God Tid 8/2013

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 8 8.11.2013 Årgång 41

LEDARE

I ledaren reflekterar förbunds­ ordförande Ole Norrback över vår fokusering på det materiella och vår förväntan om en ständig tillväxt i vår egen ekonomi. ”Till en viss gräns går livskvalitet och materiell välfärd hand i hand.

Om pengarna inte räcker till det nödvändiga för dagen, kan inte livskvaliteten vara god. Enligt flera undersökningar uppger cirka 80 procent av pensionärerna att de är rätt nöjda eller mycket nöjda med sin livssituation.” SIDAN 2

E-post – lika säkert som att skicka vykort?

Eric Jansson tar upp frågan om e-posten och dess säkerhet. Eller kanske rättare sagt avsaknaden av säkerhet. Han avråder absolut ingen från att använda e-post, men det är viktigt att vara medveten om hur e-posten fungerar. SIDAN 7

Fester och förtjänsttecken

Det har jubilerats från nord till syd den senaste tiden.

Och ett antal förtjänsttecken har delats ut till aktiva medlemmar.

SIDORNA 8–10, 24–25 Foto Katarina Bengs-Westermark

Vilken final det blev på Seniorskeppet. Ann-Louise Hansons, Towa Carsons och Siv Malmkvists energi fick SPF-publiken att koka.

För jag är pensionär

Yrkesakademin sätter färg på Seniorernas friskvårdsdag. Blivande frisörerna Isabelle Svenn och Eleonora Walderman har fullt upp med att lacka naglar. Tillströmningen av kunder var så stor att man fick utöka behandlingsplatserna rejält, berättar frisörlärare Johanna Nykamb

Foto Katarina Bengs-Westermark

Supertrion Siv Malmkvist, Ann-Louise Hanson och Towa Carson fick hela Senior­ skeppet att sjunga, jubla och applådera när de radade upp gamla godingar. Men allra populärast var damernas variant av Eric Saades Popular: Pensionär. Läs mer på sidan 18.

Friskvård drar i Österbotten

Seniorernas friskvårdsdag i Botnia­­ hallen lockade stora mängder besökare även detta år. Provtagningar och skönhetsbehandlingar var de stora dragplåstren. SIDAN 9

2 – GOD TID

8/2013 ­­­

LEDARE

Pengar är inte allt Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

Vi behöver lagom mycket pengar för att leva väl. Har vi för lite pengar får vi problem, men också för mycket pengar kan ge bekymmer. Vi själva avgör vad som är lagom, för mycket eller för litet.

Knappast någon av oss har mött personer som klagat över att pensionen är för hög, lönen för stor, studiestödet går inte åt eller att aktieportföljen är för tung och bankkontot svämmar över. Alla vill vi ha mera. Pengar och materiell välfärd hör ihop. Vår fokusering på det materiella, vår förväntan om en ständig tillväxt i vår egen ekonomi och samlande av materiella ting ger förmodligen historikerna anledning att kalla vår tid för materialismens tidevarv.

Till en viss gräns går livskvalitet och materiell välfärd hand i hand. Om pengarna

inte räcker till det nödvändiga för dagen, kan inte livskvaliteten vara god. Enligt flera undersökningar uppger cirka 80 procent av pensionärerna att de är rätt nöjda eller mycket nöjda med sin livssituation. De nöjda utgör en överraskande stor andel. Intressant är att fördelningen är den samma för den övriga befolkningens del. De flesta, som är mer eller mindre missnöjda, har säkert fullgoda skäl, men det finns också mänskor som aldrig blir nöjda. Enligt min erfarenhet är de värsta gnällarna inte speciellt fattiga. Både i massmedierna och i de sociala medierna är missnöjet dominerande. Mediernas och medborgarnas uppfattning om verkligheten tycks skilja sig markant på den här punkten.

Efter kommunismens sammanbrott har marknadsekonomin ingen ideologisk

utmanare. Marknadsekonomins största hot är marknadsekonomin själv. Chefen kan inte med förtroendet i behåll gå på pension vid 58 och kräva att alla andra skall jobba till 68. Cheferna kan inte få höga bonusar samtidigt som övrig personal permitteras eller sägs upp.

Finansmarknaden behöver regler som hindrar att misslyckade placeringar döljs med bankkrascher som följd. Kostnaderna för snikenhet och misstag inom finansvärden betalas alltid i slutändan av oss konsumenter och skattebetalare. Provocerande beteende bland ledare inom näringslivet skapar utrymme för ökad populism, med fanatism och rädsla för det annorlunda och i värsta fall med social oro som följd. En sådan utveckling lider också marknadsekonomin av.

Alternativet till en välfungerande marknadsekonomi är inte ett annat ekonomiskt system, utan en bättre fungerande marknadsekonomi eller, i värsta fall, söndervittrande samhällen. Personer i ledande ställning har ett stort ansvar, och de skall ha bra betalt när de sköter sitt jobb väl. Samtidigt är de också förebilder.

Om deras agerande uppfattas som hänsynslöst, egoistiskt och sniket försvagar de tilltron till hela vårt nordiska välfärdssamhälle.

För att klara våra åtaganden när det gäller pensioner, utbildning, vård, gamla skulder och andra uppgifter behöver vi fortsatt tillväxt i ekonomin. Marknadsekonomin skapar tillväxten, men tydligare etiska och moraliska regler skall styra verksamheten.

Pengar är ändå inte allt. Vänskap, hälsa, god mental balans och glädje

kan sällan fås för pengar. De flesta av oss skulle kanske må bättre om vi oftare glömde det materiella.

Ole Norrback

förbundsordförande

Kommande program 13/11 19–20/11 20/11 11/12

SPF:s höstmöte i Tammerfors.

IT-seminarium i Tammerfors. Se sidan 7 Danskväll i Liljendal. Se sidan 32 Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 32

Kommande resor 29/11–1/12 23–27/12 13–15/1 2014

Teaterresa till Stockholm.

Fira julen på Lehmiranta. Se sidan 21 Spa-resa till Tallinn. Se sidan 21

31/1–15/2 2014 1–3/4 2014 25/4–2/5 2014 5–9/5 2014 Juni 2014 Augusti 2014 September 2014

Resa till Almuñécar. Se sidan 21 Jazzkryssning till Stockholm. Se sidan 21 Resa till Kroatien. Se sidan 21 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius. Se sidan 21 Estland/Tartu Sverige/Dalarna Irland

Lag, rätt och ordning Vi har all rätt att vara stolta över vårt nordis­

ka rättssamhälle. Det rättskydd vi är vana vid finns faktiskt inte i alltför många länder. Inget samhälle är ändå felfritt. Ibland får vi lagar som reglerar små, onödiga saker och ofta släpar lagarna efter i utvecklingen.

Lagen om äldreomsorg har planerats i långt

över 30 år innan den nu blev verklighet.

Närståendevården saknar fortfarande rikstäckande regler, men sådana planeras som bäst.

EU förser oss också med nya regler och åtar

sig nya uppgifter, oftast på en allmän nivå men med européernas bästa för ögonen.

Ibland detaljstyr EU för mycket, men ofta är gemensamma regler också i små frågor viktiga. För pensionärer på resa kan det vara tryggt att ta del av den EU-initierade sammanställningen av till exempel badvattnets kvalitet på olika semesterorter. När livet är internationellt för allt flera av oss, behöver vi organ som EU, där länderna kan sam­arbeta i viktiga frågor.

Vårt samhälle fungerar väl därför att med-

borgarna är laglydiga, Det beror långt på att lagarna och reglerna upplevs som meningsfulla. Ibland glömmer vi ändå lagens påbud.

De flesta av oss går säkert mot röd gubbe någon gång om ingen bil syns. ”Land skall med lag byggas och inte med våldsgärningar” står det i Upplandslagen från 1200-talet. Den tanken är grunden för vårt rättssamhälle. Mänskor som flyr för sina liv från laglöshet, terror och meningslöst våld önskar sig knappast något högre än ett samhälle byggs på den värderingen.

Vi har alla en skyldighet att hjälpa mänskor på flykt till en trygg tillvaro och att bistå dem som vill bygga trygga rättssamhällen som vårt nordiska.

Ole Norrback

GOD TID

8/2013 – 3

I blickfånget I BLICKFÅNGET

Pensionerna 2014 och ändringar i pensionslagen 2017 Arbetspensionerna 2014 Social- och hälsovårdsministeriet fastställde 23.10.2013 arbetspensionsskyddsindexen för 2014.

Arbetspensionerna stiger med cirka 1,4 procent 2014 jämfört med 2013.

Arbetspensionsindexet är till 20 procent beroende av löneökningarna och till 80 procent av prisjusteringarna. Löneökningen fastställdes till 1,7 procent för 2014. Arbetspensionsindexet har varit högre än löneökningen 2012 (3,61 procent för arbetspensionen och 3,03 för lönehöjningen) och 2013 (2,82 procent och 2,78 procent). Indexeringen för 2014 är åter lägre än lönehöjningen, såsom brukligt sedan det togs i bruk 1996, och nivån 2014 jämfört med de två tidigare åren återspeglar det kärva ekonomiska läget.

Indexjusteringarna ökar kostnaderna för social­ skyddet 2014 med cirka 349,9 miljoner euro, av vilket kommunerna betalar 59,5 miljoner euro och staten 73,1 miljoner euro, resten, cirka 217,3 miljoner euro betalas av de privata arbetspensionsverken.

Folkpensionerna 2014 Folkpensionsindexet följer levnadskostnadsindexet som Statistikcentralen beräknar på basis av prisuppgifter över centrala förnödenheter. Folkpensionsanstalten fastställer årligen indexet på basis av medeltalet för prisnivån under årets tredje kvartal.

Enligt lagen om en delvis tidigarelagd indexhöjning år 2013 (709/2012) höjdes vissa förmåner som är bundna till folkpensionsindexet 2014 med 0,7 procent redan i år. Därför är höjningen på folkpensionerna endast kring 0,6 procent.

Från början av år 2014 höjs folkpensionen för de pensionstagare som saknar andra pensioner med 3,89 euro, det vill säga från nuvarande 630,02 euro till 633,91 euro i månaden. För en gift eller samboende pensionär med motsvarande pension stiger pensionen med 3,44 euro, från 558,83 euro till 562,27 euro i månaden.

Garantipensionens fulla belopp stiger med 4,56 euro till 743,38 euro i månaden, vilket är en höjning med 0,617 procent. Stöden för hemvård höjs från nuvarande 336,67 euro till 341,06 euro i månaden.

Indexhöjningen ökar FPA:s förmånsutgifter med cirka 35 miljoner euro år 2014.

Fronttillägget höjs med 0,31 euro till 49,53 euro och det fulla extra fronttillägget med 1,47 euro till 239,18 euro (för gifta eller sambor är höjningen 1,27 euro till 206,94 euro).

Pensionslagen ändras 2017 Det har länge varit känt att Finland behöver vidta åtgärder ur arbetsmarknadssynvinkel för att livslängden ökar. Det är mycket positivt att livslängden ökar. Jukka Pekkarinen har lett en expertgrupp som i sin rapport 31.10.2013 tog upp behovet av att det finländska pensionssystemet anpassas till den förlängda livstiden. Kontentan av den 276 sidor långa rapporten är att pensionssystemet är under kontroll ekonomiskt, bara den verkliga genomsnittliga pensionsåldern höjs till 62,4 år före 2025. År 2012 var den verkliga pensionsåldern 60,9 år och den lagstadgade pensionsåldern 63–68 år. Finansministeriet har för avsikt att ändra pensionslagen senast 2017.

Enligt finansministeriets uppskattning som uppdaterats i början av hösten 2013 stiger hållbarhetsgapet i Finlands offentliga ekonomi till drygt 4,5 procent av bruttonationalprodukten, eller till 9 miljarder euro. Den offentliga ekonomin borde således stärkas med detta belopp för att de kostnader som tillförs den offentliga ekonomin till följd av ökningen i livslängden i form av pensioner, vårdoch skötselkostnader skulle kunna finansieras på ett hållbart sätt med den givna helhetsskattegraden, så att bruttonationalprodukten förblir stabil, förutsatt att de politiska förhållandena förblir liknande. Det här är slutsatsen av kalkyler från tidigare års fakta.

Statistiken visar att cirka hälften av arbetstagarna som går i pension skulle önska arbeta längre, men hälften önskar gå i pension. Det är många som gått i pension och som önskar fortsätta arbeta på något sätt.

Det är en utmaning för arbetsmarknaden hur arbetsgivarna och arbetstagarna kan möta utbud och behov av arbetstillfällen för de som når pensionsåldern och de som redan blivit pensionerade.

Det behövs konkreta åtgärder för hur arbetstagare är lockande för arbetsgivare, hur rehabilitering och utbildning inverkar på möjligheten att sysselsättas i alla åldrar och hur arbetstillfällen verkligen stannar i Finland. Denna rapport berör centrala frågor på dagens arbetsmarknad, Finlands konkurrenskraft och nationalekonomi.

Finland är inte ensamt om detta fenomen i Europa eller i världen.

Veronica Fellman verksamhetsledar

Tips: SPF:s kalender 2014 Nu på hösten är det dags att fundera på beställningen av SPF-kalendrar för 2014. Du kan köpa kalendern utan eller med pärm, som antingen är samma som för 2013, blå med en ljusblå rand horisontellt i mitten eller helt mörkblå. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Porto tillkommer vid postning. Kalendrarna kan också avhämtas och köpas vid kanslierna i Helsingfors, Vasa och Åbo. I kalendern finns uppgifter om förbundets styrelse, kansli och kommittéer.

Uppgifterna om styrelserna i föreningarna har slopats, eftersom kontoret har fått respons på att kontaktuppgifterna är för gamla. Därför finns kontaktuppgifterna på vår webbplats www.spfpension. fi och i skilda kontaktuppgiftshäften, som uppdateras till, och distribueras på, höstmötet.

Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tfn 020 7288810, eller e-post kansliet@spfpension.fi. Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höstmötet 13.11. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa den på förhand. Kalendern är en utmärkt present eller julklapp till dig själv eller någon du vill glädja!

VERONICA FELLMAN

Från vänster: Ole Norrback (Svenska pensionärsförbundet), Auli Raunio (Kansallinen senioriliitto), Matti Hellsten (Pensionstagarnas centralförbund), Ensio Koitto (Kristillinen Eläkeliitto) och Kalevi Väisänen (Eläkeläiset) deltog i paneldiskussionen, som leddes av Hannu Lehtilä.

Samarbete för att utveckla äldrerådens verksamhet På Äldrerådsdagarna 1–2 oktober 2013, som ordnades av Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf tillsammans med Sitra, utvecklade äldrerådsmedlemmar och representanter för pensionärsorganisationerna verksamheten för äldreråden.

Seminariet inledde samarbetsprojektet mellan PIO rf och Sitra.

Av­ sikten med projektet är att utveckla äldrerådens verksamhet och de äldres delaktighet i beslut som gäller dem själva.

De cirka 140 deltagarna kom till föl-

jande slutsatser:

A. Äldreråden är ett redskap för att ändra attityden till äldre personer och för att aktivera äldre personers deltagande och delaktighet i samhället. De äldre bör vara aktiva – det är svårt att tolka tystnad.

B. Äldreråden behöver stärka sin roll som sakkunniga, beslutfattare och informationsförmedlare i kommunerna.

När kommunerna gör upp sin budget fungerar äldreråden som - remissorgan och ger utlåtanden - beredare av ärenden och väcker diskussion - ett organ som följer upp och säkerställer kvaliteten på tjänsterna.

C. Äldreråden ska säkra medborgarnas verksamhets­

förutsättningar till frivillig medborgarverksamhet och initiativ samt övervaka att de äldres rättigheter förverkligas.

Det är viktigt att känna att man blir hörd och hörandet ska inte bero på pengar.

D. Äldreråden är ett arbets­ redskap. Om deras roll stärks blir den allmänna attityden till äldre positivare.

E. Äldre måste själva vara aktiva och ta beslutsansvar.

F. Äldreomsorgslagen är en ram­ lag. Ibruktagandet av lagen erbjuder en värdefull möjlighet att ändra attityden till äldre.

– PIOs och Sitras projekt stödjer

och uppmuntrar äldre och äldreråden att ta ansvar för att genomföra äldre­omsorgslagen. De äldres spontanitet, tillit till sin egen sakkunskap och aktiveringen av varandra stärker ställningen som en stark aktör i samhället, säger Sitras ledande expert Tuomo Melin.

Inom projektet ordnas under 2014

motsvarande seminarier i olika delar av Finland. Förbundet återkommer om närmare tidtabeller, plats och program för dem.

Jul- och nyårshälsningar SPF:s föreningar och föreningsmedlemmar har möjlighet att sända en jul- och nyårshälsning i nästa nummer (9/2013) av God Tid. Hälsningen kostar 30 €.

Annonsstorlek: 25 x 81 millimeter.

E-posta asa.danielsson@spfpension.fi eller ring 020 72 88814, Åsa Danielsson senast den 29/11.

Exempel

God Jul & Gott Nytt År! Önskar Svenska pensionärsförbundet

VF

4 – GOD TID

8/2013

På plats i riksdagen, från vänster förbundets första vice ordförande Henrik Svarfvar; styrelse- och arbetsutskottsmedlem Alf Skogster; förbundsordförande Ole Norrback; Peter Östman, riksdagsledamot Kristdemokraterna; verksamhetsledare Veronica Fellman; förbundets andra vice ordförande Marianne Lindberg; Lars Gästgivars, riksdagsledamot SFP; Anna-Maja Henriksson, minister SFP; Otto Andersson, jurist, svenska riksdagsgruppen och Elisabeth Nauclér, riksdagsledamot från Åland.

Diskussioner med allsvenska riksdagsgruppen Svenska pensionärsförbundet hade bjudit in den allsvenska riksdagsgruppen till en träff den 3 oktober.

Från riksdagen deltog Anna-Maja Henriksson, minister SFP; Lars Gästgivars, riksdagsledamot SFP; Elisabeth Nauclér, riksdagsledamot från Åland och Peter Östman, riksdagsledamot Kristdemokraterna.

Förbundet representerades av förbundsordförande Ole Norrback, förbundets första vice ordförande Henrik Svarfvar, förbundets andra vice ordförande Marianne Lindberg, styrelse- och arbetsutskotts-

medlem Alf Skogster samt verksamhetsledare Veronica Fellman.

På agendan stod: • Lagen om äldreomsorg • Närståendevården • Social- och hälsovårdsreformen, samt närhetsprincipen.

• Samverkan mellan generationerna.

• Kommunstrukturen, vårdtjänsterna och svensk service

• Allmänna kommunikationer och pensionärerna • Ekonomin för pensionärer med små inkomster Norrback konstaterade att det viktiga är att lyfta dem som har det sämst ställt.

När det gäller service är det själva verksamheten, på båda inhemska språken, som är det viktiga, inte var kommungränserna går.

Minister Henriksson sade att service på svenska för äldre är det som man från Sfp-håll främst vill lyfta fram. Och att, utgående från Förbundsordförande

Äldreomsorgslagen, övervaknings-/ ansvarsfrågor nu diskuteras flitigt.

Första vice ordförande Svarfvar poängterade hur viktig närhetsprincipen är för pensionärer, speciellt när trenden är att alla ska bo kvar hemma så länge som möjligt.

Kör man inte längre bil och råkar bo på landsbygden eller i tätorternas ytterområden så har man svårt att ta sig till den service man behöver, eftersom de allmänna kommunikationerna oftast är bristfälliga eller saknas helt.

Riksdagsledamot Östman instäm­de i att det är viktigt att

kunna garantera att vården är nära tillgänglig och att servicen är det primära, inte kommungränserna.

Riksdagsledamot Gästgivars tog upp frågan om varför pensionärerna inte har någon representation i arbetspensionsförsäkringsbolagens förvaltningsråd och därför inte heller kan komma med i styrelsen.

I övrigt diskuterades äldreboende,

närståendevården, äldres möjlighet att vara aktivt med i samhället samt låga pensioner.

Text och foto Katarina Bengs-WestermarK

Vem vårdar vem? Äldreomsorgen i ett vägskäl Social- och hälsovården står inför sto-

ra utmaningar. Kommunstrukturen och social- och hälsovården reformeras, den nya äldreomsorgslagen träder i kraft och valfriheten utökas.

Hur få god vård på svenska var en central fråga under konferensen som anordnades 10–11.10. i Hel-

singfors av Kommunförbundet, Svenska Seniorer i Finland, Svenska pensionärsförbundet och Folkhälsans förbund.

I sitt inledningsanförande tog förbundsordförande Ole Norrback upp att det nu är dags att gå från att diskutera form till att diskutera

innehåll när det gäller reformerna som berör social- och hälsovården.

Samt att man gör sig själv en björntjänst genom att hålla fast vid det regionala tänkandet.

Under de två seminariedagarna behandlades bland annat följande områden:

Social- och hälsovården i framtiden.

Lagen om äldreomsorg – innehåll och konsekvenser.

Rätt vård på fel plats – hur garanterar vi god vård på svenska?

Tekniska lösningar inom äldreomsorgen.

Språket i vården.

Etiken i vården.

Arbetsliv och närståendevård – hur ska vi kunna kombinera?

Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen.

GOD TID

8/2013 – 5

Kommunuppgifterna under lupp – Vi blir nu för varje uppgift tvungna att överväga om kommunen är den mest ändamålsenliga arrangören, sade förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen på Pensionärsparlamentet. Överläkare Jukka Kivekäs berättade om de mångfaldiga definitionerna på arbetsoförmåga.

Pensionärsparlamentet organiserades den 8 oktober 2013 av Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO i Varmas auditorium på Sundholmen i Helsingfors.

– Finns det något som företag, föreningar eller människorna själva kan ansvara för eller är det ändamålsenligt att staten sköter en del av uppgifterna? Ministerierna överväger för närvarande sina egna förslag hur man kan minska uppgifterna, sade Virkkunen. Ministerierna har inte varit så innovativa: vi blir tvungna att återvända till det här.

Vi borde i slutet av november ha en verksamhetsplan som omfattar vilka uppgifter och skyldigheter man kan dra in på.

Virkkunen väntade på Kommunförbundets förslag på åtgärder för att minska uppdragen, men det har hon inte fått. Även medborgarna har haft möjlighet att ta ställning till saken via finansministeriets webbplats.

Kommunerna borde minska sina utgifter med en miljard euro, eftersom regeringen beslutade i slutet av augusti att hållbarhetsgapet i Finlands offentliga ekonomi ska minskas. Den största delen av kommunernas lagenliga uppgifter har tillkommit efter 1990-talets depression. Då var de bara cirka 200, nu har kommunerna 535 lagstadgade uppgifter och 974 skyldigheter som hör ihop med dem.

Arbetsoförmåga inte sjukdom – Många tror att arbetsoförmåga är en diagnos, men det är det inte, påminde överläkare Jukka Kivekäs på Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma.

Arbetsoförmågan är svår att definiera: i lagstiftningen finns elva olika definitioner på arbetsoförmåga. Arbetspensionslagens definition är den vanligast förekommande.

Medan sjukförsäkringsdagpenningen betalas ut jämför man ofta sin arbetsförmåga yrkesmässigt med sitt eget arbete, och tänker inte på den allmänna arbetsförmågan såsom i arbetspensionslagen.

