God Tid 9/2019

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 9 22.11.2019 ● Årgång 47

omvårdnad

Leif Weckström

Han växlade bana från pengar till livet ◗ Richard Nordström lämnade Londons hektiska finansvärld och startade ett hemvårdsföretag i Helsingfors.

Helppy garanterar service på svenska, något som inte är en självklarhet i Helsingfors.

SIDAN 14

seniorskeppet

Ulf Wahlström

Seniorskeppet lockade fram många skratt Birger Ingves, 100, gillar musik och rörelse. Varje kväll deltar han i Geritrims stolsgymnastik.

Markus West

En fredlig krigare

30 november 1939 angrep Sovjetunionen Finland. Mindre än två månade senare kallades Birger Ingves från Skaftung in i krigstjänst. Med en veckas vapenträning skickades han till fronten. Nästan fem år senare hemförlovades han.

◗ Seniorskeppets mångsidiga program får idel lovord. Det här är bästa Seniorskeppet hittills, säger en resenär. Linedancen introducerades på seniorkryssningen för två sedan och är fortfarande populär. Den leds avAlf Skogster.

SIDAN 6

ledaren

sidan

16

”Visdom är verkligen ingen ny uppfinning, och den går att återanvända hur många gånger som helst. Det är den här ledarens budskap.”

SIDAN 2

GOD TID

2

9/2019

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Redan de gamla romarna

T

idlös visdom kan vi inte få för mycket av. Många av antikens tänkare och författare behöver man inte damma av, deras tankar är lika aktuella nu som då.

Marcus Tullius Cicero (106 – 43 f.Kr.) skrev en bok om åldrandet ett år innan han dog. Här är några av dem sammanfattade.

En god ålderdom bygger man upp genom hela livet enligt Cicero. Tolerans, strävan efter det rätta, logiskt tänkande och förmåga att njuta av allt som livet bjuder på, skapar grunden för ett lyckligt och produktivt(!) åldrande. Hög ålder kan bli en underbar del av livet om vi förberett oss väl.

Livet består av perioder. Värderingar och åsikter påverkas av nya erfarenheter. Åren påverkar vår kropp och vår fysiska förmåga. Att till livets slut klänga sig fast vid ett ungdomligt beteende är dömt att misslyckas. Hög ålder hindrar oss inte från att vara aktiva, men vi får acceptera och leva med de begränsningar stigande ålder medför.

Mycket av den äkta visdomen får man bara genom erfarenheter. Den sanningen gäller fortfarande, också då vi nu snabbt kan googla fram fakta och kunskaper. Kunskap och visdom är inte samma sak, men kombinationen är optimal. ”Fortfarande förvirrad, men på en högre nivå” är ett talesätt som beskriver läget när vi vet mera men inte har visdom att tillämpa kunskaperna. Med våra erfarenheter

har vi mycket vi kan lära ut till de yngre, men vi kan också lära mycket av dem, när vi är villiga att lyssna.

Hjärnan är som en muskel, som behöver ständig träning. Läsning, men också korsord och sudoku, som kanske inte fanns på Ciceros tid, ger god träning. På äldre dar läste Cicero de grekiska filosoferna. Om han levde nu och var med i Pensionärsförbundet, skulle han förmodligen satsa på att lära sig att använda datorn och ta vara på de fördelar och den stimulans nätet erbjuder oss.

V

i äldre skall försvara våra intressen. Ålderdomen respekteras när vi äldre står upp för våra rättigheter och försvarar våra domäner. Det är som om Cicero hade läst Pensionärsförbundets tankar om intressebevakning.

Sexlivet är mycket övervärderat! Erfarenheterna också på det området tycks vara tidlösa. Äldre kan självfallet njuta av fysisk närhet, men ungdomens obevekliga(?) sexuella passion avtar med åren, något vi enligt Cicero borde tacka gudarna för. Den avtagande sexuella aptiten ger nämligen utrymme för andra och mera bestående njutningar på andra viktiga områden i livet.

Odla din egen trädgård! Också om morotslandet eller rosbuskarna inte är passionerna, så är det viktigt att hitta verksamheter, där vi kan se konkre-

”Äldre kan självfallet njuta av fysisk närhet, men ungdomens obevekliga(?) sexuella passion avtar med åren, något vi enligt Cicero borde tacka gudarna för.”

ta resultat av vår personliga aktivitet. Resultaten av fysiskt, målinriktat arbete ger bättre hälsa, tillfredsställelse och höjer därmed livskvaliteten.

Ciceros sista råd är kanske det svåraste: ”Var inte rädd för döden”. Livet är som ett skådespel, en god aktör vet när hen skall lämna scenen. Att med alla medel klamra sig fast vid livet när det inte längre är meningsfullt, och efter ett gott liv, är inte värdigt.

Cicero levde ju före kristendomen, men också han funderar över vad döden betyder. Är den slutet på allt det personliga, eller väntar evig salighet?

V

i har en del att lära av tidigare tänkare och av andra religioner och vishetsläror. Tidsbrist och stress präglar nu de yngres vardag. Tillräcklig tid för stillhet, eftertanke, kontemplation och för varandra finns i alltför få mänskors liv. Kanske några timmars stillhet i naturen är den bästa tankesmedjan! Visdom är verkligen ingen ny uppfinning, och den går att återanvända hur många gånger som helst. Det är den här ledarens budskap.

Ole Norrback

Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Kasta inte ut barnet med badvattnet ◗ Statsminister Antti Rinne vill höja pensionerna för dem som var hemma och skötte barn före 2005. För att göra det är han beredd att ta pengar ur arbetspensionsfonderna.

Före 2005 tjänade den förälder (nästan alltid mamman) som var föräldra- och vårdledig inte in några pensionspoäng. Det här syns i kvinnornas låga pensioner.

– Det borde korrigeras inom pensionssystemet, om det är möjligt, sade statsministern på riksdagens frågestund i början av november.

Utspelet väckte ett ramaskri. Oppositionen gjorde gemensam sak med arbetsmark-

nadens parter. Ingen var beredd att släppa till några pengar ur pensionsfonderna. Det finns inga överlopps pengar i pensionssystemet, sade de med en mun.

Det finns idag cirka 210 miljarder euro i pensionsfonderna. De pengarna ska fungera som buffert för att nuvarande och framtida pensionärer ska få de pensioner de har rätt till.

”Föds det inga barn säckar pensionssystemet som vi känner det ihop.”

berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248

Sekreterare för samhällspolitisk påverkan: Kristina Heikel tfn 040 635 7685 kristina.heikel@spfpension.fi IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

Den reform statsministern talar om skulle kosta mellan 200 och 300 miljoner euro.

Suvi-Anne Siimes, vd på pensionsförsäkringsbolagens paraplyorganisation Tela, kallar Antti Rinnes förslag en retroaktiv nyfördelning av pensionspengarna och tillade att det är en främmande tanke, eftersom arbetspensioner betalas ut enligt hur man deltagit i finansieringen.

Statsministern möts av oförståelse hos dem som är satta att förvalta pensionspengarna. Något annat var inte väntat. Ändå är hans initiativ för viktigt för att slarvas bort. De krympande födelsetalen har

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Hovrättsesplanaden 16, vån 6, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors:

Chefredaktör: Anci Holm (vikarie) tfn 040 5748 751 anci.holm@spfpension.fi

i det fallet fungerat som en välkommen väckarklocka. Vårt pensionssystem bygger på en solidaritet mellan generationerna.

Pensionerna betalas till största delen med de pensionsavgifter som pensionärernas barn och barnbarn betalar. Föds det för få barn säckar pensionssystemet som vi känner det förr eller senare ihop.

Därför ska vi inte kasta ut barnet med badvattnet. Kvinnorna som Rinne talar om har bidragit mer än de flesta till att vi har ett fungerande pensionssystem. De förtjänar några tior extra i pension.

Markus West

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 €

ISSN 0359-8969

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2019

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Bertel Widjeskog, Nina Weckström, Lena Selén och Kjell Hägglund.

GOD TID

9/2019

3

Chefredaktören föräldraledig ◗ Chefredaktör Markus West är föräldraledig mellan den 18 november och den 8 december.

Han vikarieras under ledigheten av Anci Holm.

Hon nås enklast på telefon 040

5748 751 eller per e-post på anci. holm@spfpension.fi.

God Tid nummer 10 2019 utkommer fredagen den 13 december. Anci Holm producerar årets julnummer.

Kommande program 23.1. Trafiksäkerhetsseminarium i Borgå 12.2 Förbundets frågesport, semifinaler 13.2. Seminarium om äldre och alkohol i Vasa 20.2. Resekoordinatorträff på Wasaline 26.3 Frågesportsfinal i Åbo 24.4 Vårmöte i Helsingfors 18-19.5. Kvarkens pensionärsparlament i Vasa 26-27.6. AlandicaDebatt i Mariehamn

Kommande resor Inger Holmberg, Christer Nyström och Ingmar Asplund gav ungdomarna möjlighet att testa både innecurling och boccia.

Berit Dahlin

Kultur i höstmörkret

Svenska pensionärsförbundet har under ett antal år engagerat sig i Kulturkarnevalen, som är ett årligen återkommande evenemang för skolungdomar från årskurserna 7-9, folkhögskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och svenska språkbadsklasser.

Kulturkarnevalen är ett välkommet inslag i höstmörkret för både ung och gammal. År 2002 fick skådespelare Mikael Andersson en idé om en motsvarighet till Stafettkarnevalen inom kulturens område. Intresset var stort och Finlands Svenska Skolungdomsförbund rf antog direkt utmaningen att bli huvudarrangör för evenemanget. Kulturkarnevalen skulle till skillnad från Stafettkarnevalen inte bestå av tävlingar. Istället blev Kulturkarnevalens koncept att deltagarna fick välja en kurs (som senare fick benämningen labb), som de på förhand anmäler sig till. Huvudsakliga områden är dans och rörelse, formgivning och bildkonst, multimedia och ordkonst, musik och scenkonst.

Den första Kulturkarnevalen ordnades år 2003 i Grankulla med ca 80 deltagare. Intresset för evenemanget har vuxit under årens lopp och samlar numera årligen 400500 deltagare från hela Svenskfinland. Som ett led i utvecklingen grundades år 2008 Föreningen

för Kulturkarnevalen, som verkar som en underförening till Finlands Svenska Skolungdomsförbund.

Kulturkarnevalen bjuder även på många kvällsaktiviteter. Kvällsprogrammen arrangeras i första hand av föreningar, organisationer och övriga instanser. Svenska pensionärsförbundet har erbjudit kvällsprogram sedan år 2014 då karnevalen ordnades i Vasa. Pensionärer från Korsholms pensionärsförening var då på plats och delade med sig av sin livserfarenhet under namnet Karnevals-morföräldrar. I vår marknadsföring det året kunde man läsa följande, Kom förbi Svenska pensionärsförbundets myshörna och träffa Karnevals-morföräldern!

Med Karnevals-morföräldern kan du prata om allt mellan himmel och jord, du kan få kloka livsråd från en som varit med lite längre, eller du kan bara sitta ner en stund.

Karnevals-morföräldern bjuder på en liten överraskning!

Under årens lopp har våra aktiviteter utvecklats, men grundtanken består, det vill säga att vi ska finnas till som en trygghet för ungdomarna. År 2015 ordnades Kulturkarnevalen på Kimitoön och pensionärer från Dragsfjärds Pensionärer, Kimito Pensionärsförening och Västanfjärds Pensionärsförening fungerade som Kulturkarnevalsmor- och farföräldrar. År 2016 var Kulturkarnevalen åter på plats i Grankulla och Grankulla svenska pensionärer lärde

Under årens lopp har våra aktiviteter utvecklats, men grundtanken består, det vill säga att vi ska finnas till som en trygghet för ungdomarna.

ungdomarna att dansa linedance.

2017 stod Karleby i tur och Pensionärsföreningen Vi norrifrån arrangerade program under rubriken Kliv in i Karlebys lokalhistoria.

Ungdomarna fick ta del av lokalhistorien, träffa författare och andra kulturpersoner samt spela och dansa vals och tango.

I fjol ordnades Kulturkarnevalen i Mariehamn och Mariehamns pensionärsförening bjöd på Ålandspannkaka åt ungdomarna. Årets karneval som är den 17:de i ordningen arrangerades 14-17 november i Ekenäs.

Ekenäs Pensionärer med Christer Nyström i spetsen gav ungdomarna möjlighet att testa på både innecurling och boccia, vilket uppskattades stort av ungdomarna. För överraskningarna stod föreningens ordförande Ingmar Asplund.

Antalet samarbetsparter har ökat under årens lopp. I årets Kulturkarneval deltog bland annat följande organisationer: Raseborgs kommun, Yrkeshögskolan Novia, Mikaelskolan i Ekenäs, Lärkkulla, DUNK – De Ungas Musikförbund i Svenskfinland, Folkhälsan, Luckan UngInfo, KulturÖsterbotten, Nylands Svenska ungdomsförbund (NSU), Pohjola Norden, Prometheus, Radio X3M, Regnbågsankan, Sveps, Tankesmedjan Agenda och UngMartha.

Den exakta platsen för nästa års Kulturkarneval är i skrivande stund inte fastställd, men från Svenska pensionärsförbundets sida hoppas vi att vi även i fortsättningen har möjlighet att delta och vara en brobyggare mellan generationerna!

Berit Dahlin verksamhetsledare

29.11-1.12 14-17.12 16-17.1 25-31.1.2020 6.3-23.3.2020 30.3-1.4 23.3-8.4.2020 18-22.5.2020 3-6.8.2020 4-9.5.2020 19-26.9.2020

Häxorna i Eastwick Julmarknad i Tallinn och Riga Konsertresa till Tallinn Spa-resa till Pärnu (SPF Österbotten) Almuñécar (SPF Österbotten) Pop- och rockkryssning Almuñécar (SPF Österbotten) Berlin (SPF Österbotten) Gamla och nya Valamo (SPF Österbotten) Hamburg och Rügen Klassiska Sicilien

Medlemsrekryteringstävling 2019 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer. Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och 1 poäng för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2019 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2019. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2019.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

It-verkstäder Besök våra drop-in-verkstäder där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda it, eller vill lära dig nytt.

Verkstäderna i Helsingfors är öppna – måndagen den 25 november kl. 14 -17 i Folkhälsanhuset, Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

Verkstäderna i Esbo är öppna – måndagen den 2 december kl. 13:30 -15:30 i Folkhälsanhuset i Esbo, Vindgränden 6, Esbo.

Verkstäderna i Vanda är öppna – tisdagen den 10 december kl. 13 -16 i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, Dickursby.

Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon om du har en.

Verkstäderna arrangeras av SPFs it-verksamhet, Samrådet i SPF Helsingfors, Esbo svenska pensionärer rf och Vanda svenska pensionärer rf i samarbete med Folkhälsans Förbund.

4

GOD TID

9/2019

”Jag är ingen it-kille, jag använder kontanter” – Jag vill fortsätta att göra affärer, inte för att jag behöver pengarna för jag vet mycket väl att dit jag går får man inte med sig en enda cent.

Så här avslutar Anders Wiklöf, 73, intervjuboken som han i höst gett ut i samarbete med författaren Staffan Bruun.

A

nders Wiklöf och Staffan Bruun är en bra kombination.

I Murarens son är det Anders Wiklöf som är berättarrösten och Staffan Bruun som skrivit. Över allt där de uppträtt med boken har de dragit fullt hus. I Mariehamn sålde boken snabbt slut och på bokmässan i Helsingfors drog Anders Wiklöf fullt hus på tre scener.

– Det var ett alldeles otroligt gensvar, säger Anders Wiklöf när han pustar ut veckan efter bokmässan. Bokmässor är annars inte hans arena. I oktober besökte han Helsingfors bokmässa för första gången.

Anders Wiklöf smet som ung pojke ut om nätterna för att samla pantflaskor, senare etablerade han sig som framgångsrik bilhandlare i Mariehamn. Idag kontrollerar han ett affärsimperium som består av ett trettiotal bolag.

Anders Wiklöfs berättelse om sitt liv är fascinerande läsning. Mamma Greta är en viktig gestalt i Anders liv. Hans mor blev tidigt blind, något som präglade hela familjens liv.

– Jag fick tidigt lära mig att det skulle vara ordning och reda. Eftersom mamma var blind fick min bror Lasse och jag tidigt lära oss att sätta sakerna på rätt plats. Hade jag byxor med pressveck så satte jag byxorna i pressveck. Jag placerade alltid skorna ordentligt vid dörren. Jag kastade aldrig kläder till höger och vänster. När jag ser hur ungdomar idag kan kasta saker kring sig blir jag nästan förbannad. Sånt existerade inte i vår familj.

Anders Wiklöf är oerhört verbal. Det kan hänga samman med mammans synskada.

Han fick tidigt fungera som mammas ögon.

Anders Wiklöf frågade en gång sin mamma: – Mamma, har du aldrig sett mig?

– Anders, när jag hör dig vet jag hur du ser ut, svarade hon.

– Jag tror faktiskt att jag blev precis den jag är i dag mycket på grund av att min mor var synskadad. Det ordningssinne som jag har tillskriver jag henne, säger Anders.

Tömde pajazzon Anders Wiklöf gjorde inte ungdomsrevolt, men de pojkstreck han och hans vänner hittade på var heller inte av de oskyldiga slaget. De kunde till exempel mörklägga hela Mariehamn. När pojkstrecken gick över styr kom kriminalkonstapel Erhard Andersson hem till Wiklöfs och bad pojkarna ta det lite lugnare.

Kriminalaren kände pappa Åke Wiklöf väl. De hade idrottat ihop i ungdomen.

– Han kom hem till oss och mamma bjöd på kaffe. Jag var ju minderårig och inte var det ju kriminellt att skjuta raketer. Det enda

som var kriminellt var väl att vi rånade pajazzon, minns Anders.

Pojkarna filade en enmarksslant så att den blev lika stor som tiopennisslant. Med hjälp av en magnet kunde de styra marken så att den for precis dit de ville. På det viset tömde de pajazzon.

– Vi var liksom emot spelberoende redan då, säger Anders med ett skratt. ”Jag blir förbannad” Båda föräldrarna dog förhållandevis tidigt.

Pappa var 62 år när han dog 1972. Mamma dog fem år senare som 69-åring.

Hur ser du på de äldres situation i dag?

– Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i Norden. Man har jobbat enormt mycket med att få ner dödligheten och lyckats bromsa upp den med hjälp av mer information och bättre kost, säger Anders.

Hans bror Lasse Wiklöf, som stod honom nära, dog i en hjärtinfarkt 2008. Han hade pensionerat sig sex månader tidigare.

Efter det drog Anders ner på tempot. Han har numera stenkoll på sina hälsovärden.

Anders Wiklöf tycker att omsorgen om de äldre ska vara prioritet nummer ett för sam-

hället. Det handlar om människor som arbetat hårt, betalat skatt och byggt upp samhället.

– Jag tycker att äldreomsorgen åsidosatts.

Jag märker det själv. Det anses att människorna på kanslierna är jävligt duktiga om de håller budgeten, men de äldre är levande varelser med olika behov. De kanske kissar på sig om nätterna, de kanske är uppe och vandrar.

Då är det fel att dra ner på nattbemanningen på vårdhemmen.

– Ibland får jag en känsla av att man nonchalerar äldreomsorgens behov. Då blir jag ledsen, sorgsen och förbannad. Du märker jag blir upprörd när jag talar om det här. Har jag fel så blir jag jätteglad.

I Murarens son tar Wiklöf avstånd från den förra regeringens planer på att genomföra omfattande privatiseringar inom vårdsektorn. Han konstaterar att Juha Sipilä inte begriper ett smack av hälsovårdsfrågor.

– Jag tror att privat vård också kan vara bra, men du ska jävlar anamma ställa krav på de här människorna. Det behövs både privat och offentlig vård.

Han tar till en liknelse från affärslivet: – Om du och jag startar en bilverkstad ihop så är vår grundfilosofi att vi ska tjäna pengar på den. Om kunden efter två dagar kommer tillbaka och säger: ”Hör ni pojkar, ni har inte skött det här riktigt bra. Jag är förbannad på er. Bilen krånglar fortsättningsvis” då har vi gjort ett dåligt jobb.

– Om vi gör samma sak i ett vårdbolag och låter pengarna ta över makten, så att pengarna är fokus ett och de människor som är levande varelser blir fokus två så är det fel.

Den sortens kapitalism har jag inget till övers för.

– Om vi ska ha privat vård så ska det vara en vård som de som anlitar den upplever som bättre. Det här är en svår ekvation. Jag säger att det är en oerhörd skillnad om du och jag driver en verkstad eller om vi driver ett vårdbolag.

Inget drägligt liv Den lägsta pensionen i Finland, garantipensionen är 784 euro i månaden.

”Jag är ingen it-kille. Jag använder kontanter. Jag anser att kontanter ska finnas kvar. Jag tror att kontanter kommer att finnas kvar så länge som jag har något att göra med Ålandsbanken. Det ska vara personlig service, en tredjedel av kunderna är äldre. Varför ska vi ge dem sämre möjligheter? Vi kan inte nonchalera de äldre kunderna bara för att de inte är it-kunniga.”

Hur låter det, kan man leva på 784 euro i månaden?

– Det går kanske att leva på det, men det är inget drägligt liv. 784 euro i månaden, det kan man inte kalla ett drägligt liv. Det kan jag ärligt säga.

Anders Wiklöf är Ålandsbankens största ägare. Han är väl medveten om att de äldre drabbas hårdast när bankernas kontorsnät glesnar, när kontanterna försvinner och räkningarna helst ska betalas per dator.

Hur länge kommer det att finnas kontanter på banken?

– Vi har på Ålandsbanken redan länge sagt att vi ska vara en personlig bank. Vi är ingen fabrik. Du ska få tag i din banktjänsteman.

Jag har ingen dator. Jag är ingen it-kille. Jag använder kontanter. Jag anser att kontanter ska finnas kvar. Jag tror att kontanter kommer att finnas kvar så länge som jag har något att göra med Ålandsbanken. Det ska vara personlig service, en tredjedel av kunderna är äldre. Varför ska vi ge dem sämre möjligheter? Vi kan inte nonchalera de äldre kunderna bara för att de inte är it-kunniga.

