan resultat till dess att man börjar omsätta teorierna i praktiken genom Övningar och Träning

TEMA: STRESSSITUATIONER & SINNEN — § JOBBIGA

PERSPEKTIV — KARRIÄR

räcker det med en tiondel av den insatsen för att öka stresstoleransen, förbättra stressimmuniteteten och få en förbättring av förmågan till stresshantering. Precis som i idrotten ger träningen i stresshantering inte bara nya handlingsalternativ utan skapar också en Inlärning och en automatisering av det inlärda, vilket gör att man fungerar bättre utan att behöva tänka på vad och hur man ska göra.

Stresshantering genom Mental Träning är hos oss inte bara en speciell kurs utan ingår i alla andra kurser också, även i Coaching utbildningen. I Coachingens Practicum kombineras klientarbetet med en egenträning under ett par månader, där de Stresshanteringsmetoder som nämnts exempel på i artikeln ingår som en viktig del.

Livscoaching

Här kan nämnas att vi också börjat med en specialistutbildning i Livscoaching, där det bl.a. ingår en längre utbildning i Stresshantering.

Denna utbildning är vi ännu så länge ensamma om i världen och den är öppen för både ICF och ICC coacher samt andra coacher med en liknande basutbildning. (www.slh.nu) Den vanliga coachutbildningen styrs ju framför allt av det jag kallar den kliniska modellen eller ”problemmodellen”, där klienter får hjälp att lösa ett problem. Livscoachutbildningen kompletterar detta med en coaching av en livslång utveckling och ett livslångt lärande (3L). Detta gör att en Livscoach kan ha klienter som man stödjer och coachar livet igenom.

Empowerment Mental Träning är ju en egenstyrd träning där man själv bestämmer studie- och träningstakten och som utförs i min vanliga miljö, vilket gör att man kan omedelbart kan applicera lärandet och träningseffekterna i hemmet och i jobbet. Även i en coachledd mental träning så ligger makten hos klienten, vilket ersätter det annars så vanliga expert- eller guru-beroendet med Livet som en ”gör det själv” modell med en snabb tillväxt av både självbild, prestationsförmåga och välbefinnande.

Träningsmodellen Inom idrotten har Träningsmodellen ersatt den tidigare ”Talangmodellen” och där har svensken Anders Erikssons forskning om att 10 års och 10000 timmars träning kan skapa en elitidrottare av vem som helst fått en allt vidare acceptans.

Mental Träning bygger på samma modell.

Skillnaden är bara den att på den mentala sidan 3/2018 GROW magazine / 47

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

STRESS

Foto: tillhör Ingrid Lindh

IN ACTION

INGRID LINDH

friskvarda.se

48 �

GROW magazine 3/2018

MediYoga larare Terapeut, specialistkomptens stress & utbrändhet Fil mag i företagsekonomi

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

TEMA STRE : SS & SINN EN

Text: Ingrid Lindh

KALLSVETTEN SPRIDER SIG och illamåendet drar fram inombords likt en ångvält, det händer något med andningen, det är som jag inte får ut allt syre ur lungorna…

Jag är 20 år och befinner mig på en flygplats någonstans i Brasilien. I väntan på en flygavgång uppsöker jag toaletten. När jag går dit känner jag mig normal men när jag går därifrån är det något som förändrats.

Det är första gången en panikattack griper tag i mig och det var inte för sista gången.

Kanske beror det på att pappa fick kärlkramp under sin vistelse i Sao Paulo där jag och min man bodde under en period.

Han var hjärtsjuk och jag hade levt med faran ett tag.

3/2018 GROW magazine / 49

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

» INSIKTEN OM ATT JAG ÄR HÖGKÄNSLIG ruskade om mig i grunden och gav mig en ny självbild och inte minst självkänslan tillbaka.«

S

TRESSPÅSLAGET börjar med alarmfasen: vi stannar till och skapar en bild av läget med sinnena på helspänn.

I motståndsfasen gör vi allt för att hindra faran, kamp eller flykt.

Hejdar vi faran avtar stresspåslaget, om inte, är det risk för utmattningsfasen som i sin tur kan leda till kronisk stress.

Resurser som var tänkta att hindra faran slår tillbaka likt en boomerang mot oss själva. Kroppen signalerar tydligt minskade resurser och i värsta fall tar resurserna slut, vi kommer inte ur sängen.

Svår stress kan leda till skador på hjärnan som yttrar sig som minnesförlust, koncentrationssvårigheter och hjärntrötthet, eller som en utmattad individ uttryckte det; ibland är det som att ha en tvångströja på hjärnan. Det tar tid att återvända till livet som inte blir som förr.

I brist på ett avlastande socialt nätverk under småbarnsåren blev jag utmattad och infektionskänslig. Som arbetslös den perioden undrade om jag någonsin skulle klara av ett heltidsarbete igen …

S

TRESS DEFINIERAS SOM ett tillstånd där balansen mellan resurser och belastningar rubbats.

Ett exempel är 1990–talets hårda nerdragningar. De som hade arbete jobbade dubbelt för att täcka upp för uppsagda kollegor och sen sjukfrånvarande kollegor. En fulltecknad kalender var ett gott tecken på att vara behövd, att vara en av de viktiga med ett arbete. Lika stressigt var det för de arbetslösa, att inte vara behövda.

Skammen över att inte få vara med och bidra till Sveriges ekonomi var minst lika stressframkallande.

Belastningen blev stor för de som arbetade och de arbetslösa hade ett överskott av resurser som inte togs till vara.

50 �

GROW magazine 3/2018

I

DAG ÄR KAMPEN som skapar stress en helt annan än för miljoner år sedan. men kroppen reagerar fortfarande likadant - fysiskt som känslomässigt.

Andningen påverkas, behovet av nikotin, alkohol eller annan stimuli ökar liksom rastlöshet alternativt hyperaktivitet.

Att spela död är ett beteende ännu äldre än kamp och flykt och då har det gått alldeles för långt. Om stresspåslaget blir bestående påverkas beteendet; behovet att dra oss tillbaka, begränsa sociala kontakter, trötthet, känsla av sorg, depression, tung i sinnet och nedstämdhet.

Vid ett besök hos frisören får jag ett tidningstest i min hand. Jag får alla rätt. Insikten om att jag är högkänslig ruskade om mig i grunden och gav mig en ny självbild och inte minst självkänslan tillbaka. Det finns fler som jag.

D

ET VAR ETT TEST ELAINE N.ARON utarbetat genom sin forskning om högkänslighet.

Högkänslighet är ett personlighetsdrag hos 15–20% av världens befolkning. Det är inte en diagnos eller ett symtom och ska inte blandas ihop med ADHD. Forskaren och psykologen Elaine N. Aron har forskat om högkänslighet sedan 1990–talet.

Hon sammanfattar personlighetsdraget med D O E S: • D - Depth of Processing - Djup bearbetning innebär att en högkänslig person på ett djupare sätt bearbetar det som sker i och utanför sig själv.

• O - Overstimulation - Överstimulans innebär att högkänsliga tar in för mycket information och intryck och till slut svämmar det över i det centrala nervsystemet som är mer känsligt.

• E - Emotional Reactivity - Emotionell mottaglighet och empati får högkänsliga att reagera mer på positiva och negativa upplevelser. Via en ökad aktivitet i hjärnans insula och spegelneuronsystem kan högkänsliga känna in hur andra människor känner och känna det själva.

• S - Sensing the Subtle - Högkänsliga uppfattar mer subtil information exempelvis ansiktsuttryck, stämning i rummet och andra icke-uttalade signaler och har ofta en god intuition.

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

VATTEN lugnar ett högkänsligt nervsystem foto: Jan-Erik Mångs VAR RÄDD OM DITT HJÄRTA, det är inte gjort av sten - foto: Ingrid Lindh

»YOGAN är mitt vassaste verktyg för att hantera stress och högkänslighet.« På ett sätt kan jag arbeta oavbrutet, flera timmar i sträck å andra sidan blir jag till bristningsgränsen utmattad av stressen att jag borde vara mer aktiv på sociala medier speciellt som egen företagare.

I

T–REVOLUTIONEN har fört med sig gränslöst arbete, vi fortsätter arbeta på fritiden. Bredband till alla var ett av slagorden på 1990–talet.

Informationsflödet och sociala medier blev, och är, övermäktigt för somliga. Att finnas tillgänglig i fall att, till och med under semesterperioden.

Frankrike har stiftat lagar mot gränslöst arbete och en liknande översyn pågår i Sverige. Vår öppenhet om oss själva på sociala medier för med sig en sårbarhet. De som är extra känsliga och som lättare blir överväldigade har blivit mer synliga i och med IT–revolutionen, till exempel högkänsliga som det lätt svämmar över för.

Det var en fantastisk upplevelse hur kroppen och sinnet tacksamt tog emot allt vad yogan gjorde för mitt välbefinnande.

A

V NÅGON ANLEDNING har jag alltid känt mig dragen till yoga och i slutet av 1990–talet provade jag Kundaliniyoga som består av andning, kriyor och meditation. Min man tyckte att det var jättebra med yogan – du blir så mycket gladare, sa han. Yogan balanserar alla eventuella obalanser fysiskt, mentalt och känslomässigt. I dag arbetar jag som MediYogalärare och terapeut.

M

EDIYOGA utövas terapeutiskt och är i dag en etablerad, vetenskapligt utforskad rehabiliteringsform inom svensk sjukvård och företagshälsovård. Detta mycket tack vare GÖRAN BOLLs fantastiska arbete att avdramatisera yogan genom vetenskapliga studier som fallit mycket väl ut.

D

ET TALAS OM BALANS i tillvaron. För mig är tillvaron allt runt omkring det egna jaget, till exempel arbete, familj och vårt sociala sammanhang där det ständigt händer något som pockar på vår uppmärksamhet. En del kan vi kontrollera men långt ifrån allt och just därför kan vi få vänta förgäves på balansen i tillvaron. Då är det klokare att stärka sin inre stabilitet genom att välja att ta kommandot över livet. Då är yogan mitt vassaste verktyg för att hantera stress och högkänslighet vilket också rekommenderas av Elaine N. Aron.

