Vasa stads invånartidning 03 / 2018

Vasa stads och regionens FRAMTONING FÖRNYADES s.4

Offentligt meddelande, delas ut till alla hushåll.

INVÅNARNA MED I DISKUSSIONEN om kommunfusionsutredningen s.6 Vanhan Vaasan koulu FLYTTADE TILL BRÄNDÖ s.12 Vasa stads invånartidning 03 / 2018.

Invånartidning 03/2018

4

Ledare

3

Vi frågade

4

VASA STADS OCH REGIONENS FRAMTONING FÖRNYADES

6

Invånarna med i diskussionen om kommunfusionsutredningen

7

Vasa stads och regionens framtoning förnyades

8

”

3

8

Småttingbussarna tar barnen till nya landskap

9

Staden utvecklas genom försök

10 11

Jag vill åka varje dag med småttingbussen

6

12

18

I korthet

Delta i utvecklandet av staden Uppsökande ungdomsarbete vägleder unga i livets svängar

12

Vanhan Vaasan koulu flyttade till Brändö

14

Jämlikhet och likvärdig idrott

15

Välbefinnande bland barn och ungdomar i Lillkyro

16

Utnyttja de elektroniska hälsovårdstjänsterna

18

Brändös Pärla – äldre personers nya slags vardag

19

Till din tjänst

20 21

Plock bland evenemang Briefly in English

Chefredaktör: LEENA FORSÉN / Redaktionschef: JENNI TULINIEMI / Redaktionssekreterare: JOHANNA JUSSILA / Redaktörer: RAISA HUTTUNEN, NEA KOIVISTO,

PAULIINA PÄÄKKÖNEN / Översättningar: VASA STADS ÖVERSÄTTNINGSBYRÅ / Pärmbild: JUKKA VÄHÄLUMMUKKA, på bilden: Johanna Keturi / Layout: MIKAEL MATIKAINEN, Vasa stads grafiska tjänster / Tryck: ARKMEDIA OY Upplaga: 53 400 st / Papper: UPM Star Silk H 80g (PEFC™ & FSC® -sertifikater) / Utgivare och förläggare: VASA STAD, PB 3, 65101 Vasa, www.vasa.fi / Issn (tryckt): 1459-6016 / Issn (nättidningen): 1459-6032 / Respons: FEEDBACK.VAASA.FI / Följande invånartidning utkommer I MARS 2019 /

fb.com/vaasankaupunki

2

@vaasavasa

@vaasavasa

youtube.com/cityofvaasa

pinterest.com/vaasa

linkedin.com/company/city-of-vaasa

Vi frågade

Kommunfusionsutredningen förväntas ge konkret information Nea Koivisto

Ledare

När andra säger kanske, så säger vi ja

Nea Koivisto

Vi frågade förbipasserande vad de förväntar sig av kommunfusionsutredningen för Korsholm-Vasa och vilka saker de skulle vilja ha mer information om. Om den planerade kommunfusionen genomförs, skulle den ske år 2020.

Av en snabbgallup framgick att man av kommunfusionsutredningen förväntar sig mer konkret information om inverkningarna av en eventuell kommunfusion, men basinformation finns tillgänglig för den som vill ha den.

MODIGA försök och gemensamma aktiviteter är en viktig del av stadens verksamhet. På dessa grundar sig även stadens nya framtoning.

Många av er deltog i planeringen av framtoningen, ett stort tack till alla deltagare! Vi hade givande diskussioner med er och vi lärde oss mycket av er.

1. Vad förväntar du dig av kommunfusionsutredningen?

2. Vilka saker skulle du vilja ha mer information om?

Det fanns en viktig orsak till att vi ville göra den nya framtoningen tillsammans. En gemensam framtoning för staden, turismen och regionen stärker vår synlighet utåt. Vi ville att berättelsen bakom framtoningen grundar sig på verkliga saker. På saker som är viktiga och betydande för invånarna. Då är framtoningen äkta och förankrad i verkligheten, stöder det vi på riktigt gör, hur vi ser ut, vad vi känner. Då håller framtoningen även över tid. Berättelsen sammanfattas av öppningsorden om den nya framtoningen: ”Att göra det omöjliga till det normala kräver ett galet mod och ett verklighetsförankrat, målmedvetet, passionerat skapande.

När andra säger kanske, så säger vi ja. När andra förvissar sig, så gör vi”.

Maj-Lis Ahonen Vasa

1

Jag förväntar mig att kommunfusionen ska bli av, det skulle ge ömsesidiga fördelar.

2

Jag får behövlig information från tidningarna.

William Samelin

Berättelsen och framtoningen grundar sig på Vasas och regionens styrkor: energin, havet och passionerat skapande. Ett konkret exempel är Wärtsiläs färska beslut om att bygga ett nya generationens innovationscentrum i Vasklot. Vi har i Vasa lyckats skapa en modell för ett unikt samarbete som erbjuder en lockande tillväxtoch utvecklingsmiljö för det internationella företagets framtida behov. Detta är en stark signal även för andra företag.

Korsholm

1

Just nu skulle det vara bra att få konkret information om vad en kommunfusion skulle innebära i praktiken.

2

Om kommunfusionen blir av, vad händer med skolorna och hur bra kan servicen bibehållas i Korsholm.

I och med den nya framtoningen förnyades även invånartidningen, givande lässtunder!

Mauri & Mailis Vieri Vasa

1

Vet inte, en kommunfusion ser ännu ut att vara ganska oklar.

2

Information finns för den som vill ha. Vi har nog följt med ämnet.

LÄS MERA OM kommunfusionsutredningen PÅ SIDAN 6.

LEENA FORSÉN kommunikationschef

INVÅNARTIDNING 03 / 2018

3

VASA I UTVECKLING

Regionens varumärke kommer starkare fram både nationellt och internationellt, gläds Mari Kattelus, Leena Forsén, Rita Kuha och Max Jansson.

Vasa stads och regionens framtoning förnyades på ett unikt och socialt sätt

D

å Vasaregionens kommunikationsstrategi uppdaterades hösten 2017 lyftes hav, passion och energi fram som strategins spetsbudskap. Budskapet syns även i regionens framtoning, bland annat som logons havsblå färg.

Den nya framtoningen är modern Den arbetsgrupp som svarade för förnyandet av framtoningen valde utifrån ett anbudsförfarande Zeeland Family för genomförandet av den nya framtoningen. I arbetsgruppen fanns en representant från varje organisation som varit med och förnyat framtoningen.

— Styrkan med den nya framtoningen är absolut att den kan omvandlas. Med hjälp av bildsymbolerna kan framtoningen användas på ett mångsidigt sätt vid kommunikation inom olika ämnesområden, säger Vasa stads marknadsföringschef Rita Kuha.

Vasa stads våglogotyp var tio år gammal och den motsvarade inte dagens behov.

