Issuu

Lördag 14 mars 2026

FOTO: LARS-GÖRAN RYDQVIST

Jord & Skog

Mjölkbönder med stor framtidstro

På Klockaregården på Bolmsö gör Tina och Erik Johansson plats för fler djur som ger mjölk och kött. ”Det blir två ben att stå på. Vi ser nu att mjölkpriset sjunker och köttet går upp, så det är helt klart intressant att ha båda benen”, säger Erik. / Sidorna 6–7

Skogsbruk. Bo Falk i Hult inspirerar till framtidens avverkning

Sidorna 2–3

Mat. Nytt matcentrum hoppas gynna lokala producenter

Sidorna 4–5

Skogsbruk. Blygsamt resultat för Södras storsatsning

Stefans Entreprenad • Gräv- och planeringsarbete

STOR SKOGSMÄSSA 2026 Lördag 18 april kl. 10.00–16.00 på Bolmsö Hov hos familjen Eva & Tommy Kristiansson

Skogsslinga där intressanta montrar varvas med skogsmaskiner. Matservering. För ytterligare information om mässan maila skogsmassabolmso@gmail.com eller ring Tommy på tel 070-65 52 276

• Skogsdiken • Kantklippning av vägar • Allt inom avlopp och dränering

Mobiltfn

070-528 05 39

Sidan 11 • Vi utför alla slags grävtjänster • Säljer jord & grusmaterial, även siktad kompostjord • Buskröjning och högröjning längs skogsvägar

Välkomna att kontakta oss!

Trehörna Entreprenad AB 072-326 33 93, 076-795 50 24 jacobgustafsson99@gmail.com

2 C / Jord & Skog

C är en bilaga till Smålandsposten. Ansvarig utgivare: Kristina bingström kristina.bingstrom@smp.se

Inga kalhyggen hos Bo i Hult: ”Det här är framtiden” HOVMANTORP

Tänk att i stället för kalhyggen ha varierade skogar där träden avverkas vid olika tider. När en grupp forskare ska ta fram hjälpmedel för ett sådant skogsbruk, då kommer de till Bo Falk i Hult för att inspireras. – Det gör mig väldigt glad, säger han.

verige har länge dominerats av trakthyggesbruk, där man etablerar alla träd på en gång, röjer, gallrar och slutligen kalavverkar hela beståndet. 74-årige Bo Falk har valt en annan väg. På skogsgården i Hult utanför Hovmantorp har han plockhuggit utvalda träd och låtit andra växa till sig. Nu verkar tiden ha hunnit ikapp honom med ett växande intresse för olika skötselmetoder. Ekskog brukas redan idag ofta genom plockhuggning av enstaka träd.

Bo Falk har varit med och vårdat ett sådant bestånd på släktens mark under flera år. – Det här är ett väldigt bra exempel på hur ekträd för timmerproduktion ska se ut, säger Magnus Bergström, inköpare på Kährs som är på plats för att föreläsa för forskarna. Han letar upp ett av de tjockaste träden med rak, slät stam och jämn, stor krona. – Den här är bossen. Den ska bestämma vilka som ska bort runt omkring. Sedan har jag nästa individ där runt 10–12 meter bort. De får aldrig

SMP Lördag 14 mars 2026

röra varandra med kronorna. Om ungefär 50 år kommer de att vara de enda två som står här. Inköparen och forskarna är överens om att olika beräkningsmodeller kan vara till god hjälp för att välja vilka träd man ska satsa på, men för att kunna fatta rätt beslut måste man vara ute i skogen. – Du behöver människoögon och du behöver slita upp åtminstone ett par skor varje år för att sköta din skog. Du måste besöka din ekskog. Har något hänt? Är det sjukdomar? Är det stormskador? Du kan inte planera, åka hem och bara skicka upp en drönare i luften, säger Magnus Bergström. Bo Falk har rört sig många mil i skogen genom åren. Han belönas med en rejäl applåd för sin insats. – Jag är väldigt glad att de kommer hit och att de har fått anslag. Det tycker jag är enastående. Jag har faktiskt miljöer att visa upp som är väldigt fina. Forskningsprojektet leds av en av dem som han har inspirerat, svär sonen Nils Fagerberg, lektor vid Linnéuniversitetet. Tillsammans med sina kollegor ska han ta fram metoder som kan hjälpa skogsägare att avgöra när det är bäst att avverka varje enskilt träd för att få bra lönsamhet i ett bestånd. De ska undersöka gran, tall, björk och ek. – Inom svensk forskning har vi sat-

C / Jord & Skog 3

SMP Lördag 14 mars 2026

Du är väl medlem? LRF står upp för äganderätten, hela vägen från din kommun till Bryssel!

