God Tid 2/2022

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 2 28.2.2022 ● Årgång 50

– Oavsett om du talar om ett föl eller en människa så är det barndomen som präglar individen. Barndomen är riktgivande för vem du blir, säger hästprästen Peter Kankkonen.

Markus West

Peter Kankkonen släpper hästarna fria Peter Kankkonen, pensionerad kyrkoherde i Karleby, ville skriva en bok med en lycklig barndom. I Hästprästen släpper bönderna på Replot hästarna fria. Följ med på en märklig tidsresa till 1950-talets Replot i Vasa skärgård.

sidan

4

ledaren

pengar

hälsa

”Vem ska hålla Elsa i handen när Sven inte har råd att tanka bilen? ” Sidan 2

Höj de lägsta pensionerna

Seniorer gillar padel

◗ Sex pensionärsorganisationer, bland dem Svenska pensionärsförbundet, kräver i ett gemensamt upprop höjda folkpensioner för att komma till rätta med pensionärsfattigdomen.

SIDAN 7

◗ Padel är i Finland en relativt ny idrottsform. Padel passar rätt bra som motion för äldre. Padel sliter inte på knäna, som badmindon, och är dessutom en väldigt social sport.

SIDAN 11

GOD TID

2

2/2022

CHEFREDAKTÖREN

Vem ska hålla Elsa i handen?

I

vinter har de flesta finländare fått känna av stigande energipriser. Både el och bensin har blivit dyrare. Den allt dyrare bensinen har väckt mest irritation. Det har tutats mot stigande bränslepriser i en rad städer.

I mitten av februari kom regeringens svar på protesterna.

I år höjs avdraget för resekostnader mellan hem och jobb till 30 cent per kilometer. I fjol var avdraget 25 cent per kilometer. I avdraget ingår en självrisk på 750 euro och ett maximalt avdrag på 8400 euro.

Att taket höjs gynnar dem som pendlar riktigt långa sträckor. En halv miljon finländare gynnas av det höjda avdraget.

Men sakta i backarna. Hur gick det här till?

Det är bra att regeringen kompenserar dem

som tvingas köra långt till jobbet, men andra grupper kompenseras inte i motsvarande mån.

Svenska pensionärsförbundets finska systerorganisation Eläkeliitto har protesterat mot att pensionärer med små inkomster inte kompenseras på något sätt. Regeringen glömmer bort flera hundra tusen pensionärer med små inkomster. Många av dem bor i glesbygden och är beroende av bil för att ta sig till butiken, läkaren och apoteket.

På annan plats i denna tidning skriver vi om Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO som kräver att Finland ser över beskattningen av pensionärerna. Framför allt de indirekta skatterna – bensinskatten är en av dem – tenderar att slå extra hårt mot de fattigaste pensionärerna.

Det är lätt att instämma i Eläkeliittos krav

”Det har tutats mot stigande bränslepriser i en rad städer.”

om att pensionärer med små inkomster bör kompenseras för den dyra bensinen.

Låt mig exemplifiera det. Ta ett pensionärspar som bor på olika adresser till följd av kvinnans sjukdom. Hon, vi kallar henne Elsa, bor på ett serviceboende i kommunens centrum.

Han, vi kallar honom Sven, bor kvar i parets egnahemshus i en by 40 kilometer bort. Varje år kör han i snitt 14 240 kilometer mellan hemmet och kyrkbyn.

Sven vill hälsa på Elsa varannan dag. Nu är han orolig för att han inte ska ha råd längre. I början av året kanske han måste välja mellan att köpa sin egen nitromedicin eller tanka bilen.

Vem ska hålla Elsa i handen när Sven inte har råd att tanka bilen?

Markus West chefredaktör

ORDFÖRANDEKOLUMNEN

Vi är inte gjorda för ensamhet

Svenska pensionärsförbundet skall: • På alla nivåer i samhället representera pensionärerna, tillvarata deras rättigheter och stärka deras inflytande • Verka för att pensionärernas erfarenheter och kunskaper beaktas i samhället • Skapa ökande förutsättningar för pensionärernas gemenskap, trygghet och trivsel.

Så står det skrivet i förbundets stadgar och det är detta vi har att förhålla oss till, vi som är aktiva på olika nivåer. Det finns alltså ett uppdrag för oss! För mig är dessa tre principer stadgan i vår verksamhet. Men vårt samhälle förändras och det betyder också att sättet att arbeta förändras. Jag menar att pensionärernas behov och önskemål förändras för varje år och vi får så lov att vara lyhörda för detta. Vi är en stor och viktig del av det samhälle som finländarna lever i.

Det betyder att vi vill påverka och vi vill att vi skall bli hörda. Jag vill att förbundet skall ”verka i tiden” som det så vackert heter. Det betyder att vi på alla nivåer i samhället skall

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin

följa med vad som händer och påverka det.

Det gäller kommunen, det gäller välfärdsområdet och det gäller regering och riksdag. Vi skall tydligt uttrycka våra behov och önskemål.

På det lokala planet ser verkligheten annorlunda ut i och med bildandet av välfärdsområdena, men det förändrar inte behovet av att påverka. Mycket som berör oss äldre sker fortfarande i kommunen.

Men detta räcker inte! Vi äldre behöver också gemenskap och trivsel. Vi behöver resor och kulturupplevelser, vi behöver få umgås och sjunga tillsammans. Eller spela golf. Vårt förbund och våra föreningar skall vara de som gör detta möjligt. Vi mår bättre av att umgås, vi är inte gjorda för ensamhet.

Jag är oerhört intresserad av människomöten och därför möter jag gärna våra medlemmar och våra föreningsaktiva. Vi åstadkommer så mycket mera genom att göra saker tillsammans i stäl-

tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen

let för var och en för sig själv. Men vi skall inte bara jobba för oss själva. Det finns människor som inte har ork eller intresse av att vara föreningsaktiva. Också dem skall vi välkomna med i vår gemenskap genom att erbjuda dem våra aktiviteter.

I skrivande stund lever vi fortfarande med covid-19 nära oss. Många insjuknar fortfarande. Men samhället håller sakta på att öppnas och vi skall också öppna vår verksamhet igen. I sakta mak. I takt med att restriktionerna lättas kan vi också börja umgås, ordna fester och utflykter, föreningsmöten och teaterbesök. Men de här åren med covid-19 har för mig tidvis varit förlamande – kanske är jag inte den enda som drabbats av detta. Jag måste ta mig i kragen nu, våren kommer och verksamheten drar i gång (det syns i min kalender).

Jag ser fram emot många människomöten det kommande året!

Ulla-Maj Wideroos Förbundsordförande

tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos tfn 050 5113141 ulla-maj.wideroos@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm ISSN 0359-8969

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2022 Redaktionsråd: Gunilla Löfstedt-Söderholm ordförande, Marita Bagge, Kerstin Häggblom, Kjell Hägglund, Anita Ismark, Henrik Othman och Kerstin ÖstermanRosenqvist.

GOD TID

2/2022

3

Kallelse till vårmötet 2022 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 21 april 2022 kl 13.00 på Optima, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad/distans.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1.

2.

3.

4.

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland sr grundades år 2010 av Svenska pensionärsförbundet och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens grundkapital, 40 000 euro, tillkom genom överföring av Jarl V. Hellströms fond från Svenska pensionärsförbundet.

Samma år verkställdes en kampanj för att öka kapitalet och sammanlagt erhölls drygt 20 donationer på dryga 330 000 euro. Främst tack vare god förvaltning har fondens kapital fördubblats sedan starten.

Stiftelsens ändamål är att verka för och förbättra samt understödja finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen.

Stiftelsen kan ta emot donationer och testamenten samt utöka sin egendom även på andra sätt som är förenliga med bestämmelserna i lagen om stiftelser. Stiftelsen kan

inte idka affärsverksamhet. Stiftelsen kan vid behov inrätta fonder, namngivna enligt donatorns önskemål. Stiftelsen kan äga värdepapper, eventuella andra placeringsinstrument och fastigheter.

Stiftelsen förvaltas av en styrelse, som utses av Svenska pensionärsförbundets styrelse. Stiftelsens styrelse består av Svenska pensionärsförbundets presidium samt högst fyra övriga ledamöter med erfarenhet av förmögenhetsförvaltning, dock minst tre och högst sju personer. Mandatperioden för stiftelsens styrelse är från årsmöte till årsmöte. Styrelsen väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande.

Styrelsen består för närvarande av Ole Norrback, ordförande, Henry Wiklund, viceordförande samt Anita Ismark, Birgitta Olsson, Henrik Winberg och Magnus Öhman. Som ombudsman för styrelsen fungerar förbundets verksamhetsledare.

Styrelsens uppgift är att kontrollera att stiftelsens förvaltning och verksamhet ordnas på behörigt sätt. Av den direkta nettoavkastningen på stiftelsens tillgångar

ska i genomsnitt tjugo procent läggas till kapitalet.

Om stiftelsen upplöses, ska dess nettotillgångar överlåtas i första hand till Svenska pensionärsförbundet rf och i andra hand till mottagare som enligt styrelsens prövning bäst verkar för det ändamål för vilket stiftelsen har verkat.

Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att årligen bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder stiftelsens ändamål.

Utdelningen av understöden har rört sig mellan 7500 euro och 14 500 under åren.

Eventuella uppvaktningar med anledning av Svenska pensionärsförbundets 50-årsjubileum kan göras till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

För närmare information, se spfstiftelsen.fi eller kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 040 578 02 48 eller berit.dahlin@spfpension. fi.

Berit Dahlin Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

Spänst i benen -kurser år 2022 Är du intresserad av att aktivera oss äldre till mera fysisk aktivitet?

Målsättningen för Spänst i benen-programmet är att stärka skeletthälsan och förebygga fall. Kursen är avsedd för gruppledare och motionskompisar inom frivilligarbetet.

Kursplats: Lehmiranta Kursledare: Kitty Seppälä. MHV, ft, hälsocoach Kursen är avgiftsfri, tillägg för enkelrum 28 € / natt.

Tilläggsinformation: Inger Holmberg, tfn 040 5952992 eller epost inger.holmberg@spfpension.fi Anmälningsblankett finns på förbundets hemsida spfpension.fi

Våra kurser nästa år: 8–10.3.2022 Muskelstyrkekurs (fullbokad) 17–20.5.2022 Grundkurs 20–22.9.2022 Natur- och friluftmotionskurs 7–9.12.2022 Musik- och rörelsekurs

5.

6.

7.

Välja ordförande och sekreterare för mötet Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat Utse två protokolljusterare Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga Behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2021 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 1 april 2022.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 1 april 2022 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.

Styrelsen

4

GOD TID

2/2022

5

Hästprästen tar läsaren på en tidsresa i skären I den nyutkomna boken Hästprästen tar pensionerade kyrkoherden Peter Kankkonen läsaren med på en tidsresa till barndomens Replot i Vasa skärgård. På 1950-talet lät Replotbönderna hästarna löpa fritt på ön efter att höskörden var bärgad. Det var en magisk tid.

J

ag ville skriva en bok med en lycklig barndom, säger Peter Kankkonen när God Tid hälsar på i hemstaden Karleby.

Det är viktigt att inte skämmas över att man har haft en lycklig barndom.

Peter Kankkonen låter barn- och ungdomsåren ta stor plats i boken.

– Oavsett om du talar om en blomplanta, ett föl, en hundvalp eller en människa så är Redan som treåring var jag intresserad av vad som hände i församlingen detochbarndomen som präglar individen. stiftet. Då mamma ville läsa en saga önskade jag att hon hellre skulle Det berätta nyheter från domkapitlet. som man upplever i barndomen är riktgivanPeter Kankkonen beslöt sig tidigt för att bli präst. Nästan lika tidigt kom depassionen för hur livet blir. människor för hästar in i bilden – ett När intresse som funnits med honompasselivet. rargenom femtio såomblir barndomsminnena starkaHär berättar han den harmoniska uppväxten i en prästfamilj på och om en förgången prästgårdskultur. Under ungdomstiden går re.Replot Människans minne fungerar somochen cirflytten till Nedervetil där han får möta den särpräglade dialekten väcks också hans politiska engagemang. Prästbanan inleds kel,humorn. närNuslutet närmar sig så verkar närmar i Helsingfors.

Sedan kallar Österbotten, där han som tidvissig om- också stridd kyrkoherde i Karleby svenska församling i hela 28 år. Efter pensioutgångspunkten, han. neringen har han arbetat ocksåsäger som turistpräst på varmare breddgrader.

Författaren delar frikostigt med sig av människomöten och mustiga Peter skildrar livet i Vasa skäranekdoter urKankkonen ett långt och händelserikt prästliv. gård på 1950-talet i vackra nyanser. Det är lätt att dra på mun när han berättar om sin allra första skoldag. Peter kom inte ihåg var han var född, men kollade samma kväll med modern.

Följande dag fick lärarinnan veta att han var född ”I ett gathörn i Helsingfors”.

Peter Kankkonen begränsar sig inte till det som han själv upplevt, utan tecknar träffsäkert barndomens miljöer. Han kallar det att gå in i minnenas helgedom.

– När jag skrev om tant Amalia så åkte jag ut till en vildvuxen äng. Den var precis som i min barndom, alla blommorna, alla sländor, flugor och fåglar. Jag var i den rätta miljön.

Då väcks minnena till liv.

Han har tillbringat oräkneliga timmar på pastorskansliet i Replot. En annan viktig källa är hans mors anteckningar. Hon efterlämnade stora mängder brev och dagböcker som varit till ovärderlig hjälp.

Peter Kankkonen visste tidigt att han skulle bli präst. I prästgården på Replot avlöste gästerna varandra. En hade varit på Åland, en annan hade varit på en predikoresa i Nyland.

Nyheter som berörde Borgå stift avhandlades titt som tätt. Sonen i huset lyssnade med stort intresse. I pojkrummet hade han ett inramat fotografi av biskoparna von Bonsdorff och Rosenqvist som hängde ovanför hans säng.

– Jag kan inte förklara varifrån intresset för biskoparna kom. Det kom ut ett foto och jag

Peter Kankkonen HÄSTPRÄSTEN

kristallikanpå häsdå föddes präst ska ästpräst.

GOD TID

2/2022

PETER KANKKONEN

ISBN 978-951-550-874-4

HÄSTPRÄSTEN

9 789515 508744

FONTANA MEDIA

Hästsporten har gett Peter Kankkonen många goda vänner och insikter om livet. En häst är som en terapeut. Du får ett förhållande till hästen som bara den som har haft häst kan förstå, säger han.

hängde upp det på väggen.

Hästintresset blommar ut På bokens pärmblad poserar Peter Kankkonen med en häst. Hästintresset sitter i generna. Både i pappans och mammans släkt finns det gott om hästfolk. När familjen flyttade till Nedervetil 1963 blommade hästintresset ut.

– Grannen lät mig ha deras häst på prästgården i utbyte mot att jag skötte om allt jordbruksarbete som utfördes med hästen på granngården.

– Sedan började jag följa med grannarna på trav.

Det ena gav det andra och 1968 började Peter Kankkonen skriva om hästsport för Vasabladet.

– För mig var det en fullträff. Jag hade presskort och kom in överallt, jag fick resorna betalda och fick dessutom ersättning för att skriva om det jag tyckte om, säger han.

Hästsporten har gett honom många goda vänner, samt insikter i livets mångfald.

– En häst är som en terapeut. Du får ett förhållande till hästen som bara den som har haft häst kan förstå.

För demokratins skull Under studieåren i Åbo engagerade sig Peter Kankkonen politiskt. I slutet av 1960- och början av 1970-talet var vänstervågen stark inom studentpolitiken. Peter Kankkonen gick mot strömmen och hittade till slut sin politiska hemvist i Konstitutionella folkpartiet.

Hur ser du på den där tiden idag?

– Jag var politiskt aktiv från 1968 till 1982.

Situationen i Finland var sådan att man inte kunde sitta stillatigande och se på, man måste göra någonting. I och med jag skulle bli präst så var jag fri. Jag behövde inte sätta band på tungan utan var fri att verka enligt min övertygelse.

Konstitutionella folkpartiet, senare Konstitutionella högerpartiet, leddes av Georg C. Ehrnrooth som motsatte sig undantagslagen som förlängde Urho Kekkonens presidentskap utan föregående presidentval.

Peter Kankkonens plan var att lämna politiken när normal parlamentarism införts i landet. I boken beskriver Kankkonen, som var första suppleant till riksdagen, hur han i början av 1980-talet bad för att den svårt hjärtsjuke riksdagsmannen Urho Pohtos hjärta skulle fortsätta att slå. I annat fall hade Kankkonen varit tvungen att sitta i riksdagen. Han blev bönhörd. Pohtos hjärta fortsatte att slå och han levde många år efter att han lämnat riksdagen.

När Mauno Koivisto valdes till president 1982 lämnade Peter Kankkonen politiken för gott.

– Jag ville bli präst och jag vill lämna politiken och så gick det ju. Även med facit i hand är politiken ingenting som han ser tillbaka på med saknad.

– Politiken representerar en beklämmande atmosfär, den är de vassa armbågarnas spelfält och intrigernas tummelplats. Det är själviskhetens högborg så väl inom partierna som på ett vidare plan. Jag skulle inte ha kunnat tänka mig att verka där.

De politiska motståndarna gick hårt åt Konstitutionella högerpartiets representanter.

– Vi utmålades som ett patrask. Det var inte bara vänstern som fördömde oss. Det var alla. Man måste fördöma oss för att betraktas som pålitlig.

Idag har vinden vänt. Nästan alla fördömer finlandiseringen, lika ivrigt som man i tiderna applåderade den.

– Finlandisering är att man är påvligare än påven själv och brukar utomparlamentariska vapen för att uppnå sina mål. Diktatorerna idag använder precis samma medel. De bygger sin maktställning på skrämsel och hot.

Den som använder lögnen som princip måste använda våldet som metod.

Präst i Berghäll Efter studierna arbetade Peter Kankkonen som församlingspräst i Helsingfors. Berghäll var då inte alls vad Berghäll är idag. Om vintrarna sökte sig utstötta alkoholister in i vär-

men i kyrkan. Vaktmästarna försökte fösa ut dem. Den unga prästen sa att här är alla välkomna.

En solig julidag 1981 slog Peter Kankkonen sig ner på en parkbänk i den då ökända Björnparken. På bänken satt redan några alkisar. Deras högljudda samtal övergick i gräl. Plötsligt sa en av alkisarna: ”Vi frågar prästen. Han vet.”

Eftersom Kankkonen hade jeans och T-skjorta frågade han: ” Hur vet du att jag är präst?”

Svaret kom snabbt. ”Ingen helt förnuftig skulle slå sig ner ibland oss.”

Efter några år i Helsingfors återvände Peter Kankkonen till Karleby. I Karleby blev han snabbt en välkänd gestalt, som otvunget rörde sig i de mest skilda miljöer. Han diskuterade religion såväl på Kesoil som vid kyrkkaffet. Även travintresset ledde till möten som han talar om med värme än i dag.

– När jag rört mig på travtävlingar så har jag fört många långa och djupa teologiska samtal. På travbanan är den finska mannen på hemmaplan. Där är det acceptabelt att tala med en präst. Jag har varit förvånad över hur öppna de kan vara. Människor bär inom sig frågor som de funderar på, men steget att komma på en gudstjänst är stort. Det underlättas inte av att man på kyrkligt håll inte har förstått hur de här människorna ska tas emot.

