Vasa stad - utvärderingsberättelse 2018 by Vaasan kaupunki / Graafiset palvelut

VASA STADS REVISIONSNÄMD

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE

2018

Vasa stads utvärderingsberättelse 2018

Utgivare: Vasa stad, revisionsnämnden

Bilder: Pärmbild: AdobeStock_98035499.jpg/ Andrey Shevchenko Pärmens insida: Vasa stads bildbank Sida 4: AdobeStock_98035778.jpg/ Andrey Shevchenko Sida 6: Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) Sida 13: Vasa stads bildbank/ Katja Lösönen Sida 21: Vasa stads bildbank/ Esa Siltaloppi Sida 26: Vasa stads bildbank/ AnnBritt Pada

Ombrytning: Slutförande:

Vasa stad, revisionsenheten Vasa stad, grafiska tjänster

VASA STADS REVISIONSNÄMD

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE

2018

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Ordförandens översikt 3

Revisionsnämnden – planering av verksamhetsformer samt arbetsformer

3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen 7 3.1. Strategi och åtgärder 7 3.2. Utfall av de mål som ärbindnde i förhållande till fullmäktige 2018 9 Sammanfattning 12 4. Befolkningens välfärd 14 4.1. Utveckling av servicen 15 4.2. Serviceinvesteringar 18 Sammanfattning 20 5. Attraktivitet 22 5.1. Innovationsverksamhet 23 5.2. Yrkesfolk i fokus 23 Sammanfattning 25 6. Ekonomisk balans 26 6.1. Den ekonomiska situationen i stadskoncernen 27 6.2. Balansering av ekonomin – programmet och dess genomförande 30 Sammanfattning 32 7. Ordnandet av intern kontroll och riskhantering – avtalshantering 33 Sammanfattning 34 8.

Behandling av utvärderingsberättelserna och deras verkningsfullhet

I utvärderingsberättelsen har följande symboler använts för att beskriva utvärderingen:

Ärendet/målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar Ärendet/målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar Ärendet kan utveclas/uppnåendet av målet kan främjas

Socialarbete och familjeservice

Samarbetsområdet Laihela

Vaasan lyseon lukio

Vasa gymnasium & Vasa svenska aftonläroverk

Vasa stadsorkester

Vaasan kaupunginteatteri

Vasa stads museer

Kultur- och bibliotekväsendet

Ungdomsservice

Idrottsservice

Vasa stads institut

Vamia

Hälsovårdsservice

Hem - och anstaltsvård

SOCIAL- OCH HÄLSOSEKTORN

Grundläggande utbildning

Småbarnspedagogik

BILDNINGSSEKTORN

Vasa stads organisation

Lillkyro områdesförvaltning

Stadsutveckling

Personalservice

Ekonomi- och ägarstyrning

Förvaltningsservice

CENTRALFÖRVALTNINGEN

STADSDIREKTÖR

STADSSTYRELSEN

STADSFULLMÄKTIGE

Vasaregionens avfallsnämnd

Planläggning*

Miljösektorn

Kommunteknik

Fastighetssektorn

Byggnadstillsyn

TEKNISKA SEKTORN

REVISIONSNÄMNDEN

resultatområde

* Centralförvaltningens

Österbottens räddningsverk *

Vasa Vatten

Vasa Regionala företagshälsovård

Vasa Hussektor

AFFÄRSVERK

Ordförandens översikt ERKÄNNANDE AV FAKTA ”All vishets begynnelse är att erkänna fakta” står det på sockeln till Paasikivi-monumentet. Revisionsnämnden i Vasa stad har fungerat sedan år 1997. Då inledde fyra tjänsteinnehavare arbetet vid enheten. Under årens lopp har antalet tjänsteinnehavare som lyder under nämnden reducerats kontinuerligt. Numera är tjänsteinnehavarna två till antalet, revisionsdirektören och revisionssekreteraren.

Heimo Hokkanen

revisionsnämndens ordförande

År 1998 var utvärderingsberättelsen som publicera- lopp. Då det gäller statens åtgärder har det också des ett ”opus” i A4-format och den innehöll 14 sidor. förekommit negativ ”aktivitet”, då skatteinkomster I berättelsen fästes uppmärksamhet på likadana har gått förlorade genom olika konkurrenskraftsärenden som i den här utvärderingsberättelsen från system (kiky). Investeringstakten har varit svindår 2018. I den första utvärderingsberättelsen kons- lande. Alla investeringar har huvudsakligen finantaterade nämnden att betalsierats med lånade pengar. ningsberedskapen har försvaSamtidigt som underskottet Revisionsnämndens uppgifter gats. Bokslutet beskrevs som ska täckas ska man också för(kommunallagen 121 §): tillfredsställande, fastän det söka avkorta skulderna. Bereda de ärenden som gäller granskninvisade överskott. Trots detta beslutade stadsfullmäktige gen av förvaltningen och ekonomin och som Revisionsnämnden fullmäktige ska fatta beslut om. godkänna ett stabiliseringsprogram för åren 1999-2002. Bedöma huruvida de mål för verksam- Revisionsnämnden har utvärMed hjälp av programmet var heten och ekonomin som fullmäktige satt derat verksamheten och ekoavsikten att få förhållandet upp har nåtts i kommunen och kommunkon- nomin för år 2018. Att erkäncernen och huruvida verksamheten är ordmellan årsbidraget och net- nad på ett resultatrikt och ändamålsenligt na och identifiera fakta är nu toinvesteringarna till en tillf- sätt. de viktigaste uppgifterna för redsställande nivå och att få stadens ledning och fullmäkBedöma hur balanseringen av ekonomin tige. Åtgärdandet av undersskuldsättningen att avstanna utfallit under räkenskapsperioden samt den före år 2002. Skattesatsen var gällande ekonomiplanens tillräcklighet, om kottet på rätt kort tid kräver då 18 %. Utgångspunkten för kommunens balansräkning visar underskott specialåtgärder för att vi inte driftsekonomin var ett spar- som saknar täckning. ska hamna med bland krismål på 1 % för alla förvaltningar kommunerna. Se till att granskningen av kommunen och och man eftersträvade en höj- dess dottersammanslutningar samordnas. ning av taxorna och förvärvanUnder årens lopp har man Övervaka att skyldigheten enligt 84 § att av olika orsaker försökt insde av extra inkomster genom redogöra för bindningar iakttas och tillkän- kränka försäljning av egendom. revisionsnämndens nage redogörelserna för fullmäktige. verksamhet, men nämnden Vad har förändrats? För kommunstyrelsen bereda ett förslag utför med tanke på lagövertill bestämmelser om nämndens uppgifter i vakningen ett viktigt arbete Mycket vatten har runnit i förvaltningsstadgan samt till budget för ut- och värdesättningen av det Kyro älv under dessa tjugo år. värderingen och granskningen. borde vara på den nivå som Utvärderingsberättelsen har kommunallagen satt den på. också ändrat form. Tydliga grafer visar direkt hur Kommunallagen förutsätter också att fullmäktige situationen ser ut. Fastän uttrycksmedlen har utve- ska garantera tillräckliga resurser för revisionscklats, förändrar detta inte stadens situation under nämndens arbete. utvärderingsåret. Under de senaste fullmäktigeåren har man inte alHar då situationen förbättrats under åren? Så ser ltid helt förstått vilka uppgifter revisionsnämnden det åtminstone inte ut. Skuldsättningen har ökat har hand om, varför jag ännu mitt i min spalt lyfter och underskottet har fortsatt att öka under årens upp verksamhetsområdets viktigaste punkter!

2. Revisionsnämnden - planering av verksamheten samt arbetsformer Revisionsnämnden lämnar för varje år fullmäktige en utvärderingsberättelse. I utvärderingsberättelsen framläggs de av revisionsnämnden i utvärderingsplanen fastslagna utvärderingarna och deras resultat. Revisionsnämnden ska bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Vasa stads revisionsnämnds position och den tjänsteproducerande organisationen presenteras på föregående uppslag.

Under fullmäktigeperioden 2017-2021 består Vasa stads revisionsnämnd av nio ordinarie ledamöter, vilka var och en har en personlig ersättare Ordinarie ledamöter Ersättare Heimo Hokkanen, ordförande Hillevi Potoinen Anne Rintamäki, vice ordförande Juhani Rautakoski Christian Pundars Mathias Skytte Raimo Rauhala Marko Lähdesniemi Alexandra Saarinen Gunlög Ingves Maria Storgård Andreas Back Piia Yli-Heikkuri Johanna Välimaa Mikael Ö Liisa Stolt Mauri JV. Öljymäki Jani Peräsarka

Vid planeringen av verksamheten för fullmäktigeperioden 2017-2021 och år 2018 beslutade revisionsnämnden att i kommunallagens anda ta stadens strategi, de i strategin fastslagna målen och de praktiska åtgärder som är förutsättning för uppnående av målen, det vill säga processerna, till föremål för utvärderingen. Tyngdpunkterna och utvärderingsförloppet för revisionsnämndens utvärderingsverksamhet under fullmäktigeperioden 2017-2021 presenteras i bild 1. I revisionsnämndens utvärderingsram innebär granskningen av år 2018 en utvärdering av förverkligandet av målen under fullmäktigeperiodens andra verksamhetsår.

i strategin utvärderas övergripande har för år 2018 också befolkningens välfärd samt attraktivitet valts som utvärderingsobjekt. Det första har valts för att genomförandet av det är en central faktor vid utvecklingen av servicen för områdets invånare och det andra för att det är en av de grundläggande faktorerna för ekonomisk välfärd. Vasa stads resultat har varit ett underskott sedan år 2013. Den kumulativa balansräkningen har visat underskott sedan bokslutet år 2014. Underskottet som samlats fram till början av år 2016 ska enligt kommunallagen som godkändes år 2015 täckas före utgången av år 2020. Därför behandlar revisionsnämnden i den här utvärderingsberättelsen, nu för fjärde gången, stadens ekonomiska balans och balanseringsprogrammets tillräcklighet. Dessutom utvärderas i anslutning till intern kontroll och riskhantering sta-

I Vasa stads budget för år 2018 presenteras stadens strategiska mål och samtidigt de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige. Förutom att målen •

ÅR 1

• • •

ÅR 2 OCH 3

• •

•

ÅR 4

• •

Val och utvärdering av mål enligt tyngdpunkterna i strategin, även i stadskoncernen Balansering av ekonomiplan Separata utvärderingar

“Har verksamheten ordnats på ett resultatrik och ändamålsenligt sätt” - sammanfattande utvärdering av fullmäktigeperiodens strategi Har ekonomisk balans uppnåts ? Övriga särskilda frågor under fullmäktige- perioden som ska beaktas i planeringen

Bild 1. Vasa stads revisionsnämnds utvärderingsram.

Verksamhetens grunder

Praktisk verksamhet, altenativ för genomförandet, rapportering

Resultat

UTVÄRDERINGSPROCESSEN

•

“Specialvillkor och förutsättningar för genom- förande av beslut godkända av stads fulmäktige” - strategi och ledningssystem Konsekvens i måluppställningen: strategins anknytning till ekonomiplan Balansering av ekonomin Separata utvärderingar

Bild 2. Vasa stads revisionsnämnd på besök vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) i Bryssel hösten 2018. tiverat sätt genom att jämföra fullmäktigeperiodens beslut sinsemellan, deras förhållande till strategin (det eftersträvade slutresultatet) samt i synnerhet hur balanseringen av ekonomin har lyckats i Vasa.

dens hantering av avtal samt övervakning av köpserviceavtal.

I utvärderingen använder sig revisionsnämnden av jämförelseuppgifter från andra städer, data ur stadens egna system, intervjuer och samråd, svar som getts och beslut som fattats till följd av utvärderingsberättelserna samt material som sammanställts och utarbetats separat för nämnden. Såsom framgår av bild 1 eftersträvas en utvärdering av verksamheten som är heltäckande över hela fullmäktigeperioden. Revisionsnämndens mål är att en utvärdering som gjorts på detta sätt ska innebära långvarigt mervärde för stadens beslutsfattande. Enligt revisionsnämndens åsikt kan den i kommunallagen definierade frågan gällande huruvida verksamheten har ordnats resultatrikt och ändamålsenligt utvärderas på ett mo-

Stadsstyrelsen ger i enlighet med kommunallagen ett utlåtande till stadsfullmäktige om de åtgärder som utvärderingsberättelsen ger anledning till. Därför har de observationer som framförs i den här utvärderingsberättelsen inte sänts på någon separat remiss före publicerandet. I sitt arbete bistås revisionsnämnden av revisionsenheten. Vasa stads lagstadgade revisor var under år 2018 BDO Audiator Ab.

Fullmäktigeperiodens resultat berättar hur resultatrik och ändamålsenlig verksamheten är.

3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen

I Vasa stad har från början av år 2014 en ny strategi varit i kraft. Den centrala tanken i strategin var att genom smidigt beslutfattande svara mot behoven i en föränderlig värld och omgivning. Detta innebär i praktiken att stadens centrala mätare som följs upp ska slås fast och de årliga åtgärderna förverkligas. Från och med år 2014 har de i strategin godkända åtgärderna och mätarna framlagts i budgeten. Stadens centrala mätare som följs upp förnyades för verksamhetsåret 2018. Åtgärderna har varierat nästan årligen. År 2018 indelades åtgärderna och mätarna i strategin i fyra delområden: välfärd, attrakti-

vitet, stark ekonomi och personal. Verksamhetsåret 2018 var den nya strategins femte verkställighetsår. 3.1. Strategi och åtgärder Revisionsnämnden har i sina utvärderingsberättelser för åren 2013-2017 utvärderat beredningen och verkställandet av den nya strategin. Den centrala faktorn i revisionsnämndens utvärdering har på basis av resultaten blivit hur de strategiska målen verkställs och hur deras effekter följs upp under verksamhetsåret. Övriga än de centrala mätare som följs upp har

under fem år varierat mycket från utvärderingssynpunkt sett.

seringsplanen gällande ekonomin för år 2018 inte har iakttagits strikt, fastän den slagits fast som en sådan. Informationen under år 2018 om den sjunkande nivån för skatteinkomsterna borde också ha orsakat reaktioner på åtgärdsnivå under verksamhetsåret 2018.

