VASEK årsberättelse 2016

ÅRSBERÄTTELSE

Innehållsförteckning En stark näringslivsstruktur utgör grunden

3

Personalen

4

Ytterligare en förändring står för dörren

5

Styrelsen

6

Startias expertis utnyttjas i allt fler ägarbyten

7

Vad innebär social- och hälsovårdsreformen för företagarna?

10

En smidigare arbetsmarknad inom byggbranschen

11

Långsiktigt logistiksamarbete

12

Turistpaket för olika slags turister

13

Europeiska cleantech-innovationer är eftertraktade

14

Verksamhetsmodellen för acceleratorn tog form

15

Vasaregionens livskraftsstrategi förankrades

17

EnergyVaasas kommunikation samordnas från en ny adress

20

VASEKs kommunikation når ut

21

Annual report 2016 — Summary

22

Bokslut

23

VASEK och Vasaregionen i siffror

24

KORSHOLM

Vasaregionens Utveckling Ab VASEK är ett närings- och utvecklingsbolag som ägs av kommunerna i Vasaregionen. Bolagets huvuduppgifter är näringslivsrådgivning, regional utvecklingsverksamhet och marknadsföring av regionen. Vasaregionens Nyföretagscentrum Startia är en del av VASEK. Nedre torget 1 A, 3 vån, 65100 Vasa Tfn +358 6 317 7600 www.vasek.fi info@vasek.fi

2

VÖRÅ

VASA

STORKYRO

MALAX LAIHELA KORSNÄS

En stark näringslivsstruktur utgör grunden

Pekka Haapanen Verkställande direktör Vasaregionens Utveckling Ab VASEK

3

Bild: Sami Pulkkinen Photography

Regionsamarbetet intensifierades betydligt under 2016. En faktor som medverkade till detta var Vasaregionens livskraftsstrategi som blev klar i juni. I oktober hölls ett möte för att förankra strategin och det mötet samlade en stor mängd aktörer från företag och offentliga organisationer. På mötet fördes många goda diskussioner om vilka saker strategins åtgärdsprogram borde fokusera på.

I början av året uppdaterades utvecklingsbolagets egen strategi. En utmaning i strategiarbetet har varit de pågående social- och hälsovårds- och landskapsreformerna, eftersom man ännu inte vet hur de slutgiltigt kommer att se ut och vilken inverkan de får på bolagets verksamhetsområde och arbetsfält.

Vasaregionen är i strålande form. Detta bevisades bland annat av den undersökning som i augusti publicerades av konsultbyrån för regionutveckling, MDI, enligt vilken Vasa med skolbetyget 9,6 har utvecklats bäst av Finlands städer. Enligt undersökningen bygger Vasas och regionens goda form på en mångsidig och stark näringslivsstruktur, där industrin har klarat sig bra och där högskolorna tillför högklassigt kunnande.

VASEKs företagsrådgivning har varit mycket aktiv. Under 2016 koncentrerade man sig speciellt på att nå ut till en ny kundkrets genom olika tillställningar. Infokvällarna som riktade sig till blivande företagare samlade fullt hus gång efter annan, med andra ord är det många nya företag på kommande, vilket förstärker näringslivsstrukturen ytterligare.

En betydande händelse för företagarna var Företagarna i Finlands riksomfattande företagardagar, som ordnades i Botniahallen i oktober. Där hade vi glädjen att få vara med som en av huvudsponsorerna.

Evenemanget fick stort beröm för sin atmosfär, och den positiva uppståndelse som vår energiska region stod för kommer deltagarna säkert att minnas länge.

En programperiod avslutades och den nya fick en något trög start, vilket innebar utmaningar för VASEKs ekonomi. År 2016 gjorde vi ett minusresultat för första gången på sex år. Bolagets kumulativa historiska resultat är dock fortfarande ungefär noll och som bolag utan vinstsyfte är detta något vi är stolta över.

Vi lever i en tid av utmaningar på såväl lokal, nationell som global nivå. Vasaregionen har dock exceptionellt goda förutsättningar att nå framgångar tack vare mycket konkurrenskraftiga företag, högklassig utbildning och mycket energiska människor. Detta är vida erkänt både bland statsförvaltningens och internationella aktörer. Det är oerhört fint att få vara med och utveckla regionen och bygga framtiden!

Bild: Sami Pulkkinen Photography

Personalen

4

FRÄMRE RADEN

Eivor Koskela, Päivi Elina Alasjärvi, Hanna Alavillamo, Mari Kattelus, Sari Saarikoski, Johanna Hietikko-Koljonen

I MITTEN

Anna Måtts-Fransén, Riitta Björkenheim, Antti Alasaari, Tommi Virkama

BAKRE RADEN

Stefan Råback, Pekka Haapanen, Kjell Nydahl, Marko Koski, Olav Nylund, Lasse Pohjala, Peter Källberg

Ytterligare en förändring står för dörren Det känns nästan som om 2016 var början på något nytt.

Sedan 2007 har vi haft en måttlig ekonomisk tillväxt, men nu äntligen har det börjat röra på sig igen. Tron på framsteg och utveckling har blivit starkare och det har gjorts fler investeringar än tidigare. Ifjol inleddes även byggandet av nästa skede i energiteknologiklustret EnergyVaasa.

I Finland och därmed även i Vasaregionen kan man i framtiden vänta sig stora förändringar bland annat inom servicebranschen. Bland VASEKs tjänster har det funnits efterfrågan speciellt på att föra ägar- och generationsskiften framåt och att bistå och främja detta. VASEK har kunnat ge efterlängtat stöd och rådgivning till de företag som står inför stora förändringar.

Med utvecklingsbolagets hjälp har man säkerställt att företagens livskraft bibehålls och att övergången till en ny ägarbas sker kontrollerat. På samma gång har det grundats nya företag och skapats nya företagare som genererar tillväxt i regionen. Ny efterfrågan har uppstått speciellt på företag inom social- och hälsovårdsbranschen.

Under 2016 har VASEK varit med och främjat förändringen samt stött företagen och hela regionens näringsliv i dessa förändringar. Det är nu vi lägger grunden till det som ska ta Vasaregionen och hela Finland in i 2020-talet.