– Vi har många fall, där sökanden enligt sjukförsäkringslagen är arbetsoförmögen, söker pension och inte fyller kriterierna, sade Kivekäs.

Till exempel en ung busschaufför som har insjuknat i epilepsi är enligt sjukförsäkringslagen arbetsoförmögen, men enligt arbetspen-

sionslagen är han inte arbetsoförmögen: det finns många yrken han kan utföra. Han beviljas inte pension, men han kan rehabiliteras och han kan få hjälp med att finna ett nytt yrke.

Det är sällan endast en läkare som fattar pensionsbesluten.

Syftet är att det ska finnas utlåtanden av både en klinisk specialiserad läkare och arbetshälso­ läkaren. Då kan man beakta både sjukdomens art och hur arbetet kunde ändras så att det passar individen.

Om den vårdande läkaren fattade pensionsbeslutet direkt, skulle praxis vara olika i landet.

För 10 år sedan fick 17 000 ett positivt beslut om sjukpension inom företagssektorn och i fjol var talet 12 000. Antalet refuserade har varit ungefär lika stort, kring 4 500 personer.

– De fall som refuseras är då sjukdomen åsamkar symptom, men inte minskar funktionsförmågan, säger Kivekäs.

Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen påminde om att den största delen av kommunernas lagenliga uppgifter har tillkommit efter 1990-talets depression.

Arbetspensionssystemet kräver att den som ansöker om pension för arbetsoförmåga har en ett års oavbruten period av arbet­ soförmåga. Kivekäs påminde också om att många sökande har rätt till rehabilitering, men söker inte om den. År 2012 lyfte 192 000 personer sjukpension.

Text och foto Vesa Toikka Översättning och redigering Veronica Fellman

Lagen om äldreservice

Jari ny på PIO

Direktör Päivi Voutilainen på soci-

Jari Latvalahti började i mitten av september som projektchef för Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf:s projekt ”En aktiv och välmående äldre”. PIO:s projekt är en central del av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras nyckelområde för ”En aktiv medborgare – i alla åldrar”.

– Mitt uppdrag är att verka i nära samarbete med PIO:s arbetsutskott och Sitras nyckelområde, säger projektchefen om sitt nya arbete.

De senaste tio åren har Jari Latvalahti arbetat i olika utvecklingskonsultbolag inom den offentliga sektorn, särskilt med frågor inom social- och hälsovården och inom IT.

al- och hälsovårdsministeriets avdelning för social- och hälsovård har deltagit i beredningen av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om socialoch hälso­vårdstjänster för äldre (nedan lagen om äldreservice). Hon har länge arbetat med äldreomsorgsfrågor och har doktorerat i gerontologi.

Lagen har väckt både frågor och känslor.

1. Hur har lagen beretts?

Jag kom till ministeriet 2007 och då bereddes kvalitetsrekommen­ dationen för äldreomsorgen som en uppdatering av kvalitetsrekommendationen från 2001. Behovet av lagstiftning om äldrefrågor har under hela den tid jag har varit i ministeriet varit aktuellt på något sätt – emellan­åt mer, emellanåt mindre. År 2012 inleddes åter arbetet för att uppdatera kvalitetsrekommendationerna. Styrgruppen för lagen om äldreservice framhöll, att trots att lagen träder i kraft behövs kvalitetsrekommendationer även i fortsättningen. Kvalitetsrekommen­ dationen förnyades i en arbetsgrupp på bred bas, till vilken hörde representanter från Institutet för hälsa och välfärd, Valvira, Finlands Kommunförbund, organisationer med mera. Kvalitetsrekommendationen publicerades i mitten av juli 2013 tillsammans med Finlands Kommunförbund på svenska.

2. Hur viktig är pensionärs­ organisationernas roll?

Organisationernas roll är central i beredningsarbetet. Det är viktigt

att organisationerna deltar i beredningen, inte endast genom för­ farandet med hörande, utan deltar också i själva arbetet. Via organisationerna hörs de äldres egen röst, vilket jag tycker är speciellt viktigt.

3. Vad är nytt i lagen?

Kommunen ska utse en ansvarig arbetstagare om en äldre person behöver hjälp i frågor som har samband med utförandet av tjänster.

Den ansvariga arbetstagaren följer med genomförandet av serviceplanen, är i kontakt med dem som ansvarar för ordnandet av tjänsterna, och ger råd och hjälp i frågor som gäller erhållande av tjänster och förmåner. Detta stadgande införs senast 1.1.2015.

När kommunen ordnar socialservice ska beslut i brådskande fall fattas och service ordnas utan dröjsmål.

I övriga fall ska beslut fattas utan ogrundat dröjsmål och beviljad service ordnas senast tre månader efter det att beslutet fattades. När beslut fattas ska principbestämmelserna (bland annat servicens tillräcklighet) beaktas. Tillräcklig­heten bestäms utifrån utredningen av servicebehovet och serviceplanen.

Personalens antal, utbildning och uppgiftsstruktur ska motsvara antalet äldre personer och servicebe­hovet.

Om de äldre personer som vårdas behöver omsorg oavsett tid på dygnet, ska det finnas tillräcklig personal på verksamhetsenheten alla tider på dygnet. Verksamhetsenheten ska ha en föreståndare som ansvarar för att verksamheten uppfyller de krav som ställs på den. Ledningen ska stöda en högkvalitativ helhet av tjänster, främ-

ja ett rehabiliterande arbetssätt, samarbete samt utvecklande av verksamhetsmetoder.

4. Hur ska lagen efterföljas?

Innan lagen trädde i kraft gjorde Institutet för hälsa och välfärd och Valvira på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet en förfrågan till kommunernas enheter såväl för dygnetruntboende som för hemvården. Resultatet för det första skedet publicerades den 16 oktober 2013. Enkäterna upprepas i oktober 2014. Uppföljningen är noggrann.

Institutet för hälsa och välfärd har samlat information (på finska) på sin hemsida www.thl.fi, skriv in ordet ”vanhuspalvelulaki” i sökrutan.

5. Kommer äldre att kunna åldras med värdighet i Finland?

Styrningen har stärkts, men för ett gott åldrande behövs mycket mer. I Finland behövs en attitydförändring, så att Finland utvecklas till ett ålders­ vänligt samhälle. Samarbete mellan kommunerna, deras olika förvaltningsenheter, organisationerna, företag med mera behövs. Man behöver äldreråd – de äldres röst behöver tas med mer än för närvarande. Det behövs kunnande, det behövs tillsyn.

Det behövs samarbete för att man ska kunna åldras på ett mångfaldigt sätt och ändra på attityderna.

Tyngdpunkten för PIO:s projekt är

att skapa nya verksamhetsmodeller för att öka äldres påverkansmöjligheter och förankra verksamhetssätt

Äldreservicelagen (28.12.2012/980 )

finns på www.finlex.fi. Mer information om kvalitetsrekommen­ dationen om äldre­omsorgen finns på www.stm.fi.

Text Veronica Fellman

som främjar närdemokrati i praktiken.

– Projektet pågår till slutet av mars 2015 och till dess behöver mycket bli gjort. Vi får inte spilla tid, menar Jari. Äldreservicelagen (28.12.2012/­ 980), som trädde i kraft 1.7.2013, stadgar att kommunerna ska ha äldre­råd från och med 1.1.2014.

PIO:s projekt tar fram i synnerhet det kommunala beslutfattandet genom äldreråden.

– Trots att det finns äldreråd i nästan alla kommuner redan finns det möjligheter till förbättring i rådens verksamhetsförutsättningar. Det finns säkert mycket annat som också kan förbättras, och därför hoppas vi att vi får med de verkliga experterna på tjänsterna – medborgarna!

– Inom en nära framtid öppnar PIO sin Facebookprofil, som fungerar för alla som ett öppet medborgarforum. PIO välkomnar alla att framföra idéer, debattera och påverka. Det är meningen att vi ska använda olika kanaler – både elektroniska och icke-elektroniska – för att säkra oss om en mångsidig livlig diskussion.

– I början av året startar också en seminarierunda på 15 orter.

Vi hoppas få många deltagare till dessa interaktiva tillställningar, så att så mångas röst som möjligt hörs, säger Jari.

Det kommer mer information om

Projektchef Jari Latvalahti hoppas på livligt deltagande i projektets aktiviteter.

Foto Hannele Vuori

PIO:s projekt på bland annat www. eetury.fi. Mer information om hela Sitra-projektet finns på www.sitra. fi.

Text Marjo Palomäki

6 – GOD TID

8/2013

IT för seniorer: Vem är vem och vem hjälper?

IT-handledare, IT-kontaktpersoner, webbansvariga. Vilka är det som döljer sig bakom de här titlarna som blivit allt vanligare inom pensionärsföreningarna?

För en gräsrotsmedlem i en pensio­ närsförening kan de nya titlarna låta främmande. Varför behöver vi en IT-handledare eller webbansvarig? Jag ska försöka reda ut begreppen.

IT-kontaktpersoner När Svenska pensionärsförbundets projekt IT för seniorer körde igång hösten 2010 uppmanades föreningarna att utse IT-kontaktpersoner.

Till deras uppgifter hör att sköta kontakten mellan projektledningen och den egna föreningen och att hitta pensionärer som är villiga att fungera som IT-handledare.

Så gott som alla föreningar har en IT-kontaktperson.

IT-handledare IT-projektet har utbildat och fortsätter att utbilda och stöda IThandledare i föreningarna. Deras uppgift är att utbilda och hjälpa andra pensionärer att använda datorer.

En handledare kan till exempel hjälpa med inköp av utrustning och installation, ge personlig instruktion eller ordna så kallade drop-in-verkstäder. Vad en hand-

ledare kan stå till tjänst med beror mycket på hans eller hennes egna kompetens, men alla har de grundläggande kunskaper.

Inom ramen för IT-projektet har förbundet hållit handledarkurser i regionerna och årligen ordnas ett två dagars seminarium i Tammerfors.

Vid senaste koll fanns det 75 IThandledare i förbundet. Eftersom några föreningar har flera handledare är det fortfarande ganska många föreningar som är utan.

Webbansvariga När webbtjänstleverantören Kulturhuset grundades 2005 blev det möjligt för SPF att erbjuda gratis webbplatser till medlemsföreningarna.

I dag finns det ett 60-tal webbansvariga som sköter sin förenings eller klubbs egna webbplats. De har deltagit i kurser och verkstäder som i början ordnades av Kulturhuset. I dag är det det så kallade IT³-projektet som svarar för utbildningen i samarbete med Svenska studiecentralen.

Föreningarnas webbplatser inne­håller information om fören-

ingen, kontaktuppgifter och kommande program. En del föreningar fyller dessutom sina sidor med reseskildringar och mötesreferat, ofta försedda med bilder. Webbplatsen fungerar som föreningens fönster utåt och och kan vara ett viktigt verktyg i medlemsanskaffningen.

Ofta är kontaktpersonen, handledaren och webbansvariga en och samma person.

Vem hjälper?

Vem kan du vända dig till om du behöver hjälp med din dator eller att komma igång med att använda den. Kontakta i första hand en IT-handledare i din förening. Om en sådan inte finns ska du kontakta föreningens ordförande eller någon annan i styrelsen – eller IT-kontaktpersonen om en sådan finns – och fråga vad man tänker göra för att utse en handledare. Projektet IT för seniorer finns till för medlemmarna i alla förbundets föreningar.

Om du är din förenings webbansvariga och får problem med webbsidorna ska du i första hand kontakta förbundets webbansvariga Katarina Bengs-Westermark.

Här finns IT-hjälp helst per e-post. Kontakta inte Kultur­huset direkt.

IT³ – en mindre känd resurs De som jobbar med webbsidorna eller de gratisprogram för medlemsregister och bokföring som förbundet erbjuder kan också anlita projektet IT³:s tjänster.

Projektets supportlinje är öppen varje tisdag mellan klockan 15 och 20, men man får ringa någon av de tre teknikerna när som helst under kontorstid.

Supportlinjen har inte varit alltför överbelastad och därför uppmuntrar man också enskilda medlemmar att ta kontakt för att få hjälp med sina personliga datorproblem.

IT³-projektet betjänar alla stora finlandssvenska förbund och deras medlemmar. Utöver supporten ordnar projektet kurser om bland annat webbsidor, nyttoprogram, säkerhet på webben och grafik.

Både kurser och tjänster är avgiftsfria.

IT³-gossarna ställer gärna upp som föreläsare och instruktörer om man vill ordna en kurs eller verkstad lokalt.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

Din förening Vänd dig i första hand till din förenings IT-handledare.

IT³-projektet Supportlinjen varje tisdag mellan 15 och 20, tfn 010 320 2080 (vanlig samtalsavgift), eller under kontorstid: nyland Jonas Lemberg gsm 050-502 1440 e-post jonas@fsu.fi åboland Pasi Holmberg gsm 050-502 0732 e-post pasi@fsu.fi österbotten Jonas ’Josip’ Rönnqvist gsm 050-502 2028 e-post josip@fsu.fi IT³-projektets kunskaps­ databas finns på adressen kunskap.it3.fi och webbadressen är it3.fi.

Hjälp med webbsidorna Om du behöver hjälp med din förenings webbsidor ska du kontakta förbundets webbansvariga Katarina Bengs-Westermark, e-post katarina.bengswestermark@spfpension.fi.

Du kan också vända dig till IT³-projektet.

IKT för seniorer Webbadressen till för­ bundets projekt IKT för seniorer är it.spfpension.fi.

Koordinator för projektet är Mona Lehtonen, e-post mona.lehtonen@ spfpension.fi.

IT³-projektets Jonas Lemberg undervisar Ulla Holmström som sköter Västra Nylands Sång- och Musikförbunds webbsidor.

GOD TID

8/2013 – 7

it-biten

E-post – lika säkert som att skicka vykort?

Under hösten har det varit väldigt mycket

medieuppmärksamhet gällande säkerhet på internet och myndigheternas ”spionage”. Av den orsaken tänkte jag denna gång ta upp framförallt e-posten och dess säkerhet. Eller kanske rättare sagt avsaknaden av säkerhet. Detta är enligt mig inte alls något farligt eller något skäl att avråda från användning av e-post, men det är viktigt att vi är medvetna om hur e-posten fungerar.

Jag brukar jämföra e-post med att skicka ett vykort, det är lika privat och säkert! Då man skall skicka eller läsa sin e-post så behöver man alltid sitt användarnamn/e-postadress och ett lösenord, detta är främst för att kunna identifiera dig och koppla ihop dig med din e-postlåda. Då du sedan skickar iväg ditt e-postmeddelande förflyttar sig meddelandet via många olika servrar runt om på internet. Det är inte ens säkert att meddelandet går nära på den fysiskt kortaste vägen. Det här är en del av hur internet är uppbyggt, det finns alltid ett flertal vägar att ta sig från A till B. Men ditt e-post meddelande förflyttar sig i klartext, meddelandet är alltså helt läsligt då det studsar runt mellan olika servrar före det kommer fram till mottagaren.

Men till skillnad från ”gammaldags” postiljoner som läser igenom vykortet vid varje sorteringsstation så går ditt e-post meddelande tillsammans med miljontals andra meddelanden via maskiner som inte förstår varken svenska, finska eller engelska. Så det är nog inte så farligt trots att meddelandet är i läsbar form. Men det kan förstås finnas någon skurk som kopplat in sig på vägen och satt upp ett system som ”avlyssnar” meddelandena och snappar upp meddelanden med intressanta ord, som kreditkort, kontonummer, lösenord, och så vidare.

Av den här orsaken väljer man ibland att skicka känslig information delat på flera e-post meddelanden. Till exempel ett användarnamn i ett meddelande och lösenordet i ett annat meddelande. Sannolik­ heten att de båda meddelandena skulle gå precis samma väg är liten och att inse att de hör ihop är också liten med tanke på mängden e-post som rör sig varje sekund.

Risken finns alltså att någon skulle kunna snappa upp ditt meddelande och läsa det på vägen mellan ditt e-postprogram och mottagaren. Av den här orsaken skall man alltså vara på sin vakt och inte skicka

ut känslig information. Men det är ganska sällan vi skickar sådan information, det är ju överhuvudtaget rekommenderat att man aldrig skickar till exempel sitt kreditkortsnummer via e-post utan då använda säkrare kontakter.

Den här delen är heller inte ny och inte vad det varit tal om i media nu.

Det högaktuella är att myndigheter, och

företag, de facto kommer åt att gå igenom din e-postlåda där alla dina meddelanden finns. Detta är förstås mycket personligt och känsligt eftersom detta ger ett tydligare sammanhang än enskilda meddelanden.

Men igen, om vi tänker efter, har vi faktiskt något i e-postlådan som någon myndighet verkligen skulle vara intresserad av? Få av oss tror jag har det.

Här är det igen också värt att komma ihåg att det inte finns några människor som läser igenom din e-postlåda. Det är maskiner som är inställd att reagera på specifika ord och ordkombinationer och eventuellt vilka avsändare, mottagare du har på meddelandena. Först om dessa kriterier uppfylls kanske någon person någonstans börjar granska materialet.

Företag gör också liknande genomsök-

ningar av sina kunders e-post men av andra intressen. I media har bland annat Google nämnts med deras mycket populära Gmail.

Google låter sina datorer skumma genom din e-post för att klura ut vad du är intresserad av och erbjuder små reklamer enligt denna information. Men de försäkrar att de inte ger ifrån sig denna information, något de nog inte heller har råd med eftersom de i så fall skulle förlora allt förtroende!

Personligen måste jag säga att måste jag se reklamer så ser jag hellre intressanta reklamer än något som inte alls har med mig att göra!

Så jag hoppas att ni alla också i fortsätt-

ningen vågar använda er e-post för att hålla kontakt och dela information med släkt och vänner. Men kom tänk er det som vykort, informationen är öppen för mången att läsa, men intresserar det faktiskt någon annan?

Eric Jansson Frilansskribent

Projektet IT för Seniorer anordnar

IT-seminarium 19–20 november i Tammerfors För dig som är IT-handledare i en pensionärsförening eller är intresserad av IT i pensionärsföreningen.

Anmäl dig till projektkoordinator Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi

Tisdag 19/11

Onsdag 20/11

12.30

Lunch

9.00

13.30

Välkommen Presentation av programmet, styrgruppen SPF:s IT-projekt, vad är nytt?

Pentti Friberg Mona Lehtonen

11.00

14.00

Ålder och lärande – psykologiska synpunkter

Pian Åkerlund

12.00

IT tjänster och utbildningsbehov för pensionärer i framtiden Föreningens hemsidor – saker att fundera på Vad tar vi med oss hem? Utvecklingsförslag

15.30

Kaffe- och fruktpaus

12.30

Lunch

16.00

Ålder och lärande – psykologiska synpunkter fortsätter Paus

Pian Åkerlund

13.30

Hemfärd

LilliAnn Källermark

19.00

Seniornet i Sverige – vad är det?

Diskussion Paus

19.30

Middag

17.00 17.15

Pentti Friberg är ordförande för IT projektets styrgrupp Pian Åkerlund är psykolog, utbildningsplanerare på Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi LilliAnn Källermark är ordförande för SeniorNet Sverige Patrik Sandberg är diplomingenjör, IT-lärare och -konsult Katarina Bengs-Westermark är grafisk designer och chefredaktör Mona Lehtonen är ombudsman och IT- projektkoordinator

Patrik Sandberg Katarina BengsWestermark

LilliAnn Källermark, ordförande för SeniorNet Sverige, är en av föreläsarna på IT-seminariet.

8 – GOD TID

8/2013

John Storbacka ledde Vi Norrifråns egen kör. De drygt 20 sångarna bjöd på välljudande och lokalt förankrat program.

Nordligaste föreningen firade 40 år Pensionärsföreningen Vi Norrifrån i Karleby firade 40-årsjubileum den femte oktober med glad fest i stadshuset.

Sång och musik dominerade tillställningen – och även förbundsordförande Ole Norrbacks festtal.

– Det satsas stora pengar på så kal�lade svenska rum i vårt samhälle.

Dessa rum blir till nytta för Svensk-

finland endast om de kan fyllas med finlandssvensk verksamhet, påpekade Ole Norrback.

Han efterlyste satsningar på kultur, icke minst på kulturyttringar som tilltalar de yngre generationerna.

– Ge pengar åt ungdomarna och pränikor till gamylerna, påpekade Norrback.

Han försvarade allas rätt till egen musiksmak, från klassisk musik till hårdrock. I spänningsfältet mellan

Förbundsordförande Ole Norrback och regionordförande Henrik Svarfvar delade ut förtjänsttecken till John Storbacka, Greta-Lisa Nilsson och Greta Lax.

dessa två poler uppstår nya värderingar och uttrycksformer!

Han prisade det arbete som görs i förbundets nordligaste förening.

Arbete som ger möjlighet att bryta ensamhet, få umgås under inspirerande former.

Egen kör sjöng Vi Norrifrån har sedan 2005 en egen kör, och denna framförde fem sånger under rutinerade dirigenten John Storbacka. Åldersgaffeln är bred inom kören, en av de äldsta är Gertrud Biskop, född 1920.

– Körsång är så givande. Tänk att få träffas varje vecka och ha så roligt, utbrast hon efter festen.

Kören framförde sånger med lokal anknytning – fyrstämmigt.

Bland annat sjöngs E. V. Knapes ”Sommarmarsch” och Alexander Slottes ”Slumrande toner”.

Föreningens nuvarande ordförande Greta-Lisa Nilsson uttryckte glädje över föreningens medlemskår: – De aktiva medlemmarna är föreningens styrka! Att ha roligt är grundläggande för hälsan. Att samlas till 40-årsfest innebär att vi får glädjas tillsammans och även blicka tillbaka.

Ju fler vi är tillsammans Stadsfullmäktiges ordförande Stefan Andersson betonade också vik-

ten av att få komma samman och att trivas tillsammans. Kulturupplevelser ger livskraft och utökar det andliga kapitalet, påpekade han.

Föreningens sekreterare Ole Granholm gav en kort historisk återblick och noterade speciellt Valdemar Brandt, första ordförande för föreningen och likaså första ordförande för det österbottniska distriktet av pensionärsförbundet.

Han påpekade att nuvarande ordföranden Greta-Lisa Nilsson också varit en av förbundets främsta medlemsvärvare då hon under ett år knöt drygt hundra nya medlemmar till föreningen.

– Målet var att vi skulle bli 400 till jubileet, men det stannade vid 350 så här långt, konstaterade Granholm. Han presenterade också den tidning som utkom till jubileet och där de många aktiviteterna i Vi Norrifrån presenteras närmare.

Solosång med lokal anknytning bjöd också operasångerskan Annika Mylläri på.

Festen avrundades med att förbundets förtjänsttecken tilldelades John Storbacka, Greta-Lisa Nilsson och Greta Lax. Dessutom uppvaktades föreningen av SPF i Österbotten och de närmast belägna pensionärsföreningarna. Festen avrundades med middag och dans.