Yogatraditionen säger att när vi styr vår tanke styr vi våra liv.

M

IN ERFARENHET OCH BÄSTA TIPS är att en korrekt andning är livsviktig vid stress. Det långa djupa andetaget är djupavslappnande består av tre steg och motverkar depression, högt blodtryck med mera.

Steg ett är en viktig och bra början – att helt enkelt börja andas in och ut genom näsan gärna med slutna ögon. Utandningen är längre än inandningen.

Det får aldrig vara obehagligt.

3/2018 GROW magazine / 51

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

Foto: OzDeleau, Stockholm

UTBRÄNDHET -

NÄR ÄR KLIENTER som upplever sig utbrända coachingbara?

Text: Rune Segerblad

RUNE SEGERBLAD ledarutvecklare coach segerblad.se

52 �

GROW magazine 3/2018

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

STRESS har många ansikten och faser.

Många coacher möter klienter med olika stressymptom och de kan med coachens hjälp reducera sin stressnivå.

Men inte alltid.

Här redogör RUNE SEGERBLAD var gränserna för coachbarhet går hos klienter med svåra stressymptom.

Rune, ledarutvecklare och coach, är civilekonom i botten och har över 20 års egen ledarerfarenhet med fokus på förändringsarbete.

: TEMA SS & STRE N SINNE

J I

AG HAR UNDER SENARE ÅR träffat klienter som på grund av stress behöver coaching.

LÄTTARE FORMER av upplevd stress är klienten coachningsbar redan från första mötet. Då, i de första mötena, behöver klienten förstå sin stress - vad som orsakar den och vilka reaktioner klienten upplever vid stress. Studier i USA (Horton, Hanzelik) har visat att upp till 50% av upplevd stress kan klienter själva reducera genom kunskap om stressorsaker och sina upplevda reaktioner.

I

NOM COACHING har vi verktyg för beteendeutveckling i många former. För stressrelaterad coaching behöver de verktyg vi använder för utveckling av självkännedom kompletteras med verktyg som riktar sig till upplevda reaktioner av stress, såväl i privatlivet som professionellt.

Exempel på sådana verktyg är Stressdagboken och Job Content Questionnaire - JCQ. I svårare upplevelser av stress, där stressen lett till utbrändhet och sjukskrivning, har förutsättningarna för coaching förändrats.

K

LIENTER som går igenom en livskris, som utbrändhet är, är inte coachningsbara i inledningsskedet av reaktionerna av utbrändhet. Svårigheterna fortsätter om klienten sätter hela sin tillit till den psykofarmaka som sjukvården – med rätta – ordinerar. Först när klienten blir medveten om att mitt ”framtids-jag” förutsätter ett drogfritt jag, kan coachingen ge effekt. Processen kan ses i olika faser där coachingen kommer in i de två sista, de vi kallar "uppvaknandet" och "tillfrisknandet".

» 50% av

upplevd stress kan

klienter själva reducdra genom kunskap om stressorsaker och sina upplevda reaktioner. «

3/2018 GROW magazine / 53

PERSPEKTIV —

§

TEMA: STRESS & SINNEN

Illustrationer: Elenarts & Cliparts

FÖRLAMNING

• ingen energi • emotionellt tömd

UTBRÄNDHET

PANIKÅNGEST

- STEG I PROCESSEN

• FÖRLAMNING

• rädsla • panik

• PANIKÅNGEST

K

K

K

D

lienten förlorar all energi och alla sina emotionella förmågor.

Omåttligt trött, ljus- och ljudkänslig och blir gärna sängliggande i ett mörklagt sovrum. Att delta i familjens måltider blir övermäktigt och klienten rör sig i stort sett mellan säng och toalett inledningsvis. Familjen – make/maka och barn - blir självklart oroliga och upplever en handlingsförlamning. lienten är inte coachningsbar! Vad som behövs är ett handfast stöd för att så långt möjligt tillföra ny energi genom rörelse och ett ”klockdrivet” ätande. Energitillförseln är grunden för att klara av att möta fas två i tillfrisknandet – Panikångesten.

54 �

GROW magazine 3/2018

lienten blir mycket rädd och behöver någon som stöttar till ett besök hos en psykakut. Huvudargument är att all energi klienten arbetat upp med motion och sina måltider i fasen ”Förlamning” kan komma att gå till spillo om hen inte får hjälp att hantera panikångesten. I läkarbesök är det vanligt att psykofarmaka skrivs ut som stöd för att hantera ångest. e kommande veckorna hanterades hens ångest med hjälp av medicinen och hen kan fortsätta sina promenader och att fylla på sin energi genom måltiderna.

§

TEMA: STRESS & SINNEN

— PERSPEKTIV

TILLFRISKNANDE

• arbetsprov • nedtrappning av läkemedel

UPPVAKNANDE

• energi • reflekterande

• UPPVAKNANDET

N

u är klienten i sådan fysisk och psykisk stark form att det går att föra framåtriktade samtal med hen och också få hen att reflektera över vad som hänt och varför. I coachsamtal ”backade vi bandet” – hur har hens uppväxt sett ut, hur har tidigare karriärsteg sett ut, vilka motgångar och framgångar upplever hen ha påverkat och bidragit att forma hen till den hen är idag etc. Vi talar om ett friskt ”framtids-jag” och vad hen vill utveckla för att nå dit.

V

i talar också om den psykofarmaka hen tar varje dag och risker för beroende av medicinen. Eftersom hen inte själv ska ta beslut om nedtrappning får hen till uppgift att föra frågan vidare till den psykolog hen träffar med viss regelbundenhet. En nedtrappning av medicinen planeras och införs.

• TILLFRISKNANDET

K

lienten vill prova att arbeta igen och en plan för återgång till arbetet planeras där klienten under 4–6 månader trappar upp sin arbetstid från 25%, 50%, 75%och till 100%. Under tiden för återgång till arbete coachas klienten fortlöpande med två till tre veckors mellanrum för att säkerställa att ”framtids-jaget” är levande i klienten.

MINA ERFARENHETER

D

et är inte ovanligt med sjukskrivningar längre än 12 månader.

Nyckeln, så som jag ser det, är att får klienten att våga och vilja leva sitt liv utan psykofarmaka. De klienter jag haft har alla kommit tillbaka i arbetsträning efter 6 månader, vilket av inblandad läkarexpertis, påstås vara ovanligt snabbt.

När klienten kommit in i fasen ”Tillfrisknande” så händer också något annat.

Klienter upplever sig mer trygga och harmoniska efter den transition de genomgått till följd av sin utbrändhet. Så ”framtids-jaget” blir en upplevd verklighet för dem.

3/2018 GROW magazine / 55

KARRIÄR — §— PERSPEKTIV JOBBIGA § VD-COACHEN SITUATIONER HAR ORDET

: TEMA & SS STRE EN SINN

V

D-COACHEN reflekterar

över

VATTNETS ENORMA KRAFT! Text: Anna Eriksson

Oceanic Aqua Balancing - att slappna av, balansera kropp och sinnen i tempererat vatten. VD-coachen ANNA ERIKSSON berättar här om vattnets läkande kraft och hur hon haft nytta av metoden i sitt arbete som professionell coach.

56 �

GROW magazine 3/2018

§ VD-COACHEN HAR ORDET — PERSPEKTIV

V

ATTNET ÄR BETYDELSEFULLT för allt som lever. Vatten täcker 71 % av jordens yta. Oceanerna innehåller 97,2 % av jordens vatten.

VI MÄNNISKOR består till 60 % (nyfödda 80%!) av vatten, hjärnan till och med av 85 %.

VARJE DAG behöver vi dricka 1,5-4 liter vatten beroende på omständigheter.

I VATTEN växer liv.

MED VATTEN renar vi oss. Även tårar kan ge samma känsla.

VATTNET ASSOCIERAS med vårt känsloliv.

VI DRAS GÄRNA TILL VATTEN, vill bo nära vatten, vill bada, fiska, vara och färdas på vattnet.

VI BETALAR EXTRA för sjöglimt och för vatten från naturliga källor.

VI VATTNAR det vi vill ska växa.

Foto t v: Acua floating, Olle Sporrong/Expressen Foto ovan: Anton Svedberg Foto t h: Jocke Berglund Foto föregående sida: Aqua floating på Centralbadet, Stockholm - Magnus Hallgren / TT Nyhetsbyrån

I

DEN HÄR TEXTEN kommer jag att berätta om mina upplevelser och lärdomar av att ha arbetat med Oceanic Aqua Balancing – en kroppsterapimetod som utförs i 35 ° varmt vatten – och hur jag senare har haft nytta av det i mitt arbete som professionell coach.

JAG VILAR I NÅGONS ARMAR och blir sakta förd genom det varma vattnet. Jag känner mig omhändertagen. Jag slappnar av.

Det är så skönt! Inget motstånd alls – det är som om jag är ett med vattnet. Det är som om den som håller mig vet precis vilken liten rörelse jag längtar efter.

Jag förs försiktigt ihop för att sedan sträckas ut. Jag har aldrig varit med om något liknande någonsin. Efter en stund sätts en klämma på min näsa och jag får instruktionen att stänga munnen när jag känner en knackning på min arm. Så sker och jag förs under JAG ÄR NIO ÅR och står på femmans trampolin och ska hoppa för första gången. Jag ser vattnet! Och upp för att andas och sen ner mina klasskamrater långt därnere. Jag är rädd igen. Fortfarande sakta och i ett med vattnet – det är jättehögt! Men när Harry säger Hop- stilla rörelse.

Jag slappnar av ännu mer och släpper tanken pa! så hoppar jag – rätt ner i det djupa vattpå att förstå vad som sker. Jag följer med, jag net – nya dimensioner. Aldrig har jag varit släpper taget och bara tar emot. så djupt nere heller. Jag kommer upp och alla Det är helt underbart skönt! applåderar. Harry var vår badmästare och det var han som lärde mig simma flera år tidigare.

