Hyresgästen: ”Som att bo i någon annans investering”
GP granskar: När problemen hopade sig hade hyresgästerna i Backa svårt att få kontakt med hyresvärden. Förvirringen är begriplig. Bakom boendet finns en ny aktör på den svenska
bostadsmarknaden, Nrep. Spåren till ägaren leder till Luxemburg och till bolaget Novo Nordisk som tjänat mångmiljardbelopp på bantningsmedicinen Ozempic. Del 1, sidan 8
Ambassadören om varför Israel är redo
att prata med SD
För bara några månader sedan uteslöt han allt samröre med partier med bakgrund i nynazistiska rörelser. Men i februari inledde Israel dialog med Sverigedemokraterna – och i en exklusiv intervju med GP förklarar ambassadör Ziv Nevo Kulman varför. Del 1,
Varnade för övergång innan dödsolyckan
Nyheter: Det har snart gått ett och ett halvt dygn sedan en kvinna blev påkörd av en spårvagn och dog. Andres Monar larmade om platsen för flera veckor sedan. Del 1, sidan 12
Kvinna bad om pengar – My blev bedragen
Nyheter: Bestulen på plånbok och mobiltelefon och inget sätt att ta sig hem. Det påstod kvinnan som gick fram till My och bad om pengar till en tågbiljett. Del 1, sidan 14
Planera påsken med hjälp av smarriga recept
Två Dagar: God mat är nyckeln till en lyckad påsk. Matjournalisten Maria Zihammou bjuder på en rad recept som gör högtiden till en lyckad smakupplevelse. Bilaga
De blommande körsbärsträden ”extremtidiga”
Nyheter: Nu blommar körsbärsträden för fullt i Göteborg, ett säkert vårtecken för många – och det är ”extremtidigt”, enligt botanikern Björn Aldén. Del 1, sidan 18
Oppositionen sågar hantering
av tullkaoset
Ekonomi: Regeringens hantering av Trumps tullkaos sågas av oppositionen som kallar den ”provocerande” och kräver ett skyndsamt agerande. Del 2, sidan 12–13
BILD: FILIP POWIDZKI CASSERBLAD
sidorna 16–17
Sverige är unikt. Om du inte är tillräckligt intelligent får du ingen plats i samhället. Det är en förfärlig ideologi.
I Sverige är alla människor lika smarta. Om de inte lyckas i samma utsträckning, om de inte blir lika rika och lika lyckliga och lika friska, så beror det på ekonomiska och sociala orättvisor. Den socialdemokratiska välfärdsstatsideologin handlar om att utradera dessa orättvisa olikheter mellan människor.
De borgerliga partierna i Sverige bekänner sig till en liknande välfärdsstatsideologi, fast där fokus i stället läggs på individen: hon ska ges redskap att ta sig upp till stjärnorna, oavsett om hon kommer från den bildade medelklassens trygga villakvarter, eller från en trång lägenhet i förortens förfallna miljonprogram.
Adam Cwejman (politisk redaktör), Naomi Abramowicz, Susanna Birgersson, Mathias Bred (vik), Håkan Boström (tjänstledig) | E-post: ledare@gp.se
ARKIVBILD: TIM ARO Intelligens och jämlikhet
Gemensamt för alla politiker i Sverige är att de ser skolan som vägen till jämlikhet (vänstern) och till klassresor (högern). Om den bara är tillräckligt välfinansierad (vänstern) och har rätt slags styrdokument (högern) skulle den kunna göra astrofysiker, hjärnforskare, litteraturpristagare och filosofiprofessorer av hela befolkningen, eller i alla fall ingenjörer, jurister och sjuksköterskor.
Tyvärr – tyvärr – lider skolan av antingen resursbrist och neddragningar (vänstern), eller av flummiga läroplaner och wokeiga skolmyndigheter (högern), så tyvärr blir merparten av medborgarna varken astrofysiker eller ingenjörer. Och tyvärr lämnar 15 procent grundskolan varje år utan godkända betyg och möjlighet att ta sig vidare i systemet, fram till arbetsmarknaden. (I Göteborg är siffran ännu högre, drygt 20 procent.)
Är det inte ungefär så berättelsen om skolan låter, lite hårdraget? Och slutsatsen är alltid: Skolan måste bli bättre. Och naturligtvis –naturligtvis – måste den det. Men den svenska skolfilosofin vilar på en helt felaktig premiss, nämligen att barn föds lika. Trots allt hyllande och allt firande av olikheter utgår hela systemet från att alla är ungefär likadana och borde kunna nå ungefär lika långt och lika fort.
Men de där 15 procenten – vilka är de? Ingen pratar om dem. Det är nästan som att de inte finns. Nästan 20 000 15-åringar per år hamnar i en återvändsgränd och har ingenstans att ta vägen i utbildningssystemet. En del hamnar på introduktionsprogrammen, men efter nio års misslyckanden, är det ofta för sent att ta till sig den där individuellt utformade utbildningen.
I Sverige ligger ungdomsarbetslösheten mellan 20 och 25 procent. Det finns gott om jobb, men ingen vill anställa någon som inte ens gått gymnasiet och skaffat sig en yrkesutbildning. I Tyskland är ungdomsarbetslösheten sex procent, i Norge tolv, ungefär som i Danmark. Det måste alltså inte vara som i Sverige. Men vi fortsätter som om allt är i sin ordning, som om bara några fler miljarder och lite stramare läroplaner kommer att ordna upp det hela.
I en nypublicerad undersökning framgår det att andelen av dem som får underkänt i matte i sexan och sedan även får det i nian, ökar något. Det räcker alltså inte med tre års kännedom av problemet för att skolan ska lyck-
Göteborgs-Posten skiljer på nyheter och åsikter. Tidningens åsikter återfinns på ledarsidan. Åsikter på Debatt, Kultur, Fria ord och i de personliga krönikorna är skribenternas egna. GP:s innehåll publiceras elektroniskt samt lagras och tillhandahålls i elektroniska arkiv. Den som sänder material till tidningen anses medge sådan publicering, lagring och tillhandahållande.
Undervisning i grundskolan.
Vår överideologi föraktar svaghet
Sverige hyllar jämlikhet men straffar olikheter – 15 procent av eleverna lämnas utan framtid i ett skolsystem som tror att alla är lika smarta.
as ge det stöd som krävs så att eleverna kan uppnå godkänt.
I lärarpressen dras naturligtvis slutsatsen att behovet måste upptäckas tidigare och att stöd måste sättas in redan på lågstadiet. En av regeringens satsningar på skolan handlar ju också om just tidigt läs- och mattestöd. Ingen kan invända mot att 7- och 8-åringar som har svårt att lära sig läsa, skriva och räkna får extraträning. Men effekten kan bara bli begränsad. Sanningen är nämligen denna: det hjälper inte att upptäcka behov av stöd om eleven i fråga saknar förmåga till abstrakt tänkande.
Det finns en betydande andel barn som inte har möjlighet att få godkänt i högstadiemattematik, hur mycket hjälp de än får. De kommer inte fatta algebran, de kommer inte lära sig att skriva argumenterande texter hur mycket de än får träna, de kommer inte kunna memorera de olika flodkulturernas likheter och särdrag och förklara varför samtliga med tiden gick under. De förmår inte planera och genomföra sitt eget arbete.
Man räknar med att ungefär 15 procent av befolkningen har ett IQ på mellan 70 och 85, benämnt som ”svag teoretisk begåvning”. Det är längst ner inom det spann som räknas
Chefredaktör och ansvarig
utgivare Christofer Ahlqvist
Redaktionschef Johan Sköld
Administrativ redaktionschef Kari Hokkanen
Redaktionell utvecklingschef
Louise Sköld Lindell Kulturchef
Johan Hilton
Politisk redaktör Adam Cwejman
Kontaktuppgifter till övriga chefer och
redaktörer hittar du i sidhuvudet på respektive avdelning.
Vd Stampen Lokala Medier AB Johan Hansson
Marknadschef
Josefin Meyer
GP:s Huvudväxel 031-62 40 00 (ej prenumerationsärenden)
Postadress: 405 02 GÖTEBORG
Besöksadress: Polhemsplatsen 5
påfrestningar i nio år. Det är i alla fall ett sätt att se på saken, att skälet är ett slags välvillig naivitet. Det är oförlåtligt med tanke på lidandet som orsakas, men frågan är om inte sanningen är ännu mörkare, nämligen:
Vi värderar mänsklig intelligens oproportionerligt högt. Vi kopplar värde och mening alltför hårt till kognitiv begåvning. I kombination med idén om alla människors lika värde måste vi därför säga att ”alla kan”. Ja, eftersom alla är lika mycket värda är alla också ungefär lika smarta. Så måste det ju förhålla sig, inte sant? När stora grupper faller igenom år efter år, letar vi efter syndabockar inom institutionerna – men ifrågasätter aldrig grundantagandet.
I länder som Tyskland – landet med Europas lägsta ungdomsarbetslöshet – är skolsystemet mycket mer uppdelat. Efter fyra års gemensam undervisning, förgrenar sig systemet efter barnens kynne, intresse och begåvning. Är det en för tidig och för hård uppdelning? Kanske. Men det vilar på en insikt om att barn är olika, att 2000-talets mönsterelev inte är den enda människovariant som vår arts historia frambringat. I Danmark, som delar upp eleverna först under högstadiet, kan man ändå få utbilda sig till djurskötare eller murare utan att först ha förstått vad potenser och kvadratrötter är. Eleverna erkänns värde i stället för att stämplas som problem.
Vi vet att när totalitära ideologier får grepp om stater, suger de näring ur redan befintliga föreställningar. Nazismen uppstod inte i ett tomrum. Den var givetvis en reaktion på det politiska och sociala kaoset, men också en extremistisk förlängning av den tidens tankegods.
