God Tid 1/2022

Svenska pensionärsförbundets tidning ● Nr 1 31.1.2022 ● Årgång 50

Länge kallade Nils-Erik Friis den vackra byn Kiparissi på Peloponnesos för sin ”hemliga by”, men numera ordnar han också resor dit ibland.

Theresa Norrmén

Han reser till platser alla inte upptäckt Nils-Erik Friis hade ingen tanke på att slå sig till ro när han gick i pension år 2013. I stället grundade han Friis & Resor och nu otaliga resor senare vet han att det var rätt.

sidan

ledaren

resor

föreningar

Det gäller för oss alla att vara beredda när det blir annorlunda igen. För annorlunda blir det efter pandemin. ” SIDAN 2

Upptäck Portugal med tåg

Jeppo träffade mitt i prick

◗ Härliga Lissabon i all ära men norr om huvudstaden finns ett annat Portugal att upptäcka. Tåget är ett utmärkt alternativ. SIDAN 12

Leif Weckström

6

◗ Varje förening behöver en dos förnyelse. Jeppo pensionärsklubb i Nykarleby gick från ord till handling. Klubben har nu både skjutbana och en livlig skytteverksamhet.

SIDAN 22

GOD TID

2

1/2022

FÖRBUNDSORDFÖRANDEN

Också de små gärningarna räknas

D

et kunde ha börjat bättre, livet som ordförande för Svenska pensionärsförbundet. Jag tänker förstås på att vårt första styrelsemöte hölls virtuellt, trots att både jag och andra så gärna hade velat träffas. Det är ändå annorlunda att sitta hundratals kilometer från varandra, trots att vi ser varandra i skärmen. Jag längtar verkligen efter den dagen då vi får ses igen, då vi får öppna upp vår verksamhet igen, då vi får sjunga i kör igen och mycket annat. Och jag är inte den enda som längtar.

Jag möter varje dag människor som tycker att det är uppförsbacke nu. Trots allt vill jag vara optimist och tro att vi med vårt beteende, med att följa myndigheternas direktiv hjälper till att få slut på pandemin. Men vi människor har ohjälpligen förändrats i takt med att pandemin drar ut på tiden.

Många har blivit mera ensamma än tidigare och jag vill uppmana oss alla att göra något för de mest ensamma. Det kanske räcker med att ge någon en intressant bok! Eller ringa det där telefonsamtalet som vi länge tänkt ringa, men som inte blivit av. Eller be den lokala blomsterhandlaren skicka en bukett tulpaner till någon.

Också de små gärningarna räknas. Kanske har vi också blivit litet bekvämare, vi ”förklarar” vårt soffsittande med pandemin. Jag märker det med mig själv, jag får skärpa mig för att ta den dagliga promenaden. Den som gör att jag håller mig i form.

I

styrelsen försöker vi ändå förbereda oss på bättre tider och jag vet att man gör det ute i lokalföreningarna. Det gäller för oss alla att vara beredda när det blir annorlunda igen. För annorlunda blir det efter pandemin,

”Vårt förbund och våra lokalföreningar behövs nämligen i vårt samhälle.”

vi har nog alla förändrats, men kanske inte så som det alltid har varit. Vi får så lov att förbereda oss för nya och annorlunda tider. Styrelsen valde presidium, arbetsutskott och kommittéer. Allt för att vi är startklara när möjligheten ges. Vårt förbund och våra lokalföreningar behövs nämligen överallt i vårt samhälle.

Våra aktiviteter behövs, våra ställningstaganden behövs, våra åsikter behövs.

Ta hand om er själva och andra!

Ulla-Maj Wideroos Förbundsordförande

Ulla-Maj Wideroos

CHEFREDAKTÖREN

Blöjbyte eller datasystem? ◗ Det första välfärdsområdesvalet är avklarat.

Valdeltagandet är ett lågvattenmärke. 47,5 procent är inget att yvas över.

För partierna återstår att analysera vad som är anledningen till medborgarnas ointresse.

När man frågar finländarna vilka serviceformer de uppskattar mest och inte är redo att pruta på så brukar social- och hälsovården hamna högst upp.

Mot den bakgrunden är det lama intresset lite märkligt. Politikerna har all anledning att rannsaka sig själva. Vad kunde de ha gjort annorlunda?

För medborgarna i de nya vårdlandskapen återstår bara att ta skeden i vacker hand.

Väljarna har sagt sitt. De förtroendevalda som valdes den 23 januari kommer att styra de 21 nya välfärdsområdena fram till den 31 maj 2025.

Välfärdsområdenas start sker i en utmanande tid. Den pågående pandemins prövar hälso- och sjukvårdens resurser till brist-

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 040 578 0415 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid enligt överenskommelse Verksamhetsledare: Berit Dahlin

ningsgränsen. Personal kallas in från ledigheter, icke-brådskande operationer skjuts upp och anhöriga avvisas vid besöksdörren. Samtidigt brottas vård- och omsorgssektorn med en skriande brist på läkare och vårdare.

Det är minsann inga lätta uppgifter som de nya förtroendevalda möter. Bristen på vårdpersonal kan möjligen lindras genom att öka rekryteringen i utlandet. Men det är ingen hokus pokus-lösning. Andra länder, som Sverige och Norge, med betydligt generösare vårdarlöner konkurrerar om samma arbetskraft.

”De äldre som ligger på serviceboendet och väntar på att få blöjan bytt när den är blöt ska inte behöva fortsätta att vänta för att pengarna har gått till ett nytt datasystem.”

tfn 040 578 0248 berit.dahlin@spfpension.fi

SPF:s bankkonton: Aktia IBAN FI93 4055 1140 0011 77

IT-koordinator: Robert Riska tfn 040 578 3207 robert.riska@spfpension.fi

Kansliet i Vasa Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 040 574 8919 patrick.ragnas@spfpension.fi

IT-stödperson Andreas Höglund tfn 040 592 1390 andreas.hoglund@spfpension.fi Verksamhetskoordinator: Inger Holmberg tfn 040 5952992 inger.holmberg@spfpension.fi

Kansliet i Pargas Strandvägen 30, 21600 Pargas Ombudsman för Åboland, Björneborg och Tammerfors: Mona Lehtonen

De flesta partier har under valkampanjen sagt att lönerna måste upp, men samtidigt i följande andetag skjutit över ansvaret på arbetsmarknadens parter. De nyvalda fullmäktigeförsamlingarna kan inte skjuta ansvarsfrågan ifrån sig. Om ett år överförs 175 000 anställda till de under bildning varande vårdområdena.

Alltför många av dessa frågar sig. Hur kommer min löneutveckling att se ut de närmaste åren? Ska jag stanna kvar eller ska jag gå?

Den här frågorna kräver snabba och tydliga svar. Det är naturligtvis viktigt att de nya vårdområdena får fungerande patientdataregister och moderna, friska fastigheter. Men dessa behov är ändå sekundära i förhållande till frågan om hur man behåller och utökar sin personal.

De äldre som ligger på serviceboendet och väntar på att få blöjan bytt när den är blöt ska inte behöva fortsätta att vänta för att pengarna har gått till ett nytt datasystem.

tfn 040 353 9905 mona.lehtonen@spfpension.fi Förbundstidningen GOD TID Handelsesplanaden 12B18, 65100 Vasa Ansvarig utgivare: Ulla-Maj Wideroos tfn 050 5113141 ulla-maj.wideroos@spfpension.fi Chefredaktör: Markus West tfn 040 5748 751 markus.west@spfpension.fi

Välfärdsområdesvalet innebar en återgång till ett Finland där Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Centern åter är de tre stora i finsk politik. Sannfinländarna och De gröna förpassades ut i marginalen. I de finlandssvenska landskapen klarade sig SFP bra och kan i de flesta fall se fram emot att få egen styrelserepresentation. I Östnyland och Österbotten är SFP största parti.

Att väljarna satsade på de ”gamla” partierna lovar gott. De kan inledningsvis vara oense om färdriktningen, men brukar när dammet har lagt sig hittat en gemensam färdväg som alla kan leva med.

En stor utmaning för samtliga välfärdsområden blir hur de ska få pengarna att räcka till.

Eftersom de saknar egen beskattningsrätt så är det till syvende och sist finansministeriets tjänstemän som har den verkliga budgetmakten i välfärdsområdena.

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Andersson tfn 040 578 3078 asa.andersson@spfpension.fi Prenumerationspris 50 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06 347 0608, gsm 0500 924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/ spmm ISSN 0359-8969

Markus West

Annonsfakturering: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors fakturering@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2022 Redaktionsråd: Gunilla Löfstedt-Söderholm ordförande, Marita Bagge, Kerstin Häggblom, Kjell Hägglund, Anita Ismark, Henrik Othman och Kerstin ÖstermanRosenqvist.

GOD TID

1/2022

3

Kallelse till vårmötet 2022 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte torsdagen den 21 april 2022 kl 13.00 på Optima, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad/distans.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1.

Välja ordförande och sekreterare för mötet 2.

Konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3.

Utse två protokolljusterare 4.

Välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5.

Behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6.

Fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övrig redovisningsskyldiga 7.

Behandla övriga ärenden.

Pensionärsförbundet firar 50-årsjubileum i år!

I förbundets 25-års historik kan man under rubriken ”Det var så det började” läsa att det var på initiativ av Täkter Pensionärer r.f. som Svenska Folkpartiets pensionärsdelegation tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att utröna behovet av en riksorganisation för pensionärsföreningarna i Svenskfinland.

En arbetsgrupp tillsattes som utarbetade stadgar och utlyste ett konstituerande möte som hölls den 24 augusti 1972 på restaurang Helka i Helsingfors. Initiativtagaren till grundandet av förbundet, Jarl. V. Hellström, förde protokoll vid det första mötet och mötesordförande var riksdagsman Georg C. Ehrnrooth.

Stiftelseurkunden undertecknades av Täkter Pensionärer r.f., Vörå Pensionärsklubb r.f. och Korsholms pensionärshemsförening r.f.

Den 3 november 1972 inlämnades anmälan till Föreningsregistret och den 24 november godkändes den.

Många frågar sig säkert hur det kom sig att Jarl. V. Hellström och Täkter Pensionärer spelade så stor roll i grundandet av vårt förbund.

Jarl. V. Hellström föddes i Vasa och verkade hela sitt liv inom turismbranschen. Som pensionär flyttade han till Täkter i Ingå. I historiken berättas att Hellström sagt, ”det är ju så dumt att i hela byn sitter det en ensam människa här och en annan ensam där – utan kontakter.

Vi måste slå oss ihop – vi startar en förening för alla pensionärer”. Och så bildades Täkter Pensionärer. ”Det här är bara början. Vi skall starta ett omfattande pensionärs-

förbund för hela landet”, sade Hellström. Hellström var ordförande och sekreterare i förbundet under tiden 24.8.1972-29.10.1974.

Förbundets första ordförande var Elof Palenius från Borgå.

Ser man till verksamhetsformerna så har bland annat sommarmöten, rörelse och motion, seniordans, kostfrågor, vardagsjuridik och resor funnits med i förbundets verksamhet ända sen första början.

Med andra ord är det verksamheter som också genomsyrar förbundet under jubileumsåret.

Svenska pensionärsförbundet kommer att framföra sina tankar om framtiden åt beslutsfattarna i form av en Jubileumsbudkavle.

Målet med budkavlen är att synliggöra Svenska pensionärsförbundet och påverka beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå.

Budkavlen genomförs i medlemsföreningarna under maj månad. Medlemsföreningarna uppmanas kontakta de lokala massmedierna, lämpligen i samband med överlämnandet av Budkavlen till de lokala beslutsfattarna.

Medlemsföreningarna avgör själva hur Budkavlen framförs och cirkulerar mellan föreningarna.

Medlemsföreningarnas budkavletexter går därefter till regionala organisationerna; SPF Österbotten rf, SPF Västnyland rf, Samrådet i SPF Helsingfors rf, SPF Mellannyland, SPF Åboland, SPF:s Östnyländska distrikt och Åland varefter de överlämnas till förbundsstyrelsen.

Regionerna ansvarar för koordineringen av Budkavlen i sina egna regioner.

Medlemsföreningarnas budkavletexter kommer också att följas upp digitalt på förbundets webbplats och sociala medier under maj månad.

Budkavlen överlämnas till riksdagen och Ålands lagting i september.

Under jubileumsåret ordnas sedvanliga tävlingar men också nya tävlingar med jubileumsförtecken.

För den som är intresserad av att skriva ordnas en skrivartävling med temat Det glömmer jag aldrig!

Deadline är den 31 maj. Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

Förbundet ordnar också en medlemsrekryteringstävling och en individuell medlemsrekryteringstävling.

Under året hoppas vi också att ni nominerar Årets förening och Årets it-gärning! Kriterierna för Årets förening är ökat medlemsantal och digital verksamhet. Årets förening och Årets it-gärning utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2022.

Under sommaren ordnas Jubileumsmästerskap i golf och boule. Golfmästerskapet ordnas 15.6 på Ålands Golfklubb i Kastelholm.

Boulemästerskapet arrangeras 24.8 på Bengtsböle idrottsplan i Lemland, Åland.

God Tid utkommer med tio nummer under jubileumsåret varav ett är ett dubbelnummer i form av ett Jubileumsmagasin.

Förbundets höstmöte går av stapeln 18.11 på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo. I samband med höstmötet ordnas en jubileumsfestoch middag. Närmare information kommer i följande nummer av God Tid. Följ också med vår information på sociala medier!

Berit Dahlin verksamhetsledare

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet. Antalet medlemmar fastställs per den 31 december 2021 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 1 april 2022.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast den 1 april 2022 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 040 5780415 eller per e-post kansliet@spfpension.fi Priset för vårmötet är 30 euro per deltagare. SPF fakturerar föreningarna efter mötet.

Enligt styrelsens beslut 12.12.2018/Ärende 9 kan styrelsen bevilja mindre föreningar med svag ekonomi befrielse från delegaternas deltagaravgift vid våroch höstmöten. Anhållan med motiveringar bör sändas in senast 28.2.2022 till verksamhetsledaren, berit.dahlin@spfpension.fi eller per post till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Styrelsen

Medlemsrekryteringstävling 2022 Medlemsrekryteringstävlingen genomförs enligt följande principer.

Föreningen får: 1 poäng för varje ny medlem och för varje 0,5 procents ökning av medlemsantalet, ytterligare en poäng.

Första pris är 500 euro, andra pris är 300 euro och tredje pris är 200 euro.

Individuell rekryteringstävling 2022 Förbundet ordnar även en individuell medlemsrekryteringstävling år 2021.

Poängräkningsgrunden är 1 poäng per värvad medlem.

Föreningarna meddelar vem i föreningen som rekryterat flest medlemmar i samband med årsrapporten för år 2022.

Första pris är teater-/konsertbiljetter för 120 euro, andra pris är teater-/ konsertbiljetter för 90 euro och tredje pris är teater-/konsertbiljetter för 60 euro.

GOD TID

4

1/2022

”De små pensionerna är för Ole Norrback valdes till ordförande i Svenska pensionärsförbundet för drygt 12 år sedan. Då lyfte han fram tre områden som skulle prägla hans ordförandeskap: intressebevakningen, medlemmarnas trivsel samt att få samhället att bättre ta till vara de äldres erfarenheter.

Vid årsskiftet överlämnade han ordförandeklubban till sin efterträdare Ulla-Maj Wideroos. God Tid träffade avgående ordförande strax efter nyår för att se tillbaka på åren som gått, men också för att fråga vad han tänker göra nu.

Hur har pensionärsförbundet lyckats slå vakt om medlemmarnas intressen?

– Det är svårt att mäta, men den stora förändringen är att beslutsfattarna lyssnar mer på pensionärerna idag än för 12 år sedan. Jag har som ordförande varit sakkunnig i alla riksdagsutskott. Det hände inte under min tid som aktiv politiker.

Pensionärerna är många fler idag, fler än 1,6 miljoner. Det har inget parti med självbevarelsedrift råd att ignorera.

– Mycket positivt har hänt, men de små pensionerna är fortfarande för låga, säger han.

– Det enda sättet att få en ändring på det är att höja garantipensionen och att höja den övre gränsen för när folkpensionen slutar betalas ut. På det sättet kan man ge dem som har små arbetspensioner lite mer pengar.

Trivseln då?

– Det är lättare att mäta. Folk går inte med i en organisation som de inte tror på. Svenska pensionärsförbundet har under alla år jag varit ordförande, med undantag av de två sista åren, fått fler medlemmar. Det är det bästa betyget på att pensionärsrörelsen sysslar med sånt som folk uppskattar.

Svenska pensionärsförbundet gör då och då förfrågningar om vad medlemmarna vill att förbundet ska arbeta med. Svaren kretsar mest kring socialt umgänge och trivsel. Intressebevakningen kommer långt ner på listan.

– Det här visste jag inte när jag blev ordförande. Nu förstår jag det bättre, ensamheten är ett växande problem bland de äldre. De som ännu är friska och levnadsglada vill komma ut. De vill resa, om de har råd med det, och spela boule och dansa, vilket inte kostar så mycket.

Hur har du själv trivts?

– Inte skulle jag ha stannat om jag inte trivts. Det har gett mig mycket.

Ole Norrback strävade efter att besöka alla medlemsföreningar i snabb takt efter att han hade blivit vald till förbundsordförande. – jag tror att jag besökt dem alla, säger han.

”Var ålder har sin charm. Har man dålig hälsa eller om man har någon i närmiljön som är sjuk så då kan man inte se lika ljust på åldrandet som jag gör. Jag försöker se positivt på livet. Så tryggt att åldras i Finland som det är nu har det aldrig varit förr!”

I sin allra första ledare i God Tid skrev Ole Norrback att Finland som samhälle måste bli bättre på att tillvara den äldre befolkningens livserfarenhet.

– Det stämmer fortfarande.

Hälften av de som går i pension är villiga att fortsätta att jobba men på deltid. Vi har ett osmidigt system.

Den ena dagen arbetar man heltid och den andra dagen är man pensionär på heltid. Både för arbetsgivaren och för den anställda skulle det vara bättre om övergången till pensionärslivet skedde successivt. Den övre gränsen för när man måste gå i pension borde tas bort.

Ett växande förbund Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar växte kraftigt ända fram till coronans utbrott.

Vad är hemligheten?

– En orsak är att en stor del av oss som är pensionärer nu har vuxit upp med föreningsliv. Då är det naturligt att man fortsätter att vara föreningsaktiv även som pensionär. En annan orsak är att man går med för att man uppskattar verksamheten.

I den första ledaren skrev Norrback även att ett nätverk är starkt

bara så länge medlemmarna vill ha det så. De senaste åren har några av de minsta och svagaste föreningarna lagt ner verksamheten. Är det ett tecken i tiden?

– Det varierar. Det finns små föreningar och stora föreningar. Det finns små föreningar som är väldigt aktiva, men det finns också de som har problem. Så är det i alla organisationer. Under min tid har några föreningar försvunnit, men några har också kommit till. I både Kaskö och Iniö har föreningarna kommit igång på nytt. Antalet föreningar är ungefär lika stort som när jag kom med. Det är så som en levande organisation fungerar.

Skiftande intressen Numera möter man allt oftare ofrivilliga pensionärer, personer som inte känner sig bekväma med att gå med i pensionärsföreningen när de är under 70.

Hur ska de lockas med?