Text och foto Bertel Widjeskog

GOD TID

8/2013 – 9

Milstolpen – en av de äldsta föreningarna Pensionärsföreningen Milstolpen i Jakobstad är en av de äldsta inom SPF och kunde fira 50-årsjubileum sista veckoslutet i oktober. Föreningen grundades 1963 som Pensionärsföreningen M och var då endast avsedd för manliga pensionärer. År 1976 ändrades stadgarna så att också kvinnor fick bli medlemmar – detta efter önskemål från damernas egen pensionärsklubb Fredrikorna.

Milstolpen har nu drygt 350 medlemmar.

Ordföranden Carl-Gustav Molander noterade några intressanta årtal när han öppnade festen inför flera hundra gäster. År 1924 stiftades en pensionslag för statliga tjänstemän, 1937 kom folkpensionslagen och 1961 arbetspensionslagen. Då landet ytterligare år 1970 fick en pensionslag för lantbrukare och företagare hade nationen gått från ett agrarsamhälle med kommunala fattigvården som enda sociala trygghet, till ett industrisamhälle med lagstadgade pensionsförmåner.

Det var säkerligen också industrialiseringen på den lilla orten Jakobstad som gav upphov till att M-klubben startades 1963. Män som inlett arbetskarriären redan i slutet på 1800-talet närmade sig pensionsåldern och ville skapa möjligheter att samlas till gemenskap också efter arbetslivet, konstaterade Molander.

Han noterade också att IT-samhället ställer nya krav på pensionärerna, men i föreningens historik konstateras att denna redan länge ordnat datastöd för sina medlemmar. Vidare har man fäst stor vikt vid motion och rekreation i olika former.

Pengar …

Kvällens festtalare, Kulturfondens vd Leif Jakobsson, uppehöll sig mera kring detta med pengar och gav en intressant historik över fondens tillblivelse, utveckling och nuvarande verksamhet.

Nationell väckelse, demokratins genombrott och det ryska hotet var de tre kraftfält som i början av 1900-talet gav de svenskspråkiga i landet anledning att samlas och stärka språkgruppens framtid.

Kulturfonden startades med

En lång rad aktiva medlemmar i 50-åriga Milstolpen hyllades med varsin ros.

donationer från ”vanligt” folk, endast ett fåtal godsägare och förmögna fanns med. Under det första decenniet mottogs 67 donationer, främst från änkor. Nu förvaltar fonden 480 donationer och kan inför nästa utdelning lova cirka 36 miljoner euro till ändamål som gagnar svenskspråkig verksamhet för olika åldersgrupper, organisationer och enskilda i vårt land, berättade Leif Jakobsson.

Som en son av Jakobstad mindes han barnfesterna inför julen, där hans mor Marianne var en aktiv medverkande: – Hon ordnade lekar och lotterier, därför vill jag också i kväll roa er med ett gratislotteri!

Publiken erhöll varsin lott och som pris utdelades ett tiotal exemplar av böcker som fonden gett ut.

Ett mycket uppskattat festtal!

Ljuva toner Festen bjöd också på sång och musik. Kören Jakobstads Sångarbröder upptar flera ”milstolpar” och den sjöng tre sånger under ledning av Marcus Söderström.

En stråkkvartett och violinisten Erik Nygård berikade också programmet.

Tidigare ordföranden Allan Virtanen bjöd på solosång och presen-

terade dessutom den historik som getts ut till jubileet.

Styrelsen uppvaktade förtjänta medlemmar med varsin ros, och regionordförande Henrik Svarfvar framförde regionens och förbundet hälsning.

Före den egentliga festen uppvaktade också grannföreningar och andra organisationer den jubilerande föreningen.

Aktiva medlemmen, författaren Wava Stürmer framförde en egen dikt som hyllning till seniorlivet och levnadsvisdomen.

Text och foto Bertel Widjeskog

Författaren Wava Stürmer hyllar föreningen med en egen dikt. Dikten finns att läsa på sidan 34.

Festtalaren Leif Jakobsson delar ut vinster i det uppskattade gratislotteri han ordnade på eget bevåg.

10 – GOD TID

8/2013

Ekenäs Pensionärer, pigg och växande 40-åring Den 17 oktober firade Ekenäs Pensionärer föreningens 40-års jubileum på Hotel Sea Front.

Fullt hus, inbjudna gäster, god mat och ett förnämligt program bidrog till en stämningsfull och lyckad jubileumsfest.

Föreningens ordförande Catharina Hindrén hälsade festdeltagarna välkomna och riktade sig särskilt till Svenska Pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback med fru, ombudsman Veronica Biaudet och övriga inbjudna gäster från pensionärsföreningar i västra Nyland.

Därefter fick gästerna ordet och framförde hälsningar och gratu­ lationer från Hangö i väster till Kyrkslätt i öster. Också Raseborgs

stad uppvaktade med en ståtlig höstbukett.

Sång och seniordans Festprogrammet fortsatte med körsång och seniordans med tonvikten på det finlandssvenska. Före­ ningens egen kör under ledning av kantor Pia Nygård framförde Slumrande toner, Björken och Aftonens sång.

Regina Forssten ledde sina senior­dansare i flere danser där

Svenska Pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback höll festtalet

musiken utgjordes av finlandssvenska folkvisor, Plocka vill jag skogsviol, Vem kan segla förutan vind med flera. Dagen till ära hade seniordansarna skrudat sig i gröna västar med typiskt Ekenäsmotiv, eklöv och ekollon.

Festtal Festtalet hölls av Svenska Pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback. Med sin typiska stil att blanda allvar med humor och lite ironi höll han åhörarna trollbundna.

Han inledde med några fakta om pensionärsförbundet. Medlemsantalet ökar hela tiden men tyvärr är avgången av naturliga orsaker rätt stor. Över 19 000 pensionärer är nu anslutna och målet är 20 000 nästa år!

Föreningarnas mångsidiga program och aktivitet skapar i sin tur attraktivitet. Fantasirikedom och inte senilitet finns i våra pensionärsföreningar och i högsta grad inom Ekenäs pensionärer, betonade Ole Norrback.

Sång och musik skapar samhörighet. Tyvärr har vi inte så många sånger som besjunger svenskheten.

Till och med Modersmålets sång kunde passa in för vilket språkgrupp som helst. Enda verkligt finlandssvenska sång Ole Norrback har kunnat hitta börjar med Jag är finlandssvensk, jag är finlandssvensk, jag är fi-fi-fi-fi-finlandssvensk.

Kärlek och glädje Trots allt är det kärleken som besjungits mest. Kärleken till kvinnan, naturen, hembygden, språket, föreningen, bilen, släkten, listan kan göras oändligt lång.

Modern, kvinnan har alltid besjungits, däremot finns det ingen hyllningsvisa typ Ljuva gosse, tag vår hyllning. Ole Norrbacks klagan resulterade i att han på en annan pensionärsfest fick lyssna till sången Ljuva gubbe, tag vår hyllning …

En annorlunda kärlek fick festpubliken motiveringar till. Vi ska älska skatteverket för det samlar in medel för vår vård, bilbesiktaren när han underkänner vår bil och ökar trafiksäkerheten och av samma skäl polisen som ger oss fortkörningsböter. Ole Norrback konstaterade också att han var jävig men efterlyste samtidigt en hyllningssång till alla politiker och allt gott de gjort …

Glädje är ett ord som hör ihop med sång och musik. Glädje finns inte alltid i våra liv och kanske vi inte alltid söker glädjen. Ordet glädje förekommer sällan i rubriker för vetenskapliga rapporter.

Om det förekommer är det oftast i form av skadeglädje.

Ole Norrback förklarade också sin kärlek till det tryckta ordet, böcker innehåller tidlös kunskap och vishet. Biblioteken är ovärderliga. Där finns generationers tankemöda, insikter och värderingar samlade.

En bok som i tidiga år hade en stor betydelse för Ole Norrback var Gösta Knutssons Pelle Svanslös.

Pelle var annorlunda, han var svanslös och hade inte så stor framgång hos den lockande Maja Gräddnos. Också den elaka katten Måns fanns med och hans enfaldiga hantlangare Bill och Bull.

Av Pelle Svanslös lärde sig Ole Norrback respekt för andra, oberoende om det är en katt utan svans eller en människa med annan kulturell, religiös, etnisk eller ekonomisk bakgrund. Han lärde sig också undvika Billar och Bullar som rådgivare.

Vi finlandssvenskar Ole Norrback avslutade med en analys av oss finlandssvenskar.

Indelningen i kultursvenskar och bygdesvenskar saknar all relevans.

Viktigare är att fundera över vad vi är och vad vi står för.

Som finlandssvenskar har vi mycket att vara stolta över. Litteraturen med våra många författare, bildkonsten med till exempel Helen Schjerfbeck och musiken allt från klassiskt till pop har välkända finlandssvenska utövare.

Vi ska hela tiden komma ihåg att om vi vill ha service på svenska ska vi hela tiden fråga efter den. Många finskspråkiga talar en utmärkt svenska bara de får chansen. Vi ska inte förolämpa dem och genom någon sorts artighet genast byta språk när någon finskspråkig närmar sig.

Talar vi svenska med våra finskspråkiga vänner får vi oftast svar på svenska. Går det inte så ska vi naturligtvis tala det språk båda förstår.

Som pensionärer vill vi fortfarande vara med och utveckla vårt samhälle. Men vi får inte vara för påträngande. Allt var inte bättre förr och vi måste anpassa våra råd till dagens sätt att tänka. Vi ska inte truga oss på men stå till förfogande.

Förtjänsttecken och historik Ekenäs Pensionärer ville belöna två mångåriga, aktiva styrelsemedlemmar med förbundets förtjänsttecken i silver, Karin Söderqvist och Sven Sahlberg. Båda har suttit länge i föreningens styrelse, Karin Söderqvist verkat som medlemssekreterare i många år och Sven Sahlberg varit både sekreterare och skött föreningens hemsida.

Ole Norrback och ombudsman Veronica Biaudet utdelade de silverne tecknen.

Sven Sahlberg hade också sammanställt en historik över de senaste tio åren som presenterades av Gösta Berglund.

Historiken och samtidigt också festen avslutades med orden ”Det är inte så stor skillnad hur gammal man är utan hur man är gammal”.

Karin Söderqvist får sitt förtjänsttecken fäst av ombudsman Veronica Biaudet.

Text och foto Isa Forsbäck

GOD TID

8/2013 – 11

Friskvård drar i Österbotten Marita Sundman och Inger Mandell får sina kolesterolvärden kontrollerade av Erika Rösgren, blivande bioanalytiker från Novia. Bakom dem ringlar kön lång.

Det är Seniorernas friskvårdsdag i Botniahallen, Korsholm.

– Jag kom nog främst hit för att kontrollera kolesterol, blodtryck och -socker, säger Marita Sundman. Och så förstås för att se på det som finns på mässan.

Damernas kolesterolprov visar normala värden. En lättnad för båda, men framförallt för Inger som var på väg mot medicinering på grund av sitt höga kolesterolvärden.

– Jag har dragit ner ordentligt på fett och socker och det verkar ha gett resultat, säger Inger, som inte tycker att det varit speciellt svårt att hålla sin diet. Ett lätt sätt att få värdena i skick om det fungerar så här bra.

Utöver provtagningarna så har

Marita och Inger även hunnit med att skriva in sig i Korsholms pensionärsförening. Trots att båda bor i Vasa känns korsholmsföreningen mer naturlig.

– Man kan väl kalla oss korsholmare utflyttade till Vasa, säger Marita och skrattar. Årets nyhet, ingen försäljning utan

enbart presentationer, demonstrationer och smakprov hos utställarna, faller inte riktigt Marita och Inger på läppen.

– Jag tycker nog att det var bättre förra året när det såldes hälsoprodukter här, säger Marita.

Att det inte säljs något på årets friskvårdsdag beror enligt Viola Mitts, sekreterare för Äldrerådet i Korsholm, på att det varit krångel med betalningssättet för utställningsborden. Om försäljningen återkommer nästa år kan hon inte svara på ännu.

På väg ut från Botniahallen träffar

jag på en besökare som inte är senior ännu. Det är Miapetra KumpulaNatri, inbjuden riksdagsledamot, som aningen besviket konstaterar att hon precis missat Aira Samulins anförande. Men i övrigt är hon nog nöjd över att vara på plats och förväntar sig en och annan pratstund med övriga besökare.

– Många seniorer är väldigt aktiva, vem träffar jag om jag går på teater eller på någon annan kulturell tillställning, om inte seniorer. Men

Att stå i kö behöver inte alltid vara tråkigt. Det gäller bara att ha rätt sällskap.

det är bra att sådana här tillfällen ordnas, så har alla en chans att hitta aktiviteter som intresserar dem.

Text och foto Katarina Bengs-Westermark

Seniorernas friskvårdsdag arrangeras årligen.

Antalet besökare brukar vara runt 2 500.

På schemat 2013 stod bland annat hälsoföreläsningar, tester, prova på-punkter, jumpagrupper, hörselhörna, synpunkt, information om psykiskt välmående, sång och musik.

Ett 70-tal utställare från områdena hälsa, friskvård och välbefinnande fanns på plats.

Arrangörer är bland andra Äldrerådet i Korsholm, Äldrerådet i Vasa, Senior­ punkten i Korsholm, pensionärsföreningar från Korsholm/Vasa och Svenska pensionärsförbundet.

Efter en rejäl stunds köande är Marita Sundman framme hos Novias Erika Rösgren vid kolesterolprovtagningen. Inger Mandell är nästa i tur.

12 – GOD TID

8/2013

Peter von Koskull tillsammans med sina två starka stöd, verksamhetsledaren i Hjärnförbundet Victoria Mankki och hustrun Irma.

Ge inte upp, det finns ett liv efter en stroke!

Du känner dig kraftlös och domnad i ena halvan av kroppen. Din ena mungipa hänger och du har svårt att tala tydligt. Du ser dubbelt eller bara en del av synfältet. Tänk inte: Jag ska gå till läkaren i morgon.

Ring 112 med detsamma. Varje minut är viktig.

Det var budskapet vid Samrådets seminarium Ge inte upp! den 10 oktober. Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar. Varje år drabbas mer är tjugotusen finländare av störningar i hjärnans blodcirkulation. Snabb hjälp är a och o för att minska de olika slag av följder ett slaganfall kan föra med sig.

Det var en händelse som såg ut som en tanke att seminariet inföll på Afasidagen och på samma dag som Annika Rentolas bok Kan du säga perkele? gavs ut – en liten tjuvstart före utgivningspartyt på kvällen.

Peter von Koskull, de strokedrabbades ambassadör nummer ett, var självskriven medelpunkt. Det var tack vare Peters målmedvetna arbete för att föra ut kunskap om stroke som boken kom till.

En eldsjäl trotsar afasin Peter von Koskull fick sin stroke för sexton år sedan. Läkarnas besked ”två år efter en stroke sker inga framsteg längre” har han motbevisat många gånger om. Men det har krävt arbete och åter arbete.

Hans afasi innebär olika svårighe-

ter att uttrycka sig, men med hjälp av hustrun Irma, dottern Netti och sina stödpersoner i Hjärnförbundet kan han förflytta berg. Som att till förmån för Hjärnförbundet fylla Musikhuset med en publik på 1 700 inför ödesbrodern Izumi Tatenos konsert på piano för vänster hand.

Peter presenterar sina erfarenheter av att leva med afasi på ett sätt som når åhöraren rätt in i hjärtat.

Hans många föreläsningar för olika publik har visat att okunskapen om stroke och dess följder är enorm.

Tanken på en bok gav honom ingen ro och för två år sedan tog den form, i Hbl-journalisten Annika Rentolas gestalt.

En bok som måste skrivas ”Jag förälskade mig i Peter på tre minuter” inleder Annika Rentola sin bok. Vid den första kaféträffen övertygade Peter Annika om att dethär var en bok som måste skrivas. Ett givande samarbete tog sin början. Resultatet är femton berättelser om att leva med stroke. Annika har intervjuat Peter och fjorton ödesbröder och -systrar och deras anhöriga.

Ingen berättelse är den andra lik, varje intervjuad har sin unika erfarenhet av sjukdomstid och rehabilitering. Följderna av stroke beror på arten av skada i hjärnans vävnader, orsakad av antingen blodpropp, inre blödning i hjärnan eller blödning på hjärnans yta.

De femton berättelserna kompletteras med en diger faktadel om stroke och faktarutor med praktiska råd gällande de olika följderna av stroke.

Tre enkla frågor Vid Samrådets seminarium Ge inte upp! framträdde också Victoria Mankki från Hjärnförbundet.

Hon betonade vikten av att lära sig känna igen symptomen på stroke.

Många människor kunde räddas till ett liv utan varaktiga följder om vården sätts in i tid.

Några enkla frågor kan ge svar om en medmänniska plötsligt uppträder konstigt. Be personen le brett, sträcka upp armarna och säga en enkel mening. Om ena mungipan hänger, om ena armen inte går att lyfta eller om talet är sluddrigt är det dags att ringa 112 med detsamma.

Strokevården i vårt land är av världsklass. Den som får snabb vård har alla chanser att bli fullt frisk igen.

Vid seminariet talade också med. dr. Robert Bergholm om sunt förnuft i livsföringen på äldre dar.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Annika Rentola ger i femton intervjuer en bred skildring av stroke och dess följder. Bokens namn Kan du säga perkele? har sin egen historia.

GOD TID håkans hörna

Att leva bättre och längre Kreativiteten, förmågan att göra nya saker, förvin-

ner inte med stigande ålder och kan till och med förlänga livet. Gerontologisk forskning visar att en aktiv och använd hjärna hålls klar längre och kan motstå demens och andra kognitiva problem. Stillasittande, uttråkade och deprimerade personer råkar lättare ut för fysiska sjukdomar. Det här har vi ju alltid anat men nu har ny forskning visat hur det går till.

Vi har undervärderat hjärnans förmåga att förnya sig själv. På samma sätt som våra muskler och rörelseorgan måste användas för att kunna hålla i gång och stärkas behöver hjärnan fortsatt stimulering. I hjärnan sker en fortsatt ”myelinisering” som börjar i spädbarnsåldern och fortsätter in i 50- och 60-åren. Dessutom kompenserar hjärnan en nedgång i funktion genom att bättre organisera sina möjligheter, bland annat genom att utveckla samarbete mellan de båda hjärnhalvorna och andra delar av hjärnan. Det fortsätter också under 80-åren.

När delar av hjärnan slappnar av under natten kan andra delar träda mera i funktion. Det är förklarningen till att problem som verkar olösliga vid sängdags kan finna sin lösning under morgonnatten, i en dröm eller när vi vaknar. Vår benägenhet att vara tvungna att leta efter saker kan vara ett tecken på ökade kreativa möjligheter. Ta det som en tröst!

När vi lämnar det aktiva förvärvslivet frigörs också hjärnenergi för kreativa aktiviteter. En undersökning av många komponisters produkter visar att det som de komponerade senare i livet ofta är kortare och har renare och enklare melodilinjer.

Samma sak gäller också andra kreativa personer och deras livsverk.

Det är lättare att beskriva hur åldrande och ökad

kreativitet hänger ihop än att påvisa hur det förlänger livet, men ändå visar vår erfarenhet hur viljan att leva eller en bristande vilja att leva kan påverka vår livslängd: maken eller makan som dör kort efter den andra partnerns död eller den dödssjuka patienten som envist lever vidare tills barnbarnet föds eller en kär släkting kommer från fjärran land.

Några av länkarna mellan fysisk och mental hälsa är tydliga. Den som glad och förväntansfull går till sitt skapande arbete eller på sin motionsrunda mår bra. Att känna sig lycklig förlänger livet. En engelsk undersökning med 68 000 personer visar att även en relativt mild depression ökar risken med 29 procent att dö i hjärt- och kärlsjukdom eller någon annan icke-cancersjukdom. Depression leder ofta till förhöjt blodtryck, diabetes eller övervikt.

Att göra frivilligarbete som leder till kontakt direkt

med människor som man bistår sänker dödligheten med 22 procent jämfört med dem som inte alls har några sådana aktiviteter.

De sociala relationerna ökar tillfredsställelsen med livet och ger mindre depression och ensamhet och minskar risken för högt blodtryck, stroke, demens med mera. Att motionera och engagera sig i gemenskaper stimulerar hjärnan och berikar livet så länge det varar.

Håkan Hellberg

8/2013 – 13

Vårdtestamentet, en säkerhetsåtgärd Vårdtestamentet är ett dokument

där en person ger anvisningar om sin vård och behandling i livets slutskede för det fall att han eller hon inte längre förmår fatta egna beslut om sin vård och behandling.

Bakom förlusten av rättslig handlingsförmåga kan ligga en allvarlig sjukdom, olyckshändelse eller någon annan motsvarande orsak.

Vårdtestamentet är ett medgivan-

de eller ett nekande till vård i framtiden, det vill säga får vårdformer som på ett konstgjort sätt upprätthåller livsfunktionerna användas eller inte i en situation där det inte finns välgrundade medicinska skäl att anta att personens tillstånd därmed förbättras.

– Ett vårdtestamente ska uppfylla samma krav som ett vanligt testamente för att vara giltigt, det vill säga att det är daterat, undertecknat och att två personer bevittnar att den person vars vårdtestamentet det handlar om har rättshandlingsförmåga, säger advokat Peter Boucht i Vasa. Båda vittnena måste vara på plats när vårdtestamentet undertecknas och de ska veta att det är ett vårdtestamente de bevittnar. Däremot

behöver de inte känna till vad som står i vårdtestamentet.

På samma sätt som en person som ska upprätta ett vanligt testamente tar hjälp av en jurist kan det vara en god idé att göra det även när vårdtestamentet skrivs.

– Visst finns det standardformulär både i böcker och på internet, men blir ett ord fel kan det ta udden av vårdtestamentet. Ett litet misstag kan få stora konsekvenser.

Ett giltigt vårdtestamente är bin-

dande för professionell personal inom hälsovården. Handlingen bör förvaras på ett sådant sätt att hälsovårdspersonalen får tillgång till den.

– Man kan till exempel be att få förvara vårdtestamentet i sin patientjournal på sjukhuset, säger advokat Boucht.

I vårdtestamentet kan ingå önske-

mål om till exempel valet av vårdplats och frågor gällande den dagliga omsorgen. Önskemålen har närmast karaktären av förhoppningar. Men även de bör uppfyllas i mån av möjlighet, eftersom de uttrycker patientens vilja och betonar dennes självbestämmanderätt.

Text Katarina Bengs-Westermark

Goda råd för den sista stora övergången Ekenäs pensionärers projekt om hälsa i alla former ”Hälsoklippet” fortsatte den 1 oktober med föreläsningar om den psykiska hälsan.

Föreningens egna experter psykolog Marita och psykiater Rolf Lassenius talade om den psykiska hälsan hos äldre och gav goda råd för en bättre pensionärstid.

Marita Lassenius införde begreppet den sista stora övergången, övergången från ett aktivt arbetsliv till

en pensionärstillvaro. Ett nytt skede i livet inleds med både fysiska och psykiska omställningar.

Marita Lassenius ger goda råd för ett lyckligt åldrande.

Omställningen kan leda till att pensionärer både mår och beter sig annorlunda och kan i värsta fall leda till en kris. Traumatiska händelser som konkurs, förlusten av en anhörig, sjukhusvistelse, upplevelsen av att ha förlorat sin självständighet, liknande kraftiga reaktioner kan en nybliven pensionär uppleva.