Den ideologi som vi ser mer och mer av i dag, är sammantvinnad med den tekniska utvecklingen inom AI, genteknik och fosterdiagnostik, biometrisk datainsamling och övervakning.
som normalt. 15 procent – känns siffran igen? Just det, det var visst samma procentandel som inte klarade att få godkänt i nödvändiga ämnen för att kunna söka till gymnasiet. Undra om det kan finnas något samband, kanske någon överlappning. Fram till 1980-talet fanns det så kallade hjälpklasser för dem som inte kunde hänga med i de teoretiska ämnena, och gott om jobb som inte krävde teoretiska kunskaper. I dag ska alla elever gå i samma klass, ha samma lärare, samma böcker och nå samma resultat. Visst finns det en liten differentiering, men huvudregeln är att alla ska lära sig samma saker i samma takt. Grundskolan är som ett maratonlopp man måste springa i grupp. Det är fruktansvärt för dem som tvingas hänga med fast de egentligen inte orkar.
Att ständigt skickas på utredning, samtal med kuratorn, extraundervisning, lovskola och allt vad det heter bryter ner självförtroendet –utan att eleven för den skull alltid lyckas tillgodogöra sig kunskapen. Men det finns inget alternativ, för det finns ingen plats i samhället för människor som inte lever upp till en viss nivå av teoretisk begåvning. Så mycket älskar vi idén om jämlikhet att vi är beredda att utsätta tusentals barn för
Redaktion
031-62 40 00
E-post: nyhetsred@gp.se
Internet: www.gp.se
Göteborgs-Postens medarbetare nås via e-post enligt följande mönster: fornamn.efternamn@gp.se
Företagsannonser 070-101 69 39
E-post: annonsbokning@gp.se Mer information på www.gp.se
Det är en rörelse som ser den tekniska utvecklingen som en väg att skapa en oövervinnerlig människa, befriad från svaghet, sjukdom, handikapp – och till slut även döden. Det säger sig självt att den inte har så mycket till övers för människor som inte presterar på toppnivå. Kanske borde de rensas ut redan i fosterstadiet? Eller, det som den kände transhumanisten Yuval Noah Harari föreslår för de stora grupper människor som i framtiden kommer bli oanvändbara och värdelösa: ge dem droger och låt dem spela tv-spel.
Vi har en skyldighet att granska vår egen tid och se vilka brister som skulle kunna leda till morgondagens illgärningar. Vi tror oss immuna mot förakt för svaghet, men gör oss likväl skyldiga till en systematisk marginalisering av de kognitivt svagaste. Vi behöver inse betydelsen av detta.
I ett moraliskt robust samhälle måste det finnas utrymme för barn som är bra på annat än det som ger godkänt i matte, svenska och engelska. Det måste finnas vägar till ett värdigt och meningsfullt liv, oavsett IQ-nivå.
Susanna Birgersson ledare@gp.se
Privatannonser Få information och boka din annons själv via gp.se/privatannons För personlig service ring 031-80 47 00, då tillkommer serviceavgift på 100 kr.
Kundservice Utebliven tidning och övriga prenumerationsärenden
Telefon: 031-80 47 00
E-post: kundservice@gp.se Kundserviceärenden via Mina sidor: gp.se/mina-sidor/prenumeration Öppettider och vanliga frågor och svar: gp.se/kundservice
Debatt
Infrastruktur
Redaktör: Hanna Nordin 031-62 40 19 | E-post: debatt@gp.se |Följ GP DEBATT på X (tidigare Twitter) @GPDebatt
Regeringen saknar ambition att höja tempot, och det är uppenbart att dagens nivåer på satsningar inte räcker för att möta behoven.
Upprustningstakten för Västra stambanan behöver öka kraftigt
En av landets mest trafikerade tågsträcka, mellan Olskroken och Alingsås genomgår en upprustning, vilket resulterar i färre tåg och förseningar, Störningarna påverkar alla de som pendlar och i förlängningen regional tillväxt och konkurrenskraft då även godstrafiken drabbas.
Enligt regeringen tål inte tågtrafiken en snabbare upprustning men vi menar att det både går och att vi måste satsa mycket mer på att beta av underhållsskulden på våra spår utan alltför stora ingrepp i resenärernas vardag, skriver Aylan Nouri (S).
Sverige står inför ett vägval. Sedan januari 2025 är endast ett av två spår öppet mellan Olskroken och Alingsås – en sträcka som är en av landets mest trafikerade. Under två och ett halvt år kommer kapaciteten att minska med över 60 procent. Det handlar om pulsen i vårt nationella järnvägsnät: vägen mellan Sveriges två största städer och infarten till Sveriges största hamn. Att underhållsarbete behöver genomföras är det ingen som ifrågasätter. Men det är regeringens ansvar att se till att det sker med metoder som minimerar trafikstörningar, håller punktligheten på en acceptabel nivå och bevarar resenärernas förtroende för kollektivtrafiken. Nu ser vi i stället ett planeringsmisslyckande som riskerar att få konsekvenser för både Västsverige och hela landet.
Tågföretagen var tydliga i trafikutskottets möte den 3 april: det långa enkelspåret fungerar som en trång hiss i ett höghus. Förseningar från andra delar av landet kommer att kaskadspridas när tåg fastnar utan förbipassage eller vändmöjligheter. Västtågen, som tusentals västsvenskar pendlar med varje dag, drabbas hårdast. Det är de som är beroende av kollektivtrafiken för att ta sig till arbete, utbildning och sjukhus som får betala priset. Den regionala utvecklingen riskerar att hämmas när människors vardagsresor inte längre går att lita på. Punktligheten förväntas falla med 26–31 procentenheter på sträckan. Det betyder att vart tredje eller fjärde tåg inte kommer i tid. Det är inte acceptabelt.
Trafikverket hävdar att arbetet sker enligt plan. Men vad säger det egentligen
Att underhållsarbete behöver genomföras är det ingen som ifrågasätter. Men det är regeringens ansvar att se till att det sker med metoder som minimerar trafikstörningar, håller punktligheten på en acceptabel nivå och bevarar resenärernas förtroende för kollektivtrafiken, skriver debattören.
ARKIVBILD: OLOF OHLSSON
Debattören
Aylin Nouri trafikpolitisk talesperson och ordförande för Socialdemokraterna i Göteborgsområdet
pendling till arbete, studier och vård att försvåras. Det slår särskilt mot dem som är beroende av kollektivtrafiken i sin vardag. Samtidigt påverkas tillgängligheten till hela Västsverige och konkurrenskraften för godsflöden och export via Göteborgs hamn. En fungerande järnväg är inte en lyx – det är en grundläggande del av samhällskontraktet. När tågen stannar riskerar hela välfärdssamhället att förlora sin röda tråd. Det här är ett lackmustest för hela det svenska infrastrukturåtagandet. Hur vi sköter våra mest kritiska stråk säger något om vår förmåga att ställa om, prioritera klokt och ta ansvar för framtiden. Det duger inte att hänvisa till långsamma processer. Regeringen saknar ambition att höja tempot, och det är uppenbart att dagens nivåer på satsningar inte räcker för att möta behoven.
Branschen vittnar om att både resurser och metoder behöver växlas upp – och verkligheten visar att det brådskar
om planen? Endast fyra mil kontaktledning byts, samtidigt som Trafikverkets egen rapport visar att över 500 mil återstår och att upprustningstakten skulle behöva tiodubblas för att komma ikapp. Med nuvarande takt väntar tjugo år av liknande störningar på svensk järnväg. Då duger det inte att välja de enklaste maskinerna för att pressa priset. Det är som att släcka en skogsbrand med vattenpistol.
Frågan handlar inte bara om tågtrafik. Den handlar om regional tillväxt, klimatomställning och samhällsekonomisk rationalitet. När tågen inte går i tid riskerar
Regeringen hävdar att det inte finns utrymme för mer underhåll på svensk järnväg. Vi socialdemokrater menar tvärtom att det krävs mer resurser för att beta av den växande underhållsskulden. I vår budgetmotion avsätter vi en halv miljard mer än regeringen för järnvägsunderhåll – för att Sverige inte ska rulla vidare på trasiga spår. Branschen vittnar om att både resurser och metoder behöver växlas upp – och verkligheten visar att det brådskar. Det är dags att investera i tillförlitlighet, punktlighet och framtidstro. Vi kräver att Trafikverket får tydliga uppdrag att fokusera på kort genomförandetid och låg trafikpåverkan – inte lägsta pris. Det behövs nya underhållsmetoder som bygger på effektivitet, tar tillvara nya innovationer och skapar förutsättningar för robust och punktlig trafik. Smarta investeringar, kortare byggtider och störningssäkra reservplaner måste bli norm. Det handlar om tryggheten i att komma till jobbet i tid, kunna planera sin vardag och lita på att samhällets grundläggande funktioner fungerar.
Ska Sverige ha ett fungerande järnvägssystem även i framtiden kan vi inte fortsätta skjuta upp nödvändigt underhåll och samtidigt hålla fast vid arbetssätt som förlamar systemet i åratal. Det här handlar inte om detaljer i en byggplan, utan om förtroendet för hela den svenska infrastrukturen. Vi förtjänar bättre än en regering som saknar ambitioner för framtidens infrastruktur. Sverige ska hålla ihop – också på räls.
Språkspalten
Försiktighet enda sättet att undvika olyckor med bussar som kör i spåren
Replik
8/4, ”Bussar i spårvagnsspår är förrädiskt”
Bra att Björn Erixon så målande beskriver vad som kan hända om man kliver ut bakom en spårvagn utan att tänka på att det kan komma en buss från andra hållet! Det får säkert alla läsare att tänka sig för. Hur kan problemet minskas? Självklart får man aldrig kliva ut i trafiken från skymt läge utan att se sig för. Men barn kan lätt missa det, och ibland även vuxna. Kanske skjuter man till och med en barnvagn framför sig. Alla fordonsförare får lära sig i trafikskolan att vara extra försiktiga i sådana lägen.
Men de kan också missa det. Då kan dubbel säkerhet i olyckliga fall bli noll.
inte ens om man tar bort bägge trottoarerna och eventuella träd.
Förslaget att buss inte får köra i spår innebär nästan alltid krav på en bredd som inte finns mellan husen, inte ens om man tar bort bägge trottoarerna och eventuella träd. Hållplatserna blir jättebreda med fyra perronger. Skulle bussen köra bland bilar missar den kollektivtrafikens signalprioritet. Det funkar i förorten men i stan där alla linjer går samman förlorar den för mycket tid.