– Det är en utmaning. När man organiserar människor som är mellan 60 och 107 år så är deras intressen vitt skiftande. Att hitta verksamhet som lockar alla är svårt. Det som lockar de flesta är den sociala samvaron. Det kan man göra över

generationsgränserna. Det är klart att en ung pensionär inte är motiverad att komma med om resten av gänget är över 80. Jag vill inte tala om föryngring i pensionärssammanhang, men att det sker en kontinuerlig förnyelse är viktig.

Många äldre gruvar sig över kvaliteten i vården. Riksdagen har försökt säkerställa kvaliteten i vården med nya lagar, men den stora utmaningen är att få tillräckligt med personal.

– Vi måste locka hit fler invandrare. Det kan också vara en bra lösning. Många invandrare kommer från länder där respekten för äldre människor är stor, större än här, säger Norrback.

Han ser faror i att vi övervärderar uttrycket att bo hemma. Hemmet kan också bli ett fängelse när man inte längre kan röra sig.

– En svensk tidning hade en talande karikatyr med två pensionärer. Den ena frågade: ”Hur ska du fira jul?” Varvid den andra svarade: ”Två minuter på juldagen tillsammans med hemvårdaren”. Det är inte bra att bo kvar i en överstor bostad. Vi behöver flexiblare bostadsformer, men det kräver att de äldre själva förbereder flytten. Det kan ofta vara en svår process, säger han och låter blicken glida runt i vardagsrummet.

Ole Norrbacks hem i Vasa vittnar om hans och hustrun ViviAnns intresse för konst, men också om de många resor som han gjorde runtom i världen som minister.

När intervjun görs är det snart

dags för det första välfärdsområdesvalet i Finland.

Ole Norrback är ovillig att skicka någon hälsning till beslutsfattarna i de nya välfärdsområdena.

– Jag har bytt åsikt i den här frågan. När jag var ung trodde jag på landskapssjälvstyrelse. Om vi hade haft större kommuner kunde kommunerna ha behållit en större del av social- och hälsovården, men det är förspilld mjölk att tala om det nu.

De 22 landskapen svarar egentligen mot större primärkommuner.

Pensionsindexet Debatten om pensionsindexet har följt Ole Norrback både i politiken och som pensionärsordförande. Arbetspensionerna ökar relativt sett mest i förhållande till lönerna när det är dåliga tider. Är det sunt att ha det på det viset?

– Jag har länge dragit mig för att diskutera den där frågan, inte för att jag är rädd att diskutera den.

Det är inte värt att diskutera med en part som inte är mottaglig för argument.

– Jag har inget emot att pensionerna skulle stiga i samma takt som lönerna. Varför skulle jag ha det? Med det sagt måste man samtidigt ta ansvar för att pensionerna räcker till för barn och barnbarn.

Jag är inte försäkringsmatematiker, men jag litar mera på dem än på dem som tycker till i insändarspalterna.

Ole Norrback blev förbundsordförande mitt i finanskrisen och

GOD TID

1/2022

låga” lämnar posten mitt i coronakrisen.

Vilken är den värre krisen för landets äldre befolkning?

– Finanskrisen 2008 påverkade inte pensionärernas liv särdeles mycket eftersom vi har det pensionssystem vi har.

– Coronan har påverkat livet för alla pensionärer. I de flesta fall på ett negativt sett. Man kan ironisera och säga att regeringen inledningsvis sade att de äldre fick gå ut bara om de hade hund. Alla har inte hund. En del äldre har tagit rekommendationerna väldigt bokstavligt.

Det skapades en onödig rädsla för att gå ut och röra på sig.

Det var av omtanke om de äldre som restriktionerna gjordes.

– Det ska vi vara tacksamma för, men det har förekommit väl mycket rådd i reglerna. Olika myndigheter har kommit med olika budskap.

Det är svårt att veta vad som är en rekommendation och vad som är en lagenlig åtgärd.

Skuldfritt förbund Svenska pensionärsförbundets ekonomi var inte i bästa skick när Ole Norrback tillträdde som förbundsordförande. I januari varje år lånade förbundet pengar för att betala personalens löner. I dag är förbundets skuldfritt. Förbundet har även tagit initiativ till bildandet av Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland. Stiftelsen understöder årligen de svenska pensionärsföreningarnas verksamhet med cirka 15 000 euro.

– Vi har en personal som är bra, en personal som är serviceinriktad

och vet att den finns till för föreningarna. Det ska personalen ha tack för.

Ole Norrback var i höstas reseguide i Oslo och ska i vår fungera som reseguide i Aten. Båda städerna är bekanta för honom sedan tiden som ambassadör i Norge respektive Grekland. Vad annat ska du göra av den tid som frigörs?

– Inte vet jag. Jag har alltid tyckt om att resa. Jag har drömt om att åka på interrail, men jag lyckas inte övertala Vivi-Ann att komma med på resan.

Och alla andra dagar.

– Mina dagar fylls. Jag skriver ner mina minnen. Inte för publicering, men för mina barn och barnbarn. Jag sorterar fotografier och en del av dem ska jag föra till Svenska litteratursällskapets arkiv. Under coronaåren har jag röjt skog, just nu är det för mycket snö i skogen, men jag avser att fortsätta med det arbetet. Jag behöver fysisk aktivitet för att må bra. Sen får jag se vad jag hittar på. Inte har jag någonsin vetat vad jag ska hitta på när jag blir stor.

Gruvar du dig över att åldras i Finland?

– Nej, men jag tror att det är individuellt. Var ålder har sin charm.

Har man dålig hälsa eller om man har någon i närmiljön som är sjuk så då kan man inte se lika ljust på åldrandet som jag gör. Jag försöker se positivt på livet. Så tryggt att åldras i Finland som det är nu har det aldrig varit förr!

Markus West

resetips Ole Norrback ger några resetips ʶ Insjöfinland marknadsförs för utländska turister, men också vi ka hitta intressant resmål där. En kväll på operan i Nyslott och ett par dagar på och kring Saimen breddar bilden av vårt eget land. ʶ Ett mera exotiskt resmål är Vestmanöyar i Island. Det tättbebyggda samhället på cirka 4000 invånare, där alla direkt eller indirekt lever av det havet ger, ligger invid, eller riktigare på en vulkan som hade sitt senaste utbrott 1974. Lavaströmmen kunde man styra förbi den bebodda delen av ön, men inte helt, och så att hamnen blev ännu bättre skyddad för stormar. Ett ställe för fatalister att bo på, kanske, men definitivt värt ett besök. ʶ Krakow i Polen och Quito i Ecuador var de första städerna, som kom med på Unescos lista över världsarv.

Båda är värda ett besök. Saltgruvan i Krakow med sin fullt stora kyrka nere gruvan, glömmer man aldrig efter ett besök. Gamla Quito är som en medeltida spansk stad med influenser från den tid när araber styrde över delar av Spanien. Muslimskt inspirerad arkitektur i Sydamerika är ingenting man förväntar sig! Överraskningar möter man, var man än rör sig.

”Er ställning bör förbättras”

5

Ur gamla årgångar

Svenska pensionärsförbundet firar sitt 50-årsjubileum i år. Den 3 november 1972 undertecknades förbundets stiftelseurkund i Helsingfors och redan den 24 november upptogs Svenska pensionärsförbundet i Föreningsregistret.

Det första numret av medlemstidningen God Tid utkom den 16 maj 1973. Första sidan i det första numret är pampigt värre. Där finns en hälsning från republikens president Urho Kekkonen, en hälsning från biskopen i Borgå stift John Vikström och en hälsning från förbundets första ordförande Elof Falenius.

God Tid som taltidning byter kanal ◗ Finlands Svenska Synskadade, FSS, slutade vid årsskiftet distribuera taltidningar som CD. Tidningar som berörs är God Tid, Medlemsbandet, Synvinkel, Vi hörs och Helsinki-tidningen.

För att i fortsättningen lyssna på ovannämnda tidningar behöver du en taltidningsspelare (Daisy) eller telefonapplikation till din smarttelefon. Detta är kostnadsfritt och FSS hjälper dig att komma igång.

FSS har under hösten försökt nå alla CD-prenumeranter för att erbjuda alternativa prenumerationssätt. Ifall du inte har blivit kontaktad och vill fortsätta att motta God Tid via Daisy ombeds du ta kontakt med din lokala rehabiliteringrådgivare för mera information och hjälp.

Mer information om taltidningar ger FSS systemansvariga Niklas Finnäs (ti-to) tfn 050-460 0409 eller niklas.finnas@fss.fi.

Olympia lade ner verksamheten ◗ Pensionärsföreningen Olympia i Helsingfors har upphört med sin verksamhet. Föreningen hade vid årsskiftet, när den lades ner, 50 medlemmar.

Pensionärsföreningen Olympia grundades 1974. En del av föreningens medlemmar har redan sökt sig vidare till andra av Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar i Helsingfors.

Mottagande föreningar är bland annat Ettan, Arkadia och Munksnejdens pensionärsföreningar.

God Tid 1/1973

President Urho Kekkonens hälsning var kort och kraftig. Rubriken lyder ”Er ställning bör förbättras” Han fortsätter: ”Jag framför till de svenskspråkiga pensionärerna min bästa hälsning. Pensionstiden kunde vara

själsligen rik och full av nya upplevelser, men detta förutsätter naturligtvis en tryggad existensmöjlighet. Det oaktat att vi de senaste åren gjort stora framsteg fordras det fortfarande åtgärder för att förbättra pensionärernas sociala ställning.”

Därefter tillönskar han tidningens läsare en uppiggande sommar.

Svenska pensionärsförbundet har som ett led i firandet av förbundets 50 år digitaliserat samtliga årgångar av förbundets medlemstidning God Tid. Dessa finns nu att läsa på förbundets hemsida.

Särskilt föreningshistoriker både i och utanför vårt förbund kan ha nytta och glädje av de gamla årgångarna.

God Tid kommer under jubileumsåret att publicera ett urval av smakbitar från de snart fem decennier som tidningen har kommit ut.

Markus West

Tio får hjälp med första pekplattan Svenska pensionärsförbundet söker tio deltagare i Svenskfinland som vill delta i vårt projekt där pensionärer som ännu inte är digitala får hjälp att bli det. Vi prioriterar pensionärer som tycker att det är för dyrt att bli digital.

Projektet går ut på att vi delar ut pekplattor till tio pensionärer runtom i Svenskfinland. Projektet står också för internet till pekplattan under projektets gång. Alla deltagare får dessutom personlig skolning i hur pekplattan fungerar, dessutom får man ett kompendium med sig där pekplattans funktioner är listade.

Förutom privat undervisning och handbok kommer projektet att vara digitalt över Zoom. Zoom mötena fokuserar på vardagsan-

vändning av pekplattan, men går också in på nytta och nöjet av att vara digital. Allt ifrån kultur och nöje till pekplattans grunder och vad du kan ha för nytta i vardagen med pekplattan. Ett par exempel är att vi bekantar oss med olika dagstidningar, hur man deltar i kulturella evenemang, men också statliga tjänster som Min kanta.

För mera information och anmälning till projektet kontakta Andreas Höglund. E-post: andreas.hoglund@spfpension.fi eller tfn 040 592 1390.

Projektet stöds av Brummerska stiftelsen.

Kommande program 9.2 Frågesportsuttagningar 11.2 Nyländsk ordförandekonferans 8-10.3 Spänst i benen – Muskelstyrkekurs på Lehmiranta 21.4 Förbundets vårmöte, Jakobstad 10-11.5 Nyländsk kryssning med Viking Glory 17-20.5 Spänst i benen – Grundkurs på Lehmiranta, Salo 15.6 Förbundets golfmästerskap på Åland 24.8 Förbundets boulemästerskap på Åland

6

GOD TID

1/2022

Nils-Erik hade inte ro att vara pensionär – blev researrangör Sluta jobba hade Nils-Erik Friis ingen tanke på, när han 64 år gammal gick i pension år 2013. I stället grundade han Friis & Resor och nu otaliga resor senare vet han att det var rätt.

– Jag tror det är viktigt med en andra karriär, att kunna ägna sig åt något helt annat än det man jobbat med tidigare, säger han. För Nils-Erik, som dittills arbetat med journalistik, öppnade beslutet dörren till fler erfarenheter och kontakter än han kunnat ana.

Ä

rligt talat var resebyråidén inte särskilt långsökt, för på hobbybas hade han sysslat med researrangemang i mer än ett par decennier när han till slut bestämde sig för att göra det professionellt.

– Jag har väl alltid haft ett missionsbehov.

Ska man få människor att förstå, så måste de uppleva saker själva.

Vad han velat visa upp har också varierat, och mest för att privata reseupplevelser gång på gång fått honom att tänka, att hit skulle det vara roligt att ta en grupp.

Vilket han förr eller senare gjort!

Men Friis & Resors ambition är mycket större än att bara pricka in sevärdheter.

Nils-Erik lägger alltid upp programmet så, att alla lär sig något, till och med när de, som han själv uttrycker saken, inte egentligen vill.

En av firmans sloganer lyder: ”Vi tar dig till platser som du inte vetat att du vill se.”

På det sättet har han skapat en nisch, resor med innehåll som man inte riktigt förväntat sig, till platser som alla inte ännu upptäckt.

Receptet låter enkelt: – Tycker jag inte själv att upplägget är intressant, så gör andra det knappast heller.

Skräddarsydda program Det kräver förstås att han läser på, spårar inspirerande guider, provåker rutter, inspekterar hotell och matställen och är lyhörd för önskemål. På det sättet har han – utan att aktivt ha planerat det – landat i något som kan beskrivas som dagens trend: Att skräddarsy reseprogram med lite annorlunda upplevelser för mindre specialgrupper.

Intresserad av att resa och av världen har Nils-Erik Friis alltid varit. Visserligen interrailade han aldrig i unga år. I stället åkte han på bilsemester med tält i Norden, Holland, Belgien och Tyskland i slutet på 1970- och in på 80-talet. Men på 1990-talet blev en påsk på Korfu upptakten till ett brinnande intresse för Grekland och en kurs i estnis-

profil Nils-Erik Friis

I Kiparissi skördas oliverna vid jultid och NilsErik hjälper gärna sina vänner Jannis, Alekos och Esther med arbetet.

ka på Arbis i Helsingfors slog upp dörrarna till mängder av upplevelser i Baltikum. Och eftersom han njuter av att visa andra sådant som han upptäckt, så har land efter land småningom fogats till reseprogrammet. Ett återkommande mål på senare år är Albanien, som han själv blev positivt överraskad av år 2006.

Hittills har han faktiskt arrangerat resor till sexton länder och i höst hoppas han kunna foga ytterligare ett land till listan: Georgien.

Baltikums utveckling inspiration Reseverksamhet började han med av en slump. I mitten på 1990-talet blev Nils-Erik så intresserad av utvecklingen i Baltikum att han bestämde sig för att lära sig något baltiskt språk. Det blev estniska och en termin på Arbis i Helsingfors gav mersmak. Våren 1997 fick han sedan studieledigt från jobbet som radioreporter på Yle och åkte på språkkurs till Tartu universitet.

– Baltic studies, som jag egentligen hade sökt till, ställdes in, så språkkursen för utlän-

”Så länge jag hade heldagsjobb ordnade jag kanske bara en eller ett par resor per år. Men när jag gick ner till deltid år 2009 dök Eino Leinosällskapet, Finlands kritikerförbund och några till upp som kunder, så när jag sedan gick i pension på riktigt år 2013 tyckte jag det kunde vara intressant testa hur det är att driva ett företag.”

ʶ Född 25 mars i Gamlakarleby, bosatt i Helsingfors. ʶ Reporter på Radio Östnyland 1974, journalist på Borgåbladet från -76. ʶ Ombudsman 1984–86 på Finlands Journalistförbund. ʶ Politisk och ekonomisk reporter på Rundradion 1990–2000, sedan verksam vid HBL fram till 2013, dels som administrativ redaktionschef, dels som reporter med politik, arbetsmarknad och ekonomi som specialområden. ʶ Familj: sambon Theresa Norrmén. ʶ Intressen: Holmliv i Esbo skärgård, där han njuter av att fixa, renovera och laga mat om somrarna. ”Och så är jag väldigt intresserad av solenergi.”

ningar som jag tog i stället var inte mitt första val. Men den var väldigt effektiv. Trots klena språkkunskaper förväntades deltagarna genast läsa tidningar och böcker, gå på teater och museum. Redan efter tre veckor i Tartu stavade jag mig igenom Viivi Luiks Seitmes rahukevad, Den sjunde fredsvåren.

Vid det laget hade han flera år privat åkt kors och tvärs i de baltiska länderna och i mitten på 1990-talet ordnade han till och med en bussresa med miljötema till norra Estland för medlemmar i Finlands svenska publicistförbund. En av de sakkunniga, som berättade om miljöproblemen där, var estniske politikern Andres Tarand, som då varit miljöminister och senare blev premiärminister.

– I mitten av 1990-talet var det viktigt för mig att ta folk över till Estland, för i Finland beskrevs Estland på den tiden som rena rövarparadiset. Jag ville att människor med egna ögon skulle se hur landet utvecklades.

Växande kontaktnät Han är också noga med att påpeka att han ofta haft andra att tacka för att ha dragit i väg åt ett visst håll. Viktiga kontakter har knutits via vänner och bekanta. Kollegan Elisabeth Nordgren på HBL var det till exempel som tipsade om Tarand, som hon kände.

Den första bussresan var innehållsrik.

Ryktet spred sig. Nya förfrågningar kom.

– Så länge jag hade heldagsjobb ordnade

jag kanske bara en eller ett par resor per år.

Men när jag gick ner till deltid år 2009 dök Eino Leinosällskapet, Finlands kritikerförbund och några till upp som kunder, så när jag sedan gick i pension på riktigt år 2013 tyckte jag det kunde vara intressant testa hur det är att driva ett företag.

Det gick bra. Största problemet var att kalendern tenderade bli för full. Nils-Erik hann inte riktigt vara pensionär ...

I dag kan han se tillbaka på otaliga resor för vitt skilda sällskap, främst med anknytning till journalistik och kultur. Men till hans kundkrets hör också bland andra Blomsterodlingens vänner, Helsingfors släktforskare, Odd Fellows och till och med Tartu universitet. Återvänder alltid till Grekland Den grekiska byn Kiparissi med ett par hundra fasta invånare hade Nils-Erik ändå länge tänkt hålla för sig själv. Dit har han återvänt sedan mitten på 1990-talet och sedan år 2001 firar han och sambon Theresa Norrmén inte bara jul här utan också påsk. Ofta blir det besök andra tider på året också.

Men när den ekonomiska krisen slog till i Grekland kring 2010 insåg Nils-Erik att det var dags att tänka om. Ett turisttillskott i början av säsongen kan rädda hotad service, tänkte han lite själviskt. Därmed var en ny tradition skapad och också i år åker han ner med fullbokad grupp till den grekiska påsken.

För honom är Kiparissi praktiskt taget ”hemma”. När han och Theresa är där på tu man hand blir de inte bara ideligen hembjudna till alla som de lärt känna under åren utan ger också gärna ett handtag där det behövs.

Att ställa upp när oliver ska skördas är sedan länge en självklarhet.

Det professionella resandet har Nils-Erik tänkt sätta punkt för när nästa års program är genomfört.

– Men egna resor slutar jag inte med. Också efter år 2022 kan jag tänka mig att arrangera resor, men då får det bli under någon annans paraply och inte längre i egen regi.