Alla reagerar olika inför pensionen.

Hos endel kan gamla kriser omedvetet väcka starka känslor, det blir svårare att orientera sig i det nya i tillvaron.

Gå i pension är ingen barnlek Första uppgiften för en pensionär är att lämna. Lämna sin titel, sina arbetskamrater, sitt arbetsrum, sina nycklar och till och med koden till datorn. Många känner sig genast mindre värda och skulle gärna ha jobbat vidare. Andra som inte trivts med sitt arbete känner lättnad.

Andra uppgiften för en pensio­ när är att välja. Vad vill jag göra med resten av mitt liv? Här är det viktigt att hålla den inre motivationen kvar. Skapa nya rutiner, stiga upp på morgonen, städa, klippa gräs, göra någonting meningsfullt.

Inte låta tillvaron kännas tom och präglas av att man inte kan gå till sitt arbete.

Att bli gammal är förbannat!

Pensioneringen väcker olika känslor. Det gäller att inte låta tillvaron präglas av att man inte arbetar.

Utan krav kan tillvaron ändå kännas tom. Det gäller att våga möta det man ser och ändå kunna se i backspegeln. Varje pensionär har oanvända resurser, börja skriva om sitt liv, spela dragspel, gå på alla möjliga kurser. Det gäller att skapa sig en känsla av trygghet trots att fysiken kan krångla och utseendet ohjälpligt får skavanker. Livet ska ändå kunna vara en intressant inre resa. Och trots alla dubier, det går faktiskt att lära äldre hundar sitta …

Ensamhet lär ändå inte vara så utbredd bland äldre som man befarat. Undersökningar visar att människan är ensammast i 30-årsåldern!

Ibland behövs det så lite för att lindra ensamhet hos en äldre person, ett telefonsamtal kan räcka.

Pensionärens glädjeämmnen Att vara pensionär innebäratt man får rå om sin tid, stiga upp när man vill, sitta vid morgonkaffet så länge man vill, läsa Västis och Husis från första till sista sidan. Man kan gå ut i skog och mark, resa, träffa vänner och umgås med barn och barnbarn.

När barnen har tid förstås. Det gäl-

ler att ge tid åt sig själv att njuta av livets små stunder!

Mörkare sidor av livet Psykiater Rolf Lassenius belyste den mörkare sidan med att vara pensio­ när. Besvikelsen många upplever när arbetskamraterna ber en komma på besök och de sedan inte har tid att prata. Blir det alltför många besvikelser kan en pensionär lätt hamna in i en depression som sedan kan leda till missbruk av mediciner eller alkohol, ibland både ock.

Yttre faktorer, kris, ensamhet, sorg, konflikter med närstående, ekonomiska svårigheter, förlust av jämnåriga vänner, många faktorer kan bidra till en depression. Psykisk ohälsa hos äldre är den folksjukdom som just nu snabbast sprider sig i världen.

5–10 procent av alla över 65 år lider av depression. Går man upp till 85-åringarna är procentsatsen 30! Äldre med psykiska problem hamnar mellan två stolar, äldrevården har inte kunskap att sköta och psykiatrin har inte resurser.

Despression är den mest handikappande sjukdomen hos äldre, ändå får endast 20 procent riktig depressionsbehandling!

Text och foto Isa Forsbäck

14 – GOD TID

8/2013

Vi gratulerar 40 åriga God Tid! Pensionärsföreningen Olympia rf

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu rf

Västanfjärds Pensionärsförening rf

Esse Pensionärsförening rf

Purmo Pensionärer rf

Finlands svenska Marthaförbund rf

Borgå svenska pensionärsförening rf

Åbo svenska pensionärsklubb rf

Föreningen Munsala Pensionärshem rf

Ingå Pensionärer rf

Lappfjärds Pensionärsklubb rf

Pensionärsföreningen Nygammal rf i Petalax

Vasanejdens Pensionärer rf

Norra Kyrkslätt Pensionärsförening rf

Lojo svenska seniorer rf

Pojo Pensionärer rf

Pensionärsföreningen ETTAN rf

Grankulla svenska pensionärer rf

Tenala-Bromarf Pensionärer rf

Sjundeå Pensionärer rf

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen rf

Haga Pensionärer rf

Hufvudstadsbladets Seniorer rf

Esbo svenska pensionärer rf

Pensionärsklubben Milstolpen rf

Jeppo Pensionärsklubb rf

Kyrkslätts pensionärer rf

Korsholms Pensionärsförening rf

Korsnäsnejdens Pensionärer rf

Pensionärshemsföreningen i Kronoby rf

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb rf

Larsmo-Eugmo pensionärsförening rf

Nedervetil Pensionärsklubb rf

Nykarleby Pensionärer rf

Närpes Pensionärsförening rf

Föreningen Oravais Pensionärshem rf

Terjärv pensionärsförening rf

Vörå Pensionärsklubb rf

Övermark Pensionärsförening rf

Björneborgs Svenska Pensionärsförening rf

GOD TID

8/2013 – 15

Vi gratulerar 40 åriga God Tid! Drumsö Pensionärer rf

Träskända Seniorer rf

Eira Pensionärer rf

Pensionärer i Östra Helsingfors rf

Ekenäs Pensionärer rf

Svenska Pensionärsgillet i Hangö rf

Pensionärsföreningen Fagervik rf

Kotkanejdens pensionärer rf

Österby Pensionärer rf

Arkadia Pensionärer rf

Munknejdens Pensionärer rf

Lovisa Svenska församlings pensionärer rf

Sibbo Svenska Pensionärsförening rf

Pensionärsföreningen Trivselklubben rf i Strömfors

Dragsfjärds Pensionärer rf

Pensionärsbostads föreningen i Houtskär rf

Kimito Pensionärsförening rf

Korpo Pensionärsförening rf

Pensionärsklubben i Kristinestad - Tjöck rf (PIKT)

Mariehamns Pensionärsförening rf

Vasa Svenska Pensionärsföreningen VIPS rf

Malax Pensionärer rf

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån rf

Munsala Pensionärsklubb rf

Liljendal församlings pensionärer rf

Pyttis svenska pensionärsförening rf

Lovisanejdens Svenska Pensionärer rf

Kronohagens Skatuddens Pensionärer rf

Tidningen om Finlands lantbruk och landsbygd - på svenska

Läs Hbl – när du vill, där du vill. hbl.fi/prenumerera - greppar landet

Våra hjärtliga gratulationer

Finlands svenska hembygdsförbund

www.hembygd.fi

Fredriksgatan 61 A 34, 00100 Helsingfors Tfn (09) 586 0460, fax (09) 694 1358 www.landsbygdensfolk.fi

God Tid gratuleras av tidskriften Vi hörs Svenska hörselförbundet rf

&

gratulerar God Tid till de första 40 åren!

Tidskriften “Finlands Synskadade” gratulerar 40-åringen och hoppas på minst lika många år till!

16 – GOD TID

8/2013

Mångårige chefredakören för God Tid Ulf Wahlström har gått i pension och Katarina Bengs-Westermark har tagit rodret, samtidigt som Svenska pensionärsförbundets medlemstidning fyller 40 år.

Tiden är inne att tacka Uffe och önska Katarina välkommen.

Katarina vill ha växelverkan med läsarna När Katarina Bengs-Westermark tar över 40-åringen God Tid efter Ulf Wahlström upplever hon en vändpunkt i två bemärkelser. Samma timme jag ringer upp henne för intervjun kör dottern Gabriella upp för körkort. Att enda barnet blir myndigt är en minst lika stor förändring i en mammas liv som ett nytt jobb.

Katarina ser med stor förväntan fram emot att arbeta med och utveckla God Tid. – Det är jätteintressant att få forma och påverka en tidning med en så stor läsekrets. Det är medlemmarnas tidning och den måste vara intressant just för dem, säger hon.

Jag hoppas verkligen på en direkt kommunikation med läsarna, att medlemmarna hör av sig med tankar om innehållet och åsikter om det vi tar upp i God Tid. Ny skepnad Som exempel på ”mera aktivitetsgrejer” som Katarina gärna vill satsa på nämner hon tävlingar, läsar­inlägg och frågespalter med experter av olika slag. Viktigt är att

medlemmarna upplever tidningen som sin egen.

Också till utseendet kommer God Tid småningom att få en ny skepnad. Katarina Bengs-Westermark är nämligen specialiserad på layout och redigering och har en rik erfarenhet bakom sig.

– Det är fruktansvärt roligt att göra nya tidningar!

Hon har tre rättesnören för arbetet med en tidning. Det första och främsta är funktionalitet, det vill säga att uppläggningen av materialet ska fungera bra, leda läsaren genom tidningen.

Det andra rättesnöret är att det som skrivs ska vara rätt. Ingen klarar sig utan misstag, men felaktigheter är i princip bannlysta.

Mål nummer tre är en vacker och snygg tidning. I den ordningen, funktionaliteten går före estetiken. Åbo–Åland–Göteborg Katarina Bengs föddes i Vasa på 60-talet – ”jag är nio år äldre än God Tid” – men blev korsholm­ are som tvååring. Efter skolan och studentexamen hemma i Korsholm följde studier till pol. mag. i Åbo.

Tillsammans med maken Tom Westermark flyttade hon till Åland och jobb på bland annat bank och socialkontor. Toms verksamhet i rederibranschen ledde till ett nytt jobb i Göteborg 1995, Katarina var höggravid och

en månad efter flyttningen föddes Gabriella.

När dottern nått dagisåldern skrev Katarina in sig på Journalisthögskolan.

– Jag upptäckte snart att layout och redigering var min grej och blev också redan då intresserad av nyheten webbjournalistik, berättar Katarina.

Hon ”cirkulerade lite” på olika tidningar och företagstidningar, med ansvaret för Volvo person­ vagnars internationella tidning Agenda som största uppdrag.

Familjen bestod småningom av de tre tvåbenta plus två hästar och en katt. Österbottningen hemma igen År 2009 gick flyttlasset hem till Finland. Tom Westermark blev vd för Harry Schaumans Stiftelse, som äger HSS Media, vilket på sitt sätt satte krokben för Katarinas journalist­karriär.

– Kontakta mig angående allt som har att göra med innehållet i God Tid och på förbundets hemsidan, säger God Tids chefredaktör Katarina Bengs-Westermark.

– Jag hamnade lite ”i karantän” på grund av Toms jobb.

Katarina fann på råd och satsade på ett eget företag som frilansjournalist. Firman Hit the papers arbetar med grafisk design och text för företag och till exempel för Stiftelsen för Åbo Akademi.

Kombinationen av journalis­tiskt och tekniskt kunnande är ett präktigt trumfkort. Det är det kunnandet som nu kommer God Tid till godo.

Familjens två hästar och katten kom med från Sverige. I dag är det två katter och en häst som gäller. Finnhästen Karl-Hemming kom i familjen som 13-åring då ägaren drabbades av sjukdom.

Hingsten är familjens ögonsten och ”världsberömd i hela Tölby”.

Efter en ridolycka i Sverige deltar Katarina själv numera mest som stalledräng.

Text MAJ-BRITT PARO Foto Johan Hagström

GOD TID

8/2013 – 17

Uffe: ”Det är som att starta en resa” Så pensionär han är hittar vi Ulf Wahlström i full färd med att ta hand om God Tids desk i tidskriftsmontern på Bokmässan. Nej, Uffe tänker inte lägga sig på sofflocket och kommer också att synas i GT:s spalter, nu som skribent.

Den obligatoriska frågan: Hur känns det nu?

– Det är spännande. Jag har faktiskt inte hunnit tänka efter ännu.

Allt är öppet, alla möjligheter finns och det är som att starta en resa.

När Ulf Wahlström ser tillbaka på sina drygt tio år med God Tid svävar han inte på målet: – Jag har trivts jättebra, det är det bästa av de många jobb jag har haft!

Det vill inte säga lite. Han började på Hbl och Västra Nyland, jobbade i resebranschen och som seglingsinstruktör i Kanada i 22 år, kom hem och tog sig an Krigsropet, Veteranposten och slutligen God Tid. Han hade börjat arbeta med datorer redan på 70-talet i Kanada, en god skola för att sköta tidningar där man gör allt själv.

Intresset för datorer vill Uffe gärna fortsätta att odla genom att medverka i förbundets projekt IT för seniorer. Det betyder också artiklar i anslutning till projektet.

Modiga förnyelser En tidning ”där man gör allt själv” är på sitt sätt ett ensamt jobb, trots kontakten med skribenterna.

– Visserligen säger läsare ibland att tidningen är bra, men sällan konkret vad som är bra eller dåligt, säger Uffe. Folk får gärna vara kritiska, det är genom läsarkontakten tidningen utvecklas.

Ulf Wahlström trivs på Bokmässan. Här får man träffa mänskor och lotsa in nya medlemmar till förbundet och God Tids läsekrets.

Wahlström är glad över utnämningen av Katarina Bengs-Westermark: – Jag har fullt förtroende för henne, jag tror det blir jättebra.

Jag hoppas att hon med sin grafis-

ka kompetens modigt går in för att göra förnyelser och piffa upp tidningen.

När jag ber om några höjdpunkter från de tio åren med God Tid blir Uffe fundersam. Han minns

särskilt en reportageresa till Hogland som en säregen upplevelse.

– De fina har ju varit att få jobba helt självständigt. Jag tycker om Bokmässan där man träffar läsare.

Bytet av tryckeri för ett år sedan var

ett slags höjdpunkt och så har jag trivts med redaktionsrådet.

Trevligt är att vårt tack till Uffe inte betyder farväl. Som ”IT-guru” har han en hel del att ge oss också i framtiden.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

UPPSNAPPAT

Om vår fyrtioåring Det var en verklig rivstart. Året efter Svenska pensionärs-

förbundets tillkomst 1972 var man redo för en egen tidning. Första numret distribuerades i 16 000 exemplar, och paradsidan pryddes bland annat av en bild av republikens president, själv 73 år och alltså i pensionärsålderns men – som vi alla vet – en högst aktiv pensionär. I sin hälsning till den nya tidningens läsare sade Kekkonen bland annat: ”Pensionärstiden kunde vara själsligen rik och fylld av nya upplevelser, men detta förutsätter naturligtvis en tryggad existensmöjlighet.”

Redan i första numret kunde man läsa om olika aktiviteter i de än så länge ganska nymornade pensionärsföreningarna. Där hade Närpes, Åbo och Mariehamn sina korta aktivitetsnotiser lika väl som Helsingfors, Ekenäs och Lovisa, för att bara ta några plock ur högen.

Organisationsfrågor behandlades. Redan det första num-

rets ledare angav tonen. Enighet ger styrka, lydde rubri-

ken. Och ledartexten tar fram en sanning som fortfarande gäller. Där krävs att förbundet skall växa så ”att så många pensionärer som möjligt sluter upp kring det, ty ju större förbundet är, dess mer har det kraft att driva sina medlemmars intressen.”

Nya friska idéer saknades inte heller. Förbundsmötet i augusti 1973 efterlyste uppmuntran av hemslöjden samt gymnastik och motion som ”borde införas som verksamhetsformer i samtliga lokalavdelningar.” Det kroppsliga välbefinnandet framhävdes också i Åboföreningen, som gått in för fem minuter motionsgymnastik i början av de varje fredag återkommande träffarna.

Resor var populära. De än så länge ganska få annonserna handlade ofta just om turism och resor. Men också banker och försäkringsbolag hade lagt märke till hur de nu kunde nå det växande kundsegmentet av pensionärer.

Och en debattspalt hade kommit i gång redan vid star-

ten. Ungdomens hyfsning (det vill säga brist på) var ett insändar­tema, vidare nyttan av motionspromenader och bristen på medlemmar som verkligen är villiga att hugga i när det riktigt gäller.

Biskop John Vikström, vars bild också prydde första numrets paradsida, sade sig önska att tidningen skulle erbjuda ”inspiration och hjälp åt alla dem som är beredda att försöka göra sin pensionärstid till en god tid.”

Mycket har skett på 40 år.

Första årets fyra nummer omfattade 50 sidor, 2011 kom vi upp till 316 och i fjol till 288. Men så är det ju också nio nummer numera som uttrycker den enighet som ger oss styrka.

Anders G. Lindqvist

18 – GOD TID

8/2013

Sol över Seniorskeppet Seniorskeppet liknar ingen annan Stockholmskryssning.

Med 585 SPF:are ombord dominerar det finlands­ svenska tungomålet hela fartyget, en sensation man minsann inte är van vid. Årets kryssning, den åttonde i ordningen, skedde i strålande väder den 14–16 oktober.

Efter en riklig kaffebuffet inleddes festligheterna i stora nattklubben med hälsningstal av SPF-ordförande Ole Norrback följt av en grann musikunderhållning. Allan & the Astronauts lett av Ilkka Allan Nie­ mi är Vasas äldsta band med en veteran som basisten Hippi Hovi som garant för ”tidsenlig” musik med tanke på seniorpubliken. Gästsolister var Ingås guldstrupe Susann Sonntag och sjungande dragspelsvirtuosen Calle Pettersson. Showen bandades för radio Vega.

Kvällens konferencier Johan Lindholm fick med handklappning som mått besked om publikens ålder och regionala spridning.

Applådåskorna från Östnyland och Västnyland dominerade hörbart. Även i åldern över 90 noterades deltagare, 92-åriga Ethel Blomander fick sig en kram av Johan.

Slott, konst och silver Under tisdagen i Stockholm fanns rikligt med program att roa sig med. Tre olika utfärder arrangerades, en till kungliga slottet Rosers-

berg, en till Waldemarsudde och en till Hallwylska museet.

Rosersberg, uppfört av familjen Oxenstierna på 1630-talet, står nästan orört från första hälften av 1800-talet då Karl XIV Johan och drottning Desideria levde sommarliv här vid Mälarens strand. Waldemarsudde bjöd på en stor utställning över Skagenmålarna, den skandinaviska konstnärskolonin verksam kring förra sekelskiftet. På Hallwylska kunde man beundra silverutställningen ”Dåtida, nutida, framtida”.

Livlig dag ombord Den som valde att stanna ombord hade fullt program att välja mellan under dagen. Hela konferensavdelningen stod till seniorernas förfogande. Här dansades seniordans och sittdans med Gun Sven­ lin som inspirerande ledare. Här gavs datorrådgivning och presenterades hudvårdsprodukter för äldre. Medicinering stod i fokus vid en välbesökt föreläsning, Äldre och läkemedel, av farmaceut Veronica

Granlund. I ett särskilt rum kunde man ställa frågor om personliga läkemedel direkt till läkaren Birger Björkqvist.

Den gamla modeflugan Bingo återupplivades och samlade över 140 deltagare i första omgången – fler kuponger fick dupliceras i en hast. Vidare begicks en turnering i Pidro, det österbottniska kortspelet med hängivna ambassadörer bland österbottningar i Västnyland. Och vinvännerna kunde förlusta sig med vinprovning.

Nostalgi med supertrio Efter en tidig middag blev det radiobandad underhållning i nattklubben. Allan & the Astronauts, Susann Sonntag och Calle Pettersson uppträdde, och gavs i allsångerna ljudlig hjälp av hela stora publiken.

Kvällens clou var en show med supertrion Siv Malmkvist, AnnLouise Hanson och Towa Car­ son. Damerna bjöd på sig själva med humor och mild självironi, varvade gamla godingar med till exempel en egen version av eurovisan Popular – ”Pensionär”. AnnLouise gjorde bejublade imitationer av Zarah Leander, Billie Holiday med flera. Speleman för trion var Bruno Glenmark, Ann-Louises make sedan 47 år.

Supertrion Siv Malmkvist, Ann-Louise Hanson och Towa Carson väckte minnen till liv.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Isa Forsbäck (till höger) inviger Disa Flythström från Ingå och Ulla Gerkman från Ekenäs i ”

Foto Katarina Bengs-Westermark

Det gick livligt till när ivriga dansare svängde runt i nybörja

GOD TID

8/2013 – 19

Calle Pettersson och hans glatt röda dragspel.

Kryssaren Ethel Blomander, 92, hedrades med en kram inför festpubliken.

Här med dottern Ingegerd Blomander.

Susanne Sonntag är ett säkert kort som showartist.

”paddans” mysterier.

ardanser som Gun Svenlin valt ut bland 870 seniordanser i sin repertoar.

Gunnar och Stina Weckström från Vanda passade på att se solen gå ner i havet föröver på utresan.

Fler bilder från Seniorskeppet hittar du på www.facebook.com/spfpension1

Rolf Therman, pensionerad industriman, arbetar med hjälp­ medel för äldre. Här med tjuvsäkra väskor i dam- och herrmodell

Det är synd att inte fler österbottningar deltar i Seniorkryssningen för här är verkligen trevligt, anser Börje Paro, Gunnel Paro, Lars Romar, Nanna Romar och Per-Erik Ede.

Foto Katarina Bengs-Westermark

20 – GOD TID

8/2013

Res med oss

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

Hösten och vintern med OT

23.2-1.3.2014 529€ BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET

Må bRa på Spa pärnu – Sparesa

Sköna och avkopplande dagar på Tervis i Pärnu! * 8-dagars resa: 30.11–7.12. * Kortresa: 7–10.11. * Långresa 11 dagar: 7–17.11. * Nyårsresa: 28.12–4.1.

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARISKYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

vEckOSlUTSRESOR Teaterweekend i Stockholm

PARTOURS

Resa: 6–8.12. Musikalen SPÖK (4 platser)

Julkonsert med kjell lönnå i Sundsvall

Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi

Resa: 13–15.12.

Jerry Williams på cirkus i Stockholm Resa: 28.2–2.3.2014.

HanTvERkSMäSSa

Tag kontakt, vi kör bl.a. * dagsutflykter * teaterresor * utlandsresor

Mera resor och noggrannare program finns på våra byråer eller på vår hemsida www.matkahaukka.com.

Resebyrå Resehaukka Ab Dalgatan 1, 10300 Karis Tel.019-2782800 e-mail: karis@matkahaukka.com Munkkullavägen 15, 02400 Kyrkslätt Tel.09-2965000 e-mail: rese@matkahaukka.com

Teneriffa, playa de las americas (flyg från Tammerfors) 4.2.2014 1 vecka eller 2 veckor.

18.2–4.3.2014, 4–18.3.2014 2 veckor.

Obs! Busstransport till Tammerfors ingår.

Resor

Gran canaria, puerto Rico (flyg från vasa!)

KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

30.1–6.2.2014: 1 vecka. 27.2–13.3.2014: 2 veckor.

azorerna, ponta Delgada (Obs! Direktflyg från vasa) 7–14.4.2014.

Se flera resmål på vår hemsida som uppdateras kontinuerligt!