Raisa Huttunen

Jukka Vähälummukka

Vasa stad, Vasaregionen och VisitVaasa tog i bruk en ny logo och visuell framtoning 8.8.2018. Ingen annanstans i Finland har ett så omfattande regionalt samarbete tidigare genomförts kring ett gemensamt varumärke. Även invånarna och stadens personal togs med i planeringen.

4

— Den nya framtoningen passar mer än väl in i en digital miljö och sociala medier. En lugn och stabil logotyp får en ny innebörd, då namnets bokstäver formas till bildsymboler. Symbolerna summerar berättelser om stadsmiljön, individerna och samhällena, beskriver reklambyrå Zeeland Familys projektchef Minna Lavinkoski.

Kreativa designern Sanna Rantakoski ansvarade för planeringen av framtoningen.

Det här är ett roligt sätt att göra saker tillsammans, säger Johanna Keturi (höger).

Invånarna visade riktningen för den nya framtoningen

På invånartidningens sidor hittar du i fortsättningen bildsymbolerna nedan som anger artiklar om olika ämnesområden.

Raisa Huttunen

VASAREGIONENS INVÅNARE och stadens personal togs med i planeringen av den nya framtoningen. Den nya framtoningen bearbetades även i ett webbforum bestående av invånare dit vem som helst av invånarna i Vasaregionen fick anmäla sig.

Invånare rekryterades via sociala medier och en tidningsannons.

— Jag såg reklam på Facebook och den verkade intressant, så jag beslutade att anmäla mig. Jag har arbetat på Vasa stads bostadsmässbyrå, så ämnet var lite bekant sedan tidigare, säger Johanna Keturi som var med i webbforumet.

Närmare 80 invånare loggade in på forumet och av dessa deltog 50 aktivt i verksamheten. Enligt Keturi är det en bra sak att invånarna görs delaktiga i stadens verksamhet.

Invånarna deltog i planeringen Regionens invånare och stadens personal togs med i planeringen av den gemensamma framtoningen bland annat genom Facebook-omröstningar, ett pop up-evenemang i Rewell Center och ett webbforum.

— Det var fint att märka att regionens invånare genuint deltog i planeringen av framtoningen, tackar Vasa stads kommunikationschef Leena Forsén.

Vid symbolomröstningen fick symbolerna med havstema (bro, solnedgång och segelbåt) flest röster, då stadsborna tillfrågades om vilka symboler som bäst beskriver Vasa.

— Det var överraskande att havet blev ett så viktigt tema i enkäterna.

Ofta ser man närheten till havet som en självklarhet, men när man blir tillfrågad är det ändå det första man tänker på, funderar Visit Vaasas verkställande direktör Max Jansson.

— Vi hoppas att invånarna i regionen

vill dela vidare den nya framtoningen.

Det att människor spontant för det positiva budskapet vidare är en stor kraft, fortsätter Forsén.

Ökad välkändhet och bättre kommunikation Uppdateringen av logon så att den motsvarar dagens behov var inte det enda motivet till förnyelsen och samarbetet. En enhetlig framtoning effektiverar kommunikationen och gör det lättare att hitta information. Regionens varumärke kommer starkare fram både nationellt och internationellt, då det förs fram av flera parter.

— Det bästa vid planeringen av den nya framtoningen har varit att vi gör det tillsammans! Oberoende av vilken organisation som representeras har målet ändå varit samma för alla, funderar VASEK:s marknadsföringschef Mari Kattelus.

Följande steg är en gemensam webbplats som även kommer att inkludera webbplatsen för Kvarkens världsarvsområde.

— Det här är ett roligt sätt att göra saker.

Deltagande ökar engagemanget och man känner att ”det här är vår grej”, säger Keturi.

På forumet diskuterade man bland annat Vasaidentiteten och regionens särdrag, delade med sig av berättelser om regionen, utvärderade den nya framtoningen och kläckte idéer kring marknadsföringen.

Keturi fick en positiv bild av den nya framtoningen och webbforumet.

— I diskussionerna körde man inte över varandra, utan kläckte idéer tillsammans.

Bäst kommer jag ihåg diskussionerna om bostadsområdena och utvecklandet av den sociala samhörigheten i dessa och vilka kända personer som skulle passa att marknadsföra Vasa.

Välbefinnande

Kultur och evenemang

Undervisning och utbildning

Natur och miljö

Trafik

Barn och ungdomar

Vasa i utveckling

Keturi skulle vara beredd att delta i motsvarande verksamhet på nytt.

— Workshop kunde vara ett alternativ för utvecklande av den deltagande verksamheten. På nätet är det dock enkelt att genomföra sådant här, då deltagandet inte är bundet till tid och plats.

Boende och byggande

Korta nyheter

INVÅNARTIDNING 03 / 2018

5

VASA I UTVECKLING

Invånarna med i diskussionen om kommunfusionsutredningen Jenni Tuliniemi

Katja Lösönen

Hur ut red framsk ningsarbete t rider k an ma följa p n å adre s FUSIO NSKOL sen LEN.FI

Vasa och Korsholm inledde arbetet med kommunfusionsutredningen i mars. Arbetet fortsätter under hösten med utarbetandet av en slutrapport och beredandet av ett utkast till sammanslagningsavtal.

— Kommuninvånarna är naturligtvis intresserade av hur servicen bevaras och hur det går med den egna närservicen.

Också det om den egna livsmiljön förändras och egna saker påverkas kan väcka funderingar. Dessutom är uträttande av ärenden på det egna modersmålet en viktig sak, reflekterar Olavi Kaleva som koordinerar utredningsarbetet över kommuninvånarnas funderingar.

Kommunerna förhandlar och kommer tillsammans överens om de konkreta saker som är knäckfrågor och ytterst viktiga i en förändringssituation och i ett eventuellt sammanslagningsavtal.

— Förutom kommuninvånarna lyssnar man på många samarbetsorganisationer, såsom församlingar, samkommuner och närkommuner. Också de här parternas synpunkter är viktiga vid fusionsförhandlingarna, säger Kaleva.

I oktober ordnas för kommuninvånarna ett gemensamt seminarium på Vasa universitet, där teman är bland annat servicenätet och servicestrukturen, språkstabilitet och närdemokrati.

Målet är en fungerande kommun — Syftet med kommunfusionsutredningen är att granska om det finns funktionella och ekonomiska grunder för att slå samman Vasa och Korsholm, säger Kaleva.

Enligt kommunstrukturlagen är målet en kommun som är

6

livskraftig och regionalt enhetlig och har en fungerande samhällsstruktur. Grunden är en kommun som består av en pendlingsregion som har förutsättningar att ordna tillräcklig service med tillräcklig finansiering för sina kommuninvånare.

Arbetet har enligt Kaleva framskridit i god anda.

— Min egen roll i utredningen är att vara en bro mellan de bägge parterna. Jag deltar i beredningen av ärendena och i skrivarbetet. Jag har också rollen som sakkunnig, berättar Kaleva.