Text: Mardy Lindqvist Foto: Theresa Norrmén ➤ Peloponnesos är glest befolkat och ett spännande resmål för den som tycker om att vandra i naturen.

1/2022

GOD TID

7

GOD TID

8

1/2022

Karlsbron som leder in i Gamla stan är ett måste för varje Pragbesökare, även om här ibland är trångt så det förslår.

En prisvärd helg i gyllene Prag Gångavstånd till det mesta, fantastisk prisnivå och nog Europas vackraste stad. Prag är det perfekta resmålet för oss seniorer.

– Här går man tryggt även mitt på natten, fastslår fotografen Kjell Fredriksson, som gjort ett 30-tal resor till den tjeckiska huvudstaden.

När Pragborna stämmer träff sker det ofta vid ryttarstatyn på Václavplatsen.

Tjeckernas skyddshelgon den helige Václav sitter till häst och man möts ”podo casem”, det vill säga under hästens svans.

– Vi har en fantastisk kollektivtrafik här i Prag. Och från 70 år och uppåt reser reser man helt gratis, berättar Líba Hulata.

Hon och hennes man Pepík har rest in till city och ryttarstatyn med metron för att visa oss ett ”smultronställe”. Bägge är infödda pragbor och känner staden, för att använda ett tjeckiskt ordspråk, ”lika bra som sina egna skor”.

Václavplatsen är Prags hjärta och har ett sjudande folkliv. Här

Líba och Pepik Hulata tar oss med på en vandring genom Prag.

är det trevligt att botanisera bland alla små stånd med snabbmat och hantverk.

Gångavstånd till det mesta Går man ned till dess andra ände och svänger vänster på gatan 28 Ríjna blir det genast lugnare. Så tar Národni-gatan över och man kommer fram till den pampiga Nationalteatern. Mitt emot ligger Prags stilfulla Café Slavia, där exempelvis spetsade kaffedrycker är otroligt billiga jämfört med Finland.

– För seniorer har Prag den stora fördelen att det är gångavstånd nästan till allt, fastslår Pepík.

Det gäller dock inte till den ståt-

liga Pragborgen. God Tid har köpt en 24-timmarsbiljett för dem fyllda 60 och för 60 tjeckiska kronor eller cirka 2,50 euro. Utanför Café Slavia går spårvagn 22 som korsar floden Moldau, åker igenom den romantiska stadsdel som kallas Lillsidan och som tar passagerarna upp till borgen.

I själva verket är det ett helt komplex av byggnader på närmare 70 000 kvadratmeter och här bör man sätta av uppemot en halvdag.

– Men jag har en överraskning, säger Líba och tar oss nu till klostret Strahov, en bit sydväst om Pragborgen.

Genom en port kommer vi ut på

”Promenáda Raoula Wallenberga”, döpt efter den svenske hjälten som räddade judar i Budapest. Vi promenerar förbi Sveriges ambassad och hänförs av utsikten över miljonstaden Prag.

Härifrån är det sedan raka vägen ner till Lillsidan och så över till den världsberömda Karlsbron som leder in i Gamla Stan. Bron är ett måste för varje Prag-besökare, även om här ibland är trångt så det förslår.

– Prag är Europas vackraste stad! fastslår Líba och Pepík Hulata när vi tar farväl.

Strosa runt Gamla stan Gamla Stan är, precis som Pragborgen, värd några timmar spankulerande, gärna med en guidebok i handen. Mest berömda är torget och dess rådhus.

Gör gärna även ett besök på den gamla judiska kyrkogården.

Vi börjar bli hungriga och sådant är lätt att åtgärda i Prag, där krogarna står som spön i backen.

God Tid träffar rikssvenske fotografen Kjell Fredriksson på ett av hans stamställen, U dvou kocek (Hos de två små katterna) i Gamla Stan.

– För en portion gulasch och en

flaska gott tjeckiskt rödvin betalar jag totalt motsvarande ungefär drygt 20 euro. Och en halvliter öl går på en del ställen att få för runt två euro.

Fredriksson, som haft många utställningar och även gett ut en fotobok från Prag, är för första gången här enkom som turist.

– Jag tycker om att bara strosa runt i Gamla Stan och beundra arkitekturen.

Trygg stad Och man känner sig alltid väldigt trygg här.

På väg hem till hotellet träffar God Tid ett par rikssvenska seniorer, som valt ett utmärkt sätt att se staden.

– Vi gillar att på måfå bara hoppa på en spårvagn, vilken som. Då ser man så mycket mer av Prag och från ändhållplatsen är det ju sedan bara att åka tillbaka dit man kom ifrån.

Ett utmärkt tips, tänker reportern som avslutar dagen med ett besök på klassiska ölkrogen och bryggeriet U Fleku. Dess alldeles speciella porteröl smeker strupen.

– Na zdraví (skål, eller egentligen ”för hälsan”)!

Text och foto: Sören Viktorsson

GOD TID

1/2022

9

Kommande resor: 12.3-1.4 20-28.4 25.4-1.5 6-12.6 27.6-2.7 15-16.7 8-15.8 26.9-2.10

Resor på svenska i hela Europa!

ar er i betjän ! ka på svens

Almuñécar, Spanien Holland med Floriaden och Blomstertåget Härliga Gardasjön Lofoten-Hurtigruten Visby – rosornas stad, Gotland Diggiloo 2022 i Örnsköldsvik Geiranger med ’The Golden Route’ Mickes matresa till Italien – under planering

Läs mer om resorna och hur du ska boka på vår hemsida, som vi uppdaterar med fler resor vartefter.

www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 020 7434520

Vila på Härmä Spa

Se aktuellt utbud på vår hemsida!

160 €/2 dygn/pers.

RESOR

Boka tryggt och res säkert med oss! oravaistrafik.fi | (06) 318 4000 må-fre 9-16

8-13.5 15-16.6 20-25.7 19.9-1.10

Sparesa till Pärnu, Viiking Spa Skärgårdsresa Dansbandsveckan i Malung Costa Blanca, Spanien

Tel Bussar 019 - 248 1004 Tel Resor 019 - 248 1090 Sandövägen 23,10900 Hangö info@frimanresor.fi

Frimanresor.fi

Café i Korpo Välkomna!

Tel. 02-4631033

Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukostbuffé, 2 x lunch eller middag från buffébord samt fri tillgång till spabadet och gymmet.

1 x Wellness-behandling: Lyxig Phytomer ansiktsbehandling 25 min ELLER Klassisk massage 25 min.

Tilläggsavgift för enkelrum 35 €/dygn Gäller till 31.3.2022

öppet må-fr 8.30-17.00 lö 9-13 (sommartid längre)

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

ANNONSERA I GOD TID

www.s

ester em .f

Svenska semesterförbundet i Finland rf.

För dig som behöver: vila, avkoppling, sällskap, rekreation

Svenska Semesterförbundet i Finland rf är en serviceorganisation vars målsättning är att stå till tjänst med mångsidig svenskspråkig semesterverksamhet för olika målgrupper med medel av Sosiaali- ja terveysjärjestöjen avustuskeskus, STEA . Här erbjuder vi nu några semesterveckor som är avsedda för seniorer i hela Svenskfinland.

Vem kan söka?

Semesterstöd kan ansökas av var och en person som anses av sociala, ekonomiska eller hälsoskäl vara berättigad till stödd semesterverksamhet.

Vem kan beviljas semesterstöd?

Semesterstödet beviljas för 5 dygn. Semesterstöd beviljas inte för samma person två år i rad. Alla som beviljas semesterstöd betalar en egenandel som är 30 €/dygn. Den egna andelen faktureras i förskott. En betald egenandel berättigar till semesterstöd. Semestervistelsen innefattar halvpension, enindividuell behandling samt ett mångsidigt program som semesterfiraren kan delta i.

Semesterfiraren betalar själv resorna till och från semesterstället.

Hur ansöker man?

Ansökningsblanketter fås via Svenska Semesterförbundet, Susanna Stenman, tfn 050-3047642 eller sedan kan man ansöka elektroniskt via www.semester.fi.

På Svenska pensionärsförbundets webbplats hittar man också en länk som för en direkt till Svenska Semesterförbundet .Ansökningarna i pappersform skickas in till Svenska Semesterförbundet, Susanna Stenman, Raseborgsvägen 10, 10600 Ekenäs. Man kan ansöka om fler semestertidpunkter på samma blankett.

Meddelande om beviljad semestervecka skickas senast 5 veckor före semesterveckans tidpunkt. Alla ansökningar behandlas konfidentiellt!

TIDPUNKT FÖR SEMESTERVECKORNA: Dessa är semesterveckor för seniorer:

Haiko herrgård i Borgå 11.4-16.4.2022, sista ansökningsdag den 20.2.2022 27.6-2.7.2022, sista ansökningsdag 1.5.2022 18.7-23.7.2022, sista ansökningsdag 29.5.2022 1.8-6.8.2022, sista ansökningsdag 5.6.2022 28.11-3.12.2022, sista ansökningsdag den 2.10,2022

Härmän kuntokeskus i Ylihärmä 27.3-1-4-2022, sista ansökningsdag den 20.2.2022 15.5-20.5.2022, sista ansökningsdag 20.3.2022 5.6-10.6.2022, sista ansökningsdag den 10.4.2022 21.8-26.8.2022, sista ansökningsdag den 26.6.2022 23.10-28.10.2022, sista ansökningsdag den 28.8.2022 27.11-2.12.2022, sista ansökningsdag den 2.10.2022 Labbnäs Semesterhem, Dragsfjärd 9.10-14.10.2022, sista ansökningsdag den 2.8.2022

Observera att ansökningarna skall fyllas i noggrant och undertecknas egenhändigt eller av ett ombud. Ange ett andra alternativ för en semestervecka ifall ditt första alternativ inte kan beviljas på grund av för många ansökningar. Svar skickas endast till de som blir beviljade semesterstöd.

På alla semesterställen får man svensk service! Motivera din ansökan! Ju bättre motivering desto större chans att bli beviljad.

LYCKA TILL!

GOD TID

10

1/2022

Hälsoresor i Estland ger mersmak I slutet av september deltog Charlotte och Bertel Renvall för trettionde gången i en hälsoresa till Pärnu i Estland. Ifall hälsan står paret bi åker de dit på nytt i mars.

Charlotte och Bertel Renvall åkte första gången till Pärnu hösten 2004. Till att börja med handlade det om en resa i året, men sedan 2007 har det vanligen blivit två hälsoresor årligen för Nykarlebyparet.

– Resorna är våra födelsedagspresenter till oss själva. Jag fyller år i mars och Bertel i september, säger Charlotte. År 2020 blev resorna, på grund av coronapandemin, inställda.

Likaså vårresan i fjol.

Men den 25 september till den 2 oktober var det aktuellt med en åtta dagars resa. Gruppen som paret Renvall reste med var den första finlandssvenska gruppen som besökte Tervis Spa i Pärnu på 18 månader.

– Det kändes tryggt att resa.

Alla som bodde på spa-anläggningen måste uppvisa intyg över att man fått två vaccindoser. Likaså måste vi uppvisa vaccinationsintyg på kaféer och restauranger i stan. På Tervis använde alla i personalen munskydd. Dessutom förekom det ingen trängsel någonstans.

Det var med andra ord inga problem att hålla avstånd, berättar en nöjd Charlotte.

Många olika behandlingar Pärnu var en fashionabel kurort redan på 1800-talet. Då kom ryska aristokrater och svenska grosshandlare dit för lerbad. En anledning till att hälsotraditionerna utvecklades starkt var den lokala gyttjan, känd för sina terapeutiska egenskaper.

I dag finns ett tjugotal hotell i staden, varav sju är så kallade spahotell. Tervis Spa, som ligger vid Pärnuflodens mynning invid stadens långa sandstrand och pir, har erbjudit professionella kurbehandlingar sedan 1971.

Anläggningen, som är Estlands största trestjärniga hälsospa, erbjuder ett mångsidigt utbud av behandlingar.

– Vi har testat många av dem, säger Bertel och nämner till exempel massage, virvelbad för fötter, paraffin-ozokeritbehandling, ört-pärlebad, hydrojet, undervattensmassage, terapeutiska duschar, saltkammare, magnetterapi, inhalation och lerbehandling för fötter.

– Dessutom har vi naturligtvis besökt simbassängen, olika bastur, frisör och njutit av bland annat fotvård samt program på kulturcentret, tillägger Charlotte.

84-årige Bertel och 70-åriga Charlotte Renvall besökte Tervis Spa i Pärnu för trettionde gången i höstas.

Fysiskt och mentalt välbefinnande Paret Renvall känner efter 30 vistel-

ser i Pärnu väl till staden. De promenerar en hel del och passar då på att bekanta sig med olika sevärd-

heter.

– Vi sticker oss gärna in en på kopp kaffe på något kafé i stan, men vi uppskattar också att vistas på spa-anläggningen där det finns tillgång till det mesta. Vi har absolut ingenting att klaga på.

Behandlingarna är bra och maten är utmärkt. När vi jämför med läget då vi besökte Tervis Spa första gången 2004 har utvecklingen varit positiv, både då det gäller maten, behandlingarna och servicen. Det är något som man lägger märke till i hela landet, inte endast i Pärnu.

Charlotte och Bertel poängterar också den sociala samvaron som en hälsoresa innebär.

– Man träffar alltid trevliga medresenärer, som man blir bekant med och ibland umgås med på kvällarna. En hälsoresa innebär både fysiskt och mentalt välbefinnande. En vecka ger oss mycket, både i form av omväxling och avkoppling. Genom hälsoresorna satsar vi på oss själva och vår hälsa.

Det nöjda Nykarlebyparet betonar även researrangemangen som alltid fungerat perfekt.

– Resorna har alltid varit välorganiserade. Tillgången till svensktalande läkare och guide är ett extra plus. Ifall hälsan står oss bi åker vi på nytt till Pärnu i mars.

Text och foto: Margaretha Sundkvist

Mångsidigt och naturskönt i Pärnu Med sina lummiga parker, två kilometer långa sandstrand, affärer, restauranger och kaféer, spa-anläggningar, vackra byggnader och annorlunda arkitektur lockar Pärnu årligen flera hundratusen turister.

Pärnu, vid den sydvästra kusten i Estland, är landets sommarhuvudstad och Vasas vänort.

Stadens utveckling till kurort fick sin början redan 1837 då några företagsamma stadsbor beslöt att bygga om en krog till en badinrättning. Gästgiveriet i ett gammalt trähus blev föregångaren till gyttjebadsanstalten (Mudaravila) som har blivit en symbol för staden som kurort. Under första världskriget brann trähuset upp, men 1927 byggdes det nuvarande stenhuset som senare fått en tillbyggnad.

I Pärnu, med drygt 40 000 invånare, finns flera historiska kuriositeter. Ett exempel på en sådan är Tallinnporten, den enda bevarade stadsmursporten från 1600-talet i hela Baltikum. Byggnaden restaurerades på 1970-talet.

Tallinnporten är den enda bevarade stadsmursporten från 1600-talet i hela Baltikum.

CC BY-SA 4.0

Villa Ammende fungerar sedan 1999 som förstklassigt hotell och restaurang.

(CC BY 2.0)

Estlands mest stilfyllda och perfekt bevarade Art Nouveauhus finns också i Pärnu. Herman Ammende, en välbärgad tysk handelsman, lät uppföra Villa Amende i jugendstil 1904-1905 till sin dotters bröllopsmottagning. Villan har totalrenoverats och fungerar sedan 1999 som förstklassigt hotell och restaurang.

annat skrev den välkända ”Saarenmaan valssi”, var en älskad kompositör och musiker. Hans staty finns i närheten av Pärnu Mudaravila.

Många lummiga parker Ungefär en femtedel av stadens totalyta består av parker och grö-

nområden. Det finns 25 parker, bestående av totalt cirka 60 kilometer parkvägar.

Statyer över berömda personer ser man bland annat i de lummiga parkerna. En sådan person är Lydia Koidula (1843-1886), Estlands mest kända kvinnliga poet och publicist. Hennes far, publicisten och skolläraren Johann Voldemar Jannsen, grundade Estlands första tidning. Hans staty kan man se på gågatan Rüütli.

Raimond Valgre, som bland

Vackra och speciella kyrkor S:t Katarinakyrkan, som stod färdigbyggd 1768, är den finaste ortodoxa kyrkan i barockstil i Estland.

Kyrkan har stått som förebild för alla ortodoxa kyrkor i de baltiska länderna.

Den lutherska kyrkan Elisabethkyrkan, som invigdes 1750, är en av

de mest framstående sakralbyggnaderna i Estland. År 1904 byggdes Estlands apostoliska ortodoxa Kristi förklaringskyrka i centrum av Pärnu. Typiskt för epoken är att kyrkan har en tegelfasad och sockeln är av slipad granitsten. Byggnadens klocktorn är 38 meter högt och kupolen 34 meter hög. I kyrkan finns många fina målningar och ikoner, gjorda i ett kloster i Ryssland.

Margaretha Sundkvist

GOD TID

1/2022

Jeppo Lantgris

11

Välkommen till Nykarleby R.M. WOOD Storsvedsv.63, Munsala

Tel. 040- 551 2138 - Sågade trävaror

tfn. 050 - 313 2464

Vi säljer och installerar Mitsubishi och Gree Luftvärmepumpar !

Välkommen - trygga och pålitliga - installerar det vi levererar - Vi sköter även alla elarbeten i Ditt hus och server hushållsmaskiner och kylanläggningar - Fördelaktig leverantör av köksmaskiner

JEPPO KRAFT ANDELSLAG info@jeppokraft.fi Tfn 788 8700, fax 788 8749. Öppet: vard. 8-16

Topeliusesp. 12, Nykarleby Tfn 044 3606865

Vi levererar lokal kraft och energi

Välkomna till

Kvarnvägen 20, 66900 Nykarleby, Tel. (06) 785 6252, www.nykarlebykraftverk.fi

Välkommen till mångsidiga Ostrocenter Fluorfria skidvallor i lager

Café, lunch, konferens- och beställningsrestaurang

Halkskydd

Twist isdubbar kan vara din livräddare i vaken!

Vi ordnar smakliga upplevelser för alla livets skeden.

www.restaurantcampen.com 040-662 6100

Kjells Taxi 040-584 6043

9,90 €

Nykarleby församling Kyrkoherdeämbetet tfn 040 868 7040

www.nykarlebyforsamling.fi

www.nykarleby.fi

Du som kör mycket: Hos oss kan du tanka Din bil med förmånlig och ren biogas för under 30€/gång och köra ca 500 km/tank.

Samtidigt gör Du gott för naturen!

Vilken Härlig känSla att få tanka förmånlig biogaS!

NYKARLEBY BEGRAVNINGSTJÄNST

BEGRAVNINGSBYRÅ GRAVSTENAR - GRAVERINGAR TOPELIUSESPLANADEN 11 | MÅ–FRE 10–16 TEL 0500 722 688 | 24H/DYGN

Nu finns även fyrarna i sortimentet

Vi har virket för små och stora projekt Lokalt producerade träpaneler alltid i lager

Västra Jeppovägen 288 (längs med riksväg 19). www.jeppobiogas.fi

Kolla in återförsäljare och våra nya produkter på: www.granlunds.com eller slå en signal 06-7641033

Ab Svarvars Trävaruhandel Oy | Bangatan 39 NYKARLEBY | 067889950 | sales@svarvars.fi

Blev du nyfiken på God Tid? Kontakta din lokala pensionärsförening

GOD TID

12

1/2022

På spåret i norra Härliga Lissabon i all ära, norr om huvudstaden finns ett annat Portugal att upptäcka. Tåget är ett utmärkt alternativ.