Enligt revisionsnämndens åsikt förverkligas stadens strategi i sin nuvarande form till stor del genom de åtgärder som årligen slås fast i budgeten. Åtgärderna under de senaste åren har till sin karaktär varit varie- Åtgärderna som slagits fast i budgeten är enskilda rande. Till exemplen bland målen för år 2018 fanns processer och det är inte säkert att en process lysom en detaljåtgärd skolcampus i centrum och som ckas, om den inte har en utsedd processägare. Reen mera allmän åtgärd stödande och utvecklande av visionsnämnden bedömer att bristerna vad gäller tvåspråkigheten samt skapande av en språkstrategi ansvarsfördelning också till en del har kunnat bidra med det snaraste. Fastän förtydligande har skett se- till att stadsfullmäktige inte har fått rapporter om dan år 2013, är alla åtgärder inte ännu heller åtgärdernas framskridande under verksådana att ansvarsparten för åtgärden och samhetsåret. Detta försvagar betydligt ramvillkoren för genomförandet framgår möjligheterna att under budgetåret rea“Ansvarsfördelning helt tydligt. gera på utvecklande och/eller slopande gällande de av åtgärder. strategiska Revisionsnämnden har påpekat om verksåtgärderna är tällandet och rapporteringen av åtgärderna Revisionsnämnden har observerat att ett bra sätt att till exempel i sina utvärderingsberättelser man i stadsstyrelsens svar till stadsfullförsäkra sig om för åren 2013, 2016 och 2017. Centralt med mäktige under de senaste åren något att tanke på verkställandet är att de i strategin felaktigt har koncentrerat sig enbart på budgetmålen och budgeten fastslagna åtgärderna inte granskning av utvärderingens innehåll, förverkligas.” förverkligas tillräckligt effektivt eller jämlikt. varvid stadsstyrelsens svar sett från reDetta har hänt speciellt då, när åtgärderna visionsnämndens synpunkt också borde inte har någon utnämnd ansvarspart. År innehålla mera åtgärdsförslag för utve2018 har detta kommit till synes på två olika ckling av den framtida verksamheten. sätt. För det första var det hösten 2018 ännu oklart Revisionsnämndens utvärderingsberättelse är ett av för sektorerna, vem det är inom sektorn som ansvarar många medel för utvecklande av staden. Likaså råför en strategisk åtgärd och om åtgärden överhuvuder det uppenbar oklarhet om användbarheten hos dtaget gäller sektorn. Till exempel hade de ansvariga den information som mätarna producerar. Revisionparterna för åtgärderna gällande befolkningens välsnämnden beaktar i sina utvärderingar i vilket skefärd inte bestämts. Slutligen bestämde stadens bildde av fullmäktigeperioden situationen granskas och ningssektor och social- och hälsosektor ansvariga hur informationen som mätarna producerar borde parter, men stadens tekniska sektor lyckades inte hittolkas. I varje fall är det fråga om en tvärsnittssituata en ansvarspart för någon åtgärd, inte heller någon tion under fullmäktigeperioden, då mätarresultaten kontaktperson. Enligt revisionsnämndens åsikt är åtäven i bästa fall enbart kan vara riktgivande. En bra gärderna som ansluter sig till befolkningens välfärd mätare kan anses vara en sådan som gör att ett uppgifter för alla sektorer. eventuellt gränsvärde nås i slutet av fullmäktigeperioden. Ett alltför högt uppsatt gränsvärde är inte För det andra har det varit fråga om att lyfta upp en realistiskt och således inte nåbart eller motiverbart. åtgärds betydelse ovanför de andra. År 2018 fördjuEtt alltför lågt gränsvärde för mätaren är inte tillpade man sig på så bred front i åtgärder som inriktaräckligt utmanande för att beskriva strategins verkde sig på genomförande av kommunsammanslagninliga fortskridande. Inom kommunorganisationen är gar, så att detta sett ur revisionsnämndens synvinkel dessa ärenden inte strategiska perspektivval, utan försvagade reagerandet på andra åtgärder inom den en del av styrd utveckling av servicen som producepraktiska ledningsverksamheten. Mest betydande anras för kommuninvånarna. ser revisionsnämnden vara att den bindande balan-

3.2. Utfall av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 2018

selsättningen finns uppgifter om verksamhetsåret 2018 inte att tillgå vid granskningstidpunkten.

I Vasa stads budget har man i enlighet med strategin fastställt fyra centrala delområden (välfärd, attraktivitet, stark ekonomi, personal), vars förverkligande man mäter med hjälp av mätare och åtgärder. Strategin, som togs i bruk 2014, har utvecklats för verksamhetsåret 2018. Till exempel ändrades de centrala strategiska målen (bild 3) som mäter hur strategin lyckats.

I fråga om målen som beskriver det ekonomiska utfallet är resultaten för verksamhetsåret 2018 svaga. År 2018 låg Vasa stads skatteinkomster för första gången under strategiperioden under den eftersträvade nivån. Enligt jämförelsestädernas bokslutsuppgifter för år 2018 borde Vasa stads skatteinkomster ha varit cirka 22 €/invånare högre för att Vasa skulle ha kommit på en plats bland jämförelsestäderna som motsvarar nivån år 2017. Avvikande från det som sägs i Vasa stads bokslut är placeringen för Vasa stad vad gäller skatteinkomsterna år 2018 7:e plats i jämförelsegruppen. Vasas kumulativa underskott är bland jämförelsestäderna på den svagaste nivån. Så har det varit under hela granskningsperioden. Underskottet som samlats efter bokslutet 2018 är störst i Vasa (488 €/invånare), S:t Michel 157 €/invånare) och Kotka 117 €/invånare).

I bild 3 presenteras de justerade resultaten för de strategiska målen som var i kraft både under åren 2016-2017 och verksamhetsåret 2018. Dessa mål ingår också bland alla mätare som mäter delområdena välfärd, attraktivitet, stark ekonomi och personal i strategin. Sammantaget var avsikten under verksamhetsåret 2018 att förverkliga delområdena med hjälp av 35 olika åtgärder. Åtgärdernas resultat och därmed hur delområdena lyckades skulle mätas med sammanlagt 21 mätare.

För jämförelse med åren 2016-2017 presenteras också jämförelseuppgifterna för resultaten år 2018 i bild 3 i jämförelsegruppen för landets 20 största städer. Antalet städer med över 50 000 invånare är i vårt land vid granskningstidpunkten 21 (s.k. C21-städer). Då resultaten jämförs i den här gruppen, skulle Vasa stads placering gällande målen som mäter ekonomin gå ner med ett steg. I och med att Borgå stiger till jämförelsegruppen skulle Vasa stads skatteinflöde vara 8:e bäst och underskottet på den svagaste nivån bland C21-städerna. Av städer med 50 001-100 000 invånare hade Borgå år 2018 det bästa skatteintäktsinflödet (4 559 €/invånare) Likaså hade Borgå mest samlat överskott efter år 2018 (1098 €/invånare).

MÅL 2016-2017

Av Vasa stads centrala mål visar befolkningsutvecklingen positivt resultat. Målnivån för år 2018 sattes högt på grund av de pågående kommunsammanslagningsförhandlingarna. Enligt situationen vid granskningstidpunkten kommer någon kommunsammanslagning inte att ske. Fastän Vasa stads tillväxttakt under de första åren av fullmäktigeperioden 2013-2016 inte ännu har uppnåtts, är resultatet för år 2018 bättre än under åren 2016 och 2017. Vasas befolkning ökade med 160 invånare jämfört med nivån år 2017. Likaså har sysselsättningsnivån utvecklats, men den är ännu cirka 5 procentenheter från sitt mål. I fråga om sys-

UPPLEVD LYCKA

TOPP3

BLAND STÄDER

BEFOLKNINGSTILLVÄXT

SYSSELSÄTTNING*

> 75%

> 1%

SKULD/INVÅNARE*

SKATTEINTÄKTER*

NIVÅ (FINSKA STÄDER)

BLAND STÄDER

UNDER GENOMSNITTLIG

TOPP6

Befolkningstillväxt

Sysselsättning

Skuld / invånare

Skatteintäkter

UTFALL 2016

+1 inv. (-0%)

68,1% (6.)

3939 €/inv. (+631 €/as)

4198 €/inv. (4.)

UTFALL 2017

-228 inv. (-0,3%)

70,2% (6.)

3836 €/inv. (+516 €/as)

4151 €/inv. (5.)

*Sysselsättningsgraden, placering bland de 20 största städerna. Skulden i relation till de 20 största städernas medelnivå. Placering, skatteinkomsterna bland de 20 största städerna. (Statistikcentralen).

BEFOLKNINGSTILLVÄXT MÅL 2018-2021

UTFALL 2018

>100 000 INVÅNARE / 2021

SYSSELSÄTTNING*

> 75%

EKONOMISK BALANS* Det accumulerade överskottet på de stora städernas genomsnittsnivå

SKATTEINTÄKTER*

TOPP6 BLAND STÄDER

Befolkningstillväxt

Sysselsättning

Ekonomisk balans

Skatteintäkter

+160 inv. (67552 inv)

-488 €/inv. (20.)

3996 €/inv. (7.)

Bild 3: Utfallet av de strategiska målen 2016-2017 och 2018.

Mätare 2014-2016

29 %

Förverkligades Förverkligades inte

40 %

Bedömdes inte

31 %

Mätare 2017

25 %

Förverkligades Förverkligades inte

Attraktivitetsmätarna, såsom befolkningsutveckling och utflyttningsrörelse, har tydligare jämförelsevärden. De kan jämföras med tidigare års nivåer och visas vara positiva för år 2018. Fastän befolkningstillväxtmålet beroende på planerade kommunsammanslagningar är högt (> 100 000 invånare), ska resultatet år 2018 (+ 160 invånare) anses vara positivt, eftersom befolkningsutvecklingen under tidigare år har varit negativ. Utflyttningsrörelsen har sjunkit, visserligen litet, då minskningen är 302 personer och antalet utflyttningar år 2018 ändå har varit över 4 000.

36 %

Bedömdes inte

39 %

Mätare 2018

Förverkligades

19 % 43 %

Förverkligades inte Bedömdes inte

År 2018 förverkligades cirka 56 % av attraktivitetsmätarna, medan motsvarande siffra i fråga om välfärdsmätarna var 25 %. Välfärdssiffran sjunker speciellt på grund av att mätarna trots en utvecklad rapporteringsnivå endast sällan har en verklig målnivå, som beskriver situationens framskridande. Dylika var till exempel antalet ändringar som ansöktes i kommunens beslut samt koldioxidutsläpp. Rapporten om koldioxidutsläpp har inte publicerats, varvid de fastställda uppgifterna för år 2017 och förhandsuppgifter för år 2018 inte finns tillgängliga vid granskningstidpunkten.

38 %

Bild 4: Mätarutfallet 2014-2018. I 2018 års situation kan man på basis av utfallet av alla rapporterade mätare se att målen som satts upp för fullmäktigeperioden 20172021 har förbättrats. Mätarna år 2018 visar redan bättre resultat än åren 2014-2016, till skillnad från år 2017. Trots den goda utvecklingen är det över 50 % av mätarna som inte har förverkligats eller vilkas resultat inte kan bedömas. Det svaga resultatet för centrala mål påverkar också alla mätares resultat. I revisionsnämndens granskning sammanslogs 2018 års mätare för delområdena ekonomi och personal med varandra för att de ska vara jämförbara med de strategiska delområdena under tidigare år. Resultaten visar att man år 2018 i fråga om mätarna har återgått till situationen efter strategins ibruktagande år 2014. Delområdet attraktivitet går bra framåt och utvecklingen av välfärden har stannat på nivån för år 2014-2016.

Redan i fråga om de centrala målen kunde den svaga ekonomiska situationen skönjas (se bild 3). I revisionsnämndens utvärdering år 2018 blev hela 50 % av mätarna gällande stark ekonomi och personal oförverkligade. Det bör beaktas att man i Vasa stads bokslut för år 2018 i mätarjämförelsen låter bli att rapportera mätare gällande ekonomisk balans, vilka uppvisar negativa resultat. Härvid räcker till exempel en kontrollerad minskning av årsverken och en minskning av lokalmängden inte till för att förbättra resultatet så att det blir positivt för det här delområdet. Vasas personalantal har under år 2018 minskat med 607 arbetstagare och ytan för de använda lokalerna har minskat med totalt 3 068 nyttokvadratmeter. Totalt minskade lokalerna som är i hussektorns besittning med 5 033 nyttokvadratmeter, men samtidigt ökade mängden lokaler som hyrdes utifrån med 1 965 nyttokvadratmeter. Vasa stads och stadskoncernens ekonomiska situation har behandlats i kapitel 6. Ekonomisk balans.

Då det gäller åtgärdsutfallet har dynamiken varit något annorlunda än i fråga om mätarutfallet. Redan år 2017 kunde man se att åtgärder på årsnivå förverkligades mera än under tidigare år. Detta beskrev för revisionsnämnden att den strategiska utvecklingen under fullmäktigeperioden 2013-2016 under motsvarande tid hade genererat långsiktiga resultat och att fullmäktigeperiodens resultat för åtgärdernas del kunde anses vara goda. Resultaten år 2018 visar att man efter att strategin utvecklats återigen befinner sig i början då det gäller förverkligandet av åtgärderna. År 2018 har av åtgärderna delvis förverkligats en betydligt större del (cirka 66 %) än år 2017 (cirka 58 %). År 2017 slutfördes flera tidigare åtgärder. Vad gäller åtgärderna är det viktigt att observera att genomförandenivån åren 2017 och 2018 är högre än åren 2014-2016. På basis av detta har till exempel utvecklingsarbetet som gjordes för år 2018 med tanke på den strategiska styrningen varit en bra sak. Utvecklingsarbetet har inte orsakat sådant förändringsmotstånd att man inte skulle ha kunnat påbörja genomförandet av nya åtgärder. När man jämför med mätarna finns också en annan skillnad i åtgärdsutfallet. Fastän mätarna för delområdet ekonomi och personal har förverkligats dåligt, har delområdets åtgärder förverkligats bättre. Då mätarna inom det ifrågavarande delområdet år 2018 förverkligades till cirka 38 %, så förverkligades av åtgärderna helt eller delvis hela 70 %. Det är viktigt att observera att ekonomiska åtgärder, såsom utveckling av uppföljning och rapportering samt utveckling av koncernstyrning är verktyg på vägen mot ett bättre ekonomiskt resultat. Däremot bedömer revisionsnämnden att strikt iakttagande av den bindande ekonomiska balanseringsplanen förverkligats rejält negativt (se 6.2. Balansering av ekonomin). Välfärden stärktes genom olika åtgärder år 2018. Fastän det här resultatet inte ännu syns i 2018 års mätare, har av delområdets åtgärder enligt revisionsnämndens granskning förverkligats delvis till hela 70 % och även helt till cirka 20 %. Välfärden granskas närmare i kapitel 4. Befolkningens välfärd.

Åtgärder 2014-2016

28 %

29 %

Förverkligades Delvis förvergligades Förverkligades inte

34 %

Bedömdes inte

Åtgärder 2017

11 %

26 %

Förverkligades Delvis förvergligades Förverkligades inte Bedömdes inte

58 %

Åtgärder 2018

9% 11 %

14 %

Förverkligades Delvis förvergligades Förverkligades inte

66 %

Bedömdes inte

Bild 5: Åtgärdsutfall 2014-2018 Åtgärderna inom delområdet attraktivitet förverkligades helt och delvis till totalt 80 %. Även den första åtgärden inom attraktivitet, genomförandet av en kommunsammanslagning, har ansetts blivit delvis genomförd, fastän någon kommunsammanslagning inte kommer att ske enligt situationen vid granskningstidpunkten. Orsakerna till den bedömningen är två. År 2018 satsade man betydligt mera på kommunsammanslagningen än på andra åtgärder. Det utförda arbetet både stärkte målen för Vasa stads egen verksamhet i den närmaste framtiden och klarlade villkoren för planeringen av den framtida verksamheten. Ur revisionsnämndens synvinkel har det att tyngdpunkten bildades kring sammanslagningsförhandlingarna tyvärr orsakat svårigheter vad gäller genomförandet av en del andra åtgärder, såsom stark ekonomi.

