God Tid 7/2015

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 7 ● 2.10.2015 Årgång 43

LEDARE

Största delen av dem som inte har eller kan använda datorn är äldre personer. Av dem som är över 75 år är uppskattningsvis en fjärdedel uppkopplad till nätet och männen oftare än kvinnorna.

De äldre, som vill lära sig att använda datorer, måste själva vara aktiva. Allmän läroplikt för äldre i datorkunskap skulle vara en rättvis, men mycket radikal åtgärd, och knappast genomförbar. SIDAN 2

Foto MAJ-BRITT PARO

Färgglädjen är påfallande i dagens glasögonutbud.

Glasögon för att se bra (ut)

Kenna Holmström i spetsen för sina hurtiga stavgångare som en solig men blåsig septembermorgon taktfast sjungande vandrade ut till Ramsholmen i Ekenäs.

Foto OLLE SPRING

Bättre kondition steg för steg – Jag försöker inspirera pensionärer att röra på sig under trevliga former. Det ska vara glad motion, inte för ansträngande, inte för enahanda, säger Kenna Holmström. läs mer på sidan 16

– En allmän trend i dag är en återgång till större former typ modifierat 70tal, lite ”retrostuk”, säger optiker Sami Varila. Smala glasögon med tunna metallbågar och glasögon med båge fäst vid oinramad lins har inte stor efterfrågan just nu.

Och att glasögon skulle vara ett nödvändigt ont är bara att glömma.

Endel köper rentav glasögon utan styrka som accessoar och blickfång.

SIDAN 10

2 GOD TID

7/2015 ­­­

LEDARE

Är du uppkopplad?

Språket kring datorerna utvecklas hela tiden, onödigt mycket med engelskan

Kansli

Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Helsingfors: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Mellan- och Östnyland samt Tammerfors: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Teräsgränd 3F, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Västra Nyland, Åboland och Björneborg: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Material till God Tid: Svenska pensionärsförbundet Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 80 godtid@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: C J Center Kb tfn 050 57 553 51 cjcenter@malax.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2015 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Olle Spring och Eva Wörlund.

som förebild. Man talar om webben i stället för nätet, delete är att ta bort och man twittrar eller är på Facebook i stället för att säga att man brevväxlar. Både språket och tekniken är trösklar för dem som borde använda datorn, men tvekar. Vi som levt längre har nog tagit oss över mycket högre trösklar än de här, så det är onödigt att låta sig avskräckas. Det kan låta frejdigt i överkant, men rådet är ändå: Det är bara att börja på!

Bokstäverna IKT står för orden Informations- och kommunikationsteknik.

Allt mera information når oss via datorn och umgänget med myndigheter och bolag över nätet ökar snabbt. Vi får tycka om det eller låta bli, men omvärlden blir allt mera datoriserad. Att behärska åtminstone det mest grundläggande i användningen av datorn är snart lika viktigt som att kunna läsa och skriva.

Största delen av dem som inte har eller kan använda datorn är äldre personer.

Av dem som är över 75 år är uppskattningsvis en fjärdedel uppkopplad till nätet och männen oftare än kvinnorna. De äldre, som vill lära sig att använda datorer, måste själva vara aktiva. Allmän läroplikt för äldre i datorkunskap skulle vara en rättvis, men mycket radikal åtgärd, och knappast genomförbar. Kommunernas medborgainstitut är föredömligt aktiva med sina datorkurser för äldre. Valet av lärare för datorintresserade pensionärer är inte utan betydelse. Det är lättare att fråga en jämnårig lärare när man på andra lektionen glömt var on-knappen är, än att fråga en yngre datanörd. Många av våra föreningar har datorhandledare för att hjälpa våra medlemmar. De kunde också vara goda lärare i medborgarinstituten.

Både själva datorn och olika hemsidor tycks ofta i första hand vara gjorda av nördar för nördar. Rimligen finns det en stor efterfrågan på enklare teknik, inte bara bland oss äldre. Enklare modeller borde rimligen också vara billigare, vilket gör det lättare för personer med små inkomster att bli datoranvändare. Utvecklare av både datorer och hemsidor kunde med fördel ha en testgrupp bestående av pensionärer, som skulle reagera på otympligheter och ge goda råd.

Det finns två mycket goda skäl för oss pensionärer att skaffa oss en dator och tillräckliga kunskaper i hur den kan användas. Det första är att det blir billigare, och ofta enklare att sköta våra ärenden med myndigheter, banker och företag över nätet. Eftersom alltmera av servicen flyttar över till nätet tvingas vi nog förändra våra vanor, om vi vill det eller inte. Att få service över telefonen är också komplicerat. Man skall trycka ett antal nummer enligt svårförståeliga instruktioner, och när man äntligen, ofta efter feltryckningar, kommer fram till den som borde svara, får man alltför ofta vänta i all oändlighet. Servicesamtalen är dessutom oftast dyra. Den direkta servicen, som till exempel banker, posten och myndigheter ger via egna kontor är rent fysiskt allt längre ifrån oss som kunder.

Det andra är att vi kan upprätthålla och också utöka våra sociala kontakter över nätet, vilket är särskilt viktigt när den fysiska rörligheten börjar avta. Över datorn kan vi billigt och rätt enkelt, fast dagligen, umgås med våra barn, barnbarn och vänner, var de än bor på vår jord. Vi kan också utbyta tankar och delta i diskussioner med kända och okända, om vi så önskar.

Också som äldre mår vi bra av att ständigt försöka lära oss nya saker och av att ut-

mana våra gränser. Inte bara för vår hälsa, utan för vårt allmänna välbefinnande är fysisk aktivitet avgörande viktig. Utmaningarna för hjärnan är minst lika viktiga.

Enligt forskare Johanna Nordmyr, som talade på Kommunernas förbunds kommunmarknad, har en aktiv och mångsidig användning av datorn positiv inverkan på välbefinnandet. Också när andra faktorer beaktats så är det psykiska, fysiska(!)och sociala välbefinnandet hos gamla, som använder datorer, bättre än i jämförelsegrupper. Man kan naturligtvis fundera över vad som är orsak och vad som är verkan. Det kan ju tänkas att det inte är själva datoranvändningen, som ger mera välbefinnande. Kanske det är så att allmänt aktiva äldre mänskor också är aktivare datoranvändare, och att just aktiviteten ger välbefinnandet.

Hur det än är, så är det klokt att bli en aktiv datoranvändare, för det har vi nytta av både i det dagliga, praktiska livet, men uppenbarligen också när det gäller både välbefinnandet och livskvalitet. För vårt eget bästa är det bra att vara uppkopplad.

OLE NORRBACK

När jag blev pensionär En del av oss har sett fram emot pensione-

ringen som början på ett nytt och bättre liv. Andra har knappt tänkt på att pensioneringen är förestående. Många upplever en tomhet när arbetslivet är över, telefonen slutar ringa och kompisarna från jobbet hörs inte av, som det var tänkt.

Också de som väntat på pensioneringen kan känna vemod och saknad när jobbet, som ändå fyllt vardagen, har övertagits av andra, eller – ännu värre – lagts ned. För många är yrkesidentiteten en mycket viktig del av oss. Det kan tära på självförtroendet att inte längre vara efterfrågad eller behövd, eller att inse att vår livsinsats i arbetslivet inte varit så betydelsefull, som vi gärna trott.

Pensioneringen är ett brytningsskede i livet. För de flesta sker den med en gång, ena dagen arbetar vi för fullt, andra dagen har vi inget jobb att gå till. I stället för det totala uppbrottet från arbetslivet, kunde vi gärna ha en smidigare övergång. Att successivt gå ned i arbetstid kan vara en bra anpassning både för den som pensioneras, men också på arbetsplatsen. Överföringen av erfarenheter mellan generationerna är ju den faktor som sannolikt mest har fört världen framåt. Den blir inte maximal om inte företrädare och efterträdare får jobba tillsammans för en tid.

Attityderna, inte reglerna är det stora hindret för en flexibel pensionering. I flera undersökningar har nästan hälften av de tillfrågade mellan 59 och 79 år sagt sig villiga att fortsätta i jobbet också efter pensioneringen. Den möjligheten erbjuds alltför sällan, men lämpar sig inte heller i alla yrken.

Det är klokt att mentalt börja förbereda

sig för pensioneringen i god tid. Tiden som pensionär är för många av oss, om inte den bästa tiden, så en mycket god tid.

Vi som redan är pensionärer kan vara de blivande pensionärernas bästa rådgivare.

För att få en bredare bild av vad pensioneringen betytt för var och en av oss, planerar förbundets styrelse en skrivartävling nästa år med temat ”När jag blev pensionär”. Tävlingsmomentet är inte det viktiga, sammanställningen av erfarenheterna och råden är huvudsyftet.

Om antalet deltagare och kvaliteten på texterna är vad vi hoppas på och räknar med kan kanske materialet tryckas upp för att läsas av blivande pensionärer. Bättre sätt att överföra erfarenheter finns knappast.

förbundsordförande

Svenska pensionärsförbundets kalender 2016 Nu är det dags att beställa SPF:s kalender för 2016.

Priset för kalender med pärm är 12 € och utan pärm 10 €.

Kansliet i Helsingfors tar emot beställningar, Åsa Laukonlinna tfn 020 728 8819 eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi Kalendern är en utmärkt present eller julklapp!

OLE NORRBACK

GOD TID

Promenera – enkelt, gratis, nyttigt De äldres dag firas inkommande

söndag den 4 oktober och därmed går startskottet för De äldres vecka.

Runtomkring i landet ordnas olika evenemang och allehanda aktiviteter för äldre.

Hälsa och motion lyfts starkt fram under veckan både i Finland och i vårt västra grannland. Under veckan firas också den nationella friluftsdagen för äldre. Årets tema är att inspirera äldre personer att pröva på motion utomhus i motionsparker. Alla har inte tillgång till en sådan park och därför vill jag lyfta fram promenader. Promenaderna är något underskattade i dagens samhälle, men de har många fördelar.

Att promenera är enkelt och det är

helt gratis!

Att promenera kräver inga förkunskaper eller särskild utrustning.

Att promenera är skonsamt mot kroppen, skaderisken är i det närmaste obefintlig.

Att promenera påverkar både kropp och själ och ger många hälso­ vinster.

Att komma igång med att promene-

ra och att få det som en regelbunden vana kan vara svårt för många.

Att promenera ska inte vara plågsamt utan kännas behagligt och ge ny energi.

Börja med att promenera i ditt eget tempo, lyssna på kroppen och låt dig inte stressas av andra!

Att promenera tillsammans med någon eller i grupp är också att rekommendera. Är man helt otränad är det skäl att

ta det lugnt i början så att kroppen hinner värma upp och sedan ökar man takten. Drick ordentligt före och efter varje promenad så att kroppen bibehåller vätskebalansen.

För den otränade kan det också vara bra att vila några dagar mellan promenaderna så att kroppen hinner anpassa sig till den nya ansträngningen.

Promenaden är en lågintensiv, fettförbrännande motionsform och för att få optimal effekt bör promenaden kännas något ansträngande.

En av de allra största fördelarna

med att promenera är att det krävs

ingen speciell och dyr utrustning.

Men när man väl börjar på och får promenaderna som en regelbunden vana kan det vara skäl att skaffa ett par bra skor. Stegräknare kan också vara bra att ha för motivationens skull. Många skaffar också stavar, dels för att de är ett hjälpmedel för balansen och dels ger de en extra aktivitet för armarna som förstärker effekten av promenaden.

Att promenera ger många hälsovins­

ter; man får starkare hjärta och förbättrad kondition, minskad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, starkare muskler och ökad rörlighet i lederna, minskad risk för benskörhet, förbättrad balans och koordination, sömnkvaliteten förbättras, övervikt och fetma förebyggs, men framförallt ökar välbefinnandet.

Hälsovinsterna är ovärderliga och

därför är det viktigt att promenaderna blir regelbundna. Ett långsiktigt mål bör vara att få ihop 30 minuters vardagsmotion varje dag!

BERIT DAHLIN verksamhetsledare

7/2015 3

Vem Vårdar Vem? Äldreomsorg i omvandling 22–23.10.2015, Helsingfors, Kommunernas hus På årets Vem Vårdar Vem-konferens är äldreomsorgen ett huvudtema.

Reformer, lagändringar, olika sätt att organisera äldreomsorgen samt etiska dilemman i vården kommer att dryftas. Vi kommer också att få höra representanter från Karlskrona, som utsetts till Bästa äldres boende 2015 i Sverige, berätta om sin verksamhet.

Konferensen ordnas i samarbete med Svenska Seniorer i Finland, Svenska pensionärsförbundet och Finlands Kommunförbund.

Välkommen!

Anmäl dig senast 5.10.2015 på www.kommunerna.net/kurser/ där du också hittar fullständigt program.

Deltagaravgiften är 200 euro/person exklusive moms och i den ingår utbildning, kursmaterial, lunch, middag och kaffe enligt programmet.

Närmare upplysningar: Finlands Kommunförbund, Enheten för svenska och internationella ärenden Ulf Lindholm, (09) 771 2449; Karolina Wickholm, (09) 771 2436; Linnea Nyanney, (09) 771 2431 Programrubriker, dag 1 Ordförande Hans-Olof Kvist, Förbundet Svenska Seniorer i Finland rf 09.00 Anmälan och välkomstkaffe 10.00 Dagen öppnas vice vd Hanna Tainio, Finland Kommunförbund 10.15 Vårdreformen (SOTE) – början på någonting nytt eller dödsstöten för kommunen?

11.30 Äldreomsorgslagen – en utmaning för kommunerna 12.15 Lunch 13.15 Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll – den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning 13.45 Handelsträdgårdens omvårdnadsboende i Lyckeby i Karlskrona kommun har utsetts till Bästa äldres boende 2015 i Sverige.

Hur gick detta till?

15.15 Kaffe 15.30 Robotteknik i vården

Vill du följa med på en promenad?

16.30 Dagen avslutas

Vi träffas .....................................

Ordförande Ole Norrback, Svenska pensionärsförbundet rf

16.45 Middag med musik och Kommunförbundets svenska delegations hälsning Ordförande, riksdagsman Mats Nylund Programrubriker, dag 2 08.30 Anmälan och välkomstkaffe

....................................................

09.00 Etiska dilemman i vården – Varje dag möter chefer i vård samt vårdpersonal etiska dilemman där liv och mänsklig värdighet står på spel. Det behövs en särskild etisk kompetens för att hantera dessa utmaningar.

klockan ........................................

Ta på dig bekväma skor och kläder efter väder.

10.30 Seminarier, välj ett seminarium.

1. Anteeksi, en puhu ruotsia! – Språkfrågor i Guldåldern – men inte för alla. Pensionärsliv år 2024

Promenadglada hälsningar

2. Äldreråd – till vilken nytta?

3. Närståendevård – case Raseborg 12.00 Lunch

....................................................

13.00 Seminarier, välj ett seminarium.

4. Hur skall man kunna bo hemma längre – förutsättningarna att bygga boende för äldre 5. Minnessjukdomarnas ABC

Klipp ut och bjud på promenadsällskap. Idén till promenadkortet har vi lånat från svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps kampanj Bättre balans.

6. God praxis och erfarenheter av projektet ”Kraft i åren”, hälsomotion för äldre 14.30 Kaffe och seminariets avslutning

Kommande resor

26–28/10 FULLBOKAD Seniorskeppet från Helsingfors till Stockholm Se sidan 26 27–28/11 Stormskärs Maja i Åbo Se sidan 26 2–4/12 Operettresa till Tartu Se sidan 27 5–9/12 Julmarknad i Lybeck Se sidan 26 11/2 Almuñécar 17 dgr Se sidan 26 27/2 Almuñécar 17 dgr Se sidan 26 14/3 Almuñécar 24 dgr Se sidan 26 2–4/4 Jazzkryssning Se sidan 26 18–22/4 Prag Se sidan 27

Kommande program 6/10

IT-filmlansering & öppet hus på SPF:s Helsingforskansli Se sidan 4 22–23/10 Vem Vårdar Vem, Helsingfors Se sidan 3 25/11 SPF:s höstmöte i Tammerfors

God Tid rättar Maj-Britt Palmgrens berättelse Pappa skicka, som fick andrapris i skrivartävlingen Berätta din historia, utspelar sej i Gäddvik i Esbo i mitten av 40-talet. Inte i början på 50-talet som det stod i senaste God Tid. Kristoffer Nöjds intervju i förra numret av God Tid, med föreningsaktiva Nisse Kevin i Ingå, hade ursprungligen ingått i Västra Nyland den 28 april 2015.

Vem blir Årets pensionär 2015?

Till Årets pensionär utses en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Årets pensionär presenteras på höstmötet i november 2015.

Till Årets pensionär 2014 utsågs Majlis Kvist från Helsingfors.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller berit.dahlin@spfpension.fi senast 31.10.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet.

4 GOD TID

7/2015

Svenska kulturfondens understöd till föreningarna Svenska pensionärsförbundet har i år igen avtalat med Svenska kulturfonden om att pensionärsföreningarna ansöker om medel från Svenska kulturfonden genom förbundet, det så kallade Förbundspaketet. Ansökningstiden är 1.11.2015–31.1.2016 (frankeringsdatum gäller). Försenade ansökningar behandlas inte.

Ansökningsblanketten finns på förbundets hemsida, www.spfpension.fi/blanketter och kan också beställas från förbundets kansli, tfn 020-728 8819.

Ansökan sänds elektroniskt till kansliet@spfpension.fi eller per post under adress Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors.

Förbundets styrelse har fastställt följande kriterier för 2016: • Medlemsrekrytering • Verksamhet för yngre pensionärer • Medlemsvård • IT-verksamhet För år 2015 erhöll Svenska pensionärsförbundet 25 000 euro av Svenska kulturfonden för utdelning till föreningarna.

Totalt 71 föreningar sökte om understöd.

Kulturfonden har olika stipendier och understöd som föreningarna kan ansöka om under hela året. För mer information se Svenska kulturfondens hemsida www.kulturfonden.fi.

För närmare information om understöden, vänligen kontakta verksamhetsledare Berit Dahlin, e-post berit.dahlin@spfpension.fi eller tfn 020-728 8812.

Ansökan om understöd från Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

InkluderaFlera jobbar med att ta fram rekommendationer som skall hjälpa beslutsfattare och aktörer att bli bättre på digital delaktighet.

Ombudsman Mona Lehtonen från SPF presenterade denna verksamhet på Kommunmarknaden.