Portvinet kommer från Porto, en dryck som uppstod när man blandade brännvin i för att vinet skulle hålla transporten till England. Staden klättrar upp för bergen på var sin sida om floden Douro. Du kan gå över bron Dom Luis I både uppe och nere.

C

oimbra, Aveiro och Porto är tre portugisiska städer som inte alls liknar varandra och som en pensionär når förmånligt och behändigt med tåg. Portugal har ett gott nätverk av tågrutter som går kors och tvärs, pensionärsbiljetten är minst 50 procent billigare än ordinarie pris. Ett perfekt alternativ när du inte är bunden vid tid. Miljövänligt är det också, fastän något av den aspekten förtar för-

stås flygresan. Om du inte tar tåget hela vägen.

Från Lissabon går tiotals tåg mot norr varje dag, både långsamma ”mjölktåg” som stannar ofta och snabba expresståg som avverkar avstånden effektivt.

Ta tåget till Aveiro Vill du börja med en mix av skönt strandliv och mysigt stadsliv ska du ta tåget till Aveiro. Staden ligger vid kusten och innerstan ses

som Portugals svar på Venedig.

Kanalerna är inte som i Venedig men bidrar till en sympatisk stadsbild som förstärks av jugendhus i ett sällsamt dekorativt formspråk.

Utanför innerstan ligger Praia Costa da Nova, en halvö där Atlantkusten bjuder på en skön lång strand där sanden är vit och fin. Man har byggt spångar i trä som möjliggör långa promenader. Ett bra alternativ om det känns tungt att vandra på sanden.

Den gamla fiskehamnen ligger i lä på östra sidan av halvön och här möter du en överraskande miljö. Förr var fiskebodarna omålade och grå, osynliga i skymningen men för att underlätta navigering efter solnedgången började man måla bodarna randiga. I glada granna ränder på tvären i rött, blått, gult eller grönt oftast varvat med vitt. Intrycket är färgsprakande och ränderna har spritt sig till andra hus så Praia Costa da Nova

är som en karamell.

Från Aveiro går tåget mot nordost och inlandet till Coimbra.

Coimbra är den gamla huvudstaden, från 1139 till 1260 och ståtar med ett av Europas äldsta universitet. Det grundades 1290, visserligen i Lissabon, men har verkat i Coimbra sedan 1308 och lockar än i dag studenter från hela världen. Universitetsbyggnaderna och Biblioteca Joanina tronar högt över staden. Barockbiblioteket är

fakta Coronatips ʶ Restriktionerna ändras enligt rådande läge. Aktuell info finns på engelska på sajten visitportugal.com. ʶ Var beredd på att ha covidbevis, intyg på färskt PCR-test och ha fyllt i inreseblankett.

Digitalt covidpass är behändigt, men se till att telefonen är laddad. ʶ Kolla med ditt försäkringsbolag vad som gäller för resa under pandemi och ersättning enligt tanken om att du kan önska/behöva privat sjukhusvård fram om kommunal.

Ränderna går aldrig ur, både nytt och gammalt i bebyggelsen i Praia Nova Costa da Nova går i glada granna färger.

GOD TID

1/2022

Portugal

Nördbank uppdaterar

fakta Portugal ʶ Finnair är enda som trafikerar Lissabon året runt, Porto från slutet av mars till 22 oktober. Flygtiden är cirka fem timmar. ʶ Andra flygbolag trafikerar Finland-Portugal med planbyte inom EU. Tidsmässigt går resan då ofta på åtta nio timmar men kan ta ett dygn.

Kolla väntetider eller eventuell övernattning. ʶ Ett interrailkort som gäller en månad och berättigar till fyra dagars valfritt tågresande kors och tvärs i Portugal kostar för pensionären 103 euro.

I Coimbra ligger ett av Europas äldsta universitet och till sevärdheterna hör bland annat kapellet Sao Miguel från tidigt 1500-tal. Den ystra detaljrikedomen är fascinerande.

Förr var fiskebodarna omålade och grå, osynliga i skymningen men för underlätta navigering efter solnedgången började man måla bodarna randiga. I glada granna ränder på tvären i rött, blått, gult eller grönt oftast varvat med vitt. Intrycket är färgsprakande och ränderna har spritt sig till andra hus så Praia Costa da Nova är som en karamell.

värt besöket, utforska samtidigt de gamla universitetsbyggnaderna, katedralen Sé Velha från slutet av 1100-talet och flanera i gyttret av smala gränder.

Gamla portugisiska städer är i försvarssyfte ofta anlagda högt på en bergssluttning, Coimbra är inget undantag. Nivåskillnaderna är stora, uppförsbackarna och trapporna branta. Ha bra skor och låt promenaderna ta tid.

Från Coimbra till Portugals näst största stad Porto tar tåget drygt 1,5 timmar. Staden klättrar upp på var sin sida om floden Douro som slingrar sig från Castilla y León i norra Spanien till Atlanten. Om Coimbra har branta gator är Porto inte sämre.

I sig är floden värd en längre resa, utmed ligger 9 000 vingårdar och kulturlandskapet ingår i Unescos världsarv. I dagens läge ordnas inte långa kryssningar men du kan åka på en kort tur under alla broar som förenar stadsdelarna Vila Nova de Gaia och Ribeira.

Besök i portvinshamnen En av broarna är konstruerad av Gustave Eiffel, mest spännande att uppleva är Ponte Dom Luis I. Man kan gå över bron på två sätt, på några meters höjd över vatteny-

13

tan och på 85 meters höjd. Upptill är vyerna vidsträckta och känslan av svindel får härlig förstärkning när spårvagnen kommer och hela stålkonstruktionen svajar.

Smaka portvin I stadsdelen Vila Nova de Gaia hade portvinshamnen sitt säte och här kan du besöka de stora portvinshusen för att smaka på olika slags portviner samtidigt som du får höra om portvinets historia.

Stadsdelen Ribeira är ett charmigt virrvarr av bostadskvarter, livligt trafikerade gator och branta gränder, ändlösa trappor, rolig shopping och trevliga kvarterskrogar. Stekta sardiner är gott, smaka på Bolinho de bacalhau, en delikatess på friterad torsk. Besök katedraler, spana in alla fina kakelväggar men framför allt, besök Livraria Lello, en makalös bokhandel vars arkitektur trotsar all beskrivning. Popularitet och pandemin har resulterat i att man måste boka biljett, och köa utanför. Men gillar du böcker och byggnadskonst är Lello en höjdare.

Tåget tillbaka till Lissabon tar tre-fyra timmar.

Text: Nina Weckström Foto: Leif Weckström

◗ Joakim berättar för Tölövikens pensionärer om sitt juläventyr i Gustavs.

På morgonen på de menlösa barnens dag skulle frun betala en räkning. Före soluppgången.

Sagt och gjort, frun öppnar datorn med Nördbank och söker efter Nördbanks lösenordsapp på mobilen. Den hade försvunnit när Nördbanks nördexperter uppdaterade den. I det svavelosande vardagsrummet skulle Joakim sedan hjälpa henne. Det var redan ljust ute, solen sken så vackert.

Inga problem. Ladda upp en ny app, såna finns ju i appbutiken.

Men den nya appen var inte konfigurerad. Nördbank hade slutat att godkänna papperslösenord och inget lösenord gällde. En gammal konfigurerad lösenordsapp fanns nog i fruns gamla telefon och den nya telefonen kunde uppdateras därifrån med Nördbanks eleganta procedur. Men den gamla telefonen hade varken laddning eller SIM-kort. Joakims SIM-kort var för litet och funkade inte.

Inga problem. Nördbank hade ännu en möjlighet: logga in i en annan bank för identifiering, då kan man konfigurera. Frun loggade in med den nya telefonen i Z-banken, allt gick väl, Z-banken meddelade att identifieringen gick helt ok till Nördbank. Men Nördbank funkade inte, det bara gick inte. Efter sex misslyckade försök

osade svavlet ännu värre. Joakim satte på bilvärmaren för att åka till södern, till dottern i det insnöade Åbo, efter Joakims gamla telefon med ett annat SIM-kort.

Bilen blev varm under lunchen.

Joakim åkte till södern, hälsade på dottern och spelade kort med barnbarnen och hittade sin egen gamla telefon med funkande SIM-kort.

Sedan tillbaka till Gustavs. Bara att sätta in SIM-kortet. Och ladda båda telefonerna.

Två smärre problem uppstod, öppna Joakims gamla telefon för att ta ut SIM-kortet och sedan öppna fruns gamla telefon för att sätta in SIM-kortet. Det tog en halv svavelångande timme medan solen gick ned.

Med det andra SIM-kortet på plats tog det tre minuter att uppdatera Nördbanks app i fruns nya telefon. Allt väl, räkningen betaldes och svavelångorna vädrades ut.

Kvällens härliga avslappningsprogram var en massmördarfilm, mycket trevligare än Nördbank-äventyren.

Birgitta Hannus gillar vardagsmotion Birgitta Hannus i Närpes vann första pris i utlottningen bland deltagarna i höstens motionskampanj. Birgitta Hannus var en av 150 deltagare i motionskampanjen.

Birgitta Hannus, som har MS, är sjukpensionär och rör sig till vardags med rollator.

Det har inte hindrat henne från att motionera. Hon har en motionscykel som hon använder inomhus och hon går på fysioterapi en gång per vecka.

När God Tid når henne har hon nyss återupptagit besöken hos fysioterapeuten efter juloch nyårsuppehållet.

– Det blev en månads uppehåll i år. Det är inte bra. Jag kände hur styv i knäna jag var, säger hon.

Birgitta Hannus tar också

vara på de möjligheter till vardagsmotion som ges.

– Jag dammsuger och skottar snö när tillfälle ges, säger hon.

De 20 flitigaste motionärerna i höstens motionskampanj är: Tove Thomasson Pernå, 814 poäng, Allan Nynäs Eugmo, 622, Per Dahlmars Lappfjärd, 616, John Sjöskog Lillby, 597, Barbro Antti Lovisa, 584, Marie Louise Högström Ingå, 576, Ulf Silfverberg Esbo, 556, Karin Lindroos Söderkulla, 534, Bengt Högström Ingå, 504, Barbro Hedenström Borgå, 497, Ragnhild Antell Malax, 405, Rea Holmberg Skinnarby, 402, Leif Nyman Åminnefors, 383, Väinö Mikkola Esbo, 379, Gun Kanerva Helsingfors, 369, Barbro Löfgren Helsingfors, 367, Kerstin Nurmi-Aro Vasa, 355, Alvar Fagerlund Nagu, 349, Leif Johansson Borgå, 345, och Marit Carpelan Ekenäs, 343.

14

GOD TID

1/2022

GOD TID

1/2022

Res med SPF Österbotten

15

www.osterbotten.spfpension.fi

Almuñécar 2022 8-24.3 och 24.3–8.4.

Reseledarnas tjänster Mot extra betalning ordnas busstransport t/r från Österbotten till Helsingfors-Vandta flygstation och möjlighet att delta i utflykter från Almuñécar.

Researrangör: Göran Sundqvist

På dessa resor får du njuta av det bästa som Andalusien har att erbjuda. Vi bor på ett fyrstjärnigt hotell nära stranden i det som beskrivs som en av de mest genuina städerna på Spaniens sydkust. Här finns ett stort utbud av aktiviteter och kultur.

Resa, 8.3–24.3.2022, 17 dagar.

Utresa 8.3 från Helsingfors till Malaga kl 06.15 med ankomst till Malaga kl 10.15. Transfer till Almuñécar (en timme) beräknad ankomst kl 12.00.

Returresa 24.3 från Malaga kl 10.45 med ankomst till Helsingfors kl 16.30. Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen Pris från Helsingfors 1195€ per/ person i dubbelrum.

Enkelrumstillägg 304€ (begränsat antal).

I priset ingår: Flygresa t/r med Norwegian 2 bagage á 20 kg + handbagage under stol 30*20*38 cm Hotellboende på Bahia Almuñécar med frukost och middagsbuffé alla dagar

Passionsspelen i Oberammergau 6-12.9.2022

Transport Malaga flygplats – hotellet t/r Stadsvandring i Almuñécar En lunch Mot extra betalning ordnas busstransport t/r från Österbotten till Helsingfors-Vanda flygplats och möjlighet att delta i utflykter från Almuñécar.

Resa, 24.3-8.4, 16 dagar Utresa 24.3 från Helsingfors kl 06.45 med ankomst till Malaga 10.15.

Transfer till Almuñécar (en timme) beräknad ankomst kl 12.

Returresa 8.4 från Malaga kl 10.15 med ankomst till Helsingfors kl

16.30. Frukost på hotellet före avresan till flygplatsen.

Pris från Helsingfors 1210€/person i dubbelrum. Enkelrumstillägg 304€ (begränsat antal) I priset ingår: Flyg med Norwegian, tur & retur 2 bagage á 20kg + handbagage Busstransport från/till flygfältet i Malaga.

Del i dubbelrum på hotellet Frukost & middagsbuffé alla dagar på Bahia Almuñécar Stadsvandring med guidning + infoväska med karta m.m.

Ett överraskningsprogram En lunch

Mera info: Patrick Ragnäs 040 574 8919 Boka via osterbotten.spfpension.fi eller SPF:s kansli i Österbotten 040 5748919 eller e-post till spf.osterbotten@spfpension.fi. Reservation för ändringar.

Resorna genomförs ifall omständigheterna tillåter. Vi följer kontinuerligt med utvecklingen av Covid-19-pandemin.

Upplev passionsspelen i Oberammergau. Som inledning/ avslutning på resan får vi bekanta oss med det sydvästra hörnet av Tyskland och Alsace i Frankrike.

Vi har biljetter till passionsspelet fredagen 9 september.

Obs!

Ni som var anmälda till den planerade resan 2020 kvarstår på anmälningslistan. ni kommer att bli kontaktade av researrangören med förfrågan om fortsatt intresse för resan!

Resans längd: 7 dagar Researrangör: Oravais trafik Mera information Patrick Ragnäs tfn 0405748919

Kolla läget på Re-open EU

◗ Coronaläget går upp och ner i världen och virusvarianterna kommer och går.

Restriktioner avvecklas och införs på nytt – ofta överraskande snabbt. Olika länder har olika krav och om din resa går genom flera länder är det mycket att ha koll på.

Också flygbolag och rederier kan ha sina egna begränsningar. Hur ska en resenär hålla reda på alla bestämmelser?

Varje land beslutar själv om vem de släpper in i landet och på vilka villkor. Alla länder bestämmer också om restriktioner inom sitt territorium, som alla som också turister måste iaktta.

För att underlätta planeringen finns det på webbplatsen Re-open EU (https://reopen.europa.eu/sv) samlad information om coronaläget i EU och de restriktioner som tillämpas i olika länder.

Beställningstrafik

SPF ÖSTERBOTTEN RESEKOMMITTÉN

Ab J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

GOD TID

16

1/2022

Välkommen till Åland Axtours resebyrå Privat- och föreningsresor.

Vi bokar dej hela vägen!

Storagatan 14, 22100 Mariehamn Tel. +358 18 512 13 info@axtours.ax www.axtours.ax

Golf inomhus Tel. 040-149 2600

www.golfskyttehall.com

15 Torggatan, Mariehamn tel. 018 19 038

Res med Göran!

+358 (0) 400 947 000, sundqvist@outlook.com www.resmedgoran.com

Vi har semesterläsningen för dig! Vi har mängder av intressanta titlar; från populäraste nyheterna till älskade klassiker och barnens nya favoriter. Här hittar du också kontorsmaterial.

Skarpansvägen 25, Mariehamn +358 (0) 18 17177, www.lisco.ax

Brudhäll Hotell & Restaurang - Guidade turer till Grevens ö Källskär -

SKARPANSVÄGEN 24, TEL 19 655 / 19 714, www.central-apoteket.ax

Upplev Kökar och genuin skärgårdsmiljö Vi ordnar allt Du önskar Öppet varje dag sommartid Grupper året om - ta kontakt direkt med oss eller din närmaste researrangör!

Brudhäll, Kökar + 3 5 8 1 8 5 5 95 5

info@brudhall.com www.brudhall.com

LOGI - RESTAURANG - AKTIVITETER - NATUR Välkommen till Eckerö, Åland!

Hos oss bor ni bekvämt i en självhushållsstuga eller på vår camping och vi har ett stort aktivitetsutbud med t.ex. cyklar, båtar och minigolf.

Slappna av, ha roligt och ät gott med vännerna i vår ljusa restaurang eller vid poolen på terrassen.

UPPTÄCK ÅLAND MED BIL

Det finns mycket att se och uppleva på Åland för alla åldrar och önskemål, välkomna hit!

www.hotellarkipelag.ax Tel.+358-1824020

Din församling, nära dig & med högt till tak!

Välkommen till Lappo, Brändö -en genuin skärgårdsupplevelse

www.pellas.ax info@pellas.ax tel. 040 8324 333

www.mariehamnsforsamling.fi

Stort utbud av högklassiga hyrbilar Från

68€ /dygn*

I priset ingår

* Försäkring - 250km * Gratis leverans inom Mariehamn * gäller endast första dygnet

Öppettider: vard 7-24, lör 8-24, sön 9-24 Adress: Strandgatan 1B, Mariehamn. Tel. +358 (0)18 525 505 E-post: rbs@rundbergs.com Läs mer på: www.rundbergs.com

K O B B A K L I N TA R , Å L A N D Lotsstation med café och sjömansbar, 20 minuter utanför Mariehamn. Lugn och ro mitt på havet.

w w w. k o b b a k l i n t a r s v a n n e r. a x

GOD TID

1/2022

17

ANNONS

”Ett tag gick jag inte heller med vanliga skor, utan var tvungen att nöja mig med mina tofflor.”

Evas trötta ben förorsakade bekymmer till henne. Därför beslöt hon sig för att prova på Venolet-produkten som är producerad av druvextrakt och druvkärnextrakt. Eva har varit nöjd med produkten.

Jag kallade mina ben för stockar

mig med mina tofflor. Kanske inte så eleganta i alla sammanhang”, ler hon.

Eva Randis ben hade pinat henne en längre tid. Då fick hon en dag höra om produkten Venolet.

Hon blev förtjust i att extraktet av vinplantorna kunde stödja normal venfunktion i benen och motverka känslan av tunga och trötta ben. Det lät som den rätta produkten för henne, som det visade sig vara.

Känns lättare Eva Randi började känna skillnaden redan efter några veckors användning av Venolet, och efter några ytterligare veckor var hon säker på att den hade börjat påverka. Känslan var annorlunda och hon upplevde att benen inte längre var tunga och trötta. ”Jag blev så otroligt glad och nöjd när jag förstod det. Det första jag bruDen vitala och snygga 78-åriga damen berättar öppet om sina kar göra på morgnarna då jag går till tidigare bekymmer med benen. Speciellt på sommaren var det köket är att ta min dagliga naturtajobbigt. blett. Den vill jag verkligen inte glöm”Jag kallade mina ben för mina ’stock- hon har haft i många år. ma. Nu känns mina ’stockar’ som de ar’ för de kändes verkligen precis som ska. Benen känns inte trötta och tunga det”, säger Eva Randi Solheim med ett Tunga och trötta ben och jag kan även känna mig bekväm leende. ”Det var riktigt påfrestande”, ”Ett tag gick jag inte heller med van- i helt vanliga skor igen”, ler Eva Ranberättar Eva Randi om de tunga benen liga skor, utan var tvungen att nöja di nöjd.