Förarna måste anpassa farten till verkligheten
Replik
8/4, ”Bussar i spårvagnsspår är förrädiskt”
Nej, bussar i spårvagnsspår är inte förrädiskt – i sig. Däremot har både bussförare och spårvagnsförare ett ansvar att anpassa hastigheten till verkligheten. Detta handlar om naturlagar. Om det finns folk – och i synnerhet barn – inom synhåll så är det krypfart som gäller. Och i vissa lägen måste man stanna och kanske även tuta eller plinga. Strunta i tidtabeller och eventuella hastighetsskyltar. Man får aldrig köra på folk – vare sig på hållplatser eller någon annanstans. Det är alltid jag som förare som har ansvaret. Hur virriga folk än är.
Bussar och spårvagnar är hårda – men människor är mjuka och går lätt sönder. Johnny Hildingsson
Vad händer när vapenlagren är fyllda?
Tjechov, som kunde sin dramaturgi, hävdade att om man i en pjäs hänger upp ett vapen på väggen i första akten måste det avfyras i den sista.
Skulle man kunna tänka sig en konsekvensanalys av dagens totala upprustningshysteri? När alla lager är fyllda, vad ska världens
Långa staket mellan spåren vid hållplatser funkar inte heller när vi har 45 meter långa spårvagnar och staketen måste vara ännu längre för att gående som vill korsa ska få fri sikt. Många kvarter är inte tillräckligt långa. Enda lösningen är att gående ser sig för PLUS att alla förare passerar försiktigt i sådana välkända fällor. Röd gubbe över kollektivfältet kan också bidra om både folk och förare följer signalen.
vapenfabrikanter syssla med då? Uppmuntra krigshandlingar så att man kan fortsätta tillverka och tjäna pengar? Återsamla alla vapen och bygga om till plogbillar? Lägga ner verksamheten och hitta på nåt annat?
Bertha von Suttners bok “Ned med vapnen” från 1889 borde delas ut till hushållen. Worldwide.
Ulla Berglindh
Är ryska barn bara kanonmat?
Jag såg ett DOX-reportage (Den brända jorden på SVT Play) om kriget i Ukraina. Det grep tag i mig på djupet. Det handlade inte om frontlinjer eller politiska analyser, utan om människorna – folket i Ukraina som, trots det oerhörda lidandet, visar en beundransvärd enighet i sin vilja att försvara sin självständighet och sin frihet.
Särskilt fastnade jag för slutscenerna. I ukrainska skolor pratade lärarna med barnen – barn som inte ens kommit upp i tonåren – om framtiden. ”Vad vill du göra om fem eller tio år?” fråga-
de de. Det fanns hopp i ögonen på de där barnen. En tro på att livet ska fortsätta, att drömmar fortfarande är tillåtna.
Sedan växlade reportaget till ryska skolor. Där marscherade barn i skoluniform. De plockade isär och ihop Kalasjnikovs. De sköt med luftgevär. De drillades i militär disciplin. Inga frågor om framtidsdrömmar –bara en tyst förberedelse för krig.
Jag kan inte släppa bilden. Två verkligheter. Två vägar. En som leder mot frihet och framtid. En annan som tycks göra barn till soldater innan de ens hunnit förstå vad det innebär.
Vad händer med ett samhälle där barnen fostras till lydnad och vapenhantering i stället för att drömma?
Pessimisten som inte tror på att det blir fred
Efter Coops nya regler väljer vi Ica och Hemköp
Coop har förändrat förutsättningarna för att få 5 procent i pensionärsrabatt på tisdagar, utan att informera.
Skrivregler för Fria Ord
• Ett inlägg får vara maximalt 2 000 nedslag inklusive mellanslag.
Vi förbehåller oss rätten att redigera texten samt sätta rubrik.
• Du måste bifoga namn, adress och telefonnummer dagtid.
• Det går bra att använda signatur, men vi ger förtur åt insändare undertecknade med namn. Inlägg som innehåller angrepp på namngiven person måste undertecknas med namn. Insända manus returneras inte.
• Vi tar endast emot insändare via mejl: friaord@gp.se
Rolf Broberg Trafikistan.se
Nu måste varorna köpas till ordinarie pris, och så måste du också handla för minst 200 kronor.
Jag handlar nästan bara varor med extrapris, så nu får vi handla på Ica och Hemköp.
Tommy Hjertonsson
Dagens ros
Dagens ros vill jag ge till all personal hos Apple Hotel vid Torpavallen!
Jag, tillsammans med mina barn och barnbarn, firade min födelsedag med övernattning. Barnbarnen är mellan 4 och 19 år och det fanns att göra för dem alla, till exempel lekrum, pilkastning, bordtennis och gym. Vi vuxna kunde sitta i lugn och ro och prata. Underbar god mat och ett stort salladsbord serverades på kvällen. Nöjda och mätta drog vi oss till våra rum och sköna sängar och sov sedan gott.
På morgonen väntade en stor frukostbuffé. Det var en mycket lyckad födelsedag och nu vill alla att vi skall fira där även nästa år. Tusen tack till personalen för att min dag blev så lyckad! AMJ
Lars-Gunnar Andersson
Professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.
Mejla din språkfråga till lgandersson.sprakbruket @gmail.com
Blir språket bättre eller sämre?
Jag får ofta mejl som uttrycker oro, irritation eller till och med ilska över språkets förändring. Språket blir sämre och språkfelen fler, skriver man. Men hur räknar man fel, hur mäter man språklig kvalitet? Det är en del att fundera på.
Först måste vi skilja på talat och skrivet språk. Vi begränsar oss till skriftspråket, som ju är mycket bättre dokumenterat än talspråket.
Skriven svenska har vi runt oss varje dag, kanske till och med varje vaken timma. Det kan vara tidningen du håller i handen eller romanen som ligger på nattduksbordet. Eller det kan vara texter du möter på nätet.
Med internet, smarta telefoner, sms och annat har relationen mellan tal och skrift förändrats. Många telefonsamtal ersätts nu med mejl och sms. Information söker vi inte bara i böcker utan också, och sannolikt oftare, på nätet.
Dagstidningar har däremot funnits i över 100 år, och där kan äldre och yngre språkbruk jämföras. För 100 år sedan skrev man ”de komma, vi gå”. I dag skriver man ”de kommer, vi går”. I tidningsspråket försvann de gamla pluralformerna på 1940-talet, i talspråket långt tidigare. Ingen saknar väl numera de gamla pluralböjningarna.
"Jag brukar, halvt på skoj, säga att svenskan var som bäst 1968.
Andra språkförändringar sker här och nu, och där kan åsikterna om rätt och fel gå isär. För 25 år sedan dominerade ”kommer att göra”, i dag ser vi ofta ”kommer göra”. Infinitivmärket att saknas allt oftare efter kommer. En del GP-läsare är 25 år, andra är 75. Det vore konstigt om den åldersskillnaden inte skulle visa sig i synen på språket. Det är förstås de äldre som irriteras över ett saknat att efter kommer. De yngre lägger nog inte ens märke till förändringen.
Jag brukar, halvt på skoj, säga att svenskan var som bäst 1968. Jag tog nämligen studenten det året. Då hade jag genom skolans och lärarnas försorg tillägnat mig en (någorlunda) korrekt skriven svenska. De som är tio år äldre eller yngre tycker väl att språket var som bäst 1958 eller 1978.
Ungas osäkerhet om valet mellan var och vart visar sig numera ibland även i tidningstext. Äldre läsare irriteras över ”Vart ligger huset?”, många yngre använder vart i både riktnings- och befintlighetsbetydelsen.
Den uppfattning om hur skriftspråket ska vara som vi tillägnat oss i unga år lever ofta kvar orubbad genom åren.
Därmed inte sagt att vi aldrig kan ändra oss. Jag minns till exempel hur jag för drygt 25 år sedan medvetet ändrade mig till att konsekvent skriva ska i stället för skall
De flesta förändringar sker dock gradvis och oplanerat, till exempel när ett vardagligt alternativ konkurrerar med ett mer formellt: arbete/jobb, tala/prata, givit/gett, sådant/sånt och någon/nån Här deltar många av oss i förändringen. Så är det emellertid inte med kommer att/kommer, var/vart, före/innan eller knappt/nästan
Här har vi lärt oss hur det ska vara, och då ska ingen ändra på det. Många har dessutom utvecklat en imponerande förmåga att se alla felaktigt använda vart eller till och med upptäcka avsaknaden av ett oansenligt att efter kommer
Sanningen är att äldre och yngre med nödvändighet utvecklar olika uppfattning om rätt och fel, bättre och sämre språk.
Självklart är det den äldre generationen som irriteras över förändringarna.
Förslaget att buss inte får köra i spår innebär nästan alltid krav på en bredd som inte finns mellan husen,
Hållplatserna blir jättebreda med fyra perronger, skriver Rolf Broberg.
ARKIVBILD: JENNY INGEMARSSON
ARKIVBILD: CLAUDIO BRESCIANI
Andres varnade för övergången
–veckor före dödsolyckan
Göteborg: Det var i onsdags som en kvinna blev påkörd av en spårvagn i Gamlestaden och dog. Andres Monar larmade om platsen för flera veckor sedan. Han är inte förvånad över att en allvarlig olycka nu har inträffat. – Det är tragiskt och jag hoppas att det åtminstone kan leda till att de gör något åt situationen, säger han.
Inga ljus eller blommor går att hitta i korsningen mellan Artillerigatan och Ryttmästaregatan i Gamlestaden. Bilar, bussar och spårvagnar kör upp och ner längs gatan och vid övergångsstället korsar gångtrafikanter vägen både vid grön och röd gubbe.
Andres Monar har bott i området i stora delar av sitt liv och för bara några veckor sedan hade han kontakt med stadsmiljöförvaltningen om platsen där spårvagnar, bilar, bussar, fotgängare och cyklister samsas på en liten yta.