SPF-IT med på marknaden Digital delaktighet? Det hörs kan-

ske svårt, men egentligen handlar det om din och min och vår allas rätt till information och ett tryggt liv. Hur man tillgodogör sig samhällets tjänster, allt från hälsovård till transporter, rådgivning och inköp.

Allt fler tjänster sätts ut på internet, vare sig du ska hitta en telefonnummer eller adress, boka tid till läkare eller ansöka om bygglov eller bostadsbidrag.

Kommunmarknaden som ordnas av Kommunförbundet varje år hölls i år i början av september.

Digital delaktighet var ett tema på Kommunmarknaden svenskspråkiga del. Andra ämnen var till exempel kommuninvånarenkäter och feministiska partier.

Svenska pensionärsförbundet in-

går i ett nätverk som heter Inludera Flera. Arbetet har koordinerats av Bildningsalliansen. För att

lyfta fram problematiken med digital delaktighet också på regional och lokal nivå turnerade Inkludera Flera under 2014 på många ställen i Svenskfinland med information om nya forskningsrön. Forskarna Anna Forsman och Johanna Nordmyr har i sitt forskningsprojekt @geing Online tagit fasta på Internetanvändning och äldres välbefinnande. Deras tes är att internetanvändning bland äldre ger hälsoresurser det vill säga bidrar till ett friskare liv.

På Kommunmarknaden deltog forskaren Johanna Nordmyr, vars inlägg väckte mycket intresse bland deltagarna. Ombudsman Mona Lehtonen från Svenska pensionärsförbundet redogjorde för Inkludera Flera nätverket samt varför Svenska pensionärsförbundet varit med.

Hon berättade också att rapporten för IT-projektet som förbundet har haft 2010–2015 nu finns att läsa på internet.

Styrelsen för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet har beslutat att tidpunkten för ansökan om understöd från Stiftelsen är 1.11.2015–31.1.2016 (frankeringsdatum gäller).

SeniorSurf-dagen: Filmlansering och öppet hus Tisdag 6.10.2015 klockan 12 till 17 på SPF:s kansli

Blanketten sänds elektroniskt till stiftelsen@spfpension.fi eller per post under adress Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, PB 129, 00101 Helsingfors.

Välkommen på filmlansering och öppet hus på SeniorSurfdagen till Svenska pensionärsförbundets kansli på Annegatan 25 A, Helsingfors.

För närmare information om Stiftelsen vänligen kontakta ombudsman Berit Dahlin, tfn 020-728 8812 eller e-post berit.dahlin@spfpension.fi.

Vi lanserar fem undervisningsfilmer gjorda av Fanny Malmberg och Henrik von Martens. Filmerna har teman att köpa dator, att koppla upp sig på internet och att komma igång med pekplatta (iPad, Android och Windows).

Enligt uppdrag BERIT DAHLIN

Ombudsman för Stiftelsen för svensk pensionärs­verksamhet i Finland

mycket viktigt att synas på Kommunmarknaden. Kommunerna skall kunna ge service rättvist till alla, oberoende var i kommunen man bor, i vilken ålder man är eller vilka behov man har. Man får hoppas att de politiska beslutsfattare och tjänstemän som var närvarande inser vilket ansvar de har då de planerar tjänster och service i kommunen.

Totalt besökte 7 500 personer årets Kommunmarknad 9–10.9.

Det är ett viktig forum för tjänstemän och beslutsfattare inom det kommunala. Det svenska programmet hade deltagare i alla åldrar, vilket var glädjande.

Denna gång prioriteras följande ändamål: Uppsökande verksamhet bland pensionärer som inte är medlemmar eller aktiva i någon pensionärsförening.

Verksamhet som stöder arbetet mot ensamhet och utanförskap.

Stiftelsen tar även emot gåvor, testamenten och donationer, vänligen kontakta Stiftelsens ombudsman.

Det var ur pensionärernas synvinkel

MONA LEHTONEN, ombudsman Foto Kommuntorget

Ändamålet för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är att verka för och förbättra samt understöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa och livskvalitet samt trivsel i vardagen (Stiftelsens stadgar, 2 §). Stiftelsen förverkligar sitt allmännyttiga ändamål genom att, på basis av erhållna skriftliga ansökningar riktade till Stiftelsens styrelse, bevilja understöd främst till samfund och institutioner, vilkas verksamhet stöder Stiftelsens ändamål (Stiftelsens stadgar, 3 §). Understödet beviljas för lokal och regional verksamhet inom ramen för Stiftelsens ändamål.

Ansökningsblanketten finns på Stiftelsens hemsida www.spfstiftelsen.fi > Ansökningar och kan även beställas av Veronica Biaudet, tfn 020-7288 882 eller per e-post stiftelseninfo@spfpension.fi

SPFs ordförande Ole Norrback tog fram egna erfarenheter en gav också oss alla goda råd. Han poängterade hur viktigt internet är för att bryta ensamhen och att ge livskvalitet. Att vara aktiv ger livskvalitet.

Man kan via datorn vara i kontakt med sina släktingar på andra sidan jordklotet. Norrback sände en hälsning till ingenjörerna att det finns en marknadsnisch för enklare telefoner och enklare datorer. Som läget är i dag är telefonerna fulla med olika funktioner som man inte behöver.

I rollerna som handledare och elever ser vi Hedda Bonn, Ulf Wahlström, Lasse Kusénius, Barbro Carlström, Christer Jämsén och Kaj Kankaanpää.

Efter filmförevisningen har du möjlighet att få hjälp av handledarna från filmerna. Ta alltså med din egen pekplatta eller kom och pröva SPFs pekplattor.

Efter lanseringen 6.10 kan filmerna ses via YouTube, kolla länken från IT-webbplatsen it-spfpension.fi

GOD TID

Senior­ Surfa den 6.10 SeniorSurf-dagen infaller 6.10 under de äldres vecka.

På SeniorSurf-dagen uppmuntras äldre att börja använda dator och internet. Många bibliotek och föreningar ordnar program på SeniorSurfdagen, kolla vad som ordnas på din ort av till exempel pensionärs­ föreningarna, arbetar- och medborgar­instituten eller biblioteken.

När du lärt dig själv kan du börja handleda andra.

Klipp ut presentkortet här och ge det till någon som du kan hjälpa.

7/2015 5

Jag ska hjälpa dig med internet Facebook smarttelefon pekdator bärbar dator bordsdator eller med alla ovannämnda Hälsningar:

Facebook:SeniorSurf Suomi Twitter:SeniorSurf Finland

ROBERTS IT-RUTA

Att skaffa dator, pekplatta eller smarttelefon I min senaste kolumn försökte jag svara på

frågan varför du skall använda dator. Då du börjar använda dator eller då du köper en ny dator, kommer du säkert fort till frågan hurdan dator du borde välja. För tillfället kan man säga att de viktigaste datortyperna är smarttelefoner, pekplattor och bärbara datorer. I den här kolumnen skall jag försöka reda ut skillnaderna mellan de här datortyperna.

På SeniorSurf-dagen 6.10 kommer Svenska pensionärsförbundet att lansera undervisningsfilmer med teman att köpa dator, att koppla upp sig till internet och att komma igång med pekplatta. Filmerna lanseras på videoplattformen YouTube på internet. Om du inte använt YouTube förut eller inte har egen dator eller pekplatta, så be gärna till exempel någon i föreningen som redan har dator att spela upp filmerna för dig och andra som funderar på datorinköp eller som nyss har köpt pekplatta.

I filmen om att köpa dator berättar Kaj Kan-

kaanpää från Grankulla svenska pensionärer, att vad just du skall skaffa beror på dina egna behov. En bra start vid inköpet är alltså att lista användningsbehoven: Varför behöver du en dator? Vad vill du göra med datorn? Hur vill du använda den? Var du vill använda den? För att underlätta det här kan de vanligaste användningsområdena per datortyp listas enligt följande (baserat på bloggen http://ikinortti.blogspot.fi/):

Smarttelefon @Ringa @ samtal @Skicka @ och ta emot textmeddelanden @Använda @ kalender @Göra @ anteckningar @Använda @ kartor och navigera @Fotografera @ @Skicka @ fotografier @Lyssna @ på musik och radio Pekplatta @Använda @ internet: informationssökning och tjänster (som biljettköp, nätbanken) @Skicka @ och läsa e-post @Använda @ kalender @Göra @ anteckningar @Använda @ kartor och navigera @Fotografera @ @Skicka @ fotografier @Läsa @ tidningen @Lyssna @ på musik och radio @Ringa @ videosamtal (till exempel Skype) @Se @ på tv och filmer @Spela @ spel Bärbar dator @Nästan @ alla pekplattornas användningsområden (dock inte fotografering) @Skapa @ olika dokument, redigera och arki­ vera dem @Bildbehandling @ @Videoredigering @ @Förevisning @ av bilder, presentationer, filmer eller tv För nybörjare som inte använt dator tidigare

rekommenderar många av våra IT-handledare pekplatta som första datortyp. Den

är oftast lättare att komma igång med än en bärbar dator och för många räcker den som enda dator.

Både smarttelefoner, pekplattor och bärba-

ra datorer finns av många olika tillverkare och med olika operativsystem. Eftersom ordet operativsystem ofta kommer upp i det här sammanhanget nämner jag det, även om det för en nybörjare inte spelar så stor roll vilket märke och vilket operativsystem man använder. Operativsystem är alltså ur användarsynvinkel det program som styr allt som sker i datorn och som används för att öppna andra program. Det påverkar främst användarupplevelsen och detaljerna i hur man använder datorn. Windows är det vanligaste operativsystemet för datorer och det som de flesta kanske hört talas om.

För pekplattor är de vanligaste tillverkarna Apple och Samsung, med operativsystemen iOS respektive Android.

Det kan löna sig att välja ett operativsystem som ens bekanta eller de man kan få hjälp av använder. Om ni har en IT-handledare i föreningen som rekommenderar en viss dator med ett visst operativsystem är det värt att beakta, eftersom det kan öka möjligheten att få hjälp. Observera även att smarttelefoner och pekplattor med samma operativsystem fungerar lika, så om du lärt dig använda den ena kan du även använda den andra. Största skillnaden mellan en pekplatta och en smarttelefon av samma märke är skärmens storlek.

När du har skapat dig en åsikt om ovanstående faktorer, kan det vara bra att börja se

efter var du tänkt köpa datorn. Det lönar sig att konkurrensutsätta ditt inköp och utnyttja specialerbjudanden i mån av möjlighet. Om du kan få någon kunnig bekant eller familjemedlem med till butiken kan det vara en fördel, och gå då gärna genom dina behov på förhand med den personen. Det går även att köpa datorer via internet och det finns naturligtvis begagnade datorer till salu både av privatpersoner och av företag.

I samband med att du köper dator aktualiseras oftast också frågan om typ av internetanslutning. De flesta datoranvändare väljer att koppla upp sig till internet på något sätt, oftast genom att ha en internetanslutning hemma eller genom att ha en internetanslutning direkt i smarttelefonen eller pekplattan. Valet beror främst på om du tänker använda datorn och internet hemma eller om du har behov av att använda den på olika ställen. Det här är temat för en annan av filmerna som lanseras på SeniorSurfdagen, där Barbro Carlström berättar om olika sätt att koppla upp sig till internet. Ett tips i frågan om internetanslutning är att fråga vad dina grannar använder för internetanslutning och hur stora kostnaderna är.

De övriga tre filmerna handlar som sagt om

att komma igång med att använda pekdator, så det är ett bra nästa steg ifall du kommer fram till att pekplatta är rätt datortyp för dig. Lycka till!

ROBERT RISKA IT-koordinator

6 GOD TID

7/2015

Upprop till SPFföreningarna

God Tid är Svenska pensionärsförbundets medlemstidning som med nio välfyllda nummer om året bevakar de nästan 20 000 medlemmarnas intressen och inspirerar till ett aktivt pensionärsliv.

Den katastrofalt stora flykting-

Vi söker nu en

CHEFREDAKTÖR med ansvar huvudsakligen för utgivning av nio nummer av tidningen per år och med tillträde så snart som möjligt.

Du som tycker om att skriva, fotografera, redigera och röra dig bland våra medlemmar i föreningarna är välkommen att söka tjänsten.

Svenska pensionärsförbundets kansli finns i Helsingfors, men tidningen kan eventuellt produceras på en annan ort.

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk riktas till styrelsen för Svenska pensionärsförbundet rf och sänds in på adressen Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors senast 5.10.2015.

Tillsammans med din ansökan mottar vi gärna arbetsprover i form av texter som kan ge oss en bild av hur du är som skribent.

Närmare info: verksamhetsledare Berit Dahlin, berit.dahlin@spfpension.fi, tfn 020 728 8812 eller förbundsordförande Ole Norrback, ole.norrback@spfpension.fi, tfn 020 728 8815.

ÄLDRERÅDSSEMINARIUM I KARIS 3.11 Svenska pensionärsförbundet ordnar Äldrerådsseminarium för äldrerådens medlemmar och representanter för pensionärsföreningarna tisdagen den 3 november på Västra Nylands folkhögskola, Pumpviken 3 i Karis.

Program 9.30 Kaffeservering 10.00 Seminariet öppnas Förbundsordförande Ole Norrback Kommuninvånarnas deltagande och påverkningsmöjligheter Forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom, Finlands kommunförbund De äldres och äldrerådens roll i beslutsfattandet Stadsdirektör Tom Simola, Raseborg 11.30 Lunch 12.15 Erfarenheter från städerna/kommunerna Gun Forsman, Äldrerådet i Närpes Alf Skogster, Äldrerådet i Grankulla Äldrerådens roll i kommunerna Grupparbeten och diskussioner 14.00 Kaffe 14.15 Sammanfattning och avslutning Deltagaravgiften är 10 euro per person och inkluderar lunch och kaffe.

Deltagarna står själva för resekostnaderna.

Anmälan senast 19.10 per epost mona.lehtonen@spfpension.fi eller tfn 020 7288816

Svenska veckans Seniorseminarium i Esbo Esbo svenska pensionärer arrangerar seminariet Må bra som Senior – livskraft och glädje för äldre torsdagen den 5 november kl. 13.00– 16.00.

Seminariet är öppet för alla intresserade och avgiftsfritt.

Plats: Vindängen – Folkhälsanhuset i Hagalund, Esbo Vindgränden 6.

Program Sömnen – nödvändig, kanske problematisk, Med.dr Robert Bergholm Glädjeglimten – clowneri i äldrevården, Mia Portin och Dan Söderholm Livets slutskede – vågar vi dö hemma? Esbo stads hemsjukhus Den inledande föreläsningen är medicinsk och öppnar upp fakta om sömn och sömnsvårigheter. Det lär vara mycket som händer i kroppen när vi sover. Seminariets kulturella inslag fokuserar på clowneri.

Sminkade clowner hälsar välkommen och berättar om clowneri som arbetsmetod och som kommunikationsverktyg inom äldreverksamhet.

Döden är en naturlig del av livet. Med frågan vågar vi dö hemma vill arrangörerna initiera till dialog och diskussion kring det, som berör viljeyttring, vård och behandling i livets slutskede samt ritualer vid död och begravning.

Info: Brita Pawli, 040 5539599, brita.pawli@hotmail.com

Foto PATRICK RAGNÄS

Uppslutningen var god på SPF Österbottens höstsamling i Härmä.

Om sommaren 2015 Nu när sommaren har övergott i

höst och vi sammanfattat vad denna sommar har innehållit, kan man genast konstatera att den varit på många sätt avvikande till tidigare somrar. Även vi pensionärer ser varje vår med glädje fram emot sommaren och vi hoppas att denna skall bli så som vi minns våra barndomssomrar med grönska, sol och värme. Antagligen är vår minnesbild förskönad för nog har tidigare somrar också varit regniga, men dessa förtretligheter har vi glömt.

När vi sammanfattar årets vår och sommar är det tre saker, som enligt mitt sett att se, särskiljer sig från en normal sommar, om sådana finns. Vädret har ställt till det för många, vi fick en ny regering och ett nytt regeringsprogram under våren och så den unika flyktingsituation som just nu pågår som bäst i Europa.

Sommarens väder När folk i allmänhet träffas och börjar prata så är det nästan alltid vädersituationen som kommer först på agendan. Så även under denna sommar som började med en ovanligt kall och våt vår och fortsatte med en likadan högsommar. Visserligen övergick augusti i bättre väder men de av oss pensionärer som bor på landet och har kontakt med de som har jordbruk som inkomstkälla, är den här sommaren nog en av de sämsta på länge. Även alla andra som väntat på en bra sommar blev besviken då solen och värmen saknades under både juni och juli.

Nu får vi bara vänta på nästa sommar och minnas det som ändå gav glädje detta år.

Ny regering, ny politik Under våren fick vårt land en ny regering med ett nytt regeringsprogram med löften om sparsammare tider för oss alla. Även vi pensionärer berörs av detta nya program och de första åtgärderna, både positiva och negativa, finns med i regeringens förslag till budget för 2016.

För att verkligen få oss alla i landet att förstå vårt lands problem, höll vår statsminister ett tal till ”na-

tionen” på bästa sändningstid i tv i mitten av september. Där vädjade han om återhållsamhet, sparande och mindre förväntningar på framtiden.

En sak som statsministern sade i sitt tal håller jag helt med om, nämligen att vi pensionärer redan i de förslag som finns i regeringsprogrammet och i budgetförslaget för nästa år, uppfyller vår del av sparkraven. Om riksdagen genomför de åtgärder som aviseras med fryst pensionsindex, ändrat bostadsstöd och höjda avgifter och skatter har vi nog tagit vår andel av sparandet trots att våra närståendevårdare och garantipensionstagare får en förbättrad situation.

Flyktingsituationen Under de senaste veckorna har vi också i Österbotten upplevt något som vi inte varit med om sedan evakueringen av Karelen och Lapplandskriget 1944, nämligen en flyktingström som kommit till våra städer och byar och som säkert berör oss alla på något sätt.

Många pensionärer har ställt upp med hjälp via våra hjälporganisationer och några har också ställt sig till förfogande som volontärer, ett tack för er hjälpsamhet.

Oberoende hur vi ser på de flyktingar som kommer till vårt land och hur vi ställer oss till dem så är de redan här och vi får lov att förhålla oss till dem. Många ser positivt på nya invånare i våra städer och byar, andra är mera tveksamma, hur det går får vi se i framtiden.

Svenska Yle och radio Vega SPF Österbotten har under året haft olika kontakter med ledningen för radio Vega och vid vår höstsamling berättade direktör Kaj Backman om vad som sänds i radion och varför detta sänds.