Ofta har blicken sagt mer än ord.

– En präst ska inte vara bunden till kyrkliga lokaler och en kyrklig terminologi eller liturgi, en präst ska röra sig så brett som möjligt.

Efter 28 år i Karleby svenska församling pensionerades Peter Kankkonen från tjänsten som kyrkoherde 2014. Han fortsatte att arbeta som turistpräst, först tre år på Teneriffa och sedan tre år på spanska Costa Blanca.

De här åren var en givande tid.

– Där föll all administration bort. Jag fick koncentrera mig på att vara präst. Som turistpräst träffade jag många intressanta människor, men mötte också glädje och tragiska dödfall. Kyrkan har en viktig roll på turistorterna. Det rör sig tusentals finländare där. Kyrkan kan hjälpa där konsulatens resurser inte räcker.

Peter Kankkonen har redan följande bokprojekt i tankarna. Han tillbringar största delen av året i Södra Vallgrund på Replot.

– Där saknar jag inget annat än hästarna, men jag har ju mina minnen. Det jag önskar är att jag hade ett hästminne.

Markus West

GOD TID

6

Välkommen till Karleby

Resa till Oberammergau Passionsspel 18. – 22.8.2022 Pris 1970€/person I priset ingår:

- Finnairs flyg Helsingfors – München t/r - busstransport enligt programmet - guidad tur i Innsbruck - inkvartering i dubbelrum inkl. halvpension - biljett till Oberammerammergau Passionsspel inkl. mat - programblad Passionsspiele 2022 - reseledarens tjänster

Långbrogatan 15, Karleby, tel 06- 824 1712 www.kallentoriapteekki.fi

Kultur och information på svenska Stadsbiblioteket, Storgatan 3, KARLEBY Tel. 050-347 0527

2/2022

Döstäda ◗ Herbert berättar vid Tölöwikens pensionärers möte om familjens döstädande. Döstäda betyder ju sådan städning som sterbhuset brukar göra då man gallrar i kvarlåtenskapen och sorterar sånt som skall delas, auktioneras, ges till Frälsningsarmen, gratis till avfallsplatsen och sånt avfall som kostar.

Men tidens melodi är att den kommande avlidna döstädar själv. Gallra bort sånt som man inte vill visa arvingarna. Riktigt bra novembergöra då det blåser småspik.

Klädrummet var trångt, mycket som hade centimetertjockt dammlager. Bröllopsklänningen och dito smoking med cylinderhatt ska gå till teatern. Tre dussin strumpor ska sorteras, de med hål för stortånagel ska slängas, hålen syns ju inte om teaterpjäsen har en tiggare. De med bar häl syns ända längst bak bara pensionärspubliken har haft sin

gråstarroperation. Farfars lammpäls från vinterkrigstiden kan sändas till inuiterna i Alaska så länge de ännu har vinter.

Kärlskåpets Arabia-tallrikar sparas för familjens julmiddagar. Likaså mormors silverbestick som de i tiden fick som bröllopsgåva, med förgylld soppslev, skinkgaffel och dito kniv.

Används för julens russinsoppa och helstekta kalkon.

Sedan hittade frun bakerst i klädrummet den gudomliga stora porslinsängeln som Herbert avskydde och hade gömt där. Frun ville ställa den på vardagsrummets skänk att beundras då de fick gäster. Tyvärr snavade Herbert då han bar den till vardagsrummet.

ANNONSERA I GOD TID

www.dahlbus.fi KOKKOLA

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre?

Välkommen till oss

- Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAMLAKARLEBY AUKTIONSKAMMARE Folkskolegatan 1, Karleby Mäklare Raul Pohjonen 044 913 8284

Senior Center

Vi betjänar er

Må-Fre 9-20 Lö 9-18 sö 12-18 Besök gärna vår hemsida ww.kokkolankeskusapteekki.fi

Prismavägen, Karleby tel. 06-8234300

Varje måndag och tisdag 9 - 14 på Emeliehemmet i Karleby Kom med på vår mångsidiga dagverksamhet Vi uppbär ingen avgift av deltagarna.

Varje tisdag Stickcafe Promenader, cykelturer och utevistelse bingo och hjärngymnastik lätt motion inomhus boule och andra spel trevlig samvaro med jämnåriga

Ny seniorhobby – padel!

Padel är en lämplig sport för äldre – en rolig och social sport på skönt och behagligt underlag i lagom tempo.

Förfrågningar och intressseanmälan till verksamhetskoordinator Inger Holmberg per epost inger.holmberg@spfpension. fi eller telefon 040 5952992.

Du kan också anmäl ditt intresse via SPF:s webbplats.

GOD TID

2/2022

7

PIO: Höj folkpensionerna för att minska pensionärsfattigdomen Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO kräver att Finland skapar ett särskilt åtgärdsprogram för att avlägsna pensionärsfattigdomen.

Däremot stöder PIO inte medborgarinitiativet om det brutna indexet.

– En rejäl höjning av folkpensionerna ska vara en central del av åtgärdsprogrammet. Enbart en höjning av garantipensionen räcker inte för att lösa pensionärsfattigdomen. I programmet bör man granska de fattigaste pensionärernas situation i sin helhet. Man bör söka lösningar som på riktigt hjälper. Av stor vikt för pensionärernas utkomst är också servicen, tillgången till service samt vad den kostar, konstaterar PIO:s ordförande Simo Paassilta i ett pressmeddelande.

Pensionärsförbundens intresseorganisation riktar även fokus på beskattningen av pensionärerna.

– I samband med alla linjedragningar om skatterna bör man beakta att höjningar av de indirekta skatterna bör riktas så att de inte drabbar dem som har små inkomster allra hårdast. De minsta pen-

cent.

Det är detta som går under namnet det brutna indexet.

PIO stöder en förändring av sättet att räkna ut pensionsindexet till ett sätt som bättre än idag tar i beaktande förändringarna i löneinkomsterna.

PIO betonar dock att förändringar i pensionsindexet bör göras på ett sätt som inte riskerar den framtida finansieringen av pensionerna och pensionssystemets ekonomiska hållbarhet. Även solidariteten mellan generationerna bör beaktas när besluten fattas. sionsinkomsterna ska också i framtiden vara skattefria.

Skattelättnader slår fel Skattelättnader som riktas till löntagarna bör förverkligas så att även pensionärerna får ta del av dem.

Beskattningen av pension får inte vara strängare än beskattningen av lön, säger PIO. PIO anser att man vid jämförelser av pensions- och lönebeskattning bör frångå en tolkning där löntagarnas arbetspensionsavgift betraktas som en skatt. PIO:s krav stöds bland annat av riksdagens grundlagsutskott, som i ett

ställningstagande (PeVL 30/2005 vp) konstaterat att arbetspensionsavgiften inte kan betraktas som en skatt.

PIO stöder en förändring av det så kallade brutna indexet från 1996, men inte i den form som föreslås i ett medborgarinitiativ.

Riksdagen beslöt 1995 att arbetspensionerna i huvudsak skall justeras enligt konsumentprisindexet. Konsumentprisindexets utveckling bestämmer sedan dess till 80 procent nivån för förhöjningarna av pensionerna. Förändringarna i löneinkomsterna påverkar endast pensionerna till 20 pro-

Nytt medborgarinitiativ Just nu pågår en namninsamling för ett medborgarinitiativ som kräver en nivåhöjning av arbetspensionerna och en korrigering av den ojämlika beskattningen av pensionärerna. PIO anser att de modeller som föreslås i medborgarinitiativet inte rättar till pensionärsfattigdomen.

PIO:s styrelse behandlade medborgarinitiativet på sitt styrelsemöte den 16 februari. Styrelsen konstaterar att initiativtagarnas syn på beskattningen rätt långt motsvarar PIO:s ståndpunkter. Däremot stöder PIO inte medborgarinitiativets förslag om en nivåhöjning av

”Börja leva, men ta det försiktigt” Coronaepidemin klingar av. Restriktionerna plockas undan för undan bort. Nu skall vi börja leva aktivt med försiktighet, skriver läkaren Pehr Löv.

Medicine licentiat Pehr Löv, andra viceordförande i Svenska pensionärsförbundets styrelse, har följt epidemiläget Finland med stort intresse i två år. Här nedan ger han några handfasta råd om hur man ska förhålla sig till coronan i vår och sommar.

När kan du räkna med att den nuvarande vågen av covid-19 ebbar ut?

Sannolikt ser vi ett tydligt minskat smittläge i april som fortsätter i maj. Sommaren präglas av en del smittohärdar och viss försiktighet är nödvändig. Så blir det ifall ingen ny besvärlig variant når Finland, vilket är osannolikt.

Mycket smitta finns i fattiga länder där vaccinationsläget är dåligt.

Det bildar grogrund för utveckling-

Pehr Löv.

en av nya mutationer. Vi får vara beredda på överraskningar.

De mesta av kvarstående begränsningar plockas bort i månadsskiftet. Kan föreningarna hålla sina möten i normal ordning nu?

Javisst kan man börja träffas allt mera aktivt. Var dock medveten om att vi har smitta kvar i landet.

Därför skall man iaktta försiktighet enligt samma rekommendationer som gäller för teatrar, konsertsalar och idrottsanläggningar. Stora välventilerade mötesrum, alla ska ha egen stol, håll avstånd, använd

munskydd och var noggrann med handhygienen. Välorganiserade inoch utmarscher.

Vilka försiktighetsåtgärder tycker du som läkare att föreningsmedlemmarna ska fortsätta att iaktta?

Förutom vad jag skrev ovan skall man vara försiktig i kontakter med dagis- och skolbarn ifall man själv eller någon i näromgivningen har en riskdiagnos. Omikron kan vara farlig trots tre vaccinationer. Använd munskydd i affärer och i kollektivtrafiken. Vill man maximera sitt eget skydd skall man använda FFP2-skydd (vanligen vitt). De sitter tätare runt mun och näsa och är tjockare. De är tyngre att andas i men mycket effektivare. Med kirurgiskt skydd (vanligen ljusblått) skyddar man kollektivet i viss mån, men inte sig själv så mycket.

Många pensionärer har fått tre doser vaccin. Hur väl skyddade är de mot covid-19?

De är skyddade mot allvarlig sjukdom, men man kan få varierande influensasymptom och kan

sprida smittan vidare också fast man är symptomfri. Använd därför munskydd! Enstaka, överraskande dödsfall har förekommit.

När myndigheterna småningom rekommenderar en fjärde dos, ta den!

Vågar föreningarna åka på gruppresa i sommar och hur blir det med sommarteatrarna?

Jag är så gott som säker på att gruppresor är helt möjliga. Men, kolla vilka rekommendationer myndigheterna ger för kollektivtrafiken. Fråga om munskydd fortfarande behövs i bussen i juni. Åker man utrikes skall man kolla upp vilka inresedokument som behövs. Ofta covid-intyg och hälsoblankett, som är helt färskt. En del länder kräver i dag negativt covidtest.

Sommarteatrarna får fungera som normalt ifall inget oväntat dyker upp.

Nu skall vi börja leva aktivt med försiktighet. Ifall vi inte sköter den mentala och fysiska konditionen är vi dåligt rustade för nya sjukdomar.

arbetspensionerna för grupper av pensionärer.

I medborgarinitiativet föreslås en riktad nivåhöjning på arbetspensionen för dem som gått i pension mellan åren 1995 och 2021.

Procentuellt sett skulle den vara störst för den grupp av pensionärer som gick i pension för 25 år sedan.

– PIO kan inte understöda detta förslag eftersom det är orättvist mot framtida generationer av pensionärer, säger PIO:s ordförande Simo Paassilta.

Inför mötet utsattes pensionärsorganisationerna inom PIO för påtryckningar. PIO:s styrelse tycker att det är beklagligt. PIO har inte deltagit i beredningen av medborgarinitiativet och organisationen stöder inte initiativet som sådant.

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO är ett samarbetsorgan för Finlands sex nationella pensionärsförbund. Svenska pensionärsförbundet är medlem i PIO. Medlemsförbunden organiserar tillsammans 250 000 pensionärer.

Det ovan beskrivna medborgarinitiativet har vid denna tidnings pressläggning 6000 underskrifter.

Markus West

Individuell rekryteringstävling 2022 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021. Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2022.

Första pris är teater-/ konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/ konsertbiljetter för 60 euro.

Föreningsvis rekryteringstävling 2022 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer.

Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

GOD TID

8

2/2022

JO-anmälan: Kanta-tjänsterna diskriminering av många äldre Arno Wirzenius, pensionären bakom den populär Åldras tryggt-sidan, uppskattar att det finns en miljon finländare – företrädelsevis äldre – som lämnats åt sitt öde när social- och hälsovårdens tjänster digitaliserats.

I ett klagomål till Justitieombudsmannen ber Arno Wirzenius JO utreda om Social- och hälsovårdsministeriet samt Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gör sig skyldig till diskriminering av de finländare som lever i ett digitalt utanförskap. Dessa kan inte tillgodogöra sig de tjänster som finns enbart på Mina Kanta-sidorna.

Cirka en miljon vuxna finländare varken kan, vill eller behöver använda Kanta-sidorna. År 2021 förnyades 3,1 miljoner recept via Kanta-sidorna, men det ger en skev bild av användningen. Ingenstans framkommer hur många av dem som behövde assistans av en anhörig för att använda tjänsten. ”Kanta-systemet har redan existerat i 10 år. Det skulle ha funnits gott om tid att ta fram ersät-

Arno Wirzenius I Kotka ger sig inte. Staten är skyldig att ge dem som inte använder dator och bankkoder samma rätt till service.

tande, icke-digitala tjänster, åt den här gruppen om målsättningen var att på ett jämlikt sätt betjäna alla finlädare, vilket grundlagen förutsätter”, skriver Arno Wirzenius i sitt klagomål.

Svårigheterna växer efter 70 De äldres kognitiva förmåga börjar avta efter 70. Förmågan att lära sig nytt försämras. Samtidigt ökar behovet av att använda de socialoch hälsovårdstjänster som finns samlade på Kanta-sidorna.

Det här har inte tagits i beaktande när Mina Kanta-sidorna byggts upp, anser Wirzenius.

På Mina Kanta-sidorna kan man bland annat förnya recept, checka

upp sina besök hos hälsovården, kolla diagnoser och följa upp laboratorieundersökningar.

Ifjol stiftade många för första gången bekantskap med Kanta-sidorna när de skulle printa ut sitt coronapass.

För att läsa Mina Kanta-sidorna krävs så kallad stark identifiering.

Det betyder att du ska ha tillgång till egna bankkoder, mobilcertifikat eller ett medborgarcertifikat utfärdat av polisen.

För tydlighets skull skall sägas att alla dess utvägar är digitala. De kräver datorvana och helst en egen internetuppkoppling. Betjäning över disk finns nästan aldrig.

Saknar du bankkoder kan du inte ens ge en nära anhörig full-

makt att hjälpa dig komma in på Kanta-sidorna.

Arno Wirzenius sparar inte på krutet i sin 14 sidor långa anmälan till Justitieombudsmannen.

Kanta-sidorna regleras framför allt genom Lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården.

Enligt Wirzenius är diskrimineringen inbyggd i lagstiftningen.

De som diskrimineras är de personer som lever i ett digitalt utanförskap (s.k. digilösa), de som har otillräckligt mediekunnande, läs- och skrivsvårigheter eller helt enkelt inte vill eller vågar använda digitala tjänster.

Arno Wirzenius lyfter samtidigt fram ett positivt undantag.

Recepthanteringen är numera så gott som helt elektronisk i Finland.

En äldre person får behövlig betjäning över disk på apoteken utan att vara tvungen att ta fram receptet från Kanta-sidorna. ”På samma sätt kunde apoteken ha fått i uppgift att mot en liten avgift skriva ut coronapass åt digilösa personer”, skriver Wirzenius.

Ett stort ansvar för bristerna faller på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt på Folkpensionsanstalten som getts i uppdrag att förvalta Kantas databas.

It-biten: Vad blir kvar i molnen när vi dör?

Alla vet vi att den dagen kommer, för oss själva och någon som står oss nära, dagen då någon går till den eviga vilan. Det är något skrämmande och något som man kanske helst inte tänker på i onödan. Jag tänker inte heller gå in på den delen mer än så här, men i dagens samhälle har det kommit en sak till att tänka på, inför sin egen eller någon annans bortgång. Vad allt finns sparat på datorer, telefoner, moln och andra tjänster?

Många har säkert tänkt på sin egen framtid, skrivit testamente och kanske dokumenterat vad som skall hända ”sen”. Då är det igen också bra att fundera på sina lösenord, säkerhetskoder och liknande.

Vi har massor av viktig och känslig information sparade på datorer, e-post och liknande. Samti-

digt som det är viktigt att hålla alla sina lösenord säkra och hemliga så kan det också finnas skäl att någonstans dokumentera vilka alla (viktiga) tjänster man använder på nätet och hur man kan komma åt dem.

Redan datorns eller telefonens koder så att anhöriga vid behov kan komma åt dem. Vill man vara försiktig kan man ju skriva endast datorns lösenord på en lapp, lägga den i ett förseglat kuvert och längst in under kalsongerna. Sedan kan man på datorn spara lite mera detaljer, eller kanske rent av använda ett program som har alla lösenord och inloggningar sparade.

Varför? Jo i e-posten kanske finns sparat något avtal eller överenskommelse, eller något så praktiskt som att räkningar skickas till din e-post. Kanske du har dina halvfärdiga memoarer sparade på datorn eller en liten förmögenhet investerad i bitcoins eller digitala konstverk. Om ingen i släkten vet om detta kan saker gå förlorade för alltid. Är man rädd om säkerheten så kan man också hålla sig till att skriva upp en lista på vilka tjänster man använder/registrerat sig hos och med vilken e-postadress den är förknippad. Redan med den infor-

mationen kan man sedan med rätta dokument komma in i de flesta tjänster. Det finns också en del tjänster på nätet som kan hjälpa till.

Till exempel har Google en funktion som känner av om man inte varit aktiv på t.ex. en månad så kan Google skicka ut information till den/dem man väljer och ge dem tillgång till ditt Google konto, eller radera allt som finns där. Det finns också tjänster där man, mot betalning, kan lägga in information som skickas ut till personer man angivit efter ens bortgång.

För anhöriga till någon som gått bort finns det också en del att tänka på. Till exempel så kan det vara bra att inte i första taget stänga av mobiltelefonabonnemanget, det kan finnas inloggningar som kräver att en kod skickas per sms. Telefoner kan också kräva fingeravtryck eller ansikte för att öppna appar, då gäller det att veta telefonens kod.

Många internationella tjänster har lösningar för att hantera ett dödsfall, ofta krävs då ett ”death certificate”. Men begreppet kan vara lite missvisande, de är inte intresserade av det dödsat-

”Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (läs: för hette det Magistraten) betonar att alla borde delta i digiutbildning. Så vitt jag förstår är det omöjligt i ett skede av livet när de kognitiva förmågorna börjar avta”, skriver han.