– Jag vill inte säga ”vad var det jag sa”, men det är något jag har tänkt på länge. Det är synd att någon ska behöva sätta livet till för att det ska bli – förhoppningsvis – någon förändring, säger Andres Monar. – För nu antar jag att de kommer behöva göra någon sorts förändring här.
I onsdags eftermiddag, strax efter klockan 15.00, inträffade en olycka här. Räddningstjänsten larmades till platsen med information om att en person blivit påkörd av en spårvagn. Det visade sig vara en kvinna i 80-årsåldern som fördes till Sahlgrenska i ambulans. Några timmar senare stod det klart att hon inte överlevt olyckan.
– Det är fruktansvärt. Det ska inte hända, säger Linnea Ekström som är ute och rastar sin hund i området dagen efter.
Hon har precis som Andres Monar tänkt på att det är en lurig övergång. –Man tror att det bara ska vara bilar, men så kommer det spårvagnar också.
– Är man ung och pigg kan man ju hoppa undan, men en gammal människa har ju lite svårare för det och så kanske det kommer en spårvagn i högsta kareta, säger Andres Monar.
Vad som egentligen hände vid
olyckstillfället är fortfarande oklart. Sikten är god åt alla håll och övergången regleras med trafikljus.
I nuläget är ingen misstänkt för brott och polisen har tagit spårvagnen i beslag för teknisk undersökning. Samtidigt har Göteborgs spårvägar AB påbörjat en utredning. –Det vi gör är att vi intervjuar personer som har varit direkt eller indirekt berörda av olyckan internt. Exakt vad som har hänt vågar jag inte riktigt svara på innan vi har en utredning på plats, säger Linda Rudenwall, vd på Göteborgs spårvägar
AB.
Det finns även ett stort fokus på att ta hand om bolagets medarbetare.
– Framför allt föraren, men vi har också människor som mår dåligt av händelsen i form av trafikledare och teknisk personal som varit på platsen, säger Rudenwall. Kan du säga något om hur föraren mår?
– Föraren mår väldigt dåligt. Under 2023 fram till nu har Göteborgs spårvägar fört statistik över totalt 124 olyckor och tillbud då fotgängare varit inblandade. För elsparkcyklar och cyklar ligger antalet på nio respektive 23 olyckor och tillbud.
Göteborg har länge varit förskonade från dödsolyckor i spårvagnstrafiken. Men de senaste åren har tre personer omkommit. I slutet av 2023 dog en kvinna efter att på cykel
ha kolliderat med en spårvagn i Majorna. Ett halvår senare dog krögaren Pietro Fioriniello i en spårvagnsolycka vid Hinsholmen. Och för bara några veckor sedan dog en man i 50-års åldern efter att ha blivit påkörd av en spårvagn i närheten av Wavrinskys plats.
Upplever du att den här typen av dödsolyckor blir vanligare?
–Det är klart att just det här senaste året har det varit fler olyckor med dödlig utgång än vad det har varit historiskt några år tillbaka, säger Linda Rudenwall.
–Det har gått från noll till en dödsolycka per år. Så det är klart att det sticker ut.
Har du någon tanke kring vad det kan bero på?
– Jag vågar inte svara på det förrän utredningen är klar. Vi får titta på de här utredningarna och se om det är någonting systematiskt. Eller om det finns något vi kan hantera i form av någon åtgärd.
Men Linda Rudenwall tycker sig också märka av en tendens bland allmänheten av brist på respekt för fordon.
– Jag säger inte att det är så i det här fallet, men det kan också vara så att man behöver gå ut med någon typ av informationskampanj, säger hon.
Emilia Söderholm emilia.soderholm@gp.se
Linnea Ekström väntade på en spårvagn för att åka in till centrum vid tiden för olyckan men såg inte vad som hände. Här med hunden Stella.
Klockan 19 på onsdagskvällen meddelade polisen på sin hemsida att kvinnan var död och att anhöriga underrättats.
”Jag tycker det är jättetragiskt det som har hänt och jag tänker såklart på de anhöriga i det här”, säger Linda Rudenwall, vd för Göteborgs spårvägar AB. BILD: ROBERT LINDBERG/GSAB
Andres Monar har tidigare varit i kontakt med kommunen angående trafiksituationen på sträckan. Här med hunden Myran. BILDER: JONAS LINDSTEDT
Sjukvård
I måndags kom beskedet att bup stänger i väntan på nya lokaler. Nu är planen ändrad.
ARKIVBILD: ANNACARIN ISAKSSON
Bup fortsätter att ta emot patienter på Östra sjukhuset
Göteborg: På grund av omfattande mögelskador i bups lokaler vid Östra sjukhuset slutade verksamheten i måndags att ta emot patienter och redan inlagda patienter skrevs ut. Men efter besked om tillträde till nya lokaler nästa vecka fortsätter bup att vårda akutpatienter. – Vi tar tillbaka ansvaret, säger verksamhetschefen Marie Carlsson.
I måndags var planen var att barn- och ungdomspsykiatrins lokaler skulle vara helt evakuerade på både patienter och personal inom ett par dagar. I väntan på att få tillgång till ersättningslokaler hänvisades patienter i stället till Borås eller skrevs ut. – Jag ser stora risker om vi inte lämnar detta hus. Vi alla behöver få tillbaka vår hälsa, sade verksamhetschefen Marie Carlsson då. Och personalen var in i det sista ovetande om var de skulle ta vägen.
– Det finns en känsla inom personalgruppen att ledningen inte vet vad de ska göra av varken patienter eller personal just nu. Folk är rädda att bli flyttade till någon helt annanstans som inte fungerar i deras liv, sade Josefine Bergsten, skyddsombud på Ätstörningscentrum. Men nu kommer beskedet om att bup får tillgång till ersättningslokaler på vuxenpsykiatrin redan på tisdag nästa vecka – samma lokaler dit verksamheten varit evakuerade till tidigare.
– Det fungerade väldigt väl då så det räknar jag mer att det ska göra nu också. Vi ligger avskilda, sköter oss själva och vi har bra rutiner för hur vi håller isär barn och vuxna, säger Marie Carlsson.
Därför kommer verksamheten som innefattar ätstörningsenheten, akutmottagning och en akutavdelning från och med fredag eftermiddag, den 11 april, fortsätta vårda akutpatienterna istället för att hänvisa till Borås.
Nu kommer beskedet om att bup får tillgång till ersättningslokaler på vuxenpsykiatrin redan på tisdag nästa vecka – samma lokaler dit verksamheten varit evakuerade till tidigare.
Marie Carlsson, verksamhetschef för bup på Östra sjukhuset.
BILD: INES SEBALJ
Det så kallade bup-huset på Östra sjukhuset kommer så småningom att rivas då personal larmat om allvarliga symptom, så som andningssvårigheter, ögonirritation och plötslig huvudvärk.
Arbetsmiljöverket har tidigare förbjudit lokalerna att användas efter 31 maj i år.
– Alla tycker att det är jätteskönt att snart få vara i ett friskt hus. Sen blir det såklart mycket nytt nu i början tills vi är på plats ordentligt, säger Carlsson.
Inom tre-fyra år är planen att bup ska kunna flytta in i ett helt nybyggt hus på Östra sjukhuset.
Emilia Söderholm emilia.soderholm@gp.se
My drabbades av bedragare – kvinna ville låna pengar
Göteborg: Bestulen på plånbok och mobiltelefon och inget sätt att ta sig hem. Det påstod kvinnan som gick fram till My och bad om pengar till en tågbiljett. Pengarna som lovades tillbaka fick hon aldrig syn på igen. – På varje fråga jag ställde, hade hon ett svar. Hon var förberedd på allt, säger My Olsson.
Det var förra veckan som My Olsson var på väg hem efter att ha träffat några vänner i stan. Hon klev av spårvagnen vid Backaplan och hann inte många steg innan en kvinna började ropa efter henne.
Det är en historia som många har hört förut och den har delats flera gånger på sociala medier. Kvinnan uppgav att hon har blivit bestulen på sin mobiltelefon och plånbok. Nu behöver hon pengar till en tågbiljett hem till Uppsala – och lovar att swisha tillbaka pengarna så fort hon kommer hem.
– Sättet som hon pratade till mig på var som att hon kunde vara min kompis. Hon var snäll och trevlig. Jag såg henne inte som ett hot, säger My Olsson.
Även om det var sent på kvällen pratade My med kvinnan en längre stund. Hon ville försäkra sig om att kvinnan faktiskt var den hon sa.
–Jag ville inte bara ge henne pengarna, men på varje fråga jag ställde, hade hon ett svar. Hon var förberedd på allt. Hon visade sitt namn, adress och personnummer på en hemsida och allt såg riktigt ut, säger hon.
Till slut gick My med på att ta ut de tusen kronor som kvinnan behövde för tågbiljetten. Det slog henne att kvinnan ställde sig bakom ett hörn vid bankautomaten men avfärdade det som att kvinnan höll sig undan för att inte se pinkoden.
Det var inte förrän allt var över som hon insåg att det troligen var för att hon inte skulle synas på någon övervakningskamera.
– Jag gav henne pengarna och jag fick hennes nummer och mejladress. Hon tackade så mycket och undrade om vi kunde ta en fika när hon flyttade till Göteborg för att hon inte har några vänner här, säger My.
När de två kvinnorna skiljdes åt kändes det lite konstigt, berättar My. Hon kände att det var snällt att hon hjälpte någon som var utsatt, tänkte att nästa gång kanske det är hon, men det var något som inte stämde.
–Jag testade att skicka ett mejl till adressen och fick nästan direkt tillbaka att den här mejladressen finns inte. Jag försökte sedan swisha numret och det kom upp att numret inte var kopplat till Swish. Det var då jag förstod att jag hade blivit lurad.
Sent på natten valde My att polisanmäla händelsen. Det har nu gått drygt en vecka sedan händelsen och hon har ännu inte fått någon uppdatering kring anmälan.
– Det hela känns obehagligt. Att jag valde att lita på henne... Hon spelade på mina känslor och byggde upp en relation. Jag trodde aldrig att jag skulle bli lurad och jag skäms verkligen över det. Hon berättar att det fortfarande känns jättejobbigt att prata om händelsen. Men hon hoppas att genom att dela med sig om händelsen kan hjälpa andra.
