God Tid 9/2021

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 9 19.11.2021 ● Årgång 49

– Nu räcker krafterna bara till för kortare promenader, säger Svenska pensionärsförbundets nyvalda ordförande Ulla-Maj Wideroos i Närpes.

Markus West

Ulla-Maj Wideroos ny ordförande

Ulla-Maj Wideroos, pensionärsförbundets nyvalda ordförande, återhämtar sig just nu efter en hjärtoperation. – Att ta det lugnt är kanske inte min starkaste sida, men just nu är jag tvungen att ta det lugnt, säger hon.

sidan

4

ledaren

kärlek

böcker

”Lägre eller ingen progression på skatt av den lön en arbetande pensionär får, skulle locka fler till deltidsarbete efter pensioneSidan 2 ringen.”

Det sa klick på Facebook

Pensionärsligan slår till – igen

◗ Leif Paulin och mexikanska Leticia möttes på Facebook för tio år sedan. Det var upptakten till en lång diskussion över nätet. Tycke uppstod och idag är båda gifta sedan sex år tillbaka.

SIDAN 11

◗ Catharina Ingelman-Sundberg slog igenom som författare med boken om pensionärsligan. Hennes första bok Kaffe med rån, blev en internationell bästsäljare.

SIDAN 5

GOD TID

2

9/2021

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Arbetskraft – pensionärskraft

A

llt flera jobbar efter pensioneringen och att allt flera ville göra det om inte hindren fanns. I de flesta rapporter är omkring hälften av pensionärerna kvar i arbetslivet eller skulle gärna vara det.

Orsakerna är säkert många. Ekonomin tycks vara den vanligaste. Många vill gärna dryga ut pensionen, som ju i snitt är cirka 60 procent av lönen. För många är kollegerna i arbetet det viktigaste sociala nätverket. Själva arbetet är också en viktig del av den personliga identiteten. När arbetet avbryts med en gång sjunker inkomsterna och en viktig del av de sociala kontakterna upphör. Visserligen kan tidigare kolleger höras av då och då, men den dagliga kontakten finns inte längre. Många känner att de faller ned i ett tomrum, som det kan ta år att fylla med meningsfull ny aktivitet och nya vänner. Alla lyckas inte och följderna är ensamhet och i värsta fall missbruk. Vi lever ju allt längre och är friska allt längre. Många tycker att de ännu har mycket att ge i arbetslivet, men ett osmidigt system tvingar dem i pension. I en tid med brist på arbetskraft är vårt system otidsenligt. Det är dyrt för den som tvingas i pension, det är illa för arbetsplatsen som förlorar en kompetent person men dessutom också för samhället, som får mindre skatteinkomster.

Som en följd av ett styvt system är alla berörda förlorare. Det är inte klokt.

Naturligtvis längtar många efter att bli pensionärer, och med rätta. Också då är orsakerna många. I flera yrken är arbetet monotont och slitsamt. Förr slet många ut sig fysiskt och dog i förtid. Nu sliter arbetet på den mentala hälsan i stället. Utslitna maskiner ger dålig avkastning på investerat kapital. Utslitna mänskor sänker också resultaten, kanske ännu mera. Att ta bättre hand om sina medarbetare kan vara den lönsammaste investeringen en arbetsgivare kan göra.

”Lägre eller ingen progression på skatt av den lön en arbetande pensionär får, skulle locka tveksamma åtminstone till deltidsarbete efter pensioneringen.”

M

ånga ser naturligtvis fram emot den stora frihet livet som pensionär erbjuder. Den nya stora friheten är för många just valfriheten. Då kan vi äntligen börja bestämma över hela vår dag alldeles själva! Mången pensionärs dag är emellertid ännu mera inrutad än den var i arbetslivet. Talesättet om att en aktiv pensionär får man aldrig tag i, trots mobiltelefonerna, äger nog långt sin riktighet.

Den stora tredje sektorn med alla föreningar, allt frivilligarbete och hjälpverksamheten skulle fungera sämre eller inte alls utan pensionärerna. Pensionärskraften håller en stor del av

den tredje sektorn igång. Omtanken om barnen och barnbarnen, egna och andras, upprätthåller dessutom de så viktiga kontakterna mellan generationerna. De kan aldrig överskattas i en tid när flyttrörelserna i de flesta familjer skilt generationerna åt.

L

ägre eller ingen progression på skatt av den lön en arbetande pensionär får, skulle locka tveksamma åtminstone till deltidsarbete efter pensioneringen. I till exempel vårdyrkena skulle den förändringen ha betydelse. Deltidsarbete efter pensioneringen underlättar också överföringen av kunskap till yngre och nyanställda. Övergången mellan arbete och pension borde också bli mera flexibel. Vid en viss ålder skall naturligtvis alla ha rätt att gå i pension. Den övre gränsen, när man måste gå på pension, är i dag onödig.

Den som vill fortsätta att jobba måste kunna få göra det, om arbetsgivaren och arbetstagaren är överens. Ett system, som tvingar arbetsgivare att avstå från en aktiv resursperson, är inte ett klokt system. Det är alltid mycket klokare att ta vara på pensionärskraften.

Ole Norrback

Ole Norrback

förbundsordförande

CHEFREDAKTÖREN

Ja till vaccintvång i vården ◗ Social- och hälsovårdsministeriet utreder om det finns skäl att införa ett tvång på coronavaccinering för dem som möter patienter och klienter i sitt arbete.

Riksdagens social- och hälsovårdsutskotts ordförande Markus Lohi (C) ställer sig kritisk till planerna.

– Ett vaccintvång för vårdpersonalen behövs inte, anser han.

Frågan om ett vaccintvång för de vårdanställda är svår. I dag kan arbetsgivare fråga om en anställd tagit vaccinet, men arbetstagaren behöver inte svara.

I början av pandemin införde Finland rigorösa besöksförbud på de bäddavdelningar och serviceboenden som tar hand om våra sköraste äldre. Också nära anhöriga nekades besök. Allt detta gjordes för att skydda de svagaste. Finlands vägval har kritiserats i efterskott, men var med facit i hand effektivt.

Relativt sett få dödsfall rapporteras från våra äldreboenden.

”Om enstaka vårdare säger nej till coronavaccin slår de sönder tilliten.”

berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besök enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

Nu är klienterna i regel vaccinerade. Besök tillåts igen. Det betyder inte att hotet mot de äldres liv och hälsa är undanröjt.

Hufvudstadsbladet har i en serie reportage granskat vaccinmotståndet bland grupper av vårdanställda. De vårdanställda som medverkar i Hbl gör det inte anonymt. Tack för det!

Samtidigt gör deras resonemang åtminstone mig mörkrädd.

– Jag kan vara en av de få 43-åringar som får en svår form av sjukdomen. Men risken är så liten att jag har valt tilliten, tron på att det är bättre att bara få sjukdomen, säger en

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors:

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

barnmorska i Karleby.

Tvång är aldrig bra, men resonemang som barnmorskans visar att det är nödvändigt.

De äldre på våra serviceboenden ligger sällan där för att de valt det själva. De ligger där för att deras anhöriga känner tillit till våra vårdhem och litar på att mamma eller pappa får en god vård där. Om enstaka vårdare säger nej till coronavaccin slår de sönder den tilliten.

Det har vi inte råd med. Därför behöver vi vaccintvånget.

Markus West

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

ISSN 0359-8969

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2021

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Lena Selén, Kjell Hägglund, Gunilla LöfstedtSöderholm och Marita Bagge.

GOD TID

9/2021

3

Individuell rekryteringstävling 2021

Medlemsrekryteringstävling 2021

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2021.

Första pris är teater-/ konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer.

Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Äldrerådsseminarium Höstmötet i Tammerfors godkände att temat för år 2022 är ”Nystart och jubileum!” Ordet på höstmötet leddes av Marianne Falck.

Markus West

Nystart präglar förbundet under jubileumsåret 2022 Svenska pensionärsförbundet höstmöte gick av stapeln den 10 november i Tammerfors och på distans. På dagordningen stod förutom val av förbundsordförande, godkännande av verksamhetsplan och budget för år 2022. År 2022 firar Svenska pensionärsförbundet 50-årsjubileum, vilket kommer att genomsyra verksamheten under året. Förbundet kommer att ordna en Jubileumsbudkavle, i november utkommer ett Jubileumsmagasin och i anslutning till höstmötet den 18 november 2022 ordnas en Jubileumsfest.

Höstmötet fastställde följande visioner för det kommande verksamhetsåret: • SPF är ett livskraftigt och aktivt förbund som man är intresserad av och som man lyssnar på i samhället • SPF är en öppen, tillgänglig och attraktiv organisation för nuvarande och blivande medlemmar • SPF är en trovärdig och uppskattad organisation som samarbetspartner • SPF är en organisation som betonar samhällsnyttan och beaktar behovet av förnyelse • Höstmötet beslöt att förbundets verksamhet bygger på följande värden; livskvalitet, gemenskap, trygghet, jämlikhet och delaktighet.

Höstmötet enades också om att Svenska pensionärsförbundets målsättningar är att arbeta för trivsel och samhörighet och däri-

genom motverka ensamhet och utanförskap, att bevaka medlemmarnas intressen samt att ta tillvara den kunskap och livserfarenhet som pensionärerna har.

Tema för år 2022 är ”Nystart och jubileum!”

It-verksamheten prioriteras högt och målet är att stödja och stimulera pensionärernas intresse och kunskaper för informations- och kommunikationsteknik. It-verksamheten ska hjälpa så många pensionärer som möjligt in i it-åldern och på så sätt förbättra deras livskvalitet och möjlighet att vara delaktiga i samhället. It-verksamheten sker i nära samarbete med föreningarnas frivilliga it-aktiva. Förbundet erbjuder stöd, utbildning och tillgång till material.

Målet för förbundets intressebevakning under år 2022 är att påverka samhällsutvecklingen i enlighet med de äldres intressen i alla hänseenden på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Förbundet fortsätter att formulera och föra fram åsikter i frågor som är viktiga för pensionärerna, speciellt när det gäller social- och hälsovårdsreformen och pensionärernas ekonomi, samt att arbeta för god svensk service och goda möjligheter att verka på svenska.

Förbundet har kontinuerlig kontakt med beslutsfattare inom politiken, pensionsbolagen, Folkpensionsanstalten och med instanser som handlägger ärenden som berör äldre. Intressebevakningen sker även i samarbete med PIO rf, Pensionärsförbundens intresseorganisation.

Som en del av intressebevakningen genomförs en Jubileumsbudkavle under år 2022. Målet är att synliggöra Svenska pensionärs-

förbundet och påverka beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå. Budkavlen genomförs i aprilmaj och medlemsföreningarna avgör själva hur budkavlen framförs. Medlemsföreningarnas budkavletexter kommer också att följas upp digitalt på förbundets webbplats och sociala medier under april och maj.

Jubileumsbudkaveln kommer att överlämnas till riksdagen och Ålands lagting under september månad.

Frågesportstävlingarna fortsätter och regionala uttagningar ordnas den 9 februari 2022 i regionerna.

Under jubileumsåret kommer en skrivartävling att ordnas med temat Det glömmer jag aldrig!

Det hälsofrämjande arbetet har en framträdande plats i förbundets verksamhet och motionskampanjer kommer att ordnas på våren och hösten. På sommaren genomförs förbundsmästerskap i boule och golf.

Höstmötet beslöt också att utse Årets pensionärsförening och Årets it-gärning år 2022.

Höstmötet fastställde också att God Tid utkommer med tio nummer under jubileumsåret varav ett är ett dubbelnummer i form av ett Jubileumsmagasin.

Förbundsordförande Ole Norrback avtackades av första viceordförande Anita Ismark, verksamhetsledare Berit Dahlin och personalen samt generalsekreterare Peter Sikström från SPF Seniorerna i Sverige.

I höstmötet deltog 174 delegater varav cirka hälften på distans.

Berit Dahlin verksamhetsledare

Svenska pensionärsförbundet inbjuder äldrerådens medlemmar och representanter från varje pensionärsförening inom SPF till Äldrerådsseminarium 30.11.2021 kl. 10.00-12.00 på distans/Zoom.

Framtidens kommun Direktör Ulf Stenman, Kommunförbundet Social och hälsovårdsreformen ur organisationernas perspektiv Sakkunnig Johanna Lindholm, Kommunförbundet Äldreråd och andra påverkningsmöjligheter i kommunerna samt en statistisk återblick på de äldre i kommunalvalet Forskningschef Mariann Pekola-Sjöblom, Kommunförbundet Erfarenheter från kommunerna Äldrerådet i Sibbo kommun/Hans Blomberg och Monika Tillander Avslutningsord Förbundsordförande Ole Norrback Moderator: Pehr Löv Anmälan senast 24.11 kl. 12.00 till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780 248.

HÖRSEL- OCH SYNSEMINARIUM 25.11.2021 kl. 10-12 På distans via Zoom HÖRSEL- OCH SYNSEMINARIUM 25.11.2021 kl. 10-12 10.00 – 10.05 via Zoom Anita Ismark, Svenska pensionärsförbunPå distans det rf Inledande ord 10.00 – – 10.05 10.05 10.45

10.05 – 10.45

10.50 – 11.30 10.50 – 11.30 11.30 – 11.45

11.30 – 11.45

Anita Ismark, Svenska pensionärsförbundet rf Ögonläkare Caroline Forsbo Inledande ord

Synnedsättning och minnesfunktioner

Ögonläkare Caroline Forsbo Synnedsättning och minnesfunktioner

Öronläkare och forskare Maria Jauhiainen

Öronläkare och forskare Maria Jauhiainen Sambandet mellan hörsel, minnet och Sambandet mellan hörsel, minnet och balansproblem

balansproblem

Mirella Stenman Rörelser I vardagen och balansövningar

Mirella Stenman Rörelser I vardagen och balansövningar

Anmälningar tas emot av respektive förbund:

Anmälningar tas emot av respektive förbund: Svenska hörselförbundet, kansli@horsel.fi till och med 22.11 Svenska hörselförbundet, kansli@horsel.fi till och med 22.11 Svenska pensionärsförbundet, berit.dahlin@spfpension.fi till och med 19.11 Svenska pensionärsförbundet, berit.dahlin@spfpension.fi Förbundet Finlands Svenska Synskadade, kansliet@fss.fi eller per tfn Förbundet Finlands Svenska Synskadade, kansliet@fss.fi eller 09 696 2300 (mån-tors 10-16) per tfn 09 696 2300 (mån-tors 10-16) Deltagarlänken sänds ut dagen före seminariet. Seminariet Deltagarlänken sänds ut dagen före seminariet. Seminariet skrivtolkas. skrivtolkas.

Hjärtligt välkommen Hjärtligt välkommen med!med!

GOD TID

4

9/2021

Ulla-Maj Wideroos spräckte Ulla-Maj Wideroos, 70, från Närpes har valts till ordförande i Svenska pensionärsförbundet. Hon efterträder Ole Norrback, som ordförande. UllaMaj Wideroos, som tillträder vid årsskiftet, valdes med 147 röster mot 45 på höstmötet i Tammerfors. Hennes motkandidat var Filip Hamro-Drotz från Grankulla.

God Tid träffar Ulla-Maj Wideroos i Närpes dagen efter valet. Ulla-Maj, som nyligen genomgick en hjärtoperation och nu återhämtar sig från operationen kunde inte delta i höstmötet på plats i Tammerfors.

Efter att valresultatet stod klart har gratulationerna och blomsterhyllningarna strömmat in.

– Nyss fick jag ett SMS från Eva Eriksson, som är förbundsordförande för SPF Seniorerna i Sverige. Hon gratulerade och hoppades på varmt samarbete framöver. Det värmde i hjärtat, säger Ulla-Maj. Många önskar också att hon ska ta det lugnt eftersom hon har hjärtoperationen i bagaget.

– Att ta det lugnt är kanske inte min starkaste sida. Men just nu räcker krafterna inte riktigt till. Jag är tvungen att ta det lugnt. Jag promenerar en gång per dag och mellan det njuter jag av gratulationerna och blommorna, säger hon.

Slutspurt för Ole Ole Norrback är förbundsordförande fram till årets slut. Det ger henne respit och tid att hämta krafterna.

Hur ser ditt program för Svenska pensionärsförbundet ut?

– Det är kanske mera tankar än ett program. Jag är föreningsmänniska i själ och hjärta. Jag är uppvuxen med att arbeta i lag. När vi ville ordna dans i Hellnäs på lördag så for vi dit efter skolans slut på fredag för att elda i kaminen.

Nu är det 2021. Utmaningarna ser annorlunda ut, men grundtanken är den samma.

–Föreningarna är grunden och det är där som vi ska göra grovjobbet.

Andra punkten i hennes program är intressebevakningen. Det finns en del frågor som specifikt gäller de äldre, men fundamentet är att hela samhället måste fungera.

– Om inte samhället fungerar så står pensionärerna sig slätt. Den här gården ska vara plogad på morgonen när jag vill gå ut och stavgå, säger hon.

Det ska finnas tillgång till mat, service och mediciner. De äldre behöver samma saker som alla andra plus en del extra insatser som är kopplade till stigande ålder.

För att vara framgångsrik i intressebevakningen måste också en pensionärsorganisation skaffa sig inflytande.

– Det räcker inte att vi står utanför dörren och knackar på och säger att vi vill ha det här. Vi måste vara med innanför dörren och försöka se till att vi får vår röst hörd. Jag tycker om att dunka på dörrar och säga att här måste vi vara med.

Den tredje punkten handlar om att föra de finlandssvenska pensionärsregionerna närmare varandra.

– Vi är ett enda förbund. I Svenskfinland har vi inte råd att sitta på varsin stol och fundera över livet. Jag har redan fått inbjudningar från södra Finland till zoomträffar. Det uppskattar jag. Vi börjar på med att träffas mera och prata mera med varandra. Säkert hittar vi en gemensam linje.

Ulla-Maj Wideroos vill testa en samarbetsmodell, en sorts aftonskola, där föreningarna träffas till gemensamma diskussioner utan att i förväg ha en färdig agenda.

Olika personer Ulla-Maj Wideroos är ingen ny Ole Norrback, utan att hon är Ulla-Maj Wideroos.

– Vi är två olika personer. Ole Norrback har en jättebred internationell erfarenhet. Jag har mera varit den som ränt omkring i hemlandet. Jag har inte kunnat lämna Finland. Jag är så hemkär.

Temperament har hon också, kanske till och med mer än Ole. Hon började sitt arbete i rikspolitiken som Ole Norrbacks medarbetare på Trafikministeriet. Där talas det fortfarande om gången när hon blev så arg att hon stampade i golvet så att parketten sprack.

– Det var en parkettplatta som sprack och den är numera utbytt, men den är fortfarande ljusare än de övriga plattorna, skrattar hon.

Ska man vara rädd för dig när

Ulla-Maj Wideroos, tidigare minister och riksdagsledamot, valdes till ny ordförande i Svenska pensionärsförbundet.

du stampar i golvet?

–Nej, man ska ta det för vad det är, en stark viljeyttring. Sedan kan jag också skratta åt mig själv när det behövs, säger hon.

Större än indexet Under valkampanjen tog engagerade pensionärer upp det brutna indexet.

Det brutna indexet handlar kort och gott om den lagändring på 1990-talet som fick som konsekvens att arbetspensionerna inte höjs i samma takt som lönerna.

Det här upplever många pensionärer som orättvist. Är du beredd att diskutera det brutna indexet?

– Jag är beredd att diskutera det brutna indexet, men jag har en del villkor när jag diskuterar de äldres ekonomi. Det är stor skillnad på de rika och de fattiga pensionärernas ekonomi. När en pension inte läng-

re räcker till för att betala serviceboendet, när du ska stå för medicin och mat själv, då får vi ta oss en funderare.

Ulla-Maj Wideroos vill se på hela bilden. Det går inte att se bara på bostadsbidraget, det brutna indexet eller serviceavgifterna.

– Man ska se på alla de här bitarna och inte utgå ifrån att ett återställande av det brutna indexet löser allt.

Garantipensionen, som är en minimipension, ligger på 837,59 euro per månad. Förra statsminstern Antti Rinne lovade i ett uppmärksammat tal en hundring extra i månaden åt den här gruppen.

Finns det någon snabb lösning för den här gruppen?