Stor konstvän Anders Wiklöf har samlat konst i 30 år. Hans konstsamling på Andersudde härbärgerar 259 konstverk, bland dem många ikoner från Finland och Sverige. Andersudde är en privat sommarstuga, men Wiklöf visar gärna upp samlingen enligt överenskommelse.

Samlingen ses årligen av mellan 3000 och 4000 besökare. Konstsamlingen visas gratis.

– Många av besökarna på Andersudde kommer från fastlandet, många besökare är pensionärer. Jag förevisar konsten och så får de en bok om samlingen som minne. Jag har delat ut 14 000 böcker gratis, det är fjärde upplagan som går åt Han lånar också ut konst. Just nu finns Helene Schjerfbecks Höstrosen på Ateneum.

– Det är ett bra bevis för att min konst är bra eftersom museer i hela världen vill visa den.

– Det är sådana som har försökt köpa konst av mig till höga priser, men jag har inte sålt. Jag har skickat köparna tillbaka till Amerika.

Markus West

Affärsmannen Anders Wiklöf har i höst signerat böcker i rasande takt. Boken om hans liv Murarens son, skriven av Staffan Bruun, har blivit en succé.

Markus West

9/2019

GOD TID

5

GOD TID

6

9/2019

Nöjd resenär: ”Det bästa seniorskeppet hittills” Det blir svårt att överträffa årets mångsidiga program säger en dansant Seniorskeppare, som har varit med några gånger.

Det här är bästa Seniorskeppet hittills, säger en annan. Årets kryssningsvärd Riko Eklundh och förbundsordförande Ole Norrback hälsade oss välkomna ombord på Seniorskeppet.

Sedan var det fullt program med allsång, Gamelikören och Furorna under ledning av Håkan Wikman. Han ledde även körövningarna i PANGverkstaden. Det blir PangSÅNGFest igen 2022, när Svenska pensionärsförbundet fyller 50 år.

Programmet Dansbandz Renässanz presenterade dansbandslåtar från tiden 1950-2010. Rena rama nostalgitrippen! Lasse Eriksson fungerade som konferencier för programmet. Dansbandsmusiken är populär i Svenskfinland och speciellt i Österbotten. Stig Snickars som är medlem i Singsbykören är en veteran inom dansbandsmusiken. Stig spelade dragspel denna kväll lika suveränt som alltid. Singsby sångkör under ledning av Jenny Mendelin underhöll oss med gamla godbitar. Det mest kända finlandssvenska dansbandet i Sverige är Tommys med Tom Käldström i spetsen. De har legat på Svensktoppen i Sverige i flera omgångar. Seniorskepparna fick avnjuta medryckande dansbandsmusik och sång med Tommys tillsammans med Charles Plogman och dottern Fanny Plogman. Speciellt sången från filmen Dirty Dancing, Time of my Life, som Charles och dottern Fanny sjöng tillsammans, var magisk. Charles Plogman är en av de mest populära schlagerartisterna på finskt håll.

Det blåste rätt friskt så att de dansanta paren gjorde extra svängar då båten krängde. På rätt köl däremot hölls de fantastiska dansarna som framförde en argentinsk tangoshow den ena kvällen och discodans följande kväll.

På tisdag morgon efter frukosten åkte de som skulle in till Stockholms city med buss. Vädret var hyggligt. Vi andra satte igång med olika programpunkter efter eget val. Jag passade på, tillsammans med ett tjugotal andra intresserade, att lära mig spela pidro. Paul Lindell som fungerade som tutor tyckte att det var ett öronbedövande oljud under inskolningen. Han påpekade att det vid själva turneringen brukar vara knäpptyst och stark koncentration. Ombudsman Patrick Ragnäs tyckte att jag hade fått så bra kort att han måste ta ett foto.

Ulla Grönvall-Streng, Jakobstad, Inga-Britt Wirta, Mariehamn, och Solveig Lindholm från Tenala gillade it-rummet.

Isa Ekström från Karis deltog i yogalektionerna ombord på Seniorskeppet.

Håkan Wikman ledde Gamelikörern och Furorna.

Nybörjartur i pidron. Patrick Ragnäs

Riko Eklundh med sin bok om farmor Kerstin Eklundh, född Furuhjelm.

Innecurling kan vara en lämplig sport den här tiden då vintern är i antågande. Segrare i den första serien blev Gun-Britt Bonnevier från Mariehamns Pensionärsförening. Delad andra plats gick till Christina Rantasaari från Hagalunds pensionärer och Gunnevi Blankenstein från Dragsfjärds Pensionärsförening. Eftermiddagens tävling vanns av Risto Pönni från Dragsfjärds Pensionärsförening. Tvåa blev Gun-Britt Bonnevier, från Mariehamn och trea Anita Ismark från Korsnäsnejdens Pensionärer.

Bingon hade lockat de överlägset flesta pensionärerna. Många deltog också i yogalektionen, linedansen och i buggkursen. Reseinformationen som Håkan Wikberg ledde drog också mycket folk. I år

hade Svenska pensionärsförbundets it-koordinator Robert Riska ordnat workshop i programmering och så fick man pröva på ”smarta hem”. I författarhörnan hade vi Riko Eklundh med sin bok om farmor Kerstin Eklundh, född Furuhjelm. Sture Lindholm deltog med flera böcker bl.a. Fånglägerhelvetet Dragsvik. Bjarne Ismark presenterade boken om sin mor, Disa mer än 100, samt sina science fiction-romaner. Böckernas innehåll ledde till många intressanta diskussioner med författarna.

Den sista programpunkten före buffetmiddagen var modevisningen. De plagg som modellerna bar var riktigt snygga och klädsamma.

Fartygets Fashion shop fick säkert en bra försäljning efter modevisningen.

Ulf Wahlström

Nina Krogius visade en härlig kappa.

fakta Seniorskeppet 4-6.11.2019 ʶ 570 deltagare från Svenskfinland ʶ Programplock: Linedance, bugg, danspiration, seniordans, modevisning, it, smarta hem, reseinfo, pidro, innecurling, bingo, pysselhörna, författarhörna, yoga, och trafikworkshop. ʶ PANGverkstad med Håkan Wikman. ʶ Besök på Nationalmuseum, shopping eller guidad rundtur i Stockholm.

Seniorskeppets kvällsunderhållning: Gamelikören och Furorna under ledning av Håkan Wikman. ʶ Dansbandz Renässanz med dansbandet Tommys, Charles och Fanny Plogman och Singsby sångkör under ledning av Jenny Mendelin ʶ Argentinsk tangoshow och dans.

Vi pensionärer som deltog i Seniorskeppet framför vårt varma tack till alla dem som ställt upp som ledare för olika aktiviteter och till förbundets duktiga personal. Fartygets personal var glada och hjälp-

samma. Kryssningen gav mersmak och vi kommer gärna igen nästa år med ännu högre förväntningar.

Text och foto Anita Ismark

GOD TID

9/2019

Omsorgen väcker debatt i Österbotten

Pensionsreformens effekt börjar synas

Svenska Pensionärsförbundet Österbotten r.f. anser att det i Österbotten finns utrymme för att bygga upp en välfärdsmodell som tillåter kommunerna att bibehålla äldreomsorgen i egen regi.

– Kommunerna bör göra en konsekvensanalys innan de tar slutlig ställning till överföring av äldreomsorgen till en stor samkommun, säger SPF Österbotten i ett uttalande från höstmötet i Karleby.

– Äldreomsorgen är i högsta grad individuell med olika personliga behov, som dessutom förändras över tid, och därför bör också de administrativt ansvariga finnas så nära som möjligt.

Flera regeringar har försökt organisera om social- och hälsovården utan att lyckas. Den förra regeringen hade ett ambitiöst program enligt vilket det var meningen att 18 landskap skulle få huvudmannaskapet för social- och hälsovården i landet. Men regeringen lyckades inte baxa sin vårdreform i mål.

Den nuvarande regeringen har inte i skrivande stund presenterat något konkret förslag om hur den vill att social- och hälsovården ska organiseras i framtiden. I väntan på besked från regeringen har Vasa sjukvårdsdistrikt på egen hand börjat planera för ett välfärdsområde i Österbotten.

Kommunerna i området har inledningsvis till största delen varit överens om att ett gemensamt välfärdsområde behövs. En del kommuner har framfört avvikande åsikter om olika delar av den regionala reformen. Framför allt kommu-

Många av dem som är födda år 1955 arbetade tre månader längre. Den stegvisa höjningen av pensionsåldern bidrog till att senarelägga övergången i pension, visar Pensionsskyddscentralens nya statistik.

Ulla-Maj Wideroos från Närpes pensionärsförening deltog i debatten om Österbottens välfärdsområde.

Markus West

nerna söder om Vasa har varit skeptiska till att överlåta äldreomsorgen till en samkommun.

Den nya samkommunens uppgift blir att ordna specialsjukvård enligt gällande lagstiftning. Samkommunen kan därtill för de medlemskommuner som så besluter sköta lagstadgade social- och primärvårdstjänster för områdets befolkning. Även om höstmötet enhälligt antog utlåtandet visade debatten att det också bland pensionärernas företrädare i Österbotten finns olika åsikter om vad som är den bästa lösningen.

Representanterna från Jakobstadsområdet talade för en bred lösning där omsorgsområdet sköter såväl specialsjukvård som primärhälsovård och äldreomsorgen.

– Jag hör till dem som anser att ska man samordna så ska man samordna ordentligt, sade Pehr Löv från Pedersöre pensionärsklubb.

Paul Lindell från Vips i Vasa tyckte att det är viktigt att landskapet hålls ihop när vården organi-

seras om.

Ulla-Maj Wideroos från Närpes pensionärsförening understödde förslaget om att man inom Österbottens välfärdsområde ska tillåta lösningar som ger kommunerna möjlighet att behålla äldreomsorgen i egen regi. Hon ville inte kalla det för särlösningar.

– Stryk ordet sär. Det är inte frågan om någon särlösning, sade hon.

Sture Häggblom, som representerar Närpes i regionstyrelsen, vill också att kommunerna behåller äldreomsorgen i egen regi.

– Jag tycker att vi borde ha råd att behålla äldreomsorgen i kommunal regi, sade han.

Stig Östdahl från Kronoby Pensionärer var bekymrad över hur man ska få resurserna att räcka till.

– I Kronoby ökar andelen personer som är över 75 år med 35 procent fram till 2014. Samtidigt talar man om att spara på äldreomsorgen. Det går inte ihop, sade han.

Markus West

Taxireformen – hur gick det sedan?

debatt

◗ Tryggheten i en småstad försämrades radikalt då taxilagen ändrades i fjol. Några praktiska erfarenheter som komplement till Christel von Martens inlaga i God Tid nummer 7 2019.

Som billös deltidsboende i Lovisa med två kilometer till busstationen har jag i tiotals år varit stamkund hos stadens taxi. Och alltid fått utmärkt service ända tills den stora taxireformen genomfördes i fjol.

Då den nya taxilagen infördes, gick taxiföretagarna motvilligt med i Lähitaksi, de fick behålla sin gamla telefonnummer som skulle tala svenska. Det gjorde den också en

tid, men numera klarar de alltmera sällan av det, vilket de torrt konstaterar utan beklagande.

Lähitaksi förlorade FPA-budgivningen, med det resultatet att företagarnas antal nu är hälften av vad de var förut. De som är kvar har varit tvungna att minska antalet bilar.

Det här innebär att jag aldrig kan vara säker på att komma i väg

7

i tid. Förr ringde jag efter taxi cirka 20 min före bussens avgång, om det finns bilar tar det 12-15 min till bussen. Nu räcker inte en halvtimme.

Ett exempel: På eftermiddagen går det bussar till Helsingfors 15.40, 15.55 och 19.10.

Senaste vecka beställde jag bil kl 15.10 med en halvtimme till första bussen, 15.45 var jag tvungen

Vid arbetspensionsreformen år 2017 höjdes den lägsta åldern för ålderspension, som i fortsättningen är beroende av födelseåret. Den lägsta pensionsåldern för personer födda år 1955 steg till 63 år 3 månader. De första som uppnådde den nya åldersgränsen gick i ålderspension i fjol. År 2018 minskade antalet nya ålderspensionstagare med ca 8 000 personer från året innan.

Det är huvudsakligen en följd av att åldersgränsen för ålderspension steg. I fjol blev nästan 70000 personer pensionerade med arbetspension. Av dem gick något mindre än 50 000 i ålderspension. Det totala antalet nya arbetspensionstagare minskade med 6 000 personer.

Av de försäkrade som är födda 1955 gick 35 procent i ålderspension år 2018. Året innan var motsvarande siffra 47 procent bland personer födda år 1954. Förändringen är avsevärd.

Samtidigt som antalet nya ålderspensionstagare minskade, blev pensioneringarna också senarelagda. När dessutom andelen förvärvsarbetande bland de försäkrade har hållits nästan oförändrad till den nya pensionsåldern, verkar förvärvsarbete efter fyllda 63 års ålder ha ökat.

– De som är födda 1955 har fortsatt arbeta längre än föregående

att avbeställa, skulle inte ha hunnit ens till buss nr 2, gjorde i stället en tidsbeställning som ju inte garanterar någonting. Det här har hänt mig flera gånger.

Ett annat exempel: En söndag i augusti hade jag min väninna, som bor i centrum på lunch i trädgården. Hon fick vänta en halvtimme på taxi, men den kom i alla fall.

Det var vackert och varmt så vi satt i trädgården och njöt. 5-6-tiden beställde jag en taxi då hon ville hem. Ingen taxi hördes av, jag upprepar beställningen med 20-30 min mellanrum, ingen bil.

Jag erbjöd min väninna nattkvarter, men hon är hjärtsjuk och behövde sin kvällsmedicin.

Efter 2,5 timmars väntan kommer samma taxi som hade hämtat

åldersgrupp. De har alltså arbetat åtminstone till den nya åldersgränsen. Det är ett av de centrala målen för pensionsreformen, konstaterar utvecklingschef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen. Ändringen av åldersgränsen medförde ingen betydande ökning av antalet personer som blev sjukpensionerade nära pensionsåldern.

I fjol gick mer än tusen personer fler i sjukpension än året innan.

– Åtminstone hittills har höjningen av pensionsåldern inte avsevärt ökat sjukpensioneringarna nära pensionsåldern. Drygt hundra personer kan inte betraktas som ett stort antal jämfört med hur många som har skjutit upp ålderspensionen, vilket är flera tusen.

Alla som är födda 1955 uppnådde inte åldersgränsen för ålderspension ännu år 2018. Därför blir det först senare klart hur stort det totala antalet personer som gick i pension genast efter att ha uppnått den nya åldersgränsen är. Likaså kommer antalet personer som gått i sjukpension vid 63 års ålder att ännu öka i den här åldersklassen.

– Av dem som är födda år 1954 tog mer än 21 000 ut ålderspension genast när de hade uppnått åldersgränsen 63 år. Bland dem som är födda år 1955 kommer antalet nya ålderspensionstagare antagligen att stiga till samma nivå när alla har uppnått den nya åldersgränsen, bedömer Kannisto. (Pensionsskyddscentralen)

henne, också efter henne, chauffören hade känt igen adressen.

Jag skickade en svenskspråkig feedback till Lähitaksi. Fick omedelbart ett programmerat ”Kiitos palautteesta”, sedan dess har jag inte hört av dem.

Lähitaksi tar endast ansvar för att skicka ut beställningen i cyberrymden, ingen har något som helst ansvar för att det blir behandlat.

Det skulle ju bli billigare. Men för varje samtal debiteras minst 2,50 euro, beroende på samtalets längd kan det lätt uppgå till det tredubbla. I det här fallet översteg samtalsavgifterna med råge taxins pris, trots söndags- och kvällstillägg. Och samtalsavgifterna kommer ju inte taxin tillgodo.

Lisa Karlsson

GOD TID

8

Äventyrens Disa med sonens ord

böcker

◗ Bjarne Ismark har skrivit en bok baserad på sin mors berättelser. Underrubriken En vanlig kvinnas äventyrliga liv bär syn för sägen.

Disa, född Bergman, blev 100 år och bodde ensam i lägenhet ännu som 99-åring. Hon växte upp med ena foten på landet, i den åboländska skärgården. Inga sysslor förblev den här generationen främmande.

Bjarne Ismark är en van skribent med tre böcker ur en romansvit om framtiden i bagaget. Hans grepp rullas ut i bokens första meningar: ”Den 24 februari 1918 strök en tysk zeppelinare över den åboländska skärgården. Den höggravida Signe Bergman stod med sin ett och ett halvt år gamla son på gårdsplanen utanför sitt föräldra-

hem Södergård på Lilltervo i Pargas. Synen av det väldiga luftskeppet, som spanade inför den planerade tyska trupplandstigningen i Finland, var en så häftig upplevelse att

värkarna satte igång, och min mor föddes.”

Ismark har kompletterat med andras berättelser, brev, tidningsartiklar och böcker. Resultatet är inte bara en medryckande och rolig samling episoder och anekdoter. Författaren väver in också minnen från sin egen aboensiska barndom, präglad av trångboddhet och anspråkslöshet och följaktligen också av ett par praktiska händer, Ricks, Disas man som tillverkade praktiska möbler med varierande funktion på dagen och på natten.

Av överblivna bitar snickrade han bestick, skålar etc.

Disa gifte sig med östnylänningen Erik Gustafsson. Hösten 1943 drabbades Disas ena lunga av tuberkulos. Man gjorde ett radikalt kliniskt ingrepp, kapade flera rev-

9/2019

ben och lungsäcken trycktes ihop, lungan förstördes. Korta stumpar av revbenen sågades loss och slängdes i en plåthink – under lokalbedövning. ”Ni ska veta, fröken Bergman, att ni inte kommer att dö i lungsot.”

25-åriga Disa såg glad ut. Läkaren fortsatte: ”Men det måste ni förstå, att när ni har bara en lunga, kommer den friska lungan med tiden att bli allt större och trycka på hjärtat, och hjärtat kommer att försöka arbeta allt mera, och då blir det förstorat – och så dör ni!”

Sjuttio år (!) senare, när Disa gick mot de hundra, brukade hon avsluta berättelsen med orden ”Jag börjar tro att han får rätt till slut.”

Sonen beskriver Disa som en helt vanlig kvinna i Svenskfinland.

Men för en läsare på 2010-talet är

det vanliga ovanligt: att reda sig i alla väder i skärgården, vanan att hantera djur, godmodigheten, förnöjsamheten hos släktled som inte skydde slitet, det strävsamma liv som gav barn och barnbarn en trampolin till framtiden. Svenskfinland är fullt av dessa öden. Disa Bergmans långa och väldokumenterade liv gör trots allt de här berättelserna speciella. Bjarne Ismark berättar lågmält. Disas liv behöver inte vridas till. Här finns ingredienser och enskilda händelser som lyfter av egen kraft.

Torbjörn Kevin

Disa mer än 100 (1918–2018) – En vanlig kvinnas äventyrliga liv Bjarne Ismark Eget förlag

Passionerat närproducerade smakbitar på Västnyland

böcker

◗ Den har redan blivit livligt omtalad, Bitte Westerlunds och hennes många medförfattares och fotografers matbetonade reportageresa genom ett Västnyland som doftar och lyser av de härligaste aromer från en lokal gastronomi – som kanske inte är det första man nämner på tal om just den här ack så gröna, men i statliga satsningar på allt som gäller vägar och kommunikation sorgligt bortglömda landsdel.

Smaka på Västnyland heter boken som lagom till utgivaren, Slow Food Västnylands festival i Fiskars den här hösten utkom i också en finsk upplaga. Den smartaste turismsatsningen i mannaminne i den här regionen – det ska bli roligt att se anstormningen av turistgrup-

per på jakt efter alla de läckerheter som här presenteras, ofta med en utmanande humoristisk sväng.

Allra först får vi ändå följa med på en färd till yrkesfiskaren Krister Hellströms hårda arbete på Knapsholm i Degerby, där hustru Karin rullar de delikata inläggningarna med vitlöksströmming för att

strömmingsmarknadens besökare i Helsingfors inte ska få sin höst förstörd. Men fisket i dag är i sig ingen solskenshistoria, det ser sälar och skarvar så omsorgsfullt till att Krister inte på villkors vis hoppas att hans barn ska överta slitet – sedan får verklighetsfrämmande miljövårdare predika vad de vill.

Färden genom Västnyland fortsätter sedan som sig bör med potatisgröt, vattenmelon, glass och karameller i glada Ingå där den strikt handgjorda Sjundbyglassen visserligen kommer från Sjundeå – ett elegant sätt att få med också den kommunen i rundturen och därtill smaker som lingon, rabarber och röda vinbär. Ännu en liten bit längre västerut, fortfarande i Ingå, får vi lära oss att inhemskt viltkött fyller alla de senaste kriterierna för modern medveten terminologi: det är näm-

ligen klimatsmart, ekologiskt, miljövänligt, närproducerat och hälsosamt. Dessutom gott och tack vare Viltgården på Marieberg numera möjligt att få tag på också för oss icke medlemmar av jaktlag.

Men det finns mycket mer att uppleva på en smakresa genom Västnyland – särskilt förtjust blir man ju i att mejeriet i Tenala, som Valio på storproducenters vis stängde, har levt upp på nytt. Tack vare Pelle Friman och hans sambo Anne Lindholm som sedan 2008 driver en lanthandel av den där gamla goda sorten med över 17 000 artiklar och en sju meter lång ostdisk med 92 sorters ostar.

Fyra av ostarna görs i nyöppnade Tenala mejeri på spenavarm mjölk från Lindö.

Vi avnjuter intressanta recept på allt från Kalvdans med mandel till Nässelchip och Lissus bondost

eller Backersbagaren Olle Lindholms memma och Anna Alms Njurtapp à la Bordelaise. Det är för övrigt Anna Alm som på Mörby gård i Pojo odlar ursprungsvetet enkorn, som hittat för surdegar.

Som avslutning deltar vi i en destillerirunda i bryggerierna i Fiskars gamla knivfabrik och lovar vänta till hösten 2020 när Ägräs första rökiga, mjuka whisky äntligen är färdig.