Stina Kristiansson, lantbrukare Moheda

Ahto Kangur, professor vid Estonian University of Life Sciences. Magnus Bergström guidar runt forskarna bland ekarna. Bo Falk visar upp sin skog för forskarna.

Scanna QR-koden & bli medlem!

Fakta: Gemensamt nordiskt projekt

800 kr på Granngården! (Kampanj giltig tom 30 juni 2026)

•

Projektet ska utveckla stöd för att sköta skogen genom att avverkningen av varje träd beslutas individuellt. I valet balanseras mål för ekonomi och biologisk mångfald. 18 forskare från Sverige, Finland, Estland och Lettland deltar i projektet. Det pågår under fyra år. Nordforsk och de staliga forskningsråden i de deltagande länderna har anslagit 11 miljoner till projektet.

• •

www.sundins-skogsplantor.se

ÅRYD- DIN LOKALA PLANTTERMINAL Braås Lenhovda

FOTO: JONAS ENGMAN

sat tydligt på ett skötselsystem, nämligen trakthyggesbruk. Men det finns mer och mer som pekar på starka skäl att intressera sig för det här skogsbruket med individuella trädval, säger han. Tanken är att modern teknik och digital analys inte bara ska bli en hjälp att skapa mer naturliga skogar med stor biologisk mångfald, utan att mer precisa skötselval också gynnar lönsamheten. En solig marsdag står skogsforskarna från Sverige, Finland, Estland och Lettland och beundrar timmerstockar av tall som Bo Falk själv fällt med motorsåg och med hjälp av traktor samlat ihop i prydliga travar. – Det handlar om att vårda bladmassan som förstås är motorn i systemet. Det viktigaste att tänka på är att inte göra för stora huggningar för det kommer alltid att ta tid för träden att ersätta den förlorade bladmassan. Så små och reguljära huggningar är bättre än stora med stora intervaller, förklarar Nils Fagerberg. En bit bort strävar ståtliga tallar fortfarande mot skyn, medan granar och björkar fyllor luckorna och riset breder ut sig på marken. – Det är ett fint sätt att bruka en sådan tallskog i det här området, tycker Ahto Kangur, professor vid Estonian University of Life Sciences. Även i Estland är trakthyggesbruk den vanligaste skötselmetoden.

Det finns mer och mer som pekar på starka skäl att intressera sig för det här skogsbruket med individuella trädval.

”

Nils Fagerberg, lektor vid Linnéuniversitetet – Men i framtiden kommer skogsvården ändras i den här riktningen, att vi inte sköter skogen baserat på ett bestånd utan baserat på ett träd, spår Ahto Kangur. I de deltagande länderna har skogsbruket liknande förutsättningar, men i Finland har forskningen om hyggesfria metoder kommit betydligt längre. – De har erfarenhet och även experimentella resultat vilket jag tror är ännu viktigare. Det är inte tillräckligt att man har en magkänsla utan det måste finnas data bakom. Ahto Kangur tycker att det fyråriga projektet ligger rätt i tiden för att kunna ge allt mer medvetna skogsägare i Östersjöregionen den hjälp som de kommer att behöva. – Jag skulle säga att det här är framtiden. Johan Persson Text johan.persson@smp.se

Alvesta

BESTÄLL VÅRENS PLANTOR NU!

Växjö

ÅRYD Lessebo

Väckelsång

Ombud för Sundins Skogsplantor i östra Kronoberg

FRÅGA DOKTORN! 0706-87 22 23 www.drskog.se

Vi utför • slutavverkning • gallring • ﬂisning • markberedning • energigallring • hag- och betesmarkshuggning Manuella arbeten och maskintransporter

Vi köper gärna Flis & grot Ring för kostnadsberäkning 070- 53 33 469

Tillsammans tar vi kampen mot fattigdom och ojämlikhet. Bli månadsgivare på imsweden.org

Ekträden ska stå på ett avstånd så att kronorna inte möts.

4 C / Jord & Skog

SMP Lördag 14 mars 2026

Här kan Växjö få ett nytt matcentrum VÄXJÖ Växjö kan få ett matcentrum. Därmed kan restaurangskolans gamla lokaler på Ringsberg komma till ny användning. – Vi vill ha fler mathantverkare och fler småländska produkter som vi kan använda i vår verksamhet, säger PM & vänners delägare Monica Carlsson som är en av initiativtagarna.

Det handlar om att ta fram förslag på organisation och ledning, möjlig finansiering och lämplig lokal. – Vi tittar på möjligheten att ha en lokal där man kan hyra in sig för småskalig matproduktion. Jag kanske har en råvara, men inte förutsättningar på min gård. Då kan jag hyra in mig några dagar och göra en stor sats för att se om det är värt att ta steget och göra en egen investering, förklarar Susann Ask.