Andra försöket Arno Wirzenius gör nu sitt andra försök att få Justitieombudsmannen att ingripa mot avigsidorna med ett digitalt utanförskap. För ett år sedan fäste han i ett klagomål uppmärksamhet vid de svårigheter som de som mest utsatta i samhället stöter på när allt fler tjänster digitaliseras.

Många äldre, men också en växande grupp yngre, med svaga läsfärdigheter lever i ett digitalt utanförskap som både försvårar och fördyrar deras vardag, skrev Wirzenius den gången.

Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin gav Wirzenius rätt på många punkter, men sade att hans klagan var så allmänt hållen att den inte gav anledning till ytterligare åtgärder från hennes sida. ”Jag har läst er skrivelse och tycker att de saker ni lyfter fram är viktiga”, skrev hon då.

Markus West

test som en läkare skrivit ut. Den information de önskar är egentligen ämbetsbetyg som visar vilka som är närmast anhöriga och då har rätt att bestämma över den bortgångnes material på nätet. Från myndigheterna får man ett sådant intyg på engelska.

Det är heller aldrig för tidigt att sätta ordning på sina digitala tjänster och fundera på vad man har sparat var. Redan det att börja fundera på vilka alla tjänster man har och var man har sådan information som skulle vara viktig för andra att få tillgång till. Följande blir sedan att börja dokumentera dessa tjänster och fundera vilka lösenord som borde sparas och hur anhöriga kan ta del av dem. Kanske rent av skriva ett digitalt testamente som berättar lite mera heltäckande vad som behöver göras?

Erik Jansson frilansskribent

GOD TID

2/2022

Fråga doktorn: När behöver jag fysioterapi?

Det har inkommit en fråga om hur den under pandemin allmänt förekommande självpåtagna eller påtvingade isoleringen påverkat hälsotillståndet hos äldre personer och om den föranlett behov för särskilda åtgärder så som fysioterapi.

Vad gäller pandemin verkar det just nu som om vi passerat en vattendelare. Trots att smittotalen alltjämt är höga, börjar virusmängden i avloppsvattnet minska. Trots att fler sjukhuspatienter än tidigare har covid-19-infektion, är många av dem intagna för något alldeles annat besvär. Att den pandemirelaterade belastningen på intensivvårdsavdelningarna har halverats under den senaste månaden är likaså ett tecken på att situationen går åt önskat håll. Restriktionerna lättas gradvis och om man har sitt vaccinskydd up-to-date, sköter handhygienen och använder ansiktsmask i större folksamlingar finns det i allmänhet ingen orsak till självpåtagen isolering nu när många viktiga aktiviteter som fallit bort under pandemin börjar återkomma.

Då pandemin var ett faktum för snart två år sedan och utbudet av aktiviteter begränsades var det uppenbart att ensamhetskänsla och försämrad fysisk funktionsförmåga skulle drabba fler äldre. I kommunerna och sjukvårdsdistrikten försökte man enligt bästa förmåga motverka dessa hot genom att omforma servicen, bland annat genom att öka utbudet av hemvårds- och rehabiliteringstjänster på distans. Man ökade också den uppsökande verksamheten för att hitta dem som drabbats svårast av begränsningarna. Enkäter till personal inom social- och hälsovård tyder på att man lyckats förverkliga dessa åtgärder, särskilt i mindre kommuner och sådana sjukvårdsområden där pandemitrycket varit

måttligt. En stor förändring som skett är att många äldre på grund av, eller kanske mera tack vare, det ökade utbudet av distanstjänster tvingats ta ett digi-skutt för att bli delaktiga av utbudet. Tyvärr verkar ändå både den psykiska och fysiska konditionen hos många äldre ha backat under pandemin.

Nu när utbudet av aktiviteter och sammankomster återgår till vad det var före pandemin skall vi gärna ta för oss. Den sociala biten är oerhört viktig för vårt välbefinnande. De som känt sig väldigt ensamma under pandemin kan motsägelsefullt nog känna en hög tröskel att ta del i sådan verksamhet. Om det känns så, försök ta det som en påminnelse om hur det är viktigt att gå med och möta andra igen.

För alla utom de mest hängivna hemmajumpparna, har pandemin inneburit en minskning i motionens mångsidighet och mängd.

Promenader som för de flesta blivit den huvudsakliga motionsformen är visserligen bra och har dessutom erbjudit en möjlighet till social samvaro utomhus. Rask promenad gynnar balans och aerob kapacitet, men bortfallet av den ledda motionen och de stängda gymen har allvarligt minskat möjligheterna för sådan mångsidig styrketräning den åldrande muskulaturen kräver för att inte förtvina. För den som under pandemin motionerat mindre än vanligt gäller det nu att komma i gång med motionen igen.

Viktigast är att hitta motivationen att motionera. För den som tidigare njutit av motion och idrott brukar det inte vara svårt. Annorlunda är det för den överraskande stora grupp som i barn- och ungdomsåren fått avsmak för motion.

Upplevelsen av att inte vara tillräckligt bra för att motionera är inte alls ovanlig . Ofta är det skolgymnastiken som är orsaken. Då gäller det att hitta en väg förbi de gamla nojorna. Motion mäts inte med måttband och att motionera är inte en tävling där man är dömd att förlora. Den sociala dimensio-

nen i motionen är en viktig motiverande faktor. Regelbunden, handledd motion i grupp är ett bra sätt att komma igång. En personlig tränare kan hjälpa en att utforma ett träningsprogram för regelbunden självständig övning. Med sådan regelbunden övning kan man oavsett ålder öka sin funktionsförmåga. Det är bra att komma ihåg att goda muskler gör det lättare att komma till rätta trots förslitna leder. Naturligtvis hålls kroppen smidigare med motionens hjälp.

Märker man en kraftig nedgång i styrka och begränsning i rörlighet och funktion kan en fysioterapeut vara till stor hjälp i utformning av ett lämpligt motionsprogram. Också då det gäller att utvärdera om undersökning hos läkare är befogad för att hitta en eventuell underliggande sjukdom är en fysioterapeut till stor hjälp. I sådana fall då funktionsförmågan är allvarligt nedsatt av sjukdom eller till följd av följd av ett olycksfall kan ibland rehabilitering på institution komma i fråga. Huvudsakligen försöker man ändå handlägga problemen i öppenvård, ibland så att fysioterapeuten gör hembesök.

Medan vi åldras backar vi oundvikligen i fysisk kapacitet, men om vi emellanåt uppdaterar vårt motionsprogram kan motionen vara till både nytta och njutning. Därför är det med glädje jag avslutningsvis kan konstatera att man inte kan bli för gammal för motion och för den glädje motionen medför. Inför nästa läkarspalt ser jag fram emot många läsarfrågor. Hör av er!

Otto Lindberg geriatriker

ʶ Skicka frågorna till: Otto Lindberg, Eira Sjukhus, Skeppare­gatan 29, 00150 Helsingfors eller otto. lindberg@eiransairaala.fi. Frågorna skall vara framme senast den 1 april.

9

Kaskö bäst i semifinalen

◗ Kaskö Pensionärsklubbs frågesportlag fick flest poäng i Svenska pensionärsförbundets regionala uttagningar till frågesportsfinalen som hålls i Vasa den 27 april.

Kaskö Pensionärsklubbs lag fick 36,5 poäng av 40 möjliga.

I Kaskö Pensionärsklubbs lag tävlade Sonja Lapveteläinen, Aarno Lindholm och Stig Göran Häggblom.

I finalen får de sällskap av Oravais Pensionärers 1 lag (35,5 poäng) och Pensionärsklubben Milstolpens 1 lag.

I Mellannyland segrade Vanda svenska pensionärer (35,5 poäng) med ett lag bestående av Tom Serén, Ann-Marie Sjöberg och Per Göran Eriksson.

I Östnyland gick segern till Borgå svenska pensionärsförening (33 poäng) med ett lag bestående av (Rabbe Lutz, Bengt Nyholm och

Ann Sandelin.

I Västnyland segrade Österby Pensionärer (33 poäng) med ett lag som bestod av Rainer Björklöf, Birgitta Herrgård och Nils Jansson.

I Åboland segrade Pensionärsföreningen i Iniö (33 poäng) mot Festingarna från Nagu i en jämn kamp. Semifinalen avgjordes med en utslagsfråga. I det vinnande laget tävlade Rea Åkerfelt, Gunnar Björklund och Leif Jensen.

Den åländska semifinalen var en affär mellan fyra lag från Mariehamns pensionärsförening. Föreningens andra lag segrade med 33 poäng. I laget tävlade Annika Pensar, Kaj Fellman och Jan-Erik Berglund.

Frågesporten genomfördes virtuellt via Zoom. Frågorna hade sammanställts av Jesper von Hertzen.

Markus West

Kommande program 8-10.3 1.4 6.4 7.4 21.4 22.3 27.4 10-11.5 17-20.5 15.6 16.6 10.8 24.8

Spänst i benen – Muskelstyrkekurs på Lehmiranta SPF Västnylands vårmöte i Ingå SPF Österbottens vårmöte i Vasa SPF Östnylands vårmöte i Lovisa Förbundets vårmöte, Jakobstad SPF Österbottens bowlingmästerskap i Karleby Frågesportsfinal i Vasa Nyländsk kryssning med Viking Glory Spänst i benen – Grundkurs på Lehmiranta, Salo Förbundets golfmästerskap på Åland Nyländska boulemästerskap i Kyrkslätt Nyländska golfmästerskap i Hangö Förbundets boulemästerskap på Åland

Skrivartävling – Det glömmer jag aldrig Många av er går och bär på en berättelse som ni aldrig glömmer. Den kanske handlar om en glad tilldragelse i barnaåren, ett oväntat möte mitt i livet eller en omtumlande händelse som gav ditt liv en helt ny riktning.

Det kan också vara någonting som bara du gått och grunnat på och som du nu hemskt gärna vill dela med dig av.

Svenska pensionärsförbundet fyller 50 år i år. Förbundet kommer att uppmärksamma jubileet på många sätt – ett av dem är en skrivartävling där du delar med dig av din historia.

Den övergripande rubriken är ”Det glömmer jag aldrig”.

Sedan är resten upp till dig.

Texterna får omfatta högst tre maskinskrivna sidor med normal font (12 punkter) och med radavståndet 1,5.

Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar.

Skicka in ditt bidrag senast 31.5 till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller kansliet@spfpension.fi Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

De vinnande bidragen utses av språkvetaren Mikael Reuter och publiceras i God Tid i slutet av året. Vinnarna belönas i samband med förbundets jubileumsfest på Hanaholmen i november 2022.

10

GOD TID

2/2022

Stiftelsen för dig och mig!

Pensionärerna blir allt fler, lever allt längre och är aktiva i allt högre ålder. Samhället har sitt ansvar för de äldre, men det frivilliga arbetet bland pensionärer blir allt viktigare. Också den verksamheten kräver pengar. “Stiftelsen för dig och mig” innebär att var och en av oss i grunden är både givande och mottagande part. Du som gärna vill bidra till pensionärernas egen stiftelse kan välja ett av flera olika sätt, allt efter egen önskan.

Svenska pensionärsförbundet rf är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

Stiftelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland PB 129, 00101 Helsingfors Tfn 040 5780248 www.spfstiftelsen.fi

◆ Stiftelsens ändamål är att verka för och stöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. ◆ Stiftelsen grundades hösten 2010. ◆ Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna. ◆ Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsens organisation ◆ Stiftelsens styrelse består av Ole Norrback, ordförande samt Anita Ismark, Birgitta Olsson, Henry Wiklund, Henrik Winberg och Magnus Öhman. ◆ Stiftelsens ombud är Berit Dahlin.

Bidrag, donationer och testamenten ◆ Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är allmännyttig och kan skattefritt ta emot gåvor och testamenten.

◆ Vid upprättande av gåvobrev och testamenten är det alltid säkrast att konsultera en jurist.

Stiftelsen bistår gärna med råd och vägledning. ◆ Gratulationer i samband med bemärkelsedagar kan riktas till stiftelsens hyllningsfond. ◆ Stiftelsen redovisar årligen nytillkomna donationer.

Vill du grunda din egen namnfond?

Donationer till hyllningsfonden är ett sätt att stöda stiftelsen. Ett annat sätt är att grunda en egen namnfond. Kontakta stiftelsens ombud för mer information. Donationer kan också göras anonymt.

Hyllnings- och kondoleansadresser Kontakta, asa.andersson@spfpension.fi eller 040 5783078 Stiftelsens kontonummer är: Aktia Fl4040 5500 1088 9539

GOD TID

2/2022

11

Nina Malmborg, Viola Danielsson, Gerd Sahlberg-Sjöblom och Inger Lindberg klara för att testa Ekenäs tennisklubbs nya padelbanor.

Inger Holmberg

Padel är en lämplig sport för äldre Padel är en sport som växer snabbt i Finland.

Enligt Finlands padelförbund fördubblades antalet utövare ifjol och är nu cirka 60 000. Det växande intresset för padel syns också bland pensionärerna.

– Padel är en sport som passar äldre väldigt bra, säger Inger Holmberg, ordförande för Ekenäs Tennisklubb.

I mer än 70 år har Ekenäs tennisklubb varit en viktig del av idrottslivet i Ekenäs. Det vill man gärna fortsätta att vara. I vinter har klubben investerat i två ny padelbanor inomhus för att möta det växande intresset.

Inger Holmberg bjuder in God Tid för att bekanta sig med tennisklubbens nya padelbanor. Hon möter mig i sällskap med Ekenäspensionärerna Viola och Kjell Danielsson, Magnus Wessberg, Thomas Karlsson och Inger Lindberg.

De har alla en bakgrund som

Fakta Padel ʶ Padel är en racketsport som är en mellanform mellan tennis och squash. Fyra spelare, 2 plus, två spelar dubbel mot varandra. Padelplanen (10x20 meter) omges av galler och glasväggar. Precis som i tennis spelar du över ett nät. ʶ Padelns ursprung sägs vara Mexiko och sporten är störst i Sydamerika. Till Europa kom den på 1970-talet och då först till Spanien. Därifrån spred den sig vidare ut över Europa. ʶ I Finland demonstrerades padel för första gången 2003. Då sattes en första padelbana upp på Sandudds simstrand i Helsingfors. ʶ De senaste åren har sporten vuxit snabbt i Finland och ifjol fanns det drygt 620 padelbanor i landet.

aktiva tennisspelare i Ekenäs Tennisklubb och har känt varandra länge. Viola Danielsson och Inger Holmberg lärde känna varandra på en tenniskurs för 30 år sedan. Barnens tennisintresse knöt dem samman och de spelar fortfarande tennis ihop.

För Svenska pensionärsförbundets medlemmar är Inger Holmberg kanske mest känd som verksamhetskoordinator i Nyland.

Padel är en racketsport som kan beskrivas som en blandning mellan tennis och squash. Bollen är en

mjuk tennisboll och man spelar två mot två. Planen är betydligt mindre än en tennisplan, vilket gör att padel upplevs som en väldigt social sport.

Om man inte, som Ekenäspensionärerna, har en bakgrund inom tennis, men vill pröva på en bollsport passar padel bra.

– Det är svårt att aktivera en pensionär för tennis men padel borde fungera bra, säger Thomas Karlsson.

Padel är en enkel sport. Reglerna påminner om reglerna i tennis.

”Det är svårt att aktivera en pensionär för tennis men padel borde fungera bra.”

Startsträckan är kort och de flesta har roligt från start. Även den som inte är så snabb på bollen får sin belöning. Bollen studsar mot glasväggen vid planens bakre del och det är tillåtet att spela på returen.

Först utomhusbana I Ekenäs byggdes den första utomhusbanan för padel för 1,5 år sedan.

Ifjol kom det en till och i vinter har Ekenäs Tennisklubb investerat 400 000 euro i två nya inomhusbanor för padel. På andra håll i landet ser det likadant ut. Intresset växer så det knakar. 2021 ökade antalet utövare i Finland från 30 000 till 60 000 trots pågående coronapandemi.

Antalet padelbanor ökade, enligt Finlands padelförbund, från 206 till 623 på ett år. Och takten håller i sig. Det spanska företag som monterade banorna i Ekenäs skall hinna montera 60 padelbanor

i Finland i år.

Ekenäs Tennisklubb har fått en hel del förhandsbokningar till de två inomhusbanorna som togs i bruk i februari. Pensionärer kan med fördel boka tid på förmiddagar när trycket på banorna är som lägst.

Magnus Wessberg räknar med att banorna kommer att vara i flitig användning under vårvintern.

– Jag spelade padel första gången i Stockholm för fyra år sedan. I storstäderna är det svårt att hitta en ledig tid, säger han.

I Ekenäs kostar en timme på padelbanan 20 euro (18 euro om man är medlem i Ekenäs Tennisklubb). Eftersom man är fyra som spelar samtidigt så blir den faktiska kostnaden 5 euro per person – en överkomlig kostnad för att pröva en ny motionsform.

Inger Lindberg ser fram emot att börja spela padel i hemmahallen.

– Jag är stolt över att man ännu i den här åldern kan spela tennis och padel. Man blir åtminstone billig för samhället om man håller igång, säger hon.

Markus West

GOD TID

12

OPTIKER

2/2022

Nya glasögon snabbt!

Inhemsk Leveranstid 1 dag-1 vecka kvalitet Alltid kvalitet till ett

Kai Puhakka

Kungsg. 6. Tel. 019-241 1586

ekenasoptik.fi förmånligt pris!

Muskel-, led- och ryggbehandling

Individuella skoinlägg Beställ tid för fotanalys!

Naprapath DN Kjell Carlsson Granskogsvägen 18H, Kristinestad Skolhusgatan 51A13, Vasa 0400-868 556 kjell.carlsson@napra.inet.fi

FYSIOTERAPI

Specialläkarmottagningar

www.podiart.se

FOTVÅRD

Undersökningar

www.malaxfysio.fi 06-3651767

Recept Utlåtanden

Kroppsverkstaden / SysterSara Gym - grupper - PT-tjänster

Operationer

www.kroppsverkstaden.com / www.systersara.com

Oy KristinaMedi Ab

★ ✰

SUNE EKSTRAND

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

- sakkunnig hälsovård & kirurgi Tilläggsinfo & tidsbeställningar vardagar kl. 9-16 tel. 06 -357 8700

Tommys Fysio

Oy KristinaMedi Ab Lappfjärdsvägen 10 64100 Kristinestad www.kristinamedi.fi www.facebook.com/kristinamedi

Jakobstadsvägen 24B 66900 Nykarleby

Vi är verksamma i f.d.

Bottenhavets sjukhus OP-lokaler

tfn. 044-974 3529

Diabetes Fysioterapi Gastroenterologi Gynekologi Inremedicin Ortopedi Plastikkirurgi Psykologi Urologi Öron-, näs- & halssjukdomar

Massörsmottagning

Rådhusgatan 4, Köpmansgatan 18,Jakobstad.

Jakobstad044-2810 044-2810407.

407.Även Ävenhembesök!

Hembesök!

Välkommen till oss!

1. Remiss 2. Försäkring 3. Privat Vi svarar gärna på ev. tilläggsfrågor.

Öppet: Må-Fre: 04:00-24:00 24/7 Lö-Sön: 04:00-22:00

ÖPPETHÅLLNINGS TIDER

Sakkunnig hälsovård & kirurgi snabbt, nära och enkelt!