Vi pensionärer är nöjda över att radioledningen lyssnar på oss och kanske till någon del kommer oss till mötes när vi framför våra önskemål.

HENRIK SVARFVAR

Bearbetad version av hälsnings­talet vid SPF Österbottens höstsamling i Härmä.

strömmen som väller in till Europa från länder och områden där inbördeskrig och andra oroligheter förekommer, manar också oss pensionärer till hjälpaktioner.

Vi känner vår historia så vi vet att också Finlands folk har varit utsatt för krigsoroligheter och förföljelse.

Vi konstaterar vilka stora hjälpaktioner sattes igång i olika repriser under andra världskriget för att evakuera barn till Sverige och Danmark från de värst utsatta flygbombningsområdena i Finland.

Lapplands befolkning skulle också evakueras till Sverige när Lapplandskriget skulle igångsättas, då de tyska trupperna skulle, enligt fredsfördraget med Sovjetunionen, köras ut från Finland.

Vi pensionärer är vana vid att ta

ansvar och anta utmaningar. Som ungdomar var vi med om att bygga upp vårt kära fosterland efter det förödande kriget. Nu är det vår tur att ta till hjälpaktioner, vi som bor i det välmående Finland. Vi kan hjälpa på många sätt. Vi ska visa medmänsklighet och vänlighet mot de flyktingar och asylsökande som kommer till vårt land. Vi har gott om utrymme, vi ska integrera dem i vårt samhälle och vi till och med behöver dem.

Därför vill vi nu, styrelsen för Purmo

pensionärer rf utmana alla pensionärsföreningar hörande till Svenska pensionärsförbundet att inbetala till Finlands röda kors katastroffond en summa om 5 euro per registrerad medlem.

Väl mött i utmaningens tecken.

Styrelsen för Purmo pensionärer Per-Erik Ede vice ordförande

SeniorSurf i Esbo 6.11 ESP Esbo svenska pensionärer ordnar program på svenska på Iso Omena, Äppelbiblioteket tisdagen den 6.11 kl. 11–13.

Det blir en kort introduktion i internet och pekplattor.

Info: Gustav Båsk, gustav@bask.fi, tfn 050 010 0172

Tammerfors svenska vecka Onsdag 4.11 kl 18.00: Claes Andersson & Annika Cleo med jazz på finlandssvenska på Nordens Hus/Svenska Klubben Torsdag 5.11 kl 14.00: Åbo Svenska Teater visar "Einar" på Nordens Hus/Luckan Fredag 6.11 kl 18.00: Svenska Dagen-fest med teaterföreställning på Svenska Samskolan Söndag 8.11 kl 16.00: Aurorakören sjunger Beatles på Nordens Hus/ Svenska Klubben Tisdag 10.11 kl 18.00: Författarbesök med Ursula Vuorenlinna på Svenska Hemmet

GOD TID

Förenings­ festivalen 2015 Uppemot hundra finlandssven-

ska föreningar ansökte om att vara med som lokalarrangörer under festivalen som arrangeras för nionde gången i år. Ansökningar skickades från så gott som hela den finska kustlinjen, från Torneå till Kotka.

Det finlandssvenska föreningsfältet lever och mår bra.

Under Föreningsfestivalen som arrangeras 5-11 oktober kommer 12 olika lokalfestivaler att arrangeras. Både innehållsmässigt och geografiskt har evenemanget breddats ytterligare.

Under veckan kan man bland annat ta del av en queersalsakurs och en nordisk kulturkarneval.

Båda evenemangen hör till Föreningsfestivalen och sker vid samma tidpunkt, men på 800 kilometers avstånd från varandra, i Helsingfors och Torneå.

– Det är just den regelrätta passionen hos föreningsfolket som gör arbetet med festivalen till en fröjd, säger Oskar Koivumäki som är projektkoordinator för festivalen.

I år deltar två av Svenska pensio-

närsförbundets medlemsföreningar, Borgå svenska pensionärsförening och Kotkanejdens pensionärer i festivalen. I Borgå ordnas en danstillställning 7.10 och i Kotka en tillställning på biblioteket 8.10 med vissångaren och författaren Henrik Huldén.

Fastän aktiveringsbidragen har

delats ut och själva festivalprogrammet har spikats, är tanken att man kan anmäla kringprogram ända fram till festivalstarten.

– På Föreningsfestivalens hem­ sida www.festival.fi synliggör vi också annat som händer på det Finlandssvenska föreningsfältet under festivalveckan. På det sättet breddar vi programmet samtidigt som vi erbjuder marknadsföring också åt de föreningar som inte får ekonomiskt stöd, säger Oskar.

Information om festivalen och

programmet i sin helhet hittas på www.festival.fi.

Samrådets resor Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater onsdagen den 11.11. Start kl 10 vid Kiasma Pris: € 100 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering).

Föreställningen bärs upp av Matti Puurtinens musik i nyarrangerad folkviseton. Musiker är Riddo Ridberg (harmonium, piano), Marianne Maans (fiol) m.fl.

Resan nästan fulltecknad. Betala in avgiften för resan snarast.

Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg).

Texten på betalningens meddelandefält ”Maja 11.11.”

Bossa Symphonique i Sibeliushuset i Lahtis fredagen den 19.2.2016 Start kl. 10 vid Kiasma Pris: €75 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering).

Jussi Lampela, kapellmästare, Jukka Eskola, trumpet, Teppo Mäkynen, trummor, Ville Herrala, basso, Peter Engberg, gitarr.

Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg).

Texten på betalningens meddelandefält ”Bossa 19.2.”

Frank Sinatra 100 år i Sibelius­ huset i Lahtis fredagen den 22.4.2016 Start kl. 10 vid Kiasma

Pris: €80 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering).

Roderick Dunk, kapellmästare, Gary Williams, sång.

Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg).

Texten på betalningens meddelandefält ”Frank 22.4.”

Otello (Giuseppe Verdis opera) i Nyslott tisdagen den 19–20.7.2016 Start kl. 9 vid Kiasma Priset meddelas senare Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg).

Texten på betalningens meddelandefält ”Otello 19.7.”

Haminan Tattoo fredagen den 5.8.2016 Dagsföreställning Mer information och pris anges senare Anmälan tfn 050 3362692 eller annelisch@gmail.com (Anneli Schönberg) Texten på betalningens meddelandefält ”Tattoo 5.8.”

Vid anmälan ange ditt namn och telefonnummer och betala in på Samrådets konto resans avgift med text på meddelandefältet som ovan angivits.

Samrådets kontonummer är: FI17 4055 0011 7535 44

7/2015 7

Seniornätverket i höst SenioRöst

Pentti Hildén Trio: Ur Lasse Mårtensons sångbok tisdag 13.10 kl. 14.00–15.30 i Nordhuset, Mosaiktorget 2, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

Pentti Hildén har arrangerat sina favoriter ur Lasse Mårtensons rika produktion för gitarr. Vi får höra Lasses mest älskade låtar jämsides med mera sällan framförda pärlor. Efter konserten erbjuds pausgymnastik, seniordans, kaffeservering och infotorg.

Folkhälsan erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med invataxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år.

Bokning av skjuts senast 8.10 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696.

SeniorSyd

På svenska i Kampen! onsdag 28.10 kl. 11.00–13.00 i Kampens servicecentral, Salomonsg. 21 B, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

Bekanta dig med olika svenskspråkiga organisationer och Kampens servicecentral!

Evenemanget består av konserten ”Flickan kom ifrån sin älsklings möte” med Olivia Kyllönen, Aurora Marthens & Reetta Järä.

Konserten omfattar musik av olika finländska kompositörer, bland annat Jean Sibelius och

Oskar Merikanto. Därefter pausgymnastik, infotorg och kaffeservering.

HelsingforsMission erbjuder skjuts med invataxi t/r inom södra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 21.10 via Tamara Bergkvist per tfn 045-881 9743.

SeniorVäst

Boklycka onsdag 18.11 kl. 13.00-15.00 på Munksnäs servicecentral, Bredviksvägen 30, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

En träff på Munksnäs servicecentral för att diskutera om dina favoritböcker och för att höra om andras! Författaren Anna Lena Bengelsdorff medverkar i evenemanget. Pausgymnastik, kaffeservering och infotorg.

HelsingforsMission erbjuder skjuts med invataxi t/r inom västra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 11.11 via Tamara Bergkvist per tfn 045-881 9743.

SenioRöst

Adventsfest onsdag 25.11 kl. 14.00–16.00 i Matteuskyrkan, Åbohusv. 3, fritt inträde och ingen förhands­ anmälan.

Adventsbetonat program, pausgymnastik, kaffeservering och infotorg.

Folkhälsan erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med inva­taxi t/r med hjälp av

luciamedel från tidigare år.

Bokning av skjuts senast 20.11 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696.

SeniorNord

Juljazz och Finlands Lucia onsdag 16.12 kl. 14.00–15.30 på Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

Mariah Hortans och Mathias Sandberg Duo bjuder på en härligt avspänd, jazzig julstämning med musik på engelska, svenska och finska, med allt från klassiska julverk av Sibelius, Händel och Schubert till Christmas Carols och traditionella nordiska julsånger.

Därefter pausgymnastik, kaffeservering, infotorg samt besök av Finlands Lucia.

Folkhälsan erbjuder skjuts inom norra Helsingfors med invataxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år.

Bokning av skjuts senast 11.12 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696.

Seniornätverket vill genom samarbete skapa gemenskap och förebygga ensamhet bland svenskspråkiga seniorer i Helsingfors. Nätverket har undergrupper som ordnar program i olika delar av staden; SenioRöst, SenioNord, SeniorVäst och SeniorSyd.

Samrådet i SPF Helsingfors Gemensamma höstprogram för huvudstadsregionens seniorer arrangerade av Samrådet i SPF Helsingfors: Seniorträff på Café Esplanad, Norra esplanaden 37, klockan 14 den första tisdagen varje månad.

Dagens gäst meddelas i Hbl:s spalt Föreningar samma veckas måndag. Oktober: Majsan Stendahl. November: Åke Ringell.

Samvaropromenad klockan 13 den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen meddelas i Hbl-agendans Föreningar samma veckas måndag.

Torsdag 8.10 klockan 11–15.

Oktoberseminarium på Folkhälsan kring temat Närhet i mogen ålder, Topeliusgatan20, i samarbete med Folkhälsan.

Föreläsare är geriatrikern Otto Lindberg och författaren Hilkka Olkinuora, samt om vuxendiabetes-forskaren Johan Eriksson. Barbershop med kvartetten Up for Grabs.

Lunch, med anmälan senast 1.10 till Majlis Kvist, tfn 040-7540550, e-post majliskvist35@gmail.com Onsdag 21.10 klockan 18–22.

Danskväll på AV, Annegatan 26.

Musik: UniSet.

Onsdag 4.11 klockan 12–16.

Svensk festdag på G18, Georgsgatan 18. Festtalare: Eva Biaudet.

12–13 IT-torg 12.45 Hillel Tokazier vid pianot 13.10 Välkommen! Marianne Lindberg, ordförande 13.20 Festtal av riksdagsledamot Eva Biaudet 13.45 Kaffe och mingel på IT-torget 14.30 Prof. Dr. Christer Carlsson: Digitala tjänster kring hälsa och välmående 15.00 Birger’s Ragtime Quartet med Charlotta Kerbs 15.45 Avslutning.

Fritt inträde, servering 5 euro

Osteoporosveckan firas vecka 43 och den internationella osteoporosdagen 20.10. Årets tema är Kost för benstommen.

Mera information om osteoporos ger Osteoporosförbundet i Finland, luustoliitto.fi Svenska pensionärsförbundet, Eläkelliitto och Osteoporosförbundet i Finland har under flera år ordnat kurser för att förebygga osteoporos. Två kurser kommer att ordnas 2016. Följ med annonseringen i God Tid. Verksamheten stöds av RAY – Penningautomatföreningen.

8 GOD TID

7/2015

Kerstin Fredrikssons berättelse Bilder från min barndoms Helsingfors fick tredjepris i skrivartävlingen Berätta din historia.

Bilder från min barndoms Helsingfors

G

unilla och jag går genom Brunnsparken till skolan varje morgon. Det finns en del farligheter på vägen.

Det allra farligaste stället kommer när vi har gått förbi de båda stora, runda rabatterna nedanför Brunnshuset. Om de anfaller nu är det för långt att vända tillbaka och springa hem, men det är också för långt att springa hela vägen till skolan och rädda oss där, Vi är ju bara 8 år. Vi vågar inte ens prata när vi närmar oss, Gunilla och jag.

Vi tittar snabbt upp mot observatoriet. Ingenting.

Det är så att där uppe bakom observatoriet bor Bergskunderna, ett vilt och laglöst gäng pojkar. De har inga hem och de går inte i skola. Vi har hört att de tar fast barn som rör sig i parken och släpar dem med sig upp på berget. Fångarna blir torterade. En del dör av att få sina fötter stekta på öppen eld, andra blir sinnessjuka och måste spärras in efteråt. Bergskunderna lär stjäla barnvagnar och sätta in bakbundna barn i vagnarna och skuffa ner dem från det stora stupet, det som är mot Ugnsholmen.

D

e vuxna varnar oss alltid för parken.

– Kom ihåg barn att när det är mörkt rör sig alla möjliga farliga gubbar i parken, säger mamma.

Ja, ja men hon vet ingenting om bergskunderna och ingenting om andra farligheter som finns mitt på dagen. I det gamla badhuset längst nere vid stranden bor Damasktanterna. De kommer trippande ur huset, små magra, krokiga tanter, helt klädda i svart. De har knäppta damasker på sina skor, det är därför vi kallar dem damasktanterna. Deras huvud liknar fågelhuvud med näsa som en vass näbb. Vi tror att de har blivit förtrollade av en elak trollkarl och väntar att bli befriade. Vi skulle så gärna fråga dem och kanske hjälpa dem men vi vågar inte.

De talar något främmande språk, kanske ryska eller franska.

På högra sidan om badhuset ligger ett annat lite konstigt hus, det

kallas Vedutan, det har varit kafé för längesen. För hundra år sen var Brunnsparken väldigt fin, det kom badgäster från Ryssland, kanske damasktanterna är kvarglömda sen den tiden. På andra sidan badhuset är en liten sandstrand och fullt med slemmiga gröna stenar i vattnet. Vi är absolut förbjudna att ens doppa en hand i sjön, vattnet är smutsigt.

Vi vet nog varför stranden är så farlig. En husa som hette Astrid och var hos oss dränkte sig av kärlek och pappa hittade henne. Vi får inte fråga alls. De vuxna tror att inte barn hör någonting, men vi lyssnar noga när de talar med låga röster.

M

en det finns en härlig sak med Brunnsparken och det är allsången. Vår mormor tycker så mycket om att sjunga, mest psalmer men också vanliga sånger. Hon lever helt för Jesus och sin syförening som syr till missionen i Afrika, men när det är allsång kommer hon med ettans spårvagn till katolska kyrkan och vi möter henne med Atte. Atte är vår faster och bor hos oss. Vi promenerar till backarna nedanför observatoriet och där är massor av människor. Evert Ekroth styr oss i sången, ibland blir det kanon – Morgonsolen redan strålar … då skall man komma in på rätt ställe.

Jag tycker det är alldeles underbart, sången går som varma vågor, man blir nästan yr i huvudet. Vi har lärt oss många sånger – Vi gå över daggstänkta berg fallera och I sommarens soliga dagar till exempel. Det känns som ett pussel när de sista bitarna passar in. Och bergskunderna är aldrig i parken när det är allsång.

V

i bor på Östra Brunnsparken 9 A. De två husen kallas för den Björlingska gården och de ligger längst ut på udden. Vi har Sveaborg mitt emot och Klippan och NJK, och så ser vi lite av Skatudden och hamnen. Det finns en gubbe som heter Björling och bor i B-huset, han skriver obegripliga dikter, säger mamma, och är originell. Han är fattig, men hans bror som äger husen är rik. Min bästa vän Gunilla

bor i B-huset. Mitt Helsingfors är vår gård och gatan till katolska kyrkan och parken fram till järnvägen med Parkgatan på andra sidan och sen vår skola som kallas Pontan och stranden fram till vår gård igen.

D

et finns två stora människor som hatar barn, vår gårdskarl som vi kallar Gåsisen är den ena och parkvakten är den andra. Båda jagar barn med sina stora kvastar.

– Farin ut i parken, skriker Gåsisen.

– Farin hem till gården, skriker parkvakten.

Båda talar om uppfostringsanstalt och att vi borde skickas dit. Utanför tyska legationen står det alltid en polis. Han är snäll och tycker om barn. Vi brukar gå till honom och berätta om våra bekymmer, ja det är Marja Valvanne som berättar, hon är den enda av oss som kan prata bra finska. Polisen är stor och tjock och har en lång svart kappa och läderbälte, han säger nå, nå och så, så och klappar oss på huvudet.

Våra värsta bekymmer vågar vi inte berätta, det ena är förstås bergskunderna men det andra är Rainer.

G

ården bredvid vår har tre hus.

En trävilla med krusiduller, ett stenhus och nere vid stranden ett stenhus till. Där bor Rainer. Det bor fattiga människor i det huset.

Rainers föräldrar är borta på dagarna, Rainer har egen nyckel hem i ett band om halsen, han går in och lagar mat åt sej själv fast han är bara lite äldre än vi. När han någon gång är på gott humör får vi stå och titta in genom hans köksfönster och vi ser hur han skär upp gröt i tjocka skivor och steker dem i pannan och häller massor av socker på och äter med mjölk. Det ser hemskt gott ut, men vi får inte komma in ens och känna hur det doftar. För det mesta är Rainer hemsk. Vi kallar honom Stickpojken för han har en stoppnål och han sticker oss med den om vi inte ger honom pengar eller karameller och det har vi nästan aldrig och så blir man stucken för han springer hårdare än vi, så han får all-

tid tag i en av oss. På vintern rullar Rainer och Janne (det är en annan elak pojke) snöbollar med stenar i.

De radar upp dem som en pyramid och sen ställer de sej och väntar på att någon skall komma från vår gård. Vi är elva barn så alltid är det någon som kommer. Man drar ner mössan och springer för livet men ibland blir det träff. Också om det inte gör så ont är det så hemskt.

A

lla vet vem Mannerheim är.

Han bor i ett hus ganska nära mjölkbutiken. Just före vi skulle fara till landet fyllde han 70 år och många samlades utanför hans hus. Där stod en bil och på gången upp till huset låg det narcisser, det var meningen att Mannerheim skulle gå på dem.