Tomas Häyry VASEKs styrelseordförande Vasa stadsdirektör

5

Bild: Tommi Anttonen

Bild: Sami Pulkkinen Photography

Styrelsen Rurik Ahlberg, Susanna Ristiluoma, Suvi Ronkainen ja Pasi Tuominen Janne Laine, Harry Backlund, Tomas Häyry, Miko Heinilä, Måns Holming ja Pekka Haapanen Håkan Knip

FRÄMRE RADEN I ANDRA RADEN LÄNGST BAK

STYRELSEN 27.3.2015–7.4.2016

STYRELSEN 7.4.2016–

kommun / sektor

styrelsemedlem

suppleant

kommun / sektor

styrelsemedlem

suppleant

Vasa

Tomas Häyry, pj.

Susanna-Slotte Kock

Vasa

Tomas Häyry, pj.

Susanna-Slotte Kock

Korsholm

Rurik Ahlberg

Mikael Alaviitala

Korsholm

Rurik Ahlberg

Mikael Alaviitala

Laihela

Janne Laine

Tapio Nyysti

Laihela

Janne Laine

Tapio Nyysti

Malax

Mats Brandt

Håkan Knip

Malax

Mats Brandt

Håkan Knip

Storkyro

Miko Heinilä

Pirkko Viljanmaa

Storkyro

Miko Heinilä

Pirkko Viljanmaa

Korsnäs

Måns Holming

Roger Bergström

Korsnäs

Måns Holming

Roger Bergström

Vörå

Harry Backlund

Katarina Heikius

Vörå

Harry Backlund

Katarina Heikius

industrin

Pasi Tuominen

Juha Häkkinen

industrin

Pasi Tuominen

Juha Häkkinen

sm-företagen

Gustav Vesterkvist

Susanna Ristiluoma

sm-företagen

Susanna Ristiluoma

Maria Norrlin-Asplund

sm-företagen

Antti Romu

Jussi-Pekka Karjala

sm-företagen

Antti Romu

Jussi-Pekka Karjala

högskolorna

Suvi Ronkainen

Örjan Andersson

högskolorna

Suvi Ronkainen

Örjan Andersson

Arbetsutskottet bestod av Tomas Häyry, Pasi Tuominen, Rurik Ahlberg, Miko Heinilä och Pekka Haapanen.

6

Arbetsutskottet bestod av Tomas Häyry, Pasi Tuominen, Rurik Ahlberg, Miko Heinilä och Pekka Haapanen.

Storkyroföretaget Kyrö Distillery Company (RyeRye Oy) valdes till Årets nyföretagare 2016 i Vasaregionen.

På Nyföretagarcentralerna i Finland rf:s sommardagar i Åbo fick företaget även det riksomfattande nyföretagarpriset. På bilden ser vi företagsrådgivare Antti Alasaari, Miko Heinilä och Miika Lipiäinen från Kyrö Distillery Company samt Startias direktör Tommi Virkama

Startias expertis utnyttjas i allt fler ägarbyten Med hjälp av Nyföretagscentrum Startia grundades fler företag än året innan (ökning på ca 10 %), vilket tyder på att det blivit populärare att starta företag. Jämfört med riksnivå var företagsgrundandet livligare i Vasaregionen än i finländska nyföretagscentra i genomsnitt. Antalet affärsidéer som behandlades av Startia – 495 stycken – var också på hög nivå.

Med Startias hjälp grundades 160 nya företag i Vasaregionen och med dem skapades 210 nya arbetsplatser i regionen. Cirka 30 procent av regionens alla nya företag grundas med stöd och hjälp från Startia. Den viktigaste indikatorn på att verksamheten håller hög kvalitet är att 80 % av företagen som grundats med hjälp av Startia fortfarande är verksamma fem år efter grundandet, jämfört med att bara hälften av alla företag som grundats i Finland är verksamma efter fem år.

Startia hade ett mycket aktivt år. Infokvällarna Starta med Startia ordnades både på våren och hösten och tillställningarna lockade många som var intresserade av företagande. I samarbete med expertpartners ordnades frukostträffar för nya företagare

och kunderna fick gratis rådgivningstjänster av expertpartners.

Regionens nya företag fick t.o.m. nationell synlighet i och med att Storkyroföretaget Kyrö Distillery Company valdes till årets nyföretag 2016 i Finland, och i finalen av tävlingen KasvuOpen deltog AHA Logistics och Taktiko, vilka alla grundats med hjälp från Startia.

Startia har ett omfattande samarbete med läroanstalterna och besöker dem för att föreläsa för studerande inom olika branscher om företagande och hur man grundar ett företag. Fyra av Startias och VASEKs företagsrådgivare bedömer även fristående yrkesoch specialyrkesexamen för företagare.

I slutet av året upphörde det treåriga avtalet med NTM-centralen om att ge utlåtanden om startbidrag. Startia vann det nya anbudsförfarandet om att ge utlåtande tack vare sin sakkunniga service och kunniga personal och avger därmed utlåtanden även 2017–2019.

7

FRISKARE OCH LIVSKRAFTIGARE FÖRETAG Det mest synliga under 2016 gällande företagstjänster för verksamma företag var de många lyckade ägar- och generationsskiftena. VASEK var med vid 146 skiften, varav en del slutfördes under fjolåret medan en del fortfarande är på gång.

Genom ägarskifte var det många personer som blev företagare, som inte tidigare hade varit företagare. I dessa fall deltog även företagsrådgivare från Nyföretagscentrum Startia med sin sakkunskap.

En helt ny tjänst som erbjöds var rådgivning i samband med skuldsanering av företag. Behovet av skuldsanering har ökat allt mer bland regionens företag. Vasa stads skuldrådgivning hänvisar kunden till VASEKs rådgivning. Med VASEKs hjälp gör kunden upp en affärsplan där man beskriver hur företagets verksamhet kan vändas och bli sundare.

I höstas inleddes en verksamhet där VASEK erbjuder företagen en avgiftsfri skuggstyrelse för ett halvt år med målet att tillföra nytt kunnande till företagen. Fem företag valdes ut till verksamheten. Företaget och de sakkunniga som tilldelats dem träffas ungefär var fjärde vecka under 5–6 månaders tid. Följande gång man kan ansöka om skuggstyrelse är sommaren 2017.

8

”

Alla våra tjänster har samma mål, oberoende av om det är fråga om rådgivning för nya företag, ägarbyten, skuldrådgivning eller skuggstyrelseverksamhet: dvs. att skapa livskraftiga och sunda företag i regionen vilka sysselsätter företagaren och eventuellt också andra personer.