Arbetet leds av en för båda kommunerna gemensam styrgrupp, till vilken ärendena bereds av en gemensam ledningsgrupp. Dessutom utför fem arbetsgrupper utredningsarbete för sin egen sektor.

Beslut senast i början av år 2019 Utredningsarbetet fortsätter under hösten med utarbetandet av en slutrapport och beredandet av ett utkast till sammanslagningsavtal.

Ledningsgruppen behandlar strategiska frågor vid sina temamöten.

— Om allt går bra, behandlar fullmäktigeförsamlingarna ärendet senast i januari-februari. Om man vill genomföra en kommunfusion, skulle den träda i kraft i början av år 2020, berättar Kaleva.

Kom med för att diskutera och höra om kommunfusionsutredningen!

uu GEMENSAMT SEMINARIUM FÖR INVÅNARE I VASA OCH KORSHOLM uu 23.10.2018 KL. 17-20, Vasa universitet, Levón-auditoriet uu Teman är bl.a. service, tvåspråkighet och närdemokrati. uu Du kan också följa en livetweet på Twitter #FUSIONSKOLLEN uu Ett sammandrag kan läsas senare på FUSIONSKOLLEN.FI

I KORTHET

Servicesedeldaghemmen börjar sin verksamhet

Mico Botnias tolk- och översättningstjänster

Johanna Jussila

ANVÄNDNINGEN av servicesedlar inom daghemsverksamheten inleddes i augusti. I förändringen övergick största delen av köpservicedaghemmen till att blir servicesedelproducenter. I Vasa finns i denna

stund 12 köpservicedaghem.

Vasas första privat byggda servicesedeldaghem blir färdigt i Infjärden 1.1.2019. Ser viceproducenten för det nya daghemmet är Pilke Päiväkodit Oy.

Johanna Jussila

ÖSTERBOTTENS TOLKCENTRAL överfördes förra året till att vara en del av Österbottens landskaps stödserviceföretag Mico Botnia och samtidigt ändrades namnet till Mico Botnias tolk- och översättningstjänster.

www.vaasa.fi/sv/servicesedel-inom-smabarnspedagogiken

— På samma sätt som under de senaste 20 åren erbjuder vi fortfarande tolktjänster på de vanligaste språken, som är ett tiotal till antalet. Vi erbjuder även översättningstjänster för såväl företag som privatpersoner. Vår styrka är att vi är lokalt förankrade.

Vi kan erbjuda tolktjänster på plats, även på svenska, berättar chefen för tolk- och översättningstjänsterna Pia Hägglund.

Felanmälan om gatubelysning kan göras på webben Harri Kotikangas

Förutom det nya företagsnamnet förändrades även e-postadresserna och servicenumren. www.micobotnia.fi

Sami Pulkkinen

Ekonomi- och skuldrådgivningen överförs till att lyda under Mellersta Österbottens och Österbottens rättshjälpsbyrå Johanna Jussila

VASA STAD tog i mars i bruk en tjänst med vilken invånarna kan göra felanmälan om gatubelysningen på webben. Anmälningarna går direkt till uppgiftslistan för den som ansvarar för underhåll av gatubelysningen. Fram till slutet av augusti har det inkommit sammanlagt 207 felanmälningar från invånarna och serviceproducenterna

FRÅN OCH MED 1.1.2019 överförs ekonomi- och skuldrådgivningen från Vasa stad till Mellersta Österbottens och Österbottens rättshjälps- och intressebevakningskretsar. Verksamhetsenheten kommer att behållas i Vasa oberoende av kommande ändring.

inom underhållet.

Reparationsarbeten utförs vardagar kl. 7–16. Trafikolyckor samt skador som hotar hälsa eller egendom repareras direkt och enligt behov även efter kl.

16. För underhållet av gatubelysningen ansvarar SähköWaasa Oy som ingått ett avtal med kommuntekniken.

Felanmälan kan göras på adressen: www.vaasa.fi/sv/gatubelysning

LÄS MERA nyheter på adressen www.vasa.fi

Målet för den nationella förändringen är att förenhetliga verksamhetsmodellerna för ekonomi- och skuldrådgivning samt ta i bruk ett gemensamt program. Även andra elektroniska tjänster utvecklas, så att ekonomi- och skuldrådgivning kan ges oberoende av plats.

INVÅNARTIDNING 03 / 2018

7

BARN OCH UNGDOMAR

Småttingbussarna tar barnen till nya landskap Johanna Jussila

Mikael Matikainen

Inom familjedagvården och på daghemmen i Vasa har man bekantat sig med nya närområden ombord på Småttingbussar sedan förra våren. Barnen är entusiastiska över Småttingbussarna.

S

måttingbussarna är eldrivna cyklar, som man kan skjutsa 4–8 barn med. Daghemmen använder en småttingbuss för sex personer och familjedagvårdarna en småttningbuss för fyra personer.

Småttingbussen används cirka två veckor åt gången av ett daghem eller ett familjedagvårdsområde.

På hösten utförs service på cyklarna. När det börjar snöa får Småttingbussarna vinterdäck.

— Vi iakttar naturligtvis vädret, men syftet är att cykla året runt, säger familjedagvårdare Elina Korpi.

Familjedagvårdarna i Kråklund har åkt på utflykt bland annat till parkerna i Sandviken.

— Det ska skumpa och rycka, önskar 4-årige Alex Uurainen, som tycker att det är roligt när cykelns styrstång svänger.

I allmänhet tar man med sig matsäck, ibland till och med en lunchsoppa som hålls varm i en utflyktsgryta.

8

Även om det är enkelt att köra med den eldrivna Småttingbussen, lönar det sig att planera rutterna i förväg. Småttingbussen behöver utrymme för att kunna svänga och hög stenläggning på gatan bromsar framfarten.

Småttingbussarna används året runt

Med småttingbussarna gör man utflykter både till närområdena och längre bort. Från exempelvis daghemmet Rödluvan på Högbacken åker man till tågstationen och kommer tillbaka via rosparken och ishallen.

— Det gick hårt, men jag var inte rädd, lyder 3-årige Lauri Raitalampis kommentar om färden i Småttingbussen.

—Vi far till båtparken! för Havusela går även en kortare resa.

— I uppförsbackarna ger man mer el och i nedförsbackarna sänker man farten, säger barnträdgårdslärare Sanna Afonne.

Med fart mot nya utflyktsmål

—Då man startar tidigt på morgonen hinner man åka längre bort också, säger familjedagvårdare Tuula Autio.

— Vi vill till Sverige med den här cykeln, önskar 6-årige Väinö Karppi.

— Det är ju ingen utflykt, ingenting, om man inte har med sig matsäck, ler Autio.

Barnen är alltid redo för en åktur —Det är jätteroligt att sitta på! ropar 6-årige Niko Havusela.

— Jag vill åka varje dag med småttingbussen, ackompanjerar 4-åriga Minja Pöytäkangas.

Utflyktsönskemålen är också klara.

Barnen som åker med bussen har säkerhetsbälte eller störtbåge samt cykelhjälm. Småttingbussarna har ett löstagbart tak som skyddar mot regn och sol.