FTER DEN HÄR FÖRSTA UPPLEVELSEN Det tog tid, så till slut kom Harry ner i vattnet bestämde jag mig direkt för att åka till och gick bredvid – först då började jag lita på Tyskland och utbilda mig. Ja, egentligen min egen förmåga att både flyta och ta mig ville jag bara ha mer av samma upplevelse. fram genom vattnet - ett simtag i taget. Harry Tanken att jag själv skulle leda fanns inte ens där. Men redan när jag kom hem så var min första coach – klart jag hoppade och ville flera att jag skulle dela med mig och började simma när han var med. visa vad jag hade lärt mig. Och så började ®® VAD HAR DU SJÄLV FÖR UPPLEnågot som kom att bli min »baby« under VELSER av vatten? Stanna upp en stund och mer än ett decennium vid sidan av mitt känn efter vilka bilder eller associationer som arbete som forskningsassistent på universikommer till dig. tetet.

E

3/2018 GROW magazine / 57

PERSPEKTIV § VD-COACHEN HAR ORDET KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER

V

ÅGA HA TILLIT - FÅ NÄRHET & OMTANKE

TÄNK DIG SJÄLV att komma i badkläder till en nedsläckt pool med tända ljus som enda belysning. Du hör harmonisk musik, kanske delfinljud. Du kliver ner i vattnet och personen, i vars famn du snart ska ligga, hälsar dig välkommen och berättar bara lite kort om vad som kommer att ske. Det är allt.

Efter det förväntas du kunna slappna av helt och hållet och lita på denna människa.

HUR TROR DU att du skulle känna dig?

S ®®

JÄLV VAR JAG SÅ NÄRVARANDE och grundad i mig själv jag bara kunde. Jag var lugn, alltid ute i god tid. Visade med mitt kroppsspråk att jag var trygg och hade tillit till det som skulle ske. Många timmars träning fanns i kroppen och ofta gick jag i förväg igenom mentalt vad som skulle ske. Jag kände både respekt och tacksamhet inför det förtroende som människor gav mig.

V

I VET ALLA ATT NÄRHET är viktigt. Endorfinerna, kroppens lyckohormoner, aktiveras. Att dessutom bli hållen i varmt vatten hjälper oss att slappna av och ta emot ännu mer. Många har en tendens att bara ge och tänka på andra i första hand – inte undra på att sjukskrivningarna ökar då.

S

EDAN 18 ÅR arbetar jag professionellt som coach. Tillit är fortfarande lika viktigt. Det hör till coachens kärnkompetenser att kunna skapa tillit. I coachningen är det språket som är våra verktyg. Olika distinktioner hjälper oss att uppnå det vi vill. Integritet – i betydelsen att hedra sitt ord – är ett sätt skapa förtroende och tillit. I coachning gör vi överenskommelser om vad samarbetet ska utmynna i. Vi har etiska riktlinjer att förhålla oss till. Jag är noga med att hålla vad jag lovar och att inte utgöra mig att kunna annat än vad jag är tränad i. Det som händer i rummet stannar mellan oss.

T

ILLIT kan lätt förloras.

Ett brutet löfte, en ouppfylld förväntan eller en oförsiktig handling kan räcka.

58 �

GROW magazine 3/2018

T

ILLITEN KAN ÅTERVINNAS genom att, när jag blir medveten om mitt misstag, visa att jag har förstått och även tar ansvar för eventuella konsekvenser. Till exempel genom att lyssna till hur det kändes för den andre. Vad kan vi lära av det som skedde? Vad kan vi göra annorlunda för att det inte ska upprepas? Förmågan att återskapa tillit behöver vi genom hela livet!

T

ILLIT ÄR CENTRALT – vi vill alla känna trygghet och få höra till en gemenskap. Tänk på en arbetsgrupp när du eller någon annan är ny – vi frågar oss: Får jag höra till? Vill jag höra till? Genom att visa oss själva och lära känna varandra så avgör vi det. När vi är omtänksamma och nyfikna på varandras olikhet vågar vi också lättare släppa masken och komma varandra närmare. ®® VAD HAR DU FÖR TANKAR OM TILLIT? Känner du att det är lätt att skapa det?

Vad gör du om tilliten bryts?

Ö

KA DIN RÖRLIGHET & FLEXIBILITET – FÅ ETT STÖRRE FYSISKT SPEKTRUM

JAG LÄRDE MIG att lyssna och känna med hela kroppen. När man håller en människa i famnen i vattnet så får man väldigt mycket information – om vikt, längd, rörlighet, om energin. En del är stela (till en början), andra mycket rörliga.

Kroppen rör sig mellan två poler – ihopkrupen till helt utsträckt. För de flesta är det väldigt skönt att ha tillgång till båda lägena – dels att ta emot, bli vaggad och gungad och dels att få sträcka ut i hela sin längd – bli dragen i fötterna i en lång vågrörelse. Jag känner med händerna var kroppen vill röra sig och var den vill bli bemött med stillhet och försiktighet. Jag letade efter resonans (rörelse, öppning) och lät rörelsen bli större och större. Precis som i alla (ordlösa) kroppsbehandlingarna är det händerna och intuitionen som blir verktygen.

§ VD-COACHEN ORDET — PERSPEKTIV § JOBBIGAHAR SITUATIONER — KARRIÄR

Illustration: stux Foto: Wikimedia Commons

I

COACHNINGEN så inbjuder jag till perspektivbyte – vi undersöker genom att ställa oss på olika platser i rummet. Från nuläge till önskat läge.

Vilka olika alternativ kan vi komma på? Vilket vill du välja? Om samtalet är en dans – vilken musik hör vi? Vilka steg tar vi? Var går gränserna?

Vi söker, på samma sätt som i vattnet, lösningar och expansion.

K

ONSTEN ÄR att möta en människa där han eller hon är. Hitta fram till samma frekvens, till samma tempo. Först därefter kan jag som coach utmana och ställa en kraftfull fråga – jag prövar och ser vilket gensvar jag får. ®® OM DU ÄR I KONTAKT med att du är fullkomlig – vad skulle du se, höra och känna då?

Hur står och rör du dig då?

D

E ALLRA FLESTA JAG COACHAR är högpresterande. Utmaningen är då många gånger att göra mindre och lita mer på att andra också kan. En balans mellan att ge och ta emot. Att våga vänta istället för att direkt agera eller svara själv. För den som är snabb att pröva och känna in vad som händer vid långsamma rörelser.

S

PIRALRÖRELSER ÖPPNAR UPP och ger ny energi Att få igång energin via rörelse är uråldrigt. Vintergatan är en spiralgalax. Antroposoferna gör speciella spiraltrappor där vattnet ”tvingas” genom en spiral för att få ny energi.

D

ET MEST KRAFTFULLA i Oceanic Aqua Balancing var när personen vi höll i famnen slappnade av så pass mycket att kroppen själv började röra på sig. Vi kallade det ”unwinding”.

Det är en slags spiralrörelse som kroppen naturligt gör när den är avslappnad. Man kan säga att kroppen vecklar ut sig (ungefär som man kunde göra med en gammal telefonsladd som hade snott sig). Vi föds med hjälp av denna rörelse.

K

ANSKE HAR DU VARIT i en varm källa till exempel på Island, i Budapest, på Yasuragi (där man bestämt sig att skapa en kultur av förtroende), i en flyttank eller i ett varmt bad. Om du slappnar av så kommer du märka att kroppen gärna vill röra sig – tillåt det!

3/2018 GROW magazine / 59

PERSPEKTIV § VD-COACHEN HAR ORDET KARRIÄR — §—JOBBIGA SITUATIONER

»SPRIALRÖRELSER öppnar upp och ger ny energi.

Att få igång energin via rörelse är uråldrigt.«.

I

COACHNINGEN händer det via orden – många upplever klarhet efter att ha fått talat ut. Bitar faller på plats och helheten blir synlig igen. Jag som coach lyssnar uppmärksamt och engagerat och i den närvaron så nystar den som talar ut sina tankar och sitt sinne. När vi känner att vi blir hörda och förstådda så kan läkning ske och vi kan lämna något som vi bearbetat länge i ro. Just att få tala och tänka om det som är angeläget längre stunder resulterar ofta i ny energi och kraft.

E

N HEL DEL I LIVET rör existentiella frågor som ingen annan än du själv kan svara på. Vi ansvarar för vårt eget liv inklusive våndor, ovisshet, obeslutsamhet och mycket annat. Att ta sig tid att tänka och tala om hur man vill skapa sitt eget liv är väl investerad tid enligt mig. Här kommer det egna ledarskapet in. För att leda andra måste vi kunna leda oss själva först. När jag coachar ledare så tar jag upp förmågan att leda sig själv, leda en annan, leda ett team och en organisation. Olika nivåer som kräver olika kompetenser.

S

LAPPNA AV PÅ DJUPET - KÄNN RYMDEN INOM DIG SJÄLV

NÄR VI SLAPPNAR AV PÅ DJUPET och släpper fram rörelsen/energin inom oss så blir känslan ofta djup tillfredställelse. Vi är i samklang med både oss själva och det varma vattnet. Vattnet gör att vi känner oss tyngdlösa och fria – vi kan röra oss fritt åt alla olika håll samtidigt som vi hela tiden är inneslutna i samma element. Vi svävar fritt utan att möta något motstånd. Det är så klart viktigt att lära sig hantera olika typer av motstånd, men det är minst lika viktigt att vara i kontakt med den egna förmågan att vara i flow och att se oändliga möjligheter.

»NÄR VI SLAPPNAR AV PÅ DJUPET och släpper fram rörelsen / energin inom oss blir känslan ofta djup tillfredsställelse.«.

60 �

GROW magazine 3/2018

D

E MJUKA RÖRELSERNA, det varma vattnet och det trygga och tillitsfulla hållandet (i famnen) gör att den som är med om det (och även jag som ger) återfår energi och en känsla av lugn och utrymme inom sig mycket snabbt.

Bara en liten stund i vattnet räckte för att få någon att slappna av på djupet. Ju djupare vi kan slappna av desto snabbare återhämtar vi oss. Det var också min erfarenhet under dessa år att detta var ett väldigt snabbt och skönt sätt att återfå kraft och kreativitet. Det spelade ingen roll om någon var på dåligt humör när vi började – det skiftade snabbt när vi kom ner i vattnet och framförallt när vi var under vattnet. Vem kan vara arg eller ledsen när man befinner sig i total harmoni, som i fridykningsfilmen Det stora blå?!