Resultatutvecklingen för mätarna som fastslagits i strategin och budgeten är för år 2018 bättre än åren 2014-2016 och 2017. Av mätarna för stadens attraktivitet förverkligades år 2018 cirka 56 %. Det centrala målet för befolkningstillväxten är att visa en positiv utveckling. Vasa stads befolkning ökade under verksamhetsåret 2018 med sammanlagt 160 personer. Vasa har vid granskningstidpunkten stigit till Finlands 14:e största stad. Utfallsnivån för åtgärderna åren 2017 och 2018 är högre än åren 2014-2016. På basis av detta skulle till exempel utvecklingsarbetet som gjordes för år 2018 ha varit en bra sak med tanke på strategisk styrning. Utvecklingsarbetet har inte orsakat något sådant förändringsmotstånd att man inte skulle ha kunnat påbörja genomförandet av nya åtgärder före utgången av verksamhetsåret. Centrala mål som sysselsättningsgrad, ekonomisk balans och skatteinflöde förverkligades inte under verksamhetsåret 2018. Fastän sysselsättningsgraden har utvecklats positivt, ligger vi cirka 5 procentenheter under sysselsättningsgraden 75 %. Gällande ekonomisk balans är Vasas kumulativa underskott sämst i jämförelsestäderna. För första gången efter att strategin i ny form godkändes har också det svaga skatteinflödet försämrat Vasas placering bland jämförelsestäderna till under den eftersträvade 6:e platsen. Ansvarsfördelningen gällande åtgärderna som godkänts i strategin och budgeten har inte varit tillräckligt tydlig i stadsorganisationen, så att tillräcklig säkerhet om deras förverkligande skulle ha rått redan i början av verksamhetsåret. Åtgärderna som godkänts i strategin och budgeten och deras framskridande rapporteras inte till stadsfullmäktige under verksamhetsåret. Bokslutsrapporteringen möjliggör inte längre någon styrning av åtgärderna för verksamhetsårets del. Förverkligandet av de strategiska åtgärderna borde vara omfattande och ske vid rätt tidpunkt. Under verksamhetsåret skulle det vara bra att fästa uppmärksamhet på att alla åtgärder förverkligas jämbördigt. I samband med budgetens dispositionsplan kan för åtgärderna som godkänts i strategin och som ska verkställas i budgeten en ansvarig part bestämmas, som ser till att åtgärden genomförs i enlighet med stadsfullmäktiges vilja. Åtgärder: Håller definitionen av årliga åtgärder fortsättningsvis streck? Detta förutsätter att åtgärderna vid granskningstidpunkten är betydligt bättre specificerade. Vid granskningstidpunkten är åtgärderna delvis så allmänna att möjligheterna för dem att förverkligas sträcker sig minst över en fullmäktigeperiod. Strategin förverkligas till flera delar genom sina åtgärder. Eftersom åtgärderna i strategin är bundna vid den årliga budgeten och dess verkställande, ska uppmärksamhet fästas på rapporteringen under verksamhetsåret. Situationen vid granskningstidpunkten är att åtgärdsutfallet inte rapporteras till stadsfullmäktige under verksamhetsåret, vilket försvagar fullmäktiges möjligheter till målstyrning under budgetåret. Mätare: Vad betyder de uppställda mätarnas värden egentligen? Är de uppsatta mätarna sådana att de i verkligheten mäter målet eller den utveckling som skett till följd av åtgärderna? Centralt med tanke på utvecklingen av stadens egen verksamhet är att man med egna åtgärder kan påverka värdet som mätarna utvisar. I samband med att strategin godkänns skulle det vara viktigt att slå fast både begynnelse- och målvärden för mätarna. På basis av det kan utvecklingen av det värde mätaren utvisar följas upp.

4. Befolkningens välfärd

Efter att kommunstrategin utvecklats har ett av stadens viktigaste mål från början av fullmäktigeperioden 2013-2016 varit kommuninvånarnas välfärd. Åtgärderna och mätarna i anslutning till målet har under den här tiden varierat, men de har grovt kunnat indelas i funktioner anknutna till utveckling av servicen samt tydliga, enskilda investeringsprojekt som kan definieras och som gäller ordnandet av servicen. Centralt i serviceutvecklingen har varit att fastställa kärnfunktionerna, att utveckla elektroniska funktioner samt frågor i anslutning till främjande och uppföljning av välfärden. Likaså har man allt mera lyft fram tanken om utveckling av kundens egen delaktighet och ansvar. Serviceutvecklingen har därmed lett bland annat till förslag som gäller förtätande av servicenätet (skol- och biblioteksnätet) samt möjliggörande av gemensam verksamhet. Av dessa har det bärande temat sedan år 2015 varit definieringen av rollen för Vasas nya hälsostation samt investeringar i skolor och småbarnspedagogik.

Borgå

Salo

Kotka

S:t Michel

Seinäjoki

Rovaniemi

Tavastehus

Villmanstrand

Joensuu Kommunledning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Motion och idrott

Björneborg

Kouvola

Primärvärd

Bra resultat Kan förbättras Dåligt resultat

Bild 6: TEAviisari 2018. Källa: Institutet för hälsa och välfärd.

Befolkningens välfärd har man enligt beslutet i strategin från början av år 2018 mätt med hjälp av Institutet för hälsa och välfärds TEAviisari gällande hälsofrämjande samt på basis av polisens gatusäkerhetsindex. Med hjälp av TEAviisari kan man granska hur väl kommunen har skött funktioner i anslutning till främjandet av befolkningens hälsa och välfärd. Gatusäkerhetsindexet består av det vägda antalet polisanmälda rån, misshandlar, skadegörelser och ratt- och trafikfyllerier som skett på allmän plats i förhållande till befolkningsantalet. Gatusäkerhetsindexet påverkas också av kommunernas struktur (centrum, samlingsplatser) samt det att indexet inte innehåller brott mot liv eller sexualbrott. Med hjälp av gatusäkerhetsindexet följs förändringarna under en längre tid upp. Revisionsnämnden har behandlat uppföljningen enligt TEAviisari sedan början av fullmäktigeperioden 2013-2016. I utvärderingsberättelsen om verksamheten år 2017 konstaterades i anslutning till stadens ledarskap att mätaren för Vasas del ger en god bild av ledningssystemens funktionsduglighet samt av förankringen av de mål som fullmäktige satt upp. Däremot ansågs det finnas saker att utveckla i fråga om ledningsgruppens verksamhet gällande hälsofrämjande. I utvärderingen behandlades också förhandsbedömning av beslut (ingår i TEAviisaris delområde gällande ledning), vars resultat inte motsvarade den verkliga situationen i staden. Mera om förhandsbedömning av beslut under punkt 4.1. Utveckling av servicen. TEAviisaris uppgifter för år 2018 baserar sig till många delar på uppgifter från tidigare år. Endast i fråga om motion och idrott samt primärvård finns nya uppgifter. Av Institutet för hälsa och välfärds TEAviisari framgår, att värdena för ledning och grundläggande utbildning har stigit från år 2013 till år 2017, medan värdena för motion och idrott samt primärvård har sjunkit mellan åren 2014 och 2018. Ledning har ökat från värdet år 2013 med nästan 20 poäng till 90 år 2017. Den grundläggande utbildningen har under motsvarande tid stigit med 2 poäng. Mest betydande är nedgången i primärvården, där värdet 86

från år 2014 har sjunkit till 62 år 2018. På basis av resultatet år 2018 finns det rum för förbättringar inom primärvården. Med tanke på främjande av hälsan och till exempel förebyggande av sjukdomar har också värdet inom motion och idrott betydelse. Värdet för motion och idrott har sjunkit från år 2014 med totalt 6 poäng.

Gatusäkerhetsindex i de 15 största städerna VILLMANSTRAND

124,34

ESBO

115,3

KOUVOLA

108,93

KUOPIO

I förhållande till hela landets resultat enligt TEAviisari är ledning i Vasa på en bättre nivå, men inga andra betydande skillnader kan ses (bild 6). Vid en granskning av situationen i jämförelsestäderna kan också konstateras att situationen i nästan alla jämförelsestäder är på en god nivå. Den tydligaste skillnaden gäller primärvårdens situation i Vasa, Björneborg och Kouvola, där förbättringar förutsätts. Anmärkningsvärt är att mätarna som ingår i primärvården i Vasa, Björneborg och Kouvola visar sig vara olika i Institutet för hälsa och välfärds material. I Björneborg får ledningen inom primärvården ett dåligt resultat, medan den i Vasa är på en god nivå. I Vasa får engagemanget inom primärvården ett dåligt resultat, medan det i Björneborg är på en bättre nivå. Värdena för Björneborg och Vasa är likriktade i fråga om gemensam praxis (bra resultat) samt uppföljning och behovsanalys (dåligt resultat/kan förbättras). Däremot har i Kouvola nästan alla mätare inom primärvården koncentrerats till resultatet kan förbättras.

102,39

ULEÅBORG

101,23

JOENSUU

100,39

TAVASTEHUS

95,38

BJÖRNEBORG

92,41

LAHTIS

92,35

TAMMERFORS

84,81

ÅBO

82,81

VASA

79,25

VANDA

76,94

JYVÄSKYLÄ

76,14

HELSINGFORS

70,88

60 80 INDEX 2018

100

120

140

Bild 7. Källa: Polisen

Revisionsnämnden har i samband med utvärderingsberättelsen som behandlar verksamheten år 2017 utvärderat både utvecklingen av den representativa och den direkta demokratin samt utnyttjandet av konsekvensbedömning i beslutsfattandet. Revisionsnämnden konstaterade i sin utvärdering bland annat att områdesnämndsmodellen har blivit en stark form för organisering av verksamheten och att Vasaborna upplever att de litar på det demokratiska beslutsfattandet i Vasa. Däremot ansågs det finnas rum för utveckling i medborgarrådsverksamheten. Konsekvensbedömningen granskades i förhållande till det strategiska beslutsfattandet.

Jämförelsetalet för gatusäkerhetsindexet har satts vid år 1999 (värde 100). Enligt polisens uppgifter har säkerheten i städerna förbättrats jämnt från och med år 2011. Såsom framgår av bild 7 har gatusäkerhetsindex i de 15 största städerna år 2018 varit högst i Villmanstrand (124,34) och i Esbo (115,30) och lägst i Helsingfors (70,88). På listan i bild 7 ligger Vasa i den sämre fjärdedelen. År 2017 hade Vasas gatusäkerhetsindex stigit till sin högsta nivå (92,40), medan det ännu i början av fullmäktigeperioden 2013-2016 hade värdet 66,75. Anmärkningsvärt är att Vasas gatusäkerhetsindex ännu under verksamhetsåret 2018, efter den första tertialen, hade värdet 92,79. Vasas resultat år 2018 (79,25) är också sämre än år 2016 (82,96).

Enligt de utredningar revisionsnämnden har fått idkar man vid granskningstidpunkten mycket samarbete med föreningarna såväl inom social- och hälsovårdssektorn som inom bildningssektorn. Inom tekniska sektorn är situationen oklar enligt revisionsnämnden. I huvudsak stöds föreningarnas verksamhet genom understöd, men också genom direkt ekonomiskt bidrag. Ofta är förutsättningen för direkt ekonomiskt bidrag att vissa specialtjänster produceras för kommuninvånarna, såsom dagverksamhetsplatser för minnessjuka eller hem-, vård-, bespisnings- och utevistelsetjänster.

4.1. Utveckling av servicen För år 2018 hade man slagit fast åtgärder för utvecklande av servicen för kommuninvånarna, vilka av en eller annan orsak inte hade förverkligats under tidigare år eller så hade förverkligandet blivit aktuellt för att de främjar nya serviceformer och deras vidare utveckling. Från revisionsnämndens synpunkt ingår i den första gruppen inkluderande av föreningsnätet och främjande av servicens synlighet samt systematisk användning av konsekvensbedömning vid beslutsfattandet. Till den senare gruppen hör digitalisering av servicen, effektivare integrering av nya Vasabor till Vasa samt stödande och utvecklande av tvåspråkigheten samt skapande av en språkstrategi med det snaraste.

År 2018 utdelades till exempel till olika sammanslutningar i understöd totalt cirka 4,5 miljoner euro, vilket är cirka 15,2 % av alla understöd som registrerats i Vasa stads datasystem år 2018. Alla understöd innehåller bland annat stöd för hemvård av barn, stöd för närståendevård, understöd som ges till personer med funktionsnedsättning och servicesedlar inom

hemvården. Mottagarna av ovannämnda understöd på 4,5 miljoner euro är enligt revisionsnämndens uppföljning en mycket omfattande skara både vad gäller ändamålet och understödets storlek, och i gruppen kan ingen tydlig linje som beror på stadens strategi urskiljas. Verksamheten är direkt jämförbar med både köpservice och verksamhet som drivs med hjälp av understöd.

“Utvecklingen av serviceverksamheten är ett samarbete – vad kan vi göra för er – vad kan ni göra för oss?”

Främjande av synligheten för föreningsverksamhetens tjänster skulle enligt de utredningar revisionsnämnden har fått förutsätta aktivare åtgärder av staden i form av stöd och konsulthjälp som ges föreningarna på arbetstagarnivå. I utredningarna anser man vara viktigt att stadens egna arbetstagare är beroende på föreningarnas resurser centrala aktörer då det gäller att göra dem som är i behov av service medvetna om föreningarnas olika verksamhetsformer. Detta innebär enligt revisionsnämnden i första hand både till kommuninvånarna erbjuden direkt köpservice och mera allmänt sådana verksamheter som stöds med understöd. Målet år 2018 om att inkludera föreningsnätet och att främja servicens synlighet är enligt revisionsnämnden en utmärkt fortsättning på målen om främjande av demokrati år 2017. Revisionsnämnden anser att medborgarrådsverksamhet och inkludering av föreningsnätet är något likartade verksamhetsformer, av vilka vad gäller den senare utnyttjande och inkludering av det befintliga nätverket redan pågår. Fastän man i stadens delaktighetsprogram har beaktat medborgarrådsverksamheten och ett antal medborgarråd har arrangerats, kan planeringen av verksamheten slås samman med helhetsplaneringen av den gemensamma verksamheten med föreningar enligt situationen år 2018. Detta skulle koncentrera och inrikta i första hand stadens egna resurser på rätt sätt. De aktörer som eventuellt ansluter sig till medborgarrådsverksamhet är brett representerade i olika föreningars verksamhet. På så sätt skulle medborgarna också via mångformiga föreningar ha sina representanter med i utvecklingen av verksamheten. Då ärendet granskas bredare ur ekonomiskt perspektiv, kunde till exempel målen för delaktighet och föreningsverksamhet förenas även ekonomiskt. Sålunda kan som objekt för den inkluderande budgeteringen

som experimenteras i staden tas bland annat områdesnämnderna och föreningarnas takorganisationer och/eller olika serviceproducerande föreningar, som på så sätt skulle delta i uppbyggandet av stadens strategi. Vid utvärderingen år 2017 konstaterade revisionsnämnden att konsekvensbedömningar som ska beaktas i beslutsfattandet hade gjorts i beklagansvärt liten omfattning trots den av ledningsgruppen år 2016 godkända anvisningen. Utvärderingen anslöt sig till revisionsnämndens granskning av verkställandet av stadens strategi och ledarskapssystemet. I bakgrunden fanns också kommunallagens krav om att kommunerna när det gäller viktiga beslut i beredningen av beslutsfattandet också ska beakta en förhandsbedömning av beslutets konsekvenser samt en bedömning av alternativa utvecklingsförlopp. I slutet av år 2017 hade man inte ens i centrala beslut gjort några konsekvensbedömningar. För ändamålet hade år 2016 en konsekvensbedömningsblankett utarbetats, där såväl den strategiska, ekonomiska som den funktionella aspekten beaktas. För verksamhetsåret 2018 hade som en av fullmäktige fastslagen åtgärd för staden beslutits att konsekvensbedömning används systematiskt i beslutsfattandet. I situationen i slutet av 2018 har situationen enligt utredningar som revisionsnämnden fått förändrats. Fastän konsekvensbedömningar av centrala beslut inte aktivt har främjats inom sektorerna, har under år 2018 ändå ett antal bedömningar gjorts. Dylika bedömningar har gjorts bland annat vid beslutsfattandet om den nya placeringen för Vanhan Vaasan koulu samt i anslutning till skolcampus i centrum och Wasa Station. Såsom även framgår av stadsstyrelsens bokslutsrapportering gällande år 2018 hör bedömningen av konsekvenser av beslut som en fast del till planeringen av markanvändningen. Antalsmässigt rapporteras att de utförda bedömningarna är sammanlagt fyra stycken. Enligt revisionsnämndens bedömning är antalet litet i förhållande till stadens alla beslut, men det är ändå mera än sammanlagt under tidigare år. Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått har en snabbare utveckling i ärendet hindrats av att övrig rapportering har ökat inom kommunorganisationen samt av att en lätt ibruktagbar elektronisk botten saknats. Utgående från observationerna år 2018 har man inom stadens förvaltning gjort förslag till utveckling av förhandsbedömningen för år 2019. Man har bland annat föreslagit utbildning om bedömningen samt tilläggsanvisningar. Revisionsnämnden ser det som en bra utvecklingsriktning att man redan på förhand skulle välja åtminstone 2-3 fall, där förhandsbedömning skulle genomföras som något slag av pilotprojekt. Ytterligare resurstilldelning är inte i den nuvarande organisationen nödvändig, då det också tidigare har hört till beslutsberedarnas grundläggande uppgifter

att bedöma alternativa möjligheter som en del av beslutsfattandet.