Konstigt. Så kom han ut. En flicka i min ålder i vit klänning och rosett i håret gick fram och neg och gav en blombukett. Jag blev förskräckligt avundsjuk Varför just hon och inte jag? Mannerheim tittade inte på oss alls utan sprang in i bilen. Han hade många medaljer. Mamma har sagt att vi alltid måste niga om vi möter Mannerheim och det gör vi och han brukar nicka tillbaka.

V

i tycker så mycket om tågen som går längs stranden. Tåget går in i en tunnel just före katolska kyrkan och kommer ut på andra sidan. Det pustar ut vit ånga, vi står och väntar och springer sen till andra sidan och då blir vi helt inne i ett moln, det är härligt. Ibland går vi ner längs Parkgatan fast det får vi egentligen inte, vi ska hålla oss på insidan av parken. I trean bor tant Lotte, hon är omätligt rik och så fin att hon inte kan öppna en enda dörr själv. Det var så i Petersburg förr i världen. När hon åker upp i hissen måste husan springa upp för trapporna, fort så att hon hinner öppna hissdörren för tant Lotte. Vi tycker att hon är ganska snäll för hon hämtar alltid en ask med sockrade tranbär och tjinuski-pinnar från Fazers när hon kommer på visit till oss. Vi kallar henne Tant Råtta i smyg när ingen hör.

Det sorgligaste stället i parken

Det sjungs i Gammelstaden!

Vad säjer ordet Gammelstaden dig?

– Ursprungliga Helsingfors och forsen.

Stämningen under höstens två första allsångtillfällen har varit på topp och det har sjunits så att Berghyddans tak nästan lyfts. Till konceptet hör att en kändis valt några sånger på förhand som denne på plats och ställe motiverar och så bereds publiken också tillfälle att önska några favoriter.

En obligatorisk fråga, vilken är din favoritallsång och varför?

– Spontant tänker jag direkt på Öppna landskap med Ulf Lundell.

Varje gång jag hör den måste jag helt enkelt stanna upp och lyssna och kanske drömma lite.

Söndagen den 18 oktober har allsången i Berghyddan förmånen att få en uppskattad gäst som är vida känd i de flesta pensionärskretsarna i Nyland.

Då är sångerna nämligen val-

da av Jan Holmberg från Svenska pensionärsförbundet.

Janne, vad tänker du spontant på när du hör ordet allsång?

– Glädje, gemenskap och nån-

ting folkligt. När jag var på konsert med Tomas Ledin och Måns Zelmerlöw utmanade de publiken att sjunga med. En subjektiv iakttagelse som jag gjorde var att de som sjöng med hade betydligt roligare än de som inte sjöng med. Det är också en form av allsång.

Tycker du att det är viktigt att folk kommer samman och sjunger tillsammans?

– Ja – absolut. Den glädje och gemenskap som man känner är toppen.

Varifrån kommer du och vem är du musikaliskt?

– Jag är en lycklig människa eftersom jag vuxit upp i Ingå. Med en mamma som var folkskollärarinna så fanns sång och musik med från

är järnvägsövergången just före vår skola. Där har tre små barn blivit överkörda av tåget. Deras mamma blev tokig och går varje natt och ritar tre kors mellan syllarna, just där barnen dog. Det är hemskt. Ingen ser henne någonsin. Hon kommer på morgonnatten.

P

å vintern finns det en frusen kälkbana med höga kanter. Den går från observatoriet och brant ner.

Den är fruktansvärt farlig. Ibland stängs den av med bommar och vattnas. Det är absolut förbjudet att åka under bommarna, men en del pojkar åker ändå när inte vakten ser det.

Vi såg en pojke bryta nacken när han höjde på huvudet för tidigt och slog i brommen. Jag kommer aldrig att glömma det ljudet.

I

bland går vi till självständighetsgranen, den står på sidan om Brunnshuset. Pappa har berättat att den planterades när Finland blev självständigt 1917 och den betyder mycket för oss alla. Om den inte växer utan dör kommer ryssarna och tar oss. Hela det här året har det varit prat om ryssarna och om att det kanske blir krig och hur ska det gå för oss då. Atte berättar om bolsjevikerna, att de hade mördat sin kejsare och hela hans familj så man kan nog vänta sig det värsta.

I slutet på det här året kom krigen, jag var 8 år, och efter dem blev ingenting mera som förut. Våra hus brann upp, granngårdens tre hus, de stora villorna mitt emot. Badhuset och Vedutan brann också. De små svarta tanterna försvann och Gåsisen och parkvakten, Rainer och Janne och polisen. Alla i den Björlingska gården och till och med tant Lotte försvann och vi själva i vår familj kom aldrig mera tillbaka. Någon gång, 75 år efter det som jag har berättat här, promenerar jag förbi vår gård, huset där vi bodde är uppbyggt, men nu är det en del av amerikanska ambassaden. Det enda som är sej likt är kastanjerna som faller ner från träden på hösten och slår i gatan med en liten smäll.

Text KERSTIN FREDRIKSSON

det att jag föddes. Det blev piano (till först harmonium som var roligt med alla knappar, men tyvärr nådde jag inte ner till pedalerna) och i de yngre tonåren poporkestrar. Sedan tog mitt intresse för samhällsfrågor över. Under senare år har allsången begränsats till snapsvisor, men det är ju också roligt – speciellt när det numera är accepterat att man kan ha vatten i snapsglaset.

Allsången den 18 oktober börjar

klockan 16 och eftersom sång är hälsosamt så ingår i den fria entrén även en hälsosam servering mellan verserna. Läs mer om allsången i Berghyddan på www.guffen.fi.

GOD TID

7/2015 9

Helbe Pajari tillsammans med sin akvarellgrupp på Lilla Ro-hemmet i Pargas.

Kultur i vården – trenden som breder ut sig Just nu ligger det i tid en att grupper med sång och musik på programmet liksom enskilda personer uppsöker vårdhem och servicehus med olika slag av projekt.

Man vill skapa meningsfull tillvaro för de boende. Dagen blir alltför ofta lång efter att morgonsysslorna stökats undan och då är det välkommet med besök som stimulerar.

Alldeles för många sitter sysslolösa och har tråkigt!

Konst och kultur i vården Jag träffade Helbe Pajari – utbildad textilhantverkare och pedagog med eget företag i Åbo. Hon har i tre års tid rest runt och projektjobbat i Åboland med mänskor som bor på ålderdomshem och i service­ hus. Projektet går ut på att få de gamla att minnas det som varit och att hjärnans, handens och sinnenas samarbete aktiveras.

– Vi känner på material, vi lyssnar på varand ra och vi skapar nytt, säger Helbe.

Projekten omfattar 18 timmar per äldreboende med grupper på 6–10 deltagare under två timmar per gång. Helbe startade på Regnbågen i Korpo och har hunnit avverka åtskilliga vårdhem både i Åbo och ute i skärgår den; Svenska kulturfonden har sponsrat en del projekt.

Helbe pratar med boarna,lyssnar på

dem och får dem att minnas. Sam­ tidigt jobbar de med att måla akvareller, skapa konst genom att tova, lyssna på musik – Taube har varit favorit – och att tillsammans skriva egna sagor.

Man sjunger och dansar och ställer ut sina konstverk eller går på någon konstutställning.

Man delar tankar och minnen i gruppen, gläds över att lära sig nytt och finna nya sidor hos sig själv.

Lilla Ro-hemmet i Pargas Jag besökte det pittoreska servicehuset Lilla Ro-hemmet och följde med aktiviteterna där. Helbe instruerade – gick runt och hjälpte medan akvarellerna blev till.

Gruppen har också tidigare tov­at – jobbat med ull, lim och vatten – och runt varje konstverk finns det någon berättelse som hör till.

De som jobbar på hemmet är glada över Helbes besök; dels avlastas personalen en stund, dels är boarna glada och uppiggade efter varje besök.

– Vi tar emot Helbe med öppna armar. Hon är så lugn och kunnig, hon kan ”ta” våra klienter säger hemmets föreståndare Henriette Schmidt-Fjäder och Maaret

Vainio, som startat Lilla Ro och äger stället.

Med bakgrund i Karelen Helbe Pajari har en fascinerande bakgrund – en kombination av öst och väst, av ortodoxt och lutherskt.

Hennes far var hemma i en karelsk ortodox landsbygd medan moderns släkt kom från en luthersk stas­kultur i Viborg.

Vanligt var att hela släkten samlades och efter en god måltid var det dags för berättande och lyssnande.

Färgglada bilder väcker minnen till liv.

Traditioner, sagor och legender berättades av de äldre – de yngre lyssnade och förde berättandet vidare.

Många av berättelserna har Helbe fört vidare – också i sina konstverk och utställningar.

En alldeles speciell grupp minns Helbe med stor glädje – en grupp i skärgården med åtta herrar – de flesta hade jobbat som sjökaptener.

Allt efterhand stimulerades gubbarna och mindes olika episoder till sjöss – den ena mera dråplig än den

andra – och det projektet slutade med att minnena bandades!

Efter tre verksamma kulturår i vården vill Helbe ytterligare utveckla samarbetet med de äldre; nya idéer föds, hon tycker om de äldre, att skratta tillsammans och att se resultat av samarbetet.

Givet är att grupperna också dricker kaffe tillsammans vid sidan av det kulturella!

Text CARIN ÅMINNE Foto HELBE PAJARI /BJÖRN HIMBERG

10 GOD TID

7/2015

Glasögon speglar din personlighet Att välja glasögon är en mycket speciell förrättning, den bygger på känslor. Men det finns också modetrender i glasögonbranschen. Dagens mode betonar det individuella: dina glasögon speglar din personlighet.

– Välj glasögon som du känner dig hemma i!

Det rådet ger optiker Sami Varila och intygar att dagens utbud är brett. Det finns lätta och kraftigare bågar, det finns en oändlig variation av former, färger och dekordetaljer.

– En allmän trend i dag är en återgång till större former typ modifierat 70-tal, lite ”retrostuk”, säger Sami Varila. Smala glasögon med tunna metallbågar och glasögon med båge fäst vid oinramad lins har inte stor efterfrågan just nu.

Damer och herrar har uppenbart olika sätt att välja glasögon och också utbudet är väldigt olika: – Det finns betydligt fler modeller och färger för damer. De är öppnare för att leka med färgkombinationer och dekorer. Herrar är försiktigare, väljer gärna mer traditionella, dämpade färger och former, ofta klassiker i svart eller havannabrunt.

Finkänslig rådgivning Vilken är då optikerns roll? Om en kund väljer uppenbart missklädsamma brillor, kan optikern ingripa?

– Vi försöker då finkänsligt antyda att det finns alternativ. Vi börjar med att fråga vad kunden vill ha i jämförelse med tidigare glasögon.

Isynnerhet damer har mycket olika sätt att välja. Många vill hålla det enkelt och diskret, andra är modigt öppna för att experimentera med former, färger och dekor. Glasögonen ger nog tydligt en bild av ägarens personlighet.

Solglasögon är ett särskilt kapitel. De är i dag stora men smäckrare än massiva 70-talsbrillor och har ofta speglande yta i olika färger.

Ytan är inte bara en utseendefaktor utan dämpar i viss mån det inkommande ljuset. Behändiga och mycket populära är Suncovers, solglasögon som man använder ovanpå sina normala brillor. Lätta sollinser som man trär ovanpå egna glasögon förekommer sällan numera.

Inger Blomqvist har hittat sina önskeglasögon, rätt stora och med pigg dekor.

Stramt sakligt för vardagen.

Minna Höylä i extra klädsam modell med mångfärgad blå båge.

Spegling på knallgul yta, extrem solglasögonlook.

Doft av storbågat 70-tal.

Dekorerade och diskret bruna solglasögon.

Lätt plast vann över glas Tidigare kunde starka linser i tjockt glas begränsa glasögonformen, men lätt plast har ersatt tungt glas, som just inte används mera. Speciella miljöer kan kräva glas, till exempel kockar som arbetar i stark vär-

Optiker Sami Varila betonar vikten av glasögon att känna sig hemma i.

me föredrar glas som bättre än plast tål hetta.

Apropå hetta: ha aldrig glasögonen på i bastun, akta dig för heta pustar från diskmaskin och ugnslucka, sitt inte för nära grillen eller brasan. De råden följer man gärna med tanke på hur lätta och bekväma dagens plastglasögon är jämfört med de gamla i glas.

Glasögon och bågar mår bra av att putsas ofta. Det sker enklast med ljumt vatten och en gnutta vanligt diskmedel.

Placera alltid glasögonen med linserna uppåt för att undvika repor.

Priset på glasögonbågar varierar stort. Man får helt gångbara bågar för 40 euro, största utbudet ligger mellan 100 och 200 euro och från 300 till 400 euro är man uppe i märkeslyx.

Var dikteras modetrenderna?

– Säsongutbudet förnyas på hösten och på vårvintern. Mässorna i Paris och Milano är de stora trendsättarna, säger Sami Varila. Men nya modeller kommer in fortlöpande också under året.

Varila ler brett när jag frågar hur ofta folk byter glasögon.

– Oj, det varierar stort! Vanliga bruksglasögon förnyas sådär vart tredje år, men det finns också många som byter glasögon flera gånger per år och har flera par för olika klädsel. Endel köper rentav glasögon utan styrka som accessoar och blickfång.

Hur väljer optikern själv sina glasögon?

– Jag har stort huvud och har svårt att hitta lämpliga. Men huvudsaken är att de sitter bekvämt.

Och så har jag ju kolleger att rådslå med!

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Ögonläkare, optiker hos oss!

Nykarleby Syncenter Topeliusespl. 12, Nykarleby tel. 06-722 0770 fax 06-722 1572

Beställ tid!

Vi har

KLARARE SYN MED STARROPERATION.

glasögon fr. 120€ bågar + linser och fodral

D EIRAS HÄ L ME

S.

FI

Tel. 06-4785440 måndag-fredag 9-17 Lördag enligt överenskommelse

U

W

W

NTO • KO SO

Förundersökning inför starroperation utförd av ögonkirurg 158 €, starroperation 1280 €/öga.

EKANTA D •B IG

När synen försämras på grund av starr är operationen den enda behandlingsmetoden. Den förbättrar synen hos 99 % av patienterna när det inte finns andra faktorer som försämrar synen i ögat. Vi erbjuder starroperation på Eira snabbt o smidigt till valfri ögonkirurg. Våra ögonkirurger har flera års erfarenhet av tusentals starroperationer och vi har Finlands modernaste utrustning.

KH W. EIR ASJ U

11oÅR Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors. Tidsbeställning 09 1620 570. www.eirasjukhus.fi.

Vöråvägen 5, Vörå

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

12 GOD TID

7/2015

A-Forden luftas med en somrig åktur. På grund av vädret hann Karl-Gustav Strandén inte köra alla sina veteranbilar den gångna sommaren.

Foto PETER PORTIN

Gamla bilar kräver ett gott handlag Plåtslagare, snickare, sadelmakare, mekaniker – KarlGustav Strandén i Pedersöre räknar upp lite av de färdigheter man borde behärska om man vill renovera gamla bilar.

Sedan tre år är han pensionär på

heltid och har samlat på sig en del nya uppgifter. Just nu iståndsätter han hemgården i Socklot som familjen övertagit, han fungerar som hustomte på Kyrkans Ungdoms sommarhem Hällsand och han är viceordförande i det lokala veteranbilssällskapet som bland annat arrangerar riksbekanta Juthbacka marknad i Nykarleby. Däremellan

hinner han pyssla lite med träsniderier och möbeltapetsering ...

Dessutom har han ytterligare ett bilprojekt på gång, en amerikansk T-Ford Tudor Sedan från 1926!

Sedan Jaguaren blev klar har han restaurerat en T-Ford Touring -23, en A-Ford Phaeton -29, en Morris Minor 1000 -61 och en Chevrolet 4 D Landau Imperial -28.

– Alla bilar är registrerade, men det blir nog inte kört med alla varje år. I sommar var det just inte lämpligt väder att ta en tur med Jaguaren, så den har faktiskt stått stilla.

Bilarna håller han under tak.

Han har bland annat köpt ett nedlagt pälsningshus där fem bilar får plats.

– Jag vill påstå att denna sysselsätt-

ning nog samtidigt är en kulturgärdning. Det tillverkas inte nya, man ser dem inte i trafiken, påpekar Karl-Gustav.

– Buick var som ny en dyr lyxbil.

Jag har inget behov av att köpa mig en ny lyxbil, men så småningom får jag kanske känna på att köra en gammal sådan!

Buick är mycket speciell som konstruktion. Det gjordes kupemodeller som en underleverantör gjorde karosser till, men Touring Sport torde ha tillverkats helt och

Den sexcylindriga motorn saknar en del delar, men det ordnar sig nog. I första hand skall den tvättas, sedan blir det att få den att gå runt.

Det är ganska vanligt att gamla motorer fastnat, berättar han.

I ett annat rum i källaren står en gammal bokhylla, fylld med små bildelar, märkta askar med delar och detaljer till gamla bilar.

– Godishyllan, skrattar han.

Foto BERTEL WIDJESKOG

Sedan 1990-talet har han ständigt haft projekt på gång i sin källare.

Det första bestod av en Jaguar Mark 10, modell 1963. Just nu håller han på att iståndsätta ett ovanliga exemplar av amerkanska lyxbilar, en Buick Master Six Touring Sport.

– Jag har inte hittat någon likadan i hela Europa. Kanhända det finns, men jag har inte lyckats spåra någon. Den här importerades till Finland från Kalifornien för 30– 35 år sedan och jag fick den i min ägo för cirka 5 år sedan. Skicket var minst sagt bedrövligt, men jag börjar bli klar med karossen. Sedan gäller det att ta itu med balkar, motor, axlar och stag.

– Jag vet inte när den blir färdig. Det får bli när det blir, jag har för tillfället så mycket annat som ligger på, konstaterar Karl-Gustav Strandén.

hållet på Buickfabriken. Karossen är till största delen gjord av askträ, därför har arbetet såhär långt i huvudsak vart snickeriarbete. Men motorhuv och baklucka är av plåt och de delarna krävde också viss nytillverkning.

– Speciellt med trädelarna har jag fått fantisera fram lösningar, eftersom det mesta var nedruttnat. Handskfacket sitter där bilar vanligen har hatthyllan, i förarens dörr sitter verktygslådan, och bagageluckan är egentligen betjäntens sittplats med stoppad sittdyna och ryggstöd. Bilen är i övrigt tvåsitsig, plats fanns alltså endast för herr och fru bilägare med betjänten i bakluckan! Trä- och plåtdelarna måste färdigställas jämsides för att linjerna skall stämma, och plåtdelarna skall fästas med spik på trästommen.