– Det finns ingen kvick fix. Det handlar om pengar. Det krävs en summa pengar för att klara livhanken varje månad, också för pensi-

”Om inte samhället fungerar så står pensionärerna sig slätt. Den här gården ska vara plogad på morgonen när jag vill gå ut och stavgå.”

onärer. Ut över mediciner och klientavgifter ska de handla mat, betala tidningen och så vidare. Livet runt om kring dem har ett värde och till det måste pensionen räcka.

Det krävs mer pengar för att höja de lägsta pensionerna.

Elpriserna och oljepriserna går upp. Hur klarar pensionärerna det i vinter?

– Alla som har låga inkomster drabbas av det. Intressebevakningen på riksnivå måste handla om det här. Vilka levnadskostnader kan man acceptera för att varje människa ska ha ett drägligt liv.

Hur har du upplevt ordförandekampen? Fanns det spänningar?

– Jag blev informerad om att det i Nyland och Åboland i början ansågs att det var dags för en ordförande som inte kom från Österbotten. Jag var tagen av det eftersom jag tycker att hemorten inte är viktig i det här sammanhanget. Jag har mitt bagage i Vörå där jag är född och uppvuxen, men jag bodde 20 år på Södra Hesperiagatan i Helsingfors.

GOD TID

9/2021

glastaket

Årets förening finns i Korsholm ◗ Korsholms pensionärsförening har utsetts till Årets pensionärsförening 2021. Föreningens ordförande Olle Fransholm mottog utmärkelsen på förbundets höstmöte i Tammerfors i början av november.

Utöver äran får föreningen 500 euro. Korsholms pensionärsförening har under pandemin lyckats förnya föreningens verksamhet på ett förtjänstfullt sätt genom olika utomhusaktiviteter och en stark närvaro på nätet.

– Tusen tack, det här var en stor ära, sade en glad Olle Fransholm när han tog emot förbundets blomsterhyllning.

Hemligheten bakom föreningens framgångar är en väl fungerande organisation.

– Vi är mellan 30 och 40 personer som fördelar arbetet sinsemellan, på det viset blir inte lasset för stort för någon enskild medlem.

Mariehamn är Årets it-förening

Pehr Löv talade under höstmötet om att det är dags att spräcka glastaket i Svenska pensionärsförbundet.

–Det finns ett glastak överallt i samhället. Jag var den första kvinnliga SU-ordföranden, jag var den första kvinnliga kretsordföranden i SFP, jag var den första kvinnliga ordföranden i Finlands svenska brand- och räddningsförbund och i Finlands svenska skidförbund och jag var den första kvinnliga kommundirektören i Svenskfinland.

Det är tydligen mitt öde.

Svenska pensionärsförbundet har under sina snart 50 verksamhetsår haft endast en kvinnlig ordförande. Siv Tunzelman von Adlerflug var ordförande i förbundet åren 1987-89.

Viktigt med kunskap I januari ordnas det första välvärdsområdesvalet. Finland väljer fullmäktige i 21 välfärdsområden.

Endast Helsingfors står utanför valet. Där fortsätter stadsfullmäktige att fatta alla viktiga beslut om bashälsovården och omsorgstjäns-

terna.

Betyder välfärdsområdena att vi får till gång till bättre vård- och omsorg i Finland?

– Det beror på dem som blir valda. De kommer att ha hela makten i sin hand. De hanterar pengarna och besluter om hur de ska använda den vård som kommunerna byggt upp. Jag tror att de klarar specialsjukvården. Men klarar de av att förstärka bashälsovården i kommunerna? Det kommer jag att prata mer om när valet närmar sig.

SPF och SFP. Blir det svårt att hålla i sär de två?

– Nej, jag har ju lämnat politiken. Jag gjorde det mycket medvetet. När jag lämnade riksdagen förde jag en diskussion där hemma.

Vi var på det klara med att jag lämnar politiken. Det har känts jättebra. Det är med stor förtröstan jag överlåtit det åt andra.

– Därmed inte sagt att jag vill stanna på soffan. Det känns bra att ha en aktivitet som tvingar mig att använda hjärnan och kroppen.

Text och foto: Markus West

◗ Mariehamns Pensionärsförening har utsetts till Årets it-förening 2021 i Svenska pensionärsförbundet. Utmärkelsen delades ut på höstmötet i Tammerfors och mottogs av Christian Beijar.

Mariehamns Pensionärsförening har i år förnyat sitt it-arbete på ett innovativ sätt. Föreningen har lyckats skaffa extern finansiering till det uppmärksammade projektet ”Häng med upp på nätet”.

Det var pensionärsföreningen som tog initiativ till ett samarbete med butiker, företag och medborgarinstitutet. Dessa har hjälpt pensionärerna att skaffa utrustning, e-postadress och med att komma igång på nätet.

Målet ärt att komma igång med vardagsanvändning av it-tjänster på nätet.

”Bli vinexpert på en kväll” ◗ Lär dig prova vin på rätt sätt. Vi provar och jämför fyra olika röda viner, genom dem lär vi oss skilja mellan billiga och dyra viner. Vi provar även olika dofter mm.

Vinprovning med Glenn Sundstedt, sommelier, portvinsriddare och författare till Svenskfinlands första vinbok.

Under kvällen information om resan till Portvinsdalen och om andra SPF-resor. Pris 25,-/person.

Begränsat antal platser.

Onsdag 24.11 kl. 18:30 på Handelsgillet i Helsingfors. Onsdag 1.12 i Vasa. Anmälningar via SPF:s webbplats eller till Inger Holmberg per epost inger.holmberg@spfpension.fi eller tfn 040 595 2992.

5

SPF Österbotten höll höstmöte ◗ Efter ett uppehåll på två år höll Svenska pensionärsförbundet i Österbotten rf ett fysiskt föreningsmöte.

Den 27 oktober 2021 samlades 75 delegater från 25 föreningar i Österbotten i Malax på ungdomslokalen Solhem. Förutom höstmötesförhandlingarna fick delegaterna höra hälsningstal av Malax Pensionärers ordförande Christer Bogren och kommundirektör Jenny Malmsten, musikframförande av Maria och Johnny Risberg och en hälsning via länk från riksdagshuset av riksdagsledamot Mikko Ollikainen. Familjerådgivare Leif Westerlund höll föredrag med rubriken ”Sen då? Eller första dagen på resten av mitt liv”.

Under själva mötesförhandling-

arna fastslog höstmötet föreningens verksamhetsplan och budget för år 2022. Därutöver antog höstmötet ett utlåtande med rubriken ”Vilken nivå på välfärdsservicen vill du ha?”

Anita Ismark omvaldes enhälligt till regionordförande för år 2022.

Styrelsemedlemmar och ersättare i tur att avgå återvaldes likaså för åren 2022–2023. Dessa är Göran Westerlund som ordinarie med Torbjörn Ehrman som ersättare, Göran Uppstu ordinarie med Britt-Marie Teir som ersättare och Alice Lillas ordinarie med Bernice Tiihonen som ersättare. Till verksamhetsgranskare valdes Peter Sahlsten som ordinarie och Gustav Nordmyr som ersättare.

Patrick Ragnäs

Pokerkryssning ◗ På föreningens pokerklubbs förslag besluter Tölöwikens pensionärer att åka på Svenska pokerförbundets höstkryssning. Detta år går kryssningen inte till Voodoo kasino i Riga utan till Arkipelag i Mariehamn. Men den som vill kan fortsätta på fartyget hela natten.

SPF med sin nya ordförande har ordnat fartygets konferensutrymmen med två rum för vanlig poker med joker och två rum för sökö utan joker. I det ena pokerrummet och det ena sökörummet spelar man med femtiopennislantar som poletter. De är samlade för att kunna lära gymnasieelever både poker och sökö. Slantarna lämnas kvar i rummet. Det finns också tiopennislantar för högstadieelever. I de andra rummen används euro från den egna fickan, och vinnaren behåller pengarna.

Om rummen blir alltför fulla finns det reservrum. Alla får byta bord och rum enligt önskan så att ingen behöver spela med Herbert som brukar fara hem med fickorna fulla.

Men den här kryssningen skall ha lite nyheter också. Två andra rum finns, det ena för tärningsspe-

let yatzy och det andra för pidro.

Där får deltagarna sedan bestämma om insatserna och vinsterna. Ytterligare finns det ett Svartepetter-rum för dem som har spelat bort resekassan.

I ett glädjedödarrum föreläser Arkipelags kasinoexpert om sannolikhetskalkyler och spelstrategier i både poker och sökö. Han visar också hur man kan installera en magnet under ruletthjulet och lite annat fiffel.

De som vill kan gå i land för att spela med landkrabborna. Rulett finns inte på fartyget utan endast i Arkipelags kasino.

Det finns ett stängt rum också, med förhandsanmälan. Där spelas klädpoker. Algots fru brukar ibland få dra av sig sjunde paret underbyxor.

Kommande program 23.11 24.11 25.11 30.11 1.12 1–3.12 8.-10.3 17.-20.5

Åboländsk lillajulskryssning Reseinfo om Portvinsdalen och vinprovning i Helsingfors Syn- och hörselseminarium på Zoom Äldrerådsseminarium på distans/Zoom Reseinfo om Portvinsdalen och vinprovning i Vasa Spänst i benen – Musik och rörelse på Lehmiranta Spänst i benen – Muskelstyrkekurs på Lehmiranta Spänst i benen – Grundkurs på Lehmiranta

6

GOD TID

9/2021

Catharina Ingelman-Sundberg trivs i skärgårdsmiljön på Värmdö utanför Stockholm.

GOD TID

9/2021

7

Rånande pensionärer blev internationell boksuccé Catharina Ingelman-Sundberg slog igenom som författare samtidigt som hon blev folkpensionär. Första boken om pensionärsligan, Kaffe med rån, blev en internationell bästsäljare. Och den har följts av fler. Det här med bestsellers ligger i släkten. Mormors farfar skrev bland annat Fänrik Ståhls sägner.

D

et femte bokmanuset om pensionärsligan har precis blivit färdigt när jag träffar Catharina Ingelman-Sundberg, 73, vid hennes skrivarstuga i Värmdö, en skärgårdskommun utanför Stockholm.

– Nu har jag skickat det till olika personer som ska såga mig vid fotknölarna, berättar hon.

– Sedan gör jag ännu en redigering innan det går till förläggaren.

Boken som har arbetsnamnet Råna mig hit och råna mig dit utkommer nästa år. Om det blir i vår- eller höstutgivningen är ännu oklart. Boken, där de kriminella pensionärerna tar sig an avhumaniseringen av samhället med AI (artificiell intelligens) och robotar, kommer hur som helst att vara efterlängtad.

Pensionärsligan-böckerna har hittills getts ut i närmare 50 länder, översatts till omkring 30 språk och sålts i miljontals exemplar.

Jag ska skriva en bästsäljare, hävdade Catharina Ingelman-Sundberg vitt och brett när hon 2010 sade upp sig från Svenska Dagbladet där hon varit anställd bland annat som vetenskapsjournalist sedan 1989.

– Det var kaxigt och självgott men jag behövde trigga mig själv att ge järnet. Verkligheten var att jag då skulle klara mig på 5 000 kronor i månaden och det gick ju inte.

Hon hade redan ett synopsis till en bok om ett gäng på ett äldreboende som begick brott för att hamna i fängelse. De skulle få det bättre om de satt bakom galler.

– Nedskärningarna inom äldreomsorgen slog mot generationer som byggt det här landet. Jag tänkte att i stället för att skriva debattartiklar gör jag det på ett underhållande sätt så att det blir läst.

Vrakdykare och journalist Catharina Ingelman-Sundberg är ursprungligen historiker och marinarkeolog. Hon har arbetat vid sjöfartsmuseer i Sverige, Norge och Australien där hon lett utgrävningar och deltog bland annat i bärgningen av den nederländska ostindiefararen Batavia.

På 1980-talet sadlade hon om till journalist.

Hon har under åren skrivit en rad historiska romaner, oftast med fokus på kvinnorna, och faktaböcker. Men det var 2012 i samband med att hon blev folkpensionär som Catharina fick sitt stora skönlitterära

profil Catharina Ingelman-Sundberg ʶ Född 1948 i Stockholm. ʶ Bor i Värmdö och Stockholm. ʶ Böcker om pensionärsligan: Kaffe med rån 2012, Låna är silver råna är guld 2014, Rån och inga visor 2016, Goda rån är dyra 2020. ʶ Övriga böcker i urval: Krutgummor på krigsstigen 2018, också en bästsäljare i pensionärsligans anda om äldre damer som gör upp med vapenindustrin, Vikingablot, Vikingasilver och Vikingaguld 1995–99, trilogi om vikingatidens Birka, Befriad, Förföljd och Tempelbranden 2006–2010, trilogi om det medeltida Sverige. ʶ Priser: 1991 belönad av Anders Franzéns stiftelse för marinarkeologiska insatser,1999 Lars Widdings pris som årets svenska författare av historiska romaner, 2015 italienska litteraturpriset Premio Roma för Kaffe med rån.

genombrott och kunde inleda en ny karriär som bestseller-författare.

– Förlaget ville först inte ge ut Kaffe med rån, men jag stod på mig och sade att det tycker jag visst att ni ska. Efter att jag redigerat den ytterligare gick de med på att ge ut den i en liten upplaga.

Förlaget fick trycka fler upplagor för efterfrågan växte. Boken gick in på topplistor i förutom Sverige bland annat i Finland, England, Italien, Polen, Tjeckien och Syd-Korea. Och så har det bara fortsatt världen över.

Hur kan man bestämma sig för att skriva en bestseller och sedan verkligen göra det?

– Jag försökte analysera varför en bok blir en bestseller. Med mitt akademiska förflutna gick jag systematisk tillväga och granskade de böcker som låg på topplistorna. Men att skriva en bra bok räcker inte. Ämnet måste ligga i tiden och avgörande är distributionen, säger hon.

– Sedan råkade allt gå bättre än förväntat, ungefär 100 procent bättre än jag hoppats på.

arna de får in på stötarna går till fattigpensionärer, bättre äldrevård, kultur, skola och andra saker där samhället brister. Ligan opererar enligt det klassiska Robin Hood-temat, att ta från de rika och ge åt de fattiga.

– De tar sig an aktuella och viktiga frågor och pekar på hur absurt mycket i samhället är. Teman förutom äldrevården är utförsäljningar, finansmarknaden, skatteparadis och utarmningen av landsbygden.

Den skruvade humorn, ett betydande mått av civil olydnad och en problematik som många runtom i världen kan känna igen sig i är faktorer i framgångsreceptet.

– Pensionärsligan använder inget våld eller vapen, ingen ska bli skadad eller ledsen, och de berikar inte sig själva. Det är en utmaning att komma på sådana brott.

Med arkeologens sinne för detaljer och vetenskapsjournalistens krav på fakta planerar och researchar Catharina ligans spektakulära stötar minutiöst.

– Jag har nog lämnat en del skumma spår efter mig, fnissar hon.

– Ett exempel var en bank de skulle råna.

Jag var där flera gånger och frågade hur man skulle göra för att råna banken. Till slut fick jag tips om att man borde ta sig in via taket.

Ritningar fanns inte tillgängliga av säkerhetsskäl, men i historiska arkiv hittade jag dem.

Sopnedkastet verkade vara bästa vägen in så rånet fick genomföras med en sopbil.

Hon har bland annat också gjort resear-

Robin Hood med rollator Böckerna om pensionärsligan hör till feelgood-genren. Det är humor och dråpligheter men med allvar i botten. Pensionärsligan genomför så kallade välgörenhetsbrott. Peng-

”Jag känner mig hemma i det finländska, jag är rakt på sak och säger som jag har det. I Sverige ska ju allt lindas in så man förstår ofta inte vad folk menar.”

Ett urval av böcker om pensionärsligan som utkommit i många länder och på många språk.

ch i Sollentunahäktet och letat advokat på Caymanöarna.

Catharina Ingelman-Sundberg leker med fördomen om pensionärer som en homogen, passiv och osynlig grupp. Rollatorer, käppar och spelad vimsighet är den bästa förklädnaden för ligaledaren Märta, Snillet, Krattan, Stina och Anna-Greta när de genomför sina brott och gerillaaktiviteter. I verkligheten är de pigga, aktiva och livsbejakande.

Och det är inte enbart pensionärer som läser böckerna.

– Till och med tonårskillar har hört av sig.

De gillar humorn och en mormor eller farfar som gör förbjudna saker.

Finlandssvensk mamma Catharina Ingelman-Sundberg är född och uppvuxen i Stockholm men har även finlandssvenska rötter. Modern Mirjam Furuhjelm kom från Helsingfors och mormor från Vasa. Mormors farfar var ingen mindre än nationalskalden Johan Ludvig Runeberg.

– Det var inget man skulle prata om i släkten, man skulle inte visa sig märkvärdig, berättar Catharina.

– Det var på ett sätt synd för det hade varit intressant att veta mer. Speciellt har jag fascinerats av Fredrika Runeberg som trots hem, familj och en otrogen make hade ett eget författarskap.

Banden till Finland är starka. Sina barndomssomrar tillbringade Catharina på Degerö och Hemholmen utanför Helsingfors där släkten hyrde sommarhus. I vuxen ålder besökte hon ofta Ekenäs och sin ”reservmamma” som gick bort för tio år sedan.

– Jag känner mig hemma i det finländska, jag är rakt på sak och säger som jag har det. I Sverige ska ju allt lindas in så man förstår ofta inte vad folk menar.

Hennes förmåga att skriva och fabulera kommer rimligtvis från de runebergska rötterna. Och Catharina Ingelman-Sundberg kommer att fortsätta skriva även om hon med den femte delen tänker avsluta pensionärsligans äventyr.

Kommer Märta och gänget verkligen att sluta råna och gå i pension nu?

– Jag har lite svårt att lämna dem, det är sant, men nu sker den mesta brottsligheten på nätet och det blir ju inga roliga actionscener av det. Så tillsvidare pausar jag pensionärsligan. Men man vet ju aldrig något om framtiden.

Text och foto: Anci Holm

GOD TID

8

Gåvotips !

Mysteriet på hotell Brudhäll

Faster Ailis dagböcker – hennes vardag i krigstidens Helsingfors.

Mästerdetektiverna Ella och Wille Ella och Wille reser med moster Sofia till Kökar. Sofia berättar att det pågår mystiska stölder på hotellet. Saker försvinner spårlöst och polisen hittar inga spår efter tjuvarna. Sofia som är journalist spanar alltid efter scoop. Hon ber Ella och Wille hjälpa henne att lösa mysteriet.

En historisk dagboksdokumentär. Aili Nilsson var författare och skrev den 6 mars 1941 i sin dagbok: mästerdetektiverna

”Ibland kan man för en stund glömma hela kriget, fast vi lever som på en vulkan. När som helst kan det ju börja regna bomber över oss och ryssarna kan svämma över hela landet.”

ISBN 978-952-68457-4-6

Eget förlag. Bearbetad av Gunnel Nilsson.

ISBN 978-952-94-4682-7. Inbunden. Illustrerad. 268 sid. Pris: Ca 40 – 45 € www.boklund.fi, www.bokhandel.ax eller fråga i Din bokhandel.

Utgivare: Lilla Skaperiet, Åland, tel. 040 729 3838, e-post: gunnelmnilsson@outlook.com

9/2021

STADEN, STATEN OCH BRÄNNVINET Upptakten till förbudslagen ur ett nationellt och västnyländskt perspektiv

Författare: Magnus Cederlöf. Pris 30 € Hur kom det sig att starka krafter i samhället ville ha en förbudslag i början av 1900-talet? Boken dukar upp ett rikligt smörgåsbord av bakgrundsfakta till förbudslagens tillkomst.

Hellas Förlag

89 sidor, 22€, ill., inb.

Boken går att få tag i via: info@boklund.fi och hellasforlag@gmail.com

Sagan om det sura äpplet

Läsvärt!

JOHN VIKSTRÖM

Det handlar om frihet

– Tankar under åren som emeritus

Lis-Mari Riska

NALLE LINDQVIST

-

Lis-Mari Riska

Krögarkungen som aldrig gav upp Författare: Kjell Ekholm. Pris 28 € Nalle Lindqvist startade diskotek Gnägget och han har under sin krögarkarriär ägt nio restauranger såsom Gästis, Knipan, Strandhotellet, Socis och M/S Sunnan.

Sagan om det sura äpplet

För barn under 7 år med ett viktigt budskap: Du vet att alla duger och behövs på olika sätt.

Illustratör: Katta Svenfelt.