Rekoringarna och den furstliga måltiden i Svartå och De Fyra Vindarnas Hus med alla sina Mannerheim-minnen får vänta till nästa anfall av mersmak på Västnyland.

lan vilar/Fragment ur en barndom och Med respekt) att jag inte härdade ut. Texten gick bokstavligen in under huden, så att jag kände smärtan i hela kroppen och tyckte mig se ett rött kliande utslag på benet.

Det som berörde starkt var att Lennart inte fick någon diagnos, bara starka värkmediciner. Mest gripande var ändå utdragen ur samtal mellan Lennart och de 27 läkare han har anlitat. De talar sitt tydliga språk om respektlöshet mot patienten och en cynism som saknar sitt motstycke.

I boken ingår dikter av Benita som Värkvärld, där hon skriver om den värld som existerar vid sidan av den riktiga världen. ”Där man lever som i dimma och måste planera in sådant man vill orka med.”

Benitas foto på omslaget till boken är symboliskt. Den tomma farkosten på väg mot en ljusfylld himlarand. Livet är dubbelflätat med ljusa och mörka inslag.

Naturen med sin skönhet är som återkommande anslag med hopp om att ”det effektivaste botemedlet mot smärta alltid har varit att ha kvar sin tro på livet”.

Saldo är en bok med ett angeläget budskap, som rekommenderas för både sjuka och friska. Gärna skulle jag se boken dramatiserad på teatern eller i ett tv program.

Lena Selén

Smaka på Västnyland Red. Bitte Westerlund Slow Food Västnyland rf

Benita ger borrelian ett ansikte böcker ◗ Borrelia, en fästingburen och lömsk sjukdom kan drabba vem som helst. Tidigare hörde Åland och kusttrakterna till riskzonerna.

Numera finns det smittbärande fästingar överallt också i norra Finland och i Lappland. Också flyttfåglar kan bära på smittan. Sjukdomen som är svårdiagnostiserad yttrar sig i trötthet och värk. Ett rött märke på kroppen kan vara tecknet på borrelia.

Benita Backas-Andersson har valt att i romanform berätta om sjukdomen utgående ifrån sina egna erfarenheter, dock så att berättarjaget är den 82-åriga Lennart med en lång yrkeskarriär bakom sig på en bokföringsbyrå. För

20 år sedan hade han under en rekreationsresa i skärgården blivit biten av en fästing. Sjukdomen har nästlat sig in i hans kropp med tidvis olidliga smärtor som inga värkmediciner biter på.

För att hjälpa andra skriver Lennart på en bok med titeln Smärtans hållplats. Känslan av att vara i dödens väntrum gör att han förverkligar en dröm – att sälja allt vad han äger och resa till Lappland. Det blir möjligt tack vare praktisk hjälp av ett ungt par där mannen bär på samma sjukdom.

Under tågresan till ”smärtans hållplats” flimrar sekvenser ur Lennarts liv för hans inre. Det är kvinnorna som övergav honom för att de inte stod ut med hans jeremiader. Resan interfolieras med min-

nesbilder av den 17-åriga rekryten som aldrig kunde glömma att han sköt en rysk desant. Lennart tänker också på Minea som övervann borrelian. Men underströmmen är ändå sjukdomen som håller honom i ett järngrepp.

Resan slutar vid en lappländsk stuga, svåråtkomlig för den trötta och rörelsehämmade Lennart.

Upplösningen, som inte här ska avslöjas är dramatisk. Det handlar om att ”ingen lämnar livet utan spår” som det heter i citatet i det avslutande fjortonde kapitlet. Varje kapitel inleds med ett citat av Paulo Coelho i översättning av Örjan Sjögren.

Saldo gav en så stark läsupplevelse (i likhet med Benita Backas-Anderssons tidigare böcker När räds-

Benita Ahlnäs

Saldo Backas-Andersson, Benita Lovisa 2019

GOD TID

9/2019

9

Böcker

Scenen är vår - Österbottniska dansmusiker minns tiden

PAMELA GRANSKOG

När världen inte längre är vanlig

från 1950 och framåt Ny bok från Scriptum, finns nu i din lokala bokhandel och på www.boklund.fi Tel. +358 443 788363 (kontorstid kl. 10-16) info@boklund.fi Lilla Musen på sportlov är tredje kapitelboken i serien om Lilla Musen.

I den här boken åker Lilla Musen ut på två olika äventyr, först på vinterfiske och sedan till en slalombacke.

När människobarnen ska sätta ut gäddsaxar tycker Lilla Musen att det låter som ett spännande äventyr trots att det blåser och är kallt. Det äventyret kunde ha slutat i en tvättmaskin.

Mamma Mus längtar också efter äventyr och det får hela musfamiljen uppleva när de smiter med människorna till en slalombacke. När de kommer hem blir Lilla Musen fångad av katten.

Tidigare böcker: ”Lilla Musen flyttar in” och ”Lilla Musen firar jul” Spänning och humor för barn 4-8 år.

FÖRLAGSVERKSAMHET SEDAN ÅR 1974

Facebook: Lilla Musens äventyr Instagram: hellasforlag http://www.hellasforlag.wixsite/hellasforlag Text: Helena Jeppe, Bild Sanna EK 35 €

NYHET!

Var MARIA ÅKERBLOM god eller ond?

Läs min bok Marias villor (2011) 20 euro inkl. hemleverans Skicka namn + adress till: agneta.vonessen@kolumbus.fi eller beställ per telefon: 050 337 4403.

Boken skickas per post med kontouppgifter för betalning.

Vårt Hitis

Julklapp

stips!

En byabok om Hitis kyrkby i den åboländska skärgården: om delar av byns historia och om de människor som levt och arbetat där.

Hur var det att ha en sovjetisk marinbas som granne under kriget? Vad gjorde barndomssomrarna så magiska?

Artiklarna är skrivna av fast bosatta och utflyttade Hitisbor.

DE GYLLENE ÅREN Rockens Roll i Västnyland av Kjell Ekholm Köp i bokhandeln eller vår webshop!

En dag är mormor borta ...

Det här är en varm och kärleksfull berättelse om en familjs sorg.

Inb. 22,50 www.fontanamedia.fi tfn 040 831 5897 Mikaela Nykvist

Mellan is och aska

Den tredje delen i den dramatiska släktkrönikan Runsorserien. Mellan is och aska inleds 1867 då det kalla vädret och missväxten brer ut sig över nejderna med skördar som slår fel och sjukdomar som härjar över ett lamslaget och nedfruset folk. Följ kära Magda, Alfred och Amalias kamp för överlevnad.

Runsorina Books 280 sidor, 26 €, hft. Boken går att få tag i via: www.runsorina.com, bokhandlar

Hitis Kyrkoby Byaförening r.f.

ISBN 978-952-94-1974-6 252 sidor, 47 €, ill., inb. Boken kan beställas via www.hitisbyaforening.fi, info@hitisbyaforening.fi, tfn: 040 562 7341

www.vastnylandskakultursamfundet.fi

Olle Spring

Småstadens ljus och lykta

Lättlästa böcker ▪ ▪ ▪ ▪

större text fakta och fiktion spännande och roliga finlandssvenska

Böcker: villa.bokpil.eu Beställ: shop@bokpil.eu

Ekenässällskapet r.f.

Det duger fortfarande

En fortsättning av boken ”Tack det duger åt mig, hur mår du själv?”

Boken finns här, ta i din hand, läs när du är beredd. 30 personer delar med sig hur det var för över 10 år sen och NU att leva med en neurologisk sjukdom.MS - Spinosibliär ataxi - MG Ataxi celebellär nud.

20€ lismari.riska@gmail.com

Evy Björkman – folkbildare, skribent och husmor 1 Evy Björkman (1876–1960) arbetade för det fria bildningsarbetet i nästan 50 år. Sigbritt Backman beskriver ingående hur Björkman med föreläsningar, kurser och studiecirklar spred bildning och kunskap till Finlands svenskspråkiga befolkning, speciellt ungdomen.

6,50

Läs mer om böckerna, beställ och betala på www.boklund.fi Eller beställ på tel. 044-3788 363 Fråga också efter böckerna i välsorterade bokhandlar

En levnadsteckning över Carl Michael Fager (1880-1929) C. M. Fager upplyste Ekenäs som den första chefen för stadens elverk. Som den frispråkiga signaturen Cem i Västra Nyland riktade han offentlighetens ljus på fenomen och företeelser på sin hemort. I berättelsen om hans aktiva liv speglas småstadens liv och leverne kring förra sekelskiftet.

Boken är inbunden, 304 sidor. Pris 35 €. Kan beställas per e-post micke.enberg@hotmail.com eller olle.spring@pp1.inet.fi

DISA - mer än 100 (1918-2018)

En vanlig kvinnas äventyrliga liv Född i skärgården under inbördeskrig, färder med segel, motor och häst, över och igenom isar, bombanfall, föreningsliv och konstnärskap.

Sonen Bjarne Ismark återger Disas egna berättelser, 60 fotografier.

Läsaren upplever förändringarna i vanliga människors liv under 100 år. stjarnfararna@ismark.com 050-352 2701 Fråga efter den i bokhandeln

Karin Herala

Efterkrigsbarnen

Boken skildrar livet efter andra världskriget och evakueringen av Karelarna till Hangö. Boken följer Linnea som är gravid och vars man försvunnit i kriget, hennes bror Helge och hans familj, och andra karaktärer med olika bakgrund, samt deras liv i frontmannahusen som byggdes efter kriget

Egen utgivning 200 sidor, 20 €, inb.

Boken går att få tag i via: Gros bokhandel, Boklund

GÅR DU I TANKARNA PÅ ATT SJÄLV GE UT EN BOK? Vi hjälper dig gärna med det du behöver: vi förmedlar redaktörer vi gör grafisk utformning vi trycker (också mindre upplagor) vi planerar och gör ditt marknadsföringsmaterial vi har lagerhantering och kan sända ut böcker direkt till försäljningspunkter Hela vår personal talar både svenska och finska och vi tar väl hand om våra kunder. Att fråga kostar inget, så ta gärna kontakt!

Mariegatan 20, 07900 LOVISA (019) 535 497 printmill@printmill.fi www.printmill.fi

När rädslan vilar

Femte upplagan av Benita Backas-Anderssons prisbelönta bok När rädslan vilar utkommer inom kort.

Nytrycket görs hos oss på Print Mill.

Boken kan beställas via: www.benitabackas-andersson.com benitaba@hotmail.com

GOD TID

10

9/2019

När väggarna tog slut blev museet digitalt

Jakobstads Bokhandel

Storgatan 11, Jakobstad

Utställningarna på Degerby Igors väggar får nu sällskap av mera levande skildringar på pekskärmen. Här har Sonja Bäckman och Alexander Johansson nyss plockat fram en bild av ryska krigsfångar för vilka slutet på kriget betydde sorg och avsked från Degerby.

Benita Backas-Andersson

Saldo

En kortroman av

Benita Backas-Andersson

Fästingburna sjukdomar ökar och berör allt fler. Det här är berättelsen om borrelia och om bokföraren Lennart, som på tåget till Kolari funderar över sitt liv. Saldo, visar den skuld eller den tillgång man har. Boken riktar sig till alla och beskriver hur det kan vara att leva med borrelia.

Egen utgivning ISBN 978-952-94-1994-4 70 sidor, inb.

Boken går att få tag i via: www.benitabackas-andersson.com,

www.boklund.fi, Bokhandlare, www.benitabackas-andersson.com

ANNONSERA I GOD TID

Rör dig tryggt på internet

Uppdaterad version!

Lättläst om trygg kommunikation på internet.

Med hjälp av den här boken lär du dig använda internet på ett tryggare sätt. Boken berättar om hur du ska bete dig på internet och vad du ska vara försiktig med.

Beställningar: forlaget@larum.fi 040 653 97 76 shop.larum.fi Pris: 27,00 €

Vad ska man göra i ett museum när de digitala objekten i datorn är fler än 8000 och väggarna för länge sedan är fyllda med utställningar i pappersform?

– I världskrigsmuseet i Gdansk har de kartor som rör sig och förändras allt efter tidslinjerna, säger Sonja Bäckman lite längtansfullt medan hon kämpar med Degerby Igor-museets pekskärmsutställning på temat 80 år sedan vinterkriget.

Det är Sonja som började bygga upp Igormuseets digitala arkiv år 2006 och kan bakgrunden till varenda bild från Porkala parentesens, Degerbys och därutöver Baltikums och Kalla krigets historia. Bilderna är därmed stadigt förankrade i Västerbottens museums Sofie-arkiv med server i Umeå.

Lättåtkomliga men svårplacerade trots att Igors talkogäng snällt byggt till och ut genom åren och därmed

ökat väggytorna en hel del.

En blädderställning med plats för 30 utställningar i rad underlättade situationen för en tid.

Men vid upptäckten att materialet till flera utställningstexter var utspritt på mer eller mindre fungerande hårdskivor och minnespinnar blev det fart på nyplaneringen.

Sonja, som numera jobbar en stor del av sin tid på Frontmuseet i Hangö, lägger tillsammans med datorkunniga Igorguiden Alexander Johansson över sin utställning om Valter Österman till en pekskärmsdator.

Till advent ska den erbjuda museibesökarna ett nytt sätt att bekanta sig med vinterkrigets utbrott ur Degerbyperspektiv.

Valter Österman, skyddskårschefen i Degerby, inkallades i oktober 1939 och föll offer för en prickskytt i Marjapellonmäki redan den 19

december.

Nytänkande i tid och rum – Var ska vi egentligen börja nu, med det här formatet, funderar Sonja och Alexander och kommer snabbt underfund med att tänkandet blir helt nytt när man inte längre är hänvisad till det 70x100cm format som hittills gällt för utställningarna på papper.

Valfriheten är stor: eftersom andra världskriget ju startade med att Hitler gick in i Polen kunde en bild därifrån passa in.

– I Degerby lär prosten Wigge ha avbrutit festen på Furuborg den dagen med meddelandet om krigsutbrottet, säger Sonja och börjar söka efter faktauppgifter om den händelsen medan Alexander erbjuder videoinspelningar om truppförflyttningarna mot fronten.

Men trots att möjligheter-

”Det viktiga i den här utställningen är att presentera krigets förödande inverkan på en finländsk familj, i det här fallet på landsbygden i Svenskfinland.”

na nu verkar oändliga gäller det att inte hoppa för mycket i tid och rum.

– Då blir det oöverskådligt och folk blir bara förvirrade, säger Sonja och konstaterar att det viktiga i den här utställningen är att presentera krigets förödande inverkan på en finländsk familj, i det här fallet på landsbygden i Svenskfinland.

Valter Östermans fru Margit fick liksom många andra kvinnor ta över ansvaret på hemgården – och för henne medförde vapenstilleståndet hösten 1944 också evakuering från hemgården Labbas på Porkalaområdet. Dessutom nu som änka och ensamstående mor för tre söner.

– Kanske vi kan ta in en filmstump från evakueringen, föreslår Alexander och gläder sig åt att han hittade ett ganska lätt program för pekskärmen, det mesta går att lätt foga in och flera betraktare kan samlas kring samma skärm och uppleva historien närapå live.

Text och foto: Lena Selén

GOD TID

9/2019

11

ELISA OMAGURUS

IT-EXPERTER betjänar dig nu även på svenska

Genom att ringa Elisa Omaguru-tjänsten får du lätt och behändigt hjälp då du tar i bruk en ny apparat eller om det uppstår datatekniska problem hemma.

Du får handledning på klarspråk och får ta del av våra bästa tips.

Elisa Omagurutjänsten täcker:

• Datorer, tilläggsutrustning och programvara • Smarttelefoner, pekplattor och appar • Internet- och e-postfrågor • Nätutrustning och tjänster i hemmet • Datasäkerhet och e-tjänster • Hemmets underhållningselektronik • Tjänster på nätet, inkl. sociala medier

Ring – vi hjälper dig med teknikproblemen i hemmet

0600 900 500 Vi betjänar dig vardagar kl. 8–21, lördagar kl. 9–17 Samtalet kostar 2,28€/minut + msa/lna

Elisa Omaguru betjänar dig personligen på svenska även i våra butiker i Vasa och Karleby. Du kan reservera tid på förhand antingen genom att ringa Omaguru-numret eller via bokning på webben: elisa.fi/omaguru/sv

Läs mera om Elisa Omaguru-tjänsten och ta kontakt! elisa.fi/omaguru/sv/

GOD TID

12

9/2019

Bjarne Åkerlund är Årets it-pensionär Bjarne Åkerlund från Kyrkslätt är Årets it-pensionär 2019. Han utnämndes till Årets it-pensionär under Seniorkryssningen i början av november.

Bjarne Åkerlund har verkat som it-handledare inom Norra Kyrkslätts pensionärer r.f. i åtta år.

Under de åren har han träffat mer än 200 pensionärer som velat lära mer om it.

Pensionärernas behov av it-handledning har inte minskat, men nog ändrat form under dessa år. Utvecklingen går rasande snabbt. I början var grundkunskaperna om it svaga.

– Vi kunde börja kursen med att lära ut hur man startar en dator.

Många var dessutom motsträviga.

Behöver jag verkligen det här, kunde de fråga.

I starten ordnade it-handledarna mest temakurser i användning av Word och användning av internet.

– Det fungerade bra ett tag.

Sedan började det dyka upp paddor och smarttelefoner. Idag är en normal PC inte sällsynt på kurserna men många frågor handlar om läsplattor och smarttelefoner.

Två onsdagar Norra Kyrkslätts pensionärer r.f. ordnar it-handledning två onsdagar i månaden. Bjarne Åkerlund har hjälp av två andra it-handledare. Han säger att de gärna kunde vara fler.

han på att lära en grupp pensionärer hur spamfilter fungerar.

– Du kan inte hindra att din dator tar emot en del spam, men spam är inte farligt om du skaffar ett spamfilter. Spam och virus är två olika saker, undervisar han.

Bjarne Åkerlund är självlärd som it-användare. Han köpte sin första dator 1992 i samband med att han blev företagare.

– Då tänkte jag att nu får det räcka med rutpapper. Sedan har det rullat på, till 80 procent har jag lärt mig det jag kan genom försök och misstag.

Bjarne Åkerlund väntar med nyfikenhet på vart it-användningen utvecklas de kommande åren.

– Det blir intressant att vara med när det smarta hemmet kommer, säger han. (den som är intresserad av smarta hem kan läsa mer i Robert Riskas spalt här intill)

Bjarne Åkerlund är årets it-pensionär. Valet kungjordes på seniorkryssningen.

Antalet deltagare varierar, men det brukar röra sig mellan 5 och 15 personer. Stamgänget är för det mesta damer.

– Karlarna kommer på it-handledning först när de slagit pannan blodig.

Grupperna får inte bli för stora.

Bjarne understryker vikten av att man har utrymme för att ge personlig handledning.

Som att sjunga i kör Bjarne Åkerlund säger att tröskeln kan vara stor att våga pröva på någonting nytt, men det behöver

Ulf Wahlström

den inte vara. Det är bara att lägga ängslan åt sidan.

– Visst kan det gå på tok, men datorer går sällan sönder. Man måste öva, öva och öva. Det gäller samma sak som vid körsång. Inte låter det bra heller vid första försöket.

När God Tid når Bjarne håller

Brett kunskapsfält Vad är det som gör Bjarne till en bra it-handledare?

– Bjarne har ett brett kunskapsfält och det han inte känner till tar han reda på. Förutom att han kan en hel massa har han också tålamod att lyssna och förklara en fråga många gånger så att även en äldre hjärna förstår, skriver Ulf Kjerin, ordförande i Norra Kyrkslätts pensionärer i nomineringsbrevet.

Bjarne Åkerlund säger att it är en källa till inspiration.

– Det håller huvudet igång. Det är bättre än att lösa korsord.

Markus West

Smarta apparater och smart hem Det blir allt vanligare att ordet smart står som förled till olika hushållsapparater och prylar till hemmet, men vad betyder smart egentligen om det står på en kaffekokare, en glödlampa eller på ett kylskåp?

Ett kort svar på frågan är att smart i praktiken betyder att apparaten i fråga kan anslutas till internet och på det sättet samarbeta med andra apparater och styras eller visa information via en app på telefonen. Om man har smarta apparater hemma kan man kalla hemmet för smart hem, dvs ett hem där man har kopplat ihop smarta apparater till varandra och anpassat dem till sin vardag och sina rutiner.

Hemautomation är ett annat kanske mer beskrivande namn på samma sak. Det har funnit längre men tidigare varit dyrt och krångligt att bygga och därför ovanligt.

Genom att koppla allting till sitt vanliga trådlösa internet och styra det med appar på telefonen har det blivit relativt lätt och billigt att själv automatisera hemmet och därför också allt vanligare.

Ett exempel på hemautomation är att koppla julbelysningen till en timer och ställa in vilka tider julljusen ska tändas och släckas automatiskt. Samma exempel med hjälp av

modernare smarta lösningar är att koppla julljusen till en smart stöpsel som förutom att följa valda tider också tänder ljusen när din telefon kopplar sig till din WiFi, dvs. när du kommer hem.

Knutpunkten i ett smart hem är alltså den trådlösa internet routern (WiFi-routern), till den ansluts antingen alla dina apparater direkt

eller via en egen dosa kopplad till routern (som ofta kallas brygga eller bridge). En vanlig WiFi-router är det enda som krävs av ditt hem för att kunna bli smart.

Om du vill pröva på smart hem kan du börja småskaligt med att styra några lampor. Du kan ofta köpa smarta lampor på samma ställen som du köper vanliga lampor, lämpligen ett paket som innehåller allt som behövs för att komma igång. Börja med att koppla allt enligt anvisningarna och ladda ner tillhörande app och så är du igång!

Senare kan du lägga till flera lampor och apparater till ditt smarta hem. Du kan också börja användningen småskaligt med att slå på och av lamporna från appen, om du vill kan du sedan gå vidare och koppla in dem till Googles eller Apples hemapp och (med rösten) be Google- eller Siri-assistenten på telefonen att tända lamporna. Eller om du har en smartklocka kanske du kan tända lamporna från den.

Ett annat smart exempel är smarta kylskåp med inbyggd kamera som visar vad du har i kylskåpet så du kan se det från smarttelefonens skärm när du är i butiken och funderar på vad du behöver handla. Man kan med rätt hävda att det smarta hemmet inte är särskilt smart eftersom kylskåpet inte klarar av att själv beställa hem de varor som håller på att ta slut, men det får vi vänta på tills alla varor du har i kylskåpet också är kopplade till internet. Det kallas för sakernas internet (internet of things, IoT), det förutspås bli vanligare i takt med att 5G mobilnätet byggs ut och allt det återkommer vi till i framtida kolumner.