Region Kronoberg har anslagit 250 000 kronor för att undersöka möjligheterna att skapa ett matcentrum. Idéen har vuxit fram i samband med de årliga matarrangemangen där regionen, Växjö kommun och länsstyrelsen samarbetar med matproducenter och restauranger. Nu vill de ta ytterligare ett steg för att stärka Växjö och Kronoberg på matens område. – Tanken är att det ska vara en mötesplats för utveckling av hållbar mat i södra Sverige. En nod för kunskap, rådgivning, utbildning och innovation inom matproduktion och förädling, säger Susann Ask, verksamhetsutvecklare på regionen som samordnar arbetet.

I sökandet efter lokal har gruppen som arbetar med matcentrum gjort flera besök i den tidigare restaurangskolan på Ringsberg. Ett område som Växjö kommun redan försöker utveckla med trädgård och odling tillsammans med den ideella föreningen Hofs liv. Kontakter har också tagits med Eldrimner som är ett nationellt centrum för mathantverk placerat i Jämtland. Förhoppningen är att skapa ett samarbete som innebär att kurser för södra delarna av landet kan hållas i Växjö. – Mathantverket är själva basen, sedan kan man bygga vidare med annat. Det kan handla om mat och hälsa för barn och unga eller äldre. Man kan involvera olika sociala projekt och in-

tressera mer för matlagning i olika grupper, säger Monica Carlsson. Hon ser ett stort behov av att nätverka både inom restaurangnäringen och bland mindre matproducenter i trakten. – Småland har en historia av småskalighet och många små lantbrukare. Det är verkligen någonting vi ska ta vara på. Inte minst entreprenörskapet som finns i Småland, många envisa smålänningar som vill göra någonting. Susann Ask räknar med att de olika intressenterna under hösten kan fatta beslut om och hur de vill gå vidare. Som vägledning ska det då finnas en analys av vilka effekter ett matcentrum kan få för länet. – Med mer producenter skulle vi kunna få en mer robust livsmedelsförsörjning. För besöksnäringen vet vi att mathantverk från småskaliga producenter är en jätteviktig faktor. Den lokala maten är det som turister efterfrågar i väldigt hög utsträckning. Johan Persson

Småland har en historia av småskalighet och många små lantbrukare. Det är verkligen någonting vi ska ta vara på.

”

Monica Carlsson, delägare till PM & Vänner

Text johan.persson@smp.se

För dig och din skog Med rådgivning inom ekonomi, försäkringar, pension och fastighetsförmedling är hjälpen alltid nära. Hos oss får du även ta del av vår skadeförebyggande verksamhet och lokala skadehantering, om olyckan är framme. Välkommen till Länsförsäkring Kronoberg. Lokalt och kundägt sedan 1801.

Skanna QR-koden

C / Jord & Skog 5

SMP Lördag 14 mars 2026

Låga investeringar i kostallar hot mot matproduktionen VÄXJÖ KOMMUN Det är brist på nötkött, värre kan det bli. Böndernas investeringar i kostallar är för låga. – Om inte kött- och mjölkproduktionen på sikt ska försvinna måste man förnya stallplatserna med jämna mellanrum, säger landsbygdsdirektör Stefan Carlsson.

Ett matcentrum behöver lokaler för kurser och små skalig matproduktion. Det kan bli här i gamla restau rangskolan. FOTO: JOHAN PERSSON

Susann Ask samordnar arbetet med att under söka förutsättningarna för ett matcentrum. FOTO: ELISABETH ANDERBERG

HALVSIDA 248×178 HALVSIDA 248×178

I den årliga uppföljningen av miljömålen uttrycker Länsstyrelsen i Kronoberg sin oro för den långsiktiga utvecklingen. ”För att trygga den omfattning av nötkreatur som finns idag behöver den årliga förnyelsetakten av stallplatser ligga på 532 för dikor och 757 för mjölkkor. Takten i Kronoberg har legat lågt under många år”, står det i rapporten. En tioårig genomgång visar att förnyelsen under flera år varit mindre än hälften av den nödvändiga. För att inte inredningen ska bli för sliten beräknas en mjölkkoplats behöva förnyas efter 15 år, en dikoplats efter 20 år. – Vi ligger inte riktigt på den förnyelsetakten i nuläget, men det har ändå varit två ganska bra år. Både 2024 och 2025 har det byggts en hel del trots allt, säger Stefan Carlsson.

Finns det ingen som vill ta över och generationsväxla blir det väldigt tufft.

