Demetrios Chalkokondyles

Grekland

”Jag kallades till att lära ut det grekiska språket och litteraturen; men hur stor nytta, vilken prydnad och vilken perfektion det innebär och hur mycket studiet av den grekiska litteraturen har lyst upp och fortsätter att lysa upp sin latinska pendang, föreföll det mig ju inte så orimligt att göra om än lite …”

Chalkokondyles, installationstal, Padua 1463

Demetrios Chalkokondyles

Δημήτριος Χαλκονδύλης. Född 1423. Död 9 januari 1511

Chalkokondyles föddes in ien gammal adelsfamilj iAthen 1423. Han studerade filosofi för den kände professorn och platonikern Gemistos Plethon iMistra. Därefter anslöt han sig till en migrationsrörelse av bysantinska lärda på flykt västerut och kom så till Rom 1449. Där upptogs han ien krets av lärda och fick understöd av sin landsman, kardinalen Bessarion. Idenna lärda krets fick han träffa den kände humanisten Theodorus Gaza, som skulle bli hans vän och lärare. Det grekiska nätverket skapade en bro mellan det gamla och det nya hemmet. Här debatterades det huruvida Aristoteles eller Platon företrädde den rätta filosofin (en filosofi som också en kristen kan acceptera). Chalkokondyles var platoniker, men blev genom sitt samröre med Gaza tvungen att försvara Aristoteles. Han bidrog till förmedlingen av grekiska iväst och undervisade ispråket vid centrala platser för humanismen: vid Universitetet iPadua, iFlorens och hos hertig Ludovico Sforza iMilano. Hans framgångsrika verksamhet som lärare bar frukt och han bidrog därmed avsevärt till den humanistiska rörelsen. Några av hans studenter blev ledande humanister som å sin sida fortsatte att prägla tidens kultur (Ianos Laskaris, Piero di Lorenzo de’ Medici, Giovanni Pico della Mirandola, Gian Giorgio Trissino, Baldassare Castiglione, William Crocyn men även Johannes Reuchlin).

Chalkokondyles var en del av ett europeiskt nätverk och förde korrespondens med den berömde franske grecisten Guillaume Budé (av honom förlänades han titeln ”vår tids mästare”). isitt installationstal 1463 iPadua understryker han nyttan av att lära sig grekiska språket och litteraturen och vikten av att få inblick iden antika litteraturen – inte bara för allmänbildningens skull, utan för att dana sin mänsklighet och sitt människovärde, det vill säga: humanitas.

BESTÅENDE VERK

Utgåvor av klassiska, grekiska författare (Homeros: Florens 1488; Isokrates: Milano 1493; Sudalexikonet: Milano 1499), tillskyndare av latinska utgåvor av Platons verk genom humanisten Marsilio Ficino Venedig 1491), lärobok igrekiska (Milano 1493), översättare av Galenos (Bologna 1529)

VISTELSEORTER

Athens, Mistra (GR), Rom Perugia, Padua, Florens, Milano (IT)

NÄTVERK AV HUMANISTER

Gemistos Plethon (GR), Cardinal Bessarion, Theódōros Gazḗs, Piero di Lorenzo de’ Medici, Francesco Filelfo,Marsilio Ficino, Cristoforo Landino, Angelo Poliziano, Aldus Manutius (IT), Guillaume Budé (FR) På bilden: Porträtt efter P. Giovio, Elogia virorum literis illustrium. Basel 1577 (© archive.org)