Tel. 06-318 4000 www.ot-resor.fi

Pris / person om inget annat nämns

6-8.12 18.3-1.4 30.3-5.4 10-17.5

Julmarknad i Tallinn Vårvinterresa till Almuñécar Grand Rose Spa i Kuressaare Skrivarresa till Leros med författaren Monika Fagerholm (nybörjar- och fortsättningskurs) 10-17.5 Fotoresa till Leros med Magnus Lindberg våren 2014 Matkulturresa till Leros 3-10.9 Resa till Svarta havet

Finlands största utbud av långresor Rundresor med finländsk reseledare.

www.fransmanni.fi

Mexiko i ett nötskal Avgång: 7.2 och 14.3.2014 (10 dagar) 2.340 e Indiens gyllene triangel Avgång: 13.2 och 20.2.2014 (9 dagar) 1.920 e Vietnam och Laos Avgång: 21.2 och 14.3.2014 (10 dagar) 2.860 e Peking och Östra Kinas pärlor Avgång: 22.3.2014 (9 dagar) 1.990 e Rundresa i Marocko Avgång: 14.4 och 6.10.2014 (13 dagar) 2.290 e Ukraina - Kiev och runda på Krim Avgång: 9.5 och 26.9.2014 (8 dagar) 2.190 e Island, USA:s östkust och Kanada Avgång: 4.6 och 20.8.2014 (14 dagar) 4.180 e

Smakupplevelser från franska landsbygden.

Välkommen och njut!

Bekanta dig med våra reseprogram och se vad som ingår i resans pris!

Georgsgatan 9, 00120 Helsingfors tfn (09) 696 2770 Beställ broschyr på: (09) 6962 7777 eller www.olympia.fi

13-20.9

www.matkahaukka.com

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

På kommande: Amsterdam, Keukenhof med blomsterparad och Limmen m.m. 1-4.5.14 Dublin 2-6.6.14 Byråavgift 10,-/ bokning.

16.2–3.3.2014 med Österbottnisk kontaktperson på plats.

Ab J. Tidstrand Oy www.tidstrand.fi

Fotbollsresa till London 14-17.3.14 Centralt hotell, guidad rundtur i London, 3 middagar och fotbollsmatch Fullham-Newcastle. Pris 1135€ / person i dubbelrum.

SÖDERUT MED OT Thailand, phuket

Beställningstrafik

tidstrand@tidstrand.fi

Musikalresa till Stockholm 11-13.4.14 Flashdance ”What a feeling” på China Teatern. Viking Lines båtresa turretur, inkl. måltider. Buss från Västnyland med hela resan.

Pris från 325€/ pers.

i Tammerfors, lördagen 16.11

Tfn: 0424 2801 Fax: 019-241 2044 Trollbergsvägen 15, 10650 EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Priscilla – Queen of the desert musikalen på Göta Lejon 14-16.2.14 Musikalresa till Stockholm. Buss med start i Västnyland och Viking Lines båtresa inkl. middag och frukost på utresan och frukost på returen.

Pris från 315€/ pers

www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com

Musikalweekend till åbo

Jesus Christ Superstar. Resor: 22–23.3.2014, 5–6.4.2014

Jordanien Aqaba 18-25.1.14 En resa till det exotiska Jordanien med utflykter till Wadi Rum och Döda havet. Pris från 795€/ pers.

Välkommen på en unik resa till Svarta havet i Göran Schildts fotspår! Sommaren 1963 seglade ”Daphne” längs Bulgariens och Rumäniens kuster. Femtio år senare följer vi resrutten tillsammans med fil. dr. Sabira Ståhlberg, som har gedigen erfarenhet av Svartahavsområdet.

Vi besöker i Rumänien bl.a. Donaudeltat och gör en båtfärd på floden. I Bulgarien bekantar vi oss med staden Varna och Europas äldsta guldskatt, fästningen på näset Kaliakra, halvön Nesebar med bysantiska kyrkor samt det antika Sozopol (Apollonia) och trakiska fornlämningar.

Göran Schildt Regatta och kulturresa till Leros

Kontakta oss för utförligare program!

Fax

019-248 1004 019-248 7058

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

·

Bordsbeställningar: 06 212 7267 eller sales.vaasa@radissonblu.com Öppet må-lö 11.00-24.00, sö 13.00-23.00 Hovrättsesplanaden 18, Vasa

Julfest på gång?

Välkommen till oss…

- På lunch vardagar mellan kl. 11-14 - På söndagslunch mellan kl. 13-16 - Som konferens– och hotellgäst

Julfest med mersmak

Beställningsrestaurang för upp till 80 personer eller cateringservice. Meny enligt önskemål.

Juhlamieltä ja joulun makua

Tilausravintola jopa 80 hengelle tai catering-palvelut.

Tarjoilu toiveidenne mukaan.

Vi skräddarsyr fester och jubileer enligt önskemål.

+358 (0)6 328 8200

info@vallonia.fi www.vallonia.fi

Vasaesplanaden 16 Vaasanpuistikko, Vasa/Vaasa (06) 317 4163 | 0500 566 392 info@panoramavasa.fi

GOD TID

8/2013 – 21

RES MED SPF

Kom med på en uppiggande Spa-resa till Tallinn 13–15.1.2014 Program Måndag 13.1 Avfärd kl. 14 med Tallinn Siljas M/S Superstar från Västra Hamnen i Helsingfors.

Check-in på Tallink Spa &Conference Hotel. Middag på hotellet.

Tisdag 14.1 Rundtur och besök i Tallinns 314 m höga tv-torn med interaktiv utställning och 3D-film. Utfärd till Viimsi och besök på Rannarahva museet.

På kvällen gemensam middag i Tallinn.

Onsdag 15.1 Egen tid i Tallinn. Avfärd kl. 14 med M/S Star, buffet ombord.

Ankomst kl. 16.

Pris: 275 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 78 €.

I priset ingår båtbiljetter med eftermiddagskaffe på utresan och buffet på hemresan, logi med frukost, två middagar i Tallinn, inträden, busstransfers och SPF:s reseledare.

Behandlingar och frisör bokas i förväg.

I priset ingår inte behandlingar eller reseförsäkring.

Anmälningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019248 1004, info@frimanresor.fi. Sista anmälningsdag 5.12.

Kroatien 25.4–2.5.2014 Adriatiska havet – natur – kultur Res med SPF och Trio Travels till Kroatien nästa vår och upplev landets rika kultur och vackra natur.

25.4 Avfärd från Helsingfors-Vanda flygfält kl. 16.50 till Ljublijana. Bussresa till staden Opatija och fyrstjärniga Grand Hotel Adriatic.

26.4 Vi bekantar oss med staden Opatija.

27.4 Bussutflykt till ön Krk med besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg. På hemvägen besök i staden Rijeka.

28.4 Heldagsutflykt till Plitvice vackra nationalpark som består av 16 sjöar med vattenfall, det högsta 78 meter. Vandringen tar 3–4 timmar i lugn takt. Utflykten ingår inte i resans pris.

29.4 Kryssning på Adriatiska havet utanför Opatija. Lätt lunch ingår.

30.4 Bussutflykt till den vackra landsbygden och besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg.

1.5 Besök till den idylliska fiskebyn Volosko med lätt lunch. Avslutningsmiddag på hotellet.

2.5 Egen tid i Opatija. Avfärd från Ljublijana kl. 19.30.

Pris: 1 585 €, tillägg för enkelrum 180 €.

I priset ingår: Flygresor, inkvartering, frukost, luncher och middagar enligt program, utflykter, vinsmakning, svenskspråkig guide, reseledare från SPF. I priset ingår inte reseförsäkring och dags­ turen till Plitvice (100 €).

Anmälningar och förfrågningar SPF/Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@ spfpension.fi.

Antik- och kulturresa till Sverige 5–9.5.2014 Följ med på en innehållsrik antik- och kulturresa med Bernt Morelius. Boende och måltider i slottsmiljö, dagsprogram med utfärder och intressanta besöksmål och föreläsningar. Båtresor Helsingfors–Stockholm–Helsingfors med Viking Line.

Pris 885 € i dubbelrum och -hytt Anmälningar och mera information om resan Friman Resor, tfn 019-248 1004, e-post info@frimanresor.fi

Jazzkryssning 1–3 april 2014 Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 1–3.4.2014 med Viking Lines M/S Mariella.

För den trevliga underhållningen står Pentti Lasanens kvintett: Pentti på blås och sång, Seppo Hovi på piano, Markku Johansson på trumpet, Pentti Mutikainen på bas, Kepa Kettunen på trummor; Robi de Godzinskys trio: Robi på piano, Jussi Järvelä på gitarr och banjo, Pekka Sarmanto på bas och redaktör Åke Grandell.

Pris: 185 €/person. I priset ingår: • Kryssning i 2-personers A-hytt med fönster • 2 x Viking Buffet (special­ meny New Orleans Style på utresan) • 2 x sjöfrukost

Sista anmälningsdag 15.2.2014.

• 2 x kaffe med tilltugg • Jazzdrink • SPF jazz-underhållning • Dagsprogram med utfärder mot tillägg ordnas i Stockholm.

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor telefon 019-248 1004 eller e-post info@frimanresor.fi

Fira julen på Lehmiranta 23–27.12 ALMUÑÉCAR 31.1–15.2.2014 SPF Österbotten ordnar också inkommande vinter en resa till Almuñécar på Spanska solkusten.

Resans pris per person i delat dubbelrum 1100 euro, enkelrumstillägg 255 euro.

I priset ingår: • Flyg Helsingfors–Malaga och hemresa till Helsingfors • Transfer till och från flygfältet i Malaga till hotellet • Inkvartering på hotellet (4-stjärnigt) med frukost och middagsbuffet • Guidad stadsvandring • Guidad dagsutflykt till Frigiliana • Ett överraskningsprogram • Reseledare Göran Sundqvist och reseledare från SPF Resan till och från Helsingfors ingår inte i priset. Resan är inte handikappanpassad.

Förbundet erbjuder sina medlemmar i år igen möjligheten att fira julen på Lehmiranta semestercentrum. Lehmiranta ligger söder om Salo vid sjön Lehmijärvi. Transport ordnas från Salo till Lehmiranta.

Plock ur programmet Julkonsert Rikligt julbord Julprogram Julandakt De vackraste julsångerna Dans Gymnastik och vattengymnastik

Pris: 435 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 88 €.

I julpaketet ingår logi i dubbelrum, halvpension, program och möjlighet att använda badinrättningen.

Programmet är på finska, julsånger sjungs också på svenska.

Förfrågningar till resegruppen Kristina 050 5814856, Henrik tel 050 69341 eller Bert 050 69006. Anmälan till Patrick på Vasakansliet tel 020 7288818, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi.

För mera information ring Svenska pensionärs­ förbundet, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF Resegruppen

Sista anmälningsdag 19.11.

22 – GOD TID

8/2013

Förmåner för dig som är medlem Viking Line erbjuder resor till specialpris för Svenska pensionärsförbundets medlemmar. www.vikingline.fi Rehn & Aganimov Ab erbjuder som medlemsförmån avgiftsfri juridisk telefon­ rådgivning gällande arv, gåvor och testamenten samt övriga ärenden med tio procents rabatt.

Logga in via advokatbyråns hemsida på svenska.

Användarnamnet är spfmedlem och lösenordet är GodTid (ihopskrivet). www.rehnco.fi Advokatbyrå Boucht & Nikula erbjuder förbundets medlemmar avgiftsfri juridisk telefon­rådgivning samt övriga tjänster med tio procents rabatt. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.

Tfn 06-3171 846, e-post peter. boucht@boucht-nikula.com www.boucht-nikula.com Hotell Haiko gård med sitt läge mitt i en vacker herrgårdspark lockar med solig service, herrgårdsstämning, läckra menyer, sagolikt vackra strandvyer, avkopplande badavdelning och sköna spabehandlingar.

Tfn 019-57601, www.haikko.fi SPF:s medlemmar får 10 procents rabatt måndag–fredag på behandlingar vid Haiko spa. Övriga eventuella förmåner ges i enlighet med situationen vid respektive tidpunkt. Meddela att du är medlem i SPF vid bokningen.

Tallink/Silja Line Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå.

Till förmånerna på Silvernivån hör bland annat 20 procents grundrabatt samt 35 procents förhandsbokningsförmån på vissa av sina normalprissatta produkter.

Stugan full i Mariehamn Onsdagen den 16 september hade MPF höst-

terminens första månadsmöte i Röda Korsgården. Programmet var åtminstone enligt min mening mycket intressant med bland annat mycket omdiskuterade nya polismästaren Teijo Ristola som ”huvudtalare” plus annat intressant.

Och vi två från Ringvägen var inte alls förvånade då vi kom fram till RK-gården och såg de många bilarna. Och flera MPF:are kom hela tiden. Jag skrev i vår medlemstidning Nyset – ”Stugan full”. Vi hade svårt att till och med hitta lediga platser. För så fullt var det.

Som vanligt var det vår mycket uppskattade viceordförande Kaj-Gustav Sandholm som höll i trådarna, satt vid pianot och ledde välbekanta allsånger, som hördes bra, då vi var så många. Och vi fick sjunga gamla goda ”bekantingar”.

Och så meddelar Kaj-Gustav: ”Teijo Ristola kan inte komma”. Man kunde nästan höra den besvikelse som spreds i salen.

Skådespelaren Mats Stenlund framförde Joel Petterssons Sumpskepparen och det blev en fullträff. Vi (jag tror alla) skrattade hjärtligt nästan hela tiden. Och efter en lång tids paus hade vi också med Kalle Lund med sitt dragspel. Han blev mycket uppskattad – säkert också för att han spelade bekanta melodier.

Och det var längesen Kalle medverkade och han får gärna komma igen.

Som extra programpunkt visade Jörgen

Wikstrand till musik vackra bilder från Åland.

Och då vi dessutom under mötet samlade in pengar till en hjärtstartare på Röda Korsgården så blev mötet ändå inte någon besvikelse.

Och polismästaren kommer en annan gång.

Också vår underavdelning, i stort sett själv-

ständiga Eckerö pensionärsförening har haft sin första månadsträff i vackra Ekergården.

Och där fortsätter Tage Mattsson som en mycket omtyckt ordförande.

Undertecknad brukar besöka Ekergården åtminstone en gång i året och kunnat konstatera – här trivs man och får dessutom ”världens godaste smörgåsar”.

Eckerö är en av Ålands viktigaste turistkommuner – kanske den viktigaste. Och nu kommer den verkliga storsatsningen! Eckerö får en curlingbana! En historisk match spelades redan den 16 september. Den högtidliga invigningen ägde rum den 12 oktober. Kanske någonting för Eckeröpensionärerna!

Som exempel på Eckerös initiativförmåga kan nämnas: – hundutställningen i Eckerö med nästan 2 000 hundar! Och varifrån kom hundägarna – långt ifrån och många från fastlandet. Och då jag tittade närmare på adresserna så hittade jag bland annat följande adresser: – Helsingfors, Hautjärvi, Luvia, Vaajakoski, Kajana, Riihikoski och Tavastehus.

Och så till Ålands idrott nummer ett fotbollen, som ju också för mig är en ”älsklingsport”. Fotbollen är stor på Åland med Åland United i damernas högsta serie och IFK Mariehamn i ligan som topplag. Men det finns många andra fotbollslag på Åland, som dels spelar på fastlandet, dels i Sverige på rätt hög nivå. Åland United vann sitt andra finländska mästerskap! Nämnas kan att United har landets enda landshövding Peter Lindbäck som ordförande men också som ”biljettrivare”. Det var han i Uniteds första match, som spelades i Eckeröhallen då planen i Mariehamn inte var i skick.

IFK har trots många och svåra skador för länge sedan säkrat sitt kontrakt och hade chans att vinna sin första medalj i ligan. Men det blev för svårt …

Svårt är det också på skärgårdskommunen

Kökar, riksbekant tack vare Kökarfödda/ delvis boende Ulla-Lena Lundbergs många härliga böcker – icke minst ”Is”. Kommunen är i dag utan egen butik och bensinförsäljning. Enligt min mening (ingen lyssnar på mig) så bör landskapsregeringen ingripa genom att ge stöd åt en ny butiksinnehare. Så också Åland har sina problem.

Men arbetslösheten på Åland är fortfarande under 4 procent!

Rainer Johansson

Stort intresse för Psf Sångfesten för pensionärer i Esbo

2015, som presenterades i senaste God Tid, väckte genast ett stort intresse. Åtskilliga aktiva körvänner i Svenskfinland har hört sig för an­ gående mer information om Pangsångfesten.

Det finns ett uppenbart behov bland pensionärskörsångarna att kunna samlas under organiserade former och ta del av pensionärskörsång när den är som bäst.

Hemsidorna öppnas i början av nästa år och under vårterminen 2014 presenteras repertoaren. Vi kommer regelbundet att presentera aktuell information om Pangsångfesten i God Tid.

DAMPERUKER

Eleganta, naturtrogna och lättskötta peruker med hög kvalité.

Gratis broschyrer. Utökat sortiment.

Många olika modeller och färgsättningar.

Nu även peruker med äkta hår.

Garantiprodukter JA HB

Grevensbäcksgatan 1O 852 38 Sundsvall SVERIGE Tel +46 60-63 111 65

www.perukcentralen.com

PERUK CENTRALEN.COM

Det finns säkert en mängd pensio-

närer som ännu inte tagit tillfället i akt och börjat sjunga i kör.

Det finns en mängd olika grupper som välkomnar nya sångare med i sin verksamhet. Under­ sökningar visar hur enastående hälsosamt och inspirerande det är att ägna sig åt körsång.

Nu gäller det för intresserade nya sångare att uppsöka den lokala pensionärskören och sälla sig till gruppen. En ny termin börjar efter nyår och då tar säkert många körer redan sikte på Pangsångfesten i Esbo i februari 2015. Så passa på att skaffa dej en ny hobby. Det är aldrig för sent för körsång.

Vi ses i Hagalund 2015!

Pang SÅNG Fest E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

Pe

nsio

st ä b n ärs kö rså n g s o m

Genom att köpa våra adresser stöder du vår cancerarbete

!

ata? r p u Vill d l kväl Varje 24! kl. 20

evangelisk-lutherska församlingar

GOD TID Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11.2013-31.1.2014 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningen görs elektroniskt på förbundets hemsida http:// spfpension.fi/kulturfondsmedel eller per post (beställ blankett från förbundets kansli) under adress Svenska pensionärsförbundet rf, PB 129, 00101 Helsingfors, märk kuvertet ”Ansökan”.

Förbundets styrelse har fastställt följande kriterier för 2014: • Verksamhet som ger nya medlemmar • Samverkan mellan generationerna • Satsning på nyblivna pensionärer • Anskaffning av tekniska hjälpmedel • Medlemsvård

8/2013 – 23

ADVOKATBYRÅER OY ASIANAJOTOIMISTO -ADVOKATBYRÅ AB

Niinikangas, Berglund & Fjellström

Vi har inga klienter...

Vasaesplanaden 14 A 19, 65100 VASA

som vi berättar om. Total sekretess är en hederssak.

DKCO – en ny generations advokatbyrå

DKCO Advokatbyrå Ab | Köpmansg. 4, PB 236, A X-22 101 Mariehamn | +358 ( 0 )20 527 4000 | info@dkco.fi | www.dkco.fi

Adv Vesa Niinikangas 06-3269012 Adv Hans Berglund 06-3269014 Adv Peter Fjellström 06-3269011

ASIANAJOTOIMISTO ADVOKATBYRÅ ROGER WICKHOLM KY KB

Beviljade bidrag redovisas och utbetalning av medel för 2014 förutsätter att tidigare års erhållna understöd är redovisade till förbundet.

För år 2013 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna. Totalt 39 föreningar sökte om understöd för 41 insatser på sammantaget 57 714 euro (34 föreningar ansökte om 70 590 euro året innan).

Kulturfonden har olika stipendier och understöd som föreningarna kan ansöka om under hela året. Notera att man ska ansöka om alla stipendier och understöd på förhand. För mer information se Svenska kulturfondens webbplats www.kulturfonden.fi/sv/ansokningar/fortlopande/.

Kiinteistöasiat Avioehdot

Testamentit Perinnönjaot

Perukirjat Yhtiöjuridiikka ym

Fastighetsärenden Äktenskapsförord

Testamenten Arvskiften

Bouppteckningar Bolagsjuridik mm

KESKUSTATIE 4 / CENTRUMVÄGEN 4, 01150 SÖDERKULLA PUH/TEL 09-272 2245, FAX 09-272 2234 roger.wickholm@advokat.inet.fi

För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhetsledare Veronica Fellman, e-post veronica.fellman@ spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.

Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökningen om understöd från Stiftelsen sammanfaller med Förbundspaketets. Ansökningstiden är 1.11.2013–31.1.2014 (frankeringsdatum gäller). Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder Stiftelsens ändamål (Stiftelsens stadgar, 3 §). Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Denna gång prioriteras följande ändamål: Uppsökande verksamhet och annan verksamhet för att nå pensionärer som inte hör till en pensionärsförening.

Verksamhet som stöder arbetet mot ensamhet, utanförskap och isolering.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen. fi > Ansökningar, kan beställas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per e-post info@spfstiftelsen.fi. Blanketten sänds elektroniskt till info@spfstiftelsen.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, Annegatan 25 A, PB 129, 00101 Helsingfors.

För närmare information om Stiftelsen vänligen kontakta ombudsman Veronica Fellman, tfn 020-728 8812 eller e-post veronica.fellman@spfpension.fi.

Stiftelsen tar även emot gåvor, testamenten och donationer, vänligen kontakta verksamhetsledaren.

Enligt uppdrag Veronica Fellman

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­ verksamhet i Finland

Tryggare kan ingen vara Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75 Mannerheimvägen A 9, 00100 Helsingfors Sandvikskajen 13,16 00180 Helsingfors

Adv. Christer Eriksson Adv. Thomas Lillqvist Konf.rum i Vasa, Järnvägsstationen, Stationsg.1 JAKOBSTAD: Storgatan 17 Tel. och tidsbest 06/723 5944 e-mail: förnamn.efternamn@cheriksson.fi www.cheriksson.fi

Åbo Schultz & Köhler Ab

Veronica Fellman

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

ADVOKATBYRÅ Ch. Eriksson

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 8, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi ADVOKATBYRÅ CHRISTIAN HOLMSTEN Vasaespl. 22 3 vån Tel. (06) 312 6511 www.ch-holmsten.com

Närpes: Närpesv. 9, tidsb. 224 3512 Kristinestad: Salutorget 1, tidsb. 221 1465

Advokatbyrå Lindgren & Mitts Ab H:fors 09 669 895 Norra esplanaden 33 A

Johan Boström Bulevarden 2A 7 vån Helsingfors

Tel. 0400-411 599

Köpmansgatan 12A Tel. 02-231 1713, fax 02-231 1910 www.schultz-kohler.fi

Advokatbyrå C-M Weckman

019-524 7440, Borgå

Advokatbyrå Fredman & Månsson Porkalagatan 13C, Helsingfors

tfn 09-877 0300

Advokat

KURT SJÖBLOM Ystadsg. 10A2, 10600 Ekenäs Tel. 019-241 1050 www.advokatkurre.fi e-post: kurt.sjoblom@advokatkurre.fi

JURIDISKABYRÅER

Juridisk Byrå Bexar

VH Christina Bexar VH Helena Bexar VH Patrik Bexar Handelsespl. 12B 10, Vasa tel. 06-357 6420

Björn Seemer Alexandersgatan 22 A 4 Tel. 0400-196 175 Helsingfors - Nyland

JURIDISK BYRÅ B-E WICKHOLM KB

Nycandergatan 18 A6 IIvån.