S

LAPPNA AV FÅ TILLGÅNG TILL HJÄRNANS VITALA FUNKTIONER

VI KÄNNER TILL att hjärnan har olika frekvensnivåer: C BETAVÅGOR 12-38 Hz - när vi är vakna och tänker logiskt C ALFAVÅGOR 8-12 Hz - när vi är vakna, avslappnade och kreativa C TETAVÅGOR 4-7 Hz - kännetecknar drömsömn och djup avslappning C DELTAVÅGOR 0-4 Hz - har vi under djup sömn

N

ÄR VI BEFINNER OSS i djup avslappning så är vår frontallob aktiv (till skillnad mot amygdala som aktiveras vid hot). Då har vi tillgång till vår kreativitet och goda omdömesförmåga. Vi känner lätt tillit och kan samverka med andra.

Genom att slappna av hjälper vi både oss själva och andra att få mer tillgång till vitala funktioner! Mer av oss själva helt enkelt. Vid stress och hot så drar hjärnan tillbaka alla subtila funktioner och använder all kapacitet till de stora muskelgrupperna – att slåss eller springa bort från potentiella hot eller att spela död.

§ VD-COACHEN ORDET — PERSPEKTIV § JOBBIGAHAR SITUATIONER — KARRIÄR

»COACHNING är en metod som vänder sig till friska människor som vill ha ut mer av sina liv – privat och yrkesmässigt.

FUNDAMENTALT är att lära känna sig själv och lita på sina egna sinnen.

LI VÄN God hälsa går alltid först..«

D

EN HÄR KUNSKAPEN om vikten av djup avslappning, behöver alla människor ha. Det finns en uppsjö av appar och metoder för att slappna av och träna mentalt. Meditation – i sin allra enklaste form – att bevittna sig själv och sin andning – ger oss förståelsen att vi är så mycket mer än bara vår kropp och våra känslor. Därmed behöver vår träning expanderas – förutom att träna rent fysiskt till att även inkludera uppmärksamhet och träning för hjärnan, hjärtat och själen. ®® VAD TRÄNAR DU? Hur slappnar du av på djupet?

C

OACHNING är en metod som vänder sig till friska människor som vill ha ut mer av sina liv – privat och yrkesmässigt.

Fundamentalt är att lära känna sig själv och lita på sina egna sinnen. God hälsa går alltid först.

Det är svårt att ta bra beslut om sitt liv när man inte mår bra. Jag brukar ta upp vikten av att lyssna inåt.

Vad får jag för budskap? Vad längtar jag efter? Vad vill jag?

Vad är viktigt? Var känner jag resonans – ett stort ja? Vi jobbar mycket med den egna energin, styrkorna och viljan. När känner vi att vi är i flow?

»DE MJUKA RÖRELSERNA, det varma vattnet och det trygga, tillitsfulla hållandet i famnen gör att den som är med om det, och även jag som ger, återfår energi och en känsla av lugn och utrymme inom sig mycket snabbt.«.

COACHING eller COACHNING? ANNA ERIKSSON säger COACHNING, GROW magazine COACHING. Båda ord används och båda är korrekta även om Språkrådet förordar COACHNING - på svenska ...

B

MED VATTNET

OCH BLI MER AV DIG!

E

TT TAG KALLADE jag mina kvällskurser för Vän med vattnet. Alla möjliga kom – par, gravida, män och kvinnor. Jag har haft en hel familj med tre generationer som har återkommit! Till min förvåning kom även några som hade fobi för vatten. De var lite äldre och ville dela glädjen med vatten med sina barnbarn. Jag minns att jag blev lite ställd – visste inte vad jag skulle göra – så jag lät dem bara vara med som alla andra. Och det fina var att de också slappnade av, släppte sin rädsla och vågade till och med vara under vattnet vid första försöket. De blev påminda om det som redan fanns inom dem.

A

TT VARA VÄN med mig själv och det jag möter är ett förhållningssätt jag försöker praktisera. Jag tror att vi kommer långt genom att se till det goda och stora inom varje människa. Som seglare sedan drygt tjugo år har jag lärt mig att tänka våg för våg – ett steg i taget.

Jag hoppas att du har blivit inspirerad av denna text om vattnets kraft. Förhoppningsvis blir du också nyfiken och vill gå vidare med att utforska vattnet och dig själv. Har du motsvarande egna erfarenheter av att använda dig av kraften från vatten? Skriv gärna och berätta.

Med en önskan om att vi alla hittar vår källa till kraft och kreativitet.

Ha det gott!

V

D-COACHEN ANNA ERIKSSON,

ICF Master Certified Coach Fil kand beteendevetare TCI teamcoachfacilitator

avalona.se

3/2018 GROW magazine / 61

COACHENS VERKTYG — § TEORI & METOD

COACHING

UR 4 PERSPEKTIV INDIVIDUELL - subjektiv -

INRE

"JAG"-perspektivet

"DET"-perspektivet

COACH och KLIENT SOM INDIVIDER

METODER, VERKTYG, TEKNIKER

coachens respektive klientens individuella erfarenheter och upplevelser

som coachen använder i coachingen och hur klienten svarar på dessa

"VI"-perspektivet

"DOM"-perspektivet

RELATIONEN COACH och KLIENT

hur coach och klient relaterar och kommunicerar med varandra i språkbruk, beteenden etc - "kulturen" under coachsesionerna

DEN OMGIVANDE KONTEXTEN

coach och kliient befinner sig i - organisationen som anlitat coachen, coachens tillhörighet, klientens olika sammanhang och roller

GEMENSAM - kollektiv -

62 �

GROW magazine 3/2018

YTTRE

§

EN MODELL som gör det möjligt att förstå olika pespektiv på coaching - ur första, andra och tredje person.

F

ÖR ATT SYNLIGGÖRA den mångfacetterade kontext en coachingprocess befinner sig i, kan den beskrivas utifrån fyra kvadranter med olika ingångar och perspektiv. Olika inriktningar inom coaching kan lägga olika vikt vid de olika perspektiven, men alla finns alltid mer eller mindre med.

Som coach kan man reflektera över vilken kvadrant man känner sig mest komfortabel i, vilken man upplever sig blir mest influerad av i sin coaching och/eller vilken del av sin coaching man bör titta närmare på och utveckla.

M

ODELLEN bygger på KEN WILBERs Integralteori, en modell han menar speglar individen, individens handlande och all månsklig aktivitet i ett holistiskt sammanhang sett ur ett psykologiskt, socialt respektive biologiskt-fysiskt. perspektiv.

Kvadranterna representerar första, andra och tredje persons perspektiv som enligt Wilber alltid finns med och pågår parallellt och samtidigt. Modellen visar på så sätt möjlighet att inkludera flera olika dimensioner samtidigt - här i coaching - och den kan ses som ett stöd för individer som är medvetna om ett visst perspektiv och som vill förstå andras.

teori & METOD

— COACHENS VERKTYG

I

»JAG«-PERSPEKTIVETS kvadrant.

1:a Person, ligger fokus på den individuella upplevelsen av en händelse, ett möte eller själva coachprocessen - det vill säga de mentala och psykologiska processerna . I "Jaget" ligger också personliga värderingar, hur man upplever sig själv, emotionell och kognitiv intelligens, personliga preferenser, världssyn och så vidare. »Jaget« är det individuellt subjektiva och ligger på det inre planet.

D

»

ET«-PERSPEKTIVET ligger däremot utanför individerna och kan uppfattas i den yttre världen av en utomstående - 3:e Person Singularis. Det kan sägas vara det fysiska förloppet i en coachingsession inkluderat de metoder, verktyg och tekniker en coach använder och hur klientem svarar på dessa. Även det individuellt, subjektivt.

V

»

I«-PERSPEKTIVET beskriver »Jag« och »Du« tillsammans, alltså den psyko-sociala relationen mellan 1:a och 2:ra Person med frågor som: Hur relaterar coach och klient till varandra? Vilken kultur har utvecklats under coachsessionerna?

I

»DOM«-PERSPEKTIVET finns den omgivande kontexten, systemet och den sociala struktur coach och klient befinner sig i - alltså 3:e Person Pluralis.

Det kan vara den organisation som anlitat coachen för sina anställda, coachens tillhörighet, klientens olika roller - på jobbet, i familjen, på fritiden etc. Alltså de yttre faktorer som påverkar individen.

A

TT PÅ DETTA SÄTT tydliggöra olika perspektiv på coaching visar den mångfacetterade verklighet en coachingsession befinner sig i.

3/2018 GROW magazine / 63

KARRIÄR §

HUR SER SVENSKA COACHER på sin kompetensutveckling?

Och på vilka sätt fortbildar man sig?

I RAPPORTEN »The State of Play in Coaching in Sweden - Nuläget i svensk coachning«, som kom ut i våras, jämförs svenska coachers syn på sin yrkesmässiga kompetensutveckling med sina europeiska kollegors. Och - de svenska coacherna ligger i topp!

LENA GUSTAFSSON som varit med att sammanställa rapporten går här in i detaljerna.

Rapporten i sin helhet kan du läsa om i förra numret av GROW magazine, vol 11, nr 2/2018.

COACHERS

KOMPETENSUTVECKLING LENA GUSTAFSSON

ICF PCC coach guldkanten.com

64 �

GROW magazine 3/2018

foto: Jakob Möller

Lena är ordförande i Företagarnas Branschförbund och var tidigare även ordförande i ICF Sverige.

COACHING eller COACHNING? LENA GUSTAFSSON säger COACHNING, GROW magazine COACHING. Båda ord används och båda är korrekta även om Språkrådet förordar COACHNING - på svenska

Illustration: Julien Eichinger

§ KARRIÄR

I ETT YRKE SOM COACHNING där den egna

insatsen är en så stor del av det totala utfallet blir reflektion en viktig grund för lärande och utveckling.