– Jag vet att jag inte är ensam om det här. Jag hoppas att detta kan bli en varning att folk ska vara lite mer uppmärksamma. Det här kommer hänga över mig ett tag, säger My.
I trådar på Reddit och i lokala Facebook-grupper vittnar flera personer, män som kvinnor, om liknande bedrägerier. Kommentarerna vittnar om hur kvinnans historia är trovärdig och att hon verkar vara en trevlig person. Flera vill varna om henne bedrägeri.
Och polisen känner igen den här typen av bedrägerier.
–Vi vet ju inte om det finns ett mörkertal, men det har varit några anmälda ärenden efter det här moduset. Framför allt på Hisingen och Backaplan, säger Cecilia Svensson, brottsförebyggare på Bedrägerisektionen vid polisen.
Hon vill inte gå in närmare på hur polisen jobbar med ärendet men understryker att de jobbar vidare med att utreda de ärenden som kommit in.
–Den här typen av bedrägerier går lite upp och ner. Det har pågått även förra året att människor låtsas
”Hon spelade på mina känslor och byggde upp en relation. Jag trodde aldrig att jag skulle bli lurad och jag skäms verkligen över det.
My Olsson
som att de inte haft pengar, bett om pengar och sedan lovat att betala tillbaka.
Men polisen vill inte uttala sig om man misstänker ifall det rör sig om en eller flera personer som ligger bakom bedrägerierna. Hon vill heller inte ge några konkreta tips på vad man ska tänka på om någon ber om pengar i stan, eftersom det finns så många sätt för bedragare att luras på.
– Spontant hade jag nog hade låtit bli att låna ut pengar på gatan, säger Cecilia Svensson.
Philippa Fransson philippa.fransson@stampen.com
Victor Blomdahl victor.blomdahl@gp.se
My Olsson blev bedragen på 1 000 kronor när en kvinna bad om pengar för en tågbiljett hem.
BILD: THOMAS JOHANSSON
Intervju: Ziv Nevo Kulman
Israels ambassadör: Därför är Israel redo att prata med SD
För bara några månader sedan uteslöt han allt samröre med partier med bakgrund i nynazistiska rörelser. Men i februari inledde Israel dialog med Sverigedemokraterna – och i en exklusiv intervju med GP förklarar ambassadör Ziv Nevo Kulman varför. –Jag kan inte förneka att det är en kontroversiell fråga, säger han.
Ziv Nevo Kulman minns när han kom till Göteborg sommaren 2022. För första gången någonsin skulle Göteborgs judiska församling delta i West Pride-paraden. Israels ambassadör i Sverige, som själv är öppet homosexuell och som tidigt efter att han inlett sin tjänstgöring gjorde en intervju med QX där sa att han hoppades träffa ”Mr Right” i Sverige, kände att det var viktigt att delta.
Då kom han att prata med Göteborgs mäktigaste man, kommunstyrelses ordförande Jonas Attenius (S). Attenius och Nevo Kulman fotograferade sig tillsammans under paraden.
– Han var där, och vi tog en massa bilder tillsammans. För mig var det ett bevis för att Sverige och Israel är likasinnade länder, säger han när han minns tillbaka.
Snart tre år tycker Ziv Nevo Kulman fortfarande att han har en ”positiv” dialog med den högste politiske företrädaren i Sveriges näst största stad. Men det rödgröna styrets olagligförklarade beslut om bojkott av israeliska varor gjorde ambassadören besviken. Han menar att beslutet var antisemitiskt, enligt den definition från IHRA (Internationella Förintelseminnesorganisationen) som Sverige förbundit sig att följa.
– All kritik av Israel är inte antisemitism. Men när du kräver saker av Israel som du inte kräver av något annat land, demoniserar Israel eller jämför saker Israel gör med Förintelsen... det är en tydlig definition. Förslaget gällde ett stopp för inköp från länder som bedriver ille-
gala ockupationer. Även Marocko, som ockuperar Västsahara, och Ryssland, som ockuperat Krimhalvön sedan 2014 och bedriver ett angreppskrig i Ukraina, nämndes som exempel.
Men Ziv Nevo Kulman menar att de enligt internationell lag illegala israeliska bosättningarna på Västbanken inte går att jämföra med det Marocko och Ryssland gör.
– I Israels fall handlar det om omtvistade landområden. Israel har
"Det är ett krig som ingen ville ha. Israel startade inte kriget, Israel vill inte ha det här kriget.
visat förr att vi kan ge tillbaka land för fred och göra överenskommelser. Nu finns det israeliska medborgare som lever i de här områdena. Kanske kan det ändras i framtiden, om det finns en partner att nå en fredsöverenskommelse med.
Under det här besöket i Göteborg håller Ziv Nevo Kulman låg profil av säkerhetsskäl. Han tar emot GP i en svit på ett av stadens finare hotell. I rummet intill finns ambassadörens säkerhetspersonal.
Striderna i Gaza har trappats upp efter att vapenvilan brutits i mitten av mars. Den 4 april rapporterades om 25 döda i en enskild attack mot staden Khan Yunis. Hamas ovilja
att frige fler gisslan är den främsta orsaken, menar Ziv Nevo Kulman. –Vi behövde sätta militär press på Hamas igen, för att säkerställa att de inte tar kontroll över Gaza igen, säger han.
59 israeliska medborgare är fortfarande gisslan hos Hamas. Många av dem befaras redan vara döda. På Ziv Nevo Kulmans kavajslag blänker en pin med det gula band som används för att visa stöd för de gisslantagna.
– De flesta israeler vill ha en överenskommelse. De vill få hem gisslan och få ett slut på kriget och det vill såklart vi också. Men å andra sidan kan vi inte ha kvar Hamas vid makten. Då kommer det bli mer av samma. De kommer använda internationellt stöd för att bli starkare, och då riskerar den 7 oktober att upprepa sig. Över 1 000 israeler dog i Hamas terrorattack 2023. –Traumat kommer följa oss i många år framöver. Jag tror det kommer ta lång, lång tid för oss att förstå vad som hände, och för oss att kunna tro på att leva sida vid sida med en fredlig palestinsk stat. Rapporterna om exakt hur många som dött sedan Israel gick till motattack efter terrorattackerna varierar. Enligt hälsoministeriet i Gaza har totalt omkring 50 000 människor mist livet, siffror som FN anser vara tillförlitliga. Israel ifrågasätter siffrornas trovärdighet och pekar på att hälsoministeriet är kontrollerat av Hamas.
– Det är svårt att verifiera siffrorna. Men det här är ett krig. Det är ett krig som ingen ville ha. Israel startade inte kriget, Israel vill inte ha det här kriget. Men det är ett krig i ett extremt tätbefolkat område där fienden utför ett dubbelt krigsbrott. Dels attackerade de israeliska civila, dels använder de civilbefolkningen som mänskliga sköldar.
Ziv Nevo Kulman säger att Israel gör allt för att följa internationella lagar.
– Vi gör allt vi kan för att undvika civila offer. Att civila dör är inget som görs avsiktligt, det är en del av ett fruktansvärt krig. Och vår fiende utnyttjar det, de pratar om det i sin propaganda. Men det handlar också om människor. Jag har själv intervjuat föräldrar vars barn dödats i Gaza. Vad tror du att du skulle säga om det var en av dem du pratade med nu, i stället för en journalist?
– Jag tror att jag antagligen skulle gråta och känna mig sorgsen. Jag tycker att varje förlust av en människa är lika stor. Möter jag människor som berättar historier från krig så reagerar jag som vilken människa som helst.
Israels krigföring i Gaza har vid flera tillfällen fått hård internationell kritik. Den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat en arresteringsorder mot premiärminister Benjamin Netanyahu för brott mot mänskligheten och Amnesty menar att Israel begår ett folkmord. Även i Sverige har liknande anklagelser hörts: Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har exempelvis pratat om ”Israels pågående folkmord”.
– Politiker i det här landet använder sig av ordet folkmord som om de pratade om Coca-Cola. Det är extremt farligt och sorgligt, säger Ziv Nevo Kulman.
När Amnesty anklagar Israel för folkmord pekar organisationen bland annat på rapporterade dödssiffror, den stora mängden döda barn och förstörelsen av kritisk infrastruktur.
– Israel befinner sig i krig. Det är ett svårt krig. Det kan finnas saker som behöver undersökas, som i alla krig. Men Israel har ett eget, helt oberoende och självständigt, rättssystem som kan utreda det här, säger Nevo Kulman.
När GP träffar Israels ambassadör har 547 dagar gått sedan den 7 oktober 2023. På Gazaremsan har historiskt sett oerhört ovanliga protester mot Hamas brutit ut, och i Israel har många demonstrationer för fred hållits. Längtan efter ett slut på kriget är stor.
Kort efter att Donald Trump tillträdde som USA:s president lanserade han ett hårt kritiserat förslag om att den palestinska befolkningen skulle flyttas, och Gazaremsan skulle omdanas till en ”Mellanösterns riviera”. Ziv Nevo Kulman understryker att Israel inte vill att någon ska flytta från Gaza av annat än egen fri vilja.
–Men det internationella samfundet kommer behöva ta ansvar, det måste finnas någon form av allians som säkerställer hur Gaza tas om hand efter Hamas.
I den svenska politiska debatten har Israels krig i Gaza diskuterats flitigt. Benjamin Dousa (M), biståndsminister, har kritiserat Israels agerande både på Västbanken och i Gaza.
– Vi är kritiska till väldigt mycket av det Israel gör, sade Dousa till SVT i mitten av mars.
Bland annat pekade Dousa på Israels kriminalisering av biståndsorganisationen Unrwa, och svårigheterna att få in humanitär hjälp till Gaza. Ziv Nevo Kulman tycker att han och Israel fortfarande har
"Vi vill höra mer om hur de planerar att konfrontera sitt förfltna
en god relation med regeringen. Han hade nyligen sällskap med utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under hennes besök i Israel i mars. –Vi uppskattar att ministern kom, för att lyssna och lära sig. Sedan håller vi inte med varandra om allt. Hon förklarade den svenska regeringens synpunkter, säger Ziv Nevo Kulman.