10900 HANGÖ Tel. 040-505 6507 e-post: b-e.wickholm@pp1.inet.fi

Juristbyrå M.BAARMANHENRIKSSON AB Ola Westmans allé 5B, Ingå

Tel. 09-849 3600

www.baarman-henriksson.com JURIDISK BYRÅ

Tunnelvägen 3 F 12, 66800 Oravais

MERJA SIVONEN KY Centralgatan 100, Karis Rönnvägen 12-14, Helsingfors Tel. 040 589 6365, 019-233 566

NOTARIATCENTRALEN NOTARIAATTIKESKUS

VH/VT JM/OTM juridisk expert/lakiasiantuntija not.sekr./not.siht. assistent/assistentti _______________________________ Västra-Nyland – Kimitoön Länsi-Uusimaa - Kemiönsaari

24 – GOD TID

8/2013

föreningsnytt

Furorna tillsammans med Esbo Sångkör, Wasa Bygdekör och Östersundom kör under genrepet.

Foto John Emanuelsson

Furornas jubileumskonsert 26.10.2013 i Esbo Inför en förväntansfull publik gjor-

de Furorna entré i Tapiolasalen.

Salen var vackert smyckad och spänningen var stor när körens nya dirigent John Emanuelsson trädde in på scenen och gav ton till ”Sångar­glädjen”.

Konserten var uppdelad i olika temaavdelningar. Det första

temat var skogen efterföljd av en vän­avdelning, då några av Furornas vänkörer intog sina platser på scenen tillsammans med Furorna.

Vänkörer sedan några år tillbaka är Esbo Sångkör, Wasa Bygdekör och Östersundom Sångkör. Körens tidigare dirigent Johan Cantell hade plockat fram några av sina

favoriter och ledde Furorna under den nostalgiska delen av konserten. Kvällens höjdpunkt var sånger från den tid farfar och farmor var unga. Kören assisterades av Kristian Nyman (piano), Pekka Kolehmainen (bas) och Toon Verheyen (trummor). Judith Kähärä tillsammans med några dansanta damer

bidrog med en medryckande koreografi. Publiken fick medverka i ”Öppna Landskap” ackompanjerad på violin av John Emanuelsson och de övriga instrumentalisterna.

Konserten i Tapiolasalen gav Furorna goda vibrationer inför värdskapet för PangSångFesten i februari 2015, då hela Svenskfinlands pensio-

närer samlas i Esbo Kulturcentrum för att sjunga tillsammans och dela sångarglädje. Nu närmast inleds ändå ett intensivt arbete med årets julkonsert som ges i Olars kyrka lördagen den 21.12.2013. Konserten blir en värdig avslutning på Furornas enastående festliga jubileumsår.

Benita Bärlund

Munksnejdens Pensionärer firade sina 35 år En kulen onsdagseftermiddag i sep-

Clara von Bonsdorff och Mary Nyberg intervjuas av Lena Boström.

Ordförande Nina Krogius och hennes föregångare Clara von Bonsdorff flankerar förbunds­ ordförande Ole Norrback vid festlunchen.

tember ägde en glad festlunch rum på restaurang Kaksi Kanaa på Skat­ udden i Helsingfors. Ordförande Nina Krogius hade glädjen att hälsa exakt hundra gäster välkomna att fira Munksnejdens Pensionärers 35 år.

Två hedersordförande, representanter för förbundet och Birger’s Ragtime Band gav extra krydda åt den goda lunchen.

Förbundsordförande Ole talade lättsamt, han fick många goda skratt – men också allvarligt; han uppmanade alla att lära sig utnyttja dator, att dra nytta av handledning och kurser och att pröva på egen hand. Han ansåg sig själv vara ett

gott bevis på att det lyckas utan teknisk specialbegåvning.

Föreningens viceordförande, Lena Boström, gled vant in i rollen som intervjuare, då två tidigare ordförande, Mary Nyberg och Clara von Bonsdorff, ombads berätta om sin tid i föreningen men också om vad de väntar sig av föreningen i dag. Föreningen har nu många program som återkommer varje vecka: promenader, bridge, allsång, pétanque … men inte som på Mary Nybergs tid en egen sångkör! Den hette för övrigt Durrorna, enligt Mary på grund av att hela dess repertoar gick i d-dur! Clara von Bonsdorff ordnade under sin tid många resor och är ännu mycket

aktiv på området; i Samrådets regi ordnar hon konsert- och operaresor.

Föreningen hade glädjen att få hälsningar och uppvaktningar från systerföreningar. Samrådet uppvaktade med En annorlunda gåva och förbundet med en penninggåva.

Birger’s Ragtime Band underhöll festdeltagarna med traditionell New Orleansjazz, men de närvarande fick också ta del av jazzens historia. Musiken lockade dans­ glada upp på golvet, stämningen var glad och tät.

Ett jubileum med flaggan i topp tyckte Ole Norrback och Marianne Lindberg som uppvaktade med förbundets standar Siv Lindholm

Lovisanejdens höstfest Lovisanejdens Svenska Pensionä-

rer samlade tvåhundra deltagare till höstfest på Lovisanejdens Högstadium. I år underhölls publiken av enbart lokala förmågor och det blev ett trivsamt och uppskattat program med UniSet, Bengt Blomqvist och SeniorPopp.

Ordförande Adi Viksten välkomnade festtalaren, stadsdirektör Olavi Kaleva. I sitt tal kunde han konstatera att Lovisa är en trivsam och bra stad att bo i. Trots sparåtgärder och strukturella förändringar kommer kvaliteten på

servicen inte att förändras och ett fungerande servicenät kommer att finnas i kommunens alla delar. Särskilt kommer Lovisa att satsa på äldrevården samt hälso-och sjukvården.

Festkommittéen med värdinnan Dagny Holmström hade organiserat festen väl och kaffet med goda smörgåsar hade god åtgång. Herrarna var underhållande och flinka med kaffepannan.

I föreningen finns underhållande förmågor som nu fick visa upp sig. Det är Christer Johansson i

duon UniSet som sjunger och spelar på möten och danser, Bengt Blomqvist som underhåller med dragspel, vitsar och egna historier.

Det är föreningens sånggrupp SeniorPopp som sjunger under Blomqvists ledning och ackompanjemang.

Pensionärerna i Lovisa dansar flitigt och gärna till UniSets musik.

Nu var dansgolvet proppfullt av glada, dansanta par. Och duons repertoar är så vacker och välvald att man bara kan lyssna och njuta fastän man inte dansar.

Göran Lindholm vann en av huvudvinsterna.

Alla höstfester har lotteri. I år gick den ena huvudvinsten till Liljendal och Per-Olof Kjellin och

den andra till Kotka och Göran Lindholm.

Kristina Wahlström

GOD TID

8/2013 – 25

föreningsnytt

Motion i Fäbodaskogarna Onsdag 25.9 ordnade Larsmo-Eug-

mo Pensionärsförenings motions­kommitté vår traditionella höstvandring, i år i Fäboda-Pörkenästerrängen.

Lövbackavägen, cirka 8 kilometer utanför Jakobstad, byggdes år 1974 och betjänar både skogsbruk och friluftsaktivitet såväl sommar som vinter. Här passerar 33 kilometer vandringsled i naturen och på vintern preparerade skidspår som kan avverkas i olika etapper hur man önskar.

Vi samlades i grupp vid Lövbackavägens parkering och välkomnades av Inga och Rolf Lund som visade vägen till Lövbackastugan. Vi vandrade cirka 2 kilometer och här mötte Betty och Leif Wiik med porlande välkomstskål och havtornsbär för alla. Ute var elden redan tänd vid grillplatsen

och inne i stugan flammade en värmande brasa. I luften anades den första riktiga höstdagen med hög, klar sky och grå moln seglande förbi. Träden hade lysande färger fastän vi inte haft någon köldknäpp.

Medan vi åt vår medhavda matsäck berättade Inga historiska fakta om platsen där havet svallat fritt för 2 000 år sedan och skapat den stengrund som nu ligger som ett långt röse naturen. På högsta delen av hällområdet finns stensättningar från 1700-talet, vilka tros ha fungerat som uppbevaringsställen för djur. Marken täcks av grå renlav och vitlav. Vegetationen runt omkring består av skog, träskmark och kärr med häckande fågelarter.

Vi vandrade upp till fornminnesplatsen och njöt av den karga och vackra omgivningen.

Här ska korven snart grillas

När vi kom tillbaka hade Rolf axlat dragspelet och framförde några för dagen lämpliga Dan Andersson melodier samt Lasse Berghagens ”Farväl till sommaren”, vilken inspirerade Leif och Viola till en svängom mellan tuvor och stenar till allas vår förnöjelse. Sista programpunkt var lotteri som arrangörerna bjöd på med nyttiga prylar för årstiden som vins­ter.

35 deltagare var med om en gemytlig samvaro ute i naturen. Vi tackade arrangörerna och vandrade tillbaka till bilarna i glatt samspråk. Det är inte helt enkelt att finna nya utfärdsmål varje år på lagom avstånd från civilisationen. Ni lyckades igen och vi som var med gläds länge efteråt.

Helena Lillsunde

Foto Gustav Lillqvist

Inga-Lill Karlsson och Carin Åminne ställer i ordning infobordet.

Foto Inga-Lill Karlsson

Kultur hela livet Ett nytt och fräscht initiativ såg

dagens ljus på Åbo stads huvudbibliotek den 10 och 11 oktober. Då inbjöds gamla och unga till gemensamma aktiviteter. Arrangörsgruppen bestod av föreståndarna för fyra servicehus, yrkeshögskolan Novias studerande med projektansvariga Minerva Ekrelius och Åbo stads fritidssektor med den svenska kultursekreteraren Johanna Slotte.

Seminarieföreläsarnas teman kretsade kring frågor som Vilken kultur önskar vi oss nu och i framtiden? Om dans i äldrevården och om seniorers kulturupplevelser.

Lisa Arenö berättade om Projektet GuldVarDag i Sverige. Dagarna avslutades med ett infotorg, där föreningar ställde ut broschyrer och material om sin verksamhet för pensionärer. Åbo svenska pensionärsklubb hade sitt infomaterial på två bord.

Tack vare föreningens två utom­ ordentligt duktiga arkivarier Mar­ garetha Hellman och Anja Björk­ felt var alla mappar i arkivskåpet i perfekt skick. Det var bara att ställa ut mapparna med medlemstid-

ningar, tidningsurklipp, broschyrer och program. Album med foton, som berättar om resor, utfärder, teater­besök och fester under många år lockade oss pensionärer att försöka hitta oss själva på bilderna. På bordet fick också föreningens sångböcker, historik och God Tid plats.

Ett uppskattat programinslag avrundade seminariedagarna, modevisning med kläder från 1940– 1970. Novias elever mannekängade i kläder från fyra årtionden till tonerna av tidsenlig musik och med två språkglada elever som presenterade modet på svenska och finska.

Vi pensionärer kände igen klädstilarna i efterkrigstidens knappa mode och mörka färger, i 50-talets vida kjolar i 360 grader med stärkta underkjolar, holkärmar och ballerinaskor. 60-talets kortkorta kjolar med skyhöga klackar och 70-talets hippiekläder lockade fram gamla minnen.

Biblioteksevenemanget gav mersmak och samarbetet med studerandena var trevligt. Kanske nästa år igen!

Carin Åminne

IT, safari och förtjänsttecken på höstmötet Inom ramen för pensionärsförbundets projekt Lär om datorer har Närpes pensionärsförening satt igång på allvar med dataskolningen. Vid föreningens höstmöte 30.11 berättade Frey Österberg om hur datastugan i seniorhuset, som är öppen varje måndag klockan 14–16, fungerar.

Tre datorer står till förfogande, och pensionärerna kan få hjälp med allt som rör internet och datavärlden. Många äldre hotar att bli sidsteppade i dagens samhälle om de inte kan sköta sina bankärenden och annan service på internet, och därför vill man hjälpa dem att komma tillrätta med dessa. Projektet drogs igång i fjol med Alf Bäckström som primus motor, men intresset kunde vara större, tycker man.

Tre personer fick vid mötet motta Svenska pensionärsförbundets förtjänsttecken med diplom för sina insatser pensionärerna till

fromma, nämligen Inga Kalberg som varit ordförande i föreningen, Alef Hannus, 96 år, och Jarl-Erik Lärka (inte närvarande) som båda varit sekreterare.

Till ordförande för nästa år omvaldes Sven Backman, och i styrelsen invaldes för ett år framåt Gustav Mannfolk, Marianne Ulfvens, Inga-Lill Ömossa och Birgit Söder, ersättare Kurt Edman och Nils Westerholm, samt för två år Siv Aro, Berit Berlin, Alf Bäckström och Sture Häggblom, ersättare Gun Forsman och Roy Wilson.

En budget på 16 520 euro fastställdes, och medlemsavgiften blev 14 euro, varav 11 går till förbundet och God Tid. Verksamhetsplanen upptar möten, fester, kurser, föreläsningar, resor, motionsjippon, datastöd och medverkan i äldrerådet.

Föreningen som har närmare tusen medlemmar är en av de största i förbundet. Den bildades 1959 som Närpes pensionärshemsförening,

Närpespensionärer samlade i stationshuset, från vänster Gustav Mannfolk, Gun Forsman som ledde mötet, föreningens ordförande Sven Backman, Doris Yrjans, viceordförande Sture Häggblom, Gunvi och Nils Westerholm, Håkan Böling, Olaf Lyne och 96-åriga Alef Hannus.

och tio år senare kom servicehemmet Bostället till. Namnet ändrades 1976 till Närpes pensionärsförening.

Christian Nylund från Vasa

berättade vid samlingen i ord och bild om en safariresa till Sydafrika.

Han har tillsammans med sin hustru företagit 40 resor till 25 länder,

och nästa år bär det iväg på safari till Kenya. Nylund är också medfostrare eller skolmorfar i lågstadiet.

BÖRJE SIDBÄCK

26 – GOD TID

8/2013

föreningsnytt

Ettans historiska promenad Vi mötte upp tolv medlemmar

Den kejsarliga fiskestugan.

Foto Pentti Rantala

Äldsta föreningen besöker yngsta Vi i Ettan har besökt våra systerföreningar på finskspråkiga orter och nu i höst kom turen till Kotka.

Ordföranden för Kotkanejdens pensionärer Birgitta Ström och hennes kollegor Solveig Koskinen och Birgitta Olsson mötte oss i samband med lunchen på Keisarin satama i ett nyrenoverat ölbryggeri. De berättade om föreningens verksamhet och vi fick bland annat veta att det bor bara en procent svenskspråkiga i Kotka, cirka 600, medan andelen ryskspråkiga ökat till omkring 1 500.

Navet för de svenskspråkiga i staden är svenska skolan med ungefär 200 elever. Elevantalet sviktar och ekonomin är inte den bästa.

Tanken på en pensionärsförening väcktes när ett antal mammor, som följts åt ända sedan barnen gick på dagis, märkte att de kommit upp i pensionsåldern. Sagt och gjort, för fyra år sedan grundades SPF:s yngsta förening. Den har blivit ett populärt resmål för flera andra föreningar från Helsingfors och kryssat har man gjort med östnyländska distriktet. Hittills i år har föreningen redan besökts av 400 pensionärer. Kotkaborna själva har också gjort trevliga resor till Göta kanal och Karleby.

Kotka har fantastiskt vackra parker märkte vi på vår guidade

Langinkoski fors.

tur genom staden. Stadsträdgårdsmästare Heikki Laaksonen är före detta elev i svenska skolan. I stadens centrum finns en två kilometer lång promenadväg fylld med skulpturer av inhemska konstnärer.

Vi besökte självfallet också den kejserliga fiskestugan i Langin­ koski. Det var minsann ingen liten stuga utan ett ståtligt och vackert hus byggt av traktens yrkeskunniga snickare och invigt 1889. Vår skickliga guide Teemu Tast berättade medryckande om kejsarfamiljens semestrar i trakten. Kejsaren Alexander III tyckte om att fiska men satt helst på en klippa och rökte och lät tjänarna sköta själva fiskandet. Kejsarinnan Maria Feodorovna, född som den danska prinsessan Dagmar, lär ha tyckt om att laga mat i fiskestugan. Efter ryska revolutionen bosatte sig prinsessan Dagmar i sitt hemland Danmark, där hon besöktes bland annat av marskalk Mannerheim.

I en resa till Kotka ingår också ett besök på det fint designade sjöfartsmuseet Vellamo. Där fick vi bland annat beundra Tove Janssons vackra mahognybåt, som hon åkte med till ön Klovharun samt fördjupa oss i den finländska sjöfartens historia.

Hedda Bonn

Foto Pentti Rantala

23.9.2013 vid Operan. Ossian Enkvist fungerade som guide.

Operan ligger ju som känt på Tölö Sockerbruks gamla tomt. Sockerbruket fungerade i början av 1800-talet vid Stortorget i Kiseleffs hus men det spred en vedervärdig stank eftersom reningen av sockret skedde med oxblod. Därför flyttades sockerbruket till stranden av Tölöviken, där Kiseleff också lät bygga en stor villa åt sig själv.

För 16 000 år sen låg Tölö under ett två kilometer tjockt islager, som smalt för 10 000 år sen och den nedtryckta jordskorpan reste sig sakta ur havet. På vikingatiden vågade ingen bo vid kusten eftersom vikingarna hade för vana att röva bort unga kvinnor och sälja dem till haremen i Konstantinopel och Bagdad.

På 1200-talet hade svenskarna under Birger Jarl erövrat Nyland och nu började de svenska regenterna göra reklam för att flytta till ”Österland”, som Finland kallades. Sverige var överbefolkat och grupper från bland annat Hälsingland flyttade hit, varav Helsingfors kanske fått sitt namn. Några familjer kom roende eller seglande över nuvarande Salutorget och bosatte sig i Tölö Botn det vill säga den inre delen av Tölöviken. Där fanns en å, som fick sitt vatten från Tölö sjö som låg i nuvarande Böle. Tölö har antagligen fått sitt namn av Töl-å, som betyder sumpig å. Hela Helsingforshalvön hörde till Tölö och beboddes av bara sex familjer år 1550.

Tölö är mycket äldre än Helsingfors, det omnämnes redan på 1300-talet och ett testamente av en

förmögen Tölöbo från 1400-talet finns bevarat i Reval. Därav framgår att han hade både jordegendmar, fartyg och tygvaror. År 1643 bestämde drottning Kristina att Tölö skulle ges till det nyflyttade Helsingfors ”till mullbete”, samt att ett tegelbruk skulle grundas vid Tölöviken.

Vi fick höra om kosackatamanen Krasnasjuk, som blev dödad i Tölö 1742 när ryssarna intog Helsingfors och att hans guldrustning finns utställd i Livrustkammaren i Stockholm samt om den välutrustade försvarslinjen längs Hesperiagatan med kanonerna på Apollogatans berg samma år.

Hesperiaparken har inrymt ett Brunnshus med hälsobringande vatten på 1700-talet där stadsläkaren ordinerade tidpunkten för varje vattenglas och promenader åt sina klienter.

På 1800-talet fanns i parken Hesperia Värdshus, som besöktes av bland annat Aleksis Kivi och Topelius och ett myller av personer av olika samhällsklass, som förlustade sig med karusell, fyrverkerier, musik, teater, cirkus, ballonguppstigning, säcklöpning och kägelbana. Inte att undra på att värdshuset brann ner två gånger och byggdes upp igen och att Aurora Karamsin var orolig för att de amatörmässiga raketerna skulle flyga fel!

I portgången till Hesperiagatan 1 fick vi se en målning föreställande Hesperia kanal, som aldrig byggdes och fick höra om hur karamellmaskinerna i Tölö karamellfabrik gav upphov till medicinfabriken Medica samt om hur sjukhuset Mehiläinen träffades av en bomb 1944 och 15 personer blev gasförgiftade av

läckande stadsgas men räddades.

Ordförande Bo Forsström berättade om hur han på väg till skol­ an under ett bombardemang blivit räddad till bombkällaren under ”Tölö Pärla” på Norra Hesperiagatan av en omtänksam främmande man.

På Runebergsgatan fick vi höra hur Skandinaviens första telefon­ automatcentral kom till Tölö och om Soncks kvarter mellan Runebergs-, Musei-, Mechelin-, S. Hesperiagatorna och om hur Sonck planerat de allmänna gångvägarna genom kvarteret utan staket mellan tomterna.

Taivallahden peruskoulu ligger på platsen där Tölö slakteri befann sig ända till år 1930. Slakteriet färg­ade Edesviken röd av blod och stank så fruktansvärt att man fick hålla fönstren stängda på Runebergsgatan vid västlig vind. Boskapen drevs från godsstationen längs Museigatan emot sitt dystra öde.

Många mindes ännu de gemytliga biokvällarna på biografen Mikki på 1950- talet där det under pauserna när filmrullarna byttes, dörrarna mot gården slogs upp för att ventilera lokalen och man ibland fick beskåda nakna män sittande i allmänna bastun mittemot med likaså öppna dörrar!

Museigatan var ännu på 40-talet belagd med kullersten och gaslyktorna tändes av en man med en stege.

Efter att vi ännu tagit en titt på Cygnaeusgatan, där en ung mammut tappat en mjölktand för 27 000 år sen kunde vi med gott samvete inta kaffe och bulle på Café Marocco.

Ossian Enkvist

Lojo seniorer reste till Borgå Torsdagen den 3 oktober åkte 36

medlemmar i Lojo svenska seniorer i väg på en utfärd med okänd destination. Litet oväntat var att målet för den hemliga resan var Borgå.

Syftet med besöket i J.L. Runebergs hem var denna gång att besöka utställningen ”Fredrikas trädgård – från kryddgård till blomstrande oas”. Under medlet av 1800- talet hade intresset för rumsväxter och fönsterträdgårdar vaknat även i Finland. Fredrika beställde frön och växter även från utlandet.

Pelargoniorna och andra krukväxter har bevarats till eftervärlden genom att man tagit sticklingar.

Guiden Arja Rajakaltio sällade sig till sällskapet. Vi åkte på en kort stadsrundtur och fortsatte med att åka ut på landsbygden. 12 kilometer från centrum på Vessölandet ligger Hommanäs gård i lantlig idyll.

I de vackert inredda salongerna

bjöds vi på fisklunch. Värdinnan berättade att gårdens historia går tillbaka ända till 1700-talet. Stefan Löfving, en av de mest kända spanarna under stora ofreden, tilldelades 1736 kronogodset Hommanäs som erkänsla för sina krigstida gärningar. I dag är gården ett mötes-, fest och turistcenter.

Efter lunchen åkte vi tillbaka till staden för att besöka domkyrkan.

Prästen Aino Mäki-Punto hälsade välkommen, spelade på orgeln och höll en kort andakt. Sedan tog hon besökarna med på en tidsresa från 1200-talet till den ödesdigra branden 2006 och återinvigningen 2008.