VARJE COACH har sin egen personlighet som

resonansbotten när metoder och tekniker tillämpas i samtal och att ge sig själv utrymme att reflektera över egna värderingar, triggers och förförståelser är ett sätt att hålla sig ren och opåverkad som coach.

Det man känner till kan man lättare hantera medan det omedvetna tenderar att ta sig uttryck utan att vi märker det.

3/2018 GROW magazine / 65

KARRIÄR §

»COACHER prioriterar generellt

kompetensutveckling och de vill ha den yrkesspecifik.«

R

EFLEKTION är i coachbranschen brett erkänt som en effektiv metod för lärande och fortsatt utveckling i professionen. I studien Nuläget i svensk coachning publicerad våren 2018 visar det sig att svenska coacher i större utsträckning än sina kollegor är flitiga användare av tekniker för yrkesreflektion.

A

V ÅTTA OLIKA METODER för reflektion är det bara co-mentoring och coaching supervision som har färre användare i Sverige än i övriga Europa.

När det gäller självreflektion, kollegiala nätverk. mentorcoachning och att läsa coachlitteratur är procenttalet svenska coacher som ägnar sig åt dessa aktiviteter markant högre än europasnittet.

Mest populärt är självreflektionen, 92 % av svenska coacher avsätter tid för att på egen hand reflektera över sin coachning.

S

Å MÅNGA SOM 79 % engagerar sig

också på något sätt i kollegialt lärande.

Bland formella organisationer som erbjuder detta är ICF Sverige den största med två nationella dagar samt tre månatliga träffar, en i Stockholm, en i Göteborg och en virtuell.

Utöver det uppstår olika informella grupper, alumninätverk hos utbildare, samverkansgrupper bland underkonsulter i upphandlade uppdrag med mera.

M

ENTORCOACHNING är en given del i

certifieringsprocessen för coacher inom ICF och som sådan väl etablerad bland coacher i utveckling. Många svenska coacher arbetar dock regelbundet med mentorcoach under hela sin yrkestid. I mentorcoaching coachas coachen av en mer erfaren kollega och ämnet är utveckling av de egna coachkompetenserna och sig själv i rollen som coach.

66 �

GROW magazine 3/2018

J

UST NU UTMANAR coaching supervi-

sion, även kallat coachande handledning, mentorcoaching som metod för lärande genom reflektion tillsammans med en mer erfaren coach. I coaching supervison ges istället handledning på coachningen där den erfarna coachen istället tar en handledarroll. Ofta inkluderas även ett bredare spektrum av frågeställningar kring psykologiska faktorer etc.

I

SVERIGE är mentorcoachning fortfarande

vanligare än coachning supervision.även om försprånget är minimalt. Mentorcoachning har länge varit den dominerande formen för kunskapsbyggande med mer erfaren coach men handledning har sedan det etablerades vuxit snabbt.

I

NTRESSANT nog tycker svenska coacher,

även om de själva ägnar sig åt fler aktiviteter än sina europeiska kollegor, att mindre tid per år bör räcka för att täcka sitt behov av fortbildning. De flesta svenska coacher tycker att man bör lägga 6-15 timmar/år på kontinuerligt lärande, 34 % (18 i övriga Europa).

Den största svarsandelen bland europeiska coacher (37%) ansåg istället att en coach bör lägga 16-30 timmar/år på kompetensutveckling (jämfört med 31 % svenska coacher). Nästan var sjätte europeisk coach tycker att man som coach bör lägga mer än 60 timmar årligen på egen kompetensutveckling. Bland svenska coacher är det bara var fjortonde coach som tycker att det är lagom.

Hur går den här diskrepansen ihop? Är svenska coacher så mycket effektivare i sina självstudier och sin självreflektion eller lägger de i själv verket mer tid på egen kompetensutveckling än de tänker att branschen i snitt bör göra? Intressant att fundera över.

C

OACHER PRIORITERAR generellt kom-

petensutveckling och de vill ha den yrkesspecifik. I International Coach Federations internationella 2016 ICF Global Coach Study tillfrågades coacher om olika typer av kompetensutveckling och 81 % av de svarande coacherna angav att de går eller har gått ett

§ KARRIÄR

KOMPETENSUTVECKLING

är högt prioriterat bland svenska coacher.

Vad gör då coacher för att hålla sig uppdaterade?

Enligt studien State of Play

in Coaching - Nuläget i svensk coaching fördelar det

sig enligt grafen till vänster.

Att läsa coachinglitteratur att delta i coachwebinarier och gå kortare kurser ligger i topp.

LÄNKAR: ackrediterat program medan bara 1 % angav icke-coach specifik träning. De flesta coacher i den studien hade 60 timmar coachspecifik träning eller mer, 42 % av dem mer än 200 timmar.

E

N MAJORITET av de svarande angav i samma studie

att de trodde att de som anlitar en coach förväntar sig att denne ska vara certifierad. Det har de nog rätt i.

2017 genomförde ICF en internationell studie kring klienters tankar om coaching, 2017 ICF Global Consumer Aawareness Sstudy. I den svarar 83 % av de tillfrågade att de tycker det är viktigt eller mycket viktigt att coachen de anlitar är certifierad. Siffran är som högst för Mmillenials och Generation X, det vill säga svarande födda 1965-1996 och nu som mest yrkesverksamma.

C

ERTIFIERINGSPROCESSEN ser lite olika ut i olika

coachorganisationer. Hos en del är en certifieringen livslång men hos ICF som är världens största organisation för coacher är den starkt tidsbegränsad. En certifiering gäller bara i tre år och måste sedan förnyas. Inför varje förnyelse måste coachen uppvisa vilka nya fortbildningstimmar som gjorts sedan senaste certifiering och med färre än fyrtio timmar kommer certifieringsförnyelse inte att godkännas. Coacher har därmed i sin största organisation skapat incitament för att bejaka drivet att kompetensutveckla sig och därmed hålla hög kvalitet

The state of Play in Coaching – Nuläget i svensk coaching - guldkanten.com/ state-of-play-in-coaching 2016 ICF Global Coach Study - coachfederation.org/research/globalcoaching-study 2017 ICF Global Consumer Awareness Study - coachfederation.org/ blog/2017-icf-global-consumerawareness-study ICFs Certifieringsprocess - Fortbildningskrav för att förnya en ICF certiifering - coachfederation.org/icf-credential/ renew-credential

BOKTIPS:

Coaching : vad, varför, hur av Susann Gjerde Coachboken av Maria Gerlofson , Anja Lindberg Livbåt för ledare av Anja Lindberg, Domenico La Corte, Ylva Ekdahl Chefen som coach : en praktisk handbok i det nya ledarskapet av Lena Sobel, Søren Holmn nya Coaching för bättre resultat av John Whitmore 3/2018 GROW magazine / 67

KARRIÄR — § BRANSCHNYHETER

Branschnyheter. Ó ICF Sverige -

Ny ordförande Johan Hederstedt - ny ordförande för ICF Sverige - International Coach Federation Swedish Charter Chapter Vid ICF Sveriges årsmöte i april i år valdes Johan Hederstedt, ledarskapskonsult och coach på Gaia Leadership i Stockholm, till ny ordförande.

Han efterträder Lena Gustafsson som fortsätter som vice ordförande i styrelsen.

Läs mer om Johan Hederstedt på s 38. Ó ICF GLOBAL:

Vidareutbildning för coacher - översikt

Vidareutbildningar som ger CCE-poäng på ICF Globals hemsida På ICF Globals hemsida är det möjligt för alla internationella chapters/avdelningar att lägga in de event och kurser som ger CCE-poäng, dvs Continuing Coach Education Units - poäng som kan tillgodoräknas som vidareutbildning för att förnya sin certifiering som coach.

Enligt ICFs regler räcker en ICF-certifiering i tre år och måste sedan förnyas, bland annat genom kontinuerlig kompetensutveckling.

Läs mer: coachfederation.org - Event 68 �

GROW magazine 3/2018

Ó EMCC - Uppdaterad

hemsida EMCC - European Mentoring and Coaching Council EMCC har uppdaterat sin hemsida med bland annat utvidgad information om forskning inom sina huvudområden mentorskap och coaching, dess kontext och process.

Man presenterar även ett program, bland annat med forskningswebbinarier, samt sin databas med forskningsrapporter - den senare endast tillgänglig för medlemmar i EMCC. Till deras nätverk av forskare man inbjuds akademiker, doktorander och de som arbetar inom området coaching och mentotorin.

Läs mer: emcccouncil.org

Ó KONFERENS:

EMCC - Mentoring, Coaching and Supervision Research Conference

Den 10-11 juli, University of Chester, England EMCC - European Mentoring and Coaching Council - ger sin åttonde internationella konferens i juli. Bland huvudtalarna finns bland andra dr Tony Watson som talar på temat etik.

Bland huvudpunkterna finns även en paneldiskussion på temat forskning.

Läs mer: emccconferende.org

Ó EMCC- Uppdaterad

Code of Ethics Etiska riktlinjer - Code of Ethics - uppdatering EMCC

I maj i år presenterade EMCC uppdaterde etiska riktlinjer för sina medlemmar inom coaching, mentoring och supervision - The Global Code of Ethics (the Code). Man presenterar den som den mest omfattande koden för etiska riktlinjer inom coaching globalt sett.

Den första versionen lanserades i februari 2016 och denna, den uppdaterade, sammaför fem organisationers bidrag till de uppdaterade riktlijerna: EMCC, Association of Coaching, AC, Association for Professional Executive Coaches and Supervisors, APECS, Associazione Italiana Coach Professionisti, AICP och the Mentoring Institute at the University of New Mexico, USA. Koden, eller riktlinjerna, gäller för samtliga organisationers medlemmar över alla kontinenter och man bjuder in övriga organisationer inom området att ansluta sig.

Läs mer: emcccouncil.org - samt globalcodeofethics.org

En man utan etik är ett vilddjur som släppts lös i denna värld. / Albert Camus

§

BRANSCHNYHETER

— KARRIÄR

Branschnyheter. Ó KONFERENS:

Ó ICC - Coaching

Hjärnhälsa: Hjärnstress, utmattning och psykisk ohälsa

Hangouts Ny mötesplats för ICCs coacher Under våren lanserade ICC - International Coaching Community - en ny mötesplats på sin hemsida för sina medlemmar - Coaching Hangouts. Ett forum där ICCs coacher kan dela med sig av sina erfarenheter, kunskaper och vertyg via videos och webben.