Eget förlag, Lis-Mari Riska 32 sidor. Finns i bokhandel Kan köpas direkt av Lis-Mari Riska på Facebook

RÖSTER FRÅN EKÅSEN

100 år av berättelser från ett mentalsjukhus Författare: Tove Virta. Pris 35 € Den här boken gläntar på mentalsjukhusets dörr för att få höra personliga historier från sjukhusets närmare 100 år långa historia 1924–2016 om livet på sjukhuset i Ekenäs.

Hft. 26,90

En dag full av hopp

Savea, unelmia- Lera, drömmar - Clay, dreams Boken tar oss med på en resa i keramikkonstnären Åsa Hellmans värld. Kärleken till leran och det skapande arbetet vävs samman med berättelsen om en konstnärs liv förtäljd med hennes egen röst. Rikligt illustrerad med vackra färgbilder. För alla vänner av konst, design och keramik.

Hundra finlandssvenska radioandakter!

Inb. 28,90

PETER KANKKONEN

Hästprästen Hft. 25,90 tfn 040 831 5897 www.fontanamedia.fi

Köp i bokhandeln, Luckan Raseborg eller vår webbshop! www.vastnylandskakultursamfundet.fi holvi.com/shop/LuckanRaseborg

Parvs 184 sidor, 25€ ill.,inb. Utkom 2020

Skickas per post, beställningar via: asa.hellman@pp1.inet.fi

OY LITORALE AB

|

kontakt@litorale.fi

|

www.litorale.fi

www.vastnylandskakultursamfundet.fi

GOD TID

9/2021

9

Faderns problem på jobbet färgar av sig på hela familjen, men för barnflickan Mary Poppins finns det alltid en utväg.

Svenska Teatern

Mary Poppins når flyghöjd igen ”Praktiskt taget felfri” sjunger Mary Poppins om sig själv. Det samma kan man säga om Svenska Teaterns uppsättning av musikalen. Den har lite mera allvar och svärta än den klassiska Disneyfilmen, och den fyller verkligen scenen. Den 9 december blir det nypremiär efter en lång coronapaus.

är och förväntningarna är höga. De strålande recensioner som premiären fick före restriktionerna byggde upp teaterpublikens förväntan, men det var inte många som hann se föreställningen innan teaterdörrarna stängdes.

Nu fylls Svenska Teaterns stora scen igen till sista kvadratmetern av en musikal med många och snabba scenbyten och massor av människor. Det är vackert, fartfyllt och engagerande och det blir totalt 82 föreställningar fram till slutet av våren 2022.

Svenska Teaterns Mary Poppins är kanske just vad många av oss behöver för att komma på banan igen efter ett och ett halvt års kulturfasta. Publiken får frossa i nostalgi, stora känslor och en klassisk berättelse framförd av ett sammansvetsat team till musik som man kan nynna med i.

Det blev några få föreställningar efter Svenska Teaterns premiär för drygt ett och ett halvt år sedan.

Sedan kom coronaviruset och satte stopp för teaterföreställningar. Nu är det uppdämda kulturbehovet stort och teatrarna har öppnat igen. Det är dags för nypremi-

Sagan som blev film Sagan om Mary Poppins blev film år 1964 med Julie Andrews som den lite speciella barnflickan och Dick van Dyke som hennes beskyddare och beundrare, den dansande och sjungande sotaren.

Det är framför allt filmatiseringen som präglat flera generationer av tittare.

Tidiga generationer förknippar Mary Poppins med tungvrickaren Superoptimopsiskttoppipangfenomenaliskt i Gösta Rybrants översättning, men nu är det nya tungrörelser som gäller. Träna på Magnus Lindmans superkaffiryteflanisötomaxigrafisk.

I grunden är handlingen i Mary

teater

Poppins rätt förutsägbar och antagligen bekant för de flesta. Familjen består av en frånvarande far med mycket i bagaget, en öm moder och två förtjusande barn. När behovet av en ny barnflicka är som störst dimper Mary Poppins ner redan innan föräldrarna hinner annonsera. Hon styr raskt upp familjens liv på många plan, försvinner ett tag och kommer sedan tillbaka för att slutföra sitt projekt.

Berättelsen handlar i grunden om de bortskämda barnen, den frånvarande pappan och om vad som på riktigt är viktigt här i livet. Den är universell och förutsägbar och väldigt bekant för den som har sett filmen. Det här är ingen orsak att hoppa över Svenskisuppsättningen, för den innehåller flera karaktärer och scener som inte finns i filmversionen. Scenernas ordningsföljd har justerats för dramakurvans skull, ny musik har lagts till och huvudkaraktärerna har fått lite mera udd än i den snälla filmversionen. Mary Poppins är till exempel inte riktigt lika mysig på scen som på bioduken, och barnens förhållande till sin pappa skildras här med ett större djup.

Hela teamet gör en imponerande insats, men Josefin Silén lyser nog mest av alla i sin huvud-

roll. Mary Poppins är hennes första stora roll på nationalscenen. Hon stack ut ur mängden redan för ett och ett halvt år sedan, och under den långa pausen har hon dessutom hunnit debutera som skivartist. Den som lyssnar på radio har knappast undgått henne. Josefin Silén har en imponerande musikalröst som hon kombinerar med ett säkert agerande på scenen.

Aaro Wichman ger pappan George Banks den svärta och det djup som rollen kräver, och Denny Lekström som sotaren Bert tillför lite av den romantik som också behövs för att musikalen ska kännas rätt.

Han medverkar dessutom i en minnesvärd scen där steppinstruktören Säde Kajovaara har fått fart på hela sotarbaletten högt uppe på stadens tak.

Magi på scenen Man blir inte minst imponerad av barnen Jane och Michael. Som Jane alternerar Olivia Broman, Krista Martola och Anna Kettunen, medan rollen som Michael axlas av Aron Nyman, Amos Martimo och Arthur Waselius. Rollfigurerna är på scenen nästan hela tiden, och skådespelarinsatsen är alltså massiv.

Eftersom Mary Poppins kan trolla har det krävts en hel del kre-

ativitet för att kunna visa trollkonsterna för öppen scen. Allt fungerar smidigt, och till och med Mary Poppins själv flyger rätt så realistiskt. Scenografin är signerad Jani Uljas, och med sin lätt nostalgiska färgsättning knyter han lagom mycket an till filmens technicolor-stämning. Kläderna är designade av Pirjo Liiri-Majava, och hon har också hållit sig nära filmversionen med färgglada material och små piffiga detaljer som får publiken att kapitulera.

Här bör kanske också tilläggas att Svenska Teaterns nya ljudanläggning med Andreas Lönnqvist vid spakarna gör att alla röster bär hela vägen fram. Dialog och sångtexter går ut i hela salen utan problem.

Mary Poppins är en musikal som bygger på P.L. Tavers berättelser och Walt Disneys film. Originalmusiken och texterna är skrivna av Richard M. Sherman och Robert B. Sherman, och de nya sångerna är signerade George Stiles och Anthony Drewe. Manuset skrevs av Julian Fellowes och produktionen är gjord i samarbete med Cameron Mackintosh.

Dan Kronqvist Foto: Svenska Teatern

GOD TID

10

9/2021

Av styrka mot ljus

På läsarnas begäran: Runsorserien 4.

Vi tar ett kliv några år in i framtiden där livet på gården i Runsor präglars av Elmers framtidsplaner medan Alfred och Magda tvekar. Knut och Lisbeth har flyttat till Wasa medan Amalia trivs allt sämre i New York och drömmer om en förändring.

Runsorina Books 280 sidor, 30€ hft Boken går att få tag i via : Boklund, bokhandlar, Adlibris Dorrit Björkenheim

Gunvors lilla ABC

Gunvors lilla ABC med charmerande djurbilder och tillhörande texter signerade Dorrit Björkenheim var ursprungligen en julklapp 1935 till Dorrits syskonbarn Gunvor Silén, Gunvors yngsta son, skådespelaren Riko Eklundh ger ut den unika boken med en av honom skriven inledning.

Eget Förlag, Riko Eklundh 44 sidor, 20€ ill., inb.

Boken går att få tag i via www.boklund.fi

Röysöarkipelagen

En återblick på den tid vi hade tillsammans.

Ab Projektforum Oy

234 sidor, 50€, ill., inb Boken går att få tag i via www.royso.fi eller 0500-418 272, ulf@royso.fi

Läs om en skärgårdskultur som aldrig kommer igen.

Om grundstötningen på Galtfjärden, spektaklet kring Turisthotellet på Norrkulla och jakten på ett störtat flygplan. Återupplev segelskutorna på Sibbofjärden och stämningarna på Norrkullaloppet, allt fotograferat och återgivetav dem som var med.

Bo Lindberg (red.)

Vårt gemensamma innanhav Finskt och svenskt kring Östersjön Volymen behandlar finska och svenska aspekter av miljö, musik, arkitektur, historia, religion och ishockey, mer eller mindre betingande av de båda ländernas läge vid Östersjön. Boken är ett resultat av ett symposium i Göteborg år 2019.

129 sidor, 25€, ill., inb.

Topi Artukka Tanssiva kaupunki.

Turun seurapiiri sosiaalisena näyttämönä 1810-luvulla.

Boken skildrar societetslivet i Åbo under början av 1800-talet. Vilka tillhörde eliten? Vad åt och drack de? Boken svarar på dessa frågor och behandlar också societetslivets betydelse för kulturen, sociala nätverk och politisk makt.

344 sidor, 35 €, ill., inb.

Böckerna utgivna av Finska Vetenskaps-Societeten kan köpas i Vetenskapsbokhandeln, Snellmansgatan 13, Helsingfors eller beställas via www.tiedekirja.fi, tiedekirja@tsv.fi, tfn 09-635 177.

HÖSTENS ROLIGASTE

FRISKA TAG med Staffan Bruun och Stefan Lundberg Finns att köpa i bokhandlar över hela Svenskfinland och på www.hbl. / FRISKA TAG med Staffan Bruun och Stefan Lundberg shop Finns att köpa i bokhandlar över hela Svenskfinland Boken kan också beställas direkt av Boken kan också beställas direkt av staffan.bruun@gmail.com

"

22

90

90 + porto 22 + porto

staffan.bruun@gmail.com

Skrattar bäst som Skrattar bäst som skrattar först skrattar först

Ab Burt Kobbat & Scoop Media Ab

ISBN: 978-952-67762-4-8

H.K. Riikonen Suomesta ja maailmalta. Yrjö Niiniluoto ja hänen kirjallinen tuotantonsa.

Yrjö Niiniluoto var chefredaktör för Helsingin Sanomat under åren 19381961. Han hade en ovanligt mångsidig produktion som journalist och essäist och behandlade ämnen som politik, ekonomi, sjöfart, litteratur, idrott, societetsliv och kungliga ceremonier. Boken ger en inblick i Niiniluotos skriftliga produktion och innehåller också en levnadsteckning.

329 sidor, 35 €, ill., inb.

GOD TID

9/2021

11

Svalans nya eminenta diktprogram en eloge till Claes Andersson Även om lyrikern, pianisten, fotbollsspelaren, politikern, medmänskan, läkaren och ordlekaren, som han beskrivs i programbladet, Claes Andersson (1937-2019) lämnat ett oerhört tomrum efter sig, lever hans underbara dikter vidare inte bara i hans poesiböcker men också i olika tonsättningar och lyrikprogram, som exempelvis Teaterföreningen Svalans ”Att dikta är att förändra ljuset – Claes Andersson i vårt urval”.

scenkonst

Teaterföreningen Svalan rf, som grundades som Teatersvalan år 1987 av entusiasterna Fredrik Therman och Bo-Eric Rosen-

är kroppens samvete”, kärleksdikter som ”Etude för sommarvind” (Hon går med vinden i sitt hår…) och dikter om döden, som ofta också citeras i dödsannonser, inte minst den finurliga ”Det vi saknar mister vi aldrig”.

qvist, gjorde succé med sitt förra lyrikprogram ”Underbart är kort” år 2018, och deras nya program som började repeteras för ett år sedan bland annat i Ekenäs bibliotek, hade också premiär i Ekenäs nu i oktober och den 27 oktober var det dags för Helsingfors-premiär på kulturhuset G18.

Programmet, som regisserats av Erik Pöysti, börjar med ett genialiskt framförande av den humoristiska dikten ”Andersson för ett jäv-

la oljud” som genomgående skäller ner Andersson för än det ena, än det andra. Sammanlagt innehåller programmet 37 dikter från olika böcker av Claes Andersson, namngivna i programbladet efter inledningsfrasen, eftersom de saknar namn. Det är humoristiska alster som ”Mormor var luden och ironisk”, pholitiska och samhällskritiska dikter som ”Vi försöker hålla dem borta men de kommer objudna”, hälsorelaterade dikter som ”Sjukdomen

Musikvinjetter som mellanspel Liksom förra gången sitter ensemblen på rad och ibland läser de en och en, ibland tillsammans. Ibland sitter de, ibland stiger de upp. Samtliga har röster som är behagliga att lyssna till och känslan för pausering, dramatik och komik. Dikterna varvas med sju musikstycken med Mikael Enberg på gitarr som han själv valt ut, vinjetter som han kallar dem.

Svenska klassiker hämtade från Carl Michael Bellmans ”Märk hur vår skugga”, Dan Anderssons ”Kolvaktarens visor” och Cornelis Vreeswijks ”Somliga går med trasiga skor”, till Nils Ferlins ”Barfota barn”, evergreens ur Cole Por-

ters ”Night and day” och George Gerschwins ”Summer time” samt Vladimir Vysotskijs ”Sången om en vän”.

Av publikreaktionerna att döma kommer det nya lyrikprogrammet att bli en minst lika stor succé som det förra, som också fortfarande kan beställas av intresserade, enskilt eller i kombination med det här nyare programmet. Teater Svalan fungerar främst i huvudstadsregionen men kan också beställas för turné. Kommande öppna föreställningar i Helsingfors är tisdagen den 18 januari 2022 kl. 14 på Nordhuset, Mosaiktorget 2, fritt inträde.

Siw Handroos-Kelekay

Att dikta är att förändra ljuset – Claes Andersson i vårt urval Dikter av Claes Andersson Regi: Erik Pöysti På scen: Mikael Enberg, Birgitta Nyberg, Bo-Eric Rosenqvist, Ellinor Silius-Ahonen och Märta Uggla.

Helsingfors-premiär på G18 den 27 oktober.

Minnesmuffar i Nykarleby Just nu under, november månad, pågår en unik och intressant utställning i Nykarleby, Greta Granbacka ställer ut sina minnesmuffar.

utställning

Henrik Huldén (i mitten) bjuder på en viskväll i Nya paviljongen, Grankulla.

Mao Lindholm

Viskväll med Gromit i Grankulla Henrik Huldén och Poetic Light Orchestra bjuder på konsert i Nya paviljongen i Grankulla torsdagen den 25 november klockan 19.

Torsdagen den 25 november blir det stor konsert i Grankulla med visartisten och verspoeten (signaturen Gromit i Hbl) Henrik Huldén. Han har den här gången en rad spännande

musiker med sig på scenen, Niklas Nylund, Guido Jäger, Valter Huldén och Kjell Westö.

Konserten arrangeras i samarbete med Grankulla stad och bjuder på glad underhållning i form av sånger, visor och musik.

Biljetter kan förbokas på adressen hulden.fi/henrik eller köpas vid dörren.

Nya paviljongen ligger 300 meter från Grankulla järnvägsstation, adress Västra skolstigen 3.

Många har undrat, minnesmuffar vad är det? Minnesmuffar är stickade muffar med olika dekorationer ovanpå på båda sidorna, paletter knappar, virkade rundlar, pärlor mm. Med fantasi kan man göra dem hur intressanta och vackra som helst.

Inuti muffarna finns knappar fastsydda. Idén med muffarna kommer ursprungligen från England men har utvecklats under resans gång och blivit både enklare och mera fantasifulla.

Senaste nytt som finns med på utställningen är ”dragspelsmuffar”. Muffarna är tänkta för åldringar som ofta har kalla händer, då är det skönt att sätta händerna i en muff. Om man har rastlösa händer kan man fingra på knapparna inuti eller på dekorationerna utanpå. Muffarna är också vackra att se på och det finns inte två som är lika i Gretas fantastiska utställning med 50 muffar. Om man sitter i rullstol kan det vara skönt att sätta händerna i en vacker muff.

Greta har hört om en döende som lyste upp när händerna sat-

Greta Granbacka har tidigare gett bort sina muffar men utställningsmuffarna säljer hon för Finska missionssällskapet.

Görel Ahlnäs

tes i en varm och skön muff. Muffarna är också, och kanske främst, tänkta för personer med minnessjukdomar och autism. De ska få personerna att minnas barndomens muffar och ha lugnande effekt på rastlösa händer. Gretas minnesmuffar är gjorda av restgarn, garn som hon köpt på Loppis eller fått av vänner och bekanta. Återvinning, istället för att kasta bort, gör man

någonting gott för andra.

Greta vill sprida idéen med muffarna vidare och inspirera olika grupper inom vården att börja sticka muffar. På utställningsplatsen finns en hel låda med band, paletter och knappar som man får ta ifall man vill börja tillverka muffar.

Görel Ahlnäs

GOD TID

12

9/2021

Nyhet

69

UPPLEV ELEKTRONIKENS VÄRLD Se alla våra erbjudanden på multitronic.fi Priserna gäller så länge lagret räcker

29

Soocas H3S

96

529

Mysoda Woody

Roborock S7

Sonisk moppningsteknologi. Intelligent mopplyftning. Matt-detektor med ultraljud.

Uppgraderad multivinkelbar borste helt i gummi. Upp till 3 timmars drift.

2941200

2853430

Nyhet

569

90

Sudio Ett

90

Finns i flera färger. Ultimat kombination av hållbarhet och design. Istället för att använda fossilbaserad plast, är enhetens kropp gjord av nästan 100 % förnybar biokomposit.

norm. 129€

90

norm. 569€

norm. 8990€

6790

Apple iPad 10.2”

SUDIO REGENT 2

• Hårtork, Silver/Röd • 1800W • 3 temperaturinställningar • Minimalistisk och stilren design • Ergonomiskt utformat handtag

• Aktiv brusreducering • Vattentålig • Sladdlös laddning

• Wi-Fi 256GB, Rymdgrå • Fantastisk 10,2-tums Retina-skärm med True Tone • A13 Bionic-chip med Neural Engine Upp till • 10 timmars batteritid

• Upp till 24 timmars speltid • Passiv ljudisolering • Smidig och vikbar design.

2664913

2667556

2993305

2277781

VI PÅ MULTITRONIC ERBJUDER DIG GRATIS FELSÖKNING! Kom in med din dator för en gratis felsökning.

norm. 279€

249

Samsung Galaxy A32

• 5/64 gb minne • Finns i flera färger • Design som känns bra i handen • Tack vare HD+ -tekniken presenteras allt ditt dagliga innehåll skarpt, tydligt och i utmärkt kvalitet.

2725112

norm. 179€

149

Hovrättsesplanaden 18 65100 Vasa • Mån - Fre: 10 - 18, Lör 11 - 15

Samsung Galaxy A12

• 4/64 GB minne • Finns i flera färger.

• Snabb och kraftfull mobil för den uppkopplade tillvaron• Utrustad med fem skarpa kameror för ännu bättre bilder och filmer

2885046

GOD TID

9/2021

13

Mexikanska Leticia och Leif från Vasa fann kärleken med Facebooks hjälp För tio år sedan kommenterade Vasabon Leif Paulin en bild på Facebook.

Detta var upptakten till en lång diskussion med mexikanskan Leticia.

Tycke uppstod och idag är båda gifta sedan sex år tillbaka.

För cirka tio år sedan var Leif Paulin frånskild och nybliven pensionär.

– Mina söner hade gett mig en bordsdator för att jag skulle ha mera sysselsättning här hemma i Hemstrand. Jag brukade sitta och surfa på nätet och sociala medier ibland.

– I början av 2010-talet hade Israel gått till attack mot Gazaremsan. En dag kunde jag inte låta bli att skriva en engelskspråkig kommentar till en tragisk Facebook-bild som föreställde ett lemlästat palestinskt barn med en söndersprängd skola i bakgrunden, berättar Leif.

– Genast dök det upp en ny kommentar i fältet. Det var från en mexikanska. Vi började föra återkommande och konstruktiva diskussioner med varandra på engelska. Det visade sig småningom att vi hade liknande smak och synsätt i många avseenden, fortsätter Leif.