Priset på nötkött har länge stigit sakta, för att få rejäl fart uppåt den senaste tiden när antalet djur som skickats till slakt minskat drastiskt. – Vi har en lång trend med dålig lönsamhet. Det krävs rätt så många år för att bygga upp det. Det är en bransch med långa omloppstider. Först ska man investera i stallar och sedan ska man köpa djur.

”

Christian Horn Den som investerar kan få upp till 30 procent stöd från den EU-gemensamma jordbrukspolitiken. Lantbrukare upp till 40 år kan få 40 procent. – Under 2025 hade vi 30 miljoner kronor sammanlagt i två olika omgångar till investeringar i djurstallar. Alla medel har använts, men vi har tyvärr fått göra några avslag också. Christian Horn är vice ordförande i LRF Sydost och nötköttsbonde utanför Åryd. Han anser att problemet beror på dålig lönsamhet inom lantbruket. – Om vi haft bättre lönsamhet hade man investerat mer. Många nötköttsproducenter är äldre, vilket också håller tillbaka viljan att satsa för framtiden. – Finns det ingen som vill ta över och generationsväxla blir det väldigt tufft. Det är företag där man binder mycket kapital i investeringarna, säger Christian Horn.

Mjölkpriset har varierat mer. Även här menar Christian Horn att det krävs en längre positiv trend för att öka investeringsviljan. Minskad reglering inom djurhållningen och statlig hjälp med lånen ser han som vägar för att få fler att våga satsa. – Vill vi ha alla fördelar med svenskproducerade livsmedel så kanske man får hjälpa till med någon form av statlig lånegaranti. Förutom att producera mat är nötkreaturen viktiga för att hålla landskapet öppet. Arealen betesmark i Kronoberg har legat på en ganska stabil nivå de senaste tio åren. – Har vi inte tillräckligt med kor som kan beta där då kan man vara orolig, säger Christian Horn. Johan Persson johan.persson@smp.se

SVERIGES MEST SÅLDA PICKUP. TRE ÅR I RAD. ALLT DU BEHÖVER Allt från klassens lägsta CO2-utsläpp, bäst driftsekonomi och högsta säkerhet till ett heltäckande tillbehörsutbud gör att vi kan erbjuda en D-Max så som du behöver den.

MED MILJÖALTERNATIVET CNG

SKATT 1.306:–

SKATT 4.244:– /ÅR

/ÅR*

KAPACITET ATT PRESTERA

3,5 ton dragvikt och upp till 1,1 ton lastvikt

ROBUST & PÅLITLIG

Marknadens kraftigaste rambygge, 8 tvärbalkar

ISUZU ISUZU ORT KALMAR

ISUZU VÄXJÖ Trångsundsvägen Ljungadalsgatan 1 Adress 1, 070-123 45 20 Mån–Fre 9–18, Lör 10–15, Sön 11–15 Mån–Fre 9-18, Lör 10–15, Sön 11–15 020-10 57 00, www.liljasbil.se www.hemsida.se

PLATS FÖR LOGOTYP

OMFATTANDE SÄKERHETSPKT.

som standard och 5 stjärnor i Euro NCAP

MED MILJÖALT ER NATIVET CNG * KOMFORTABEL KÖRNING

både med och utan last

ISUZU DMAX ISUZU D-MAX DOUBLE CAB XRM DOUBLE CAB XRM

438.900:– 394.900:–exkl. exkl.moms moms

fr.fr.

CNG-paketet gör detblir möjligt för dig att tanka och köra(Double på biogas med konventionell diesel kr, eller HVO100. CNG-paketet kostar 49.900 kr exkl.moms, och CO utrustning. Med CNG-paketet vägtrafikskatten 1.306 kr/år Cab,tillsammans Automat) CNG-paketet kostar 49.900 oavsett modell och utrustning. Bränsleförbr. bl. körn.oavsett 8,4–9,2modell l/100 km, bl. körn. 220–241 g/km, utan konvertering (WLTP). 2 Bränsleförbr. blandad körning 8,9 l/100 km, CO2 bl. körn. 235 g/km, utan konvertering (WLTP). Bilen på bilden är extrautrustad. Bilen på bilden är extrautrustad.

* *

6 C / Jord & Skog

Mjölkbönder med framtidstro fäller skog och nyodlar BOLMSÖ

Den helt nyfödda tjurkalven reser sig upp på rangliga ben och får en uppmuntrande tungslick av kon. På Klockaregården på Bolmsö gör Tina och Erik Johansson plats för allt fler djur som ger mjölk och kött. – Vi tror att svensk mat kan fungera och konkurrera.