Gunnar stöder sin prostata och urinering

Lastbilschauffören Gunnar ville ha hjälp för sin urinering och bestämde sig för att prova Prostabona Plus. Idag rekommenderar han det till alla män som vill stödja sin prostatafunktion.

Som lastbilschaufför är det bra om du har koll på din urinering.

Det kan 63-årige Gunnar från Norrtälje skriva under på. ”Jag är ju ingen hund”, skrattar han med anspelning på alla som måste gömma sig bakom ett träd vid vägkanten, när behovet av att kissa och nöden blir för stor.

Många andra män i Gunnars ålder kan börja känna av att urineringen förändras. Det är helt normalt och i vanliga fall helt ofarligt, men det kan ibland ändå vara störande.

Rekommenderar Prostabona Plus Gunnar var väl medveten om männens prostatakörtel fenomen, som kan växa med åldern, så när han såg en annons på Facebook om Prostabona Plus, väckte det hans intresse genast. Linfrö som bidrar till normal prostatafunktion

samt fänkålsfrön som bidrar till en normal urinering. Det passade bra till hans omständigheter just då.

Gunnar har tidigare använt och haft nytta av naturbaserade kosttillskott och därför var hans omedelbara tanke: ”Jag har inget att förlora genom att prova det”.

Han beställde hem ett paket, och det har han inte ångrat en sekund. ”De naturliga ingredienserna i produkten fungerade perfekt för mig”, säger Gunnar, ”jag kan definitivt rekommendera Prostabona Plus till andra män som har kommit upp i åldern”. ”Jag äter min tablett varje morgon och har inte försökt hålla en paus från det. Varför skulle jag göra det när det nu fungerar så bra! jag kan bara säga till alla andra män i min ålder: Prova på! Du kanske blir lika nöjd som jag”, avslutar Gunnar med ett leende.

Mucoforte

För torra slemhinnor

Störande klåda? Med A-vitamin främjar du slemhinnornas välmående. Innehåller också högklassig linfröolja. En tablett dagligen räcker till och huden tackar också.

4

SKÄL FÖR BENEN ATT TACKA...

då du väljer Venolet som är producerat av druv- och druvkärnextrakt.

1.

2.

PIGGA OCH

BLODCIRKULA-

LÄTTA BEN

TIONEN

3.

4.

VARMA FÖTTER

HUDEN PÅ BENEN

Venolet Beställ Venolet som abonnemang, du får den första förpackningen till halva priset:

Nu 1995 €

+ frakt 4,95€

RING: 09 615 00 516 (lna/mna) Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

www.wellvita.fi

Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

BLÅSA

KOLLA DIG SJÄLV

Har du en normal prostata funktion?

PROSTATA URINRÖRET

1

Du sover hela natten utan fler toalettbesök

2

3

Du har ett normalt tryck på urinstrålen

4

För vuxna är 5 till 7 gånger om dagen normalt Du kan vänta på ditt toalettskifte

Prostabona Plus till specialpris Prostabona Plus kan prövas med abonnemang till specialpris på första paketet.

NU ENDAST

19,95€ + frakt 4,95€

BESTÄLL PÅ

TELEFON 09 615 00 516 (lna/mta) Mån-tors 8-16, Fre 8-14.30

ONLINE www.wellvita.fi Hirsalavägen 11, 02420 Jorvas

Två månader fr.o.m.

16,95€

+ frakt 4,95€

Beställ antingen på numret

09 615 00 516

Må – To 8-16, Fre 8-14.30

eller via hemsidan www.wellvita.fi

GOD TID

18

1/2022

It-biten: Dags att fräscha upp kunskaperna som du behöver för att mötas på distans För många av er har det säkert varit aktuellt att åter damma av distansmötesapparna, det vill säga om ni alls hunnit lägga dem åt sidan. För dig som inte ännu deltagit i distansmöten rekommenderar jag att pröva på det.

Det finns också knappar för att be om ordet, samt möjlighet att skriva och läsa meddelanden i den så kallade chatten.

Om du stöter på problem är det oftast första gången du använder appen, så det kan vara bra att få hjälp med att komma igång. I fortsättningen är det mycket lättare när allt är färdigt installerat och inställt.

Möjligheten att träffas oberoende plats har många fördelar och sparar inte minst tid, så det lever säkert kvar även efter pandemier och kan komma till nytta i många sammanhang.

Det finns många olika plattformar för distansmöten, till exempel Zoom och Teams.

Mötesarrangören är den som väljer vilken som används och många pensionärsföreningar använder Zoom eftersom förbundet erbjuder föreningarna licens till den plattformen. För dig som deltagare är oftast apparna och deltagandet gratis medan det för mötesarrangören kan kosta (alltså krävas licens).

Jag talar främst om appar eftersom det är den tillhörande appen man som deltagare använder för att delta i mötet på en viss plattform.

Du kan delta i ett möte med smarttelefon, platta eller dator. Det krävs högtalare, mikrofon och kamera, men det finns oftast inbyggt i apparaterna. Ibland uppmanas du även som deltagare registrera dig för att få ett så kallat konto, det vill säga fylla i din e-postadress och hitta på ett lösenord, men ofta är det frivilligt och onödigt åtminstone i början.

Att lära sig vilken som helst app gör att man lär sig grundprinciperna och har lätt-

Speciellt i början av pandemin då man började använda bland annat Zoom talades och varnades för säkerhetsproblem förknippade med distansmöten. Mycket av det har åtgärdats, men jag skulle säga att det man som mötesdeltagare bör observera är att man av säkerhetsskäl aldrig ska klicka på länkar som kommer per e-post och därför är det ett problem att man uppmanas göra just det för att delta i distansmöten. Faran är att man blir van att klicka på länkar. Men kanske vi ändå kan godkänna det här som undantaget till den annars gällande regeln, men kom alltså ihåg att i övrigt ska vara försiktig med att klicka på länkar i e-post. Övriga säkerhetsaspekter är det främst mötesarrangören som måste beakta och mera information om det finns på vår webbplats på spfpension.fi/zoom.

are att ta i bruk även andra liknande appar.

Det man åtminstone kan ta med sig från en distansmötesapp till en annan är principerna för hur ett distansmöte fungerar och betydelsen av figurerna som finns på knapparna man använder i appen.

För att delta i ett distansmöte behöver du veta på vilken plattform mötet ordnas, mötets ID-nummer och kanske en lösenkod. Vanligen behöver du ändå inte fylla i dessa, utan allt bakas in i en så kallad länk som skickats per e-post i form av en inbjudan till mötet.

När du pekar eller klickar på länken öppnas först din webbläsare, som avgör om du har appen som behövs (eller i annat fall föreslår

att du hämtar och installerar den) och sänder dig vidare till rätt app med id och lösenkod i bagaget. I de flesta fall kommer du då smidigt och utan problemen med att komma in på mötet.

Väl inne i mötet frågas ofta först om och eventuellt hur, du vill koppla in ditt ljud (alltså din mikrofon). Ibland krävs att du självmant klickar eller pekar på en figur föreställande hörlurar eller en mikrofon (liknande en äggkopp). Under mötets gång kan du med mikrofon-knappen slå av din mikrofon då du inte behöver höras och igen slå på den då det behövs. Liknande funktion finns för kameran. För att justera volymen används kontrollerna för ljudvolymen på din egen apparat.

Pensionärsförbundets förtroendevalda år 2022 Höstmötet utsåg i november förbundsstyrelse. Nu har styrelsen konstituerat sig och valt en rad kommittéer som är viktiga för arbetet i förbundet. De centrala organen presenteras nedan.

Höstmötet utsåg i november förbundsstyrelse och den består av följande medlemmar under år 2022; Ulla-Maj Wideroos, Närpes, ordförande, Christian Beijar, Mariehamn, Gustav Båsk, Esbo, Anita Ismark, Korsnäs, Tina Johansson, Helsingfors, Ulf Kjerin, Kyrkslätt, Jan-Peter Kullberg, Åbo, Pehr Löv, Jakobstad, Carl-Gustav Mangs, Kaskö, Birgitta Olsson, Kotka och Monika Tillander, Sibbo Den 12 januari samlades förbundsstyrelsen till konstituerande möte och utsåg arbetsutskott, kommittéer samt skattmästare.

Ulf Kjerin fårn Kyrkslätt valdes till första vice ordförande och Pehr Löv från Jakobstad till andra vice

ordförande.

Till skattmästare för år 2022 utsågs Henrik Winberg från Esbo.

Under år 2022 har arbetsutskottet följande sammansättning; UllaMaj Wideroos, ordförande, Ulf Kjerin, Pehr Löv, Tina Johansson, Mikael Reuter, Pargas. Henrik Winberg, skattmästare och Paul Lindell, Vasa, är adjungerade medlemmar. Arbetsutskottets huvudsakliga uppgift är att bereda ärenden som behandlas i förbundets styrelse.

För att bereda förbundets utlåtanden och ställningstaganden i intressebevakningen samt för att bereda frågor för styrelsen som beaktar pensionärernas ställning i lagstiftningen utsågs en kommit-

té för intressebevakning och påverkan. Följande medlemmar ingår i kommittén; Göran Honga, Vasa, ordförande, Hans Blomberg, Sibbo, Gun Carlson, Finström, Marianne Falck, Helsingfors, Clara Kronqvist-Sundström, Pargas, Pehr Löv, Jakobstad och Märta Marjamäki, Nådendal.

För att samordna förbundets it-verksamhet tillsatte styrelsen en it-kommitté med följande medlemmar; Pehr Löv, Jakobstad, ordförande, Anna Ehrnrooth, Kyrkslätt, Isa Forsbäck, Raseborg, Kaj Kankaanpää, Grankulla, Alice Lillas, Korsholm, Britta Malm, Närpes, Carl-Gustav Molander, Jakobstad, Esa Mäkelä, Kimitoön, Kerstin Ramström, Mariehamn och Ulf Wahlström, Helsingfors.

Styrelsen utsåg en resekommitté med uppgift att initiera, planera och utvärdera förbundets reseverksamhet samt att koordinera reseverksamheten i regionerna och förbundet.

Resekommitténs sammansättning är följande; Tina Johansson,

Helsingfors, ordförande, Krister Blomander, Borgå, Tina Fabricius, Esbo, Ulla Grönvall-Streng, Jakobstad, Tom Laitinen, Sjundeå, Ole Norrback, Vasa och Carl-Johan Storm, Kimitoön.

Styrelsen tillsatte även ett redaktionsråd med uppgift att uppgöra förslag till redaktionell linje för medlemstidningen God Tid samt att bereda frågor som gäller tidningens utgivningsfrekvens och ämnesområden. Redaktionsrådet består av Gunilla Löfstedt-Söderholm, Grankulla, ordförande, Marita Bagge, Vasa, Kerstin Häggblom, Lovisa, Kjell Hägglund, Esbo, Anita Ismark, Korsnäs, Henrik Othman, Jakobstad, Kerstin Österman-Rosenqvist, Finström och Jonny Åstrand från Cj Center Kb (annonsansvarig).

Förbundsstyrelsen och kommittéerna sammankommer regelbundet under året. Förbundsstyrelsens protokoll finns tillgängliga på förbundets webbplats, www.spfpension.fi.

Robert Riska it-koordinator

Nominera Årets förening Svenska pensionärsförbundet utser Årets förening 2022.

Nominera en förening som du tycker är värd att lyftas fram!

Kriterierna för Årets pensionärsförening är: - Ökat medlemsantal - Digital verksamhet Skicka in din nominering till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@ spfpension.fi, tfn 040 5780248 senast 31.8.2022. Årets förening utses av förbundets presidium och presenteras på höstmötet 2022.

GOD TID

1/2022

19

Svårigheter att klara sig i it-samhället drabbar både gamla och unga debatt

Mediekraven ändras snabbt, 10 år gammal kunskap är hopplöst föråldrad.

◗ Mediekunnighet räcker inte till för att klara sig i den digitala världen.

Så här går det till.

Först orienterar man sig i cyberrymden tills man är framme. För detta behöver den kanske viktigaste basen man mediekunnighet, alltså för dagens mänskliga samklickande, inloggning och hälle. Den kunnigheten är motsvarande, allt mediebe- stabil, det man har lärt sig roende. När man kan det är vid skriftskoleåldern gäller det lättare, snabbare och bil- ännu i pensionsåldern. ligare än telefonsamtal, brev Brister i läs- och skrivkuneller motsvarande. Kraft- nighet finns i alla åldersgrupfulla verktyg för samhällets per. Internationella underutveckling. Men alla klarar sökningar (till exempoel det inte, kan eller vill inte.

OECD) säger att den nivå När man väl är framme som behövs i digitalsamhälpå rätt ställe i cyberrymden let motsvarar studentexaskall man göra något. Läsa men. Lägre räcker inte. Fältinformation, läsa anvisning- mätningar av befolkningens ar, se på någon video. Sedan kunnighet visar att cirka 40 skall man ofta klicka på ett procent av Finlands befolkalternativ, skriva in någon- ning i arbetsålder inte hade ting, fylla i en blankett, väl- tillräcklig nivå på 1990-talet. ja mottagningstid, skriva en Sverige var bäst med 25 proredogörelse. För detta behö- cent. ver man medieoberoende Denna kunnighet sjunläs- och skrivkunnighet. ker långsamt, delvis som Medieoberoende läs- och en följd av digitaliseringen. skrivkunnighet har existerat De sämsta nutida eleverna i årtusenden, börjande med med grundskolans slutbeTackannonser i God och Tid ochtygKp, 80x50 mm sitt eget kilskrift i Mesopotamien kan nog skriva hieroglyfer i Egypten. Det är namn men har det svårt

med fullständiga meningar som till exempel Kalle äter gröt. Storleksordningen 10 procent av de intagna sparkas också ut från yrkesskolan på grund av otillräcklig läs- och skrivkunnighet.

En montör bör kunna förstå installationsanvisningar och bruksanvisningar. Om dagens digitala myndigheter kräver skriftliga redogörelser utan kunnig ämbetsmannahjälp sparkas dessa unga också ut ur socialstödet som är den sista räddningsplankan. Kriminalsektorn tar nog emot dem, där behövs inte läs- och skrivkunnighet.

Mediekunnighet startade på allvar i början av 1990-talet då universitetsvärldens internet öppnades för allmänheten. Alltså nästan 30 år sedan. Först bordsdatorer. Mobilerna kom med för drygt 10 år sedan. Mediekraven ändras snabbt, 10 år gammal kunskap är hopplöst föråldrad.

Kontinuerlig användning och uppdatering är ett måste. Och visst är en omfattande skolning för detta i gång.

I dagens samhälle finns det brister i mediekunnighet, speciellt i de äldsta åldersgrupperna. Men också yngre har brister. Det man lär sig med till exempel lagerbokföring eller datoriserade skogsmaskiner har ingenting att göra med att använda myndigheternas digitala tjänster. Skärmen, tangentbordet och musen kan nog vara detsamma men allt annat är annorlunda. Lära sig digitala tjänster från noll är ofta övermäktigt.

Personer i ansvarspositioner i den offentliga sektorns digitalisering påstod i höstas att läs- och skrivkunnighet är en underfunktion i digitaliseringen. Jag tror på det när Nobels litteraturpris ändras till digitaliseringspris.

Arno Wirzenius Kotka

Tackar för allt stöd våra seniorkandidater fått i välfärdsområdesvalet

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

KNEPIGT & KLURIGT är nya boken för din förenings frågesport.

735 frågor på 50 sidor för bara 25€.

Per post från Henry Ericsson, hefworks@gmail.com, tel 0500-433580.

Tito Colliander – Människan bakom böckerna

NY SFV-B

IOGRAFI

Författaren Tito Collianders (1904–1989) sanningsletande och hans kritiska inställ­ ning till banala svar på existentiella frågor tilltalar också dagens människor med en aktualitet som vägrar blekna. Bokens för­ fattare Raili Gothóni målar inte bara upp en heltäckande bild av Collianders personliga livsföring – där den ortodoxa tron utgjorde en betydande del – utan också av den om­ givande kultur och tidsanada som han skildrar i sina verk.

16,50

Läs mer om alla 19 SFV-biografier över finlandssvenskar som inte får glömmas bort, beställ och betala på www.boklund.fi

Skrivartävling – Det glömmer jag aldrig Många av er går och bär på en berättelse som ni aldrig glömmer. Den kanske handlar om en glad tilldragelse i barnaåren, ett oväntat möte mitt i livet eller en omtumlande händelse som gav ditt liv en helt ny riktning.

Det kan också vara någonting som bara du gått och grunnat på och som du nu hemskt gärna vill dela med dig av.

Svenska pensionärsförbundet fyller 50 år i år. Förbundet kommer att uppmärksamma jubileet på många sätt – ett av dem är en skrivartävling där du delar med dig av din historia.

Den övergripande rubriken är ”Det glömmer jag aldrig”. Sedan är resten upp till dig.

Texterna får omfatta högst tre maskinskrivna sidor med normal font (12 punkter) och med radavståndet 1,5.

Tävlingen är öppen för alla medlemmar inom Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar.

Skicka in ditt bidrag senast 31.5 till Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller kansliet@spfpension.fi Första priset är ett stipendium på 500 euro, andra priset är ett stipendium på 300 euro och tredje priset är ett stipendium på 200 euro.

De vinnande bidragen utses av språkvetaren Mikael Reuter och publiceras i God Tid i slutet av året. Vinnarna belönas i samband med förbundets jubileumsfest på Hanaholmen i november 2022.

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

20

Gå och må tillsammans i Ingå INGÅ SENIORER I februari 2020 bildade styrelsen en ”Gå och Må Tillsammans”grupp för Ingå Seniorer. Startskottet gick den 17 mars, en dag då vädrets makter gjorde allt för att pröva deltagarnas uthållighet. Men, som bekant, det finns kläder för alla väder och snöslasket dämpade inte deltagarnas entusiasm. Vi kände oss lite som kalvar på grönbete, det var verkligen en stor händelse när vi äntligen kunde träffas och umgås i grupp efter att under vintern strikt ha följt restriktionerna om social distansering. Vid den första promenaden deltog 29 seniorer och vi delade in oss i tre olika grupper på basen av deltagarnas kondition och ruttönskemål. Starten skedde vid café Wilhemsdal och efter dagens promenad fick deltagarna vid ”målgången” varm saft och kex från servicebilen som väntade på parkeringsplatsen.

Onsdagarna har varit vikta för promenader och med undantag för några månaders sommaruppehåll har vi samlats och promenerat varje vecka. Det är inte bara den fysiska konditionen som har upprätthållits, den sociala biten har varit minst lika viktig. Vi har kunnat

1/2022

Deltagarantalet har varierat, från som minst två personer och som mest över 30 personer. Soliga dagar med sköna temperaturer har lockat många deltagare, medan halka och vågrätt regn har gjort att leden glesnat tillfälligt.

Promenaderna har tillika varit informationstillfällen, vi har av ledarna fått påminnelser om aktuella evenemang på lokalnivå.