——Startias direktör Tommi Virkama och VASEKs direktör för företagstjänster Kjell Nydahl

DIGITALISERINGSVÅGEN OCH OUTSOURCING – UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

I Vasaregionen har allt fler sme-företag börjat satsa på trådlösa lösningar. Bland andra har företag som erbjuder hälsotjänster raskt hoppat på digitaliseringsvågen. Inom e-handeln igen är det tydligt att konsumenterna har börjat använda smarttelefoner i allt större utsträckning, vilket kräver att företagaren kan erbjuda rätt sorts tjänster.

Det var inget nytt att företagen var försiktiga i sina investeringar 2016, inte heller det att storföretagen fortsatte lägga ut tjänster på externa leverantörer. Det senare har öppnat nya möjligheter för till exempel mindre företag.

9

Vad innebär social- och hälsovårdsreformen för företagarna?

Förnyelsen av social- och hälsovårdens servicestruktur, dvs. den s.k. sote-reformen, är ett av de största samtalsämnena som varit på branschföretagarnas läppar under hela året. Syftet med reformen är att minska skillnader i välfärd och hälsa mellan människor, förbättra likabehandlingen inom social- och hälsovårdstjänster samt hålla kostnaderna under kontroll.

VASEK har noga följt nyhetsrapporteringen kring reformen och man har satt sig in i ämnet genom att delta i flera informationsmöten. Informationsflödet är stort och det har varit en utmaning att i massan hitta relevant information för sme-företagen.

Ur detta flöde har man plockat ut och förmedlat information till företagarna om vad reformen medför och hur man bör förbereda sig inför förverkligandet av reformen.

Ett centralt tema i social- och hälsovårdsreformen är samarbetet mellan offentlig och privat sektor. I Storkyro tog samarbetet mellan sektorerna ett nytt steg när kommunen meddelade att den tar i bruk servicesedlar för småbarnspedagogiken dvs. barnens dagvård. Ett informationsmöte om detta hölls i slutet av året.

Antalet producenter av momsfria socialtjänster har ökat i regionen. Kunderna har redan börjat fråga efter dessa tjänster, vilket uppmuntrar företagarna att bli serviceproducenter. VASEK hjälper företagarna att börja producera socialtjänster liksom även att producera tjänster som kan köpas med servicesedlar.

10

”

Det är glädjande att kommunen vill utveckla och skapa nya modeller

för produktion av tjänster. Vi hoppas att den här trenden sprider sig även till andra kommuner i regionen. Idealet skulle vara att servicesedeln för småbarnspedagogiken inte var bunden till en viss kommun, utan att det vore möjligt att föra ett barn i dagvård även till en enhet i grannkommunen, till exempel i kommunen där man arbetar.

——företagsrådgivare Sari Saarikoski om servicesedlarna för dagvården i Storkyro

En smidigare arbetsmarknad inom byggbranschen Under året har man speciellt försökt utveckla samarbetet mellan intressentgrupperna. Tillsammans med Miljöministeriet och Rakennusteollisuus (byggindustrins centralförbund) samt övriga intressebevakningsgrupper i anslutning till byggbranschen har man kartlagt vad som planeras inom byggbranschen på riksplanet och hur aktörerna i Vasaregionen kunde delta i denna planering. Det är inte meningsfullt att genomföra små enskilda projekt, för arbetet måste fortgå även efter projekten och till exempel Renoveringscentrum måste förankras via befintliga kanaler så att det blir en bestående verksamhet.

Det har gjorts besök i regionens företag i byggbranschen för att kartlägga vilka behov som finns i branschen och vilka brister i kunnandet det finns med tanke på hela renoveringskedjan. Man måste dock prioritera behoven, för det är inte möjligt att ta itu med alla. Man har speciellt koncentrerat sig på att skapa digitala verktyg: Information om renovering sammanställs och förädlas i digital form så att den är tydlig och lättanvänd.

Inom ramen för projektet Nordic Built utvecklades en ny lösning för renovering av klimatskal. Inom projektets verksamhetsområde har man sökt objekt där den träelementprodukt som skapats kunde testas och utgående från erfarenheterna vidareutvecklas.

Det har även öppnats kanaler för regionens byggföretag till Kiruna, Gällivare och Umeå där det pågår stora entreprenader. Man strävar efter att göra marknaden för byggbranschen smidigare så att kunnande och arbetskraft ska kunna röra sig över gränsen till grannländerna när det är lugnt på den inhemska marknaden. En av utmaningarna för att kunnandet ska kunna röra på sig är att man även i grannländerna måste kunna verifiera de behörigheter som krävs i arbetet.

”

Det har hänt mycket under ett år. Det internationella seminariet Energy & Buildings ordnades

som en del av Vaasa EnergyWeek. Energirelaterade projekt för Travdalen. Regionens nya energilösningar har presenterats för otaliga grupper, såväl inhemska som utländska.

Efter ett fullspäckat år är det svårt att ens komma ihåg allt.

I Vasaregionen har utvecklingen av byggnadsbranschen utförts i följande projekt: ▶▶ Nordic Built 1.9.2014–30.12.2016, finansiering av Nordic Innovation ▶▶ Renoveringscentrum 1.4.2015–31.3.2018, finansiering via BotniaAtlantica-programmet ▶▶ Nordic Gateway 17-17-17, 1.9.2015–30.8.2018, finansieringskälla ERUF

— projektchef Mauritz Knuts

11

Bild: Kvarken Ports

Långsiktigt logistiksamarbete År 2016 har innefattat frågor rörande samverkan, finansieringsmodeller och transporttrender. VASEK har jobbat med dessa frågor tillsammans med regionens företag och viktiga samarbetspartners på regional, nationell och internationell nivå.

Arbetet med regionens spetsprojekt Midway Alignment fortsätter inom ramarna för Botnia-Atlantica-projektet MABA II. Partnerskapet tar fram beslutsunderlag för myndigheter på regional, nationell och EU nivå för att processen kring stråkets viktigaste länk ska kunna framskrida. VASEK deltar i MABA II olika aktiviteter tillsammans med Vasa stad och Kvarkenrådet.

En annan storsatsning är E12 Atlantica Transport som började i januari och sträcker sig till sommaren 2018. Projektets medlemmar kommer från Finland, Sverige och Norge. Avsikten är att fortsätta det samarbete som formats under tidigare år bland annat i form av NLC Cooperation, samt att stöda utvecklingen av det öst-västliga stråket längs med E12-vägen.

