Pranciškus Skorina

”Här finns samtliga de sju fria konsterna förklarade. Om du vill få kunskap igrammatik kommer du att återfinna den ihela Bibeln och Psaltaren – läs dem. Om du vill förstå logik, läs Jobs bok eller aposteln Paulus brev. Om du strävar efter att behärska retorik, läs böckerna av Salomo. Om du önskar lära dig musik, kommer du att hitta verser och heliga psalmer överallt. Om du vill kunna aritmetik, läs Fjärde Mosebok. Om din håg står till geometri, läs profeten Josua. Om du lockas av astronomi kan du iFörsta Mosebok läsa om hur solen, månen och stjärnorna skapades och ide heliga evangelierna om den nya stjärna som visade sig då vår frälsare Jesus Kristus föddes.”

Ur inledningen till Rutenska bibeln

Francysk Skaryna. Född 1470. Död cirka 1552 invånare var slaviska

Pranciškus Skorina blev boktryckarkonstens pionjär iLitauen, när han år 1522 tryckte den så kallade Lilla resenärboken iVilnius. År 1525 publicerade han isamma stad Apostlagärningarna och apostlabreven (boken är även känd under det kortare namnet Aposteln). Det var så renässansens viktigaste innovation inom kultur och teknologi nådde Litauen. Pranciškus Skorina kom ikontakt med boktryckarkonsten under resor iEuropa, främst Polen, Italien och Tjeckien.

År 1504–1506 studerade han på universitetet iKraków och avlade en examen. År 1512 utnämndes han till medicine doktor vid universitetet iPadua. År 1517–1519 publicerade Skorina iPrag Rutenska* bibeln som var den första översättningen av Gamla testamentet till fornkyrkslaviska, det språk som användes inom den ortodoxa liturgin iÖst- och Centraleuropa. Iinledningen förklarar översättaren Bibelns nytta för människorna och framhäver dess betydelse som källa till all vetenskap. Rutenska publiceringshistorien för Bibeln, som fram till dess nästan uteslutande tryckts på de kanoniska språken latin, grekiska eller latin, och därutöver bara på italienska, tyska och tjeckiska. Skorinas översättning användes både iLitauen och de angränsande stater vars

bibeln intar en viktig plats iöversättnings- och folk med ortodox trosbekännelse.

*Rutenerna var invånare i storfurstendömet Litauen på 1200–1500-talen, förfäder till dagens belaruser och ukrainare. I det mångkulturella storfurstendömet Litauen utgjorde litauerna och rutenerna de två största befolkningsgrupperna

BESTÅENDE VERK

Rutenska bibeln (Prag 1517–1519), Lilla resenärsboken (Vilnius omkring 1522), Apostlagärningarna och apostlabreven (Vilnius 1525)

VISTELSEORTER

Karaliaučius/Kaliningrad (RU), Kraków, Poznán (PL), Padua (IT), Polotsk (BY), Prag (CZ), Vilnius (LT)

NÄTVERK AV HUMANISTER

Albertas Goštautas, Jonas av de litauiska furstarna (LT), Bartolomeo Sanvito, Cristoforo de Lignamine (IT), Jan av Púchov, Ladislav av Šternberk (CZ)

På bilden: Pranciškus Skorina, 1517–1519 (© Litauiska vetenskapsakademin)