Israels ambassadör väljer orden noggrant när han pratar om den nyligen inledda dialogen med Sverigedemokraterna: ”Vi vill höra mer om hur de planerar att konfrontera sitt förflutna”.
Hur upplever du att dialogen ser ut kring de här synpunkterna?
– Den är god, den nuvarande regeringen förstår situationens komplexitet och pekar inte finger när man pratar med Israel. Man pratar som man gör med en partner som upplever den svåraste tiden i sin historia.
Sedan Ziv Nevo Kulman tillträdde som ambassadör i Sverige i augusti 2021 har han varit tydlig med en sak gällande svensk politik. Samarbete och dialog med Sverigedemokraterna är uteslutet, har han upprepat i intervjuer med DN, SvD och Aftonbladet.
–Vår linje är väldigt klar. Vi har inte kontakt med SD eller några liknande partier i Europa med en
tydlig nynazistisk bakgrund, har han sagt till SvD:s ledarsida. Men i februari förändrades läget. Jerusalem Post rapporterade att Israel inlett samtal med ”tre europeiska partier långt ut på högerkanten”: spanska Vox, franska Nationell samling – och Sverigedemokraterna. När GP tar upp frågan ser Ziv Nevo Kulman ut att ha väntat under hela den timme intervjun pågått på att den ska ställas.
– Det är en lång process. Vi tittar på specifika partier med... låt oss säga problematiska bakgrunder, och vi tittar utifrån specifika kriterier. Det handlar om antisemitism och om deras syn på konflikten i
Israel nu.
Han andas in och fortsätter:
– När det gäller Sverigedemokraterna har dialogen hittills handlat
om att ställa frågor om hur de ska konfrontera sin historiska bakgrund och hur de ska hantera en del frågor om lagstiftning som de driver, som kan skada judiskt liv i Sverige. Det kan handla om kosherkött, eller rätten till omskärelse.
Det har inte gått lång tid sedan du sade till Svenska Dagbladet att Israel har en klar linje om att inte föra någon dialog med partier med bakgrund i nynazism. Sverigedemokraterna har samma rötter som förr. Vad förändrades?
–Det är den israeliska regeringens position, jag är en diplomat och det här är regeringens beslut. Men jag vill betona att det är en kritisk dialog. Vi ställer de här frågorna till SD. Ziv Nevo Kulman understryker
att frågan om dialogen med partier som SD är ”mycket kontroversiell”, både i Israel och hos den judiska minoriteten i Sverige.
– Jag kan inte förneka att det här är en kontroversiell fråga. Men om svaren i dialogen med Sverigedemokraterna är bra kan det ta oss till en situation där partiet kanske blir mindre radikalt, och kanske kan ha ett starkare samarbete med oss. Vilken typ av steg vill du se från Sverigedemokraterna?
– Vi vill höra mer om hur de planerar att konfrontera sitt förflutna och vad de tänker göra för att bidra till att garantera förutsättningar för fortsatt judiskt liv i Sverige.
Ziv Nevo Kulman upplever att det går en tydlig skiljelinje i den svenska politiken vad frågor som berör
Israel. På ena sidan Tidöpartierna, där han upplever att stödet för Israel är stort, och på andra sidan oppositionspartierna.
–Det här betyder inte att vi inte har vänner hos Centerpartiet och Socialdemokraterna. Jag vet att det finns Israelvänner i de partierna. Men det är på väg att bli mer uppdelat och komplicerat, och det är något jag tycker att alla vänner av Israel i de här partierna behöver vara vaksamma på.
Dennis Jörnmark Callstam dennis.jornmark@gp.se
Bild: Filip Powidzki Casserblad filip.powidzki.casserblad@gp.se
Israels ambassadör har varit på ett kort och av säkerhetsskäl mycket diskret besök i Göteborg. Innan han lämnar stan hinner han dock prata med GP om kritiken mot de rödgrönas bojkottsförslag, anklagelserna om folkmord i Gaza och den nya dialogen med SD. BILDER : FILIP POWIDZKI CASSERBLAD
Körsbärsträden har slagit ut i blom –”extremtidigt” enligt botanikern
Göteborg: Du går av spårvagnen vid Järntorget, och plötsligt står du som under ett rosa tak. Små skära blomblad regnar ner mot plattorna. Våren är här och körbärsträden är i blom.
– Det är ett extremtidigt år, får vi ändå säga, konstaterar Björn Aldén, före detta vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården.
Den uppmärksamme har kanske gått vid Brunnsparken, Järntorget eller Seminarieparken och märkt att de förut kala träden helt plötsligt fått färg. Mycket riktigt har nu
de första körsbärsträden börjat slå ut i Göteborg.
– De vid Järntorget är i full gång nu, säger Björn Aldén, före detta vetenskaplig intendent vid Botaniska trädgården. Botaniska har också en hel del körsbärsträd av omkring 20 olika sorter. Men träden inne i stan är ändå de som brukar blomma först.
– Det har att göra med att det blir väldigt varmt där med alla hårdgjorda ytor. Värmen sitter i plattorna. I trädgården där det finns svalare gräsmattor brukar det skilja ungefär en vecka, förklarar han.
Att de är fullt utslagna såhär tidigt i april är däremot inte helt vanligt, menar Björn Aldén. Trots
att det är en utveckling som hållit i sig ett tag.
– Det tenderar att bli tidigare för varje år som går, man undrar var det ska sluta, säger han, och fortsätter:
– Men det är ett extremtidigt år, får vi ändå säga.
Redan nu är det flera sorter runt om i staden som blommar. Träden kan bland annat ses vid Järntorget, Seminarieparken eller i Botaniska trädgården. De finns även i Brunnsparken och längs med evenemangsstråket.
De i Botaniska har däremot någon vecka kvar innan de står i full blom. Och tur det, menar Maria Sjöstedt, trädgårdsmästare och eve-
nemangsledare i Botaniska trädgården.
I slutet av april, den 27, har trädgården nämligen sitt årliga evenemang Hanami. Det är en japansk högtid då man firar vårens ankomst.
I Japan styr körsbärsträdens blomning när Hanami infaller, men i Botaniska trädgården är datumet fastställt och planerat sedan länge. Därför är det bara att hålla tummarna för att det kommer att finnas körsbärsträd som blommar just då.
– Vissa år har de antingen nästan inte har slagit ut alls, eller att de nästan blommat över. Det är svårt att pricka in rätt datum, säger Maria Sjöstedt.
I Botaniska finns det däremot
många olika sorters träd, som ofta blommar vid olika tidpunkter. Några träd brukar alltid stå i blom, och det finns fortfarande hopp om en rosa Hanami i trädgården. Men körsbärsblommornas öde är bräckligt, och om man vill ta en bild av de blekrosa trädkronorna kan det finnas anledning att göra det så snart som möjligt.
–Allt hänger på temperaturen. Så fort det blir varmare på natten så går det jättefort. Då kan de blomma ut på bara ett par dagar, säger Maria Sjöstedt.
Thea Eklöf thea.eklof@gp.se
Körsbärsträden har små, blekrosa blommor.
Hur länge blommorna kommer att vara kvar är inte helt säkert.
Efterlyst för Frölundamord jagas i hela världen
Göteborg: Eddie Jobe, 36, jagas nu över hela världen – misstänkt för ett mord i Frölunda 2012.
Samtidigt pågår flera utredningar mot gängledaren från Göteborg, som senast sågs i Italien. Där ska han ha använt en stulen bil.
Nu har en av Jobes närmsta vänner gripits, misstänkt för delaktighet i det grova häleriet i Italien.
Sedan mars pågår en polisjakt efter den utpekade gängledaren Eddie Jobe, 36. Han misstänks för ett tolv år gammalt mord, samt mordförsök vid samma tillfälle. Det var i september 2012 som en skottlossning bröt ut på Briljantgatans spårvagnshållplats i Frölunda.
Flera personer befann sig på platsen när en moped med två personer körde förbi och öppnade eld.
En 26-årig man träffades och dog till följd av sina skador.
– Exakt vad det är för bevisning som fått oss att inrikta misstankar mot just den här personen kan jag inte gå in på i nuläget. Särskilt inte eftersom han ännu befinner sig på fri fot, sa chefsåklagare Per-Erik Rinsell i samband med att Eddie Jobe häktades i sin utevaro misstänkt för dödsskjutningen.
Den 36-årige gängledaren är dock misstänkt för fler brott än så – som skett närmare i tiden.
Bland annat försök till grov utpressning. Mellan juni 2024 och mars 2025 ska han, tillsammans med en annan person, ha försökt få målsägandena att betala en miljon euro – över tio miljoner svenska kronor – under dödshot.
Enligt åklagaren ska offren ha känt till att ”Jobe är knuten till kriminella nätverk och har ett betydande våldskapital”.
Dessutom anklagas Eddie Jobe för grovt häleri. Detta brott ska ha
"Undanhållandet från rättvisa gör honom till en prioritet inte bara för svensk polis utan också för brottsbekämpande myndigheter i flera länder som nu samarbetar outtröttligt
Europols hemsida
begåtts i Italien den 21 mars i år, det vill säga bara dagar innan han häktades i sin utevaro.
Enligt misstankarna ska han ”olovligen brukat en personbil värd 400 000 kronor”. Fordonet ska ha varit stulet.
Eddie Jobe alltjämt är på fri fot – och internationellt efterlyst. Han står nu med på Europols most wan-
ted-lista, med namn och bild, där han beskrivs som ”farlig”.
”Eddie Robin JOBE är efterlyst för mord av svenska myndigheter och det pågår ett intensivt sökande för att lokalisera och gripa honom. Han är farlig och oförutsägbar. Undanhållandet från rättvisa gör honom till en prioritet inte bara för svensk polis utan också för brottsbekämpande myndigheter i flera länder som nu samarbetar outtröttligt för att lokalisera och ställa honom inför rätta för hans påstådda brott. Senast kända plats, Italien” står det på Europols hemsida.