Under 2016 har projektet gjort en heltäckande analys av stråket för att samla in data som partnerskapet förvaltar och kan uppdatera för att utvärdera investeringar och framtida behov.

Därtill strävar man efter att ta fram en gemensam trafikstrategi där man långsiktigt enas om de viktigaste samarbetspunkterna och slutligen utvärderas dagens och alternativa samarbetsstrukturer för partnerskapet och dess framtid.

12

”

Våra samarbetspartners är en mycket viktig resurs.

Vi har jobbat med utveckling av hamnstrategi och

marknadsföring tillsammans med KvarkenPorts, Vasa flygfälts persontransporter i form av flygstrategier och förbindelser tillsammans med Finavia och förbättrade tågförbindelser för pendling till Seinäjoki och Helsingfors tillsammans med VR. ——Logistikexperterna Riitta Björkenheim och Anna Måtts-Fransén

VASEK har deltagit i projektet som projektledare för Finlands del och medlem i projektets styrgrupp och arbetspaket. Projektet utför även olika piloter och case tillsammans med näringslivet gällande gränsöverskridande transport- och näringslivsutveckling.

Logistik har utvecklats inom projekten: ▶▶ E12 Atlantica Transport, 1.1.2016–31.5.2018, finansieringskälla Botnia-Atlantica ▶▶ Midway Alignment - Botnia-Atlantica II (MABA II), 15.9.2016– 31.12.2018, finansieringskälla Botnia-Atlantica

Bild: Anna Sand / bySand

Turistpaket för olika slags turister Kommunikation och information har under året utgjort de viktigaste arbetsformerna i utvecklingen av turistnäringen. I kommunikationssyfte har en egen Facebook-grupp skapats för turistföretagarna. Via gruppen har information om t.ex. riksomfattande händelser som projektchefen samlat in kunnat förmedlas till alla.

Under året skapades även ett nyhetsbrev med syfte att utveckla turistnäringen och förmedla information.

Under våren utbildades företagarna, och via olika workshopar fick de mera kraft i sin marknadsföring, då ämnet var hur man kan utnyttja sociala medier. Under höstseminariet behandlades utvecklingsprogrammen för VisitFinland och hur dessa kunde utnyttjas av turistföretagarna i regionen.

VASEK har ett tätt samarbete med Visit Vasa, särskilt gällande produktutveckling och olika slags turistpaket. Enligt arbetsfördelningen mellan bolagen, ansvarar turismbolaget för marknadsföring och försäljning av produktpaketen, medan utvecklingsbolaget koncentrerar sig på att utveckla näringen och företagen som verkar i regionen samt på att förbättra deras verksamhetsförutsättningar.

Turistnäringen utvecklas även genom gränsöverskridande samarbete, och tillsammans med Höga Kusten och Umeå har man tagit fram paket som gör det möjligt att bekanta sig med världsarvsområdena på båda sidor om Kvarken. Turistpaketen har redan väckt intresse i Tyskland och speciellt under resemässan i januari 2017 väckte de researrangörernas uppmärksamhet.

”

Besök hos rikskändisen,

älgen Mervi, är ett exempel

på turistpaket som tagits fram i samarbete med företagaren och Visit Vasa. Paketet har fört gäster ända från södra Finland till Replot.

Genom samarbete kan vi utveckla attraktiva helheter för olika slags turister. — projektchef Peter Källberg

För att uppmärksamma att världsarvet nu funnits i 10 år skapades en världsarvsmeny. Menyn togs fram under ledning av kocken Michael Björklund för M/S Wasa Express som trafikerar mellan Vasa och Umeå. Menyn bygger i stor utsträckning på produkter från regionen och på närproducerad mat.

Turistnäringen i regionen har utvecklats inom bl.a. följande projekt: ▶▶ Spotlight High-Low Coast 1.10.2015–30.9.2018, finansieringskälla Botnia-Atlantica (VASEK som partner i Kvarkenrådets projekt) ▶▶ Tillväxt genom information - besöksnäringen i fokus, 1.1.2016– 31.12.2018, finansieringskälla Landsbygdsprogrammet

13

Nordic Gateway deltog i mässan Offshore Northern Seas (ONS) i norska Stavanger 29.8–1.9.2016.

Mässan är världens näststörsta mässa för olje- och gasbranschen.

Europeiska cleantech-innovationer är eftertraktade

”

För kineserna har cleantech inneburit renande teknik, men lösningarna som erbjuds i Vasaregionen, vilka inte förorenar miljön, har varit mycket intressanta för kineserna. — Senior Business Advisor Lasse Pohjala

Den internationella verksamheten koncentrerade sig 2016 på Norden och speciellt på Norge. Företag från Vasaregionen reste till Norge på olika evenemang; match making-, fact finding- och mässresor. I våras ordnades evenemanget Sales Café i Finland och där gav norska experter råd till företagen om hur man tar sig in på den norska marknaden. Sammanlagt nådde man ut till ca 250 företag med evenemang och rådgivning om internationalisering. På olika evenemang i Norge träffade man totalt nästan tusen personer som var intresserade av företag och lösningar från Vasaregionen.

I slutet av året planerades en turné som genomförs i Norge våren 2017, under vilken pop-up-försäljningskontor för Nordic Gateway grundas på fyra olika orter.

Gränsöverskridande, nordiskt samarbete har bedrivits med Västerbotten. Finländska företag har varit över till Sverige och presenterat sina cleantech-lösningar och svenska företag har i sin tur besökt Finland. Även kineserna är intresserade av cleantech-lösningar från Finland och övriga Norden. Kinas mål är också att föra över europeiska cleantech-innovationer till Kina.

14

Det har redan gjorts resor till Peking-området i Kina för att skapa nätverk och i Vasaregionen har ett företag med kinesisk bakgrund etablerat sig för att fungera som en bro mellan Finland och Kina. Företaget skapar en förbindelse för vasaföretagen till såväl finansiärer som samarbetspartners i Kina. VASEK i sin tur erbjuder etableringstjänster för kinesiska företag och söker fram investerings- och företagsköpobjekt som intresserar dem. Under slutet av året planerades även en gemensam resa för nordiska företag till den internationella energi- och cleantech-veckan i Peking.