ningar bildades för uppgiften ingen särskild arbetsgrupp eller uppdragsgivning. Samtidigt styrdes inte det egentliga utvecklingsarbetet, utan det förlöpte som en naturlig del av organiseringen av tvåspråkiga Vasas service. I sitt utredningsarbete observerade revisionsnämnden att i synnerhet bildningssektorn har gått framåt i ärendet så långt som till utarbetandet av en egen språkstrategi för sektorn. Däremot lämnade tekniska sektorn revisionsnämndens informationsoch utredningsbegäran obeaktad.

Vasa stad deltog åren 2017-2018 i digikommunförsöket som leddes av finansministeriet. Digikommun var ett projekt som för sin del stödde kommunerna i framtidsinriktningen mot en digikommun. Vasa stad var i projektnätverket en av 67 försökskommuner. Enligt finansministeriets utvärderingsrapport uppnåddes i försöket de viktigaste resultaten i fråga om förnyande av verksamhetssätten och ibruktagande av ny apparatur samt den fortsatta utvecklingen av ibrukvarande digitala lösningar.

Inom social- och hälsovårdssektorn försöker man enligt de utredningar revisionsnämnden erhållit ordna tvåspråkig service med beaktande av språkkunskapskraven. Till exempel utkontrakterade äldreomsorgstjänster ordnas som köpservice för båda språkgrupperna. För personalen ordnas utbildning som inriktas på vårdarbetet, medicinsk vokabulär samt klient- och servicesituationer. Likaså har sektorn under verksamhetsåret 2018 fått extern finansiering för ett språkmentorprojekt, där målet är att förbättra muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.

“För att digitaliseringen av kommunens tjänster ska lyckas krävs det att också invånarna smidigt kan använda de elektroniska tjänsterna.”

Bildningsdirektören har i början av fullmäktigeperioden 2013-2016 tillsatt sex olika arbetsgrupper för att utveckla servicen inom Vasa stads bildningssektor. En av dessa gällde stödande av tvåspråkigheten. Som resultat av arbetsgruppens arbete har en språkstrategi utarbetats för bildningssektorn, där visionen är att vara Finlands mest internationella och språkkunniga stad. I språkstrategin har bland annat språkstigen inom stadens grundläggande utbildning och andra stadium beskrivits. Språkstigen beaktar både den finskspråkiga och den svenskspråkiga undervisningen. I strategin har även beaktats behovet av en internationell språkstig, som i första hand skulle betjäna det internationella näringslivet som hela tiden utvecklas i området. I nämnden för fostran och undervisning har under verksamhetsåret 2018 fastställts bland annat elevvalskriterierna för omfattande tvåspråkig undervisning (engelskspråkig undervisning).

I början av verksamhetsåret 2018 har i Vasa stad utsetts en digitaliseringsarbetsgrupp för att koordinera digital utveckling av både interna och externa tjänster. Arbetsgruppen fick i uppgift att skapa stadens digitaliseringsvision, arbetsplaner och standardanvisningar samt gemensamma riktlinjer. I digitaliseringsarbetsgruppen utsågs deltagare från stadens alla sektorer. Enligt de utredningar som revisionsnämnden erhållit har arbetsgruppens verksamhet varit lyckad. Verksamheten har resulterat i Vasa stads digitaliseringsvision 2019-2025 ”DigiKiva Vasa”. Enligt tillsättningsbeslutet har arbetsgruppen enligt revisionsnämndens bedömning vid utarbetandet av visionen beaktat en handlingsplan för hur digitaliseringen ska gå framåt i vår stad. Målet är till exempel att fram till år 2025 är 90 % av vår stads service digitaliserad och den elektroniska servicens användningsgrad är 85 %. Likaså har man i resurserna beaktat möjligheten till digistöd samt tillräckliga uppgifter för hantering av kundförhållanden som är en förutsättning för verksamheten i framtiden. Servicen har beskrivits som exempel i nuläget och målet i anslutning till kundbetjäning, bygglovsförfarande, utbildningsförvaltningens blanketter samt understöd. För revisionsnämnden är det emellertid oklart i vilken omfattning standardiseringen av digitaliseringsanvisningarna har framskridit under verksamhetsåret 2018.

Bildningssektorns språkstrategi ger en omfattande presentation av nuläget, utmaningar samt utvecklingsförslag. I presentationen kan man se Vasaområdets breda kunnande samt språkets betydelse för områdets utveckling. Ett exempel på detta är att man ordnar en språkstig med tidigt fullständigt språkbad i svenska. Likaså beaktas i strategin stärkande av språkstigarna genom ett omfattande samarbetsnätverk (högskolor, näringsliv, tredje sektorn). I strategin har uppsatts som mål att utvidga och förenhetliga språkundervisningen i daghem och skolor, att utvidga klasstandemundervisningen från gymnasiet till den grundläggande utbildningen, ett enhetligt och bestående samarbete mellan olika språkgrupper, en tvåspråkig förvaltning och uppmuntrande av personalen till språkstudier samt stödande av dem som flyttar till Vasa då det gäller för dem att lära sig språken.

För verksamhetsåret 2018 hade till skillnad från tidigare år satts upp målet om stödande och utvecklande av tvåspråkigheten samt skapande av en språkstrategi med det snaraste. Enligt revisionsnämndens utred-

Bildningssektorns språkstrategi är en synnerligen omfattande helhet gällande utbildningens och språkutvecklingens möjligheter i Vasa. Revisionsnämnden lyfter därför fram sin oro över att språkstrategin inte har behandlats i bildningssektorns olika beslutsfattande organ. Detta betyder inte att språkstrategin inte skulle kunna utnyttjas vid utvecklingen av undervisningen och utbildningen, men ett omfattande genomförande av den förutsätter både resurser och beslut som gäller organiseringen av förvaltningen. Beredningen av ovan nämnda ärenden i språkstrategins riktning skulle förutsätta att styrande principer godkänns inom kommunförvaltningen även på den nivå som beslutar om resurser och förvaltning. Likaså borde man granska om innehållet i bildningssektorns språkstrategi är överensstämmande med hela stadens linje. Därför förutsätter revisionsnämnden att ett språkprogram som täcker hela staden utarbetas i enlighet med det av stadsfullmäktige uppsatta målet, vilket inte har förverkligats under verksamhetsåret 2018.

ring av invandrare. Vasa stads kommunikation har ordnat evenemang, såsom kampanjen ”Bli Vasabo”, men under år 2018 har någon sådan inte ordnats. I den senast ordnade kampanjen år 2017 var målgruppen både finländare och utlänningar. Bildningssektorn eller tekniska sektorn upplevde inte under år 2018 att de hörde till åtgärdens genomförare. Vid Vasa stads social- och hälsovårdssektor inom serviceområdet för barn och familjer fungerar integrationsservicen, vars uppgift är att ordna anvisningar och rådgivning i anslutning till invandring och olika myndighetstjänster. För verksamhetsåret 2018 sattes bland annat som mål att metoder och arbetsformer som stöder integration ska göras mångsidigare samt att arbetsfördelningen ska förtydligas. Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått har verksamheten utvecklats i mån av möjlighet, men att det i fråga om målet också förutsätts tillräcklig resurstilldelning för verksamheten. I Kotomaja, som finns inom serviceområdet för barn och familjer, arbetar tre personer. I slutet av år 2017 hade integrationsservicen 483 klienter och under verksamhetsåret 2018 var antalet nya klienter som kom till servicen sammanlagt 155 (85 hushåll). Stadsfullmäktige inrättade under verksamhetsåret 2018 i samband med behandlingen av budgeten för SPRÅKSTRATEGI år 2019 en befattning som integrationskoordinator.

En annan observation som revisionsnämnden har gjort gäller språkgruppernas jämlika ställning i staden samt betydelsen av så kallade dolda läroplaner. Enligt vetenskapstermbanken (Tieteen termipankki) utgörs den dolda läroplanen av alla de outATEGIA talade krav, som skolans KIELISTR praxis och läromedel stälSom helhet är integratiler på eleverna. I bildninon mycket mera än enbart gssektorns språkstrategi själva integrationsservicen. kan man se skillnaderna Enligt de utredningar som mellan språkgrupperna i revisionsnämnden har fått hur man förhåller sig till har mottagningscentralen i språket i utbildningsvaruppgift att sköta den så kaldagen. Olika språkgruplade förintegreringen, i vilken per har olika utmaningar. ingår bland annat samhällsTill exempel förhåller sig kurser och studier i finska utbildnings- och undervisspråket. På motsvarande sätt ningsanordnarna till utmahar inom hälsovårdsservicen ningar som gäller språket ordnats ansvarsskötare för och språkanvändningssituationer på olika sätt. Utgå- invandrare. Ett bevis på att systemet med ansvarssende från detta kan vissa språk i utbildningens vardag kötare fungerar är till exempel att varje invandrare vara mera tillåtna än andra. Enligt revisionsnämnden går på hälsoundersökning. Utmaningen för hälsovåborde det i detta avseende inte förekomma skillna- rdssektorn är att ordna service för dem som inte ännu der mellan olika språkgrupper eller utbildningsstadi- har integrerats. Likaså kommer enligt de utredningar er, eftersom målet är att skapa en enhetlig språkstig revisionsnämnden har fått utmaningar att vara föresamt att främja levande flerspråkighet. Kanske för byggande av utslagning samt integrering av unga att främja flerspråkighet finns det i bildningssektorns invandrarmän till samhället. Invandrarna är mottaglispråkstrategi förslag på tre olika språk oberoende av ga för påverkningar. Betydelsen av positiva exempel språkversion. och erfarenheter betonas i integrationssituationen. På basis av utredningarna kan revisionsnämnden inte En andra ny åtgärd under strategiperioden för verk- bedöma hur stadens tväradministrativa samarbete samhetsåret 2018 var effektivare integrering av nya fungerar. Vasabor i Vasa. I de utredningar revisionsnämnden fick blev granskningsperspektivet i första hand social- och hälsovårdssektorns verksamhet för integreVASA STAD | BILDNINGSSEKTORN

STYSTOIM KI | SIVI

PUN VAASAN KAU

4.2. Serviceinvesteringar För främjande av befolkningens välfärd hade på investeringsnivå för verksamhetsåret 2018 satts som mål skolcampus i centrum samt grundande av H-huset och en välfärds- och hälsoenhet (HYTE). Avsikten är att skolcampus i centrum genomförs som Vasa stads eget projekt, medan H-huset är ett projekt som hör till Vasa sjukvårdsdistrikts verksamhet och genomförs enligt alliansmodellen. HYTE-enheten är alltså en välfärds- och hälsoenhet. Projektet skolcampus i centrum grundar sig på Vasa stads finskspråkiga grundläggande utbildnings behov att utveckla sitt skolnät. Målet är att det inom stadens alla områden skulle fungera en enhetsskola: i Lillkyro Savilahden yhtenäiskoulu, i norra området Onkilahden yhtenäiskoulu, i östra området Variskan yhtenäiskoulu och i centrum Merenkurkun yhtenäiskoulu. Från år 2017 har man kartlagt den eventuella placeringen och innehållet för skolcampus i centrum. Situationen för enhetsskolan/skolcampus i centrum har behandlats i Vasa stads lokalförvaltningsarbetsgrupp hösten 2018. På lokalförvaltningsarbetsgruppens möten 28.9 och 26.10 har olika alternativ och genomförandemöjligheter för skolcampus behandlats omfattande. Revisionsnämnden bedömer med tanke på investeringarna och utbildningen att centrala frågor kommer att bli hur de förverkligade rumslösningarna motsvarar utbildningsbehoven samt lokalerna driftsekonomiska inverkningar på lång sikt. Enligt lokalförvaltningsarbetsgruppens protokoll samt de utredningar revisionsnämnden har fått har planerna på grund av undervisningens omfattning och föränderliga behov preciserats under år 2018, men någon egentlig placeringsplats har man inte kunnat välja. Under granskningstiden har det enligt utredningar som revisionsnämnden fått uppstått hot på grund av brukbarhetsproblem för Merenkurkun koulu (inneluftsproblem, stora reparationer) samt utdragna tidtabeller. Då det gäller brukbarhet orsakas problemen av behovet av ersättande utrymmen på grund av eventuella reparationer, och några sådana utrymmen finns inte. Hösten 2018 har det också funnits planer på användning av stora industrifastigheter, när de blir lediga efter ett privat företag. Denna möjlighet har slopats i slutet av år 2018 med hänvisning till att den tid som finns till förfogande inte räcker till. De kostnadsberäkningar som projektet förutsätter har inte gjorts vid granskningstidpunkten. I lokalförvaltningsarbetsgruppen har man beslutat att planeringsprojektet för skolcampus ska vara färdigt till 30.4.2019. Vasa stad deltar i Vasa sjukvårdsdistrikts projekt gällande H-huset både som delägare i samkommunen och i fråga om servicen beroende på behovet att koncentrera social- och hälsosektorns service. Avsikten är att i byggnaden ska inrymmas det österbottniska

social- och hälsovårdsområdets specialsjukvårdstjänster och Vasaområdets primärvårdstjänster och socialvårdens landskapsmässiga och privata tjänster. Nybyggnaden ska planeras så att den är både flexibelt modifierbar och mångsidigt användbar. Från Vasa stads planer år 2015 på en ny hälsostation har man nu gått över till mycket större helheter. Under hösten 2018 har planeringen av H-huset behandlats ofta i stadens lokalförvaltningsarbetsgrupp. Av behandlingarna framgår att det med tanke på serviceutvecklingen är viktigt att bland annat gränserna mellan primärvården och specialsjukvården avlägsnas och att närheten mellan tjänsterna utnyttjas. För Vasa stads del är det meningen att H-huset ersätter till exempel de nuvarande hälsostationerna.