Under försommaren blev Ingås vackra konditionstrappa färdig tack vare Pro Ingå med samarbetspartner. Det kändes naturligt att flytta startplatsen för onsdagspromenaderna till foten av konditionstrappan. Under sommaren och hösten har vi bekantat oss med stigar som löper kors och tvärs på Prästgårdsberget och promenaderna har gått till Spånbanan, Lilludden, Västerleden, Skatudden och Dal. För att nämna några rutter.

Vi har kunnat konstatera att vi bor i en vacker by med olika typer av natur; berg, slätter, å-landskap och havsvikar. Promenaderna har gjort oss, för att låna kommunens devis, ännu ”Glad(-are) i Ingå.

ska förbundet äger, inte långt från Kimito. Där åt vi god julmat och hörde på en eftermiddagskonsert med Pasi Kaunisto, som sjöng vackra jullåtar. Till sist kaffe och jultårta, stämningen var på topp och efter denna resa började pensionärerna fira jul med nära och kära.

Dessa tillställningar kunde hållas tack vare coronaintyget som ännu i mitten av december var allmänt i bruk. Alla deltagare hade med sig sitt intyg.

KARIS PENSIONÄRER Den 22 november samlades pensionärerna till höstmöte på Brankis, tio dagar senare stod teater på agendan och sedan julfest.

Höstmötet inleddes som så många gånger förr med god risgrynsgröt kokat av Socis kockar.

Sedan följde valmötesförhandlingar. Verksamhetsplanen för år 2022 godkändes liksom budgeten för samma period. Medlemsavgiften är fortfarande 20 euro.

Hannele Korenius återvaldes som ordförande. Wiva Stenvall, som var i tur att avgå ur styrelsen, återvaldes. Nya i styrelsen är Anne Backman, Carina Kostjala och Tor Wernér. Ett år kvar av sin mandatperiod har Gun-Britt Heerman, Carita Johansson, ElseMaj Ljungqvist-Kattan och Kinnan Mannström. Enligt föreningens stadgar är alla ordinarie ledamöter.

Mötet valde en trio med ansvar för resor, nämligen Gösta Lundén, Gun-Britt Heerman och Riitta-Liisa Öhman. Därutöver utsågs ansvarspersoner för föreningens smågrupper, värdinnor, andra praktiska göromål och teaterbesök.

Sedan följde teaterbesök. Man såg den klassiska farsen Weekend i Paradiset på den lokala scenen TryckeriTeatern. Oj, vad det smälldes i dörrarna!

Den 16 december firade ett femtiotal medlemmar julfest på Brankis, antalet starkt decimerat på grund av rådande coronaläge.

Efter att Hannele Korenius hälsat välkommen, läste Kerstin Ilander tre dikter, av vilka jag vill nämna Endast sjukskötaren är vaken (fritt efter Viktor Rydbergs dikt Tomten) och God Jul av Britt G. Hallqvist.

Nära pensionärers hjärta står god mat och det stod Socis välsmakande julbord för. Senare bjöd dagens värdinnor på kaffe med pepparkakor.

Under Birgitta Berglunds ledning kom sedan två lucior in, den unga Kajsa och endast två och ett halvt år gamla Malou. Hjälp med sång hade de av några äldre ungdomar.

Föreningens ansvarspersoner uppvaktades med en ros, medan Hannele Korenius och Tor Wernér fick varsin blomma. Innan festen var slut, hann några tomtar förära var och en med en gåva.

Idag sjöngs ingen allsång och det dansades inte heller. Vi vill nu blicka framåt mot ett coronafriare år 2022.

Stina Sjöholm

Carita Johansson

I somras blev Ingås konditionstrappa färdig. Det kändes naturligt att flytta starten för promenaderna till trappans fot.

konstatera att fastän vi bor i en liten by, så finns det alltid möjlighet att

göra nya bekantskaper när man går i samma takt.

Elisabeth Liljeqvist

Stickcafé i Oravais ORAVAIS PENSIONÄRER Stickcafé i Oravais är en glad tillställning. Oravais Pensionärers MI-kurs stickcafé pågår på Tallåsen samlingslokal i Oravais med ett 15-tal stickglada pensionärer.

Kursledare är Mona Envik (i bild) som berättar att det är lätt att lära sig sticka.

Ordförande Göran Westerlund besökte stickcaféet och passade

Kimito Pensionärsförening började sitt julfirande med lucia, julgröt, sång och julgubbe i Vrethalla.

Stina Sjöblom

Jul i Vrethalla med lucia och julgröt KIMITO PENSIONÄRSFÖRENING Kimito Pensionärsförening började sitt julfirande med lucia, julgröt, sång och julgubbe i Vrethalla den 14 december 2021, ett dryga 40-tal pensionärer var samlade.

Alla hade det roligt och stämningen var bra.

Den 16 december 2021 var Kimitopensionärerna, inalles 46 personer, igen igång. Denna gång bar det av till Lehmirannan Lomakeskus, som Eläkeliitto det fin-

Hösten i ett nötskal

på att sjunga några omtyckta julsånger. Det var höstterminens sista träff så kursledaren fick blommor och tack.

Den vackra Oravaiströjan beundrades också. Mönstret är skapat av Lise Hägglund från Kimo.

Det var en helmysig tillställning med många skratt, mycket prat och massor med positivitet.

Göran Westerlund

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

1/2022

Minnesvärd dag i Kyrolandet LARSMO PENSIONÄRER Tisdagen den 16 november var en spännande dag för 56 förväntansfulla Larsmopensionärer. Det som man väntat på i nästan två års tid var på väg att uppfyllas. Ingen förutom chauffören Greger Lindell visste vart resan gick.

Det spekulerades vilt om vart vi var på väg. Greger försökte underlätta spekulationerna och sa att vi var på väg hem till honom, att han meddelat sin hustru att vi var på kommande på kaffe. I Kaitsor, Vörå blev det ”ändrade” planer för nu var vi på väg mot Vörå. Vi fick en dos Vöråkunskap, med ”kryddade” anekdoter om beryktade personer.

Intressant. Så blev det dags att söka sig över språkgränsen och vi anlände till Lillkyro. Där anslöt sig en kyrodalskännare, nämligen Marja Paukkunen, som är auktoriserad guide i Lill- och Storkyro, samt Vasa, och under hennes sakkunniga guidning förflöt resten av dagen.

Vi började med att avnjuta kaffe med dopp, samt besöka ”bleckmuseet”. Lillkyro är känt för sina bleckarbeten. Sedan fortsatte färden längs med Kyro älv mot Storkyro och vi fick höra om bland annat klubbekriget alltså bondeupproret i slutet av 1500-talet som pågick i två decennier, och hade förgreningar ända till Pedersöretrakten.

Vi fick se och höra om min-

Dagens höjdpunkt, Orisberg herrgård, som

nesmärken och kyrkor bland annat gamla gråstenskyrkan från

är Finlands nordligaste adelsherrgård med anor från 1600-talet.

Monica Svenfelt

1550-talet. Den är en av landskapets viktigaste sevärdheter med sina

21

lär öppnas igen till sommaren. Ett besök rekommenderas.

Sedan blev det dags för mat i vackra Kalliojärvi nöjescentrum i Orismala, maten var liksom stället delikat. Efter lunchen fortsatte färden mot dagens höjdpunkt, Orisberg herrgård, som är Finlands nordligaste traditionella adelsherrgård med anor från 1600-talet då ett stångjärnbruk grundades där.

Bruket lades ner 1900. Gården har varit i mångas ägo men sedan slutet av 1700-talet är släkten Björkenheim ägare, där finns egen kyrka, klockstapel, en lantbruksskola verkade där mellan åren 1880 och 1969.

Det lär ha funnits uppemot 100 kor på gården redan på 1800-talet.

Idag finns det inga djur, utan det är skogs- och spannmålsbruk som gäller.

Vi besökte även minnesmärket över slaget vid Napo 1714, som var det stora nordiska krigets sista slagfält. I slaget stupade 1500 ryssar och omkring 3000 finländare. Minnesmonumentet av Matti Björklund-Vihanti avtäcktes 1920 och invigdes av president Ståhlberg.

Tack till Greger Lindell, Ingmar Käld och Marja Paukkunen för en minnesrik dag.

114 väggmålningar. Tyvärr är kyrkan stängd för tillfället, men den

Karl-Johan Forsell

Nygammal julmiddag på Bernys

Klubbens eget seniordansgäng uppträdde på festen.

Leif Wilhelms

50 år firades i Lappfjärd LAPPFJÄRDS PENSIONÄRSKLUBB Lappfjärds pensionärsklubb firade sina 50 år på Bötombergen i Lappfjärd den 4 december. Bötombergen bjöd på vackra vintervyer, med snö, sol och minus 10 grader.

Jubileumsfesten inleddes med Lappfjärdsvalsen, sång och musik av våra musikanter Boris Teirfolk och Fred Berg.

Vår ordförande Britt-Marie Teir hälsade alla hjärtligt välkomna. 60 medlemmar firade tillsammans med oss.

Festtalet hölls av Hans lngvesgård, talet berörde välfärdssamhället och åldringarnas situation i vården. Hans var en av initiativtagarna till grundandet av pensionärsklubben för 50 år sedan.

Festligheterna fortsatte med Seniordansarna. De dansade in julen med några trevliga ’’juldanser.” Festdikten lästes av Marita Hermans.

Klubbens historik framfördes av Carita Björne. Den historiska tillbakablicken tog oss med på en intressant resa genom den 50-åri-

ga verksamheten.

Fyra medlemmar Carita Björne, Barbro Erlands, Bror Teirfolk samt Bo-Erik Ivars tilldelades förbundets förtjänsttecken i silver. De premierades för förtjänstfullt arbete inom klubben. Distriktets ordförande Anita lsmark delade ut förtjänsttecknen.

Staden Kristinestad, samt olika föreningar uppvaktade under ordet fritt. Jubileumsfesten avslutades med Modersmålets sång samt julmiddag.

Ulla-May Pärus

NYGAMMAL I PETALAX En snövit vintereftermiddag den första december firade Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax julmiddag med delikat mat, sång, diktuppläsning och utdelning av förtjänsttecken.

Efter scanning av coronapass möttes festdeltagarna av glögg vid ankomsten till restaurang Bernys och under tiden alla satte sig till bords drog trion med Sven Svahn, Bror Svenns och Milton West igång med julmusik.

Styrelseordförande Gustav Rönnlöv hälsade välkommen.

Info om föreningens lyckade värvning av två it-handledare, Christer Åbonde och Bengt Sandström, hade getts i bussen.

Nu kunde serveringen börja.

Den rikligt tilltagna jultallriken med både fisk och kött följdes av endera en extra mör grissida med rostad potatis, plommon, äppelmos och krispigt friterad grönkål eller för fiskälskaren, lax med skal-

djurssås, broccoli, spenat och dillpotatisstomp.

Till efterrätt brownie med chokladmousse, marinerade apelsinklyftor och hallonsås, en riktig njutningsbomb.

Allsångsledarna Susie Ribacka och Vera Fant ledde allsången med julvisor och Helena Sandström bjöd på diktuppläsning.

Föreningen uppmärksammade sina långvariga styrelsemedlemmar.

Styrelseordförande Gustav Rönnlöv belönades både med förtjänsttecken i silver och bordsstandar för sitt hängivna engagemang i föreningen. Ing-Maj Höstman, Susie Ribacka och Kerstin Stenbacka samt Sol-Britt Moss som utom styrelsen sköter om serveringen på föreningens möten premierades med förtjänsttecken i silver för deras värdefulla insatser för föreningen.

Efter kaffet avslutades festen med sången ” Härlig är jorden ”.

Nancy Södergård

GOD TID | FÖRENINGSNYTT

22

1/2022

Nästan mitt i prick JEPPO PENSIONÄRSKLUBB Varje förening behöver en dos förnyelse för att hålla liv i medlemmarnas intresse. På Jeppo pensionärsklubbs månadsmöte i februari 2019 diskuterades idéer till nya aktiviteter. Bland de förslag som föll i hågen och förtjänade närmare utredning nämndes luftgevärsskytte.

En sådan syssla passar både kvinna och man, fordrar inga invecklade arrangemang och är inte kostsam att utöva. Vapnet kan lånas eller hyras, priset för skotten är överkomligt. Dessutom behövs en inomhusbana som medger 10 meters skjutavstånd.

Efter ordförandes sonderingar visade det sig att dylika utrymmen inte är alldeles lätta att uppbringa i byn. Bekymret löste sig till slut då hallen Arcas befanns både lämplig och tillgänglig. Arcas är en f.d. hö-/ foderlada som 1997-98 blev gymnastiksal.

En korridor för luftgevärsskytte kunde skapas utan större besvär.

Inför starten den 10 oktober 2019 var förberedelserna gjorda, inklusive uppvärmningen baserad på elelement, värmefläkt och vedeldad kamin. Jaktföreningens mångåriga ledare, Jan-Erik Nybyggar, ställde upp som gruppdragare med eget gevär, nyinskaffad blyammunition och en bunt måltavlor. Kulfånget, som är undertecknads hemmagjorda variant, var riggat och belyst, skjutplatsen ordnad. Nu

Samrådet hoppas på nya tag

Stig Jakobsson och Jan-Erik Nybyggar vet att små skott kan trilla ur nyporna och hamna där de är till förfång.

var det bara att invänta vilka som ville komma och pröva sin pricksäkerhet.

Säsongen fick en bra inledning. Övningarna varje tisdag lockade ett glädjande antal deltagare, däribland en kvinna, vilka med positiv och smittande humoristisk inställning i tur och ordning lade an inför nyfikna medskyttar. Hur laddas bössan, vad är viktigt då man siktar, skall man skjuta fristående eller med stöd, är det bättre med eller utan glasögon, skall skottet kramas av på in- eller utandning eller gäl-

ler det att hålla andan, lönar det sig att ta om ritualen om man darrar på hand? Visst finns det mycket att tänka på!

Efter en trevande start är var och en snart du med situationen och kan med meditativ ro och någon träffande kommentar utföra skjutövningen, 5 skott åt gången. Till mans är man väl medveten om att det lika gärna kan gå hyfsat bra som riktigt åt helsicke.

Gruppen tvingades ta coronapaus redan innan första säsongen var till ända. Smaken av god

På julmiddag i Jeppo JEPPO PENSIONÄRSKLUBB Finland hade precis hunnit fira sin 104:e självständighetsdag då Jeppo Pensionärsklubb tisdagen den 7 december samlades till sin egen högtidliga säsongavslutning och julmiddag i församlingshemmet på Stenbacken. Medan den 15-gradiga kölden knäppte i knutarna steg ett 70-tal hurtiga medlemmar in i kapprummets välkomnande värme och deltog snart i de samtal som utspann sig bland dem som stod närmast. Som jeppobo är man alltid ute i tid och hinner därför slänga käft en god stund innan det egentliga programmet tar vid.

Därför hade alla hunnit spana in festsalen och hittat en egen plats vid något av de dukade långborden när klockan slog fem.

Ordförande Per-Erik Lindgren hade på förhand peppat klubbens egen förnäma fyrmannaensemble att öppna programmet med sångbokens ”Nu tändas tusen juleljus” och därmed fylldes salen med sångvilliga stämmor. Musikgruppen går under namnet ”Jepopojkana” och består av Håkan Back (ledsångare), Boris Gunell (keyboard), Bruno Strengell (dragspel) och Kjell

Text: Fjalar Fors Foto: Mayvor Fors

Maj-Britt Paro

Namnbyte i Larsmo

Jepopojkana håller i sång, takt och ton.

Norrgård (gitarr). Här är det skäl att framhålla den lyckliga lott som klubben har nöjet att inlösa vid varje månadsträff och andra tillfällen där musik bidrar till att lyfta programmet!

Sången följdes upp av Ole Nordströms tankar kring bibelns berättelser och hur dessa under tidernas gång förmedlats på drygt sexhundrasjuttio olika språk. Hans eget bidrag till den digra samlingen blev högläsning av julevangeliet på

gemenskap stannade ändå kvar och sedan 5 oktober 2021 rullar verksamheten vidare varje tisdag.

Gruppstorleken på 12-15 deltagare är intakt, men sammansättningen varierar från gång till annan.

Under det momentana namnet ”Nästan mitt i prick” siktar, skjuter, skämtar och trivs gänget i denna kravlösa miljö. Man tävlar enbart med sig själv och vinner på så vis allt emellanåt. Det sporrar till nya försök.

HELSINGFORS Samrådets program för helsingforsseniorerna är lika osäkert som allt annat just nu i väntan på ljusare tider.

I januari måste seniorträffen med Pär Stenbäck och danskvällen med Risto Tammilehto ställas in. Inte heller den 1 februari får vi träffa Stenbäck.

Nu hoppas vi kunna ordna Seniorträff på Café Esplanad klockan 14 den 1 mars, 5 april och 3 maj.

Vårens datum för Danskväll på AV är 23 februari med Jussi Lindberg, 23 mars med Jonas Näslund och 27 april med Risto Tammilehto.

Samvaropromenaderna har varit en ljuspunkt genom hela coronatiden och de fortsätter i vanlig ordning klockan 13 den andra och fjärde fredagen i månaden. Startplatsen meddelas i måndagens föreningsspalt i Hbl, i radio Vega fredag och på nätet helsingfors@spfpension.fi Samsimning på Allas Sea Pool blir det däremot inte till vidare.

Senare i äppelblomningstid siktar samrådet på en repris av höstens dagsutfärd till Billnäs och Söderlångvik, för att ge alla dem som inte rymdes med på hösten en chans att uppleva det gamla bruket och Amos Anderson-museet i Kimito.

jeppodialekt, en inte alldeles lättgjord översättning men ändå lättförstådd hos just denna publik. ”Julen blir min gäst”, framförd solo av Håkan Back, tog oss fram till ordförandes koncentrerade sammanfattning av det som ägt rum under året, hela vägen till rykande aktualiteter och valet av förbundets nya ordförande Ulla-Maj Wideroos. Även om hon redan är personligt bekant med flera medlemmar, får alla stifta närmare

bekantskap med henne sedan vi lärt oss skriva ett nytt årtal.

Mellan ”Bjällerklang” och ”Låt mig få tända ett ljus” skapades läge att hedra och med fyrfaldigt leve uppvakta de medlemmar som under året nått hedervärda 80 respektive 90 års ålder.

Musikinslagen fortsatte. ”När ljusen skall tändas” kom att bli lystringssången som aviserade att det rika julbordet var serverat på försorg av Café Funkis med Jasmin Aalto och hennes tre effektiva hjälpredor. I god ordning lät man sig väl smaka och kommentera det man med svårstyrd matlust valt att lägga på tallriken.

En random julklapp till var och en räcktes fram ur s.k. stora säcken medan kaffet med bakelse slank ner och småpratet fortsatte vid borden.

Snart tilltog prasslet av omslagspapper då nyfikenheten på innehållet i julpaketen hade tagit överhanden. Det antydde att julmiddagen nått den punkt som signalerade nära förestående uppbrott. Den glada festen var över. e Text: Fjalar Fors Foto: Mayvor Fors

◗ Larsmo-Eugmo pensionärsförening har i samband med en stadgeändring bytt namn och heter numera kort och gott Larsmo pensionärer.

Larsmo pensionärer hade vid årsskiftet 374 medlemmar.