Robert Riska it-koordinator

GOD TID

9/2019

13

Får jag tillgång till vårt gemensamma bankkonto om min make dör?

Många äldre par har ett gemensamt bankkonto. När båda är i liv och gemensamt kommer överens om skötseln av parets ekonomi fungerar det hela bra. Båda pensionerna kommer in till kontot, månatliga räkningar och inköp betalas med kontot etc. Vad händer när en av dem dör? Har kvarvarande make/maka tillgång till kontot, t.ex. för att betala hyra och mat eller spärras kontot tills boet är delat? Blir dödsboet ägare till den kvarvarandes pension som fortsätter att betalas till kontot?

SVAR: När en person avlider träder dödsboet i dennes ställe. Dödsboet består av de laga arvingarna, efterlevande make/ maka samt eventuella universaltestamentstagare (de som ärver hela eller en kvotdel av kvarlåtenskapen). Om den avlidna har bröstarvingar (barn eller barnbarn), är make/maka delägare i dödsboet fram till dess att avvittring har gjorts. Vid avvittringen delas dödsboets och den efterlevandes egendom upp mellan dödsboet och änkan/änklingen, enligt huvudregeln hälften vardera. En make/maka ärver enligt lagen ingenting ifall det finns bröstarvingar, men han eller hon kan ha rätt till utjämning enligt giftorätten.

När meddelande kommer till banken om att en kund avlidit, antingen av en anhörig eller från befolkningsregistret, tas alla användningsrätter till kontot bort och kort och nätbankskoder avslutas. E-fakturaavtal avslutas men direktbetalningar lämnar i kraft. För att reda ut vem som är delägare i dödsboet vill banken ha en komplett släktutredning samt kopia av bouppteckningen så fort som denna är gjord. Innan dess kan man inte ta ut pengar eller avsluta kontot. Räkningar som sammanhänger med dödsfallet, exempelvis räkningar för sista sjukvården och begravningskostnader, får vem som helst av dödsbodelägarna betala från kontot trots att bouppteckningen inte gjorts. Vill man använda dödsboets konto för betalning av övriga räkningar bör dödsbodelägarna ge en fullmakt till någon, antingen någon av arvingarna eller en utomstående person.

Om ingen fullmakt finns skall samtliga dödsbodelägare ge sitt samtycke till alla betalningar eller uttag från kontot.

Alla beslut som fattas i dödsboet skall vara enhälliga. Det är med andra ord

”Om makarna har haft ett gemensamt konto beror det på om det är ett s.k. ”och-konto” som får användas enbart av kontohavarna gemensamt eller om det är ett s.k. ”eller-konto” som får användas av kontohavarna enskilt. ” inte majoritetsbeslut eller demokrati som gäller i ett dödsbo. Bankerna brukar ha färdiga fullmaktsbottnar som dödsbodelägarna skriver under.

En fullmakt av samtliga dödsbodelägare behövs även om änkan/änklingen vill använda dödsboets konto, även om hon eller han har haft användningsrätt till kontot tidigare. Detta gäller de konton som enbart är i den avlidnes ägo.

Om makarna har haft ett gemensamt konto beror det på om det är ett s.k. ”och-konto” som får användas enbart av kontohavarna gemensamt eller om det är ett s.k. ”eller-konto” som får användas av kontohavarna enskilt. De flesta gemensamma konton är ”eller-konton”. Ett ”eller- konto” får änkan/änklingen fortsätta att använda som tidigare fastän den andre kontohavaren avlidit. För att använda ett ”och-konto” krävs fullmakt från alla dödsbodelägare.

Utgångspunkten i bouppteckningen gällande ett gemensamt konto är att kontohavarna äger penningmedlen på kontot till hälften vardera. Några ytterligare utredningar om detta görs i normala fall inte. Om något annat visas, t.ex. att alla pengar på det gemensamma kontot i själva verket ägs av den ena maken, räknas de dock givetvis som

dennes egendom.

Banken är inte skyldig att övervaka hur änkan/änklingen använder medlen på ett gemensamt konto. Detta betyder i praktiken att han eller hon kan använda upp alla pengar på kontot, oberoende av om det är egna eller den avlidne makens/makans. Detta kan senare leda till ersättningsyrkanden från arvingarna.

Det blir också svårare att reda ut vems tillgångar som finns på det gemensamma kontot om det förlöper lång tid efter ett dödsfall. Det är därför att rekommendera att dödsboet skiftas och dödsboets konton avslutas ganska snabbt efter bouppteckningen. Det är inte i någons intresse att dödsboet konton finns kvar i många år, varken i arvingarnas eller i bankens. Det konto dit skatteåterbäringen har betalats rekommenderas dock att man håller i kraft cirka ett år, så att en eventuell kommande skatteåterbäring kan betalas dit.

Om det gemensamma kontot avslutas kan änkan/änklingen öppna ett eget konto dit pensionen styrs. Banken hjälper gärna till och kan sköta all kontakt med myndigheter och pensionsanstalter, så det går snabbt och enkelt.

Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Närpes Sparbank, Närpesvägen 13, 64200 Närpes eller anna.stenholm@ sparbanken.fi. Frågorna skall vara framme senast den 3 januari.

Andreas it-handleder i huvudstadsregionen ◗ Svenska pensionärsförbundet anställde Andreas Höglund som it-stödperson i huvudstadsregionen från och med den 24 oktober. Han kommer att arbeta inom ramen för ett it-projekt som finansieras av Aktiastiftelsen i Vanda, Stiftelsen Tre Smeder och Aktiastiftelsen i Esbo-Grankulla.

Målet med projektet är att öka verksamheten i huvudstadsregionen, utbilda fler it-handledare och i slutändan hjälpa fler pensionärer att bli digitala.

Andreas kommer att ordna utbildning för it-handledarna och hjälpa föreningarna med it-verksamheten.

Andreas är hemma från Purmo och bor i Helsingfors, han har studerat ergoterapi vid Arcada och skriver sitt slutarbete om "Användning av spelkonsoler inom ergoterapi och rehabilitering".

– Det finns ny vardagsteknologi runtomkring oss som kan förknippas med häl-

Andreas Höglund.

sa. Exempelvis har vi klockor som håller koll på pulsen, sömnen och hur många steg vi har tagit under en dag.

I slutarbetet fokuserar Andreas på hur olika motionsspel har använts för att aktivera klienter som får rehabilitering.

På fritiden har Andreas anammat live streaming-kulturen vilket innebär att man visar och recenserar spel live på webbsidan Twitch. Det innebär att man kan se hans ansikte medan han sitter och berättar hur spelet fungerar. Antalet tittare kan variera mellan 60-120 personer, beroende på spelets popularitet.

VI PÅ MULTITRONIC ERBJUDER DIG GRATIS FELSÖKNING! Vi erbjuder full service åt alla datorer, telefoner och tabletter.

e

  



w

Kimito Telefon hjälper dig i alla frågor gällande datorer, telefoner, internet, TV-tjänster osv. ring eller vik in till oss.

...ger dig de bästa tv-upplevelserna och det snabbaste internet!

KARIS Dalgatan 7 EKENÄS Björknäsgatan 12 019 278 480

kundtjanst@ktab.fi @karistelefon www.karistelefon.fi

02-420742 www.kimitotelefon.fi Arkadiavägen 11 25700 Kimito

Butiker finns i Vasa, Mariehamn, Jakobstad, Villmanstrand, Jyväskylä och Seinäjoki.

multitronic.fi

GOD TID

14

9/2019

Bankman växlade om till Richard Nordström är bankmannen som bokstavligen sadlade om. Han lämnade det hetsiga tempot i finansvärlden i London och driver sedan några år hemvårdsföretaget Helppy i Helsingfors. Helppy garanterar service på svenska och det är ingen självklarhet i Helsingfors.

Den isande nordliga vinden sveper över Drumsö, frosten ligger kvar efter den kyliga natten och det tunga mörkgrå molntäcket är inte någon humörhöjare. Men väder är världsliga ting för Inga-Lill Lindström, 76, som är glad och nöjd.

Hon är ute på sin dagliga promenad och tar sig sakta fram med stöd av käppar. Det gick nämligen illa i somras när hon skulle handla mat på Stockmanns.

– Jag snavade, föll och fick benbrott och sedan gick ingenting som på Strömsö. Först fördes jag till Tölö sjukhus där man sade att ingen operationssal är ledig förrän om fyra dagar. Så det blev i stället operation på Borgå sjukhus och sedan skickades jag tillbaka till Helsingfors till Dals sjukhus där platsbristen gjorde att jag hamnade på avdelningen för dementa, berättar hon.

Inga-Lill Lindström är allt annat än dement, tvärtom hon är både pigg och på hugget men hon har trillat och drabbats av benbrott.

– Jag kan inte påstå att bemötandet på avdelningen var särskilt vänligt. I synnerhet var en av sköterskorna burdus, tyckte att jag skulle vara tyst när jag frågade efter värkmedicin och när jag äntligen skulle få åka hem ville de skicka mig till Nordsjö i stället för Drumsö. ”Ei se tiedä missä se asuu” (inte vet hon var hon bor), hörde jag skötaren säga när man skulle beställa taxi för hemfärden.

omsorg Omsorgen i Svenskfinland: ʶ Omsorgen om de äldre väcker debatt runtom i Svenskfinland. ʶ I en del kommuner är det kommunen som står för omsorgen om de äldre, i andra kommuner är det privata aktörer. I många fall är det en blandning av både och. ʶ God Tid har besökt Helsingfors, en kommun där hemvård på svenska inte är någon självklarhet. ʶ I nummer 8 2019 besökte vi Hagahemmet i Ekenäs. ʶ Tipsa gärna God Tid om både bra och mindre lyckade omsorgslösningar i Svenskfinland.

Inga-Lill Lindström stod på sig och kom hem till Drumsö. För henne var det bästa med vistelsen på Dals sjukhus att hon råkade läsa om Helppy. Det är Helppy som nu hjälper henne medan rehabiliteringen och återhämtningen efter benbrottet pågår.

Och det är Helppy som gör Inga-Lill Lindström både glad och nöjd.

– Servicen är på svenska och det känns fantastiskt. Jag får varje vardag besök av antingen Jenni eller Daniela som kommer hem till mig

fakta Helppy säljer hemtjänster på svenska ʶ Helppy har en hemsida som beskriver verksamheten och också listar avgifterna för enskilda besök kring allt från fysioterapi och fotvård till hemsjukvård och teknologistöd. ʶ Adressen är helppy.fi och den riktar sig vid sidan om seniorer även till anhöriga och närstående. Telefonnumret är 050 547 3340. ʶ Helppy har också en fysisk lokal på Smedsgatan 13 på gränsen mellan Rödbergen och Ulrikasborg. ʶ Varje torsdag kl. 15-17 är det öppet hus på Smedsgatan. Seniorklubben är avgiftsfri, programmet varierar och är inte alltid enbart på svenska. ʶ 28.11 berättar Eija Tapiolinna från Helsingfors stad om närståendevården, 5.12 kommer Mikko Peltoniemi med Stadsteaterns julhälsning och 19.12 förgyller lucia från 2017 eftermiddagen. I januari gästar till exempel Marthorna (23.1) och Arbis (30.1) Seniorklubben.

Så skönt med stöd på svenska, säger Inga-Lill Lindström som föll och fick benbrott i somras och fortfarande behöver hjälp som Helppy med Richard Nordström och Jennifer Hanner i spetsen levererar.

och hjälper på olika sätt, säger hon.

Jenni eller egentligen Jennifer Hanner är sjuksköterska och har varit med och starta företaget med Richard Nordström. Medan Hanner är sjuksköterska med lång erfarenhet i vårdbranschen, bland annat hos Folkhälsan är Richard Nordström diplomingenjör från Tekniska högskolan i Otnäs och ekonomimagister från finska handelshögskolan Kauppakorkeakoulu. Nordström jobbade till exempel med nordiska företagsköp i såväl Helsingfors som London men sedan blev hans mamma sjuk.

Modern ville inte lämna sina kära hemkvarter i Ulrikasborg, där hon bott i decennier men hon behövde hemvård och hemsjukvård och förstås helst på svenska.

I det skedet gick det upp för Richard Nordström att de tjänster som erbjöds var otillräckliga och det sådde fröet till Helppy som utgår från tre principer, service på svenska, flexibilitet i verksamheten och kvarterskänsla.

– Kvarterskänslan är gemenskapen som uppstår när våra vårdare känner till området där kunden bor. I många fall är den gemensamma nämnaren att båda är boende i samma område, som till exempel Drumsö. Både vårdare och kund känner sin stadsdel, det skapar identitet och stärker samhörigheten, säger Nordström.

Man utgår från två kvarter, Drumsö är det ena, Ulrikasborg det andra men där ingår också Rödbergen, Eira, Brunnsparken, Skatud-

den och Kronohagen.

Helppy utgår också från att vårdaren ska ha gott om tid för den hjälpbehövande. Stadens hemvårdare har vanligen en lång lista på kunder och ofta ungefär tjugo minuter per besök.

– Vi besöker Inga-Lill varje vardag och stannar minst en och en halv timme, ibland mycket längre. Vi lär känna varandra och får en nära relation, säger Jennifer Hanner. Hemvården är skräddarsydd enligt behov. Bland andra Hanner har behörighet att ta laboratorieprov, ge injektioner, avlägsna stygn och spola öron.

I dag har Helppy närmare 200 kunder, majoriteten är svenskspråkiga och alla är seniorer som fyllt 65. En del är i behov av mer krä-

GOD TID

9/2019

15

hemvård på svenska Printa en kusin fakta Seniorinfo om tjänster för äldre ʶ Helsingfors stad upprätthåller Seniorinfo på tfn 09 3104 4556 som ger råd och information om tjänster för äldre.

Det gäller både stadens egna tjänster och den service som finns tillgänglig på privat håll. ʶ Staden har ett svenskspråkigt hemvårdsteam i södra serviceområdet men till exempel på Drumsö köper man tjänsten av Posten. God Tid skildrade Postens hemvårdstjänster i God Tid nummer 2 2018.

Svensk hemvård bristvara i Helsingfors

”Servicen är på svenska och det känns fantastiskt. Jag får varje vardag besök av antingen Jenni eller Daniela som kommer hem till mig och hjälper på olika sätt.”

vande vård, andra korta insatser av stöd. Företaget har fjorton anställda, flera är sjukskötare, några är närvårdare och så finns både sjukskötarstuderande och personliga assistenter. Samarbetet med kundens läkare är fungerande, och i jobbet ingår kontakter och nätverk med den kommunala socialoch hälsovården.

– En del hittar oss på samma sätt som Inga-Lill Lindström, läser i tidningen, andra genom bekanta och så tipsar kommunen om oss.

Vårt uppdrag är att erbjuda servicen och skräddarsy och revidera vid behov, säger Nordström.

Enligt Richard Nordström ska man inte dra sig från att kontakta Helppy i rädsla för att kostnaden är stor. Företaget är privat och debite-

rar förstås för sin service.

– Det finns nämligen olika möjligheter att få ekonomiskt stöd för att täcka kostnader för vår service. Vi står till tjänst med byråkratin och känner väl till alternativen till bidrag som i huvudsak är tre, stöd genom Fpa, det vill säga Folkpensionsanstalten, hushållsavdraget som görs i beskattningen och så finns den kommunala servicesedeln som visserligen inte är stor.

Nordström nämner att kostnaden för ett besök på en och en halv timme i veckan med hjälp av hushållsavdrag och stöd från Fpa rör sig kring 60 euro i månaden.

Nina Weckström, text Leif Weckström, foto

◗ Ifjol klandrade Justitieombudsman den bristfälliga svenskspråkiga servicen inom hemvården i Helsingfors. Helsingfors stad fick tid på sig till årsskiftet att redovisa vad som gjorts för att förbättra servicen på svenska.

Bakgrunden till JO-anmälan, som gjordes av Svenska pensionärsförbundet, var att Helsingfors stad i en egen utredning visade att 64 procent av de klienter som begärt hemvård på svenska inte fick det.

Ytterligare 20 procent hade bara fått svensk service ibland.

Enligt språklagen har var och en rätt att använda sitt modermål när hen uträttar ärenden i en tvåspråkig kommun.

Helsingfors stads redogörelse till Justitieombudsmannen visade att problemen kvarstår. I de södra stadsdelarna har Helsingfors stad ett eget tvåspråkigt team som tar hand om mellan 60 och 70 svenskspråkiga klienter.

I övriga stadsdelar är det Postens hemtjänst som sköter de svenska klienterna.

Både Posten och Helsingfors stad har svårigheter med att hitta personal som kan svenska. Ifjol lediganslog Helsingfors stad fem tjänster till det tvåspråkiga teamet.

Man lyckades rekrytera tre närvårdare, men de föredrog alla kortare vikariat. Också Postens hemtjänst hade misslyckats med att rekrytera tillräckligt med svenskspråkig personal.

Ifjol hade hemvården i Helsingfors 886 klienter med svenska som modersmål. 138 av dem hade meddelat att de vill ha svenska som kommunikationsspråk i kontakterna med hemvården.

Markus West

◗ Hela världen firar året 2048. Det är ju digitalvärldens viktiga år, två i potensen 8. Och två är ju den datoriserade världens grund, bitar har ju två värden, noll och ett.

Joakims dotter Stina ska fylla åtta år och ha födelsedagsfest. Hon vill ha nån som kan berätta för barnen om förr i tiden, den tiden då det ännu fanns facebook. Hon ber Joakim printa ut en ny kusin som kan de här sakerna. Joakim har ju nyligen köpt en fin 3D-printer med Googles nyaste app som kan printa ut nya släktingar. Google har ju alla människors DNA i sina personregister och appen kan ändra på arvsanlagen enligt önskan och ladda in saker i hjärnan.

Kusinen ska vara en elvaårig pojke som heter Jöns, med rött hår, och ska veta hur man simmade på stugans strand om sommaren och vara bra på moderna barnlekar. Stina och de andra barnen ska kunna mobba kusinen för man får ju behandla utprintade saker som man vill.

Födelsedagens fest kom och gick, kusinen var lyckad och barnen hade roligt.

Efter festen sätter Joakim in Jöns i printerns återvinningslåda som upplöser Jöns till printermaterial så att det finns material för nästa utprintning. Joakims bror Jakob har redan beställt en flickvän för nästa Tallinn-resa.

Outi Antila blir direktör för FPA ◗ Outi Antila blir ny generaldirektör för FPA. Generaldirektören utnämns av republikens president.

Fullmäktige röstade om förslaget. Vid omröstningen segrade Antila över kommunförbundets vice verkställande direktör Hanna Tainio med rösterna 8–4.

– I Outi Antila får FPA en direktör som har både det kunnande och den erfarenhet som behövs för att leda en organisation som blir allt mera människonära samtidigt som hårda krav på förnyelse riktas mot systemet för social trygghet, säger Riikka Slunga-Poutsalo, som är ordförande för FPA:s fullmäktige.

Outi Antila (f. 1957) tillträder sin nya post 1.1.2020, då FPA:s nuvarande generaldirektör Elli Aaltonen går i pension.

GOD TID

16

9/2019

Möt en av de sista vinterkrigarna Birger Ingves, 100, hör till den krympande skaran av veteraner som deltagit i både vinter- och fortsättningskriget. Han kallades in till tjänstgöring i januari 1940. Vinterkriget hade brutit ut två månader tidigare. I år är det 80 år sedan vinterkrigets bröt ut.

Tidigt på morgonen den 30 november öppnade sovjetiskt artilleri eld.

Samtidigt gick röda armén över gränsen på Karelska näset, norr om sjön Ladoga och vid Petsamo.

Finland var illa rustat för ett fullskaligt krig. Birger Ingves vittnar om hur bristfällig utbildningen var.

– Jag fick en veckas utbildning i Vasa. Därifrån åkte vi raka vägen till Karelska näset. Vi hade knappt lärt oss hantera vapnen när det fordrades fler krigare vid fronten, säger han.

Den 1 februari inledde röda armén en stor offensiv på Karelska näset, den 12 februari bröt ryssarna igenom de finska försvarsställningarna, en månad senare föll Viborg.

Den 13 mars tystnade vapnen.

Fler än 23 000 finländska soldater stupade, drygt 43 000 återvände hem skadade, många av dem invalidiserade för livet. En rad finländska städer hade bombats.

Sovjetunionen dikterade de hårda fredsvillkoren. Finland tvangs avstå från 10 procent av landets landareal, däribland städerna Viborg, Kexholm och Sordavala. 400 000 karelare evakuerades. Hangö udd arrenderades ut i 30 år.

Kriget över För soldaterna kom freden i grevens tid. Birger Ingves minns krigsvintern, som en bistert kall tid. Som mest kröp kvicksilvret ner till minus 40 grader.

Men nu nalkades våren. För bondsonen från Skaftung betydde freden inte att han kunde återvända hem för att hjälpa föräldrarna i jordbruket.

Han kommenderades till Åland för att förstärka ögruppens försvar.

– Det blev en hel del exercis och vapenträning, minns han.

Den åländska befolkningen var inte odelat förtjust i soldaterna.

– Ålänningarna tyckte inte alls om att det kom soldater dit. De trodde att vi skulle locka dit ryssarna. Vi sade att vi kommit dit för att skydda dem, men de ville inte tro oss.

Striderna om Teikari Birger Ingves är uppvuxen i Skaftung, som i dag är en del av Kristinestad. Tidigare hörde byn

i kraft 19 september 1944. Också fångarna i Tjerepovets nåddes så småningom av besked om fredsavtalet. Hoppet om en fångutväxling tändes. Den första omgången krigsfångar sändes till Finland i november 1944.

När tåget kom för att hämta fångarna var Birger så svag att han nätt och jämt lyckades ta sig upp i vagnen. Tåget förde krigsfångarna till finska gränsen. Vid gränsen bjöds de på mat ur ett soppkök. Birger lyckades inte få någon ärtsoppa, men nog en näve knäckebröd.

Tåget förde dem vidare till Hangö. I Hangö placerades de i ett karantänläger där de fick vila ut i tre veckor.