Väldigt jobbigt, men intessant, påpekar han.

Sufflett finns också, men den är nog först och främst en grannvädersbil.

En sportig Buick från 1927 har sysselsatt Karl-Gustav Strandén de senaste fem åren. – Den blir färdig när den blir det, konstaterar han.

Godishyllan har han fyllt under många resor till loppmarknader för bilentusiaster, genom att surfa på nätet eller genom många likasinnade vänner.

– Visst kostar den här sysselsättningen – liksom de flesta andra fritidsintressen som folk fastnat för, tillägger han.

Text BERTEL WIDJESKOG

GOD TID

HĂĽll bilen i skick ROSTFRIA SLĂ„PVAGNAR FĂ–R PERSONBILAR

FA- NI CARS FÜrsäljning, service och uthyrning av bilar

StandardmĂĽtt: t.ex. t.ex. 125x250 eller 150x300. Ă„ven enligt kundens Ăśnskan! KĂĽpor och andra extra utrustningar. Ă„ven reparationer.

Industrivägen 12, Jakobstad tfn 040-5532772

Ă…HMANS ROSTFRIA

- service och reparationer av bilar, traktorer, lantbruksredskap m.m.

- däckservice fÜr tunga fordon - kontroll och inställningar av hjulvinklar

• service och installation

SE ÖVER VINTERDÄCKEN! Byt till NYA Nokian Hakkapeliitta vinterdäck, sü hülls Du pü vägen!

Konkurrenskraftig priser!

BAGGAS BIL & TRAKTOR

tfn 040-561 1133

7/2015 13

a 8

Hämmästyttävän Hämmästyttäv hiljaista pitoa. hiljaista pitoa

Bruksgatan 383 www.baggasbil.fi

tfn 010 3224 070, Anders 0500 157 917

www.rinta-jouppi.com Mejerigatan 15, Vasa tfn 06-3193700

BilplĂĽtslageri och bilmĂĽleri

Nu även däck & bilservice

64200 Närpes/NärpiÜ Tel. 06-224 1705, Fax 224 1286 www.larka.fi

Service Reservdelar

S.Eriksson

Strandvägen 1, 25900 Dalsbruk 02-4661970 BränslefÜrsäljning fÜr bütar & bilar dygnet runt.

Bilreparationer. www.skinnars.com

KOM TILL OSS!

Välkommen till Nes te Permosvängen!

KOM PĂ… LUNCH vard. kl. 10-14

Husmanskost och A lå carte Neste Permosvängen J:stad. Tfn (06) 724 8122 Vard. 6.30–21, lÜ 8–21, sÜ 9–21

Dü er bil behÜver service eller det är dags fÜr besiktning ags fÜr Är det d byte? s kamrem g släsnin Felkod m to-Co med Au

VICE AC-SER ätning

OBD-M

Reparerar amerikanska bilar och automatväxellüdor

avgasDiesel g mätnin

MjĂślnaregatan 15, Vasa, tfn 319 8600

VINTERDĂ„CK i lager!

RING OSS NÄR DET GÄLLER METALLSKROT Vi hämtar all sorts metallskrot, bilar m.m.

-Bytesflak ordnas vid behov-

Vi betalar ersättning fÜr stÜrre partier

Ytteresse tfn 06-766 2301, 0500-567 201, 044 781 8749

Drive-In

Spituvägen, tfn. 0500-669 671 %­:B<I BPC8I<E

Krockreparation

ÂŻR KYLAREN TRASIG +OM TILL OSS VI lXAR DEN 6I REPARERAR ELLER BYTER BLOCK I VANLIGA KYLARE Industrivägen OCH OCKSĂ? I KYLARE MED PLASTTANK 5, 68660 Jakobstad 6Ă&#x2039;ND %R MED FĂ&#x161;RTROENDE tfn (06) 723 5267 TILL OSS fax (06) 723 5275 6I HAR Ă&#x161;VER Ă?RS ERFARENHET

â?? Krockreparationer och mĂĽleriarbeten â?? Robot-rikt- bänk â?? CAR-O-LINER elektroniskt mätaggregat

+B $2)6% ). +Y

HaPe Service

BILSERVICE, BESIKTNINGSSERVICE

JAKOBSTADS BILSKROT Ab Jakobstads

INDUSTRIVĂ&#x201E;GEN 7, JAKOBSTAD

Industriv., J:stad tfn (06) 723 1561

â&#x20AC;˘ Alla märken â&#x20AC;˘ FĂśrstärkning pĂĽ fĂśljande märken: â&#x20AC;˘ Volvo â&#x20AC;˘ Renault â&#x20AC;˘ Mercedes-Benz â&#x20AC;˘ Saab â&#x20AC;˘ Vi utfĂśr även kylarreparationer med lĂĽng erfarenhet

Peter Larsson 050 5469 889

Kaj Kujamäki 723 1561, 044 981 2357, kaj.kujamaki@hapeservice.fi

14 GOD TID

7/2015

Håll bilen i skick...

Malmgränd 3 10300 KARIS 040-5257956

Reparationer och ombyggnad av bilar o motorcyklar.

Import av fordon och utförande av registreringsändringar och registrering.

Ny adress: Mäkipäävägen 13, 66600 Vörå

ESSPART

Leif Rådmans Essevägen 312, 68820 Esse

Tel. 040 510 8119 info@nbms.fi Nixvägen 28, Närpes

GSM 050-562 2491 GSM 040-703 9164, fax 766 7004

020 780 7210

Tfn: Förbered din bil inför vintern, sköt nu om din bils service behändigt hos oss.

Kontakta oss för offertförfrågning och tidsbokning!

automaa.fi

Automaa Vasa, Stenhagavägen 4

Service Må-fr 7.30-17.00

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK

PROVA GRATIS VÅR LEJON SENIOR-SKOTER SOM ÄR IHOPBYGGD I ÅBO Vi levererar till hela Finland och också till Sverige.

Testa 10 dagar utan att binda dig till något.

Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185*

TILLGÄNLIG MED FULL VINTERUTRUSTNING

*Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

• Fungerar med el • Topphastighet 15 eller 25 • Byggt ihop i Åbo • Levereras ända till ditt hem • Levereras till hela Finland och till Sverige • Tillgänglig med omfattande utrustningar • Garanti 2 år med bra service • Ring, så berättar vi mera!

02 480 9060 • Pris från 1990 € eller 99€/m

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Maisemoitsijat

Låt oss ta hand om höststädningen av din trädgård!

En välskött trädgård höjer dessutom på husets värde... Även planeringar och andra sysslor utföres med garanti.

www.landskaparna-maisemoitsijat.fi 050-3583490

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

Erbjudanden på www.tritonnets.fi

RING! 02 480 9060

Landskaparna

Lindqvist

http://evl.fi/natjour

Yrkesfiskare och fritidsfiskare, se hit!

Vi saluför sjöfärdiga fiskenät, nätslingor, telnar och monteringstillbehör till konkurrenskraftiga priser.

Besök vår webbsida www.tritonnets.fi eller kom och bekanta er med vårt sortiment!

?

prata u d Vill väll k Varje -24!

0 kl. 2

Gårdsbutiken öppen enligt överenskommelse.

Einarsgården Nämpnäsvägen 157, 64510 Nämpnäs Telefon: Patric 040 5027069 • Mari-Louise 040 8357569

Svenskfinlands evangelisk-lutherska församlingar

GOD TID

Va r o l yc ka n f r a mme ?

Patientjuristerna hjälper dig vid hangläggandet av personskador till följd av: patientskada, läkemedelsskada, olycksfall, trafikolycka, m.m.

Telefonrådgivning på svenska: vardagar kl 9-17 på numret 0400 464899 www.potilaslakimiehet.fi

Det blir som du tänker Det sägs att ingen är så gammal att

man gott och väl kan tänka sig att leva ett år till. Debatten om åldrandet är i allmänhet fokuserad kring hälsan, hur man ska motverka åldrandets sjukdomar, hur vården ska utformas och så vidare. Ofta förknippas åldrandet med sjukdom och krämpor som något ofrånkomligt. Och visst blir kroppen sliten med åren och vi blir mer mottagliga för infektioner och drabbas av förslitningsskador. Sjukdom och personliga problem kan naturligtvis även ställa till stort trassel för oss, både före och efter pensioneringen. Men man kan också ifrågasätta om inte sjukdomen kan vara en följd av brist på aktivitet.

Det finns givetvis också ett friskt åld-

Ledig lägenhet i serviceboendet Fridhäll på Blomsterfonden i Kottby i Helsingfors

Serviceboendet Fridhäll erbjuder boende inklusive helinackordering, till personer med en funktionsförmåga och ett hälsotillstånd som ger förutsättningar att klara sig med det tillfälliga stöd och den handledning som står till förfogande då personalen på enheten under dag och kväll består av en person. I helinackorderingen ingår måltider, allmän omsorg, städning en gång i veckan, byktjänst, sjukskötarens tjänster, socialrådgivning, alarmklocka och programverksamhet. I avgiften ingår dessutom kostnaderna för värme, el och vatten.

rande, ett åldrande som innebär att man har haft den stora lyckan att bevara sin vitalitet genom åren. Egentligen borde man tala mera om de äldres livskvalitet och möjligheterna till ett intressant och aktivt omväxlande liv. Den pensionär som idag är fullt

frisk men sitter inne i sin lägenhet och känner sig ensam och övergiven är förmodligen inte frisk så länge till ? Sambandet mellan hälsa och livskvalitet är mycket större än vad man tidigare har föreställt sig. Det är vid pensioneringen man har möjlighet att förverkliga sina drömmar. En fördel är ju att man själv med stark vilja kan påverka sin situation.

Det är viktigt att man vårdar sina

vänner och sitt nätverk redan innan man blir pensionär. De flesta av oss tycker om att träffa människor i olika sammanhang exempelvis i föreningsverksamheten. Här blir kontakten kanske något ytlig ibland, men man upplever i alla fall en känsla ev gemenskap som är väsentlig för vårt välbefinnande. Vi känner oss som en del i ett större sammanhang. Det förefaller som om de som har mycket att göra och är fångade av ett stort intresse egentligen inte skulle ha tid att bli sjuka. Det gäller att fylla sina da-

Vill du veta mer: Monica Ståhls-Hindsberg, tfn 09 77712 213, 044 333 1628, monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.fi

Vill du veta mera? Pia Ahl, tfn 040 74 94 194, e-post pia.ahl@folkhalsan.fi

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

Gemenskapsboende i Seniora i Ekenäs På vårt gemenskapsboende kan du bo om din funktionsförmåga och ditt hälsotillstånd är sådant att du kan klara dig med på förhand överenskomna tjänster dagtid.

Du bor i ett eget, trivsamt rum med badrum och toalett och helinackordering.

I det ingår bland annat samtliga måltider, städning, tvätt av kläder och trygghetsalarm.

Tillsammans kan vi besegra cancer.

Välj ditt sätt att stöda vårt arbete.

Donationskonto: FI17 4055 1120 0577 93 Kontakta oss: tel. 09 1353 3286 donationer@cancer.fi

Insamlingstillstånd: POL-2014-7438. Tillståndet är giltigt 1.1.2015-31.12.2016 i hela Finland utom Åland.

Beträffande övrig service, omsorg och tillsyn kan du välja ett alternativ som motsvarar dina önskemål.

Mer info: Susanne Lindgren 044 788 6041, susanne.lindgren@folkhalsan.fi Bo hemma – på Folkhälsan

För dina idéer Vi utvecklar Kust-Österbotten tillsammans med dig!

Om du har en idé, kontakta oss!

Vi finansierar utvecklings- och investeringsprojekt för föreningar samt beviljar investeringsstöd för företagare.

Vasa:

Handelsesplanaden 18A 9A

www.cancerstiftelsen.fi

gar med liv och innehåll och framför allt bevara nyfikenheten på livet.

Som nybliven pensionär i sextio-

årsåldern erbjöds mig möjlighet att fortsätta med min tidigare yrkesverksamhet. Som utbildningskonsult arrangerade jag kurser bland annat i ledarskap, säljteknik och marknadsundersökningar både här hemma och i Sverige. Erfarenhet och studier lärde mig också att tänka i positiva banor och att alltid kunna se möjligheter inför olika problem, i stället för hotbilder.

Sedan början av 2000-talet har ak-

tiviteterna för min del koncentrerats till två stora målgrupper, nämligen grundskolan och äldreboende. Ett vinn-vinn samarbete, dels som skolfarfar för barn och dels som cafévärd för äldre, med ömsesidigt gott och glädjande resultat.

Mig tycks att ju mer man pysslar om dem desto bättre mår de !

STEN LINDHOLM

FPA:s guide Mitt i allt är ett

Hemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt och program.

Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats för totalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björken vårdas de som lider av minnessjukdom.

DEBATT

FPA:s Mitt i allt på biblioteket

Nattetid finns alarmsystem för hjälp vid akuta situationer.

Välkommen till Brummerska hemmet i västra Baggböle

7/2015 15

Närpes:

Företagshuset Dynamo, Närpesvägen 2

Bennäs:

Landsbygdens hus, Mjölvägen 2 www.aktion.fi info@aktion.fi

I samarbete:

kompakt paket med information om den sociala tryggheten i Finland. Nu finns guiden tillgänglig även på bibliotek runtom i landet FPA gav i våras ut Mitt i allt–Elämässä i form av en kundguide. Guiden har funnits tillgänglig på bland annat FPA:s serviceställen, hälsostationer, apotek och socialbyråer. Dessutom har många sjukhus och rehabiliteringsanstalter beställt av guiden för sina kunder. Nu har FPA utvidgat distributionen till bibliotek runtom i landet.

– Vi har marknadsfört guiden och skickat en bunt till alla bibliotek i Finland. Vi hoppas att biblioteken ställer fram guiderna så de är tillgängliga för kunderna, berättar utvecklingschef Tua Kyrklund på FPA:s information.

Berättelser och praktiska tips Mitt i allt innehåller information om FPA:s stöd och tjänster. I guiden ingår till exempel artiklarna om läkemedelsersättningar och om hur man gör en fullmakt för att någon annan ska kunna sköta ens FPA-ärenden.

Guiden riktar sig särskilt till dem som inte är aktiva på nätet.

– Vi har fått positiv respons på guiden. Här finns aktuell information om den sociala tryggheten i ett nötskal, säger Kyrklund.

FPA

16 GOD TID

7/2015

Handfast uppmjukning på Ramsholmen med Kenna t.v. i förgrunden.

Foto LIV HOLMSTRÖM

Kenna vill ge alla pensionärer god kondition Hon kan sägas vara ett medicinskt under. Hennes make tycker att hon är det bästa som Österbotten givit till Nyland.

Catharina ”Kenna” Holmström vill

inte ta ställning till det första påståendet. Men hon får lov att konstatera att hon inte känner någon annan som haft diabetes lika länge som hon, i 70 år. I maken Svens omdöme instämmer säkert alla de – och de är sannerligen många! – som med henne som inspiratör och ledare har vunnit och upprätthållit sin kondition med glad motion.

Vasaflickan Kenna Forssell var bara ett år när hon konstaterades ha diabetes. Det var ett hårt slag för föräldrarna – de hade förlorat en dotter som dog i brusten blindtarm vid fyra års ålder. För lilla Kenna började nu ett liv med dagliga injektioner. Man kan föreställa sig vilken vånda det var för ett litet barn att varje morgon bli stucken med nålar som på den tiden var både grova och ibland så trubbiga att de måste filas vassa. När hon blev äldre hände det nog att hon skol-

kade ibland och visst gav hon också någon gång efter för frestelsen att smaka på förbjudna sötsaker.

Pappa, som jobbade på partiaffär, kunde förbarma sig över sin tappra flicka och smyga åt henne en liten bit av en chokladstång. Mamma var sträng med dieten.

– Efterhand har nålarna blivit så mycket tunnare och numera finns ju både snabbverkande och långtidsverkande insulin, säger Kenna som aldrig har låtit sin sjukdom hindra henne från ett leva ett aktivt liv. Tvärtom skulle man hellre vilja säga.

Stopp för scouting Mamma höll sig via bekantas bekanta i USA underrättad om hur långt man där hade kommit i vården av diabetes och fått rådet att det är viktigt att motionera flitigt. Därför uppmuntrade man också dotterns fritidsaktiviteter. Redan som

sexåring gick Kenna med i Vasa kvinnliga gymnastikförening. Hon sjöng och spelade, hon deltog i allt som ungdomar i hennes ålder gjorde. Men när hon i smyg skrev in sig i scouterna blev det stopp hemma – föräldrarna ville inte riskera att hon skulle drabbas av insulinchock på läger och utflykter i skog och mark.

Tanken att studera till sjukskötare väckte först farhågor: hur skulle hon klara vaknätter och tunga lyft.

Föräldrarna, som båda hade kontorsarbete, tyckte att dottern skulle gå i handelshögskolan. Men skolsköterskan konstaterade helt lugnt att alla sköterskor inte behöver vaka. Om Kenna bara sköter om sig väl och trivs med sitt arbete, ska det väl gå bra, menade hon.

Och så gick det. Kenna valde efter grundutbildningen att specialisera sig i psykiatrisk sjukvård och kom på den vägen till Ekåsens sjukhus. Här i Ekenäs träffade hon sin blivande make Sven Holmström som var redaktör på Västra Nyland.

De gifte sig 1973. Följande år föddes dottern Liv efter en graviditet som väckte betänkligheter hos läkarna men inte avskräckte de blivande föräldrarna. Det ligger en djup symbolik i att dottern fick namnet Liv. Motionär på heltid Kenna blev heltidspensionär 2003.

Hon hade genomgått en tung period i slutet av 1990-talet med sjukdom och djup depression. Nu fick hon läkarrådet att fortsätta motionera och att undvika stress som påSeniordansen följer en given koreografi. Ledaren Kenna står i ringen av dansare på den öppna platsen framför sparbankshuset vid Stationsvägen i Ekenäs.

Foto CHRISTINA HOLMSTRÖM

verkar sockervärdena. Hon blev motionär på fulltid. Och inte bara för sin egen hälsa utan lika mycket för andras välbefinnande.

Det första försöket att starta en stavgångsgrupp höll på att sluta innan det började. Ingen kom till den annonserade samlingsplatsen på utsatt tid. Kenna gick ensam ut på Ramsholmen och mötte där en dam som berättade att hon hade velat komma med i en ny grupp men hon hade kommit för tidigt och såg ingen annan. Då gick de två tillsammans.

