Vasa stads invånartidning 01/2021

Offentligt meddelande, delas ut till alla hushåll.

En bättre vardag genom delaktighet s. 12 Hjälpandets glädje ger kraft i krisen s. 8 Vandringslederna i Lillkyro iståndsätts på talko s. 18 Vasa stads invånartidning 01/2021

Invånartidning 01/2021

4

Påverka din vardag och Vasas framtid

10

”

Projektet är ett mäktigt trumfkort för närturismen!

18

7

20 Briefly in English

3

Ledare

3

Vi frågade

4

PÅVERKA DIN VARDAG OCH VASAS FRAMTID

6

Dokumentförvaltningen är en viktig del av stadens beslutsprocess

7

Invånarna gav Vasaregionens lokaltrafik namnet Lifti

8

Hjälpandets glädje ger kraft i krisen

9

I korthet

10

Leden runt Södra stadsfjärden är ett ypperligt mål för närturism

12

En bättre vardag genom delaktighet

14

Inga frågor är för små

16

Invånarna röstade – Mussorvägen blir gårdsgata

18

Vandringslederna i Lillkyro iståndsätts

19

Ju fler aktörer, desto bättre resultat

20

Briefly in English

Chefredaktör: Leena

Forsén / Redaktion: Minna Jarva, Johanna Jussila, Heli Masa, Eevamaria Paasikari, Ilari Rautiainen, Susanna Saari, Eliina Salmela, Jenni Tuliniemi / Översättningar: Vasa stads översättningsbyrå / Pärmbild: Mikael Matikainen / Layout: Mikael Matikainen, Vasa stads grafiska tjänster / Tryck: Arkmedia oy / Upplaga: 53 300 st. / Papper: UPM Star Silk H 80g (PEFC™ & FSC® -certifikat) / Utgivare och förläggare: Vasa stad, PB 3, 65101 Vasa, www.vasa.fi / Issn (tryckt): 1459-6016 / Issn (nättidningen): 1459-6032 / Respons: feedback.vaasa.fi / Följande invånartidning utkommer i november 2021

fb.com/vaasankaupunki

2

@vaasavasa

@vaasavasa

youtube.com/cityofvaasa

pinterest.com/vaasa

linkedin.com/company/city-of-vaasa

Vi frågade

Människor och en smidig vardag gör dagarna bättre Eliina Salmela

Ledare

Du bestämmer vem som bestämmer – eller låter du andra bestämma?

Johanna Laitalainen

Vi frågade en trebarnsmor, en aktiv vid bilmuseet och stadsorkesterns klarinettist om vilka saker som gläder och ger lycka i vardagen.

1. Vad gjorde dig senast lycklig?

2. Vilka saker består en lycklig vardag av?

3. Vem tänker du glädja nästa gång och hur?

HURUDAN STAD VILL DU BO I, vilka frågor är viktiga för dig, vilka frågor vill du påverka? Staden är ett med sina invånare, vi är Vasas hjärta och puls.

Beslut om gemensamma frågor måste ändå koncentreras till en mindre grupp för att det ska vara möjligt att fatta beslut. Varje invånare får, och varje invånare borde, ändå vara med och välja dessa personer.

Röstningsaktiviteten kan förbättras, och det att den inte är särskilt hög beror kanske på att en del av besluten känns avlägsna, de berör inte invånarnas vardag. Men stadsfullmäktiges och -styrelsens ledamöter samt nämndernas förtroendevalda fattar många beslut som konkret påverkar mångas vardag, som till exempel om det dricks ekomjölk eller vanlig mjölk i daghem och skolor, på vilka grunder glasskioskplatserna delas ut till företagarna och om det blir någon allmän toalett i Inre hamnen. De bestämmer också om någon form av närservice måste avstås i en stadsdel för att någon annan service som är viktig för invånarna ska kunna stärkas. Besluten är ofta svåra, eftersom man alltid måste beakta stadens verksamhet som helhet i dem och förstå följderna av besluten.

Jag märker att mitt eget röstningsbeteende ändras enligt livssituationen. Som studerande röstade jag på en kandidat som drev studerandenas och de ungas sak. Den här gången går min röst till en kandidat som förstår vardagen och behoven vad gäller stadens service för de som kämpar på i de stressiga åren mitt i livet. Det är viktigt att beslutsfattarna är människor i olika åldrar och livssituationer, och det här är bara möjligt om människor i olika åldrar och livssituationer också går och röstar.

Kommunalvalet kommer att flyttas fram på grund av coronan, och därför är kandidaterna i Vasa inte med i den här tidningen, vilket vi hade planerat. Men när det blir dags för val, kolla upp kandidaterna och kom ihåg att använda din röst! Bara på det sättet kan du påverka det att det finns en människa med i beslutsfattandet som driver de frågor som är viktiga just för dig!

Miina Korpilähde Vasa

1

Jag körde från Sundom mot stan, och havsisen som badade i solsken var verkligen vacker.

2

Av det att alla i familjen är friska och vardagen rullar smidigt. Vardagen blir lättare av att barnens skola, fritidsaktiviteterna och servicen är nära.

3

Min sambo skulle jag kunna glädja genom att överraskningsstäda.

Keijo Kiuru Vasa

1

Med posten kom en kalender från Lahtis med bilder på min väns bebis. Det var ett trevligt tillägg till alla mina bilkalendrar.

2 3

När dagens program flyter utan missöden så som jag har planerat det.

Min systers pojke med en inflyttningsgåva, kanske med en bok.

Eneko Iriarte Vasa

1 2

Att jag träffar min familj som bor i Spanien som jag inte har träffat på länge.

Av grundläggande saker: att vara frisk, få mat att äta och ha en plats där man kan bo. Av att det finns människor omkring som man håller av och att man också förstår att sätta värde på de här goda sakerna.

3

Jag försöker glädja mina närstående och de människor som jag träffar genom att varje dag visa att jag bryr mig om dem.

INFO OM KOMMUNALVAL

LEENA FORSÉN kommunikationschef

www.vaasa.fi/val

INVÅNARTIDNING 01/2021

3

VASA I UTVECKLING

Genom att rösta berättar du enligt vilka värden och riktlinjer du vill att staden ska utvecklas

Kommunalvalet är ett bra tillfälle att fundera över vad man vill främja i framtiden, säger Marjo Mäki-Krekola och Suvi Aho.

SUVI AHO

Hurdana beslut har fullmäktige exempelvis fattat?

4

30.5.2017

13.11.2017

23.4.2018

WASA STATION-projektet

STADSSTRATEGI för åren 2018-2021

EN NY FÄRJA för Kvarkentrafiken

Påverka din vardag och Vasas framtid Minna Jarva

Christoffer Björklund

I kommunalvalet väljs förtroendevalda bland annat till stadsfullmäktige, som utövar kommunens högsta beslutanderätt.

Valresultatet inverkar under de följande fyra åren på hurdana beslut som fattas i staden om service, byggande och ekonomi.

Kommunalvalet kommer som det ser ut nu att ordnas i juni.

I

kommunalvalet väljer invånarna demokratiskt genom att inom sig rösta fram de människor som fattar beslut som gäller kommunen. Varje invånares röst är lika betydelsefull. Om man emellertid låter bli att rösta så ökar de övriga rösternas betydelse.

— Valet är en bra tidpunkt för att fundera över hurdant stadsliv man själv vill arbeta för i framtiden.