Epic Gym Videvägen 2 68570 LARSMO

Tel: 045 220 3522 Epost: info@epicgym.fi Web: www.epicgym.fi

Fysikalisk vård och undersökning Fpa direktersättning Kvarnstigen 6, 68820 Esse www.essefysio.fi Tel. 06-7662221

Kajs Massagetjänst

KAJ SANDELL leg.massör - laill.hieroja

Fylgias bottenvåning Skolhusgatan 34, 65100 Vasa (även hembesök) 050-592 5884 Välkomna!

FYSIOTERAPEUT ANDERS NYGÅRD

Nybrovägen 5, Närpes

Ytteressevägen 191, 68810 Ytteresse Tfn: 0500-852 040

LIDER DU AV SMÄRTA? Fördelarna med medicinsk laser är bl.a. minskad smärta, förbättrad rörlighet, funktion och läkning i behandlad kroppsdel och resultat som håller över tid. Laser är en beprövad metod baserad på vetenskapliga studier.

Mottagning på LaserHuset i Ingå.

Elin Gripenwaldt 040 513 6229 www.cblaser.fi info@cblaser.fi

Öppet från 05.00 - 23.00. 7 dagar i veckan.

Steinpottvägen 3, Esse

GOD TID

2/2022

Stora förväntningar Läsarbrev

◗ Jag är någonting mellan en boomer och dinosaurie och med ålderns rätt har jag har både rynkor och skavanker. Det tjänar dock ingenting till att vara missnöjd trots att ansiktet ser ut som ett ostruket lakan. I ungdomens glada dagar tillbringade jag timtals vid glödlampans sken i hopp om att se äldre ut. Jag spottade frenetiskt på mascaraborsten i ett tafatt försök att fästa den svarta mönjan på ögonfransarna. Ett onödigt ingrepp för hela härligheten rann ändå förr eller senare ner längs kinderna och då var det var dags att gå hem och tvaga sig. En dag tog förnuftet över och mascaran landade i rosket. Åren gick, glödlamporna byttes ut och i ledbelysningens sken såg jag till min fasa att ögonlocken började hänga allt mer. Katastrof!

Den ena kallduschen följde efter den andra. För två år sedan fick jag en elakartad tumör mellan näsroten och ögat. Jag fick en remiss till ögonkliniken men antingen svävar den fortfarande i alltet eller så ligger den underst i någon hög men fram har den inte kommit till dags dato.

Som tur har jag en bra försäkring för det blev besök på en privat klinik och efter både försök och miss-

tag kunde läkarna äntligen se sig som segrare. Tumören fick tji men jag måste få en ny tårkanal inopererad. Man beslöt att ta skinn från mitt öra och korva om det till en liten rännil för stundande tårars flöde. Slutresultatet blev kanske inte så vackert och tårarna rinner inte alla gånger åt rätt håll men jag är nöjd.

Det är dessutom lite extra att ha örat på ögat.

Men ögonlocken hänger allt mer och det är oroväckande för synfältet

minskar. Ofrivilligt kommer jag att tänka på Babylons hängande trädgårdar som likväl var konstruerade med avancerade underjordiska bevattningssystem och som en gång fanns på listan över världens sju underverk.

Mina skruttiga ögonlock kommer inte att stoltsera på någon lista och jag skulle kunna bli av med dem genom ett rätt enkelt ingrepp men fem operationer på ett år har sugit musten av mig. Nu vill jag bara röra på påkarna och dansa.

Vi tycker båda, min gubbe och jag, att lördagsdanserna är uppiggande och han har svingat min icke alltför lätta lekamen runt på dansgolven i årtionden. Ibland undrar jag hur mycket både fysisk och mental styrka han ännu behöver för att orka med ”de sista ljuva åren…”

Lite uppmuntran skadar aldrig men jag blev lite fundersam då vi hade förmånen att vara med på karnevalen i Rio. Blicken fastnade obönhörligt på de yngre damerna som nästan utan undantag var både fram-och baktunga men jämvikten höll bra standard. Hur bär dom sig åt? Inga fallande kurvor utan svindlande höjder och bakfronten stabil.

Vi blev båda inspirerade av karnevalen men jag antar att orsakerna var av olika karaktär. Efter den

13

resan beslöt jag, än en gång, att inleda jakten på min ungdomliga kroppsform.

Jag var euforisk och stolt över mitt eget initiativ till förebyggande hälsovård men det blev pannkaka av alltihop då jag fick höftproblem. Inget att orda om egentligen då många i min ålder dras med samma problem. Men det gick nu inte riktigt som på Strömsö det heller utan det blev akut operation då det visade sig att det var kallbrand.

Jag inser att jag haft änglavakt. Det kunde ha slutat verkligt illa om tumören fritt hade fått sprida sig in i skallen på mig och med bara ett ben kunde det ha blivit rätt trist för oss på dansgolvet.

Slutet på dramat närmar sig. Det sägs att tiden tär men att den också är vad vi gör av den. För mig är det nu dags att se sanningen i vitögat. Jag förstår att fullkomlighet är ett svårfångat begrepp och inser att allt är i sin ordning så länge mina tre proteser håller, humöret är på topp och min tangokavaljer bjuder upp till dans. Det är något i det gamla rivjärnet som också säger att det viktigaste i livet inte hänger på ögonlocken. Vilken tur att kärleken är blind!

Rom byggdes inte på en dag men i tiden var det också krångligt vär-

Fråga hemleverans för riskgrupper i Esbo och Grankulla

re med det lutande tornet i Pisa.

Byggnadsskedet var allt annat än lätt för nästan omedelbart efter det att den första mursleven hade torkat började tornet luta. Man beslöt att ta en paus och fundera hur man skulle gå vidare. Efter hundra år av betänketid återupptog man byggandet för då var man säker på att alla svåra byggnadsekvationer var lösta. Det blev ingen fullträff precis men det blev i alla fall en turistattraktion av stora mått. Omedvetet kommer jag att tänka på den kommande vårdreformen. Jag ryser av förskräckelse samtidigt som jag har stora förväntningar. Eftersom jag är en evig optimist så kan jag inget annat än tro än att man i algoritmernas och datorernas tid kommer att lösa de invecklade manualerna för välfärdsområdena betydligt snabbare. Den förebyggande hälsovården kommer aldrig att mista sin betydelse. För tillfället är många dörrar stängda på grund av den ilska och irriterande pandemin men det bryr vi oss inte om utan steppar sakta vidare till tonerna av Valse triste, Sibelius underbara men sorgliga vals.

Carina Sivén Kyrkslätt

GOD TID

14

2/2022

Vi sköter din hälsa EKENÄS 1. APOTEK TAMMISAAREN 1. APTEEKKI

VÄLKOMMEN TILL EKENÄS 1. APOTEK!

tel. (019) 241 2426

Vi har nya öppethållningstider under veckosluten

apteeKKi_neGatiivi [pOiKKeustapauKsiin]

apteeKKi_lOGO_vaaKa_Fi

Köpmansgatan 9, KARIS tel 019-230018 www.karisapotek.fi

Tenala apotek

VI BETJÄNAR Måndag–fredag 9–19 • lördag 9–16 • söndag och allmänna helgdagar 10–14

tel. (019) 245 0535

Järnvägsgatan 5, Ekenäs tfn 019 241 1441 • ekenas1apotek@apteekit.net

apteeKKi_lOGO_pYstY_lupaus_Fi

(väritaustOille)

NÄRDENT

Rådhusgatan 11 JAKOBSTAD Tel. (06) 789 9000 www.forstaapoteket.fi Öppet må-fre 9-18, lö 9-14

www.korsnasapotek.fi

06-364 1548, 050-463 3542

JORMA ALATALO

Larsmo Apotek Kackurvägen 1 LARSMO Tel. (06) 723 4199 Öppet må-fre 9-17

öppet: må-fred.

9-18 lö 10-14

Grönlundsgatan 8, Ekenäs Tel. 040-703 2393

06-2211007 Salutorget 3 Kristinestad

måndag-fredag

9-19 9-17

Hovrättsespl. 15, Vasa

lördag/ JOURVECKOR: MA-PE / MÅN-FRE 10-18 PÄIVYSTYSVIIKOT 8-22 LA/LÖ 9-2212-18 SU/SÖ 10-22 söndagar och helgdagar

www.apocentral.fi Tel. 06-3191100

www.vanha-apteekki.fi

Tandproteser direkt från

SPECIALTANDTEKNIKER • framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

Ring och beställ tid!

✁

Vaasanpuistikko 13 Vasaesplanaden / 06 357 5300

VASA, Handelsespl.

06-312 1233 VASA, Handelsespl.

20 20B B. TfnTfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10.Tfn Tfn 06-347 NÄRPES, Närpesv. 20 06-3478080 8080

HAMMASTEKNIIKKA OY TANDTEKNIK AB TIMO NIEMINEN

Högsta kvalitet och pålitlighet med dagens metoder.

SPECIALTANDTEKNIKER - Helproteser, påfyllningar, reparationer - Alla förekommande arbeten inom branschen - Betjäning på svenska

Karis Tand - Karjaan-Hammas PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND KRISTINE MIKELSONE HARRI VAALAS, munkirurg

Mottag. Rådhusgatan 21B, Vasa (06) 322 6300 www.hammastekniikka.net

Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

SKARPANSVÄGEN 24, TEL 19 655 / 19 714, www.central-apoteket.ax

Tandproteser direkt från

KIMITO APOTEK SPECIALTANDTEKNIKER

Tandläkare Hammaslääkäri

VERONICA LINDQVIST Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes Tidsbokning Ajanvaraus

• framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar Holmströms•Lanthandel översyn av, Hitis protes samt rådgivning gratis Knallis närbutik, Västanfjärd

Ring och beställ tid!

www.citydental.fi 045-605 47 48

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

Öppet Må.-Fre. 9-17 Lörd. 10-14

Tandläkare JAN SAARELA

- Tand,protes, implantat Skolv. 7, 66800 Oravais 050-3755 596

PIDENSIMME AUKIOLOAIKOJA! VI FÖRLÄNGDE ÖPPETHÅLLNINGSTIDERNA! MA-PE / MÅN-FRE LA/LÖ 8-20

City Dental

AVOINNA / ÖPPET TANDKLINIK Arkaisin/vardagar 8.30 - 18.00 HAMMASKLINIKKA Lauantaisin/Lördagar 8.30 - 14.00 Sunnuntaisin/Söndagar 11.00-15.00

VANHA APTEEKKI GAMLA APOTEKET

PALVELEMME / VI BETJÄNAR :

Nu hittar du Grankulla apotek i köpcentret Grani Må - Fre 9-20, Lö 9-17, Sö 12-16 Ett äkta närapotek, Välkommen

Närpes

✁

Korsnäs apotek

Tel. 06-224 3404

Oravais Apotek

tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

GUNILLA DAMÉN ULF BÄCKMAN

TANDPROTESER

bör ses över och förnyas regelbundet för att undvika käkledsskador o. irriterat tandkött. GRATIS KONTROLL!

Specialtandtekniker an ge en a man k Det bäst nniska är ett Hans Boström nnan mä står till Er tjänst

tfn 723 5151

019-241 2630

Tel. 019-342 770 Nagu Apotek Nauvon Apteekki gunilla.damen@jedaj.fi Virkby tandläkarcentral Rådhustorget, EKENÄS Virkbyv. 18A10.

(02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366 tandklinik www.naguapotek.fi SIRUDENT

a

leende! vackert

Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Tandläkare Sirpa Laine Antti Pellinen Specialtandtekniker Munhygienist JORMA ALATALO Iida Finnilä

Vi har nu också tidsbeGrönalundsg.

8, ställning via nätet.

Ekenäs Fråga även efter blekningserbjudande!

Tel. 040-703 2393 Kvarnbacksgatan 5 68600 Jakobstad Tfn 06-723 6321

ANNONSERA I GOD TID Karis Tand - Karjaan-Hammas

Ajan Hammas

Tidens Tand

puh. 06 320 2700 Hovioikeudenpuistikko 7C www.ajanhammas.fi tel. 06 320 2700 Hovrättsesplanaden 7C www.ajanhammas.fi

Tandläkare Leena Minkkinen Sarah Nordman Ulrika Sundén Elina Patovirta Kristine Mikelsone Mun- och käkkirurg Harri Vaalas Tandhygienist Tuula Starck-Schreiber Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

GOD TID

2/2022

15

DigitalWells stöder fysisk aktivitet Deltagarna i DigitalWells ökade sin fysiska aktivitet under programmet trots bekymren med coronabegränsningarna.

fakta AA i Svenskfinland ʶ Vasa svenska AA grupp grundades den 2 juni 1994. ʶ Möten arrangeras på måndagskvällar med start kl 19.

ʶ Telefonrådgivning ges varje dag mellan kl 8-20 på numret 045-3275980. ʶ Mera matnyttig information hittas på gruppens hemsida www.aa-vasa.com. ʶ Svenskspråkiga AA-möten arrangeras på följande orter i Svenskfinland: Vasa, Jakobstad, Borgå, Dalsbruk, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Mariehamn och Åbo.

Anonyma Alkoholister är en global, religiöst och politiskt obunden organisation som med sitt tolvstegsprogram hjälper miljontals människor att tackla sina alkoholproblem.

Jag är inte alls fullärd, säger 70-årig medlem i AA-grupp Alkoholmissbruk och andra typer av missbruk förekommer i alla åldersoch samhällsgrupper.

Anonyma Alkoholister erbjuder möjligheter till kollektivt stöd i en långsiktig kamp mot ett ständigt lurpassande begär.

Vasa svenska AA-grupp har medlemmar i åldern 18-87.

I början av 1990-talet upplevde den i dag drygt 70-årige mannen från Vasatrakten att han saknade kontroll över sitt drickande.

Vi kan kalla honom Pelle.

– Jag kunde åka iväg till sommarstugan eller till andra delar av landet för att festa i många dagar.

Jag mådde allt sämre psykiskt och drabbades av både hälsomässiga och ekonomiska problem.

Under sensommaren 1993 beslöt Pelle att göra en radikal kursändring. Den 14 augusti deltog han i ett första möte i den dåvarande tvåspråkiga AA-gruppen i Vasa.

– På den vägen är jag. Jag har fortsatt att delta i mötena oavbrutet. Det är ett engagemang som är mycket viktigt och betydelsefullt för mig.

– Det handlar primärt om att vilja ta det här steget själv och att göra en inre resa. Men också att hitta långsiktig styrka och inspiration genom att ventilera och diskutera erfarenheter med andra personer som har valt ett nyktert liv, säger Pelle som numera är pensionär.

Vi träffas en måndagskväll i januari i Vasa Svenska AA-grupps klubbrum på Rådhusgatan 44. Det är den femte lokalen som föreningen förfogar över sedan starten för snart 28 år sedan. I regel brukar ett tiotal medlemmar delta i slutna möten på denna adress där även det lokala baptistsamfundet är inrättat.

– Under en period på 1990-talet samlades vi tre gånger i veckan.

Idag ordnas det möten enbart på måndagskvällar. Tillställningarna kunde gärna vara fler. Medlemmarna brukar även träffa eller ringa varandra utanför mötena.

– Jämfört med 1990-talet är blandmissbruk vanligare nuförtiden. För 30 år sedan var kategorin ”klassiska alkoholister” mera framträdande i AA-grupperna, säger Pelle.

Några trista återfall har Pelle inte råkat ut för på snart tre decennier.

Som nykter alkoholist kan han ha roligt även i miljöer där det inte spottas i glaset. Framför allt tycker han om att gå ut och dansa.

– Jag är dock inte alls fullärd efter

många år i AA. Jag tar inte heller ut någonting i förskott. En dag i sänder är det som gäller, säger han diplomatiskt.

Finns det någon varit med ännu längre i Vasa svenska AA-grupp?

– Absolut. Vi har en 87-årig manlig medlem som har varit aktiv i över 40 år. Numera kan han inte medverka i träffarna eftersom han inte längre kan gå i trappor. Vi brukar dock träffas och höras per telefon ibland, säger Pelle.

Alkoholism – en känslomässig sjukdom Pelle har sällskap av ett par yngre föreningsmedlemmar under God Tid-intervjun.

Två medelålders män med de fingerade namnen Peter och Jonas ger AA-gruppen ett gott betyg.

Duon uppskattar den solida sammanhållningen och den allmänt konstruktiva andan.

– Jag anslöt mig 2011. Jag var samtidigt inskriven på Pixnekliniken. Det var i princip det rådande grupptrycket på kliniken som styrde mig till AA-gruppen. Jag har råkat ut för återfall sedan dess, men fått ett varmt mottagande när jag har återkommit. Idag har jag varit nykter och drogfri i tre år, säger Peter som har sydösterbottniska rötter.

– Jag gick med för nio år sedan

och mottagandet har varit mycket bra, säger Vasabon Jonas som ursprungligen är inflyttad från Mellaneuropa.

En yngre kvinna som vi kan kalla Sara sökte sig på grund av pilleroch drogmissbruk samt psykiska problem till AA-gruppen i mitten av 2010-talet.

– Genom att ta del av andra medlemmars erfarenheter har jag fått bättre kontakt med mig själv och en mera stabil grund att stå på, säger Sara som är hemma från Vasatrakten.

Pelle och Peter framhåller att alkoholism är en känslomässig sjukdom. Till exempel brukar personliga motgångar öka risken för återfall.

– Dessutom har folk mått allmänt sämre under pandemin, vilket kan leda till mera missbruk.

Människan är en social varelse, til�lägger Sara.

Tröskeln att erkänna sina problem för sig själv och ta det första steget mot hjälpen är dessvärre inte sällan hög.

– Nya personer söker sig till vår grupp varje år. Vissa medverkar endast i något enstaka möte medan andra väljer att stanna kvar.

Vi har också en del återanvändare, säger Pelle.

Joakim Snickars

Deltagarnas förmåga till att motionera på egen hand förbättrades vilket bidrar till att bibehålla den ökade fysiska aktiviteten.

DigitalWells-programmet fokuserade på att ta fram preventiva åtgärder för att motverka följderna av en katastrofalt minskande motion bland de äldre. Målgruppen – personer i åldern 60–75 år – omfattar 1,5 miljoner finländare. En av programmets centrala målsättningar är att hjälpa deltagarna med att utveckla och bibehålla vardagsrutiner, som innehåller tillräckligt med motion för att ge positiva hälsoeffekter. Programmets forskningsresultat visar att det går att förhindra de negativa effekterna av otillräcklig motion och att ge stöd för ökande ålder i bättre kondition.

Deltagarnas fysiska aktivitet har ökat kontinuerligt under programmet. Speciellt de som från början inte satsat så mycket på motion har lyckats lyfta nivån på sin fysiska aktivitet.

– I några av studierna har vi granskat aktiviteterna under de första 12 månaderna i programmet.

Resultaten visar att den ökade fysiska aktiviteten med stor sannolikhet kommer att bibehållas också i fortsättningen. Det som talar för det är att deltagarnas självförmåga till motion har ökat under programmet. Självförmågan har en central roll när det gäller att ändra livsstil, säger forskardoktor Tuomas Kari.