På andra sidan världen, närmare bestämt i Mexikos huvudstad Mexico City, befann sig Leticia Tellez Giron Cervantes i en liknande social situation. Hon var separerad och via hennes två döttrars uppmuntran hahde hon upptäckt Facebook som ett intressant forum på internet.

Den tidiga Facebook-relationen mellan Leif och Leticia var emellertid inte befriad från vissa praktiska utmaningar.

– I ett skede krånglade de tekniska förbindelserna av någon anledning och kommunikationen mellan oss avbröts för ett tag. En av mina döttrar skickade då en vänförfrågan till Leif på Facebook, berättar Leticia.

– På grund av att Leticias dotter använde en pseudonym accepterade Leif inte vänförfrågan. Men efter att tekniken började fungerade igen kunde vi återuppta diskussionerna, fortsätter Leticia.

Stannade kvar efter första Finlandsbesöket Leif betonar att varken han eller Leticia egentligen inte var på jakt efter någon ny partner när det digitala umgänget utvecklades.

Det skulle också dröja flera år, ända till sommaren 2015, innan

profil Leif Paulin ʶ Bor: Hemstrand, Vasa. Född i Rejpelt, Vörå. ʶ Familj: Sönerna Kim och Tor samt katten Ayla. Gift med ʶ Leticia Paulin (född Leticia Tellez Giron Cervantes), styvdöttrarna Daniela och Valeria Castillon i Mexico City. ʶ Utbildning: Fil.mag i biologi. ʶ Yrkeskarriär: Lärare, kretssekreterare (SFS), rektor (Kaskö MI), ekorådgivare (Vasa), projektsekreterare för hållbar utveckling (Vasa). ʶ Läser: Jean Auels ”Jordens barn (sex böcker, tio gånger vardera på engelska, finska och svenska), Jan Guillou. ʶ Lyssnar på: X-factor Ukraina, British got talent, Radio Nostalgia. ʶ Äter helst: Finsk husmanskost. ʶ Det bästa med Finland: Ren mat, bra vatten och hederligt folk. ʶ Det sämsta med Finland: Puhutaan suomea.

profil Lecitia Paulin

Leif och Lecitia Paulin träffades slumpmässigt på Facebook för tio år sedan. Några bildkommenterar utvecklades till en långvarig diskussion. För sex år sedan flyttade Lecitia till Finland och paret är sedan dess bosatt i Hemstrand, Vasa.

paret kunde träffas i verkligheten.

Det var i samband med att Leticia reste till Europa med anledning av att hon fyllde 60 år. Med sig hade hon en väninna.

– Tidigare hade Leticia inte varit särskilt intresserad av att åka till Finland som hon aldrig hade varit i. Men jag lyckades övertala henne att kombinera ett Finlandsbesök med vistelsen i Europa.

– Jag åkte ner till Helsingfors för att möta Leticia och väninnan på flygfältet. Vi övernattade hos en kompis till mig. De båda resenärerna var mycket trötta efter resandet och steg upp först under den tidiga eftermiddagen, minns Leif.

För att sammanfatta den fortsatta, ovanliga och slumprelaterade historien i korthet: Leif och Leticia trivdes utmärkt ihop. Leticia gillade vad hon såg i Österbotten och Finland och bestämde sig för att stanna kvar i landet.

Efter springande hos myndig-

Privat album

heter inklusive en del nervslitande papperskrig i båda länderna beslöt paret att gifta sig i slutet av oktober 2015.

– Den inhemska byråkratin var inte så övermäktig sist och slutligen, kommenterar Leif.

Talar sex språk Numera är både Leif och Leticia pensionärer. Leif är biolog till utbildningen och var i många år knuten till den lokala återvinningscentralen.

– Jag är uppvuxen i Vöråbyn Rejpelt men flyttade till Vasa för att studera. Jag har bott i Hemstrand i cirka 40 år vid det här laget.

– För närvarande deltar jag i en seniorsnickarkurs i Vasa. Vi är 16 deltagare varav den äldsta är 93 år, berättar Leif.

Leticia har en bakgrund som översättare. Hon är en utpräglad språkmänniska som har hunnit bo nio år i olika europeiska länder: bland annat i Italien, Belgien,

Frankrike, England och Tyskland.

Förutom modersmålet spanska och engelska kan Leticia kommunicera på franska, tyska, italienska och portugisiska.

– Jag försöker lära mig mera finska och svenska. Svenskan är lättare att ta till sig, men det brukar bli lite blandspråk när jag använder språket. Finskan är helt annorlunda men är ändå ett språk som jag uppskattar mycket.

Leticia är i höst aktuell som lärare i spanska på vuxeninstitutet i Korsholm där hon även leder en populär kurs i mexikansk matlagning. Nästa matkurs startar i november.

– Finländska tex-mex-restauranger speglar inte matverkligheten i Mexiko. Inte heller äter mexikaner alltid så kryddstark mat, säger Leticia, som i samband med sina MI-kurser brukar använda importerat majsmjöl i kockandet.

Efter flytten till Vasa har Leiticia besökt Mexiko två gånger inn-

ʶ Bor: Hemstrand, Vasa. ʶ Familj: Två döttrar och en dotterson. Gift med Leif Paulin. ʶ Utbildning: Översättare. ʶ Läser: Filosofi, litteratur, romaner. ʶ Lyssnar på: Klassisk musik, blues och jazz. ʶ Äter helst: Mexikansk mat. ʶ Gör helst på sommaren: Cyklar och går till stranden. ʶ Det bästa med Finland: Norrsken och sommaren. ʶ Det sämsta med Finland: Vintern och mörkret.

an coronapandemin slog till.

– Det är klart att jag skulle vilja åka dit igen snart, framför allt för att få träffa mitt femåriga barnbarn, mina döttrar och andra familjemedlemmar, säger hon.

De finländska vintermånaderna står förstås inte högt i kurs hos Leticia som dock verkar ta det hela med en nödvändig portion jämnmod.

– En gång var det minus trettio grader när jag skulle ta mig till studierna på Vamia på morgonen. Då var jag inte säker på att jag skulle överleva, säger hon med glimten i ögat.

Joakim Snickars

GOD TID

14

9/2021

Vanda bäst i förbundets frågesportsfinal Petalax kämpade tappert i sin första final

I Vandas vinnande lag tävlade från vänster Ann-Mari Sjöberg, Per-Göran Eriksson och Tom Serén.

Segern i årets frågesportsfinal gick till Vanda svenska pensionärer med 32,5 poäng. Borgå svenska pensionärsförening knep andra platsen med 30 poäng. Tredje platsen delades mellan Oravais Pensionärer och Österby pensionärer, båda med 28,5 poäng. Även i år ordnades finalen som distansevenemang per Zoom. Frågesporten leddes av Jesper von Hertzen.

God Tid följde finalen tillsammans med Pensionärsföreningen Nygammals lag i Petalax. Laget, som bestod av Iris Bäck-Sjökvist, Håkan Knip och Bjarne Thors hade samlats i Petalax uf:s lokal.

Nygammals ordförande Gustav Rönnlöv delade ut frågorna och höll koll på att ingen plockade fram mobiltelefonen.

Iris Bäck-Sjöqvist, som är pensionerad religionslärare, hoppades inför finalen på frågor om religion och idrott. Minnesgoda läsare kommer säkert ihåg namnet Iris Mattsson från 1970-talets friidrottsarenor. Iris har fem FM-guld i stafett i ett lag där den stora stjärnan var Mona-Lisa Pursiainen (tidigare Strandvall).

Bjarne Thors, pensionerad bankman, åter skulle inte ha någonting emot frågor från bank- och finansbranschen.

Håkan Knip är en verklig veteran i frågesportssammanhang. Han har deltagit i Nygammals lag lika länge som frågesportstävlingarna ordnats i Svenska pensionärsförbundet.

I Nygammals lag tävlade Bjarne Thors, Iris Bäck-Sjökvist och Håkan Knip.

–Nu är vi för första gången i final, säger han.

Innerligt trött Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback hälsade deltagarna välkomna.

Han stack inte under stol med att han ogillar att det inte gick att ordna finalen på Kåren i Åbo.

–Jag hör till dem som är innerligt trött på att inte få umgås normalt, sade han.

I Petalax nickar deltagarna instämmande. De hade sett fram emot att få uppleva en riktig frågesportsfinal med samtliga lag på plats. Men i år blev det inte så.

Såta stallbröder I finalen tävlade tre lag från Österbotten, tre lag från Nyland och ett lag från vardera Åboland och Åland mot varandra.

Spänst i benen -kurser år 2022 Är du intresserad av att aktivera oss äldre till mera fysisk aktivitet?

Målsättningen för Spänst i benen-programmet är att stärka skeletthälsan och förebygga fall. Kursen är avsedd för gruppledare och motionskompisar inom frivilligarbetet.

Kursplats: Lehmiranta Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 25 € / natt.

Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller epost inger.holmberg@spfpension.fi Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

Våra kurser nästa år: 8–10.3.2022 Muskelstyrkekurs 17–20.5.2022 Grundkurs 20–22.9.2022 Natur- och friluftmotionskurs 7–9.12.2022 Musik- och rörelsekurs

Jesper von Herzens frågor spände över vitt skilda områden.

Mest diskussion väckte frågan: Med vilka två ord avslutas Väinö Linnas Tuntematon sotilas? von Hertzen tipsade att orden fanns även på 20-markssedeln.

Tuntematon sotilas avslutas med orden Aika velikulta. Ålänningarna som hade läst Väinö Linna i översättning till svenska protesterade och fick efter en stunds parlamenterande Jesper von Hetzen att godkänna ”Såta stallbröder” som avslutar Nils Stormboms svenska översättning, men som inte finns på sedeln. Även frågan om den finska skördefest (kekri) som firas i slutet av oktober väckte diskussion. Både Mariehamn pensionärsförening och Nygammal i Petalax hade svarat Michelsmäss. De belönades till slut med en halv poäng vardera för

det svaret.

–Jag godkänner protesten med darr på ribban eftersom Michelsmäss också är en skördefest, sade von Hertzen.

Nygammal i Petalax slutade på sista plats i sin första final, men fällde inte läpp för det: – Vi var i alla fall i final, sade Iris Bäck-Sjökvist.

Text och foto: Markus West

Slutresultat Vanda pensionärsförening 32,5 Borgå pensionärsförening 30 Österby pensionärer 28,5 Oravais Pensionärer 28,5 Milstolpen, Jakobstad 27 Iniö pensionärer 26 Mariehamns pensionärsförening 25,5 Nygammal, Petalax 21

GOD TID

9/2021

Taxi Peter Åbonde

Taxi Anders Linddal

Tfn: 0500-365 564

Tfn: 0500-867 011

!

NYHET

Petalax Pingstförsamling • VVS-installationer & service • Bergvärme & värmepumpar • VVS-planering

Djupvågsbehandling

Placera skogslikviden i Metsä1!

Kontakta Din egen skogsexpert på www.metsaforest.com

Ny behandling av fascial/bindvävnad som skonsamt ökar rörlighet och avslappning, lindrar smärta och spänning, förbättrar cirkulationen och ökar vätskeflödet.

Tobias: 050-527 9111

Förmånliga brännoljor för farmartanken eller hustanken.

Olika betalningsalternativ

Massage Bioresonans Välkommen! utbildad massör 050-585 1107

M. Nylund jordbyggnad - grävningsarbeten 18 ton, 4 tons maskiner - sprängningsarbeten

- rivningsarbeten - matjord

Thomas Smeds, Petalax Ring tel. 0400-568 947

Granqvist’s småmaskinservice Pontus: 050-521 1189 Nybyvägen 143, Petalax

tfn. 0500 166 494

-Fordons reparationer -Däck service -Ac service

15

Ordförande Daniel Bäck, tfn. 040-3507348. http://petalaxjf.fi

Norrvägen 339 Petalax 050-919 4104

MOTORBRÄNNOLJOR & DIESEL TILL MYCKET KONKURRENSKRAFTIGA PRISER! Fyll hus- och farmartanken inför vintern.

Snabba och säkra transporter.

talningsOlika be alternativ

Badrum Golvmattor Renoveringar

Jonas Lundmark 040-515 3809

Möt vintern hos oss!

- Kläder o. underkläder S-XXXL - GARDINKAPPOR 100- tals på metervara - Sytillbehör och stickor mm.

Petalax Församling www.petalaxforsamling.fi

Matpotatis

Säljes året om även skivad, tärnad, strimlad och skalad

Bränsletjänst Kent , 66240 Petalax

050-321 3799 Kent Nordling

ALL-BOKFÖRING KB PETALAX allbokforing@pp.multitronic.fi Tel. 06-3470 420

Se vår blogg

annettessyservice.blogspot.com

eller följ oss på Facebook

P.N Norrback Petalax

Västerstigen 1, 050-477 0673 Öppet: Vard. 10-17, lö 10-13

Tel. Peter 050-554 2365 Tel. Niklas 050-532 2495

Korgbils- och kranarbeten utföres

ÖSTLIFT Petalax Tfn. 0400-260 887

Stefan Berglund 050-5386966

Husgrunder, dräneringar, avlopp, gårdsplaneringar, stensättningar,

16

GOD TID

9/2021

GOD TID

9/2021

17

Res med SPF Österbotten Almuñécar 2022 19.2-7.3, 8-24.3 och 24.3–8.4.

På dessa resor får du njuta av det bästa som Andalusien har att erbjuda. Vi bor på ett fyrstjärnigt hotell nära stranden i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns ett stort utbud av aktiviteter och kultur.

Resa 1, 19.2–7.3.2022, 17 dagar Fullbokad. Vi tar emot platser till väntelista.

Utresa 17.2.2021 från alternativt: • Vasa kl 11.00, vidare från Helsingfors kl 19.20, ankomst till Malaga kl 23.00 • Helsingfors kl 19.20, ankomst till Malaga kl 23.00 Transfer till Almuñécar (en timme), beräknad ankomst strax efter midnatt Returresa 7.3 från Malaga kl 12.30 med ankomst till Helsingfors kl 18.00. Vidare till Vasa kl 18.40 med ankomst kl. 19.50.

Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen Pris från Vasa 1540€ per/person, del i dubbelrum.

Pris från Helsingfors 1425€ per/ person, del i dubbelrum.

Enkelrumstillägg 304€ (begränsat antal) I priset ingår: Flygresa t/r med

2 bagage á 20 kg + handbagage under stol 30*20*38 cm Hotellboende på Bahia Almuñécar med frukost och middagsbuffé alla dagar Transport Malaga flygplats – hotellet t/r Stadsvandring i Almuñécar En lunch Mot extra betalning ordnas busstransport t/r från Österbotten till Helsingfors-Vanda flygplats och möjlighet att delta i utflykter från Almuñécar.

Resor på svenska

på svenska i hela Europa!

Finnair 1 bagage á 23 kg + 8 kg handbagage Hotellboende på Bahia Almuñécar med frukost och middagsbuffé alla dagar Transport Malaga flygplats – hotellet t/r Stadsvandring i Almuñécar En lunch.

Resa 2, 8.3–24.3.2022, 17 dagar Fullbokad. Vi tar emot platser till väntelista.

Utresa 8.3 från Helsingfors till Malaga kl. 06.15 med ankomst till Malaga kl 10.15. Transfer till Almuñécar (en timme) beräknad ankomst kl. 12.00.

Returresa 24.3 från Malaga kl.

10.45 med ankomst till Helsingfors kl. 16.30. Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen Pris från Helsingfors 1195€ per/ person i dubbelrum.

Enkelrumstillägg 304€ (begränsat antal).

I priset ingår: Flygresa t/r med Norwegian

Obs!

Almuñécar 24.38.4.2022, 16 dagar. Vi återkommer i nästa nummer med mera uppgifter. Det går att reservera platser till resan.

Researrangör: Göran Sundqvist

Spa-resa till Pärnu 23-29.1.2022 Kom med på vår resa till Varma famnen i januari på Tervis! En hälsooch rekreationsresa till mångsidiga Pärnu.

En skön vecka under en förmånlig tid på året! Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro.

Svensktalande lokalguide och läkare, reseledare, buss med.

Resedatum: 23 – 29.1.2022 Resans pris: 450 €/person.

Enkelrumstillägg: 90 €.

Almuñécar - våren 2022

Tillägg för helpension: 50 € per person.

Researrangör: Lindell Travel

Passionsspelen i Oberammergau 6-12.9.2022 Upplev passionsspelen i Oberammergau. Som inledning/ avslutning på resan får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike.

Vi har biljetter till passionsspelet fredagen 9 september.

Obs!

Ni som var anmälda till den planerade resan 2020 kvarstår på anmälningslistan. ni kommer att bli kontaktade av researrangören med förfrågan om fortsatt intresse för resan!

Resans längd: 7 dagar Researrangör: Oravais trafik Mera information Håkan Wikberg, tfn 0503138158, Patrick Ragnäs tfn 0405748919

Mera info: Håkan Wikberg 050 313 8158 Patrick Ragnäs 040 574 8919 Boka via osterbotten.spfpension.fi/resor eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar.

Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Almuñécar – en oas för nordiska pensionärer Nu när coronaläget blev något bättre kunde SPF i Österbotten i slutet på oktober åter ordna en resa till Almuñécar. Den spanska staden som är huvudort på Costa Tropical skiljer sig i många avseenden från de mera kända turistorterna på Solkusten.

Visst finns också här några högre hus, men de klänger sig fast i bergsbranterna så att man inte uppfattar dem som skyskrapor eftersom berget fortsätter uppåt. Det mest markanta är emellertid den gamla ”arabiska” stadsdelen med pittoreska gränder som slingrar sig upp och ner på kullen under den urgamla borgen.

Men för all del, visst finns också här kilometerlånga playor där de modigaste doppade sig i det ännu över 20 gradiga Medelhavet.

Några playor har fin sand, men de flesta har små vack-

Blomprakt a la Costa Tropical.

De modigaste doppade sig i det 20 gradiga vattnet.

Svenska pensionärsförbundets resenärer har återvänt till Almuñécar.

ert rundslipade stenar. Ännu fanns det hotell, butiker, restauranger och besöksmål som inte hade öppnat efter coronan. Vi var

resebyråns pionjärgrupp, 24 personer. Majoriteten var från Österbotten med sina härliga dialekter, men i gruppen fanns också del-

tagare från huvudstadsregionen, Borgå och Åboland.

Reseledaren Britta Andtfolk och den åländska resebyråns Göran Sundqvist brydde sig om vars och ens välbefinnande så att stämningen i gruppen hela tiden var på topp.

De skötte också om att vi hade möjlighet att delta i ett omväxlande besöksprogram till ett rimligt pris och utan onödig stress.

Inne i Almuñécar besökte vi en vidsträckt, superbillig marknad under platanernas skugga. Där fanns allt från hattar till ost och kastanjer. Ett par utflykter ordnades till Malaga där vi

Underbara dagar under Spaniens sol 12-24.3 (13 dgr) 13-31.3 (19 dgr) 19-31.3 (13 dgr) 28.3-7.4 (11 dgr)

Långsemester till Portugal Sesimbra, 15 dgr, 11-25.4

Påsken i Ungern Resa:14-19.4

Gardasjön Norditaliens smycke Resa: 21-27.4

Blomsterön Mainau & Maggioresjön Resa: 29.4-5.5

Fira valborg i Holland Resa: 30.4-3.5

Franska rivieran med Barcelona och Andorra Resa: 7-14.5

Dublin - stadssemester Resa: 9-14.5

Spa-resor till Pärnu

En skön och avkopplande vecka i förmånliga och välkända Pärnu 8 dagar: 15-22.1, 19-26.3, 15-22.4, 30.4-7.5

Julen i Pärnu

Julresa (7 dgr): 20-26.12

Julmarknadsresor

besökte stadens sevärdheter såsom den arabiska fästningen, den romerska teatern och Picassomuseet. Också badorten Nerja besöktes där vi fick vandra i några av världens finaste droppstensgrottor. Sen åkte vi upp i bergen till den sista muselmanska bergsbyn, Frigiliana, med sina vitkalkade stenhus och vackert stenlagda gator.

En annan utflykt förde oss till ett museum över olivodlingen där vi lärde oss om de många skedena när man pressar den berömda olivoljan. Olivträden som kan bli upp till tusen år gamla utgör en av Spaniens viktigaste ekonomiska resurser och en mycket viktig ingrediens i den berömda, hälsosamma Medelhavskosten.

Här på Costa Tropical är kullarna och slätterna gröna i motsats till Solkustens ofta sönderbrända vegetation.