Internationaliseringstjänster för företag har erbjudits i regionen bland annat genom följande projekt: ▶▶ Nordic Gateway 17-17-17, 1.9.2015–30.8.2018, finansieringskälla ERUF ▶▶ Cleantech Kvarken 1.7.2015–30.6.2018, finansieringskälla Botnia-Atlantica

Verksamhetsmodellen för acceleratorn tog form Efter evenemanget EnergySpin, som ordnades i samband med EnergyWeek i mars, fortsatte arbetet med de 30 mest lovande företagen som valts in på listan med startup-företag samt med företagen som anmält sig till tillväxtstigen Fast Track Energy inom KasvuOpen. Mest fokus lades på finansiering, kartläggning av marknader och att få affärer. Med dessa företag diskuterades även om det pågående Accelerator-konceptet skulle vara en intressant verksamhetsform som kunde hjälpa dem nå tillväxt.

Vasaregionens EnergySpin-företagsaccelerator förväntas få 6–8 företag som väljs ut i början av 2017. Önskemålet är att de företag som kommer med ska vara redan verksamma energiteknologiföretag. Det vore även bra att ha undertecknat åtminstone intentionsavtal med kunder om de första pilotprojekten eller ha slutfört de första affärerna med produkten eller tjänsten. Företagen bör även ha sina IPR-ärenden i skick. Acceleratorperioden är cirka 10 veckor lång och under den tiden hjälper två kundansvariga företagen att växa bland annat med hjälp av sina egna kontaktnätverk.

”

I höstas finslipade vi verksamhetsmodellen för Acceleratorn tillsammans med olika partners. Vi

klargjorde vad företagen förväntar sig av företagsacceleratorn och hur de vill att verksamhetsmodellen ska utformas.

— projektchef Marko Koski

En viktig verksamhet under året har även varit att skapa nätverk med placerare och att bygga en egen nätverksmodell exempelvis med Slush-evenemanget. På så vis hittar vi å ena sidan startup-företag till Vasaregionens Accelerator samt å andra sidan placerare som kan bli företagens partners.

Företagsacceleratorn för tillväxtföretag utvecklades med projektfinansiering: ▶▶ EnergySpin/Uppbyggnad av företagsaccelerator inom energibranschen, 1.8.2016–31.12.2018, finansieringskälla Tillväxtavtal/AIKO

15

VASAREGIONENS VISION 2020: Energiska Vasaregionen är en betydande skapare av mervärde för Finland och internationellt

A

D

FUNGERANDE, ATTRAKTIV SERVICE

Välmående och lyckliga invånare

Nordens största energikluster

INTERNATIONELLT KONKURRENS­ KRAFTIGA FÖRETAG

Nya tillväxtföretag inom olika branscher

Växande kulturell mångfald och socialt kapital

ÅR 2020 HAR VASAREGIONEN Innovativ, attraktiv, trivsam och trygg miljö

C

LIVSKRAFTIG VERKSAMHETSMILJÖ

16

Internationellt känd forskning och utbildning

Fungerande kommunikationer, logistik och infrastruktur

Kompetent arbetskraft inom tillväxtbranscher

B

GLOBALT KUNNANDE

Vasaregionens livskraftsstrategi förankrades År 2014 inleddes arbetet med att ta fram Vasaregionens Livskraftsstrategi 2016–2020. Arbetet kulminerade i juni när allt blev klart. Efter att kommunernas fullmäktige godkänt strategin, presenterades den för media och regionens representanter.

Strategin bygger på fyra insatsområden: internationellt konkurrenskraftiga företag, globalt kunnande, livskraftig verksamhetsmiljö och fungerande, attraktiv service i regionen.

Redan när strategin presenterades, kunde man konstatera att flera punkter i åtgärdsprogrammet redan var på god väg att genomföras. Strategiförankringsmötet i oktober samlade en stor deltagarskara från olika organisationer och företag, vilket visar att

”

det anses vara viktigt med en strategi som syftar till att förbättra konkurrenskraften och att genomföra den. Livskraftsstrategin förstärker den gemensamma viljan att utveckla livskraften i hela regionen.

Arbetsgruppen för livskraftsstrategin sammanträder kvartalsvis för att behandla olika delområden i strategin och uppdatera uppgifterna om hur genomförandet framskrider. Halvårsvis sammanträder kommundirektörerna och VASEKs styrelse för att behandla dessa saker och en gång om året samlas regionens samarbetsdelegation.

Det är fint att livskraftsstrategin under året nådde genomförandefasen. Vasa undertecknade Tillväxtavtalet som en av sex städer, vilket positionerar Vasa i toppen bland landets städer med störst

tillväxt. Tillväxtavtalet utgör ett bra instrument för att samla och genomföra utvecklingsprojekt i vår region.

——Utvecklingsdirektör Stefan Råback

TILLVÄXTAVTALET, AIKO- OCH INKA-PROGRAMMEN FÖRSTÄRKER REGIONEN

Vasa var en av sex städer som utsågs att ingå i Tillväxtavtalet för åren 2016–2018, som ingår i regeringsprogrammet i Finland.

VASEK var en av nyckelaktörerna när tillväxtavtalet för Vasaregionen gjordes upp och är en av dem som förverkligar programmet och är en central finansiär i regionen.

Genom tillväxtavtalet kommer staten och städerna överens om åtgärder för att sätta fart på tillväxten i näringslivet. Målet är att öka affärsverksamheten, få arbetskraften att röra på sig och göra det smidigare att arbeta över kommungränserna. Till Vasaregionen söktes finansiering för följande projekthelheter: förstärkande av internationell konkurrenskraft, utveckling av digitalisering och innovationsmiljö samt skapande av ett nationellt

kompetenscentrum för gasbranschen. För regionens projekt inom tillväxtavtalet erhölls 518 000 euro i finansiering för år 2016 från programmet Regionala innovationer och försök (AIKO). Därtill deltar de regionala aktörerna i finansieringen med motsvarande summa.

Målet med INKA-programmet (Innovativa städer) som inleddes i början av 2014 är att främja skapandet av internationellt attraktiva innovationscentra i Finland. Vasaregionen har det ledande ansvaret för programmets tema Intelligenta och hållbara energicentrum.

INKA-programmets utvecklings- och forskningsprojekt kommer att avslutas under 2017. VASEK har deltagit i uppgörandet av programmet för Vasa och är medfinansiär för programmets projekt.