Valkompassen kan vara en behändig hjälp, då man ska välja sin kandidat och klarlägga de egna tankarna.

På partiernas och kandidaternas sidor finns dessutom mycket information för dem som söker sådan. Med en röstningsinsats kan var och en av oss påverka saker i vår egen hemstad under flera års tid, berättar områdesservicechef Suvi Aho som ansvarar för Vasa stads

delaktighetsprogram.

Valresultatet bestämmer stadens riktning Valresultatet, dvs. partifördelningen bestämmer stadens politiska riktning för fyra år åt gången. I det proportionella valsättet är värdegrunden, dvs. partiet i främsta rummet. I Vasa finns många nämnder och direktioner inom olika sektorer. De övervakar och styr verksamheten på sina uppgiftsområden.

Kandidaterna i kommunalvalet styrs in i dessa organ enligt valresultatet, dvs. de politiska styrkeförhållandena. Man kan inte bli vald till förtroendeuppdrag, om man inte har kandiderat i valet.

— Fastän den kandidat som du röstat på inte kommer in, går din röst inte förlorad utan den hänförs till samma parti. Genom att rösta berättar du enligt vilka värden och riktlinjer du vill att staden ska utvecklas, säger Aho. Vasa stads högsta beslutanderätt utövas av fullmäktige. Fullmäktige beslutar bland annat om stadens strategi och svarar för stadens ekonomi och verksamhet. Stadsfullmäktige utser stadsstyrelsen, som leder stadens förvaltning, bereder de ärenden som ska behandlas i fullmäktige och bevakar stadens intressen och representerar den. Vasas stadsdirektör leder stadens förvaltning och ekonomi och är underställd stadsstyrelsen.

— Stadsstyrelsen genomför och verkställer fullmäktiges beslut i praktiken, dvs. fungerar som operativ ledning, berättar förvaltningschef Marjo Mäki-Krekola.

Nya fullmäktige har 55 ledamöter Fullmäktige beslutar om antalet fullmäktigeledamöter som ska väljas i kommunen. Enligt kommunallagen

10.12.2018

18.3.2019

7.10.2019

SMART TECHNOLOGY HUB i Vasklot

BOSTADSPOLITISKT program 2018-2022

Projektplan för VARISKAN YHTENÄISKOULU

INVÅNARTIDNING 01/2021

5

VASA I UTVECKLING

fastställs minimiantalet i fullmäktige enligt antalet invånare i kommunen. Exempelvis i en kommun med 100 001–250 000 invånare, ska antalet ledamöter vara minst 59. Stadsfullmäktige i Vasa beslutade nyligen att minska antalet fullmäktigeplatser från 59 ledamöter till 55 ledamöter. I Vasa har det som mest funnits 67 fullmäktigeledamöter efter kommunsammanslagningen med Lillkyro.

— Fullmäktiges storlek vägs alltid enligt den rådande situationen och behovet. En stor del av stadens funktioner överförs i början av nästa år till Österbottens välfärdsområde och minskningen av antalet platser i fullmäktige baserade sig på den här förändringen, berättar Mäki-Krekola.

Då det nya fullmäktige inleder sin period är en del av fullmäktigeledamöterna nya och en del har varit ledamöter under tidigare perioder. Fullmäktigeledamöterna utbildas och introduceras till sin uppgift och stadens ärenden. I utbildningen kan ingå till exempel introduktion till stadens verksamhet, strategi, ekonomi, kommunikation och mötesförfarande.

— Stadens verksamhetsområde är omfattande och uppdraget som förtroendevald är krävande. De förtroendevalda ger av sin egen tid och förbinder sig till att sköta gemensamma ärenden, säger Mäki-Krekola.

Dokumentförvaltningen är en viktig del av stadens beslutsprocess Minna Jarva

Åren 2017−2021 inlämnades totalt

105

fullmäktigemotioner

Förvaltningen bereder, politikerna fattar beslut Stadens förvaltning och de förtroendevalda, dvs. politikerna, har sin egen roll i beslutsfattandet. Förvaltningen bereder de ärenden som beslut ska fattas om enligt stadens strategiska riktlinjer. Den undersöker till exempel de aspekter som ansluter sig till ärendet och granskar bestämmelserna i lagstiftningen så att beslutsfattarna utifrån ett förslag kan fatta ett beslut. Förvaltningen deltar inte i beslutsfattandet, utan besluten fattas av politikerna.

— I beslutsförslaget finns alltid bara ett beslutsalternativ, vilket antingen godkänns eller förkastas. Ibland kan beslutsfattandet förutsätta tilläggsutredningar, och då återremitteras ärendet för beredning eller också läggs det så att säga på bordet för att vänta till följande sammanträde, berättar Mäki-Krekola.

Inom beslutsfattandet lever man också i en tid av förändringar och nya sätt till växelverkan söks. Vid sidan om den representativa demokratin stöder man också i Vasa direkta delaktighetsformer, med hjälp av vilka man vill få invånarnas röst att höras vid beredningen av ärenden.

6

Fullmäktige fattade totalt ungefär

400 beslut under åren 2017–2020

Bekanta dig med beslutsfattandet www.vaasa.fi/sv/ beslutsfattande/

TILL DOKUMENTFÖRVALTNINGEN hör ärendehanteringsenheten, registraturen och centralarkivet, vilka har hand om livscykeln för de ärenden som kommer in till staden. Dokumentförvaltningen finns i Styrelsegården.

— Registraturen diarieför i ett elektroniskt ärendehanteringsprogram ärenden och officiella brev som leder till beslutsfattande inom förvaltningen, såsom olika ansökningar, kommuninvånarinitiativ, utlåtanden, begäran om bemötanden och utredningar, beslut samt sökande av ändring. De diarieförda ärendena sänds efter det här för beredning till den tjänsteinnehavare vars ansvarsområde ärendet hör till, berättar huvudregistrator Marianne Rantasalo.

På beredning av tjänsteinnehavaren kan ärendet gå vidare till exempel till någon nämnd eller till stadsstyrelsen. Då sköter ärendehanteringsenheten om sammanställningen och distributionen av organets föredragningslista till organets ledamöter inför sammanträdet. Stadens translatorer sköter om översättningen av föredragningslistorna. Efter sammanträdet sammanställs ett sammanträdesprotokoll, man ser till att det framläggs, justeras och undertecknas samt att besluten delges. Då behandlingen av ärendet har slutförts, överförs dokument som ska förvaras till stadens centralarkiv. De äldsta dokumenten i centralarkivet är från början av 1800-talet.

Dokumentförvaltningen ger också råd och handledning i anslutning till dokument, till exempel om kungörelser, inledda ärenden, behandlingen av ärenden som beslut fattats om och om tidsfrister för sökande av ändring samt organens beslut.

Från arkivet kan man begära till exempel kopior av sina gamla skolbetyg.

— Ärendehanteringen är en viktig del av stadens beslutsprocess och ser för sin del till att den är smidig och går rätt till.

Det elektroniska ärendehanteringssystemet utvecklas fortgående enligt den föränderliga verksamhetsmiljöns behov, till exempel ifjol övergick man till elektronisk underskrift av organens protokoll, summerar specialsakkunnig Sari Tarvonen.