Samtidigt som Eddie Jobe eftersöks så greps en man i 35-årsåldern på Hisingen under torsdagen. Han misstänks för inblandning i det grova häleriet, kopplat till den stulna bilen i Italien.
Den medmisstänkte har under ett decennium tillhört den inre kärnan av gänget i Södra Biskopsgården och räknas som en av Eddie Jobes mest lojala vänner.
Han har figurerat i flera utredningar, men inte varit särskilt synlig i kriminella sammanhang under de senaste åren.
Förra sommaren blev mannen i 35-årsåldern dock beskjuten och skadad i ena benet i samband med någon typ av uppgörelse i Biskopsgården.
Dådet rubricerades som mordförsök, men ingen misstänkt har hittills kunnat gripas i det ärendet.
I en personutredning från 2021 säger han sig ta avstånd från sin tidigare livsstil.
Ett uppmärksammat brott som mannen i 35-årsåldern och Eddie Jobe tidigare dömts för rubricerades som grov penningtvätt. Tillsammans ertappades de på Centralstationen i Göteborg, med drygt en halv miljon kronor instuvade i en skolåda.
GP har sökt den advokat som företräder mannen i 35-årsåldern.
Sandra Divinyi sandra.divinyi@gp.se
Peter Linné peter.linne@gp.se
Fängslade Joakim Medin har talat i telefon med sin fru
Sverige: Joakim Medin har för första gången sedan han greps för två veckor sedan talat med sin fru Sofie Axelsson i telefon.
Journalisten Joakim Medin fängslades under en resa till Istanbul på uppdrag av tidningen ETC i slutet av mars. På fredagen ringde han sin fru Sofie Axelsson från fängelset. Hon deltog då på journalistikkonferensen Gräv i Borlänge. –Han var som vanligt. Han lät glad. Kunde skratta. Och jag kunde reta honom lite, säger Sofie Axelsson till Dagens ETC.
Paret fick endast tala med varandra i tio minuter, men Medin hann berätta att han fått in några böcker i fängelset.
Tanken med resan till Turkiet var att bevaka de omfattande politiska protesterna i Turkiet. Medin greps dock på flygplatsen och har varit fängslad sedan 27 mars. Anklagelserna är inte preciserade, men uppges röra inblandning i en terrororganisation och att ha förolämpat Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
I en intervju med den egna tidningen säger chefredaktör Andreas Gustavsson att den rättsliga processen riskerar att dra ut på tiden.
– Formellt skulle Turkiet kunna låta den här processen pågå väldigt länge. Det kan sträcka sig över många månader eller till och med år innan det ens blir transparent och advokaterna har någonting fast
att sätta tänderna i. Det är bara hoppas och arbeta för att det inte ska gå så långt, säger han.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) vill inte uttala sig
Frias från knarkbrott –ska ha druckit kiss
Skåne: Den unge mannen från Skåne hävdade att det positiva drogtestet berodde på hans fetisch: Att dricka flickvännens kiss i samband med sex. Mannen friades eftersom hans förklaring inte gick att motbevisa.
Det var i februari i år som polisen slog till mot en lägenhet i Skåne, där en man förhördes och fick göra ett drogtest. Han hävdade själv i förhör att han inte använt narkotika, men när analysresultatet kom tillbaka så var det positivt för både kokain och cannabis.
Enligt Blekinge tingsrätt har mannen uppgett att han då blivit ”misstänksam” och frågat sin flickvän om hon använt narkotika, vilket hon ska ha medgett. Mannen hävdade sedan under rättegången att den enda förklaringen till att han själv hade narkotika i blodet måste vara att han hade druckit kvinnans kiss. Något som även BLT skrivit om. ”Han har en fetisch som innebär att han vid samlag dricker tjejens urin” skriver tingsrätten i sin dom. Mannen har sagt att han hade sex
Domstolen har prövat målet och de har kommit fram till att vi inte har lyckats motbevisa det här. Nu ska jag kika igenom materialet och se om det ska överklagas. Daniel Cloustierna Åklagare
om tidsbilden som Gustavsson målar upp.
– Jag kan inte i detta tidiga skede spekulera i det, utan jag fokuserar helt och fullt på regeringens arbete som syftar till att så snart som möjligt få hem Joakim, säger hon. Tidigare i veckan nekades Joakim Medins överklagan av frihetsberövandet i en domstol i Ankara. Enligt domstolen är misstankarna om brott är starka. Utrikesministern vill inte spekulera i om Medins situation kan ha förvärrats efter det beskedet.
– Jag kan inte göra den rättsliga bedömningen.
Marcus Alexandersson, Maja Steen Danielsson TT
med kvinnan ett par timmar innan polisen kom till lägenheten. Åklagaren i fallet är Daniel Cloustierna. Han säger till GP att mannens förklaring inte varit känd förrän saken togs upp i rättegång. – Det stämmer. Det kan ju alltid komma upp nya uppgifter under huvudförhandlingen. I övrigt kan jag inte säga så mycket mer. Det hela slutade med att åklagaren själv yrkade på en friande dom, och att åtalet ogillades. Tingsrätten skriver att ”det inte är ställt bortom rimligt tvivel” att mannen i fråga begått brottet. –Domstolen har prövat målet och de har kommit fram till att vi inte har lyckats motbevisa det här. Nu ska jag kika igenom materialet och se om det ska överklagas eller inte, säger Daniel Cloustierna. Huruvida kvinnan i fråga åtalats för narkotikabrott framgår inte av domen, och åklagare Daniel Cloustierna säger sig inte ha någon kännedom om det.
Eric Hilmersson eric.hilmersson@gp.se
Joakim Medin. BILD: DAGENS ETC
Politik
Den utpekade gängledaren Eddie Jobe är internationellt efterlyst för ett mord i Göteborg 2012. Han beskrivs som ”farlig och oförutsägbar” av Europol. BILD: EUROPOL
Matpriser
Högsta matprisökningarna sedan 2023 – kaffe rusar
Sverige: Matpriserna steg med 5,4 procent i årstakt i mars, enligt nya siffror från SCB. Det är den högsta prisökningen på 16 månader. Priserna på choklad och kaffe rusar.
Inte sedan november 2023 har priserna på livsmedel och alkoholfria drycker stigit så mycket en enskild månad. Priserna på choklad och kaffe har rusat med runt 30 procent. Även mejeriprodukter har ökat i pris och bidrar till uppgången, enligt SCB.
– Det är klart att de här varorna är ju sådant som påverkar vardagsekonomin en hel del. Det kommer påverka plånboken när det är just matpriserna som går upp, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Enligt Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, har vissa världs-
marknadspriser vänt ned, men det har ännu inte gett något genomslag på matpriserna.
– Uppenbarligen är det lite längre förskjutning innan de lägre världsmarknadspriserna slår igenom på produkter i butik. Men det är rimligt att tänka sig att en del av det här ska komma ned, säger han.
Att priserna på kaffe och kakao skjutit i höjden beror på en rad faktorer, bland annat på dåliga skördar i Sydamerika.
Samtidigt sjunker inflationen som helhet enligt det så kallade KPIF-måttet till 2,3 procent i mars, ned från 2,9 procent i februari, vilket är i linje med de preliminära siffror som kom från SCB förra veckan.
Enligt ekonomerna är den lägre inflationstakten den viktiga signalen.
–Det är en bra siffra för ekonomin, hushållen och för Riksban-
Fakta: Här är maten som blivit dyrare – och billigare
I mars tog matprisökningarna fart igen. Priserna steg med 5,4 procent i årstakt jämfört med 3,9 procent i årstakt i februari. Vissa livsmedelsprodukter skenade mer än andra i pris. Här är de tio produkter som ökat respektive minskat mest i pris i mars. Ökat
Smör 31,5 %
Kaffe 30,0 %
Choklad 28,9 %
Vitkål 22,2 %
Grädde 21,0 %
Fryst frukt och bär 20,7 %
Annat smörgåsfett 20,3 %
ken, säger Jens Magnusson. Särskilt i en värld där risken för stagflation ökar, det vill säga svag eller ingen tillväxt i kombination med stigande priser, säger han. –Om tillväxten är svag och inflationen går upp är det svårare för både Riksbanken och regeringen att agera. Om inflationen som nu går ned kan man agera både finansoch penningpolitiskt.
Bland de varor och tjänster som bidrog till en lägre inflationstakt i
mars finns bland annat kläder och skor och utlandsresor.
– Flygresor har länge varit något som har dragit upp siffrorna, så det blir intressant att se om det är ett trendbrott nu, säger Magnusson. Även lägre priser på el och drivmedel bidrog till en lägre inflationstakt enligt SCB, medan priset på till exempel restaurangbesök drog upp inflationen.
Avtalsrörelsen
Unionen och SJF lägger varsel om strejk på SVT
Stockholm: Journalistförbundet och Unionen varslar om strejk på SVT i Stockholm. – Förvånande och oansvarigt, säger Medieföretagens förbundsdirektör Maria Möller.
Honungsmelon
% Gul lök -19,1 % Avokado, mango m.m -13,0 % Morötter -12,2 %
Socker -12,1 %
Färska kryddor -8,0 %
Mat-, stek- och grilloljor -6,8 % Päron -6,7 %
Färsk lax -6,6 %
Apelsiner -6,0 %
Fiske
Branschens svar – efter att sillen fått rött ljus
Världen: Sill och makrill har tilldelats rött ljus av Världsnaturfonden. Nu har Fiskbranschens riksförbund kommit med ett gemensamt uttalande – och parterna är inte överens.
Den 9 april meddelade Världsnaturfonden WWF att den norska vårlekande sillen och all makrill flyttas till rött ljus i WWF Fiskeguiden. Enligt WWF handlar det om att fiskesituationen har blivit ohållbar. Grunden är flera år av överfiske till följd av att de fiskande länderna inte kunnat komma överens om hur fiskekvoterna ska fördelas, menar man.
–Det är något som har pågått sedan 2013, men när det sker något så här drastiskt tar vi ett gemensamt beslut, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på WWF.