17

VASEKS ROLL ÄR ATT GENOMFÖRA OCH FINANSIERA – SOM SAMARBETSPARTNER OCH MEDLEM AV STYRGRUPPEN

VASEKs egen projektverksamhet omfattar årligen cirka tio olika projekt. Projektfinansiering söks för de insatsområden som nämns i den strategi som bolagets styrelse årligen reviderar samt i Vasaregionens Livskraftsstrategi 2016–2020. År 2016 erhölls projektfinansiering bl.a. via ERUF-medel och Botnia-Atlantica-programmet. Under året erhölls 457 386 euro i extern finansiering för projekt som VASEK själv genomförde (2015: 426 729 euro). För projekt VASEK själv genomförde användes egen finansiering om 62 444 euro (2015: 118 654 euro).

VASEK har en viktig roll i samordningen av regionens övriga projektverksamhet. VASEK beviljade inom ramen för sin budget även kommunal motfinansiering för projekt, samprojekt och årsavgifter administrerade av andra organisationer (21 st.), sammanlagt 244 030 euro.

ÄGARKOMMUNERNAS FINANSIERING TILL VASEK 1 600 270 € (14 € / invånare, moms 0 %)

VASEK koordinerar FöretagsFinlands verksamhet och det regionala företagsservicesamarbetet i ett nätverk som består av 17 partnerorganisationer i regionen. Vasaregionens företagstjänster har sammanställts på tre språk i den riksomfattande portalen FöretagsFinland.

För finansiering av VASEKs egna och övriga organisationers program och projekt användes sammanlagt 306 474 euro, vilket motsvarar 19,2 % av kommunernas finansiering till VASEK år 2016 (2015: 13,2 %).

VASEK deltog under 2016 i cirka 40 mera omfattande utvecklingsprojekt eller arbetsgrupper i regionen, antingen i egenskap av finansiär, samarbetspartner eller som ordförande eller medlem i en styrgrupp.

PROJEKTFINANSIERINGENS ANDEL AV OMSÄTTNINGEN 2 169 255 € (moms 0 %)

Medfinansiering och övriga årsavgifter för andra organisationers projekt eller samprojekt 244 030 € 15,2%

Erhållen extern projektfinansiering 457 386 €

21,1%

Egen finansiering för projekt som VASEK själv genomförde 62 444 €

3,9% 5,1%

18

80,8%

73,8%

VASEKin perustoiminta 1 293 796 €

VASEKs grundfinansiering 1 600 270 €

Övriga försäljningsintäkter 111 599 €

PROJEKT SOM VASEK FÖRVALTAR ELLER ÄR DELGENOMFÖRARE I

GENOMFÖRANDETID

VASEKS FINANSIERINGSANDEL (UNDER HELA PROJEKTTIDEN), EURO

HELHETSFINANSIERING, EURO

HUVUDSAKLIG FINANSIERINGSKÄLLA

Nordic Built – Concept for renovation and upgrading of residential buildings

3.3.2014–31.12.2017

6 470

1 125 070

Nordic Innovation

Renoveringscentrum

1.4.2015–31.3.2018

32 099

1 568 925

Botnia-Atlantica

1.9.2015 – 30.8.2018

58 758

195 860

ERUF

Cleantech Kvarken

1.7.2015–30.6.2018

72 000

1 335 000

Botnia-Atlantica

Spotligt High-Low Coast

1.10.2015–31.5.2018

27 500

750 000

Botnia-Atlantica

E12 Atlantica Transport

1.1.2016–31.5.2018

115 000

2 197 500

Botnia-Atlantica

Tillväxt genom information besöksnäringen i fokus

1.1.2016–31.12.2018

0

239 600

Landsbygdsprogrammet

EnergySpin/ Uppbyggnad av företagsaccelerator inom energibranschen

1.8.2016–31.12.2018

175 000

350 000

Tillväxtavtal / AIKO

Midway Alignment - Botnia-Atlantica II (MABA II)

15.9.2016–31.12.2018

40 000

827 500

Botnia-Atlantica

Energiatehokas seutu

1.10.2016-31.12.2018

175 000

350 000

Tillväxtavtal / AIKO

VASEK / Nordic Gateway 17-17-17

19

EnergyVaasas kommunikation samordnas från en ny adress Den största förändringen för regionkommunikationen, som är en av VASEKs huvuduppgifter, var att samordningen av kommunikationen för EnergyVaasa helt och hållet blev en del av VASEKs funktioner. De personbyten som skett på både VASEK och Teknologicentrum Merinova gjorde att det blev helt naturligt att göra en sådan här ändring. Eftersom regionkommunikationens absoluta topptema gäller EnergyVaasa, blir energiteknologin därmed en bättre integrerad del av helhetskommunikationen.

Den årligen återkommande EnergyWeek, som ordnas i Vasa och riktar sig till proffs inom energiteknologibranschen, samlade 2016 nästan 4 000 besökare. Ett mångsidigt programutbud och intressanta internationella talare samt temaspecifika utställningar väckte åter en gång stort intresse och ökade därigenom kännedomen om EnergyVaasa och våra företag i regionen samt även synligheten i media. EnergyVaasa syntes under året även på flera evenemang och mässor inom energibranschen.

VASEK var värd under många tillställningar där gästerna var såväl beslutsfattare på riksplanet, internationella journalister som ambassadörer. Under året förstärktes ytterligare känslan av att Vasaregionen börjar vara välbekant både nationellt och även internationellt och man har noterat regionens betydelse för hela Finlands energiteknologiexport.

20

”

Vi är stolta över vår internationellt framgångsrika energihuvudstad. Vi gör detta arbete med stort hjärta.

——EnergyVaasas Communication & Brand Manager Hanna Alavillamo och regionens marknadsföringschef Mari Kattelus

Under året satsades det mycket på rekryteringsmarknadsföring. Rekryteringskampanjen Suuret saappaat syntes och hördes riksomfattande när man berättade om lediga platser i radion och i sociala medier. Med hjälp av detta marknadsföringskoncept söktes personer med toppkvalifikationer till olika organisationer i regionen. ▶▶ Energiatehokas seutu 1.10.2016-31.12.2018, finansieringskälla Tillväxtavtal/AIKO

VASEKs kommunikation når ut

Nyhetsbrevet eVASEK publicerades 22 GÅNGER (31 359 MEDDELANDEN SKICKADES). I slutet av år 2016 hade nyhetsbrevet 1 522 PRENUMERANTER.