ICC ger också webbinarer utan kostnad via sin hemsida som kan ses av alla, oavsett medlemskap eller ej.

Läs mer: internationalcoachingsommunity.com/coaching-hangouts - samt internationalcoachingcommunity.com/webinars-andvideos-library

Illustrationer: geralt

Ó SEMINARIUM:

Coaching Leadership, Stockholms universitet Jan Robertson föreläser på Stockholms universitet

Coaching Leadership - buildning leadership capacity in individuals and institutions är temat för det seminarlium om coachande ledarskap som hålls på Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, i juni. Inbjuden gästtalare är Jan Robertson, ledarskapskonsult inom universitet och högskolor vid bland annat Institute for Professional Learning, vid University of Waikato, Nya Zeeland. Hon är även adjungerad professor vid Griffiths University, Nathan, Australien och har bland annat arbetat med ledarskapsprogram för skolledare och rektorer.

Under en period ledde hon the Centre of Leadership vid Univeristy of London.

Seminariet kommer att handla om hur man utvecklar ledarskap inom individer och institutioner genom professionella relationer.

Läs mer: på Stockholm universitets hemsida - Institutionen för pedagogik och didaktik - Evenemang

Göteborg den 13 september, Karlstad den 17 september, Lund den 1 oktober och Sundsvall den 22 oktober Konferensen Hjärnhälsa fokuserar på att förmedla vetenskaplig kunskap om hjärnan och ge tillämpningsbara verktyg för att skydda sig och använda om man hamnar i stressrelaterade tillstånd.- dvs tillstånd där man riskerar att förlora kontroll och balans mellan hjärnans aktivitets- och vilosystem samt hur man hanterar stora mängder av information.

Konferensen vänder sig till alla som arbetar inom relationsorienterade yrken Läs mer: hjarnan.se

GROWing for it? ..?

ou . y e r a

3/2018 GROW magazine / 69

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

TEM A STRE : SS & SINN EN

TANKAR FRÅN EN COACH:

SJÄLVINSIKT -

nyckeln till att förebygga och minska stress Text: Maria Jonzon

»LÖSNINGEN till att förebygga

och minska stress börjar med självinsikt.«

MARIA JONZON

Foto: tillhör Moaria Jonzon

coach, mindfulnessinstruktör, compassion trainer

70 �

GROW magazine 3/2018

§

TANKAR FRÅN EN COACH

— PERSPEKTIV

P

RESTATIONSSYSTEMET -

I vårt prestationssystem känner vi driv, engagemang och pasSystemet är skapat för att vi ska ÖSNINGEN till att förebygga och sion. vara motiverade att söka efter mat minska stress börjar med självin- och hitta boplatser. Hormonet dopsikt. Vi kan vara stressade över att amin gör att det är härligt att vara i ha för mycket att göra, för lite att göra det. Baksidan är att det kan utveckeller alldeles lagom mycket att göra. las till missbruk. Vi kan bli beroende För att göra det enkelt kan vi tänka av kickarna från våra prestationer, att människor består av tre olika sys- droger, spel eller annat i jakten på tem: känslor som passion och entusiasm.

OTSYSTEMET är till för att hålla RYGGHETSSYSTEMET oss vid liv. När ett hot dyker upp Många människor idag saknar ska vi agera direkt utan att tänka. tillgång till sitt trygghetssystem.

När vi är i vårt hotsystem så känner Det är här vi återhämtar oss, känner vi ilska, oro, ångest eller rädsla och gemenskap, trygghet och frid. I vårt hormon som adrenalin och kortisol trygghetssystem utsöndras endorutsöndras i vår kropp. finer och oxytocin. Här har vi förI dagens samhälle är vi sällan utsatta måga att ta in andra människor, allt för livshotande situationer men vår som händer runt oss och allt som hjärna inte kan se skillnaden på ett händer inom oss. farligt lejon eller en tanke om att vi inte duger.

L

H

T

PRESTATIONS-

HOT-

SYSTEMET

TRYGGHETS-

SYSTEMET

SYSTEMET

3/2018 GROW magazine / 71

PERSPEKTIV — § TANKAR FRÅN EN COACH

I hotsystemet har vi fokus på hotet och i prestationssystemet har vi fokus på målet.

De systemen är till för att skydda oss men bryter i längden ned oss medan trygghetssystemet är till för att göra oss lugna och bygga upp oss.

Vi behöver alla tre system för att överleva men för att vi ska må bra krävs balans mellan systemen. Det får vi genom ökad självinsikt, träning och att aktiva val. Människor som upplever mycket stress rör sig ofta mellan hotoch prestationssystemen och behöver strategier för att ta sig till sitt trygghetssystem.

D

ET FINNS MÅNGA SÄTT att träna upp sitt trygghetssystem, men allt börjar med ökad medvetenhet och coaching är effektivt för att få insikt.

MINDFULNESS och COMPASSION är två metoder som går hand i hand för att minska stress. ' Det forskas mycket inom både mindfulness och compassion. Forskningen visar att den här typen av träning ger positiva effekter på hjärnan som i sin tur bidrar till ökad livskvalitet. Inom mindfulness är meditation en central del i träning men också att stanna upp och vara i nuet. Compassion tränar vi för att bygga upp självtillit och inre trygghet. Det görs genom att träna upp medkänsla för sig själv och andra. Men också genom att stanna upp, uppmärksamma sina egna tankar och därefter välja strategi för att ta sig till trygghetssystemet.

72 �

GROW magazine 3/2018

HOT

3

!

TRYGGHET

TIPS FÖR ATT MINSKA STRESS

® Stanna upp och ta några djupa ­­­ andetag. Fokusera på att förlänga utandningen.

® Visualisera att du är på en plats med människor och djur som gör dig lugn och trygg.

® Meditera. Det är en investering i

din hälsa och ger dig träning i att nå trygghetssystemet.

LÄS MER om

MINDFULNESS och COMPASSION här: goamra.org self-compassion.org compassionatemind.org GROW magazine vol 2 - Tema: EMPATI EMOTIONELL INTELLIGENS - COMPASSION: Compassion Lifestyle - intervju med leg psykolog Christina Andersson

§ — PERSPEKTIV

»Det är en bra idé att alltid göra något avkopplande innan du fattar ett viktigt beslut.«

Foto: jd-design

Paulo Coelho

3/2018 GROW magazine / 73

INSPRIATION — § RETREAT

Foto: Chansom Pantip

GROW magazine FRÅGADE

S

sommarnumrets

MEDVERKANDE: OMMAR. LEDIGHET.

• DIN SEMESTER I SOMMAR, hur tillbringar du den?

• HUR STRESSAR DU AV? • DITT BÄSTA TIPS PÅ RETREAT?

J

OHAN HEDERSTEDT:

EN BLANDNING av vila och aktiviteter Helt avkopplad från arbetet.

TI

PS!

RETREAT 74 �

GROW magazine 3/2018

HÄROMÅRET gjorde jag en 10 dagars meditation, VIPASSANA, i fullständig tystnad, helt avkopplad från världen, en buddistisk form att hitta sig själv.

I ÅR blir det havet och vandra i fjällen.

§

L L

ENA GUSTAFSSON

JAG DRAR UT PÅ SEMESTERN så att jag får en riktigt lång TIPS! period av att leva i ett annat tempo.

Under juni – aug går jag ner till halvtid, semestrar några dagar per vecka och jobbar några. På så sätt hinner jag komma ned i varv och tillbringar en fjärdedel av året i lugnare mak.

RETREAT FÖR MIG handlar om att ge sig själv utrymme för reflektion och tanke, att andas, känna och njuta med alla sina sinnen medan hjärnan får vila.

EFTERSOM JAG BOR SOM JAG GÖR och jag reser mycket i jobbet är bästa retreaten att bara stanna hemma och njuta småländsk landsbygd. Promenera ned till sjön, ta en tur på hästryggen, läsa, dra in naturens dofter, besöka någon gårdsbutik eller lokal restaurang. Tillbringa gott om tid med mig själv och med släkt och vänner som kommer för att koppla av i mitt sommarparadis.

RETREAT

— INSPIRATION

ARS-ERIC UNESTÅHL

FRÅGAN OM SEMESTER och avkoppling är mycket relevant eftersom vissa av Foto: tillhör Lars-Eric Uneståhl nutidens människor tycks behöva en tid efter semestern för att vila upp sig.

JAG BRUKAR IBLAND FÅ FRÅGAN: NÄR SKA DU HA SEMESTER? Mitt svar är: Antingen har jag aldrig semester eller också alltid. Om man med semester menar att det är då som man gör det man vill göra, då har jag alltid semester.

PÅ FRÅGAN: NÄR SKA DU SLUTA ARBETA brukar jag svara: jag slutade arbeta 1990.

Efter det gör jag bara det som jag själv bestämmer och vill göra TIPS! (semester). ÄVEN MED DEFINITIONEN att semester är då jag kan koppla av och återhämta mig så har jag alltid semester, eftersom jag upplever att både avkopplingen och återhämtningen finns med hela tiden året runt.

Foton: FreePhotos, JackMac34, geralt 3/2018 GROW magazine / 75

INSPRIATION — § RETREAT

A

NNA ERIKSSON

I SOMMAR ska jag och min man segla hem vår nya båt från Toulon på Franska rivieran. Första gången på Atlanten och Nordsjön - ska bli spännande. En aktiv semester, våg för våg.

R

HUR JAG STRESSA AV? I naturen och havet, med vinden och solen blir jag lugn och tankar energi.

TIPS!

MITT BÄSTA TRTREATTIPS är att ge tid att vara med dig själv, lyssna inåt och följ din energi.

M

JAG TILLBRINGAR SEMESTERN på vårt sommarställe.

Jag inrutar mina dagar till fysiskt arbete mellan 10.00 och 16.00 med avbrott för lunch och en kortare stunds vila.