Nu har stavgångarna vandrat med Kenna i 13 år varje vecka året om, i ur och skur. Som mest är ett 30-tal vandrare med, mest kvinnor men en och annan man har också vågat ställa upp. Vid det här laget har minst 150 seniorer höjt sin kondition med Kenna som ledare.

Hälsosamma samtal Man börjar med uppmjukningsövningar, pratar en stund och går så ut på en cirka 4 kilometer lång runda på Ramsholmen (eller kortare etapper för den som inte orkar gå hela vägen). Ibland går man till taktfast sång som ger en god gångrytm och fungerar som andningsgymnastik.

– Jag försöker inspirera pensionärer att röra på sig under trevliga former. Det ska vara glad motion, inte för ansträngande, inte för enahanda. Under stavgångsvandringar för vi ”hälsosamma” diskussioner om hur man kan få bukt med vikten, hur man kan undvika stress och koppla av. ”Ha ha haa” för Hälge En gång då en älg hade setts på Ramsholmen gjorde man upp en strategi ifall ”Hälge” skulle uppträda hotfullt: – Vi ställde oss bakom var sitt träd och alla ropade på en gång med

full kraft: ”Ha, ha, haa”. Det var så komiskt att vi alla började gapskratta – och skrattet är ju också en god andningsövning.

Andra vandrare på Ramsholmen måtte ha blivit mäkta förvånade, för att inte säga förskräckta, över tanternas och gubbarnas vilda upptåg i skogen!

Roligt att dansa Sedan fem år tillbaka håller Kenna på med seniordans, som en av fyra ledare i Ekenäs pensionärer. Det finns utskrivna regler för dansen, men hon vill att det framförallt ska vara roligt att röra på sig till musik.

Det ska vara motion både för kroppen och för knoppen! Man tränar upp sin balans, koncentrationsförmågan och till och med minnet genom att ta olika steg som bildar figurer till glada rytmer. Koreografin är anpassad för seniorer. Det är inga svängar eller kast över ryggen, hur rockig musiken än må vara.

Kenna är också en av ledarna för sommarseniordanserna i Ekenäs. De inleddes sommaren 2011 i den gamla järnvägsstationen, fortsatte 2012 på Knipan och efter det har man hållit till på piazzan framför sparbankshuset.

Själv deltar hon dessutom i seniordansen i Pojo som hålls i Medborgarinstitutets regi varje måndag under läsåret. Och inte nog med det. Hon håller också på med vattengymnastik, som hon tycker bäst om av alla ”hårda” motionsformer. För hennes del handlar allt om sträng disciplin ifråga om diet, motion och kondition för att hålla hennes livslånga diabetes i tukt.

Men hon vill dela med sig av motionens såväl förebyggande som hälsobringande effekter till alla seniorer.

Denna 70-åring är sannerligen ett under av positiv energi!

Text OLLE SPRING

GOD TID

Tel. 06-222 1110 Fax 06-222 1599

7/2015 17

Korsholms Apotek Centrumv. 2, Korsholm Tfn: 06-322 2941

Gamla Apoteket

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366

Öppet må-fr 9-18, lö 9-15 Dejour var tredje vecka: må-lö 9-22, sö 10-22 Vasaespl. 13, 65100 Vasa Tfn. (06)357 5300, fax (06) 357 5301 www.vanha-apteekki.fi

AVOINNA / ÖPPET

www.naguapotek.fi

Rådhusgatan 11 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000

Vi betjänar må-fr 9-18, lö 9-15 Tel. (06) 722 0009 Sollefteågatan 8 66900 NYKARLEBY

må - fre: 9 - 18 lö: 9 - 15 sö: stängt

Till användare av bröstprotes

Utbildad massör Rolf Rönnqvist Även hem- och företagsbesök Även mottagning i Åbo, Axelsvängen 5A Västeruddsvägen 58, 25710 Vreta 0400-736 567 rofa.ronnqvist@gmail.com

Hjälper dig med nack, rygg- och muskelbesvär Ring och beställ tid!

Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov.

Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

Nästa gång, se till att välja den bästa

Leg.massör Kaj Sandell Bärklarsv. 3, 68810 Ytteresse tel. 0500-852 040

09-649839 ● www.amoena.fi

18 GOD TID

7/2015

Kristinestads simhall

månd. och onsd. 6.30-9.00 månd-fred. 15.30 - 21.00 lörd 12.00 - 16.00 sönd (4.10-21.3) 12.00-16.00

www.kristinestad.fi/simhall tel. 06-221 6280

Den ansedda plastikkirurgen Tarja Juvonen:

BM-nattcreme mot rynkor och ärr

Svenska hörselförbundet rf ordnar kursverksamhet.

Alla som hör till målgruppen är välkomna att delta: Att skaffa och använda hörapparat Tidpunkt: 13 – 15.11.2015 Plats: Cumulus Pinja, Tammerfors Målgrupp: personer i behov av hörhjälpmedel/ hörapparat Anmälan: senast 12.10.2015 Pris: 60 euro (inkl. kost, logi och program) Avslappningskurs Tidpunkt: Plats: Målgrupp: Anmälan: Pris: Parkurs Tidpunkt: Plats: Målgrupp: Anmälan: Pris:

29 – 31.1.2016 Ruissalo Spa, Åbo personer med hörselnedsättning senast 5.12.2015 80 euro per person (inkl. kost, logi och program) 16 – 18.3.2016 Vörå, Folkhälsans hus vid Norrvalla Vuxna hörselskadade tillsammans med partner, syskon eller vän senast 1.2.2016 30 euro per person (inkl. kost, logi, program)

Svenska hörselförbundet rf Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors www.horsel.fi, Tfn 09 663 392, annika.barlund@horsel.fi

Söderkullas Må Bra Klinik

erbjuder: osteopati, klassisk massage, zonterapi och indisk huvudmassage.

Rabatt för pensionärer -5 euro.

Välkommen!

Mikaela Dunderfelt

Söderkullatorg 3, 01150 Söderkulla tidsbeställning 040 773 6012

Massörsmottagning

”Jag har själv använt BM-produkter i över 10 år och ofta rekommenderat dem till mina patienter”

CosmeCeuticals Sensitive Skin

Huden behöver sukralfat När du sover är huden som aktivast. BM:s nya Anti-age -nattcreme verkar då som effektivast i hudens djupaste skikt.

BM Regenerative är en hudvårdsserie som innehåller sukralfat.

I medicinska undersökningar har man märkt att sukralfatet i BM:s produkter förnyar hudens celler*) och ger huden spänst.

BM är en riktig skatt för allergiker och räddningen för känslig hud.

BM har utvecklats av en läkemedelsfabrik och är trygg och pålitlig.

BM-produkter säljs i apotek, hälsokostaffärer, Sokos och Emotion, Stockmann samt i välsorterade varuhus. *)www.mediwell.fi

Mediwell Oy

★ ✰

SUNE EKSTRAND

★ ★✰ ★✰ ✰

Fagernäsvägen 289, 68570 LARSMO GSM 0400-162 994

VI SKÖTER DINA TÄNDER

City Dental

TANDKLINIK HAMMASKLINIKKA

GUNILLA DAMÉN 019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

NÄRDENT Tandläkare Hammaslääkäri

VERONICA LINDQVIST Närpesvägen 16 H (Mittistan) 64200 Närpes Tidsbokning Ajanvaraus

www.citydental.fi 045-605 47 48

Tel. 06-224 3404 Närpes

JORMA ALATALO Kungsgatan 8,II vån., hiss!

Ekenäs Tel. 040-703 2393

Specialtandtekniker Hans Boström Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Tel. 06-723 5151

PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND SARAH NORDMAN Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansg. 11, Karis, 019-231 033

ULF BÄCKMAN

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

Tel. +46 390 41800

GOD TID

7/2015 19

Fram med mattorna.

Gymnastik förenar nytta med nöje – Gå, gå, gå, snabbare, snabbare, snabbare, spring, spring, spring, mera spring i benen, musik! Var dröjer pianisten? Klockan är 3 minuter över 7! Sång, unisont Vi gå över daggstänkta berg, berg, berg … eftersom pianisten tydligen är försenad med tre minuter. Mera gång, händerna uppåt sträck … Uppställning på led!

Rörelser för armar och ben och balans. Fram med mattorna!

Det är tisdag morgon. En försvarlig mängd morgonpigga herrar, i olika åldrar, har samlats till nytta och nöje inom ramen för Daggdroppen som tränar tre gånger i veckan i Gloriahallen i Helsing-

fors. Daggdroppen är en grupp inom HGK (Helsingfors Gymnastikklubb). Föreningen, grundad år 1875 är en av landets äldsta idrottsföreningar.

God Tids utsända hade nöjet att

följa med ett morgonpass och gick också in för att delta i gymnastiken.

Det kändes bra även om svetten dröp från ansiktet och på ryggen vilket väl också var meningen. Den hurtfriska ledare, Monica Schwela, var som sig bör uppmuntrande och entusiasmerande.

”Menne” Thelen, Rolf ”Rolle” Österholm och Carl-Johan ”Todde” Thodén beredvilligt ställde sig till förfogande för en intervju över kaffekopparna och skink- och ostsemlorna som de lät sig väl smaka.

Efter morgonpasset, föreningens kassör Håkan Gabrielsson hade erbjudit sig att vara min chaufför från Drumsö, vankades frukost för gymnasterna som vid det laget var nyduschade och omklädda.

– Kaffetåren, den bästa är, intygade herrarna av vilka Herman

men mest om den finlandssvenska ankdammen med så många gemensamma nämnare blev det dags för dagens tema – Daggdroppen – och intresset för att hålla kroppen i trim. ”Menne”, som har varit med sedan 1947, är nestorn. Jag trodde att han skämtade när han avslöjade sin ålder men det var inget skämt utan ett tecken på att regelbunden gymnastik är föryngrande för både kropp och själ. Därtill är han enligt kamraterna ”en seglare av Guds nåde”. I det civila har han jobbat på en bevakningsfirma som har övergått till hans son. ”Menne” deltar i Dagdroppens morgongymnastik, i likhet med ”Todde”, en gång i veckan. ”Todde” har i det civila arbetat som barnläkare. Intresset för gymnastik har väckts av hans bägge döttrar som fick honom, år 1995, att fylla i ansökningsblanketten till Helsingfors Gymnastikklubb rf med åtföljande rekommendationer av två personer.

Ordförande för föreningen har han varit sedan år 2007. ”Rolle” med ett förflutet på Folkhälsan har varit medlem och aktiv motionär sedan år 1961. Han späder på motionen med att simma en gång i veckan. Han sjunger också i Muntra Musikanter.

Ett gott skratt förlänger livet. Herman ”Menne” Thelen, Rolf ”Rolle” Österholm och Carl-Johan ”Thodde” Thodén.

Efter litet småprat om ditt och datt

HGK, HELSINGFORS GYMNASTIKKLUBB Grundad 1875 Mott/ MENS SANA IN CORPORE SANO ( En sund själ i en sund kropp) Hälsa-Glädje-Kamratskap är titeln på föreningens 125-års historik.

Medlemsantal: 685 av vilka 303 är juniorer och 382 seniorer. Yngsta medlemmen 4 år och äldsta 96 år.

Medlemmar till och med i femte generationen.

Movitz är namnet på föreningens sportstuga i Noux.

Föreningen har livaktiga internationella kontakter.

Föreningen medverkade i den 15. World Gymnaestrada i Helsingfors 12-18.7.2015 Nuvarande ordförande CarlJohan Thodén och sekreterare Håkan Gabrielsson.

Under samtalets gång haglar idel

ampla lovord över det goda kamratskapet och den sociala samvaron som är minst lika viktig som gymnastiken. Så småningom blir det dags för uppbrott. Förvärvsarbetet väntar för somliga medan någon hastar hem för att koka morgonkaffe åt frugan. Påfallande är spänsten i stegen och viriliteten efter avslutat morgonpass och det goda humöret.

Vi gå över daggstänkta berg, berg, berg. Som lånat av smaragderna sin färg, färg, färg. Sorger ha vi inga.

Våra glada visor klinga. När vi gå över daggstänkta berg, berg, berg.

Text och foto BENITA AHLNÄS

20 GOD TID

7/2015

En lätt och trygg dosdispensering av mediciner, hjälper i vardagen

Köpmansgatan 13, Karis Tfn (019)278 2995 paivi.siren-laine@karisfysioterapi.fi

Hälsoprodukter och medicinska stödstrumpor som används av proffsen

– Bekväm service.

E

PÅ JOBBET, FRITIDEN OCH RESOR DIREKT FRÅN IMPORTÖREN

+ TRYGGHET R GA INBESPARIN

n kund, som omfattas av dosdispenseringsservicen, får sina läkemedel förpackade i dospåsar för två veckors bruk per gång. Servicen omfattar också en kontroll av helhetsmedicineringen gjord av apoteket. Där utreder man ifall kunden eventuellt har onödiga mediciner eller dubbelmedicinering samt kontrollerar att de läkemedel som är i användning kan användas samtidigt.

I den maskinella dosdispenseringen betalar kunden endast för de läkemedel som expedierats till honom / henne – inte som vanligt för hela läkemedelsförpackningar. På detta sätt uppstår en inbesparing men också en minskning av läkemedelsavfall: det samlas inte hemma längre onödiga läkemedel.

Fråga på ditt närapotek om dosdispensering eller logga in på www.pharmaservice.fi

www.pharmaservice.fi

Följ våra kampanjer på facebook

FACEBOOK.COM/NAPRAREHAB

Simhallsvägen 2, 64230 Närpes tel. 06 - 2243 622, fax 06 - 2243 662 www.napra-rehab.fi, info@napra-rehab.fi

FÖRENINGSFESTIVALEN

2015 HELSINGFORS NÄRPES BORGÅ BORGÅ KOTKA KAUSTBY NÄRPES KRISTINESTAD MARIEHAMN HELSINGFORS TORNEÅ BORGÅ MALAX

5–6.10 7.10 7.10 8.10 8.10 9.10 10.10 10.10 10.10 10.10 10.10 11.10 11.10

Fyra sinnens café Handarbetsmaraton Seniordanstillställning Bekanta dig med släktforskning Kirurgen som kunde trolla Travsportens dag Många kulturer i Sydösterbotten Många kulturer i Sydösterbotten Återbruksdagen Queersalsakurs Barn så in i Norden-dagen Familjefest med magi!

Fånga dagen

www.festival.fi

5.–11. oktober

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

7/2015 21

På kurs med spänst i benen ”Nej men, hur har du fjorton gra-

cer runt dig i simbassängen. Hur är det möjligt?”

Vår enda manliga deltagare på kursen Spänst i benen fick många nyfikna frågor under vår gedigna grundkurs om hur träning ger verklig trygghet. Vår kursledare, Linnéa von Hedenberg välkomnade oss glatt till Lehmiranta. Kurscentret nära Salo ägs av Eläkeliitto. Det var även de som organiserat kursen, tillsammans med Svenska pensionärsförbundet och Osteoporosförbundet i Finland. Denna soliga septemberdag var vi fjorton damer och så vår man, som ville lära oss lite mera om välmående och om vår kropp. Vi var som höstsvamparna, vi sög i oss allt och lite till på den digra kursen. Alltid fanns det ännu lite kompletterande frågor om osteoporos och osteopeni.

na. I den härliga mo-skogen hade vi bland annat balansträning och styrketräning. Att öva powerwalk var roligt och vi fick, som pararbete, komma på bra övningar i skogen.

De kreativa lösningarna var många.

Det tråkiga är att vi i alla i vardagen håsar. Alla vi effektiva tanter som ”bara ska göra” till nästan hundra procent är de, som faller och skadar lårbenshalsar och handleder. Och hur dyrt blir det i längden? Summorna vi fick se var ansenliga, förutom all värk.

Hur ofta övar vi att falla och att stiga upp i olik artad terräng? Övning ger färdighet och sen då det gäller, kanske vi då kan skona huvudet? Eller handleden? Eller allra bäst; vi har tränat upp vår balans och vår styrka, så vi kan parerar fallen. Då faller vi inte mera så handlöst.

Blev vi klokare? Det vågar jag påstå.

Poängen med fotbladsgymnastik är

Vad lärde vi?

Vi hade både teoretiska föreläsningar och praktiska övningar om det nya, inlärda.

Vi lärde oss att osteoporos och även osteopeni kan drabba både unga vuxna och också män. Nyttan av en stark benstomme är ju bra men det händer olyckor med frakturer. Orsaken är som vi alla vet, att vi sitter vid datorn allt mer. Vi rör på oss alldeles för lite. Till butiken tar vi vanligen bilen som vi parkerar rakt utanför matbutiken. Skjuts från dörr till dörr, ska det vara. Men vi borde göra det lite mer obekvämt för oss själva. Att gå några kvarter eller ta trapporna gör en riktig skillnad, i längden. Redan några minipauser vid datorn gör gott, eller varför inte föra ut rosk? Det gäller att veta vad kroppen behöver och att också lyssna på den.

att de små musklerna under foten ska övas upp. Många har kastat kottar med tårna, som yngre. Det är en

färdighet som går att återkalla men svårt, mycket svårt! Tårna kändes som korvar.

I den varma simbassängen hade vi vattengymnastik. Vattnet bär, så de som var lite osäkra kunde använda simbälten.

Varje morgon var vi mangrant med om morgongymnastiken.

Långsamt i början av morgonstunden och sedan med lite mera svung.

Linnéa var bra på sätta in lite svårare balans- och styrkeövningar för oss.

Vi övade också själva att undervisa i par. Det går att lära sig mycket av varandras handledning.

Så se hit, kom gärna med på nästa

kurs eller gå med i en av de många motionsgrupperna som vi har i Svenskfinland. Både Folkhälsan och MI har kurser som säkert har plats för några till. Åtminstone upplevde vi att ju fler vi var, desto roligare hade vi.

Text STINA SÄRKKÄ Foto CAROLA ANTSKOG

Furorna från Esbo förbereder turné Onsdagen den 21 oktober bär det

iväg till Åbo där Silverkören Argentum välkomnar oss tillsammans med pensionärsföreningen i Åbo. Vi sjunger tillsammans och gör oss klara för den gemensamma överfarten till Mariehamn. Moderatokören har hand om arrangemangen i Mariehamn, där vi ger en gemensam konsert på Margaretagården torsdagen den 22 oktober kl. 18.00 under ledning av Kurt-Erik Långbacka, Kaj-Gustav Sandholm och Furornas tidigare diri-

gent John Emanuelsson, numera bosatt på Åland. Detta körnätverk skapades på den framgångsrika PangSÅNGFesten i februari i år i Esbo, dit över 300 pensionärer tagit sig för att sjunga tillsammans och knyta nya körkontakter.

