God Tid 7/2021

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 7 24.9.2021 ● Årgång 49

– Vi åldras så olika. Också för en läkare kan det vara svårt att säga vad som är normalt åldrande, säger Ethel Storsjö i Karis.

Lina Enlund

En omsorgstriller i Karis

Ethel Storsjö, 90, i Karis lider av kronisk smärta i ryggen, hon har ischias, slitna leder och svårt att greppa föremål. Hon rör sig med hjälp av rollator eller stöder sig på käppar. I två år har hon kämpat för att återfå rätten till färdtjänst.

sidan

6

ledaren

förbundet

resor

"Vi vill tro att kunskap är botemedlet mot fanatismen. Tyvärr kan också kunskap missbrukas.”

Sidan 2

Norrback ställer ej upp för omval

SPF reste till Norge

◗ Ole Norrback har meddelat att han inte står till förfogande för omval på förbundsmötet i november. Det betyder att hans 13 år som förbundsordförande tar slut vid årsskiftet.

SIDAN 5

◗ Svenska pensionärsförbundets första resa på 1,5 år gick till Oslo och Bergen i Norge. Resenärerna fick med sig en god portion natur- och kulturupplevelser hem. .

SIDAN 13

GOD TID

2

7/2021

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Trygghet och tillit

M

isstänksamhet kan inte skapa trygghet. Är man misstänksam, så är man också orolig. Tilliten är faktisk grunden för den nordiska välfärden. När vi kan lita på att våra myndigheter och domstolar är rättvisa och opartiska, kan vi också känna trygghet inför dem. Jo, alla kan vi begå fel och misstag, också de här instanserna, men med kontrollmekanismerna kan felen och misstagen rättas till. Rätten att ifrågasätta och besvära sig är ju lagfäst och därmed aldrig ifrågasatt. Att ifrågasätta är faktiskt vår bästa metod att göra vårt samhälle bättre.

Att ifrågasätta bara med misstänksamhet som grund löser inga problem och att se sammansvärjningar bakom det man ogillar är inte konstruktivt. Däremot för ifrågasättandet framåt när man kan peka på brister eller inkonsekvenser. Vi har litet att lära av dem som tänker precis som vi, däremot oerhört mycket av dem som tänker annorlunda. Jo, man kan säkert känna trygghet när man bara lyssnar till likasinnade. Men om de som tänker annorlunda har mera rätt, då är den tryggheten bara bedräglig.

Sådana djur finns inte, sade gubben, som såg en igelkott för första gången. Jo, de finns, liksom covid-19, hur mycket man än ifrågasät-

ter. Vaccinet är ett bra botemedel, hur mycket man än säger emot. De flesta mediciner kan ha biverkningar, läs bara instruktionerna som följer med. Ändå tar vi dem, därför att vi litar på våra myndigheter. Inget främmande – läs vaccin – skall in i min kropp, säger en del, men ingen av oss vet vad allt som finns i den mat vi äter.

O

rsakerna till att både covid-19 och vaccinet ifrågasätts är flera. Den enorma, massiva uppmärksamheten från myndigheterna och i massmedierna är säkert en orsak.

I ett och ett halvt år har vi dagligen överösts med all slags information och åsikter. Ett enda nytt fall i Närpes på flera veckor blev en nyhet! ”Less is more”, eller mindre är mera. Kortare, mera precis och mindre motstridig information lugnar och inger mera förtroende. Våra myndigheter har gjort sitt bästa, och vårt land har ju klarat sig väl genom pandemin. Ibland har det tyvärr också funnits elitistiska tonlägen, som provocerar. Folklynne är inget enhetligt begrepp, men det ligger i mångas natur att ifrågasätta och protestera, i synnerhet när tvärsäkerheten och pekpinnarna är övertydliga.

Tyvärr finns det också sådana, som roas av att oroa, och som njuter av att sprida osanning-

"Vi vill tro att kunskap är botemedlet mot fanatismen. Tyvärr kan också kunskap missbrukas. De fanatiker, som har framgång, vet hur delsanningar och lögner skall paketeras."

Ole Norrback

ar. Felinformation är tom. satt i system i vissa länder. Det bästa rådet är ofta att lyssna till våra myndigheter. De vilseleder åtminstone inte med avsikt, också om de ibland kan ha fel.

Sunt bondförnuft är det bästa personliga hjälpmedlet mot vilseledande information.

D

et är lätt att bli frustrerad när mera utbildning inte leder till mera bildning. Fanatiska grupper har ofta ledare med lång och gedigen utbildning. Vi vill tro att kunskap är botemedlet mot fanatismen. Tyvärr kan också kunskap missbrukas. De fanatiker, som har framgång, vet hur delsanningar och lögner skall paketeras.

Trots det enorma flödet av information idag är det ofta bara en fråga som dominerar. Nu har det varit pandemin. Härefter tar väl klimatet över. Det är en mycket större och mera komplicerad fråga. Knappast någon ifrågasätter mänskans påverkan på naturen. Redan nu vet vi långt vad som bör göras. Utmaningen är att fördela ansvar och kostnader rättvist. Lösningar skapas inte med klimatångest och tvärsäkra fördömanden. Ju mera vi är beredda att lyssna till och lita på varandra, dess lättare har vi att nå målsättningarna och därmed också skapa trygghet.

Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Välfärdspolitiken behöver pensionärer ◗ Den 23 januari 2022 hålls det första välfärdsområdesvalet i Finlands historia. Då väljer vi de politiker som ska besluta om hur Finlands vård och omsorg ska se ut fram till 2025. Det gäller allt från specialsjukvård till tandvård och hemvård.

Valet ordnas i 21 välfärdsområden som täcker hela Finland med undantag för Helsingfors. I Helsingfors är det stadsfullmäktige som har den högsta makten även i dessa frågor.

Angår det här mig, kanske du undrar. I allra högsta grad. Finlands äldre befolkning är

de verkliga storkonsumenterna av vård- och omsorgstjänster. Därför är det viktigt att Finlands pensionärer är aktiva både när kandidaterna nomineras i höst och inte minst på själva valdagen i januari.

I kommunalvalet, som hölls i juni, var 18 procent av kandidaterna pensionärer. Det är betydligt färre än pensionärernas andel av

”Vårdvalet angår dig i allra högsta grad.”

berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Öppet enligt överenskommelse.

Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 040 578 0248

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

befolkningen. I Finland finns det 1,6 miljoner pensionärer, vilket motsvarar en tredjedel av den vuxna befolkningen.

Statistikcentralens analys av vårens kommunalvalsresultat talar sitt tydliga språk.

Pensionärernas politiska makt är stor om de använder den.

Samlingspartiets och Gröna förbundets väljarstöd var i juni störst i de områden där andelen pensionärer är liten.

Centerns väljarstöd åter är klart större i områden med en stor andel pensionärer.

Både Centern och SDP förlorade relativt

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors:

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

sett mest röster i områden med en stor andel pensionärer. Sannfinländarna åter ökade sitt väljarstöd i alla områden.

Svenska folkpartiets väljarstöd minskade i områden där andelen pensionärer är stor, samtidigt som det växte i områden med få pensionärer.

Frågan om framtidens vård och omsorg är för viktig för att överlåtas åt dem som i huvudsak använder arbetshälsovården. Därför är det viktigt att det finns pensionärer på alla partiers kandidatlistor.

Markus West

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

ISSN 0359-8969

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@petalax.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2021

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Lena Selén, Kjell Hägglund, Gunilla LöfstedtSöderholm och Marita Bagge.

GOD TID

7/2021

En höst fylld med aktiviteter i förbundet Uteaktiviteter har stått högt i kurs bland Svenska pensionärsförbundets medlemmar under hela Covid-19 pandemin och många nya motionsformer har sett dagens ljus.

Höstens motionskampanj startar 1 oktober och pågår till 30 november.

Alla former av motion räknas som du kan utöva tryggt utan att utsätta dig själv eller andra för risken att smittas av coronaviruset, till exempel promenader, stavgång, boule, frisbeegolf, golf, cykling, motionscykling, joggning, simning, gymnastik, trädgårds- och skogsarbete och dans.

För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng. Ju längre tid man motionerar desto fler poäng!

Kupongen kan laddas ner från förbundets webbplats, spfpension.fi/sv/motion/ Ni kan också beställa den från förbundets kansli, kansliet@spfpension.fi eller tfn 040 5780 415.

Returnera den ifyllda kupongen till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast den 12 december. Ni kan också ta en bild av kupongen och sända in den per epost till motion@spfpension.fi.

Bland alla som returnerat kupongen utlottas ett överraskningspris!

De 20 mest aktiva motionärerna får motions- och hälsoprodukter.

Förbundets Spänst i benen-kurser har varit populära under hela pandemitiden och lockat många deltagare från hela Svenskfinland. Kurserna har till stor del fokuserat på utomhusmotionens fördelar för äldre och vi hoppas att kurserna sporrar

till mångsidig motion i föreningarna. I skrivande stund pågår en kurs på Norrvalla i Vörå. Årets sista kurs med tema Musik och rörelse ordnas 1-3.12 på Lehmiranta i Salo med Kitty Seppälä som kursledare. För mera info kontakta, verksamhetskoordinator Inger Holmberg, tfn 040 5952 992, e-post inger.holmberg@spfpension.fi. Anmälningsblankett finns på förbundets webbplats.

Motionens och naturens inverkan på äldre människors fysiska och mentala välbefinnande betydelse lyfts också fram i De äldres vecka som startar 3.10. Temat för veckan är Naturen ger kraft. Som tidigare år verkar republikens president Sauli Niinistö som beskyddare för veckan.

Förutom motionsinriktade aktiviteter erbjuder förbundet under hösten bland annat it-kurser och -föreläsningar, skrivarkurser, frågesportsfinal, teatercaféer och föreläsningar om syn och hörsel.

Chefredaktör Markus West håller skrivarkurser där deltagarna bland annat får lära sig att skriva enkla notiser, webbtexter och reseberättelser. Kurserna hålls 19.10 i Pargas, 26.10 i Oravais och 2.11 i Malax.

Den årliga frågesportsfinalen ordnas digitalt 20.10 och kan ses på förbundets webbplats. I finalen deltar Mariehamns pensionärsförening från Åland, Österby pensionärer från Västnyland, Borgå svenska pensionärsförening från Östnyland, Vanda svenska pensionärer från Mellannyland, Pensionärsföreningen i Iniö från Åboland samt Pensionärsklubben Milstolpen, Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax och Oravais Pensionärer från Öst-

erbotten.

Jesper von Hertzen fungerar som frågesportsledare och domare.

En nyhet denna höst är digitala teatercaféer i samarbete med Svenska Teatern, Wasa Teater och Åbo Svenska Teater. Behöver ni tekniskt stöd före och i samband med sändningarna så hjälper vi till! Ni kan ringa, sms:a eller sända e-post till oss, verksamhetsledare berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780 248 och it-stödperson Andreas Höglund, tfn 040 5921 390, andreas.hoglund@spfpension.fi.

I samarbete med Svenska hörselförbundet ordnas två digitala föreläsningar under Hörseldagen 1.10.

Fil.dr. docent Örjan Dahlström från Linköpings universitet föreläser kl. 16-17 om tinnitus. Dahlström forskar i kognition och hörsel, vilka områden i hjärnan som aktiveras vid taluppfattning och vår förmåga att uppfatta emotionella betoningar i tal.

Yogalärare och terapeut Johnny Granholm från Vasa föreläser kl. 17-18 om sömn och om vad som händer i kroppen när vi sover och vad som händer i kroppen om vi ignorerar tröttheten.

Anmälan senast 28.9 till Siw Östman, siw.ostman@horsel.fi.

Länken till föreläsningarna skickas dagen före. Föreläsningarna skrivtolkas.

Tillsammans med Svenska hörselförbundet och Förbundet Finlands Svenska Synskadade kommer vi att ordna en digital Syn- och hörseldag 25.11 kl.

10-12 med föreläsningar av öronoch ögonläkare.

Berit Dahlin verksamhetsledare

SPF-kalendern 2022 Nu är det dags att beställa förbundets kalender för 2022.

Priset för kalendern är 12 euro med pärm och 10 euro utan pärm, postkostnader tillkommer.

Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, kansliet@spfpension.fi, tfn 040 5780 415.

Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!

3

Kallelse till höstmötet 2021 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte onsdagen den 10 november 2021 i Tammerfors och på distans/Zoom kl.

12.30 på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.15.

Enligt 10 § i Svenska pensionärsförbundets stadgar ska höstmötet: 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

välja ordförande och sekreterare för mötet konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat utse två protokolljusterare välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar fastställa medlemsavgifternas storlek fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår behandla övriga ärenden

Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8.

Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2020.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast fredagen den 22 oktober 2021 kl 16.00 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040-578 0415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi.

Kostnaden per deltagare är 35 euro. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.

Styrelsen

GOD TID

4

7/2021

Teatercaféet – nästan som att gå på teater När publiken inte kan strömma till teatern som normalt måste teatern strömmas till publiken. Svenska Teatern, Åbo Svenska Teater och Wasa Teater gör sin första gemensamma satsning i form av en serie strömmade program som man kan se hemma på datorn eller i telefonen.

Det lär dröja ett tag innan coronaviruset låter oss återgå till det normala, så det gäller att fokusera på det som är möjligt. Parallellt med det inplanerade spelåret öppnar Svenska Teatern, Åbo Svenska Teater och Wasa Teater ett gemensamt digitalt teatercafé. Det bjuds på inbjudna gäster, musik, teater och lättsam underhållning med start fredagen den 8 oktober. Målgruppen är den teaterpublik som på grund av virusläget inte vågar eller kan besöka en teater. Finansiärer är Svenska kulturfonden och Konstsamfundet i samarbete med Svenska pensionärsförbundet. Från början skulle det bli en gemensam scensatsning, men när teatrarna stängdes ner blev projektet omarbetat till ett digitalt samarbete.

Under vintern och våren gjordes en liknande webbsatsning inom ramen för projektet Kultur under tiden. Den gången gällde det levande musik och gäster, med Thomas Lundin och Thomas Enroth som värdar. De nio programmen hade upp till 100 000 personer i publiken, vid sina skärmar runt om i landet.

Tre olika profiler På Svenska Teatern är det dramaturgen Nina-Maria Häggblom som leder arbetet kring teatercaféet.

– Alla teatrarna kommer att ha sin egen profil och kan fritt producera sitt material för sina två cafékvällar. Att vi är flera som samarbetar ger oss den bredd som behövs. Dels gäller det att tänka på den lokala publiken, även om Teatercaféet är tillgängligt överallt.

Dels inverkar både de tillgängliga resurserna och teaterns egen inriktning på vad som produceras, säger hon.

Pensionärer är den primära målgruppen, men Teatercaféet riktar sig naturligtvis till intresserade i alla åldrar.

Svenska teaterns cafékvällar kommer att bygga på medskapande. I satsningen ingår både direktströmmat material och förhandsproducerade inslag. Anna Hultin sjunger sånger ur Vi är bara människor och Hellen Willberg har gjort en intervjuserie med den lösningsinriktade livscoachen Ben Rangel, ett skelett som av en slump

Sedan mars 2020 är det få som lyckats se levande teater. Med digital samvaro vill de tre stora svenskspråkiga teatrarna nu komma närmare den avvaktande publiken. Tage Johansson, Inger Blomqvist, René Wikgren och Patricia Winckelmann-Zilliacus från föreningen Hufvudstadsbladets seniorer rf hör till målgruppen, både som pensionärer och kulturintresserade.

fakta Så här hittar du till caféet ʶ För att delta i Teatercaféet behöver du en dator, läsplatta eller smarttelefon med internetuppkoppling. Gå till hemsidan teatercafé.fi och tryck på rutan där det står Livesändning. ʶ Se till att du har ljudet påkopplat, då kommer du att höra en välkomsthälsning. Sedan är det bara att njuta av kvällen. ʶ För att skapa en trevlig och teaterliknande stämning kan du bulla upp med kaffe och tilltugg. Klädkoden är fri, ta något bekvämt. Välj en sittplats där du kan sitta ostört i en timme. ʶ Om du behöver hjälp finns det tekniska anvisningar att läsa. ʶ Om ni är flera som tittar tillsammans kan det vara roligt att efteråt jämföra era första spontana intryck och vad ni tyckte om cafékvällen.

hittats i Svenska Teaterns källare i samband med en inventering.

– Vi har också samlat in folks berättelser om längtan och drömmar, som vi sedan omvandlat till teater. Bidragen har varit dikter, scener, noveller och andra slags texter, anonyma eller signerade, säger Nina-Maria Häggblom. Åbo svenska teaters kvällar får ett helt annat utseende.

– Våra ordinarie skådespelare kommer att vara fullt sysselsatta på stora scenen, så i stället har vi bjudit in pensionerade skådespelare till en slags talk show, ungefär som Skavlan, säger teaterchefen Dick Holmström.

Dessutom visas förinspelade inslag, bland annat med Emma Klingenberg som sjunger ur Stormskärs Maja och Dick Holm-

ström själv som sjunger Vysotskij.

– Det blir en mångsidig timme av strömmad underhållning, ett slags kafferep där vi alla kan ”samtala” via chatten, röra på oss och delta aktivt.

Wasa teater bygger upp sina cafékvällar kring berättelser, dikter och standup.

På cafésidan kommer österbottniska standup-artister att medverka med korta inslag, säger teaterchefen Ann-Luise Bertell. Dessutom blir det förinspelade karaoke-inslag som i och för sig strömmades redan under våren, men för en rätt liten publik, säger hon.

Göran Sjöholm och Susann Marins kommer att stå för en stor del av programmet. De sjunger egna sånger och berättar historier kring dem.

Kvar på nätet hela året – Efter den strömmade direktsändning kan man när som helst se programmet, alla avsnitt finns kvar på nätet till slutet av januari, säger Nina-Maria Häggblom.