– Jag var så sjuk i magen när vi kom fram till Hangö. En sanitär gav mig sju koltabletter. Det tycktes hjälpa. Magen lugnade ner sig.

Birger Ingves, 100, hör till den snabbt krympande skaran av krigsveterander som deltagit i både vinter- och fortsättningskrigen.

till Sideby kommun. I familjen fanns åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar.

Under den korta perioden av fred mellan vinter- och fortsättningskrigen inskränkte sig Birgers besök i hembyn till några korta permissionsdygn. Den 25 juni 1941 bröt fortsättningskriget ut. Birger fördes då över till Nylands kustartilleriregemente 22.

– Det kändes bedrövligt när Finland åter rycktes in i krig, sammanfattar Birger sina känslor från sommaren 1941.

Regementet kom att tjänstgöra på en rad holmar i östra Finska viken och Viborgska viken.

– Vi förlorade holmar, tog in holmar, led stora förluster och förorsakade ryssarna stora förluster.

Det var besvärligt.

Den sista striden förde regementet i juli 1940 på ön Teikari i Viborgska viken. Den finska försvarsledningen misstänkte att röda armén skulle försöka använda Teikari som språngbräda för att ta sig över Viborgska viken. I snabb takt förstärkte Finland öns försvar.

De finländska soldaterna skulle under några dygn slå tillbaka flera blodiga attacker mot ön, men till slut blev den ryska pressen för stor.

De finska trupperna maldes sönder av artilleri och ryska flottans kanoner. I sista minut evakuerades en del av de finska trupperna i båtar, andra simmade frenetiskt för att ta sig bort från den blodbestänkta ön.

Spillrorna av kustartilleriregemente 22 kringrändes på strandenav av ryska trupper. Birger Ingves och hans kamrater hade slut på ammunitionen. Birger, som inte kunde simma, såg ingen utväg att

levande ta sig från ön. I ett flyganfall tidigare på morgonen hade en stenskärva slitit upp ett blödande sår i hans rygg. Han övervägde att ta sitt liv hellre än att låta ryssarna ta honom.

– Det enda fungerande vapen jag hade kvar var en pistol som jag hade fått hjälp av min bror att skaffa. Jag tänkte att nu är min sista stund kommen.

– Jag blev nervös och gick bakom en stor sten. Jag tog upp pistolen och lade en kula i loppet, men då sade min kamrat ”hördu Birger vi ska göra ett sista försök att fly härifrån”.

De hittade en lång planka som de puffade ut i vattnet. Med hjälp av plankan hölls de med nöd och näppe flytande. De började simma bort från ön.

Besköts från fartyg De hade ingen aning om vart de var på väg. De simmade till en liten grynna, närmast några stenar som stack upp över vattenytan. Där låg de och tryckte. De såg hur ryska flygplan bombade och besköt finska soldater som simmade för sina liv. Männen saknade både mat och kläder. Efter ett dygn puffade de igen ut plankan och började simma mot vad de trodde var finska fastlandet.

Plötsligt blev de beskjutna från ett ryskt fartyg. Kulorna studsade mot vattenytan men gick förbi.

– När ryssarna kom närmare ropade de ”händerna upp”.

Birger och hans kamrater plockades upp och fördes till södra stranden av Viborgska viken. Vid bryggan möttes de av en rysk officer, som var beväpnad med en kulsprutepistol. Han misstänkte att de fin-

ska soldaterna tjänstgjort i skyddskåren och kallad dem för slaktare.

– När han frågade vad jag hade för yrke visste jag inte vad jag skulle svara. Jag sade att jag varit kock.

Efter inledande förhör följde en plågsam marsch till järnvägsstationen. Där väntade en rad boskapsvagnar. Tåget förde Birger till fångläger 158 i Tjerepovets, en resa som tog flera dygn.

Förhållandet i lägret var svåra. I lägret fanns fångar av många nationaliteter. Finländarna placerades i en kall barack, där det saknades både möbler och kläder. Maten bestod av surkål kokad på vatten och ibland en liten brödbit. Birger besvärades hela tiden av såret i ryggen, som inte ville läka.

– Om dagarna kommenderades vi till en intilliggande flod. I floden låg stockar som vi skulle fånga in och dra upp på land. Vi tvangs gå ut i vattnet för att få tag på stockarna.

I skymningen återvände de våta och frusna till barackerna. Där låg männen tätt, tätt intill varandra för att ta tillvara varandras kroppsvärme. Varje kväll var det uppställning utanför barackerna. Vakterna skulle räkna fångarna.

– Där lärde jag mig räkna till tusen på ryska, säger Birger och ger ett smakprov på att kunskapen sitter i.

Tiden i lägret blev lång och hemsk. De som dog slängdes på en hästkärra och kördes i väg.

– Jag har alltid läst aftonbön. Jag bad Gud välsigna och bevara mig och ge mig mat. Så uthärdade vi natt efter natt och dag efter dag.

Freden kom Finland slöt fred med Sovjetunionen samma höst. Freden trädde

Glädjefull jul Hemma i Skaftung utbröt glädjescener när familjen fick veta att Birger fanns bland de utväxlade fångarna. Militärstaben hade tidigare meddelat att sonen antagligen stupat eller drunknat, men föräldrarna hade inte godkänt att kyrkoherden i Sideby skulle dödförklara sonen. Nu samlade de ihop en matsäck och skickade äldsta brodern till Hangö.

– Han hade säcken full med godsaker, där var kött och fläsk.

Jag vågade inte äta det för magens skull, men jag delade det med kamraterna och vi stoppade i oss lite då och då, minns Birger.

Strax före jul hemförlovades Birger från karantänlägret i Hangö.

Nästan fem års tjänstgöring i armén var till ända. Julen 1944 var den lyckligaste i hans liv.

– Jag kom hem två dagar före julafton. Då tog vi in julgranen och jag skulle hjälpa mamma att klä den brast det. Jag måste torka tårarna.

Det var den finaste jul man kan tänka sig.

Rågbröd och mjölk 2016 flyttade Birger till Geritrims vårdenhet i Kristinestad. Han är trots sin höga ålder vid god vigör och deltar dagligen i stolsgymnastiken. I rummet står Radio Vega ofta på.

– Det ska vara musik och rörelse, säger han.

Vad är hemligheten bakom ditt långa liv?

– Ja, den som det kunde veta. Jag har ätit mycket rågbröd och druckit mycket mjölk, skrattar han.

Om somrarna hämtar familjen Birger hem till gården i Skaftung minst en gång i månaden. Han ser fram emot besöken. Gården drivs numera av barnbarnen Rickard och Simon som föder upp djur för slakt.

Markus West

GOD TID

9/2019

17

Välkommen till Kristinestad Byggtjänst - Rakennuspalvelu

Eddie Hanses

tel. 06-221 6200

Strandgatan 31, Kristinestad Tel./fax 06-221 2333 Mobil 0400-562 689

www.elotec.fi

www.kristinestad.fi

Kristinestads kyrka Tfn. 06-221 1073 www.kristinestadssvenskaforsamling.fi

mån - fred.

6.30 - 16.00

Östralånggatan 44, Kristinestad tfn: 0400-780 500

LINDY

Blomsterhandel R & R ÅDJERS

made in skaftung

Lappfjärd, Tel(06)222 2345 Sjög. 6 Kristinestad, 040-143 2250

Jordbyggnad

Sjöstadens Julhem

Bergcon Tel. 040-525 3810 Skaftung

Upplev julstämningen i trähusstadens hem

7.12.2019

kl./klo 12-18

Kristinestad Avgiſts�ii evenemang med stöd av

Sjögatan 8, Kristinestad www.facebook.com/jungmanKRS

ANNONSERA I GOD TID

Måttbeställda fönster och dörrar till alla byggprojekt. Även montering.

Ikkunoita ja ovia mittatilaustyönä kaikkiin rakennusprojekteihin.

Myös asennus.

CE

Upplev Jungmans Jul!

Thomas Lindberg Västraändsvägen 180 64480 Skaftung thomas@lindy.fi (06) 222 9321, 044 516 8689 www.lindy.fi CE

GOD TID

18

Hur mår dina leder?

9/2019

ANNONS

3 X stöd till dina leder De senaste årens forskning inom naturbaserade kosttillskott ligger bakom utvecklingen av Movizin Complex.

Produkten innehåller tre aktiva växtextrakt från boswellia, ingefära och nypon, som på olika sätt stödjer ledernas rörlighet.

En unik kombination som inte finns i andra produkter på marknaden.

Tusentals nöjda kunder Tusentals nordbor har tack vare växtextrakten i Movizin Complex hittat ett sätt att understöjda ledernas hälsa. I en stor konsumentundersökning gav 87% av användarna ett betyg från över medel till högsta poäng. kundlojaliteten i förhållande till Movizin är så bra att Wellvita, som ansvarar för produkten erbjuder nöjd kundgaranti till alla användare. De användare som mot förväntan inte är nöjda med effekten, erbjuds att gratis få prova en alternativ ledprodukt med en annan typ av effektprofil.

Ledbrosk slits naturligt med åldern, men vissa växtämnen har visat sig att kunna bidra till smidiga och rörliga leder.

Människokroppen är utformad för att användas. Helst hela livet. Men samtidigt som muskler och kondition underhålls genom ett aktivt liv, kan samma aktiviteter också innebära att våra leder inte fungerar på samma sätt som tidigare.

Detta är något som riktigt många

kan uppleva. Även upprepade rörelser, tunga lyft eller ett långvarigt stillasittande kan på sikt belasta det mjuka brosket som finns i kroppens många leder. Det är inte ovanligt att det med åldern kan påverka knän, höfter, fingrar, axlar, rygg och nacke.

Växtextrakt och rörliga leder Växtämnens förmåga att kunna påverka ledernas styrka och rörlighet är något som länge har haft forskares intresse. Ingefära och nypon samt harts från boswel-

lia-trädet är några av de växter som i senare års studier, har visat sig att ha bra effekt på lederna.

Movizin Complex innehåller ett kvalitetsextrakt från alla tre växter.

När man talar om extrakt innebär det att vattnet har avlägsnats från växterna varefter de kvarvarande torra och aktiva ämnena har uppkoncentrerats. Därmed kan du med en dagsdos Movizin Complex tabletter enkelt och lätt säkra dig ett dagligt tillskott av ämnen som är bra för dina leder. tillbaka eftersom de hade gjort fel. Så vi fick behålla den felsända burken också.

Testade och kände effekten

Liselotte Ersgaard, 56 år

- Så fick jag fylligt hår!

Liselotte är en av många som har fått bra stöd av Siff Hair Grow. Extrakttabletterna tillför nödvändiga näringsämnen till huvudbotten och hårsäckar.

– Mitt hår hade alltid varit tunt och platt. Jag försökte olika hårmodeller men jag kunde inte få mitt hår fluffigt och fylligt. Men det hade jag egentligen accepterat - det var bara så, helt enkelt.

– Ända fram till den dagen då vi,

som tur var, mottog en felsändning från Wellvita. Min man har ätit Siff Hair Grow Man i fem års tid och han är väldigt nöjd med produkten. De automatiska leveranserna hade fungerat helt felfritt fram till denna dag.

Men när han öppnade paketet fanns det en burk Siff Hair Grow för kvinnor i den. Han ringde såklart Wellvitas kundservice direkt. De beklagade felet och skickade omgående ett nytt paket med rätt produkt. De tyckte inte att vi skulle ha besvär med att skicka

– Den fick ligga i lådan i några dagar, men sedan tänkte jag: ”Nu måste jag testa...!” I mina unga dagar var det modernt med millimetertunna ögonbryn och jag plockade dem ideligen, vilket gjorde att de till slut inte växte som de skulle.

– Jag misstänkta att jag hade varit för tuff mot mina ögonbryn och började fundera på om inte ingredienserna i Siff även skulle kunna hjälpa min hårväxt där. Så därför började jag till slut att äta tabletterna. Nu har det gått 5 månader sedan dess och jag är jättenöjd, det märks på mitt hår, mina bryn och mina fransar. Jag är lycklig över att det var fel produkt i paketet till min man, erkänner Liselotte med ett leende.

Frisören såg det också

– När jag går ner för att handla i vår lokala mataffär får jag komplimanger för mitt hår från folk jag känner.

Minst 10 olika personer har frågat mig vad jag har gjort med mitt hår.

– Även min frisör har sett att det har hänt något med mitt hår – utan att jag har sagt någonting förstås.

– Det visade sig att mina bryn faktiskt också blev hjälpta som jag hade hoppats på och nu är både bryn och fransar precis som jag gillar dem igen.... Jag kommer väl snart att behöva plocka mina ögonbryn igen, ler Liselotte.

Movizin Complex Kan beställas hos Wellvita med leveransservice.

Du får den första förpackningen till halva priset!

Nu 1495 € (180 tabletter)

Ingen bindningstid

RING:

09 615 00 516 Mån-tors 8-16 Fre 8-14.30

ONLINE:

www.wellvita.fi

Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

Kvinnors håravfall...

Fastnar det mer och mer hår i din hårborste? Har benan blivit bredare och tydligare trots att du känner dig för ung för att tappa håret redan nu?

Då är du långtifrån ensam.

En brittisk undersökning från 2015 visar nämligen att var femte kvinna över 25 år tappar hår. Långt de flesta är mellan 54 och 64 år, men var åttonde kvinna är under 35 år. Hårdbantning, processad mat, stylingprodukter, graviditet och stress kan vara några av orsakerna.

REKOMMENDERAS TILL

Siff Hair Grow

Perioder med minskat hårväxt där håret blir tunnare.

Beställ Siff Hair Grow med Wellvitas leveransservice så får du den första förpackningen till halva priset!

I samband med övergångsåldern där hårväxten kan påverkas av hormonella förändringar.

Nu 15,95 €

När du önskar att ge extra näringsämnen till din hårväxt.

ONLINE: www.wellvita.fi

Ingen bindningstid eller förskottsbetalning.

2 månaders förbrukning

RING: 09 615 00 516 mån–tors 8–16, fre 8–14.30

Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

GOD TID

9/2019

19

En grupp österbottniska turister ledda av Curt Nyman från Jakobstad vid generalens spisgrund.

Bertel Widjeskog

Raatevägen – ett monument över vinterkriget Striderna längs Raate-vägen i Suomussalmi vintern 1939-1940 blev mycket framgångsrika för den finländska armén.

Sovjetunionens plan att skära av Finland från Suomussalmi till Uleåborg misslyckades totalt, och det stora krigsbyte Finland fick vid dessa strider fick helt avgörande betydelse för de fortsatta krigshandlingarna.

Striderna inleddes den 30 november 1939 när den sovjetiska 163:e divisionen överskred gränsen och snabbt avancerade till Suomussalmi. Endast en finländsk bataljon fanns i området, avdelta bataljon 15. Men då finländarna under reträtten bränt ned Suomussalmi försvårades situationen för fienden.

Hård köld och djup snö bromsade anfallen. I början av december hade finländarna dessutom fått fram förstärkning och i slutet av månaden återtogs Suomussalmi. Sovjetunionens 44:e division hade anlänt österifrån, men inringades på vägen mellan Suomussalmi och Raate.

Mellan den 4 och 8 januari lyckades finländarna splittra den sovjetiska

Stenåkern vid Raate-vägen är ett av de många minnesmärken som rests efter striderna vid Suomussalmi-Raate. Det centrala monumentet är gjort av Erkki Pullinen och har fått namnet Öppen famn. I monumentet finns spröda mässingsklockor som klingar i vinden. Stenarna markerar varje stupad finländsk och sovjetisk soldat vid dessa strider.

divisionen och bilda flera mottin – dessa strider har senare fått symbolisera hela vinterkriget då lilla Finland lyckades stoppa den stora fiendens planerade erövring.

En av hjältarna från dessa strider blev generalmajor Uno Fagernäs, född i Terjärv. Han hade utsetts till kommendör för JR 64, och Raate-striderna gav honom titeln motti-mästaren.

De sovjetiska förlusterna ledde till att befälhavaren, general Alexei

Vinogradov avrättades av de egna på sjön Vasajärvi.

Efter striderna i Suomussalmi förflyttades bland annat JR 64 till Ladoga-området där Finland också i strider från den 10 januari lyckades inringa Sovjets 168:de division vid Kitelä och Koirinoja. Denna motti upplöstes slutligt först vid fredsslutet den 13 mars 1940.

Vinterkriget krävde drygt 23 000 finländska soldaters liv, medan drygt 43 000 sårades. De

sovjetiska förlusterna uppskattas till närmare 200 000 i stupade och över en halv miljon sårade.

Stort krigsbyte Krigsbytet från Raate-striderna bestod för Finlands del bland annat av 106 maskingevär, 29 pansarvärnskanoner, 71 fältkanoner, 43 pansarvagnar, 1170 hästar, 260 lastbilar och 20 traktorer. Vid krigsutbrottet hade Finlands försvar endast 32 stridsvagnar och 119 flygplan att

sätta in i striderna. Detta att jämföras med Sovjets 1500 stridsvagnar och 1000 flygplan.

Raate-vägen utgör i dag ett populärt utflyktsmål för finländska turister. Bland monumenten finns den stora ”stenåkern” samt ett antal olika vapen. I den stora turistanläggningen finns också en biosalong där filmer om striderna hela tiden rullar.

Strategiskt anses den sovjetiska taktiken som katastrofal. Att försöka skära av Finland längs linjen Suomussalmi-Uleåborg var den största felbedömningen. Terrängen bestod i huvudsak av våtmarker och endast ett fåtal farbara vägar. Sovjetunionens tunga fordon och vapen blev obrukbara, medan skidburna finländska soldater i snödräkter var rörliga och svårstoppade.

Området på ryska sidan av gränsen vid Suomussalmi-Raate är idag en avfolkningsbygd med bristfälligt vägnät. Men naturen är vacker med många sjöar och ”sammetsskog”. General Uno Fagernäs upprättade under Uhtua-striderna sitt högkvarter på en kulle vid en vacker sjö, av högkvarteret finns endast spisgrunden kvar. Av bastun vid sjöstranden finns också grundpelare kvar.

Bertel Widjeskog

20

GOD TID

9/2019

Barndom och krigsår i Seinäjoki

Miljöns betydelse för identiteten är stor. Den börjar formas redan i barndomen och det fortsätter livet ut. Då det gäller mig själv upplever jag att min uppväxtort och krigsåren 1939-45 satt djupa spår i min identitet. Jag tillbringade min barndom i Seinäjoki som då var en köping.

Gatorna kantades av trähus och var så gyttjiga att uttrycket ”kurakauppala” var på sin plats. Stenhusen var få och kunde räknas på ena handens fingrar. Orsaken var gyttjan. Högsta tillåtna byggnadshöjd var tre våningar. Området där mitt hem låg heter fortfarande Kapernaumi. Överhuvudtaget finns det flera bibelinspirerade gatu- och andra namn i Seinäjoki t.ex. Israel, Jerikontie och Kaanaa. Platsen där mitt hem låg är numera begravd under ett nät av järnvägsskenor. Det fanns och finns en mängd religiösa sekter på orten, många med sina egna församlingshem. Flera är influerade av pietismen och därför var ”skörtarna” en vanlig syn på köpingens gator.

På gaveln till det gamla stationshuset från 1883 kunde man förut läsa namnet Östermyra. Det var egentligen namnet på det järnbruk och krutbruk som handlanden och skeppsredaren Abraham Falander (adlad Wasastjerna) anlade i Törnävä några kilometer från centrum. Den första stationsinspektorn var svekoman. Hans efterträdare var fennoman och ändrade namnet till Seinäjoki.

Min uppväxtmiljö präglades av närheten till visslande ånglok, lukt av smörjolja och gnisslet från bromsande tåg och växellok. Mitt hem låg bredvid ett ”stickspår” och därför somnade jag varje kväll in till slammer och visselsignaler. I den egenartade miljön, som en viktig järnvägsknutpunkt på den tiden utgjorde, hade vi många svenska grannar. De utgjorde en del av den svenska kolonin i Seinäjoki. Den bestod främst av järnvägsmän med familjer. Även min far var ”järnvägare”.

Den förenande länken för dessa familjer var den privata svenska folkskolan och dess garantiförening.

Mina föräldrar gav mig stor frihet och min barndom var uppfylld av aktivitet. Ingen bannade mig om jag klättrade i träd, byggde en koja eller hoppade upp på någon godsvagn. Det var roligt att ge fart åt svängplattan utanför lokstallet och hoppa på karusellen. Speciellt spännande och fantasieggande var brandtåget. Under heta, torra sommardagar fattade skogen längs järnvägen lätt eld och då ryckte brandtåget ut.

En gång råkade jag befinna mig vid järnvägsstationen och såg att brandtåget stod pustande och frustande som en vild tjur färdigt att rusa iväg. Min äventyrslust tog överhanden och jag klättrade hastigt upp på brandvagnen. Jag visste inte vart tåget var på väg, men då jag såg skylten Ilmajoki på ett stationshus insåg jag att jag befann mig långt hemifrån. Vi stannade mellan Ilmajoki och Kauhajoki och jag måste vänta tills branden var släckt.

Lyckligt hemkommen frågade mor var

visa upp identitetsbevis för en vaktpost.

Det bistra språkpolitiska klimatet under 1930- talet hade även konsekvenser för min del. Förutom ”hurrirop” och att komma ihåg att tala finska, fick man vara försiktig för att inte bli antastad på annat sätt.

Det hände att nån buse fann nöje i att pressa ner ett duvägg via nacken in på ryggen.

Jag kunde även få frågor av typen ”när har du flyttat till Finland”. Jag växte upp med svenska, finska och närpesdialekt. Inte konstigt om jag ibland funderade över var jag hörde hemma. I sanningens namn måste jag säga att jag också hade många hyggliga finska lekkamrater.

I mitten på 1930-talet besökte vi som vanligt en av våra grannar. Alla hade samlats i halvcirkel kring husets radioapparat så jag förstod att någonting speciellt hade hänt.

Italien hade anfallit Abessinien och det diskuterades livligt om vad som skulle ske härnäst. De följande årens händelser innebar för min del att barndomen var över.