“Ett centralt krav då investeringsprojekt påbörjas är att en objektiv kostnadsberäkning uppgörs.”

Enligt de utredningar revisionsnämnden har fått är projektets helhetsfinansiering oklar vid granskningstidpunkten. Enligt lokalförvaltningsarbetsgruppens protokoll är projektets totala kostnader för byggnaden cirka 105 miljoner euro och allt som allt skulle kostnaderna bli cirka 141 miljoner euro. Överföringen av lösegendom beräknas kosta cirka 5 miljoner euro. Därtill kan Vasa stad orsakas extra kostnader på grund av behovet att riva gamla byggnader som tömts, nedskrivningar samt oanvända nyttokvadratmetrar. Vissa utrymmen som frigörs kan inte hyras vidare, eftersom de är delar av andra utrymmen som används. Vasa sjukvårdsdistrikt har enligt revisionsnämndens utredningar samt lokalförvaltningsarbetsgruppens protokoll meddelat som sin ståndpunkt att projektet H-huset är både administrativt och finansiellt ett gemensamt projekt med Vasa stad. Vid granskningstidpunkten har rivningen av gamla byggnader redan gjorts, men till exempel för Vasa stads del har finansieringsbeslut inte fattats. Revisionsnämnden förenar sig med lokalförvaltningsarbetsgruppens oro om att man utöver klarläggande av målen redan på hösten 2018 borde ha definierat och beskrivit hela projektets kostnadsverkningar för staden. Här borde enligt revisionsnämnden beaktas både serviceerbjudarens och köparens samt byggnadsbeståndets ägares synpunkt. Via en definiering av servicebehoven och välfärdsmålen samt investerings- och driftsekonomiinverkningarna skulle man också ha kunnat göra tillräckliga riskkartlägg-

ningar gällande de ramvillkor enligt vilka projektets genomförande kan fortsätta. Ur revisionsnämndens perspektiv föreligger efter år 2018 en situation, där staden har förbundit sig till ett redan påbörjat projekt utan nödvändiga beslut. Likaså hotar de ekonomiska ansvaren stiga till betydande nivå. I början av fullmäktigeperioden 2017-2021 hade man i samband med beredningen av vård- och landskapsreformen slagit fast både landskapens och kommunernas roller för främjande av välfärd och hälsa. Avsikten var att kommunerna också efter reformen

ansvarar för främjandet av kommuninvånarnas välfärd och hälsa. För detta hade man kunnat inrätta en separat välfärds- och hälsoenhet (HYTE) som en del av kommunens verksamhet, vilken både skulle koordinera, utveckla, planera och följa upp främjandet av kommuninvånarnas välfärd och hälsa. Den skulle fungera i samarbete både med landskapsförvaltningen och kommunernas egna aktörer. Inom Vasa stad hade ärendet beretts utgående från en separat enhet som skulle skapas under centralförvaltningen. Ärendet gick inte vidare till beslutsfattande på hösten 2018.

Det totala resultatet (kommunledning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, motion och idrott, primärvård) enligt TEAviisari, som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd, är på jämförelsestädernas nivå. Under år 2018 har mera uppmärksamhet än tidigare fästs på konsekvensbedömning. Revisionsnämnden anser att förslaget, som gäller att utveckla bedömningen i 2-3 olika fall, där förhandsbedömningen skulle genomförs som något slag av pilotprojekt, är bra. Under år 2018 har i Vasa stad fungerat en digitaliseringsarbetsgrupp, vars verksamhet har resulterat i stadens digitaliseringsvision 2019-2025 ”DigiKiva Vasa”. Vasa stads bildningssektor har i bruk en egen språkstrategi. Fastän den inte täcker hela stadens verksamhet, är den en god början på arbetet med stadens språkprogram. Stadens lokalförvaltningsarbetsgrupp har under år 2018 behandlat investeringar för utveckling av servicen på ett positivt kritiskt sätt. Revisionsnämnden bedömer att i fråga om främjandet av kommuninvånarnas välfärd är Vasa stads resultat motstridiga vad gäller TEAviisaris delområden. Revisionsnämnden konstaterar emellertid att på basis av TEAviisaris nyaste resultat gällande primärvård samt motion och idrott, vilka sjunkit, har främjandet av befolkningens välfärd varit sämre år 2018 än det som de positiva resultaten för grundläggande utbildning och kommunledning visar i fråga om utvecklande av välfärden år 2017. Vasa stads gatusäkerhetsindex har sjunkit från nivån år 2017 (92,40) fram till slutet av år 2018 med totalt över 13 enheter. I slutet av år 2018 var Vasa placerad i den sämsta femtedelen av jämförelsestäderna. Effektivare integrering av nya Vasabor i Vasa är enligt revisionsnämnden inte en åtgärd som gäller enbart social- och hälsosektorn. På ledningen av åtgärderna borde uppmärksamhet fästas inom hela stadsorganisationen. Synligheten för service som produceras via föreningsverksamhet kan främjas genom att aktivt stöd och konsulthjälp på arbetstagarnivå ges från Vasa stadsorganisation till föreningarna. Det skulle vara bra att behandla bildningssektorns språkstrategi i sektorns beslutande organ, eftersom ett omfattande genomförande av strategin förutsätter beslut som gäller både resurser och organisering av förvaltningen. Likaså bör man för att skapa en enhetlig språkstig fästa uppmärksamhet på språkens likvärdiga ställning på olika skolnivåer. De investeringsprojekt som planerats för år 2018 för främjande av befolkningens välfärd orsakar staden i en nära framtid betydande ekonomiska kostnader. Den ekonomiska risk som håller på att uppstå vid granskningstidpunkten ska beaktas i beslutsfattandet.

5. Attraktivitet

Vasa stad har sedan den senaste fullmäktigeperioden 2013-2016 i anslutning till stadens attraktivitet haft som mål att höja sysselsättningsgraden till en nivå på över 75 %. En höjning av sysselsättningsgraden eftersträvade man under de första åren av strategin bland annat genom att utveckla läroanstalternas och näringslivets förutsättningar och samarbete. Efter det här blev utvecklande av kompetent arbetskraft i fokus för åtgärderna. År 2018 övergick man i utbildningstänkandet till stödande av sysselsättning av yrkesfolk samt aktivering av innovationsverksamheten. Om man vid utvecklandet av samarbetet under strategiperioden och vid utvecklandet av utbildningsmöjligheterna lyckades på stadsnivån, har utbildande av kompetent arbetskraft mera varit en åtgärd enligt målen på riksnivå, vilket inte kan presenteras i de resultat som härleds ur Vasa stads egna åtgärder. Det har mera varit fråga om en allmän utbildningspolitisk strategisk avsikt. Målet för sysselsättningsgraden med en nivå på 75 % har inte nåtts under Vasa stads strategiperiod. Sysselsättningsgraden beskriver andelen arbetande 18-64-åringar i förhållande till befolkning i motsvarande ålder. Såsom kan ses i bild 8 har Vasa stads sysselsättningsgrad från början av strategiperioden

2014 varit på samma nivå som i slutet av år 2017. Enligt statistikcentralens förhandsuppgifter år 2017 skulle Vasas sysselsättningsgrad vara sjunde högst bland de 21 största städerna (C21-städerna). Den högsta sysselsättningsgraden år 2017 hade Borgå (75,3 %) och den lägsta hade Joensuu (62,4 %). Lägst har Vasas sysselsättningsgrad varit under strategiperioden år 2015 (68,2 %). Vasas sysselsättningsgrad var år 2014 bättre än i hela landet (68,3 %), men annars har den varit nästan på samma nivå som utvecklingen av sysselsättningsgraden i hela landet. Om sysselsättningsgraden finns vid granskningstidpunkten för Vasas del endast siffran för år 2017 tillgänglig. På grund av det här har i bild 8 presenterats också utvecklingen av arbetslöshetsgraden, där det vad gäller år 2018 också fås fram Vasas siffra. Arbetslöshetsgraden beskriver förhållandet mellan andelen arbetslösa 15-74-åringar och arbetskraft i motsvarande ålder. Arbetslöshetsgraden år 2018 har i Vasa sjunkit från 2017 års nivå ca 1,8 procentenheter. Trots nedgången var Vasas arbetslöshetsgrad ännu i slutet av år 2018 ca 1,4 procentenheter större än i hela landet i genomsnitt. Utifrån arbetslöshetsgradens utveckling kommer Vasa stads sysselsättningsgrad för år 2018 inte att vara enligt målen över 75 %.

Sysselsättnings- och arbetlöshetsgradens utvecling 2014 - 2018

70,0

Sysselsättningsgrad Vasa

Arbetslöshet Vasa

Sysselsättningsgrad hela landet

Arbetslöshet hela landet

68,2

70,0

68,3

10 0

10,0 2014

10,9 2015

11,8 2016

10,5 2017

8,7 2018

Bild 8. Sysselsättnings- och arbetslöshetsgradens utveckling 2014-2018. Källa: Statistikcentralen.

10 0

5.1 Innovationsverksamhet Inom Vasa stad har från början av senaste fullmäktigeperiod 2013-2016 utvecklats många idéer för utvecklande av samarbetet mellan offentliga, privata och tredje sektorn. Likaså har skapandet av speciella verksamhetsplattformar kommit i fokus för möjliggörande av utbildnings- och företagssamarbete. En sådan är VEBIC - Vaasa Energy Business Innovation Centre. Utvecklande av innovationsverksamheten på området har blivit möjlig tack vare de här åtgärderna samt speciella evenemang. Ett sådant är till exempel Vaasa Energy Week, som ordnas årligen, där möjligheterna till nya energiinnovationer står i centrum för evenemanget. Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått är stadens uppgift i första hand att fungera som plattform för utvecklande av innovationsverksamheten på området. Sådana funktioner hänför sig i huvudsak till frågor i anslutning till markanvändning och marknadsföring. Ett annat mål har varit att förnya stadens egen service med hjälp av innovationer. För ändamålet har under verksamhetsåret 2018 gjorts en processbeskrivning av stadens innovationsrör samt inletts försök som en del av utvecklandet av innovationsverksamheten. För utvecklandet av innovationsverksamheten har under verksamhetsåret 2018 enligt de utredningar som revisionsnämnden fått inletts totalt 26 försök. Försöken har uppkommit kring de under beredning varande kultur- och idrottsprogrammen, för utvecklande av undervisningen och en hållbar utbildning, för inkluderande av studerande samt rekrytering av yrkesfolk till regionen. En del av försöken har skapats inom Kommunförbundets forum för idéförädling Ko-

keilujalostamo och en del i Framtidens Vasas tankesmedjor och forum för idéförädling. Behovet av att utveckla innovationsverksamheten har man också strävat efter att svara på genom att öka den egna utvecklingskompetensen. Trots omfattande åtgärder som redan är i genomföringsskedet, har revisionsnämnden inte ännu i läget vid utgången av år 2018 möjlighet att utvärdera vilka resultat aktiveringen av innovationsverksamheten har gett och hur den inverkar på utvecklandet av det egentliga målet som gäller sysselsättningen. I och för sig har aktiveringen av innovationsverksamheten skett och på basis av processbeskrivningen har inledningen varit planerad och enligt stadsstrategin. 5.2 Yrkesfolk i fokus Övergången från utbildandet av yrkesfolk till främjande av sysselsättningen är ett sätt att utveckla stadens livskraft, men samtidigt också att upprätthålla den. Fokusering på utbildning har inte längre ansetts räcka till i Vasa, eftersom Vasas in- och utflyttningsström som så kallad studerandestad alltid har varit stor. På grund av det här utvecklas staden speciellt om de utbildade människor som finns inom staden influensområde kan fås att stanna kvar i regionen. I strategin fastställdes för det här ändamålet som en åtgärd för år 2018 stödande av sakkunnigas sysselsättning och förankring på området. Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått har genomförandet av de strategiska åtgärderna ansetts vara speciellt stadsutvecklingens och personalservicens ansvarsområde. I samarbete med stadens olika aktörer har man, speciellt under år 2018, lyckats rikta rekryteringssatsningarna på målgrupper som

Revisionsnämnden har under åren 2015 och 2016 i sina utvärderingsberättelser granskat stadens ekonomi också med hjälp av utvecklingen av betalningen av kommunandelen av arbetsmarknadsstödet samt antalet långtidsarbetslösa. Finansieringsreformen inom arbetsmarknadsstödet som trädde i kraft år 2015 gav i betydande omfattning mera ekonomiskt ansvar till kommunerna för områdets invånare som varit länge arbetslösa. Revisionsnämnden bedömer på basis av utvecklingen i jämförelsestäderna att det anslag som staden reserverat för kommunandelen av arbetsmarknadsstödet som betalas till Folkpensionsanstalten var för lågt. I budgeten år 2015 hade för ändamålet reserverats 2,5 miljoner euro.

Utvecklingen av arbetsmarknadsstödets kommunandel 2010 - 2018 (milj. €) Miljoonat

med tanke på målet är potentiella. Det har handlat både om studerande som är på väg att bli färdiga och nyckelpersoner som olika företag behöver och tidigare invånare i området som flyttat utomlands. Fastän rekryteringarna i huvudsak har varit inriktade på Vasa stads funktioner, har också större privata aktörer i regionen deltagit på ett framgångsrikt sätt. Hur effektiv rekryteringen har varit eller hur bestående placeringen i regionen med hjälp av rekryteringen har varit, har inte revisionsnämnden tillräckliga uppgifter om. I en betydande roll har dock bland annat det varit att det exempelvis inom stadens social- och hälsosektor under år 2018 har funnits över 10 500 studerandehandledningsdagar.

12 10 8 6 4 2 0

2010

2011

2013

2014

2015

2016

2017

Tavastehus

Joensuu

Kotka

Kouvola

Villmanstrand

S:t Michel

Björneborg

Borgå

Rovaniemi

Salo

Seinäjoki

Vasa

2018

Jämförelsestädernas andel av FPAs arbetsmarknadsstödet 2010 - 2018 (milj. €) Seinäjoki Borgå S:t Michel Vasa Salo Tavastehus Björneborg Rovaniemi Villmanstrand Kouvola Kotka Joensuu 0

I bild 9 observeras att arbetsmarknadsstödets kommunandel för Vasa stad i slutet av år 2018 har placerats på nivån ca 4,4 miljoner euro, vilket också är den nivå som revisionsnämnden bedömt i början av år 2016. I huvudsak har utvecklingen av arbetsmarknadsstödet fortsatt på samma sätt efter reformen år 2015 också i jämförelsestäderna (bild x). Den svåraste situationen har Joensuu, där arbetsmarknadsstödets kommunandel redan är över 10 miljoner euro och sysselsättningsgraden är den lägsta bland jämförelsestäderna. Detta trots att till exempel Joensuu år 2017 ännu var en kommun med flyttningsöverskott, medan situationen i Vasa var negativ. Joensuu var i slutet av år 2018 Finlands 12:e största stad (76 577 invånare) me-

2012

60 Miljoonat

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Bild 9. Källa: Folkpensionsanstalten.