Deltagarna i DigitalWells-programmet får kostnadsfritt DigitalWells-appen installerad i sina mobiltelefoner så att de kan följa med hur den egna fysiska aktiviteten utvecklas. Appen gör det också möjligt att automatiskt uppdatera sina prestationer i Min Kantas datalager för egna uppgifter på FPA. Börje Eriksson är aktiv i Svenska pensionärsförbundets Pedersöre-grupp och har noterat att DigitalWells är ett välkommet tillskott i gruppens aktiviteter: – Inbjudan till DigitalWell programmet kändes välkommet vid starten för två år sedan. Jag och min närmaste krets är regelbundna motionärer och att som nybliven pensionär kunna bidra med underlag till forskningen kändes motiverande. Wellmo-appen har blivit ett begrepp för oss deltagare och en sporre att veckovis uppnå egna uppsatta mål, säger han.

Läs mera på hemsidan www. digitalwells.fi

16

GOD TID

2/2022

Att falla hör till livet – att ta sig upp igen är att leva

Enligt uppskattning blir 70 procent av fallolyckorna hos personer över 65 varken sedda eller omtalade. Inom EU-länderna faller två miljoner mänskor varje dag. Att falla är inget att skämmas för.

D

et är vanligt att vi faller och de flesta fall tycks inte leda till allvarliga skador. Vi stiger upp igen, lite förlägna, men det är okej. Vi är rädda för att falla, i synnerhet när det är halt och vi glömt att sätta nubbarna på skobottnen, glömt stavarna hemma och det är osandat.

Enligt forskning sker ändå de flesta fall hemma. Och fallolyckor med påföljande allvarliga skador ökar med åldern. Om vi är rädda för att falla så ökar risken. Då drar vi oss lätt undan och minskar på både sociala och fysiska aktiviteter. Det vet vi vad det leder till.

Det är allmänt känt att vi lever längre och friskare. Ungefär 20 levnadsår till har vi fått, efter krigstiden. Det är helt fantastiskt, anser jag. Vi vill förstås gärna ha så friska levnadsår som möjligt. Men de som får benbrott, speciellt brott i lårbenshalsen, uppnår sällan samma livskvalitet igen. Det behövs god kvalitativ vård, effektiv rehabilitering och gott psykiskt och socialt stöd för att komma igen.

Därför skriver jag här om förebyggandet av fall. Jag hoppas inspirera dem som rör på sig för lite. Att inte falla alls eller åtminstone att kunna ta sig upp och leva gott är målsättningen.

Varför faller vi?

Det finns en mångfald av orsaker till att vi faller: Samhället, fysisk och social miljö, boendeförhållanden, levnadsvanor, föda (D-vitamin, kalcium, proteiner, alkohol osv), sömn, fysisk aktivitet, hobbyer. Nedsatt syn eller hörsel, svindel, smärta, nedstämdhet, ledproteser och en mångfald av sjukdomar samt mediciner påverkar. Skörhet är det vi behöver kämpa emot, kämpa för styrka. Förmågan att komma igen efter svårighet är viktig. Många aktörer behöver aktiveras för att förebygga fall. I min artikel tar jag upp fysisk aktivitet i förebyggandet av fall. Daglig, enkel fysisk aktivitet med måtta är mycket effektiv och kostar ofta ingenting.

Regelbunden, fysisk aktivitet där balansövningar ingår minskar risken för fallolyckor med allvarliga konsekvenhser (så som benbrott och hjärnskakning). På Spänst i benen-kurserna prövar vi på moderat, enkel fysisk aktivitet. Vi kämpar mot för tidig skörhet som inskränker på mänskans autonomi och leder till ofrivillig ensamhet. Vi kämpar för delaktighet i aktivitet som främjar psykisk och fysisk styrka.

Multitasking är effektivt Man brukar höra att multitasking, att göra flera saker samtidigt, inte är bra för tankeförmågan, men balansförmågan behöver det!

Vi äldre brukar falla just när vi går framåt och ska svänga, bär en bricka eller tittar oss omkring. Börja ändå lugnt. Att kasta en boll, ballong eller kotte till varandra, medan man går framåt, är redan för många en mycket krä-

en aha-upplevelse kan hjärnan göra kroppen fri. Inte lätt att beskriva med ord, det skall upplevas.

Om du inte kan gå eller stå så kom ihåg att stolgym och sittdans kan göras mycket mångsidig och krävande.

Varje liten rörelse lönar sig, den håller blodcirkulationen igång och stimulerar ämnesomsättningen, också i hjärnan, där nya celler bildas tack vare fysisk rörelse! vande övning.

Under kultur- och samvaropromenader kan man passa på att förbättra balansförmågan. Prata och berätta när ni promenerar tillsammans, plocka upp kottar och kvistar, böj er och ta upp skräp i en plastpåse.

Sjung och dansa. Varje knäböj stärker låroch höftmuskler, varje lite snabbare steg förbättrar balansen. Sätt in olika små uppgifter under promenaden, titta omkring, vänd och sväng till sidan, lyssna och se, dofta och känn in naturen samtidigt som ni går lugnt framåt. Gå raskt, småspring om du kan, göra det tryggt (inte på halt eller gropigt underlag). 30 sekunder räcker. Gå sidledes, gå bakåt och gå på ojämna underlag, sträck på stegen emellanåt. Så uppehåller du din förmåga att korrigera balansen.

Om du måste stanna upp för att säga någonting har din benägenhet att falla ökat enligt forskning. Din hjärna behöver all uppmärksamhet att gå.

Kognitiv, fysisk aktivitet och balansförmåga hänger ihop Minskad hastighet och svårigheter att ändra gångrytm, ändra riktning eller svänga runt

korrelerar också med minskad kognitiv förmåga. Kropp och sinne samverkar. Om du kan räkna eller läsa en bok samtidigt som du går sakta framåt anses det som ett gott kognitivt tecken, enligt Aalto universitetets forskare.

UKK-institutet har påvisat att de som klarar av att knäböja samt kan stiga upp från golvet inte faller lika lätt och om dom faller är risken för benbrott lägre. Det finns förstås många andra fördelar med att vara i god kondition. I vissa idrottsgrenar som judo och slalom övar man avsiktligt att falla. Då är man i regel yngre till åren. Med tjocka gymmattor som underlag och god handledning kan man öva fall även som äldre. Förmår du långsamt fälla dig baklänges på din säng? Genom att spärra med lårmusklerna, hålla hakan nära bröstet och rulla med rund rygg sakta ner?

Om du undrar hur fysiskt rörlig man rekommenderas hålla sig så se hälsomotionsrekommendationer för över 65-åringar på www. ukkinstitutet.fi. Öva hellre lite varje dag än några enstaka intensiva gånger per vecka.

Gång är en automatisk handling, men med åren förlorar vi den automatiken fort om vi inte uppehåller förmågan. Att bevara automatik är viktigt. Hjärnan tycker om monotona, automatiska rörelser (att gå, sticka, diska, skriva, rita, rota i marken osv). Tankarna kan då ”sväva fritt” och man stöder det kreativa och flexibla tänkandet. Rörelsen är till för att stöda hjärnans förmåga, säger forskarna. ”Rörelsen utvecklas före tänkandet och hör intimt ihop med känslorna när vi växer upp”.

Det finns mycket vetenskaplig forskning om hur kropp och sinne samarbetar. Hur till exempel långvarig invalidiserande, diffus ryggsmärta botas bättre med en kombination av fysioterapi och kognitiv beteendeterapi samtidigt. Det verkar som om hjärnan fastnar i uppfattningar som stressar både den och kroppen. Bara genom att man själv får

Rör på dig där hemma Sitt inte stilla mer än högst en timme i sträck.

Till och med hushållsarbete håller dig smart och i form. Städa, diska, dammsug och laga mat. Sätt på musik och dansa och sjung samtidigt, tre minuter räcker. Musik och sång som kombineras med fysisk aktivitet är stärkande för minne, kognitiv förmåga och kroppen.

Om du inte kan gå eller stå så kom ihåg att stolgym och sittdans kan göras mycket mångsidig och krävande. Varje liten rörelse lönar sig, den håller blodcirkulationen igång och stimulerar ämnesomsättningen, också i hjärnan, där nya celler bildas tack vare fysisk rörelse!

Hur få det gjort?

Visst är det ofta svårt att komma igång, att få det gjort, den där fysiska aktiviteten. Att förändra vanor, beteende och uppfattning tycks inte vara så lätt även om viljan finns.

Vi behöver stöd och uppmuntran. Det ska kännas skönt när man i sakta mak förändras.

Kila in fysisk aktivitet i vardagen på ditt eget sätt. Rörelser som känns enkla och moderata räcker långt. Du behöver inte vara en hurtbulle om du inte vill. Digitalt finns det en mångfald av alternativ: traditionell gymnastik, olika sorters dans, stolyoga och så vidare. Stegmätare motiverar många. Beroende på ålder och hur man rör på sig är 5000 till 7000 steg per dag är en tillräcklig målsättning för oss över 65. Delaktighet i en grupp motiverar de flesta. En regelbunden gruppträff av något slag, dit du kan promenera eller cyklar och där ni inte sitter i flera timmar.

Bilda inom föreningen en grupp, som passar på att påminna om rörelsestunden, motionsmellanmålet så som benböj före kaffet, sträckningar efter mötet, veckans multitasking för hjärna och kropp (se www. aivoliitto.fi för idéer). Och kom på Spänst i benen -kurs, så hålls motivationen uppe. ”Livet är som att cykla, ska du hålla balansen ska du hålla dig igång” Kitty Seppälä MHV, fysioterapeut Mind-Body Bridging terapeut

Källor: AGE Platform Europe. Falls prevention.

Nätwebinarium 27.1 2022.

Biomedicum. Studio medicina. Nätwebinarium 19.1 2022.

Boken Aivo-aakkoset, Aalto Universitetet 2021 Fysioterapeutförbundet. Nätwebinarium.

Epäspesifi selkäkipu- missä mennään? Kognitiivis-behavioraalinen lähestymistapa. Uleåborgs Universitet.

GOD TID

2/2022

Uppblåst mage? Dålig matsmältning?

Känner du igen känslan?

Upplever du också detta efter middagen: █ Uppblåst mage? █ Gaser? █ Obehag?

Få enkel hjälp mot detta.

Så fungerar växterna Macoform är en växtbaserad produkt, som bl.a. innehåller kronärtskocka och maskrosrötter. Den lilla tabletten innehåller därför ett antal nyttiga ingredienser från dessa två växter. Innan tabletten tillverkas, har ingredienserna varit genom en tekniskt kontrollerad process där växterna extraherats och ingredienserna har koncentrerats.

+

ANNONS De fick hjälp för sina magsvårigheter Fotboll i magen

- Det kändes ofta som jag gick runt med en fotboll i magen! Jag tvingades köpa mina byxor en storlek större, annars var de så tighta att jag inte orkade ha på mig dem i slutet av dagen.

Så beskriver Anette sina svårigheter med magen. Macoform visade sig vara lösningen.

- Den uppsvällda magen försvann snabbt, och Macoform är nu en fast del av min morgonrutin, säger Anette.

Anette

God mat och orolig mage

Sari

Sari har alltid haft en lite orolig mage, men samtidigt älskar hon god mat.

- En dag pratade jag med en kompis om mina matsmältningsbekymmer och hon berättade om Macoform, som skapar balans i magen.

Efter att ha använt Macoform ett tag började Saris mage lugna sig, och de magbekymmer hon hade kämpat med så länge, började att minska.

Äter vitt bröd igen

Pasta, pizza eller en god macka? Vardagens delikatesser hjälper sällan den goda magkänslan - och under dagens lopp kan magen snabbt kännas uppblåst och byxorna börjar strama åt runt midjan. Är detta en känsla du kan känna igen?

Om du dras med en uppsvälld och gasig mage är du långt ifrån ensam.

De flesta har bekymmer med magen då och då och det visar sig ofta genom att magen känns uppblåst, man får kortvariga magknip eller ökade väderspänningar som kommer ut i form av pruttar och rapningar - detta uppstår speciellt efter måltiderna.

Luft i magen kan i vissa fall även komma utifrån, men ofta beror luften på att bakterier i magen bildar gaser, som får magen att kännas uppblåst – här spelar vardagens delika-

17

tesser en viktig roll. Både vad vi äter och på vilket sätt vi äter är viktigt för hur bra matsmältningen fungerar.

Luft i magen - När mat-smältningen jobbar övertid Vissa livsmedel är mer krävande att bryta ner än andra, har du till exempel en förkärlek för kål, rotfrukter eller lite för fet mat, då kan du upptäcka att det kan ta längre tid mellan toalettbesöken. Därför bildar tarmbakterierna mer gas och det kan orsaka att magen Kronärtskockan kan hjälpa:

ຈ Mot matsmältningssvårig-

heter - Bland annat, genom att främja produktionen av matsmältningsjuicer (galla och andra vätskor man producerar naturligt under matsmältningsprocessen) ຈ Mot uppblåsthet som uppstår på grund av gasbildning ຈ Dessutom kan kronärtskocka främja viktminskning Maskros kan: ຈ Bidra till en normal mage och leverfunktion ຈ Bidra till mage och tarmkanalens funktion ຈ Hjälpa till att upprätthålla pH-balansen

=

känns uppblåst.

Om du äter oregelbundet eller äter dina måltider när du är på språng, kan det också påverka din matsmältning. Snabba måltider som inte tuggas lika noggrant kräver ofta mer av matsmältningssystemet som bryter ner maten – det kan också göra att magen känns uppblåst.

Det är dock inte bara kostvanorna som spelar roll i förhållande till magens välmående. Matsmältningen påverkas också av andra faktorer som stress, brist på rörelse i vardagen och oregelbundna toalettvanor.

Goda vanor är viktiga när det kommer till välbefinnandet i magen – men det kan vara svårt att ändra på många års ingrodda vanor. Många upplever att det kan vara särskilt svårt att klara sig utan sina vardagsdelikatesser - men det finns lyckligtvis hjälp att få.

En hjälpande hand till magen Om du upplever känslan av en uppblåst mage, kan Macoform vara den hjälpande handen, som din mage behöver.

Macoform innehåller bland annat kronärtskocka, som kan hjälpa mot matsmältningssvårigheterna genom att främja produktionen av matsmältningsjuicer. Detta motverkar därmed känslan av uppblåsthet som ett resultat av luft i magen. Macoform innehåller också maskrosextrakt, som bl.a. bidrar till en normal mage och tarmfunktion. Växterna har en bred effekt och kan därför vara en hjälp för ett antal vanliga magsvårigheter.

- Jag hade provat allt, utan framgång, tills jag började med Macoform. Då hände äntligen något, berättar Vivi, som tidigare haft utmaningar med uppsvälld mage.

- Det tog bara några veckor från att jag började med Macoform, tills jag började känna effekt. Jag mår jättebra i min mage nu. Jag kan även äta vitt bröd om jag vill, ja förresten också allt annat.

Vivi

Uppblåsthet och obehag

Helle

- Jag har haft krångel med magen i många år. Jag hade bl.a. en konstant känsla av ”inre” övermättnad, som gjorde att magen var uppblåst, det var väldigt obehagligt, säger Helle.

Efter att Helle började ta Macoform, har detta förändrats.

- Jag blir inte uppsvälld längre, efter jag har börjat att ta produkten, berättar Helle nöjd.

Viktminskning och slut på mullrande mage

- Jag har haft en mullrande och obalanserad mage så länge jag kan minnas.

Johan trodde det kunde vara för mycket koffein som var orsaken till hans bekymmer med magen, men när han började att ta Macoform upplevde han en förändring.

- Jag kände effekten efter ett tag, och nu fungerar magen. Jag har faktiskt har även gått ner några kilon sedan jag började med Macoform, helt utan jag har gjort något.

Johan

Läs mer om Macoform på www.wellvita.fi

Prova Macoform för halva priset Macoform kan provas med abonnemang. Halva priset på första paketet.

Endast 19,95€ (+ frakt 4,95€) 2 månaders förbrukning

Ring: 09-615 00 516 (må-to: 8.00–16.00, fr: 8.00–14.30)

Beställ online:

www.wellvita.fi Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

18

GOD TID

2/2022

GOD TID

2/2022

Res med SPF Österbotten

19

www.osterbotten.spfpension.fi

Resor på svenska

Spa-resa till Pärnu 18-24.4.2022

Passionsspelen i Oberammergau 6-12.9.2022

på svenska Kom med till Tervis i Pärnu i slutet av april. En hälso- och rekreationsresa i hela Europa! till mångsidiga Pärnu.

Upplev passionsspelen i Oberammergau. Som inledning/ avslutning på vår resa får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike.

Pesten 1632-1633 fick byborna i Oberammergau att lova att vart tionde år uppföra Kristi lidandes historia, blott Herren skonade dem från farsoten. 1634 gavs det första passionsspelet. Från 1680 förlades spelen till varje jämnt avslutat decennium, en ordning som sedan endast frångåtts undantagsvis av tvingande skäl som krig, förbud och pandemier.

teatern. Hela orten är engagerad i skådespelet som lockar besökare från hela världen.

Resan till Tyskland sker med flyg tur/ retur och landtransporterna med buss.

Resedatum: Resedatum: 6.912.9.2022, tisdag-måndag

Den första verkliga passionsspelsteatern invigdes 1820.

Den var uppförd enligt traditionell grundplan, i huvudsak bibehållen i den nuvarande 1890 uppförda

Resans pris: Från Österbotten 2130 €, från Helsingfors 2050 €.

Enkelrumstillägg 440 €

I priset ingår bl a: Finnairs reguljärflyg och flygskatter, logi i dubbelrum + 6 frukoster, 3 luncher, 6 middagar + 2 vinprovningar, biljett till Passionsspelen den 9 september, luftkonditionerad turistbuss och reseledare.

Ni som var anmälda till den planerade resan 2020 kvarstår på anmälningslistan. Ni kommer att bli kontaktade av researrangören.

Researrangör: Oravais trafik

En skön vecka under en förmånlig tid på året! Behandlingar, program, musik, utflykter, samvaro.

Svensktalande lokalguide och läkare, reseledare, buss med.

Resedatum: 28 – 24.4.2022 Resans pris: 530 €/person.

Enkelrumstillägg: 90 €.

Tillägg för helpension: 50 € per person.

Researrangör: Lindell Travel

Almuñécar - våren 2022 Underbara dagar under Spaniens sol 28.3-7.4 (11 dgr) 28.3-14.4 (18 dgr)

Långsemester till Portugal Sesimbra, 15 dgr, 11-25.4

Påsken i Ungern 14-19.4

Gardasjön Norditaliens smycke 21-27.4

Blomsterön Mainau & Maggioresjön 29.4-5.5

Fira valborg i Holland 30.4-3.5

Franska rivieran med Barcelona och Andorra 7-14.5

Mera info: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 eller Britta Andtfolk tfn 045 139 3210 Boka via osterbotten.spfpension.fi eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar.

Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Irland vandringsresa 9-14.5

Normandie - Bretagne 17-23.5

Paris - Moseldalen 21-28.5

Sagolika Island 15-19.6

Ur gamla årgångar Pionjärer omkom i bilolycka

RESOR

8-13.5 Sparesa till Pärnu, Viiking Spa 15-16.6 Skärgårdsresa 20-25.7 Dansbandsveckan i Malung 19.9-1.10 Costa Blanca, Alicante

frimanresor.fi

Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel bussbokningar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 info@frimanresor.fi

1974 var ett tungt år för den unga organisationen Svenska pensionärsförbundet. I God Tid nummer 6/1974 upptas hela första sidan av berättelsen om en tragisk trafikolycka i Karis den 29 oktober samma år.