Fakta: WWF Fiskguidens trafikljus
• Grönt ljus: Bra val
• Gult ljus: Undvik – ät max 3–4 gånger per år
• Rött ljus: Låt bli
Källa: WWF Fiskguiden.
Fiskare, företag och konsumenter har varit förundrade över den nya informationen och vad som faktiskt gäller med det nya trafikljuset. Under fredagen publicerade Fiskebranschens riksförbund ett uttalande som svar på WWF:s besked. ”Sammanfattningsvis har Fiskbranschens riksförbund svårt att se varför WWF ändrar sina bedömningar avseende NVG-sill och makrill just nu. Inget nytt har framkommit sedan den vetenskapliga rådgivningen 30 september 2024, eller för den delen sedan 4 december 2024 när WWF:s Fiskguide presenterades”, skriver de i pressmeddelandet.
Enligt Inger Melander är förändringen av trafikljuset för fiskarterna baserat på den vetenskapliga rådgivningen som presenterades i höstas.
– Vi pratar om globalt fiske här. Det är mycket underlag som ska granskas innan vi kan komma med en utvärdering. Sedan händer det alltid saker till havs, det är aldrig statiskt. Så det tar lång tid innan vi komma med ett besked, säger hon. Det som parterna inte är överens om är om det röda ljuset innefattar det fiske som redan gjorts, det vill säga den fisk som redan finns
Fiskbranschens riksförbund på det röda ljuset på sill och makrill. ARKIVBILD: JOHAN NILSSON
i butiker och på lager.
”Vi vill förtydliga att för de produkter som finns ute i handeln just nu, så är råvaran fiskad under en period när WWF angett gult ljus”, skriver Fiskbranschens riksförbund. WWF vill inte uttala sig om vad som gäller med den redan fiskade fisken utan menar det är upp till företagen och butiker att ta ansvar.
– Vi kan aldrig veta om fisken i
butiken är fiskad innan eller efter. Vi har satt rött ljus nu vilket betyder att man ska undvika att fiska och konsumera det. Sedan finns det även fisk i butik som har grönt ljus, som har fiskats på ett mer hållbart sätt om man verkligen vill ha sill på påskbordet, säger Inger Melander.
Philippa Fransson philippa.fransson @stampen.com
Fackförbundens varsel kom på fredagskvällen sedan parterna inte lyckats komma överens om ett nytt kollektivavtal. – Vi har verkligen ansträngt oss och gjort allt vad vi kan. Ett varsel lägger man ju inte lättvindigt, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
–Min förhoppning är att vi ska komma fram till en överenskommelse genom medling innan konflikten bryter ut.
Enligt Ulrika Hyllert är det mellan 300 och 400 medlemmar som berörs av varslet på SVT i Stockholm.
Medarbetare som krävs för flera nyhetsprogram undantas, däribland Rapport och Aktuellt. Den stora stridsfrågan i förhandlingarna är frågan om arbetstidsförkortning där förbunden inte har kunnat komma överens med arbetsgivarparten, Medieföretagen inom Almega.
”Almega har avvisat våra medlemmars avgörande krav. Unionen vill alltid lösa frågor vid förhandlingsbordet, men i det här läget ser vi tyvärr ingen annan utväg än att varsla om konflikt”, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för Unionen, i ett pressmeddelande.
SJF:s och Unionens strejkvarsel träder i kraft den 25 april klockan fem på morgonen om parterna inte kommer överens innan dess.
Medieföretagens förbundsdirektör Maria Möller beskriver strejkvarslet som att fackförbunden ”vill stänga dörren och lägga ett varsel utan att försöka nå en lösning”. – Jag skulle säga att vi egentligen inte befinner oss jättelångt ifrån varandra och det är därför det är extra förvånande och oansvarigt tycker vi. Vi har en situation där vi ändå är villiga att träffa ett avtal på industrins märke med 6,4 procent på två år. Men sedan har facken relativt ultimativa krav om arbetstidsförkortning och hantering av mertid, säger Möller. Hur optimistisk är du inför att hitta en lösning innan strejken bryter ut?
–Jag är väldigt optimistisk. Jag tycker att det vore väldigt oansvarigt att låta det här bryta ut. Det finns ingen som helst anledning enligt min uppfattning, säger Möller.
Fredagens varsel innebär att Unionen varslat om konflikt inom fem avtalsområden. Sammanlagt är omkring 5 000 medlemmar berörda av de fem varslen.
Fredrik Gunér
Erik Widmark TT
103 kronor för ett paket bryggkaffe i Malmö i tisdags. BILD: JOHAN NILSSON
Nu svarar
Ulrika Hyllert. BILD: CAISA RASMUSSEN
ARKIVBILD:
Sverige ser ut att bomma uppsatta klimatmål
Sverige: Sverige ser ut att bomma de uppsatta klimatmålen fram till 2045. Regeringen medger att det krävs mer åtgärder för att ens närma sig målen om minskade utsläpp.
Det är Naturvårdsverket som i sitt årliga underlag till regeringen konstaterar att målen missas. Sverige ser inte ut att nå något av klimatmålen för 2030, 2040 eller 2045, enligt myndigheten.
I en sms-kommentar till TT skriver klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L): ”Regeringen arbetar med flera åtgärder för att förbättra Sveriges förutsättningar att nå EU-målen.”
Hon skriver inget om vilka åtgärder det kan handla om.
Särskilt svårt ser det ut för klimatmålet som är kopplat till skog och mark, det så kallade LULUCF. Att vi hamnar långt från det målet beror framför allt på en lägre skogstillväxt. Tillsammans med avverkning och den naturliga minskningen blir underskottet stort.
– Underskotten inom den sektorn kan komma att hamna på 63 till 71 miljoner ton under åren 20212025 enligt scenarierna, säger Johan Leymann, projektledare på Klimatanalysenheten på Naturvårdsverket
”Regeringen arbetar med flera åtgärder för att förbättra Sveriges förutsättningar att nå EU-målen”, skriver klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i ett sms till TT.
Enligt det långsiktiga målet ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Men det målet ser inte ut att nås med dagens politik. Med de styrmedel som är beslutade nu är gapet till målet cirka 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverket.
Sverige når inte heller det nationella målet om att utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030. Avståndet till
ARKIVBILD: VIKTORIA BANK
målet är 6 miljoner ton koldioxid. Att reduktionsplikten, det vill säga hur mycket biodrivmedel som behöver blandas in i bensin och diesel, höjs den 1 juli kommer att minska utsläppen. Men inte tillräckligt.
– Ökningen av utsläppen under 2024 innebär att det kommer ta ända fram till ungefär 2028 innan vi ser en minskning i transportsektorn, säger Leymann.
Varken de svenska etappmålen
Samhälle
Scouternas generalsekreterare AnnaKarin Hennig. BILD: RICKARD KILSTRÖM
Kraftigt uppsving för Scouterna
Sverige: Fler och fler unga skuttar fram i blåbärsriset mellan stenar och kvistar i Scouternas regi. På bara tio år har antalet scouter i Sverige ökat med nära 27 procent.
Fler än 83 000 personer i Sverige är scouter, och scoutverksamheter finns nu i runt 280 kommuner. Anna-Karin Hennig, Scouternas generalsekreterare, tror på flera förklaringar bakom det ökade engagemanget.
– Det vi gör, som handlar om gemenskap utomhus, att få utvecklas i sin egen takt utan tävling och krav på prestation, svarar så väl mot mycket av de saker som barn och unga i dag utmanas av – mycket stillasittande, mycket skärm, mycket osäkerhet och mycket prestationskrav, säger hon.
Många föräldrar och vårdnadshavare hör av sig och vill att deras
"Det är skönt att veta att man kan laga sin mat utan el och man vet hur saker och ting fungerar och man kan orientera sig i skog och mark
Anna-Karin Hennig Scouternas generalsekreterare
till 2030 och 2040 eller svenska EU-åtagandet, som avser utsläpp inom EU:s förordning för ansvarsfördelning (ESR) nås, enligt Naturvårdsverkets genomgång. Det handlar bland annat om utsläpp från transporter och jordbruk.
Från Naturskyddsföreningen är man kritisk till den förda politiken.
”Nu ser vi svart på vitt att regeringens politik leder till att Sverige inte når något av klimatmålen, vilket är en mycket riskfylld politik. Det finns en rad åtgärder som leder till utsläppsminskningar redan idag, främst på transportområdet, men regeringen väljer aktivt att låta bli. Det är också märkligt utifrån det faktum att opinionen vill ha en stark klimatpolitik”, säger Beatrice Rindevall ordförande Naturskyddsföreningen i en presskommentar.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, skriver vidare i sin sms-kommentar:
“Rapporten bekräftar att utsläppsökningen 2024 var en engångshändelse och att Sveriges utsläpp beräknas minska igen år 2025 och framåt. Sverige har fortsatt goda möjligheter att nå EU:s 2030-mål för transportsektorn (ESR).”
Petra Hedbom TT
barn ska hitta en rörelseglädje. Att engagera sig i Scouterna kan också vara ett sätt att minska skärmtiden. – Att lägga ifrån sig sin telefon känns främmande och inte så positivt alltid, men efter en stund, när man vänjer sig, så upptäcker man andra saker och man upptäcker varandra, säger Hennig.
– Man gör grejer och man ser varandra och man är här och nu lite på ett annat sätt. Det säger barnen att de mår bra av. Vi mår alla bra av det. Sedan Ryssland inledde det fullskaliga kriget i Ukraina för drygt tre år sedan har prepping och krisberedskap hamnat högre upp på agendan.
Anna-Karin Hennig säger att barnen inom Scouterna visar intresse för vad som sägs på nyheterna och vad det innebär att vara beredd.
– Det är skönt att veta att man kan laga sin mat utan el och man vet hur saker och ting fungerar och man kan orientera sig i skog och mark, säger hon.
– Det finns ett sug hos oss alla att känna att vi är kapabla och framför allt den psykologiska tryggheten – att veta att man inte är själv, att det finns människor runt omkring att lita på.
Elin Nordlund TT
Lägre skogstillväxt bidrar till att Sverige inte når klimatmålen.
FREDRIK SANDBERG