“Rekrytering – påverka där du kan påverka och övertyga”

dan Vasa var 14:e störst (67 552 invånare). Vasa finns bland jämförelsestäderna då det gäller betalning av arbetsmarknadsstöd inom den positivaste tredjedelen. En betydande faktor i utvecklingen har varit den långsamma återhämtningen inom ekonomin i Vasaregionen, men enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått också den strukturella långtidsarbetslösheten. Av de långtidsarbetslösa ca 1000 personer (som förutsätter kommunandel för arbetsmarknadsstödet) bedöms enligt de utredningar som revisionsnämnden fått ca

33 % vid granskningstidpunkten vara i behov av annat än sysselsättningsservice. Under år 2018 har det i åtgärder som gäller skötseln av arbetslösheten dock skett förändringar, med hjälp av vilka det till arbetsmarknadsstödet enligt revisionsnämnden inte längre hänför sig motsvarande risk för ökning som år 2015. Administrativt har sysselsättningskommittén dragits in och beslutsfattandet har överförts direkt till det behöriga organet, stadsstyrelsens allmänna sektion. I enlighet med revisionsnämndens rekommendationer för år 2015 har också budgeten för arbetsmarknadsstödets kommunandel överförts från socialsektorn till sysselsättningsservicen. Den här administrativa överföringen har också gjort det möjligt att de som nu arbetar inom sysselsättningen har en mer omfattande kunskap om de faktorer som

inverkar på arbetsmarknadsstödets kommunandel. På så sätt har stadens lönesubventionerade sysselsättning kunnat riktas effektivare på rätt målgrupp. Ibruktagandet av en ny hälsogranskningsmodell för långtidsarbetslösa gör det möjligt att minska den strukturella långtidsarbetslösheten i vår region. Då blir det fråga om en granskning mellan invalidpension, Folkpensionsanstaltens rehabiliteringstjänster (både unga och äldre personer) och arbetsträning. Revisionsnämnden bedömer dock att resultaten till denna del bättre kan granskas under de kommande strategiperioderna. Det till vilken del dessa åtgärder inverkar på de strategiska åtgärder som riktats på yrkesfolk blir till många delar öppet. Man borde definiera eller beskriva en tillräcklig nivå för kompetens och yrkesfolk.

Vasa stads sysselsättningsgrad år 2017 var sjunde bäst bland alla städer i Finland med över 50 001 invånare (C21-städer). Resultatet år 2017 har stigit tillbaka till 2014 års nivå. Vasa stads arbetslöshetsgrad har sjunkit under början av fullmäktigeperioden 2017-2021. I slutet av år 2016 var Vasas arbetslöshetsgrad 11,8 %, medan den vid utgången av år 2018 var 8,7 %. För utvecklande av innovationsverksamheten har i staden inletts 26 försök under år 2018. Utvecklingen är styrd och på styrningskunnandet har också fästs uppmärksamhet. På stödande av sysselsättningen samt rättidig rekrytering har uppmärksamhet fästs under år 2018. Målet med många rekryteringsevenemang har varit att uppmärksamma sysselsättning som beaktar regionens specialbehov. Vad gäller folkpensionsanstaltens arbetsmarknadsstöds kommunandel placerar sig Vasa stad bland jämförelsestäderna i den nedersta, positiva tredjedelen. Vasa stads sysselsättningsgrad har inte nått den eftersträvade nivån på 75 %. År 2017 var Vasas sysselsättningsgrad 70,0 %. En positiv utveckling för arbetslöshetsgraden är inte tillräcklig för att höja Vasa stads sysselsättningsgrad år 2018 över det eftersträvade 75 %. Åtgärderna för innovationsverksamheten och sysselsättande av yrkesfolk och de mätare som mäter hur målen utfaller motsvarar inte varandra. Den mätare som används är översiktlig, om än en bra mätare, men den ger inte ens när den är som bäst svar på effekterna av de åtgärder som vidtagits år 2018. Kommunandelen av folkpensionsanstaltens arbetsmarknadsstöd har efter en lagändring, som trädde i kraft år 2015, stigit i Vasa ca 2-2,5 miljoner euro. Enligt uppgifterna åren 20152018 är ca 4-4,5 miljoner euro på väg att bli en bestående årlig kommunandel för Vasa. Ur revisionsnämndens perspektiv skulle det vara bra att för de olika metoder som nu är i användning inom kompetens, rekrytering och innovationer fastställa centrala mål som kunde mätas. För närvarande har årliga åtgärder och försök utförts, men också deras helhet borde styras. Eftersom det inte finns oändligt med resurser, kan åtgärderna grupperas och ges tidtabeller så att en helhet kunde hanteras och styras vid samma tidpunkt. Ibruktagandet av Vasa stads nya hälsogranskningsmodell för långtidsarbetslösa gör det möjligt att minska den strukturella långtidsarbetslösheten inom vårt område. Vid granskningstidpunkten är 33 % av områdets 1000 långtidsarbetslösa i behov av annan än sysselsättningsservice.

6. Ekonomisk balans Enligt 121 § 2 momentet 3 punkten i kommunallagen, som godkändes år 2015, ska revisionsnämnden, om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet. I den nya kommunallagen föreskrivs också om utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning (118 §). Utvärderingsförfarande tillämpades första gången från och med räkenskapsperioden 2017. Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den tidsfrist som angetts eller om underskottet i kommunkoncernens senaste bokslut är minst 1000 euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare. Ett utvärderingsförfarande kan dessutom inledas om vissa ekonomiska nyckeltal för kommunkoncernens ekonomi som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i finansieringen två år i följd har uppfyllt gränsvärdena. Det bör observeras i anslutning till det tidigare gällande utvärderingsförfarandet att granskningssynvinkeln nu avvikande från primärstaden riktas på stadskoncernens ekonomiska nyckeltal. Revisionsnämnden har som grund för beräkningen av Vasas stads ekonomiska tal per invånare som presenteras i den här berättelsen använt det invånarantal som Statistikcentralen har meddelat. Det av Statistikcentralen meddelade invånarantalet per 31.12.2018 var 67 552. Vasas invånarantal var år 2018 ca 2,9 % högre än i jämförelsestäderna i genomsnitt (+ 1 935 personer).

6.1 Den ekonomiska situationen i stadskoncernen Underskottet under det andra året av fullmäktigeperioden 2017-2021 blev i Vasa stad ca 9,2 miljoner euro och i Vasa stadskoncern ca 14,5 miljoner euro. I Vasa stads balansräkning finns således i början av år 2019 ett underskott på cirka 32,9 miljoner euro (‑488 euro/invånare). Vasa stadskoncern har dock ett ackumulerat överskott, som efter bokslutet år 2018 är ca 129 miljoner € (+1 910 €/invånare). I början av fullmäktigeperioden 2013–2016, efter år 2012, hade Vasa stad ännu ett ackumulerat överskott i balansräknin-

Staden Vasa Jämförelsekommunerna Stadskoncernen Vasa Jämförelsekommunerna

gen på cirka 28,9 miljoner euro. På grund av Vasa stads ackumulerade underskott har balanseringen av ekonomin utvärderats i stycket 6.2 balansering av ekonomin - programmet och dess genomförande. Det ekonomiska resultatet för år 2018 är svagt både i Vasa stad och i stadskoncernen. Såsom framgår av tabell 1 är speciellt siffrorna för Vasa stadskoncern svagare än i jämförelsestäderna även trots att jämförelsetalen för år 2018 sjönk till alla delar från år 2017. Endast skatteinkomsterna är större än i jämförelsestäderna, men även de betydligt mindre än år 2017.

Räkenskapsperiodens resultat -141 -156

Årsbidrag

Statsandelar

Skatteinkomster

316 189

1 552 1 683

3 996 3 896

-149 -58

695 727

1 834 2 059

3 960 3 874

Tabell 1: Ekonomiska nyckeltal för år 2018 (euro/invånare, jämförelse: kommuner med 50 001–100 000 invånare). Källa: Städernas bokslut 2018.

Milj. €

Bild 10. Källa: Vasa stads budget och bokslut

Av bild 10 kan observeras den försämrade situationen inom Vasa stads ekonomi. I bokslutssituationen för år 2018 visas ett negativt resultat på över 9 miljoner euro, då det i budgeten för motsvarande år planerades bli över 16 miljoner euro positivare. Resultatet år 2018 visar också diskrepansen som vid granskningstidpunkten råder mellan budgeten år 2019 och bokslutet år 2018. I budgeten år 2019 skulle årsbidraget vara ca 22,6 miljoner € och det ackumulerade överskottet ca 21,9 miljoner € bättre än bokslutet år 2018. Uppskattningen av och nivån på avskrivningarna har man i ekonomiplaneringen lyckats rätta till på en motsvarande nivå som de tidigare boksluten.

De så kallade kriskommunskriterierna för en kommun med svår ekonomisk ställning har definierats i kommunallagen (118 §). Viktigt är att observera att inledande av ett eventuellt utvärderingsförfarande enligt kommunallagen förutsätter att alla fyra kriterier uppfylls samtidigt. Enligt den jämförelsetabell som Finansministeriet upprätthåller har Vasa den andra starkaste ställningen av jämförelsestäderna enligt de kriskommunskriterier som förverkligats år 2017. Den svagaste placeringen har Kotka och den starkaste Salo. Ingen av jämförelsestäderna omfattas av utvärderingsförfarandet.

Utveclingen av några centrala nyckeltal 2015 - 2019 BG = Budget, BS = Bokslut Årsbidrag

Räkenskapperiodens över-/underskott

Avskrivningar

Kumulativ över-/underskott

50,0

43,9 38,1

40,0

31,2 30,0

25,7

32,0

26,1

20,0 10,0 0,0 -10,0 -20,0

21,3 11,8 BS 2015

-0,9 BG 2016

-3,5 BS 2016

-30,0

-30,9

2,3 BG 2017

0,7 BS 2017

BG 2018 -16,3

-17,3 -21,0

12,7

7,2

-25,4

-24,4

-21,0

BS 2018

BG 2019 -11,0

-9,2

-23,7 -31,2

-27,6

-31,3

-28,9

-40,0

-32,0

-30,9

-32,9

-31,2

Årsbidrag €/invånare 2018 Kotka Borgå Villmanstrand Seinäjoki Björneborg Jämförelse Vasa Joensuu S.t Michel Rovaniemi Tavastehus Kouvola Salo

826 736 727 695 675 652 599 576

317 247 0

200

400

1 076 1 010

600

800

1 318

1 000 1 200 1 400

Bild 11. Källa: städernas koncernbokslut 2018

1028

943

1110

971

782

2015

2016

Kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenheter högre än alla kommuners vägda genomsnittliga inkomstskattesats. Såsom framgår av bild 13 är Vasa stads inkomstskattesats lägre än gränsvärdet för kriskommunskriteriet och jämfört med jämförelsestäderna på en bra nivå. Det kalkylerade gränsvärdet enligt kriskommunskriteriet var 20,86 % år 2018. Gränsvärdet för kriskommunskriteriet överskrids vid granskningstidpunkten i fyra jämförelsestäder.

2017

Jämförelsekommuner

Vaasa

Bild 12. Källa: Statistikcentralen

Inkomstskatte% 2018 Borgå

19,75

Björneborg

19,75

Vasa

20,86%

20,00

Mikkeli

20,50

Joensuu

20,50

Jämförelse

20,60

Salo

20,75

Tavastehus

20,75

Kouvola

20,75

Seinäjoki

21,00

Rovaniemi

21,00

Villmanstrand

21,00

Kotka 18,50

21,50 19,00

19,50

20,00

20,50

21,00

Såsom observeras av bild 11 har Vasa kommunkoncerns årsbidrag vid bokslutstidpunkten 2018 varit positivt, ca 695 €/invånare. Med andra ord har stadskoncernens skatteinkomster, statsandelar och finansiella intäkter bra täckt stadskoncernens negativa verksamhetsbidrag (verksamhetsintäkter verksamhetsutgifter). Vasa kommunkoncerns årsbidrag har däremot sjunkit under jämförelsestädernas medelnivå, då det åren 2015-2017 var på en högre nivå (bild 12). År 2018 var Vasa kommunkoncerns årsbidrag på sjätte plats bland jämförelsestäderna. Kommunkoncernernas årsbidrag sjönk i jämförelsegruppens alla städer under år 2018 förutom i Borgå, där kommunkoncernens årsbidrag steg från år 2017 med ca 10 euro/ invånare.

Utveclingen av årsbidrag i kommunkoncernen €/inv. 985

Kommunkoncernens årsbidrag är negativt. Enligt kriteriet är kommunkoncernens årsbidrag två år i följd negativt. Det bör observeras att ett negativt årsbidrag inte ett år får vara så stort att kommunen på grund av det direkt skulle bli tvungen till utvärderingsförfarande på basis av det slutliga ackumulerade underskottet (-1 000 €/invånare).

21,50

Bild 13. Källa: Statistikcentralen

22,00

Den genomsnittliga inkomstskattesatsen var år 2018 i jämförelsestäderna 20,6 %, medan den i Vasa var 20,0 %. År 2018 var inkomstskattesatsen på samma sätt som tidigare år lägre än i Vasa i Björneborg och Borgå (i båda 19,75 %). Den högsta beskattaren var Kotka, där skattesatsen är hela 21,5 %. Det bör observeras att Vasas och exempelvis Villmanstrands inkomstskatteutfall från år 2018 är nästan samma (närmare 4 000 €/invånare) fastän det i den kommunala inkomstskattesatsen år 2018 ännu har varit 1 procentenhets skillnad. För år 2019 höjde Vasa och Björneborg inkomstskattesatsen med 0,5 procentenheter. Ingen jämförelsestad har

sänkt sin skatteinkomstsats.

Lånebeloppet €/invånare

Kommunkoncernens lånebelopp räknat per 6299 9449 Salo 3 130 invånare överskrider alla kommunkoncerners Rovaniemi 4 270 genomsnittliga lånebelopp med minst Kouvola 4 492 50 procent. Enligt Kommunförbundet har Björneborg 5 913 kommunernas lånebestånd ökat under de Tavastehus 6 405 senaste åren årligen med en hastighet av Villmanstrand 6 601 1-2 miljarder euro per år. En betydande Joensuu 6 624 del av kommunkoncernens lån uppkommer Jämförelse 6872 i de bolag som hör till kommunkoncernen, Borgå 7 202 vilka investerar aktivt i utvecklandet av Vasa 8 357 sin bransch samt i verksamhetens kritiska Seinäjoki 9 212 faktorer. År 2018 växte Vasa stadskoncerns S:t Michel 9 728 lånebestånd ca 1,2 % medan man kunde Kotka 10 535 amortera primärstadens lånebestånd ca 2,7 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 %. Vasa stadskoncerns lånebestånd efter bokslutet 2018 är 8 357 €/invånare och Bild 14. Källa: städernas koncernbokslut 2018 primärstadens 3 731 €/invånare.