Det är det över 3500 meter höga bergsmassivet Sierra Nevada som förser kusten med vatten för odling och konsumtion.

Text: Martin Gripenberg Foto: Britta Andtfolk

Gammlia julmarknad Hotellresa till Umeå: 4-5.12 Julmarknaden i Tartu Resa: 9-12.12

Nyårsresa till Stockholm Med nyårsfirandet på Skansen Resa: 30.12-2.1

Mary Poppins på Svenska Teatern

Hotellresor: 8-9.1, 19-20.2

Jesus Christ Superstar med Peter Jöback & Ola Salo Hotellresor till Helsingfors: 28-29.1 och 29-30.1

Piteå och Jockmokks vintermarknad Resa: 2-4.2

Båtmässan i Stockholm Kryssning: 11-13.3 Hotellresa: 17-20.3

Hotellresor till Umeå

16-17.1, 20-21.1, 19-20.2, 12-13.3 Vi har paketresor till: 16.1 Bo Kaspers Orkester 20.1 Mando Diao 19.2 Pernilla Wahlgren har hybris 12.3 Miss Li Båtresorna med nya Aurora Botnia

Vi följer myndigheternas alla restriktioner och anpassar reseutbudet enligt dessa.

Boka tryggt och res säkert med oss!

oravaistrafik.fi

(06) 318 4000 må-fre 9-16

GOD TID

18

9/2021

Botnia Paradise med KAJ var en fullträff!

Förväntningarna låg i luften! Musikalen på Wasa Teater med humorgruppen KAJ överträffade alla förväntningar. Den här var ännu bättre än musikalen Gambämark, var en kommentar. Folk verkade vara nöjda.

Som socker på botten kom sedan kvällsfesten på Bocks Corner. Företagsledare Sture Udd guidade gästerna runt i ölbryggeriet. Han berättade om företaget och att Bocks Dunkel vunnit första pris i kategorin mörk eller färgad lager i tävlingen ”Finlands bästa öl 2021”. Han berättade vidare att det tidigare företaget Bocks bryggeri funnits på samma plats.

Sen var det dags att gå in i Wasa Innovation Center, där olika konferenser om framtidssatsningar och framtidsvisioner ordnas. I festsalen var middagsbordet dukat.

Under middagen blev det välkomsthälsning av regionordförande Anita Ismark och presentation av alla närvarande österbottniska pensionärsföreningar. Folkmusikgruppen Smedarna

fakta Regonresor

Förväntansfull väntan inför besöket på humorgruppen KAJ:s musikal, från vänster Marita Ringwall från Grankulla, Mona Bergring och Clas Bergring från Grankulla, Birgitta och Kristian Danielsson från Hangö och Bjarne Ismark från Korsnäs.

underhöll med kända låtar som stimulerade till dans.

Ann-Katrine Burman, som är känd från Vegatoppen, sjöng vackra och berörande sånger för oss. Håkan Wikberg hade gjort en klurig frågesport med ord på österbottniska dialekter. En

Nytt!

kaffepaus på Wilsons konditori i Närpes, där Ulla- Maj Wideroos tog emot och presenterade Närpes stad. Följande dag guidade Henrik Fågelbärj och berättade initierat för besökarna om Vasas historia och om Vasas närområde. En avstickare till Meteorian hann man också göra. Meteorian är ett unikt besökscenter mitt i Finlands vackraste meteoritkrater.

Den sista resdagen blev det guidad rundtur i Korsholm under ledning av Alice Lillas och Håkan Wikberg. Kenth Nedergård presenterade Havets hus och Kvarkens världsarv. Lunchen avnjöts på restaurang Bernys vid Replotbron med vacker utsikt över havet. Hemresan gick via Koiviston Leipomo ja Kahvila i Ikalis. Ägarinnan berättade om kaféet och

bageriet, som nu ägs av tredje generationens bagare. Resenärerna uppskattade regionresan, som gav dem många nya upplevelser.

Text och foto: Anita Ismark

(

verade Nyreno um dubbelr

liten grupp gäster skulle gissa vad orden betydde på högsvenska. Birgitta Danielsson vann. Alla deltagare fick en tomat- och gurklåda från Närpes som pris.

Under resan till Österbotten hade man besökt Emil Cedercreutz museum, som visade sig vara en verklig pärla med många fina konstverk. När resenärerna blev kaffesugna tog man

ʶ Svenska pensionärsförbundets resekommitté har tagit initiativ till fyra regionresor 2021-2023. ʶ Tanken är att stimulera samarbetet mellan pensionärsföreningarna i de olika landskapen. ʶ Den första regionresan ordnades på sommaren till Åboland, där man åkte längs ringvägen genom skärgården och besökte Själö. ʶ Den andra resan 1214.10 hade destination Österbotten med Kvarkens världsarv, musikalen Botnia Paradise på Wasa Teater och kvällsfest på Bocks Corner. ʶ Följande regionresa 2022 ”Åland grönskar” ordnas 27-29 maj med eventuellt besök till det privata museet Andersudde samt träff med de åländska pensionärerna. Regionresan till Nyland planeras till augusti-september 2023.

RESOR

10-12.12 2022 Mars Maj Hösten

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 Sandövägen 23,10900 Hangö info@frimanresor.fi

Julsemester i Härmä

349 €/pers./2 dygn 399 €/pers./3 dygn 439 €/pers./4 dygn 479 €/pers./5 dygn

Logi i dubbelrum, frukostar, en buffémåltid per dag, tillgång till spabadet och gymmet samt mysigt julprogram och inträde till jultidens danser.

Under julhelgen serveras ett läckert julbord med alla traditionella julrätter.

På julafton ingår även en julig kvällsmat i priset.

Tilläggsavgift för enkelrum 35 €/dygn

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Kryssning till Stockholm med julmarknad i Steninge Slottsby Under planering Kanarieöarna Sparesa till Estland Costa Blanca

Frimanresor.fi

Resa till Oberammergau Passionsspel 18. – 22.8.2022 Pris 1970€/person

Kommande resor:

12.3-1.4.2022 Almuñécar, Spanien 20-28.4 Holland med Floriaden och Blomstertåget 25.4-1.5 Härliga Gardasjön 6-12.6 Lofoten-Hurtigruten Läs mer om resorna och hur du ska boka på vår hemsida, som vi uppdaterar med fler resor vartefter.

www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 020 7434520

I priset ingår:

- Finnairs flyg Helsingfors – München t/r - busstransport enligt programmet - guidad tur i Innsbruck - inkvartering i dubbelrum inkl. halvpension - biljett till Oberammerammergau Passionsspel inkl. mat - programblad Passionsspiele 2022 - reseledarens tjänster

9/2021

GOD TID

Fråga juristen:Kan jag föra över pengar till en militär jag träffat på nätet?

Jag har blivit bekant med en man på Facebook. Vi har haft flitig kontakt under en längre tid och vi har blivit nära varandra.

Han är yrkesmilitär och befinner sig utomlands. Nu ska vi träffas, men för att han ska kunna komma och hälsa på mig behöver han låna pengar av mig. Han är mycket förmögen, men hans pengar är låsta på grund av oroligheter i landet där han befinner sig. Min dotter säger att jag blir lurad men jag litar på honom fullständigt, eftersom vi har kommit varandra så nära. Jag vill så gärna att vi äntligen ska få träffas. Vad ska jag göra?

Svar: Tyvärr har du blivit utsatt för ett internetbedrägeri. Tillvägagångssättet är väldigt vanligt och typiskt för denna typen av bedrägerier. Du ska under inga omständigheter skicka några pengar till mannen. Olika typer av internetbedrägerier har blivit allt vanligare och detsamma gäller försök att få tag på någons internetbankkoder eller kreditkortsuppgifter.

Internetbedragare försöker ofta ta kontakt genom olika sociala medier, till exempel Facebook, WhatsApp eller e-post. Det är inte säkert att bedragaren direkt ber om pengar, utan ofta försöker denne skapa diskussion och bygga upp ett förtroende till sitt offer, exempelvis genom att hänvisa till gemensamma intressen, liknande livssituation eller uttrycka komplimanger.

Vanligtvis presenterar sig personen i fråga som en utländsk person, ibland med finländska rötter, och det är även vanligt att personen

presenterar sig som änka/änkling, skild eller i övrigt ensam samt högutbildad eller har ett statusyrke. När personen senare byggt upp ett förtroende till sitt offer är det vanligt att denne uttrycker ett plötsligt behov för pengar, till följd av att denne eller en anhörig råkat ut för sjukdom, en olycka, eller någon annan tvingande händelse. Det kan också vara fråga om flygbiljetter för att kunna besöka sitt offer, eller betalningar till myndigheter.

Det är viktigt att komma ihåg att en profilbild, ett namn eller till och med ett telefonnummer inte identifierar någon, utan vem som helst kan komma över bilder och namn för att kunna utge sig för att vara någon helt

annan. Du kan chatta online med ett öppet sinne, men det lönar att tänka efter, och aldrig sända pengar till någon du endast stiftat bekantskap med över internet och sociala medier. Förutom att du själv riskerar förlora dina pengar kan du också göra dig skyldig till penningtvättsbrott genom att överföra pengar på en bedragares uppmaning.

Andra vanliga bedrägerier via internet handlar om e-postmeddelanden som lockar med tävlingar, utlottningar eller erbjudanden där mottagaren ombeds klicka på bifogade filer eller länkar för att sedan fylla i sina bank-, eller kreditkortsuppgifter. Ibland kan också meddelanden se ut att ha skickats i bankens

19

namn hänvisa till en sida som är snarlik bankens där du uppmanas att logga in.

Det är viktigt att komma ihåg att banker eller andra myndigheter aldrig ber om någons kreditkortsuppgifter eller internetbankkoder per e-post, telefon eller någon annan kanal.

Detsamma gäller FPA, posten, Skatteförvaltningen och liknande organisationer.

Om man misstänker eller vet att man har drabbats av något slags nätbedrägeri ska man först kontakta sin bank. Bankernas spärrtjänster är tillgängliga dygnet runt och banken kan i bästa fall avbryta överföringarna eller kräva tillbaka pengarna. Ifall du misstänker att du utsatts för ett bedrägeri där du ombetts överföra pengar till någon ska du genast sluta överföra pengar till bedragaren och även då kontakta banken. Därefter är det bra att göra en brottsanmälan till polisen. Eftersom bedragarna ofta befinner sig utomlands är det tyvärr svårt också för polisen att göra utredningar. Det lönar sig således alltid att tänka efter mycket noga innan man öppnar meddelanden och kommunicerar över internet med främmande personer. Man ska aldrig lämna ut sina personuppgifter eller bankuppgifter till någon via internet eller telefon, inte ens om det framstår som att banken eller någon annan myndighet ber om dem.

Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Juridisk byrå Hanna Stenholm, Närpesvägen 2, 64200 Närpes eller hanna@hannastenholm.fi. Frågorna skall vara framme senast den 7 januari.

It-biten: Välj en dator med Windows 11 För datorer, plattor och smarttelefoner kommer det med jämna mellanrum uppdateringar till såväl operativsystem som till var och en av apparna. Operativsystemet är det system (datorprogram) som styr hur apparaten fungerar, vad du ser på skärmen och hur du använder den.

Då en ny version utvecklats får du den till din apparat i form av en uppdatering. I praktiken kan en ruta dyka upp på skärmen med frågan om du vill uppdatera nu eller senare. Om du inte vet vad du ska svara är du i gott sällskap, men allmänt kan man säga att det alltid är bra att uppdatera. Uppdateringen förbättrar nämligen ofta säkerheten, alltså korrigerar säkerhetsbrister i systemet eller appen. Men det är inte fast vid dagar eller veckor, utan det rekommenderas att ta emot uppdateringarna med nya versionerna vid lämpligt tillfälle.

Du kan också själv söka efter uppdateringar, operativsystemets uppdateringar hämtas

via apparatens inställningar medan apparnas uppdateringar hämtas från app-butiken (AppStore eller Play Butiken beroende på modell). Det rekommenderas att ställa in apparaterna så att de så långt som möjligt sköter sig själva och inte frågar om de ska uppdateras, exakt var och hur det ställs in varierar. Men det kan ändå vara bra att nån gång gå in och kontrollera att uppdateringarna har kommit (det vill säga att det inte finns några väntande uppdateringar).

I något skede när apparaten blir tillräckligt gammal (eller om den inte i övrigt uppfyller kraven som ställs för att få en uppdatering) kan den inte längre uppdateras och småningom blir den då mindre säker och kan kanske inte användas till alla ändamål längre (bland annat kanske man inte får alla appar till den längre). Varje tillverkare bestämmer hur länge en apparat kan uppdateras och vilka krav som ställs på den för att den ska uppdateras. Är det då alltid bra att uppdatera om man kan, eller finns det nackdelar? En nackdel är att användningen förändras. Det som för

någon är en förbättring kan det för någon annan vara en försämring. Åtminstone kan det kräva att man vänjer sig och lär sig nytt.

Numera är det ovanligt att en uppdatering går snett och förstör apparaten eller får nåt att försvinna från apparaten. Men för att minska risken rekommenderas ännu att före en uppdatering av operativsystemet göra en säkerhetskopia av viktiga data, det vill säga att överföra sådant som är viktigt till minst ett annat ställe. I praktiken kan det vara att spara en kopia av bilder och viktiga dokument från datorn på en minnessticka eller att spara bilder och kontakter från telefonen på molnet. Men det kan också vara bra att skriva ut dem på papper eller skicka en viktig text till sig själv per e-post.

En aktuell uppdatering för dig som använder en Windows-dator kan vara uppdateringen till Windows 11, som sedan en månad tillbaka har kunnat dyka upp på skärmen. I det fallet är inte uppdateringen ännu nödvändig av säkerhetsskäl, både den tidigare versionen (Windows 10) och den nya elvan hålls uppdaterade parallellt till den 14 oktober 2025

varefter endast elvan i fortsättningen uppdateras. Om du har en fungerande dator med tian kan du ändå följa den gyllene regeln att inte reparera det som fungerar, speciellt eftersom det är en stor uppdatering. Men samtidigt bör man komma ihåg att Windows 10 nu har fått ett bäst före datum och att du på sätt eller annat rekommenderas att uppdatera före det. Det bör tilläggas att det bara är en bråkdel av gamla datorer som kan uppdateras.

Ett sätt att uppdatera är att köpa ny dator.

Det är ingen orsak att göra det bara för att få Windows 11, men mitt råd är att du nästa gång du köper en ny dator av andra orsaker väljer en med Windows 11 (de börjar småningom dyka upp i butikerna) eller åtminstone en som går att uppdatera till Windows 11.

Robert Riska it-koordinator

GOD TID

20

9/2021

Miljövänlig värme i Oravais Pensionärers hus

Invånarna på Tallåsen i Oravais kan i vinter njuta av bergsvärme från 14 borrhål, totalt 2 700 meter.

Mitsubishi FT25VGHZ-SC inkl. grundinstallation

1990€ Finns även andra modeller t.ex. Gree Amber 25-A inkl. grundinstallation

1615€ Vi installerar både till företag och privatpersoner.

Från vår lagerbutik hittar ni material till allt inom elinstallationer. Välkommen!

Bergvärme?

Fråga oss om pris på borrning av energihål och vattenbrunnar ... då vet du att du gjort en bra affär.

044-525 9143 info@drilltec.fi www.drilltec.fi

Oravais Pensionärer har i höst slutfört en miljöinvestering som heter duga.

Pensionärsföreningen har investerat i ett klimatvänligt värmesystem i föreningens fastigheter. Invånarna i 44 lägenheter kan i vinter njuta av bergsvärme från 14 borrhål.

– Vi har bränt omkring 40 000 liter olja per år för att hålla husen varma. Det har kostat oss cirka 40 000 euro i året, säger Göran Westerlund, ordförande i Oravais Pensionärer, när han låser upp dörren till värmecentralen på Tallåsen.

Göran Westerlund är en glad prick. Den här dagen är han gladare än vanligt. Bara några dagar innan God Tids besök firade Oravais Pensionärer slutförandet av investeringen i bergvärme med kaffe och tårta. I somras investerade föreningen 213 000 euro i ett nytt värmesystem vid Tallåsen.

– Jag är glad för miljöns skull. Tajmingen var perfekt.

Vintern är på väg och oljepriserna stiger. Det skulle ha blivit svindyrt med olja i vinter, säger han.

inte så dyrt eftersom vi har en händig gårdskarl som kan göra det mesta av jobbet.

Göran Westerlund räknar med att spara 25 000 euro per år i uppvärmningskostnad vid Tallåsen.

Oravais Pensionärer har inte bara byggt ett nytt miljövänligt värmesystem. De har också bytt ut dörrar och fönster i en av fastigheterna.

–Vi fick 90 125 euro i energibidrag från statliga finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA, säger Göran Westerlund.

Resten av pengarna lånar föreningen. Tack vare det statliga energibidraget kommer Oravais Pensionärer att kunna betala tillbaka investeringen på fyra-fem år.

– Jag räknar med att vi gör en nettoinbesparing på minst 25 000 euro per år, säger Göran.

Fyra fastigheter Oravais Pensionärer, som tidigare hette Oravais pen-

Jag är glad för miljöns skull. Tajmingen var perfekt. Vintern är på väg och oljepriserna stiger. Det skulle ha blivit svindyrt med olja i vinter.

sionärshemsförening, började bygga pensionärsbostäder på Tallåsen i början av 1970-talet. Idag finns där fyra fastigheter med sammanlagt 44 lägenheter.

I ett av husen finns serviceboendet Solrosen, med bemanning dygnet runt. I ett annat hus finns äldreboendet Gullvivan, som består av tolv nyrenoverade lägenheter med gemensam samlingssal. Där finns Vörå kommuns servicepersonal på plats.

Vid årsskiftet övertas verksamheten i Solrosen och Gullvivan av Österbottens välfärdsområde.

De övriga husen på Tallåsen besår av hyresettor och -tvåor. När de byggdes på 1970-talet var det vanligt att man byggde ettor som pensionärsbostäder.

– Idag riktas efterfrågan mot tvåor. Vi försöker svara på efterfrågan och planerar att bygga om fem ettor till tre tvårumslägenheter. Det blir

Siktar på 400 medlemmar Oravais Pensionärer är en av Svenska pensionärsförbundets snabbast växande föreningar. På några år har antalet medlemmar nästan fördubblats och ordförande har siktet inställt på att de innan årsskiftet ska spräcka 400.

– Förra veckan värvade jag sex nya medlemmar på gubbdagis i Oravais, säger han.

– Nog får man nya medlemmar om man bara frågar. Jag har bett hela styrelsen lägga in slutspurten nu för att vi ska nå 400.

Ett viktigt argument när Oravais Pensionärer lockar med nyblivna pensionärer i verksamheten är det gym som föreningen har på Tallåsen samt tidningen God Tid. –Jag brukar säga åt dem att sluta upp att köpa årskort på gym när de får gratis tillgång till vårt gym på Tallåsen genom att bli medlem i Oravais Pensionärer.

Entreprenörerna Huvudentreprenör för Oravais Pensionärers bergsvärmeprojekt var Heikius Rör, borrningsarbetet sköttes av Geoenergi, grävningsarbetet av Br. Nygård, elkablarna drogs av Herrfors och för planeringen stod Kvarkens VVS. Text och foto: Markus West

GOD TID

9/2021

21

Välkommen till Oravais Kimo Vatten & Värme Oy

Ab

tfn: 06-384 0353

Bygger - Rakentaa 050 4048940

Mikael Norrgård mikael@MikkisMetall.fi

Oravais Hembageri

0503507200 Jeppovägen 579 66840 Pensala

tfn: 06-384 0411, 050-518 6511

Begär offert Begär offert för för2020 2022nu! nu!

Br. Nygård Ab

- Allt inom Jordbyggnads - Muddring med pråmar - Långbomsgrävare - Transporter - Personliftar

Aktiviteter i församlingen kan du hitta i bilagan Tjyrkbldi som delas ut med

Klaus 0400 344 665 Glenn 0400 561 082 Jonathan 050-401 2899 Seiplaxvägen 132 66800 Oravais

kommunbladet eller på församlingens hemsidor www.voraforsamling.fi Gudstjänst från församlingen sänds i ÅrvasTV och Wör-TV varje söndag kl. 10:00.

De finns också på församlingen YouTube kanal

041-463 0450

Har du eller rädd att få fukt, mögel & luktproblemi ditt hus?