– För oss på Svenska Teatern har den långa perioden utan normala föreställningar gett oss en möjlighet att utarbeta en strategi för hur vi ska utveckla digitala tjänster. Upplevelsen av scenkonst via skärm är ännu i sin linda, det är mycket man kan göra för att förhöja den digitala tittarupplevelsen.

Dick Holmström instämmer.

- Det är bra att öva sig på strömning och distanskontakt med teaterbesökare. Vi kommer knappast hela vägen tillbaka till det vi hade före coronan, men vi blir allt bättre på att kompensera det vi förlorat i fysisk närhet, säger han.

Ann-Luise Bertell konstaterar att coronakrisen har lett till att teatrarna hunnit tänka igenom sina digitala strategier, även om de inte helt kan ersätta den unika gemensamma upplevelsen av teaterns här och nu.

- Dessutom är det viktigt att erbjuda någonting för alla dem som inte kan ta sig fysiskt till teatern.

Teatercaféernas hemsida innehåller kringmaterial som man kan bekanta sig med, inte minst ett lättfattligt informationspaket för

den som inte är så van vid strömmade sändningar. Naturligtvis finns det också möjlighet till återkoppling i form av en chattfunktion under sändningarna.

Text & foto: Dan Kronqvist

fakta Sex teaterkvällar ʶ Teatercafé-programmen strömmas under sex fredagskvällar på webbplatsen teatercafe.fi med start den 8 oktober. Caféerna kommer att sändas som liveunderhållning i oktober och november med start vid Svenska teatern.

Showerna strömmas via teaterns egen hemsida och pensionärsförbundets webbplats. ʶ 8.10 kl 18 från Svenska Teatern ʶ 22.10 kl 18 från Åbo Svenska Teater ʶ 29.10 kl 18 från Wasa Teater ʶ 12.11 kl 18 från Wasa Teater ʶ 19.11. kl 18 från Åbo Svenska Teater ʶ 26.11 kl 18 från Svenska Teatern

GOD TID

7/2021

PIO: Regeringen bör hejda pensionärsfattigdomen Pensionärsorganisationerna krävde inför höstens budgetmangling att regeringen målmedvetet motverkar pensionärsfattigdomen i landet. De lägsta pensionerna bör höjas. Det är också viktigt att regeringen beaktar vilken inverkan de fattade beslut har på de äldres ekonomi.

Enligt Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf bör man när de skattepolitiska linjedragningarna görs se till att eventuella förhöjningar av de indirekta skatterna, till exempel momsen, inte drabbar dem som har små

inkomster hårdast. Dessa höjningar bör därför inte gälla basförnödenheter.

Pensionärsorganisationerna, som representerar 270 000 organiserade pensionärer, påminner regeringen om att hålla fast vid den höjning av de längsta pensionerna som man enades om i regeringsprogrammet.

Garantipensionen, som nu är 837,59 euro per månad, bör höjas och lägsta nivån på full folkpension borde höjas till samma nivå som garantipensionen.

För att minska pensionärsfattigdomen är det viktigt att medicinoch andra kostnadsersättningar höjs. PIO vill öka utbudet av gratis eller förmånliga tjänster samt öka tillgång till förmånliga bostäder och resor.

Norrback ställer ej upp för omval

Pensionärsorganisationerna konstaterar i sitt utlåtande att det bör utbildas tillräckligt många vårdare i god tid för att kunna uppfylla målsättningen 0,7 anställda per vårdbehövande. Vårdsektorns löner bör höjas för att locka fler att stanna kvar i branschen. Positivt är, enligt PIO, att äldreombudsmannens byrå får behövliga resurser.

PIO tar även ställning till de krympande Veikkaus-medlen. I förlängningen hotar det många organisationers verksamhet. PIO förutsätter att staten genom sina beslut garanterar medborgarsamhällets verksamhetsförutsättningar oberoende av vilken finansieringsmodellen är i framtiden.

Markus West

"Pensionssystemet är robust" ◗ Pensionssystemet i Finland motarbetar fattigdom effektivt och förser pensionärer med en skälig utkomst, lyder bedömningen i en ny rapport.

Pensionssystemet i Finland är robust och fungerar väl, och dess resultat placerar sig fint i en internationell jämförelse. Så karaktäriseras det finländska systemet av den danske professorn Torben M. Andersen, som utvärderat systemet. Hans rapport om pensionerna i Finland är publicerad av Pensionsskyddcentralen.

Som det finländska systemets styrkor jämfört med övriga nordiska länder lyfter Andersen fram

att det följer principen ”allt från en lucka”.

– Ur medborgarens synvinkel fungerar systemet effektivt, när man kan söka och få all pension man tjänat in under arbetslivet från ett och samma ställe, säger Andersen.

En av de viktigaste grunderna vid utvärdering av pensionssystem är förekomsten av pensionärsfattigdom. Enligt professor Torben M. Andersen är Finland på samma nivå eller rentav bättre än de flesta andra länder vad gäller både pensionärsfattigdom och ersättningsgrader. Exempelvis bland dem som fyllt 66 år var endast 5 procent av

Sommarminnen

◗ Tölöwikens pensionärer börjar hösten med att introducera ett eget coronapass för att föreningen ska kunna hålla sina möten. När EU och Krista Kiuru inte har fått till stånd nånting så beslöt styrelsen att göra det själv.

Det första mötet behandlade medlemmarnas sommarminnen. Josefinas trädgårdslåda fick utmärkt gödsel i början av sommaren, mördade mygg blev ett lager som täckte lådan. Dillen och salladen växte bättre än hos vännerna.

Senare blev det torka och varmt.

Josefina övergick då till bromskadaver. Då började vitlöken växa så att det knakade.

Många medlemmar åt traditionell finlandssvensk sommarmat, snålsoppa i juni. Soppans namn kanske har kommit till när en snålpetter brukade bjuda grannarna på

soppa. Han använde inte kött utan mjölk, det var billigare. Men visst är den ändå god.

Sommarvärmen dräpte vindarna. Herbert försökte segla men fick övernatta gång efter annan ute på Finska viken. Programmet därute blev nog ölsmakning.

Alberts dotter bor granne till Albert, jobbar distans, klipper Alberts ogräsmatta och är livrädd för coronan. Hon vägrar att vara närmare Albert än 20 meter utom-

5

männen och 8 procent av kvinnorna låginkomsttagare år 2016.

Andersen påpekar dock att inkomstskillnaden mellan pensionärerna och dem som är på arbetsmarknaden ökar. Det beror huvudsakligen på livslängdskoefficienten och på att den indexjusterade pensionsnivån ligger efter den genomsnittliga inkomstutvecklingen.

– Även om indexeringen stöder pensionssystemets finansiella hållbarhet, väcks frågan om en sådan utveckling är politiskt hållbar. Med tiden förekommer det också en ökande ojämlikhet bland pensionärerna mellan olika utbildningsnivåer, kön och åldersgrupper.

hus. Men videosamtal funkar bra ända tills Google och Microsoft överför dofter, smittkoppor och snuva i sina videotjänster. Hon har också laddat brandsläckaren med desinfektionsvätska för dammsugarförsäljare.

Den ryska fotbollscoronan släckte glädjen när coronan nästan var utdöda. Tölöwikens pensionärer har fått gratisbiljetter till fotbollslandskamper, där man sedan sitter som coronasillar i fotbollsburken. Ingen ville ha biljetter.

Den första höststormen i mitten av augusti avslutade sommarglädjen. Ett fallande träd krossade den fina julgranen som Herberts barnbarn redan hade valt. Talibanerna kom samtidigt till Kabul.

Mötet röstade om det bästa sommarminnet. Den överlägsna vinnaren var Trumpfri sommar.

◗ Ole Norrback, 80, har meddelat valberedningen att han inte står till förfogande som kandidat för ordförandeposten i Svenska pensionärsförbundet 2022. Svenska pensionärsförbundet väljer ordförande varje år.

Norrbacks besked innebär att förbundsmötet, som hålls den 10 november i Tammerfors, väljer en ny förbundsordförande.

Ole Norrback har en lång karriär som politiker och diplomat bakom sig. Han var Svenska folkpartiets ordförande 1990-98 och minister i 12 år utan avbrott, bland annat försvarsminister, undervisningsminister och trafikminister. Norrback var minister i sammanlagt 4370 dagar.

Efter åren i riksdagen och regeringen verkade han som ambassadör i Oslo och Aten. På annan plats i denna tidning återvänder han till Oslo som reseledare för en grupp finlandssvenska pensionärer.

Ole Norrback har vid årets slut varit ordförande för Svenska pensionärsförbundet i 4447 dagar.

Styrelsen i SPF Österbotten har nominerat Ulla-Maj Wideroos till kandidat för ordförandeposten i förbundet. I södra Finlands pensionärsföreningar pågår sökandet efter lämpliga kandidater. Vid denna tidnings pressläggning har ingen fler kandidat nominerats.

Nomineringstiden utgår den 8 oktober.

Medlemsrekryteringstävling 2021

Individuell rekryteringstävling 2021

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer.

Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2021.

Första pris är teater-/ konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

Kommande program 22-24.9 Spänst i benen – styrkekurs på Norrvalla 30.9-1.10 Första hjälp för dig som är reseledare, Åbo 1.10 Botnia paradise på Wasa teater (SPF Österbotten) 13.10 Botnia paradise på Wasa teater (SPF Österbotten) 20.10 Final i förbundets frågesport (distans) 27.10 SPF Österbottens höstmöte i Malax 27.10 SPF Östnylands höstmöte i Pernå 28-31.10 Bokmässan i Helsingfors 5.11 SPF Västnylands höstmöte 10.11 Förbundets höstmöte i Tammerfors 17-18.11 It-seminarium i Tammerfors 23.11 Åboländsk lillajulskryssning 25.11 Syn- och hörselseminarium på Zoom 1-3.12 Musik och rörelse på Lehmiranta

Nominera Årets förening Svenska pensionärsförbundet utser Årets förening 2021.

Nominera en förening som du tycker är värd att lyftas fram!

Kriterierna för Årets pensionärsförening är:

- Nya verksamhetsformer under coronaåret

- Ökat medlemsantal

- Digital verksamhet Skicka in din nominering till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248 senast 30.9.2021. Årets förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2021.

6

GOD TID

7/2021

Ethel Storsjö, 90, har väntat i två år på beslut om färdtjänst Ethel Storsjö, 90, i Karis lider av kronisk smärta i ryggen, hon har ischias, slitna leder och svårt att greppa föremål. Hon rör sig i hemmet med hjälp av rollator eller stöder sig på käppar. Sommaren 2017 beviljades Ethel färdtjänst, dvs. taxiservice , med stöd av handikappservicelagen. Två år senare nekades hon fortsatt färdtjänst.

E

thel bedömdes 2017 vara handikappad på det sätt som föreskrivs i handikappservicelagen.

I två år var allting frid och fröjd. Ethel, som är en social person, kunde ta sig till föreningsmöten, träffa vänner och besöka sitt älskade Fiskars.

I början av 2019 kontaktade Raseborgs stads handikapserviceenhet Ethel och ville göra ett hembesök. Hennes serviceplan skulle uppdateras. Som ett resultat av det besöket bedömdes Ethel inte längre vara i behov av färdtjänst.

– Jag hade färdtjänst i två år, och ansågs ha rätt till den, men så togs den bort, säger Ethel och skakar på huvudet.

Ethel, som i 10 år hade skött sin strokedrabbade man, bor i en lägenhet i Karis centrum som nås via en brant stentrappa från husets gård. Kommunen hade, medan hennes man levde, monterat en hiss intill trappan för att han skulle kunna bo kvar hemma.

– Jag anhöll tre gånger om att få behålla hissen, men istället tog de bort den. Jag var inte tillräckligt handikappad. Trappan är ganska ruskig, säger Ethel. ”Mormor har inte blivit bättre” Det är mer än två år sedan Raseborg stad berövade Ethel Storsjö rätten till färdtjänst med motiveringen att det i hennes fall handlar om normalt åldrande.

Ethel och hennes anhöriga accepterade inte det beslutet och har överklagat beslutet i två omgångar. Just nu väntar ärendet på avgörande i Helsingfors förvaltningsdomstol.

Ethel är på en punkt lyckligt lottad. Hennes dotter är allmänläkare i Esbo och van vid att skriva läkarintyg åt personer som behöver färdtjänst. Ethels dotterdotter är jurist och har skrivit sin avhandling om hur äldre diskrimineras i beviljandet av färdtjänst och annan handikappservice i det finländska systemet.

Bättre taleskvinnor än dem som Ethel har i familjekretsen kan hon inte få.

Kan Raseborgs stad verkligen ta bort Ethels färdtjänst på det här viset?

– Praxis brukar nog för äldre människor, som har olika handikapp, vara att man inte tar bort färdtjänst då den en gång beviljats.

Utgångspunkten är att den äldre inte blir i bättre skick. Mormor har inte blivit i bättre skick. Det är mycket som fallerat i stadens förfarande, säger Karin Cederlöf, som fungerar som mormoderns juridiska ombud.

Tidningen Västra Nyland har i flera reportagen uppmärksammat Ethel Storsjös kamp.

Rapporteringen har väckt starka reaktioner.

Den bild som reportagen ger är inte smick-

rande för Raseborgs stad.

När Ethel anhöll om att få överta makens invahiss monterade kommunen istället ner den och placerade den i ett förråd.

När Ethel, med stöd av sina anhöriga, överklagade beslutet om att frånta henne färdtjänst skickade Helsingfors förvaltningsdomstol beslutet i retur till Raseborgs stad med uppmaningen att göra ett så kal�lat busstest.

Busstestet gjordes i september ifjol. Avsikten med ett busstest är att simulera en riktig bussresa. I Ethels fall borde hon ha tagit sig ner för den branta trappan och med rollator vandrat cirka 800 meter till Karis resecenter.

Istället placerades bussen intill hennes gård och hon ledsagades av två fysioterapeuter.

– Staden förstod att jag inte skulle ha klarat ett regelrätt busstest. Därför placerade de bussen vid min gård. Jag kunde med stöd av två käppar mödosamt ta mig till bussen. Jag var så trött att jag började gråta. Jag sade att jag inte orkar. Jag har inte åkt buss på flera år, berättar Ethel.

Med hjälp av fysioterapeuternas anvisningar och en god proportion envishet lyckades Ethel på cirka fem minuter krångla sig in i bussen. Ett år efteråt har hon fortfarande men av det misslyckade busstestet.

– En muskel brast och två andra skadades delvis. Det besvärar mig ännu idag. Jag har förstått att det inte hjälper med några operationer eftersom jag är så pass gammal.

Busstestet var förskräckligt förnedrande.

Som ett minne av händelsen hänger hennes ena axel. Övervakades av stan Med hänvisning till busstestet avslogs Ethels förnyade ansökan i oktober 2020. Raseborgs klientsektion ansåg, på basen av busstestet, att hon klarar av att åka buss. Dessutom hänvisade man till att Ethel hade setts röra sig ute på stan. Ethel Storsjö förnekar inte att hon då och då med en väninnas hjälp rör sig kortare sträckor utomhus med rollator. Tvärtom, det är helt nödvändigt för att hon ska kunna upprätthålla muskelstyrkan och livskvaliteten. Men på egen hand går hon ingenstans.

– Egentligen har det ingen relevans för bedömningen. De ska stöda sina beslut på ett busstest och på läkarintyg, inte på övervakning. Det ska inte spela någon roll om hon rört sig på stan eller inte, säger Karin Cederlöf.

Karin har begärt ut och fått tillgång till de handlingar som visar att det är en anställd inom socialvården på Raseborgs stad och en lokalpolitiker i stadens klientsektion som rapporterat om att Ethel Storsjö setts röra sig på stan.

Det senare är särskilt graverande.

– Där kan det vara frågan om jäv. Lokalpolitikern har samtidigt agerat både som informatör och som beslutsfattare i samma ärende, säger Karin Cederlöf.

Klientsektionen i Raseborg avslog i fjol Ethels anhållan om färdtjänst för andra gången. Familjen överklagade självfallet beslutet till förvaltningsdomstolen. Nu har de väntat på utslag i tio månader, men fått förhandsbeskedet att ett utslag är att vänta i höst.

Sammanlagt har behandlingen av Ethels ärende dragit ut på tiden i två år. Det är en lång tid med tanke på att det är frågan om en 90-årig dam.

– Jag hinner nog aldrig få ett beslut, om de så skulle komma till att jag behöver färdtjänst, säger Ethel uppgivet.

– Det tar tid redan att överklaga till den kommunala instansen, som i Raseborg är klientsektionen. Där blir det nästan aldrig någon ändring. Åtminstone i Raseborg verkar beslutsfattarna följa tjänstemännens förslag. Det sitter heller ingen juridiskt sakkunnig i sektionen, vilket är befängt. I praktiken blir det tjänstemännens beredning som gäller. Hela systemet borde ändras på nationell nivå, säger Karin Cederlöf.

Det dröjer i regel upp till ett halvt år innan kommunen är klar med behandlingen. Följande steg är att man sätter sig i kö till förvaltningsdomstolen. Där kan man få vänta omkring ett år.

– I normala fall brukar kommunen bevilja färdtjänst när det kommer i retur från förvaltningsdomstolen, men det skedde alltså inte i Ethels fall.

Finns rättspraxis Mötet med Ethel Storsjö och Karin Cederlöf går mot sitt slut. Jag kan inte låta bli att undra varför det gått som det gått? Är lagstiftningen otydlig?

– Visst förekommer det gränsfall. Det kan vara tolkningsfrågor. Vad är stora svårigheter att röra sig eller vad är oskäligt svårt att anlita kollektivtrafikmedel? Å andra sidan finns det rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen har dragit gränsen för vad som är gravt handikapp, dvs. tillståndet som krävs för att man ska få färdtjänst.

I vårt fall kan man konstatera att eftersom det är omöjligt för mormor att ta sig ut ur huset och omöjligt att stiga på en buss på egen hand så uppfyller hon kriterierna, säger Karin Cederlöf.

Familjen har dragit slutsatsen att det gått prestige i frågan och att Raseborg stad inte vill backa. De vet att hon inte kan åka buss, men de har bestämt att hon inte ska få rätt

till färdtjänst.