Läs mera: www.vaasa.fi/sv/registraturen

Bekanta dig med valet www.vaasa.fi/val

9.12.2019

4.5.2020

4.5.2020

8.6.2020

Överföring av socialoch primärvårdsservicen till samkommunen för Österbottens välfärdsområde

Program för HÅLLBARA FÄRDSÄTT

ÅLDERSVÄNLIGT åtgärdsprogram 2020−2025

Program för utveckling av KOLLEKTIVTRAFIKEN i Vasa stadsregion 2021–2030

TRAFIK

Invånarna gav Vasaregionens lokaltrafik namnet Lifti Eevamaria Paasikari

Mikael Matikainen

Finaltrion som valdes ut bland över 600 förslag fick sammanlagt hela 1445 röster. För Lifti som inleder verksamheten år 2022 planeras härnäst en logotyp och en visuell framtoning som grundar sig på regionens framtoning.

I

nvånarna ombads ge förslag på ett slående namn som avspeglar den lokala kulturen och som passar på både finska och svenska. Nancy Seppänen var den enda som föreslog namnet Lifti, vilket kommer från ordet ”lifta”.

— Ordet är bekant på finska, svenska och engelska.

Jag tycker att man får en bra känsla av namnet och det ger en föreställning om en miljövänlig och förmånlig skjuts, motiverar en glad Seppänen sitt vinnande förslag.

Över 600 namnförslag kom in och namnen i finalen fick totalt 1445 röster.

— Vi är glada över uppmärksamheten som namntävlingen fått och över invånarnas aktivitet, eftersom det visar att den lokala kollektivtrafiken är viktig för dem, konstaterar Vasa stads kollektivtrafikplanerare Anastassia Backlund.

— Den lyckade namntävlingen är en bra start.

Det visar ett intresse för varumärkesarbetet för den nya kollektivtrafiken, vilket vi vill göra i samarbete med invånarna genom att inkludera dem, tillägger Gustaf Westerholm från Korsholms kommuns kommunikation.

Vas a s t ads mar knads för ing s s akkunniga Eevamaria Paasikari påminner om att Lifti börjar trafikera först år 2022, så invånarna har tid att resa och vänja sig vid namnet på den lokala kollektivtrafiken.

— Vi önskar att kollektivtrafiken skulle kännas som en enkel ”lift” för våra invånare – att det skulle vara lätt och behändigt att åka med Lifti, att servicen skulle vara okomplicerad och att Lifti skulle vara ett lätt val i vardagen, säger Paasikari.

Namnförslagen väckte känslor Under våren planeras den regionala kollektivtrafikens visuella framtoning i bussarna, på webbsidorna och i tidtabellerna. Framtoningen grundar sig på Vasaregionens framtoning. I Vasaregionen väckte namnförslagen mycket diskussion och till och med starka känslor för och mot.

— Vi vill tacka alla som gav namnförslag, röstade och har deltagit i diskussionen. Förhoppningsvis fortsätter en livlig diskussion, konstaterar Backlund.

Bland alla invånare som föreslog ett namn utlottades bussresor för ett år, ett halvår och tre månader.

— Det var glädjande att höra att huvudpriset i utlottningen, dvs. bussresor för ett år, vanns av 12-åriga Elly Smedman, som precis börjat använda kollektivtrafiken.

Läs mer:

www.vaasa.fi/kollektivtrafikenar-2022/

INVÅNARTIDNING 01/2021

7

VÄLBEFINNANDE

Hjälpandets glädje ger kraft i krisen Heli Masa

Den kris som coronapandemin har skapat har prövat samhället och berört alla på ett eller annat sätt. Att klara oss ur krisen är vår gemensamma sak. Lycka, nu och efter krisen, finns i små ting i vardagen, säger både Vasas invånare och vår egen lyckoforskare, professor emeritus Markku Ojanen.

V

asa stads mål och uppriktiga förhoppning är att stadens invånare skulle vara lyckliga. Att sträva efter lycka är inte att ha högtflygande drömmar, utan det är att lyfta frågan till ett gemensamt samtalsämne och visa hur de små gärningarna har inverkan.

Särskilt nu, mitt uppe i den långvariga krissituationen, är det rätt tid att lyfta fram saker som är bra hos oss just nu. Faktum är, att Finland har konstaterats vara världens lyckligaste land. Så det är fullt möjligt att Vasa kan vara det här landets lyckligaste stad.

Vi ska värdesätta det vi har just nu Vi är alltså på en gemensam resa mot att bli världens lyckligaste stad. Vår guide, lyckoprofessor Markku Ojanen uppmanar oss att njuta av resan, och inte bara vänta på att komma fram.

— Bra saker som finns där varje dag kan bli förbisedda om man bara väntar på det som ska komma eller längtar efter det förgågna, påminner Ojanen.

Just de bra sakerna i vardagen lyftes fram när vi frågade efter invånarnas egna lyckotips. Många tipsade om att fara ut i naturen, till sjön, till skogen. Det är gratis och enkelt. Hos oss i Vasa är naturen och närmiljön speciellt vacker och mångsidig.

Vi ska ta hand om varandra Även utan coronapandemi prövar livet så hårt ibland, att det inte finns krafter kvar att se ens de små glädjeämnena runtomkring. För att inte tala om dagens läge, när den långvariga krisen har fört med sig mörka moln i så många människors liv. Lycka är ändå en gemensam sak, inte något som man strävar efter enbart till sig själv

eller ensam. Lyckprofessor Ojanen har under årtionden undersökt lycka, och på basis av forskningen är det klart att vi blir lyckligare av att hjälpa andra.

— När vänlighet, tacksamhet, förlåtelse och i synnerhet kärlek delas, så växer dessa, bekräftar Ojanen.

För att ge de viktigaste sakerna krävs inga pengar.

Givandets glädje kan man lätt få till och med gratis.

Hjälp andra enligt dina egna krafter. Håll kontakten med människor som du inte kan träffa. Ett telefonsamtal kan glädja mer än du anar.

Hjälp och stöd i en krissituation En långvarig kris prövar samhällets och den enskilda människans tålamod. Det krävs mental flexibilitet och kreativitet för att vi inte ska lamslås eller bli missmodiga. Att prata om lycka under en svår kris är en del av omsorgen, att hålla hoppet uppe. Om den egna eller en närståendes situation oroar ska man inte tveka att söka hjälp och hjälpa närstående som inte har tillräckliga krafter för att själv söka hjälp.

Hjälp och stöd: www.vasa.fi

Lyckotips från invånarna Tacka dig själv i slutet av dagen.

Också sådana dagar då det känns som om allt gick fel. Alltid finns det någon sak som gick bra.

Gråt, när du känner för att gråta. Skratta, när du känner för att skratta.

Anlägg ett grönsaksland – det är en lycka att sköta om ett grönsaksland, följa med växandets under och skörda.”

Jogga längs de vackra stränderna i vår stad.

Tänk på de goda sidorna hos människor och ting, och säg dem högt. Tankesättet förändras

Lev i stunden, lägg märke till de små sakerna omkring dig och njut av dem.

8

Hjälp andra!

Också enligt forskningen gör det männinskan allra lyckligast.

Gå ut i naturen, i solen eller vid havet.

I KORTHET

Studera planläggningsöversikten 2021 på nätet!

Vasas nya medborgarinstitut heter Alma Susanna Saari

VAASA-OPISTO OCH VASA ARBIS slogs samman 1.1.2021. Tillsammans och som en större enhet har instituten bättre förutsättningar att erbjuda omfattande och mångsidig service till alla Vasabor.