I trafikolyckan dödades förbundets verksamhetsledare Jarl Hellström, förbundets kanslist Greta von Pfaler och Valter Fagerström som var aktiv i pensionärsföreningen på sin hemort Ingå.

ANNONSERA I GOD TID

Kommande resor: 8-10.4 En dag i Stockholm Holland med Floriaden och Blomstertåget 20-28.4 25.4-1.5 Härliga Gardasjön Lofoten-Hurtigruten 6-12.6 Visby – rosornas stad, Gotland 27.6-2.7 4-6.7 & 18-20.7 Allsång på Skansen Diggiloo 2022 i Örnsköldsvik 15-16.7 Geiranger med ’The Golden Route’ 8-15.8 Portvinsdalen med Glenn Sundstedt 15-22.10 Almuñécar, Spanien 18.10-7.11 Läs mer om resorna och hur du ska boka på vår hemsida, som vi uppdaterar med fler resor vartefter.

www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 020 7434520

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

28.4 - 4.5.2022 Helpension 555€ Halvpension 500€ BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

Det är förbundets viceordförande Elly Sigfrids som skrivit den signerade nekrologen över Jarl Hellström.

Jarl Hellström spelade en viktig roll när Svenska pensionärsförbundet grundades två år tidigare. Jarl Hellström, som var född i Vasa, var en välkänd gestalt i Svenskfinland i början av 1970-talet. Han gjorde en lång karriär inom turistbranschen, först i Österbotten och senare i Tavastehus.

Han var vd för hotell Aulanko i Tavastehus i sexton år.

Till och med mitt under brinnande krig månade han om hotellen. Under kriget mot tyskarna i norra Finland räddade han med ett par mans hjälp under kaotiska förhållanden inredning och förråd från hotell Pohjanhovi i Rovaniemi och hotell Pallas. De tyska trupperna sprängde hotell Pallas i luften när de retirerade från Lappland.

Efter sin pensionering ägnade Jarl Hellström sig med stor energi åt att skapa en organisation för det

svenska pensionärsarbetet i Finland. Han tog initiativ till grundandet av Svenska pensionärsförbundet och blev också dess första verksamhetsledare.

Dessutom reste han med stor nit runt i Svenskfinland och hjälpte pensionärerna att komma igång med de lokala pensionärsföreningarna. Hans bakgrund inom turistbranschen kom väl till pass och Svenska pensionärsförbundet byggde redan under de första åren upp en livlig reseverksamhet. ”Han höll skickligt alla trådar i sin hand och såg till att alla trivdes”, skriver Elly Sigfrids.

Den kvinnliga passageraren i olycksbilen, Greta von Pfaler, hade kommit i kontakt med Jarl Hellström när hon verkade som kontorschef på hotel Aulanko i Tavastehus. Hon var Hellströms högra hand både på Aulanko och i pensionärsförbundet. I God Tid beskrivs hon som en livsbejakande kvinna som var nyfiken på livet. Som pensionär studerade hon bland annat ryska och spanska.

Den tredje personen i bilen, Valter Fagerström, får också en kort nekrolog. Han hade jobbat som djurskötare på Fiskars och på Gerknäs gård, men efter pensioneringen flyttat tillbaka till sin hembygd Ingå. Han var en av grundarna till Täkter Pensionärsförening.

Spa-resor till Pärnu

En skön och avkopplande vecka i förmånliga och välkända Pärnu 8 dagar: 19-26.3, 15-22.4, 30.4-7.5

Teaterresa till Helsingfors Grease, 30.4.-1.5.

Teaterresa till Stockholm

31.3-3.4 Saturday Night Fever med bl.a. David Lindgren och Andreas Lundstedt

GES krogshow i Stockholm 31.3-3.4 (Hotellresa) 22-24.4 (Kryssning)

Trädgårdsmässan i Stockholm 31.3-3.4

Nolia trädgård i Umeå

23.4 hotellresa eller kryssning

Türi blomsteroch trädgårdsmarknad 20-22.5

Viking Grace danskryssning 6-7.4 Guns Rosor och Titanix bjuder upp till dans!

Nya Viking Glory

En dag i Stockholm 1-3.5, 15-17.5

Hotellresor till Umeå

5-6.3 (lö-sö), 12-13.3 (lö-sö), 30.4-1.5 (lö-sö), 7-8.5 (lö-sö) Vi har paketresor till: 12.3 Miss Li, 30.4 Mando Diao 7.5 Bo Kaspers Orkester Båtresorna med nya Aurora Botnia

Vi följer myndigheternas alla restriktioner och anpassar reseutbudet enligt dessa.

Boka tryggt och res säkert med oss!

oravaistrafik.fi

(06) 318 4000 må-fre 9-16

GOD TID

20

2/2022

Besök oss i sommar! ÖPPET 1.9-31.5 ons-sön 11-16 1.6-31.8 mån-sön 11-17

www.bykiston.fi

Avvikande öppettider finns på vår hemsida.

BILJETTER Vuxen 6,00 € Rabattbiljett 4,00 € Under 18 år gratis

Petalax hembygdsmuseum Programkvällar vid museet tisdagar i juli om restriktionerna tillåter

Museum Myrbergsgården Bertby-Lålaxvägen 18, Vörå 050-468 5542

Malax museiförening r.f Kvarkens båtmuseum

- ett av Nordens största museer för bruksbåtar och skärgårdsliv

Brinkens museum

- ett hembygdsmuseum med restaurerad 100-årig blomster- och fruktträdgård

Kultur för alla

på Kimitoön

Sagalunds museum & Dalsbruks Bruksmuseum

www. visithoutskar.fi

Houtskär Skärgårdsmuseum

Öppehållningstider 27.6- 8.8 Må - stängt Tisd. - Fred. 12.00 - 19.00 Lö - Sö 12.00 - 16.00 inträde 4€ barn under 12 gratis Kontaktpersoner Lennart Brunnsberg 0400 723375 Bengt Backman 0400 536036 Carl Gustaf Öhman 040 50697107

Måndagar stängt 6.6-28.8 Björkboda låsmuseum 29.6-14.8

Mer info på www.sagalund.fi 02 421738

Fele’nska 1842 Museet 1761 Kristinestad. Öppet 1.6-1.9. må-fre 11-17 lö - sö 11-14 övriga tider enligt överenskommelse.

040 7219535

Tel. 040-508 5251 eller 050-560 8108 * Unikt köpmanshem från 1700-1800 -talet * Specialutställningar och kaffeservering (på beställning) i Felénska.

Järnåldersleden

- en vandringsled i rustik skogsmiljö med gravrösen och offerstenar

För mer info se vår hemsida: http://museum.malax.fi

LOTTA SVÄRD 100 ÅR Malmska gården, Storgatan 2, Jakobstad

PÖRTOM HEMBYGDSFÖRENING, tel. 050-541 6092 www. portom.hembygd.fi

Öppet: 1-31. 7 kl 12-17 alla dagar Övriga tider enl. överenskommelse.

Konstutställning i Torpet 1-31. 7 Allsång 29.6 kl.18,30 Sommarmarknaden 10.7 kl. 10-15

FURIRBOSTÄLLET I ORAVAIS -

Upplev vårt lands historia hos

oss!

ORAVAIS HISTORISKA FÖRENING Tidsenlig exercis - dramavandring - museum - guidning - sevärdheter Bokning av program och information +358503001037 www.oravais1808.fi

Välkommen till Brages friluftsmuseum! Öppet 29.6-14.8 Ons-sö kl. 12-17 Sommarens program: Sommarläger 6-10.6 Barnens dag 5.7 Söndagsprogram i juli kl. 14-16 Sommarens utställning: 100 år av dräktarbete Vernissage 3.7 kl. 14 Utställningen öppen 3.7-14.8 Mer information finner du på:

www.vasabrage.fi 0440127166

VÄLKOMMEN TILL

ZACHARIAS TOPELIUS KUDDNAS

RESTAURANG ÄDELBRAGD

Utställningen är öppen till 31.3.2022, ti-sö kl 12-16 www.jakobstadsmuseum.fi

Middagar - fester - möten - rökbastu och badtunna Bokningar av middagar och information +358503432642 www.adelbragd.fi

PEDERSÖRENEJDENS HEMBYGDSMUSEUM

Trädgårdsgatan 6, 68600 Jakobstad. Öppethållningstider 2022.

Söndagar: 26.6 – 14.8 kl. 12.00 – 17.00.

Juli månad. Tisdag – lördag kl. 12.00 – 18.00 Övriga tider: Grupper mot tidsbeställning.

Museiansvarig: Charles Wik 0503259047 Ordförande: Guy Björkgren 0503515241

POHJANMAAN MUSEO ÖSTERBOTTENS MUSEUM TI–SU/SÖ 10–17 TIKANOJAN TAIDEKOTI TIKANOJAS KONSTHEM TI–SU/SÖ 10–17 KUNTSIN MODERNIN TAITEEN MUSEO KUNTSI MUSEUM FÖR MODERN KONST TI–SU/SÖ 11–17 VAASAN TAIDEHALLI VASA KONSTHALL TI–SU/SÖ 11–17

Öppet 18.5-31.8 Tel. 06 785 6482 nykarleby.fi/kuddnas

Museets utrymmen i den gamla stenladugården, som är byggd på 1770-talet.

Läs mera på internet under rubriken museer i Österbotten.

ERIKA ADAMSSON: Pale Green Taffeta, 2019.

Saastamoisen säätiön taidekokoelma / EMMA – Espoon modernin taiteen museo.

Saastamoinen stiftelsens konstsamling / EMMA – Esbo moderna konstmuseum.

KUVA / BILD / PHOTO: Paula Virta / EMMA

Museoiden päivälippu 12 € / alennettu hinta 9 € Museernas dagbiljett 12 € / nedsatt pris 9 € Vaasan taidehalliin maksuton sisäänpääsy / Vasa konsthall har fritt inträde

VAASANKAUPUNGINMUSEOT.FI

GOD TID

2/2022

21

Fiskars museum i Pojo går som tåget Fiskars museum kan lägga ännu ett rekordår bakom sig. Ifjol gästades Fiskars museum av 8 878 betalande besökare.

– Vi har gjort rekord år efter år. Det ökade intresset för att resa i hemlandet är positivt för vår del, säger tf museichef Robert Louhimes.

Coronapandemin har gett exceptionella år för landets museer. Coronapandemin förde med sig olika former av begränsningar som påverkat besökssiffrorna. Både under 2020 och 2021 har museerna tvingats till nedstängningar. Under övriga tider på året har antalet besökare begränsats. Det i sin tur har gjort att två viktiga grupper av besökare, skolklasserna och pensionärsgrupperna, har lyst med sin frånvaro. Även om Fiskars museum i normala fall är öppet året om är sommarmånaderna oerhört viktiga för museet. Under pandemin har de inhemska besökarna hittat till bruksbyn i Pojo. Man räknar med att 200 000 personer besöker Fiskars varje år.

– Ser man till antalet besök i byn så har Fiskars museum potential att fortsätta att växa, säger Louhimies.

– Vi får hoppas att intresset kvarstår när coronan är besegrad, säger han.

Lång väg tillbaka Enligt Museiverkets preliminära beräkningar hade Finlands professionellt skötta museer ifjol 4,3 miljoner besökare. Besökssiffrorna är på samma nivå som under det första pandemiåret, men det återstår lång väg tillbaka till de siffror som redovisade före pandemin.

2019 besöktes museerna av 7,3 miljoner besökare.

Tf museichef Robert Louhimies (t.v.) och museiassistent Johan Halttunen förevisar bruksdisponentens kontorsrum.

År 2021 var ett exceptionellt år för museerna på grund av alla begränsningar. Till exempel var man tvungna att begränsa antalet besökare som fick se en utställning samtidigt.

Begränsningarna har slagit olika hårt mot museerna. I Nyland minskade antalet museibesökare med 29 procent ifjol. Det resultatet påverkas starkt av att huvudstadsregionens stora museer var stängda för allmänheten under flera månader i början av året.

Utanför huvudstadsregionen vändes besökssiffrorna till plus redan ifjol. Ett strålande exempel är Serlachius-museet Gösta i Mänttä som besöktes av 125 182 personer. Till publikrekordet bidrog starkt den populära Banksy-utställningen, gratis inträde och den sto-

ra strömmen av inhemska turister.

Många pensionärer I Fiskars museum är pensionärerna en viktig kundgrupp. Normalt sett avlöser bussarna med pensionärsgrupper varandra under sommarmånaderna. Pensionärsgrupperna har varit färre de två senaste åren.

Istället har små grupper av pensionärer hittat dit. Under de månader som det inte gått att gå på teater eller opera har museerna och biblioteken blivit ett viktigt vattenhål för äldre kulturkonsumenter. Också när God Tid besöker Fiskars museum i början av februari består de fåtaliga besökarna av pensionärspar som vandrar runt i samlingarna.

Det kan de göra tryggt. Besökarna är få och även om corona-

passet togs ur bruk i slutet av året så förutsätter museet att besökarna använder munskydd. Vid behov begränsas antalet kunder som samtidigt rör sig inne i museets basutställning.

Minsta saxen Fiskars museums samlingar består av nästan 6 000 föremål, som är intimt sammanlänkade med livet vid Fiskars bruk. En del av föremålen är utställda i museets basutställning som är öppet året om.

Att besöka museet under vintermånaderna är ett nöje. Museiassistent Johan Halttunen visar oss genom utställningen. Många föremål anknyter till det dagliga livet i bruket, så som husgeråd, möbler och textilier, men även industriprodukter som tillverkats på bruket.

Markus West

– De äldre besökarna kommer ofta ihåg Fiskars 10, berättar Johan Halttunen och pekar ut den enskäriga plogen.

I museet finns också världens minsta sax. Brukspatronen Albert von Julin vände sig till en av brukets finsmeder med ett önskemål om en leksakssax till dottern. Brukspatronen ville ha en 8 centimeter lång, men smeden uppfattade att den skulle vara 8 millimeter lång.

Under brukets storhetstid på 1800-talet var det inte tal om att gå i pension. Smederna arbetade så länge som de orkade.

– På sista arbetsdagen fick de gjuta ett järnkors åt sig själva. Det skulle knappast någon uppskatta som avskedsgåva i dag, säger Johan Halttunen.

Markus West

”Pensionärerna kan sin Fänrik Stål” 450 kilometer norrut från Fiskars hittar vi Oravais. Där har Fänrik Ståls Center satsat hårt på att levandegöra historia. I Oravais finns ett regelrätt museum, som förevisar militärhistoria som anknyter till slaget i Oravais 1809.

– Vi har blivit upphöjd till ett museum av riksintresse av finska staten. Det beror på Oravais slagfälts tyngd i Finlands historia. Vårt

museum ligger på en speciell plats och är inte ett vanligt hembygdsmuseum med liar och räfsor, säger Göran Backman, som är ordförande i Oravais historiska förening.

Vid sidan av museiverksamheten satsar föreningen årligen på att levandegöra historien. Ifjol skedde det genom det interaktiva dramat Furirens hemlighet, där även publiken lockades med i handlingen. I sommar lovas en uppföljare.

Göran Backman säger att pensionärerna är en viktig och samtidigt krävande grupp besökare.

– De kan sin Fänrik Ståls sägner,

säger han. Det ställer andra krav på guiden.

– De bollar med så många saker.

Krig, och kulor gräver djupt i en besökare, men vi erbjuder så myckert mer. Officerarnas stiliga uniformer brukar dra uppmärksamhet.

Om du inte har möjlighet att ta dig till Oravais kanske Oravais historiska förening kommer till dig. I juli kommer man att få följa i Fänrik Ståls fotspår i bland annat Österhankmo, Tölby, Sundom, Gamla Vasa, Lappo och Kuortane.

Fänrik Ståls Center besöks årligen av cirka 6000 personer. I år stäl-

Österbottens regemente använder autentiska uniformer och vapen under stridsvisningarna.

Privat arkiv

ler föreningen stora förhoppningar till att rikssvenskarna skall hitta tillbaka till Oravais. Åren före pande-

min fanns det ett växande intresse för historiska resor i Sverige.

Markus West

GOD TID

22

40 år av museiverksamhet I år firar Korsnäs Prästgårdsmuseum 40 år som museum. Korsnäs prästgård, som blev färdig 1832, är granne med byns korskyrka i trä.

Kyrkan som är ritad av arkitekt Carl Ludvig Engel blev färdig ett år tidigare än prästgården.

Prästgården byggdes i enlighet med den så kallade herrgårdsplanen. Det var ett storartat arbete av folket i bygden. Prästgården fungerade som kyrkoherdens bostad ända fram till 1976. År 1982 invigdes den gamla prästgården till ett Prästgårdsmuseum. Det var på intiativ av bland andra bankdirektör Levi Ulfvens, professor Harald Teir, många aktiva korsnäsbor och arkitekt Panu Kaila från museiverket. Panu Kaila skrapade fram alla oli-

Prästgårdsmuseet visar hur en österbottnisk prästfamilj bodde i slutet av 1800-talet.

ka tapeter som hade använts i prästgården. Tapeterna i salen har nytryckts efter dem som fanns i rummet på 1890-talet. Den nytryckta tapeten går nu under namnet Korsnästapeten. Prästgårdsmuseet med sin inredning och ursprungliga kakelugnar speglar ett dåtida prästhem och visar hur en österbottnisk prästfamilj bodde och levde i slutet av 1800-talet. På vinden finns ett skolmuseum som belyser

KILENS HEMBYGDSGÅRD, Kilvägen 90, 64490 Sideby Museum, restaurang, hostel tfn.040-684 5080 www.kilen.fi info@kilen.fi

Skarpkulla museum Årets utställning

den undervisning på mellanskolenivå som kyrkoherden Sigurd Öhrnberg bedrev 1928-32. Det berättas att alla hans elever lyckades bli antagna till gymnasiet i Kristinestad och att de alla blev studenter.

Den gamla landbondestugan på museiområdet fungerar som hembygdsmuseum.

Museiområdets popularitet som besöksmål har ökat under de senaste åren

bland annat för att intresset för närturism i regionen har ökat.

Vad har dagens eldsjälar åstadkommit på museiområdet?

Föreningen har under de senaste åren med bidrag från olika fonder målat prästgårdens ytterväggar och fönsterbågar, satt nytt plåttak på prästgården och bastun, målat och satt nya daltjärade brädtak på kyrkstallarna, på talko har man förnyat den gamla ladans stockväggar och satt nytt vasstak på den. Museiområdet har snyggats upp och ruttna träd har fällts.

I köket har installerats el-spis, diskmaskin, kyl/frys och mikrovågsugn.

Arbetet med den gamla rian inleddes i fjol med att stockar fälldes och barkades på talko.

Jubileumsfest ordnas den 19 juni 2022 på museiområdet.

Text och foto: Anita Ismark

Museets adress.

Kyrkobyvägen 32, 66200 Korsnäs.

Välkomna!