Karin Cederlöf säger att kommuner med ekonomiska svårigheter, som Raseborg, tolkar handikappservicelagen snävt. I Esbo, där hon själv bor, är det enklare att bli beviljad färdtjänst.

Rätten att bo hemma I Finland finns det drygt en halv miljon människor som 75 år eller äldre. Mer än 90 procent av dem bor hemma – många av dem ensamma. Regering efter regering har sagt att de vill garantera de äldre en värdig ålderdom och att var och en av dem ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Två viktiga verktyg för att åstadkomma det är handikappservicelagen och socialvårdslagen.

Berättelsen om Ethel Storsjö visar att systemet har sina brister. Ethel har blivit något av kändis i Västnyland.

– Det är bra att det blivit diskussion. När det är äldre personer som ofta inte har ork och anhöriga som inte har kunskaper lämnar de det och tänker; vi klarar oss utan färdtjänst. De flesta klarar sig på något sätt, men det blir svårare att upprätthålla livskvaliteten.

Hela andemeningen med lagen har varit att man ska kunna gå i butiken, gå till apoteket och på olika kulturevenemang, säger Karin.

Ethel, som flyttade till Fiskars 1959 och bodde där i 30 år, säger så här: – Det harmar mig att jag inte kan åka till Fiskars. Jag brukar få inbjudan till olika tillställningar, men har inte kunnat åka.

Juha Sipiläs regering försökte begränsa handikappservicelagen så att pensioner över 75 år inte skulle ha rätt till färdtjänst. Alla instanser som tillfrågades gav tummen ner.

Det om någonting hade varit åldersdiskriminering.

– När kommunen nekar färdtjänst med hänvisning till normalt åldrande är det lite luddigare, men det är egentligen också åldersdiskriminering, säger Karin.

Kommer social- och hälsovårdsreformen att göra det här enklare?

Handikappservicelagen ska reformeras i samband med social och hälsovårdsreformen. Hittills har det varit väldigt tyst om hur det ska gå till. Social- och hälsovårdsministeriet har inte kommunicerat så mycket om avsikterna. Det är oklart vad som kommer ett ändras.

– Det blir intressant att se hur lagförslaget ser ut. Det positiva är att skillnaderna mellan kommunerna försvinner om beslutsfattandet överförs på välfärdsområdena, säger Karin Cederlöf.

Markus West

7/2021

GOD TID

7

– Högsta domstolen har dragit gränsen för vad som är gravt handikapp, dvs. tillståndet som krävs för att man ska få färdtjänst. I vårt fall kan man konstatera att eftersom det är omöjligt för mormor Ethel att ta sig ut ur huset och omöjligt att stiga på en buss på egen hand så uppfyller hon kriterierna, säger Karin Cederlöf.

Melina Weckman

GOD TID

8

Färre fall i Raseborg ◗ Enligt 8 § i handikappservicelagen ska kommunen ordna med skälig färdtjänst och därtill hörande ledsagartjänster för en person med svår funktionsnedsättning, om personen på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom behöver tjänsterna för att klara av regelbundna aktiviteter i sitt liv.

Färdtjänsten hör till kommunens särskilda skyldighet att ordna.

Eftersom färdtjänsten är en subjektiv rätt, bör kommunen oberoende av anslag ordna med färdtjänst för en person med svår funktionsnedsättning.

I Ethel Storsjös hemkommun Raseborg ansökte 133 personer om färdtjänst med stöd av handikappservicelage 2020. Det var färre än under åren som föregick coronapandemin. 101 personer bevilja-

des färdtjänst med stöd av handikappservicelagen. 37 av dem var äldre än 69 år.

Betydlig fler äldre beviljas färdtjänst med stöd av socialvårdslagen. I Ethels fall kommer socialvårdslagen inte i fråga.

Raseborgs stads socialverk kommenterar inte enskilda beslut om färdtjänst, som fallet med Ethel.

Raseborgs socialchef Benita Öberg svarar per mejl rent allmänt på några frågor: Vilka faktorer avgör om den

7/2021

sökande definieras som gravt handikappad?

När det gäller att ordna färdtjänst och därtill hörande ledsagarservice, enligt lag om service och stöd på grund av handikapp, betraktas som gravt handikappade de som har särskilda svårigheter att röra sig och som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom inte kan anlita de offentliga kollektivtrafikmedlen utan oskäligt stora svårigheter.

Raseborg beaktar läkarintyg

samt övriga hälsoutredningar, men besluten baserar sig inte endast på läkarutlåtandet utan är en helhetsbedömning.

Hur många gånger har seniorer getts negativt beslut med motiveringen normalt åldrande?

Normalt åldrande är inte ett kriterium att förkasta ansökan. Enligt rättspraxis berättigar dock inte försämring av rörelseförmågan, som beror endast på åldrande, till färdtjänst enligt handikappservicelagen.

Välkommen till Raseborg

PASS-

Handla Sievis skor bekvämt från webbutiken.

Snabb leverans och låga priser!

Centralg. 83, må–fr 9–17

044 724 8419

KARIS

Öppet må-fre 10-17, lö 10-14 www.melleshalsoshop.fi tel 0440343464 info@melleshalsoshop.fi Kungsgatan 11, Ekenäs Du kan även beställa varor hem via mail eller telefon

Karis Bok & Papper Köpmansgatan 24, Karis Tfn. 019-230 752

tel. 040-506 0918

tel. 019-230 529

FOTON

Köpmansgatan 18 Karis, Tel 044 242 7557 Berggatan 11 Hangö, Tel. 044 981 7119

Hjärtligt välkomna till Motel & Restaurant Marine!

NJUT AV GOD MAT i trevlig miljö eller tag en drink tillsammans med dina vänner på vår lummiga terrass!

MARINE

Take away!

Kammakareg. 4-6 10600 Ekenäs MOTEL & RESTAURANT Tel. 019-241 3833

Restaurangen har öppet måndag-söndag!

Frukost må-fre 6-10, lö-sö 7-10. Baren öppen alla dagar 9-24

brasserie Köpmansgatan 3, 10300 KARIS

0401887, info@brasserie.fi, tel. 823 019-230290, info@brasserie.fi,www.brasserie.fi www.brasserie.fi

Luncherbjudande för pensionärer Vi ordnar gärna med festförberedelser Vi har 50 sittplatser i en rökfri miljö café, lunch, a´la carte, take away, catering & gruppmenyer

VÄLKOMNA !

Hjälp i trädgården!

TrädgårdsMyran Trädgårdsskötsel i Raseborg med omnejd.

Tel: 040 7004502, marina@minmail.fi www.tradgardsmyran.fi

GOD TID

7/2021

It-biten: På resa med hjälp av Mina Kanta Om du inte tidigare använt webbtjänsten Mina Kanta kan det senast nu bli aktuellt, för i tillägg till att förnya dina läkemedelsrecept och se sjukvårdsuppgifter kan du där få coronaintyget som behövs då du reser. I diskussionen om coronapass figurerar också Mina Kanta-sidorna som ett alternativ, även om inget bestämts om det än.

Oberoende av apparat (dator, pekplatta eller smarttelefon) används webbläsaren för att komma åt Mina Kanta-sidorna. I många andra fall kan du välja mellan att använda en app eller webbläsaren, men för Mina Kanta-sidorna finns ingen app. Det är tryggt att använda Mina Kanta-sidor och därför hoppas jag att jag inte avskräcker dig genom att börja med att ta upp ett säkerhetstips.

Du har två alternativ för att komma till kanta.fi, ett tryggt och ett mindre tryggt. Det mindre trygga är att söka t.ex. med sökordet kanta på Google. Det ger dig en lista på sökresultat, bland vilka du väljer det som ser riktigt ut för att förhoppningsvis komma till kanta.fi. Risken med det är att en bedragare kan ha smugit in en falsk kanta-sida bland sökresulta-

ten. Att den är falsk syns på adressen, men det kräver kunskap om webbadresser.

Det trygga alternativet, som är att rekommendera för sidor där du fyller i personuppgifter, lösenord eller bankkoder, är att skriva in adressen kanta.fi (eller www.kanta. fi). Då kommer du direkt till rätt sida utan att behöva välja bland sökresultaten. Ofta är det samma ställe (fält) du skriver i och webbläsaren avgör om det är en adress du skrivit eller ett sökord.

Det kan kännas oklart men pröva själv och observera om du får en lista med sökresultat eller kommer direkt till kanta.fi. Be din lokala it-handledare om hjälp vid behov. Ett tryggt alternativ är att ha en genväg till t.ex. till kanta.fi och nätbanken på skrivbordet eller bland bokmärkena i webbläsaren.

När du kommit så långt att du är på kanta.fi, finns en grön knapp med texten ”Logga in på Mina Kanta-sidor”. Med den kommer du till en inloggningsprocess för att med hjälp av nätbankskoderna skriva in dig så att dina egna uppgifter syns. Inloggningen är lika för alla myndighetstjänster och börjar med en sida med olika bankers logo. Välj din egen bank och följ anvisningarna på skärmen. Slutresultatet borde vara att du bland annat ser texten ”Välkommen till Mina Kanta-sidor!”.

På en stor skärm ser du nu direkt på vänstra delen av skärmen en meny medan du på en liten skärm

9

Äldreombudsman sökes i höst får fram menyn på de tre strecken uppe till vänster (så kallade hamburgaren). Längst ner i menyn finns texten coronaintyg som leder dig till information och själva intygen över vaccination, tillfrisknande och testresultat.

Intygen är så kallade pdf-filer som du kan öppna genom att peka eller klicka på Öppna testintyget (pdf ). På en resa är det inte praktiskt att logga in varje gång du behöver intyget, så du kan skriva ut intyget med en skrivare eller spara det på din smarttelefon. Att spara det kan vara lättare sagt än gjort och variera hur det görs. På en smarttelefon kan du pröva att leta efter en figur föreställande en liten ruta med en pil utåt, det ger olika sätt att dela och spara intyget. Ett sätt är att skicka det per e-post till din egen adress.

Ett helt annat sätt är att spara det som en skärmbild på telefonen, dvs. en bild av det du ser på skärmen sparas bland dina bilder. På iPhone krävs att trycka in sidoknappen och volym-upp-knappen samtidigt, på Android-telefoner kan det vara strömknappen och volym-ner-knappen.

Trevlig resa!

Robert Riska it-koordinator

◗ Inrättandet av tjänsten som äldreombudsman framskrider. Republikens president har stadsfäst lagen om äldreombudsmannen.

Lagen trädde i kraft den 19 augusti.

– Finland behöver en självständig och oberoende myndighet som fokuserar på de äldres ställning och rättigheter. Äldreombudsmannen kan genom aktivt påverkansarbete stärka tillgodoseendet av de äld-

res rättigheter i samhället, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

När lagen har trätt i kraft börjar justitieministeriet bereda utnämningen av en äldreombudsman.

Avsikten är att äldreombudsmannen ska inleda sin verksamhet så snart som möjligt efter att tjänsten tillsatts.

Nominera Årets förening Svenska pensionärsförbundet utser Årets förening 2021.

Nominera en förening som du tycker är värd att lyftas fram!

Kriterierna för Årets pensionärsförening är:

- Nya verksamhetsformer under coronaåret

- Ökat medlemsantal

- Digital verksamhet Skicka in din nominering till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248 senast 30.9.2021. Årets förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2021.

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.10–31.10.2021.

Ansökningsformulär, blankett och instruktioner finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter.

I år kan föreningarna ansöka om understöd för stimulering av verksamheten!

För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 040 5780 248.

STYRELSEN

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.10–31.10.2021.

Göran Westerlund tog initiativet.

Kortjärv naturstig kantas av statyer och trevliga ordspråk.

Sommarvandringar blev succé ◗ Serien med vandringar som pensionärsföreningarna genomfört i Österbotten i sommar avslutades den 6 september i Terjärv på Kortjärv naturstig.

De 14 vandringarna runtom i lanskapet har lockat nära 400 vandrare.

Initiativet till vandringarna togs av Göran Westerlund från Oravais. Hans avsikt var att locka ut

pensionärer som på grund av coronan blivit allför stillasittande.

I Kortjärv fanns tre olika vandringsleder att välja mellan.

Ett trettiotal pensionärer vandrade den omkring tre kilometer långa vandringsleden. Vandringslederna i Kortjärv är välpreparerade och lämpar sig för alla åldrar.

Naturstigen har ”skapats” av eldsjälen Göte Edsvik och den

kan kallas ett livsverk. Edsvik har erhållit Finlands Vita Ros för verket. Kortjärv Byagårdsförening förvaltar naturstigen och Torolf Nygård från föreningen berättar att man varje år försöker komma med någon nyhet. Vandringsleden kantas av statyer och trevliga ordspråk, som man inte kan låta bli att stanna upp och grina åt.

Patrick Ragnäs

Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §).

Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Denna gång prioriteras uppsökande verksamhet inom föreningen och föreningens verksamhetsområde samt skapande av guldkant i tillvaron för att motverka utanförskap och ensamhet.

Ansökningsformulär, blankett och instruktioner finns på stiftelsens hemsida, www.spfstiftelsen.fi.

För närmare information kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 040-5780248 eller e-post berit.dahlin@spfpension.fi.

Enligt uppdrag Berit Dahlin Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland

GOD TID

10

7/2021

Lunch alla dagar

y!

Take awa

Tfn 06-346 4392

Á la carte, pizza. Öppet må-to 9-20, fre 9-22 lö 11-22, sö 11-20 Välkommen! www.tessescafe.fi

www.silveria.fi Krutkällarvägen 4, 65100 Vasa

Jul i Tomtebyn, guidning, tomtegröt mm.+ kaffe Pris 25€

RESOR

Beställ julgåva a 5€.

Min 10 personer

4-5.12

Hotellkryssning till Tallinn med XPRS, Hotel Seaport 10-12.12 Kryssning till Stockholm med julmarknad i Steninge Slottsby 29.1 Jesus Christ Superstar, Helsingfors

frimanresor.fi

Sandövägen 23,10900 Hangö

Välkommen till Lappo, Brändö -en genuin skärgårdsupplevelse

Aspnäsvägen 48, 041 7563396 www.tonttumuseo.fi tonttumuseo@multi.fi

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

Take away!

www.pellas.ax info@pellas.ax tel. 040 8324 333 Restaurant Café Bar

Tel. 0400 234389 jungman@pp.inet.fi Sjögatan 8, Kristinestad jungmanKRS www.jungman.fi

* * * *

info@raitismaja.fi

Bokningar 06-318 0900

Samhället börjar i sakta mak öppnas upp och Ingsva Resor drar igång reseplaneringen igen.

Dessa resor är på gång: 27.10-16.11 3-6.12

Almuñécar, Spanien - 21 dagar (boka genast) Skansens julmarknad -med Jill Johnsons julshow på Grand Hotel 4-5.12 Umeå-weekend 20-28.4.2022 Holland med Floriaden och Blomstertåget 25.4-1.5.2022 Härliga Gardasjön Läs mer om resorna och hur du ska boka på vår hemsida!

www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 020 7434520

Take away!

Södra Terjärvvägen 10, Terjärv 045-804 7898, www.restaurang-marinas.fi

SERVICE FRÅN BJÖRKÖBY

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12 i Äkäslompolo.

Logi i tvåpersoners rum med egen toalett.

Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag.

Pris: 570 euro inkl. transporter och helpension.

www.raitismaja.fi

L unc hbuffé va rda ga r kl. 10.30- 14 Pizza - meny va rda ga r frå n kl 15 fra m t ill e n t imme inna n stä ngning 60 sitt plat se r i re sta ura ngen o c h 36 på terra ssen V i e rbjude r o c kså Ala ca rte me ny o c h privat bestä llning v id behov.

R in g , så ord n as d et!

Nytt!

verade Nyreno um dubbelr

(

Julresa till Lappland

Behöver Ni utrymme för festen, Kom så ordnar vi resten.

MERENKURKUN MAJATALO OY God mat och Pizzor från fredag till söndag Vi ordnar Fester, Möten, Möhippor, mm.

Vi har bastu och stor badtunna. Även boende upp till 35 pers.

MERENKURKUN CAMPING OY (Björkö camping) 5 st välutrustade stugor vid havet.

Välkänd pilk o fiskeområde.

TC Motohuolto/service oy Fixar allt som luktar ”bensin”

Mera info 0500 564226 eller 050 4486790

Spasemester i Härmä

149 €/2 dygn/pers.

Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till dansrestaurang.

Gäller till 31.12.2021 (inte julen).

i betjänar er på svenska!

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

GOD TID

7/2021

11

Ett skepp komer lastat med 570 pensionärer I mitten på september kastade de österbottniska pensionärerna coronan överbord. De gjorde det kanske inte bokstavligen, men det gick inte att ta fel på att nu har pensionärerna blicken riktad framåt. Det är dags att mötas igen.

SPF Österbottens kryssning med den nybyggda Umeåfärjan m/s Aurora Botnia lockade 570 österbottniska pensionärer. Det rekordstora intresset överraskade både ombudsman Patrick Ragnäs och Wasalines försäljningsdirektör Virpi Hautamäki.

– Det här är den största enskilda gruppen i Wasalines historia, sade Virpi Hautamäki när hon hälsade resenärerna välkomna.

Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback och fru Viviann Norrback njöt av sjöresan.

– En sjöresa är alltid en upplevelse, sade Ole Norrback och drog uppskattade historier från tiden när det var den skattefria spriten som vara färjornas främsta lockbete.

Ole Norrbacks hälsning till pensionärsföreningarna var att det nu är dags att börja leva som normalt igen. Det innefattar månadsmöte, sångövningar och pidroträffar.

Pensionärer som har fått två sprutor coronavaccin måste kunna börja samlas till månadsmöten, sade han.

Två pensionärer som avser att ta ordförande på orden är Eivor och Sixten Häggman från Esse.

– Det här är vår första utlandsresa på 1,5 år. Aurora Botnia är en jättefin tillgång för hela Österbotten. Det är rymligt och uppstår inga stockningar fastän vi är rätt många passagerare.