Den som trampar får hjälp av elen fram till 25 km/h.

Småttingbussarna laddas på natten, så att strömmen räcker till utfärderna på dagen.

Småttingbussarna kommer att användas i två år framåt, och efter det övervägs hur det blir i fortsättningen. Anskaffningen hör ihop med Vasas mål om en kolneutral stad år 2035.

— Jag hoppas absolut på en fortsättning. Jag skulle själv ta Småttingbussen när som helst, eftersom det är så trevligt att åka med den, försäkrar Autio.

Staden utvecklas genom försök Pauliina Pääkkönen

ATT KOMMA SNABBT IGÅNG, ha idéer, lära sig kontinuerligt och göra saker tillsammans i en god anda. Så här bygger man framtidens Vasa.

— I försöken är det fråga om ett nytt sätt att agera smidigt och om en gemensam utveckling tillsammans med sammanslutningarna, högskolorna, företagen och kommuninvånarna, sammanfattar utvecklingschef Sari Tarvonen.

Försöken baserar sig alltid på stadens strategi; därifrån stiger de ärenden fram genom vilka man vill svara på utmaningar och hitta nya lösningar.

Med Småttingbussarna gör man utflykter både till närområdena och längre bort.

Exempel på ett försök är busslinjen Runsor Express. Den utvecklades tillsammans med pendlarna. Under försöket har färden med Runsor Express gått från stadens norra delar till arbetsplatserna under perioden maj till juni. I Runsor finns en stor del av energiföretagen.

Stadsborna uppmuntrades att delta i Garden Fest som ordnades i september. Genom evenemanget sporrades invånarna att själva producera en levande stadskultur. Tillsammans med invånarna och intressegrupperna fortsätter man att utveckla kulturen och idrotten i Vasa. Enligt Tarvonen innebär försöken, som har utvecklats tillsammans med dem som använder tjänsterna, involvering när den är som bäst.

— Försöken kan leda till långvarig verksamhet, men i dem ingår som en väsentlig del även inlärning ifall försöken av någon anledning inte lyckas, säger Tarvonen.

Utvecklingschefen gläds över att försökskulturen lyfts upp till att vara en del av strategin. Det här syns som snabbt beslutsfattande och innovativ service. Även stadsfullmäktigeledamöterna är inspirerade att utveckla nya verksamhetssätt genom försök.

Som stöd för det experimentella utvecklandet fungerar Kommunförbundets program Våga försöka och forum för förädling av försöksidéer (Kokeilujalostamo), som genomförs som ett samarbete mellan Vasa och Åbo.

Det är ju ingen utflykt, ingenting, om man inte har med sig matsäck

Även Sitra, som är inriktat på framtidsarbete, intresserar sig för Vasa. Under hösten inleds ett nytt program för utvecklare av hållbar utbildning, inom vilket man funderar på framtida färdigheter.

— Man vill nu ha med Vasa i mångt och mycket eftersom det är en föregångskommun inom försökskulturen, gläder sig Tarvonen.

TUULA AUTIO

INVÅNARTIDNING 03 / 2018

9

VASA I UTVECKLING

Delta i utvecklandet av staden Nea Koivisto

Invånarna sporras att delta i och påverka stadens verksamhet.

Sätten är många, allt från att använda elektroniska metoder till att uträtta ärenden traditionellt, och nya sätt att delta utvecklas hela tiden. Kom med och utveckla framtidens Vasa!

D

elta kan man göra till exempel genom att ge respons, rösta i val, lämna in initiativ samt delta i evenemang och enkäter.

Följ beslutsprocessen och lämna in ett kommuninvånarinitiativ Enligt specialsakkunnig Marjo Mäki-Krekola är ett av de enklaste sätten att delta i stadens verksamhet att rösta. Röstningsprocenten i Vasa steg i 2017 års kommunalval med 2,2 procent, men önskemålet är trots det att ännu fler ska rösta. Kommunalval ordnas vart fjärde år.

— I samband med kommunalvalet väljs till fullmäktige de högsta beslutsfattarna, som fattar beslut om till exempel stadens budget och grunderna för ordnandet av förvaltningen och servicen, målen och strategin, det vill säga i vilken riktning staden utvecklas, säger Mäki-Krekola.

Vi tycker att det är väldigt viktigt att kommuninvånarna i alla livssituationer har möjlighet att vara delaktiga MARJO MÄKI-KREKOLA

Det lönar sig att följa beslutsprocessen.

— På stadens webbsidor hittar man organens, till exempel stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens, föredragningslistor och protokoll. Stadsfullmäktiges sammanträden är öppna för allmänheten och man kan även följa dem genom direkta webbsändningar. På webbsidorna finns också artikelserien Vad beslutade stadsstyrelsen? som innehåller korta sammanfattningar av stadsstyrelsens beslut, räknar Mäki-Krekola upp.

10

Man kan även påverka genom att lämna in ett kommuninvånarinitiativ. Kommuninvånarinitiativet kan vara fritt formulerat till innehållet och stilen, men där bör nämnas vilket ärende i anslutning till kommunens verksamhet man vill påverka. Initiativet kan göras elektroniskt eller skickas in till stadens registratur.

— Ett kommuninvånarinitiativ kan man lämna in i vilket ämne som helst, och det är ingen åldersgräns, säger Mäki-Krekola.

Ge respons Staden har i bruk ett elektroniskt responssystem, och det går enkelt och behändigt att ge feedback. Stadens sakkunniga svarar responsgivarna direkt via tjänsten. År 2017 var mängden respons som gavs elektroniskt 1822 st.

Om man som kommuninvånare vill uträtta sina ärenden på traditionellt sätt, kan man på vardagar titta in på Medborgarinfon i huvudbiblioteket eller på Lillkyro samserviceställe. Om man vill kan man även ringa, komma på besök eller skicka brev.

— Dessa fyra sätt att delta fungerar alltid. Vi tycker att det är väldigt viktigt att kommuninvånarna i alla livssituationer har möjlighet att vara delaktiga, betonar Mäki-Krekola.

Utöver detta kan kommuninvånarna påverka genom att delta i evenemang som staden ordnar för allmänheten och genom att besvara enkäter. Man kan även påverka genom invånarföreningarna. Invånarnas sätt att delta utvecklas kontinuerligt i enlighet med Vasa stads delaktighetsprogram. Målet med programmet är att Vasabornas röst ska höras bättre när staden utvecklas.

Läs mera: www.vaasa.fi/sv/paverka Ge respons: feedback.vaasa.fi

MEDBORGARINITIATIVETS FÖRLOPP

1

Kommuninvånaren uppgör ett initiativ

2

Initiativet diarieförs i registraturen och överförs till den ansvariga tjänsteinnehavaren för beredning

3

Den som uppgjort initiativet får kännedom om vem som bereder ärendet och en uppskattad tid för behandling

4

Tjänsteinnehavaren bereder ett svar på initiativet

5

Eventuell behandling i ett organ

6

Svar sänds till den som gjort initiativet

Fullmäktige ges årligen

10-15

medborgarinitiativ.