God Tid rättar ◗ I artikeln om Malax Pensionärers styrelse (God Tid 10/2021) saknades ett namn. Till styrelsen hör också Lars Holmback.

lösning b

l

o m

k

v

a

s

t

n

e

d

a s

p l

r a

e

r

b

i g

k r

o u

ö

r

d

s t

e n o r

k

o

r

s

s

f

ä

l

t

v

t

y

g n

ä

b e

l

v

a

d m u

s

k

l

r

i

d

s

h

a

g

e

t

ö

v

e

l

l

s

k

u

r

e

GOD TID

1/2022

Fråga juristen: Hur förändras efterlevandepensionen i år?

Jag har hört att det har kommit ändringar i efterlevandepensionen detta år. Vad innebär dessa förändringar?

Svar: Efterlevandepension är en del av familjepensionssystemet i Finland.

Familjepensionen är ett stöd som tryggar en efterlevande makes och ett barns inkomst efter makens eller barnets förälders död. Familjepensionerna är efterlevandepension och barnpension. De betalas ut av FPA, arbetspensionsanstalten samt i vissa fall även försäkringsbolagen.

Efterlevandepensionen är ett ekonomiskt stöd som du får om din make avlider. Du kan få efterlevandepension om du varit gift med eller levt i registrerat partnerskap med den avlidna.

I Finland finns två olika familjepensionssystem som kompletterar varandra; pension kan fås både från FPA och från arbetspensionsbolagen. FPA betalar efterlevandepension till en änka eller änkling som är under 65 år. I och med familjepensionsreformen får även efterlevande sambor i vissa fall rätt till efterlevandepension. Arbetspensionsbolagen betalar efterlevandepension utan åldersgräns. Pensionen bygger på den arbets- eller företagarpension som din make intjänat.

Genom en lagändring som trädde i kraft vid årsskiftet 2022 förnyades familjepensionssystemet. Orsaken var att samhället och familjerna har förändrats: andelen arbetande kvinnor har ökat och samboförhållanden har blivit vanligare. Reformen gör också att pensionsskyddet bättre motsvarar föränd-

rade behov. Genom att förnya familjepensionen ville man förbättra speciellt barns och barnfamiljers samt sambofamiljers ställning.

De största förändringarna är följande: • sambor får i vissa situationer rätt till efterlevandepension, • efterlevandepensionen blir tidsbegränsad och • utbetalningen av barnpension i enlighet med arbetspensionslagstiftningen förlängs.

En sambo har numera rätt till efterlevandepension, om han eller hon har bott tillsammans med sin avlidna sambo utan avbrott i minst fem år och de har ett gemensamt, minderårigt barn.

Före reformen var sambor inte berättigade till efterlevandepension. För att man ska ha rätt till efterlevandepension förutsätts att sambon har dött år 2022 eller senare.

I och med familjepensionsreformen blir efterlevandepensionen tidsbegränsad för unga änkor eller änklingar, vars partner avlider år 2022 eller senare. En änka eller änkling som är född år 1975 eller senare får efterlevandepension i 10 års tid eller tills det gemensamma barnet fyller 18 år. Före reformen kunde en änka eller änkling får efterlevandepension från FPA tills han eller hon fyllde 65 år.

Pensioner som tidigare beviljats änkor och änklingar förblir oförändrade. Att efterlevandepensionen blir tidsbegränsad berör inte änkor och änklingar som redan får efterlevandepension eller vars partner har avlidit innan år 2022. Därtill kan änkor och änklingar som är födda före år 1975 fortfaran-

de få efterlevandepension från FPA tills de fyller 65 år.

Utbetalningen av barnpension till ett barn som mist sin förälder kommer att förlängas med två år. Barnpension i enlighet med arbetspensionslagstiftningen betalades tidigare tills barnet fyllde 18 år. I fortsättningen betalar arbetspensionsanstalterna barnpension till 20 års ålder.

Familjepension söks med en ansökan, som skickas till FPA:s eller arbetspensionsanstaltens serviceställe. Man ansöka om familjepension i enlighet med både folkpensionslagen och arbetspensionslagarna med samma blankett.

Familjepensioner kan också ansökas via arbetspensionsanstaltens e-tjänst.

Det lönar sig att göra ansökan så tidigt som möjligt. Familjepension beviljas från och med början av månaden efter makens eller barnets förälders död. Familjepension kan fås retroaktivt för högst sex månader. Man ska också komma ihåg att ifall den avlidne hade en frivillig pensionsförsäkring kan en efterlevande och barn få pension även från ett försäkringsbolag.

Hanna Stenholm vicehäradshövding

ʶ Skicka frågorna till: Hanna Stenholm, Juridisk byrå Hanna Stenholm, Närpesvägen 2, 64200 Närpes eller hanna@ hannastenholm.fi. Frågorna skall vara framme senast den 25 februari.

SPF:s golfmästerskap 15.6

SPF:s boulemästerskap 24.8

Svenska pensionärsförbundets golfmästerskap ordnas på Ålands Golfklubb i Kastelholm.

Svenska pensionärsförbundets boulemästerskap ordnas på Bengtsböle idrottsplan i Lemland, Åland.

Tid: 15.6 kl. 9.30 - ca 15.30 Bana: Slottsbanan Antal deltagare: max 92.

Servering: Närmare detaljer längre fram Kostnader: Alternativ A: Tävlingsspel endast en dag på Slottsbanan 15.6, 90 euro Alternativ B: Tävlingsspel på Slottsbanan 15.6 plus en sällskapsrunda eller en inofficiell tävlingsrunda på Kungsbanan (14.6 eller 16.6) 140 euro.

Handicap: max 36 beaktas

Som lokal värd för mästerskapen står Roseboule i Lemland tillsammans med Mariehamns Pensionärsförening och Norra Ålands Pensionärer.

Mästerskapen inleds med en gemensam middag. Platsen meddelas senare.

Mästerskapet ordnas som ett öppet mästerskap för förbundets medlemmar. Ett lag består av 3 spelare. Egna bouleklot medtages. Kloten behöver inte vara märkta (klot köpta på t.ex. varuhus duger).

Spelformen är tremannalag med spel enligt Monrad systemet i fyra omgångar. Priserna består av sedvanliga pokaler och vandringspris.

Deltagaravgift 20 euro/lag. Förbundet fakturerar föreningarna efter mästerskapet.

Närmare info: Lennart Elffors, lennart.elffors@outlook.com tfn 040 553 45 12 Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi tfn 040 578 02 48

Tävlingsformer: Alla spelar från rött (47), personlig poängbogey för över 75 år, personlig poängbogey för under 75 år, bästa förening, närmast flaggan/closest to pin och längsta driven/longest drive.

Info och anmälan senast 15.4 till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 040 578 02 48.

Anmälningar med laguppställningar och deltagande i middagen senast 30.6 till verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 040 578 02 48.

23

Större hushållsavdrag om du avstår från oljepannan ◗ Maximibeloppet för hushållsavdraget stiger till 3 500 euro år 2022. Hushållsavdraget för grundrenoveringar förblir dock oförändrat. År 2022 kan hushållsavdrag beviljas till ett belopp på högst 3 500 euro för dem som låter utföra anting-

en hushålls-, omsorgs- och vårdarbete eller avstår från oljeuppvärmning. För dessa arbetens del går det att få 60 procent i skatteavdrag av det arbete som berättigar till avdraget, om arbetet köps av ett företag. Höjningarna är tidsbestämda.

kryssnian

◗ God Tid publicerar i varje nummer Kryssnior, som är konstruerade av Clas Gabrán, en pensionerad ingenjör i Helsingfors.

Kryssnian har denna gång ett blankt innehåll. När du löst frågorna kan du hitta en egenskap som du bergis stött på.

Kryssnians frågor: 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Brukar ges åt värdinnan.

Kollektivt skyfall.

Denna frukt finns i en känd brandy.

Kan påvisa vattenförekomst (pluralform).

Lärde vi oss i småskolans handarbete.

Kompanibas.

Spänns vid avstamp vid hopp.

Persedel som pryds av stigbygel.

Kan förstöra jordgubbsskörden.

Lös frågorna och skriv in svaren i rutfältet ovan. Rätt lösning hittar du på sidan 22.

sudoku

Lösningen finns på sista uppslaget.

2

7 1 3 9 6 5 9 2 7 4 3

5 2 3 6 9 4 3 5 2 7 1 2 9 6

GOD TID

24

1/2022

Skogen blev deras liv Skogen har betytt och betyder fortfarande mycket den generation som läser God Tid. Författaren Anne Manner och fotografen Magnus Crawford har i vinter gett ut en intervjubok som på ett fint sätt knyter ihop dessa skogsfantasters berättelser.

bok I text och bild presenterar de ett tjugotal berättelser som visar vilken enorm betydelse skogen har haft för den generation som växte upp i inland genast efter kriget.

Lasse Udd, född 1944, i Malax är ett bra exempel på detta. Han var nio år när han började barka pappersved på förtjänst. Det gjorde han åtta vintrar i följd.

Han jobbade tillsammans med sin far på familjens skogsskiften.

Man förstår vilket slit det låg bakom arbetet. Ett av skogsskiftena låg cirka 18 kilometer från Lasses hem. Där kunde han bara vara med under loven från skolan.

I början var det yxa och bågsåg som gällde. Lasse Udd köpte sin första motorsåg 1963. Sågen vägde 13 kilogram. Även om det gick att kvista stammarna med motorsågen tog Lasse Udd allt som oftast till yxan för detta arbete.

Lasse Udd har ägnat ett helt yrkesliv åt skogen. Han har slitit ut cirka 20 motorsågar under åren i skogen.

Magnus Crawford

– Jag började som alla andra: ingen utbildning, ingen skyddsutrustning, inga hörselskydd, inget

kastskydd på sågen, berättar han.

Lasse Udd arbetade i skogen hela sitt yrkesliv. År 2007 blev han pen-

Gunn Gestrins livspussel Gunn Gestrins livspussel finns i hennes senaste bok med titeln Rötter och resor. Undertiteln Pellinge, Paris, Korsika beskriver innehållet. Som jag ser det har författaren bjudit på ett pusselspel där några av bitarna fortfarande fattas.

bok

Med iver griper jag mig läsningen an, insvept i en varm filt för att hålla värmen i den kalla lägenheten där snön bildar iskristaller på fönstren.

Gunn Gestrin avslöjar att hon redan som barn ”ville förvandla det hon såg till bilder och ord”.

Rötter och resor baserar sig på hennes upplevelser från barndomslandet Ängisholmen i Pellinge skärgård, vidare till Paris, där hon bott i trettio år och drömmarnas Korsika. Ringen slöts när hon återvände till Helsingfors 2019.

Instängd i sitt hem i Munkshöjden i Helsingfors för att skydda sig för att bli smittad av Corona-spöket som har gjort tillvaron osäker i över två år lägger hon sitt livspussel. Det ger tröst och styrka i kombination med lusten att skriva och teckna. Årsbarn som jag och många av läsarna är med Gunn Gestrin känns mycket av tidsskildringarna bekanta. Också mina första minnen är från Helsingfors bombardemangen

1944 med de ständiga vistelserna i bombskyddet med hostande och snörvlande barn och oroliga mammor. Mat fanns det ont om för den som i likhet med Gunn Gestrins far ansåg att det var orätt att handla på svarta börsen.

Gunns barndomshem fanns vid Fänrik Stålgatan i Helsingfors. ”Den gamla goda tiden” före kriget hade Gunn inte upplevt men väl hennes fyra bröder. Tre av dem var inkallade under kriget, den fjärde dog efter att ha insjuknat i lunginflammation i armén. Föräldrarna skymtar fram i boken men beskrivs inte lika ordmålande som de mera eller mindre originella invånarna vid Fänrik Stålgatan som kunde tjäna som underlag för en tillkommande bok. Stoff finns. Ängisholmen i Pellinge var barndomens paradis. Dit flyttar familjen i juni för att vistas där hela sommaren ända tills skolan börjar, på den tiden den 1 september och inte i mitten av augusti som nu.

Sommarlovet var skönt och det skönaste var nog Ängisholmen.

sionär.

Skogshuggarna räknade inte bara ackord. Lasse Udd är en naturvän av stora mått.

– Kring 1990-talet var jag före min tid: jag kapade högstubbar, två meter höga för att jag såg att olika mesar behövde ruttnande högstubbar. Ur arbetsskyddsynvinkel var det inte så bra, men nog för naturen, avslutar han.

En annan sorts berättelse möter vi hos Henry Rönnberg. Han har ägnat sitt liv åt att gräva skogsdiken och bygga skogsbilvägar. Vid 84 års ålder stängde han dörren till sin Kobelco och sålde gävmaskinen för att kunna leva ett pensionärsliv.

Då hade han ägnat ett helt yrkesliv åt grävmaskiner.

– Då jag började gräva, sa byns gubbar till mig att ryggen håller i max 6-7 år på en som sitter i grävmaskin. I mitt fall stämde det inte.

Fortfarande skulle jag nog kunna sätta mig i vilken grävmaskin som helst utan att ryggen protesterar, säger Henry Rönnberg.

Anne Manners och Magnus Crawfords bok ”Skogen som livsstil” är rikt illustrerad. Det är ett sant nöje att bläddra i den och se de historiska bilderna från skogen under 1950- och 1960-talen. Den barkade och vackert travade pappersveden vittnar om en tid när andra värden härskade i skogen.

Markus West

Gunn beskriver tillvaron där i minnenas ljus. Det är utfärder med pappas segelbåt Harald och lekar med Marita som var sommarbarn hos familjen. Litet svartsjuk var Gunn på lekkamraten som var snäll och lydig. Men idyllen har också en baksida. Gunn får löss. Också ett bekant fenomen för hennes samtida som har fått utstå behandlingar med svidande petroleum efter att flätorna hade blivit avklippta.

Sina första spån gjorde den blivande journalisten Gunn med att ge ut den egenhändigt skrivna tidningen Blåklinten.

Drömmen om Paris besannades när Gunn efter att ha blivit besviken på sina arbetskamrater fick en möjlighet att frilansa för Rundradion/Yle. Även nu beskriver hon de originella invånarna i huset vid Rond-Point Fessart i BoulogneBillancourt som är den näst största staden i Parisregionen. Hon redogör också för intrycken som hon har dokumenterat för program i massmedia i hemlandet. Islam i Frankrike var ämnet för hennes

En bok om männen i de stora skogarna bok

◗ Håkan Eklund, frilansskribent och fotograf, har gett ut en härlig intervjubok som utspinner sig i USA och Kanada. I boken Innan spåren försvinner tar Håkan Eklund oss på en roadtrip genom de finlandssvenska emigrantbygderna i Amerika.

Skogen spelar en stor roll genom hela boken. Håkan Eklund samlade in en stor del av intervjumaterialet under en reportageresa för Vasabladet i USA och Kanada i början av 1980-talet.

I boken får vi bland annat möta Replotbon John Löfdahl. När Eklund intervjuar honom hemma i Eureka är han 87 år och änkling. Han berättar om sitt liv i redwoodskogarna.

– Ett jäkla slitgöra, egentligen, med handverktyg.

John berättar att de använde tre såglängder, varav den längsta tvåmanssågen var över 6 meter lång.

När redwoodskogarna var nedhuggna såldes marken billigt åt nyodlare. Ofta var det finnar som tog sig an de väldiga redwoodstubbarna. De var envisa och duktiga nybyggare som klarade av att odla upp marken.

Idag återstår bara fem procent av de ursprungliga redwoodskogarna i Kalifornien.

Håkan Eklund skriver med stark närvaro. Innan spåren försvinner är en bok som är väl värd att läsa.

första film1991.

Korsika fascinerade Gunn redan innan hon flyttade till Frankrike.

Vistelsen resulterade bland annat i en tv-dokumentär.

Rötter och resor är en fascinerande läsupplevelse. Gunn Gestrin har ett pregnant och synonymrikt språk skapat redan i Laguska skolan med Karin Allardt Ekelund som inspirerande modersmålslärare. Intresset för teckning har också sin inspiratör i teckningsläraren Solveig von Schoultz.

Bokens layout kunde ha varit luftigare. Bilderna bär upp texten men tyvärr är de suddiga. Egennamnen skrivna med fet stil är störande. Tyvärr saknas en innehållsförteckning. Gärna hade jag också tagit del av litteraturhänvisningar.

Benita Ahlnäs

Gestrin, Gunn Rötter och resor.

Pellinge, Paris, Korsika Scriptum 2021

GOD TID

1/2022

25

Tfn 06-723 6969 mobil 0500-560 527 www.sjoblominfra.fi

Bok för dig som gillar frågesport

◗ Ett gäng frågesportsentusiaster i Österby pensionärer i Raseborg har i vinter gett ut en bok som kan bli till stor glädje för Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar.

Knepigt & klurigt heter boken som innehåller 735 kluriga frågor och lika många svar. Österby pensionärer tar frågesport på stort allvar.

Deras två lag kommer sällan oförberedda till förbundets frågesportsuttagningar. I vinter har de träffats en gång per vecka kring för att upprätthålla tävlingsformen.

Samtidigt har de arbetat med frågesportsboken, som nu finns i bokhandlarna i Västnyland.

– Våra motståndarlag tycker att vi smygtränar inför uttagningarna, säger Henry ”Heffe” Ericsson. Det har de rätt i.

Ericsson har ett tips. Vill man klara sig bra i Svenska pensionärsförbundets frågesportstävlingar lönar det sig att följa med Duellen i Hufvudstadsbladet. Den konstrueras av Jesper von Hertzen som i flera år stått för frågorna i Svenska pensionärsförbundets frågesporter.

Henry Ericssons lyf-

Allt inom jordbyggnadsbranschen

Knepigt och klurigt.

0400 444 870

En lärorik frågesport

Pedersöre Skogsentreprenad

för hela familjen.

Tänk på en siffra!

735 klipska frågor i 12 olika kategorier.

Biologi: om vilda djur i vår natur, om fiskar i vatten och fåglar i bur.

Geografi: om sjöar och fjärran länder, om öar och havens stränder.

Högst & längst: från Himalayas höga toppar till Stilla havets djupa bottnar.

Mat & dryck: om biffar och gödda kalkoner, om viner och nöjda baroner.

Musik: om rockare och komponister, om opera och artister.

Mått: om nypor, mängder och längder, för kockar, fiskare och snickare.

Nöjen: om westernhjältar och skurkar, på vita duken och flimmerburkar.

Personer: om kloka presidenter och politiker, om fiskaler och generaler.

Spel: på hemmabräden och fjärran planer, med spelknappar och spader.

• Problemträdfällning • Jordbyggnad

050-308 8041

Vedförsäljning, Kristinestad

Sport: om idrottsbragder och medaljer, med rätta redskap och attiraljer.

Teknik & ekonomi: om datorer och kanoner, om raketer och innovationer.

Trafik: med spårvagn och metro i vimlet, med båt och flyg uppå himmeln.

735 exakta svar mellan 1 och 99!

ter gärna fram gamla frågesportsklassiker som Gösta Knutssons Kvistigt och listigt. Knepigt&klurigt är en parafras på Gösta Knutssons frågesportsklassiker.

En del frågor blir snabbt föråldrade, men sedan finns det de som kan användas om och om igen.

Knepigt&klurigt blandar 12 olika ämnesområden, fördelade på tre gånger 21 frågor per sida. En rolig egenhet med boken är att alla frågor har en siffra som svar.