Allt oftare dök det upp grupper av skyddskårister i skogen. På en kuperad mossbelupen glänta, där vi barn tidigt fick den tidens sexualundervisning i form av älskande par hördes nu barska kommandoord och skarpa skott. Enstaka tvåvingade flygplan från Kauhava dök ibland upp och fällde övningsbomber bredvid skolan vid torget för att konkretisera vad ett krig innebär.

Då vinterkriget bröt ut blev ryssar, Molotov och Stalin symboler för ondskan, som hotade min värld. Skolan ockuperades av fältpostcensuren, och arbetet fortsatte i olika utrymmen, bl.a. i vaktmästarens kök och i tamburen. Att ta sig till skolan var inte riskfritt. Ofta hängde jag vid någon godsvagn, som rullade från hemmet mot järnvägsstationen. Sedan gällde det att hitta en lucka mellan otaliga tågsätt. I annat fall var jag tvungen att kliva upp mellan vagnarna hoppande på buffertarna och kopplingarna eller krypa vidare under vagnarna. Det förkortade min skolväg avsevärt. Tog man sig över någon järnvägsövergång måste man

De trygga punkterna i tillvaron var hemmet, föreningen och släkten i Närpes, som vi ofta hälsade på i synnerhet i höbärgningstider, vid potatisupptagning och då säden skulle tröskas. Olika hot som hopade sig gjorde att jag småningom blev medveten om att friheten har ett pris. Man måste ge avkall på både det ena och det andra.

På tröskeln till vinterkriget var grannarnas söner plötsligt försvunna. Tåg med sårade soldater på väg till krigssjukhus och ryska krigsfångar blev en vanlig syn på bangården. Mamma sydde gasmasker fyllda med kolbitar från kakelugnen. Pappa ”halvsulade” mina slitna skor. Mor sände mig ibland till mejeriet efter skummjölk och ransoneringskortet var ett viktigt papper.

Vintern 1939 satte djupa spår. Mycket snö och fruktansvärt kallt.

Varje kväll kontrollerar mor mörkläggningen och bäddar in radioapparaten mellan några dynor. På morgonen knyter hon ihop ett bylte med varma kläder och breder några smörgåsar. Vi plumsar iväg till en bondgård i skogen. Det är ett tiotal personer, mest kvinnor som samlas i torpets storstuga. Värmen från eldhärden känns skön.

Min mor förstår, men talar inte finska. Men hon nickar och småler. När skymningen faller reser sig den ena efter den andra och traskar i väg den långa vägen hem igen. Så förlöper dagarna.

Då ingenting farligt sker invaggas alla i en falsk trygghet. För en tioårig pojke är livet t.o.m. spännande. Vi lyssnar på radio och ser bilder i tidningen, som berättar om våra tappra soldater vid fronten. Folk berättar vitsar om ”Tiltu” en rysk propagandaröst, som varje dag återkommer med sitt ”huomio, huomio täällä puhuu ”Tiltu”. Hotelser och uppmaningar till kapitulation avlöser varandra. Men folk skämtar om ”iivana” för det går bra vid fronten. Den hatade fienden hamnar allt oftare i mottin och Finland verkar oslagbart. Far har tillsammans med grannarna grävt ett splitterskydd i skogen. Gropen är cirka tre gånger tio meter stor och beklädd med långa, täta grankvistar. Då allt verkar lugnt stannar vi allt oftare hemma. Far skall varje dag till sitt arbete på bangården. Om uppehållen mellan larmen blir kortare pulsar vi väl påpälsade till vår skyddsgrop.

”Marken skälver och skyddsgropen verkar studsa upp och ner.

Luckan rycks halvvägs upp trots att pappa krampaktigt håller i handtaget. En kvinna blir hysterisk och pladdrar med gäll röst. Ett snälltåg har stannat vid sädesmagasinet och passagerarna söker skydd i skogen. Någon kommer krypande fram till vår grop, men den är redan överfull.”

Den 3 februari 1940. En smällkall dag. Jag är på väg hem. Det otäcka, avgrundsdjupa ylandet från sirenerna på brandstationens tak får folk att söka sig till närmaste splitterskydd. Halvspringande stirrar de reflexmässigt mot himlen. Fientliga bombplan är på väg. De kommer söderifrån längs järnvägen

Järnvägsstationen i Seinäjoki blev svårt skadad i samband med flygbombningarna den 3 februari 2040.

Seinäjoen museos bildsamlingar

Marttilan koulu fick en fullträff. Antero Maunulas samlingar/Seinäjoen museot

jag hade varit. Hon småskrattade åt min berättelse, men några bannor har jag inget minne av. Ansvarslöst? Ansvar. Den frågan dök upp senare i livet. Somrarna var naturligtvis mycket varmare och soligare än nu. Vi simmade i en liten bäck, som på ett något bredare ställe heter Hakalanlampi. I bäcken vimlade det av blodiglar, som det gällde att hastigt lösgöra från kroppen då man steg upp ur vattnet. Där spelade vi också bandy om vintrarna. Då vi blev törstiga slog vi håll i isen med skridskon och släckte törsten med det mörkbruna, stinkande vattnet.

Det var en bekymmerslös tid. Min skolgång var speciell. Då jag skrevs in i skolans första klass 1935 hade lägre skolan 10 elever och högre 16 elever. Då jag dimitterades 1941 var skolan en enlärarskola med 5 elever i högre och 3 elever i lägre skolan. Allt fler föräldrar valde finsk skola för sina barn.

Under 1930-talet blev skolans situation allt mer trängd. Köpingens ekonomiska bidrag upphörde och föreningens ekonomi blev allt mer ohållbar trots insamlingar och basarer. Eftersom min far satt i styrelsen minns jag perioden som fylld av häftiga diskussioner både hemma och i skolan.

Umgänget mellan de svenska grannarna var okomplicerat. Det var vanligt med återkommande besök av grannarna. Ofta kom föreningen och skolan på tal, men politik och världsläget diskuterades också. Jag insöp allt som en svamp. Ofta förstår ju ett barn mycket mer än vad föräldrarna

inser. Tonfall, ansiktsuttryck och intensitet avspeglar hur samtalet skall tolkas.

GOD TID

9/2019

till Helsingfors. Jag är på hemväg och tar vägen via torget. En varnande instinkt vinner över impulsen att hoppa ner i ett splitterskydd. När jag halvspringande når hemmet är mor och min syster redan på väg till bombskyddet. Gropen fylls hastigt och då ingångsluckan slår igen blir det beckmörkt.

Snart hörs ett dovt muller. Någon som är närmast luckan lyfter försiktigt upp luckan och kliver ut i snön. Jag kravlar mig också ut och stirrar uppåt. Inemot trettio bombplan avtecknar sig klart mot den blåa himlen. De flyger först över köpingen, men vänder i formation och kommer tillbaka. Jag tycker mig se svarta kappsäckar som besättningen kastar ner. Men det är bomber, som snabbt stadgar sig och singlar ner. Vi hoppar hastigt ner i vår grop igen. I samma ögonblick hörs öronbedövande explosioner. Marken skälver och skyddsgropen verkar studsa upp och ner.

Luckan rycks halvvägs upp trots att pappa krampaktigt håller i handtaget. En kvinna blir hysterisk och pladdrar med gäll röst.

Ett snälltåg har stannat vid sädesmagasinet och passagerarna söker skydd i skogen. Någon kommer krypande fram till vår grop, men den är redan överfull. Då den långa signalen ”faran över” ljuder drar alla en lättnades suck.

En stickande rök fyller luften och bombskärvor ligger utspridda runt vår grop. Jag lyfter upp en stor, svart skärva, som ryker i snön. Vikten överraskar och jag släpper den hastigt. Vi pulsar hemåt och jag känner stor lättnad. Mor tänder eld i vedspisen och kokar en värmande soppa. Jag traskar i väg till köpingen. Stationens väntrum ligger i ruiner och massor av papper och träflisor ligger kringspridda. Vid lokstallet bredvid oss gapar en stor bombkrater, likaså i ett av torghörnen. Kanske skärvorna kring vår grop härstammade därifrån eller från bergsknallen ”Roveskallio” ett stycke från oss. Jag tittar längs Keskuskatu i riktning mot länssjukhuset och ser att flera hus träffats. Det pyr ännu i ruinerna.

Folk samlas kring en jättestor krater i ett av torghörnen. Skolans fönsterrutor är utblåsta liksom de övriga husens kring torget. Sädesmagasinet har fått en träff och en stor mängd säd har runnit ut. I dag vet vi att ett tiotal personer omkom och några blev svårt skadade efter en fullträff i splitterskyddet invid bönehuset. I mars blir det fred. Det hörs allvarliga röster i radio och man möts av sorgsna miner överallt. De flesta inser att friheten ibland har ett tungt pris.

Sedan börjar tåg efter tåg anlända österifrån lastade med karelare på öppna järnvägsvagnar tillsammans med kor och familjens lösöre. De lastar av på bangården. En del bor i oxvagnar, men de flesta kan placeras. Även vi hade en karelsk familj boende i övre våningen. I fortsättningen fick vi klara oss i ett rum och kök. Min generation växte upp i ett tidsskede då alla ställde upp för att bevara friheten och självständigheten utan att tänka på uppoffringarna. Barn och unga lärde sig tålmodighet, uthållighet och att aldrig ge upp. Under dessa ödeshdigra krigsår tror jag mig ha anammat de grundvärderingar som i vuxenvärlden kallades frihet och demokrati.

Karl-Gustav Jossfolk

21

En ödesdag för Finland För den historieintresserade väcker 80-årsminnet av Sovjetunionens anfall den 30 november 1939 både känslor och intresse.

Orsaken till anfallet kan vi förstås spekulera om. Sovjetunionen hade inte visat någon speciell aggressivitet gentemot Finland under de år som gått efter ryska revolutionen och Sovjetunionens bildande. Med tanke på det ter sig anfallet något överraskande.

Finlands armé hade under senare delen av 1930-talet byggt en försvarslinje, Mannerheimlinjen, tvärs över Karelska näset. Orsaken var det eskalerande osäkra läget i Mellaneuropa. Särskilt sommaren 1939 var en betydande manskapsstyrka i arbete med att förbättra denna försvarslinje. Vartefter åren gått har orsaken till anfallet klarnat.

Historien visar att små staters utveckling alltid styrs av stormakterna. Första världskriget hade avslutats med Tysklands kapitulation senhösten 1918. Fredsvillkoren för Tysklands del blev mycket hårda. Krigsskadeståndet blev högt sett till både kapital och material. Detta ledde till stor ilska och bitterhet, och i förlängningen till en allmän revanschhunger, hos de stolta tyskarna.

Tysklands ledare ansågs gamla, ineffektiva, förstockade och oförmögna att åstadkomma något. Nya krafter inom ledningen måste alltså fås fram. Det kom i form av en f.d. korpral, Adolf Hitler. Hitler ansåg att hela tyska folket måste kunna enas kring ett enda parti. Målet skulle vara ett återuppbyggande av det forna, stolta tyska riket.

Hitler bildade det Nationalsocialistiska partiet, ”Nazistpartiet”. Början var motig för partiet som förkastade demokratin helt. Nazisterna föreställde sig människor vara indelade i olika raser. Av dessa ”raser” ansågs vissa, t.ex. östeuropéer, mörkhyade och romer, vara underlägsna germanerna.

Homosexuella var en annan grupp som ansågs mindre värda. Judarna var särskilt illa sedda, dem ville Hitler utrota helt.

Hitler och det nationalsocialistiska partiet gick så småningom segrande fram i den tyska politiken. 1933 blev Hitler Tysklands rikskansler, eller führer som han själv ville kallas. Också armén började byggas ut, till en början i smyg p.g.a. fredsvillkoren. Enligt Hitler behövde tyskarna mera ”lebensraum” alltså livsrum. Första objektet var Österrike.

Befolkningen där var till övervägande del tysktalande och annekteringen i mars 1938 gick helt oblodigt till. Tyska armén marscherade in i landet under applåder. Österrikarna var närmast stolta över att gå i förbund med Tyskland. Trots Hitlers försäkran till västmakterna om att Tyskland inte gjorde anspråk på fler områden fortsatte annekteringarna med Sudetområdet i Tjeckoslovakien, och senare resten av landet.

Sovjetunionen var det största och mest intressanta målet. Hitler förstod att ett angrepp på Sovjetunionen skulle bli en riskfylld operation. Det gällde att gå fram med list och förslagenhet, vilket Hitler ju var specialist på. Under sensommaren 1939 erbjöd Hitler Sovjetunionen en icke-an-

Skribenten vid gränsbommen på Raatevägen, varifrån huvudanfallet mot Suomussalmi kyrkoby startade 30.11.1939.

Gunvor Hellund

greppspakt. Den 23 augusti reste Tysklands utrikesminister Rippentrop till Moskva för att förverkliga pakten. Joachim von Ribbentrop fick ett hjärtligt mottagande av Josef Stalin och utrikesminister Vjatjeslav Molotov i Moskva.

Västmakterna häpnade och förundrades, vad betyder nu detta? Ett vänskapsförhållande mellan Tyskland och Sovjetunionen? Vad som inte blev offentliggjort var ett hemligt tilläggsprotokoll vari man uppdelade hela Östeuropa i intressesfärer. Baltikum hörde till Sovjetunionens intressesfär liksom Finland.

I september 1939 anföll Tyskland Polen.

Som orsak framhöll Hitler att en andel av befolkningen i den s.k. polska korridoren som var tysktalande trakasserades av den övriga befolkningen. Nu reagerade västmakterna, den tredje september förklarade England och Frankrike krig mot Tyskland.

Tysklands snabba och effektiva pansararmé bröt hänsynslöst in i Polen, Warszawa nåddes och intogs på tre veckor. Den 18 september anföll sovjetarméer Polen från öster.

Omedelbart efter Polens kapitulation märktes effekterna av det hemliga tilläggsprotokollet. Sovjetunionen inrättade armébaser i hela Baltikum, främst vid östersjökusterna. Finland fick samtidigt inbjudan till Moskva för diskussion om vissa gränsjusteringar. Den 11 oktober reste den första delegationen med J. K. Paasikivi som ledare till Moskva. De sovjetiska kraven var hårda. Bland annat skulle gränsen på Karelska näset förskjutas cirka 30 kilometer norrut, och öar i östra finska viken skulle avträdas. Regeringen beslöt dock att stå fast, inga eftergifter skulle ges. Stalins avslutande kommentar var att det nu är militärens tur att tala.

Reserverna i Finlands försvarsmakt hade inkallats den 8 oktober för så kallade extra repetitionsövningar. Den 30 november gick sovjetarméerna över gränserna. Anfallen riktade sig mot Karelska näset, men även

längre norrut. Efter tre månaders strider hade sovjetstyrkorna avancerat till området norr om Viborg samt gått över isen på Viborgska viken. Finland hade börjat fredsunderhandla via Sovjetunionens sändebud i Stockholm, Alexandra Kollontay, och fred slöts den 13 mars i Moskva.

Sovjetunionen tog allt vad de hade begärt under fredsunderhandlingarna och mera därtill. Det betydde att Finland förlorade cirka 10 procent av landarealen och cirka 400 000 människor tvingades evakuera från de avträdda områdena.

För ett annat exempel på stormakters inverkan på Finlands säkerhet kan man gå drygt 130 år tillbaka i tiden, från 1939 till 1808. Då var Frankrike under ledning av Napoleon Bonaparte Europas stormakt.

Napoleon fordrade att alla Europas stater skulle delta i en handelsbojkott av England, men Sverige vägrade. Napoleon beslöt att Sverige skulle näpsas för detta.

Napoleon beordrade sin bundsförvant Alexander I, Rysslands kejsare, att anfalla Sverige. Resultatet av detta anfall vet vi, Finland blev ett ryskt storfurstendöme.

I båda dessa fall ser vi hur den europeiska stormaktspolitiken lett till stridigheter med vår granne i öst och att roten till dessa stridigheter delvis hittas i Västeuropa. På 1800-talet var Napoleons maktsträvanden en orsak till konflikten, på 1900-talet Hitlers och tyskarnas revanschhunger efter första världskriget. En betydande skillnad är att den senare konflikten i högre grad lever kvar i finländarnas minne. Jag tänker på min hemkommun Purmo, som var en av de hårdast drabbade när det kommer till mänskliga förluster. En procent av befolkningen i gamla Purmo kommun stupade i kriget. Det innebar 24 personer, en av dem min far. 80 år senare börjar kriget kännas avlägset, men kommer ändå att leva kvar i det kollektiva minnet i många generationer.

Per-Erik Ede

GOD TID

22

9/2019

Hamburg och Rügen 4–9.5.2020

Hansastaden Hamburg, staden som har allt mellan himmel och jord, men är i kärnan en äkta hamnstad. Hafencity, en ny glänsande stadsdel med sin Elbphilharmonie som landmärke. Hamburg har ett större kanalsystem än vad Amsterdam och Venedig kan räkna ihop tillsammans. Ön Rügen som är belägen i södra Östersjön har ett mycket spännande förflutet. Den tillhörde Sverige under tvåhundra år och var en viktig del av det som kallades Svenska Pommern. Här ligger anrika hotell och pensionat från sekelskiftet och ett flertal kända bad- och kurorter.

Resedatum: 4-9.5.2020, måndag-lördag, 6 dagar

frukost och 5 middagar.

1 lunch Lokalguider i Hamburg, Stralsund, Rügen och Lübeck. Besök i Elbphilharmonie med Plaza. Ångtåget Rasande Roland.

Reseledare Benita Sundström från SPF. I priset ingår ej: Reseförsäkring och måltidsdrycker.

Rätt till ändringar i resans program eller pris förbehålls.

Anmälningar och förfrågningar: Ingves & Svanbäck tfn 020 743 4520 eller info@ingsva.fi

Resans pris: 1.295 €/person i tvåpersoners rum.

Enkelrumstillägg: 185 € I priset ingår: Flygresor Helsingfors-Hamburg t/r, busstransporter, 5 nätter på 4-stjärniga hotell inklusive

Klassiska Sicilien 19–26.9 2020 Sicilien är Italiens största ö och erbjuder det mesta av det vi förknippar med Italien; stränder med färgglada parasoller, kyrkor med madonnabilder, trattorior i smala gränder och antika monument. Till det kan man naturligtvis lägga en enastående matkultur och en anrik vinproduktion.

Siciliens rika historia har präglats av olika folkslag som var och en har satt sina spår i arkitektur och kultur. Ön var en viktig del av grekernas rike och spelade en central roll i det romerska och innan Italiens enande i slutet av 1800-talet hann ön invaderas av bysantiner, araber, normander, fransmän, spanjorer och bourboner.

Landskapet är växlande, med flera mindre öar, oändligt långa kuster, karga berg, böljande fält och Sydeuropas enda aktiva vulkan. Där naturen tillåter växer citrus- och mandelträd, grönsaker och säd, fikon och kaktus som levererar utmärkta råvaror.

Välkommen med på en upplevelserik resa där vi i lugn takt tar del av historia och kultur, mat och vin, sol och bad. Under sköna septemberdagar utforskar vi de främsta sevärdheterna och får möta olika delar av Sicilien med sina varierande landskap och folkliv.

Ur reseprogrammet: ● Grekisk teater och romersk arena i Syrakusa ● Mosaiker i Villa del Casale ● Vita klippor och tempel i Agrigento ● Akropolis i Selinunte ● Stadsvandring i romantiska Erice ● Palats och folkliv i Palermo ● Arabiska bad i Céfalù ● Rykande vulkaner och vin vid Etna ● Bad och avkoppling i Taormina

Folkliv i Palermo.

Vita klippor i Agrigento.

KAJ • JANNE GRÖNROOS • SUSANN SONNTAG • P HILIP JÄRVENPÄÄ HELÉNE NYBERG • THOMAS ENROTH LASSE ERIKSSON • DENNIS RÖNNGÅRD KAJ KUNNAS • KJELL SKOGLUND

Se hela reseprogrammet på spfpension.fi/resor eller kontakta Axtours.

Anmälningar och förfrågningar: Axtours, tfn 018 51217, info@axtours.ax.

MARK LEVENGOOD

Akropolis i Selinunte.

8–10.2 Silja Serenade till Stockholm | Buss från Österbotten och Nyland | Fr. 244 € www.ingsva.fi/showkryssning www.ingsva.fi RESOR MATKAT 020 743 4520

GOD TID

9/2019

23

Res med SPF Österbotten

RESOR

25.3-8.4

Playa del Inglés, Gran Canaria Playa del Ingles, den populära turistorten på Gran Canaria, lockar turister år efter år, för att det är så enkelt att semestra här. Den mäktiga sandstranden och det enorma matoch nöjesutbudet har lockat oss nordbor i decennier.

Charmiga Wien Säg Wien och det första man tänker på är klassisk musik, valser, schnizel och sachertårta!

Njut av att vandra i Gamla Stan, stadens kärna, besök Spanska Ridskolan eller kanske det vackra slottet Belvedere. Wien har en härlig blandning av kultur, historia och nöjen samt ett brett utbud av shoppingmöjligheter.

Läs mera om SPF Österbottens resor på: http://www. osterbotten.spfpension. fi/resor/ 16-19.4

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Julmarknad i Tallinn och Riga 14–17.12 Vår traditionella Julmarknadsresa går i år till Riga och Tallinn, två fina Hansastäder med gamla anor.

Resan börjar vid Kiasma 14.12 kl. 09.00.

Viking XPRS avgår kl. 10.30. Brunch kl. 10.15. I Tallinn möter guiden kl. 13 varefter resan mot Riga börjar. Vi bor centralt på hotell Latvija, middag på kvällen.

Söndag 15.12 besöker vi gamla stan med sin marknad, lätt lunch. Guiden visar och berättar om staden, tid för shopping, gemensam middag på kvällen.

Måndag 16.12 lämnar vi Riga under förmiddagen och åker norrut mot Pärnu, ser oss omkring där och åker sedan vidare mot Tallinn, lätt lunch under dagen. Vi bor

0 7

ÅRS GALAKRYSSNING

på hotell Europa, middag på kvällen.Tisdag 17.12 efter morgonfrukosten vandrar vi i gamla stan och besöker Tallinns julmarknad, lätt lunch+shopping. Vi tar farväl av vår guide efter lunchen. Kl. 16 samlas vi i Viking Terminalen, kl.16.30 äter vi julmiddag i Bistro Bella. Kl. 19.30 anländer vi till Helsingfors och bussen kör oss till Kiasma.