TrygghetsVakten har lösningen på de flesta problem SE: WWW:ORATRADE.FI

ÖSTERLUNDS JORDBYGGNAD 044-0123 943 ronny.osterlund@netikka.fi

Oravais

Krooks Taxi

NYTT I FINLAND

Theas fotoch handvård

Östervägen 2 B1 66800 Oravais Tel. +358 50 3531961

NÄR NI BYGGER ELLER RENOVERAR Byggnadsmaterial förmånligt från oss!

JÄRN-RAUTA

KULLA

66800 Oravais, tfn 06 3575800

www.eksentro.fi Tel. 06 385 0940

patrik.kulla@eksentro.fi

Nykarleby, Topeliusesplanaden11 MÅ–FRE 10–16 Oravais, Öurvägen 17 MÅ-FRE 10-15 TEL 0500 722 688 24H/DYGN www.wentis.fi

Vi tillverkar och levererar kundanpassad inredning för hela hemmet.

Vi har specialiserat oss på; - Köksinredningar - Badrumsinredningar - Grovköksinredningar - Garderober/Skjutdörrar

22

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

9/2021

Aktiv höst i Karis Pensionärer Födelsedagsfest i Lovisa KARIS PENSIONÄRER – Trevligt, verkligen trevligt att se så här många besökare här, välkomnade Henrik Rehnberg oss till Gårdskulla i Sjundeå.

Den 22 september åkte en busslast pensionärer på utfärd till Sjundeå, där Gårdskulla lantbruksmuseum var vårt första mål. Vi såg traktorer i långa rader över hundra stycken av 40 olika märken, men också allt annat som förr hörde till ett lantbruk plus en inredd lanthandel. Efter kaffe med dopp gick färden vidare mot Sjundby slott.

I Sjundby fick vi bara beundra exteriören av det gamla 1400-talsslottet medan guiden Susse Ekström berättade fakta och anekdoter kring byggnaden. Idag fungerar Sjundby som ett privat hem.

Bussen körde vidare och stannade vid Fanjunkars, där Aleksis Kivi på 1860-talet bodde hos mamsell Charlotta Lönnqvist. Där skrev han bland annat sin berömda roman Sju bröder. Kivis Fanjunkars förstördes under Porkkalaparentesen, men byggdes upp igen i början av 2000-talet.

Dagens sista stopp var Svidja slott. Här stod lunch först på programmet, Kungens gryta och som efterrätt Sjundby glass. Gott!

Efteråt blev det guidning i en del av slottet, som är från 1540-talet. Vi såg några vackert inredda salar och hallar, och tog oss också nedför en brant trappa till källaren, där man förr hade sitt matförråd.

Ett stort tack till Gösta Lundén är här på sin plats. Snabbt ordna-

Guiden Susse Ekström utanför Svidja slott.

de han en trevlig, solig utfärdsdag för oss.

Födelsedagsfest En vecka tidigare hade föreningen firat sina ”födelsedagsbarn”, medlemmar som år 2020 eller 2021 fyllt eller fyller 75, 80, 85, 90 år eller 90+. Äntligen, äntligen kan vi träffas igen, sade föreningens ordförande Hannele Korenius då hon hälsade välkommen.

Det bjöds på kaffe och jordgubbstårta och jubilarerna uppvaktades med varsin ros. Risto Tam-

Carita Johansson

milehto stod för sången och som avslutning delades höstens programblad ut.

I början av september startade de flesta av föreningens smågrupper. Seniordans blev det en aning senare. Kägelspelet i Strandparken, som pågått hela sommaren, fortsätter så länge vädret det tillåter.

Som avslutning vill jag nämna besöket i Esbo där vi på Fallåkerscenen såg Stulen kärlek, en tokrolig pjäs, där ett konstverk, en tavla, står i centrum.

Carita Johansson

Med buss mot okänt mål

SIBBO SVENSKA PENSIONÄRSFÖRENING En vacker morgon i slutet av september fyllde 57 glada och förväntansfulla Sibbopensionärer Packaléns buss till sista plats.

I Söderkulla körde bussen något extra varv i rondellen för att upprätthålla spänningen. Västerut eller österut? Det blev västerut. Alla läste flitigt på vägskyltarna längs Ring III. Vart är vi på väg? Skall vi till Ekenäs igen? Nej, vi svänger mot Åbo.

Efter en par timmars busstur kom vi till Muurla fabriksbutik och kafé. Där tog vi paus för kaffe och shopping. Så fortsatte resan mot Salo och vi kom sedan till Tykö bruk (Teijon ruukki).

Tykö bruk är ett av Halikkovikens tre järnbruk, Tykö, Mathildedal och Kirjakkala, en enhetlig kulturhistorisk sevärdhet som ger en bra bild av den finska järnproduktionen vid olika tider.

Tykös masugn grundades 1686 av Lorenz Creutz. Tykös masugn stängdes 1908 och man började

Ann och Olavi Mattssons märkliga skapelse, Kalliolaakson linna, i Bjärnå.

istället producera jordbruksmaskiner och -tillbehör.

Vi lämnade bussen och gick uppför backen tillsammans med guiden till kyrkan. Kyrkan är byggd på 1830-talet. Den dåvarande bruksherren Robert Bremer hade en vision om att syndafloden var på kommande. Han lät bygga en tremastad galeas, dvs en ”Ark” dit hela brukets folk skulle rymmas.

Då syndafloden inte kom vid den tidpunkten som han hade beräknat lät han bygga en kyrka som ett tack för att människosläktet besparades från syndafloden.

Vi delades upp i två grupper.

Den ena gruppen började bekanta sig med Masugnens historia på bruksområdet medan den andra gruppen bekantade sig med konstutställningarna i Masuuni-byggnaden. Lunch åt vi i Teijon Arkki.

Efter lunchen styrde vi kosan mot Kalliolaakson linna. Slottsvärdarna Ann och Olavi Mattsson mötte oss vid slottsmurens port.

När vi kom fram till slottet fick vi gå in i mindre grupper.

Ann berättade om deras byggnadsprojekt som tagit över 20 år.

De köpte först området i Bjärnå och sedan ett stockhus som nedmonterades i Somero. Varje stock

LOVISANEJDENS SVENSKA PENSIONÄRER Ordförande Håkan Karlsson välkomnade alla jubilarer och presenterade Jonas Näslund, som underhöll med sång och gitarrspel. Det var en liten överraskning, liksom Jannika Ruusunens besök från tidningen Nya Östis. ”Ja må dom leva, ja må dom leva”, ”Tio tusen röda rosor”, ”Elin” och många andra fina sånger sjöng Jonas Näslund åt Lovisanejdens svenska pensionärer onsdagen 20 oktober när jubilarer från år 2020 och 2021 firades.

Av 84 inbjudna var 57 personer på plats, varav fyra var 90-åringar.

Oj, vad roligt med levande sång, tyckte alla. Tillsammans med dem som inte firade var vi 105 personer.

Efter Jonas fina melodier bjöds det på kaffe och tårta. Sorlet ville

aldrig ta slut. Det var många som inte hade träffats på länge, alla ville höra vad hänt under året eller lite längre tid. Det hördes ”Hej, hur mår du? Var har du varit vi inte sett dig, hur mår barnen?” Nya barnbarn hade kommit till världen, andra hade gått bort.

Efter kaffet hyllades alla som firade sin stora dag. Rosita Hellroos och Bjarne Nyholm delade ut rosor. Jonas Näslund fortsatte sedan med både vals och tango och vackra gamla visor. Efter sången blev det tid för ytterligare en pratstund.

Benita Ollas och damerna i nöjeskommittén serverade kaffet och kaka. Tack till alla medhjälpare.

Lovisanejdens svenska pensionärer har publicerat fler bilder från festen på sin hemsida.

Inga-Lill Lempiäinen

Anna-Lisa Ottman, 90 år, och Mona Svensson, likaså 90 år, hyllades tillsammans med 57 jubilarer.

God Tid rättar numrerades så att de skulle uppföras på nytt i rätt ordning. Efter att stockarna kommit på plats lades det vindskivor och så murades väggarna med natursten och tegel på utsidan. Väggarna är 70 centimeter tjocka. Till uppvärmning åtgår 70 kubikmeter ved per år. Allt byggnadsarbete har Olavi och Ann gjort själva samtidigt som de försörjt sin familj med fyra barn.

Olavi underhöll oss med musik och roliga historier. Vi blev bjudna på kaffe med hembakad tårta.

Vi gick också upp till andra våningen där Ann har sin ateljé med försäljning av linnekläder, pälsprodukter och inredningstextilier av egen design.

I slottsmurens torn finns kafé och handarbetsbod som är öppna för allmänheten under sommarmånaderna.

Tack till Helena och Rune Packalén som arrangerat den intressanta och lyckade resan.

Rita Tackman Monika Tillander

◗ I recensionen av Mayvor Palmborgs verklighetsbaserade roman I morgon kanske mor kommer (GT 8/21) fanns ett beklagligt fel. I texten sägs att huvudpersonen Anni tog sin son med till Amerika och återvände efter en tid med honom och förde honom till ett barnhem. Huvudpoängen med boken är att Anni tvingades att lämna bort sonen i Finland och resa ensam till Kanada. Hon återvände aldrig.

Därav titeln och därav en ständig väntan för Ilmari under barn- och ungdomstiden.

lösning s

o

c

k

e

r

ä

r

t

n

y

p

o

t

a

t

i

s

k s

å a

l l

r t

ö g

t u

t r

e k

r a

ä

g

g

p

l

a

n

t

a

b

o

n

d

b

ö

n o

r

g

r

ö

n

s

a

k

e

r

v

i

t

p

e

p

p

a

r

s

l

ä

p

ä

r

t

e

r

9/2021

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

23

Norra Kyrkslätts pensionärer firade 40 år NORRA KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER Norra Kyrkslätts pensionärer firade sitt 40-årsjubileum fredagen den 22 oktober i Wohls Stall med en fullsatt sal medlemmar och inbjudna gäster.

Föreningen grundades vid ett extra möte, som sammankallats i Furuheds ungdomsföreningslokal i Haapajärvi den 9 september 1980.

Mötet hade utannonserats i tidningen Västra Nyland. Vid mötet bildade man pensionärsföreningen, som nu firade sina 40 år. Starten skedde med orden: ”Jag tycker att vi bildar en egen förening och önskar dem som vill ansluta sig välkomna.” Förslaget omfattades efter omröstning.

Jubileets program bestod av sång och musik i många olika former.

De officiella talen hölls korta och det stödde den lätta och kamratliga stämningen, som rådde vid festen.

Egen magnifik kör Håkan Wikman höll lättsamt festtrådarna i sin hand och dirigerade kören Körslätt, med 37 sångare i sina led. Programmet inleddes med ordföranden Ulf Kjerins välkomstord.

Eleverna Stella och Sam Strandberg från Kyrkslätts musikinstitut uppträdde med sång och musik och Jessica Dannbäck med solosång.

Festtalare var föreningens hedersordförande Jan Broman, som sin

Pensionärsförbundets förtjänsttecken delades ut till 12 medlemmar.

vana trogen inledde med en vits.

Han talade om föreningens verksamhet och poängterade det viktiga i att föreningen leds som ett team. Ordförandens roll är enligt honom närmast att stå upp och tala och hålla stämningen uppe.

Kyrkslätts kommuns hälsning framfördes av kommundirektör

Tarmo Aarnio, som prisade den goda stämningen vid festen. Övriga uppvaktare var Svenska pensionärsförbundet samt de västnyländska pensionärsföreningarna.

SPF:s förtjänsttecken delades ut till 12 medlemmar, som under åren arbetat för att medlemmarna ska trivas och för att föreningen ska ha en meningsfull verksamhet.

De premierade medlemmarna är: Eja Björkqvist, Karl Hjort, Ulla Holm, Ulf Kjerin, Ros-Marie Lintukangas, Birgitta Lemström, Henry Lönnroth, Irma Nyholm, Kristel Sandström, Harriet Snell, Inge-

På vandring i Hanaböle VANDA SVENSKA PENSIONÄRER En grupp på 15 pigga pensionärer samlades den 28 oktober vid Hanaböle träsk för att promenera tillsammans. Målet var att göra en vandringsrunda i träskets omgivning. Från parkeringsplatsen promenerade vi längs en bred grusbelagd rutt genom en frodig skog tills vi kom fram till traktens stora sevärdhet, den 126 meter långa stålbron som vandaborna döpt till Vargtassen. Bron som blev färdig 2019 hänger på 20 meters höjd mellan två branta bergssluttningar och är fem meter bred.

Efter att ha beundrat den fina utsikten över Gamla Borgåvägen och prydnadsinskrifterna med växt- och djurmotiv som skurits in i sidoplåtarna på bron klev vi över gränsen till Sibbo storskogs nationalpark som grundades 2011.

Denna gång fortsatte vi inte djupare in i nationalparken utan det

Vanda svenska pensionärer promenared över bron Vargtassen, men fortsatte inte in i Sibbo storskogen.

får bli en utmaning för oss nästa år. Efter att ha studerat tavlan över vilka djur- och växtarter som finns inom området och annan information återvände vi en annan väg till Hanaböle träsk.

Vägen gick genom en omväxlan-

Badplatsen och friluftsområdet vid Hanaböle träsk har i årtionden varit områdets absoluta pärla. En friluftsoas som ligger bara ett stenkast från huvudstaden.

de terräng med långsluttande backar, kala berg och små kärr. Även om den bästa ”ruskatiden” var över kunde man se lövträd och mossor skifta i alla varianter av grönt, brunt, rött och gult. Samtidigt njöt vi av den tysta naturen. Fåglarna som tidigare sjöng så vackert hade flyttat till sydligare områden.

Framme vid Hanaböle träsk bjöd föreningen oss på kaffe i café Kuusijärvi. Badplatsen och friluftsområdet vid Hanaböle träsk har i årtionden varit områdets absoluta pärla. En friluftsoas som ligger bara ett stenkast från huvudstaden. Efter kaffet promenerade majoriteten av deltagarna ännu runt Hanaböle träsk, en sträcka på 1,5 kilometer.

Det var en lyckad dag, det utlovade regnet började först på hemvägen.

Helena Karlsson är en ny medlem i VSP och deltog nu för andra gången på våra promenader. Hon blev särskilt imponerad av den ståtliga bron som befinner sig högt över den djupa ravinen. Hon tycker också att det är trevligt att promenera med likasinnade pensionärer, man märker inte att benen blir trötta och att tiden går så fort.

Henrik Smeds

Bernt Jansson

Britt Wikstedt och Bjarne Åkerlund.

En god kall buffé avnjöts med vin och vatten och kaffe serverades med välsmakande Britas tårta.

Jubileumsskrift Jubiléet till ära hade föreningen sammanställt en festskrift. Den är med största sannolikhet föreningen första tryckta skrift och den lyfter fram verksamheten under de senaste 20 åren. Innehållet består främst av intervjuer med tidigare ordföranden samt med personer som jobbat med och ansvarat för

verksamheten.

Föreningens genom tiderna flitigaste medlemsvärvare, liksom också den nu äldsta medlemmen har intervjuats. Skriften innehåller också många fotografier.

Med festskriften vill man i föreningen sammanställa informationen om de senaste årens verksamhet. Skriften delades ut vid jubileumsfesten och man hoppas den sparas för kommande generationer, så man kan minnas vad som gjordes i föreningen i början av det andra årtusendet.

Ulf Kjerin

Stämningsfullt jubileum i Nagu FESTINGARNA Det är aldrig för sent att grunda en pensionärsförening. År 2001 samlades pensionärerna i Nagu för att stifta urkunden till Pensionärsklubben Festingar.

I början av november firade närmare 100 personer 20-års jubiléet i Framnäs. Tillställningen var familjär men ändå högtidlig. Ordförande Yngve Lindqvist återkopplade i sitt hälsningstal till föreningens grundande. Speciellt välkom-

na var de medlemmar som deltog i det grundande mötet.

Föreningen premierade dem samt några aktiva avgående styrelsemedlemmar: Hedersordföranden Raili Svahnström samt Christina Pettersson, Elvi Heinonen, Olli Turunen, Regina Pettersson, Gitta Franzén, och Bo-Åke Blomberg (bilden).

För underhållningen stod Jonas Näslund från Borgå.

Mona Lehtonen

24

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

Mera svängrum i petanquehallen ORAVAIS PENSIONÄRER Fler och fler pensionärer upptäcker tjusningen med boule – petanque. Och möjligheterna att utöva sporten blir allt bättre. Orahallen i Karvsor, Oravais har fått fler banor inför vintersäsongen. Det finns nu fem banor av olika svårighetsgrad.

Arenan finns i Arctic Birch utrymmen (f d Milka-mejeriet/kärningscentralen).

Oravais petanque som hyr och administrerar hallen lever i symbios med Oravais pensionärer. De officiella träningstiderna är tillsvidare tisdagar klockan 13 och onsdagar klockan 18. Men tillfällena skall bli fler, speciellt på dagtid då pensionärer har tid att rulla klot och umgås.

Olika grupper kan också boka in sig vid andra tider.

Petanquespelarna hyr hallutrymmet under perioden november – april, alltså sex månader.

Tävlingar kommer under hela hallsäsongen att arrangeras varje veckoslut, antingen lördag eller söndag. Över hälften av tävlingarna kommer att ordnas med det spelsätt som i Oravais kallas spansk lottning. Systemet innebär att det går att komma ensam till hallen men ändå få med- och motspelare i dubblar och tripplar – olika för varje match.

Oravais petanque är den enda specialföreningen som finns i Österbotten och fungerar numera som en regionförening. Licensspelare från bland annat Vasa är med. Ännu är en knapp majoritet av de aktiva medlemmarna i föreningen från hemkommunen Vörå men fler och fler kommer utifrån.

Det spanska lottningssystemet ger alla chans att spela tillsammans

Stilstudie på Börje Nylund från Nykarleby. Till vänster Uno Holmström från Oravais och till höger Stig Back från Vörå. Observera ”röran”, som beror på att Orahallen finns i ett gammalt ostmejeri.

Boris Saarela

med FM-medaljörer! Sådana finns nämligen, av olika årgångar.

I årets FM-tävlingar har föreningen fått silver i herrarnas singel och brons i juniorernas trippel.

Ytterligare en merit i år är femte platsen i förenings-FM. Föreningen hade en glansperiod i mitten av 1990-talet och går uppenbarligen mot en ny, tillgång-

en till en vinterhall är viktig.

För klarhets skull bör tilläggas att petanque är samma spel som boule. Finlands petanqueförbund och bouleförbundet i Sverige följer det internationella petanqueförbundets regler. Av någon anledning togs namnet boule i tiderna i bruk i Sverige och anammades av SPF när förbundet började ordna

mästerskap.

Namnförvirringen kan vara värd en liten mässa för att Oravais petanques ordförande Yannick Pelletier kan reda ut begreppen. Han har som namnet låter ana franskt påbrå.

– Boule betyder klot på franska och man går för att ”spela klot” då man ska spela petanque. Därifrån har troligen svenskarna tagit det, säger han.

– Men det finns många boulesporter förutom petanque, som Lyonnaise, Jeu Provencal, Racca, Boccia. Petanque är den mest utbredda.

Petanque betecknas som Frankrikes nationalsport men Pelletier tror att Lyonnaise, varianten där spelarna tar fart och har stora klot i Frankrike ses som större sport.

Det har förstås inget att göra med begreppsförvirringen i Norden.

– Jag brukar likna det med att spela snooker och påstå att man spelar biljard. Sporten heter petanque, punkt slut. Sen att svenskarna har fel kan man inget åt, de vet om det själva dessutom.

Men nu må det handla om det som officiellt kallas boule.

Oravais pensionärer har tagit segrar i både förbundsmästerskap och österbottniska mästerskap.

Ordföranden Göran Westerlund började spela ungefär samtidigt som SPF upptäckte boulesporten.

Han säger att alla behöver frisk luft och motion.

– Pensionären är positiv, glad

Laila Pullinen och hennes make Carl-Magnus Ramsay grundade en skulpturpark på Nissbacka ägor för att bevara gården i kulturellt bruk.

Färden fortsatte till S:t Lars kyrka i Helsinge.

Vår, sakkunniga och trevliga guide på gården var Jean Ramsay, son till Laila Pullinen och Carl-Magnus Ramsay.

Efter att herrgården 1913 brann ner byggdes inspektorsgår-

en är Jean Ramsay och Petra Piitulainen-Ramsays familjebostad.