Lånebeloppet €/invånare

Lånebeloppet i jämförelsestädernas kommunkoncerner har varit på väg uppåt. I 10000 genomsnitt har lånebeloppet i jämförel8000 sestädernas kommunkoncerner under år 6000 2018 ökat ca 2,0 %. Enda undantaget är 8400 8256 4000 7808 Villmanstrand, där kommunkoncernens lå6570 6399 6141 nebestånd amorterades ca 260 €/invånare 2000 (-3,8 %). Såsom observeras av bild 14 , är 0 Vasa bland jämförelsestäderna i den sva2015 2016 2017 gaste tredjedelen på plats 9. År 2017 var Jämförelsekommuner Vaasa gränsvärdet enligt kriskommunskriteriet för kommunkoncernens lånebelopp 9 449 euro/ Bild 15. Källa: städernas koncernbokslut 2018 invånare, vilket överskreds endast av Kotka bland jämförelsestäderna. Vad gäller år 2018 Relativa skuldsättning% 2018 finns inte gränsvärdet att tillgå vid granskningstidpunkten. 50,0 % Salo

Kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent. Den relativa skuldsättningsgraden beskriver hur mycket av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. För kommunkoncernens del är situationen bättre ju mindre talet är. I en kriskommun är den relativa skuldsättningsgraden minst 50 %. Vasa stadskoncerns relativa skuldsättning har uppfyllt värdet enligt kriskommunskriteriet under de senaste fullmäktigeperioderna. Exempelvis år 2015 var nivån redan 95 %, men efter bokslutet 2018 har Vasa för första gången överskridit nivån 100 % (100,5 %). Med andra ord räcker kommunkoncernens driftsinkomster inte längre i sig för att betala det främmande kapitalet, om lånebeståndet borde amorteras vid granskningstidpunkten. Den relativa skuldsättningen är så hög att amortering av det främmande kapitalet inte heller på kort sikt längre är realistiskt, eftersom till exempel de investeringar som gjorts inte under motsvarande tid kan realiseras.

51,2

Rovaniemi

66,8

Kouvola

67,7

Björneborg

74,0

Joensuu

76,5

Villmanstrand

83,3

Jämförelse

85,0

Tavastehus

85,9

Borgå

90,0

Vasa

100,5

Kotka

105,6

S:t Michel

106,0

Seinäjoki

113,0 0,0

20,0

40,0

60,0

80,0

100,0

120,0

Bild 16. Källa: städernas koncernbokslut 2018 Den relativa skuldsättningen är hög i alla jämförelsestäder. I genomsnitt var den relativa skuldsättningen i jämförelsestäderna år 2018 över nivån 83 %. Endast i Salo har man kunnat begränsa användningen av utomstående kapital så att den är nära det uppställda gränsvärdet. Vasa överskrider den genomsnittliga nivån i jämförelsestäderna och är även i detta hänseende vad gäller jämförelsestäderna inom den svagaste tredjedelen på plats 9.

Revisionsnämnden har behandlat balanseringen av Vasa stads ekonomi i sina utvärderingsberättelser för åren 2014-2017. På våren 2015 konstaterade nämnden att den inte har tillgång till någon sådan plan genom vilken det underskott som samlats under år 2014 systematiskt skulle kunna täckas på det sätt som förutsätts i kommunallagen. På våren år 2016 bedömde revisionsnämnden att kravet på balans i ekonomin enligt kommunallagen för Vasa stad är hotad. På våren 2017 bedömde revisionsnämnden att situationen var något negativare än det som presenterades i stadsstyrelsens ekonomiplan för åren 2017-2019. Vid utvärderingen av år 2018 bedömer revisionsnämnden utifrån förhandsuppgifter från årets början att staden har möjligheter att täcka underskottet inom den bestämda tiden senast år 2020. Revisionsnämndens utvärdering från år 2015 beskriver bra stadens ekonomiska läge. Vid behandlingen av verksamheten år 2015 bedömde revisionsnämnden i utvärderingsberättelsen att kravet på balans i ekonomin enligt kommunallagen är hotad. Stadsstyrelsen bedömer i Vasa stads bokslut från år 2018 att de mål som ställts av fullmäktige för täckande av underskottet är hotade på basis av bokslutets resultat. Vid granskningstidpunkten har revisionsnämnden tillgång till ekonomiplanen för åren 2019–2021, bokslutet för år 2018, utfallsuppgifterna för det ekonomiska balanseringsprogrammet år 2016 och en preliminär prognos över utfallet år 2019. Tyvärr har stadsstyrelsen i boksluten från åren 2017 och 2018 inte rapporterat om utfallen av det ekonomiska balanseringsprogram som man fattade beslut om vid budgetbehandlingen år 2016. I bokslutet år 2016 ansågs balanseringsprogrammet ha skapat besparingar på ca 11,6 miljoner euro. Ur stadsfullmäktiges perspektiv är gällande ekonomistyrningen bokslutsförfarandet för åren 2017 och 2018 inte godtagbart.

Spareffekten av det ekonomiska balanseringsprogrammet, som presenteras i budgeten för år 2016, uppskattades till 26,8 miljoner euro. Programmet uppskattades vara framtungt i fråga om åtgärderna, vilket medför att effekterna enligt utredningar som revisionsnämnden fått till stor del skulle ha varit synliga efter boksluten åren 2017 och 2018. Revisionsnämnden utvärderade vid behandlingen av verksamheten år 2016 i utvärderingsberättelsen att i slutet av år 2016 hade av balanseringsprogrammet för ekonomin inklusive personalbesparingar genomförts 16,2 miljoner euro. Personalbesparingar hade presenterats som ett sätt att balansera ekonomin, men de hade inte intagits i de ekonomiska kalkylerna i balanseringsprogrammet. Eftersom man i boksluten åren 2017 och 2018 inte rapporterat specificerade effekter av åtgärdsprogrammet, har de åtgärder i balanseringsprogrammet för ekonomin som verkställts från år 2016 sålunda ur revisionsnämndens synvinkel inte blivit rapporterade och inte verkställda för de två utgångna räkenskapsperioderna omfattande totalt ca 10,6 miljoner euro. På basis av det här kan inte heller tillräckligheten för programmet för balansering av ekonomin som sträcker sig från år 2016 till år 2018 utvärderas utifrån bokslutet 2018. Enligt Vasa stads gällande ekonomiplan för åren 2019-2021 borde det ackumulerade underskottet efter år 2019 vara -11,0 miljoner euro. Efter år 2020 skulle det inte finnas något underskott, utan ett överskott på ca 2 miljoner euro ha ackumulerats. Ekonomiplanen för åren 2019-2021 utgår från grundantagandet att Vasa stads årsbidrag i slutet av år 2019 borde vara 43,9 miljoner euro och i slutet av år 2020 43,6 miljoner euro. På basis av det här skulle som överskott för åren 2019 och 2020 efter avskrivningar uppstå ca 13 Över-/ underskott 5,00 0,00

Milj. €

6.2 Balansering av ekonomin – programmet och dess genomförande

Vasa stads resultat för verksamhetsåret 2018 var cirka 17 miljoner euro lägre än vad som uppskattades i budgeten 2018. Efter bokslutet för år 2018 visar Vasa stads balansräkning ett ackumulerat underskott på cirka 32,9 miljoner €. Skyldigheten att täcka underskott enligt kommunallagen som trätt i kraft år 2015 börjar från bokslutet år 2015. Efter det här har Vasas resultat varit positivt bara i bokslutet år 2017.

2015

2016 -3,50

2017

-10,00

2018 -9,20

-15,00 -20,00 -25,00

-21,00

Ska täckas 25,00 Milj. €

I bild 17 har nivåerna på det underskott som Vasa stad ska täcka enligt 110 § i kommunallagen efter bokslutet år 2018 presenterats. Såsom framgår av bild 17 borde under åren 2019 och 2020 ett underskott på ca 20,25 miljoner € täckas och år 2021 ett underskott på 3,5 miljoner € från år 2016. Det i bokslutet år 2018 uppkomna underskottet på 9,2 miljoner € ska täckas till slutet av år 2023. Det överskott som uppkommit i bokslutet år 2017 täcker i första hand det underskott som ackumulerats fram till år 2015.

-5,00

0,75

20,00

20,25

15,00 9,20

10,00 3,50

5,00 0,00

0,00 2020

2021

2022

Bild 17: Balansering av ekonomin

2023

miljoner euro (totalt ca 26 miljoner euro). Enligt den gällande budgeten och ekonomiplanen 2019-2021 borde underskottet som ackumulerats till slutet av år 2015 bli täckt inom tidsfristen fram till år 2020. Uppnåendet av balans i ekonomin kan i ljuset av ovan nämnda grunder utvärderas enbart i grova drag. En kritisk faktor i bokslutet år 2018 är ur revisionsnämndens synvinkel hur tillräckliga Vasa stads inkomster är. Vasa stads verksamhetsintäkter blev ca 8,3 miljoner euro och skatteinkomsterna ca 14 miljoner euro från målet som satts i budgeten för år 2018. Verksamhetskostnaderna år 2018 minskade däremot ca 6,6 miljoner euro från det som uppskattats i budgeten men var dock ca 4,9 miljoner euro mera än under räkenskapsperioden 2017. I princip följde av det ovan stående för år 2018 ett finansieringsunderskott på totalt ca 15,7 miljoner euro. Budgeten år 2019 har för verksamhetsintäkternas del utvärderats under nivån för bokslutet år 2018. Verksamhetsintäkterna har år 2019 uppskattas bli ca 3 miljoner euro mindre än år 2018. Likaså har verksamhetskostnaderna bedömts enligt nivån för bokslutet år 2018. Skatteinkomster däremot har bedömts i budgeten år 2019 till nivån ca 294 miljoner euro, då de i bokslutet 2018 var ca 270 miljoner euro. År 2015 var skatteinkomstutfallet ca 278 miljoner euro och år 2016 ca 284 miljoner euro. Inte ens år 2013 har skatteinkomstutfallet (ca 273 miljoner euro) varit lika lågt som år 2018. Revisionsnämnden utvärderar att trots höjningen med 0,5 %-enheter som gjordes i kommunalskatten för år 2019, har skatteinkomsterna för år 2019 uppskattats i strid med försiktighetsprinciperna. Den uppskattade effekten av skattehöjningen för år 2019 på skatteinkomsterna är ca +6 miljoner euro. Enligt en försiktig uppskattning är skatteinkomsterna år 2019 på basis av skatteinkomstmedeltalet åren 2015-2017 (ca 280 miljoner euro) och skatteinkomstmedeltalet åren 2015-2018 (ca 277 miljoner euro) samt skattehöjningen nästan 8-10 miljoner euro för positiva. För år 2019 har en ökning av statsandelarna med ca 2 miljoner euro uppskattats. Årsbidraget år 2019 har uppskattats vara ungefär 44 miljoner euro enligt den gällande ekonomiplanen. På basis av de grova kalkylerna ovan skulle årsbidraget för budgeten år 2019 vid granskningstidpunkten vara 6-8 miljoner euro för positiv. I revisionsnämndens uppskattning skulle årsbidraget år 2019 vara på nivån ca 38-36 miljoner euro. Om funktionerna fortsätter år 2019 på 2018 års nivå och avskrivningsnivån hålls enligt budgeten (31,2 miljoner euro) skulle räkenskapsperiodens resultat före bokslutsöverföringar år 2019 vara positivt, från ca sju till fem miljoner euro. Om ekonomiplaneåret 2020 skulle vara likt år 2019, skulle det sammanräknade ackumulerade överskottet för åren 2019 och 2020 som högst var ca 14 miljoner euro eller 10 miljoner euro. Det här överskottet som

uppskattats ackumuleras från åren 2019 och 2020 räcker inte till för att täcka Vasas stads underskott på 20,25 miljoner € inom tidsfristen. Vid granskningstidpunkten har revisionsnämnden inte till sitt förfogande någon fastställd plan för balansering av ekonomin, enligt vilken man åren 2019 och 2020 skulle kunna täcka det underskott som uppkommit till slutet av år 2015. Vid uppgörandet av programmet för balansering av ekonomin ska observeras att Vasa sjukvårdsdistrikts budget för år 2019 för Vasas del är på ca 95,3 miljoner euros nivå, då den i Vasa stads budget är 87,6 miljoner euro. Skillnaden är hela 7,7 miljoner euro. På basis av medelvärdet för de kostnader som utfallet åren 2015-2018 för specialsjukvården (ca 88,3 miljoner euro) är Vasa stads budget för år 2019 vad gäller specialsjukvården ca 600 T€ för liten. År 2018 ökade köp av service + 13,3 miljoner € (+ 6,0 %) från nivån år 2017. Ökningen i köpservicen försvagade för sin del stadens resultat år 2018 mera än vad man skulle ha gagnats av de minskade personalkostnaderna (ca - 8,8 miljoner euro, - 3,7 %). På den ovan nämnda ändringen inverkade till stor del bolagiseringen av vissa av stadens stödserviceformer från 1.5.2018. I revisionsnämndens beräkningar beaktar man inte de löneförhöjningar som sker år 2019 och inte de år 2020 utgående personalutgiftsbesparingar som ansluter sig till konkurrenskraftsavtalet. Det här beror på att bolagiseringarna av stadens funktioner som skett år 2018 syns första gången till fullt belopp som minskningar i personalutgifterna först år 2019. År 2018 finns sålunda inte en tillräcklig jämförelseuppgift för att uppskatta personalutgifterna åren 2019 och 2020. Vid granskningstidpunkten bör uppmärksamhet fästas på osäkerhetsfaktorerna i stadens egna verksamhetsintäkter, eftersom inflödet i mars 2019 är märkbart sämre än för ett år sedan. Likaså ska ännu en gång beaktas köp av service av utomstående som håller på att öka. Effekterna av programmet för balansering av ekonomin åren 2019 och 2020 ska vara långsiktiga, eftersom det av det underskott som ska täckas efter år 2020 på kort sikt återstår 12,7 miljoner euro. Dessutom ska man vidta åtgärder genast i samband med beredningen av dispositionsplanerna i början av verksamhetsåren och inte efter verksamhetsårets första tredjedel såsom våren 2019. Balanseringen av ekonomin tål inte heller ett enda mellanår, såsom verksamheten år 2018, då man av den sänkta nivån för skatteinkomsterna i förhandsuppgifterna skulle ha kunnat reagera redan under budgetåret. Det bör observeras att till exempel effekterna av konkurrenskraftsavtalet på samma sätt som år 2017 har gällt också år 2018. Ändringarna i beskattningen år 2018 syns i första hand år 2019 i de redovisningar av kommunalskatten som sker till kommunerna år 2019.