SEK r hade VA På Twitte slutet av i E R A J 534 FÖL dde eetarna nå år 2016. Tw 5 000 2 r fä ad unge varje mån RE. A D -ANVÄN TWITTER n Twittersi r de un r VASEK ha ittrat över historia tw ÅNGER. 2 700 G

På LinkedIn har bolaget 337 FÖLJARE. Uppdateringarna och delningarna av dem nådde i medeltal ut till 8 000 ANVÄNDARE i månaden.

Facebookkommunikationen når ungefär 15 000 n. Cirka PERSONER i månade 2 000 PERSONER per det månad engagerar sig i r dela ar, (gill ras lice pub som EKs eller kommenterar). VAS 933 Facebook-sida gillas av av et slut (i ER SON PER år 2016).

Besökarna på VASEKs webbplats (208 921 BESÖK) var särskilt intresserade förutom av Vasa regionens företagsregister även av artikelserien Fråga t av företagsrådgivaren och företagspresentationerna Under luppe n. Allt innehåll som producerats för VASEKs webbplats (148 NYHETER) har också delats via olika kanaler på socia la medier.

Startias kunder fick information om aktuella ärenden åtta gånger under året (12 182 MEDDELANDEN SKICKADES).

Tre gånger skickades information per epost till alla företag i regionen (10 844 MEDDELANDEN SKICKADES).

Elektroniskt material från Startia och VASEK är helt klart önskat och behövligt, för i medeltal öppnas 34 PROCENT av meddelandena.

som SONER eeks 14 PER nergyW De 6 2 E å p r ra re t SJU e m re u å pren under g till rev fick knytnin n a d nyhetsb e m V E .

R 17 B S och 20 NYHET r 2016 Week å Energy

FAKTASPÄCKAT PÅ WEBBEN I praktiken använder redan alla företag sociala medier via sina egna kanaler som riktar sig till de egna målgrupperna. Även företagsrådgivningens kunder frågar allt oftare om användningen av sociala medier som en del av kommunikationen och marknadsföringen. Därför anser även VASEK det vara viktigt att bolaget för en aktiv närvaro i de sociala medierna.

Kommunikation via flera kanaler sprider informationen effektivare. Utvecklingen av sociala medier har visserligen gått i den riktningen att man förutom organisk synlighet även behöver betald synlighet i kanaler som tidigare var gratis.

Den allmänna trenden har varit att företagens ledning och experter har deltagit i kommunikationsverksamheten. På VASEK

uppmuntras också de anställda att bli ambassadörer och bolagets informatörer fungerar som stöd för hela personalen, för att var och en ska hitta sitt eget sätt att finnas på sociala medier och dela med sig av sin sakkunskap.

Digitalisering har varit ett återkommande samtalsämne under året. Inom företagsrådgivningen anser vi det vara viktigt att träffa kunden personligen, men vi vidareutvecklar möjligheterna att erbjuda våra kunder tillfälle att använda våra tjänster närhelst det passar kunden bäst. Den förnyade nättjänsten Lissu för uppgörande av en affärsverksamhetsplan är interaktiv och har visat sig vara ett bra verktyg såväl för nya kunder som för redan verksamma företag.

21

Annual report 2016 — Summary SUPPORTING CHANGE Regional cooperation in the Vaasa region intensified significantly in 2016. One of the factors behind this was the regional Vitality Strategy Vaasan seudun elinvoimastrategia, which was delivered in June and which gathered a large group of participants from companies and public organizations in the region to its anchoring event in October. The aim of the strategy is to strengthen the common will to enhance the vitality of the region. There was a great deal of discussion at the event about the priorities of the strategic program.

VASEKs business guidance services were very active in 2016, with a special focus on reaching out to new clients through various events. Information sessions aimed at new and potential entrepreneurs gathered a full house night after night, which indicates that a large number of new enterprises will be established and that these will further strengthen the region’s economic structure.

Vaasa Region Enterprise Agency Startia helped to set up more enterprises than the year before (a growth of some 10%), and a boost in the number of businesses founded was observed. The number of business ideas processed at Startia, 495, was also at a high level. In total, 160 new enterprises were set up in the Vaasa region and these enterprises created 210 new jobs. Approximately 30 percent of all new enterprises in the Vaasa region are founded with the help and support of Startia.

The business guidance services for existing businesses were characterized by many successfully completed changes of ownership or generation over the year. VASEK helped in 146 such cases, some of which have now completed the process, while others are still ongoing. In addition, a completely new service, guidance in debt restructuring proceedings, was started.

Digitization was a recurring topic of discussion throughout the year. We consider it important to meet with our clients face-toface, but we will also continue to develop opportunities for clients to use our services at a time that is most appropriate for them.

The focus of our international operations was in the Nordic countries and Norway in particular. Assistance was offered to companies from the Vaasa region to participate in matchmaking,

22

fact finding and trade-fair trips in Norway and to attend various events. We also engaged in cross-border cooperation with Sweden and Norway in the context of logistics, building and tourism projects.

The main change regarding regional communication, one of VASEK’s main tasks, was the transfer of the coordination of EnergyVaasa communications entirely to VASEK. Since EnergyVaasa is the absolute top theme of regional communication, this change enables energy technology to become a part of the marketing message in a more effective way.

EnergyWeek, the event for energy technology professionals, gathered close to 4,000 visitors in 2016. Throughout the year, EnergyVaasa was also present at a number of energy-industry events and fairs.

The ending of the program period and the rather slow start of the new one posed challenges to VASEK’s economic situation and, for the first time in six years, the company’s financial result was negative. However, the cumulative result comprising all of the company’s history still remains close to zero, which we can be proud of as a non-profit company.

We are going through challenging times on the local, national and global level. The Vaasa region has, however, exceptionally favorable conditions for success, thanks to the region’s extremely competitive companies, the high-level of education and very dynamic people. This has been widely recognized by both the government and international players.

In 2016, VASEK was involved in supporting the change, as well as the region’s companies and trade and industry in these changing times. We are eagerly building a base that will take the Vaasa region and the whole of Finland into the 2020s.

”

We at Vaasa Region Development Company VASEK promote regional business, help SMEs to grow and

market the region as a whole.