SMP Lördag 14 mars 2026

nart får kalven ett täcke över sig och i morgon ska han komma till avdelningen med de andra nyfödda kalvarna i den gamla ladugården. De står i halmen med stora nyfikna ögon, börjar bekanta sig med varandra och vänjer sig av med att dricka mjölk. – Det är vardag, men det är roligt när det går bra och man ser att de är pigga direkt, säger Erik Johansson. Sex månader gamla får kalvarna träda in i gårdens senaste stora investering, ett ungdjursstall med 168 platser. En byggnad med betydligt högre i tak och bättre luft än den gamla ladugården. Kalvarna få ligga på gummimattor i båsen och skyddas mot regn och vind av väggar på alla sidor. Ett brett, lågt foderbord i mitten gör det enkelt att köra in mat till kalvarna som står i olika avdelningar beroende på storlek. – Vi släppte in djuren i september. Vi är väldigt nöjda, det är lättskött, säger Erik. Bygget kostade drygt sex miljoner kronor, en börda som lättades med 1,8 miljoner från den EU-gemensamma jordbrukspolitiken. Paret klarade pre-

C / Jord & Skog 7

SMP Lördag 14 mars 2026

Från kontrollrummet har medarbetaren Lisa Sommehed koll på kossorna och hur mycket de mjölkar. Tina och Erik bläddrar i boken om Klockaregårdens historia. De är fjärde generationen. Tina och Erik har redan hunnit med flera utbyggnader på Klockaregården. En ny maskinhall står överst på önskelistan. FOTO: LARS-GÖRAN RYDQVIST

Klockaregården ligger precis vid Bolmsö kyrka. Nu har Erik och Tina öppnat upp markerna genom att hugga ner skog och nyodla.

cis 40-årsgränsen för att få extrastödet till unga jordbrukare. – Vi har haft möjligheterna. Sedan har vi byggt för korna hela tiden och ungdjuren har fått vara lite här och där. Nu blev det också gjort för ungdjuren så alla har var sin plats, säger Tina Johansson. Med större utrymme kan gården föda upp fler tjurkalvar till slakt i stället för att skicka dem till någon annan uppfödare redan efter ett par månader. – Det blir två ben att stå på. Vi ser nu att mjölkpriset sjunker och köttet går upp, så det är helt klart intressant att ha båda benen, säger Erik. I fjol minskade den totala slaktvikten av nötkreatur i Sverige med 8 procent, något som konsumenterna har märkt vid köttdiskarna. Samtidigt slog invägningen av mjölk vid de svenska mejerierna rekord. De 200 mjölkkorna på Klockaregården bidrog med 2,4 miljoner liter. De utgör basen för verksamheten som omsätter runt 20 miljoner kronor. Hur går det för er med de lägre mjölkpriserna? – Om de inte sjunker mer kanske det fungerar, men det är nog inte bättre än så. Du kan inte själv göra något åt

det. Det är den internationella marknaden som styr priset helt och hållet, säger Erik. Totalt finns det runt 500 djur på gården. Efter att verksamheten vuxit har Erik och Tina hjälp av fyra anställda för att klara skötseln. – Innan jobbade jag för mycket. Det blev först hela dagarna i ladugården och så kontorsarbete på kvällarna. Nu när vi har anställda är det mer rimligt. Det är mycket pappersarbete som tar tid, säger Tina. Hon växte upp på gården, hjälpte föräldrarna Anders och Anita Petersson med olika sysslor. Men att hon en dag skulle ta över var inte givet. – Det har kommit mer efter tonåren, när man väl blev lite vuxen.

Jordbruksmarken är mycket viktigare, det är därför vi ställer om. Skogen är rolig den dagen det är slutavverkning, men åkermarken genererar direkt.

Erik är uppvuxen på en gård i Målaskog utanför Ryssby med några får och en häst. När han och Tina träffades bodde de först i lägenhet inne i Ljungby, men insåg snart att det inte var deras grej. De hittade ett litet hus intill Klockaregården. – Våra barn är födda där uppe. När vi skulle ta över var de tre och fyra år, då var det bättre att byta hus så att barnen var på gården. De kunde ligga och sova när man gick ut, berättar Tina. Efter att de drivit gården tillsam-

Erik Johansson

”

mans med hennes föräldrar under några år fullbordades generationsskiftet. De har gjort flera utbyggnader för att öka kobesättningen och mjölkar nu med tre robotar. De visar kontrollrummet i lösdriftstallet där de kan se hur det går för de högpresterande mjölkproducenterna. Kontrasten är stor mot 1980-talet när Tinas föräldrar tog över efter hennes farfar Yngve Petersson. Då var det nio mjölkkor på gården. Å andra sidan fanns det då ett 20-tal mjölkgårdar på Bolmsö, den långsmala ön som sträcker ut sig längs västra länsgränsen. I dag är de bara två kvar. Tinas pappa hade stort intresse för skogen där han la mycket tid. Nu har de låtit hugga ner 45 hektar skog och omvandlat till åkermark. I år ska de bärga den första skörden med majs. – Jordbruksmarken är mycket viktigare, det är därför vi ställer om. Skogen är rolig den dagen det är slutavverkning. men åkermarken genererar direkt, förklarar Erik. Marken behövs när djuren blir fler. De sköter ungefär 280 hektar åkeroch betesmark, en del på arrende. Tina Johansson bläddrar nyfiket i en bok om gårdens historia som hen-