Vasa stadskoncern har ett ackumulerat överskott som efter bokslutet år 2018 på ca 129 miljoner euro (+1 910 euro/invånare). Det överskott som ackumulerats i koncernen är på basis av boksluten år 2018 andra bäst bland jämförelsestäderna (50 001- 100 000 invånare). Det är nästan 1000 €/invånare bättre än i jämförelsestäderna i genomsnitt. År 2018 var av kriskommunskriterierna kommunkoncernens årsbidrag, kommunens inkomstskattesats och kommunkoncernens lånebestånd positivare än gränsvärdena. Vasa stadskoncerns årsbidrag var +695 euro/invånare och inkomstskattesatsen (20,0 %) var under gränsvärdet på 20,86 %. Gränsvärdet för lånebeståndet år 2017 var 9 449 euro/ invånare, då Vasa stadskoncerns motsvarande siffra år 2018 var 8 357 euro/invånare. Kommunkoncernens årsbidrag var något svagare än den genomsnittliga nivån i jämförelsestäderna, men då det gäller beskattningen räknades Vasa till fjärdedelen med lindrigast beskattning bland jämförelsestäderna. Kommunkoncernens lånebestånd är det fjärde sämsta bland jämförelsestäderna. Vid beredningen av 2019 års budget har man kunnat uppskatta en möjlig avskrivningsnivå (ca 30-31 miljoner euro) betydligt mer realistiskt än åren 2013-2018. Underskottet under verksamhetsåret 2018 blev i Vasa stad ca 9,2 miljoner euro och i Vasa stadskoncern ca 14,5 miljoner euro. I Vasa stads balansräkning finns således i början av år 2019 ett underskott på cirka 32,9 miljoner euro (-488 euro/invånare). Vasa stads ackumulerade underskott är det sämsta bland jämförelsestäderna. Den relativa skuldsättningen inom kriskommunskriterierna har i Vasa uppfyllt gränsvärdet 50 % under hela den nya strategiperioden. År 2018 var Vasa kommunkoncerns relativa skuldsättning 100,5 %, vilket är över 15 %-enheter högre än medeltalet i jämförelsestäderna. Vasa stads resultat år 2018 var över 16 miljoner euro mindre än vad som uppskattats i motsvarande års budget. Vasa stad har inte reagerat med tillräckliga åtgärder på uppgiften under verksamhetsåret om den försämrade nivån på skatteinkomsterna. Om utfallet för det ekonomiska balanseringsprogrammet, som godkänts i samband med budgeten år 2016, har ingen rapportering getts i boksluten för åren 2017-2018. Rapporteringen borde ha gjorts, eftersom man ansåg att effekterna av balanseringsprogrammet är framtunga och sålunda möjliga att se i boksluten för ifrågavarande år . Detaljerade åtgärder för balansering av ekonomin som inte rapporterats och sålunda inte genomförts blev från åren 2017 och 2018 ca 10,6 miljoner euro. Skatteinkomsterna i 2019 års budget har uppskattats i strid med försiktighetsprincipen. På basis av de skatteinkomster som influtit åren 2015-2018 är den för år 2019 fastställda skatteinkomstnivån ca 10 miljoner euro för stor. I kalkylen beaktas den höjning med 0,5 %-enheter som gjorts för år 2019 i den kommunala skattesatsen. Revisionsnämnden har inte vid granskningstidpunkten till sitt förfogande ett av stadsfullmäktige godkänt program för balansering av ekonomin, med vilket man före utgången av år 2020 skulle täcka ett underskott på 20,25 miljoner euro. Revisionsnämnden vill fästa uppmärksamhet på variationerna i stadens egna verksamhetsintäkter samt på köpen av extern service som redan började öka i början av år 2018. Köp av extern service ska inte öka på grund av personalbesparingar och bolagiseringar, utan på grund av stadens beslut gällande strategisk service. Revisionsnämnden bedömer att kravet på ekonomisk balans enligt kommunallagen är hotat. På det här inverkar främst nedgången i skatteinkomster som börjat år 2018. Revisionsnämnden konstaterar därför att det överskott (10-14 miljoner euro) som eventuellt ackumuleras efter åren 2019 och 2020 inte räcker till för att täcka ett underskott på 20,25 miljoner euro. Efter det här ska senast år 2023 ändock ännu täckas ett underskott på ca 12,7 miljoner euro.

7. Ordnandet av intern kontroll och riskhantering – avtalshantering och övervakning av köpserviceavtal Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna kontrollen och den därmed förbundna riskhanteringen är ordnad i kommunen och stadskoncernen, om det har framkommit brister i kontrollen under den gångna räkenskapsperioden och hur den interna kontrollen ska utvecklas under den pågående ekonomiplaneperioden. I början av strategiperioden från år 2014 har ett system tagits i bruk som innebär att förvaltningarna sätter budgetmål även i anslutning till utvecklandet av den interna kontrollen. Till följd av en ändring i kommunallagen godkändes 16.12.2013 grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering. I Vasa stads bedömningar av riskhanteringen och kontrollen i bokslutet 2018 konstateras för verksamhetsåret att Vasa stads organisationsförändringar, utläggnings- och bolagiseringsarrangemang har minskat antalet resultatområden och ökat avtalsenligheten. I bokslutet konstateras också att avtalen/ avtalshanteringen i stadens riskhanteringsprogram har antecknats som en risk på stadsnivå. Enligt Vasa stads förvaltningsstadga svarar stadsstyrelsen för ordnandet av avtalshanteringen och avtalsövervakningen, ger närmare direktiv om avtalshanteringen samt bestämmer avtalens ansvarspersoner på det egna verksamhetsområdet. De övriga organen förordnar ansvarspersoner för avtal inom sitt område. Vasa stads revisor samt interna revision har i enlighet med sina planer senast år 2016 granskat situationen för stadens avtalshantering. För revisionens del var det också fråga om uppföljning av rekommendationer för år 2014.

avtalets livscykel vara under ledningens kontroll. Såsom kan observeras av Vasa stads bokslut för år 2018 och såsom framkom av revisionsnämndens utredningar gällande verksamheten år 2018, har man inte före utgången av år 2018 gjort någon anvisning för avtalsverksamheten.

Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått har i staden då man nått år 2019 utsetts till exempel upphandlingsansvariga, men några egentliga kontaktpersoner för avtalshantering och -övervakning är de inte. På motsvarande sätt är det elektroniska systemet i användning endast delvis. Bra är att social- och hälsosektorn hösten 2018 har gjort en omfattande avtalskartläggning i anslutning till vård- och landskapsreformen samt fört in avtalen i det elektroniska Cloudia-systemet som Österbottens förbund upprätthåller. Likaså förstärks på basis av det material som revisionsnämnden samlat in (Småbarnspedagogik, Hem- och anstaltsvård, Kommunteknik) uppfattningen om att enskilda avtals ansvarspersoner är i kännedom och kan åtminstone hanteras av tjänsteinnehavarnivån som lyder under organet, men på nivån enligt kommunförbundets rekommendation, stadens förvaltningsstadga och de av revisorerna gjorda rekommendationerna finns inte avtalshantering.

Det bör observeras att exempelvis utläggning av upphandlingsservicen samt förnyandet av stadens upphandlingsanvisningar och som en följd av det klarläggande av upphandlings- samt köpserviceavtalens roller är år 2018 bara en liten del av avtalshanteringshelheten. Utifrån det här kan Vasa stads förvaltningsstadga också Som ett resultat av åren preciseras till den del vilken 2014 och 2016 rekommengranskningssynvinkel man derades främst en skärpväljer för avtalshanteringen. “Övervakningen av serviceavtalen ning av stadens avtalshanI praktiken har förvaltninkan delas in i teman tering. Det handlade både gsstadgans bestämmelser om att ta i bruk ett system i de utredningar som revidå ämnena årligen växlar i anslutning till avtalshantesionsnämnden gjort utnyttupprätthålls behovet av ringen och om att göra anjats just vid utvecklandet av att utveckla servicen.” visningar som ansluter sig processerna i anslutning till till avtal. Ännu åren 2014 upphandlings- och köpseroch 2016 handlade det om viceavtal. hantering av avtal på sysRevisionsnämnden kontemnivå. Det centrala målet för granskningarna av centrerade sig då det gäller avtalshanteringen i sina anvisningarna för avtalsverksamheten har både hos utvärderingar också på övervakningen av köpserrevisorn och interna revisorn varit att bedöma om viceavtal. Köpserviceavtalen täckte såväl ramavtastadens praxis i anslutning till avtal överensstämmer len som verksamheten som produceras med hjälp av med de anvisningar som getts. Enligt Kommunför- servicesedlar. Revisionsnämnden begärde separata bundets avtalsrekommendation (senast uppdaterad utredningar i ärendet om bildningssektorns småbarn26.5.2017) är avtalsanvisningen en del av stadens spedagogik, social- och hälsosektorns hemoch ansägarstyrning och därmed borde varje skede under taltsvård samt tekniska sektorns kommunteknik. Av

utredningarna kan enligt revisionsnämnden klart ses en tudelning av övervakningsmekanismerna. Då det är fråga om service som produceras direkt till kommuninvånarna och kundgränssnittet, har det också fästs större uppmärksamhet på helhetssystemet och planmässigheten för övervakningen än i den helhet som fokuserar närmast på olika investeringsformer och investeringsobjekt och stöder servicesystemet. Övervakningen och auditeringssystemet inom hemoch anstaltsvården är redan omfattande planerade och organiserade. Inom hemoch anstaltsvården har också de beslutsfattande organen under år 2018 behandlat resultaten av auditeringarna i anslutning till köpserviceverksamheten samt framfört uppföljningskrav. Anmärkningsvärt är att märka att om observationer enligt stadens egenkontrollsystem görs motsvarande meddelanden också till tillsynsmyndigheterna. Också verksamhetsenheter som producerar olika sorts service har med stöd av lagen skyldighet att ha sin plan för egenkontroll till påseende. Enligt revisionsnämnden skulle det finnas saker att utveckla till exempel i fråga om hur olika verksamhetsenheter åläggs att meddela staden om hur deras egenkontrollplan genomförs och om observationer som gjorts. Det här skulle möjliggöra utvecklande av verksamheten betydligt snabbare och service skulle kunna utvecklas mera i en öppen atmosfär. Inom småbarnspedagogiken betonas vid granskningstidpunkten kontroll av brytningspunkter vid inledande och ändring av verksamhet samt serviceproducenternas egenkontroll under verksamheten. Småbarnspedagogikens verksamhetsmodeller beaktar inte så klart kontrollen av utomstående serviceproducenter eller möjligheter till kontroll. Fokus har legat mera på uppföljning och kontroll av den dagliga egna verksamheten. Speciellt är att märka att det inom småbarnspedagogiken har observerats ett behov av att utveckla kontrollen som en del av ibruktagandet av servicesedlar och utökande av verksamheten. Enheternas storlek håller på att öka och det finns mera aktörer.

har grumlats i förhållande till den egentliga externt planerade och organiserade kontrollen. Inom kommuntekniken är det mera en fråga om ansvaret för ett enskilt köpserviceavtals ansvarsperson. Kontrollen kan bestämmas på förhand fram till vissa brytningspunkter på köpserviceavtalets tidsaxel och den innehåller inte en så kallad planerad, överraskningsbaserad kontroll av verksamheten eller målgranskning enligt stadens servicemål. Något egentligt kontrollsystem för avtal har inte fastställts inom kommuntekniken. Insamling och utnyttjande av kundrespons som kontrollmetod är av största vikt. Revisionsnämnden fäster dock uppmärksamheten på i vilken mån staden vid kontrollen över service som köps av serviceproducenter stöder sig på respons från de kunder som använder servicen. Eftersom egenkontrollen av stadens köpservice stöder sig främst på kundrespons, finns risken att den servicenivå som överenskommits i avtal mellan serviceproducenterna och staden redan har sjunkit och för kontrollens del är man sent ute. Det här kan ses i praktiken till exempel inom den äldreservice och barndagvård som produceras av privata serviceproducenter och vid bedömningen av betydelsen av årligt underhåll av gator. Processen för övervakning av avtal borde vara förebyggande och sålunda också överraskande. Vid granskningstidpunkten utlöses ett snabbt agerande inom egenkontrollen, en så kallad överraskningskontroll, av antingen kundrespons, reklamation, klagomål eller en sak som tillsynsmyndigheten annars till exempel i diskussioner har observerat. Med stadens kontrollmetoder borde man till exempel försäkra sig om att den kundrespons som fås mer skulle vara sådan som utvecklar stadens verksamhet än meddelanden om brister i den producerade servicenivån. Det bör observeras att i de brister i servicenivån som observerats är det inte till alla delar fråga om brist på kontroll utan på att köpserviceavtalets part/parter inte har iakttagit det avtal som ingåtts om serviceproduktionen.

Av kommunteknikens utredningar kan man konstatera att betydelsen av kontroll över köpserviceavtalen

Vasa stads kontroll på systemnivå har i sina funktioner beaktat avtalshanteringen och framlagt utvecklande åtgärdsförslag i ärendet. Inom Vasa stads riskhanteringsprogram har man beaktat risker som ansluter sig till avtalshantering och avtal. Social- och hälsosektorn har under år 2018 gjort en avtalskartläggning och fört in sina egna avtal i det elektroniska Cloudia-systemet. Till övriga delar motsvarar stadens Kaarle-system som det är nu inte helt och hållet ett avtalshanteringssystem. Social- och hälsosektorns hemoch anstaltsvård har ett fungerande och modernt auditerings- och kontrollsystem för köpservice.

De rekommendationer som har gjorts åren 2014 och 2016 för utvecklandet av avtalshanteringen har inte genomförts. Före utgången av år 2018 har ingen anvisning i anslutning till avtalshantering och avtal gjorts. Som grund för det elektroniska utvecklandet och anvisningarna är det bra att använda Kommunförbundets avtalsrekommendation som uppdaterats år 2017. Avtalshanteringsoch avtalsanvisningar ska upprättas. Vid stadens interna utvecklande av kontrollen av köpservicen är det bra att göra en kollegial bedömning gällande social- och hälsosektorns resultatområde inom hemoch anstaltsvård. Som en följd av det system som nu används har det inkommit mycket lokal information om hur kontrollen fungerar och dess resultat. Serviceproducenterna har alltid ansvaret för att producera servicen enligt de villkor som överenskommits i avtal. På grund av det här efterlyser revisionsnämnden mer planerad och överraskande kontroll. Då systemet fungerar kunde man minska på den negativa kundresponsen, vilket betyder både sänkt servicenivå och i värsta fall verksamhet i strid med avtalen. Bra kontroll kräver också resurser. Eftersom Vasa stad är i ett ekonomiskt utmanande läge, kan man på nytt granska följderna som uppkommer av brott mot nu gällande avtal i förhållande till den skada och olägenhet som brottet föranleder.

8. Behandling av utvärderingsberättelserna och deras verkningsfullhet

Ärende

Utvärdering

Förverkligats/ Inletts

Inte förverkligats/Inte inletts

Anmärkning Se 3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen.

2017

x x

2017

Se 4. 1. Utveckling av servicen

Vasa stads strategi och utvärdering av målen

2017

Utveckling av områdets attraktivitet Stärkande av den representativa och direkta demokratin

Se 5. Attraktivitet

Vasa kommunkoncern – koncernledning och -styrning

2017

Stadsstyrelsens koncernsektion har inrättats år 2017. Koncernsektionen ska känna till sina egna befogenheter och utveckla sin verksamhet inom ramen för sina befogenheter.

Balanserad totalfinansiering

2015 2016 2017

Se 6. Ekonomisk balans.

Ordnande av den interna kontrollen samt riskhantering

2017

Se 7. Ordnandet av intern kontroll och riskhantering

Revisionsnämnden har årligen meddelat fullmäktige de anmärkningar som funnits i utvärderingsberättelsen och som lett till åtgärder inom stadens förvaltning eller i fråga om vilka ingenting har gjorts och/eller tillräckliga åtgärder inte vidtagits. Utvärderingsberättelserna har årligen behandlats vid stadsfullmäktiges sammanträde i juni samtidigt med bokslutet för motsvarande år. De utredningar och förslag till åtgärder som stadsstyrelsen gett med anledning av utvärderingsberättelserna har behandlats i stadsfullmäktige huvudsakligen under samma verksamhetsår. Stadsstyrelsens bemötande, som utarbetats på basis av revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2017, har behandlats i stadsfullmäktige 8.10.2018 § 55 inom den utsatta tiden. Verkningsfullheten av utvärderingsberättelserna för fullmäktigeperioden 2013–2016 har behandlats i revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2017.

VASA STADS REVISIONSNÄMD

Längst fram på bilden sitter revisionsnämndens ordförande Heimo Hokkanen och revisionsdirektör Matti Rosvall. Bakom från vänster: Marko Lähdesniemi, Christian Pundars, Mikael Ö, Maria Storgård, Piia Yli-Heikkuri, Mauri JV. Öljymäki, Alexandra Saarinen och revisionssekreterare Pirkko-Liisa Ala-Karjanmaa.