Pensionärerna bakom boken är Nisse Jansson, Birgitta Herrgård, Fjalar Lindroos, Rainer Björklöf, Marianne Thun-Ericsson och Heffe Ericsson.

Boken kostar 25 euro och kan beställas av Heffe Ericsson.

Ris-Esset Ab

ÖVERLÅTA DIN SKOG i Österbotten

* Det mesta inom skog och energi * Taxi

Esse, Peter tel. 0400848 815

• • • • •

Fastighetsförmedling Skogsvärdering Köpebrev och gåvobrev Generationsväxling och arvskiften Allmän rådgivning m.m.

Ab Skogsfastigheter AFM

Vi säljer, installerar och servar pelletsbrännare, -pannor och kaminer.

Lilla Frö kamin

Företagaregatan 13, 65380 Vasa skogsfastigheter@skogsfastigheter.fi 0500 568 804 040 823 2364

med eller utan skorsten 3,5-5 kW

MAGATURBO VEDPANNA i 5 olika storlekar 20-80 kW

Vi hjälper dig genom hela processen

KIPI brännare 16-250 kW

Ring, så berättar vi mer!

www.wv.fi Malax 06-365 7105

Wahlroos Verkstad

Placera skogslikviden i Metsä1!

Kontakta Din egen skogsexpert på www.metsaforest.com

FINSK KVALITET I ÖVER 100 ÅR Tel. 019 241 5800

M

www.revir.org

WIKAR AB OY I www.kronos.fi

ASKINSERVICE . SÖDERMAN

Tidningen om Finlands lantbruk och landsbygd - på svenska

06-224 1020, 0400-160 356 www.soderman.fi

- greppar landet Tfn (09) 586 0460, www.landsbygdensfolk.fi

FÖRSÄLJNING OCH SERVICE AV:

Gräsklippare * Utombordare * Fyrhjulingar * Mopeder * Motorsågar * Röjsågar och utrustning * Högtryckstvättar

Gallra ekonomiskt med JOBO ST50 Combi Lätt snabb och kraftig.

Med eller utan rullar.

• fälldiameter 30cm • kvistkraft 22kN • svärd 14/16in, 2mm • oljebehov 40-80l/min • vikt 265kg

FÖRSÄLJNING , SERVICE, RESERVDELAR OCH TILLBEHÖR Stihl MS 241 C-M VW

MSA 120 C-BQ

- Batteridriven såg

Yrkesmotorsåg med värmehandtag

Specialpris

Bilsläpvagnoch båttrailerförsäljning

660€

Stihl FS 410 C-EMK Röjsåg

890€

Stefan 0400 269 829 Christian 040 587 5070

En hobby som LÖNAR sig

Stiga ST4262P Snöslungor

995€

Brukstid ca 35 min (AK20)

329€

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

379€

• MotoMix •

inkl. batteri och laddare

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

Service av lantbruks- och entreprenadmaskiner, reservdelar, tillbehör, oljor m.m.

Auktoriserad Valtra, Fendt, Sampo, Huddig och Lännenservice

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170 Erbjudande

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

279€

Stihl MS 180 Erbjudande Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm3 • 3,3 kg

359€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

JOBO ST50

Tillförlitlig CAN-bus styrning med både längd- och diametermätning (option).

Alternativt JOBO ST50 Bambi, vikt bara 205kg Kan uppgraderas med rullar.

SYKETEC

Vallgrundvägen 78B, 65800 Replot Börje 040 7008796. info@sykeharvesteri.fi www.sykeharvesteri.fi

GOD TID

26

1/2022

ÄR FLERSTÄMMIG I MÄSSAN

HALVVUXNA TÖSER

DOJOR

SNABBTÄNKTHET

FLÖDET CIRKEL

SVÅRTUGGAD DEN ÄR FURORNAS FORTE

ARTIGARE DU

KÄRVÄNLIG

SOLDATÄMNE

AULA

FISKÄGG ILSKEN

DONERA

BRÖDKRYDDA

INVITERAD

DANSK Ö

RÄKNAS UPP

VINDGUD

FÖR NORDENS BÄSTA

SORBUS

FÖREKOMST

DEN TAR SEJ FRAMÅT HEM FÖR MÅNGA AV OSS

SAND REVELN

SOLGUD

FÖRSTA MISS UNIVERSUM

BETRAKTA

KAXIG

SNIBB

LÄTTLÄST

SES MED AV FETLAGD

GLÄNTA

FLIT

GÅR I OSAKA

SUPUT

AMUSERA

ÖI

LÄKEGUDINNA

VENEDIG KRAFT

HALVFULL TEDDYBJÖRN MUNTER MANSKÖR

SKATT FÖRR

TON SEX

RIKTNING

UNDERLIG

SOM DOM

EMEDAN

SMISKAR KORSORDSGRÄS

FINLANDSSVENSK KOSSA

SMÄLTBAR

HJÄLPSPRÅK ÖMSEVIS

LURADE

SKUMMA

AALBERG PÅ SCENEN

BETYDELSEFULL

FILTRERAR

JORDLAGER

UTFÖRSÄLJNING

RÄVBOET

ÄSCH

BORDSBÖN

Lösningen postas till SPF senast den 11 februari.

Adressen är Svenska pensionärsförbundet, Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Du kan också ta ett fotografi av krysset och mejla det till kryss@spfpension.fi. Bokpris.

SMILA

Namn: .............................................................................................

Adress: ............................................................................................

FISKARS ÄR ETT

MODERN TEKNIK

FOLKTOM

FRUKTDRYCK

SER DAGENS LJUS

“DUMBURK”

.............................................................................................................

NATTROVFÅGEL HÖRSELSKADAD

I DEN SVINGADE SIG TARZAN

LITET PRICKAS

DE KLINGAR JUST NU

J FRISTAD

A

UTSIKT

BAGAGET NUNNOR

BLASERAD

HUSHÅLLER I KUNGASLOTT

KONSTART

CHEF

TOG SIG FRAM PÅ RYGGEN

TON SEX

INTAGANDE

KORT STRÄCKA

YTMÅTT

KULET

SVENSKT HELGDRICKA

N J U T Ä A N D D A S S T U S B E N J H U L T E L J J U S

ÄPPELSKYTT FINNS

DELGER

TIDBLAD PÅ DRAMATEN KÖLDKNÄPP HÖJER DEM

VARUHUS I STOCKHOLM

KADAVER MEDLA

GJORDE STÖRT- KOMMA REGNER ÅT NER

FINNS I SALT

SKAPAR

HJÄLTEBRAGD

BRÄCKLIG

I TRASSLIGT HÅR

BUSKE

ÄR DET ONT OM

PÅ BONNÅK

GER NYTT

PRYDNADSSTENAR

BISTER TID

NIX

VANLIG UF-VERKSAMHET

MORALISK HALT

MITT I ANAGRAM

HAN I BLÅBÄRSSKOGEN SIST I BREV

Å TRAPPA

ÄR VÄL VOLONTÄR

EMEDAN

HÄRMA KATT

SMISK

UPPLAG

PÅSTÅR

OMTVISTAT BRÄNSLE

L E R F A T

ANDRÉ WICKSTRÖM ÄR EN

INTRESSERADE

BÄRSTÅNG

KERAMIK- LITET UNDER- RYMDLAG MÅTT

SKUMMAR PÅ JULBORDET

MÅNAD

KAN VARA RISKFYKLLDA

R A G A NUMMER

GRÅBEN

U L V

J M U L L G Ö R N A N P S U P T R T Y E D N M A A D G E N R O L Ö I A M

HOLMEN

NORDISKA INVESTERINGSBANKEN

NEW YORK VACKERT URGAMMALT TRÄD

DRAGSPEL

NOBLA

S S T A R T R R I B I P K I N V I Y F E R M S C L Ä D P K

HELGPYNT

TRUMMIS RINGO VAR PETER DEN STORE

FARVÄL

D

LÖSER FETT

BEVINGAT VÄSEN SKÄMTTECKNARE

VATTENFÅGEL BOMBATOLL

GRYM AMIN

NIO I TAL

PANORAMA

FORTE

HÖGTRÖSTREGISTER

DIN OCH DIN

DAGSMEJA

KNARR

TRAILER

PÅ ODENSEÅK

O A

S T J Ä R N H I M M E L

L S A Ö L V STOJ

SMUTS

KREATUR

TON ETT

ANAMMA HÖG HASTIGHET

L FÖRFATTARE RAND

TJUT

Y L SPARTRÄD

E K

IMPONERANDE STORLEK

OXIDERING JUPITERMÅNE

007FLEMING

KACKALORUM SKOPA

ARTIGT BRITTTILLTAL

LAGRAR DATA

SVIMMA HADEL

ÖVERFALL

NIX

RÄFFLA

S K A L D E N KRÅNGEL

S Ö T R J U J U L L R G E R T A A N S A S T T O J N Ä I R N N A Å N R UW VARA UPPRÄTT

JÄRNVÄGSSKENA

DEN FINNS

DEL AV ÅNGARE BAKBEN

VÄDERSOL

POETEN

I DEN NU I GRANKAN BLI HITTAS TOPPEN DOM I TAL MANDEL? FIRA JUL

D E M D Ä O I K O T I I L I G F H A L S E R S T T Ö S S H A C K A D Å L A R O R G A

BOSTAD

J U L S Å N G E R N A

TILLFLYKTSORT

L Y RESPIRERA

F ÅTER

R VATTNADE STAFFAN

T TANKENÖTEN SKOGENS KONUNG

Ä L G

K A N A R I E F Å G L A R

DEN ÄR EN KATOLSK BÖNESERIE

S P P A R Ä O N D A S U G E V A N O K Å L A R A N A Å T A N I S L I E Ö T E N

GULA I BUR

SPENSLIG

SOM BÄST

FYRTYP

DONERA FÖRÄNDERLIGT

RUTINERAD

KRYPER

KÄNNA PÅ SIG

MISSTÄNKA

BITER I GRÄSET

DET VILL SÄGA

RÜGEN ELLER SYLT

IRRITERA

MUSKELSLAPPHET

RÄCKER

10/2021

Vinnare i krysset i nr 10/2021

SNÖRE

UW

1/2022

Margaretha Vikström Vasa, Yrsa Ramstedt Esbo, Christer Holmén Sibbo, Guy Träisk Jakobstad och Bert Pihlström Helsingfors.

Vi fick in 358 krysslösningar, grattis till vinnarna!

GOD TID

1/2022

27

Resa med lätt bagage

I

nför Tammerforsresan laddar jag upp med att läsa Tove Janssons novell Resa med lättt bagage. Det är något jag försöker lära mig.

Att inte släpa med mig ovidkommande saker som jag tappar bort under resan.

Jag vill inte att det upprepas. Alla nödvändiga förberedelser är vidtagna. Ändå blir det inte så i praktiken. Det inser jag redan i metron till järnvägsstationen. En väska har tydligen blivit kvarlämnad i metron konstaterar jag medan jag drar den svarta rullväskan efter mig. I handen har jag en tung kasse och kryckan. Det är bara ett år sedan knäoperationen. Jag går fortfarande ostadigt och har blåmärken i ansiktet efter att ha halkat på den hala trottoaren.

I god tid, som alltid, väntar jag på tåget till Tammerfors som infinner sig punktligt. Jag letar mig fram till den beställda vagnen och kupén för två. Jag reser ensam, eftersom min följeslagare i sista stund gav återbud av rädsla för att bli coronasmittad.

Jag inrättar mig bekvämt i kupén. Tar fram vägkosten och drickat. Njuter! Kollar ytterligare en gång att biljetterna är med. Stämmer, men kreditkortet blev hemma. Reskassan är mager och det gäller att hushålla med pengarna.

Kåseriet: En enkel middag med fantasin i centrum Jag har många gånger funderat på mycket sådant som egentligen inte har någon betydelse. Till exempel vilken sång eller komposition, alla kategorier, som är min absoluta favorit. Det tog 400 kilometer i bil, och drygt fem timmar att komma på svaret.

Av mina barnbarn har jag också blivit tillfrågad vilken mat jag tycker att är den bästa jag vet? Och så finns ju frågan om favoritfärgen?

Utöver det här finns det också övriga frågor som är omöjliga att besvara, men som rätt ofta dyker upp i olika sammanhang. Vem är världens genom tiderna bästa idrottsman eller kvinna? Därför ogillar jag egentligen alla årliga val av årets idrottsman. Hur kan man jämföra en konståkare med en kulstötare? Eller en basketspelare med en skidåkare?

Lika omöjligt tycker jag att det är att välja den bästa sångerskan/sångaren genom alla tider.

Men det jag tycker känns spännande är att fantisera vilka personer, nu levande eller namn från historien, jag vill bjuda in till en fantiserad middag?

Allt är alltså tillåtet.

Jag börjar med ett namn som för mig känns självklart, universalgeniet Leonardo da Vinci.

Han föddes, som namnet säger, i staden Vinci inte långt från Florens i Toscana i Italien, och han dog i Frankrike år 1519.

Han var konstnären som de flesta känner genom mästerverken Nattvarden och La Gioconda eller Mona Lisa. Men han var också mannen som för över 500 år sedan planerade ett flygplan. Det dröjde som bekant 400 år innan de första flygturerna blev verklighet. Leonardo var också musiker, arkitekt, diktare och naturforskare.

Tänk att få sitta och lyssna på honom.

Som nummer två på min lista måste jag ha någon av de stora kompositörerna. Mozart, Vivaldi, Bach, Sibelius eller kanske Grieg? Men jag stannar vid Lud-

wig van Beethoven.

Det som fascinerar med kompositörer är hur musiken, verken finns i deras huvud. Tankarna, klangerna och harmonierna ska sedan ”bara” kanaliseras ut på fem tunna linjer. Med diverse tecken och tempobeteckningar förmedlas sedan den musikaliska intentionen till musikerna som ger oss den njutning som musiken är.

Att jag väljer Beethoven beror till stor del på hur han, sedan han blivit totalt döv, kunde komponera bland annat ett av de största verken, den nionde symfonin som blev färdigt 1824. Mest känd är den fjärde satsen, som är en tonsättning av Friedrich Schillers dikt ”an die Freude”, ”Till glädjen”, som sedan 1972 används som Europahymnen.

Historien berättar hur han direkt efter uruppförandet den 7 maj 1824 stod längst framme i konsertsalen helt ovetande om hur publiken reagerade. Han hörde inga applåder utan måste vända sig om för att se hur publiken jublade. Han fick alltså aldrig höra sitt verk, må vara att han ju visste precis hur det lät.

Tänk att han visste det!

Min tredje gäst är en idag 24 årig kvinna från Pakistan. Hon heter Malala Yousafzai som bara 17 år gammal tilldelades Nobels fredspris år 2014.

Jag minns hennes tal i Stadshuset i Oslo efter att hon fått priset. Det kändes bra och det satt så perfekt.

Hon representerar i min tankevärld det som är viktigt.

Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, demokrati och mycket mera. Detta i en värld där det enligt vissa studier i bara omkring 15 procent av världens länder råder verklig demokrati. De nordiska länderna finns tack och lov med på den listan.

Med dessa tre personer som representerar helt olika århundraden, vore det intressant att slå sig ned runt ett bord för att lyssna och lära. Det kunde naturligtvis vara många andra också, men dem kanske jag kan presentera an annan gång.

Men jag har ett förslag. Låt tankarna och fantasin flöda och gör din egen önskelista. Lycka till!

GOD TID utkommer nästa gång den28 februari.

Material till nummer 2/2022 bör finnas på redaktionen senast den 11 februari. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningUtgivning Deadline ar och enskilda. Icke beställt material

texter honoreras ej.

God Tid, Nr 2 28.2 11.2 Svenska pensionärsförbundet Nr 3 28.3 11.3 Handelsesplanaden 12 B 18, Nr 4 25.4 8.4 65100 Vasa Nr 5 13.6 20.5 markus.west@spfpension.fi, tfn 040 5748751

Lalle Broberg

sudokulösning 5

8

2

3

1

9

6

7

4

7

1

4

5

6

2

8

3

9

3

9

6

8

4

7

5

1

2

2

4

1

7

3

6

9

5

8

8

7

5

9

2

4

1

6

3

6

3

9

1

5

8

4

2

7

9

2

7

6

8

5

3

4

1

4

5

3

2

9

1

7

8

6

1

6

8

4

7

3

2

9

5

Jag är mycket förtjust i tågresor.

Då känner man verkligen av att man reser. Och det ska bli intressant att återse Tammerfors, där jag har varit så ofta i mötessammanhang och som förtroendevald.

För säkerhets skull söker jag mig till utgången innan tåget når Tammerfors. Det är inte lätt att manövrera bagaget och kryckan ner för de branta trappstegen till perrongen.

Det är en god bit till hotellet. Jag får ty mig till apostlahästarna. Kreditkortet blev ju hemma och reskassan förslår inte till taxi.

Hotellet döljer sig bakom en ingång som är svår att hitta. Tre gånger går jag runt hotellet tills jag hittar dörren i en sidobyggnad. Incheckningen lyckas.

”Det är en god bit till hotellet. Jag får ty mig till apostlahästarna.

Kreditkortet blev ju hemma och reskassan förslår inte till taxi.”

Väl uppe på rummet tar jag av mig skorna för att lägga mig på den inbjudande, sköna sängen. Ett nöjesfält för ett par, suckar jag som ensamresenär. Jag somnar för att vakna mot kvällssidan. Hungern gör sig påmind. Efter en uppfriskande dusch ringer jag rumsservicen för att beställa småvarmt på rummet. Det fungerar bra. Iförd den tjocka vita badrocken njuter jag av maten med gott dricka. Det blir inget Tammerfors ”by night”.

Följande morgon vaknar jag pigg och utsövd för att bege mig till frukosten genast när den bjuds. Jag är den enda frukostgästen i den tidiga morgonstunden. Det har sina fördelar. Bordet kan väljas fritt efter behag. Frukostbuffén är som fräschast genast på morgonen. Borden dignar av läckerheter. Bara att ta för sig. Jag börjar med gröten som fortfarande serveras på hotell i vårt land. I Sverige har man slopat gröten för flingor. Länge har jag matsalen för mig vilket känns lyxigt. Så småningom får jag sällskap. Mest är det par och en och annan barnfamilj.

På rummet kollar jag ortstidningen och Hufvudstadsbladet innan jag beger mig ut på stan. Det blir fönstershopping och besök i en rekommenderad butik som saluför sköna socker och vantar.

Efter det strosar jag i Tammerfors för att uppleva staden med alla sinnen. Favoritplatserna är alltid kyrkan som brukar vara öppen för en stilla meditation och järnvägsstationen. Kontrasten, från friden i kyrkan till det brusande livet på järnvägsstationen, är enorm.

En titt på klockan visar att det är dags för avfärd. Jag samlar ihop det skrymmande och oformliga bagaget och promenerar till järnvägsstationen och inväntar tåget. Det är kyligt. Vinden går genom märg och ben. Jag vågar inte sitta i väntsalen av rädsla att missa tåget. Äntligen kommer tåget. Det är mödosamt att klättra upp för trappan. Infernalisk värk i bägge benen. I kupén kollar jag bagaget för att konstatera att nästan ingenting kom till användning med undantag av tandborsten och en omgång underkläder.

Nästa resa ska bli blir en resa med lätt bagage, lovar jag mig själv. Men det blir väl som med nyårslöftena.

Benita Ahlnäs

28

GOD TID

1/2022