ATT GÖRA MED KROPPEN som verktyg är för mig den bästa avkopplingen. En härlig kroppströtthet till kvällen ger fantastisk livsenergi.

SEMESTERN kommer jag att spendera tillsammans med min familj. Sol, bad, skratt och givande samtal står på önskelistan.

TIPS!

SE TILL att få egen tid och gör det du vill och behöver. Det är mitt bästa tips för en retreat.

76 �

GROW magazine 3/2018

TIPS!

MITT BÄSTA TIPS PÅ RETREAT? Att vara utomhus och uppleva naturens stillhet.

ARIA JONZON

JAG MEDITERAR, visualiserar och använder andningstekniker för att stressa av.

UNE SEGERBLAD

J

OHANNA NILSSON

SOMMARSEMESTERN? Då är jag hemma och hos släktingar i Norrland.

HUR JAG STRESSAR AV? Jag fikar. Dricker kaffe i genuin och gärna gammal kaffekopp och med något gott hembakat till.

TIPS!

MITT BÄSTA TIPS PÅ RETREAT? Vavivagården i Sörmland. Där har en vän till mig och hennes man en fantastisk liten verksamhet på landet!

§

L

IV ÖSTRÖM

RETREAT

— INSPIRATION

JAG STRESSAR AV med dans såklart!

Men även promenader, yoga, skratt och samtal med vänner och med hjälp av att stanna upp i närvaro och njuta allt det vackra som en vanlig dag innehåller. Genom att läsa, skriva eller att ta ett varmt bad. Vara närvarande med mig själv helt enkelt och göra det jag vet att jag mår bra av.

MITT EGET BÄSTA RETREAT upplevde jag när jag var i Indien 2015 men jag tänker att man kan skapa sitt eget retreat på så många vis och MIN SEMESTER tillbringar jag med en bok i min behöver inte åka så långt bort utan kan skapa hand, min kärlek vid min sida och med det på egen hand. utrymme för spontanitet och livsnjuteri under Låna en väns bostad, små och stora äventyr. stäng av mobil och ta inte med dator, känn efSen är det ingen riktig sommar om jag inte ter vad du själv behöver på ditt retreat och välj besöker mitt paradis på jorden som är mormor att skapa det. och morfars stuga vid Luleälvens strand, där njuter jag av att sitta och blicka ut över vattnet med en thekopp i min hand.

I

NGRID LINDH

SOMMARSEMSTERN tillbringar jag i vårt hus i Orsa.

JAG ÄLSKAR ALLT TRÄDGÅRDSARBETE: rensa ogräs, plantera, skapa med grönska.

TIPS! Det är så jag stressar av.

MITT BÄSTA TIPS PÅ RETREAT är tidig sommargryning i Orsaskogen vid någon tjärn eller skogssjö med ett metspö i handen.

TIPS!

U

LF AHLSTRÖM

JAG INLEDER SOMMAREN med en kombinerad familje- och fågelskådarresa till Mallorca. lhåtsenU cirE-sraL röhllit :otoF SEDAN SKA JAG SJÖSÄTTA en båt som stått på land för länge. Några lugna seglatser i Stockholms skärgård förhoppningsvis.

TIPS!

LYSSNA PÅ Sommar i P1.

Läsa en god bok. Kanske lära mig spela en låt på dragspel vilket är något nytt för mig.

Foton: Hans, stevepb, Pexels, StockSnap, PublicDomainPictures, tabby_p.

3/2018 GROW magazine / 77

INSPIRATION KARRIÄR — — § JOBBIGA § SITUATIONER

JOHANNAS strategier för

ANTISTRESS

J

AG HAR GJORT det

S

EN HÄNDE NÅ'T. Jag fyllde 40.

Och då insåg jag en sak. Att det allra mesta av det allra bästa. är dags att skärpa till mig. Och Som har triggat min egna att jag tack vare all denna enerveranstress. Jag har testat. Provat. Utforskat. Upplevt. Har koll på alla de stressande stress lärt mig enormt mycket. Och plötsligt insåg jag vilket varianter. Hur stress kan byggas upp. Växa mer. Ta över. Konsek- smörgåsbord av strategier jag samlat venserna och följderna. Smärtan. på mig under åren, som hjälpt mig stressa ned och må bättre.

Frustrationen. Irritationen.

Intellektuellt har jag insett idiotiÄR KOMMER DE 3 STRATEGIER ken i att stressa men fortsatt ösa som jag gillar allra mest just på ändå. precis nu.

78 �

H

GROW magazine 3/2018

TEM STRE SIN

MA: & ESS N NNE

§ — INSPIRATION

1.

HEJ! JAG SÄGER OFTA HEJ.

Anstränger mig lite extra och hälsar på dem jag möter.

Väljer att lyfta blicken även när jag möter de jag inte känner. Och säger hej med ett leende som är på riktigt.

Att heja hjälper mig till mer genuin närvaro. Och gör mig också gladare eftersom många skiner upp i ett leende tillbaka, hur »oglada« jag än trodde att de var. Hejandet ger mig också rejäl träning i att vara värderingsfri.

För ibland uteblir hejet.

Personen går förbi och verkar inte ens ha sett mig. Då passar jag på att träna på att inte analysera varför, döma den som inte lyfte blicken eller värdera huruvida det var oschysst eller otrevligt att ignorera min hälsning. Jag brukar le en stund till, fortfarande på riktigt. Och öser på med en stor inre värme till den jag hejat på - och lika mycket tillbaka till mig själv.

2.

HUR LÄNGE RÄCKER MINA UNDERKLÄDER?

Det frågar jag mig själv ofta.

Provar sedan och ser hur många dagar och veckor jag kan låta tvätthögen vara ifred utan att behöva köpa nytt rent. Jag blir häpen över hur länge mina rena kläder räcker.

Det går. Att leva ett bra liv. Utan att tvätta hela jädra tiden. IKEA-kassar funkar utmärkt att fylla med smutstvätt som inte får plats i tvättkorgen.

Lämpligt gömställe kan vara en lagom avlägsen garderob. Just do it.

Var lite wild and crazy och släng in kassen.

Text: Johanna Nilsson Foto: Metamorphose

3.

NYBÖRJARFEELING.

Jag provar ibland något nytt.

Litet. Eller stort. Gör något tvärtom. Vågar chansa. Vågar misslyckas. Att aktivt välja att göra något nytt och se vad det ger, det är magiskt. Det brukar alltid ge mig insikter om mycket mer än det specifikt nya.

Och jag glömmer liksom bort att jag är stressad.

Magin blir större ändå när jag berättar för andra att jag är nybörjare.

Frågar andra om hjälp. Utan att be om ursäkt. Utan att skämta till det.

Den kraften är enorm - att stå kvar i min nybörjarkänsla även när jag är med andra. Och att det är ok. Hisnande och ljuvligt på en och samma gång.

S

Å.

Vilka antistresstrategier har du själv med dig - tack vare ditt stressande?

Hur vill du använda dem?

Just do it.

Gratulera dig själv till klokheten och modet.

Njut.

Och fortsätt samla ännu fler.

Och du.

Om du ännu inte fyllt 40 ...

V

ARMT GRATTIS i förväg!

JOHANNA NILSSON ICF PCC Coach Beteendevetare

pausera.se 3/2018 GROW magazine / 79

”

GROW magazine — § GROW för it!

Jag är coach,

och jag

när jag läser

GROW MAGAZINE

FÖR PROFESSIONELLA COACHER

growmagazine.se 80 �

GROW magazine 3/2018

§ AVTRYCK § JOBBIGA SITUATIONER — KARRIÄR

/ INSIKT SHINRIN-YOKU

BOKTOPPEN - DJUR & NATUR juni 2018 från Bokus:

"skogsbad"

"SKOGSBAD" HAR DRABBAT OSS ...

Shinrin-yoku, det japanska begreppet för "att ta in skogsatmosfären med alla sinnen", det vill säga att gå ut i skogen tillsammans med en skogsterapiguide i grupp, eller ensam, är den senaste trenden inom wellness.

HÄR ... i Sverige har vi gott om skogar, vi är bara lite över 10 miljoner och vi har vår unika allemansrätt som ger oss rätt att röra oss över annans mark i naturen.

Och - naturen finns inte långt bort var vi än bor i vårt land. För många finns den, och skogen, intill husknuten.

Så, om vi inte behöver terapi, särskild MEN ... har vi här i Sverige verkligen glömt stressterapi eller en guide som sällskap hur rofyllt och livgivande det är med så är det ju bara att ta sig en skogsen skogspromenad? Eller att vistas i promenad. Kanske med en picknickkorg. Sätta sig på en sten och lyssna naturen? på fåglarna, känna in doften av gran Kanske ... eller kanske inte.

I det tättbefolkade Japan har "skogs- och tall, höra lövens sus bland asparna bad", alltså att vistas i naturen utan och fundera på vad de har att säga oss. särskilda aktiviteter eller krav, varit Eller kanske gå på upptäcktsfärd bland naturens alla växter med en fältflora i en del av den nationella allmänna sjukvården sedan 1982 och det finns handen. Plocka harsyra och låta den ett sextiotal etablerade hälsoparker smälta i munnen och, om man har tur, hitta en liten skogssjö där man kan ta runt om i landet. sig ett dopp - ett riktigt skogsbad.

För det är trångt om utrymme i Japan som har världens elfte största Och i höst plocka bär och svamp. befolkning. Bara i Stor-Toyko bor FÖR ...

35,9 miljoner människor på en yta i Sverige bor vi 20 personer per kvadratmotsvarande Skånes - Tokyo är ju kilometer - i Japan är de 337. Det är lite världens största stad. skillnad, eller hur?

Läs mer HÄR!

BEVINGAD INTELLIGENS: i huvudet på en fågel av Jennifer Ackerman

Läs mer HÄR!

DEN NYA NORDISKA FLORAN av Bo Mossberg & Lennart Stenberg

Läs mer HÄR!

VILDPLOCKAT:

ätliga örter, blad, blommor, bär och svampar från den svenska naturen av Niki Sjölund

Läs mer HÄR!