Paret Häggman är flitiga motionärer och har under coronaåret saknat skidresorna i Norge. Istället har de åkt till finska Lappland och skidat.

I fartygets rymliga bar på sjunde däck sitter ett glatt gäng Korsholmspensionärer. Anne-Maj och Kaj Tuure samt Lisbeth och Rune Stenman är nöjda med att coronabegränsningarna nu undan för undan plockas bort.

–Vi bor på landet och har kunnat leva rätt normalt, säger Rune.

–Umgänget med barnen och barnbarnen har varit mindre. Det är väl största skillnaden, inflikar Lisbeth.

Gänget har inte gjort några utlandsresor under coronapandemin. Visst har de saknat utlandsresorna. Så småningom är det kanske dags.

Vännerna Alf Norrgård, Lars Back och Ingmar Järf inspekterade Aurora Botnia från för till akter. De är nöjda med vad de ser.

Eivor och Sixten Häggman ser fram emot kommande skidresor.

Anne-Maj Tuure, Rune och Lisbeth Stenman och Kaj Tuure.

– Åtminstone jag saknar solen och Medelhavet, säger Anne-Maj. Uppe på åttonde däck njuter Ralf och Karin Nygård av utsikten från fartyget. Hamnen i Holmsund ligger ute på en naturskön udde.

– Vi har faktiskt inte ens varit till Sverige med egen båt i sommar, säger Ralf.

De två är vana resenärer. Ralf Nygård gjorde en minnesvärd resa till Kaukasus innan coronapandemin. Karin och hennes väninnor kom hem från Madeira bara 1,5 vecka före coronabegränsningarna satte stopp för allt resande.

– Det börjar kännas som om det är dags att röra på sig igen, men något gott har coronan också fört med sig. Den inhemska turismen har fått ett uppsving, säger Ralf Nygård, som har ett långt liv som turistföretagare bakom sig.

De har bokat in en resa till Las Palmas för att åka och hälsa på brorssonen.

Alf Norrgård från Kvavlax är en veteran inom Kvarkentrafiken.

Han har ett långt yrkesliv i speditionsbranschen bakom sig. Sveri-

Ralf och Karin Norrgård gillar Aurora Botnia.

Olle Fransholm, ordförande i Korsholms Pensionärsförening, ser fram emot föreningens höstfest.

gefärjornas plus och minus är välbekanta för honom.

Han gillar vad han ser när han blickar ner mot Aurora Botnias bildäck.

– Den här båten behöver vi.

Väderdäck där nere gör det möjligt att ta med även farlig last. Det har inte gått med den gamla färjan.

Också som passagerare är han nöjd.

– Vi behöver ingen lyx och flärd.

Det här är som att ta bussen över sjön. Lägg in fyra likadana färjor och glöm planerna på en bro, säger han med en glimt i ögat. Åter i baren på sjunde däck.

Där står Olle Fransholm, ordförande i Korsholms Pensionärsförening. De flesta pensionärsföreningarna har tappat medlemmar under coronåret. Föreningen i Korsholm är en av ett fåtal inom förbundet som gått mot strömmen. Föreningen har fortsatt att växa månad efter månad och har

92 deltagare med på kryssningen till Umeå. Redan det säger någonting om aktiviteten i föreningen.

– Den 1 oktober är det dags igen. Då ordnar vi höstfest på Bernys intill Replotbron. De 120 biljetterna sålde slut på ett dygn. Det finns ett tryck på att börja träffas igen. I oktober och november kör vi igång med månadsmötena, säger Fransholm.

Text och foto: Markus West

12

GOD TID

7/2021

GOD TID

7/2021

13

Ett härligt äventyr i Oslo och Bergen I början av september upptäckte 40 SPF-resenärer Oslo och Bergen med vår förbundsordförande Ole Norrback som ciceron. Ett äventyr där vi fick njuta av Norges storslagna natur och ta del av kulturella och kulinariska upplevelser.

Torsdagen den 2 september sammanstrålade “maskerade” resenärer från Österbotten, Åboland, Öst-, Väst- och Mellannyland på flygfältet i Helsingfors för att äntligen få resa igen. Destinationen var Oslo och vid ankomsten till Oslo möttes vi av ett strålande höstväder – solen sken från en klarblå himmel och alla njöt av den sköna värmen som strömmade emot oss när vi steg ut från Gardemoens flygplats.

Under bussfärden mot Oslo centrum och mot hotellet berättade vår guide “Ola Norrman” allmänt om Norge och det blev även en och annan Norge-historia.

Efter incheckning på hotellet som låg ett stenkast från Oslos huvudgata Karl Johan och gemensam middag hade vi ett överraskningsprogram – vart var vi på väg?

Vi kom till en ståtlig villa i sten, ritad av den norska arktitekten Arnstein Arneborg på beställning av vinimportören konsul Hans Halvorsen. Villan har fyra våningar och inredningen har hämtat sin inspiration från dialogen mellan den finska och norska naturen.

Tillsammans med konstverken ur Nationalgalleriets samlingar blir inredningen en tidlös och elegant helhet. Det här blev en av resans höjdpunkter och en oförglömlig kväll. Här bodde Ole Norrback och hans fru Vivi-Ann åren 1999-2003 när Ole var ambassadör i Oslo och vi fick höra många fina minnen från deras år i Norge.

Idag är det Mikael och Sonja Antell som är ambassadörspar i Oslo.

Följande dag var det dags att upptäcka Oslo – halva dagen i sällskap med vår kunniga och trevliga guide Richard Klingspor som tog oss med på en underbar rundtur i den norska huvudstaden – vi fick se många fina och kända sevärdheter från bussfönstret, vi promenerade i Vigelandsparken och avslutade med ett besök på KonTiki-muse-

Teaterparken i centrala Bergen framför Den Nationale Scene.

Gruppen samlad inför besöket i Vigelandsparken.

Garnes fångat genom tågfönstret.

et. Under eftermiddagen och kvällen hade alla möjlighet att på egen hand eller i mindre grupper utforska staden.

Då lördagmorgonen grydde var det dags att ta farväl av Oslo och ta Bergensbanen mot Bergen. Vi hade tidig avfärd så vi hann inte äta frukost på hotellet men istället blev det pick-nick på tåget och här fick vår ciceron “Ola Norrman” köra serveringsvagnen och bjuda på frukost allt medan tåget susade fram och resenärerna kunde sitta lugnt och njuta av härliga vyer.

Bergensbanen har av många klassats som världens vackraste järnväg. Och visst njöt vi alla av utsikten från tågfönstret. Bergensbanen går över högfjällsplatån Hardangervidda och redan efter två timmars

"Bergensbanen har av många klassats som världens vackraste järnväg. Och visst njöt vi alla av utsikten från tågfönstret. Bergensbanen går över högfjällsplatån Hardangervidda och redan efter två timmars tågresa från Oslo kan man se Hardangervidda torna upp sig i fjärran. En oförglömlig tågresa."

Bergensbanen.

På promenad i Bryggen – de gamla hanseatiska delarna i Bergen.

tågresa från Oslo kan man se Hardangervidda torna upp sig i fjärran.

En oförglömlig tågresa avslutades på tågstationen i Bergen. Vi hade igen turen att få information av vår guide “Ola Norrman” och få oss ett gott skratt då vi åkte med vår lokala buss till hotellet. Lördagen avslutades med gemensam middag.

På söndagmorgonen var alla resenärer pigga och förväntansfulla. Vi åkte på rundtur i Bergen och vi såg fram emot en “höjdare” också idag. Bergen är mycket naturskönt belägen vid slutet av en fjord och mellan ett antal kullar och bergstoppar. Den skyddade hamnen skapar goda förutsätt-

ningar för sjöfart och har möjliggjort Bergens position som hamnstad.

Så här har det sagts om Bergen; när det gäller väder och vind – staden är en av Europas regnigaste med omkring 2250 millimeter per år och där höstmånaden september oftast är den allra regnigaste. Men detta påstående gällde inte när vi var i Bergen – vi njöt av sol och värme och många av oss konstaterade att vi hade packat med de varma ylletröjorna och vindtygsjackorna i onödan. Vi hade en alldeles fantastisk utsikt över Bergen när vi tog oss upp med Fløibanen som förbinder stadens centrum

med berget Fløyen. Uppe på toppen 320 meter över havet njöt vi av en fantastisk utsikt över staden och åt en mycket god lunch på topprestaurangen.

På den femte dagen var det dags att packa kappsäcken. Vi packade in våra fina natur- och kulturupplevelser, hade magen fylld med lokala delikatesser och tog med oss många fina norska reseminnen hem. Vi återvände glada och belåtna till Helsingfors där våra vägar skiljdes åt.

Text och foto: Inger Holmberg

GOD TID

14

7/2021

Lyckad regionresa till Åbolands skärgård För att Svenska pensionärsförbundets medlemmar ska lära känna varandra, samt få bekanta sig med natur och kultur i våra svenska landskap har pensionärsförbundets resekommitté infört en nyhet i år, d.v.s. regionresor.

Den första regionresan ordnades till Åboland med Skärgårdens Ringväg och Själö. Resan började i Åbo, anslutningsbussar ordnades från Österbotten, Nyland och huvudstadsregionen.

17 personer samlades måndagen 23 augusti vid Oravais Trafiks buss i Åbo. I sällskap med Filip Hästbacka, en trevlig ung man och en utmärkt chaufför, hade vi en trygg och lugn resa.

Turguiden Magnus Sundman som ledde oss genom den vackra skärgården är mycket kunnig och inspirerande och som resenär fick man en utmärkt inblick i och uppfattning om de olika sevärdheterna, om traktens historia och information om de olika besöksmålen.

Rutten började i Åbo centrum, fortsatte mot Gustavs, vidare mot Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu.

På de olika öarna fick vi bekanta oss med bl.a. kommunens eller byns kyrkor, alla olika, vilket gjorde det intressant. På Houtskär besökte vi ett båtmuseum med gamla skärgårdsbåtar, nät och annan utrustning. I Korpo besökte vi den medeltida kyrkan med dess intressanta historia. Dagens äventyr avslutades med en god middag i Nagu.

Följande morgon åkte vi med förbindelsefärjan till Själö, ön med en fantastisk natur och en tragisk historia. Det handlade från början

Båtmuseet på Houtskär är väl värt ett besök. ❰ Museikyrkan på Själö.

Patientrum på mentalsjukhuset.

om två öar som senare växte ihop.

På den ena ön fanns spetälskehusen och på den andra ett mentalsjukhus. Vi besökte den gamla träkyrkan där guiden berättade om själva museikyrkan men också historien om Själö, om den s.k. vården för de spetälska som dock upphörde år 1785. Uppe på kullen finns den ståtliga byggnaden från 1830-talet som fram till 1962 verkade som

Resan avrundades vid kalkbrottet i Pargas.

mentalsjukhus för kvinnor. Där finns bevarat ett rum såsom det såg ut under sjukhustiden, mycket asketiskt, för att inte säga deprimerande.

Offentliga aktörer på Själö idag är Forststyrelsen och Skärgårdshavets forskningsinstitut som lyder under Åbo Universitet (Turun Yliopisto).

Från Nagu fortsatte färden mot

Färjturerna är en viktig del av ringvägen.

Pargas. Ett intressant besöksmål var Kalkbrottet, vilket man kunde se från en utkiksplats medan Magnus med stor inlevelse berättade om Pargas kalk och de bolag som nu tillverkar t.ex stenull och element under nya firmanamn.

Vårt sista besöksmål var Tammiluoto vingård där vi serverades en mycket delikat lunch. Värden Timo Jokinen berättade om vin-

gårdens verksamhet, och naturligtvis fanns det en vinbod. Gården har också en stor äppelträdgård.

Som extra bonus fick vi göra en sväng in till området runt den medeltida borgen Qvidja slott som idag är i privatägo.

Text: Tina Johansson Foto: Filip Hästbaka

Res med SPF Österbotten Resor till Almuñécar våren 2022

Musikalresa till Tammerfors 17-18.11 Musikalen Matilda på Tampereen Työväen Teatteri 17-18.11.2021 Vi ordnar en resa till Tammerfors för att avnjuta musikalen Matilda, baserad på Roald Dahls bok. Musikalen har gått i London över tio år. Det är en berättelse om en ovanlig flicka med livlig fantasi och briljant intellekt.

Avresan från Österbotten blir på onsdag morgon/ förmiddag 17 november och själva föreställningen är klockan 19.00. Före

Övernattningen sker på hotell Scandic Hämeenpuisto som är beläget på gångavstånd från teatern.

På torsdagen finns tid reserverad för en guidad rundtur i Tammerfors med en lokal guide.

Resans pris: 230€ per person. Tillägg för enkelrum 47€.

föreställningen äter vi middag på teatern.

I priset ingår: ■ Bussresa i helturistbuss ■ Biljett till musikalen Matilda, parkettplats

■ Boende i tvåbäddsrum på Scandic Tampere Hämeenpuisto ■ Middag på onsdag kväll, teaterns ”teatermeny” ■ Frukost dag 2 Till hemresan kan man förhandsbeställa eftermiddagslunch på Teitupa i Ikalis för 15€ per person.

Sista anmälningsdag: 16.10.2021 Researrangör: Lindell Travel.

Vi har förhandsbokat för två resor till Almuñécar i Spanien våren 2022. Första resan blir 19.2-7.3.2022 (17 dagar) med start från Vasa eller Helsingfors med Finnair och andra resan start i Helsingfors med Norwegian 8-24.3.2022 (17 dagar) Mera information i kommande annonser.

Sparesa till Pärnu 2022 Vi planerar genomföra en Sparesa till Pärnu i Estland i slutet på januari 2022. Vi

Mera info: Håkan Wikberg 050 313 8158 Patrick Ragnäs 040 574 8919 Boka via osterbotten.spfpension.fi/resor eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar.

Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

återkommer med detaljer i kommande annonser

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

GOD TID

7/2021

15

Golfintresset växer i Österbotten

◗ SPF Österbottens andra golfmästerskap avgjordes under höstlika förhållanden i slutet av augusti. 27 taggade golfare deltog i mästerskapen på Pirilö golfcenter i Jakobstad 26 augusti.

Ifjol kom deltagare från två olika föreningar, i år representerades sex föreningar i mästerskapen, vilket gladde arrangörsföreningens Johan Karjaluoto, som skötte de praktiska arrangemangen.

Resultat Damer: 1. Maja Björklund, Oravais pensionärer, 15

poäng, 2. Kristina Nickull, Milstolpen, 14 poäng och 3. Marianne Keskinen, Milstolpen, 14 poäng.

Herrar: 1. Roy Björklund, Oravais pensionärer, 18 poäng, 2. Bengt Jansson, Nykarleby Seniorer, 17 poäng och 3. Johan Karjaluoto, Milstolpen, 16 poäng.

I lagtävlingen segrade Milstolpens lag; Kristina Nickull, Johan Karjaluoto och Ingmar Sjöblom. Tvåa blev Vi Norrifråns lag; GunBritt Finell, Stig Enqvist och Carl-Göran Henriksén Patrick Ragnäs

Sparesa

Pärnu Garanterad 5-11.11

avgång!

Lååångresa

Tervis Pärnu 5-15.11

(förbehåll för antal anm.)

Info&bokning: 0443 13 14 15 www.lindelltravel.fi

ANNONSERA I GOD TID

Välkommen till Sågen!

Hos oss kan du njuta av lunch och à la carte.

Sågen ligger i hjärtat av Ingå småbåtshamn, i Köpcentrum Strand.

Må-to 11-18, Fre 11-20, Lö 12-20 Strandvägen 3, 10210 Ingå tel. 09 2230 9400

Nya träffar på Café Esplanad

I sista omgången spelade Korpo 1 mot Korpo 4. Vinnare blev slutligen Korpo 1 (laget till vänster) med Jan Jakobsson, Kjell Hagman och Torgils Bäckman.

Mona Lehtonen

Boulefeber i Åboland ◗ I början av september genomfördes det i historien första åboländska mästerskapet i Åbo. Tävlingen hölls i Kuppisparken och det var 16 lag från fyra olika föreningar som deltog.

Värdföreningen Åbo Svenska Pensionärsklubb (ÅSP) med Jan-Peter Kullberg som projektansvarig hade byggt upp ett trevligt café invid tävlingsplanen.

Man hade engagerat en licensierad domare, Tapani Kalmi från Turun Petanqueseura till överdomare.

I tävlingen spelades fyra omgångar enligt Mon-

radsystemet. Tävlingen var ganska jämn i toppen men slutligen utgick Korpo lag 1 som vinnare. I laget spelade Jan Jakobsson, Kjell Hagman och Torgils Bäckman.

Västanfjärds Pensionärsförening deltog med åtta lag och erövrade både silver och brons i tävlingen. Övriga föreningar som deltog var Kimito Pensionärsförening och värdföreningen ÅSP. Arrangörerna hoppas att boule sprider sig till alla pensionärsföreningar i Åboland.

Mona Lehtonen

◗ Seniorträff på Café Esplanad och en utfärd till Billnäs och Söderlångvik inleder en efterlängtad nyöppning av Samrådets aktiviteter för Helsingfors-seniorerna. Nu är det fritt fram att träffas, vandra och simma tillsammans, men ännu får vi vänta ett tag på att svänga om på dansgolvet. Svensk festdag på G18 firas traditionsenligt, men Oktoberseminariet flyttas fram till februari.

Heldagsutfärden till nyöppnade Billnäs bruk och äppelriket Söderlångvik sker torsdagen den 30 september. Reseledare är Kim Björklund, historiker och fackboksförfattare med västnyländsk brukskultur som särintresse.

Avfärd med buss från Kiasma klockan 8.30. Efter rundtur och lunch i Billnäs bär det av till Söderlångvik gård där museet och parken presenteras. Kaffe med bulle serveras och gårdsprodukter kan inhandlas i shopen.

Hemfärd klockan 17 via Karis, ankomst till Kiasma lite före åtta.