I parken kring byggnaderna står Laila Pullinens formsköna skulpturer.

Gården är öppen för allmänhet-

den 1934 om till bostad för ägarna. Nedre våningen i huset fungerar nu som ett hemmuseum med konstverk och föremål av alla de slag som Laila Pullinen och hennes man omgav sig med. Övre våning-

och vill nå gemenskap, träffa vänner. Ändå finns skäl att fråga varför inte fler än knappa 20 pensionärer i Oravais börjat spela boule/petanque trots bra kampanjande från förbundets sida. Westerlund säger att detsamma gäller stavgången som föreningen har på programmet.

–I gruppen ”Sega gubbar” är vi bara drygt 10. Folk motionerar på egen hand, har vänner som de promenerar med, söker upp vandringsleder med familjen eller gör utflykter i skog och mark. Eller kanske tjängan int letär gubban far o spel?

Han blir strax allvarlig igen och säger att fler kvinnor borde fås med.

Han nämner även att Oravais pensionärer nu rekryterar 60 plussare, alltså blivande pensionärer, som medlemmar.

–Vi måste ha verksamhet som även riktar sig till dessa. Petanque borde ju intressera.

Petanque brukar benämnas fattigmanssport eftersom det inte behövs mera än några klot och en grusyta. Men ett uppvärmt inomhusutrymme kostar förstås, i Orahallen är dagsavgiften 5 euro. De aktiva betalar en säsongavgift på 70 euro.

I fjol dämpade coronapandemin aktiviteten men intresset är så pass stort att Oravais petanque kommer att kunna hyra hallen i Karvsor ett antal vintrar framöver. Det tror åtminstone kassören.

Stig Svens

Men det finns många boulesporter förutom petanque, som Lyonnaise, Jeu Provencal, Racca, Boccia. Petanque är den mest utbredda.

Arkadias hemliga utfärd gick till Nissbacka ARKADIA PENSIONÄRER Torsdagen den 26 augusti samlades 28 glada och förväntansfulla pensionärer vid Kiasma för att äntligen igen få ge sig ut mot ett hemligt mål. Det visade sig att Nissbacka herrgård med Laila Pullinens skulpturpark var målet.

Nissbacka härstammar från 1540 som frälsegård. 1894 kom den i familjen Ramsays ägo. På 1970 talet beslöt Laila Pullinen och hennes make Carl-Magnus Ramsay att grunda en skulpturpark på Nissbacka ägor för att bevara gården i kulturellt bruk.

Framme vid gården möttes vi av Laila Pullinens verk De sista (1970), ett statypar som symboliserar och visar De sista människorna, (motsatsen till Adam och Eva). Statygruppen står på terrängkonstverket Det forntida havet (1987) som illustrerar hur hav mötte land då området befolkades.

9/2021

en några dagar i veckan på sommaren.

Följande anhalt var Helsinge kyrka S:t Lars.

Kyrkan har anor 653 år bakåt, den första kyrkan av trä ersattes av en stenkyrka som också brann flera gånger. Efter senaste branden, som förstörde det mesta, byggdes kyrkan om och blev både, större och högre. All inredning förstördes i branden och måste ersättas med nytt.

Sen gällde det att komma till Filfabrikens Gästgiveri på Kungsvägen vid Vandaforsen, där lunchen väntade.

Tack alla arrangörer för att vi trots covid 19 kunde träffas och njuta av en intressant och givande utfärd. Fler fotografier finns på Arkadias hemsida.

Text och foto: Birger Mickwitz

9/2021

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

25

Essepensionärer firar jubileumsfest

Susann Sonntag och hennes orkester gav järnet på Svensk festdag den 2 november. På programmet stod också ett uppskattat föredrag av Bo Wessman om operaprimadonnan Emma Engdahl.

Samrådet ser fram emot jul och en dansaktiv vårsäsong Samrådets höstprogram för helsingforsseniorerna kulminerade i Svensk festdag på G18, Seniorträff med Riko Eklundh som gäst och Danskväll på AV till tonerna av Jonas Näslunds duo. Ännu återstår samvaropromenader den 26 november och den 10

december, Seniorträff på Cafe Esplanad den 14 december och hurtig samsimning på Allas Sea Pool den 20 december.

Seniorträffens program får bli en överraskning, men ännu behövs anmälan på förhand till Maj-Britt Paro, 040-8207115, majbritt.

paro@pp.inet.fi Under vårsäsongen fortsätter aktiviteterna normalt. Danslystna kan glädjas åt att det blir fyra gånger Danskväll på AV och redan nu kan datum prickas in i nya kalendern: onsdag 26 januari, 23 februari, 23 mars och 27 april. (MBP)

ESSE PENSIONÄRSFÖRENING Den 4 december blir det fest i Essegården då firar Esse pensionärsförening r.f. en kombinerad 50-årsfest och julfest. Ole Norrback håller festtalet och det blir musikuppträdanden av Dennis Rönngård och Alva Vik både enskilt och tillsammans. Tora Barkar medverkar med en för festen nyskriven festdikt.

Det blir utdelning av förbundets förtjänsttecken i silver till fyra förtjänta förtroendevalda medlemmar. Programmet varvas med allsång och föreningen bjuder dagen till ära på jubileumskaffe och tilltugg, det blir en fest där publiken sitter vid långbord i festsalen och kaffet serveras till bords av Överesse UF:s käcka aktivister. Bojan Tikkakoski som är Essegårdens allt i allo basar för serveringsarrangemangen.

Festen leds av föreningens ordförande Henrik Sandberg och viceordförande Allan Zittra avslutningstalar. Till festen inbjuds föreningens medlemmar och representanter för förbundet, det Österbottniska distriktet, Pedersöre kommun och grannföreningarna.

I samband med festen delas en festskrift ut som nyligen kommit från tryckeriet. Skriften innehåller glimtar ur dagens verksamhet,

Då Ester Kronqvist firade 60-årsfest den 3 januari 1971 dristade sig Ragnar Finnäs att föra föreningsbildandet på tal och han fick understöd för förslaget. I början verkade klubben som en underavdelning till Milstolpen i Jakobstad, men i oktober 1972 inlämnades anhållan om registrering och den 19 januari 1973 blev föreningen registrerad.

en hälsning av förbundsordförande Ole Norrback med mera. Dessutom finns statistik över vilka som verkat på olika poster i föreningen och ett bildgalleri på alla ordföranden hittills. Föreningen har fått ett bidrag av Helge Wiiks stiftelse för utgivandet.

Henrik Sandberg

Mixtakören förgyllde höstmötet i Närpes NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING Höstmötet för Närpes pensionärsförening präglades av glad stämning. Efter två sånger av Lasse Eriksson hälsade föreningens ordförande Märta Backlund alla välkomna och mötet kunde börja.

Mötesförhandlingarna leddes av Roy Wilson. Höstmötet fastslog föreningens verksamhetsplan och budget för år 2022 och Märta Backlund omvaldes till ordförande för år 2022. De styrelsemedlemmar som var i tur att avgå omvaldes för åren 2022-2023: Siv Aro, Pia Berg, Helena Böling och Britta Malm. Likaså omvaldes ersättarna som var i tur att avgå: Pirkko Hagman och Matti Uusimäki.

Till verksamhetsgranskare omvaldes Peter Snickars med Matts Wikman som ersättare. Till medlemmar i valberedning valdes Matti Uusimäki som ordförande, GunBritt Lindqvist, Christine Rosenback, Henrik Rönnqvist och Bengt

Österberg.

Pensionerade stadsdirektören Hans-Erik Lindqvist var inbjuden gäst och pratade kring temat Hur är det att vara pensionär. För hans del hade starten varit chockartad med hjärtoperation och lång konvalescenstid. Så småningom har han kunnat börja känna efter hur det är att vara pensionär och då uppstod frågan vad skall jag göra nu?

Han har börjat satsa tid på föreningsliv och kommunala uppdrag, tillbringa mera tid i naturen. Följa den egna biologiska klockan och sova längre på morgonen. Framför allt ska en pensionär ha visioner, göra vad hen vill och leva som varje dag vore den sista, sade Lindqvist.

Efter kaffepausen uppträdde Mixta-kören, en pensionärskör för hela Närpes. På grund av pandemin hade kören haft en paus på två år i sina uppträdanden. Men vi kunde konstatera att sångarglädjen hade inte pandemin tagit kål på.

Professor Christer Carlsson

från Åbo Akademi presenterade programmet Digital Wells. Digital Wells är ett program för att förbättra äldres livskvalitet och bidra till att sänka sjukvårdskostnader hos den åldrande befolkningen.

Inom programmet utvecklas teknologilösningar för att upprätthålla aktivitetsprogram som får äldre att röra på sig regelbundet och effektivt. För närvarande deltar 850 äldre personer (195 olika grupper) i programmet som erbjuder 35 olika aktivitetsprogram. Så här långt har man kunnat konstatera att 2,5 timmar rask motion i veckan ger hälsoeffekt. Programmet fortsätter med fokus på flera grupper och deltagare och långsiktig motion hos äldre. Han citerade Pehr Löv: ”Vi kan inte förhindra att bli gamla men vi kan ha roligt på vägen.”

Mixta-kören avslutade höstmötet med tre sånger. Den sista, Vi möts igen, hoppas vi alla att ska bli verklighet.

Helena Böling

Krattande damer från vänster Yvonne Lönnström, Mia Söderström och Raija Ölander.

Gunnar Ölander

Väl krattat i Västanfjärd VÄSTANFJÄRDS PENSIONÄRSFÖRENING Här kombineras frisk luft och trevligt sällskap. Västanfjärds pensionärer krattar varje år kyrkogården i Västanfjärd.

På så sätt gör man samhällsnytta och förbättrar samtidigt konditio-

nen. Församlingen är tacksam och i gengäld ger man rabatt på hyran i församlingshemmet. Andra föreningar i Åboland gör det samma, bland andra Nagu Festingarna. Pensionärsföreningarna är en resurs i alla sammahang!

Mona Lehtonen

GOD TID

26

9/2021

ANNONS

”Ett tag gick jag inte heller med vanliga skor, utan var tvungen att nöja mig med mina tofflor.”

Evas trötta ben förorsakade bekymmer till henne. Därför beslöt hon sig för att prova på Venolet-produkten som är producerad av druvextrakt och druvkärnextrakt. Eva har varit nöjd med produkten.

Jag kallade mina ben för stockar

mig med mina tofflor. Kanske inte så eleganta i alla sammanhang”, ler hon.

Eva Randis ben hade pinat henne en längre tid. Då fick hon en dag höra om produkten Venolet.

Hon blev förtjust i att extraktet av vinplantorna kunde stödja normal venfunktion i benen och motverka känslan av tunga och trötta ben. Det lät som den rätta produkten för henne, som det visade sig vara.

Känns lättare Eva Randi började känna skillnaden redan efter några veckors användning av Venolet, och efter några ytterligare veckor var hon säker på att den hade börjat påverka. Känslan var annorlunda och hon upplevde att benen inte längre var tunga och trötta. ”Jag blev så otroligt glad och nöjd när jag förstod det. Det första jag bruDen vitala och snygga 78-åriga damen berättar öppet om sina kar göra på morgnarna då jag går till tidigare bekymmer med benen. Speciellt på sommaren var det köket är att ta min dagliga naturtajobbigt. blett. Den vill jag verkligen inte glöm”Jag kallade mina ben för mina ’stock- hon har haft i många år. ma. Nu känns mina ’stockar’ som de ar’ för de kändes verkligen precis som ska. Benen känns inte trötta och tunga det”, säger Eva Randi Solheim med ett Tunga och trötta ben och jag kan även känna mig bekväm leende. ”Det var riktigt påfrestande”, ”Ett tag gick jag inte heller med van- i helt vanliga skor igen”, ler Eva Ranberättar Eva Randi om de tunga benen liga skor, utan var tvungen att nöja di nöjd.

Gunnar stöder sin prostata och urinering

Lastbilschauffören Gunnar ville ha hjälp för sin urinering och bestämde sig för att prova Prostabona Plus. Idag rekommenderar han det till alla män som vill stödja sin prostatafunktion.

Som lastbilschaufför är det bra om du har koll på din urinering.

Det kan 63-årige Gunnar från Norrtälje skriva under på. ”Jag är ju ingen hund”, skrattar han med anspelning på alla som måste gömma sig bakom ett träd vid vägkanten, när behovet av att kissa och nöden blir för stor.

Många andra män i Gunnars ålder kan börja känna av att urineringen förändras. Det är helt normalt och i vanliga fall helt ofarligt, men det kan ibland ändå vara störande.

Rekommenderar Prostabona Plus Gunnar var väl medveten om männens prostatakörtel fenomen, som kan växa med åldern, så när han såg en annons på Facebook om Prostabona Plus, väckte det hans intresse genast. Linfrö som bidrar till normal prostatafunktion

samt fänkålsfrön som bidrar till en normal urinering. Det passade bra till hans omständigheter just då.

Gunnar har tidigare använt och haft nytta av naturbaserade kosttillskott och därför var hans omedelbara tanke: ”Jag har inget att förlora genom att prova det”.

Han beställde hem ett paket, och det har han inte ångrat en sekund. ”De naturliga ingredienserna i produkten fungerade perfekt för mig”, säger Gunnar, ”jag kan definitivt rekommendera Prostabona Plus till andra män som har kommit upp i åldern”. ”Jag äter min tablett varje morgon och har inte försökt hålla en paus från det. Varför skulle jag göra det när det nu fungerar så bra! jag kan bara säga till alla andra män i min ålder: Prova på! Du kanske blir lika nöjd som jag”, avslutar Gunnar med ett leende.

Mucoforte

För torra slemhinnor

Störande klåda? Med A-vitamin främjar du slemhinnornas välmående. Innehåller också högklassig linfröolja. En tablett dagligen räcker till och huden tackar också.

4

SKÄL FÖR BENEN ATT TACKA...

då du väljer Venolet som är producerat av druvoch druvkärnextrakt.

1.

2.

PIGGA OCH

BLODCIRKULA-

LÄTTA BEN

TIONEN

3.

4.

VARMA FÖTTER

HUDEN PÅ BENEN

Venolet Beställ Venolet som abonnemang, du får den första förpackningen till halva priset:

Nu 1995 €

+ frakt 4,95€

RING: 09 615 00 516 (lna/mna) Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

www.wellvita.fi

Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

BLÅSA

KOLLA DIG SJÄLV

Har du en normal prostata funktion?

PROSTATA URINRÖRET

1

Du sover hela natten utan fler toalettbesök

2

3

Du har ett normalt tryck på urinstrålen

4

För vuxna är 5 till 7 gånger om dagen normalt Du kan vänta på ditt toalettskifte

Prostabona Plus till specialpris Prostabona Plus kan prövas med abonnemang till specialpris på första paketet.

NU ENDAST

19,95€ + frakt 4,95€

BESTÄLL PÅ

TELEFON 09 615 00 516 (lna/mta) Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

ONLINE www.wellvita.fi Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

Två månader fr.o.m.

16,95€

+ frakt 4,95€

Beställ antingen på numret

09 615 00 516

Må – To 8-16, Fre 8-14.30

eller via hemsidan www.wellvita.fi

9/2021

GOD TID

27

Ole Norrback: ”Jag har trivts med er” När Ole Norrback blev ordförande i Svenska pensionärsförbundet hade han tänkte stanna några år. Istället blev det 12 år. ”Nu har tolv år gått, och nu är det dags för förändring, både för förbundet och för mej själv. Jag har trivts med er! Jag trivs bland mänskor och i en positiv stämning. Med er har åren gått så svindlande fort”, sade Ole Norrback i sitt tal till höstmötet.

Hötmötet valde enhälligt Ole Norrback till förbundets hedersordförande.

I

nte ens i Svenska pensionärsförbundet går allt som på Strömsö. En stor del av det vi i föreningarna och i förbundet planerade för två år sedan har inte kunnat förverkligas. Orsaken vet vi och stavas covid19. Å ena sidan har vi all anledning att vara tacksamma mot myndigheterna för åtgärderna. Syftet var att skydda i synnerhet oss äldre, eftersom sjukdomen slår så mycket hårdare mot oss. Å andra sidan kan man tycka att åtgärderna har varit väl schablonmässiga. Det kunde vara lätt att ironisera över att vi över sjuttio, i början av pandemin, fick gå utanför hemmets dörr, bara om vi hade hund. Det skulle ändå vara orättvist. Situationen var ny, och med facit i hand så här långt vet vi att åtgärderna räddade liv. Däremot kan man tycka att myndigheterna kunde ha varit flexiblare när vaccineringen gick framåt. Vi pensionärer fick ju våra två doser först, och då deras effekt bedömdes som mycket stor, kunde rekommendationerna ha ändrats så att vi pensionärer getts möjlighet att träffas i vår egen krets tidigare.

Enligt min mening har förbundets styrelse hela tiden agerat konsekvent. När föreningarna har frågat har svaren i huvudsak varit två: Följ myndigheternas råd och beslut och använd eget förstånd. Utrymmet för det egna förståndet har funnits, då variationerna i smittspridningen mellan olika orter av och till varit stora. Styrelsens kompetens är inte större än myndigheternas, och frågan om ansvar kunde ha aktualiserats om våra råd avvikit från myndigheternas.

Var sak har sin tid. När jag blev ordförande tänkte jag mej en period på några få år. Nu har tolv år gått, och nu är det dags för förändring, både för förbundet och för mej själv. Det finns en orsak, större än alla andra till att jag hängt med så här länge: Jag har trivts med er! I första hand är det här en organisation för trivsel och samvaro. Jag trivs bland mänskor och i en positiv stämning. Med er har åren gått så svindlande fort. Tack för allt jag fått vara med om med er!

Ingen kan vara alla till lags. Alla ändras vi också med åren. Sannolikt i motsats till de flesta har jag blivit allt mera rastlös med åren.

Jag vill se så mycket förändrat och förbättrat medan jag ännu vandrar här på jorden med er och med alla andra. Jo, jag vet, ibland har min rastlöshet lett till ett för bryskt beteende. Politiken är ett rätt hårdfört hantverk, och åren i den lämnar ingen opåverkad. Jo, jag vet också att någon har kunnat känna sig sårad av vad jag sagt och gjort. Jag kan försäkra, avsikten har ändå inte varit att såra eller kränka.

Avsikten har varit att få vårt förbund och vår

God Tid återger här Ole Norrbacks tacktal efter 12 år som förbundsordförande.

verksamhet att bli allt bättre. Tålamod och rastlöshet är varandras motsatser. Jag borde ibland ha visat mera tålamod. Jag har försökt, men inte alltid lyckats. Jag hoppas att jag inte är alltför unik i det avseendet.

Ole Norrback tangerade även ordförandevalet i sitt tal.

En sak vet jag av lång erfarenhet. I arbetet i riksorganisationer spelar hemorten nästan ingen roll alls. Vi väljer som alltid en ordförande för hela förbundet, inte för någon enskild region. Tänk på vad som är bäst för hela förbundet, inte vad som är bäst för bara Österbotten, Åland, Åboland, Nyland, Helsingfors – eller för det vi kallar övriga Finland. Jag var inte först tillfrågad av någon österbottning innan jag valdes.

Maj-Britt Paro i Helsingfors och Karin Åminne i Åbo var de två som först bad mej kandidera. Säkert har inte heller de varit nöjda med allt vad jag sagt och gjort, men de tycks i alla fall ha tagit det med fattning.

Nu gör jag säkert en och annan österbottning besviken, men rätt ofta känner jag mej faktiskt mera som finlandssvensk än som just österbottning. Jag anser att den inställningen måste vara grunden för den som leder en finlandssvensk organisation. I mörka stunder har jag tyckt att vi finlandssvenskar inte behöver några yttre ”fiender”.

Vårt intresse att markera våra lokala och regionala revir försvårar arbetet för allas vårt gemensamma bästa. Det är inte bara onödigt, det är dumt och skadligt.

Mycket har hänt under tolv år. I förbundet har utvecklingen mest varit positiv. Att

antalet medlemmar har stigit år efter år, samtidigt som antalet sjunker i nästa alla andra organisationer, är det bästa betyget en organisation kan få. Under de här åren har antalet medlemmar vuxit från drygt 16000 till nästan 21000 som mest. Förtjänsten är främst alla våra föreningars. Ingen går ju med i en organisation man inte tror på, och som pensionärer är vi medlemmar i en förening. Förbundets uppgift är att betjäna och att ge råd och skolning.