nes mamma har sammanställt. Den visar att Klockaregården intill kyrkan på Bolmsö är omnämnd redan på 1500-talet. Det har gått över hundra år sedan hennes gammelfarfar Fingal Petersson kom hit. – Vi är fjärde generation. Det är jätteroligt att föra det vidare. Döttrarna Tilda, 21, och Ebba, 20, är båda intresserade av lantbruk och djur. Kanske tar någon av dem över gården en dag. – Vi är inte lastgamla, men visst kommer de om tio år och säger att de vill ta över, då får man väl flytta på sig för det gjorde Tinas föräldrar. Det får man ge dem en eloge för, de var inte jättegamla när de släppte till oss, säger Erik Johansson. Boken om Klockaregården innehåller tidningsklipp och bilder från olika utbyggnader. – Den slutar när vi tog över, så vi får väl fortsätta med den, säger Tina. – Ja, när vi blir gamla får vi se vad vi har hittat på, tillägger Erik. Johan Persson Text johan.persson@smp.se

8 C / Jord & Skog

SMP Lördag 14 mars 2026

NYVAB’s Skogsekipage med Yamaha 700 Grizzly • Fast monterad vinsch fram • Hasplåtsats • Variatorkit, växlar ner maskinen 10% för mjukare gång

NYVABS’s timmervagn med kran och radiostyrd vinsch

• Teleskopiskt stödben • Stödfot-Timmersax • Klass 3 godkänd låskätting med hänglås • Griper ATV – mönstrade kedjor runt om maskinen • Fulltankad

150.000:- exkl moms med terrängregistrerad maskin 158.000:- exkl moms med traktorregistrerad maskin Captain 263 med Kranman T1850 Pro

• Motor: Mitsubishi 3-cylindrig, 26hk • Växellåda 9F+3B • PTO/Kraftuttag: 540/1000 rpm • Lyftkapacitet: 650 kg • Hydraulik: 3-punktslyft KAT I • Avgasrening: Steg V • Transmission: 4 WD • Servostyrning • Differentialspärr • Jordbruksdrag • Ett dubbelverkande uttag för hydraulik

Kranman T1850 Pro

VÅRVISNING VÄXJÖ

• Kran KX30 • Hydraulisk Vinsch, radiostyrd • Flerspaks ventilpaket • Krandämpare • Beslysning 2x15W • Hjul 300/65-12 • Ramstyrning • 3 bankpar inkl, stakar • Fallplåt

299.000:- exkl moms

Tel 0476-521 35 • www.nyvab.se Delaryvägen 5, Älmhult

Söndag 29:e mars | 10-15 Sandgärdsgatan 33 En dag fylld av maskiner och inspiration med Kubotas breda sortiment i centrum. Tillsammans med våra leverantörer visar vi upp maskiner för jordbruk, entreprenad, grönyta och skog. Ta med kollegor, vänner eller familjen och prata maskiner. Vi bjuder på kaffe och grillad korv.

Överlåta gården? Värdering, försäljning, generationsskifte och upplösning av samägande. Välkommen! Ulf Brogren | Reg. fastighetsmäklare 072-731 41 00 | ulf.brogren@areal.se

VÅRVISNING

Carl Westling | Reg. fastighetsmäklare 073-027 85 70 | carl.westling@areal.se

SÖNDAG 29/3, KL.10 -15

Välkommen till oss på Green Deer Växjö!

Pistolvägen 3, 352 50, Växjö

HARVEST LAB 3000

Vi visar nya portabla HarvestLab 3000 för test av vallfoder och nu även för spannmål. Ta med dina egna foderprover och testa på plats!

Eric Lundqvist - Säljare Telefon: 0705-50 53 92 E-post: eric.lundqvist@greendeer.se

KAMPANJ

AKTOR ING TILL DIN TR

S UTRUSTN KOMPLET T GP TORMÄRKEN! AK

PASSAR ALLA TR

TA DEL AV FINA VISNINGSERBJUDANDEN OCH KAMPANJER I BUTIK & VERKSTAD!