Fallåker Teater firar 50 år ◗ År 2022 har det gått 50 år sedan den oavbrutna teatertraditionen inleddes på Fallåker i Bemböle, Esbo.

50 år av publiklockande föreställningar, som engagerat över 200 000 personer är väl värd att firas.

Styrelsen bestämde i god tid våren 2021 att jubileumsåret skulle firas med besked!

Jubileumsföreställningen “50 år av sång, glädje och skratt” består av sketcher, dansnummer och musikaliska pärlor från gångna år.

Jubileumsföreställningarnas tidtabell har, på grund av pandemin, ruckats på i tre omgångar, men nu siktar Fallåker Teater på att hålla premiär på fredag 18 mars.

PETER KANKKONEN

HÄSTPRÄSTEN I sin humoristiska självbiografi delar Peter Kankkonen med sig av möten och anekdoter ur ett händelserikt prästliv.

Hästintresset har funnits med från start!

Hft. 25,90 tfn 040 831 5897 www.fontanamedia.fi

ÄR DU INTRESSERAD AV VETERANTRAKTORER? Traktormuseet är öppet hela sommaren.

Tel. 040-844 7400/Per-Erik, 040-740 8764/Sven Norrstrandsvägen 1092, Nagu

Öppet med sommarguide 14.6-14.8.2021 kl 13-17 ti-sö, måndagar stängt. Övriga tider enligt överenskommelse tel 050-5181949.

40 - års jubileumsfest 19.6. Dramaguidningar. Sommarcafé.

www.prastgardsmuseet.hembygd.fi

Med full fart – Mopedens väg genom 60 talets Pojo Mått och vikter Öppet: 1.7 – 31.8 lördagar och söndagar kl 14.00 till 17.00, övriga tider enligt överenskommelse tel 040 7494 133

2/2022

Kom på en guidad tur till

VILLA SKEPPET

på n tur ka di

Bo

ANNONSERA I GOD TID

d!

förhan

www.pojo.hembygd.fi

Lantbruksmuseet i Finbygränd

info@villaskeppet.fi

019-241 1752

www.villaskeppet.fi

Prästkullavägen 944, 10600 Ekenäs

Ett mångsidigt lantbruksmuseum med en mycket intressant och föremålsrik husgerådsavdelning.

Museet är öppet för grupper året om enligt överenskommelse. Övriga öppethållningstider se hemsidan.

Välkommen på besök!

www.lantbruksmuseetfinbygrand.fi Filip Karlsson 040 0991507 erikas.gard@hotmail.com

I tiden

samling Ane Gyllenberg

2.2–10.4.2022 Museet öppet ons, lör, sön 12-17 bokningar: villa@gyllenbergs.fi www.villagyllenberg.fi

GOD TID

2/2022

23 Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Pensionen, hälsan och rättvisan debatt ◗ Jag är bekymrad över hur, äldre personer klarar sig i livet. För min egen del är jag trött på uttrycket ”en glad pensionär”. De flesta pensionärer har allvarliga hälsoproblem, känner isolering och ensamhet, är änkor eller änklingar, kämpar med ekonomin och bor obekvämt, vilket gör att man inte kan träffa släkt och vänner, eller kan besöka aktiviteter som ökar det allmänna välbefinnandet.

Samtidigt minskar pensionärernas köpkraft med tilltagaande ålder. Boendekostnaderna, mat och i synnerhet hälsovårds- och medicinkostnaderna ökar. Ett tandläkarbesök eller ett par nya glasögon kan vid sidan av stora medicinkostnader helt förstöra en pensionärs ekonomi till den grad, att pensionären inte har råd att äta sunt eller att köpa av läkare ordinerade mediciner.

Att efter ett långt liv söka utkomststöd känns förnedrande.

Speciellt bekymmer-

sam är arbetspensionernas utveckling sedan 1990-talet.

Utgångspunkten är ju att arbetspensionen är en inkomstgrundad förmån, en arbetspensionspremie som har inbetalats under hela den tid man arbetade. Syftet med arbetspensionsindexet borde ju vara att i framtiden säkra pensionens köpkraft.

Det nuvarande arbetspensionsindexet, det så kallade brutna indexet, förmår inte att upprätthålla arbetspensionens köpkraft. Sedan år 1996, då det brutna indexet infördes, har lönerna stigit med 90 procent medan pensionerna stigit med endast 47 procent. Pensionärerna blir fattigare vid stigande ålder.

Enligt EU lever 20 procent av personerna över 75 år i Finland under fattigdomsgränsen, av 85 år fyllda 30 procent och av 100 år fyllda nästan hälften. Ingenstans i Västeuropa ökar fattigdomen bland de äldre såsom i Finland. Allra sämst lever ensamstående kvinnor över 65 år, av vilka cirka 28 procent lever under

fattigdomsgränsen. 39 procent av dem som står i brödköerna är pensionärer. 50 procent av Finlands pensionärer har en pension som understiger 1579 euro per månad (år 2020). Pensionärerna betalar cirka 10 procent mera skatt än löntagare med samma inkomster. För att understryka orättvisan i systemet tillkommer därtill den så kallade ”solidaritetsskatten” (på finska raippavero). Skattesystemet är som helhet en form av åldersdiskriminering.

Många pensionärer utnyttjar kommunernas sociala service. Avgiftssystemet är även det en form av åldersdiskriminering. På många åldringshem lyfts i form av avgift 85 procent av klientens inkomster. De med lägre pension får endast 110 euro per månad för privata utgifter, för tidningsprenumerationer, jul- och födelsedagsgåvor till barn och barnbarn, eventuella konserter eller kanske ett restaurangbesök med nära vänner och anhöriga. Avgiftssystemet regleras av lagen om kli-

Z

entavgifter. Men lagen ger kommunen möjlighet att besluta över avgiftssystemet, emedan lagen endast reglerar den högsta avgift som får uttas (§7c). Samma system som inom hälso- och sjukvården borde införas, där en övre gräns fastställts för patienterna.

Jag är utled på talet om hur mycket vi äldre kostar.

Till exempel i Mariehamn betalar pensionärerna per år drygt 12 miljoner euro i kommunalskatt, det är i paritet med äldreomsorgsnämndens budget för 2021 som var 12 129 442 euro.

Vi pensionärer betalar själva vår vård. Vi har råd med en human äldreomsorg.

Det förefaller mig som om beslutsfattare inte tänker på oss pensionärer eller inte själva räknar med att bli gamla och på så sätt bära frukten av dagens beslut. Avsikten borde vara att underlätta livet för nära och kära på ålders höst.

Leif Jansson Ordförande för Äldrerådet i Mariehamn

BOKA NU! Bara 10 föreställningar kvar!

ANNONSERA I GOD TID

vaasankaupunginteatteri.fi

Seniorboende t Florahemmet hyr ut lägenheter i ett fristående och tryggt boende mitt i Nykarleby nära vackra ljusparken. Gemensam matsal för att njuta av hemlagad mat och trevligt sällsakp samt samlingsrum med TV.

Tel. 044-491 5545

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi KYRKANS www.hautaustoimistolindqvist.fi

KYRKANS SAMTALSTJÄNST¤

Det hjälper att prata.

0400 22 11 90 alla dagar kl. 20–23 Samtalsavgiften är vanlig lokal- eller mobilsamtalsavgift.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

24

Milstolpens historia bakom QR-kod MILSTOLPEN Koderii och Koderaa doppa pennan i choklad. Tonerna ur visan Hadderian hadderaa har ljudit i mitt huvud otaliga gånger då jag under det gångna året suttit i telefonkön till så kallade kundservicenummer. De flesta servicenummer berättar allra först för mig hur många som är före mig i kön.

Redan det skapar endera hopp eller förtvivlan beroende på mitt ärende eller den tid jag har att spendera i telefon. Sedan får jag begäran om att berätta mitt bekymmer genom att knappa in kod 1, sedan kod 2, kod 3 och så vidare eller så att med en kod plus märket som liknar en gärdesgård och kallas ”hashtag” och ser ut såhär # bli uppringd av respektive instans.

När den påringningen väntas ske får du inte veta så det gäller att tillbringa dagen med telefonen i bröstfickan. En gång beslöt jag mig för att köa med hörlurarna på och läste dagstidningen medan jag väntade. När en dam äntligen svarade var jag helt förvirrad. Vart ringde jag, vad var mitt ärende och måste fråga

God Tid rättar ◗ I senaste nummer av God Tid (1/29022) ingick en text om den nyutgivna frågesportsboken Knepigt & klurigt, som utkommit i Ekenäs. Boken har sammanställts av Henry ”Heffe” Ericsson. I texten står det felaktigt att den är ett lagarbete av ett gäng frågesportsentusiaster i Österby pensionärer. Rätt ska vara rätt – inte minst i frågesportssammanhang!

Läkaren till gammelmor: – Nu skriver jag ut en medicin till dig som kommer att få dig att känna dig minst tio år yngre!

– Oj, men hur blir det då med min pension?!

fakta QR – Kod ʶ QR – kod innebär snabb responskod från engelskans Quick Response, är en patenterad och namnskyddad standard för rutkoder; tvådimensionella koder för optisk avläsning. ʶ Du kan koppla webbsidor, bilder till QR-koder och när en person med en smarttelefon för kameran framför ”koden / bilden” tas dom vidare till sin slutdestination – i vårt fall till den

damen som presenterade sig varifrån hon ringer. Genant.

Efter det slog det mig att varför är det inte möjligt att jag talar in mitt ärende till ett nummer och får svar av en människa eller en robot direkt? Eller så att jag med hjälp av datorns röstigenkänningsapp talar in mitt ärende och mina kontaktuppgifter på min dator som skapar ett dokument som jag skickar in som en QR-kod till servicenumret? Det kanske kräver lite

verksamhetsberättelse som Ulla Grönvall-Streng skrivit för pensionärsföreningen Milstolpen i Jakobstad.

mer datakunskap för gemene man, men en hel del tid skulle bli över till andra sysslor. Önskvärt vore att jag snabbt får en QR-kod som svar till min telefon och när jag öppnar koden får jag veta vad som felar mig eller min diskmaskin och vilka åtgärder som krävs för att återställa mig eller maskinen.

Hur skulle du vilja ha det? Jag tror mig veta. Du vill nå en människa direkt du ringer ett servicenummer. ”Keep on dreaming” med

En lyckad fest

KYRKSLÄTTS PENSIONÄRER Coronarestriktionerna har omöjliggjort många aktiviteter för pensionärerna de två senaste åren. Därför var det fantastiskt att man kunde genomföra en självständighetsfest mellan restriktionssvängarna.

Majvik kongresshotell i Kyrkslätt tog emot gästerna genom att kolla coronapasset på 60 festglada pensionärer. Det bjöds på ypperligt stående bord med olika delikatesser. Tur att vi hade vår fest, innan restaurangerna blev tvungna att stänga redan klockan 18. Vi kunde ju till och med beställa vin och annan alkohol till maten.

Efter en mousserande välkomstdrink önskade ordföranden

Leif Wikström alla välkomna och gick igenom Finlands presidenter i tur och ordning. Stig Johansson höll en frågesport mellan maträtterna, som besvarades per bord.

Vårt bord lyckades nog inte få pris.

För musiken stod enmansorkestern Mjussic/Johan Lindberg.

Otroligt så mycket han kunde åstadkomma på egen hand. Efter maten spelade han dansmusik och pensionärerna var flitiga på dansgolvet. Vi kan varmt rekommendera honom inför kommande evenemang.

En mycket lyckad fest. Stort tack till Tuija Gröndahl och Stina Mäenpää för de utmärkta arrangemangen.

Sol-Britt Kärki

andra ord det kan vi bara drömma om framöver.

Då och då får jag frågan vad vi hållit på med i Milstolpen under pandemin. Då vore det behändigt att uppmana den som frågar att skanna in en QR-kod via telefon som svar på frågan. Jag skrev en många sidor lång verksamhetsberättelse över fjolåret. Det står i föreningsstadgan att verksamhetsberättelsen ska presenteras och godkännas på årsmötet. Om det vore bara för det mötet jag skrivit skulle berättelserna vara kortfattade. Nej, jag skriver för de medlemmar som år 2038 och 2063 skall skriva föreningens historik. Texten du nu läser ramar in en QR-kod som innehåller en verksamhetsberättelse. Tänk hur mycket lättare det skulle vara för framtida historieskrivare om berättelserna över varje år gömts bakom en QR-kod och koderna zippats till en enda mapp försedd med ett visuellt blixtlås. Till råga på detta skulle mappen finnas i säkert förvar i molnet Desky.

Koderi och koderaa, kåseri och kåsera – då föreningen fyller 75

2/2022

år skulle vi kunna trycka upp en T-skjorta med 75 QR-koder. Tänk att gå iklädd en 75-års historik! Det låter som ett skämt men det är ingen konst att förverkliga. I God Tid har mången förening berättat om vad de sysslat med under åren. Om du vill veta vad Pensionärsklubben Milstolpen r.f. i Jakobstad sysslat med under pandemiåret som passerade så skanna in QR-koden invid och börja läsa. Om du inte orkar läsa till sista sidan tar jag inte illa upp. Däremot att sitta i telefonkön till ett servicenummer och inte orka köa tills någon människa svarar kan göra mig rabiat och ge tråkigare följder. Och om någon människa svarar så kan det hända att du, som jag, inte längre minns vad som frågades bakom koderna 1 till 4 som du knappade in.

Sist men inte minst – vad behöver vi pennan till? Åtminstone inte till att skriva detta inlägg. Lycka till i köer och med koder av olika slag!

Ulla Grönvall-Streng ordförande och IT-handledare i Pensionärsklubben Milstolpen r.f.

Seniorträffar, dans och promenader SAMRÅDET Seniorträffar och danskvällar i Samrådets regi kommer nu i gång igen och promenaderna fortsätter i vanlig ordning. Samsim blir det inte, då Allas Sea Pool är stängt efter det Viking Gabriella törnade mot kajen.

Seniorträff på Café Esplanad tisdagen den 1 mars klockan 14 gästas av Camilla Kovero, som berättar om efterkrigstidens Kronohagen.

Den 5 april är Pär Stenbäck gäst och temat hans bok All världens vägar.

Danskväll på AV sker onsdagen den 23 mars klockan 18. För musiken svarar Jonas Näslund

och Christian Gustafsson. I kaféet bjuds på förfriskningar med tilltugg. Adressen är Annegatan 26.

Onsdagen den 27 april blir det danskväll med Risto Tammilehto från Svartå.

Samvaropromenaderna ordnas klockan 13 den andra och fjärde fredagen i månaden. Startplatsen meddelas i måndagens föreningsspalt i Hbl, i radio Vega fredag och på nätet helsingfors@spfpension.fi Den 31 maj görs en ny dagsutflykt till Billnäs och Söderlångvik, till tröst för dem som inte rymdes med på höstens utfärd.

lösning G

Y M N

A

S

T

I

K

A

T

O M

F

S G

T R

Y

S

I

K

A T I S A M M A

T T

I I

K K

A

R

I

T

T

E

L

E

M E

T

I

K

G

R

A F

I

L

I

T

O

G

R

A F

I

T

A

V

M O

T

E

L

S

U D D

O

R

L

Ä R A

Januari bjöd på omväxlande väder, tövädersdagar, frostdagar och vackra solnedgångar. Christian Nylund i Vasa fotograferade

Maj-Britt Paro

GOD TID

2/2022

25

Att läsa Big Daddy är som att titta genom ett nyckelhål bok

Att läsa Dennis Rundts släktdrama, Big Daddy, är som att titta genom ett nyckelhål. Huvudkaraktärerna är Dennis farfar Joel Rundt, född 1879 i Kovjoki och författarens försvunna morfar Carl-Julius Warren, född 1882 eller 1886, som bytt namn till Larry Harg.

Morfadern hade gjort sig onåbar. År 2004 fick hans barnbarn och barnbarnsbarn i Finland ett oväntat besked från testamentsexekutorn i Los Angeles om ett arv på 15 328 874 dollar.

Larry Harg efterlämnade sig en dotter och en son med olika mödrar. Hälften av egendomen skulle tillfalla sonen och andra hälften dotterns barn eller hennes barnbarn efter att dottern hade avlidit 1995 och hennes make 2004. Efter arvsskiftet fick en av Larry ”Daddy” Hargs släktingar ett paket med 14 häften med minnesanteckningar från advokatbyrån i Los Angeles som Daddy hade skrivit mellan åren 1936-1968.

Big Daddy är en faktabaserad berättelse om Dennis Rundts morfar, Carl-Julius Warrens äventyrliga liv och om hans finländska släktingar och om Dennis farfar Joel Rundt (1879-1971).

I prologen talar Dennis Rundt om de två ”Big Daddies” som aldrig träffades och om kontrasterna dem emellan: ”Farfar Joel representerade det unga Finland som strävar efter att skapa sin egen nationella litteratur och kultur. (Sibelius Finlandia). Morfar Carl-Julius återspeglar den amerikanska hårt drivna kommersia-

lismen och kapitalismen.

Prologen är till stor hjälp vid läsningen av Big Daddy.

I nyckelhålet kan jag urskilja en massa personer som på olika sätt skymtar fram i handlingen. Det rika persongalleriet fordrar en absolut koncentration av läsaren. Gärna hade jag sett en personförteckning med sidhänvisningar, eftersom jag och säkert många andra läsare med mig har svårt att placera personerna. Författaren kunde också ha bjudit på mera detaljerade personskildringar.

Den del av Big Daddy som hänför sig till Finland baserar sig på Olavs mors och Dennis Rundts farmors Toni Rundts 28 dagböcker skrivna under åren 19161962 och Joel Rundts personanteckningar och dagböcker från 1961-1971.

Den andra delen ger nyckeln till Daddys anteckningar och ”släktingarna på andra sidan Atlanten”.

Big Daddy inleds med Joel Rundts barndom och uppväxt i Österbotten ”med

Big Daddy är en faktabaserad berättelse om Dennis Rundts morfar, Carl-Julius Warrens äventyrliga liv och om hans finländska släktingar och om Dennis farfar Joel Rundt (1879-1971).

smak för kvinnfolk och tidningsskriverier”. Sen följer kärlek, äktenskap och barn och tjänstgöring bland annat som kanslisekreterare för Svenska folkskolans vänner.

Läsarna får också en inblick i Joel och hans hustrus nära vänskap med Ville och Viivi Vallgren i Alberga.

Andra intressanta personligheter som skymtar fram i Big Daddy är bland annat Akseli Gallen Kallela, Max von Bonsdorff, Pehr Evind Svinhufvud, Meta Torvalds (tidigare Margaretha Gyllenberg) och Väinö Aaltonen. Den sistnämnda i samband med avteckningen av hans staty på Järnvägstorget i Helsingfors.

Nyckelhålstittandet kommer sig av min känsla av att jag ser händelserna rullas upp som genom ett nyckelhål med en egendomlig känsla av att bli ertappad.

Dennis Rundt har en flytande penna. Det märks att ämnet har entusiasmerat och inspirerat honom. Berättelserna går i ultra rapid takt.

Benita Ahlnäs

Rundt Dennis Big Daddy Scriptum 2021 Omslag och layout: Studio Andrei På omslaget : Joel Rundt och Carl-Julius Warren

SPF:s golfmästerskap 15.6

SPF:s boulemästerskap 24.8

Svenska pensionärsförbundets golfmästerskap ordnas på Ålands Golfklubb i Kastelholm.