Intresset för pensionärernas organisationer har vuxit mycket under de här åren. Det gäller inte bara den offentliga sektorn utan också den privata. Allt mera har vi blivit ombedda att medverka som sakkunniga i allt flera sammanhang. Som er ordförande har jag t.ex. varit kallad till flera utskott i riksdagen än under mina tjugo år i rikspolitiken. Plötsligt blev jag sakkunnig på det mesta, en intressant och ny upplevelse. Erfarenhet kan man skaffa på många goda sätt, men i synnerhet i de sammanhangen var mina erfarenheter av politiken till stor nytta.

I alla undersökningar om vår verksamhet prioriterar medlemmarna den sociala samvaron, i alla dess olika former, entydigt och allra högst. Vår verksamhet skapar och upprätthåller ett socialt kapital, som påverkar vårt lands ekonomi positivt. Andra undersökningar visar ju att de täta sociala nätverken ger bättre hälsa och längre liv. Vår verksamhet minskar vårdkostnaderna. Utan oss pensionärer skulle en stor del av frivilligarbetet inte heller kunna genomföras. Också den insatsen har ett stor ekonomiskt värde.

Vi är inte bara en växande kostnadspost, vi är i allra högsta grad en resurs i alla avseenden, också rent ekonomiskt, i vårt samhälle. Med vår stora aktivitet visar vi solidaritet med kommande generationer, som ju dessutom med sitt arbete står för större delen av våra pensioner.

En god intressebevakning är inte att ropa högst (och gnälla mest), utan att ha de bästa argumenten. Sammanhållningen mellan generationerna testas i diskussionen om pensionerna och om skatterna. Med hjälp av den progressiva beskattningen hjälper de med stora inkomster dem med små inkomster. Så skapar vi ett stabilt och tryggt samhälle. Folkpensionen och garantipensionen kompletterar arbetspensionen. Att ändra arbetspensionens index nyttar dem med stor pension mest och dem med liten pension allra minst. Det är alltså inte tvärtom.

Att ändra indexet nu betyder lägre pensioner för våra barn och barnbarn. De lägsta pensionerna, som idag är för låga, skall justeras med hjälp av folkpensionen och garantipensionen. Så har redan skett, men mera behövs.

Datoriseringen av vårt samhälle kommer ännu länge att vara en stor utmaning för många pensionärer. Problemen har uppstått när servicen datoriseras, utan att alla hänger med. En åtgärd skulle ha rätt snabb och god effekt: allmän läroplikt för äldre i användning av IT. Den åtgärden är för osannolik, och därför behövs andra åtgärder. En lagstiftning, som ålägger myndigheter och företag att upprätthålla fullgoda alternativ, när det gäller för oss medborgare helt nödvändiga serviceuppgifter, kunde snabbt förbättra situationen för många pensionärer. Se där en tanke för den nya styrelsen att fundera över.

Det är dags för mej att säga tack, men inte adjö. En sak kan jag lova: Jag kommer inte att skriva upprörda insändare om hur mycket bättre allt var på min tid. En annan sak kan jag också lova. Jag står till förfogande med åsikter när jag blir tillfrågad, men jag blir verkligen inte besviken om ingen ringer. Moren har gjort sitt, men tänker ändå inte lämna helt.

Ett varmt tack till hela personalen i våra kanslier. Vi har all anledning att vara stolta över er. Under mina år har personalen blivit allt mera service- och resultatinriktad. De är er förtjänst. Ett stort tack!

Ett stort tack till alla medlemmar och aktiva i förbundet. Tillsammans har vi skapat ett förbund vi alla kan vara stolta över.

Ett bra förbund är inte en ensaks- eller en enpersonsrörelse. Vi-andan är förbundets själ. Den är stark och den har vi verkligen all anledning att vårda. Tack. Vi ses, också efter att det här året har tagit slut!

GOD TID

28

dipl.ing.

Gustav Båsk

Aktiv i seniorfrågor i Esbo. Pensionär sedan 2012

Alla bör rösta den 23 januari 2022 i valet för fullmäktige i Västra Nylands välfärdsområde.

Jag vill jobba för att seniorerna har det bra i hela Västra Nyland.

Alla seniorer bör få en namngiven egenläkare på hälsocentralen. I Norge har alla en ”fastlege” som man känner.

Esbo sjukhus är viktigt för vården av seniorer. Nu är sjukhuset fullt hela tiden och det bör utvidgas.

Det måste finnas tillräckligt med servicebostäder. I Esbo är cirka 100 personer hela tiden i kö.

Västra Nyland

Välkommern!

Julklappstips symaskiner och sytillbehör från Tyg & Tråd Rådhusg. 11, J:stad

SISTA FÖRESTÄLLNINGARNA I DECEMBER!

9/2021

Vilken nivå på servicen inom vård och omsorg vill du ha? debatt ◗ Beakta äldrevården på svenska i välfärdsområdet.

Det är högaktuellt att nominera kandidater till välfärdsområdesvalet som ordnas i början av nästa år. Tänk på att också nominera äldre människor med lång erfarenhet och sakkunskap till kandidater. Vi behöver en god nivå på vård och omsorg inom hela välfärdsområdet och med rimliga avstånd i synnerhet för de äldre. SPF i Österbotten konstaterar med tillfredsställelse att ett äldreråd kommer att tillsättas i välfärdsområdet.

Omsorgen innefattar också kommunikation mellan sjukhus och patient. Äldre

människor mellan 70–80 år har enligt THL:s undersökning varierande digitala kunskaper beroende på utbildning och i vilken bransch man har arbetat. Speciellt de som är 85 eller äldre har inte så bra datakunskaper.

Trots att de digitala färdigheterna att använda internet finns upplever över hälften av de över 70 år att soci-

”Vi behöver en god nivå på vård och omsorg inom hela välfärdsområdet och med rimliga avstånd i synnerhet för de äldre.”

al- och hälsovårdstjänsterna på nätet inte berör dem. I de skriftliga vårdkallelser som VCS sänder ut till patienterna, meddelar man, att man slutat ge utlåtanden per brev från 1.1.2021 och förutsätter alltså att kunden klarar av att sköta ärenden på Kanta-tjänsten. Vill man ha det per brev ska man säga till. I stället bör det automatiskt vara så att man frågar patienten i vilken form han eller hon vill ha utlåtandet och ger det utan dröjsmål också på svenska.

Digitaliseringsivern får inte leda till utanförskap.

Uttalande från SPF Österbottens höstmöte

tfn 040-168 6144

ONCE

AV ENDA WALSH / GLEN HANSARD & MARKÉ TA IRGLOVÁ REGI JA KOB HÖGLUND

★★★★★ —HS 29.10.2020

DEN BESYNNERLIGA

HÄNDELSEN MED

HUNDEN

OM NATTEN

AV SIMON STEPHENS EF TER EN ROMAN AV MARK HADDON REGI PA AVO WESTERBERG

★★★★★ —HS 4.10.2021

P J Ä S E N U P P F Ö R S M E D T I L L S TÅ N D AV WA R N E R B R O S . E N T E R TA I N M E N T

BILJETTBOKNING (09) 3940 22 | GRUPPFÖRSÄLJNING (09) 3940 371 | LILLATEATERN.FI

ANNONSERA I GOD TID

GRÖNSKANDE TAK är en inspirerande bok om takodling med råd och lärdomar som lämpar sig för odling var som helst. Boken är speciellt händig för dig som vill odla på knepiga platser. Har du en trädgård i norr, i skärgården, som är vindpinad eller utsatt? Då är boken en sann pärla. Du får lära dig om trädgårdens basförutsättningar, viktiga biologiska samband, permakultur, miljösmarta lösningar och mycket mer. Nyckeln är mångfald och naturens egna processer. Boken är utgiven av Slow Food Helsinki.

Tito Colliander – Människan bakom böckerna

Författaren Tito Collianders (1904–1989) sannings­ letande och hans kritiska inställning till banala svar på existentiella frågor tilltalar också dagens människor med en aktualitet som vägrar blekna. Hans självbio­ grafier – men också hans romaner – återspeglar barn­ och ungdomsåren i S:t Petersburg, svältåret efter ryska revolutionen och vandringsåren i Europa. Han samman­ flätar platser, tider, åldrar och generationer okronolo­ giskt och osystematiskt till en helhet som undflyr enty­ diga tolkningar. Raili Gothóni målar inte bara upp en heltäckande bild av Collianders personliga livsföring, utan också av den kultur som han skildrar i sina verk.

Läs mer om alla 19 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort, beställ och betala på www.boklund.fi Eller ring in din beställning: 044-3788 363 Fråga även efter böckerna i välsorterade bokhandlar

GOD TID

9/2021

29

w

Beställningstrafik

Kimito Telefon hjälper dig i alla frågor gällande datorer, telefoner, internet, TV-tjänster osv. ring eller vik in till oss.

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

kryssnian

02-420742 www.kimitotelefon.fi Arkadiavägen 11 25700 Kimito

  

Stöd världens barn!



De vackraste julsångerna gör gott igen, kom med!

Sänd ett SMS med texten JUL20 (20 €) till numret 16155 Finska Missionssällskapet FI38 8000 1400 1611 30 Meddelande: JUL21

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors.

Kryssnian har gjort en

Insamlingstillstånd: Finland RA/2020/1538, Åland ÅLR 2020/6483

Inköpslistan: 1 2 3 4 5 6 7 8 9

inköpslista på saker du kan köpa på salutorget. En sak saknas på listan, men om du är skarpsynt hittar du den i rutfältet. Vad saknas på inköpslistan?

Ingrediens i snålsoppa.

Primör på midsommarbordet.

Synonym till rovorna i skidbacken.

Rysk sådan passar till sillbordet.

Ingrediens i grekisk moussaka Kan man kalla brudar på landet?

Det här handlar du på salutorget.

En krydda som används till lutfisksåsen.

En släkting till svaret på fråga 1 (pluralform).

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 22.

Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag

sudoku

• Bouppteckningar

Lösningen finns på sista uppslaget.

• Arvskiften och avvittringar

• Donationer och testamenten • Rättegångar

• Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

www.markelinsomppi.fi www.markelinsomppi.fi Brändövägen 4-8Helsingfors bost. 9 00570 Helsingfors

Vi betjänar numera även9 i00570 Vasa på adressen: Brändövägen 4-8 bost.

Helsingfors Hovrättsesplanaden 13 B, 61500 Vasa Filip Markelin 0400 464 899 Kim Somppi 0500 866 303

Filip Markelin 0400 464 899

Kim Somppi 0500 866 303

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Stiftelsen Lillesgården

erbjuder förmånliga pensionärsbostäder (cirka 30m2) i Nordsjö.

Hfors, ej serviceboende.

050 -590 3780 tis-to kl. 10-12

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre?

- Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

FÖR KYRKA OCH KULTUR I 100 ÅR

Församlingsförbundet verkar för att stöda det kyrkliga livet i Svenskfinland. Mycket blir gjort med små medel. Vill du ge ett bidrag i form av en gåva eller testamente – ta kontakt, vi hjälper med det praktiska.

E-post: kontakt@forsamlingsforbundet.fi, verksamhetsledare Kalle Sällström, tfn 050-3562 475. Adress: Församlingsförbundet, Tölötorggatan 2 B vån. 8, 00260 Helsingfors.

100 år!

30

GOD TID

9/2021

Lösningen postas till SPF senast den 3 december.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

Namn: .............................................................................................

Adress: ............................................................................................ .............................................................................................................

D K U Ä I R V V A D D M U Ä S T E R

R L E N I N R E V

A Ä C K V E T L B E S B I E T R Ö

S M O Ä K O T D H S U S I E T Ä A R A N P P S O R A L E S T A K V N Y L I G T S A B U T N Y Å R J T G D Ä L R E P A R I A T N G F L Y T A I

G R Ö N S A K E R

E D D A

A N E S T E S I L Ä K A R E

Y L A R

O

M G U N K T O R D R E N S L T O O N

B E T O R A A L D K A R O L E K P O S R O L D A T Ö I D N D E

S R K O O M M A A K R A R O L A A M R P T A I K E L F Ö R F A T T A R E

F S K I V A N S U T E R L G F I A N G L H I E E N T E K K R

T V O R A I N D A A N Å N G S K E L U N D T R E R A Ö M O N A

Vinnare i krysset i nr 8/2021 Ebba Bergström, Kimito, Birgit Nyman, Borgå, Sinikka Hauki, Tammerfors, Nils Småros, Vörå och Jan Heino, Mickelspiltom.

Vi fick in 419 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

9/2021

31

Språket binder oss samman

A Kåseriet: Att hitta rätt Har ni skaffat er en GPS? En sådan där mojäng att ha i bilen för att man ska hitta till sommarstugan. För trots att man vet hur man kommer till stugan ska man ha en GPS. Precis som grannen och arbetskompisarna.

Och visst är en GPS bra, speciellt när man ska till en ny adress. En vänlig röst och en rörlig bild hjälper oss att komma fram.

Hon som ger direktiven, jag kallar henne Gurli Pernilla Skog, kan visserligen komma med felaktiga råd ibland. När man åker till stugan kan hon säga något helt galet. ”Om fyrahundra meter, vänd till vänster”!

Men man vet ju att rakt fram är det som gäller. Vägen till vänster går till Anderssons såg. Nej, vi ska rakt fram.

Precis som alltid under tjugofyra år.

Men om man är på helt okända domäner lyder man snällt och kör enligt Gurli Pernillas råd. Oftast blir det bra, men inte alltid. Man lyder order, vänder in på en väg och tvekar. Det känns konstigt. Efter en stund inser man att det blivit fel. Man vänder om och tar ny fart. Med lite tur kommer man fram, med god hjälp av GPS-Gurli.

Annat var det förr. Om man ville veta hur man skulle köra gällde det bara att fråga någon. Men också då fanns det risker.

Som hen (visserligen fanns inte ordet ”hen” på den tiden) som med en yvig gest berättade att det bara var att köra rakt fram.

– Sedan kommer du till ett gult hus. Där bor min kusin, men hon är på resa så hennes svåger är just nu där och klipper gräset.

– Mitt emot bor en familj som flyttat hit för ett år sedan. De har får och tre hästar och är jättetrevliga.

Efter den utredningen kom de totalt oundvikliga frågorna.

– Varifrån kommer du? Ska du hälsa på släktingar?

Man gav en kort redogörelse och upprepade frågan.

Hur ska jag köra?

– Jo, efter min kusins hus kommer en brant backe och en kurva där tre bilar körde i diket i vintras så att det behövdes bogserbil (det hette så på den tiden). Han som körde ut först skadades lite, men ..............

Sju minuter och tolv minst lika viktiga informationsdetaljer senare avbryter man berättelsen och undrar, lätt irriterad, hur man ska åka sedan.

– Jo! När du kommer till ett rött hus ska du inte köra till vänster för där finns det bara tre sommarstugor......

Så jag kör alltså rakt fram?

– Nej, nej! För du har kommit för långt, du borde ha svängt till höger lite tidigare......

Tack. Jag tror jag klarar mig nu! Hej! In i bilen och iväg. Upp för backen och förbi kusinens hus. Svågern klipper gräset och på andra sidan vägen ser jag både hästar och får. Backen och kurvan känns faktiskt lite knepig.

Plötsligt är det röda huset där. Jag borde ha svängt av tidigare. Men det fanns ju inga vägar att vända in på?

Lyckligtvis kommer någon vandrande. Bäst att fråga.

– Du har kört fel, helt fel.

–Du måste köra tillbaka till oljegrusvägen och sedan vända till höger. Efter en kilometer svänger du till höger i en T-korsning och efter 700 meter ser du huset du söker.

Klart besked!

Tack!

– Förresten. När du kommer till oljegrusvägen ligger det ett hus på vänster sida. Där bor byns ”nyhetstjänst”.

Hon heter Gurli Pernilla Skog. Vi kallar henne GPS. – Du kan ju fråga henne om du är osäker!

GOD TID utkommer nästa gång den17 december Material till nummer 10/2021 bör finnas på redaktionen senast den 26 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke beställt mate Utgivning Deadline rial honoreras ej.

texter God Tid, Nr 10 17.12 26.11 Svenska pensionärsförbundet Nr 1/22 28.1 7.1 Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Nr 2/22 25.2 4.2 Vasa Nr 3/22 25.3 4.3 markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Lalle Broberg

sudokulösning

lmanackan för 2021 ville att två av våra höstliga högtider sammanföll. Kyrkliga högtiden Alla helgons dag firades samma dag som Svenska dagen inföll på traditionell plats, den 6 november. Av naturliga orsaker blev det Svenska dagen som föll lite i skymundan. Åtminstone i Österbotten har traditionen att tända ljus på avlidnas gravar blivit så stark att det helt enkelt inte blev mycket av tid för annat firande. Parentationer i samband med allhelgona har också samlat stora skaror till kyrkorna. ”Du sköna sång, vårt bästa arv från tidevarv till tidevarv, ljud högt, ljud fritt från strand till strand i tusen sjöars land!”

Visst har den starkt innehåll av känslor och samhörighet, den sång Johan Fridolf Hagfors skrev med rubriken Modersmålets sång. Och starkt har den ljudit från strand till strand sedan Akademiska Sångföreningen uppförde den i maj år 1898 i samband med 50-årsminnet av att Vårt land sjöngs den 13 maj, Floradagen, 1848.

Personligen kopplar jag sången till de stora finlandssvenska sångfesterna där sången alltid ljudit ur tusentals strupar. Enligt min mening den mäktigaste upplevelsen man kan få som finlandssvensk.

Det är också värt att notera faktum att såväl Vårt land som Modersmålets sång tillkom innan vårt land vunnit självständighet. Dessa sånger blev självständighetens förebådare, och om man därtill noterar att Sibelius skrev Finlandia-hymnen 1899, så blev vägen till självständigheten kantad av sång och musik.

En annan kulturyttring som fick betydelse när Finlandsbilden formades var ju idrotten. Kuopioynglingen Hannes Kolehmainens seger över fransmannen Jean Bouin på 5000 meter vid Stockholmsolympiaden 1912 har med rätta beskrivits som ögonblicket då Finland fick plats på världskartan. Händelsen i Stockholm var så ”himlastormande” att funktionärerna till och med höll på att tappa konceptet. Det gällande världsrekordet slogs med nästan en halv minut och kontrollanter trodde att löparna hade ett varv kvar!

I modern tid har landskamperna i friidrott mellan Finland och Sverige präglats av samma känsla av samhörighet och självkänsla. För att inte nämna guldet i ishockey-VM 1995 – med svensken Curre Lindström som förbundskapten för Finland! Nationella och internationella framgångar förstärker vi-känslan.

För oss finlandssvenskar utgör ett aktivt och livligt föreningsliv också ett viktigt lim. I idrottslaget lika väl som i pensionärsföreningen, jaktklubben, ungdomsföreningen eller marthaföreningen blir vi ”vi”. Föreningskänslan kan vara så stark att den till och med överser med vissa idrotters proffsiga satsningar med ”köpta” spelare, ofta av utländsk härkomst.

För oss finlandssvenskar utgör ett aktivt och livligt föreningsliv också ett viktigt lim.

Men visst bör vi vara vaksamma. Åhörde för länge sedan en föreläsning över samma tema där den föreläsande professorn uttryckte sin fasa över att ”det lär pratas finska i HIFK:s omklädningsrum”. Numera väcker samma fenomen knappast någon större förvåning eller fasa, trots att föreningar som HIFK har stor betydelse om identitetsskapare. Tog själv mod till mig och blev under hösten biljettkontrollant vid Jakobstadslagets hemmamatcher. En enkel uppgift i sig, men nog så intressant. Där vid ingångsporten fick man möta vänner, likasinnade och fotbollstokiga. Man hann slänga lite käft eller bara nicka ett instämmande ”hej”. Limmet fungerade!

Språket – modersmålet – har avgörande betydelse när vi söker vår plats på jorden. Men erfarenheter från emigrantländerna visar också att modersmålet kan vara en flyktig rikedom.

De finländska krigsbarnens berättelser vittnar om tragedier just på grund av språket. Jag har mött ett krigsbarn, en kvinna kvarstannad i Sverige, som beklagade att det tyvärr inte gick att prata med den egna brodern i Finland. Hon hade glömt sitt modersmål och kvarlevande syskon i det gamla hemlandet kunde inte svenska... ”Vad ädelt fädren tänkte, vad skönt de drömt en gång, det allt de åt oss skänkte i modersmålets sång...”

Bertel Widjeskog

32

GOD TID

9/2021