URVAL AV LEVERANTÖRER PÅ PLATS

LÄS MER FRÅN

32 500:-

C / Jord & Skog 9

SMP Lördag 14 mars 2026

Unga bönder prisas för landskapsvård Välkommen på

LAMMHULT Alma Svensson och Eric Rahm på Asa säteri är bland länets yngsta bönder som driver egen rörelse. Nu får de Växjö kommuns landskapsvårdspris.

SKOGSDAG

Lördag 21 mars kl. 10.00 hos Anders Gunnarsson, Uthövdan 2659 Vägvisning från v120

Vi bjuder på lunch!

Alma Svensson och Eric Rahm uppmärksammas för sitt arbete med att vårda och restaurera landskapet. FOTO: JOHAN PERSSON

Eric och Alma gör ett fantastiskt arbete med att vårda och öppna upp landskapet.

”

Otto Lindlöf (S)

• Kom och träffa våra lokala virkesinköpare • Gallringstävling • Maskinutställning med demonstration

Medverkande aktörer

blåklocka, ängsvädd, röllika och ljung, men också flerhundraåriga ekar. – Det här området har väldigt höga naturvärden, något som också syns i inventeringar från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen, säger Sofia Gustavsson, strategisk kommunekolog.

tjuven!

Johan Persson

johan.persson@smp.se

PN2603

Alma Svensson och Eric Rahm var bara drygt 20 år när de för tre år sedan började arrendera lantbruket som en gång tillhörde Asa herrgård. De uppmärksammas redan för sitt arbete med att vårda och restaurera hagmarkslandskap. Landskapsvårdspriset är på 20 000 kronor. Beslut om pristagare fattas av samhällsbyggnadsnämnden. – Eric och Alma gör ett fantastiskt arbete med att vårda och öppna upp landskapet. Med det här priset vill vi uppmuntra dem att fortsätta och på så sätt stärka den biologiska mångfalden i området, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Otto Lindlöf (S), i ett pressmeddelande. Nötdjuren som betar stora områden med äldre hagmarker gynnar ett rikt växtoch djurliv. Här finns ängsoch hedväxter som liten

Virestad

Boka 29/3

Välkommen till

Vårvisning i Växjö

Söndag 29 mars kl 10 - 15 Kom och se traktorer och redskap från bland annat Fendt, Valtra, Väderstad, Kuhn och Joskin. Maskinsäljare är på plats och representanter från våra leverantörer medverkar. Passa på att prata växtodling och foder med våra lantbrukssäljare. Många fina erbjudanden i butiken. Vi har kanonpriser på service – prata med oss i verkstaden. Vi bjuder på trevligt mingel och distriktsstyrelsen bjuder på fika. Vi ses!

Följ oss på sociala medier

VÄXJÖ | Gullhallavägen 25 | 010 - 556 17 90 Maskinförsäljning: Niklas Saläng 010 - 556 22 67 | 0702 - 13 44 42 Herman Billing 010 - 55 61 817 | 0706 - 32 78 15 www.lantmannenlantbrukmaskin.se

10 C / Jord & Skog

SMP Lördag 14 mars 2026

TRICO Mot

VILTSKADOR

Vi stödjer och är medlemmar av FSC. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Lönsammare skog med plantor från Södra Våra förädlade plantor ger friska skogar av bättre kvalitet som växer snabbare.

Tel. 070-340 32 01 | 073-980 06 36 info@organox.se | www.organox.se

Gör en laginsats så att fler barn kan få spela fotboll. Anmäl din klubb till att sälja majblommor. 20% av vinsten går direkt till lagkassan.

Läs mer och beställ dina plantor på: sodra.com/plantor

Investera i din skogs tillväxt Du kan i högsta grad påverka värdet på din skog. Redan från början. Vi har fokus på plantkvalitet, hög tillväxt och erbjuder ett brett sortiment av olika trädslag. Hitta din lokala kundansvarige på skogsplantor.se

C / Jord & Skog 11

SMP Lördag 14 mars 2026

”Vårt uppdrag är inte att göra många investeringar utan rätt investeringar”, säger Henric Brage, chef för innovation och strategi på Södra. FOTO: ALEXANDER HALL

Med hjälp av sensorer och AI bygger NFA upp en digital tvilling av skogen runt skördaren som hjälper föraren.