Vid hemkomsten från Mariehamn

börjar vi på allvar öva inför julkonserten under vår ordinarie dirigent Sofia Lindroos varje tisdag klockan 14.00–16.30. Julkonserten ges 18.12 klockan 18.00 i Olars stora kyrka.

Festingarnas utställning lockade många besökare.

Under de praktiska övningarna prö-

vade vi på en hel del. Vi hade stavgång och teknikträning med stavarna. Vi fick veta att gångstavarna ska vara i 90 graders vinkel mot handen, då vi väljer längden på stavar-

Kören Furorna ser fram emot höstens program.

Samuel Lönnqvist kollar upp hur hårt Linnéa von Hedenberg ror i Lehmirantas roddmaskin.

Ett och annat ur Alices kista Under juli månad fanns i Wårkulla hembygdsgård

i Andersby, Liljendal en sommarutställning under rubriken Ett och annat ur Alices kista.

Utställningen hade Darling Alice Forsas sammanställt av egna föremål och arbeten allt från småskoltiden till pensionärsdagar. Där fanns prov på skrivhäften och räknehäften från klass I i småskolan, provlappar från seminariet, moderna fotoböcker och andra egenhändigt gjorda böcker med dokument om ortens olika seder och bruk och ord och uttryck på dialekt. Det fanns också knypplade dukar och dukar i filéknytning, vävda trasmattor och vävda borddukar i hellinne, målade korgar, korsstygnsbroderier och engelskt broderi, virkade spetsar och festremsor i hålsöm, minnesvershäften från småskoltiden, frimärkssamlingar, fotomontaget En blick ut i världen, REGINA WIIK och mycket mera.

Nagu firades med utställning Pensionärsföreningen Festing-

arna i Nagu arrangerade utställningen Ögats och handens konstnärer, som var öppen i Nagusalen på Kyrkbacken i Nagu under augusti månad. Utställningen var föreningens bidrag till firandet av Nagus 620 år. Jubileumsåret har uppmärksammats som en lång rad av evenemang under året arrangerade av ortens föreningar.

Utställningen var uppbyggd

Trasmattor som Alice vävt.

kring textilhantverkaren Margit Lindholms och träsnidaren Fridolf Österlunds alster kompletterade med fotografier, dokument och föremål som berättade om konstnärernas levnadhistoria och arbetsmetoder.

Arbetsgruppen bakom utställningen bestod av Birgitta Franzén, Bo-Åke Blomberg, Håkan Svahnström och Rune Franzén. Berit Åberg bidrog

med goda råd och framtagandet av det bildmaterial som rönte stor uppskattning. John Franzén utformade broschyrerna och affischen. Raili Svahnström, Inger Franzén och Ulla-Maija Söderlund gav stor hjälp vid den slutliga utformningen av utställningen.

Då utställningen stängdes den 30

augusti hade 333 besökare skrivit sina namn i gästboken. Antalet var mångfalt större än vad arbetsgruppen hade satt som mål och upplevdes som en riklig belöning för arbetsinsatsen. Utställningsvärdarna har alla påtalat det uppenbara intresset för närhistorien hos besökarna. Här har vi pensionärer ett kall eller ansvar att bidra till att detta intresse hålls vid liv och utvecklas.

Text RUNE FRANZÉN Foto BIRGITTA FRANZÉN

22 GOD TID

7/2015

FÖRENINGSNYTT

Närpespensionärer i Riga Mycket tidigt söndagen den 23 au-

Akvarellmålning på Kilen-träff För fjärde året i rad ordnades i juli

2015 Konstträff på Kilen i Sideby i södra Österbotten.

Tio pensionärer och fyra ungdomar träffades med brinnande intresse för akvarellmålning. I år deltog Österbottniska pensionärer från Närpes till Sideby samt från Helsingfors och en familj från Lillehammer i Norge. Det gamla saltmagasinet var igen vår ateljé. Saltmagasinet är en del av Kilens Hembygdsgård.

Efter morgonkaffet

spred vi oss i terängen rund ateljén. Även terrassen utanför fyll-

des med akvarellister. Under de två dagarna skapades färgrika akvareller. Sommarens blommor och det glittrande Bottenhavet var några av våra motiv.

Vid dagarnas slut gick vi igenom vad åstadkommit. Färgval och skuggor fick vår uppmärksamhet.

Och flera glada skratt.

Vid våra matpauser fanns det tillfälle att bekanta oss med de gamla husen och föremålen på Kilens Hembygdsgård.

Svenska Kulturfonden understödde finansiellt konstträffen.

Text KRISTIAN TEIR Foto ULRIKA-KRISTINA TEIR

Närpesbor på hemlig resa Den traditionella hemliga resan för

Närpespensionärerna gick i år till finska Sydösterbotten. Den företogs den 11 juni och samlade över 60 deltagare, så det var överfullt i den 15 meter långa bussen, skickligt och tryggt manövrerad av L-O Dahl.

Vår första anhalt var Jussin Viini i Lappo där vi fick vårt förmiddagskaffe med piroger. Vid Jussin Viini tillverkas vin av inhemska bär och frukter. Man har också börjat med whiskytillverkning, men det tar ett par år innan försäljningen kan komma igång. På stället finns också ett klockgjuteri, men den verksamheten är för närvarande vilande.

Följande besöksställe var Tapio

Autios ateljé. Enastående målningar på stenväggar, stenstoder i hundratal och stenbyggnader som utstrålar mystik bildar en helhet som gör att man tappar andan av beundran. Stenkyrka med väggmålningar, lammets altare, änglarnas rum, bergstrollets borg, Kalevala-inspirerad grotta med hällmålningar, bland annat Tuonela (dödsriket).

Hela området omfattar hundratals kvadratmeter och allt detta har åstadkommits på 20 år av en yrkesverksam polis.

Lunchen intogs på beställningsrestaurang Pinkki Alvar i Kauhava. En herrgårdsliknande byggnad gjord av stock som hämtats från Te-

gusti samlades 34 morgonpigga pensionärer för att påbörja vår resa till Riga. Ingves & Svanbäcks chaufför Tomas förde oss tryggt och säkert till Helsingfors där vi redan vid middagstid steg ombord på m/s Viking XPRS. Under resan över Finska viken intog vi lunch ombord från ett rikligt tilltaget buffé­bord.

Vid 14 tiden kunde vi skönja Tallinns kända siluett och när vi bänkat oss i bussen startade färden mot vårt mål Riga.

Under resan mot Riga berättade vår reseledare och guide Sonja en av legenderna om Rigas grundläggning. Kristaps den Store, som var en reslig kar, bar vandrarna på ryggen över floden Daugava. En dag fann han ett barn och när han vadade över floden med barnet på ryggen blev bördan tyngre och tyngre och när Kristaps till slut lyckades korsa floden var det genom att uppbåda sina sista krafter. Nästa morgon hade barnet förvandlats till en kruka med guld. Efter Kristaps död, gör legenden gällande, användes guldet till att finansiera byggandet av Riga.

eltidspräglade gamla stad är idag mycket fräsch med nyputsade och vackra fasader och den är i stort sett bilfri vilket gör att det är lätt att ta sig runt till fots.

Vi vandrade förbi Katthuset, Svartbrödrahuset, Domkyrkan, som har en av de äldsta orglarna i hela världen, St. Peterskyrkan som stoltserar med Rigas högsta kyrktorn.

I de smala gränderna gick vi genom Sverigeporten som skvallrar om svensk 1600-tals ockupation.

Vi vandrade även förbi Jacobs Barracks som är 200 meter långt och är det längsta huset i gamla stan. Huset är från 1782. Vecriga är stadens verkliga turistsatsning med många hantverkare som säljer sina alster på torgen. Souveniraffärer och restauranger ligger även tätt intill varandra.

Nu var det dags för lunch som vi intog på Lido vilket ligger en bit utanför Riga längs floden Daugava.

Lido är troligen den största stockbyggnaden i Europa och inhyser ett

flertal restauranger och med eget ölbryggeri.

Efter att vi intagit dagens lunch körde vi till Jurmala med en 32 kilometer lång sandstrand. Jurmala är en mycket populär semesterort med många fina trävillor i jugend stil.

En del av oss vadade ut och blötte fötterna i det varma vattnet. Vädret var mycket vackert och termometern visade över 30 grader.

Till Tallinn kom vi i god tid före

färjans avgång till Helsingfors. Vi gjorde en avstickare till Sångarfältet i Tallinn. Här hålls sångfester i juli vart femte år. Den senaste ägde rum 2014.

Under bussresorna sjöngs det och berättades en hel del historier och vitsar och det hördes glada skratt i bussen mest under hela resan. Vilket visar att resenärerna trivdes tillsammans.

Tack till Sonja för en väl planerad resa och tack till Tomas för att han rattat bussen tryggt och säkert.

Text och foto SIV ARO

Dag två på vår resa började med en

utsökt frukost varefter Sonja berättade och visade oss det underbart vackra Riga både med buss och till fots i Vecriga ( Gamla Staden). Det sägs att Riga känns som en blandning av Paris och Wien. I staden trängs medeltidsarkitektur med moderna byggnader. Rigas med-

Svartbrödrahuset

rijoki omkring 1918. Delikata rätter från ett rikt dukat buffébord tillfredsställde vår aptit mer än nog.

Vi Norrifrån besökte Storkyro

Ett besök vid Storkyro gamla kyr-

Torsdagen den 4 juni samlades nå-

ka från början av 1300-talet är väl så gott som obligatoriskt då man rör sig i dessa trakter. 114 stora väggmålningar med bibliska motiv från både gamla och nya testamentet och försedda med svensk text. Kyrkan är en populär bröllopsplats. Utanför kyrkan berättade guiden för oss om slaget vid Napo den 19.2.1714 då general C.G. Armfeldt blev besegrad av ryssarna.

Efter den striden fick ryssarna kontrollen över huvuddelen av Finland och då var det slut på den svenska stormaktstiden. Till minne av denna seger släpptes i Ryssland en särskild medalj. Detta krig brukar benämnas stora ofreden eller det stora nordiska kriget.

Innan vi styrde kosan hemåt besök-

te vi Kalliojärvi fritidscentrum. Det är uppbyggt kring att stenbrott med konstgjord sjö, badmöjligheter, olika fritidsaktiviteter, sommarteater.

Efter kaffe och gott bröd var det dags för hemfärd.

Vi var alla glada och nöjda med dagens olika upplevelser och det betyder väl att fortsättning följer med hemliga resor.

FOLKE GULL

got över fyrtio pensionärer för att delta i Vi Norrifråns hemliga resa.

Bussen fylldes av ett ivrigt och förväntansfullt sällskap. Det är alltid lika spännande att åka iväg och undra vart vi kommer att hamna på vår resa. Färden gick i alla fall söderut kunde vi konstatera. Det vi fick veta var att lunch och guidning skulle bjudas vid framkomsten.

När vi kom till Vörå bad vår medlem Ingmar Kullas om ordet.

Det här var hans hemtrakter, så han guidade och berättade för oss om gårdar och hus, medan vi åkte genom trakten. Men vår resa fortsatte.

Slutligen blev det dags att stanna och då hade vi hamnat i Storkyro, vid den storslagna Kyroälven. Det var inte många av oss som varit i dessa trakter förut. Det var verkligen ett intressant resmål.

tillkomst, dess olika skeden och om kyrkans ståtliga väggmålningar.

Från kyrkan begav vi oss till ett storslaget monument som rests som ett minnesmärke över slaget vid Napo den 19 februari 1714. Själva monumentet blev färdigt 1920 och president K.J. Ståhlberg deltog vid invigningen. Platsen var verkligen imponerande, uppbyggd som den var kring ett enormt flyttblock i en skogsbacke.

Mitt emot kyrkan fanns ett mycket väl omhändertaget museiområde. Där intog vi vår lunch i ett av de gamla husen som omändrats till restaurang. Miljön var mycket inbjudande, med den svallande äl-

ven strax bredvid. Färden fortsatte sedan genom bland annat Lappo Kauhava och Kortesjärvi, tills vi till slut kom till Purmo.

I Uffes Bar tog vi oss en kaffepaus

innan vi fortsatte färden hemåt. Vi kunde konstatera att våra reseledare Greta-Lisa och Nils Nilsson igen en gång lyckats bjuda på ett intressant resmål i inbjudande gammal miljö, med givande guidning och god bespisning. Efter en lyckad dag med lugn avkoppling och trevligt sällskap kändes det gott att bege sig hem och börja njuta av sommaren.

Text ANNELIE PELO Foto OLE GRANHOLM

Vi stannade vid en gammal kyrka där

vi möttes av vår guide, pensionerade läraren Tauno Lepistö. Vi gladde oss över att han kunde guida oss på svenska. Vi gick in i Storkyro gamla kyrka byggd på 1300-talet. Vi satte oss i bänkarna och stämde in med psalmen Nu är det ljuvlig sommar.

Lepistö berättade om kyrkan, dess

Sommarens hemliga resa till Storkyro samlade ett 40-tal deltagare.

FÖRENINGSNYTT

Sommaraktiva Sibbopensionärer Lövhyddan i Kalkstrand invadera-

des under två dagar, 6–7 juli av ett hundratal sommarglada besökare från Sibbo Svenska Pensionärsförening. SiSP-orkestern underhöll med musik, Roostaggarna sjöng glada melodier. Olle Granqvist uppträdde till eget gitarrackompanjemang med många populära låtar. Den traditionella Naturstigen vandrades och deltagarna fick fundera på de kvistiga frågor som Matti Räsänen satt ihop. I programmet ingick också boccia och pilkastning och vi fick dessutom pröva på en för oss ny gren, frisbeegolf. Disctroyers gav en kort kurs i hur frisbeen skulle kastas varefter följde lagtävling. Bastun var varm och besöktes av många. Inte att förglömma maten, som Marianne Holm haft ansvaret för. Vi hann också sjunga allsång med Harry Stenfors som rutinerad dragare. Tack vare bidrag av Sparbanksstiftelsen kunde föreningen bjuda på de här två dagarna och dessutom delfinansiera Hemliga resan. Stort tack!

Hemliga resan. Vid 8-tiden på mor-

gonen den 12 augusti startade två Packalénbussar från Nickby för att samla in 95 pensionärer som samlats vid sina respektive busshållplatser.

Reseledaren Christer Bergström hade varit hemlighetsfull, så ingen visste vart vi var på väg. Vi åkte i alla fall österut. Efter en lagom lång bussfärd kom vi till Malmgård, som ligger i ”gamla” Pernå, cirka 25 kilometer från Borgå mot Lovisa-hållet.

Malmgårds slott är byggt i nyrenässansstil från 1880-talet, men gårdens historia sträcker sig ända till 1600-talet. Alltsedan dess har gården varit i släkten Creutz ägo.

Malmgård är specialiserad på ekologiskt jordbruk samt på förädling av ekoprodukter. Elenergin produceras från den egna forsens kraftverk. Vi undfägnades med kaffe och jättesemla i kaféet. Efter en stunds väntan vid bryggeriet (öl eller cider!) fick vi besöka Malmgårds slott med självaste greven, Johan Creutz, som guide. Han berättade om slottets och släktens historia. Han förde oss genom de vackra rummen, vilkas inredning fick oss förstummade. På väggarna

GOD TID

7/2015 23

fanns tavlor föreställande tidigare innehavare av Malmgård. Creutzarna hade under svenska tiden haft framträdande befattningar.

Efter att ännu besökt gårdsbutiken för diverse inköp intog vi våra platser i bussarna och resan fortsatte.

Vart är vi på väg? Vi färdades i för

många av oss okända trakter och kom fram till Verla-muséet beläget i Jaala som numera tillhör Kouvola kommun. Verla Träsliperi och Pappfabrik grundades 1882. Fabriksbyggnaderna var av trä men förstördes i eldsvåda 1892. Byggnaderna uppfördes på nytt i tegel.

Fabriken stängdes 1964 men maskiner och byggnader lämnades orörda. Verla öppnades som museum 1972. Muséet är upptaget som Unescos världsarv.

Vi fick först se en film som visade hur arbetena på fabriken gick till. Det var mycket handarbete trots alla maskiner! Därefter följde rundvandring i muséet tillsammans med kunniga guider. Vi hade tid att ströva omkring på området

Malmgårds slott

i det soliga vädret och även titta in i flera gårdsbutiker, där man sålde allsköns hantverk. Så var det dags för mat. På andra våningen i Verlas kafé fick vi äta en riklig buffé. Efter att våra reseledare Christer och Nappe hade fått gänget hopsamlat fortsatte bussfärden. Denna gång hemåt mot Sibbo. Det var en innehållsrik dag med trevliga upplevelser och fin gemenskap!

Under sommaren besöktes också

flera sommarteatrar.

Aktiviteterna fortsätter i höst med teaterresa till Åbo för att se Stormskärs Maja, resa med Seniorskeppet , SPA-resa till Ösel, höstresa till Azorerna! Alla hinner eller orkar inte vara med om allt men många gör sitt bästa för att hänga med!

Text RITA TACKMAN Foto NAPPE CHRISTIANSSON

Esbopensionärer mötte lökryssar i Estland Samarbetet mellan pensionärs-

klubbarna i Esbo tar sig olika uttryck, senast i form av en trevlig resa till Estland 3–5 september. De 44 deltagarna kom från sex av Esbo­ klubbarna förstärkta med några från föreningen i Grankulla.

Efter ankomsten till Tallinn körde Hangö Trafiks buss raka vägen till Tartu med incheckning på det hotell som bär stadens gamla namn, Dorpat Hotel. Tartu är Estlands näststörsta stad med en befolkning på 97 000 invånare. I Tartu finns bland annat Estlands främsta universitet, grundat 1632 av Gustav II Adolf.

Andra resedagen ägnades en utfärd till stranden av Peipus, den stora insjö (femte största i Europa, till storleken en femtedel av Ladoga) som är delad mellan Estland och Ryssland. På västra stranden ligger radbyarna Varnja, Kasepää och Kolkja En av de vänliga gammal­ ortodoxa gummorna med några lökknippen redo för affärer med turisterna.

som i huvudsak består av rader tätt intill varandra liggande hus, på vardera sidan av en landsväg. Där bor en speciell folkgrupp, de gammalortodoxa, som kom till Estland på 1600-talet och fortfarande värnar om sina gamla traditioner. Dit hör bland annat att barnen skall döpas i kallt vatten, som de i sin helhet blir nedsänkta i. Går man till grannen tar man sin egen mugg med sig. Att raka skägget är synd, rökning och kaffedrickning skall undvikas. Korstecknet gör de med två fingrar medan vanliga ortodoxa gör det med tre.