Pris: 470 € per person i dubbelrum, 546 € enkelrum Ingår: Viking Line tur/retur, samtliga måltider, hotell, guide, Wikströms buss.

Obs! RESEFÖRSÄKRING INGÅR EJ. ID ELLER PASS BEHÖVS. Anmälning och närmare info: Catharina Hindrén 050-3281209, catharina@hindren.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Nickes Taxi

Nivelax, Västanfjärd

tfn. 0400-122 859

BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG)

Resans pris: 195 €/person i A-hytt (singelhytt +50 €) 175 €/person i Promenade-hytt (singelhytt +40 €)

I priset ingår: bussresa i turistbuss, galakryssningen i 2-personers hytt, en buffetmiddag (på utresan), två frukostbuffet, underhållning samt det lilla jubileumsextra

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

Tel Hangö 019 - 248 1004 Tel Ekenäs 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

ar er i betjän ! ka på svens

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

16 - 22.2.2020 555€

12-14.1.2020

Sandövägen 23,10900 Hangö

Ab J. Tidstrand Oy

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

EN DAG I STOCKHOLM MED SILJA SYMPHONY

frimanresor.fi

Spasemester 149 €/2 dygn/pers.

Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansrestaurang.

Gäller till 31.12.2019 (inte julen).

Vila på Härmä 160 €/2 dygn/pers.

Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, 1 x uppfriskande ansiktsbehandling 25 min eller klassisk massage 25 min, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansrestaurang. Gäller till 31.12.2019 (inte julen).

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

HÄRMÄ SPA

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

Många bussrutter från Svenskfinland!

Benalmadena på Spanska solkusten Med på galakryssningen: Erik-André Hvidsten (NO), Jennifer Karlsson,Thomas Ehnroth, Philip Järvenpää med orkester, Jennifer Lyons (IE) samt The Great Gatsby show

Bussarna med i Stockholm!

Boka dagsutflykten i samband med bokningen. *Shoppingtur till Westfield Mall of Scandinavia - 0 € *Abba The Museum +25 €/person *Drottningholms slott + 25� €/person *Kort stadsrundtur med shoppingtid i centrum - 0 € *Tur-retur till centrum med OT-bussen - 0 €

- ett alternativ till Almunecar 23.2 - 8.3.2020 (15 dgr) Flyg från Vasa

Musikalresa till Stockholm - sista chansen att uppleva ”Så som i Himmelen” på Oscarsteatern

31.1 - 2.2.2020 en dag i Sthlm 26 - 29.2.2020 två dagar i Sthlm Jultorg i Tallinn 5 - 7.12.2019 (garanterad avgång) Nu har vi datum för sparesorna 2020! Ta kontakt!

Boka nu!

(06) 318 4000 | oravaistrafik.fi

GOD TID

24

9/2019

ANNONS

ANJA doserar läkemedlen tryggt Anja är en maskinell dosdispenseringstjänst för läkemedel som apoteken erbjuder personer som tar mediciner regelbundet. I tjänsten expedierar apoteket kundens tabletter och kapslar förpackade i påsar med engångsdoser, som räcker för två veckor i taget.

NYTTAN MED ANJA • • • •

Påsarna visar vilken dag och tid du ska ta läkemedlet Påsarna är lättanvända och behändiga att ta med sig Du betalar endast för de läkemedel du behöver – inte för hela läkemedelsförpackningar Mer hygieniskt, effektivt och felfritt än att dosera läkemedlen för hand.

Läs mer om Anja

anja.fi

9/2019

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

Äldreomsorg och avgifter ◗ Äldrerådet i Närpes bjöd in ortens tre pensionärsföreningars styrelser till ett seminarium i slutet av september. Vid seminariet behandlades frågor som berörde social- och hälsovårdsreformen, rehabilitering och hur man ansöker om olika former av service. Samtidigt utreddes hur avgifterna för hemvård, stödtjänster och olika slag av serviceboende beräknas.

Vård- och omsorgsdirektör Jim Eriksson i Närpes presenterade planerna för en eventuell österbottnisk vårdreform. I samband med den skulle all vård och äldreomsorg överföras till Österbottens välfärdsområde. Kommunen ska ge utlåtande om den planerade reformen. Närpes och kommu-

nerna i K5-gruppen är tveksamma till tidtabellen och vill invänta regeringens planer för reformen.

Bland seminariedeltagarna hördes många kritiska röster gällande den frivilliga samkommun som nu planeras. Man undrade ”vad får vi ha kvar, vad försvinner? Hur kommer platser i äldreboenden att fördelas?” Närpes tar beslut i frågan i november.

Rehabiliteringshandledare Ann-Katrin Lindström redogjorde för hemrehabiliteringen, som utförs av två rehabiliteringshandledare. Handledarna kommer i kontakt med klienter via Närpes sjukhus eller fysioterapiavdelningen.

Klienten själv eller anhöriga kan också ta kontakt.

Först görs ett kartläggande hembesök för att ta reda på klientens funktionsförmåga. Tryggheten i hemmet är viktig och det utreds vilka hjälpmedel som behövs. Det är gratis att låna hjälpmedlen. Handledarna samarbetar med hemvården och gör upp träningsprogram som hemvårdarna kan hjälpa till med. Det förebyggande arbetet i ett tidigt skede betonas. Det är aldrig för sent att börja röra på sig.

Vikarierande äldreomsorsgchef Anna Wadén informerade om ansökningsprocessen för olika former av service.

Kanslist Anne Uppgård redogjorde för avgifter för hemvård och stödtjänster samt hur avgifter för anstaltsvård, serviceboende och

effektiverat serviceboende beräknas. Klientens inkomster räknas alltid från bruttobelopp, förutom vid anstaltsvård dvs. på Frida eller långvarig vård på sjukhuset.

För långvarig anstaltsvård uppbärs en serviceavgift, där alla tjänster och mediciner ingår. Avgiften räknas ut enligt klientens inkomster. Klienten har rätt att behålla 108 euro per månad som egna fickpengar.

Det finns ingen övre gräns för vårdavgiften i effektiverat serviceboende och för hemtjänst. Den enda gräns som är lagstadgad är att man inte får ta ut ett pris som är högre än produktionskostnaderna.

Vid effektiverat serviceboende betalar klienten hyra, service-

Märta Backlund återvald i Närpes NÄRPES PENSIONÄRSFÖRENING Carl-Erik Hermans inledde höstmötet för Närpes pensionärsförening med ”Vals till jubilaren” – ett lämpligt låtval med tanke på att föreningen just firat 60-års jubileum.

Höstmötet i stationshuset i Finby besöktes av 26 medlemmar och öppnades av föreningens ordförande Märta Backlund. Till mötets ordförande valdes Stefan Mannsén och till sekreterare Siv Aro. Höstmötets uppgift är att godkänna budget och verksamhetsplan för

det kommande året.

Medlemsavgiften fastställdes till 18 euro, samma som under nuvarande år. Märta Backlund valdes till ordförande för verksamhetsåret 2020. Styrelsen består av åtta medlemmar och fyra ersättare, som väljes för två år i taget. I tur att avgå var styrelsemedlemmarna Siv Aro, Pia Berg och Helena Böling samt ersättarna Pirkko Hagman och Matti Uusimäki, vilka samtliga återvaldes. Till ny styrelsemedlem för åren 2020-2021 valdes Britta Malm och till ny ersättare Gustav

Nordmyr. Verksamhetsgranskaren Peter Snickars och hans ersättare Mats Wikman återvaldes likaså. Till valberedningskommittén valdes Matti Uusimäki till ordförande och Gun-Britt Lindqvist, Christine Rosenback, Sture Häggblom och Henrik Rönnqvist till medlemmar.

Efter kaffepausen var det dags att ge ordet till riksdagsledamot Anders Norrback. Han var inbjuden till höstmötet för att berätta om sin vardag i riksdagen. Han kunde konstatera redan på sin för-

sta dag i riksdagen att allt fungerar formellt och välorganiserat. Då han steg in i riksdagen första gången välkomnades han av två vaktmästare med orden: välkommen riksdagsledamot Anders Norrback.

Deras uppgift är att känna igen alla 200 riksdagsledamöter.

Anders Norrback sitter med i tre utskott, i utskottet för jordoch skogsbruk, arbetsliv och jämställdhet och som ersättare i det stora utskottet. Det stora utskottet är mest arbetsdrygt, utskottet sammanträder varje fredag. Till sin

35 framgångsrika år firades i Lovisa LOVISANEJDENS SVENSKA PENSIONÄRER Lovisanejdens svenska pensionärer firade höstfest med 35-årsjubileum den 26 oktober. Festsalen fylldes med pensionärer från Östra Nylands distrikt.

Ordförande Håkan Karlsson höll välkomsttalet. Han gav inblick om skolornas framtid, samt andra intressanta händelser i Lovisa. ”Vi fyra” underhöll oss med sång under Arno Kantolas ledning.

Festtalet hölls av Kim Wahl-

roos, som var grundare av Nya Östis för fem år sedan. I början var många negativa och menade att det inte behövdes en svensk tidning i Lovisa. Enligt Kim Wahlroos var det många ortsbor som yttrade sig och sade att ”De där bli no int ti någå, Och vet du va de kostar? Vet du hur myky tryckande kostar?” Jo, nog visste han.

Kim talade belevat och folkligt.

Han berättade om tidningens historik, och om den positiva feedback som han senare fick. Digita-

liseringen är viktig, säger han men han tror att i framtiden kommer papperstidningen och boken tillbaka.

Efter föredraget blev det verkligt fin fiolmusik av Emma Boberg från Lovisa musikinstitut.

Efter kaffepausen sjöng vår egen Seniorpop.

Vår sekreterare Birgit Korhonen berättade om föreningens 35 år, bland annat att Lovisanejdens svenska pensionärers första ordförande och grundare var Valter

Härlig friluftsdag i Larsmo LARSMO-EUGMO PENSIONÄRSFÖRENING Pensionärsföreningen anordnade sin traditionella friluftsdag torsdagen den 3 oktober vid Fritidsgården och sportcentret. Tidpunkten var något senare än i fjol och med ett lite förnyat koncept. Motionskommittén hade beställt vackert väder för tillställningen, men prognoser-

na lovade någonting helt annat.

Döm om vår förvåning när vädergudarna visade sig från sin bästa sida och ”folket strömmade till i stora skaror”. Dagen inleddes med en kombinerad frågeoch tipsrunda runt sportplanerna, samt via den nya skidskyttestadion, främst för att många av våra pensionärer sällan tar sig tid att begrun-

da vilka fina anläggningar kommunen tillhandahåller för invånarna.

Visiten lämnade säkert bestående intryck hos många av oss. Själva frågetävlingen (tippningstävlingen) var enligt många ganska knepig, men var och en fick säkert något rätt, och en liten uppdatering kunskap om närsamhället det skadar ju inte.

Lundström. Det konstituerande mötet hölls den 30 mars 1984. Valter var ordförande i 14 år. År 2000 valdes Holger Ferin till ordförande. Holger har varit och är fortfarande aktiv inom en aktiv förening.

Han har varit allt från ordförande i sju år till julgubbe på julfesterna.

Birgit berättade också om olika fester och resor som föreningen ord-

25

avgift (som uträknas enligt klientens inkomster), grundavgift (100 € per månad), måltidsavgift (13 € per dag), mediciner, tvätt, hygienartiklar, ev. massage mm. Det innebär att klienten får flera olika fakturor, alla fakturor kommer inte från staden. Om klientens inkomster inte räcker till för alla stödtjänster kan hen kontakta socialkansliet för att påvisa detta och begära en rättelse av serviceavgiften.

Vid seniorboende (lätt serviceboende) betalar klienten skilt för hyra, mat, medicin, trygghetstelefon och övriga stödtjänster enligt användning.

Gun Forsman, ordförande Äldrerådet i Närpes

hjälp har han en assistent.

Den nyvalda riksdagsledamotens kvällar går ofta åt till olika lobby- och informationsmöten samt till att skriva krönikor och insändare. Under veckosluten och måndagar deltar Norrback i möten och dylikt i den egna regionen.

Anders Norrback fick frågor om bl.a. vårdreformen och till sist en fråga om hur fåren mår. Han berättade att fåren mår bra och är friska, men de är något färre till antalet än före han blev invald i riksdagen.

Helena Böling

nat under åren. Det hinner hända mycket på 35 år.

Därefter sjöngs allsång till Bengt Blomkvist ackompanjemang. Lotteriet gick snabbt och vinsterna var många.

Festen avslutades med Modersmålets sång.

Maja Backlund Inga-Lill Lempiäinen

”De där bli no int ti någå, Och vet du va de kostar? Vet du hur myky tryckande kostar?”

Föreningen bjöd på förplägning, samt grillkorv. Det fanns möjligheter att testa på boulespel och hästskokastning och många intresserade tog tillfället i akt och testade.

Våran ordförande Inga Lund hade inlånat rikshan från Sandlunden och hon körde och förnöjde deltagare runt sportplanen med riktigt kvalitetsskjuts. Jag tror att en stor

del av det dryga åttiotal pensionärer som hade mötte upp var nöjda med dagen.

Larsmo-Eugmo pensionärsförening riktar ett stort tack till funktionärerna, samt Larsmo kommun, för att vi fick använda Fritidscentert och korvgrillen.

Karl-Johan Forsell

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

26

9/2019

Blågul och blåvit Svenska dagen

SAMRÅDET I HELSINGFORS Den nionde Svensk festdag för Samrådets medlemsföreningar fick i år en extra, blågul krydda. Svenska dagen firades undantagsvis ombord på Stockholmsfärjan Silja Serenade och därtill hölls festtalet av Sveriges ambassadör Anders Ahnlid. Över hundrasjuttio seniorer samlades i fartygets nattklubb och hälsades välkomna av Samrådets ordförande Marianne Lindberg.

Anders Ahnlid har starka band till Finland – hans farföräldrar flyttade 1939 från Kotka till Sverige och hans mamma fick under kriget ett finskt krigsbarn till ”syster”. Ambassadören vävde elegant in sin finländska familjebakgrund i sitt tal som på nationsnivå berörde de starka banden mellan våra länder, både historiskt, kulturellt och ekonomiskt. Ett konkret exempel på den gemenskap mellan nationer som är rätt unik i världen.

Gamelikörens GAME Ensemble bidrog med sång och efter det utspann sig ett intressant samtal mellan Kjell Westö och Juha Itkonen, intervjuade av Annika Hällsten. Författarna har skrivit brev till varandra sedan hösten 2017 och nu gett ut 7 + 7 brev i en orolig tid i bokform på svenska och finska. Här en koppling till tvåspråkighetens Finland.

Under projektets gång har en ökande öppenhet vuxit fram mellan Kjell och Juha, som på grund av åldersskillnaden lever i en vardag som är mycket olika – Juha är mitt uppe i att vara fyrabarnspappa. Skapandets villkor, relationen till kritikerna, litteraturtävlingarnas inverkan, gränsen mellan fik-

Klaus Suhonen och Anna Wiksten i duon Anna & Klaus avslutade festen med en stämningsfull stund av mjuk jazz- och bluesinspirerad musik. Janne Rajala medverkade på bas.

Maj-Britt Paro

tion och autofiktion avhandlades inför en uppenbart nöjd publik.

Klaus Suhonen, komponerande medlem av Hans on the Bass, och hans partner Anna Wiksten i duon Anna & Klaus avslutade festen med en stämningsfull stund av mjuk jazz- och blues-inspirerad musik. Janne Rajala medverkade på bas. Efter det var det dags att gå iland, i tid för att låta båten lägga ut mot Stockholm igen.

Maj-Britt Paro

Samrådet i december SAMRÅDET ◗ Seniorträffen på Café Esplanad har under hösten varit ”utlokaliserad” på grund av skyfallet i augusti som drabbade både metro, P-hallar och källarsalen på esplanaden. Ännu är inte vattenskadorna ur världen och Seniorträffen tisdagen den 3 december kommer även då att hållas i Folkhälsans matsal vid

Mannerheimvägen 97. ◗ Trubaduren Henrik Huldén, versmakaren Gromit i Hbl, är träffens gäst och berättar om sin bok På lätta versfötter som kom ut i somras. Klockslaget är som vanligt 14.00 och före det kan man passa på att äta Folkhälsans lunch. Köket stänger klockan 14 men kaffe serveras också efter det.

Tomas Ek underhöll Vandapensionärer

VANDA SVENSKA PENSIONÄRER Den 3 oktober samlades ett åttiotal Vandapensionärer i Foibes festsal för att höra på när den kända och populära rösten från Radio Vega, Tomas Ek, uppträdde med prat och sång. Trots det ruskiga höstvädret hade många pensionärer ställt upp och festsalen fylldes till sista plats.

Pensionärerna fick höra att Tomas inledde sin yrkeskarriär på radion år 1985 när Rundradion anställde honom att leda ett direktsänt morgonprogram. Det ledde samtidigt till att studierna i pedagogik och psykologi vid Helsingfors universitet avbröts. Eftersom det var ett nytt koncept för radion erbjöds han och en sångkompis, Pasi Hiihtola, tillfälle att göra några studieresor till Europa för att bekanta sig med ämnet. Speciellt resorna till Hilversum i Nederländerna och Köpenhamn gav många

Tomas Eks val av sånger uppskattades högt i Vanda.

nya idéer och uppslag.

Från vinyl till dataskärm I oktober 1997 gjordes i radi-

Kurt Lundström

on på musikens område ett stort genombrott. Radio Extrem var först ute på fältet. Tidigare hade man mekaniskt kört ut musiken både i vinyl- och cd-form, men

nu ändrades formatet till olikfärgade streck på en skärm med låtnamn och artist. Låtarna var nedladdbara och behövde inte överföras i realtid. Automatiken skötte om vilka låtar som spelades, när och i vilken ordning. Detta betydde naturligtvis inbesparingar, men som en följd färre musikredaktörer. Det stora samtalsämnet rörande musikutbudet nu och även i framtiden kretsar kring profilering och olika målgrupper när det gäller publikservicen.

Tomas val av sånger uppskattades högt bland pensionärerna och belönades med rikliga applåder.

Han inledde med ”Alptoppens ros” som i tiden sjöngs av Owe Törnqvist ”Där växte i dalen två blommor en dag, den ena var vacker den andra var jag, den tredje i fjärde vi lysning tog ut, den femte i sjätte tog kärleken slut”. Sångerna avlöste varandra, alla lika medryckande och humoristiska. Han avslutade

◗ Glöggparty blir det i Samrådets regi följande tisdag den 10 december klockan 13-15 i Kretsarnas sal på AV, Annegatan 26, femte våningen. ◗ Samvaropromenad ordnas fredag 13.12 klockan 13 och Samsim på Allas Sea Pool måndag 16.12 klockan 10. (MBP)

med Povel Ramels i tiden mycket önskade sång ”Gräsänkling Blues” där vår olycksgubbe vaknar en måndagsmorgon med tungt huvud och ett glas grapefruktjuice framför sig och upptäcker att två veckor passerat i sus och dus och nu är hans hustru på väg hem, vad ska jag göra?

Jag tror jag smiter min kos sjungande ”The Gräsänkling Blues”.

Uppskattat småprat Berit Selenius, en av deltagarna, uppskattade Tomas humorkryddade småprat och sång. Som mångårig medlem i föreningen och ledare för Blomsterbingo har hon erfarenhet av hur mycket den sociala samhörigheten betyder för Vandapensionärerna. Där innehar månadsmöten och olika aktiviteter såsom teaterresor och utfärder en viktig roll.

Henrik Smeds

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

9/2019

27

Kyrkslättpensionärer på strövtåg i österled ◗ I slutet av augusti gjorde Norra Kyrkslätts pensionärer och Kyrkslätts pensionärer tillsammans en resa till östra Finland. Trots tidig väckning var alla 50 deltagare pigga och på gott humör.

Resans första mål var Villmanstrand där vi gjorde en rundtur med en guide. Hon berättade att Villmanstrand grundades av Per Brahe år 1649. I augusti 1741 blev staden rysk och användes som badort. Tjäran, den tidens svarta guld, var en viktig handelsvara. På 1800-talet fanns det på fästningsområdet ett kvinnofängelse med bl.a. spinneri.

Villmanstrand ligger vid Saimen som är Europas fjärde största sjö. Lunchen avnjöts på Wanha Makasiini vid hamnen. Resan fortsatte till Punkaharju och Lusto, Fin-

Sju bröder enligt Eva Ryynänen.

lands skogsmuseum. Gruppen delades i två med varsin guide, som berättade om skogsbruket och vilka olika skogsmaskiner som användes förr till dagens moderna maskiner.

Museet öppnades 1994 och har cirka 30 000 besökare per år.

Sedan åkte vi vidare till

Bjarne Åkerlund

Joensuu och inkvarterades på Hotell Kimmel.

Andra dagen besökte vi Eva Ryynänens hus, ateljé och kyrka i Paateri nära Lieksa. Guiden berättade om Evas liv och träskulpturer. Huset, ateljén och kyrkan är byggda i furu. Altaret i kyrkan är av torkad fururot.

Området besöks av omkring

Wanha Makasiini i Villmanstrand.

80 000 personer per år.

Eva Ryynänen är kanske inte så bekant i svenskspråki-

Äldsta Ettan firade 60 år ETTAN Med Bengt Ahlfors som festtalare och skön sång av Dollypops firade Pensionärsföreningen Ettan den 11 november sin ärevördiga ålder 60 år. Ettan gör skäl för sitt namn som landets första.

Namnet Ettan är faktiskt nyare än föreningen som ursprungligen hette Folkpensionärer i Helsingfors, grundad 1959 av major Kyrill Grigorkoff.

Den första föreningen växte så det knakade, nya fick snart grundas. Den legendariske skolradiomannen Nils Göran Engström var den som 1983 gav Ettan dess lämpliga namn. Föreningen har i dag 158 medlemmar och har tio yngre medföreningar i Helsingfors.

Bengt Ahlfors värld i böcker och på scenen har som känt en särskild blandning av humor och vemod.

Den stämningen förde han festpubliken in i med sin berättelse om Gustav Ström och italienskan Elisa från Pisa – ”där låg ett skimmer över Gustavs dagar”. Ahlfors är efter ett långt liv i Marudd åter Tölöbo och delgav ur sin bok Dikter från Bortre Tölö tankar kring återkomsten.