Det nya tvåspråkiga institutet heter Vaasan kansalaisopisto Alma – Vasa medborgarinstitut Alma.

Ilari Rautiainen

I VASA STADS PLANLÄGGNINGSÖVERSIKT presenteras det innevarande årets planeringsobjekt som gäller markanvändning. I år publicerades planläggningsöversikten endast elektroniskt, vilket möjliggjorde ett mångsidigare innehåll än tidigare, såsom användning av videor, 3D-modeller och länkar. År 2021 betonas i objekten tryggande av mångsidigt boende, infrastrukturprojekt och detaljplaner för industriområden. I planläggningsöversikten granskas närmare bland annat utbyggnaden av promenadcentrumet och Torgparkeringen samt en planändring för Gustavsro.

www.vasa.fi/instituten

Planläggningsöversikten finns på: www.vasa.fi/planlaggningsoversikt

Österbottens välfärdsområde med i invånarnas vardag

Skejtpark blir färdig i Metvikens aktivitetspark till hösten

Johanna Jussila

ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE vill vara närvarande i kommuninvånarnas vardag. För Vasaborna innebär det hjälp i alla livssituationer på både finska och svenska. Välfärdsområdet satsar även i framtiden på en bra dialog med Vasaborna.

Dialogen syns även i att välfärdsområdet planeras i samarbete med kommuninvånarna och att servicen skräddarsys efter behoven i regionen. Österbottens välfärdsområde består av tretton kommuner i Österbotten, Vasa medräknat. Från och med 1.1.2022 tillhandahåller välfärdsområdet social- och primärvården samt den specialiserade sjukvården i Österbotten.

Läs mer: www.vaasa.fi/ osterbottens-valfardsomrade

Susanna Saari

NÄSTA HÖST FÅR VASA ÄNTLIGEN en egen skejtpark utomhus.

Parken kommer att byggas i betong och omfatta cirka 1 000 kvadratmeter i Metvikens aktivitetspark mot Vöråstan, i ändan av Storalånggatan norr om parkeringsområdena.

Avsikten är att skejtparken ska börja

byggas senast på sommaren.

Planerna för skejtparken är redan färdiga. Också medlemmar i en lokal skejtklubb har medverkat i planeringen i samarbete med staden.

Kostnadskalkylen för projektet är 350 000 euro.

LÄS FLER nyheter på adressen www.vasa.fi

INVÅNARTIDNING 01/2021

9

BOENDE OCH BYGGANDE

Leden invid Södra stadsfjärden är ett ypperligt mål för närturism Minna Jarva

Tiina Salonen

Anläggandet av friluftsleden runt Södra stadsfjärden genomförs i etapper. Statens understöd för rekreationsområden till kommunerna, vilket beviljas av NTM-centralen, har sökts för en ca 10 kilometer lång led som börjar vid Fiskstranden och sträcker sig till Risö. Det här projektet är början på det ungefär 30 kilometer långa Stadsfjärdsstråket.

Fiskstranden är en trafikmä s sig , f unk t ion e ll o ch landskapsmässig knutpunkt.

P

wc

På stadsstranden anläggs

en roddbåtsstrand och en landstigningsplats för paddling.

P i

Sunnanviks bostadsmässområde

i P

i

P

i

P

P wc

P

Batteriudden

i Gamla hamnen

i

wc

i Gustavsborgs badstrand

Ny brotrumma

i Info

Ny bro

P Parkeringsområde

Fornminne

wc

Rastplats vid Sandvikens konstgjorda ö

Område som utvecklas

Abborröns badstrand

wc

Område som ska utvecklas

Utsiktsplats

Rövarskär

Utsiktstorn

Led som ska utvecklas Brasplats

wc

Toalett

Ny led Badstrand

Gammal led

Nuvarande belysning

Landstigningsplats

Natura-område

10

i

Rastplats

Ny service som utvecklas

F

ör ledavsnittet Fiskstranden-Risö väntar man på ett understödsbeslut och det finns också en självfinansieringsandel reserverad med vars hjälp projektet kan inledas. Understöd söktes för de avsnitt av leden som saknas och ska utvecklas, för utvecklande av rast- och landstigningsplatser samt för information om leden och planering. Efter att understödet har säkerställts genomförs planeringen och anläggandet av leden i år. Forststyrelsen deltar i projektet, eftersom leden delvis går på mark som ägs av Forststyrelsen.

Det är meningen att man ska kunna ta sig fram på leden gående och med cykel och eventuellt på skidor.

För paddlare har en led planerats från Fiskstranden till Batteriudden. Området är en särskilt bra miljö för observation av landhöjningen, vilket gör friluftsleden unik. Ledens rastplatser fungerar som landstigningsställen för paddlingsleden. Tillgänglighet är en viktig aspekt vid planeringen av leden och strävan är att leden ska genomföras så att den till största delen är tillgänglig.

— Projektet är ett mäktigt trumfkort för närturismen, säger landskapsarkitekt Annukka Kuoppala.

Vasklot

Fiskstranden Sunnanvik

Batteriudden

Rövarskär

Risön

Förbättringar speciellt från Sunnanvik till Risö Friluftsleden från Fiskstranden till Risö finns redan, men förbättringar behövs speciellt i slutet av leden från Sunnanvik till Risö.

På det avsnitt av leden som går från Sunnanvik framåt planeras ett gångdäck i trä för att man ska få en klar fortsättning genom de privatägda områdena vid Batteriudden.

— Från Batteriudden går en upptrampad stig längs kanalstranden. Terrängen är på den här sträckan svårframkomlig och snårbeväxt, och det finns ingen egentlig märkning av leden, berättar Kuoppala.

Leden från Rövarskärs parkeringsområde till TobyLaihela ås strand förbättras så att den blir tillgänglig.

Vid åstranden byggs dessutom tillgängliga toaletter och en ny utsiktsavsats.

Rutten Fiskstranden-Risö Det planerade Stadsfjärdsstråket

Ledplan för det 30 kilometer långa Södra stadsfjärdsstråket

Lantmäteriet, National Land Survey of Finland

Förstärkt verklighet vid historiska objekt

Information och rastplatser Fiskstranden är en landskapsmässig, trafikmässig och funktionell knutpunkt i staden och där startar friluftsleden. Det här området kan utvecklas med informationsskyltar. En informationstavla och skyltar om leden är nyttig för vandrare som kommit för att njuta av Vasas natur och som nödvändigtvis inte känner till vandringsleden. Information läggs också till på de senare avsnitten av leden, till exempel i Sandviksvillans park, på Kopparön och i Sunnanvik.

Invid leden finns flera rastplatser, som behöver fixas till i någon mån. Rastplatserna kommer i framtiden att fungera också som landstigningsplatser för båtar och kanoter.

— Till exempel det allmänna intr ycket av Gustavsborgs badstrand, Sandvikens konstgjorda ö, Abborrön och Sunnanviks bostadsmässområde vill man förbättra genom att inventarierna förenhetligas och de placeras med eftertanke. Man vill rikta uppmärksamheten på den byggda kulturmiljön och strandlandskapet, beskriver Kuoppala.

Projektet är ett mäktigt trumfkort för närturismen!

ANNUKKA KUOPPALA

Invid leden finns många kulturhistoriskt värdefulla objekt. En förstärkt verklighet som kan läsas i en mobil enhet gör det möjligt med berättelser till exempel i form av en video eller en 3D-bild. Vasa fängelse som finns i början av leden och berättelsen om dess historiska händelser skulle erbjuda intressant innehåll på leden.