BARN OCH UNGDOMAR

Uppsökande ungdomsarbete vägleder unga i livets svängar Johanna Jussila

Det uppsökande ungdomsarbetet ger stöd och vägledning till 15–29åriga ungdomar. Man uträttar inte saker för de unga, utan de uppmuntras att hitta egna lösningar. Det viktigaste är att de unga inte blir ensamma med sina problem och att de hittar sina styrkor.

Ingen sak är för liten, utan oss kan man kontakta i vilket ärende som helst KIRSI PÄIVINEN

D

e unga funderar mest på vardagliga saker som t.ex. studieplats, ekonomi, boende och hur man ska sköta praktiska saker när man rycker in i militären.

— De unga blir inte ensamma med problemen, men vi fattar inte heller beslut eller uträttar ärenden åt dem, berättar uppsökande ungdomsarbetare Sara-Marie Sundqvist.

— Vi uträttar ärenden tillsammans med de unga, vägleder och motiverar dem att uträtta ärenden själva och går bredvid så länge som de behöver oss.

Vi går tillsammans t.ex. till Fpa eller för att bekanta oss med arbetsverkstäder, ger Sundqvist som praktiska exempel.

Vid behov vägleds de unga t.ex. till mentalvårdsservicen eller en studiehandledare.

Ibland hjälper det med diskussion över en kopp kaffe De unga kan också känna sig osäkra och behöva få sina lösningar bekräftade av en pålitlig vuxen.

— Ibland löser sig sakerna redan över en kopp kaffe, då de unga själva under en diskussion ser lösningen på sina problem. Emellanåt räcker det för de unga att få

berätta om sina bekymmer för en trygg vuxen och få stöd för sina tankar, beskriver uppsökande ungdomsarbetaren Kirsi Päivinen.

Be om hjälp i tid Många saker skulle lösa sig enklare om de unga skulle ta kontakt i god tid innan problemen hopar sig eller penningskulden växer sig stor.

— Ingen sak är för liten, utan oss kan man kontakta i vilket ärende som helst. Vi finns här för de unga. Också de ungas föräldrar kan kontakta oss och fråga om råd, uppmuntrar Päivinen.

Stöd för ungdomar som avbrutit studierna — I enlighet med ungdomslagen får vi information om ungdomar som avbrutit utbildning på andra stadiet samt militären. Vi kontaktar de unga och klargör hur och med vilka saker vi kan hjälpa, berättar Päivinen.

Ta kontakt!

uu Uppsökande ungdomsarbete betjänar på adressen: Rådhusgatan 30.

uu RING numret 040 480 2895 eller skicka ett MEJL: etsivatyo@vasa.fi

uu facebook.com/origo.etsivanuorisotyo uu Servicen är konfidentiell, frivillig, avgiftsfri och tvåspråkig

INVÅNARTIDNING 03 / 2018

11

UNDERVISNING OCH UTBILDNING

Eleverna har mycket bra förhållanden i Brändö, där finns allt JYRKI JOKINEN

12

Skolan i Brändö har goda förutsättningar som tillfälliga lokaler, säger områdesrektorn Jyrki Jokinen och rektorn för Vanhan Vaasan koulu Annikki Uusipaavalniemi.

Vanhan Vaasan koulu flyttade till Brändö Nea Koivisto

Sami Pulkkinen

Eleverna i Vanhan Vaasan koulu flyttade till tillfälliga lokaler i Brändö i augusti. Ännu är det oklart när de nya undervisningslokalerna blir färdiga, men under den tiden ger de tillfälliga lokalerna en god inramning för studier.

E

leverna i årskurserna 1-6 i Vanhan Vaasan koulu flyttade i augusti till tillfälliga lokaler i Brändö på grund av inomhusluftsproblem.

Skolan som blivit färdig år 1978 har ytrenoverats flera gånger under årens lopp. I sitt nuvarande tillstånd är det emellertid inte förnuftigt att renovera skolan grundligt, eftersom det inte finns några garantier för att problemen med inomhusluften försvinner efter renoveringen.

Skjutsarna är den största utmaningen De tillfälliga lokalernas placering uppmärksammades vid planeringen av läsordningarna. Läsordningarna har skräddarsytts så att de passar med busstidtabellerna.

Skolans elevantal har varierat de senaste åren mellan 200-240. Förutom från Gamla Vasa kommer elever också från Melmo, Korsnäståget och Höstves.

— Stränderna är viktiga för Vasa och nu finns de alldeles intill. Det är enklare att åka på naturutfärd med den egna klassen, tillägger Rönnholm.

— Sjukdomsfall och tandläkarbesök under skoldagen förutsätter flexibilitet och pusslande av föräldrarna. Alla har inte en bil till förfogande. Det här är ändå saker som föranleder problem bara några år.

Den gemensamma skjutsen lär också att man inte kan komma för sent till skolan, utan man måste vara i tid på hållplatsen, funderar Rönnholm.

Utifrån stadens utredningar har man kommit fram till att en enhetsskola för 1-9-klassister byggs i anslutning till Variskan koulu. Stadsstyrelsen i Vasa fattade ett beslut i ärendet vid sitt sammanträde 13.8.

Enligt områdesrektor Jyrki Jokinens bedömning verkar skolan i de tillfälliga lokalerna i Brändö åtminstone tre år, beroende på när den nya skolbyggnaden blir färdig. Den nya skolbyggnaden byggs så som det ser ut nu i anslutning till Variskan koulu och den gamla skolbyggnaden rivs sannolikt.

Medlemmen i Vanhan Vaasan koulus föräldraförening Lotta-Maria Rönnholm, är orolig över trivseln och storleken på de tillfälliga lokalernas gård, fastän hon anser att placeringen i Brändö också skapar nya möjligheter.

Enligt Rönnholm förutsätter arrangemangen också flexibilitet hos föräldrarna, fastän det viktigaste är att barnen inte utsätts för inomhusluftsproblem.

Ordnandet av kvällsevenemang, såsom basarer, blir svårare, eftersom man skulle vilja ordna evenemangen i Gamla Vasa. Då det gäller evenemangen har föräldrarna övervägt samarbete med Haga skola.

En enhetsskola vid Variska planeras tillsammans

Lokalerna i Brändö ger en god inramning

— Eleverna har mycket bra förhållanden i Brändö, där finns allt. I byggnaden finns en matsal, en gymnastiksal, klassrum och annat behövligt, konstaterar Jokinen.

— Skjutsarna har varit den största utmaningen, dvs. hur eleverna ska ta sig till och från Brändö. Rutten har överenskommits med trafikidkaren, och eleverna får stiga på också under vägen, berättar Jokinen.

Inomhusluftens kvalitet

uu Det är många faktorer som inverkar på inomhus-

luftens kvalitet såsom temperatur och fuktighet.