Anmälan till resan tas emot av Inger Holmberg, 040-5952992, inger.holmberg@spfpension.fi. Deltagaravgiften är 30 euro.

Seniorträff på Café Esplanad ordnas den andra tisdagen i månaden klockan 14. Söderlångvik är aktuellt igen då Olav S. Melin gästar träffen den 12 okto-

ber och berättar om sin Amos Anderson-bok, Den ensamme mecenaten. Gäst tisdagen den 9 november är Riko Eklundh som nyss har gett ut Gunvors lilla ABC, ett stycke kultur- och släkthistoria. Då begränsningar eventuellt ännu är i kraft behövs anmälan till Seniorträffarna. Anmäl till MajBritt Paro, 040-8207115, majbritt.paro@pp.inet.fi.

Samvaropromenad ordnas, såsom under hela coronatiden, klockan 13 den andra och fjärde fredagen i månaden. Startplatsen meddelas i måndagens föreningsspalt i Hbl, fredagens evenemangskalender i Radio Vega och på Samrådets hemsida helsingfors. spfpension.fi.

Samsim på med kaféträff på Allas Sea Pool sker klockan 10 måndag 18 oktober och 15 november.

Svensk festdag på G18 tisdagen den 2 november klockan 13 får förhoppningsvis firas med fulltalig publik. Här bjuds på ett illustrerat föredrag av Bo Wessman om operaprimadonnan Emma Engdahl, okänd i dag men under sin korta karriär på 1870-80-talen hyllad både här hemma och på de stora operascenerna ute i världen. Festen avrundas med en hejdundrande show med Susann Sonntag.

Maj-Britt Paro

Ett mysigt, gammeldags café med hembakat kaffebröd och lättare luncher. Allt från LCHF; sockerfritt och allergivänlig mat hittar du hos oss!

Mån-Fre 10-16 Lör 11-15 Sön stängt info@svartakatten.ax

www.hotellarkipelag.ax info@hotellarkipelag.ax mmen

cha utry

Nya fräs

Restaurang

YRKESKOCKEN ÖPPET VARDAGAR KL 11.00-13.30 DU KAN ÄVEN HÄMTA HEM MATPORTIONER www.optimaedu.fi/yrkeskocken Tel. 044 7215 299 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

Red Sea Lunch Café Vasa

Lunch buffe må-fred. 11.00-15.00 Sö 12.00-16.00 Lörd. Stängt Handelsespl. 24 Vasa, tel. 044-3342850 veckans meny, lunchpaus.fi

Red Sea Lunch Café Petalax

Lunch buffe må-fred. 11.00-15.00, lö-sö 12:00-16.00 Veckoslut har vi även Pizza och kvällsöppet.

Västerstigen 2 Petalax tel. 044-3342850 veckans meny, Red Sea Petalax (facebook)

GOD TID

16

Maj Krogell är ute på golfbanan ett par gånger i veckan och spelar också gärna utomlands.

Tua Ranninen

7/2021

Stig Kavander, Maj Krogell, Viking Friman och Krister Blomander är överens. Golf är en mycket social sport som passar alla, oberoende av ålder och kön. De mest oväntade personer har blivit bitna.

Tua Ranninen

Fore! Svenska pensionärsförbundets golfare satte bollen i rullning En tradition börjar med en första gång. Sannolikheten för att Svenska pensionärsförbundets första golfmästerskap skall få en fortsättning är stor, så lyckad var öppningsmästerskapet på Pickala golf i Sjundeå i augusti.

– Det finns golfsektioner i många pensionärsföreningar och intresset för sporten har ökat explosionsartat under coronapandemin. Tidigare har det ordnats mästerskapstävlingar i både Nyland och Österbotten, men trycket på ett förbundsmästerskap har varit stort, säger verksamhetsledaren Berit Dahlin.

Drygt 60 golfare från 17 föreningar, från Karleby i norr till Borgå i öster, deltog i spelet på den välskötta 18 hålsgreenen i Pickala, där förbundsordföranden Ole Norrback slog den historiska första bollen.

Biten för livet Ute på greenen har Viking Friman från Hangö, Stig Kavander från Pargas, Maj Krogell från Helsingfors och Krister Blomander från Borgå hunnit halvvägs och tar en kort paus i det soliga vädret. De har alla spelat i många år, Stig hela 50, och entusiasmen över sporten är stor.

– Den passar alla, oberoende av ålder och kön, även om majoriteten av de som spelar är män. Efter att du träffat bollen första gången är du

fast. De mest oväntade människor har blivit bitna för livet, säger Stig Kavander.

– Det här är så bra för konditionen. Man går en runda på 8 till 12 kilometer varje gång. Den här tar fyra och en halv timme, säger Maj Krogell.

Ofta försöker hon få med sig en vän, men ibland åker hon iväg ensam och hakar på något lag som behöver förstärkning.

– Det här är en mycket social sport, säger Viking Friman.

– För mig är det mera ett sällskapsspel, jag är inte så mycket för tävlande, säger Krister Blomander.

– Den ger också en hel del gymnastik åt hjärnan. I ingen annan sport måste man koncentrera sig så mycket som i golf, säger Stig Kavander.

– Ja när du spelar är du helt inne i det, du kopplar bort allt annat, all stress rinner av dig. Du kommer in i ett visst flyt, säger Maj Krogell.

Stig Kavander är mycket glad över att det nu ordnades ett förbundsmästerskap.

– På det här sättet lär man känna nya människor.

Han tror att sporten får ett lyft inom förbundet och tack vare det kommer kanske också flera yngre pensionärer med i föreningsverksamheten.

Härlig stämning Kitty Seppälä som varit med i arbetsgruppen inför tävlingen och länken till Pickala golf, fick vid prisutdelningen titeln tävlingsdirektör.

Hon är mycket nöjd över förbundstävlingen.

– Feedbacken var överväldigande. Stämningen vid prisutdelningen var härlig. Folk satt och pratade med sina nya vänner som de spelat ihop med. Vi delade ut priser, inte bara till den bästa tävlande, utan också till bästa grupp och bästa förening. Det är det sociala som är huvudvinsten, säger Kitty Seppälä.

Enligt henne är dagens melodi att göra något fysiskt tillsammans,

inte bara att sitta och dricka kaffe och höra på en föreläsning.

– Man är nöjd med sig själv när man har gjort något. Golf är ingen lätt sport. Mera än bollsinne kräver den uthållighet och tålamod.

Du måste få in den rätta känslan i kroppen för ett slag och det tar tid.

I förbundstävlingen hade caddymastern på Pickala satt ihop grupperna så att nybörjare och erfarna spelare kom i samma grupp och såg till att de kom från olika föreningar.

– Man kan tänka sig att duktiga spelare blir nervösa på de som inte kan så mycket, men här fanns inte sådana problem. Vi har så lång livserfarenhet och minns hur det var i början, att vi inte låter oss störas av det.

Blir det någon fortsättning på golftävlingar på förbundsnivå?

– Publiken röstade för att vi skall spela på Åland nästa år, säger Kitty Seppälä.

Tua Ranninen

Resultatlista från förbundets golfmästerskap Mariehamns pensionärsförenings golfare (bilden) tog hem vandringspokalen för bästa förening i Svenska pensionärsförbundets golfmästerskap. Från föreningen medverkade Monica Grunér, Klaus Pärnänen, Gun Andersson, Leif Mattsson, Ulla Österlund, Leif Österlund, Annea Forsström och Gunilla Blomroos. Övriga pristagare var för personlig poängbogey över 80 år: 1. Maj-Britt Jensen, Esbo svenska pensionärer, 32 poäng, 2. Ralf Wahlstedt, Grankulla svenska pensionärer, 29 poäng och 3. Carl Kurtén, Pensionärsföreningen Vi Norrifrån, 25 poäng.

Och personlig poängbogey under 80-åringar: 1. Bo-Erik Palmgren, Pargas svenska pensionärer, 40 poäng, 2.

Leif Mattsson, Mariehamns pensionärsförening, 40 poäng och 3.Monica Grunér,

Mariehamns pensionärsförening, 39poäng.

Bästa spelgrupp (deltagare från olika föreningar, two best ball): Bo-Erik Palmgren, Pargas svenska pensionärer, Gunilla Blomroos, Mariehamns pensionärsförening, Anders Almqvist, Vasa svenska pensionärsförening och Sören Slotte, Pensionärsklubben Milstolpen. 94p ihop.

Specialtävlingar:

Närmast flaggan, hål 3: Annea Forsström, Mariehamns pensionärsförening 2,19 m Närmast flaggan, hål 11: Anders Almqvist, Vasa svenska pensionärsförening 3,02 m Längsta driven hål 7 män: Johan Stigzelius, Esbo svenska pensionärer Längsta driven kvinnor hål 7: Ulla Österlund, Mariehamns pensionärsförening

GOD TID

7/2021

17

Mariehamn blev förbundsmästare I mitten av augusti avgjordes Svenska pensionärsförbundets förbundsmästerskap i boule på Segelsundsplanen i Jakobstad. Segern gick till Åland.

Efter en paus på nära två år var intresset för boulemästerskapen stort. Värdföreningen Milstolpen hade gjort ett strålande arbete med arrangemangen.

Hela 64 lag från 19 föreningar kom till start.

Segern gick till Mariehamns Pensionärsförenings andra lag som knep segern före Ekenäs Pensionärers tredje lag och Nygammal från Petalax som kom på tredje plats.

I det vinnande laget spelade Bore Vilander, Ingalill Vilander och Ann-Cathrine Strandell.

God Tid frågar vinnarna vad hemligheten är bakom deras framgång:

Bore Vilander, Ingalill Vilander och Ann-Cathrine Strandell mottog första pris. Vandringspriset återvänder därmed till Åland efter att ha luftat på sig i Finland.

– Vi har vilat oss i form.

Det har varit så varmt i sommar att det inte gått att spela boule. Därför har vi mest varit ute i skärgården, säger Bore Vilander.

Bouleintresset är stort på Åland och Mariehamn deltog med fem lag i Jakobstad. Tre av dem placerade sig högt upp i resultatlistan.

Intresset för boule har

vuxit snabbt inom Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar under pandemiåret. Fler och fler föreningar har plockat med boule eller petanque i verksam-

hetsprogrammet.

När coronabegränsningarna nu lättar planerar en del spelare att åka söderut för att kunna fortsätta spela boule under några vinterveck-

or. Bore och Ingalill Vilander brukar vistas på Cypern några veckor om vintrarna och boule hör självfallet till dagsprogrammet.

– Vi åker i vinter om det bara är möjligt, säger de.

Från Jakobstad åkte vinnarna raka vägen till Åbo och den väntande Ålandsfärjan.

De hade så bråttom att vi passade på att göra segerintervjun redan innan prisudelningen.

– På båten ska vi köpa champange för att fira segern, säger Ann-Cathrine Strandell och ett stort leende sprider sig i hennes ansikte.

Resultatlista: 1. Mariehamns Lag 2 (Bore Vilander, Ingalill Vilander, Ann-Cathrine Strandell), 2. Ekenäs Lag 3 (Rolf Carpelan, Marit Carpelan och Christer Nyström), 3. Petalax Lag 4 (Lasse Bagge, Börje Nordmyr och Christer Åbonde).

Text och foto: Markus West

GOD TID

18

7/2021

ANNONS

Marlena lät inte sina leder stoppa henne när Kilimanjaro lockade.

Mina leder höll på att förstöra min drömresa 58-åriga Marlenas knän började bråka med henne precis när hon skulle iväg på sin drömresa. Lyckligtvis kunde en vän erbjuda henne den perfekta lösningen.

Marlena Martinsson är vad de flesta skulle kalla en riktig energiknippe. Hon har alltid levt ett aktivt liv och gärna spenderat tid med att cykla, åka rullskridskor eller paddla med kajak. Marlenas kärlek för det aktiva livet och i synnerhet för naturen hade i tiderna sin början i hennes dröm att bestiga Afrikas högsta berg Kilimanjaro. ”Jag har alltid gillat äventyr och ingen fysisk utmaning har någonsin känts för vild för mig.

Jag är en människa som hellre säger ja än nej”, konstaterar hon.

Knäna hindrade framfarten Resan till Kilimanjaro föregicks av en ansträngande fysisk träningsperiod. Medan Marlena arbetade för sin klättringskondition, märkte hon att hennes knän inte riktigt hängde med i träningen. Hon var trots detta inte villig att hoppa över sin resa, utan i stället började hon leta efter lämpliga lösningar på problemet med knäna. ”För min del har naturvårdsprodukter brukat fungera, så

Brosket som stötfångare Dina leder är kanske inte längre som förut. Otaliga rörelser och lyft under årens gång har slitit på dina leder och på omgivande broskvävnad.

Till följd av slitage på brosket kan du ha svårt att röra dig. Led-

jag hoppades få hjälp av dem också för mina knän”, fortsätter Marlena. Hon provade olika produkter, men var inte nöjd med deras effekt. ”Min vän, som själv använder Cartiflex Collagen, rekommenderade mig denna produkt.

Innehållsämnen i produkten gav mina knän den hjälp jag letat efter. Efter några månaders användning kunde jag gå

och springa som förut. Jag fortsatte med mina reseförberedelser och lyckades nå toppen av Kilimanjaro”, jublar Marlena. ”Jag är stolt över det, men samtidigt har det ökat min hunger för mer. Mitt nästa mål är Anderna. Min träning torde lyckas väl, för nu har jag Cartiflex Collagen som stöd”, ler Marlena.

Ha SEX och må BRA! A

verka stress och förbättra sömnkvaliteten.

Hur mycket är passligt?

Mängden sex varierar för män enligt livssituation och ålder. I genomsnitt tumlar man runt bland lakanen 1–4 gånger per vecka, men äldre män eller män som har mindre sexlust gör det mer sällan. Det lönar sig att i tid ta itu med avtagande sexlust och nedsatt sexförmåga.

Om orsaken till att man har

Cartiflex Collagen Välj fortlöpande beställning, du får två månaders produkter för halva priset!

Nu endast 2195 € (+ frakt 4,95€)

RING: 09 615 00 516

Mån–tors 8–16, fre 8–14.30

www.wellvita.fi

Vilken höstsex vill du ha?

De första 3 ordet avslöjar det:

Det finns många goda orsaker att älska. Låter du bli att njuta av sex för att du inte har lust eller inte kan? Hälsokostprodukten Virizil främjar männens sexuella välmående. tt ha sex är en njutning och dessutom har det många nyttiga hälsoeffekter. Effektiv träning är bra för hjärtat och blodcirkulationen, vilket å sin sida kan ha en positiv inverkan på minnet.

En trevlig motionsform får konditionen att öka och musklerna att bli starkare. Sex kan även göra dig vigare. Sexuellt umgänge påverkar humöret på många sätt, till exempel genom att stärka självförtroendet, mot-

sex mer sällan är att lusten eller förmågan avtagit, är det värt att prova Virizil, ett preparat som innehåller ginseng och som stödjer det sexuella välmåendet. Ginseng främjar den sexuella förmågan hos män och upprätthåller livskraften och uthålligheten samt det fysiska och psykiska välmåendet.

Eftersom sex ger obestridda nyttoeffekter, utmanar vi dig att hoppa i sängen för att njuta av sexets mångsidiga hälsoeffekter!

O

E

R

O

T

I

S

K

I

O U

A

F

A

N

T

A

S

I

Å

N

L

P

S

S

E M O D

I

G

T

T

H

P

E

E

V

I

L

L

I

E

U

E

Ä

T

X

N

R

O H

S

I

T

E

N

F

Ä

I

S

O

P

E

A

E

A

H

S

T

N G

U

U

L

T

N N N

I

I

I

D

K

E

J

H

E

T

S

I

G

V

G

D

Ä

L

S

N

A

B

B

S

E

F

H

E

T

L

I

D

E

L

S

E

F

U

L

L

I

P

A

S

S

I

O N

E

R

A

D

E

V

I

R

I

Z

I

S

N

A

B

B

Drömmen om en starkare erektion?

Beställ Virizil till introduktionspris!

brosket har en viktig funktion i dina leder, så stöd dessa leddynor.

Cartiflex Collagen innehåller en ämneskombination som främjar ledernas välmående och produktionen av kollagen, vilket är bra för lederna.

Virizil innehåller ginseng, som förbättrar erektionen. Zink bidrar till att upprätthålla en normal testosteronhalt i blodet. Dessutom innehåller Virizil aminosyrorna L-citrullin och L-arginin.

En månad för

21,95€

+ leverans 4,95€

L

Beställ antingen genom att ringa numret

09 615 00 516

mån–tors 8–16, fre 8–14.30 eller på adressen www.wellvita.fi

GOD TID

7/2021

19

Ett aktivt liv ger tio kvalitativa levnadsår till Människan börjar åldras i 20 års ålder. Till exempel från 50 års ålder till 80 år minskar muskelmassan med 30 procent utan aktiv träning. Med regelbunden motion får vi bättre balans, rörlighet ja t.o.m. bättre minne.

Många centra i hjärnan minskar på samma sätt och numera vet vi att nya hjärnceller bildas tack vare ett aktiv liv, där den fysiska träningen är den viktigaste.

För några år sedan sökte jag fram forskningsresultat om livsstilens betydelse för hälsan. Som sammanfattning av den metaanalysen kan sägas att ett fysiskt, socialt, intellektuellt och kulturellt aktivt liv förlänger livet med nästan 10 år i jämförelse med en passiv livsstil. Det är dessutom kvalitativa år med mindre sjuklighet och bättre rörelseförmåga. Sång och dans är viktiga element. Men muskelträning har den största effekten.

De aktiva har mindre infektioner och cancer vilket beror på att

fakta DigitalWells ʶ DigitalWells är ett forsknings-och utvecklingsprogram som startat 2019. Programmet vill utveckla motionsvanor med hjälp av digitala tjänster och motionsteknologi. ʶ Målet är att hjälpa deltagarna att utveckla och hålla fast vid vardagsrutiner som innehåller tillräckligt med lämpligt effektiv, mångsidig och långsiktig motion för att åstadkomma positiva hälsoeffekter. ʶ Detta är speciellt viktigt för den äldre befolkningen. ʶ Hälsomotion och en god fysisk kondition ger bättre motståndskraft och minskar risken för att dra på sig långtidssjukdomar. ʶ Programmet riktar sig till yngre äldre, dvs kategorin 60 till 75 år, men också till 75+. Målgruppen omfattar 1.5 miljoner medborgare i Finland. ʶ Mera generellt är avsikten att förebygga att det blir negativa konsekvenser av bristande motion och att stöda deltagarnas strävan efter att ”få njuta av sina senior-år i gott skick”.

immunsystemet är effektivare hos de aktiva. Sjukligheten i hjärt- och blodkärlssjukdom är också betydligt mindre hos de aktiva och normalviktiga.

Nya studier visar också att det aldrig är för sent att börja. Forskningsprojekt i Karelen och Karleby visar att äldre över 80 år blir friskare på många sätt med hjälp av regel-

bunden muskelträning i träningssal (Gym). Speciellt minnet förbättras.

I San Diego i USA gjordes för några år sedan en studie med 240 pensionärer, som indelades i två lika stora grupper. Den ena gruppen fortsatte med vardagsmotion och tänjningar medan den andra deltog i ledd effektiv muskelträning. Man gjorde en magnetbild av

allas hjärnor vid starten och gjorde det på nytt 2 år senare. Med denna metod kunde man exakt mäta storleken på det viktigaste minnescentret, hippocampus, i hjärnan. Hippocampus hade vuxit med ett par procent i gruppen som tränade aktivt medan centret hade minskat lite i jämförelsegruppen. Muskelträning sänder signalsubstanser till hjärnan som får den att växa. Kliniska minnestester bekräftade förbättringen av minnet.

Covid-19 är ett gissel för hela världen. Redan nu finns flera studier i England och USA som visar att personer med god fysisk kondition har betydligt lägre sjuklighet och dödlighet. Nyttan med fysisk träning accentueras vid en pandemi av detta slag.

För den som inte tränat aktivt

tidigare lönar det sig alltid att börja i en grupp med en kunnig ledare. All träning skall vara individanpassad och man kan skada sig om man gör fel.

DigitalWells är ett bra hjälpmedel, som inspirerar till uppföljning av egna prestationer och levererar fakta till forskning om vettiga motionsformer för pensionärer.

Mera information via vidstående presentation eller nätet. Ta kontakt med de motionsansvariga i din förening för att komma med i DigitalWells eller föreslå att man startar upp en grupp!

Jag önskar alla ett gott liv med hjälp av ett vettigt aktiv liv!

Pehr Löv Läkare

Covid-19 är ett gissel för hela världen. Redan nu finns flera studier i England och USA som visar att personer med god fysisk kondition har betydligt lägre sjuklighet och dödlighet. Nyttan med fysisk träning accentueras vid en pandemi av detta slag.

Dags för höstens motionskampanj

Svenska pensionärsförbundet ordnar en motionskampanj för sina medlemmar under tiden 1 oktober–30 november. ʶ Alla former av motion räknas, till exempel promenader, boule, frisbeegolf, stavgång, cykling, motionscykling, jogging, gymnastik, trädgårds- och skogsarbete samt dans. ʶ Kom ihåg att välja motionsformer som du kan utöva tryggt utan att utsätta dig själv eller andra för risken att smittas av coronaviruset. ʶ För varje 30 minuters prestation får man 1 poäng. ʶ Bland alla som returnerat kupongen utlottas ett överraskningspris. De 20 mest aktiva motionärerna får motions- och hälsoprodukter.

Poäng totalt: Namn: Adress:

e-post: tfn:

Klipp ur, skanna eller ladda ner kupongen från förbundets webbplats, spfpension.fi. Kupongen fås också från förbundets kansli, kansliet@spfpension. fi eller tfn 040 5780415. Fotografera den ifyllda blanketten och skicka den som e-post till motion@spfpension.fi eller som brevpost till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast den 12 december. Obs: räkna ihop totalpoängen.

För närmare information kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi.

GOD TID

20

7/2021

Skrivarkurser 2021

Frimärksintresserad? ◗ Tidigare i höst fick God Tid ett samtal från en dam i huvudstadsregionen. Hon äger cirka 1000 ärvda frimärken som hon nu vill bli av med. Damen söker en intresserad samlare som har gott om tid. Frimärkena är näm-

ligen oordnade. Hon överlåter dem utan kostnad till rätt person. Är du intresserad så ta kontakt med God Tids redaktion så sätter jag er i kontakt: markus.west@spfpension.fi

kryssnian

1 2 3 4 5 6 7 8 9

Fina firrenvinnare

10:00

◗ God Tids fisketävling Fina firren har avslutats. Segern i sommarens fiskeutmaning går till Marlene Kempe i Edsevö, Pedersöre.

Hon fångade denna fina öring som vägde 22,553 kilogram. Fångstplats Esse å, Kållby.

Tröstepriset går till Inga Lempiäinen i Lovisa, som lyckades fånga en aborre som vägde 605 gram vid Hästholmen i Lovisa.

Bägge har ett pris att vänta.

Så här skriver vi för God Tid. Några enkla skrivtips för dig som skriver i God Tid, lokaltidningen eller på föreningens hemsida.

11:30 Lunch 12:30 Skriv en reseberättelse. Så kan man också skriva om föreningens hemliga resa.

14:00 Idéstuga: Detta borde God Tid också skriva om!

14:30 Avslutning

Marlene Kempe.

Kursdatum: Pargas den 19 oktober, hotell Kalkstrand Oravais den 26 oktober, Tallåsen Malax den 2 november, Allaktivitetshuset Kursledare chefredaktör Markus West.

Anmälning till: Markus West, markus.west@ spfpension.fi eller 040-574 8751.

I kursavgiften på 15 euro ingår lunch. Sista anmälningsdatum senast två veckor före kursdatumet.

Om kursen på grund av pandemiläget inte går att ordna på plats genomförs den som distanskurs per Zoom.

Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag

Clas Gabrán levererar här en ny kryssnia.

Kryssnians tema är denna gång saker som de flesta har i sitt hushåll. När du fyllt i svaren i rutfältet kan du hitta ytterligare en sak, som hör till ett hushåll. Vad är det?

◗ I God Tid 6/2021 ingick en kryssnia konstruerad av Clas Gabrán, pensionerad ingenjör från Helsingfors.

Det korrekta svaret i diagonalen var ordet POLITIKER. Bland de rätt insända lösningarna lottade vi ut ett bokpris. Det går till Lillemor Pelander i Mariehamn.

1 Utmärker ett ljushuvud?

2 Gör ett skinande blankt resultat.

3 Finns av märket Black and Decker.

4 Köksredskap med teflonbeläggning.

5 Kompletterar båtägarens sommargarderob.

6 Ljusflödesbegränsande detalj.

7 Finns längs väggarna i de flesta hem.

8 Ger äldre damer svalka?

9 Inredningsdetalj, förr gjord av återvinningsmaterial.

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 22.

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

7

4 6

2 1 6 9 1 5

7 1

2 5

7

1 5

• Bouppteckningar • Arvskiften och avvittringar

• Donationer och testamenten • Rättegångar

• Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

www.markelinsomppi.fi www.markelinsomppi.fi

Kryssnians frågor:

2

Lär dig skriva enkla notiser, webbtexter och reseberättelser från föreningens resor.

9 8 4 9

8 4

Brändövägen 4-8Helsingfors bost. 9 00570 Helsingfors

Vi betjänar numera även9 i00570 Vasa på adressen: Brändövägen 4-8 bost.

Helsingfors Hovrättsesplanaden 13 B, 61500 Vasa Filip Markelin 0400 464 899 Kim Somppi 0500 866 303

Filip Markelin 0400 464 899

Tito Colliander – Människan bakom böckerna

Kim Somppi 0500 866 303

Boken utk den 28 ommer oktobe r

Författaren Tito Collianders (1904–1989) sannings­ letande och hans kritiska inställning till banala svar på existentiella frågor tilltalar också dagens människor med en aktualitet som vägrar blekna. Hans självbio­ grafier – men också hans romaner – återspeglar barn­ och ungdomsåren i S:t Petersburg, svältåret efter ryska revolutionen och vandringsåren i Europa. Han samman­ flätar platser, tider, åldrar och generationer okronolo­ giskt och osystematiskt till en helhet som undflyr enty­ diga tolkningar. Raili Gothóni målar inte bara upp en heltäckande bild av Collianders personliga livsföring, utan också av den kultur som han skildrar i sina verk.

Läs mer om alla 19 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort, beställ och betala på www.boklund.fi Eller ring in din beställning: 044-3788 363 Fråga även efter böckerna i välsorterade bokhandlar

GOD TID

7/2021

21

Fråga juristen: Hur fungerar ett aktiesparkonto?

Jag har hört talas om de nya aktiesparkontona. Vad är ett aktiesparkonto och vad har detta för skattemässiga fördelar?

Svar: I januari 2020 togs aktiesparkonton i bruk för privata investerare i Finland. Kontona har varit mycket populära och cirka 200 000 aktiesparkonton har öppnats hittills. Ett aktiesparkonto består egentligen av två konton; ett separat penningkonto och ett förvaringskonto för aktier. Du kan dra stor nytta av den så kallade ränta på ränta-effekten genom ett aktiesparkonto eftersom beskattningen av dividender och försäljningsvinster skjuts upp tills den dag du lyfter pengarna från kontot.

Du kan placera högst 50 000 euro på aktiesparkontot. Du kan sätta in pengarna på en gång eller som flera depositioner under tid. Du kan inte överföra aktier som du redan äger till kontot, utan du måste köpa aktierna med de pengar du placerar på kontot. Om gränsen på 50 000 euro uppnås, kan du göra insättningar på kontot på nytt efter att du har tagit ut pengar. Det finns inga uttagsgränser, varken i fråga om belopp eller tidsintervall.

De insatta medlens värde kan också växa fritt och insättningsgränsen på 50 000 euro inverkar inte fastän värdet på medlen på aktiesparkontot skulle stiga till 100 000-tals euro.

Du kan fritt köpa och sälja aktier på aktiesparkontot utan att behöva betala skatt. Du kan även skattefritt få dividender och placera dem i nya aktier. Avkastningen på aktiesparkontot beskattas först när du tar ut medel från kontot. Tack vare detta kan du få avkastning även på de medel som annars hade gått direkt i skatt. Aktieinvesterare kan alltså på lång sikt bättre dra nytta av fenomenet ränta på ränta. Tack vare detta kan också små besparingar med tiden växa sig till stora belopp, förutsatt att de placeras i lukrativa objekt och avkastningen återinvesteras.

Fastän beskattningen skjuts upp i ett aktiesparkonto, finns det också en negativ aspekt med tanke på skatterna: på ett van-

ligt värdeandelskonto betalas skatt på 85 procent av dividendinkomsten från börsnoterade aktier, men på ett aktiesparkonto beskattas dividenderna till 100 procent, dock först den dag man tar ut pengarna från kontot. Detta gör att ett aktiesparkonto lämpar sig bra för dem som placerar på lite längre sikt, för dem som strävar efter hög avkastning eller för dem som aktivt vill göra affärer på börsen, eftersom man i dessa tre fall får den största skattenyttan.

Du kan endast ta ut pengar från aktiesparkontot, inte aktier, och därmed måste du sälja eventuella aktier innan du tar ut medel. När du sålt aktier eller fått dividender kan du också förvara avkastningen i form av pengar på aktiesparkontot. I så fall betalar du inte ännu skatt, utan beskattningen görs enbart när du tar ut medel. Du kan sälja aktier och sedan låta avkastningen ligga kvar så länge du vill på kontot i form av pengar för framtida inköp.

Om aktiesparkontot går på förlust kan du avdra förlusten från dina kapitalinkomster endast under det år som du avslutar aktiesparkontot. Förlusten dras alltså inte av när du tar ut medel från kontot. Du får endast inneha ett aktiesparkonto. Det är viktigt att note-

ra detta, eftersom Skatteförvaltningen påför en skatteförhöjning på 10 euro per dag för varje konto du har om du samtidigt har flera aktiesparkonton.

Om du vill byta bank kan du överföra tillgångarna på ditt aktiesparkonto direkt till en annan bank. Du behöver alltså inte sälja aktierna eller betala skatt i samband med överföringen. I detta fall ska du säga upp avtalet om det tidigare aktiesparkontot med din gamla bank och ingå ett avtal om nytt aktiesparkonto med din nya bank. Dina tillgångar överförs till det nya kontot genast när det gamla avtalet slutar.

På aktiesparkonton tillämpas ingen presumtiv anskaffningsutgift vid en försäljning av aktier. När en fondsparare eller direkt aktieägare säljer investeringar som gjorts för över tio år sedan, får de använda en presumtiv anskaffningsutgift om 40 procent för beskattningen. För försäljningar på ett aktiesparkonto kan ingen presumtiv anskaffningsutgift tillämpas, utan det är enbart inköpspriset som kan användas som grund för beskattningen. Detta är dock i mitt tycke inget som har någon större betydelse, eftersom de skattefördelar man fått genom att kunna återin-

vestera skattefria dividender och överlåtelsevinster under 10 års tid förmodligen har gett en betydligt större skattenytta än den presumtiva anskaffningsutgiften skulle ge.

Om innehavaren av ett aktiesparkonto avlider, upphör också aktiesparkontot. När ett avtal om aktiesparkonto upphör på grund av att den skattskyldige avlider, uppstår dock ingen inkomst som är skattepliktig (eller förlust som är avdragsgill) i inkomstbeskattningen för dödsboet. Här uppkommer en annan mycket väsentlig fördel med aktiesparkonton. Detta innebär att de skattefria dividender och överlåtelsevinster som personen samlat på sitt aktiesparkonto inte alls inkomstbeskattas, utan erhålls helt ”gratis” av arvingarna. Som exempel: ifall en person lagt in det maximala 50 000 euro på aktiesparkontot under livstiden, och värdet vid dödsdagen uppgår till exempelvis 90 000 euro, beskattas inte vinsten på 40 000 euro alls. Vid försäljning av aktierna är anskaffningsutgiften det beskattningsvärde som använts i arvsbeskattningen. Detta är också mera fördelaktigt för arvingarna, eftersom arvsskatten är betydligt lägre än skatten på försäljningsvinst. Så i detta hypotetiska fall beskattas arvingarna för arvet på 90 000 euro (vilket skulle ge 2 000 euro i arvsskatt ifall de är två arvingar), men försäljningen av aktierna blir helt skattefri om de säljs för samma värde, 90 000 euro. Ett aktiesparkonto kan därför i många fall vara en ypperlig idé för arvsskatteplanering. Ifall man behöver realisera tillgångar bör tillgångarna på aktiesparkontot vara de som realiseras sist (och helst av allt inte alls).

Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Närpes Sparbank, Närpesvägen 13, 64200 Närpes eller hanna.stenholm@sparbanken. fi. Frågorna skall vara framme senast den 22 oktober.

Legenden om flickebarnet ◗ Även i Assyrien, Babylonien och Egypten idkades boskapsskötsel i stor skala, vilket betydde att en stor del av mjölken tillverkades till ost.

Mångmiljonstaden Babylon med en kultur och teknik, som i många avseenden är fullt jämförbar med den nutida, ligger sedan årtusenden i grus och spillror, men osten är odödlig, liksom Egyptens pyramider.

I Babylon hade man redan ca 2000 år f.Kr. kommit långt med lagstiftning och juridik.

Kung Hammurapis lagsamling, till exempel, anses vara en grund för våra nuvarande lagar och förordningar.

En lagparagraf, som fanns även hos oss under vikingatiden, gav en fader rätt att sätta ut ett nyfött flickebarn att dö, om han kände sig besviken över, att barnet inte var

En vacker rekonstruktion av Babylons hängande trädgårdar. Konung Nebukadnesar uppförde i enlighet med österns pompösa seder dessa trädgårdar till ära för sin sköna drottning. Källa: ”The excavations of Babylon” av Koldeway.

en son. Legenden berättar om ett sådant fall, då högre makter ingrep genom att sända fåglar, som tog

ost av herdarna och gav den som föda åt ett flickebarn, som satts ut i öknen.

Hon räddades inte bara till livet.

Ostdieten hade många märkliga verkningar, som bl.a. gjorde att det lilla flickebarnet växte upp till en skönhet. Penelope – hennes namn – blev drottning av Babylon och under flera årtusenden har hon prisats för sin fägring. Som en hyllning till henne skapades, Seramis hängande trädgårdar, ett av världens sju underverk.

I Frankrike, som är känt för sina många ostar och stora ostkonsumtion, har man som följd av legenden, tagit i bruk ett filosofiskt uttryck som lyder: ”En måltid utan ost är som en enögd skönhet”.

En känd fransman, Brillant-Savarin, har även definierat en god måltid så här: ”En måltid utan ost är som en vacker kvinna utan tänder”.

Bengt Wallén

Musik och rörelse på Lehmiranta

Spänst i benen – Musik och rörelse på Lehmiranta 1-3.12.

Deltagarna lär sig att på ett inspirerande sätt förena musik och fysisk aktivitet. Vi aktiverar alla våra sinnen med trygga roliga inomhusaktiviteter ss. balans och benhälsa med musikens kraft, stoljumppa till sång, stolyoga och andra former av motionsmellanmål. Dessutom ingår reflektioner över hur vi kan tillämpa musik och rörelse med dem som har nedsatt syn eller hörsel.

Kursplats: Lehmiranta, Salo.

Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach. Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 25 € / natt.

Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller epost inger.holmberg@spfpension. fi Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

22

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

7/2021

Skärgårdens ringväg – en upplevelse

Stort intresse för Ebba Masalin

◗ Samma pensionärssällskap som senaste år besökte Utö beslöt i år uppleva Åbolands storslagna skärgård på nytt och denna gång bekanta sig med den cirka 250 kilometer långa Ringvägen. Vi möttes i Åbo centrum i slutet av juli och satte kurs mot Nådendal, passerade Gullranda och närmade oss Villnäs herrgård i Askainen där Carl Gustav Mannerheim föddes 1867. Vi fortsatte längs Ringvägen via Tövsalo till färjeläget i Gustavs.