Andra objekt med förstärkt verklighet som finns invid leden är till exempel Sandviksvillans park som representerar 1830-talets villakultur och dess märkespersoner, lekplatsen för åkergrodor i Matmorsviken och Batteriuddens befästningskonstruktioner och händelser från Krimkriget.

Landhöjningen syns invid stadsstranden i form av en strandlinje som flyttat sig. Det långsluttande strandområdet fungerar som en intressant parallell led, där man kommer närmare naturen och får en mer utmanande vandringsled.

De stigar som finns invid leden förbättras delvis med en yta av stenmjöl eller flis. I området vid Gamla Vasa kanal och Natura 2000-skogen i Gamla Vasa byggs spångar på våta avsnitt.

INVÅNARTIDNING 01/2021

11

VASA I UTVECKLING

En bättre vardag genom delaktighet Eliina Salmela

Christoffer Björklund

Körsbärsparken, som snart står i blom vid Metviken, är ett exempel på hur Vasaborna kan delta i utvecklingen av staden. Vi alla har rätt att påverka hurdan stad vi bor i. I ett nytt projekt uppmuntras även de invånare som har det allra sämst ställt att delta – och att samtidigt hitta ett betydelsefullt innehåll i det egna livet.

V

asa har redan länge utvecklat sina invånares möjligheter att delta. Till exempel besvaras elektroniska enkäter, som blivit allt vanligare under den senaste tiden, aktivt i Vasa.

— I enkäter kan man ta ställning till helt konkreta frågor, såsom huruvida det saknas en hundpark i det egna bostadsområdet eller hurdan lekpark man helst skulle vilja se byggas, säger områdesservicechefen Suvi Aho, som utvecklar delaktighetsarbetet i Vasa.

Enligt Aho försöker man hitta ett lämpligt sätt att delta för alla Vasabor.

— Stadens olika sektorer har mycket bra praxis från kundråd och invånarkvällar till gemensamt utvecklande, och exempelvis kommuntekniken svarar dagligen direkt på responsen från invånare. Också organisationssamarbetet utvecklas kontinuerligt i Vasa, säger Aho. År 2019 tilldelade Institutet för hälsa och välfärd THL Vasa ett hedersomnämnande för främjande av stadsbornas delaktighet.

— Målet med att öka möjligheterna är att få invånarna att kunna identifiera sig med staden. Att påverka gemensamma frågor bidrar till den upplevda betydelsefullheten, som är ett av de grundläggande behoven hos oss alla. Ett bra och enkelt sätt att delta är exempelvis att rösta i kommunalval, tipsar Aho.

12

Jämlika möten Genom delaktighetsprogrammet, som utvecklar möjligheterna att delta, försöker man också svara på kommuninvånarnas behov med hjälp av en plan för jämställdhet och likabehandling.

— Välfärd och lycka hänger bevisligen ihop med ett rättvist samhälle, säger utvecklingsplaneraren Marjo Hannu-Jama.

Målet med arbetet för jämställdhet och likabehandling i Vasa är att alla invånare ska få lika bra och fungerande betjäning oavsett kön, ålder, språk, etnisk bakgrund, funktionsförmåga eller andra personliga egenskaper. Inom stadens service innebär det exempelvis bra bemötande, tillgängliga lokaler och tillgänglig service, icke-diskriminerande verksamhet och att individernas varierande behov beaktas.

— Även om största delen av användarna är nöjda med servicen är det viktigt att ta reda på varför en del inte är det eller inte kan använda servicen. Att svara på individuella servicebehov innebär en möjlighet att betjäna alla kommuninvånare lika bra, konstaterar Hannu-Jama.

En orsak att stiga upp Det treåriga projektet Arbetsförmåga och livskraft från delaktighet (TEO) fokuserar på de kommuninvånare

som har det allra sämst ställt. Målet är att öka deras delaktighet och därigenom bidra till deras livskompetens och välbefinnande. I projektet utvecklas även servicen som riktas till denna målgrupp till en förståelig helhet som är enkel att använda.

— Vi hjälper våra klienter att hitta, utveckla och använda sig av sina egna styrkor och därigenom få ett meningsfullt innehåll i det dagliga livet, säger Nina Waxlax som leder projektet.

Deltagarna kan själva påverka verksamhetens innehåll. Till exempel brukar en smågrupp, som samlas en gång i veckan, gå och handla tillsammans. De jämför priser i butiken och lagar sedan hälsosam mat av ingredienserna som de köpt. Inom ramen för projektet har det också ordnats pyssel- och bakkurser och nu utlovas det till exempel en kurs i cykling för invandrarkvinnor.

— En viktig del av projektet är att utveckla deltagarnas digitala färdigheter. Vi visar dem hur elektroniska tjänster används i vardagen. Det är också ett sätt att bidra till delaktigheten och minska utslagningen, säger Waxlax.

Ny verksamhet i Vasa är det gemensamma vardagsrummet Osallisuuden olohuone på Handelsesplanaden, dit man kan komma för att läsa dagens tidningar över en kopp kaffe och samtidigt även byta några ord med projektarbetarna.

— Vi hoppas att verksamheten ger deltagarna något meningsfullt att göra och en orsak att stiga upp ur sängen på morgonen. Det finaste är när någon av dem hittar sin egen väg och börjar till exempel studera eller får ett jobb, säger Waxlax leende.

Välfärd och lycka hänger bevisligen ihop med ett rättvist samhälle MARJO HANNU-JAMA

Suvi Aho, Nina Waxlax och Marjo Hannu-Jama väntar redan på våren och att de första körsbärsträden ska slå ut i Metviksparken.

Delta och påverka: www.vasa.fi/delta-och-paverka

INVÅNARTIDNING 01/2021

13

BARN OCH UNGDOMAR

I det nya familjecentret jobbar Miia Prepula, Leena Mäenpää, Jenni Ovaska och Kirsi Frusti.

Inga frågor är för små Johanna Jussila

Linus Lindholm

Varför trilskas barnet, och är det här normalt? Gör jag något fel när det tar mer än en timme att få barnet att somna? Om du funderar på det här eller något annat som gäller barnfamiljer, kan du ta kontakt med familjehandledarna. De finns till för dig och din familj, och hjälper gärna också i mindre frågor.

14

D

et förebyggande familjearbetet Pippi erbjuder service för barnfamiljer i Vasa. Via servicen ger vi stöd i föräldraskapet genom att lyssna och stöda föräldern i rollen som mamma eller pappa, vid behov kan vi även ge praktiska förslag på hur man kan hantera utmanande situationer.

Avgiftsfri service med låg tröskel — Du kan också kontakta oss i mindre frågor som du funderar på. För oss är inga frågor för små, vi vill hjälpa föräldrarna med vad som helst, uppmuntrar familjehandledare Jenni Ovaska.

Att ta kontakt med det förebyggande familjearbetet förpliktar eller förbinder inte familjen till någonting som man inte har kommit överens om tillsammans. Servicen är avgiftsfri och konfidentiell, och man har i allmänhet möjlighet att få den under en tre månaders period.

— Det är bra om du berättar för oss om dina bekymmer, annars kan vi inte hjälpa, säger familjehandledare Sanna Saari uppmuntrande.

Vi träffas där du vill — Vi finns till för familjerna! Vi kan träffa familjen eller föräldern var som helst, t.ex. hemma, på rådgivningen,

på barnets dagis, i en lekpark eller på vårt kontor.