Gränsen mellan Främre och Bortre Tölö kunde gott tjäna som modell för större gränser i världen, tyckte han.

Dollypops bjöd på en läcker musikstund med

Bjarne Åkerlund

ga kretsar. Hon var en skulptör och bildhuggare som skapade mest i trä, med natur

och mytolog som huvudsaklig inspiration.

Hennes ateljé och hem är väl värd ett besök, en upplevelse man länge minns.

Lunchen åt vi i Parppeinpirtti i Ilomants och middagen på hotellet.

Efter frukosten den tredje dagen startade vi mot Valamo kloster i Heinävesi. Vi besökte också Lintula nunnekloster. Efter lunch besökte vi mekaniska musikmuseet i Varkaus. Vi hade två guider som berättade intressant om de olika instrumenten. Vi fick bl.a. höra musik från stora positiv utan spelare. Där fanns också en stol som spelade musik när man satte sig på den. Därefter fortsatte hemfärden. En trevlig sommarresa med nöjda deltagare.

Gitta och Uffe Lemström

Vill du vara med och göra Österbotten livskraftigt?

STÖD SVENSKSPRÅKIG HÖGSKOLEVERKSAMHET

Donationer och testamenten: Kontakta tf VD Kjell Blomqvist, tel. 050 5575 180, Vasasespl. 16, Vasa www.hogskolestiftelsen.fi Tillstånd för penninginsamling RA/2018/1137

Närpes

En fräsch fläkt av Harmony Sisters gav oss Dollypops i sina splitternya blåsor: Katarina Wanamo, Sandra Forsell och Marie Lundberg.

Festtalaren Bengt Ahlfors kunde avslöja att hans och hustrun Ritva Siikalas nya pjäs Zambesi får sin premiär på Alexandersteatern i februari.

gamla godingar. De tre ”harmony-andrews-sisters” hål-

ler sin fina retrostil och uppträdde nu i splitterny röd-

prickig stass. Dollypops ackompanjerades av Niklas Andersson på bastuba.

Festen avslutades av ordförande Rolf Rosenberg med en blomsterhyllning till tre tidigare ordförande, Henry Sandberg, Börje Wikstedt och Bo Forsström. Också styrelsemedlemmen Birgit Rantala fick en bukett för sin insats som eldsjäl bakom resor och traktering.

Maj-Britt Paro, text Ulf Wahlström, foto

Bouppteckningar, arvskiften och övriga arvs- och familjerättsliga ärenden.

Centraltornet i Hagalund, Esbo Tidsbeställning 050 462 0544 www.klingenberg.fi Välkommen!

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

GOD TID

28

9/2019

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Längre liv ger lägre pensioner ◗ Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för 2020. Livslängdskoefficienten är 0,95404.

Den fastställda livslängdskoefficienten minskar de ålderspensioner enligt arbetspensionslagen som börjar betalas 2020 eller därefter med 4,596 procent för personer som är födda 1958.

Livslängdskoefficienten inverkar dessutom på de familjepensioner, partiella

förtida ålderspensioner och arbetslivspensioner enligt arbetspensionslagarna som beviljas nästa år.

Avsikten med livslängdskoefficienten är att anpassa pensionsutgiften och nivån på de nya arbetspensionerna som börjar betalas. Om den genomsnittliga livslängden fortsätter att öka, minskar månadspensionerna.

Livslängdskoefficienten tillämpades för första gången 2010.

Z Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

www.fennooptiikka.fi

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Advent

Börja advent med glad Hosiannasång!

Vi sjunger tillsammans söndag 1.12 klockan 10 i Ekenäs kyrka.

Välkommen också du!

Ekenäsnejdens svenska församling¤

20 0 2 .

0 1 .

4 9– 1 0 2 .

0 1 .

18

Julens Högtidsstund 11.12 KORSNÄS KYRKA KL. 19 | 13.12 PÖRTOM UF KL. 19 | 14.12 SOLF KYRKA KL. 18 BILJETTPRIS: 15€

HANS MARTIN | TOM KÄLDSTRÖM LILIAN MARTIN | MARKUS STARA SÖREN STORBÄCK | SUNDOM BARNKÖR

HELSINKI GOES

ESBO

ljusfest på hanaholmen 4.1-29.2 Välkommen att njuta av ljuskonst såväl inomhus som utomhus på Hanaholmen. Evenemanget arrangeras i samarbete med Lux Helsinki. Gratis inträde.

Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland, ligger endast ett stenkast från Helsingfors centrum.

Restaurang Johannes med läcker nordisk mat // Café/vinbar Luftiga hotellrum // Nordisk konst och design Bastu och simbassäng // Konferensutrymmen

On–Sö 11–17 Gustav Wasas gata 11 Ekenäs

Hanaholmsstranden 5, 02100 Esbo // +358 (0)9 435 020 // reception@hanaholmen.fi www.hanaholmen.fi

GOD TID

9/2019

29

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

2

5

4 7

2

9 4

8 5

1 9 5 4 8 9 7 1 4 2 4 6 ANNONSERA I GOD TID

2 6 6 9 8

Tryggare kan ingen vara

En Nordisk Jul

Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Tfn. 050-356 2475 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

25

jubile umså r!

STOR EFTERFRÅGAN PÅ HYRESLÄGENHETER

1000-tals nöjda kunder kan inte ha fel!

Vi står till Er tjänst under hela hyrestiden.

Oy N&N Locus Ab Aff [A] Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors tel. (09) 17 17 44, fax. (09) 17 00 45 locus@locus.fi, www.locus.fi

Julkonsert

Julkonsert

ERIK-ANDRÉ HVIDSTEN

ERIK-ANDRÉ HVIDSTEN VASA STADSORKESTER

med

4.12

BORGÅ DOMKYRKA KL: 19:00 5.12

ÅBO DOMKYRKA KL: 19:00 7.12

EKENÄS KYRKA KL: 18:00 8.12

KIMITO KYRKA KL: 16:00

med

10.12

VASA STADSHUS KL: 19:00 11.12

VASA STADSHUS KL: 19:00 12.12

MUNSALA KYRKA KL: 19:00

Biljetter: www.netticket.fi och luckorna

NYTT ALBUM 15. NOV

GOD TID

30

9/2019

ÄR UTAN BH

VARIANT

SAKNAR PIGMENT

FRÄLSET

STADFÄSTER

LÄCKER DONERA BORST

LÅTSKRIVARE BÄCKMAN

PLATSFRÅGA

9/2019

DRA PÅ MUNNEN

TUNNELBANA

SEGT GODIS

NÄSTA

HAR MAN HOVAR

TEDEUM

DÄREST

FARTYGSKÖKET I FALL

Lösningen postas till SPF senast den 30 december.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

KULVERT

HÅLLER PYTT- PÅ HEMACK! SAN BYGDEN

VÄTE

GRANN PIPPI GORILLAN

SÅNGARPAR

SKAPARPLATS

BÄR BÄR OCH BARR

SIST I BREV

PILLEKNARKARE

BATTERISTORLEK

ÅSKAS

OBS!

JARGONGEN

– – –, VORE VI DÄR!

NIX

BÖNA HAR HELIXFORM

HÄR FINNS ÄLDSTA KÅNKAT FYREN

SES MED PLETI

SKRED

KINESISK VÄG

ASIAT

UW

SKÅDIS CHASE

T D O T R O Ö R L B L Å S K A T T A R T E R G I F T HUGNESAM

8/2019 VÄNSTERPRASSEL

KRAFT

KRONDEL FYLLER PELLE SVANSLÖS

KLYKA

FÖRE VERB

SES I PORTUGAL

SORTER

OCH I ROM

GÅR FÖRLOVADE I

FAN

HETLEVRAT

E C H E T E V Y

SKUMMA ROBOTHJÄRNA

A

VERSFOT

V E G T T E A R T E T I R Ö G N A S T A N K E I B A R E V I R R A L L A R A S A V I H A T A R E N T U N N G T S & A S L P A E E V I N T R A R V M O S B Ä L K E N A L G L Ö D

STORT I TENALA

SEGERTECKEN

RAGGIGT KREATUR

LIKGILTIG

BALJA

RUNDVANDRING

ÄNGBÅT

LÄROSATS

SPISADE

DILEMMA FÖR CITYBILIST

GÖR MAN LÄCKANDE EKA

DRAR

TÄNDSIDA

AQUAVIT

ANINGSLÖSA

PRINCIPFAST MÄNNEN

BYGGBJÄLKE SUBSTITUERAD

EMEDAN

MORALLÄRAN

ÄNGLASTADEN

VIKT

D

V I A X I D E Ö L

TRILLA AV PINN

VATTENDRAGET

A Å N N D B L A E N A D

RAKELS SYSTER

G R O U P I L I G N O L A T D R K V I N N O P Y T S M A L A S K O B F I M B U L A R R E F T E R K I I I J S T R E N E D R E M I K R O O R G A N I S M ¨TERRIMITT TORIUM I KOHAGEN REPLIK

TAKTLÖS

NYNNAT

MITT I OZONHÅL

ROMARHÄLSNING

RÖRHÖNOR

SÅ GOTT!

HAN ÄR MISOGYN

ETT –– TRE

PÅ KIELBIL

BRÄDSPEL

DETTA BLAD

SKYDD

3,14

FÄRSKA

MEDBELLIS DELANDE PESES MED RENNIS AV

SKRED

DEL TVÅ

HINK GRANULERA KAURIS-

ÄTS I MEXIKO

FÄ

KAN MAN HA EN OM FOTEN

MAGER

MÄKI

BLIR SÖLIG PÅ

ÄTS I HAWAII

ANTIK GREKISK HJÄLTE

RYMD. STATION

SPELAR

VIRI NEW GINIA ORLEANS

DU OCH JAG SKÅDIS COLLINS

SVULNAD

VAR JU TITANIC INTE

FOTISSTJÄRNA

KÄNSLOFYLLD ROCKMUSIK

HERDEDIKT

SPRIDA UT

INNAN RAGNARÖK

REKLAM

ÄR MÅNGEN I QUEBEC

F S L Y K T O R A A J R N O O K E T O M S U S A K R O M K N I S S G P E O N P L A L I R O S S S BIL Å K T K Å T E T I K O P R A K R Y G G A R L K E JAPANSK TEATER

EGYPTISK KRISTEN

ÄTER UTE

ÄR ANTTI RINNE

KAN KÄNDISAR VARA AV RYKTEN

FYRA SOM TUTAR

GRISMOR

K

BÄRSTÅNGEN

FEMHÖRNING

KLYKA

.........................................................................................................

BRUSAR I DOM.

STÅNGEN

KUNGSFISK

Adress: ............................................................................................

GENLJUD

POSTLUDIUM

KRAFT

Namn: ...........................................................................................

KLÄMKÄCK

SVÄRS AFTON MÅL

VINCOCKTAIL

SVAVEL

HÅLLER I TAKTPINNE

OMNIPOTENS FÖR EUROPAS BÄSTA

AVKOMMA

BRÄNSLE

SYRE

SLAGREDSKAP

NÄSTEN STARK DRYCK

TAS FRAM SÅ HÄR ÅRS

DÅLIG KVINNA FÖRR

KLABBPLATS

DEL AV ÅRA

STRÅKINSTRUMENT

SOLGUD

FROST

LÄSER MYCKET

TÅRTA PÅ TÅRTA

KLÄDHÄNGARE

SPORTKLUBB

KOTTERI

DANSFÅGEL ÄPPELSKYTT

KOLLISION

LITEN I OST DATABEHANDLING

SLUMPA BORT GÖR TUPP

"FISKLUNGA"

ATLETER

BENKUNNIG

MUSIK FÖR HEIFETZ ILSKET

HEDRAR

BOUQUET

VÄDERSTRECK

BY PÅ GOTLAND

FADONS LAND

UPPSKATTA

FÖRNIMMELSE

PROVOCERADE

UW

KÄRLEKSGUD

ÖVER NOTER

POETEN ELIOT

BALANSERAR

LIS PARTI KORT

SUVAS LAND

ORÖRLIG

33VARVARE

ESTLANDS KOD

LÄTTLÄST

DEN SVÄRS

ÄR TALLRIK

KONST I ROM

2 I ROM JAVASCRIPT

LITET PRICKAS

ÄR BAKTERIE

EFTER ETT OCH TU

INTENSITET

KAJKA

TRIVS VÅTT TIDIGT MÅL

UNDRE

Vinnare i krysset i nr 8/2019

Ulla Cederberg, Jakobstad, Monica Sirén, Närpes, Monica Nässlin, Nykarleby, Rose-Maj Gustavsson, Esbo och RoseMarie Loikas, Lumparland, Åland..

Vi fick in 268 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

GOD TID

9/2019

31

Kåseriet: Kajornas nattflyg förbi mitt himlastycke

Ålder är inget handikapp

V

För en amatörornitolog gäller det att vara uppmärksam. I synnerhet när det gäller kajor, som lever i större och mindre flockar och har sina inrotade rutiner. Deras latinska namn är Corvus numedula vilket inte bekymrar dem.

Kajorna är trogna i sina äktenskap, de är delvis flyttfåglar och styr då kosan mot Västeuropa.

Roligast är det att följa med deras nattflyg, då det gäller för mig att ge akt på det stycke himmel jag har i utsikten från mitt ena balkongfönster. Den biten av himlen låter sig beundras vid olika tider, beroende på väderlek; på storm, på störtregn eller stort snöfall ser jag aldrig kajornas nattflyg över himlen, däremot ofta vid vackra kvällar.

Om kvällarna har börjat skymma men inte mörkna, då lyser himlastycket som en rymdens opal mellan träden och grannhuset och då vet jag att kajorna snart flyger! Det är bara att vänta sådana kvällar. Då har de nämligen sin lek över himlastycket, där de kommer i stora flockar från kyrkhållet men återvänder en annan väg, hemlig för mig. Senare på hösten har de kanske andra rutiner, kajorna, och tänker inte på mig.

Mina kajor bor i klockstapeln mitt i byn. Där jag bor ser jag varken kyrka eller klockstapel, om jag inte sadlar min springare Trehjulingen, och trampar mot bycentrum. Är det söndag brukar jag ibland parkera nära den vackra stenmuren för att vänta på den första klockringningen som ska välkomna folk till gudstjänst. Jag väntar också på kajorna.

Forskningen säger att kajor är intelligenta fåglar, men deras klokskap räcker inte till att vänja sig vid klockornas klang, som ibland skrämmer dem flera gången om dagen! Däremot är de tillräckligt kloka för att besöka utegångsfår, sätta sig på deras rygg och noppa ull från pälsarna tills det inte ryms mera i näbben och de för tofsen till sitt bobygge för att göra det mjukt för ungarna. Jag föreställer mig att även fåren gillar att någon krafsar dem på ryggen, själva kommer de ju inte åt.

Plötsligt kallar klockorna! Det träbyggda tornet för kyrkklockorna ser ut att litet svaja av den stora mödan att svänga klockorna – och ut störtar kajorna, skrikande ut sina protester, yrvakna och halvt ihjälskrämda.

– Varför detta stora oljud i deras hem? Ett svart-vittgrått moln av kajor störtar sig förvirrade över gravstenar, över muren och gräsmattan och räddar sig i träden som kantar huvudgatan i vår by. Där sitter de och

lugnar sig, grälar på allt och alla. De gamla i gruppen berättar om tiden när en människa kom från kyrkan till klockstapeln och ställde sig där för att dra i tjocka rep som åstadkom oljudet.

– Då visste vi alltid att det snart skulle börja och vi kunde ta oss ut genom de öppna luckorna och flyga över till träden. Men nu börjar klockorna väsnas av sig själva och vi vet aldrig på förhand när det ska hända!

Och just när hjärtat har lugnat sig och fjädrarna har fått en genomgång och man bestämt sig för att flyga tillbaka till sin avbrutna förmiddagsslummer, ja då minsann börjar den andra ringningen! Kajorna trasslar in sig i varandra när de ska vända tillbaka till tryggheten i träden, medan jag kan gå in i vår vackra kyrka för söndagens gudstjänst.

Snart har den första frosten plockat ner löven, som lägger sig som en gul matta på körbanor och promenadvägar. Den fagra mattan ligger där några veckor innan den sopas bort. Att löven försvinner bekymrar inte kajorna, de tränger ihop sig på de kala grenarna och förvandlar träden till svarta viloplatser.

Nattetid kan kajorna utan rädsla sova i klockstapeln, sedan de gjort sitt nattflyg förbi mitt himlastycke.

Dorrit Krook

”Cancer, dålig andedräkt, tandvärk, mask, nageltrång och kramp är bara några av alla de åkommor som tobaken kan bota.”

Spansk läkare, 1571

GOD TID utkommer nästa gång den 13 december Material till nummer 10/2019 bör finnas på redaktionen Utgivning Deadline senast den 29 november. Vi tar Nr 9 22.11 1.11 gärna emot redaktionellt bidrag Nr 10 13.12 29.11 från pensionärsföreningar och enskilda. Icke-beställt material honoreras ej.

God Tid, Svenska pensionärsförbundet Hovrättsesplanaden 16, 65100 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

sudokulösning 9

6

2

1

8

4

7

3

5

3

5

8

7

2

9

6

1

4

1

4

7

6

5

3

2

9

8

7

3

6

2

9

8

5

4

1

4

1

9

3

6

5

8

7

2

2

8

5

4

7

1

9

6

3

8

9

3

5

1

7

4

2

6

6

7

1

8

4

2

3

5

9

5

2

4

9

3

6

1

8

7

ad är ett handikapp egentligen? Eftersom jag inte spelar golf vet jag inte exakt vad termen betyder där, men om vi håller oss till den allmänna betydelsen, finns det vissa, måhända ”modernare” synonymer som kan kasta ett ljus över begreppet.

Termen ”funktionshinder” gillar jag inte riktigt, eftersom man numera inte minst med tekniska hjälpmedel kan upprätthålla funktionsdugligheten trots vissa handikapp. Den som t.ex. hittade på att sätta hjul under ett par käppar och kalla sin uppfinning rollator, vore värd ett Nobelpris i fysik – eller i mobilitet, om det fanns ett sådant.

Hörselskadade kan få funktionshjälp av hörapparater, förstärkta av hörselslingor i byggnader, eller rentav implantat om de vill och om de är möjliga. Och tv-program textade, som filmer. De dövas eget språk, teckenspråket, inte att förglömma.

Synskadade kan glädja sig åt talande datorer, som läser upp skri”Vi som blir äldre ska ven text. Och punktskriften finns inte tveka att göra ju kvar, som ett beprövat hjälpmegemensam sak med del.

De rörelsehindrade klarar sig dem som redan i yngsjälva på allt fler allmänna platre år drabbats av någon ser, i låggolvstransportmedel och i funktionsbegränsning. allt fler offentliga och kommersiella byggnader, i takt med att byggFörr eller senare kan nadsföreskrifterna ändrats. också vi behöva hinDet här var bara några exempel derfri tillgång till sam- på att ”hinder” inte längre behöhällsservice såsom kol- ver vara det. Många kan klara sig lektivtrafik, och likaså helt själva, obehindrat. De är funktionsdugliga. till kommersiella tjänsBättre är det då att tala om funktionsnedsättning eller kanske allter.” ra helst funktionsbegränsning.

Begränsningar kan sedan – ja, just det: begränsas, och i vissa fall kanske helt elimineras.

En sak bör dock vara klar: ålder är inget handikapp! Alltså som sådan.

Många ålderstigna har inga handikapp alls, medan många unga kan ha flera handikapp på en gång. Det finns ingen direkt och allmängiltig korrelation mellan ålder och handikapp.

Själv har jag det allmännaste handikappet, som jag delar med en mycket stor del av befolkningen: en något nedsatt fjärr- och numera också närsyn, och jag har haft glasögon sedan året då jag skrev studenten. Glasögon är förstås så vanliga att de knappast ens längre uppfattas som ett hjälpmedel för handikappade, men det är de ju.

Jag har tillsvidare besparats från andra handikapp. Om man bortser från att min hustru anser att jag har nedsatt hörsel, men för egen del vet jag ju att det är hon som har det. Känns det igen från andra parrelationer?

Min farfar var däremot helt döv, som sviter av scharlakansfeber vid två års ålder, så han lärde sig aldrig tala utan var dövstum som det hette på den tiden. Min farmors hörsel blev med åren starkt nedsatt, och hon var helt beroende av hörapparat. Pappas hemspråk var därför teckenspråk.

Min pappa fick sin Alzheimerdiagnos efter fyllda åttio, och det var ju att obotligt handikapp. Däremot var han helt mobil i flera år efter det. Medan mamma så småningom behövde rollator, och nu vid snart 97 års ålder är rullstolsburen. De kompletterade alltså varandra under några år: den ena var fullt rörlig, den andra hade – och har – huvudet i full funktion!

Trots att åldern som sådan inte är något handikapp, är det förstås vanligt att stigande ålder medför eller förvärrar ett eller flera handikapp.

Därför blir min poäng denna: Vi som blir äldre ska inte tveka att göra gemensam sak med dem som redan i yngre år drabbats av någon funktionsbegränsning. Förr eller senare kan också vi behöva hinderfri tillgång till samhällsservice såsom kollektivtrafik, och likaså till kommersiella tjänster. Många av oss kan behöva hörselslingor, textade tv-program eller talande datorer.

Låt oss alltså göra de funktionsbegränsades sak till vår!

Björn Månsson

GOD TID

32

1865

9/2019

1868

legenden är tillbaka!

Ernsts legendariska salong erbjuder än en gång smarriga smakupplevelser!

Upplev lokala råvaror och klassiska smaker till lunch och á la carte. Avnjut ett glas i bistron betraktandes vimlet på gatan utanför. Valet är ditt!

Psst! Pensionärer äter lunch till specialpriset 11,50€!

Välkomna!

Sandögatan 7 65100 Vasa tel. 050 4774440 www.ernstsalonger.fi

REGI: ULRIKA BENGTS

L O K A L A

U P P L E V E L S E R

I

V Ä R L D S K L A S S

ÖVER 10 000 BOKADE! SPELAR TILL MARS 2020, PLATSER FINNS! WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN MÅN-LÖR 12-14 & 15-18 BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI