God Tid 4/2021

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 4 30.4.2021 ● Årgång 49

intervjun

Ralf Sundberg blev företagare vid 68.

Markus West

Ralf bytte pensionärslivet i Hangö mot ett nytt jobb ◗ Ralf Sundberg hade varit pensionär i fyra år när en förläggare från Åbo ringde och frågade om han ville börja arbeta som chefredaktör på Frisk Bris. Frisk Bris är Nordens äldsta båttidskrift. Och Ralf var inte nödbedd. Efter en kort betänketid svarade han ja tack.

SIDAN 6

föreningsliv

Christer Jämsén

Borgå pensionärsförening tar krafttag mot ensamheten

◗ Ensamhet är ett gissel. Det har många märkt av under coronaåret. Borgå svenska pensionärsförening med Gia Mellin-Kranck som primus motor har skapat ett videobrevnytt på nätet för att ens lite skingra ensamheten.

Pyttesmå brunröda radicchioblad har börjat titta upp i salladssängen och skyddas med granriskvistar. Salladen är ett av Margaretha Reinlunds minnen från sin tid i Italien.

Anci Holm

Grönskande trädgårdsöar

Margaretha Reinlunds trädgård i Kristinestad består av öar av rabatter, land, uteplatser och växthus. Mest månar hon om kaptenskan Parmans rabarber med rötter i 1800-talet.

sidan

10

SIDAN 17

ledaren ”En grundlig utvärdering behövs för att komma åt de brister som pandemin avslöjat.”

Sidan 2

GOD TID

2

4/2021

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Vad har vi lärt oss?

Ä

r vi klokare nu efter ett år med covid-19? Möjligen, men åtminstone mera erfarna. Vi har lärt oss att leva i en annorlunda vardag. Som pensionärer har vi inte kunnat träffas, resa, kramas, dansa som vi gjorde förr. Möten mellan generationerna, som urbaniseringen och flyttningsrörelserna redan länge försvårat, har ändå kunnat ske över nätet. Nätet är ett bra surrogat, men bara just ett surrogat för att kunna träffas på riktigt. Vi har fått nya handfasta bevis på hur mycket vi behöver varandra. Vi vill på nytt få umgås på riktigt, möta blickar, se kroppsspråk och känna äkta samvaro. Jo, vi har lärt oss att det går att leva annorlunda, men de mesta erfarenheterna vill vi ändå lämna bakom oss. Dock inte alla. Både privat och i förbundet har den kreativa fantasin lämnat tydliga spår, som vi kan dra nytta av framöver. När faran är över har vi i pensionärsförbundet ett stort ansvar att snabbt komma igång med både gammal och ny verksamhet. Också det kommer vi att klara.

Vårt land har klarat sig bättre än de flesta andra. Antalet insjuknade och döda är lågt i en jämförelse. Andelen vaccinerade är bland de högsta. Ekonomin går bättre än vi trodde.

Sommaren är på kommande. Det finns orsaker till optimism.

Framför allt kan vi tacka oss själva för att de allra flesta så väl följt myndigheternas råd.

Vårdsektorn är värd ett stort tack för ett uppoffrande arbete och myndigheterna med ansvar för hälsovården för trovärdiga rekommendationer. Våra politiker är värda ett tack för sitt klara ansvarstagande. Vi kan vara nöjda av många goda orsaker, men passiverande förnöjsamhet har vi inte råd med.

B

rister har nämligen också gjorts tydliga. Trots varningar var vi dåligt förberedda för en pandemi. Utrustning som t.ex. ansiktsmasker fanns inte.

Tillverkningen av mediciner har i hög grad flyttats till länder med lägre kostnader. När en ny medicin behövs snabbt och i stora mängder blir utrymmet för nationell egoism överstort. Antingen måste tillverkningen av mediciner flytta tillbaka, åtminstone till EU, med högre priser som följd, eller så måste tydligare internationella avtal till. Det senare är svårare att få till stånd.

Vi har fått nya bevis på brister i myndigheternas samarbete. Det första beviset såg vi genast när pandemin kom. Ingen myndighet hade ansvaret för att kontrollera inresande till landet, vilket bidrog till en ökad smittspridning. Informationen har också onödigt ofta

En grundlig utvärdering behövs för att komma åt de brister som pandemin avslöjat.

Vi har t.ex. ingen myndighet för samordningen i en kris.

gått i kors. Kampen mot pandemin har varit en ensaksrörelse. Följdeffekter som ensamhet, psykiska problem och utslagning är ägnats för liten uppmärksamhet, och åtgärderna för dem som drabbats oskäligt tycks inte ha nått alla.

Myndigheternas delvis destruktiva revirtänkande har funnits länge men tydliggjordes.

Regeringen har ett kollektivt ansvar för samordningen, men inte ens ministerierna är bra på samarbete. Ett bättre samarbete mellan myndigheterna kan bara starta med att regeringen inser sitt kollektiva ansvar. Ministerierna har fått för stor makt över sina egna frågor, vilket kan vara bekvämt av politiska skäl, men skapar svårigheter och långsamhet i det dagliga arbetet.

E

n grundlig utvärdering behövs för att komma åt de brister som pandemin avslöjat. Vi har t.ex. ingen myndighet för samordningen i en kris. En sådan kunde ha hjälpt lokala myndigheter att organisera vaccineringen, utan att pensionärer skulle ha behövt ringa hundratals gånger för att anmäla sitt intresse.

Man lär så länge man har elever, sade förra läraren. Alla lär vi så länge vi lever, om vi vill.

Ole Norrback

Ole Norrback

CHEFREDAKTÖREN

Ljuv musik i Svenskfinland ◗ Svenska pensionärsförbundets önskekonsert med Thomas Lundin som programledare söndagen den 25 april satte punkt för vårvinterns serie av talkshower och konserter.

Satsningen, som var ett samarbete mellan pensionärsförbundet, Svenska kulturfonden, Konstsamfundet, de finlandssvenska mediehusen och lokal-tv-bolagen, blev en succé.

Primus motor bakom musiksatsningen har varit Thomas Enroth.

Konserterna har erbjudit en välbehövlig paus i coronavardagen. Av publikreaktionerna att döma så har pensionärsförbundets

medlemmar gillat vad de sett och hört.

Störst publik lockade dansbandskvällen med Tommys och gäster i början av april.

Den sågs av 15 300 personer på vår Youtubekanal. Därtill ska läggas de tusentals tv-tittare som sett satsningen via lokal-tv.

Parhästarna Thomas Enroth och Thomas Lundin har lyckats över förväntan. En stor eloge går också till alla de musiker som medverkat. Svenska kulturfondens och Konst-

”Utan publik finns det ingen finlandssvensk kultur.”

tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

samfundets satsning kom i grevens tid. De flesta artister har haft en tom turnékalender i ett år nu.

Vi har varvat folkkära artister, som publiken känner igen, med nya oväntade gäster, ett lyckat koncept.

Publiktillströmningen till Youtubekanal en är intressant läsning. Dansbandskvällens rekordpublik hittade till spelningen med hjälp av Facebook (36 %), via Vasabladet (23 %), Österbottens Tidning (14 %), Åbo Underrättelser (4,9 %), via Youtube (2,8%) och Hufvudstadsbladet (0,8 %).

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

Mona Lehtonen tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 040 574 8829 ole.norrback@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors:

Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

Ger det här då mersmak? Vi får se. Det var fonderna som med sitt bidrag på nära100 000 euro gjorde satsningen möjlig. Samtidigt har vårens konserter visat att våra medlemmar är bland det värdefullaste som finlandssvenskt kulturliv har. Utan publik finns det ingen finlandssvensk kultur. Konserterna var denna gång gratis för publiken.

För pensionärsförbundet och våra medlemsföreningar återstår nu att knyta kontakt med dem som hört våra locktoner men ännu inte är medlem.

Markus West

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 €

ISSN 0359-8969

Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2021

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi

Redaktionsråd: Torbjörn Kevin ordförande, Anita Ismark, Lena Selén, Kjell Hägglund, Gunilla LöfstedtSöderholm och Marita Bagge.

GOD TID

4/2021

Ta hand om din hörsel Sämre hörsel kommer ofta smygande. Du märker att din hörsel blivit sämre då anhöriga påpekar att du hör dåligt, du tycker att folk mumlar, du har svårt att höra i folksamlingar, du har svårigheter att höra i telefon m.m.

Orsaken till hörselnedsättning är bland annat: • Åldersbetingad hörselnedsättning • Otoskleros, dvs hörselbenen kan mjukna och förbenas • Tinnitus – öronsus • Bullerskador, en följd av långvarig exponering av buller eller ett resultat av ett kortvarigt, mycket starkt ljud • Ménières sjukdom, dvs yrselattacker, svindel, lock för örat, illamående • Läkemedel • Medfödd, oftast ärftlig hörselnedsättning Oberoende av vad som är orsak till en hörselnedsättning är det viktigt att behandla den. En obehandlad hörselnedsättning leder ofta till sociala konsekvenser, man undviker sociala aktiviteter för att det är så ansträngande att höra när många pratar samtidigt. En obehandlad hörselnedsättning har också fysiska konsekvenser, man blir tröttare för att det går åt mycket mera energi till att försöka urskilja orden som sägs.

Svenska pensionärsförbundet ordnar i samarbete med Svenska hörselförbundet två föreläsningar i maj och juni. Förbundets medlemmar har också möjlighet att delta i Svenska hörselförbundets tinnitusgrupp samt utnyttja deras telefondejour för hörselfrågor.

Den första föreläsningen, Försämrad hörsel, ordnas 19.5 kl.

Svenska pensionärsförbundet ordnar i samarbete med Svenska hörselförbundet två föreläsningar i maj och juni.

18.00-19.30 på Zoom. Öronläkare Maria Jauhiainen kommer att föreläsa om försämrad hörsel och vad det beror på och vad man kan göra åt saken. Det finns också möjlighet att ställa frågor!

Föreläsningen skrivtolkas.

Anmälningar tas emot av cecilia. soininen@horsel.fi senast 17.5.

Den 15.6 kl. 18-19.30 ordnas en föreläsning med temat Hörselrelaterad yrsel på Zoom.

Yrsel är något som de flesta upplever i vardagen. Vårt balansorgan sitter i innerörat och många gånger kan yrseln ha hörselrelaterade orsaker. Det finns enkla lösningar för godartad lägesyrsel. Öronläkare Maria Jauhiainen föreläser och efteråt följer en frågestund. Föreläsningen skrivtolkas. Anmälningar tas emot av cecilia.soininen@ horsel.fi senast 13.6.

Svenska hörselförbundets tinnitusgrupp samlas på Zoom på onsdagarna 28.4, 12.5 och 26.5 kl.

18-19.30 under ledning av psykolog Bo Mellberg. Alla som vill ha kamratstöd angående tinnitus är varmt välkomna med. Man kan delta enbart en gång eller flera gånger, beroende på intresse.

Anmälningar till respektive tillfällen sänds måndagen före träffen till cecilia.soininen@horsel.fi. Grupp-

diskussionerna skrivtolkas.

Svenska hörselförbundets hjälpande telefon för hörselfrågor är öppen varannan onsdag; 5.5, 19.5 och 2.6 kl. 17-19. Som dejour för den hjälpande telefonen fungerar audionom Sari Karlstedt. Den hjälpande telefonen är avsedd för alla som funderar på frågor som man vill ställa en audionom. Numret för den hjälpande telefonen är 050 3724 320. Det går också att sända sitt ärende som textmeddelande under öppethållningstiden.

Svenska pensionärsförbundets medlemmar har också möjlighet att delta i kursen Minne och hörsel som ordnas 11-13.6 på Scandic Waskia i Vasa. Priset för kursen är 60 euro per person.

Målgrupp är hörselskadade vuxna som är intresserade av sambandet mellan minnesfunktioner och hörsel. Programmet fokuserar på hur man som hörselskadad ska ta hand om sin hörsel, vilka hjälpmedel som finns och hörselrådgivning. Anmälan tas emot av Siw Östman, tfn 044 533 3947, siw. ostman@horsel.fi. Sista anmälningsdag är 3.5.

Personer som inte tidigare deltagit i Svenska hörselförbundets kurser har företräde till kurserna.

Berit Dahlin Verksamhetsledare

Spänst i benen-grundkurs 25-28.5 på Lehmiranta Kursen, som hålls på Lehmiranta i Salo, är avsedd för dem som frivilligt vill ställa upp som motionskompis för äldre eller till exempel leda pausgymnastik och motionsmellanmål vid en föreningsträff eller möte.

Huvudmålsättningen för Spänst i benenprogrammet är att stärka skeletthälsan,

Kursplats: Lehmiranta, Salo Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 25 € / natt.

Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller epost inger.holmberg@spfpension.fi Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

förebygga osteoporos och förebygga fall genom fysisk aktivitet. I programmet ingår inne- och uteaktiviteter såsom stav- och styrkepromenad, skogen som konditionssal, balansträning, trappgymnastik samt teori om benhälsans hörnstenar.

Spänst i benen-kurser 2021 25-28.5.2021 Grundkurs på Lehmiranta 8-10.9.2021 Friluftsmotionkurs 22-24.9.2021 Kurs på Norrvalla (nytt datum) 1-3.12.2021 Musik- och rörelsekurs

3

Motion minskar risken för att drabbas svårt av covid-19 ◗ Covid-patienter som varit fysiskt inaktiva löper större risk att bli inlagda på sjukhus, få intensivvård och riskerar att dö enligt en ny studie, rapporterar TT. Vi vet sedan tidigare att övervikt, hög ålder och underliggande sjukdomar som diabetes ökar risken att drabbas allvarligt av covid-19.

– En vältränad kropp har bättre lungkapacitet och muskelstyrka och är mer fit for fight helt enkelt.

Man har en bättre utgångspunkt, säger Ylva Trolle Lagerros, docent och överläkare på Överviktscentrum vid Karolinska sjukhuset till TT. Nästan 50 000 personer med covid-19 deltog i en amerikansk studie som publicerades i British Journal of Sports Medicine.

Resultaten visar att det finns ett samband mellan den fysiska aktiviteten och hur svårt sjuka patienterna blev. Att vara inaktiv mer än

fördubblade risken att hamna på sjukhus jämfört med att vara aktiv.

Inaktiva patienter hade dessutom två och en halv gånger ökad risk att dö än aktiva.

– Vi vet sedan tidigare studier att om man har fysiskt aktivt liv då har man mindre risk att drabbas av virusinfektioner och får oftast lättare symptom. Så egentligen är det inte så förvånande, säger Ylva Trolle Lagerros.

9500 kan ha rätt till garantipension ◗ FPA har åter utrett hur många pensionstagare med låga inkomster som eventuellt kan ha rätt till garantipension. Enligt FPA:s registeruppgifter finns det 9542 pensionstagare som kanske skulle kunna få garantipension.

FPA utreder närmare om de personer som hittades vid genomgången av registeruppgifterna kan ha rätt till garantipension, och kontaktar dem vid behov. De personer som saken gäller behöver alltså inte själva göra någonting, utan kan vänta på att bli kontaktade.

Garantipensionen garanterar

en minimipension på 837,59 euro i månaden (år 2021) för personer som bor i Finland, om de inte har några andra pensioner eller om beloppet av pensionerna uppgår till högst 830,82 euro per månad (år 2021).

Garantipension kan sökas retroaktivt för 6 månader.

I slutet av december 2020 hade nästan 114 000 personer garantipension. Av dem fick cirka 110 000 också folkpension.

Den genomsnittliga garantipensionen var 188,61 euro i månaden. FPA

GOD TID

4

4/2021

Korsholm ökade mest

– De årsrika ska ses som en tillgång i samhället, inte som en tärande del, säger riksdagsledamoten Barbro Westerholm. Covid-19 har gjort ålderismen tydligare än någonsin.

Magnus Fröderberg

”Jag har en dröm om de årsrikas århundrade” Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna i Sverige, bär på en dröm om att 2000-talet skall bli de årsrikas århundrade. Barbro Westerholm, som gjort sig känd som talesperson för de årsrika, är läkare, professor och var fram till sin 65-årsdag chef för Socialstyrelsen.

Hon har aldrig sett sig själv som pensionär. Det hänger nära samman med hennes kamp för de årsrikas rättigheter.

I mitten av april deltog hon på distans i Svenska pensionärsförbundets vårmöte i Esbo.

–1900-talet var barnens århundrade. Det hände väldigt mycket positivt för barnen under de hundra åren. Nu har jag en dröm om att 2000-talet ska bli de årsrikas århundrade.

Hon använder årsrik som synonym till gammal, äldre, mossig, senil och alla andra ord som vi hittar i synonymordböckerna. Ordet årsrik härstammar från 1670-talet och står för människor som är rika på antalet levda år, rika på kunskap och rika på livserfarenhet.

– Det är viktigt vilka ord vi väljer. Ålderism eller åldersdiskriminering är en av de sju diskrimineringsgrunder som nämns i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, säger hon.

– Parallellt finns det en vördnad för årsrika människors vishet och en diskriminering av årsrika människor.

Vi stöter på diskriminerande åldersgränser inom en rad områden t.ex. inom hälso- och sjukvården, med åldersgränser för när man få genomgå screening för bröstcancer för att ta ett exempel. Listan kan göras hur lång som helst.

Världshälsoorganisationen WHO ser ålderism som ett allvarligt hot mot hälsan.

– Att inte känna sig behövd, till exempel genom att tvingas gå i pension är ett hot mot hälsan.

WHO driver sedan 2016 en kampanj mot ålderism. WHO har gjort en stor studie om förekomsten av ålderism i 57 länder. Mer än 83 000 människor deltog i studien. WHO fann att en fördomsfull, mindre respekterande inställning mot de äldre är vanligast i de rika länderna.

– Sverige och Estland ligger faktiskt i botten och vi vet inte varför. Det är någonting som forskarna måste djupdyka i, säger Westerholm.

Det är vanligt att årsrika beskrivs som sköra och beroende av andra människors insatser trots att de flesta är vid god hälsa.

Att inte behövas Barbro Westerholm gör en djupdykning i historien. Före industrialismens genombrott behövdes alla människor under hela livsresan. De arbetade på åkern eller i fisket. När de inte längre orkade med utomhussysslorna fortsatte de att arbeta inomhus med att laga nät och mat etc.

Industrialismens genombrott bröt det här mönstret. I Sverige infördes ett pensionssystem redan 1913. Den vuxna befolkningen delades i dem som arbetar och dem som är pensionärer.

– Vi ser att arbetsgivarnas är mest intresserade av dem som är mellan 30 och 40 år. Sedan dalar det.

Vad gör då årsrika människor med sin tid?

– Allt fler fortsätter i yrkeslivet.

”1900-talet var barnens århundrade. Det hände väldigt mycket positivt för barnen under de hundra åren. Nu har jag en dröm om att 2000-talet ska bli de årsrikas århundrade.”

Särskilt människor i fria yrken arbetar så länge som de vill. Många är också anhörigvårdare. Äldreomsorgen skulle gå över styr om inte alla närstående ställde upp.

Föreningslivet rekryterar också väldigt många årsrika. I Sverige är nästan hälften av dem som är 65 år och äldre med i en pensionärsförening.

I Sverige har det ända sedan 1960-talet med jämna mellanrum argumenterats för att de som vill och kan ska få fortsätta att arbeta trots att de fyllt 70 år. I höstas kom en utredning med rubriken ”De äldre har aldrig varit yngre – all fler vill och kan arbeta längre. Vi har inte råd att hindra dem.”

– Nu återstår att se vad regeringen gör av den utredningen. Hittills har det inte lett till någonting. De årsrika får inte ses som ett kollektiv. I Sverige är vi 1,6 miljoner årsrika som bli mer och mer olika varandra under livets gång.

Covid-19-pandemin har, enligt Barbro Westerholm, gjort den ålderistiska synen än mera tydlig.

I mars 2020 beordrades 1,6 miljoner människor över 70 år att stanna hemma i Sverige. Folkmyndigheten såg 70 +are som ett kollektiv, en frisk 70-åring ansågs löpa lika stor risk att insjukna som en multisjuk 95-åring.

Markus West

◗ Coronaåret 2020 innebar en stor utmaning för dem i föreningarna som arbetar med rekrytering av nya medlemmar.

I 2020 års medlemsrekryteringstävling vann Korsholms Pensionärsförening första pris med 51 nya medlemmar.

På andra plats kom Borgå svenska pensionärsförening med 42 nya medlemmar och på tredje plats kom Åbo svenska pensionärsklubb med 30 nya medlemmar.

På förbundets vårmöte berättade Olle Fransholm, ordförande i Korsholms Pensionärsförening, lite om hur de gått till väga.

– Vi fick en bra start på året eftersom vi hade siktat in oss på ett tårtkalas när vi nådde tusen medlemmar. Vi nådde dit och efter det har aktiviteten bara stigit.

Coronapandemin och de därmed förknippade begränsningarna har förstås inneburit en utmaning.

– Vi har försökt vara aktiva där vi har kunnat vara med. När pandemin släpper sitt grepp öppnar vi upp hela kappsäcken igen, lovade Fransholm.

Ifjol ordnade man bland annat en uppskattad digital julfest. Föreningen har också gett ut två nummer av sin tidning.

I den individuella medlemsrekryteringstävlingen segrade Göran Westerlund, Oravais Pensionärer, med 13 nya medlemmar till föreningen.

På andra plats kom Gustav Dumell, Pensionärsföreningen Ettan, med 10 nya medlemmar och på tredje plats kom Ole Granholm, Pensionärsföreningen Vi norrifrån med nio nya medlemmar.

FSSMF är Årets förbund ◗ Finlands svenska sång- och musikförbund (FSSMF) har utsetts till Årets förbund 2021. Förbundet har under år 2020 utmärkt sig som en föregångare genom att aktivt arbeta för sång, musik och gemenskap genom nya, kreativa lösningar – hundratals körsångare har ensamma i vardagsrummet sjungit tillsammans.

Trots det utmanande året och konsekvenserna av coronapandemin har förbundet under år 2020 lyckats omvandla verksamheten och vågat pröva på nya digitala koncept. Under året lanserande förbundet sin egen virtuella kör ”Svenskfinlands största virtualkör”.

Projektet förde samman korister från hela Svenskfinland och fick stor synlighet.

I början av pandemin utmålades körsång som en speciellt riskabel hobby, och körsångarna upplever att sektorn fick ta hårda smällar redan från början.

GOD TID

4/2021

JO-anmälan: De som lever i digitalt utanförskap betalar dyrt för servicen Den digitala världen är olik den analoga världen. Färdigheter, kompetenser, attityder och beteenden förändras. En del individer har fallit av tåget för länge sedan, andra kämpar för att hålla sig kvar.

Men faktum kvarstår – många lever i ett digitalt utanförskap som försvårar och fördyrar deras vardag.

Kotkapensionärer Arno Wirzenius, som utbildat äldre personer, i användning av datorer, läsplattor och mobiltelefoner, har vänt sig till Justitieombudsmannen med ett klagomål där han fäster uppmärksamhet vid de svårigheter som de mest utsatta i samhället stöter på när allt fler tjänster digitaliseras.

– De äldre har i allmänhet en stark uppfattning om att deras behov inte har beaktats i tillräcklig utsträckning när samhället har digitaliserats. De har lämnats vid sidan om som en andra klassens medborgare, skriver Wirzenius i sitt klagomål.

Och egentligen är det en fråga som är större än så. Det är inte enbart äldre personer som har fallit av tåget. Wirzenius lyfter fram exemplet med att allt fler ungdomar har läs- och skrivsvårigheter.

Analog läs- och skrivfärdighet inte är det samma som digital läsoch skrivfärdighet. En person som kan läsa lokaltidningens nyhetsrubriker klarar kanske inte av fylla i skatteförvaltningens webbblanketter.

Wirzenius vill att Justitieombudsmannen vidgar perspektivet och reder ut hur det står till med de vuxna befolkningens läs- och mediefärdigheter.

– När man läser Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas sidor får man uppfattningen att den vuxna befolkningen är mediekunnig med undantag för några specialgrupper.

Wirzenius köper inte det resonemanget. I redogörelser om mediekunnandet ser man påståenden om att när en person använt internet några gånger så är det ett bevis för hens digitala kunnande.

– Ett sådant påstående är kraftigt vilseledande, säger han.

Arno Wirzenius ger en rad exempel på vad som kan drabba en individ som lever i ett digitalt utanförskap.

Till exempel en kund hos Folkpensionsanstalten som saknar dator är hänvisad till att antingen göra ett personligt besök hos FPA eller ringa deras telefontjänst. Om det är en person som bor i glesbygden är det med största sannolikhet en lång resa till närmaste FPA-kontor.

Om det är en person som saknar pengar och som använder ett så kallat prepaid telefonkort blir det också problem, en rad myndigheter (bland annat FPA, polisen och skatteverket) använder avgiftsbelagda företagsnummer som inte går att ringa med ett prepaid kort.

– Den som lever i ett digitalt utanförskap betalar dyrt för sin service eller blir utan, sammanfattar Wirzenius.

Det finns också andra svårigheter kopplade till telefontjänsterna.

– Innan man skär ner servicen till dem som lever i ett digitalt utanförskap finns det skäl att gå igenom att den digitala servicen verkligen fungerar, skriver han.

Wirzenius efterlyser en organisation som övervakar hur regeringen Juha Sipiläs löfte om att digitalisera Finland förverkligas ur de svagastes synvinkel.

Markus West

5

Astrid Ovist äldst i landet ◗ Astrid Qvist, 109 år, är Finlands äldsta invånare. Enligt Statistikcentralen fanns det vid årsskiftet fem 108-åringa, det vill säga personer som är födda 1912 i Finland. Äldst av dem är Astrid Qvist i Närpes, som är född den 6 mars 1912.

Astrid Qvist har i tidigare intervjuer sagt att hemligheten bakom hennes långa liv är bra matvanor och hårt arbete.

Lempi Rothovius, som blev 112 år och avled år 2000, är den äldsta finländaren någonsin.

Frågekampen Mina poäng

Frågor

Dina poäng

1. Med vilken idrottstävling förknippas devisen ”I fädrens spår för framtids segrar”?

2. Vilken av Finlands större städer blev stad så sent som 1905 – köping blev den 1878?

3. Vilken ädel dryck inmundigar du om det hälls Hennessy i glaset?

4. Vilket berömt mönster skapade Maija Isola för Marimekko år 1964?

5. På vilket årtionde grundades de första fotbollsklubbarna: exempelvis Notts County, Nottingham Forest och Sheffield Wednesday?

6. Vad hette den hemliga underrättelseoperationen år 1944 där man flyttade militär utrustning från Finland til Sverige?

7. Vilken dag firar de som heter Valborg namnsdag?

8. Vilket bakverk har ett franskt namn som kommer från det franska ordet för att ’växa’?

9. Guding heter hanen medan honan heter åda.

Vilken fågelart efterfrågas?

10. Vad heter Danmarks flagga, som för övrigt anses vara världens äldsta officiella flagga?

11. Vilken blomma heter Anemone nemorosa på latin?

Medlemsrekryteringstävling 2021

Kommande program 25-28.5 28.5 7.6 15.6 16.6 30.6 11.8 18.8

Spänst i benen-grundkurs på Lehmiranta SPF Östnylands vårmöte (nytt datum) SPF Åbolands boulemästerskap i Kuppis Nyländsk boulemästerskap i Borgå SPF Österbottens boulemästerskap i Jakobstad Nyländsk golfmästerskap i Borgå Golfmästerskap, Pickala golf, Sjundeå Boulemästerskap, Jakobstad

Nominera Årets förening Svenska pensionärsförbundet utser Årets förening 2021.

Nominera en förening som du tycker är värd att lyftas fram!

Kriterierna för Årets pensionärsförening är:

- Nya verksamhetsformer under coronaåret

- Ökat medlemsantal

- Digital verksamhet Skicka in din nominering till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248 senast 30.9.2021. Årets förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2021.

Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer.

Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2021 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2021.

Första pris är teater-/ konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

12. Vilket förhållandevis vanligt finskt kvinnonamn är också namnet på ett ytterst vanligt båtmärke med tillverkning i Nådendal?

13. Vad heter den längsta gatan i New York?

14. Vilken person som fyllde 80 år ifjol kallas ibland ”Tigern från Wales” eller ”Tjuren från Wales”?

15. Kommissarie Morse är säkert bekant för många, men vad heter han i förnamn?

16. Föddes i Tyskland 1943 och bodde i Brasilien 1947–1957. Vilken känd kvinna efterfrågas?

17. I vilken stad verkade både Gustaf Paulig och Georg Franz Stockmann innan de kom till Finland?

18. Vad avses med ordet ’emoji’?

19. En hurdan hundras var Rin Tin Tin?

20. Vilken finländsk radiokanal har flest lyssnare?

Antal poäng: Rätt svar hittar du på sidan 21.

6

GOD TID

4/2021

Han återvände till jobb samma år som han fyllde 68 Våren har kommit till Hangö. Ralf Sundberg, 72, chefredaktör på Nordens äldsta båttidning, finlandssvenska Frisk Bris, låser vant upp porten till Hangö Udds Segelsällskaps hamn i Hangöby. Han stryker med handen över båtbottnen på sin H-35:a. Bottenfärgen behöver ses över och han funderar på om det är dags för ett miljövänligare alternativ.

V

ad ska man göra med giftfärgerna? Giftfärgerna är inte ens så giftiga längre. Även om man använder dem så måste man tvätta båtbottnen i augusti. Jag kunde byta till ett miljövänligare alternativ, funderar han.

Ralf Sundberg har under seglatserna i Skärgårdshavet sett algerna blomma.

– Det enda rödmarkerade området i Östersjön är Skärgårdshavet. Det är pinsamt inte minst för att Helsingforskonventionens hemort är Helsingfors. Vi har inte fått vår egen bakgård uppstädad. Jag har för mig att samhällena på Åland och i skärgården har tagit hand om sina avloppsvatten.

Det räcker inte. Belastningen från åar och diken som rinner ut i havet gör att Skärgårdshavet blommar år efter år.

– Även om man skulle sluta med jordbruket i dag så kommer det att sköljas ut gödningsmedel i 10 år till. Det känns så tröstlöst, säger han.

Alla åtgärder som vidtagits, bland annat att större båtar med övernattningsmöjligheter numera har septiktank, har ändå haft en betydelse.

Flyttade till Hangö Ralf Sundberg har en lång bana som journalist bakom sig. Han har bott och arbetat i Vasa, Ekenäs och Helsingfors. Han gick i pension från Hufuvdstadsbladet år 2012 och såg fram emot ett stillsamt pensionärsliv. Han flyttade till Hangö för att ha nära till havet, sonen och barnbarnen.

– Jag hade varit pensionär i fyra år när telefonen ringde en kväll. En mansröst frågade på finska om jag ville börja jobba igen. Han började berätta om Frisk Bris. Jag hajade till. Jag visste inte ens att tidningen hade bytt ägare.

Frisk Bris ägdes tidigare av Konstsamfundet, men övertogs för några år sedan av det Åbobaserade förlaget Tuulimedia Oy, som drivs av Klaus Somerkoski.

– Jag insåg snabbt att han talade om lite mer än en text och några bilder. Några dagar senare träffades vi över en lunch i Åbo. De presenterade sina planer och drömmar för tidningen. Lunchen avslutades med att vi slog fast att jag börjar.

Det här var för fem år sedan och Ralf

Sundberg skulle just fylla 68 år. Sedan dess har han arbetat halvtid med att ge ut sex nummer per år. I början gavs den ut parallellt med den finska seglartidskriften Purje. Numera är Purje nerlagd medan Frisk Bris seglar vidare.

Kärnan av prenumeranter och läsare är finlandssvenska båtägare. Men tidningen har trogna läsare i Sverige och så långt bort som i Spanien. Bland Frisk Bris rikssvenska läsare hittar men både Håkan Södergren, en känd båtdesigner, och författaren, ensamseglaren och båtbyggaren Sven Yrvind i Göteborg.

Ja, han heter faktiskt så. Han är känd för att döpa sina båtar till Bris.

Nordens äldsta Frisk Bris är inne på årgång 122 och därmed Nordens äldsta båttidning. Tidningen har en annorlunda profil än vad vi är vana med från andra båttidningar. Till exempel branschtidningen Venelehti testar en mängd nya båtmodeller och motorer.

– Vi har inte velat gå in för det. Den journalistiken är mera släkt med Teknikens värld.

Vi är så få som håller på med segelbåtar att det är både roligare och mer givande att ta upp verksamheten kring båtarna, klubbarna och skärgårdens utflyktsmål, säger Ralf.

Frisk Bris hade i början en stark förankring i segelföreningarna i Helsingfors. Tidningen ingick till exempel länge som en medlemsförmån i Nyländska Jaktklubben. Tidvis har den varit Seglarförbundets tidning.

Vad är hemligheten bakom tidningens höga ålder?

– Seglare är ett segt schack, säger Ralf och bläddrar fram en intervju med illustratören Antonia Ringbom. Antonia Ringbom berättar i intervjun att hon ända sedan barndomen seglat med allmogebåt. Det finns hela tiden sådana människor.

Titt och tätt blir chefredaktören kontaktad av forskare som är intresserade av tidningens äldre årgångar. Sjöhistoriska institutionen vid Åbo Akademi har nästan alla tidningar som utkommit sedan nummer 1. Det fattas två nummer som tsarens censur tog.

– Allt finns i de gamla årgångarna. Till exempel hajbåten presenterades på en båtmässa i Helsingfors 1931. Sedan byggde man hajbåtar i mängd. Fortfarande är Hajen en så aktiv kappseglingsklass att den varje år bru-

”Jag kan ju alltid ta jobbet med mig i båten. Det blir inga långa knyckar. När jag styr ut från Hangöby så har jag Hangö västra framför mig och Skärgårdshavet ligger nära till. Första etappen går i allmänhet till Holma utanför Kasnäs. Där kan vi bada bastu och välja vart vi fortsätter.”

kar vara Hangöregattans största tävlingsklass med över 20 deltagande båtar.

Jobbigt coronaår Hangö är numera Frisk Bris hemmahamn.

Ralf Sundberg har kontoret i köket och kan avbryta jobbet när som helst för en promenad längs Hangös stränder med tikarna Elli, 6 år, och Emma 10 år. I Hangö finns allt en båtjournalist behöver. Staden har två aktiva segelföreningar och Ralf Sundberg är varje sommar med som funktionär under Hangöregattan.

– Det är skoj, säger han.

Coronapandemin och de därmed följande begränsningarna är däremot inte skoj. I fjol våras kunde han inte ens åka till Åbo för att övervaka ombrytningen av tidningen.

Nylands gränser var stängda.

Du har ett coronaår bakom dig. Hur har det gått?

– Det är jobbigt.

Du hör själv till riskgruppen.

– Det är också jobbigt.

– Ifjol på våren när man inte fick resa någonstans var det som jobbigast. Jag har i det längsta, envist vägrat att jobba med telefonen. Jag vill träffa dem jag intervjuar.

Coronan ställer till det och nu har jag tvingats kompromissa och ta till telefonen. Jag har försökt skriva om personer och fenomen där jag känner dem jag intervjuar. Jag har inte ringt till obekanta.

– Nu ska jag bli vaccinerad så då får vi se hur det blir. Det är trist med en obekant fiende som coronaviruset.

Hinner du alls leva pensionärsliv?

– Jag kan ju alltid ta jobbet med mig i båten. Det blir inga långa knyckar. När jag styr ut från Hangöby så har jag Hangö västra framför mig och Skärgårdshavet ligger nära till. Första etappen går i allmänhet till Holma utanför Kasnäs. Där kan vi bada bastu och välja vart vi fortsätter.

Har du någon favorithamn?

– Nej, egentligen inte. Det beror på humöret. Kejsarhamnen på Högsåra återvänder vi ganska ofta till.

Bättre än i bilen Ralf Sundberg fyller 73 år i höst. Segling kräver en viss rörlighet i både lemmar och huvudet. Hur är det att åldras med segelbåt?

– Det är ändå lättare att vara i en segelbåt än att vara i bilen. I segelbåten kan jag stiga upp och stå om jag känner att någon nerv har hamnat i kläm. Det går också att röra på sig lite. Jag kan hantera båten så pass bra att det inte krävs några värre gymnastiska övning-

ar för att lägga till. Att ta sig i land är svårast.

Ralf Sundberg äger båten tillsammans med en seglande granne. De har funderat på att köpa en jolle för att kunna utnyttja naturhamnarna bättre, men Ralf tvekar.

– Jag har en seglande vän i NJK, Gustav Hafrén, som köpte en stor träsegelbåt för två år sedan som han renoverat och ska sjösätta.

Han säger att han ska segla åtminstone tills han är 85.

De senaste somrarna har varit blåsiga. Ibland är det jobbigt på havet. Ralf följer med sjörapporten och om den lovar mer än 10 sekundmeter så stannar han i regel vid bryggan.

– Det finns två sorters seglare, de som berättar om hur hemska stormar de varit ute och seglat i och de som tackar sin skapare varje gång de inte behövt vara ute i dåligt väder.

Ralf hör till det senare gänget.

Ralf Sundberg startade sitt företag Vind för våg samma år som han fyllde 68. Han rekommenderar andra pensionärer som har kunskap, tid och lust att tjäna lite extra att göra likadant. Om företagaren fyllt 68 slipper man dessutom att betala arbetspensionsavgift.

– Det var värdens enklaste sak att registrera företagsnamnet. Jag har låtit Hangö bokföringsbyrå sköta min bokföring och mina skattedeklarationer. Det kostar cirka 250 euro och jag får inget trubbel med myndigheterna.

– Förra veckan ringde en människa från något ratinginstitut och upplyste mig om att firmans kreditvärdighet är i toppklass, skrattar han.

Ralf Sundberg har i försiktiga ordalag tagit upp frågan om att det så småningom är dags att sätta punkt, men någon brådska är det absolut inte.

– Min förläggare Klaus Somerkoski uppmanade mig att ta god tid på mig.

Text och foto: Markus West

Jag gör gärna lite arbete hela tiden. På det viset undviker jag att förvärra den där stressen som ändå alltid kommer på slutet när man gör en tidning. Ibland jobbar jag i båten också, om man bara håller sig på sådana ställen att nätet fungerar, säger Frisk Bris´ chefredaktör Ralf Sundberg i Hangö.

4/2021

GOD TID

7

GOD TID

8

* Reparation och service av alla bilmärken * Däckbyten (även däckförsäljning) * AC-service * Båttvätt * Båtservice, Förvaring av båtar Solfvägen 106, 65450 Solf Tel. 050-384 4300 www.stg.fi

4/2021 Sommar-, snittblommor och amplar, hela sommaren

0400 444 870

Kenth Risbergs Trädgård

• Problemträdfällning • Jordbyggnad

Vedförsäljning, Kristinestad

Malaxv. 323, Malax Tel. 0500-166 420

Byt din gamla gräsklippare till en Automover 1x-serien.

Namn och registernummer till båtar

Badbryggor Rörpontonbryggor Betongbryggor Småbåtshamnar Transportflottar www.hfbryggan.fi info@hfbryggan.fi +358 6 3476 100

Vi krediterar upp till 500€

M.

VÄSTKUSTENS STÄMPELFABRIK Magasinvägen 4, 66100 Malax Tel. 045-78333488 | www.stämpelfabriken.fi

ASKINSERVICE SÖDERMAN

Tel. 06-224 1020 Tegelbruksvägen 7, Närpes

Info@tn-laituri.fi Tel. 040 832 8455 www.tn-laituri.fi

Blommor från självbetjäningen dygnet runt.

Lokalt, Betjänande Familjeföretag www.hartman.fi

Säsongöppning i plantbutiken, sö 2 maj kl 12

Beställ på nätet - hämta i butiken!

CLICK & COLLECT

ÖPPET Må-fre 7-17 Lö 9-14

Vasa, Liselundsvägen Jakobstad, Bottenviksvägen 40 Karleby, Tjärhovsvägen 9 Seinäjoki, Teollisuustie 9

(06) 3266 111 (06) 7867 111 (06) 8271 111 (06) 4183 111

Skapa en oas i trädgården för av kopplande och rogivande stunder.

Vi har allt för trädgårdsdammar, springbrunnar m.m.

Vinterodling av grönsaker sallat, gurka, tomat julblommor

Telefon +358 (0) 500 66 89 50 Vadvägen 2, 64210 Kalax, info@zenia.fi

Östanåkersvägen 14-17, Närpes, 0400-233480, tfn 050-3137245 Gun-Viol www.wiplant.fi tfn 050-5259267 Sune

www.osterbacka.com

­ ­

­

369€

869€

299€

Högtryckstvätt STIHL RE 88

159€

­ ­

Midjestyrning Hydrostatisk kraftöverföring

ANDE!

ERBJUD

­ ­

från

2595€

699€

329€

050-313 7245 (Gun-Viol) 050-525 9267 (Sune)

motorsågar Ultralätta

­ ­

­ ­

199€ 279€ 359€ info@soderlunds.fi www.soderlunds.fi

GOD TID

4/2021

9

Göran ”Skägget” Wikström tar sig gärna en svängom på dansgolvet

Coronakarantän

◗ Tölöwikens pensionärer tillsatte en coronakarantänsgrupp så att medlemmarna kan välja mellan olika sätt att fördriva karantänen.

Gruppens ordförande Herbert presenterar huvudalternativen för frivillig karantän.

Ut och dansa och träffa folk. Det är är Göran Wikströms medicin mot ett stillasittande pensionärsliv.

Nestorn på Skåldö i Ekenäs skärgård fyller 86 om några veckor. Han lever som han lär: Håller sig i gång.

Här ute är han vida känd både bland ortsbor och sommargäster.

De har kunnat följa med hur den lilla gula kiosken på Sommarö som byggdes 1984 har omvandlats till ett veritabelt skärgårdscenter med butiken Fiskeboden som nav för både varor, information och lite trevligt småskvaller.

Att det skulle blir så här stort kunde Göran Wikström inte drömma om.

– Jag är född ett stenkast härifrån. Mina föräldrar arrenderade Skåldö gård och drev ett jordbruk.

Slumpen och tajmningen gjorde att han kom tillbaka till Skåldö.

– Jag hade en butik för fiskeredskap i Ekenäs, men blev uppsagd och fick möjlighet att arrendera den här fastigheten, som hade varit minkfarm och fryseri. Jag hade tänkt fortsätta med fiskeriredskapen, men yrkesfisket hade redan då börjat dala, så först blev det en liten livsmedelskiosk och bränsleförsäljning och några år senare fick vi butiksrättigheter och satte butiken i skick.

Det ena gav det andra och verksamheten utvidgades an efter.

Nu finns här en båthamn för omkring 170 båtar, sex båtförvaringshallar och som pricken på i:et den rätt nya gästhamnen med full service, inklusive ett bageri, som drivs av hans svärdotter, där man kan få sig kaffe med dopp under sommaren.

Sönerna Niklas och Jörgen kör numera verksamheten i skärgårdscentret, men Göran tar sig fortfarande ut till Sommarö flera gånger i veckan och finns till hands som allt i allo och för över den tysta kunskapen han har hunnit skaffa sig.

– Med åren får man ju erfarenhet och jag har fått massor av vänner.

Att ta hand om kunder är ett trevligt yrke, men man får inte räkna timmarna, säger Göran och blickar ut över den glittrande fjärden.

Fortfarande finns det is vid stränderna och båtfolket får nöja sig med att komma ut till stugan i den röda luftkuddefarkosten som Niklas kör i skytteltrafik mellan holmarna.

Jussarö och dans Tidigare skötte Göran Wikström taxibåtstrafiken och guidade också folk på Jussarö, den stora gruvön

Här finns det alltid något att göra, säger Göran Wikström. Numera är det sönerna Jörgen och Niklas som driver skärgårdscentrets verksamhet på Skåldö i Ekenäs skärgård, men Görans tysta kunskap är ovärderlig.

i havsbandet som han känner som sin egen ficka.

– Jag jobbade där, mest med el, teknik och maskiner, sådant som en skärgårdsbo inte lär sig i vanliga fall. Det har jag haft mycket nytta av senare, säger Göran Wikström som var kvar på Jussarö i elva år tills gruvan lades ner 1967.

– Det var fina tider. Man bodde på ön under veckan, fick lön på lördag, for i land och ut på dans.

Det var på en dans i Barösund som han träffade sin blivande fru Yvonne, som han fortfarande, närmare 60 år senare, åker ut på dans med så fort han har tid och coro-

nan är över. Även om stegen fortfarande är raska har han ändå slagit av på takten lite efter en hjärtoperation för tre år sedan.

– Jag har aldrig varit hemma så mycket som nu. Men för all del, jag har både huset och trädgården i Trollböle i Ekenäs och sommarstugan i Tenala att sköta om, skrattar han. ”Inte är vi gamla” Han är också aktiv i Österby pensionärsförening och dessutom medlem i Ekenäs- och Tenala-Bromarv pensionärer.

”Folk tror att pensionärsföreningarna bara är för gamla mänskor på kryckor. Inte är vi gamla, vi dansar natten igenom! Så fort det ordnas något trevligt är vi med.”

– Folk tror att pensionärsföreningarna bara är för gamla mänskor på kryckor. Inte är vi gamla, vi dansar natten igenom! Så fort det ordnas något trevligt är vi med. Jag tycker det är väldigt roligt att resa och har varit med minst tio gånger på de finlandssvenska pensionärskryssningarna till Sverige som har varit härliga.

När sommarn kommer ser man Göran Wikström ute på Skåldö än mer.

– Till sommartorget kommer alla i trakten och där säljer jag jordgubbar, säger han och man förstår att han längtar efter det liv och rörelse som sommaren innebär.

Text och foto: Tua Ranninen

Grundalternativet är hemmakarantän. Föreningen har gjort ett avtal med firman Tölö Balk och Lås på Savilagatan i Bortre Tölö, mellan Mannerheimvägen och Idrottsgatan, nära Nordenskiöldsgatan. Gå in på gården.

I grundalternativet skruvar firman en sextumsbräda tvärs över dörren. Den tas bort när karantänen tar slut, bara firman inte själv är i karantän. Matförsörjningen med en vinsch. Vinschmodellerna är handdriven balkongvinsch, handdriven köksfönstervinsch och eldriven balkongvinsch. Senare kommer en solenergidriven balkongvinsch för skyskraporna norrom varggränsen, t.ex. i Böle och Fiskehamnen.

Hotellalternativet erbjuds i Främre Tölö, hotell Helka, Norra Järnvägsgatan. Karantänsrummen har lucka i dörren för mat och dryck.

F-Secure har utvecklat skydd för virtuell coronavirus i datorerna. Virusgruppen ударил сразу är redan ute. Där gäller ingen karantän för viruset väntar inte. Virustrollfabrikens Finlandskontor på Fabriksgatan går genom lokala hemsidor och hittar också hemliga e-post-adresser.

Herbert berättar också att Larsmo kommunalstyrelse befarar att vaccinproteströrelsen där ställer sig på tvären också för karantän.

De har sänt ut två studieresor för att hitta lösningar. Den ena åkte till slavmuséet på ön Gorée i Senegals huvudstad Dakar. Där finns utmärkta exempel på hur man kan hålla ovilliga personer på plats.

Kanonkula i kätting fäst i foten är ett mjukt och hänsynsfullt sätt.

Den andra åkte till Nordkorea för att lära sig metoder att ha enhetlig informationsdistribution.

GOD TID

10

4/2021

Rabarber är Margaretha Reinlunds absoluta favorit i trädgården. Här växer ännu kaptenskan Parmans rabarber från 1800-talet. Arten har fått namn efter henne, Agatha.

Tegelstenarna håller värmen i örtrundan. Några kryddor finns kvar sedan förra säsongen, andra måste förnyas.

Pergolan är Margaretha Reinlunds favoritplats i trädgården. I uterummet njuter hon av morgonkaffe och andra måltider under sommaren.

Trädgård med rötter i historien I Margaretha Reinlunds trädgård vid Parmanska gården i Kristinestads gamla trähusstad växer plantor från flera generationer. Speciell omvårdnad får kaptenskans rabarber.

– Jag lever för rabarber, säger Margaretha Reinlund när hon visar runt i sin trädgård i Kristinestad.

Rabarbern som funnits där sedan 1800-talet sticker upp sina röda knytnävar ur jorden. Den här dagen känns det att vårvärmen är på väg. En liten plåtmus markerar var ett DNA-prov tagits.

– Jag hörde i radion att naturresurscentret Luke sökte en gammal rabarbersort med tunn röd stjälk och tog kontakt. De kom hit och tog prover men det var inte den de letade efter, berättar Margaretha Reinlund, pensionär och innehavare till den så kallade Parmanska gården, efter sjökaptensfamiljen Parman, där hon också är född.

– Rabarbern var i alla fall så pass intressant att den fick bli en egen art. Jag döpte den till Agatha efter kaptenskan Parman. Den är tunn men väldigt god.

Margaretha Reinlunds rabarberpaj är eftertraktad när man i Kristinestad ordnar evenemanget Öppna portar och folk kan besöka gårdar-

fakta Citta slow och öppna portar ʶ Kristinestad är som enda stad i Finland medlem i Citta slow-nätverket sedan 2011. Närverket grundades i Italien och omfattar mindre städer som uppfyller ett antal kriterier, framför allt det goda livet, hållbar utveckling och gästfrihet. ʶ Gamla stan med sina idylliska trähusmiljöer var viktig för medlemskapet. ʶ Kristinestad är känd för sina marknader, Sommarmarknaden och Mikaelimarknaden på hösten. ʶ Sedan 2009 arrangeras Öppna portar i juni när många invånare i Gamla stan bjuder in till sina trädgårdar. Liknande evenemang ordnas numera också under hösten och inför jul. ʶ I sommar arrangeras Öppna portar 19–20 juni om coronaläget tillåter. Evenemanget innehåller också kulturaktiviteter och gårdscaféer. ʶ visitkristinestad.fi

na. Då har hon café i sin trädgård.

Margaretha Reinlund har suttit med i organisationsgruppen sedan starten 2009 och efter ett uppehåll i fjol hoppas hon att det blir av i år.

– Det är ju också en motivation till att hålla trädgården i skick när man vet att folk kommer hit för att titta, säger hon.

Född i huset Huset på Östra långgatan i Kristinestad har en rejält tilltagen tomt med sol hela dagen. Det byggdes av sjökaptenen Johan Gustav Parman 1855. Familjen, hustrun Agatha, tre döttrar och en son, tillhörde gräddan i staden. 1948, några år innan Margaretha föddes, köpte

hennes föräldrar kaptensgården.

– Då var trädgården lummig och grönskande. Men pappa ville ha det enkelt och tog slätt. Kvar från parmanska eran finns äppelträd och krusbärsbuskar.

Och några envisa plantor som fortfarande dyker upp när det blir vår – kejsarkronor och rabarbern.

Kejsarkronor och pioner som Margarethas mamma planterade finns också kvar. Själv har hon planterat andra så kallade mormorsväxter som till exempel nattviol och kombinerar med blommor för säsongen. Ett och annat fyndar hon längs vägen.

– Den här rabarbern hittade jag vid en vägkant när jag var ute

och cyklade. Troligen hade någon tömt en kompost så jag tog med dem hem och satte dem i jorden, visar hon.

– Det är lika spännande varje år att se vad som dyker upp i rabatterna. Jag är alltid väldigt ivrig med trädgårdsarbete på våren. Sen växer det så snabbt att ogräset lätt tar över. Man behöver hinna njuta också. Det var glädjande när en besökare under Öppna portar gav mig beröm för trädgården, för att det inte var så tillrättalagt.

Pergolan favoritplats Margaretha Reinlunds trädgård består av öar av rabatter, land, uteplatser och växthus. Vårdagen till ära har hon monterat upp skira spetsgardiner i pergolan, en älsklingsplats på sommaren.

– Här dricker jag mitt morgonkaffe iförd nattsärken, äter lunch och har bjudningar med vänner under sena kvällar. Vid husknuten finns en riktig solfälla där mamma ofta satt.

Det är nyttoväxterna som Margaretha främst vurmar för. Hon odlar sallad, grönsaker och potatis till några kok. Förutom krusbären finns röda och svarta vinbär och hallon. Hon är en flitig bagare så det som växer kommer till användning. Örter och kryddor är andra viktiga inslag. I trädgården har hon bland annat en örtrunda.

– Sonja Lumme, (känd sångerska och programledare från Kristinestad, reds anm), ville under Öppna portar ett år anlägga en örtrunda på någons gård. Jag sa att hon gärna får komma hit.

En örtrunda är en cirkel monterad av tegelstenar som skiljer de olika örterna åt. I Margarethas runda finns bland annat timjan, gräslök, citrontimjan, citronmeliss och oregano.

– Några kommer år efter år, en del måste planteras på nytt. Idén med tegelstenarna är att de värms av solen och håller värmen i kryddlandet.

Sålde blommor från trädgården Trädgården var också till stor nytta för familjen när kapten Parman förliste med hela manskapet på skutan New Orleans utanför Newfoundland 1871. Den värdefulla marmorlasten som skulle fraktas från Livorno till New York hade kommit i rörelse och gjorde skeppet instabilt. Sonen Gustav Adolf flyttade till Björneborg men för döttrarna Betty, Hilma och Anna i Kristinestad, som förblev ogifta, var det knapert. De försörjde sig på att odla och sälja snittblommor, frön, inlagda grönsaker och bakverk.

Stor hjälp hade de av trogna tjänarinnan Hilma Hahkala som skötte trädgården.

GOD TID

4/2021

Hilma ingick så att säga i affären när Reinlunds köpte huset. Enligt testamentet skulle den som köpte det efter fröknarnas död sörja för Hilma under återstoden av hennes liv.

– Så hon bodde här i det som i dag är kök. Som barn satt jag ofta hos Hilma och lyssnade på hennes berättelser. Framför allt berättade hon om fröknarna som aldrig riktigt förstod hur utblottade de var.

De kunde ju inte så mycket annat än att leva societetsliv, en fasad de upprätthöll så länge de levde.

Systrarna Parman lämnade efter sig en samling recept som Margaretha Reinlund tillsammans med Monica Sirén i Närpes, en ättling till kaptensfamiljen, publicerat i ett häfte.

– Bakverken är inte så tilltalande för dagens smak men där finns också ett recept på macaroni. Kristinestad var under sjöfartseran en internationell stad.

11

”Den här platsen betyder mycket, jag har svårt att tänka att jag skulle bo någon annanstans. Det är alltid något som behöver göras med huset och i trädgården. Det håller mig i gång och håller mig frisk.”

Och förutom makaronerna och den olycksaliga marmorn finns fler italienska kopplingar till kaptensgården. Parmans var ursprungligen en släkt från Parma, därav namnet.

Och i Margarethas trädgård får sängarna med radicchiosallad extra mycket uppmärksamhet. Små blad har börjat titta upp och täcks med granris när nätterna är kalla.

– Den kommer från Italien och är svår att få tag på här. Jag var gift

Margaretha Reinlunds hus i Kristinestads historiska trähusstad byggdes 1855 av sjökapten Johan Gustav Parman.

med en italienare och bodde där i 14 år. I Italien föddes också våra två döttrar.

Margaretha som är utbildad kosmetolog hade startat ett eget företag i Kristinestad när kärleken slog

till under en semesterresa. Flyttlasset gick till ön Ischia utanför Neapel. I och med att hennes mamma blev sjuk, pappan hade dött tidigare, kom familjen till Kristinestad för att hjälpa till. Kort därefter gick

mamman bort och det blev aktuellt med att sälja huset.

– Jag kunde inte lämna huset.

Jag beslöt att bli kvar här. Det ville inte maken så vi gick skilda vägar.

Någon ny skönhetssalong blev det inte utan Margaretha började arbeta på Nestes servicestation. I dag är hon pensionär och i huset har hon sällskap av katterna Alda och Åke samt en sköldpadda som Margaretha köpte av en sjöman för 54 år sedan. Sköldpaddan trivs bäst i det varma växthuset som snart ska prunka av basilika, sallad och rädisor.

– Den här platsen betyder mycket, jag har svårt att tänka att jag skulle bo någon annanstans. Det är alltid något som behöver göras med huset och i trädgården. Det håller mig i gång och håller mig frisk.

Text och foto: Anci Holm

Välkommen till Kristinestad LAPPFJÄRD - LAPVÄÄRTTI LAPPFJÄRD

ROSENBACK

Jennifer Norrvik Korsbäckvägen 426 64320 Dagsmark

Målning & Tapetsering

Tel. 040 808 6737

040 7112 060

Fele’nska 1842

Museet 1761

Kristinestad. Öppet 1.6-1.9. må-fre 11-17 lö - sö 11-14 övriga tider enligt överenskommelse. Tel. 040-508 5251 * Unikt köpmanshem från 1700-1800 -talet * Specialutställningar och kaffeservering (på beställning) i Felénska.

Tel. 06-221 1209

Blomsterhandel R & R ÅDJERS

Restaurant Café Bar

Lappfjärd, Tel. (06)222 2345

Tel. 0400 234389 jungman@pp.inet.fi Sjögatan 8, Kristinestad jungmanKRS www.jungman.fi

Ge ditt kök en ansiktslyftning! www.elotec.fi

Jordbyggnad

Kom överens om måttagning för offert!

Bergcon Tel. 040-525 3810 Skaftung

Har ni tänkt måla eller byta luckor?

Kristinestads kyrka Tfn. 06-221 1073 www.kristinestadssvenskaforsamling.fi

Se mer på www.lindbackstra.fi Susanne 040-53 80 409 John 0400-868 140

GOD TID

12

4/2021

Katten Frida rör sig obesvärat i växthuset och lyckades en gång ta sig in i en paketbil, men blev upptäckt och återförd vilket Lotte Castell var tacksam för.

Från olivlundar till nätbutik Hagalandet aktuellt året om Det är inte allom förunnat att stiga in i olivlundar på våra breddgrader.

Men i Hagalandets trädgård i Ingå går det bra. Åtminstone så här års tills olivträdens ägare hemfört sina skyddslingar till sommarparadiset.

Över 1800 kvadratmeter fördelade på tolv växthus gör det möjligt för Lotte Castell och Martti Rappu att samtidigt inackordera andras övervintrande växter och själva driva upp tusentals nya plantor för försäljning.

Den stora försäljningsruschen startar kring påsk och pågår till juli – med nystart i november för julblommorna, komplett med planteringar i korgar.

Så här har de hållit på i många år nu och visar inga tecken på trötthet eller irritation trots att arbetsdagarna blir långa. Först i växthusen och sedan vid datorn, för Martti med bokföring och beställningar och för Lotte med marknadsföring.

Tursystemet är redan inarbetat: Martti startar supertidigt på morgnarna medan Lotte håller på till långt in på natten.

Men när pandemin blev verklig-

het i mars i fjol var kraschen hotande nära, också i trädgårdsbranschen och över hela Europa.

– Hur skulle vi få någonting sålt om kunderna inte fick komma hit, hur skulle vi klara det ekonomiskt, allt för odlingarna var beställt och sått och betalat. Utan försäljning hade vi stått inför en konkurs, vi blev sömnlösa, säger Lotte.

Den gången var det tur att en av de fyra sönerna är it-konsult till professionen.

– Ni startar förstås en nätbutik, sa han och byggde upp förutsättningarna för en sådan.

Nätbutiken blev en succé!

Kunderna knappade in beställ-

ningarna på nätet och fick dem färdigt förpackade för avhämtning på gården – eller till och med levererade ända hem. Så har det fortsatt.

– Vi sålde rubbet, säger Lotte, men påpekar att uppgiften att knappa in varenda produkt i datorns lager var ett enormt jobb.

40 sorters pelargoner Hagalandets sortiment har nämligen ständigt vuxit, i takt med det ökande intresset för odling.

Nya sorter kommer hela tiden till, enbart pelargonerna omfattar i dag över 40 olika sorter, från de sedan länge etablerade och högt älskade Mårbackapelargonerna till rosen-

knoppspelargoner och tulpanpelargoner osv.

– De gamla sorterna som krukdahlior och fuchsior har också kommit tillbaka, unga vill ha mormors och farmors gamla sorter, säger Lotte och konstaterar att unga odlar mera än någonsin och eftersom de också vill veta vad de äter så har efterfrågan på grönsaksplantor ökat.

Hårt sommarjobb Från april till juni brukar det finnas fem anställda på Hagalandet. Lotte och Martti har huvudansvaret för att allt fungerar, från vattning till uppvärmning, året om.

Familjeföretag med rötter från 1940-talet ◗ Lotte Castell och Martti Rappu är tredje generationen i Hagalandet. Lottes morfar Bjarne Lönegren köpte Hagalandet under kriget 1941 när många Helsingforsbor ville placera sina familjer i säkerhet och samtidigt odla lite för husbehov.

1945 lät han bygga två växthus och det blev starten för familjeföretaget som i början levererade snittblommor till hela landet

– transporterna gick bra via den närbelägna järnvägshaltpunkten och Bjarne Lönegren själv pendlade med tåget till sitt jobb i Helsingfors där han drev både fotofirma och blomsterhandel. Han hann också göra en viktig kulturinsats som ordförande för Västnyländska ungdomsringen.

1961 tog Bjarnes dotter Märta och hennes man Conradin Castell, kusin med nuvarande

svenska kungen, över verksamheten och introducerade krukodling. När Conradin insjuknade skötte Märta verksamheten ensam. 1990 kom Martti Rappu med som bolagsman till svärmor Märta. 2004 tog Lotte och Martti över hela verksamheten och har fortsatt att bygga och modernisera.

– Våra krav på sommarjobbare är hårda, de ska kunna finska och svenska, lära sig namnen på alla växter och dessutom vara glada och vänliga, säger Lotte och tillägger att rent fysiskt är det tufft – mullsäckarna väger tyngst, men enbart hanteringen av blomsteramplar är ett konditionskrävande kraftprov.

När man lyft tusentals amplar upp och ned en säsong är det inte direkt en egen konditionssal man längtar efter. Men Lotte försäkrar att hon nog gärna kommer att använda konditionssalen i Ingå när den öppnar igen. Nu får hon nöja sig med yoga och vinterbad mellan varven i växthuset och vid datorn.

Också Martti är träningsinriktad, han springer maraton. Det har hunnit bli några halvmaraton varje år.

På Hagalandets hemsidor finns bra presentationer av allt från de berömda Mårbackapelargonerna till filmade avsnitt där Lotta och Martti berättar hur man odlar och planterar och också högaktuell information om hur man ska tas med angrepp från bladlöss och andra odjur (läs: hjortar).

Text och foto: Lena Selén

GOD TID

4/2021

13

ANNONS

Marlena lät inte sina leder stoppa henne när Kilimanjaro lockade.

Mina leder höll på att förstöra min drömresa 58-åriga Marlenas knän började bråka med henne precis när hon skulle iväg på sin drömresa. Lyckligtvis kunde en vän erbjuda henne den perfekta lösningen.

Marlena Martinsson är vad de flesta skulle kalla en riktig energiknippe. Hon har alltid levt ett aktivt liv och gärna spenderat tid med att cykla, åka rullskridskor eller paddla med kajak. Marlenas kärlek för det aktiva livet och i synnerhet för naturen hade i tiderna sin början i hennes dröm att bestiga Afrikas högsta berg Kilimanjaro. ”Jag har alltid gillat äventyr och ingen fysisk utmaning har någonsin känts för vild för mig.

Jag är en människa som hellre säger ja än nej”, konstaterar hon.

Knäna hindrade framfarten Resan till Kilimanjaro föregicks av en ansträngande fysisk träningsperiod. Medan Marlena arbetade för sin klättringskondition, märkte hon att hennes knän inte riktigt hängde med i träningen. Hon var trots detta inte villig att hoppa över sin resa, utan i stället började hon leta efter lämpliga lösningar på problemet med knäna. ”För min del har naturvårdsprodukter brukat fungera, så

Brosket som stötfångare Dina leder är kanske inte längre som förut. Otaliga rörelser och lyft under årens gång har slitit på dina leder och på omgivande broskvävnad.

Till följd av slitage på brosket kan du ha svårt att röra dig. Led-

jag hoppades få hjälp av dem också för mina knän”, fortsätter Marlena. Hon provade olika produkter, men var inte nöjd med deras effekt. ”Min vän, som själv använder Cartiflex Collagen, rekommenderade mig denna produkt.

Innehållsämnen i produkten gav mina knän den hjälp jag letat efter. Efter några månaders användning kunde jag gå

och springa som förut. Jag fortsatte med mina reseförberedelser och lyckades nå toppen av Kilimanjaro”, jublar Marlena. ”Jag är stolt över det, men samtidigt har det ökat min hunger för mer. Mitt nästa mål är Anderna. Min träning torde lyckas väl, för nu har jag Cartiflex Collagen som stöd”, ler Marlena.

Ha SEX och må BRA! A

verka stress och förbättra sömnkvaliteten.

Hur mycket är passligt?

Mängden sex varierar för män enligt livssituation och ålder. I genomsnitt tumlar man runt bland lakanen 1–4 gånger per vecka, men äldre män eller män som har mindre sexlust gör det mer sällan. Det lönar sig att i tid ta itu med avtagande sexlust och nedsatt sexförmåga.

Om orsaken till att man har

Cartiflex Collagen Välj fortlöpande beställning, du får två månaders produkter för halva priset!

Nu endast 2195 € (+ frakt 4,95€)

RING: 09 615 00 516

Mån–tors 8–16, fre 8–14.30

www.wellvita.fi

Vilken sexsommar vill du ha?

De första 3 ordet avslöjar det:

Det finns många goda orsaker att älska. Låter du bli att njuta av sex för att du inte har lust eller inte kan? Hälsokostprodukten Virizil främjar männens sexuella välmående. tt ha sex är en njutning och dessutom har det många nyttiga hälsoeffekter. Effektiv träning är bra för hjärtat och blodcirkulationen, vilket å sin sida kan ha en positiv inverkan på minnet.

En trevlig motionsform får konditionen att öka och musklerna att bli starkare. Sex kan även göra dig vigare. Sexuellt umgänge påverkar humöret på många sätt, till exempel genom att stärka självförtroendet, mot-

sex mer sällan är att lusten eller förmågan avtagit, är det värt att prova Virizil, ett preparat som innehåller ginseng och som stödjer det sexuella välmåendet. Ginseng främjar den sexuella förmågan hos män och upprätthåller livskraften och uthålligheten samt det fysiska och psykiska välmåendet.

Eftersom sex ger obestridda nyttoeffekter, utmanar vi dig att hoppa i sängen för att njuta av sexets mångsidiga hälsoeffekter!

O

E

R

O

T

I

S

K

I

O U

A

F

A

N

T

A

S

I

Å

N

L

P

S

S

E M O D

I

G

T

T

H

P

E

E

V

I

L

L

I

E

U

E

Ä

T

X

N

R

O H

S

I

T

E

N

F

Ä

I

S

O

P

E

A

E

A

H

S

T

N G

U

U

L

T

N N N

I

I

I

D

K

E

J

H

E

T

S

I

G

V

G

D

Ä

L

S

N

A

B

B

S

E

F

H

E

T

L

I

D

E

L

S

E

F

U

L

L

I

P

A

S

S

I

O N

E

R

A

D

E

V

I

R

I

Z

I

S

N

A

B

B

Har du redan vårfeber?

Beställ Virizil till introduktionspris!

brosket har en viktig funktion i dina leder, så stöd dessa leddynor.

Cartiflex Collagen innehåller en ämneskombination som främjar ledernas välmående och produktionen av kollagen, vilket är bra för lederna.

Virizil innehåller ginseng, som förbättrar erektionen. Zink bidrar till att upprätthålla en normal testosteronhalt i blodet. Dessutom innehåller Virizil aminosyrorna L-citrullin och L-arginin.

En månad för

21,95€

+ leverans 4,95€

L

Beställ antingen genom att ringa numret

09 615 00 516

mån–tors 8–16, fre 8–14.30 eller på adressen www.wellvita.fi

GOD TID

14

HELSINGFORS

Svenska Kvinnoförbundet i Sörnäs

Trygg barndom Värdig ålderdom Fungerande social- och hälsovård

INFO: 0400 818 701

LAURA FINNE-ELONEN

Stadsfullmäktigeledamot. Kulturaktivist. Medlem i sektionen för Byggnader och allmänna områden. Förtroendeposter i internationella och inhemska medborgarorganisationer har get erfarenhet och kunskaper i skötseln av gemensamma ärenden. www.finne-elonen.net

4/2021

Anvisningar om hur du röstar tryggt trots coronan På grund av den pågående coronapandemin har valdatumet flyttats fram.

Kommunalvalet går av stapeln söndagen den 13 juni.

Det är möjligt att förhandsrösta i Finland under tiden 26.5-8.6. Din hemkommun informerar om var det är möjligt att rösta.

Jusititieministeriet har gett ut en rad instruktioner om hur du kan rösta tryggt i kommunalvalet trots coronan. God Tid återger här en del av den informationen:

RUNA ISMARK

– Använd mask eller visir om det inte finns något hinder för det.

– Håll ett avstånd om minst 2 meter till andra.

– Använd den handsprit som finns på röstningsstället.

– Följ valfunktionärernas anvisningar.

– Räck över ditt identitetsbevis på den plats som valfunktionären anger.

– Om valfunktionären ber dig ta av masken, gör det genom att ta tag i öronbanden på båda sidorna.

– Håll masken i öronbanden under hela kontrollen.

– När valfunktionären ger dig tillstånd att ta på dig masken, gör det försiktigt utan att vidröra ansiktet.

– Använd handsprit. Lägg undan ditt identitetsbevis.

För väljare med luftvägssymtom och väljare i karantän har särskilda åtgärder planerats så att också de ska kunna rösta. Vilka åtgärder

som blir aktuella beror på om du insjuknar under förhandsröstningstiden eller är sjuk på valdagen. Åtgärderna kan också variera från kommun till kommun. Följ valinformationen i din kommun.

Förhandsröstning i Finland Om du har symtom i luftvägarna, ta ett coronatest och vänta på ett negativt testresultat innan du förhandsröstar.

Om du är i frivillig karantän, rösta utomhus eller vänta tills karantänen är slut innan du röstar.

Om du är i karantän som ordinerats av en läkare ska du inte komma till förhandsröstningsstället. Du kan rösta på ett röstningsställe utomhus enligt anvisningar av en smittskyddsläkare.

Alternativt kan du före den 1 juni 2021 kl. 16 anmäla dig

till hemmaröstning.

Personer som försatts i isolering på ordination av läkare får inte avlägsna sig från sitt hem för att ta sig till ett röstningsställe.

Valdagen Om du på valdagen har symtom i luftvägarna eller är i frivillig karantän, rösta enligt anvisningarna på röstningsstället.

Om du vet att du på valdagen kommer att vara i karantän som ordinerats av en läkare, kontakta de kommunala valmyndigheterna och fråga om det finns möjlighet att rösta utomhus.

Kom inte in i vallokalen.

Den som befinner sig i isolering får inte lämna sitt hem för att ta sig till röstningsstället.

Om de lokala hälsovårdsmyndigheterna ger andra anvisningar, följ dem i stället för denna anvisning.

HELSINGFORS

Framtidstro.

Mervärde.

Resultat.

“EN SATSNING PÅ SKOLA OCH VÅRD ÄR EN SMART INVESTERING FÖR FRAMTIDEN” w w w.ismark.fi SVENSKA KVINNOFÖRBUNDET

Återvälj en stark svensk röst i kommunalvalet i Helsingfors.

Politices magister, medlem av Helsingfors stadsfullmäktige och stadsstyrelse. Verksam i näringslivet som delägare i ett nordiskt konsultbolag och nybliven entreprenör. Aktiv i civilsamhället

Kom ihåg ... att rösta!

Förhandsröstning

26.5-8.6

marcus.fi

Annonsen stöds av Liberalibus r.f.

Annons_100x123.indd 1

2021-04-15 16:13

valdag

& 13.6.

Betald av Svensk Metropol rf.

En europé med själen i Helsingfors

och utbildningssektorn.

GOD TID

4/2021

15

EN AV OSS

vet vad vi seniorer i Helsingfors behöver BJÖRN MÅNSSON erfaren, flitig, kunnig

SVENSKA K V IN N O FÖRBUNDET

Ulla Granfors

Annonsen betald av stödfören.

ANNONSERA I GOD TID

Tryggt val

KENNETH STAMBEJ Kommunalvalskandidat

Per Hellman stadsfullmäktig i Vasa

En erfaren kraft för vård, skola och miljö.

Erfaren pensionerad radio och TV-redaktör.

Vill ha ett hållbart och tryggt samhälle.

Gammalt och nytt skall gå ihop.

SFP - Helsingfors

Facebook: @KennethStambej2021

E-post: kenneth@stambej.com

Monica Sirén-Aura Vasa

Det ska vara tryggt att bli äldre.

Vi behöver ett seniorvänligt samhälle. När du blir äldre ska du tryggt kunna bo kvar hemma så länge du vill.

Men när du inte längre kan det, ska det finnas ett tryggt boende för dig. En viktig del av trygghetskänslan då man blir äldre är att få service på sitt modersmål. Det måste samhället kunna garantera.

nära dig

GOD TID

16

4/2021

Våren framskrider med fart!

Marianne Johansson i Hindhår bjuder på en härlig serie vårbilder. Så här skriver hon: ”Skogsmusen kom också i år med sin kompis och samlade mat under fågelbrädet. Ringduvorna kom i samma ärende. Tussilago och blåsippan lyser i solen i Hindhår. I Borgå finns en hägerkoloni och där går det nu livligt till, då massor av hägrar bygger bo.

Vårhälsningar Marianne Johansson Hindhår.”

Fortsätt att skicka bilder till God Tids redaktion markus.west@spfpension.fi

SENIOR KANDIDATER I KOMMUNALVALET NYLAND BORGÅ Mellin-Kranck Gia ESBO Båsk Gustav Forselles Marjatta af Granberg Fred Helle Eva Hällström Nina af Strandberg Peter GRANKULLA Björkman Monica Fellman Veronica Rehn-Kivi Veronica HANGÖ Kollin Susanne HELSINGFORS Fant Björn Katayi Ngoni Kevin Månsson Björn Nikander Ralf Stambej Kenneth Taimitarha Paul Torvalds Nils KYRKSLÄTT Aintila Anna

Kjerin Ulf Sjöblom Kaj LOVISA Turku Roger RASEBORG Adolfsson Lea Blomqvist Thomas Borgman Mikael Engblom Roger Ilander Kerstin Lindgrén Ann-Britt Törnqvist-Björklund Marika Walls Anders SIBBO Elfgren Thomas Lindgren Hans-Peter Lindqvist Kaj Sandström Stefan Sundbäck Tom VANDA Aura Hilkka Aura Per-Erik Karlsson Anneli Karlsson Patrik Baarman Guy-Erik

Palomaa Ulla-Stina Selenius Berit

ÅBOLAND KIMITOÖN Holmström Birgitta LUNDÅ Solin Henrik NÅDENDAL Marjamäki Märta PARGAS Friis Christer ST. KARINS Sourander Ulf ÅBO Achrén Ulla Ahlbeck Jarl Huldén Eivor Johansson Liisa Lenkkeri Mona Suopanki Liisa Vörlund-Wallenius Terhi Wennström Kjell

ÖSTERBOTTEN JAKOBSTAD Rönn Sixten

FÖRHANDSRÖSTNING 25.5 – 8.6.2021

KARLEBY Snellman Hans KORSHOLM Burman Alf Granholm Elof Lillas Alice Sahlsten Peter Salin Ulla-Maj KORSNÄS Holmblad Lars Erik Holmqvist Katarina Kronqvist Anna-Lena KRISTINESTAD Knuts Gun Rönnlund Christer KRONOBY Lindgren Hans-Erik MALAX Brolund Lili-Ann Ollikainen Mikko NYKARLEBY Eklund Karita Hagman Richard Jansson Bengt Lindgrén Marléne Nyholm Steve

Zitting Hannele NÄRPES Gjäls Göran Granlund Gun Jerkku Sven Norrback Anders Nyqvist-Mannsén Marianne Wenman Anders PEDERSÖRE Eriksson Roger Vik-Hästbacka Carita VASA Boucht-Lindeman Helena Buss Marianne Ekollo Johb Fritz Grönblom Robert Kloo Barbro Strand Joakim Syring Roy VÖRÅ Backman Göran Westerlund Göran

ORDINARIE VALDAG 13.6.2021

OM DU VILL BESTÄLLA HEMRÖSTNING - KONTAKTA I SÅ FALL CENTRALVALNÄMNDEN I DIN KOMMUN SENAST 1.6 KL. 16.00 ANNONSEN BETALAS AV

SVENSKA SENIORER I FINLAND

GOD TID

4/2021

17

Trivsel året om – trots pandemin Ensamhet är ett gissel. Värre än vanligt har ensamheten drabbat flera det senaste året. Borgå svenska pensionärsförening har skapat nytt på nätet för att ens lite skingra ensamheten. Videobrev är det nya.

Mars månads videobrev handlar om olika sätt att stå ut med ensamheten. För innehållet står styrelsemedlemmen Gia Mellin-Kranck, erfaren coach på områden som mindfulness och mental träning. −Ensamheten drabbade mig själv med ny kraft i mars ifjol. Då var det sex år sedan jag blev änka och coronan ett faktum. Förstås tänkte jag att det måste kännas ungefär lika för otaliga andra.

I föreläsningen om att tukta ensamhet varvar Gia goda råd med praktiska övningar, hon ger tydliga instruktioner. Till helheten hör musik, Jan Salvén ackompanjeras av Eric-Olof Söderström i Borgå Domkyrka.

Lev i nuet med hjälp av mindfulness Dessa tider är det svårt att jämt få syn på det goda som trots allt finns.

Men det går att träna upp förmågan att ta vara på här och nu, att använda alla sinnen, för att uppleva världen. Särskilt för äldre är det viktigt att koncentrera sig på hälsan, också för att hålla depressionen på avstånd. Goda relationer är A och O, liksom god sömn och vila, och

motion, påminner Mellin-Kranck.

– Mänskan är ett flockdjur. Vi behöver varandra. Forskning visar att hjälpsamhet gagnar både den som hjälper och den som får hjälp.

Hjälpsamhet har en tendens att sprida sig som ringar på vattnet. Så sprider sig godhet.

För att stävja ensamheten startades Trivselklubben sommaren 2018. Starten var trög, styrelsen ville trappa ner till sommaren.

Men Gia var envis, hon visste med sig själv hur svår sommaren kunde vara. Hon föreslog sommarverksamhet redan 2017, men förslaget godkändes året därpå.

–Som nybliven änka tyckte jag att somrarna var en särskild pina.

Så vi började ordna program varje vecka. Det visade sig genast att programmen behövdes. Från september till maj sammankom Trivselklubben varannan vecka.

Umgänge på nätet Julfesten i december kunde ju inte ordnas som vanligt. Christer Jämsén hade redan länge lagt ut information om föreningen på Facebook. Därifrån var det inte långt till att skapa videosändning-

”Det är tydligt att nya medlemmar oftast är vana att hantera dagens teknik. Coronaperioden har dels tvingat, dels uppmuntrat många att lära sig mera om nättjänster.”

Månadens videobrev ersätter en del av Borgå svenska pensionärsförenings verksamhet så länge pandemin pågår. I mars talade Gia Mellin-Kranck om ensamhet, IT-handledaren Christer Jämsén är tekniker.

Privat album

ar, med teknisk assistans av Krister Blomander. Det blev ett julprogram där ordförande Björn Sundqvist och några andra höll tal, det blev sång och musik. −Eftersom julprogrammet uppskattades tyckte vi att det var värt att fortsätta, säger Christer. Vi har talanger på olika områden i vår krets. Musiken är viktig, i april blir det jazz med Thomas Törnroos trio, det svänger ordentligt. Föreläsningen handlar om minnessjukdomar, minnescoachen Henrietta Janhonen informerar om sätt att

sköta om och aktivera minnet.

Christer Jämsén berättar att allt flera av Borgå svenska pensionärsförenings drygt 1 000 medlemmar är vana att använda dator. Själv har han alltid varit intresserad av teknik, numera handleder han också föreningsmedlemmar att hantera digitala hjälpmedel.

–Det är tydligt att nya medlemmar oftast är vana att hantera dagens teknik. Coronaperioden har dels tvingat, dels uppmuntrat många att lära sig mera om nättjänster.

It-biten: En ny hobby till sommaren? ◗ Vädret börjar vara varmt och folk hittar ut i naturen igen. Har du noterat människor som står och tittar på telefonen och ser ut att leta efter något? Ja, idag går väl alla med telefonen under näsan där ute. Men det kan faktiskt vara någon som håller på med Geocaching.

Ordet geocaching är engelska och kommer från geo (grekiska jord/mark) och caching från cache som betyder gömma. Denna hobby började år 2000 i USA då myndigheterna tog bort störningen från GPS signalen och du kunde få en position på bara några meters noggrannhet.

Konceptet är i princip den att det ute i naturen finns gömda föremål och via internet kan man få koordinaterna för dessa gömmor. Idén är sedan att försöka hitta det gömda föremålet (oftast en burk av något slag), då man hittat föremålet skriver man in datum och signatur i den loggbok som finns i gömman. Men för att ännu bekräfta detta så kvitterar man också på nätet att man hittat gömman. Som extra krydda så skall man försöka hitta gömman utan att avslöja detta för omgivningen. Detta främst kanske för att gömman skall förbli ostörd.

Men varför skulle man göra det här? Ja den frågan kan man väl ställa gällande vilken som helst hobby. Men med geocaching får man möjlighet att se nya ställen, röra sig i naturen och samtidigt träna både syn och hjärna, alla gånger är det inte helt självklart var gömman är, fast du också får koordinater på några meters noggrannhet. Själv har jag i något skede börjat med geocaching, aldrig väldigt aktivt mera sådär att då jag råkar vara nånstans och har möjlighet så kollar jag om det finns några gömmor i närheten. Dessutom finns det alltid lite information och fakta om varje gömma på nätet, så det är lärorikt också.

Nästan alla gömmor har någon form av tema.

Vad behövs då för att börja? Man bör registrera sig på Geocaching.com, registreringen är gratis och man kan bra komma igång utan några större utgifter. Då man registrerat sig kan man börja söka efter gömmor i sin närhet. För varje gömma finns en beskrivning, något tips samt den digitala loggboken där man kan se kommentarer från andra som sökt och hittat gömman, där kan man också få tips för vad man skall leta efter. Då man

sedan vill bege sig ut så skriver man upp koordinaterna för gömman och använder antingen en GPS eller en smarttelefon. Till telefonen finns det också en geocaching app, men vilken som helst navigationsapp där man kan skriva in koordinater fungerar. Notera gärna tipset som finns för gömman (ofta kan det tex vara ”magnetisk” som antyder att gömman sitter fast i metall). Sedan gäller det att söka sig till rätt ställe och sätta på sig den skarpa blicken!

Tyvärr har hela geocaching konceptet blivit så kommersiellt att de ganska kraftigt betonar premium medlemskap som har en månatlig avgift. Men man klarar sig med gratis versionen, eller som jag gjort, betalat för en månad då jag t.ex. är på resande fot och räknat med att hitta flera gömmor.

Några exempel på vad jag hittat (eller inte hittat): Utanför biblioteket i Seinäjoki låg det en glasburk under locket på en regnbrunn. I en skog i Pargas låg en stor 20 liters låda, som visade sig vara en ”Matushka” dvs säkert 10 lådor inuti varandra. Vid en lekpark i Esbo hängde något som såg ut att vara fågelmat-

Borgå svenska pensionärsförening håller ändå kontakt via brev tre gånger per år. Videobreven har kommit för att stanna.

Hur de utvecklas när pandemin är över får man se, men kommunikationsformen är lyckad, konstaterar både Gia Mellin-Kranck och Christer Jämsén. Personer som hör till någon annan förening kan lätt bekanta sig med det som Borgåpensionärerna har skapat, allt finns på Youtube.

Nina Björkman-Nystén

bollar, men i själva verket gjorda av styrox och innehöll en gömma. En liten burk i stenfoten till Utö fyr (gömman var inte så märkvärdig men utsikten desto bättre. I Åbo finns det en gömma högt uppe i ett träd vid en busshållplats, man måste ha klätterutrustning för att nå den, lycka till att göra det obemärkt!

Geocaching ger nya upplevelser och ger möjligheten att upptäcka saker ur en lite annorlunda synvinkel. Om du vill läsa lite mera (på svenska) om geocaching kan du gå in på geocaching.se. Blir du eller kanske redan är en aktiv geocachare så hittar du mig under signaturen eirich_på geocaching.com. Njut av sommarvädret och hoppas någon hittar en gömma, om det sen är via nätet eller din favorit gömma för smultron eller svamp!

Erik Jansson frilansskribent

18

GOD TID

4/2021

GOD TID

4/2021

19

Fråga doktorn: Ny virusvarianter kan leda till nya begränsningar

◗ Även om de flesta av God Tids läsare redan blivit vaccinerade mot covid-19 och även om antalet nya fall hos oss minskat senaste veckorna, pågår fortfarande en pandemi som under det senaste året bjudit på en rad obehagliga överraskningar. Överraskningarna beror delvis på att det faktiskt är frågan om en global pandemi och inte en lokalt begränsad epidemi.

Således är man trots de allra effektivaste lokala åtgärder för att stävja sjukdomen ändå beroende av hur man på andra håll i världen lyckas begränsa sjukdomen.

I områden med ett stort antal insjuknade har viruset större möjligheter att utvecklas och det säger sig självt att risken att smittan sprider sig är högre ju fler sjuka det finns.

Också smittskyddsåtgärdernas effekt är beroende av hur många smittade det finns. Att också symptomfria bärare kan smitta andra komplicerar situationen.

Vi har sett hur ett land som Tyskland, som klarat den första vågen bättre än många andra, sedan drabbas hårt av en andra och tredje våg. Då detta skrives ökar antalet nya fall i Sverige på ett alarmerande sätt och belastningen på intensivvårdsavdelningarna är där lika hög som före vaccinationerna kom i gång, trots att antalet nya fall ännu inte är på samma nivå. Detta kan antas bero på att en annan ilsknare variant av viruset nu dominerar. Däremot verkar det som

om dödsfallen inte skulle öka i samma takt, vilket beror på att man vaccinerat dem som har den största risken för ett allvarligt sjukdomsförlopp. Utan vaccination skulle situationen vara mycket värre, sannolikt väldigt mycket värre.

Då man blickar tillbaka på det gångna året är det uppenbart att inte ens de duktigaste virologer och epidemiologer kunnat förutspå detaljerna i pandemins förlopp.

Efter denna dystra genomgång är det med tillfredställelse man kan notera att mer än en femtedel av Finlands befolkning redan vaccinerats mot covid-19.

Vaccinationerna öppnar vägen tillbaka mot ett liv med färre restriktioner.

Vaccination verkar också ge en starkare immunitet än den som uppstår efter infektion. Risken att smittas med covid -19 är hos den vaccinerade en bråkdel av risken hos den som inte fått vaccin. Det samma gäller risken för att, om man trots allt blir smittad, utveckla en allvarlig sjukdomsbild, och skulle en vaccinerad bli smittad, är risken att föra smittan vidare också mindre. Eftersom dessa tre faktorer samverkar kan personer som vaccinerats och hunnit utveckla skydd mot viruset, vilket tar ungefär tre veckor, leva litet ledigare.

Det kan anses tryggt att umgås inomhus med andra vaccinerade utan distansering och mask. Det betyder att man med andra vaccinerade kan träffas över

en kopp kaffe eller en bit mat igen. Det kan också anses tryggt för den vaccinerade att umgås utan distansering och mask med icke-vaccinerade medlemmar av ett annat hushåll om de inte tillhör riskgruppen för svår covid-19. Därmed föreligger inte mer ett absolut hinder för att träffa barnbarn även om man inte kan träffa dem alla på en gång. Trots dessa nyvunna friheter är det tillsvidare lika viktigt som tidigare att använda mask och iaktta distansering utanför hemmet t.ex. i butiker och att undvika stora och medelstora folksamlingar. Likaså bör man om man får feber som räcker mer än 3 dygn eller får en besvärlig luftvägsinfektion söka sig till coronatestning.

Om vi lärt oss något av pandemin är att utvecklingen är svår att förutspå och att en skärpning av pandemiläget på grund av en ny virusvariant eller av någon annan orsak snabbt kan leda till nya begränsningar. Nu lönar det sig alltså att njuta av våren och av det skydd vi för närvarande har av vaccinet.

RESOR

1-2.7 2.7 13-14.7 13-15.7 3-5.8

Skärgårdsresa Vikingarna i Borgå Nöjesresa till Särkänniemi Kryssning till Riga med TallinkSilja Kryssning till Riga med Viking Line

Vi planerar och förverkligar även skräddarsydda resor för grupper

frimanresor.fi

Sandövägen 23,10900 Hangö

Lunch kl. 10-14 även Take away!

en

a utrymm

ch Nya fräs

Restaurang

YRKESKOCKEN

Otto Lindberg geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skeppare­gatan 29, 00150 Helsingfors eller otto.lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 10 juni.

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

ÖPPET VARDAGAR KL 11.00-13.30 DU KAN ÄVEN HÄMTA HEM MATPORTIONER

Skeppsredareg. 1, Vasa Tel. 050-5431528

www.optimaedu.fi/yrkeskocken Tel. 044 7215 299 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

Res med SPF Österbotten Resa i höstfärgens tid 19-23.9.2021

Vi erbjuder en ruskaresa till Suomussalmi – Kajanaland.

Här får vi uppleva ett lappländskt landskap på bekvämt reseavstånd.

Vi bor på det omtyckta badhotellet Kiannon Kuohut i Suomussalmi. Härifrån gör vi utflykter under tre dagar tillsammans med en svenskspråkig guide. Vi besöker Raatevägen, som är känd från vinterkriget, Hossa nationalpark och får njuta av naturupplevelser i Suomussalmi i form av kortare eller längre

vandringar, insjökryssningar och kulturupplevelser av olika slag. Pris: 680 € per person i dubbelrum, tillägg för enkelrum 134 €.

I priset ingår: Bussresa i helturistbuss, fyra nätter på hotell, helpension: 4 frukost, 5 lunch/lätt lunch, 4 middag, 2 kaffe med dopp, utflykter till Raatevägen, Hossa och i Suomussalmi, lokalguides tjänster, inträden enligt programmet, yrkeschaufförs tjänster, SPF:s reseledare.

Anmälan före 10.8.2021.

Researrangör: Lindell Travel

Höstresa 2 till Almuñécar 1-17.11.2021 Eftersom efterfrågan varit stor gör vi en andra höstresa till Almuñécar. På denna resa får du njuta av det bästa Andalusien har att erbjuda tillsammans med SPF. Vi bor på 4-stjärnigt hotell nära stranden mitt i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns stort utbud av aktiviteter och kultur.

Resans längd är 17 dagar.

Utresa från Helsingfors 01.11. kl. 06.15, retur från Malaga 17.11. kl. 11.05. Pris från Helsingfors 1270 €/ person med del i dubbelrum, enkelrumstillägg 323 €.

I priset ingår flyg med Norwegian t/r, buss flygfältet i MalagaAlmuñécar t/r, frukost och middag på hotellet, stadsvandring i Almuñécar, en utflykt samt Göran Sundqvists medverkan och

arrangemang under hela vistelsen. Möjlighet att delta i ytterligare utflykter från Almuñécar. Önskas anslutningshotell vid flygplatsen natten mellan 31.10 –1.11 ordnas detta för 60 €/person i dubbelrum.

Mot extra betalning ordnas gemensam bussresa på returresan till Österbotten 17.11.

Researrangör: Göran Sundqvist Travel Partner

Sommarresa till Valamo och sydöstra Finland 2-5.8.2021 Resan till Heinävesi och klostret Valamo går via Varkaus, där vi gör ett besök vid Mekaniska Musikmuséet.

I Heinävesi bor vi två nätter på klostret, där vi blir förevisade av en lokal guide.

Under vistelsen här hinner vi också med ett besök på nunneklostret Lintula och en kryssning på sjön Juojärvi.

Under resans fortsättning besöker vi Finlands största träkyrka i Kerimäki, Nyslott under en lokalguides ledning, skogsmuséet i Luosto, Punkaharjuåsen och Imatra med sin berömda fors. Den sista natten tillbringas i Villmanstrand, där vi får en guidning under resans sista förmiddag. Hemresan går via St. Mickel.

Pris: 710 € per person i dubbelrum, enkelrumstillägg 185€ per person. I priset ingår: Bussresa i turistbuss,

Mera info: Håkan Wikberg 050 313 8158 Patrick Ragnäs 040 574 8919 Boka via osterbotten.spfpension.fi/resor eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar.

Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

yrkeschaufför, SPF:s reseledare, 3x frukost, 3x lunch, 3x middag, 2x kaffe med tilltugg, guider (Heinävesi, Nyslott, Villmanstrand), inträden (musikmuséet och skogsmuséet), båttur med m/s Sergei. Anmälan före 30.6 Researrangör: Ingves&Svanbäck

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

GOD TID

20

4/2021

Medelpensionen är 1 762 euro Finländarnas genomsnittliga månadspension steg med nästan 50 euro år 2020.

Reellt har pensionen ökat med drygt 200 euro på ett årtionde. Var tredje har ändå mindre än 1 250 euro i månaden i pension. I mer än hälften av kommunerna är redan mer än 40 procent av befolkningen över 16 år pensionstagare. År 2020 var den genomsnittliga totalpensionen 1 762 euro i månaden, nästan 50 euro mer än år 2019.

Männens medelpension var 1 983 euro i månaden och kvinnornas 1 579 euro i månaden, dvs. en dryg femtedel mindre.

Månadspensionen har på ett årtionde ökat reellt med

drygt 10 procent, vilket är nästan 220 euro.

Trots den jämna ökningen hade en tredjedel av pensionstagarna mindre än 1 250 euro i månaden i pension. En klar majoritet av dem är kvinnor.

Män som nu gått i ålderspension har lika stora pensioner (2 100 €/mån, 2019) som män från de stora årskullarna. Bland kvinnor är nya ålderspensioner (1 600 €/mån) större än tidigare.

– Nya ålderspensionstagare hade länge bättre pension än de föregående åldersgrupperna. Nu har skillnaderna jämnats ut, när livslängdskoefficienten skär i nya pensioner. Tidigare fanns det också generösare beräkningsregler för pensionen, säger statistikchef Tiina Palotie-Heino på Pensionsskyddscentralen.

Nyländska boulemästerskap Nyländska föreningarnas boulemästerskap tisdag 15.6 i Borgå Tid: samling och info kl. 10.00 och start kl. 11.00 Antal deltagare: max 30 x 3-personers lag Mästerskapet ordnas för de nyländska föreningarnas medlemmar. Ett lag består av 3 spelare. Egna bouleklot medtages. Kloten behöver inte vara märkta (klot köpta på t.ex. varuhus duger).

Spelformen är tremannalag med spel enligt Monrad systemet i fyra omgångar och spelomgång 40 minuter eller till 13 poäng.

Anmälan: Senast måndagen 31.5 till verksamhetskoordinator Inger Holmberg per epost inger.holmberg@sfppension.fi eller tfn 040 5952992 Med förbehåll för ändringar på grund av coronaepidemin.

Nyländska golfmästerskap Nyländska föreningarnas golfmästerskap onsdag 30.6 på Virvik Golf i Borgå Tid: samling och kaffestund kl. 09.00 och start kl. 10.00 Antal deltagare: max 72 deltagare Servering: Morgonkaffe och lunch från stående bord Kostnader: 60 euro/spelare inkl. kaffe och mat Tävlingsformer: Alla spelar från rött Personlig poängbogey för herrar Personlig poängbogey för damer Närmast flaggan/closest to pin för herrar Närmast flaggan/closest to pin för damer Längsta driven/longest drive för herrar Längsta driven/longest drive för damer Anmälan: Senast måndagen 31.5 till verksamhetskoordinator Inger Holmberg per epost inger.holmberg@sfppension.fi eller telefon 040 5952992 Med förbehåll för ändringar på grund av coronaepidemin.

Gamelikören övar av hjärtans lust - ännu så länge med hjälp av Zoom.

Körsång i coronatider ◗ Tidigt under coronans tid fick vi veta att körsång var särskilt farligt. Det berättades om körer där många blivit smittade av viruset under samma övning. Det betydde ett abrupt slut för verksamheten i otaliga körer världen över. Det drabbade också Gamelikören i Helsingfors.

Gamelikören är en blandad kör för dem som vill sjunga dagtid. Den har verkat sedan 2015 inom Gammelstadens ungdomsförbund i det anrika föreningshuset Berghyddan. Vanligen deltar cirka 60 sångare. Våren 2020 var vi i full färd med att öva för både en vårkonsert och en sommarkonsert. I mars blev det tvärstopp, och all verksamhet upphörde. Under sommaren vågade vi ändå träffas

ute i trädgården ett par gånger och fick nya noter för en konsert i allhelgonatid. När hösten kom återupptog vi försiktigt våra övningar med högst tjugo sångare på plats på en gång, två meters avstånd och munskydd, inget minglande och ingen kaffeservering. Det gick bra att sjunga också med munskydd på! Den tänkta konserten i allhelgonatid måste vi ändå skjuta upp. Cirka 40 sångare hängde med under hösten, resten ville vara försiktiga och höll paus.

I november blev det totalt stopp igen. Vi fick inte mera träffas varken inomhus eller utomhus. Alla våra planer för december, med julallsång i trädgården, julgröt och annat måste skrinläggas. Men i januari bestäm-

de vår dirigent Håkan Wikman att vi börjar öva virtuellt med mötesprogrammet Zoom. Det var en utmaning för många av oss – de flesta hade inte använt något mötesprogram, och en del av de äldre var inte vana att använda internet alls. Men småningom har allt flera hakat på, fått hjälp av barn och barnbarn och blivit allt vanare. Att öva på Zoom är så givande.

Dirigenten leder övningarna med piano, och vi sjunger våra stämmor hemma av hjärtans lust, till fröjd för familj och grannar. Allas mikrofoner måste vara avstängda medan vi sjunger, så vi kan inte höra varandra.

Signalerna går genom rymden i lite olika hastighet, så ljudet skulle inte bli syn-

Håkan Wikman

kront. Men vi får se varandra och kan också sätta på mikrofonerna, prata och mingla virtuellt före och efter sången.

Det har varit uppfriskande att få sjunga igen, och nyttigt och viktigt att hålla rösten igång. Men innan vi vågar uppträda igen måste vi nog få öva tillsammans. Nu väntar vi ivrigt på att myndigheterna skall ge klarsignal. När alla korister fått vaccin borde vi ju kunna träffas, då risken att smitta varandra torde vara minimal.

Och sedan räknar vi med att kunna ge vår allhelgonadagskonsert denna höst, den 5.11. i Sibbo kyrka och den 6.11. i Heliga Hjärtats kapell i Berghäll i Helsingfors. Kom och lyssna då!

Wendla Paile

Esbo sjukhus och behovet av tv-apparater på patientrummen insänt

◗ När Esbo sjukhus blev färdigt år 2017 var det tänkt att alla 255 patientrum skulle få en speciell läsplatta. Plattan skulle ha många funktioner, bl.a. tv. Den här ”experimentplattan” blev aldrig färdig, för StartUp-bolaget som skulle göra den hade lovat för mycket. Snart ströks de reserverade 400 000 euro ur budgeten för Esbo sjukhus.

Patientrummen blev utan tv-apparater.

Efter påtryckningar under två år lyckades Esbo sjukhus vända en radiokanal till svenskt program, Radio Vega, en liten men viktig för-

bättring för de rätt många svenskspråkiga patienterna.

Vi i seniororganisationerna får regelbundet höra om saknaden av tv på rummen.

Nu under coronatiderna har patienterna känt sig rätt ensamma i rummen.

Vi kunde läsa i tidningen Länsiväylä att sjukhuschefen tycker att det är bra att patienterna får försöka ta sig till en tv någonstans i korridoren. Det är bra för rehabiliteringen, sade han.

Patientombudet i Esbo Eva Peltola tar även upp bristen på tv i sin rapport för år 2020. Vi läser att hon anser att alla patienter inte orkar ta sig till en tv-apparat utan-

för rummet. Peltolas rapport kommer så småningom till Esbo fullmäktiges kännedom. Det som Peltola inte nämner är att det i de allmänna utrymmena troligen visas ett finskspråkigt program eller någon amerikansk serie med finsk text.

Vi anser att svenskspråkiga patienter såsom alla bör ha rätt att välja själv ett intressant program de vill se.

För den mentala hälsan kan det även vara bra att kunna följa med vad som sker i världen genom svenska tv-nyheterna. En egen tv i rummet är nog en viktig mänsklig rättighet då tiden på sjukhus kan vara psykiskt tung och

tiden blir lång.

Direktör Svahn, vi föreslår att Esbo sjukhus i budgeten för år 2022 inkluderar en tv-apparat i varje patientrum.

Filip Hamro-Drotz Grankulla svenska pensionärer rf Gustav Båsk Esbo svenska pensionärer rf Ulf Kjerin Norra Kyrkslätts pensionärer rf Leif Wikström Kyrkslätts pensionärer rf

GOD TID

4/2021

SPF:s boulemästerskap 18.8

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Svenska pensionärsförbundets boulemästerskap ordnas 18 augusti kl. 8.30-ca 14.00 på Segelsundsplanen i Jakobstad.

Som lokal värd för mästerskapen står Pensionärsklubben Milstolpen. Mästerskapen inleds med en gemensam middag 17.8 kl. 18.00 på Svenska Gården.

Mästerskapet ordnas som ett öppet mästerskap för förbundets medlemmar. Ett lag består av 3 spelare. Egna bouleklot medtages. Kloten behöver inte vara märkta (klot köpta på t.ex. varuhus duger).

Spelformen är tremannalag med spel enligt Monrad systemet i fyra omgångar. Priserna består av sedvanliga pokaler och vandringspris.

Deltagaravgift 20 euro/lag.

Närmare info: Erik Backman, erik.backman@hotmail.com tfn 044 279 2244 Carl-Gustav Molander, carl-gustav.molander@ multi.fi tfn 050 322 9635 Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi tfn 040 578 0248 Anmälningar med laguppställningar och deltagande i middagen senast 30.6 till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@ spfpension.fi, tfn 040 578 0248.

Med förbehåll för ändringar på grund av coronaepidemin.

SPF:s golfmästerskap 11.8 Svenska pensionärsförbundets första golfmästerskap ordnas 11 augusti på Pickala golf i Sjundeå, www.pickalagolf.fi Tid: 11.8 start kl. 9.00 - ca 15.30 Bana: Park Antal deltagare: max 72/åtminstone de första 36 föreningarnas anmälda 2-mannalag ryms med Servering: Morgonkaffe, lunch från stående bord Kostnader: 70 euro/spelare inkl kaffe och mat Handicap: max 36 beaktas Tävlingsformer: Alla spelar från rött (50) Personlig poängbogey för över 80 år Personlig poängbogey för under 80 år Bästa förening Bästa spelgrupp, två bästa per hål Närmast flaggan/closest to pin Längsta driven/longest drive

21

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Bo hemma på Folkhälsan

LINDBERGS TRÄDGÅRD Sibbo-Box Tel. 0400-697778 Rönnkullavägen 33

UTPLANTERINGSVÄXTER, AMPELBLOMMOR, GRÖNSAKS- OCH KRYDDPLANTOR SAMT GODA TOMATER OCH GRÖNSAKER www.lindbergstradgard.fi

Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.

Blomsterfonden, Helsingfors ................................044 333 1628 Brummerska hemmet, Helsingfors...................040 749 4194 Kristinagården, Helsingfors .................................. 050 575 8899 Seniorhemmet, Helsingfors...................................050 400 2078 Silviahemmet, Helsingfors ......................................044 722 4567 Grupphem, Vanda ..........................................................050 330 5237 Villa Rosa, Raseborg .................................................... 044 788 6041 Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg .....044 788 6041 Gemenskapsboende i Åbo ................................... 044 788 6312

Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo

Bo hemma på Folkhälsan Helsingfors Familjejuridik är nu Markelin & Somppi En tillförlitlig byrå för Dig och Ditt företag • Bouppteckningar • Arvskiften och avvittringar

• Donationer och testamenten • Rättegångar

• Förmögenhetsrättsliga arrangemang och skatteplanering för privatpersoner och företag

www.markelinsomppi.fi www.markelinsomppi.fi Brändövägen 4-8Helsingfors bost. 9 00570 Helsingfors

Vi betjänar numera även9 i00570 Vasa på adressen: Brändövägen 4-8 bost.

Helsingfors Hovrättsesplanaden 13 B, 61500 Vasa Filip Markelin 0400 464 899 Kim Somppi 0500 866 303

Filip Markelin 0400 464 899

Kim Somppi 0500 866 303

Anmälan: Föreningarna anmäler sina spelare senast 31.5.

Info och anmälningar, verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 5780248.

Med förbehåll för ändringar på grund av coronaepidemin.

Svaren: 1. Vasaloppet (i skidåkning) 2. Lahtis 3. Cognac 4. Unikko (vallmo) 5. 1860-talet 6. Stella Polaris 7. Första maj 8. Croissant 9. Ejder 10. Dannebrogen

11. Vitsippan 12. Terhi 13. Broadway 14. Tom Jones 15. Endeavour 16. Drottning Silvia 17. Lübeck 18. Symboler, ideogram, som används i textmeddelanden och på internet 19. Schäferhund 20. Yle Radio Suomi

OBS!

Hushallsavdrag för dessa tjänster!

Omsorg. Glädje. Trygghet. Vänskap.

LAKIASIAINTOIMISTO | LAW FIRM

BJÖRN HOLMING Erittäin kokenut ja ammattitaitoinen lakimies tarjoaa luotettavaa ja kustannustehokasta palvelua pääosin liittyen perhe- ja perintöoikeuteen, työoikeuteen, työtapaturmavakutuus- sekä sukupolvenvaihdoskysymyksiin.

Vi betjänar även på svenska.

Björn Holming, oikeustieteen lisensiaatti, varatuomari, 040 7731416 www.holminglaw.com, bjorn@holminglaw.com

Vi hjälper dig med allt som gör det värdefullt att få bo i ditt eget hem.

Ta hjälp i ditt eget hem av en skicklig assistent från Debora. Vi hjälper dig i vardagen och strävar till att du skall få ett innehållsrikt liv. Våra tjänster hjälper dig att må bra. Kontakta oss och begär ett gratis kartläggningsbesök. På våra tjänster får du hushållsavdrag.

Tack för att vi kan hjälpa.

Debora Hemservice | www.debora.fi | blikund@debora.fi Vi betjänar på svenska i Helsingfors, Karleby, Vasa, Åbo och Raseborg | Ring 010 339 4420

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

22

4/2021

Lyckad bowlingturnering i Karleby

En vårhälsning till alla pensionärer i Lovisa

KARLEBY SPF Österbottens bowlingturnering den 22-26 mars i bowlinghallen i Karleby kunde genomföras helt planenligt. Uppslutningen var god och 50 pensionärer tävlade om ära och berömmelse. I damklassen deltog fyra spelglada damer.

Turneringen samlade deltagare från Karleby i norr till Oravais i söder.

Humöret var gott och piggade upp i dessa coronatider. Arrangörerna tackar alla som ställt upp för evenemanget och säger välkommen åter.

I herrklassen segrade Folke Sandbacka från Kronoby pensionärer. Boes Kulla från Vi Norrifrån kom tvåa och Karl Johan Forsell från Larsmo-Eugmo pensionärer kom trea. Ulla Grönwall-Streng från Milstolpen tog hem segern i damklassen. I partävlingen segrade Vi Norrifråns första lag och i lagtävlingen för fyrmannalag segrade Milstolpens lag.

Text och foto: Ole Granholm

Torbjörn Backlund, Stig Gunnar, Bjarne Andersson och Vilhelm Joupers från Oravais pensionärer står beredda.

En seniormässa blev två tidningar EKENÄS PENSIONÄRER Ekenäs Pensionärer lämnade år 2020 in en ansökan på 4000 euro till de återuppväckta Nymanska stiftelserna. Pengarna skulle användas för en seniormässa den 16 april ifjol i Sigurd Snåresalen med det uppmuntrande temat ”Förnya dig till kropp och själ!”. Stiftelserna beviljade pengarna och vi jobbade intensivt med upplägget. Flera utställare, författare och artister kontaktades. Till och med brandverket lovade demonstrera släckningsfiltar på gården. Våren var på kommande och allt såg ut att gå i lås. Men sedan kom dråpslaget i form av coronapandemin. Alla offentliga utrymmen stängdes och vår seniormässa gick upp i rök.

Ombudsmannen för Nymanska stiftelserna Martin Löfman lovade att pengarna ännu kunde användas men enbart till ett motsvarande, coronasäkert projekt! Ingen lätt ekvation att lösa! Vi bildade en liten arbetsgrupp inom styrelsen, Cia Borgman, Isa Forsbäck, Anneli Hofer och Bror Westerholm.

Ganska snabbt kom vi på idén: Vi ger ut en medlemstidning! Innehållet ska vara varierande, roligt och intressant! Och anpassat för våra medlemmar. Gruppen kompletterades genast med Roger Engblom, pensionerad lektor i bildkonst med lång erfarenhet av layout. För layout var vi inte så inkomna i. Och ingen av oss hade grafikprogram i datorn.

I ”redaktionsrådet” hade vi alla våra specialintressen och genom att slå ihop våra mer eller mindre kloka huvuden beslöt vi att i vår tidning

Nr 1

LOVISANEJDENS SVENSKA PENSIONÄRER Tillsvidare inga resor eller möten.

Men titta ut, solen har kommit fram, snön smälter, det blir torrt snart. Då kanske det går att planera ett möte utomhus i en park. Bara så att människor får träffas och se varandra. Alla avstånd måste förstås hållas. Alla regler följas. Det kan bli svårt att få alla med, men på något sätt kanske det ordnar sig till slut.

Det kunde också tänkas att bilda en Whatsapp-grupp för dem som vill. Det är klart att den inte passar alla, men ganska många har nog WhatsApp. Det är omöjligt att ha kontakt med alla fast styrelsen hur skulle försöka. Men ni är inte bortglömda. Skicka meddelande till varandra, ring, försök ha några kontakter i alla fall. Läs hemsidan den uppdateras ganska ofta fast vi inte har program att erbjuda just nu. Vi får se positivt på framtiden.

Ring och prata om du vill. Vi har gott om tid.

Reseledare Henry Tikander 0504108468 Vice Inga-Lill Lempiäinen 0451717417

KORSORD och frågesport Nr 2

KORSORD

EP-extra

och fråges

port

EP-ext

Medlemstidning för Ekenäs Pensionärer rf

Medlemst

idning fö

Hur gick det sen?

Mitt, ditt eller vårt

Var inte en soffpotatis!

Mat: Nya favoritrecept

En hälsning från vår äldreservicechef Hälsningsregler på gatan

r Ekenäs

Viktigt m

eddeland

Vi behöver n

aturen

Fotografe ra

ra

Pensionä

e till våra

rer rf

medlemm

ar!

med mob

Hur vi fick Raseborg i välfärdsområdet Västra Nyland

iltelefone

n

fullmäktig

e i Ekenäs

Nytt favor itre

cept

Ekenäsickornas besvärligheter

Slaget vid Vitsand E P:s egen RE 2020

Skärgårdsr

esa 27 – 28

.7.2021 RE

Ekenäs Pensionärers medlemmar har under coronaåret fått två härliga tidningar. Föreningen har gjort dem med benäget stöd från Nymanska stiftelserna.

ska ingå: Frågesport, korsord, tävlingar, något historiskt från Ekenäs, både seriöst och roligt, recept, vitsar både bilder och text, resereklam, sparbanksreklam mm. Vi kollade tryckningskostnader för 12 sidor A4, cirka 1000 euro, det klarade vi men vi hisnade över portokostnaderna.

Lösningen blev att registrera föreningen hos posten och köpa in ett paket med större färdigt frankera-

de kuvert 1000 stycken för 2000 euro! Tillsammans med diverse andra utgifter lyckades vi använda hela summan på 4000 euro för vår coronasäkra medlemstidning!

Dessutom tyckte ombudsmannen Martin Löfman mycket om vår tidning.

Det fina i kråksången var att vi efter utskicket hade kvar 500 stycken stora, färdigt frankerade kuvert!

Och lösningen var enkel, vi ger ut

en tidning till! Medlemsavgiften skulle ändå skickas ut och det är urtrist att under en coronapandemi bara få en medlemsavgift i handen. Så, EP-extra nummer 2 är nästan klar och kommer att i slutet av april att distribueras till våra medlemmar!

Isa Forsbäck

Träffpunkten delar ut mat i Malax

FÖRENINGSNYTT Psykosociala Träffpunkten r.f är en förening vars syfte är att främja och förebygga mental ohälsa och marginalisering i samhället. Träffpunkten verkar i Övermalax men riktas till personer i hela Malax med omnejd. Föreningen ordnar matutdelning varje onsdag vid församlingshemmet och förutom det ordnas verksamhet åt deltagarna i form av hälsofrämjande, kulturella eller sociala program. Föreningen erbjuder även rehabilitering och sysselsättning för människor som är i behov av det.

Under det senaste året har Träffpunkten inte kunnat erbjuda fysisk verksamhet som tidigare har varit möjlig. Vissa tider har Träffpunkten också varit stängd, p.g.a. de rådande restriktionerna. För tillfället har vi matkassutdelning varje onsdag och säljer varma luncher till deltagarna för självkostnadspris.

De rådande omständigheterna har även lett till att en projektidé kom till liv, som går ut på att ha ett digitaliseringsprojekt för deltagarna, speciellt de äldre.

Föreningen är beroende av stipendier, fonder och medlemsavgifter. Som medlem får du Psykosociala förbundets tidning Respons!

Som understödjande medlem möjliggör du denna viktiga verksamhet som gör stor skillnad i mångas liv.

GOD TID

4/2021

23

ANNONS

MÄN & HÄLSA Normal prostatafunktion och normal vattenkastning

KOLLA DIG SJÄLV Har du en normal prostata funktion?

Du sover hela natten utan fler toalettbesök

1

Frekvent urinering?

För vuxna är 5 till 7 gånger om dagen normalt

2

Du har ett normalt tryck på urinstrålen

3

Antalet toalettbesök per dygn ökar vanligtvis med åldern. Det är naturligt, men det kan vara irriterande i vardagen. Speciellt på natten. Är du man som är mitt i livet eller äldre, så har du kanske också upplevt hur vattenkastningen har förändrat sig genom ditt liv. Det är en helt naturlig åldersförändring och normalt ganska ofarlig. Ändå är det en av de små skavanker som du som en mogen man kanske önskar att du kunde få lindring med.

Och det kan du faktiskt. Nu introducerar Wellvita den nyutvecklade produkten Prostabona Plus med växtbaserade ingredienser för urinering och prostatafunktion.

En växande ”kiwifrukt” Prostatan - även känd som blåshalskörteln - är en körtel med samma storlek och form som en liten ”kiwi”.

Den finns i den nedre delen av bäckenet hos pojkar och män. Man märker vanligtvis bara av den senare i livet.

Prostata växer gradvis med åldern och normalt har alla män en större prostata när de fyller 65 år än när de

var 25 år. Det är alltså ett helt vanligt tillstånd som är ofarligt*, men man kan i och med detta uppleva förändringar i samband med urineringen.

Normal prostatafunktion och normal vattenkastning Prostabona Plus är ett kosttillskott för män som gärna vill upprätthålla en normal prostatafunktion och understödja en normal urinering. Produkten är producerad som extrakttabletter, där linfrön kombineras med fänkålsfrön.

Linfrön understödjer en normal prostata hos mogna män, medan fänkålsfrön bidrar till normal urinering och urinutsöndring.

Tabletterna innehåller också zink, vitamin E och selen. Zink medverkar till att upprätthålla en normal testosteronnivå i blodet, medan vitamin E och selen skyddar cellerna från oxidativ stress.

Som en extra bonus bidrar selen till normal bildning av spermier, medan

zink bidrar till normal fertilitet och reproduktion. *Problem med urineringen kan bero på sjukdom som bör behandlas av en läkare. Om du upplever stora svårigheter och/eller om dina problem förvärras rekommenderar vi att du uppsöker läkare.

Blåsa Prostata Urinröret

Prostatan som ligger i nedre delen av bäckenet, märker man vanligtvis först av senare i livet.

Ett onödigt tabu Är du som de flesta män när det gäller de förändringar som kan bli i samband med vattenkastningen, då kanske du också tänker "Jag får helt enkelt lära mig att leva med det". För det finns nog något som stämmer i den gamla sanningen om att män, i större utsträckning än kvinnor, är mindre villiga att vara uppmärksamma på de små skavanker som kan följa med en åldrande kropp.

Att det sedan handlar om något så privat, som urinering och storleken på

ens prostata, gör uppenbarligen inte saken bättre. Men varför inte erkänna det och kanske få lite naturbaserad stöd? Det är trots allt en helt normal sak som de flesta av alla män kommer att uppleva i mer eller mindre utsträckning.

En daglig Prostabona-tablett ger dig en bra dos linfrö som kan bidra till en normal prostatafunktion, samt fänkålsfrön, som bidrar till en normal urinering och utsöndring av urin.

Du kan vänta på ditt toalettskifte

4

Innehåll i Prostabona Plus

Linfrön

Fänkålsfrön

Linfrö extrakt kan bidra till en normal prostata hos mogna män. Fänkålsfrön bidrar till normal urinering och urinutsöndring.

Zink bidrar till att upprätthålla en normal nivå av testosteron i blodet. Vitamin E och Selen skyddar cellerna från oxidativ stress.

Prostabona Plus till specialpris Prostabona Plus kan prövas med abonnemang till specialpris på första paketet.

NU ENDAST: 19,95€ + frakt 4,95€ 2 månaders förbrukning

BESTÄLL PÅ TELEFON 09 615 00 516

Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

ONLINE www.wellvita.fi

GOD TID

24

4/2021

Nordisk matglädje i Hanaholmens kök bok Läcker i dubbel bemärkelse är en ny kokbok med Hanaholmens kända köksmästare Lukas Hemnell i centrum. Han bjuder frikostigt på sina bästa recept samtidigt som både filosofin och vardagsarbetet bakom restaurang Plats ges plats.

Boken är skriven av journalisten Nina Weckström, välkänd också i God Tids spalter och därtill själv matentusiast. En viktig roll spelar de många bilderna av miljön, av människorna kring köksmästaren och framför allt av läckerheter som får snålvattnet att rinna. Fotografen heter Robert Lindström.

– Stommen i min matfilosofi är att framhäva den nordiska dimensionen, säger Lukas Hemnell.

– Jag värnar om våra nordiska råvaror, smaker och mattraditioner. Det betyder inte att jag undviker influenser från till exempel det japanska, peruanska eller spanska köket. Basen är det franska köket.

Vidare påpekar Hemnell – likt populäre tv-kocken Micke Björklund – att han är generös med både grädde och smör! ”Nya” Hanaholmens matoas Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland invigdes 1975 av kung Carl XVI Gustaf och president Urho Kekkonen. År 2017 återuppstod centret efter två år av renovering och tillbyggnad, med ett rikt utbud av nordisk konst.

Också de andra nordiska länderna är numera delaktiga i kulturcentrets breda koncept. Hotellet och restaurangen är som självständiga enheter öppna också för utomstå-

”Blomkål är en av mina stora favoriter och som primör är den extra god”.

”Wallenbergaren - en svensk klassiker, smarrig rejäl mat som stillar hungern. Vi brukar variera mellan älg, nöt och lamm”.

ende gäster.

De över tvåhundra (!) recepten i boken Restaurang Plats. Nordisk gastronomi från Hanaholmens kök är indelade i förrätter, varmrätter, efterrätter och ett tjugotal basrecept. Rätterna är djupt rotade i grundfilosofin: närproducerat och råvaror enligt säsong.

– På Plats utgår vi från att varje säsong har sina smaker och dofter.

Köket byter därför meny enligt årstiderna, säger Hemnell.

Morot och blomkål, trumpetsvamp och fårticka, sik och torsk, hjort och and, tranbär och havtorn.

Inhemsk råvara förädlas i Hemnells händer till oväntade kulinariska smakupplevelser.

Fisk ur egna vatten I boken presenteras också tre av

Lukas Hemnells nära medarbetare. Musikern Christer Hackman är mannen som fångar abborre, sik och braxen i Hanaholmens egna vatten – lokalare än så kan maten knappast bli. Därtill plockar han hinkvis med svamp och bär i Nouxskogarna. Från Bosgård vid Lillpernåviken levererar Aarne Schildt och Marcus Walsh ekologiskt nötkött av djur som betar fritt på ängarna. Och i sitt eget hembryggeri har Plats-kocken Henrik Österberg skapat Hanaholmens eget öl Soppa.

Nina Weckström har format boken till en fungerande helhet med texter om Hanaholmens historia, intervjuer med medarbetarna och citat av Hemnell inlagda bland recepten. Den är inbunden och tryckt på stadigt, matt pap-

”Här har vi tre former av havtorn, som gel, marinerad och sorbet”.

per. En bok att njuta av och också inspireras av i sitt eget kök.

Gemenskap kring maten Under ett drygt års samarbete njöt den matintresserade Nina av att följa med detaljerna i köksarbetet.

– Det var roligt att se hur Lukas trollade fram läckerheter av enklaste vardagsingredienser, inspirerande när man står hemma och joxar. Till och med min man bakade sitt första bröd i livet enligt Lukas recept, säger hon och nämner Lukas maltglass och rökta braxenmousse som favoriter.

Boken bjuder på fina möjligheter att uppleva en sann glädje i gemenskapen kring maten tycker Nina Weckström: – Glädjen i att samlas för att äta gott, i att man kan skapa stor njutning av enkla

och förmånliga ingredienser som morot och blomkål. Och så förstås bli inspirerad av att testa nya kombinationer och spännande konsistenser som ger nya smaksensationer. Våga prova och skapa egna rätter och måltider av olika recept.

Bilderna är aptitretare men enligt Nina visar de också hur viktigt det är att bemöda sig om att lägga upp maten vackert: – Det tar inte mycket längre tid än att sleva upp allt i en enda röra. Den visuella upplevelsen av måltiden är viktig. Man äter ju med ögonen också!

Maj-Britt Paro

Nina Weckström: Restaurang Plats. Nordisk gastronomi från Hanaholmens kök.

Förlaget, Helsingfors 2021 ISBN 978-952-333-370-3

Boris vallade kor försjunken i räkneboken bok

Vad blev det av pojken, Boris Sjöberg (19302018), som vallade kor djupt försjunken i räkneboken? Hur det gick för korna må lämnas osagt.

Men Boris gick från klarhet till klarhet för att promoveras till jubeldoktor vid Åbo Akademi år 2014.

Detta och mycket därtill kan man läsa i boken En matematikers väg (Tore och Herdis Modeens stiftelse 2021) skriven av hans hus-

tru Elsie Sjöberg. Hon fokuserar på hans vetenskapliga karriär hänvisande till den amerikanske mate-

matikern Norbert Wieners utsaga: ”Min vetenskap tillhör världen, mitt familjeliv och min kärlek ingen annan än mina närstående och mig”. Förutsättningarna fanns för ett knastertorrt vetenskapligt verk.

Men så blev det inte. Elsie Sjöberg har en förmåga att skriva också för en större målgrupp.

Professor emeritus Olli Lehto vid Helsingfors Universitet har yttrat: ”Matematikerns viktigaste redskap är soffan.” Förbryllande kan läsaren tycka! Elsie Sjöberg förklarar att tänkandet är det viktigaste instrumentet vid sidan av papperet och penna.

De fyra enkla räknesätten Femåringen Boris bad sin far visa

hur man utför de fyra enkla räknesätten på papper. Far Ivar instruerade sonen. Det var början för den matematiskt begåvade Boris.

Efter folkskolan i Närpes tenterade han till tredje klassen i Svenska samskolan i Kristinestad. Han gav privatlektioner i matematik åt elever i högre klasser. Studentbetyget var det bästa tänkbara. Men han var ingen streber. Intresset för sport och sociala kontakter fanns livet igenom. ”En matematikers väg” är kronologiskt uppbyggd. Läsaren får följa med Boris bildligt talat från ”vaggan till graven” med matematiken som evig följeslagare.

Efter studenten följde studier vid Åbo Akademi. Läsarna får veta

att han hyrde rum hos generalska Eleonora Tunzelman von Adlerflug. Utöver, att han tack vare sina privatlektioner blev bekant med ”halva Åbo” fanns också författaren Kurt Sanmark som underhyresgäst i generalskans hem.

Kapitlet är en hyllning till dåtida Åbo med kärleksfulla beskrivningar av staden i ett historiskt perspektiv.

Intressant är att läsa om hur det hierarkiska studielivet tedde sig på 1950-talet vid Åbo Akademi. Boris kom helt av sig när hans professor Gunnar af Hällström föreslog att de skulle bli du, med tanke på att de högst sannolikt blir kolleger.

Vidare på karriärstegen I mitten av 1950-talet hade Boris

GOD TID

4/2021

25

Från exklusiv herrklubb till bred folkrörelse bok

I Folkhälsans 100-årshistorik ”Mitt i samhället, nära människan” beskriver historikern Julia Dahlberg hur Folkhälsan förvandlats från en exklusiv expertorganisation bestående av ett fåtal herrar till en bred folkrörelse.

Den 16 mars 1921 grundades Samfundet Folkhälsan. Hundra år är, som Samfundets ordförande Siv Sandberg konstaterar, på samma gång både en kort och en lång tid.

Folkhälsans 98 lokalföreningar har idag närmare 19 000 medlemmar och är därmed aningen mindre än vår egen organisation Svenska pensionärsförbundet med dryga 20 000 medlemmar. Många är ivriga frivilligarbetare i bägge organisationerna.

Många finlandssvenskar kan likt Julia Dahlberg konstatera att Folkhälsan är en ”brett verkande organisation som inte bara lärt mig simma, utan också gett mina föräldrar tillgång till skolhälsovård och tandvård, genomlyst mina mor-

Folkhälsans medlemsdagar ”Hela hälsan” ordnas vartannat år. Deltagarna i ”Hela hälsan” i Åbo 2016 illustrerar väl hur samfundet utvecklats från en exklusiv herrklubb i Helsingfors till en bred frivilligorganisation.

och farföräldrar i jakten på tuberkulos” och så vidare. Många av pensionärsförbundets medlemmar har de senaste decennierna funnit ett nytt hem i det nätverk av seniorhus som Folkhälsan Välfärd Ab driver runtom i Svenskfinland och på Åland.

Julia Dahlbergs tegelsten på 540 sidor tar avstamp i en viktig genomgång av Samfundet Folkhälsans föregångare Florinska kommissionen. Florinska kommissionen (uppkallad efter professor Pehr Ulrik Florin) grundades 1911.

Florinska kommissionen, som leddes av leddes av professor Ossi-

an Schauman, intresserade sig inledningsvis för rashygien. Herrarna gjorde studieresor i Tyskland och knöt kontakter med några av den tidens europeiska auktoriteter inom ärftlighetslära. Den svenska läkaren Herman Lundborg som senare blev chef för det rashygieniska institutet i Uppsala var en tid korresponderande medlem i kommissionen.

Idag har ord som ras och rashygien en annan klang än i början av 1900-talet, men det är viktigt att inte sopa den här biten under mattan. Herrarna i Florinska kommissionen var inne på en farlig väg.

Första världskriget, inbördeskri-

I början av 1920-talet var det så dags för att vända blad. När Samfundet Folkhälsan grundades 1921 sattes det praktiskt inriktade folkhälsoarbetet i högsätet. Nya ledare och nya donatorer tog Folkhälsan i en ny riktning.

get, hyperinflation, bristande hälsa och halvhjärtade forskarinsatser gjorde att det hela lyckligtvis rann ut i sanden.

I början av 1920-talet var det så dags för att vända blad. När Samfundet Folkhälsan grundades 1921 sattes det praktiskt inriktade folkhälsoarbetet i högsätet. Nya ledare och nya donatorer tog Folkhälsan i en ny riktning.

Särskilt kvinnorna gjorde en viktig insats för få fart på nyorienteringen. Fruarna Emma Saltzman och Fanny Hult anställde Folkhälsans första hälsosystrar. Den första av dem Rachel Edegren gjorde storartade insatser för att sprida praktisk hälso- och sjukvårdskunskap på den finlandssvenska landsbygden. Hon gjorde också stora insatser i samband med inrättandet av Barnavårdsinstitutet 1933. ”Mitt i samhället, nära människan” har ett löst kronologiskt upp-

sudoku ett förordnande i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Lyckan var fullständig när professor Rolf Nevanlinna erbjöd Boris en möjlighet att skriva på sin doktorsavhandling i Zürich.

Vid det laget hade Boris ”fästmö” Elsie kommit in i bilden.

Samma höst vigdes paret av prästen Bo-Göran Öblom. Två år senare adopterade Boris och Elsie Lars ”Lasse” Christer. Läsarna får också veta om Boris intresse för fotografering och att han framkallade bilderna hemma i badrummet med Lasse

sovande i vagnen intill.

Efter utomlandsvistelserna landade familjen Sjöberg i Vasa. År 1963 blev det dags för Boris´ doktorsdisputation vid Åbo Akademi med Rolf Nevanlinna som opponent. År 1972 installerades han som professor i Gamla akademihusets solennitetssal. Två år senare fick han ett ASLA Fullbright Stipendium till University of Michigan.I den vetenskapliga väven finns minnesbilder från bland annat julen i Washington och anteckningar om det ombytliga vinter-

”Boris kom helt av sig när hans professor Gunnar af Hällström föreslog att de skulle bli du, med tanke på att de högst sannolikt blir kolleger.”

vädret i Michigan.

Boris Sjöbergs testamente Finalen är Boris Sjöbergs testamente, en lärobok för studerande med titeln ”Från Euklides till Hilbert. Historien om matematikens utveckling under tvåtusen år”. ”En matematikers väg” är en bok som ger tuggmotstånd. Ett stort plus är fotografierna som bär upp texten och gör den mera lättsmält.

Elsie Sjöberg är att gratulera till ”En matematikers väg” som är välskriven och inspirerande och säkerligen ger mersmak för matematik.”

Benita Ahlnäs

4

lägg som underlättar läsningen.

Det är inte nödvändigt att läsa boken från pärm till pärm. För Svenska pensionärsförbundets medlemmar kan det vara intressant att läsa avsnitten om ”åldringsfrågan” som det heter i boken. På initiativ av Olaus Petri församling i Helsingfors togs frågan upp på 1970-talet.

Församlingen ville inrätta en sjukvårdsavdelning för äldre i anslutning till sitt pensionärshem. Folkhälsans styrelse avböjde förslaget och det skulle dröja 30 år innan Folkhälsan och Olaus Petri församling grundade Silvia-hemmet som erbjuder resurserat äldreboende i Helsingfors.

Men Folhälsans insatser för seniorbefolkningen i Svenskfinland tar inte slut där. 1998 kastade sig Folkhälsan in i det stora Mjölbolsta-projektet i Karis. Karis med omnejd skulle omvandlas till en friskvårdsregion. Folkhälsan skulle inte bara erbjuda vård, utan också hälsofrämjande aktiviteter till västnylänningar i alla åldrar.

Mycket av det som Folkhälsan ville skapa i Mjölbolsta låter bekant när man speglar det mot den debatt som nu förs om social- och hälsovårdens framtid i Finland. I många avseenden var Mjölbolsta-projektet före sin tid.

Med erfarenheterna från Mjölbolsta i bagaget har Folkhälsan på 2000-talet målmedvetet byggt ut sitt nätverk av Seniorhus i hela Svenskfinland och på Åland. På en del orter har Seniorhusen blivit en viktig knutpunkt för den svenskspråkiga äldreomsorgen, men det är en annan historia.

Mitt i samhället, nära människan är rikt illustrerad med härliga bilder som på ett fint sätt knyter ihop berättelsen.

Markus West

Lösningen finns på sista uppslaget.

3 8 5 7

4 5 1

8 1 4 2 3 1 7 9 9 8 7 9 4 7 8 1 3

GOD TID

26

4/2021 BRÅKMAKARE GETT SMISK

FÖRKUNNARE

SMAL GRÖNSAK

PROGBANER RESSIVA

BANDTÅNG

NORPAR

SAGOVÄSEN Ö SV OM ATEN

MATEMATISK KURVA JAPANSK TEATER VILLERVALLOR

PC OCH MAC HEDRAR GÖR VÄL PAJAS

ÄR TILL SALU

SKÅDIS OKSANEN

LIGGER MOSKVA I

METROSYMBOL

TRIPOD FÅNGST SÄGER MAN TILL BROR

NÄTBRYNJA

BÖR MAN LÄCKANDE EKA

DOPPAS I KOPP

GRODDJUR

OFTA I SUSHI TESLA

HATFYLLD

JAMARE

ASSURERA

BÄRSA

INTAGIT

500 I RIS

VARNAT

OCH I ROM KALLT VATTEN

FUKT FÖR NYLLET

ÄR MAST

KUNGSFISK

CIRKELBOKSTAV

VATTENDRAG

EN GÖR INGEN SOMMAR

HERESI

MEST SVÅRLÖSTA

BIL

MOTORCYKEL

ÅNGFARTYG

BORTTAPPADE TIDRYMD

DAG FÖR ÄRTSOPPA

Lösningen postas till SPF senast den 21 maj.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

Namn: .............................................................................................

SAMBASTAD AGAVE T.EX.

SYNS PÅ ÖTAK

GLÄNTA

LUTAR I PISA LÄROSATS

POSTLAPP

LUGNVATTEN

DU OCH JAG

SUFFRAGETT SJÄLVFEM I ROM

ROBOTHJÄRNA

TUVA PÅ UTRECHTBIL

GER BRÖSTET

OJ DÅ!

HOPPAS MÅNGA PÅ 13 JUNI

ÖNSKEDRÖM

POSTAD

Adress:.............................................................................................. .............................................................................................................

NÖDSIGNAL

DÄMPAD

DEN TÄPPS VID SNUVA

N

L Ä S B S O E R R K E A N L A K L R L M I E S T Ä T R Å S L L I O N

VÄRMER GÖR METARE MAN SPARKNEJ I STÖTTING BRISTOL

GÖRS HÄST

USCH

IAKTTA

FRID

ÄR VÄL VÄLSITTANDE PLAGG

GÖRS GRUND- KNYCKFYLLT TE VATTEN

RODDE "BAKLÄNGES"

BANTNINGSHJÄLPMEDEL

VARFÖR FÖRR

EMBLAS MAN LIVETS HÖST

UPPLEVT

ÄLSKLIGT NAKNA

HÄSTVETENSKAP VINDPUST LÄTTRETLIG

PETA

IOWA

BITER I GRÄSET CUMULUS

KRAFTORD

DEN ÄR VI BEROENDE AV

FICKUR

KLAPPJAKT JUPITERMÅNE

KLADDIG MASSA

TANDAGNISSLAN

LIGGA I

H G P E R E S M G N K L A G O J A S U S S V I N Ä M A S R H Å R K E R E D M Ä N N R O R O O S K O M P K O M A L R K R I S T A L T A Ö N O X D R O S E P A R

HÄRSKAR SYDSTATS- HELIG I GENE- INDIEN RAL

DEN FÖLJDE PÅ KALLA KRIGET

SES MED DUS

DUNANTS VERK

SLINGRA

NATTLINNET

UNGEFÄR

SIGNALAPPARAT

ÄTTIKA

DALKARL

SPRIT

SUBTILITETER SATT PÅ RYGG

VARKEN RESLIGA ELLER SMÅ

UNHRC VÄRNAR OM DETTA

GLYKEMISKT INDEX

FRID

BEGRÅTER

RING- ÄR SKÅNSLEK KA I VÄRA ÖRON

KANADASISU

MEDELVÄG MEDVETSLÖSHET

AKVAVIT

FESTBLÅSA HURUVIDA

ARTIST GAMLIN

MÅNGFACETTERAD LJUSKÄLLA

ÄR VÄL LINDANS

HÅLSTAMP

BÄR NUNNA

HETTE TRETTON PÅVAR

ÄRTVÄXT

RITBORD HOLMEN

KOBROR

FÖR VÅRA BÄSTA

RIKTNING

SATIRIKER DARIO

VINDPUST

UTBRYTARE

BATTERITYP

TVÅÅRIGT ARBETE

AVGIFTER

STÖRRE ÄN FOCK OCH MESAN

KRÄMPOR

K S T R O J P O O R O P L S E M A F G E R E N A T L Y V E

VRET

VISST!

SIMBASSÄNG

RIVALITET

MATSEDEL

BONDS BOSS

PÅSDRYCK

APU OCH VOIMA

I S B R Y T A

BLIR EKOR

MITTGRÄDD- EFTER REGN EMOT FÄRGAD NV KORS!

S Ö PÅ PÅKNAPP

O N

DRA PÅ MUNNEN

L

R E E V A T

LUR FÖR VALLHJON VERMONT

SÄDESKÄRVE

Å K O M M O R SAKNAR FÅNGE

R

FÖRE KLOCKSLAG

TIDSFÖRDRIV

33VARVARE FATTIGDOM

PÄRNÅSLOTT SOM BRYGGER

SES MED TU OCH TRE

Ö K O R R J E L Ä M I S G V E U F L K R L I D K O H O R A S E A I S T E R

VATTENDRAG

FYRA I ROM

SOLVARV

AVHJÄLPER

ID

BYGGLEKSAK

MÅTT I KINA MUSIKER LIND

VINDSKYDD SKOGSKATT

LÄKARE KORT

TOLVSTEGSGRUPP

Vinnare i krysset i nr 3/2021

UW

4/2021

LJUDHÄRMANDE GULNÄBB

GLOBE ELLER OLD VIC

T E A T E R B Y G A J N O G T K A M P D N

S N K O U F F F A A R R

VÄDER

FIRAS 14.11.2021

VILD LEK

MISEDET RABEL VAR LEDARVÄRST! GÅS

DE ANGER KÖLD OCH VÄRME

F I S K A R T R Ö

SJÄLVISK

E

SKÅDA

N G S O F T L I M A R S I T E I D A S D M K L I FÖRMIDDAG

TITT OCH TÄTT

SVAVEL

ÅTER DIN OCH DIN

KARPFISK AMERICIUM

TRANSISTORER

ÄVJA NATURLIG LOGARITM

TILL-

STUMT FYLLEST UNDER SPEL

GOLFBOLL

STOCKHOLMSDRAKE

DET VILL SÄGA

VATTENGUD

I E E A E K M A L M G Å R D P E R A T U R M Ä T A R N A

UW

3/2021

Irmeline Mattsson, Ingå, Eva Teckenberg, Sibbo, Katrine Österdahl, Töjby, Jan Heino, Mickelspiltom, och Anna-Lisa Silfver, Övermalax.

Vi fick in 377 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

4/2021

27

Glöm inte barnen i al-Hol

F Kåseriet: Livets små förtretligheter med hundar Till livets små förtretligheter hör absolut inte hundar men nog hundar som beter sig fel vid fel tillfälle. Och till fel tillfällen kan ibland ett kaffekalas räknas. Husets herre uppnådde den mogna åldern av 80 år och det skulle absolut firas. Inte hela tjocka släkten förstås för det var ju strängt förbjudet att samlas i stora skaror, men ett mindre sällskap på åtta personer.

fira sin svärfars 80-årsdag och därför inte hade så väldigt mycket tid på sig. Hon var dessutom finklädd i en blus full av paljetter. När hon sedan framhöll att det här inte behövde någon vidare bedövning utan det gick att börja sy direkt föll läkaren till föga och hon fick snabbt fyra stygn i handen.

Vi andra hade inte så mycket program, vi drack champagne och väntade på svärdotterns återkomst.

Och hon kom, den här gången försiktigt tassande med handen i ett prydligt paket. Alla hundar var tysta och bara stirrade på henne.

Gästerna strömmade in, några satte sig vid kaffebordet, några stod och uppvaktade jubilaren. Vi hade tre hundar på plats, lite yra av alla människor som måste hälsas på. Då kom svärdottern in med fart, gullegullade högljutt med hundarna som blev så exalterade att två måste börja slåss. Svärdottern skrek aj, aj med hög röst och gick emellan, tyvärr mitt i virrvarret av bitande käftar.

Och plötsligt var hennes högra hand full av blod, blodet formligen rann, någon sprang med hushållspappersrullen, det låg blodiga hushållspapper överallt. Ett barnbarn grälade högljutt på sin mor som alltid måste ingripa i fel ända. Och hundarna märkte att de inte mera var huvudpersonerna och beslöt sig för att sluta slåss. De klarade sig helt utan blodsutgjutelse.

Kalaset fick en sen start men blev efterhand mycket bättre. Livet såg ljusare ut efter några glas rödvin, vitt vin och lite mera champagne. Svärdottern fick all hjälp hon behövde med att skära upp både smörgåstårta och gräddtårta, humöret steg. Barnbarnet höll en lång föreläsning för oss om konsten att ingripa i ett hundslagsmål, hur man ska dra upp syndarna i bakbenen, helst båda på en gång och vad som skall göras om någon sitter fast.

Allt det här demonstrerade hon genom yviga gester.

Till sist välte hon ut hela sitt glas med rödvin på min mommos egenhändigt vävda duk, säkert 150 år gammal. På utspillt rödvin ska man ösa salt och det gjordes sannerligen. Det fanns inte ett saltpaket eller ett saltkar med salt i hela huset, allt låg på duken. Ju flera kockar, dess sämre soppa, säger ordspråket. Den här soppan blev åtminstone tillräckligt saltad! Och fläcken var jättestor men ljusnade genom att använda ett medel känt från tv-reklamen. Tyckte att hela fläcken dessutom blev mycket ljusare än resten av duken!

Födelsedagsbarnet som inte brukar klara av att se blod satt lugnt på sin stol. Det blev förstås resa till dejouren på hälsocentralen för svärdottern. Eftersom det var lördagskväll fanns där bara en enda läkare och en lång rad patienter i kö.

Svärdottern som är en rådig kvinna förklarade för den ansvariga sjuksköterskan att hon just skulle börja

GOD TID utkommer nästa gång den 4 juni.

Material till nummer 5/2021 bör finnas på redaktionen senast den 14 maj. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. Icke beställt material hono Utgivning Deadline reras ej.

texter God Tid, Svenska pensionärsförbundet Nr 5 4.6 14.5 Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Nr 6 13.8 23.7 Vasa Nr 7 24.9 3.9 markus.west@spfpension.fi, Nr 8 22.10 1.10 tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 5

7

9

1

6

3

8

2

4

6

1

3

8

2

4

9

7

5

2

4

8

5

7

9

1

3

6

4

6

5

7

9

8

2

1

3

1

9

7

3

4

2

5

6

8

8

3

2

6

1

5

7

4

9

3

2

6

9

8

1

4

5

7

9

5

4

2

3

7

6

8

1

7

8

1

4

5

6

3

9

2

yra månader har gått sedan Utrikesministeriet lyckades ta hem två finska kvinnor och deras sex barn från lägret al-Hol i Syrien. Sedan dess har det varit mycket tyst om de tjugo finländare som är kvar, av dem cirka femton barn.

UM vill inte berätta vad som är på gång, inte ens om någonting alls är på gång.

Men myndigheterna, och i det här fallet UM, är enligt lag skyldiga att hjälpa finländare i nöd. Dör något barn kan UM:s tjänstemän ställas till svars för något slag av tjänstebrott, i extrema fall till och med dödsvållande.

Tjänstemännen kan naturligtvis hävda att de gjort vad de kan, att de har skickat noter och förfrågningar till regeringen i Syrien och till kurdstyret som upprätthåller al-Hol. Men alla vet att sådana handlingar knappast ens blir lästa innan de slängs.

Vi kan bara hoppas att UM inte bara för en formell diplomatisk dialog för att ha ryggen fri. Att man i december lyckades få hem de åtta finländarna tyder på att man åtminstone till en viss grad menar allvar.

Det är svårt att förstå varför det ska vara så svårt att rädda också resten av finländarna. De uppges vilja komma hem och kurderna har uppmanat västländerna att komma efter sina medborgare. Misstanken finns att någon bromsar mammornas och barnens hemfärd, vem?

Så illa kan det väl inte vara att myndigheterna tar hänsyn till den vulgäropinion som anser att våra landsmän i al-Hol ska lämnas åt sitt öde och långsamt förtvina bort eller dö i svält eller sjukdomar?

Man kan inte ena dagen säga att islam förtrycker kvinnan och andra dagen att den som kommenderats till Syrien av sin man åkt av egen fri vilja.

Sannfinnarnas slagord i alla sammanhang är ”finländarna kommer först”. Dessvärre för Halla-aho & co är de 20 finländarna i allra högsta grad finländare. Den som anser att vissa finska medborgare inte ska åtnjuta likvärdiga medborgerliga rättigheter och skydd av lagar bör berätta hur uppdelningen i ”bättre” och ”sämre” finländare ska göras.

Kvinnor som frivilligt rest till Syrien får stå sitt kast, är ett annat populistiskt argument.

Det är konstigt att samma sannfinnar som är så upprörda över kvinnans svaga ställning i den muslimska kulturen tror att de finländska muslimkvinnorna som följde sina män till Syrien hade något alternativ. Man kan inte ena dagen säga att islam förtrycker kvinnan och andra dagen att den som kommenderats till Syrien av sin man åkt av egen fri vilja.

Skyddspolisen har varnat för att al-Hol-kvinnorna kan utgöra ett terrorhot. Det är kanske naivt att tro att kvinnorna, om de kommer hem till Finland, har fått nog av krig och dödande och ägnar sig åt att sköta sina barn. Men mera naivt är att tro att inte Skypo skulle klara av att bevaka några lätt identifierade mammor som man har full koll på.

För sannfinnar har det alltid varit viktigt att utlänningar som begår brott i Finland ska utvisas till sitt hemland. Ett mysterium är varför sannfinnar tror att länderna i Mellanöstern och i Afrika ska ta emot sina brottslingar om regeln inte fungerar åt andra hållet, om Finland inte tar emot sina medborgare som upplevs som icke önskvärda utomlands.

Mammorna och deras barn i al-Hol hör till de allra svagaste i vårt samhälle. De har ingen möjlighet att få sin röst hörd och berätta om den fruktansvärda misär som varit deras vardag redan i flera år.

Dödligheten i lägret är hög. Än så länge uppges alla finländare vara vid liv, men flera av barnen har varit svårt sjuka. Om de tjugo finländarna kommer hem inom rimlig tid ska vi hoppas att efterspelet bara handlar om varför allt tog så ohyggligt länge, inte om vem som ska ställas till svars för att alla barn inte överlevde lägerhelvetet.

Staffan Bruun

GOD TID

28

4/2021

URPREMIÄR:18.9.2021

!

U N E T U R E T T E J BI L

HUVUDSPONSOR