Vi kan också komma överens om en videoträff, säger Ovaska.

Ibland är det lättare för familjehandledarna att hjälpa när de kan vara med i situationer som upplevs som utmanande och när råden kan testas i praktiken.

Vardagen innebär inte något perfekt föräldraskap — Det är bra att komma ihåg att vardagen och föräldraskapet inte är perfekta. Den sociala medievärlden kan få oss att tro att allt borde vara fullkomligt. Till vardagen hör olika slags situationer, därför lönar det sig att ta kontakt med oss också i små saker, uppmuntrar familjehandledare Leena Mäenpää.

Många föräldrar kan inför ett trilskande barn fundera på om det här är normalt eller om man borde oroa sig. Ofta blir föräldrarna lugna av att höra att vissa beteenden hör till barnets utveckling och att de som föräldrar handlar rätt.

— Klienterna har kommenterat att ”Jag hade inte tänkt på det så, men nu när du säger det, så visst är det ju på det sättet” eller ”nog har jag ju läst om det här”. En klient konstaterade att ”Det var trevligt att få veta i vilka frågor folk i allmänhet tar kontakt, och nu har jag begärt hjälp redan flera gånger”, berättar familjehandledarna.

Tjänsten riktar sig till sådana familjer som inte har ett klientskap inom socialvården eller barnskyddet.

Alla föräldrar har inte ett stödnätverk i Vasa Många föräldrar har inte något stödnätverk i Vasa eftersom de har flyttat hit från någon annan ort, t. ex. på grund av studier eller arbete. Dessutom

märks nuförtiden inte längre principen ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”, utan var och en förväntas själv bära ansvaret för sin familj.

— Vi kan vara en början på föräldrarnas stödnätverk och ge tips om vilken verksamhet man kan delta i och vart man annars kan vända sig för att få hjälp.

Här i Vasa har vi bl.a. sådana frivilliga stödpersoner för barn eller familjer som har fått utbildning hos Mannerheims barnskyddsförbund, berättar Miia Prepula som är Kiikku-babyfamiljearbetare och Kirsi Frusti, som arbetar inom det förebyggande familjearbetet vid Mannerheims barnskyddsförbund.

I januari grundades ett familjecenter Pilotverksamheten när det gäller den nya verksamhetsmodellen inleddes redan i september 2020. I anslutning till Dammbrunnsgårdens barnrådgivning inrättades ett familjecenter i januari 2021. I lokalerna planeras också en träffpunkt för familjer, där det kommer att ordnas familjeaktiviteter.

I familjecentret deltar för närvarande teamet inom det förebyggande familjearbetet och dessutom barnrådgivningens Kiikku-babyfamiljearbetare samt andra anställda inom barnrådgivningen. Man planerar att be även andra aktörer från tredje sektorn att delta.

— Tillsammans är vi redo att hjälpa också inom en snabb tidtabell, om föräldrarna eller rådgivningens anställda observerar ett behov av hjälp som stöd för föräldraskapet, säger Frusti.

Har du någon mindre fråga som du funderar på? Ta kontakt med oss:

u Per telefon 040 357 5684 u Per e-post varhaisentuenperhetyo@vaasa.fi (inga hemliga uppgifter)

u Genom en elektronisk kontaktblankett

www.vaasa.fi/sv/forebyggande-familjearbete/

u Via chatten tisdagar och fredagar kl. 13–15 kan du be om råd anonymt (inga hemliga uppgifter)

u Familjecentret, Dammbrunnsvägen 4, byggnad 8 u Kontakt med Kirsi Frusti inom det

förebyggande familjearbetet vid Mannerheims barnskyddsförbund fås via den egna rådgivningens hälsovårdare

Vi finns till för familjerna!

JENNI OVASKA

INVÅNARTIDNING 01/2021

15

TRAFIK

Invånarna röstade U – Mussorvägen blir gårdsgata Ilari Rautiainen

Mikael Matikainen

Mussorvägen bredvid Huutoniemen koulu i Roparnäs görs om till en gårdsgata i enlighet med invånarnas önskemål. Invånarenkäten på nätet besvarades av ett stort antal intresserade.

tvecklingen av Mussorvägen började med att staden fick respons med önskemål om en trottoar för att förbättra barnens säkerhet på väg till och från skolan. Projektet tog ett steg framåt med en av Vasa Vatten planerad sanering av vattenledningarna.

— Vi började fundera på vilka olika lösningar trafiksäkerheten kunde förbättras med. Till slut kom vi fram till tre alternativ, om vilka det ordnades en öppen enkät på nätet, säger planeringsingenjör Tiina Kristola.

De två andra alternativen förutom en gårdsgata var en trottoar eller en separat cykelväg. Det kom in hela 132 svar och alternativen studerades av upp till 360 besökare. Nästan hälften av de som svarade föredrog en gårdsgata.

— På grund av coronavirusläget var det inte möjligt att ordna något informationsmöte för allmänheten.

Nätenkäten överträffade emellertid förväntningarna och utöver invånarna vid Mussorvägen besvarade även föräldrarna till eleverna i Huutoniemen alakoulu enkäten aktivt, konstaterar Kristola nöjt.

Enligt Kristola är det viktigt att nästan alla som svarade hade en direkt kontakt med Mussorvägen.

De var personer som bor vid gatan men också andra invånare i området och personer som använder vägen.

På en gårdsgata är det fotgängaren som bestämmer tempot Med gårdsgata avses en gata som är anpassad för både fotgängare och fordon och där hastigheten har begränsats till tjugo kilometer i timmen. Gårdsgator anges med vägmärken och där byggs olika typer av avsmalningar och upphöjningar i syfte att dämpa hastigheterna.

Det allmänna intrycket av en gårdsgata ska vara sådant att bilisterna märker att de kör på ett område som är avsett för alla färdsätt.

— Korsningarna görs smalare och beläggs med betongstenar. Där byggs även upphöjningar så att korsningarna bättre skiljer sig från tomtanslutningarna. Gatan höjs också vid lekplatsen och beläggs med plattor. Dessutom flyttas lyktstolparna närmare körbanan och görs lägre än tidigare, berättar Kristola om kommande förändringar.

”Kör du sakta, möts du av samförstånd” — Jag studerade alternativen ingående och diskuterade dem med grannarna. En gårdsgata verkade som det bästa alternativet i synnerhet med tanke på trafiksäkerheten. Tiden får utvisa hur en gårdsgata fungerar i praktiken, men just nu upplever jag detta enbart som positivt, säger Liisa Boij som bor vid Mussorvägen och röstade för en gårdsgata.

— Jag tycker att det är särskilt viktigt att hastighetsbegränsningen sänks från den nuvarande och att det byggs upphöjningar på vägen. När du kör sakta, möts du av samförstånd, fortsätter hon.

Boij anser att nätenkäter är ett fungerande och

16

MUSSORVÄGEN, vid lekplatsen En gårdsgata är ett område för alla färdsätt där hastigheten har begränsats till tjugo kilometer i timmen.

Lägre lyktstolpar än tidigare och närmare körbananat.

Lekplats

Gatuområde 10m Betongstenläggning 9,65m

Staket

jämlikt sätt att göra invånarnas röster hörda.

— På nätet har alla en bättre möjlighet att säga sin åsikt jämfört med traditionella informationsmöten för allmänheten. Förstås reserveras det också tid för en öppen diskussion vid mötena, så båda sätten har säkert sin plats.