TRÄDENS HEMLIGA LIV av Peter Wohlleben Foto: zhenya fedorets

3/2018 GROW magazine / 81

§ AVTRYCK

INSIKT /

Madeleinekakans

SMAK

Lindblomsteets

DOFT

som en metafor för något som väcker minnen ...

I Swanns värld i romansviten »På spaning efter den tid som flytt« skriver MARCEL PROUST hur smaken av en madeleinekaka, doppad i lindblomste, förde honom tillbaka i tiden, till hans barndom ...

I ett av litteraturhistoriens mest kända verk:

»E

N VINTERDAG hände det då jag kom hem att min mor, som såg att jag var frusen, ville ge mig en kopp te. Detta var mot mina vanor och jag tackade först nej, men jag ändrade mig sedan, jag vet inte varför. Hon skickade då efter ett av de små runda bakverk som kallas madeleinekakor och som ser ut att vara gräddade i räfflade snäckskal.

Beklämd av en grå och dyster dag och av tanken på en lika dyster morgondag förde jag mekaniskt till läpparna en sked te, i vilket jag blött upp en bit kaka. Men i samma ögonblick som det med kaksmulorna blandade teet rörde vid min gom, spratt jag till, på helspånn inför något ovanligt som försiggick inom mig.

E

N HÄRLIG LUSTKÄNSLA hade fyllt mig, den var helt fristående och jag hade intet begrepp om vad som orsakade den. Med ens tedde sig livets växlingar betydelselösa, dess olyckor ofarliga och dess korthet inbillad, ty liksom kärleken fyllde mig nu lustkänslan med ett dyrbart innehåll. Eller rättare sagt - jag var det.

Jag hade upphört att känna mig medelmåttig, efemär och dödlig.

Varifrån kunde denna mäktiga glädje komma? Hur skulle jag kunna fånga den? Jag tog ännu en klunk av drycken ...

82 �

GROW magazine 3/2018

»DÅ INGENTING ANNAT ÅTERSTÅR av en gången tid, när människorna har dött och tingen förintats, så lever ännu DOFT OCH SMAK ensamma kvar, bräckligare men livskraftigare, mer immateriella, mer trofasta och längre kvardröjande.« Det stod klart för mig att den sanning jag sökte inte finns i den, utan i mig själv. Det är drycken som väckt den känslan ... Jag sätter ner koppen och vänder mig inåt, mot min själ. Det är den som skall finna sanningen. ...

P

LÖTSLIGT stod det klart för mig - ett minne.

Det var ju så den lilla kakbit smakade som tante Léonie brukade ge mig efter att ha blött den i lindblomste om söndagsmorgnarna i Combray då jag kom och sade godmorgon till henne i hennes

sovrum. Åsynen av madeleinekakan hade inte väckt några minnen till liv - inte förrän jag smakat på den.

K

NAPPT HADE JAG KÄNT IGEN smaken på den i lindblomste doppade madeleinekakan som tante Léonie brukade ge mig förrän det gamla grå huset åt gatan, där hennes rum var beläget, dök upp ... och hela Combray med sina omgivningar, dess blommor, hus och människor ...

ALLT DETTA ur min kopp med te.«

§ AVTRYCK

Foto: Fre-Photos

/ INSIKT

MUSIKENS

MAKT

A

TT VI STÄNDIGT omges av ljud och också av musik, vet vi. Det senare frivilligt, som när vi pluggar in hörlurarna under en joggingtur eller promenad, och ofrivilligt som när vi handlar i ett shoppingcenter där musiken ska få oss att handla mer.

Ja, det finns en tanke bakom butikernas musikflöde.

Det påverkar oss, kan styra vårt beteende och vi blir lätt bli manipulerade av den musik som spelas.

D

ET BÖRJADE i 1930-talets New York då företaget Muzak Inc - som tagit ena halvan av sitt namn från music och andra halvan från dåtidens populära kamera Kodak - hade börjat förse arbetsplatser och fabriker med musik. Det visade sig att musiken påverkade fabriksarbetarna - produktiviteten ökade. Och det förvånansvärt mycket. Konceptet blev snabbt en succé och man fortsatte att lägga in musikmattor i varuhus, restauranger och i hissar. I varuhusen märkte man att kunderna stannade lägre och handlade mer, i restaurangerna ökade omsättningen och den lugnade musiken i hissarna dämpade den rädsla många kände för åka hiss i New Yorks skyskrapor.

OÖNSKAT

LJUD

B

ULLER, det vill säga oönskat ljud, är den miljöstörning som drabbar flest personer i Sverige. Fler än två miljoner svenskar utsätts dagligen för vägtrafikbuller i sin boendemiljö och 25% uppger att de störs av buller på jobbet. Buller gör oss stressade, irriterade och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Vi utsätts alltså för ljud som påverkar oss negativt både på jobbet och i vår hemmiljö och ljuden kommer från väg, tåg- och flygtrafik, från andra människor, från ventilationer och fläktar, datorer, kyl- och frysar, från maskiner. I en bullrig skolmiljö kan barns inlärning påverkas negativt, och arbetar man i ett kontorslandskap kan det också innebära problem för arbetsron.

V

ÄGTRAFIKEN är idag den största bullerkällan i Sverige. Näst efter vägtrafiken störs vi mest av våra grannar.

Sedan följer flyg-, tåg- och ventilationsbuller.

Lågintensivt ljud från fläktar och elektronisk utrustning gör oss trötta och kan påverka vår prestationsförmåga.

M I

M

T

M

UZAK BLEV TILL ETT KONCEPT och kom att stå för en hel musikgenre, »hissmusik«, bakgrundsmusik, ofta instrumental, som sätts ihop för att påverka lyssnaren på olika sätt.

DAG HAR VARUHUSMUSIKEN utvecklats till en mindre vetenskap men man talar inte längre om muzak, utan om audio branding, vilket betyder att man använder musik för att förstärka ett varumärke, och man talar om ljudarkitektur och att skapa ljudmiljöer. ÄNK PÅ MUSIKEN nästa gång du går in i ett shoppingcenter - på snabbmatstället spelas ofta snabb musik för att du ska tugga fortare, äta upp snabbt och lämna din plats till andra. Matbutikernas lugnare musik uppmanar dig att sakta ner och handla mer. Och »krafsbutikernas« störande och höga ljudnivå manar dig att inte titta närmare på produkternas kvalité - utan bara ta varan, betala, och gå därifrån ...

Det har visats sig fungera.

ÄN OCH KVINNOR påverkas olika av buller. Den forskning som pågår på Karolinska institutet i Stockholm visar att sambandet mellan buller och högt blodtryck är starkare hos män medan stresshormonet kortisol finns i högre nivåer hos kvinnor som utsätts för buller.

EN MÄNNISKOR är olika liksom känsligheten för höga ljudnivåer.

Inom psykologin talar man om ljudkänsliga personer vilka visar starkare stressreaktioner på ljud än andra, något man tror har både genetiska och psykosociala orsaker. Det handlar alltså inte i första hand om att man har känsligare hörsel utan att man är extra känslig för stimuli och har svårt att utestänga distraktioner.

LÄS MER: ki.se/forskning

3/2018 GROW magazine / 83

KARRIÄR — § JOBBIGA SITUATIONER § AVTRYCK

INTRYCK /

F

ärg & SINNEN

KORT om färgernas psykologi och hur de kan lugna våra sinnen.

BLÅTT & LILA

kan stilla sinnet.

Blått associeras med lugn, stillhet, fred och trygghet ljusare nyanser av lila med mjuka och feminina egenskaper.

84 �

GROW magazine 3/2018

ROSA

det sägs att den rosa färgen är en av de bästa färgerna för att dämpa stress och att den mjuka, milda rosa färgen kan utsöndra hormoner som minskar adrenalinproduktionen och får hjärtat att slå lugnare.

§ KARRIÄR AVTRYCK § JOBBIGA SITUATIONER —

/ INTRYCK FÄRGER skapar olika känslomässiga reaktioner. Färger kan på så sätt kopplas till känslor, skapa stämningar och påverka ditt mentala och fysiska välbefinnande.

BEIGE eller ljusare nyanser av brunt är neutrala naturfärger som ger en behaglig påverkan och balanserar sinnet. Energin riktas nedåt, mot jorden, vilket kan behövsa om man är alltför stressad.

GRÖNT

är den mest lugnande färgen och anses vara behagligt för ögat och står för harmoni, balans och hopp.

Enligt Feng Shui står grönt för hälsa och ett sunt växande.

Foton: FewwPgiria, lovelava, 00firefly00, brulove 3/2018 GROW magazine / 85

GROW magazine nr 4/ 2017 — § UTCHECKNING

UTCHECKNING från GROW magazine nr 3 / 2018, vol 12 - Sommaren 2018

DEN BÄSTA CHEFEN ger de mest utmanande frågorna - inte svaren!

Johan Hederstedt 50% AV UPPLEVD STRESS kan klienter själva reducera genom kunskap om stressorsaker och sina upplevda reaktioner.

Rune Segerblad

LÖSNINGEN till att förebygga och minska stress börjar med självinsikt.

COACHER prioriterar generellt kompetensutveckling och de vill ha den yrkesspecifik.

Lena Gustafsson LEV LIVET LEVANDE och dansa jag som om ingen ser dig!

Liv Öström

SOM KÖRLEDARE försöker jag hjälpa människor att komma åt den bästa rösten de har.

Veikko Kiiver Maria Jonzon

86 �

GROW magazine 3/2018

STRESS kan både vara vår värste fiende och vår bästa vän den positiva stressen.

Lars-Eric Uneståhl

YOGAN är mitt vassaste verktyg för att hantera stress och högkänslighet!

Ingrid Lindh

FÖR MIG betyder fågelskådning/lyssning, avkoppling och meditation.

Jag är verkligen i nuet.

Ulf Ahlström

§

nästa nummer

— GROW magazine nr 4 / 2017

Vill du få NÄSTA NUMMER av GROW direkt i din mailbox ?

maila:

info@growmagazine.se

... öhh ...ja, det är väl snart dags för lite ledighet ...

3/2018 GROW magazine / 87

Nästa nummer:

SEPTEMBER / OKTOBER 2018

88 �

GROW magazine 3/2018