Användarna av lokalerna reagerar individuellt på inomhusluftsfaktorerna. Vasa stads inomhusluftsarbetsgrupp sammanträder 5-6 gånger per år. För att upprätthålla inomhusluftens kvalitet förutsätts planenlig verksamhet av olika parter.

Enhetsskolans modifierbarhet möjliggör en flexibel användning av lokalerna också då elevantalet eller dess struktur ändras. Fördelarna såsom gemensamma lärarresurser och lokaler uppnås bäst då skolorna finns under samma tak. Man vill ha med elever och representanter för föräldraföreningarna i projektplaneringen Lokalerna och gårdsområdena skulle planeras enligt behoven hos skolelever i olika åldrar. Genomförandet av enhetsskolan förutsätter också att en ny gymnastiksal byggs, vilket för sin del ökar motionsmöjligheterna i området. I skolans gymnastikutrymmen och på planerna på utomhusområdena är det i framtiden möjligt att ordna allt större evenemang.

uu LÄS MERA: www.vaasa.fi/sv/inomhusluften INVÅNARTIDNING 03 / 2018

13

VÄLBEFINNANDE

Jämlikhet och likvärdig idrott Nea Koivisto

Jukka Vähälummukka

Anpassad idrott finns för idrottsutövare i alla åldrar och på alla nivåer samt för specialgrupper. Idrottsgrupperna är till hjälp för att hålla den fysiska konditionen uppe, men de erbjuder också kamratstöd och idrottsglädje.

V

asa stads idrottsservice erbjuder ett brett urval av grupper inom anpassad idrott. Vid planeringen av timmarna beaktas alla grupper av personer med funktionsnedsättningar och sjukdomar i olika åldersklasser på ett så heltäckande sätt som möjligt.

Utgångspunkten är kundernas behov Inom anpassad idrott funderar man noggrant ut alla detaljer så att det ska vara lätt att delta. Förutom kundernas behov spelar också responsen och olika önskemål en viktig roll.

— Utrymmen, fri passage och klädombytesställen är viktiga faktorer med tanke på den fysiska miljön. Vi funderar också på var verksamheten ska ordnas för att idrottsplatserna ska vara nära kunderna, säger idrottsplaneraren för anpassad idrott Tatjana Asplund.

Idrottsgrupperna är öppna för alla. Vid planeringen av timmarnas innehåll tar man kundernas utgångslägen i beaktande och grupperna är också tydligt indelade enligt olika konditionsnivåer.

— Även om medlemmarna i en grupp sinsemellan skulle befinna sig i olika situationer, ger grupperna ändå kamratstöd och motionsglädje. Vi samarbetar också mycket med rehabiliteringen inom social- och hälsosektorn, säger Asplund.

Ungefär 1 200 idrottsutövare per vecka deltar i grupperna för anpassad idrott TATJANA ASPLUND

14

Välbefinnande bland barn och ungdomar i Lillkyro Nea Koivisto

I LILLKYRO har VähäHyvä -projektet inletts med målet att främja välbefinnandet bland lokala barn och ungdomar via kost och motion. Finansiering för projektet har fåtts ur Sippola-fonden.

Projektet är en del av det riksomfattande programmet Lihavuus laskuun, som strävar efter att öka antalet friska och aktiva levnadsår. Man vill bekämpa den ökande övervikten bland barn och ungdomar genom förebyggande arbete.

Programmet planeras i samråd Kalendern för den anpassade idrotten innehåller många olika idrottsformer, från stolgympa och gångfotboll till förmåga och balans -gruppen.

Timmarna hålls från morgon till kväll sex dagar i veckan. Idrottskalendern omarbetas enligt hurudana idrottsgrupper kunderna önskar.

— Vi diskuterar mycket med målgrupperna, och på så sätt lever programmet för den anpassade idrotten ganska mycket. Vi vill höra kommuninvånarnas önskemål i fråga om grenar och idrottsgrupper, säger Asplund.

— På friidrottstimmarna gör vi olika gren- och muskelövningar. Våra tränare planerar timmarnas innehåll och också gruppmedlemmarnas önskemål beaktas, berättar Juha Lindfors som hållit på med friidrott i 15 år.

Alla är välkomna

—Det krävs ingen förhandsanmälan till konditionsgympatimmarna, så på en timme kan det som bäst vara upp till 60 gympare. Ungefär 1 200 idrottsutövare per vecka deltar i grupperna för anpassad idrott, pensionärerna medräknat, summerar Asplund.

De grupper som kräver anmälning fylls snabbt.

Deltagarantalet lever hela tiden, vilket har tagits i beaktande också vid planeringen av utrymmena.

Strävan är också att utnyttja idrottsutrymmen, där det vid behov finns plats för en stor mängd idrottsutövare. Enligt Asplund har t.ex. dansgruppen för seniorer och friidrott för specialgrupper lockat många deltagare.

— Om förhandsanmälning inte särskilt nämns, så är man välkommen att bara dyka upp. Namnet ska ändå sättas på listan, så att vi kan föra statistik och informera om undantagssituationer, uppmanar Asplund.

Den anpassade idrottens timmar är i huvudsak öppna för alla. Tidsschemat för stadens idrottsservice utkommer två gånger om året som bilaga till stadstidningen Vaasan Ikkuna. Den anpassade idrottens vår- och höstschema finns även på vasa.fi-sidorna.

— I Lillkyro koncentrerar vi oss på motion och hälsosamma levnadsvanor samt äter bra och nyttigt. Vi vill lyfta fram VähäHyvä som modell för hela Vasa, säger koordinatorn för hälsofrämjande Hanna-Mari Joutsen, som verkar som projektarbetare.

Aktörer i området görs delaktiga i projektet och möjligheterna som de erbjuder utnyttjas. Planeringen av det praktiska startar på hösten, då de lokala aktörerna samlas för att fundera över vad de konkret ska börja göra.

Projektet pågår i sin helhet 1,5 år.

— Syftet är att förändringen ska börja i Lillkyro och med de resurser och möjligheter som området har att erbjuda. Områdets omfattning är en utmaning, eftersom avstånden kan vara långa. Idén har dock tagits emot väl, det här är säkert en stor sak för alla, konstaterar Joutsen.

I Lillkyro ordnas i nuläget Skolan i rörelse -verksamhet, som uppmuntrar barn och unga att röra på sig under skoltid. På hösten utlovas även motionsgrupper för elever i högstadieåldern, som uppmuntrar unga som inte rör på sig så mycket att pröva på olika motionsformer. Joutsen betonar dock vikten av vardagsmotion och uppmuntran till detta.

— Näridrottsplatserna och hobbymöjligheterna med låg tröskel har en viktig roll. Att satsa på barn och unga är betydelsefullt med tanke på framtiden, säger Joutsen.