Gårdsgator blir vanligare även i Vasa Förutom på Mussorvägen byggs det gårdsgator bland annat på Bollgatan och Karlavägen. Byggarbetena har redan inletts på Bollgatan i Dragnäsbäck. Även där fattades det ett enhälligt beslut utifrån

invånarnas önskemål.

—Jag skulle kunna tro att det blir allt vanligare med gårdsgator inom de närmaste åren när gamla gator sätts i skick. Förstås finns det också andra alternativ, men en gårdsgata är ett bra sätt att lugna ner trafiken och dämpa hastigheterna, säger gatuplaneringschef Siri Gröndahl.

— Gårdsgator hänger också nära samman med stadens program för hållbara färdsätt som uppmuntrar till cykling och gång och som har som mål att göra den närmaste omgivningen allt trivsammare och säkrare, fortsätter Gröndahl.

Avsik ten är at t även i for t sät tningen

Invånarkommentarer

En gårdsgata skulle medföra en trygg skolväg på den väg som redan finns. En del av barnen skulle i varje fall gå till skolan på Mussorvägen, fastän en separat led skulle finnas. Gårdsgatan skulle medföra trivsamhet för områdets invånare.

Det bästa och säkraste sättet är att ändra Mussorvägen till gårdsgata. Då vågar alla röra sig där. Planen för gårdsgatan ser bra ut.

engagera invånare i planeringen av områden. Planen för Mussorvägen var den första där en elektronisk enkät helt ersatte ett traditionellt invånarmöte.

– Trots att elektroniska enkäter blir allt vanligare finns det också behov av traditionella informationsmöten, för människor vill träffas och tala med varandra.

Någon sorts hybridmodell skulle säkert vara ett bra alternativ med tanke på fortsättningen, säger Kristola.

Så som det nu ser ut börjar byggandet av Mussorvägen under våren. Planerna och tidtabellen preciseras senare. Byggandet genomförs i samarbete med Vasa Vatten.

En betydligt trivsammare plan. En gårdsgata är ett invånar- och barnvänligt alternativ. Lugnar ner området bättre!

INVÅNARTIDNING 01/2021

17

BOENDE OCH BYGGANDE

Vandringslederna i Lillkyro iståndsätts Susanna Saari

Christoffer Björklund

I Lillkyro iståndsätts lokala vandringsleder i samarbete.

Invånarna har ivrigt deltagit och kvoten för talkotimmar fylldes redan på hösten. Gamla rutter har röjts och märkts ut med färg, och rutterna kommer ännu att märkas ut och tydliga digitala kartor över rutterna planeras för allmän användning.

sitt kunnande till förmån för projektet. Talkon har ordnats 25 gånger, och i dem har tiotals invånare deltagit. Invånarna har kunnat delta i utvecklandet av vandringslederna även elektroniskt och på det sättet fått framföra sina idéer och önskemål samt genom att svara på den inledande kartläggningsenkäten.

— I det aktiva teamet deltar från olika håll i Lillkyro bl.a. en biolog, fotografer, intresserade från studiecirkeln i historia, terrängcyklister, tävlingsorienterare, skogsägare och en författare, berättar Alanen.

Buskbevuxna rutter har märkts ut med färg och röjts med markägarnas lov. Den aktiva terrängcyklisten Jarkko Hautamäki deltog i talkoarbetet för att man ska få enhetliga terrängcykelleder.

— Jag gick längs rutterna i täten med en röjningssåg och de som gick bakom mig städade bort det som jag röjt och märkte ut rutten med färg, berättar Hautamäki.

Lillkyrobon Mikko Karppi är en av de frivilliga som på hösten har gått i skogarna och undersökt nya möjligheter för vandringsleder samt kartlagt de leder som redan finns med hjälp av GPS.

D

et gamla nätverket av vandringsleder i Kyroland är på flera ställen kraftigt igenvuxet och kräver att lederna röjs och märks ut på nytt. Invånare i området har regelbundet lämnat in önskemål om en förbättring av rutterna.

— Lillkyro är till ytan en stor socken, där det finns mycket historiskt material samt en varierande terräng.

Hittills har det emellertid saknats en lättillgänglig sammanställning av vandringsleden och naturobjekten på olika håll i socknen, berättar Vasa stads projektarbetare Helena Alanen.

Syftet med Kyrönmaan reitit kuntoon -projektet är att i samarbete med invånarna, föreningar och sammanslutningar göra vandringslederna i området tillgängligare. Som verktyg används kartläggning, iståndsättning, utmärkning och kommunikation.

Röjningssåg, röjningskniv och färgburk Alanen berättar att det har varit roligt att så många invånare i området har deltagit och alla har utnyttjat

18

Digitala och utskriftsvänliga kartor

Läs mera: www.vaasa.fi/vahankyronreitit

Vähässäkyrössä tapahtuu

Projektet Kyrönmaan reitit kuntoon är ett utvecklingsprojekt som startade i juni 2020 och som pågår ett år. Projektet koordineras av Vasa stads Lillkyro områdesförvaltning samt finansieras med Yhyreskehittämisyhdistys ry:s EU-stöd. Under våren kommer vandringslederna ännu att märkas ut ytterligare.

Under projektet kartläggs cirka 6–10 kortare rutter som tillsammans bildar en större helhet av vandringsleder. Varje vandringsled får också ett specifikt tema.

— I samarbete med Vasa stads kartservice gör vi upp överskådliga digitala kartor över vandringslederna som är lätta att använda. Utskriftsvänliga versioner av kartorna kommer att finnas på Vasa stads webbplats, säger Alanen.

Ju fler aktörer, desto bättre resultat Susanna Saari

Talkogänget har bl.a. märkt ut vandringslederna med färg. Helena Alanen (i förgrunden), Jarkko Hautamäki, Kirsti Härö och Jussi Törmä utför mätningar på en skogsrutt i Ojaniemiområdet.

I PROJEKTET Kyrönmaan reitit kuntoon för iståndsättning av vandringslederna i Kyroland medverkar såväl invånare, föreningar som Vasa stad. Alla aktörer är nöjda med att projektet har uppmuntrat människor att delta, resulterat i bra samarbete och att det även har inkommit ytterligare ansökningar om nya projekt.

Till exempel inspirerade det pågående vandringsprojektet byaföreningen i Tervajoki att utarbeta en egen finansieringsansökan, med stöd av vilken den planerar att utveckla vandringsleden mellan Aittomäki och Hirsikorpi.

— På området finns bland annat 103 forngravar. Området är populärt bland friluftsintresserade men saknar fortfarande utmärkta leder. Hela byaföreningen är ivrigt med i talkot, om det ordnar sig med finansieringen, säger Kirsti Härö, som själv är en aktiv föreningsmedlem.

Enligt Härö är det viktigt att utvecklingsföreningen möjliggör finansiering för ett projekt som alla invånare har nytta av.

— Projektet bidrar till boendetrivseln i Tervajoki och lockar friluftsfolk till området även lite längre ifrån. Tack vare föreningarna får även vanliga invånare sina röster hörda.

Projektet Kyrönmaan reitit kuntoon, som pågår i Lillkyro, samordnas av Vasa stad och finansieras av utvecklingsföreningen Yhyreskehittämisyhdistys ry med EU-stöd.