Nordluft utvecklar ett system med drönare som har hög kapacitet att sprida gödning och bioaska. FOTO: NORDLUFT

FOTO: NFA

Blygsamt resultat för Södras storsatsning – men nu är nya tekniken på gång VÄXJÖ Södra presenterade en storsatsning på 200 miljoner kronor i bolag som utvecklar ny teknik till skogsgården. Fyra år senare är resultatet aktieposter på knappt tio miljoner i två startupbolag. – Vi har haft en väldigt försiktig approach, säger Henric Brage, chef för innovation och strategi på Södra. Skogsägarföreningen bildade dotterbolaget Södra Ädla för att hantera ägandet. Siktet var inställt på att gå in i 20 bolag de kommande åren. Men enligt Henric Brage är det viktigast att investera i bolag som ger tillräcklig nytta för medlemmarna, inte att komma upp i 20 bolag. – Det har varit en resa för

oss att etablera oss som en investerare, för att bli tillräckligt kända inom det nätverket. Vi har både jobbat uppsökande och företag har vänt sig direkt till oss, berättar Henric Brage. Att Södra Ädlas portfölj är så liten beror inte på att man legat på latsidan. Över 150 bolag har utvärderats under de fyra åren. – Flera kanske inte har varit relevanta för skogsgårdens behov eller så upplevde vi att det var för tidigt och inte moget att skala och investera i. Vi har en selektiv process där nyttan för medlemmarna väger absolut tyngst, säger Henric Brage. Södra Ädlas styrelse tar besluten, men precis som alla större investeringar

Det lokala skogsföretaget - en långsiktig partner

granskas de först av Södras investeringskommitté med vd och affärsområdeschefer. Tre bolag har passerat nålsögat. Den första satsningen, Happie Nation, blev dock mindre lyckad. Företaget ville locka turister till lyxiga glampingtält på avskilda platser i naturen, så kallade Happie Camp. – Det utvecklades i en riktning som vi inte trodde på och då var det bättre för oss att lämna, säger Henric Brage. Södra drog sig ur med en förlust på närmare fyra miljoner kronor. I slutet av förra året gick Happie Nation i konkurs. Ett resultat som inte är helt ovanligt för den här typen av företag. – Vi vill verkligen att Ädla

ska vara ett kvalitetsfilter där vi hanterar risk och nytta på ett bra sätt. Vi investerar hellre i etapper, följer bolagen nära och om de inte utvecklas enligt plan så avslutar vi vårt engagemang. Vi vill att det ska vara en kontrollerad process, inte alltför experimenterande. Bättre har det gått för Nordic Forestry Automation, NFA, som utvecklar ett AIbaserat förarstöd för gallring. Det långsiktiga målet är självkörande maskiner. – NFA har vuxit till över tio anställda och lanserar nu sin första kommersiella produkt för skördare. Vi är inte bara delägare utan också partner och en första viktig kund. Vi arbetar nu med att få ut tekniken i medlemsled med mer optime-

rad och precis gallring för ökad tillväxt och volym. Är det här den första medlemsnyttan man kan se av Södra Ädla? – Utifrån ett rent produktoch företagsperspektiv är det den första nyttan. Sedan har vi med våra aktiviteter generellt stärkt Södras varumärke vilket också är till nytta för våra medlemmar. Södra Ädla är också delägare i Nordluft Automation som utvecklar drönarsystem för spridning av bioaska och gödsel inom skogsbruket. – Nordluft befinner sig på en resa där det nu handlar mycket om teknisk verifiering och regulatoriska frågor. Vi ser ett stort intresse från andra svenska skogsföretag.

Johan Persson Text johan.persson@smp.se

- 35 års erfarenhet Kraftiga plantor Plantagematerial

www.ata.nu

Uppdraget är att köpa minoritetsposter i startupbolag med stora möjligheter att växa och bli lönsamma. – När vi går in tidigt i den här typen av bolag och sätter vår kvalitetsstämpel på det så attraherar vi också annat kapital. Det är medlemmarnas pengar som vi använder så det är viktigt med riskbalansering.

Skogsplantor för alla behov

Skogliga tjänster för ett ekonomiskt och hållbart skogsbruk

Kontakta oss för värdefull rådgivning!

Henric Brage ser Södra Ädla som en utveckling av arbetet med nya tekniker som Södra gjorde även tidigare. Det handlar inte bara om att bidra med kapital utan även med kunskap.

Tel 0476 - 620 00 info@sydplantor.se www.sydplantor.se

Vi utför planteringsuppdrag med garanti!

”Vi ville ha en partner som delar vår syn på skogen” Syskonen Gunnel och Stefan är åttonde generationen på familje gården i Källshyltan, norr om Gnosjö. Här vill de återskapa miljön från deras barndom, med öppna hagar och ljusa gläntor. Samtidigt är syskonen noga med att skogen ska växa och ge bra avkastning i framtiden. För att förverkliga sina visioner har de valt Vida som partner. – Vida förstår vår syn på skogen och Andreas, vår inköpare, är kunnig och lyhörd. Han ser detaljerna och hjälper oss att nå våra mål, säger Stefan. På så sätt kan skogen på gården fortsätta växa, från generation till generation. Upptäck hur du kan få ut mer av din skog på vidasvag.se