Läs mera:

www.vaasa.fi/sv/idrott-for-specialgrupper

INVÅNARTIDNING 03 / 2018

15

VÄLBEFINNANDE

Utnyttja de elektroniska hälsovårdstjänsterna Johanna Jussila

Jukka Vähälummukka

Vasa stad erbjuder invånarna att fritt använda många tjänster som främjar välmående och hälsa. Alla kan utnyttja tjänsterna vid den tidpunkt då man själv vill och har tid med det.

V

asaborna kan till exempel själva göra en elektronisk hälsogranskning. Efter att ha fått ett resultat kan träningsprogram göras kring olika teman, såsom sömn, parförhållande och barnfamilj.

Samtycke till uträttande av ärenden elektroniskt Innan den elektroniska tjänsten kan användas, ska ett skriftligt samtycke ges till uträttande av ärenden elektroniskt.

— I vården av långtidssjukdomar lönar det sig definitivt att tillämpa den nya tjänsten eOmahoitokirjasto (eEgenvårdsbiblioteket). Via tjänsten får du sjukdomsspecifika, konkreta undervisningspaket för egenvård hemma, säger utvecklingsplaneraren för hälsovårdsservicen Sirpa Manninen uppmuntrande.

Personer som fyllt 18 år kan ge sitt samtycke via nättjänsten. Vårdnadshavarna till personer under 18 år fyller i ett skriftligt samtycke som returneras till hälsovårdaren.

En av de elektroniska tjänsterna inom egenvården är möjligheten för dem som använder läkemedlet Marevan att följa med det egna elektroniska Marevankortet. Senaste höst togs ett distanstest för könssjukdomar i bruk, där Vasabor har möjlighet att avgiftsfritt göra ett klamydia- och gonorrétest hemma.

De elektroniska tjänsterna ökar — Nu från början av september utvidgades den elektroniska tidsbokningen till polikliniken för könssjukdomar. Tid kan beställas på nätet av alla Vasabor i åldern 15-70 år, berättar Manninen.

Den elektroniska tidsbokningen mest populär Elektronisk tidsbokning och hälsoenkäter i elektronisk form har använts inom studerandehälsovården redan sedan år 2012. Den elektroniska tidsbokningen utökades under senaste år till skolhälsovården, familjeplaneringen, sexualrådgivningen och barnrådgivningarna. En tid som bokats via nätet kan också flyttas eller annulleras på nätet.

— Bokning av tid till barnrådgivningen via nätet är en behändig tjänst. Man behöver inte köa i telefonen under arbetsdagen, utan tiden kan bokas vid en

16

tidpunkt då det passar en själv. Givetvis finns det bara ett begränsat antal tider på nätet som man kan välja mellan. Det är också lätt att avboka en tid på nätet, berättar Niina Smulter som är mamma till två barn under skolåldern.

Tandvårdens e-tjänst

Läs mera:

www.vaasa.fi/sv/esocialochhalsoservice www.vaasa.fi/sv/egenvard

Genom tandvårdens e-tjänst kan du med ett personligt bank-ID eller mobilcertifikat kontrollera tiderna inom tandvården för dig själv och en under 15-årig person som du är vårdnadshavare för, eller boka en tid för 1-, 3- och 5-åriga barn till en tandhygienist eller tandskötare för en periodisk granskning två veckor före och efter barnets födelsemånad, dvs. under två månaders tid. Via e-tjänsten kan du även flytta och avboka tider som är bokade för en periodisk granskning för barn.

Bokning av tid till barnrådgivningen via nätet är en behändig tjänst, säger Niina Smulter.

TID BOKAD elektroniskt 1.1 - 30.6.2018

423 Studenthälsovård

76

Barnrådgivningar

254 Skolhälsovård

324 Familjeplanering

18

Sexualrådgivning

Klamydia- och gonorrédistanstester görs ungefär 50 st. per månad.

INVÅNARTIDNING 03 / 2018

17

VÄLBEFINNANDE

Brändös Pärla – äldre personers nya slags vardag

Vi tillhör samma familj PAULA KUUTTILA

Johanna Jussila

Sami Pulkkinen

Livet i Brändös Pärla erbjuder äldre personer allt möjligt nytt och annorlunda, men även en härlig vardag.

Småhemmen som finns på samma våning främjar gemenskapen mellan de boende, och den unika seniorklubben gör att unga studerande kommer med i verksamheten.

V

ain elämää, ei sen enempää. On kaikki tää, koita ymmärtää, låter orden i den bekanta låten. I Brändös Pärla, som öppnades i maj, strävar man dock efter något bättre än ”bara liv”.

Småhemmen ligger nära varandra utan mellandörrar I Brändös Pärla finns småhemmen på samma våning utan mellandörrar. På så sätt kan man smidigt förflytta sig från ett småhem till ett annat, och de boende kan fritt besöka varandra.

— Många av dem som flyttade hit från Kyrkoesplanadens åttavånings servicehus har blivit inspirerade att röra på sig mycket mer än tidigare. Man vill komma till de gemensamma utrymmena på lunch och middag. Vi tillhör samma familj, säger närvårdare Paula Kuuttila som gläder sig över förändringen. Även de som inte kan röra på sig på egen hand kommer gärna till de gemensamma utrymmena assisterade av vårdare.

Smidig verksamhet Enhetschef Marjo Suutari, den boende Irmeli Palmu och ansvariga närvårdaren Anu Ahola njuter en stund av den friska luften utomhus.

18

Vårdarna umgås hela tiden med de boende, och även dokumentationerna om dessas vård görs i de gemensamma utrymmena.

Dokumentationsterminalerna finns i låsta förvaringsboxar, och därifrån kan man ta fram dem när man vill dokumentera något.

— Vi har inga noggranna tidtabeller eller regler som de boende måste iaktta. I somras till exempel firade vid midsommar genom

Till din tjänst Johanna Jussila

Sami Pulkkinen

Närvårdare Paula Kuuttila kom på besök med sin hund Reku. Den boende Terttu Rajasaari blev väldigt glad över besöket.

att grilla korv i skuggan på den egna innergården, berättar Kuuttila.

äldre. Studerandena kan även göra sin arbetspraktik i anslutning till Pärlestunden.

Brändös Pärla har ett eget tillredningskök som tillreder sådana måltider som de boende önskar sig.

Musikverksamhet som försök

— Vi har verkligen ett smidigt och fantastiskt kök! Även snabba förändringar tas vänligt emot, lovordar Kuuttila.

Min historia För alla boende utarbetas en välfärdsplan som innehåller deras ”Egen historia”. Planen görs upp tillsammans med den boende, de anhöriga och den personliga vårdaren vid Brändös Pärla. Den boende berättar vad hen tycker om och skulle vilja göra i livet. Sedan får var och en möjlighet att förverkliga sina önskedrömmar.

I september inleddes som försök ett samarbete med Kuula-institutet i Vasa. Försöket går ut på att en musikpedagog leder musikverksamhet för seniorerna.

— Till gruppen bjöd man in sådana boende som tycker om musik och att spela något instrument. I huset finns redan ett piano, en keybord och trummor. Ledaren tar med sig ytterligare instrument, säger Anu Ahola, ansvarig sjukskötare vid Brändös Pärla.