I gassande sol promenerade vi till Borgå museum. Där besågs utställningen ”Louis Sparre och Borgå – De bästa åren i mitt liv” i Holmska huset. Specialutställningen hade ordnats med anledning av att det förflutit 150 år sedan Louis

Sparres födelse. Louis Sparre var en rikssvensk konstnär och formgivare. Han bodde i Borgå mellan åren 1897 och 1905. Han grundade bolaget Ab Iris, som tillverkade möbler i jugendstil. Han målade främst porträtt och landskap. I gamla rådhuset hade det så kallade Irisrummet inretts med möbler planerade av Louis Sparre.

Kaffetåren den bästa är tyckte väl de flesta när man bänkade sig till bords för att avnjuta eftermiddagskaffe. Nu återstod bara 15 minuter för besök på höstmarknaden. Det blev språngmarsch till marknadsplanen. Få marknadskringlor bytte ägare. Det var skönt att igen sitta i bussen på väg hem. Var det något som blev glömt? Absolut inte! Kassarna var nog fyllda med Brunberg godis. Tack till Litti för researrangemangen och till Micael för trygg resa!

Viva Holm

GOD TID

8/2013 – 27

föreningsnytt

Pensionärerna besöker Varala Idrottsinstitut Strålande solsken rådde torsdagen

3.10. när pensionärerna begav sig på utfärd till Varala på Pyynikkiåsen.

Bättre väder hade man inte kunnat önska sig, det var riktig indiansommar den dagen.

Vi brukar åka längre bort när vi beger oss på exkursion. Nu gällde det att beta av någonting i närområdet, någonting man ofta kör förbi med buss eller bil och kanske samtidigt undra över, vad månne där finns på andra sidan staketet?

Tjugofyra stycken nyfikna hade ställt upp. Före detta rektor Aila Tamminen tog emot oss på gårdsplanen och förde oss direkt till den första byggnaden på området.

Huset, en ståtlig trävilla i två

våningar med rymlig källare hade ursprungligen uppförts som sommarvilla åt familjen Henrik Liljeroos från Tammerfors. Arkitekt Karl Snellman hade ritat villan och den stod färdig år 1892.

Stockarna till husbygget kom från byn Varala i Kangasala, därav namnet. En vackrare plats för en sommarvilla är svår att tänka sig.

Huset ligger halvvägs i den branta sluttningen mot sjön Pyhäjärvi, omgivet av ståtliga furor.

Eldsjälarna bakom Varala var två damer Anna Lilja och Anna Schreck.

De stod i ledningen för Varala i 40 år. Allt grundade sig på händelser i början på 1900-talet. Man hade ordnat en fyra veckors kurs för kvinnliga gymnastikledare i Tammerfors på sommaren år 1908. Platsen var Frivilliga Brandkårens fält på Pyynikki och deltagarantalet var 51.

Kursdeltagarna grundade sedan gymnastikföreningar på olika håll i landet och många kvinnliga fören-

ingar, som tidigare hade haft manliga ledare, fick nu kvinnligt ledarskap.

Den första gymnastikledarkursen för kvinnor hade varit en succé.

Man ville fortsätta med verksamheten och började söka efter en permanent plats i Tammerfors för detta ändamål. En kommitté bildades och redan följande år, 1909, köptes villan Varala av familjen Liljeroos.

Genast ordnades en andra fyraveckors sommarkurs med 61 deltagare alltifrån Rovaniemi till Sordavala.

Samma sommar ordnades ännu en tvåveckors uppföljande kurs. Behovet var stort när det gällde kvinnliga gymnastiklärare och -ledare.

Verksamheten växte och deltagarantalet likaså. Man beslöt att bygga en gymnastikhall. Arkitekt Wivi Lönn gjorde ritningarna och donerade dem till institutet.

Gymnastikhallen byggdes på områdets högsta punkt och den blev färdig redan 1911. I den nya byggnaden fanns också övernattningsutrymmen.

Under många år i början ordnades kurser och undervisning enbart om somrarna. Kursernas program bestod av gymnastik, teori, rörelseoch sånglekar, folkdanser, simning och hälsolära. Nämnas kan att man i början också ordnade rekreationskurser för unga fabriksarbeterskor, vilkas ålder var under 15 år. På initiativ av Tampereen Naisvoimistelijat ordnades dessa kurser från 1910 till 1921. Efter 1921 blev det förbjudet att anställa så unga personer i fabriksarbete. Antalet flickor i åldern 11–15 år, vilka deltagit i dessa kurser är 539 personer.

Varala utvecklades. År 1926 byggdes Kisapirtti ritad av arkitekt Ber-

Pensionärerna väntar på bussen till Varala.

tel Strömmer. I byggnaden finns en stor öppen hall, en vaktbostad och ytterligare övernattningsrum. Under åren 1937 och 1938 utvidgades området. Den ursprungliga hyrda tomten på 2,5 hektar utökades till nästan 4 hektar. Samtidigt köptes en villa på en granntomt och den iståndsattes till ett vandrarhem för 40 personer.

Under kriget inkvarterades soldater i Varala och senare även ingermanländska flyktingar.

1965 utökades Varalas kursverksamhet från att ha omfattat enbart sommarmånaderna till att spänna över sju månader av året. 1969 blev den nya institutsbyggnaden färdig och verksamheten pågick hädanefter året runt. 1970 ordnades kurser även för pojkar och män. Man slutade med vandrarhemsverksamheten. Gymet öppnades också för vanliga tammerforsare. 1971 öppnades Varalas museum. Varala har vuxit, utvecklats och blivit allt mångsidigare under de snart 104 år som förflutit sedan verksamheten grundades. Vår egen pensionärsförening

har också en anknytning till Varala.

Gymnastiklärarinnan Molly BernerSandbacka har varit ordförande för Varalaseura åren 1974–1979. Ännu några ord om Villa Varala. Före

museets öppnande år 1971 strävade man att återställa Liljeroos sommarvilla i ett så ursprungligt skick som möjligt. Huset hade de senaste 60 åren fungerat som institutets ekonomibyggnad, matservering, kontor och för bostadsändamål.

Byggnaden var fortfarande i gott skick och som en renodlad representant för herrskapsfolks sommarvillakultur från sekelskiftet var den värd att bevara. Man återställde så mycket som möjligt. I köket tog man fram det gamla trägolvet.

All modern inredning togs bort och man byggde nya skåp enligt gammal modell. En gammal köksspis monterades tillbaka på sin plats.

Stugan fick förbli oförändrad som den matsal den alltid varit.

På den öppna terrassen, där man också ofta ätit under somrarna, står

Foto Marita Saarni

ännu de ursprungliga borden och stolarna kvar. En snickare från Pirkkala hade tillverkat dem i slutet på 1800-talet av rotstubbar av enbuske.

I det forna kontoret arrangerades en utställning av föremål och fotografier vilka belyser Varalas historia.

Två rum i övervåningen är inredda som sovrum. I det tredje rummet har kvinnliga gymnastikföreningar i Tammerfors fått ställa ut historiska föremål. Där finns skidor, pjäxor och skridskor, redskap för olika typer av bollspel, kläder och åter kläder.

Man har klätt träningsoveraller, gammaldags baddräkter, gymnastikdräkter, dräkter med olika idrottsföreningars logo och dekaler på skyltdockor. Det finns vimplar och flaggor överallt samt gamla böcker som behandlar idrott och gymnastik. I källarvåningen finns gamla idrotts- och gymnastikredskap. Kort sagt, ett intressant litet museum som är värt att se.

Till slut fick vi oss en kopp kaffe med tilltugg i Kafé Anna på området.

Marianne Huotari

Villa Varala, 2. våningen, salen. På väggen grundarna Anna Schreck och Anna Lilja. Guiden föreläser om Varalas historia.

Foto Marita Saarni

Pernås höstmöte Höstmötet hölls i Sockenstugan i Pernå kyrkby (numera Lovisa) onsdagen den 9 oktober Närvarande var 42 medlemmar av cirka 100 medlemmar.

Till ordförande för höstmötet valdes enhälligt Marianne Hällsten, till viceordförande Rabbe Sandholm. Till mötessekreterare valdes Marianne Gunell och till protokollsjusterare och rösträknare Regina Illman och Birger Serenius.

Ordförende Marianne Hällsten

gick stadgeenligt igenom de punkter, som tillhör höstmötet.

Föreningens styrelse för verksamhetsåret 2014: Ordförande Marianne Hällsten Vice ordförande Rabbe Sandholm Sekreterare Marianne Gunell Skattmästare Carl-Gustav Lindfors Ledamöter Guy Andersson Ritva Grönqvist KajGrönqvist Birger Serenius

28 – GOD TID

8/2013 BOENDE

Hur undvika slitage i bostaden?

Långvarig användning av bostaden med dörrar och

inredning lämnar sina spår, och spåren kallar vi slitage. Ofta är slitaget nötning av skåphörn och bordskanter. Ibland orsakas skador av ovarsamhet.

Utseendemässigt är slitage mer eller mindre störande och skadorna mer eller mindre fatala. Ytor som anses ”underhållsfria” (glas, kakel, sten) är svårreparerade, och här skall man undvika risker. Om hål måste borras, borra i fogen och inte i plattan!

Orsakerna till slitage i bostaden är många. En orsak

är fortlöpande belastning till exempel på golvytorna. En matta i bostadens entré hindrar att sand förs in och skråmar golven. Möbler bör förses med ”tassar” av självhäftande filt. Man skall vara försiktig då möbler och skrubbar flyttas; det är klokt att ha en bit matta som underlag då man skuffar eller släpar tunga pjäser. Vid reparationer skyddas golven med kartong eller fiberskiva; papper ger inte tillräckligt skydd.

Livman Fastighetsmäklare med erfarenhet.

Tapetserade och målade ytor skall tåla de påfrest-

Livman Ab Afm, Brändövägen 8 00570 Helsingfors Tel. 0400-408 499, www.livman.fi

Vi bygger radhus i Yttermalax. Ännu finns lediga lägenheter kvar.

Ring för mera info! * gör element för hus, garage och villor * bygger nytt, gör ritningar och planering * renoverar * vtt certifikat för våtutrymme

LINDBERG CONSTRUCTION Kaasastået 32, Malax www.ovelindberg.fi

ningar boendet medför, och i småbarnsfamiljer tillkommer kravet på så kallad smörgåstålighet (kan man avlägsna spåren av en smörgås som tryckts mot väggen?). I dag finns det tvättbara tapeter och högklassiga väggfärger för inomhusbruk. Väggfärgens yta brukar vara tåligare ju glansigare den är, men nu finns också matta väggfärger med god tålighet. I innertak används billiga matta färger, men i kök och badrum väljer man täta, tvättbara färger för taken.

Tidskriften Kuluttaja 7/2013 ger en skrämmande

beskrivning av lågprisvaruhusens möbelkvalitet:

bland annat bordsskivor med några millimeters ytskikt på en fyllning av luft och papperslameller.

Sådana möbler tål varken fortlöpande slitage eller tillfälliga stötar. Arbetsbänkar och bord i bostaden skall tåla decenniers användning. Det är viktigt att kantlisten är av hårt trä och minst cirka 5 millimeter tjock. Innerdörrar i hus från 1950- och 1960-talen är stabila; om de blir skamfilade kan en yrkesmålare renovera dem. Fönster och dörrar från 1960-talet har inte avrundade kanter och här skadas färgskiktet lätt. Vid renovering kan man med sandpapper runda av kanterna före ommålningen. Som alternativ till ommålning är lappning en realistisk metod: man målar över skavankerna med en liten pensel.

Också i köksinredningar och skrubbar är hörn och

kanter ömtåliga: 0,4 millimeter melamin på spånskiveytan kan fungera bra, men vid kanter och hörn måste det finnas lister som tål slitage och stötar.

Parkett skall vara av hårt trä och tillräckligt tjock:

ytskiktet skall möjliggöra flera slipningar. Ytor av äkta trä har en förnämlig egenskap: det långvariga vardagsslitaget ger visserligen synliga spår, men spåren måste inte se störande ut. Också affärsvärlden har upptäckt detta och säljer nygamla möbler med färdigt sliten yta, en snickarvariant av de stentvättade jeansen.

Bengt-Vilhelm Levón

Ring! Begär offert Ove 0500-733701 e-post: ove.lindberg@pp.malax.fi

Sälja eller köpa bostad?

Sebastian Rostedt Partner 0400 373 620 sebastian.rostedt@huom.fi

Ab Seaside Oy LKV, Arkadiavägen 8, 25700 Kimito

Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor.

Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste steget för en lyckad bostadsaffär.

Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation (kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision). Även “tyst försäljning” möjlig via mig.

Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

Optisk specialaffär

När Du köper – När Du säljer

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

På Härmän Rehab får du rehabilitering av den svenska, sakkunniga och erfarna personalen från Norrvalla.

www.aktiaafm.fi JakobstadTel. Tel.06-7899 7899 800 Jakobstad 800 Karleby Tel. 010 010 247 Karleby 2477887 7887 Vasa Tel. Tel. 063 06-3180 Vasa 180 000 000

Östra Nylands

Fastighetsförmedling Ab www.iukvoy.fi Alexandersgatan 6, 07900 LOVISA Tel. (019)501 431 e-mail: iukv@iukvoy.fi

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

09-298 1927

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

• Rehabilitering för äldre med flera sjukdomar har kursstart 2.12.2013 (50669) och följande kurs 24.3.2014 (51793) • Hjärtrehabiliteringskurserna börjar 17.3.2014 (51788) och 29.9.2014 (51789) • Rehabiliteringskursen för MBS och typ 2 diabetes börjar 4.8.2014 (51563) FPA finansierar rehabiliteringen som är gratis för dig.

Mera information om kurserna och ansökningsförfarandet ger Malin Saarenmäki tfn (06) 483 1490, malin.saarenmaki@harmankuntokeskus.fi

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Vaasantie 22, 62375 Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmarehab.fi

GOD TID

numismatik guld smycken

Vi betalar t.ex. för

Vi köper guldmynt Vi köper silvermynt

20 mark 1913 1000 mark 1992 100 euro 2002

310 € 225 € 215 €

Var vänlig ring!

Klaus Damstén 040 552 6050 eller 010 231 3020

2 mark 1905 100 mark 2000 20 euro 2009

200 € 40 € 30 €

Ni kan också kontakta oss via e-post: guldmynt@guldmynt.fi

100 € 500 mark 1975 (01) 1000 mark 1922 (01) 1500 € 5000 mark 1939 (01-0) 100 €

Vi köper sedlar Vi köper guldsmycken, medaljer och utmärkelsetecken

Bilderna: Kurt Pettersson

Vi köper

8/2013 – 29

Vi värderar gratis mynt, sedlar, smycken, utmärkelsetecken, o.dyl.

18 karat guld 19 €/g 14 karat guld 13 €/g

.guldmynt.fi www.silvermynt.fi

www

Stenvest Ab, PB 103, 00121 Helsingfors (Annegatan 16 B 43)

En prydnad på den manliga handleden För 25 år sedan köpte jag på gatan i Söul

en Rolexklocka, två millimeter tunn, med minimalistisk, elegant design. Den kostade lika mycket som tre flaskor öl och gick bara några veckor. Fortfarande glänser förgyllningen. På avstånd syns det inte att den står och jag överväger att börja använda den som skrytsymbol.

Det ligger i tiden. Om man vill veta vad klockan är finns mobiltelefonen och dagens unga som lever med mobilen i handen har följaktligen börjat avstå från att bära armbandsur. Dyra märkesklockor har i stället blivit den modemedvetna medelklassmannens statsussymbol. Om man köper specialtidningarna som presenterar de nya

modellerna ser man att det finns en stor marknad för monsterschyssta mekaniska och batteridrivna urverk för mellan 1 000 euro och 900 000. Schejkerna betalar faktiskt en miljon för att visa sina vänner vad klockan är.

Somliga vill också signalera sin sportighet med runda, stora apparater som kanske visar såväl löptid, puls, blodtryck och body mass-index. Den uppmärksamma tv-tittaren vet att dessa runda sportdatorer finns på handleden till exempel hos ministrarna Stubb, Katainen och Haglund. De är alltså både modemedveta och ständigt uppdaterade. Är det statens växande budgetunderskott som deras klockor visar? Tyvärr inte.

Den medelålders konkurrensutsatta kneg­

are som lever i takt med tiden har naturligtvis en hel rad armbandsur i sin skrivbordslåda. För fest, bergsbestigning, begravning, träning och dykning. Mannen har inga andra smycken att samla på och visa upp. Ändå sägs mannen vara lika fåfäng som kvinnan. Eftersom mobilen inte kan räknas som en personlig prydnad återstår alltså kläderna och klockan.

Tyvärr är de flesta gråa kostymer ganska likadana så den nonchalant lutande vänstra armen blir då det enda sättet att visa sin personlighet.

Och vill du göra en sådan man belåten, prisa inte hans hustru eller hans hus,

utan ge diskret hans klocka (eller hans bil) beröm, då får du en vän för livet. För han har antagligen fått grälor av sin fru för att ha satsat 5 000 på en onödig klocka och är ständigt på jakt efter motiveringar till varför den var ett klokt och bra köp.

Om du då påpekar att klockans egenskaper är intressanta, sällsynta och nyttiga och att den dessutom är snygg, har du gjort dagens goda gärning.

Vad klockan är slagen

struntar alla i.

STURE GADD

Vilka var de? Adeln som samhällsbyggare Utställning i Riddarhuset 31/1–16/2 Adelsståndet i Sverige kan anses ha uppkommit under kung Magnus Ladulås tid, år 1279. Det innebar till en början skattefrihet för dem som kämpat mot rikets fiender.

Dessa frälsemän, friherrar, erhöll under medeltiden stora rättigheter framförallt gällande ämbeten och markinnehav. Samtidigt blev adeln det mest inflytelserika ståndet under lantdagarna. Kung Gustaf II

Adolf grundade Sveriges riddarhus och riddarhusordningen, där de högadliga släkterna hade det största inflytandet.

För att minska deras betydelse adlade Karl XI och Karl XII ett stort antal nya släkter och sålunda uppkom i riket en ny slags ämbetsadel som var lojal mot kungen.

Under frihetstiden ökade adelns betydelse för att åter avta i samband med Gustaf III:s

reformer, enligt vilka personer också från icke adliga stånd kunde inneha höga ämbeten.

Under autonomin utökade kejsarstorfurstarna antalet adelssläkter, eftersom personer som innehade höga ämbeten ofta adlades. Som statsstånd behöll adeln sin ställning ända fram till lantdagsreformen år 1906.

I och med Finlands själv­ ständighet bibehölls adelskapet, men nya adelsbrev beviljades

inte längre. Det finns i Finland ett stort antal släkter av inhemskt ursprung, till exempel Creutz och Carpelan, samt släkter som kommer från Sverige och släkter av ryskt, tyskt och baltiskt ursprung.

Representanter för dessa släkter har på många sätt medverkat till uppbyggandet av vårt samhälle under olika skeden av vårt lands historia.

Adelns betydelse för Finlands utveckling har varit stor, många

centrala politiskt engagerade personer, konstnärer, arkitekter och övriga reformatorer av vårt samhälle har kommit från adliga släkter. Öppet dagligen 11–18.

Kaféet öppet 12–18.

Gruppreserveringar och guidningar Eva Ehrnrooth, 0400-493 783, e-post tipi1946@hotmail.com

30 – GOD TID

8/2013

Stig Bäcklund är också författare – Jag lever – Minä elän, är ett uttryck förknippat med Aleksis Kivi. Det kunde också vara ett motto för Stig Bäcklund. På Aleksis Kivi-dagen offentliggjorde Stig Bäcklund sin nya bok, I själva saken avhörd.

Detta skedde samtidigt som Svenska Akademiens ständiga sekreterare Peter Englund kungjorde att Alice Munro hade fått årets Nobelpris i litteratur.

Många hade samlats i Kulturhuset Grand i Borgå i oktober för att höra Stig Bäcklund presentera sin bok.

Där fanns representanter för pres�sen, föreningar och sammanslutningar samt personer som skildras i boken som inte är någon traditionell biografi utan även ett ställningstagande till framtidens utmaningar.

Innan Stig tog till orda bjöds det på kaffe och hembakt lingonpaj av Stigs hustru Ruth Bäcklund och ett av deras sex barn Maj-Ruth Mäkinen.

Maj-Ruths dotter Isabell Mäkinen hade hand om bokförsäljningen medan Stig tidvis var fullt sysselsatt med att signera sin bok. Med fanns också Stigs svärson Tony Mäkinen som har gjort bokens omslag som på framsidan upptar en bild av segergudinnan daterad till en tid före Kristus och på baksidan en oljemålning föreställande natt över Haiko fjärd av svärsonen som är konstnär. Hannu Salmi som har svarat för bokens layout fick idel beröm av Stig i likhet med korrekturläsaren, historikern Fredrik Johansson.

Stämningen var otvungen och varm då Dennis Karlsson inledde med att till eget ackompanjemang sjunga En päivääkään vaihtaisi pois (Inte en dag skulle jag byta bort).

Stig hade valt sången både för att uppmärksamma de många finskspråkiga som hade mött upp till bokutgivningen och för att han

”Jag upplever att livet har fostrat mig till målsättningen att göra min plikt, utgående från de resurser som blivit just mig tilldelade.” helt instämmer med texten i visan.

– Inte skulle jag ge bort en dag även om livet ibland har bjudit på motgångar Så var det dags för själva bokpresen-

tationen. Titeln I själva saken avhörd som har förbryllat många kommer sig av att författaren i sin yrkesutövning som polis, privatdetektiv och utredningsman har avhört många och att han nu tyckte att det var dags att lyssna till sin egen röst. Och efter att ha lyssnat tillräckligt länge började sekvenser ur hans liv komma fram ungefär som i en film.

– Livet har varit spännande och intressant. Utgångsläget var att jag fick se dagens ljus kort före krigsutbrottet mellan Finland och Sovjetunionen, hösten 1939, då min far redan inkallats och var på väg mot östfronten. Upplevelser och ställningstaganden i denna bok har främst att göra med mina uppväxtår, tjänsten vid tull- och polis-

väsendet, aktiviteter inom kyrklig och frikyrklig församlingsverksamhet samt politik och idrott. Jag vill också vara en röst ur de djupa leden som bildas av vanliga, enkla människor med sina begränsningar, målsättningar och förväntningar.

Betecknande för Stig Bäcklund är

hans vilja att hjälpa och lyssna på sina medmänniskor. Ledstjärnan i hans arbete som polis har varit att genom samtal komma till ett gott resultat. På samma sätt har han arbetat som förtroendevald. Han har försökt komma på lösningar med en förmåga att förhandla.

Som etta på världsrankingslistan i tresteg inomhus för veteraner över 70 år och dubbla världsmästerskap i guld ser han idrotten som ”en viktig stärkande faktor, för att bättre kunna nå fram till andra målsättningar i livet”.

De nio kapitlen i boken visar på ett

mångfacetterat innehåll; Finlands öde i vågskålen, Arbetarmiljö och frikyrklighet, Mitt slutliga yrkesval, Polisyrket, Med i politiken, Idrotten, världens största folkrörelse, Ut i världen som reseledare, Aktiviteter inom kyrklig och frikyrklig verksamhet, Släktens konstnärer och Slutord med bland annat Stigs mors vision om en framtida internationell släkt som har besannats.