På vägen ut hann vi med ett kort besök till Finlands äldsta korskyrka i Gustavs från år 1676.

Upplevde isvägen M/S Aura tog oss från Gustavs till Iniö och efter det följde en kort biltur och en etapp med en mindre färja innan vi kom fram till Iniö centrum. Vi vandrade runt i byn, besökte Lanthandeln och drack kaffe på det mysiga caféet Gamla Banken. Ett besök i gråstenskyrkan ingick också i programmet.

Inne i kyrkan drog jag till minnes en speciell händelse från slutet av 1970-talet. Min pappa tjänstgjorde då på Iniö och jag och min familj kom för att hälsa på. Isvägen mellan Gustavs och Norrby hade öppnats och vi kunde använda den. Isvägen var tydligt utmärkt och avbröts bara av en minifärja som tog oss över farleden. En upplevelse man kommer ihåg för resten av livet.

Efter besöket i Iniö fortsatte

Ett besök i gråstenskyrkan på Iniö ingick i programmet.

vi över ett stilla skärgårdshav till Mossala på Houtskär. Väl framme checkade vi in vid stugorna på Skärgårdens fritidscenter. Ett stort område fullt av olika aktiviteter. Efter att ha besökt utsiktstornet var det dags för en god middag i restaurangen.

Nästa dag fortsatte vi mot Korpo. Från färjeläget i Kittuis tog färjan Stella oss till Galtby. Därifrån gjorde vi en avstickare via Korpo centrum till Korpoström innan vi fortsatte mot Nagu. På Skär-

gårdscentret drack vi en kopp kaffe och njöt av hamnutsikten.

Nagu gästhamn vald till Årets gästhamn Nästa stopp på vår resa var i Nagu.

Gästhamnen med lyxiga segelbåtar och dess strandpromenad, som var fylld med folk och solstolar, gav oss en känsla av att vara utomlands.

Inte helt oväntat valdes gästhamnen nyligen till Årets gästhamn.

Efter att ha vandrat omkring en stund åt vi en lunch på restaurang

Christjan Brander

L’escale.

Vår gemensamma resa avslutades på Sattmarks torp i Pargas.

Där fick vi njuta av jordgubbstårta med marsipan och vit choklad. Två dagar tog resan, men om man samtidigt önskar vandra på någon av naturstigarna, besöka muséer eller utsiktstorn m.fl. behövs det nog en dag till.

◗ Över 400 pensionärer och semesterfirare besökte Ebba Masalin – utställningen på Kilens Hembygdsgård i Sideby under 2 veckor i juli 2021.

Ebba Masalins skolundervisningstavlor var bekanta från skoltiden för de flesta. Växter, hönor, hästar och kor prydde väggarna på Kilen. Av de glada kommentarerna i gästboken av dömma var denna privata samling fin och väckte glada minnen. Även Ebba Masalins Krucifix till Oblaten i förstoring väckte beundran. Många avslutade besöket med stående bord från Ages kök på Kilen.

Många kom ihåg hur de sökt fram rätt plansch till lektionen då de i sin tur var klassens dejour.

Klasskamraterna Ann-Christine Westerholm, Kerstin Uhtio och Ulrika-Kristina Teir gick i Läroverket för Gossar och Flickor (Broban) i Helsingfors. De dröjde länge vid utställningen. Det har gått över 50 år sedan de blev studenter.

Utställningen får fortsättning på Luckan i Helsingfors i februari 2022 då utvidgad med ytterligare originalmålningar.

Text och foto: Kristian Teir

Henrik Smeds

I bokens tecken på Jurmo ◗ Skärgårdens bokfest på Jurmo ordnades för femte gången den 9-11 juli den här sommaren. Temat för bokfesten var: ”Min vrå, min ö i tillvaron”. Författarna som deltog var: Fatima Bremmer, Kjell Westö, Susanne Ringell, Anders Larsson och Sture Lindholm.

Dessutom deltog förlagschef Tapani Ritamäki. Alla tolkade temat ur olika synvinklar. Man kunde tolka det både som något gott men också som något man i livet hamnat ofrivilligt in i.

Pandemin har tvingat oss alla in i en tillvaro där vi inte kunnat umgås vid olika tillställningar och evenemang, på en lång tid. Enligt arrangörerna Sonja och Patrik Bengtfolks märktes det att folk törstade efter att igen få träffas, skratta och ha trevligt tillsammans.

Det här var kanske delvis en orsak till att bokfesten igen blev en lyckad tillställning. Naturligtvis kan man inte förringa författarna som i vanlig ordning proffsigt genomförde sina framträdanden och fångade publiken. Allvar blandades med skratt vid de olika framträdandena. Även den här gången genomfördes bokdagarna på Jurmo i strå-

Beställningstrafik

Sonja Bengtfolks serverar kyrkaffe på bokfesten.

Klas Mattsson serverar middag.

lande solsken. Lite blåsigt var det och de medlemmar som deltog från pensionärsförbundet fick ibland gunga lite när de åkte med chartrad taxibåt ett par gånger mellan Korpoström och Jurmo.

Bokfesten genomfördes i gre-

och kaplan Esa Killström har en bärande stämma. Susanne Ringell berörde åhörarna med sin predikan.

Sonja och Patrik Bengtfolks tackar pensionärsförbundet för samarbetet. Vi är också glada över alla nya bekantskaper som knöts dessa soliga sommardagar på Jurmo.

vens tid med tanke på pandemin, precis innan restriktionerna slog till igen. Söndagens litterära gudstjänst hölls för säkerhets skull utomhus i lä för vinden vid kapellets östra gavel. Det störde inte åhörarna nämnvärt eftersom solen sken

Det märktes att folk törstade efter att få träffas, skratta och ha trevligt tillsammans. Det här var en orsak till att bokfesten igen blev en lyckad tillställning.

Patrik Bengtfolks

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

7/2021

23

Vi Norrifråns pensionärer åkte söderut

Miniatyrmodellen av Tottesund och dess olika byggnader intresserade Karlebypensionärerna.

VI NORRIFRÅN Solen sken och humöret var på topp när 46 medlemmar i Pensionärsföreningen Vi Norrifrån åkte på sin efterlängtade Hemliga resa i mitten på augusti. Denna gång drog vi inte norrut utan söderut.

Efter förmiddagskaffet i Vasa fortsatte färden genom det österbottniska landskapet.

Något försenade var vi framme vid huvudmålet som denna gång var Närpes. Där möttes vi av vår guide Britta Hannus-Gullmets.

Lunchen avnjöts i växthusrestaurangen Linds kök som var en upplevelse för många av oss i resesällskapet.

I restaurangen är det sommar året om. Utomhus vajar palmblad i vinden och citroner och vindruvor hänger längs väggarna i växthusrestaurangen. Där växer allt från bananer och fikon till japansk

mispel och persika.

Maria Berg som driver företaget berättade att allting började med catering, jordgubbsodling och att utveckla recept av ortens röda guld, tomaten. I dag har Linds kök blivit ett begrepp, inte enbart i Finland, utan också inom den europeiska restaurangvärlden.

Vi intar vår måltid bland blommor och blad och njuter av den fantastiska omgivningen.

– Allt som växer i restaurangen går att äta. Växterna är inte enbart till för atmosfären utan de används även i matlagningen, påpekar Maria Berg.

Tre rätter stod till vårt förfogande och efterrätten var speciell.

Mätta och belåtna tackade vi för oss och inledde rundturen genom Närpes centrum och den kringliggande omgivningen.

Mäktiga tomat- och gurkan-

Håkan Nylund i stram givakt informerade om Tottesund.

läggningar passerade revy samt intressanta industriområden med storföretag som Närko och NTM. Växthusnäringen skapar 1200 arbetsplatser. I Närpes produceras 60 procent av tomaterna och 50 procent av gurkorna som odlas i vårt land.

Närpes stad med sina 9500 invånare är en aktiv stad med stabil utveckling. Där pratas 20 olika språk. I Närpes betecknas företagsamhet som en livsstil. Bevis för detta utgörs av ca 400 småföretagare inom olika branscher.

Staden har en stor arbetskraftsinvandring. Idag finns ca 35 nationaliteter representerade inom näringslivet. Ca 13 procent av befolkningen är utlandsfödda.

Närpes är en kuststad med en kustlinje på 45 km, men tar man de många havsvikarna och öarna i beaktande uppgår den till 700

Fjärde gången gillt ÅBOLAND Inte tredje utan fjärde gången lyckades de åboländska pensionärerna anordna en sommarträff på Rosala-Hitislandet i Dragfjärd. Orsaken till att tillställningen blev uppskjuten gång på gång var de olika restriktionerna som varit gällande i Egentliga Finland. I slutet av augusti lyckades det äntligen.

Det var pensionärer från alla svenskspråkiga pensionärsföreningar i Åboland som träffades för första gången på några år. Den väståboländska bussen startade i Houtskär kl. 6 och plockade upp resenärer i Korpo, Nagu och Pargas. Man hade träff i Kasnäs med de övriga bussarna. Kimitoöns bussar transporterande pensionärer från Kimito, Västanfjärd och Dragsfjärd. Resan mot Rosala-Hitis med bilfärjan Aurora kunde starta.

Timläraren i Rosala- Hitis skola Bernt Örså (t.v.) guidade en grupp deltagare genom byn fram till Vikingacentret.

Värdföreningen Dragsfjärds Pensionärer hade planerat ett givande och intressant program.

Efter lunch i uf-huset Vikingaborg kunde man välja att besöka Rosala Bagaren och Brygghus, Vikinga-

Barbro Slotte undrar vilka läckerheter hon skall välja från det rikliga urvalet.

km. Kulturlivet är betydande och de drygt 100 kyrkostallarna intill kyrkan är någonting speciellt för Närpes. Tidigare har de varit tredubbelt fler.

Tottesund nästa Efter en rundkörning genom olika bostadsområden och stadens centrum var det tid att avtacka vår guide och vända kosan mot följande etapp i resan. Vi tog Strandvägen till Vasa och vidare till Maxmo där Tottesunds herrgård visade sig vara en intressant upplevelse.

Där avnjöt vi eftermiddagskaffet med Sibeliusbakelse. Maxmo hembygdsförenings ordförande Håkan Nylund med Kvikantrötter visade runt i herrgården och presenterade dess historia och en fantastisk miniatyrmodell av byggnaderna som funnits på området.

Det har även spökat på Totte-

centret eller Hitis kyrka. Kyrkan är den äldsta korskyrkan i trä som står på sitt ursprungliga ställe.

Guide i kyrkan var ortsbon Anita Österberg som är född ett stenkast från kyrkan. Det finns fyra votivskepp och i kyrkfarstun finns en minnesplakett över invånarnas räddningsinsatser i Jungfrusund år 1700 då militärer, besättningsmän och hästar räddades från skeppsbrott.

De som valde att promenera till Rosala Vikingacentrum fick en intressant guidning på vägen av läraren Bernt Örså. På Vikingacentret förflyttar man sig till 800-1000-talets skärgård. Rosala har i forntid legat intill viktiga sjöleder.

Många av deltagarna passade också på att besöka ölbryggeriet Rousal Brygghus och Bagaren som verkar under samma tak. Årspro-

sund och det gick rysningar längs ryggraden när han berättade om Vita frun och dess historia.

1947 köpte Maxmo kommun den gamla herrgården på Tottesund. År 2007 går Maxmo och Vörå kommuner samman till en gemensam kommun. År 2011 ansluter sig Oravais till den gemensamma kommunen Vörå. Nu sköter kommunen fastigheten och Maxmo hembygdsförening rf verksamheten.

Vid 19-tiden är vi framme i Karleby en timme senare än beräknat.

Men alla resenärer var nöjda och belåtna med årets Hemliga resa.

Ett tack till resenärerna och vår chaufför Jan-Erik Manderbacka för en trygg österbottnisk resa.

Text: Ole Granholm Bilder: Britt-Mari Jylhä

duktionen av öl är blygsam med ca 15 000 liter men det man brygger går bra åt i företagets nya tap room invid stranden. Rosala limpan är känd också utanför orten och nu kunde man inhandla ugnsfärska limpor till specialpris. Delikat!

Dagen avslutades med kaffe i Vikingaborg som ägs av Skärgårdens Vänner i Rosala-Böle. Det blev ingen allsång p.g.a. rekommendationer från myndigheterna men deltagarna kunde njuta av Maj-Britt Wahlgrens vackra dragspelstoner. Dragspel och skärgård hör ju ihop.

Det var ca 120 pensionärer som deltog i träffen totalt. Det gick ett rykte om att nästa sommarträff kanske ordnas i Nagu på Framnäs.

Hoppas de åboländska pensionärerna kan träffas på nytt då!

Mona Lehtonen

GOD TID

24

7/2021

Pearl Lönnfors tar sin plats i maken Pejes livsberättelse bok

Öppna lådor kallar Per-Erik Lönnfors sina nya bok, självbiografisk liksom flera tidigare böcker. Här får hustrun Pearl nu sin rättmätiga plats som central gestalt i hans liv. Öppna lådor hänvisar till Augsburgska skåpet i Gustavianum i Uppsala med ett tusental föremål i lika många lådor, en del så hemliga att de kanske aldrig upptäckts.

Samtidigt hänvisar titeln till den ”låda” i parets gemensamma dator, som Peje Lönnfors öppnar tio år efter Pearls död. Det blir en upptäcktsfärd som inspirerar till och utgör basen i minneskavalkaden.

En egen akademisk nisch Pearl Lönnfors var en fascinerande personlighet med multikulturell bakgrund, högt utbildad och med en sällsynt förmåga att anpassa sig.

Med kärlek stödde hon makens karriär och tog ansvar för familjen, men samtidigt skapade hon sig en egen nisch som universitets-

Per-Erik Lönnfors skriver om sin hustru Pearl 10 år efter hennes död.

lärare och ordförande i American Women´s Club.

Pearls minnen relaterade i klubbgruppen Remembering Together lärde Peje känna helt nya sidor hos sin hustru och gav stoff för kartläggningen av hennes liv. Parallellt löper hans egna minnen av livet före Pearl och av deras gemensamma väg fram till hennes död 2008.

Per-Erik Lönnfors träffade Pearl som ASLA-stipendiat i New York.

Pearl fattade det modiga beslutet att följa en fattig studerande till ett obekant land långt borta i norr.

Kärva tider följdes av ett omväx-

lande liv i olika miljöer enligt Pejes karriär inom journalistik, diplomati och företagsledning. Ett slutligt, långvarigt hem etablerades vid Docentvägen i Munksnäs, vars fasad (med öppna balkonglådor) pryder bokpärmen.

Ett andra hem på Cypern Pearls far emigrerade på 30-talet till Amerika från Cypern, Pavlos Evangelides blev Paul Evans.

Tio månader gammal blev Pearl moderlös och kom att se Celinda som sin mor, chilenska och sträng katolik. Först i vuxen ålder sök-

te Pearl en anknytning till sin biologiska mor, polsk-judiska Molly som förtigits i hemmet.

Kontakt till sina grekiska släktband höll Pearl livet ut. Paret Lönnfors skaffade sig ett hus på Cypern, vilket ledde till en gemensam bok, Skatten i Maroni.

Peje Lönnfors skriver: ”Pearl var ingen märkvärdig människa, i någon speciell mening. Men hon var det vi alla borde vara. Som man säger på jiddish: en mensch.”

Mitt intryck är att Pearl Lönnforts var en märkvärdig människa, på många speciella sätt. Och därtill en mensch i djupaste bemärkelse.

Bikt och försoning Per-Erik Lönnfors Öppna lådor är en bok som i grunden handlar om bikt och försoning. Han ser sina tillkortakommanden i relationen till hustrun, söker förklaringar, gör upp ett bokslut över deras fyrtiosju år långa liv tillsammans.

Boken är försedd med ett extra kapitel efter de två sista, Det blev nu bara så och Epilog. Förläggaren har bett Lönnfors utvidga perspektivet i fråga om klass och det lägger han till i ett särskilt ”bonuskapitel”, Klassresenärer.

För mig känns kapitlet inte som bonus. Det ger i stället en kyligt intellektuell slagsida åt den kärleksfulla känsloanalys och självrannsakan boken i övrigt är. Man kan fråga sig om författaren själv är helt tillfreds med tilläggskravet från förläggarens sida.

Maj-Britt Paro

Per Erik Lönnfors: Öppna lådor. Minnen från ett äktenskap Förlaget ISBN 978-952-333-395-6

Mopedmannen Holmström dömdes i förväg bok

Natten mellan den 27 och 28 juli 1959 mördades två unga kvinnor, Eine Nyyssönen och Riitta Pakkanen, på en campingplats i Heinävesi i Savolax.

Mordet på de två kvinnorna är ett stycke finländsk brottshistoria. Sällan har finländska medier rapporterat så mycket och så ingående om ett finländskt brott.

I mitten av augusti hittade polisen kvinnornas kroppar i en mossgrav intill lägerområdet i Tulilahti.

Inledningsvis förhör polisen en del män med kopplingar till trakten, men redan i oktober fokuserar polisen sitt intresse på Runar Holmström, en småtjuv från Munsala, som få utanför norra svenska Österbotten hört talas om.

Ett halv år senare vet snart sagt alla som läser dagstidningar eller lyssnar på radio i Finland vem Runar Holmström är.

Den 8 juni 1960 anländer en polisbil till tingsrätten i Heinävesi. Ur bilen kliver en kortväxt man i fångdräkt. Runar Holmström,

eller Mopedmannen som han också kallades, har både hand- och fotfängsel.

Om rättegången i Heinävesi skrevs när det begav sig massor.

Helsingin Sanomat hade journalisten och författaren Mauri Saariola samt två andra reportrar på plats. Referaten i följande dags tidning fyllde fyra stora tidningssidor.