VAR HITTAR MAN DIG SANNOLIKT PÅ FRITIDEN? På fritiden är jag med min familj.

På sommaren hittar man mig väldigt ofta vid fotbollsplanen bland hejarklacken. Jag joggar och cyklar också och sjunger i en pop- och rockkör.

Unikt i Finland – gratis seniorklubb Vid Brändös Pärla startades i augusti en ny slags verksamhet, nämligen den avgiftsfria seniorklubben Pärlestunden.

Vamias studerande planerar tillsammans med sina lärare vilka aktiviteter i anslutning till studierna som de kan utföra tillsammans med de

H U R SKU LLE DINA KOLLEGER BESKRIVA DIG? Det har sagts att det är enkelt att närma sig mig och att komma och prata med mig om saker. Jag är pålitlig, jag utför mitt arbete noggrant och jag är systematisk.

VILKA ÄR HÖJDPUNKTERNA I DITT ARBETE? Höjdpunkterna i mitt arbete är de stunder när jag ser att invånarna trivs hos oss.

Det är alltid trevligt att märka hur ivrigt invånarna deltar i husets evenemang och de är även med och planerar dem.

— Brändös Pärla är min dröm som jag ville förverkliga med tanke på de äldre. Mina förmän stödde och sporrade mig när jag planerade allt det här. Det är härligt att se det förverkligat och märka att även de boende och personalen njuter av min dröm, ler Marjo Suutari som är enhetschef för Brändös Pärla.

— Klubben är gratis för klienterna och hålls regelbundet från måndag till torsdag kl. 10–14.

Klienterna kan delta i Pärlestunden genom att beställa tid, säger Suutari.

VEM ÄR DU OCH VILKA ÄR DINA ARBETSUPPGIFTER? Anu Ahola, ansvarig sjukskötare vid Brändös Pärla. Min arbetsbeskrivning är väldigt mångsidig och varierande. Hälften av min arbetstid utgörs av ledande och utvecklande av vårdarbetet. Jag ansvarar bland annat för medicineringen, dokumenteringen, introduktionen av nya arbetstagare samt för utbildningarna. Den andra hälften av min arbetstid går åt till sjukvårdsuppgifter.

Läs mera:

VART SKULLE DU TA EN BESÖKARE I VASA OCH VARFÖR? Musik är viktigt för mig, så jag skulle ta besökaren till någon bra konsert. Ett annat alternativ skulle vara joggning i det fina strandlandskapet i Sunnanvik.

www.vaasa.fi/sv/servicestalle/ brandos-parla

INVÅNARTIDNING 03 / 2018

19

POIMINTOJA TAPAHTUMISTA • PLOCK BLAND EVENEMANG lokakuu 2018 – tammikuu 2019 • oktober 2018 – januari 2019

10.11.

Neljä ruusua WS Arena

MARRASKUU • NOVEMBER 1.–3.11.

Halloween Blues 11.11.

Laura Voutilainen –sunnuntaikonsertti Vaasan kaupunginteatteri

LOKAKUU • OKTOBER

2.11. Älä pukeudu päivälliselle ensi-ilta / premiär Vaasan kaupunginteatteri

5.10.–3.2.

Veljekset von Wright Bröderna von Wright Tikanojan taidekoti / Tikanojas konsthem 19.10.–17.2.

Heikki Willamo: Myyttinen matka Heikki Willamo: En mystisk resa Pohjanmaan museo / Österbottens museum 2.11.

Rewell Nights: Juha Tapio Rewell Center 3.11.

The Ginger Sisters Doo-Bop Club 10.11.

Raparperitaivas –musikaali Ritz

JOULUKUU • DECEMBER 1.12.–3.3.

Palosaari – Brändö Vaasan taidehalli / Vasa konsthall 2.12.

Stundarsin joulumarkkinat – Stundars julmarknad Stundars 4.12.

Yhdessä on kivaa!

-yhteissoittokonsertti Roligt tillsammans!

-samspelskonsert Kuula-opisto / Kuula-institutet

23.11.

Raskasta joulua –konsertti Botniahalli / Botniahallen 24.11.

Klamydia 30-vuotisjuhlakonsertti Vaasan Sähkö –areena 24.11.

Good Harvest Ritz 25.11.

Joulun avajaiset Julöppning Vaasan tori ja keskusta / Vasa torg och centrum

9.12.

Kauneimmat joululaulut Vaasan kirkko / Trefaldighetskyrkan

28.11.

Huilun lumoa – Flöjtens charm Vaasan kaupungintalo / Vasa stadshus

5. –6.12.

FORK - So... This is Christmas?

Vaasan kaupunginteatteri

11.12.

Vaasan musiikkiluokkien 40-vuotisjuhlakonsertti Vaasan kirkko / Trefaldighetskyrkan 8.12.

Stämningsfullt! Konsert med Sanna Nielsen Vamia 9.12.

Mimmi Lehmä ja Varis – Lehmäpuisto – Mamma Mu och Kråkan Ritz

18. ja 20.12.

Christmas Jazz –konsertti Palosaaren kirkko / Brändö kyrka

12.12.

Joulukonsertti – Julkonsert Vaasan kaupungintalo / Vasa stadshus

6.12.

Naisten Joulumessut – Kvinnornas julmässa Vamia

16.11.

Rewell Nights: Pelle Miljoona & Wentus Blues Band Rewell Center

13.–16.11.

VII Kansainvälinen Jorma Panula Kapellimestarikilpailu VII Internationella Jorma Panula Kapellmästartävling Vaasan kaupungintalo / Vasa stadshus

20.10.

Volume Live: Maj Karma Leipätehdas 24.10 Ohjelmistorobotiikan kautta keinoälyyn –yleisöluento Vaasa-opisto 25.10.

Ismo Leikola No niin –kiertue Vaasan yliopisto / Vasa universitet 25.10.

Skottilaisia säveliä Skotska melodier Vaasan kaupungintalo / Vasa stadshus 26.10.

Satellite Stories Ritz 26.-27.10.

Pohjanmaa tanssii –festivaali Österbotten dansar -festival Vaasan kaupunginteatteri 27.–28.10.

VASARA –messut –mässan Botniahalli / Botniahallen 27.10.–25.11.

Sari Bremer ja/och Iina Heiskanen Vaasan taidehalli / Vasa konsthall 31.10.

Red Nose Company & Teatteri Quo Vadis: JUOKSUHAUDANTIE Vaasan kaupunginteatteri

TAMMIKUU • JANUARI

10.1.

Ooppera: CARMEN ensi-ilta / premiär Vaasan kaupunginteatteri

27.–28.10.

vasaramessut.fi

VASARA messut/mässan

10.11.

Neljä ruusua

WS Arena wsarena.fi

25.11.

Joulun avajaiset Julöppning

Vaasan tori ja keskusta / Vasa torg och centrum

20