I slutet av boken finns en bild av

Else-Maj Kullberg föreställande en lilja vid en silverklar källa. Bilden har inspirerat författaren att filosofera över skillnaden mellan en sund självkänsla eller narcissism.

– Det finns även skuggagendor i enskilda människors, och av människor bildade sammanslutningars, liv. Känner vi till vår egen skugga-

Gunnel Björkstam med ett nyförvärvat exemplar av I själva saken avhörd bredvid författaren. Gunnel var under åtta år ordförande för äldrerådet i Borgå som förverkligades tack vare en fullmäktigemotion av Stig Bäcklund.

genda? Kanske inte, men många andra gör det. Skuggagendor innehållande tvivelaktiga målsättningar styrda av själviskhet och oförsonlighet påverkar många delområden i enskilda människors liv samt även vårt samhälle. Viktigt är att vi som enskilda och församlingar och kyrkor träder ut ur skuggornas värld och låter nådens och sanningens ljus råda.

Det var många som bad om ordet

vid den efterföljande diskussionen.

Till dem hörde viceordföranden för Borgånejdens krigsveteraner, Harry Wilkman, som tackade för att Stig Bäcklund har lovat att ett eventuellt överskott av bokförsäljningen skulle gå till krigsveteranerna, av vilka det i Borgå fortfarande finns ett sjuttiotal.

Text och foto Benita Ahlnäs

Kan farfar och mormor göra nytta i skolan?

Kanske den frågan kan ge oss svar

på hur vår generation kan medverka till framgång för skolan och dess elever, det vill säga för våra barnbarn och deras kamrater. Som mången annan oroar jag mig stundom över de senaste årens inte så positiva utveckling inom skolan.

Vi seniorer borde kanske i större utsträckning dela med oss av några tankar om hur vi kan bidra till de ungas möjligheter att lyckas i arbetslivet.

Våra egna far- och morföräldrar fick vara med om en snabb förändring av arbetslivet. Även

dagens nypensionerade har själva varit det och är säkra på att förändringarna kommer att fortsätta att prägla tillvaron också för nästa generation. Utvecklingen kommer i huvudsak att vara positiv, givande, men också mycket krävande för dem som ska ta över.

En positiv grundsyn är helt nödvändig för att skapa positiv energi, skriver Sten Lindholm

Foto Steve Cole

Verksamheterna blir alltmer kunskapsbaserade och därmed också mer kunskapskrävande.

Vi äldre kan hjälpa ungdomarna att

ge akt på vilka signaler vi sänder dem. Förutsättningarna är betydligt bättre nu än för tidigare generationer. En positiv grundsyn är helt nödvändig för att skapa positiv energi istället för att drabbas av uppgivenhet. Vi kan ge perspektiv på sambanden mellan kunskap, skola och arbete.

Vi kan förmedla insikter på områden som sällan belyses i media, som skolfolket inte behärskar och som det är svårt att läsa sig till. Kunskap och kompetens är de viktigaste tillgångarna. Man kan eventuellt få intryck av att kunskap inte är så väsentligt, det mesta går ju att ta reda på. Vi kan alltid medverka till att respekten för kunskap återupprättas.

Vi äldre känner väl till att man kan

vandra genom livet utan möjligheter att utnyttja sin kapacitet, ge utrymme för sina intressen eller finna den verkligt meningsfulla och engagerande uppgiften. Vi vet också åtskilligt om det positiva och vad som är väsentligt. Vi bör dela med oss av denna tysta kunskap och stödja ungdomarna i deras sökande. Tiden är inne för att förstå att alla generationer måste samarbeta om vi ska klara demografins utmaningar.

Alltså när de äldre blir många fler

och de i yrkesverksam ålder färre, ja då måste helt enkelt de äldre bidra allt mer i samhällsbygget. För att nå de två målsättningarna – ett aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna – måste dörrana öppnas för de äldre.

Sten Lindholm Träskända

GOD TID

8/2013 – 31

Delta i luciavalet och luciainsamlingen!

1

Carolina Wendelin Karis

5

Ida Kallström Hangö

2

Eleonor Heikkinen Hangö

6

Frida Granqvist Esse

3

Julia Lövdahl Kristinestad

4

Linn Ekebom Finström

7

Elin Andersson Ekenäs

8

Michelle Riska Helsingfors

Finlands Lucia – Röstsedel

Tema för Luciainsamlingen 2013 är ofrivillig ensamhet bland äldre.

JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR ________ Mitt namn _____________________ Min adress ____________________ Jag bidrar med _______ € (minimi 1 euro/röst) Jag sänder mitt bidrag via  Aktia FI12 4055 1120 0450 79  Nordea FI64 1562 3000 1093 32  Danske Bank FI74 8000 1870 8920 73 Sänd röstsedeln per post till: Folkhälsan, Paasikivigatan 4, 00250 Helsingfors

9

Annica Sigfrids Åbo

www.lucia.fi

10

Nicoline Rydgren Sibbo

Du kan lämna ditt bidrag och din röstsedel i Folkhälsans hus, på Hufvud-

stadsbladets kontor i Helsingfors och i Luckorna.

Tema för Luciainsamlingen 2013 är ofrivillig ensamhet bland äldre.

Rösta på webben, www.lucia.fi Rösta per sms. Du kan välja mellan bidrag på 5 euro, 10 euro eller 20 euro.

Vill du bidra med t.ex. 10 euro skriver du: 10E LUCIA X (x står för kandidatens nummer) och ditt namn t.ex. KALLE KARLSSON. Sänd meddelandet till nummer 17240.

Din röst och ditt bidrag ska vara hos Folkhälsan 27.11.2013 före kl. 24.00. Tack!

De uppgifter som lämnats i samband med inbetalning och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1. 2014. Från sms-bidraget avdras skatter och operatörsavgifter. Insamlingstillståndet 2020/2012/4461 har beviljats av Polisstyrelsen.

32 – GOD TID

8/2013 Freders skola – som jag minns den

TÄNK OM JAG SJÄLV SKULLE SKRIVA ...

Jag har gått i den skolan och har nu på gamla dagar skrivit en liten personligt hållen historik, som jag har kallat Freders skola – som jag minns den.

Lördagen den 7 september samlades en skara forna elever och intresserade Lovisabor vid skolan för att vara med om att avtäcka en minnestavla på skolhusets vägg. I det samman­ hanget presenterade jag skriften och när vi efteråt samlades nere på Marinan vid Skeppsbron fick de som ville det köpa den för 10 euro. Det var många som ville, men ännu har jag några exemplar kvar.

På Folkhögskolan Axxell finns möjligheterna.

Vårterminen 2014 startar följande kurser i centrum av Helsingfors: • • • • •

Att skriva om sitt liv II 9.1-4.4 Att skriva för barn och unga 24.1-26.4 Text på gång 30-31.1 och 10-11.4 Lust att skriva och skapa, kortkurs i ord och bild 10-11.2 och 10-11.3 Skriva fantasy, workshop för unga 2-4.6 på Axxell Överby i Esbo

Läs mera och anmäl dig på www.axxell.fi/folkhogskolan eller ring kursledare Åsa Stenvall-Albjerg 044-739 7722.

För mer information och anmälning, se www.axxell.fi/overby

SenioRöst Julfest med Finlands Lucia

ti 17.12. kl.14 i Matteuskyrkan, Åbohusv.3, Östra Centrum, fritt inträde Vi erbjuder invataxi i östra H:fors. Anmälan senast fem dagar innan per tfn 044 7883696. Arr. Svenska pensionärsförbundet, Helsingfors kulturcentral och nätverket för SenioRöst

Det är svårt att nå eventuella köpare utanför Lovisa. Jag vet att det finns forna elever eller barn till forna elever litet här och där i Finland.

Man kan ta kontakt per telefon 06-7220506 eller per e-post ugustafs@multi.fi eller skriva till Ull-Britt GustafssonPensar, Berggränd 5 A 6, 66900 Nykarleby.

Nordhuset, Mosaiktorget 2 Nordsjö, vuotalo.fi

Danskvällar

* Den 11 december på AV kl. 18–22 med Bronzon * Danskväll i Liljendal i Liljendalgården med Uniset onsdagen den 20 november kl. 18–22.

Buss från Helsingfors, Kiasma kl. 17.00.

Anmälningar till bussen tas emot av jan.holmberg@spfpension.fi, tfn 020-728 8813.

Samrådet i SPF Helsingfors

Sibeliushuset i Lahtis

”Moonlight Serenade – Glenn Miller” Fredag 29.11 kl. 13.00 Avfärd från Kiasma kl.10.00 Konserten är denna gång “Moonlight Serenade – Glenn Miller” (Glenn Millerin unohtumattomat).

Melodier som In the Mood,Chattanooga ChooChoo och Rhapsody in Blue etc.

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Konstsam­fundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

Anmälningar till Clara von Bonsdorff 040 5444031

20.11 Borgå, Grand kl. 19.30 21.11 Mariehamn, Alandica kl. 19.00 22.11 Ekenäs, Kyrkan kl. 19.30 23.11 Houtskär, Kyrkan kl. 19.30 24.11 Pargas, Teatern kl. 18.00 29.11 Munsala, Kyrkan kl. 19.30 30.11 Terjärv, Skolan kl. 19.30 1. 12 Bennäs, Anderssensalen kl. 18.00 2. 12 Kronoby, Samlingshuset kl. 19.30 3. 12 Vörå, Norrvalla auditoriet kl. 19.30 4. 12 Smedsby, Kulturhuset kl. 19.30 5. 12 Pörtom, Uf Lokalen kl. 19.30 6. 12 Jakobstad, Schaumansalen kl. 15.00 7. 12 Kimito, Villa Landet kl. 19.30 8. 12 Ingå, Hembygdsgården kl. 18.00

Biljetter från: - Studio Ticket - NetTicket - Luckorna - Alandica

GOD TID

8/2013 – 33

Trio Saludo 40 år Den finlandsvenska sånggruppen Trio Saludo firar i år sitt 40-års jubileum med en konsertturné.

Den ursprungliga sånggruppen, Fyra på Spanska bildades i Åbo av 4 medlemmar från studentkören Brahe Djäknar. Peter Ingo, tidigare medlem i gruppen Tre på Spanska från Vasa, samlade runt sig Bjarne Sjöblom, Kristian Grönqvist och Håkan Streng. Gruppen hade sitt första offentliga framträdande på den finska ambassaden i Paris 1969 i samband med Brahe Djäknars Frankrike-turné.

Fyra på Spanska vann den finländska talangjakten 1971. Två år senare blev gruppen en trio, Los Ingos, när Arto Rintamäki tillträdde efter Bjarne och Kristian.

Den första singeln producerades 1974 av Finnlevy och gruppen antog namnet Trio Saludo.

Gruppen blev snabbt känd via flere radio- och tv-framträdanden.

Gruppens specialitet var spansk och sydamerikansk folkmusik. Även nordiska visor i latinotappning blev ett varumärke för trion.

Från slutet av 70- till slutet av 90-talet uppträdde gruppen även utomlands bland annat i Tjeckoslovakien, Spanien, Tyskland, England, Lettland, samt i alla de övriga nordiska länderna. Till dags dato har Trio Saludo spelat in och gett ut åtta stycken LP- och CD-skivor med sammanlagt 60 låtar och en ny skiva med delvis tidigare opublicerade inspelningar utkommer lämpligt till jubileet.

Trio Saludo har under åren uppträtt på hundratals tillställningar för företag och samfund. Speciellt uppskattat har de skräddarsydda showerna varit med sina

Peter Ingo, Bjarne Sjöblom och Håkan Streng firar 40 år som Trio Saludo. underfundiga texter till kända melodier. På många shower har även Ami Aspelund medverkat som ”böna”. Gruppens mångsidiga språkkunskaper har kommit väl till pass vid olika evenemang och

kongresser med internationella gäster.

I början på 2000-talet gjorde gruppen tillsammans med Maria de Jesus från Kuba, en vidsträckt

kyrkoturné i över 30 kyrkor runtom i Svenskfinland.

1999 blev det ett avbrott i gruppens karriär när Arto Rintamäki drabbades stroke. De stora planerna som trion hade för framtiden fick

SUDOKU

Lösningen finns på följande sida.

6 4 5 2

7 3 5

5 2 5 9 8 2 3

1 9 2 1 7 6 5 2 7 4

9 7 1 3

skrinläggas. Arto efterträddes senare av trubaduren Roland Koppatz , som lämnade gruppen 2005 till följd av en obotlig sjukdom. Följande år anslöt sig Bjarne Sjöblom på nytt till trion. Sin musikaliska talang hade han vidareutvecklat med klassisk sång under mellanåren.

Trio Saludos popularitet genom åren bygger på en stark scenkarisma med mycket humor och glädje. Benämningar som gruppen tilldelats i massmedierna är: ”fullfjädrade artister”, ”flyhänta gitarrister, ”perfekta stämsångare”, ”fullständigt otroliga”, den absoluta eliten i Finland, ”en unik kombination i Finland och hela Norden” och så vidare.

Nu är Trio Saludo på konsert­ turné och bjuder på kända pärlor ur den 40-åriga repertoaren.

Som gästartister uppträder Marin och Vanda från Kroatien. Marin Jerkunica är en av de främsta gitarristerna i Europa och Vanda Ivelja kan med fog kallas för en ny Amy Winehouse.

På konserterna ackompanjeras Trio Saludo av Marin Jerkunica på gitarr och Reigin Ingo på bas.

Efter Grankulla, Ekenäs, Åbo och Vasa är det nu dags för Jakobstad och Svenska Gården i kväll (8/11) klockan 19.00.

Biljetter vid ingången eller förköp via Luckan och biljett.fi.

34 – GOD TID

8/2013 bokhyllan

Dikt 25:te oktober 2013 OKTOBER I VÅRA LIV

Franzéns dagbok i bokform

av Wava Stürmer

I boken om Johan Henrik Franzéns dagböcker i Övermark från hungeråren 1864–1868 ”Finlands sista storfattigår”, har Bjarne Smeds själv utförligt kommenterat och återgett tidsbilder från perioden. Det har därför blivit något av ett tidshistoriskt dokument med både riks-, regional- och lokalanknytning.

Franzén, tidigare Fratt (1843– 1910) var en aktiv jordbrukare, kommunal- och förtroendeman i Övermark. Han var första ordförande i kommunalnämden i sex år sedan Övermark blivit egen kommun 1891, kyrkvärd i fyra år, ordförande i byrätten, brandstods- och lantmannaföreningarna samt förmyndarnämnden.

Att kunna skriva och räkna var inte allom givet den här tiden, men Johan Henrik gick i barnskola hos Frans Gustav Stenroth och lärde sig konsten. Därför kunde han redan som 20-åring anlitas för bouppteckningar, köpebrev, auktioner och andra skrivuppdrag.

Om hemman och bönder, arbeten som dikning, tröskning, pärtskärning, tjärutvinning, slakt och salpetersjudning samt gemensamma strävanden handlar det också i boken. Övermark fick första apoteket i Närpes 1872 och första handels­boden 1868. Det var förvaltaren på Granfors bruk Carl Oskar Björkqvist som öppnade lanthandel.

Många stora händelser skildras i de dagböcker Johan Henrik skrev, bland annat läsestugan–bönehuset, kyrkbygget 1875–1878 och ett 40-tal ryska soldater på besök i Övermark.

Mödosamma och långa handels­ resor till Vasa, Kristinestad, Tammerfors och Sverige hör till tidsbilderna. Färden till Tammerfors med häst och släde tog en och en halv vecka och med smörskutan till Sundsvall 1868 flera veckor.

Men det som ändå mest griper en är den fruktansvärda hungersnöd med åtföljande sjukdom och död som drabbade befolkningen efter frosten och missväxten på 1860-talet. I Övermark avled 122 personer 1868, 44 år 1867 och 47 år 1869, främst i epidemiska sjukdomar som spreds med klädlusen. En söndag jordades elva lik.

I hela landet steg antalet döda till 137 720 nödåret 1868, 69 754

Gammal är ett fint ord.

Gammal och vis.

Visst är vi visa av alla vintrar vi överlevt av all kärlek vi fått och givit.

Nu är det oktober i våra liv.

Dagar med lönnlövsglöd.

Vi har laster och barlaster med oss. Vi har lärt läxorna dem ingen undgår.

Avstå. Mista. Skalas av.

Ilskan och förtvivlan över detta.

Var blev drömmarna.

Vi ser våra vänner gå in i glömskans gårdar.

Vem följer och vem får ännu leka.

Tid finns inte.

Men tid är.

Nu, om någonsin är det dags att lägga ner rädslorna, avunden trångsyntheten. Att inte våga.

Nu om någonsin är frihetens tid när allt är gjort.

Oktobers frihet.

Att låta hjärteskrattet komma över stolligheterna vi gör.

Befrielsen att inte bry sig.

Lätt för dem vid skärmarna att bara se ålderspyramider, kalkyler, hot och problem.

Lätt se oss som språtakassar och knäpankorgar som skräpar i hörnen.

Väggtelefoner och Hota-pulver.

Milstolpar.

De mätte hur långt man farit och erfaren är den som färdats vida och länge och kan berätta hur det var.

Och, här i silverhavet finns de långa linjerna.

Berättelserna. Glöden.

Så mycket finns ännu att säga denna oktoberdag i världen.

Tacksamma för åren vi fick kan vi nu ta det första klivet vidare.

Wava Stürmer framförde dikten på Milstolpens 50-årsjubileum. Se sidan 9.

GOD TID utkommer nästa gång den 13 december. Material till nummer 9/2013 bör finnas på redaktionen senast den 29 november. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

år 1867 och 61 894 år 1866 mot 40 000–50 000 vanliga år. Befolkningstalet gick ner från 1,8 till 1,7 miljoner.

Under den här tiden var halva befolkningen på många orter obesutten, det vill säga torpare, backstugusittare och inhysingar. Läget för bönderna var något bättre, men många hemman gick under klubben. Tiggare rörde sig längs vägarna, och många av dem svalt ihjäl. ”Mjölmattor” med ryskt mjöl anlände, och spannmål kunde i viss mån fås från ortens spannmåls­ magasin. Barkbröd användes också. Stöld av födoämnen förekom.

Att en hel del spannmål användes för brännvinsbränning förvärrade situationen.

I boken på 135 sidor har de äldre bilderna hämtats ur Alfred Franzéns samling och de nyare är författarens egna. Att i bokform återge en dagbok som är 150 år gammal har sina sidor. Dels är språket ålderdomligt, dels finns det många noteringar om väder och vind som kanske inte är så relevanta i dag.

Så här kan det låta: ”Stor hungersnöd lärer det väl blifva, tiggarskaror odrägliga. Ofta, många dagar, får man se arbetsföra personer, medelålders männer, vandra omkring på tiggeri – äfven somliga frågande efter arbete”.

BÖRJE SIDBÄCK

Bjarne Smeds: Finlands sista storfattigår ISBN 978-952-93-2353-1 Utgivare: Övermark hembygds­ förening Arkmedia, Vasa, 2013

Ryktet om bokens död var överdrivet När de första digitala böckerna blev ett faktum siade

olyckskorparna om bokens död på samma sätt som man talade om det papperslösa kontoret efter att digitaliseringen hade slagit igenom. För ett tjugotal år sedan målade Ulla-Lena Lundberg upp en bild av sig som framtida geront i ett bibliotek där hon planlöst irrade omkring som 85-åring på sin rollator där de fåtaliga böckerna har stuvats in i en källare. Dysterprofetiorna om bokens död har kommit på skam. Inte heller det papperslösa kontoret har förverkligats.

Mina tankar går i vida bågar då jag bläddrar i den väl­

matade mässkatalogen för årets bokmässa i Helsingfors den 24–27 oktober. Mässan med Stig-Björn Nyberg som programchef ordnas i år för trettonde gången i Helsingfors Mässcentrum. En gigantisk skådeplats med ofantliga mängder av rekvisita och människor i en aldrig sinande ström. En litteraturens tummelplats som inte utan orsak har kallats för Finlands största litterära evenemang. På Edith Södergran- och Tottiscenerna (den senare uppkallad efter Edith Södergrans katt) lär över 200 författare och kulturpersoner uppträda i år. Bland andra har Hufvudstadsbladet, Svenska litteratursällskapet, Svenska folkskolans vänner, Svenska Litteratursällskapet och Finlands svenska hembygdsförbund egna montrar i likhet med storförlaget Schildts&Söderströms och de många alternativa finlandssvenska förlagen. Att de utkommer massvis med tidskrifter på svenska i vårt land kan man konstatera vid ett besök på Tidskriftscentralen och Tidskriftsmontern.

Som frilansande journalist och bibliotekarie och mång-

årig ledare för Litteraturkretsen i Borgå har jag årligen deltagit i evenemanget. Det har varit intressant och samtidigt krävande. Krävande att så att säga försöka plocka russinen ur kakan. Ofta har mina tankar gått till smörgåsborden på Stockholmsbåtarna i en tid när man var svältfödd på delikatesser i efterkrigstidens matbrist i vårt land. Man hade sparat sig för smörgåsbordet och fyllde sin tallrik till bristningsgränsen för att glupskt inmundiga läckerheterna. Samma känsla har jag fortfarande på bokmässan. Utbudet är övermäktigt.

Gärna uppehåller man sig på de svenska avdelningarna.

SUDOKULÖSNING

Men de är bara en bråkdel av hela utbudet. Och för att få en heltäckande bild vill man också insupa den finska litteraturen som upptar merparten av mässcentret. Jag minns att över tusen personer uppträdde på bokmässan för två år sedan. Det var över 700 program på 12 scener med rekordantalet över 80 500 besökare.

Minnesstunden över författar­nestorn Bo Carpelan (1926–2011) med Birgitta Ulfssons, Lars Huldéns och Märta Tikkanens hågkomster av en kär författarkollega är något som jag inte glömmer. Det var som om den bortgångna författaren svävade över en likt Chagalls änglar.

2

3

6

4

5

1

7

9

8

7

4

1

2

9

8

3

5

6

Foto THERESA AXÉN

5

8

9

6

3

7

1

2

4

Benita Ahlnäs, mångårig kolumnist och skribent i God Tid, är bibliotekarie, frilansjournalist och auktoriserad turistguide i Borgå.

Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@spfpension.fi eller per post till God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa

8

6

7

3

2

5

9

4

1

4

1

5

9

8

6

2

3

7

3

9

2

1

7

4

8

6

5

1

7

3

5

6

2

4

8

9

Chefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

9

5

4

8

1

3

6

7

2

6

2

8

7

4

9

5

1

3

Benita Ahlnäs

Theresa Axéns foto på Benita Ahlnäs är taget på Mariehamns litteraturdagar, även de ett årligen återkommande evenemang.

GOD TID

8/2013 – 35

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 29 november 2013. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.

Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 7/2013 May Karlsson, Pargas; Carita Vesterbacka, Björneborg; Folke Pettersson, Helsingfors; Marita Palmqvist, Helsingfors och Leif Häggblom, Kotka Vi fick in 232 krysslösningar, grattis alla fem vinnare!

GOD TID

nr 8 2013

BOKA DITT

JULBORD NU!

Kolla tid tabe lle n oc h boKa d itt ju lbor d n u. Ă– v er r as kand e tr evli ga krys s n i ngar . w w w. wasalin e . c om