Svenska pensionärsförbundets boulemästerskap ordnas på Bengtsböle idrottsplan i Lemland, Åland.

Tid: 15.6 kl. 9.30 - ca 15.30 Bana: Slottsbanan Antal deltagare: max 92.

Servering: Möjlighet till lunch på golfklubben. Middag på Smakbyn efter tävlingen.

Kostnader: Alternativ A: Tävlingsspel endast en dag på Slottsbanan 15.6, 90 euro Alternativ B: Tävlingsspel på Slottsbanan 15.6 plus en sällskapsrunda eller en inofficiell tävlingsrunda på Kungsbanan (14.6 eller 16.6) 140 euro.

Handicap: max 36 beaktas

Som lokal värd för mästerskapen står Roseboule i Lemland tillsammans med Mariehamns Pensionärsförening och Norra Ålands Pensionärer.

Mästerskapen inleds med en gemensam middag. Platsen meddelas senare.

Mästerskapet ordnas som ett öppet mästerskap för förbundets medlemmar. Ett lag består av 3 spelare. Egna bouleklot medtages. Kloten behöver inte vara märkta (klot köpta på t.ex. varuhus duger).

Spelformen är tremannalag med spel enligt Monrad systemet i fyra omgångar. Priserna består av sedvanliga pokaler och vandringspris.

Deltagaravgift 20 euro/lag. Förbundet fakturerar föreningarna efter mästerskapet.

Närmare info: Lennart Elffors, lennart.elffors@outlook.com tfn 040 553 45 12 Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi tfn 040 578 02 48

Tävlingsformer: Alla spelar från rött (47), personlig poängbogey för över 75 år, personlig poängbogey för under 75 år, bästa förening, närmast flaggan/closest to pin och längsta driven/longest drive.

Info och anmälan senast 15.4 till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 578 02 48.

Anmälningar med laguppställningar och deltagande i middagen senast 30.6 till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 040 578 02 48.

Köerna till FPA-taxi krymper ◗ De problem med att få FPA-taxi som förekom i början av januari har lättat och tillgången till taxi är nu god.

Enstaka förseningar och inställda resor förekommer fortfarande.

FPA följer upp hur taxiresorna genomförs och ingriper vid eventuella problem.

Serviceproducenterna för FPA-taxi byttes vid nyår.

– Nu har det gått en månad sedan vi tog i bruk den nya modellen med två serviceproducenter, och med tanke på det fungerar verksamheten väl, säger Anne Giss, ansvarig planerare vid FPA.

kryssnian

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors.

Kryssnian innehåller ämnen som känns igen från

skol- och studietiden.Dessutom några andra ej alltför obekanta ämnen.

Lös frågorna och se vilket ämne som gömmer sig någonstans i rutfältet. Vilket?

Kryssnians frågor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Ämnet har övningar som de flesta klarar av.

Niels Bohr förklarade detta ämne på ett förståeligt sätt.

En disciplin för analys av data bl.a.

Utgör grunden i språkundervisningen.

I det här ämnet utför du talövningar.

Marconi lade grunden till detta ämne.

Tryckmetod som kan jämföras med träsnitt.

Hartassen användes i folkskolan som vadå? Ämne som bör intressera en bilmekaniker.

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 24.

sudoku

1

Lösningen finns på sista uppslaget.

5 2 7 4 3 1 6

7 4 9 3 6 2 9 6

4 3 2 4 6 6 3 5 7

GOD TID

26

2/2022 @

NÄRSLUTA

SVÄRS

FÖRE DETTA

PEDROS JA

KAN HON SITTA I

ABER

GAMMAL SKATT

TVEKSAM

MINIMALA

SPÄD

GRUVDRIFT

HAN ÄR MUMINS VÄN

EXAMINERADE

IRIDIUM

SKALL TE OCH LOK LUGN

KALLAS STÅTE I SKÄRGÅRDEN

KRAKE ÖVERTYGELSE

LÅG RÖST EKIPAGE

ÄSCH

MITT I ROVA

TITTA GEPÄCK

ITU

Namn: .............................................................................................

VASSRÖR

TRIVS VÅTT

DAHLGREN

SÅNGGRUPP

ÄR NÄS- TON SEX BORRE

BASAR

RYSSJA

Lösningen postas till SPF senast den 11 mars.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

INDOKTRINERAD

OMHÖLJE

PART

Adress: ............................................................................................

STOUT

.............................................................................................................

MORSGRIS

BLIR DET AV SNÖ

ÄR FLERSTÄMMIG I MÄSSAN

K DEN ÄR FURORNAS FORTE FISKÄGG

R

HAR KUNG OCH TALL OVASS

RÄKNAS UPP

VINDGUD

SORBUS

SEX I ROM

HOLMEN

SVULLNAD

HEM FÖR MÅNGA AV OSS

GORMADE

STOR UGGLA

Ä

VAR PERIKLES OCH ARISTIDES

RÄVBOET SES MED AV FETLAGD

Ö

ÄR VÄL GLOBETROTTER

POSTAD

FART

PÅ PÅMONGOL- KNAPP BÄRTÄLT STÅNG

MITT I BUBBLAN

ÖMSEVIS

A KORSORDSGRÄS

HÖGT HÖNS I FLOTTAN

UNDERSÖKA TALLIUM

B FISKARS ÄR ETT FOLKTOM

Ö

LOPPBITEN

HERRE FRÅN NEAPEL

NUNNOR

NYHETSBYRÅ

NÖT

45VARVARE

O

ARTIGT TILLTAL

LYXÅK

PÅBUD

NOCK

SNILLEBLIXT

VISADE VANROR- HELGANSCHACH DEN

TA NER SKYLTEN

VILL FRIARE HÖRA

GJORDE MONA LISA

SKRÖPLIG

KURHOTELL ÅNGA

ÄR TALLRIK

SPISADE

SITTA PÅ ORGANIGOLVET SERAR MED BEOS NEN I KORS

LEVER PÅ ANDRA

SEDVÄNJA

FÖRSTA MÅLET

SAMHÄLLE

NATRIUM KLORID HELIGA JUDISKA SKRIFTER

SPÅ HELIGT LÖFTE

KARET

FARVÄL

LÄNGRE I

MILDEL RIKTNING ENASTÅENDE

FRUSET VATTEN

ICKE

HBL OCH VBL

DUGGREGN

ARBETETS VÄNNER

LEDER FÖRETAG

LUKTAR SOM GAMMALT KISS

GRANNDRAKE

HEN SÅG VAD SOM HÄNDE

SKOGSHUGGNING

VINRANKANS GENEALOG FRUKT

TIDBLAD PÅ DRAMATEN KÖLDKNÄPP HÖJER DEM

HO

E ÄR DET ONT OM

RODDBÅTEN

TON SJU

B VANLIG UF-VERKSAMHET

ISANDE BLÅST

A

GRÅBEN

A L L A V Ä G A R L E D E R T I L L R O M

SAND REVELN

SOLGUD

D R Y A N E R N A L U K I S E R D E S N G K O D I S E A T

BETYDELSEFULL

FLIT

SUPUT

SMISKAR

TON SEX

MODERN TEKNIK FRUKTDRYCK

HÖRSELSKADAD

BAGAGET

TOG SIG FRAM PÅ RYGGEN

VARUHUS I STOCKHOLM

PÅ BONNÅK

MORALISK HALT

D E N E V I G A S T A D E N

M I B O S T A R E A S L Ö I K T I G D Y E N A R N A O M S S A M H Ä U T F T V Ö V U G D V D S S Y S T T T E N A T N A D E O K N V A R A O S G R T E A T

BÄRSTÅNG GER NYTT

T T Ö

JORDLAGER

UTFÖRSÄLJNING

SKUMMA

SMÄLTBAR

AALBERG PÅ SCENEN

EMEDAN

GÅR I OSAKA

AMUSERA

TEDDYBJÖRN MUNTER MANSKÖR

SKATT FÖRR

SER DAGENS LJUS

BORDSBÖN

“DUMBURK”

BLASERAD NATTROVFÅGEL

LITET PRICKAS

UTSIKT

CHEF

INTAGANDE

KORT STRÄCKA

KADAVER MEDLA

A S

FÖRSTA MISS UNIVERSUM

BETRAKTA

KAXIG

BRÄCKLIG

I TRASSLIGT HÅR

BUSKE

NIX

OMTVISTAT BRÄNSLE

MITT I ANAGRAM

L U L L I G

SNÖRE

CIRKEL

AULA

ILSKEN

BRÖDKRYDDA

DANSK Ö

VINDGUD

FÖR NORDENS BÄSTA

LÄTTLÄST

HALVFULL

FLÖDET

ARTIGARE DU

KÄRVÄNLIG

R A D A L S L HJÄLPSPRÅK

HALVVUXNA TÖSER

S T R K T O R O N I Ö R S Å N M A R G A L S N N F E M I L O S K I L V C I G K U L I D O S P E R A E L E D D A

DOJOR

ÖI

VENEDIG KRAFT

E L SMILA

L E I DEN SVINGADE SIG TARZAN

L I R A N V E R N Ä K O T Å E R

YTMÅTT

GJORDE STÖRT- KOMMA REGNER ÅT NER

FINNS I SALT

PRYDNADSSTENAR

K Y R K O K Ö R

BISTER TID

DEN TAR SEJ FRAMÅT FLIK

FILTRERAR

LURADE

GLÄNTA

FINLANDSSVENSK KOSSA

UNDERLIG

SOM DOM

LÄKEGUDINNA

Å N

SNABBTÄNKTHET SVÅRTUGGAD

S G E G I N A B J E U D D E I N T

SOLDATÄMNE

DONERA INVITERAD

FÖREKOMST

ÄSCH

RIKTNING

S I N N E S N Ä R V A R O

KULET

R Å K A L L T UW

1/2022

Vinnare i krysset i nr 1/2022 UW

2/2022

Ulla Liljekvist, Jakobstad, Märtha Grims, Nykarleby, Håkan Forstén, Kyrkslätt, Helena Lindroth, Iniö och Gunilla Barman, Ekenäs. Vi fick in 397 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

2/2022

27

Ett hukande utan måtta

E Kåseriet: Livets små förtretligheter med en arm Till livets större förtretligheter hör att falla pladask på en isig skogsväg och få en spricka i högra armen. Och att få pröva på hur akutvården fungerar så här innan välfärdsområdet träder till och förbättrar vården på alla tänkbara sätt.

Sedan gäller det förstås att komma överens med tant eller farbror doktorn, vi pensionärer lär kunna vara ganska ”bässiga”. Kanske man kan byta om man inte är nöjd ...

Före och efter röntgenundersökningen av armen fick jag åka rullstol av och an i sjukhuset. Den aktuella hissen mellan våningarna var (fortsättningsvis enligt personalen) sönder och det gällde tydligen för min ”förare” att slå någon typ av hastighetsrekord. Den andra hissen låg nämligen i andra ändan av huset. Att sedan rullstolens fotstöd då och då föll ner minskade inte hastigheten, det skärande ljudet påminde mycket om Formel 1.

Till sist körde vi med en elegant sväng in på depån, alltså akuten, och nu gällde det att vänta på doktorn.

Tyvärr blev jag fel parkerad, med ansiktet mot väggen, men lyckades efter ihärdigt arbete med en hand svänga rullstolen så jag nästan körde över foten på en olycksbroder som hade handen i gips. Dessutom kände jag mig inte det minsta presentabel i min ljusgröna, urtvättade sjukhusskjorta.

Efter att ha fått syn på en lång, smal mörkgrön figur som då och då uppenbarade sig i korridoren förstod jag att det måste vara farbror doktorn. Han såg definitivt inte ut som någon farbror, visste inte att klädmodet bland läkarna ändrat så att också mycket tighta kläder är tillåtna. Dessutom såg han inte en dag äldre ut än mitt 25-åriga barnbarn ... Efter några timmars väntan var det äntligen min tur att möta underverket.

Han kramade min axel och ställde bara en enda fråga, på rikssvenska dessutom: – Gör det mycket ont? Poängterade att han kramade fel axel och sedan fick han några mycket viktigare

göromål någon annanstans och försvann och jag blev omhändertagen av en rund, förtroendeingivande manlig skötare. Förstås inte lika stilig men utseendet är ju inte allt här i världen, eller ...

Efter några veckor med bara en helt fungerande arm är jag nu mästare i att orma kläder av och på. Vet precis vad som fastnar var på axlarna. Vissa skjortor är ju alltid av sämre kvalitet, några ligger och väntar på den dag jag kan sy på maskin. Trodde heller aldrig att jag själv skulle klara att få på mig en behå. Hittade så småningom de rätta greppen. Bit tag i ena ändan av behån, kasta andra ändan runt dig och hugg snabbt tag i den! Sedan är det bara att knäppa och snurra runt! Gör motsatt rörelse när du vill ta av dig behån! Går tyvärr inte lika lätt med rockar. Vet inte hur många gånger jag misslyckats på grund av det hala fodret. Knepet är att sitta på sängen och kasta hela rocken över huvudet och så småningom försöka få rätt arm i rätt armhål.

Ock min man är numera ackrediterad pådragare av stödstrumpor. Roligt att följa med hur en ingenjör och produktutvecklare nästan går bet på något så enkelt som att sätta på ett par stödstrumpor. Efter många års äktenskap lär man ännu hitta nya sidor hos varandra, jag hade aldrig vetat att min man kunde så här otroligt många svordomar på både svenska och finska. Ändå kommer han från ett mycket religiöst hem ...

Tur i oturen att jag är vänsterhänt, frakturen sitter i höger arm! Som vänsterhänt är man van vid att allt är lite tvärtom konstruerat, från brödknivar till konservöppnare till flaskkorkar. Vi vänsterhänta är alltså vana vid att hitta på egna sätt att använda vissa redskap.

Tyvärr går jag ännu bet på att skriva på datorn med 10 fingrar, högra handen gör ibland lite vad den vill. Jag har fått göra som läkarna när de skriver recept med två fingrar, stirra stint på tangenterna, hacka med två fingrar, radera, skriva på nytt, kontrolläsa, ändra på några ställen och till sist sucka djupt av lättnad när operationen är avklarad.

GOD TID utkommer nästa gång den 26 mars.

Material till nummer 3/2022 bör finnas på redaktionen senast den 5 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och Utgivning Deadline enskilda. Icke beställt material hono- texter reras ej.

Nr 3 26.3 5.3 God Tid, Nr 4 30.4 9.4 Svenska pensionärsförbundet Nr 5 4.6 14.5 Handelsesplanaden 12 B 18, 65100 Nr 6 15.8 22.7 Vasa markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Isa Forsbäck

sudokulösning 1

2

4

5

8

3

9

7

6

3

8

9

2

7

6

4

1

5

6

7

5

9

4

1

3

2

8

2

3

1

7

5

4

8

6

9

9

4

8

6

3

2

1

5

7

7

5

6

8

1

9

2

3

4

4

9

7

3

2

5

6

8

1

8

6

2

1

9

7

5

4

3

5

1

3

4

6

8

7

9

2

fterspelet till tv-serien om Finland under det kalla kriget, om finlandiseringen, hukandet för Sovjet och Kekkonens diktatorsfasoner fortsätter. Jag råkade själv ut för åsiktspoliserna när jag var vikarie på radions Aktuelltredaktion sommaren 1978.

En dag dök den sovjetiska avhopparen Valentin Agapov upp i Helsingfors och höll en enmansdemonstration utanför Sovjets ambassad. Han krävde att hans familj som var kvar i Moskva och trakasserades av KGB skulle få utresetillstånd och förena sig med honom i Sverige.

Agapovs manifestation pågick inte många minuter innan han greps av polis och hölls i förvar till eftermiddagen då han eskorterades till Stockholmsbåten.

På eftermiddagen samlades aktivister från Konstitutionella folkpartiets ungdomsförbund på Järnvägsstationen för att stöda Agapov, fördöma Sovjet och protestera mot polisens agerande.

Det här hände 1978 då en demonstration riktad mot Sovjet egentligen var en orimlig tanke, en omöjlighet. Ingen i Finland hade protesterat mot Sovjet sedan Röda armén invaderade Tjeckoslovakien i augusti 1968.

Jag såg här en nyhet, en sensation, och gick till Järnvägstorget för att rapportera. Demonstranterna var inte alltför många, men de bar på plakat och skrek slagord så att jag med några intervjuer fick ihop ett hyfsat inslag som jag klippte klart på kvällen för sändning i morgonnyheterna.

Jag steg upp tidigt följande dag och lyssnade på alla sändningar, men inslaget sändes inte.

Rosenrasande dyker jag upp på redaktionen samma förmiddag och beskyller cheferna för att vara oproffsiga hukare. Småleende lyssnar kollegerna på mitt utfall. När jag tystnar förklarar någon att ”det är uteslutet att Aktuellt sänder inslag som strider mot den officiella utrikespolitiska linjen.”

Eftersom jag var så ivrig ville ingen stoppa mig, sade någon mellanchef senare, men från början hade det stått klart att mitt inslag inte skulle sändas. Kollegerna var väl helt enkelt nyfikna på hur stor uppslutning demonstrationen skulle få och tyckte det var praktiskt att låta mig gå och ta reda på saken. Att också lyssnarna var nyfikna på samma sak och hade förtjänat en rapport beaktade man inte.

Rosenrasande dyker jag upp på redaktionen samma förmiddag och beskyller cheferna för att vara oproffsiga hukare. Småleende lyssnar kollegerna på mitt utfall.

I svallvågorna efter tv-serien har en del sagt att Finland borde skämmas för att man gick alldeles för långt i anpassningen till Kreml. Andra tycker att finlandiseringen var en framgångssaga, att bara slutresultatet räknas.

De flesta är ändå eniga om att det fanns överdrifter. Finland hade överlevt också utan alla vänskapsfester, utan den kekkonenska undantagslagen och utan att för Sovjet misshagliga böcker och filmer censurerades.

Problemet är att det är lätt att peka på överdrifterna, men ingen vet vad som hade varit en ödesdiger underdrift? Vad hade varit en för liten anpassning som skulle ha fått Sovjet att anse det nödvändigt att återföra Finland till ordningen? En sådan gräns måste rimligtvis ha funnits någonstans.

De som intervjuades i tv-serien var framför allt yngre forskare som inte var med då det begav sig eller sådana som var med och som åtminstone i dag är mycket kritiska till den förda politiken.

Jag saknade intervjuer med dem som på 1970-talet allra ivrigast drev på att Finland skulle fungera som Bresjnevs snälla knähund. Till de ungdomspolitiker som aktivt gjorde sig till för Sovjet hörde allt från taistoiternas Jaakko Laakso till samlingspartiets Ilkka Kanerva. Och det mesta som fanns däremellan.

Egentligen borde också en Ilkka-Christian Björklund ha hörts. Folkdemokraternas socialister var de enda, förutom Ehrnrooth & co, som höll distans till Sovjet. Därför utsattes de för hårda påtryckningar utan att ändå huka sig och ge efter.

Staffan Bruun

28

GOD TID

2/2022

.

N E R Å V A L E H , A S S Y VI FORTSÄT TER KR W W W . W A S A T E A T E R . F I