Bokslut RESULTATRÄKNING

OMSÄTTNING

BALANSRÄKNING 01.01.2016 31.12.2016

01.01.2015 31.12.2015

1 710 718,52

1 821 181,55

514 488,46

545 383,12

31.12.2016

31.12.2015

AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA

Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Material, tillbehör och varor Inköp under räkenskapsperioden

Materiella tillgångar Maskiner och inventarier

4 398,23

5 864,31

Övriga materialla tillgångar

4 433,33

4 433,33

Materiella tillgångar totalt

8 831,56

10 297,64

837,13

-400,17

-580 046,97

-592 987,26

Övriga aktier och andelar

28 940,31

59 803,91

-579 209,84

-593 387,43

BESTÅENDE AKTIVA TOTALT

37 771,87

70 101,55

-974 490,13

-977 847,33

Pensionskostnader

-153 835,73

-177 741,11

Försäljningsfordringar

41 736,39

522 468,12

Övriga personalbikostnader

-44 862,65

-52 251,26

Övriga fordringar

21 007,69

19 381,16

-1 173 188,51

-1 207 839,70

Förskottsbetalningar

18 700,64

34 465,63

Externa tjänster Material och tjänster totalt Personalkostnader Lönen och arvoden

RÖRLIGA AKTIVA

Personalbikostnader

Personalkostnader totalt

Placeringar

Fordringar Kortfristiga

Resultatfordringar Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan

Kortfristiga totalt -1 466,08

-1 954,76

Kassa och banktillgodohavanden RÖRLIGA AKTIVA TOTALT

Övriga rörelsekostnader

-486 892,38

-548 194,95

RÖRELSEVINST / -FÖRLUST

-15 549,83

15 187,83

17,19

24,21

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader

-301 997,05

-67,38

Aktiekapital

Finansiella intäkter och kostnader totalt

-301 979,86

-43,17

Ackumulerafe vinstmedel från tidigare räkenskapsperioder

-317 529,69

15 144,66

7,69

-2 668,79

-317 522,00

12 475,87

AKTIVA TOTALT Finansiella intäkter och kostnader Övriga ränte- och finansiella intäkter

VINST / FÖRLUST FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATTER Inkomstskatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST / FÖRLUST

366 111,22

122 385,76

447 555,94

698 700,67

35 761,30

189 933,85

483 317,24

888 634,52

521 089,11

958 736,07

424 800,00

424 800,00

85 080,05

72 604,18

PASSIVA

Hösten 2016 gjordes en skattegranskning vilket resulterade i dröjsmålspåföljder angående mervärdesbeskattning (2013-2016) om 301 954,33 euro som belastar bolagets resultat. Det slutliga skattebeslutet avgörs enligt förvaltningsdomstolens utslag under år 2017.

EGET KAPITAL

Räkenskapsperiodens vinst / förlust

-317 522,00

12 475,87

EGET KAPITAL TOTALT

192 358,05

509 880,05

63 677,74

149 019,55

FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott Leverantörsskulder

72 954,24

97 944,13

Övriga skulder

29 496,76

29 388,43

Resultatregleringar FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT PASSIVA TOTALT

162 602,32

172 503,91

328 731,06

448 856,02

521 089,11

958 736,07

23

VASEK ja Vaasan seutu lukuina / VASEK och Vasaregionen i siffror VAASAN SEUDUN VÄKILUKU VASAREGIONENS INVÅNARANTAL

UUDET YRITYKSET VAASAN SEUDULLA NYA FÖRETAG I VASAREGIONEN 114.223

114.000

114.211

113.710

600

602

591

583

550

538

568

500 113.000

112.000

450

112.817

400 350

112.068

300 250 200

198

184

171

150

111.000

143

160

100 50 0

110.000 2012

2013

2014

2015

2012

2016

Lähde: Tilastokeskus, ennakkoväkiluku 25.1.2017 Källa: Statistikcentralen, preliminära uppgifter 25.1.2017

2013

2014

2015

2016

Kaikki yritykset (Sisältää myös asunto- ja kiinteistöosakeyhtiöt) Alla företag (Inklusive bostads- och fastighetsaktiebolag) Startian avulla perustetut uudet yritykset Grundade med hjälp av Startia Lähde: PRH / kaupparekisterin kuulutustietopalvelu Källa: Patent- och registerstyrelsens / Handelsregistrets kungörelseinfotjänst

VASEK + STARTIA KAIKKI YRITYS- JA ASIAKASKONTAKTIT ALLA FÖRETAGS- OCH KUNDKONTAKTER

VASEK + STARTIA YRITYKSIÄ JA ASIAKKAITA FÖRETAG OCH KUNDER

2000

4500 4000

3634

3500 3000

2825

1750

1579 1453

1500

3173 2789

1250

2500

1000

2000

1098 937

750

1500

500

1000

250

500

0

0 2012

24

1858

4040

2013

2014

2015

2016

2012

2013

2014

2015

2016

HAETUT RAHOITUKSET ANSÖKT FINANSIERING

LAADITUT LAUSUNNOT UTLÅTANDEN

12

120

11,2

11 10 miljoonaa euroa / miljoner euro

116

110

109

100

9

90

8

80

7

70

6

5,7

5,2

5

5,6

64

60 49

40

3 2

80

50

4,4

4

30

2,4

1,7

1,2

0,6

0

1,2

63

44

38

34

30

26

20

1

103

97

22

16

10 0

2012

2013

2014

2015

2016

2012

2013

2014

Investointien arvo Investeringarnas värde

Starttiraha / Startpeng

Haettu rahoitus Ansökt finansiering

Jatkostartti / Fortsatt startpeng

2016

Finnvera-laina / Finnvera-lån

ASIAKASKONTAKTIT KUNDKONTAKTER

Sidosryhmien edustajat / Representanter av intressentgrupper

2015

OMISTAJAN- JA SUKUPOLVENVAIHDOSNEUVONTAA SAANEET FÖRETAG SOM FÅTT RÅDGIVNING VID ÄGAR- OCH GENERATIONSSKIFTEN Aloittavat yritykset Nyföretag

835

250 250

600

200 1281

200

159

515 500

465

432

400

150

Omistajanvaihdosasiakkaat / Ägarskifteskunder

300

432

218

100

10

65

200

50

Sijoittautumispalveluita saaneet / De som fått etablingstjänster

1076

100

0

Toimiven yritysten neuvonta / Rådgivning till verksamma företag

0

2013

2014

Asiakkaat ja yritykset Kunder och företag

2015

2016

2013

2014

2015

2016

Kontaktien määrä Antalet kontakter

25