De små tidningarna var bara snäppet sämre.

Många tidningar hade i praktiken ”dömt” Runar Holmström på förhand.

När journalisterna fyllde rätts-

salen var allmänheten hänvisad till gårdsplanen. Där rådde rena marknadsstämningen, skriver Magnus Öhman, en affärsjurist från Grankulla, som efter pensioneringen ägnat flera år åt Runar Holmström och som nu kommit ut med en bok med titeln Runar Holmström – Tulilahtimördaren? Öhman har med hjälp av tidningsurklipp, rättegångsprotokoll, intervjuer och protokoll från de polisutredningar, som nyligen blivit offentliga, tecknat en trovärdig bild av Rune Holmströms väg från uppväxten på ett österbottniskt småbruk i Kantlax till fängelsecellen där han tog sitt eget liv 1961.

Runar Holmström blev aldrig dömd för morden, utan förpassades till sinnesundersökning.

Magnus Öhmans slutsats, efter att ha läst de rättegångsprotokoll som efter 60 år blivit offentliga, är att polisen och åklagaren mis�skötte sig grovt. Polisen och åklagaren koncentrerade sig på att försöka bevisa att Runar följt efter flickorna på sin blåa moped under några julidagar 1959 och därefter kallblodigt mördat dem på lägerplatsen i Tulilahti.

Polisen gjorde efter årsskiftet 1959-60 inga andra undersök-

ningar än de som pekade på att Runar var skyldig. I centrum för polisens utredning står kriminalkommissarie Axel Skogman från Vasa. Han hade bara sex år tidigare nesligen misslyckats med att sätta fast Kyllikki Saaris mördare – i samband med ett annat uppmärksammat flickmord i sydösterbottniska Storå.

Hans behov av att få revansch måste ha varit enormt.

Under häktningstiden förrättades flera tiotals förhör med Runar Holmström, men de redigerade utdrag, som kommissarie Skogman lämnat efter sig ger ingen fullständig bild av vad som sades i förhören med Runar Holmström. Öhmans slutsats är att Runar Holmström är mopedmannen, som setts röra sig i Savolax vid tiden före mordet, men att det inte gör honom till mördare.

Rättegången i Heinävesi leddes av domare Erik Granfelt. Som juridiskt sakkunnig såg han att indiciebevisningen mot Runar Holmström var otillräcklig. Eftersom Holmström tog sitt eget liv avkunnades aldrig någon dom. Öhmans slutsats i boken är att domare Granfelt ville fria Holmström men att de sju nämndemännen trodde på vad

polis och åklagare sade och ansåg att Runar var skyldig.

De senaste åren har det blivit populärt med så kallade cold case-deckare på tv. Tulilahti-morden skulle vara ett givet ämne för en sådan, men efter 60 år är oddsen för att lösa mordgåtan små. Öhman konstaterar att han tror att Eine Nyyssönen och Riitta Pakkanen skulle ha mördats natten mellan den 27 och 28 juli 1959 fastän Runar inte hade varit i Heinävesi.

Runar var inte någon intressant figur. Han var, enligt Öhman, en manisk småtjuv som drevs in på brottets bana av sin mamma på 1930-talet.

En bok väl värd att läsa för er som är intresserade av kriminalhistoria.

Markus West

Runar Holmström – Tulilahtimördaren?

Av Magnus Öhman Scriptum ISBN: 972-7005-78-1

GOD TID

7/2021

25 Prenumerera på den populära finlandssvenska veckotidningen Kuriren.

Inspirerande och trevlig läsning för hela familjen direkt hem i din brevlåda!

ABC-bok med doft av svunnen tid bok En förtjusande presentbok med nostalgivärde är Gunvors lilla ABC, utgiven och kommenterad av Riko Eklundh, skådespelare och numera också författare.

Gunvor var Rikos egen mamma och ABC-boken en gåva till barnet Gunvor av hennes moster Dorrit Björkenheim. Julen 1935 fick tvååringen Gulla en alldeles egen ABC-bok som moster Dodi själv hade målat och skrivit. Sextiofem år senare gav Gulla den

vidare just till Riko, ”för att han inte hade egna barn som kunde förstöra den”.

Och nu, ytterligare tjugo år senare, beslöt Riko att ge ut den unika lilla boken i tryck, med en inledning om Dorrits liv.

Dorrit var en av fyra systrar Björkenheim på Näse gård i Bjärnå, studerade konst som ung och arbetade en tid som karamellpappersdesigner för Fazer. Hon stod för hushållet på Näse under kriget och blev efter kriget ägare till släktgården Frankböle. På äldre dagar levde hon i Vanda med sin Kurt Jäppinen, Frankböle-inspektorn som hon i årtionden haft ett också för släkten hemligt förhållande med.

Riko Eklundh upplevde Dodi som en länk till sin tidigt döda mormor ända fram till Dodis död i nittioåtta års ålder 2012. Som ett äreminne över ”Mosse-Dodi” för han hennes minne

vidare i boken, dedicerad till hans egna syskonbarn och syskonbarnbarn.

Gunvors lilla ABC består av vackert målade bilder ur djurriket med en handskriven vers för varje bokstav, allt från apan och cameleonten till qvaggan, yaken och ödlan. Pärmen pryds av en Noaks ark men en giraffhals stickande ut ur vindsfönstret. Ett bedårande kulturarv från en svunnen tid.

Maj-Britt Paro

Till NYA prenumeranter som betalar nästa års prenumeration redan i höst:

KURIREN GRATIS RESTEN AV 2021!

89€

TILL SAMMA FÖRMÅNLIGA PRIS

Erbjudandet gäller ej de som redan har en aktiv prenumeration på Kuriren

Gunvors lilla ABC Redaktör och utgivare: Riko Eklundh ISBN: 978-952-94-5005-3

KNUTPUNKT FÖR SVENSKFINLAND I 60 ÅR

Prenumerera per telefon 06-3181943, e-post prenumerationer@kuriren.net eller www.kuriren.fi

Resebilder från förr får nytt liv i boken Med kamera och koffert ◗ Häng med på en resa till en värld och en tid där varken snabba flygförbindelser eller billiga paketresor existerade. Då var det ovanligt för finländare att åka utomlands, särskilt för nöjes skull.

Via nostalgiska ögonblicksbilder tagna före 1960-talets mitt möter vi vyer och miljöer som i dag förefaller både bekanta och främmande på samma gång.

I Med kamera och koffert

får vi följa tretton finländska resenärer som genom fotografier och anteckningar dokumenterat sina resor på olika håll i världen. De har rest för att ta hand om sin hälsa, sin egendom, för

att arbeta eller söka lyckan. Bland resenärerna finns konstnären Harald Gallén, verkställande direktören Eduard Paulig, journalisten Margareta ”Marcella” Norrmén.

HÖSTENS ROLIGASTE

FRISKA TAG med Staffan Bruun och Stefan Lundberg Finns att köpa i bokhandlar över hela Svenskfinland och på www.hbl. / FRISKA TAG med shop Staffan Bruun och Stefan Lundberg Finns att köpa i bokhandlar över hela Svenskfinland

Boken ocksåbeställas beställas direkt Bokenkan kan också direkt av av staffan.bruun@gmail.com staffan.bruun@gmail.com

"

22

90

90 + porto 22 + porto

Skrattar bäst som Skrattar bäst som skrattar först skrattar först

Ab Burt Kobbat & Scoop Media Ab

ISBN: 978-952-67762-4-8

ANNONSERA I GOD TID

26

GOD TID

7/2021

Lösningen postas till SPF senast den 7 oktober.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: .............................................................................................

Adress: ............................................................................................ .............................................................................................................

K K L I A R R I S K A Ö S S A K N O R A S M P O L J A U S

A K A G O L N B E T S A D E N Ä M T T S E O T E R R A K U M B Å D A R A D J Ö R E D N O R Å R A O S L E K D R A R A R O M M A

R K Å T A A S R E S L A G S E C K N R I K I E A N R A K I A M B P E P T R O A T T A O I R V Ä

N A D G S E D L A R U B B L A N D M U A L M A S L A N T A R O I K S K E O M K A J A N U M E R R G V E I I P P O R D S A M U N D I A R S R O N N A M N K U N N N A R E C T S K O R B E M A R S A R A T G S A A S T U S O R I S K A N L N E N I G R V E A T E N D E R

T A L L M O O R A I

M I D S O M M A R H E L G

Vinnare i krysset i nr 6/2021 Carl Holmberg, Karis, Christina Östman, Kållby, Benita Merilä, Nivelax, Kurt Ekman, Kyrkslätt och Eivor Backman, Borgå.

Vi fick in 409 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

7/2021

27

Hopp och förtvivlan

K Kåseriet: Människans anatomi och hotelltoan Jag ber om ursäkt, men idag kommer texten att röra sig på en ganska låg nivå.

Det blir lite dasshumor, men helt seriöst i alla fall.

Jag har undrat över det där med hotelltoaletter.

Vi tar det från början.

Ett hotell ska planeras ordentligt och alla aspekter måste beaktas. Allt från infarten och parkeringen till ingången och receptionen. Allt ska fungera så att gästerna hittar rätt och känner sig välkomna. Uppe på våningen har man i regel tänkt på gästerna genom att med skyltar signalera var man hittar rummen.

Allt väl så här långt. Bara att öppna dörren och stiga in. Ibland kan det vara lite smalt mellan sängen och stolen eller en av väggarna, men det beror ju bara på att gästen, alltså jag, varit lite gnidig och valt ett billigt rum. Bara att acceptera alltså.

En snabb dusch kan visa de första bristerna. Golvsilen borde ju ligga lägst i badrummet, men ibland blir halva golvet vått. Planeraren eller byggaren kom uppenbarligen inte ihåg att vattnet rinner nedför. Eller så stämde inte vattenpassets eller krysslaserns kalibrering.

Men det är ju bara vatten!

Nu till rubrikens antydan om att texten ska ha något att göra med människans anatomi.

Det kan ju hända att man måste sätta sig på toalettstolen, även kallad tronen. Oberoende av om man är en maratonsittare eller en veritabel sprinter så är slutfasen den samma.

Man behöver pappersrullen.

Här och nu får man det ultimata svaret på hur planeringen har lyckats.

I den bästa av världar finns WC-pappersrullen på ett

behändigt avstånd och på en vettig höjd för att man ska nå den med sin hand, höger eller vänster.

Men, så är det inte alltid.

Badrummet har planerats och ritats omsorgsfullt, inredningen har valts för att helhetsintrycket ska vara trevligt för ögat både vad gäller färg och material.

Men ibland har man missat en liten grej. Den förhärdade WC-pappersrullen har ju inte ritats in. Det finns ingen naturlig plats för den. Men rullen behövs.

Men den finns inte där den borde finnas eftersom det finns en dörr just där. Det nästbästa alternativet måste också glömmas eftersom rullen med största sannolikhet åker i golvet när man passerar. Och golvet är ju blött som ni alla minns.

Alltså finns det bara ett alternativ kvar. Snett bakom ”passageraren”. Dels är det svårt att upptäcka rul�len utan backspegel, dels kan bara en ormkvinna från barndomens cirkusföreställningar vrida sig i en sådan ställning att fingrarna kan greppa pappret.

Men det finns inga alternativ. Man gör det man måste, man kämpar.

Kroppen vrids som en korkskruv när man vänder sig mot rullen. Ryggfiléerna börjar direkt krampa och nackspärren smyger sig på. Man känner hur axeln går ur led samtidigt som glasögonen ramlar i golvet, som fortfarande är vått.

Efter denna osannolika gymnastiska övning rinner svetten och det är dags att hoppa i duschen igen.

Nja, hoppa och hoppa.

Man glider sakta med krampande kropp och en nacke som inte vrider sig mera än trettio grader fram på det våta golvet, duschar, fortsätter till tandborstningen och hoppar i säng.

Det blev en knapp seger över toarullen, trots allt.

Go’natt!

GOD TID utkommer nästa gång den 22 oktober.

Material till nummer 8/2021 bör finnas på redaktionen senast den 1 oktober. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke beställt material

Utgivning Deadline honoreras ej.

texter God Tid, Svenska pensionärsförbundet Nr 8 22.10 1.10 Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Nr 9 19.11 29.10 Vasa Nr 10 17.12 26.11 markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

os är en semesterö. Turisterna som kommer hit vill ha sol, hav, varm sol på kroppen, god mat och ibland lite romantik.

Så gick det för mej år 1982, nästan för 40 år sedan, när jag kom hit första gången. Min son Viktor var ett år och fem månader. Och det var inte hans första resa utomlands. Vid fem månaders ålder reste han till blomsterkusten i Italien. Och resandet fortsatte för oss båda till många ställen, till Europa, Sovjetunionen på den tiden, Asien och USA och senast till Mexiko innan covid-19 drabbade oss.

Med ett nästan 40-årigt perspektiv på Kos är utvecklingen svindlande. Från att vara en rätt sömnig badö med cykelturism finns numera internationella hotellkonglomerat, all inclusive hotellområden, lyxiga övernattningsställen…

Turistsäsongen år 2020 havererade på grund av covid-pandemin.

Hotellen öppnade sent, mitt i sommaren men fick lite förlängning senare på hösten. Året indelas i maj-oktober och november-april. Turisterna kommer under den varma årstiden och då skall hela årets inkomst samlas ihop. Under de följande 6 månaderna gäller det att klara sej på sommarens inkomster. Det kan bli mycket kärvt. Det kan jag se i gatubilden med stängda hotell och butiksägare som gett upp.

I mars stiger livsandarna och öborna säger till varandra ” i år blir det en fin säsong”. I oktober när de summerar sommaren börjar de förtvivla och frågar varandra ”hur skall vi överleva vintern?” År ut och år in. Samma cirkelresonemang.

Jag har ofta frågat mej om det inte finns möjlighet att förändra konceptet? Satsa på specialgrupper? Ekologisk turism? Hyra ut de tomma hotellen under vintersäsongen till pensionärer från Norden. För vintern är mild här. Termometern når mycket sällan nollstrecket. Möjligen någon enstaka gång i januari och februari.

Det regnar och kan vara fuktigt.

Men ylletröja och elektriskt batteri hjälper långt. Det går att sitta utomhus med kaffe, vin eller öl på terrasserna. Adjö med snöskottning och frostade bilfönster.

Turistministeriet matar oss med positiva procentsiffror. I juli i år steg turistsiffrorna med 65 % jämfört med år 2019 och i augusti ökade de med 80 % i hela Grekland. Hittills har 6 miljoner besökt landet. Vackert så.

Men de stora skogsbränderna i juli avskräckte säkert många besökare. Och livet är inte problemfritt.

Den första september beslöt staten att hälsovårdspersonal som inte är vaccinerad skall friställas. Utan lön, men arbetsplatsen bibehålls.

Det finns människor som vägrar ta vaccinet av olika anledningar. Och tiotusentals läkare och sjuksköterskor får lämna sina arbeten på obestämd tid. Sjukhus blir tvungna att stänga ner avdelningar och ställa in operationer.

Restauranger som har uteterrasser är öppna. Men många små tavernor får nöja sej med att kunderna beställer sin mat och äter hemma.

Finns det infektionsrisker? Jovisst, här som på alla ställen gäller det att vara försiktig. Masktvång gäller i butiker, många bär mask på gatan eller hängande under hakan för att dra upp den när det behövs.

Men livet går vidare.

Det regnar och kan vara fuktigt. Men ylletröja och elektriskt batteri hjälper långt.

Det går att sitta utomhus med kaffe, vin eller öl på terrasserna. Adjö med snöskottning och frostade bilfönster.

Lalle Broberg

sudokulösning 5

3

1

4

7

6

2

8

9

9

4

7

8

5

2

1

6

3

6

2

8

9

1

3

4

5

7

8

5

2

3

4

7

6

9

1

7

9

3

2

6

1

8

4

5

1

6

4

5

8

9

3

7

2

4

1

9

6

2

5

7

3

8

3

7

6

1

9

8

5

2

4

2

8

5

7

3

4

9

1

6

Den 2 september nåddes vi av nyheten om att Mikis Theodorakis avlidit i sitt hem i Aten. Han blev 96 år och flaggorna restes på halvstång över Akropolis och alla officiella byggnader för tre dagar. I tre dagar låg han också på lit de parad i en katedral i Aten. Så fördes han tillbaka till Chania på Kreta där han begravas i släktgraven i Galata.

Mikis liv är en brokig väv av uppror, fångläger, misshandel, protester, drömmar om frihet och politik. Och inte minst minns vi hans fantastiska musik. Han är en av de stora grekerna, en ikon. Han överlevde politisk förföljelse men led hela livet av andningsproblem efter tortyr.

Maria Faratouri, en av de sångartister som följde honom under många år sammanfattar sina tankar: ”han förenar våra hjärtan!”

Och med den tanken förenar jag mej uppriktigt.

Britta Lindblom

28

GOD TID

7/2021

VARMT VÄLKOMNA OMBORD PÅ

GÖR ER REDO ATT KASTA LOSS MED OSS!

AV: KAJ – Kevin Holmström, Jakob Norrgård, Axel Åhman | REGI: Ida Kronholm | SCENOGRAFI: Mia-Irene Sundqvist | KOSTYM: Linn Wara KOREOGRAFI: Ida ”Inxi” Holmlund | KAPELLMÄSTARE: Ralf Nyqvist | MUSIKPRODUCENT: Janne Hyöty

"...FIN UNDERHÅLLNING OCH TYDLIG SENSMORAL." - VASABLADET "HÄR FINNS ORÄKNELIGA SÖTA HUMORKARAMELLER, HÄR FINNS LITE SALTA KÄRLEKSPASTILLER OCH NÅGRA BITAR DRAMATIK OCH MASSOR AV GODA MUSIKALISKA TUGGUMMIN." - SVENSKA YLE

15 OKTOBER SLÄPPER VI VÅRENS FÖRESTÄLLNINGAR!

GRUPPBOKARE, KONTAKTA FORSALJNING@WASATEATER.FI ELLER 06 3209 316.