— Vi verkar som motor för den lokala utvecklingen. Förutom att vi har rollen som finansiär försöker vi också aktivera och uppmuntra olika aktörer att utveckla området, säger Piritta Syrjälä, utvecklingschef för föreningen Yhyres.

Syrjälä anser att det är viktigt att Vasa stad genom eget exempel också uppmuntrar föreningar att utveckla sina respektive områden.

— Det är fint att staden är så aktivt inställd till att utveckla området och känner till vilka möjligheter olika utvecklingsprojekt erbjuder.

INVÅNARTIDNING 01/2021

19

20

BRIEFLY IN ENGLISH A free, low threshold service

— You can approach us even with small things on your mind. For us, nothing is too small to ask. We want to help parents anywhere, encourages family counsellor Jenni Ovaska.

Contacting the early support guidance service does not oblige or bind a family to anything that has not been jointly agreed upon. The service is free and confidential and is generally available for three months.

Do you have something small on your mind?

Contact us:

u By telephone 040 357 5684 u By email to varhaisentuenperhetyo@ vaasa.fi (no confidential information)

u With the electronic contact form www.

Original: Johanna Jussila • Translation: Paul Wilkinson

Linus Lindholm • Mikael Matikainen

Nothing is too small to ask!

W

hy does a child get annoyed, and is it normal? Am I doing something wrong when it takes more than an hour to put a child to sleep? If you are considering these or other things related to families with children, then contact the city’s family guidance counsellors. They are there to help you and your family and are happy to assist with even

the smallest things.

Peppi is an early support guidance service for families with children in Vaasa.

The service provides support regarding parenthood by listening to and strengthening the role of the parent as well as by giving practical instructions for challenging situations if needed.

vaasa.fi/varhaisen-tuen-perhetyo/

u By chat on Tuesdays and Fridays from 13:00-15:00. You can ask for advice anonymously (no confidential information) u Family Centre, Tammikaivontie 4, Building 8

u Contacting MLL early support worker Kirsi Frusti through the nurse at your local child welfare clinic

Residents name Vaasa regional public transport service Lifti

R

esidents were asked for suggestions for a striking name for the public transport service, that would reflect local culture and work both in Finnish and Swedish. Three names were selected for the final competition from more than 600 nominations. A total of 1,445 votes were cast for the names in the finals.

The winning name Lifti was the only one proposed by Nancy Seppänen, who

came up with the suggestion.

— The word is equally familiar in Finnish, Swedish and English. I think the name will have a good feel to it and will create the impression of an environmentally-friendly and affordable ride, explains Seppänen about her lucky winning entry.

— We are pleased with the attention received from the name competition and the activity of the residents, as it says that

a local public transport service is important to them, says Anastassia Backlund, the public transport planner at the City of Vaasa.

A logo and visual look based on the region will now be planned for Lifti, which will start operations in 2022. www.vaasa.fi/public-transport

Have a say about your daily life!

E

veryone has the right to have a say on the kind of city we live in.

In this new project, even the most vulnerable residents will be encouraged to participate – this will help to make the quality of their personal lives more meaningful.

Opportunities for residents to participate in the life of the city were already developed in Vaasa a long time ago. For example, there are widely available electronic surveys in Vaasa which are keenly answered.

— In them, you can take a stand on concrete issues, such as whether you need a dog park for your local residential district or what kind of playground would be most desirable, says the district service manager responsible for developing participatory work in Vaasa, Suvi Aho.

Equal encounters

In addition to the par ticipation programme developing opportunities for participation, the equality and non-discrimination plan aims to meet the needs of local residents.

— Studies have shown that wellbeing and happiness are linked to a fair and functioning society, says development planner Marjo Hannu-Jama.

The goal of Vaasa’s equality and equal treatment work is to ensure that residents receive the same good and proper service regardless of gender, age, language, ethnic background, functional ability or other person-related factors. In city services, for example, this is seen as good encounters, accessible facilities and services, non-discriminatory activities and the consideration of individual needs. www.vaasa.fi/en/getinvolved-and-be-influential/

T

he long-running crisis created by the corona pandemic has plagued society and affected everyone in one way or another. Coping with the crisis is our common cause. Happiness now and after the crisis can be found in the little things of everyday life, say both the residents of Vaasa and our own happiness researcher, Professor Emeritus Markku Ojanen.

The goal and genuine wish of the City of Vaasa is for its residents to be happy.

And the pursuit of happiness is not a high-flying dream. Instead, it is simply about raising the issue as a common topic of conversation and showing how small deeds can make a difference. Now is the perfect time to highlight the things Tiina Salonen

we have right now. It’s a proven fact that Finland is the happiest country in the world. So, it is entirely possible that Vaasa may be the happiest city in this country.

When we asked residents for their own happiness tips, we learnt about simple everyday things to do. Many suggested going into the nature to be by the sea or in the forest. It’s free and easy! The nature found in Vaasa and the surrounding region is especially beautiful and diverse.

Let’s take care of each other!

Even without a corona pandemic, life can sometimes be so hard that there is no strength left to see even the smallest signs of joy in the surroundings. However, happiness is a common thing, and not

something to be sought only for oneself and alone. It is clear from research that helping others increases happiness.

— When kindness is shared, then gratitude, forgiveness and especially love increase, confirms Ojanen.

The most important things to give away don’t cost anything. The joy of giving can very well be free. Help others according to your own resources. A simple phone call can delight someone more than you might think.

Talking about happiness during a difficult crisis is part of caring and maintains hope. If you are worried about your own circumstances or that of a loved one, then you should seek help without hesitation. Likewise, help a loved one who does not have the resources to seek help for themselves.

Help and support are available from the services provided by the city: www.vaasa.fi

The Southern City Bay route is a great short-distance destination

A

state recreation area grant given to municipalities by the Centre for Economic Development, Transport and the Environment (ELY) has been applied for to develop a route along an approximately 10-kilometre section of the Southern City Bay (Eteläinen Kaupunginselkä), which starts from Kalaranta quay and extends to Risö. This project is the start of a 30-kilometre route around the Southern City Bay area.

The Kalaranta-Risö route is already being planned, although its implementation will depend on the grant decision. Grants have been applied for building missing sections of the route and for developing existing sections, development of break and landing sites, as well as route guidance and planning. Once the grant is confirmed, the planning and construction of the route will take place this year. Metsähallitus is also involved in the project, as the route runs partly on land owned by them.

The route is intended for walking and cycling, and possibly skiing in winter. A route from Kalaranta to Patterinniemi has been planned for paddlers. The area is a particularly good environment for observing the phenomenon of land uplift, which makes the outdoor route unique.

The Kalaranta quay, where the hiking trail begins, is the city’s scenic, transport and functional hub. This area can be developed with the help of signs. The signs benefit visitors who have come to enjoy the nature of Vaasa, who may not know this walking route. Guided tours will also be added to Hietalahti Villa Park, Kuparisaari and Suvilahti.

— Along the route, the general appearance of the Kustaanlinna beach, Hietalahti artificial island, Ahvensaari and the Suvilahti housing fair area, for example, will be improved through harmonisation of outdoor furniture and careful consideration on where to place it. The aim is to focus on the cultural environment already constructed and the coastal landscape, says landscape architect Annukka Kuoppala.

Along the outdoor route, there are also several sites of cultural and historical significance, such as Vaasa Prison and Hietalahti Villa Park. www.vaasa.fi/activities-and-nature

20

The joy from helping others is stronger in the middle of a crisis