Männen livnär sig som murare och fiskare och är kända för sin flitighet. Kvinnorna svarar närmast för odlingen av gurka och lök. Löken har gett upphov till benämningen lökryssar. Längs vägen genom byn fanns nästan vid varje hus lök i olika former till salu, och åtminstone i vår grupp försåg sig många med lök för en god tid framåt. Byarnas framtid sades dock vara ganska osäker, ungdomarna

flyttar bort och byarna blir öde.

Resan gick sedan vidare till Alatskivi slott, en efter ryska tidens omilda behandling varsamt restaurerad byggnad, något av ett sagoslott, nu ägt av kommunen och i användning för konferenser av olika slag. Ursprungligen byggdes slottet av baron Arved von Nolcken åren 1876–1885. Besökare kan nu räkna med både övernattningsmöjligheter och slottskökets service.

Tredje dagen åkte bussen tillbaks till Tallin via höstmarknaden i Türi, där det fanns ett brett utbud av marknadsprodukter och fortlöpande musikalisk underhållning för besökarna. Gamla staden i Tallinn besågs varefter det var dags att gå ombord.

Initiativtagare till resan, organisatör och utmärkt reseledare var Tina Fabricius, som redan har planer på en ny Estlands-tripp 2–4 december, denhär gången med operettmusik som ett centralt inslag.

Lisi Nyman, verksamhetschef Inger Gripenberg och Birgit Löfs njuter av septembersolen i HötorgCentrets vackra trädgård. Lisi och Birgit deltar i dagcentrets verksamhet.

Fredag i Jakobstad Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Text och foto ANDERS G. LINDQVIST

Esbopensionärerna i Alatskivi slott lyssnar på reseledaren Tina Fabricius.

Milstolpens månadsmöte hade besök av verksamhetsledare Berit Dahlin som berättade om Svenska pensionärsförbundets verksamhet.

24 GOD TID

7/2015

FÖRENINGSNYTT

Ettans resa till Åland Den 18 maj hade 24 ressugna ettor

samlats för att med Frimans buss och med Bo Forsström som van reseledare ta sig till Åland med landsvägsfärjorna. Själv visste jag inte hur långa sjöresor som väntade oss.

Ett närande skärgårdsbord intogs på Vuosnaisten Meriasema i Osnäs. Färjan ms Viggentog oss till Åva, där vi övernattade på hotell Gullvivan. Det gjorde skäl för sitt namn, det låg på en udde omgivet av ett hav av blommande gullvivor och Adam och Eva-orkideer.

Tisdag morgon doppade sig åtminstone medlemmen Armi Rautiainen i det iskalla havet vid hotellets fina sandstrand. Efter frukost väntade den stora färjan ms Alfågeln på oss i Torsholma. Vädret var kyligt men vackert och vi kunde tillbringa ett par timmar på däck läppjande drinkar och med att beundra havslandskapet med avstickare till färjhamnarna i Lappo, Kumlinge och Enklinge innan vi kom till ändstationen Vårdö.

Själv mindes jag min betydligt mer

äventyrliga segling år 1952 i en öppen 4,5 meter lång segelbåt i hård medvind och dimma över Delet till Kumlinge med min far . Vi hade bara en Suunto marschkompass och när dimman lättade märkte vi att vi befann oss utanför de höga bränningarna i Seglinge. Vi kom i alla fall fram till Kumlinge och min historieintresserade far gick igenom alla ryska kejsare under 1800-talet och deras för- och nackdelar för Finland medan vi kånkade mat och bensinkanistrar från butiken i kyrkbyn. Jag fick höra att byn var mitt på ön långt från stranden på grund av risken för sjörövare förr i tiden.

I Vårdö mötte vår guide Bosse Ahlnäs, en veteran som bland annat varit kommundirektör, och vi fortsatte förbi Kastelholm, där i tiden Erik XIV och Karin Månsdotter hållits fängslade.

Bomarsunds fästning var i mitten av 1800-talet en jätteanläggning med en huvudfästning och spridda försvarstorn längre borta vid strate-

giska sund. Under Krimkriget erövrades den av den engelska och franska flottan. De ryska och finska soldaterna togs till fånga. Därefter erbjöd erövrarna Åland till Sverige, men kung Oskar I vägrade ta emot för att inte irritera ryssarna. Fransmännen ordnade efter intagningen mot betalning sightseeingresor för stockholmarna till Bomarsund, där stiliga uniformerade franska officerare guidade damerna. Därefter sprängdes fästningen och försvarstornen till sten- och tegelhögar.

Flottan lättade ankar och de finska fångarna fördes till England,de ryska till Frankrike. Ruinerna blev populära materiallager och teglen användes bland annat till att bygga Uspenskikatedralen i Helsingfors.

fiskeby med strandbodar och gamla träbåtar finns inträngda i en liten byggnad uppstoppade fåglar och djur, säljaktvapen,båtar, nät och till och med en hembyggd motorsläde.

Vi åt lunch på Käringsund,en vackert belägen turistrestaurang invid en semesterby.

Tillbaka i Mariehamn besökte vi

ta militärbarack från första världskriget. Där är nu ölbryggeriet och restaurangen Stallhagen med bland annat en utescen. Vi bänkade oss för lunch givetvis nedsköljt med husets öl.

Resan fortsatte till Mariehamn där 11 000 av Ålands 28 000 invånare bor. I det nya lagtingshuset fick vi höra om Ålands historia och provsitta lagtingsmännens stolar. På 1920-talet lyckades Nationernas förbund förhindra ett krig mellan Sverige och Finland, kanske NF:s enda framgång. Som känt är Åland demilitariserat. Vi såg i alla fall kustbevakningsfartyg, de är til�låtna.

Sjöfartsmuseet. Det intressantaste för mig var en skottkärra för meterved, som galeaserna använde i min barndom i Pernå skärgård. Det väckte minnen av skutorna, som lade till vid en klippa, en planka lades ut och sen körde starka män stora tunga lass med ved ombord med skottkärra springande på den smala plankan.

Museifartyget, den fyrmastade barken Pommern, byggd i Glasgow 1903 är det enda segelfartyget som bevarats i ursprungligt skick i världen. En gammal sjöman har berättat att han kände sig säkrare i riggen än på däck när det var storm, på däcket kunde man lätt bli kastad i havet av översköljande vågor. En gång tappade han sin ena träsko när han var uppe i masten.

Han tänkte att han inte gör något med bara en sko och slängde den andra i havet. Men nere på däck märkte han att den första träskon landat på däcket!

Fartyget hade 23 mans besättning. Det fick kocken känna av: Han måste stiga upp kockan 2.30 varje natt för att påbörja brödbaket.

På onsdag väntade ett digert pro-

Ettan-medlemmen Elisabeth Uss-

Nära Bomarsund finns en före det-

gram. På Eckerö besåg vi posthuset. Det är byggt på kejserlig rysk order för att överglänsa posthuset på den svenska sidan och är ritat av Engel. I ett rum sitter postmästaren själv i form av en docka. I ett annat rum slår underbara chokladdofter emot. Det är Mercedes chokladbageri. Frun, vars förnamn är Mercedes säljer själv sin nylagade choklad – kanske världens bästa? (Tyckte jag iallafall.)

Nästa märkliga sevärdhet var Jakt-och fiskemuseet. I en gammal

her föreslog att vi skulle bese Önningeby i närheten av Lemströms kanal. Där har många kända konstnärer bott. Ett trevligt sammanträffande gjorde att konstnären Victor Westerholms barnbarnsbarn Gustav Doepel samma dag hade anlänt från Tyskland. Eftersom hans sommarstuga är i konstnärens ateljé fick vi bese ateljén,som bevarats i ursprungligt skick. Lemströms kanal strax bredvid är grävd på 1800-talet som ett komplement till Bomarsund.

VIPS värvar i Vasa

Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

VIPS pensionärsträff på Bocks Corner i Vasa, dit man bjudit in potentiella medlemmar, lockade 110 personer.

– Elva stycken skrev in sig i VIPS direkt på plats och många ytterligare tog bankgiron för att bli medlemmar. VIPS inbjudningsbrev samt aktiva medlemsvärvare har skapat något av en boom, säger VIPS ordförande Bernice Tiihonen.

Smakbyn är en ny jättebyggnad av

stock och glas nära Kastelholms slott. Där presiderar kocken och företagaren Michael Björklund, även TV-kändis. Utom restaurang innehåller byggnaden ett destilleri, som producerar äppelvin och -sprit. Den impulsive Michael berättade att han tänker bygga ett hotell med 70 stycken 40 kvadratmeters rum, han tyckte att man inte skall behöva sitta på sängen om man tar ett glas.

Michael Björklund (t.h.) i Smakbyn lägger ut texten för Elisabeth Ussher och Bo Forsström.

Eftersom vi ännu hade gott om tid

tills färjan till Helsingfors skulle avgå, beslöts att ännu besöka Ålands högsta punkt, Getabergen, 129 meter över havet och där fick vi se en vacker solnedgång i havet.

Strax före midnatt i Mariehamn tog

vi ms Gabriella, som kommit från Stockholm, inkvarterade oss i komfortabla hytter med fönster och den upplevelserika resan i för det mesta vackert väder avslutades följande morgon i Helsingfors.

Text och foto OSSIAN ENKVIST

Bosse Ahlnäs med engelsk soldat i Bomarsunds museum.

Jubileum för friskvårdsdagen

Foto PATRICK RAGNÄS

Seniorernas friskvårdsdag i Botniahallen, som anordnades för tionde gången, lockade över 1 000 besökare. På programmet stod utställningar, föreläsningar, testa på-punkter, test-tagningar med mera.

SPF Österbotten, Korsholms pensionärsförening och Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb ingår i den grupp som arrangerar friskvårdsdagen

GOD TID

7/2015 25

UPPSNAPPAT

Om parlörer Alla vet vi att språkkunskaper behövs utom-

lands. Därför förekommer språkundervisning i skolan. Förr i världen kunde man ty sig till en parlör, det vill säga en frasordbok eller samtalsordbok.

I min ägo råkar jag ha en sådan från 1907 med parallella fraser på engelska och svenska. Den har sedan olika underavdelningar med tanke på till exempel vad som kan behöva sägas vid ankomst till hotellet, när man skall spisa middag eller hur man samtalar med en läkare. ”Jag känner mig mycket sjuk, jag är ofta yr i hufvudet”, kan man behöva säga, och den frasen finns se-

dan på engelska i parlören. Sedan frågar läkaren kanske ”Do you sleep well?” Tack vara parlören förstår man vad han frågar, varefter man tillgriper den engelska versionen av svaret: ”Nej, jag har icke kunnat sofva alls de sista tre nätterna.” Läkaren förmodas göra ett nytt besök om någon dag och undra har det står till, varvid man kan avlossa svaret ”I feel a great deal better today.”

Bara det att man kan säga det måste medföra att man strax känner sig mycket kryare.

Så enkelt klarar man hälsofrågorna. Hos

skräddaren kan det bli besvärligare. ”Ni skall göra mig en öfverrock, en frack, två par benkläder och två vestar”, vilket tyder på att parlören inte är avsedd för riktigt

korta utrikesvistelser, även om den resande förstås behöver välja bara en artikel ur detta sedan till engelska översatta sortiment, en väst till exempel. Enklare borde det gå hos hattmakaren: ”Jag vill ha en hatt, som kan tåla en dugtig regnskur.” Eller hos urmakaren: ”Är detta ett godt ur, kan ni ansvara för det?” Allt på flytande engelska.

När hemlängtan efter alla dessa lingvistiska

prövningar kanske känns för stark gäller det att uppsöka en för ändamålet avsedd butik och framsäga den engelska versionen av följande fras: ”Jag skall skrifva ett bref; kan ni ge mig ett ark postpapper?” Om den trevliga damen i butiken då svarar ”With pleasure, here it is” så förstår man strax att inkö-

pet av brevpapper har blivit en ny språklig framgång. Värre kan det bli när en uppdykande engelsk gentleman bekänner att ”I have forgotten my snuff-box”. Men strax räddar Hill’s Dictionary situationen med upplysningen att det nu gäller att plocka fram snusdosan och vänligen fråga ”Do you take snuff?

Konstigare än så

är det inte.

Utomlands.

ANDERS G. LINDQVIST

Livets små förtretligheter

Vår bästa tid är nu

Som gammal politiker vet jag att i politiken kan ingå många av livets små förtretligheter. När man var ung, grön och överentusiastisk skulle man förstås bara genom att finnas till ändra det mesta som man tyckte var fel i samhället. Som till exempel kvinnornas roll i politiken.

Men det var som förgjort, politiken var karlarnas revir och här regerade karlarna suveränt. Skulle det utses personer till förtroendeuppdrag eller andra synliga uppgifter och det fanns en eller två lämpliga kvinnor med erfarenhet och kompetens så nog utsågs det en karl som saknade bådadera.

Säg den pensionärsförening där Vår

Ljuva leenden Som kvinna skulle man se ljuv ut och le vackert då gick det bra för en och man kunde faktiskt komma åt en eller annan mindre viktig förtroendepost. Och jag försökte se ljuv ut och le så vackert så det knakade i mungiporna och kanske till och med vicka lite extra på rumpan tills en dag en ”partisyster” röt åt mig: – Och nu Isa, slutar du med det där jävla tjäderspelet!

Och jag märkte plötsligt vad jag höll på med och blev sakta mig själv igen, kritisk och fruktad för min elaka tunga. Och karlarna undrade vart den trevliga, glada partikamraten tagit vägen och muttrade något om hormonstörningar … Och drog små paralleller till sina egna fruar.

Kvotering Så småningom kom det en lag om kvotering, det skulle finnas åtminstone en (1) kvinna i varje nämnd.

Det var idel sura miner bland de nyinvalda manliga fullmäktigeledamöterna när det gällde att hitta kvinnor. Och man ursäktade sig för varandra och var uppriktigt ledsna över att måste ge bort värdefulla nämndplatser åt en ”jävla käring” bara för att vara lagliga.

Själv hamnade jag som enda kvinna i tekniska nämnden, jag var ju bevars gift med en ingenjör och kunde kanske se skillnad på ett avloppsrör och ett vattenledningsrör. Min nämnd gjorde också en minnesrik

studieresa till Vasa för att titta på ett biogasverk. Vi hade generösa sponsorer, redan i Helsingfors lastades de första korgarna in i bussen. Vårt första stopp var i Närpes, där skulle vi besöka det lokala Alkot och tanka lite mera. Vi hittade mycket riktigt till Alkot, tyvärr var det endast på planeringsstadiet. Man hade bara grävt litet på tomten. Varför vi dårkörde till Vasa och hann som sista kunder komplettera våra sinande förråd. Det var inte så illa att vara enda fruntimmer i sällskapet och vitsarna klarade jag bra av efter att ha fostrat tre pojkar. Och man fick också lära sig uttrycket: – Jag har sen inte varit här, kom ihåg det! Du har inte sett mig!

Tystnadsplikten var absolut, man vågade knappat berätta något ens om biogasverket när man kom hem. Eller om partikamraten med de två damkapporna på armen efter dansens slut … Ännu för få kvinnor Visst har tiderna förändrats men inte tillräckligt. Ännu har kvinnorna inte tagit för sig i politiken. Ett delikat uppdrag har varit att före varje val få kvinnor att ställa upp.

Argumenten emot har varit många: – Jag får migrän genast om någon säger emot mig!

– Jag tror inte HAN skulle tycka om det, om det blir möten får han ju inte sin middag i tid!

– Jag kan ju ingenting och jag blir så himla nervös att jag nästan kissar på mig!

– Jag borde kanske banta först, man ser så fet ut i tv!

– Min mamma skulle tycka det är okvinnligt! (Sagt av en 47-årig kvinna) Inga hämningar hos karlar inte.

Kommer särskilt ihåg ett fullmäktigemöte där en ledamot stod i talarstolen, tittade bekymrat ut över oss alla och utbrast: – Jag känner på mig att här ligger ett äppel begravt! Och det här ärendet är så svårt att det har väckt många myror i mitt huvud!

Och en annan manlig ledamot var så till sig över att mötet televiserades att han i talarstolen med ett brett leende vände sig mot kameran och utbrast både på finska och svenska: – Hyvät katsojat! Bästa tittare!

Och nog tittade vi på honom alltid. Och säkert också halva stan.

Men det han annars framförde har jag glömt. Jag hade så fullt upp med att tillsammans med min bänkkamrat hålla mig för skratt.

ISA FORSBÄCK

Sviktande minne, begynnande bästa tid är nu inte ingår i reperto- demens ända fram till exemplet om aren? Solkattens år handlar om att åldringen som vattnade porträtten ta ut det bästa möjliga av det som på sina barn och barnbarn för att de är här och nu. För Merete Maz- skulle få näring och växa är tragikozarella (av recensenten kallad för miska men kanske inte helt främM) handlar det om kärleBOKHYLLAN mande. ken som har kommit till Flyktingproblematihenne som en gåva på ”gamla dar”. ken kommer M också in på med För tre år sedan ingick hon sitt tred- exempel på vitt skilda behandlingje äktenskap med L (M har valt att ar för döda flyktingar och dito tugenomgående kalla honom för L). rister. Hon skriver om resor både När paret gifte sig var M lika gam- korta och långa och orsaken till det ma, 67 år, som L:s hustru Anki när stora intresset för resor bland penhon gick ur tiden. sionärer.

Både M:s och L:s tidigare livskamrater är intensivt närvarande Men allra mest handlar Solkattens i boken. För L finns Anki i hans år om kärlek och i synnerhet då M:s drömmar medan M regelbun- och L:s relation. Det är som att titta det besöker sin ex-man i Uppsala. in genom ett nyckelhål och bli vittOckså M:s första man som har gett ne till kärlekens höga visa. henne sonen Ville och två barnbarn Många ensamma personer hopskymtar fram. pas få uppleva en ny kärlek. M trösM bjuder öppenhjärtigt på sig tar med att det aldrig är för sent. Ett och på L. Vad den senare tycker om trösterikt exempel är bibliotekarien att bli utvikt må lämnas osagt.

Bengt Hjelmquist som gifte sig vid fyllda hundra. ”Det här äktenskaBoken är, som alla Merete Mazzapet blir kanske inte så långt men rellas böcker, intressant och under- det får bli desto mer passionerat”, hållande. Som så ofta tidigare går lär han ska ha sagt. jag i dialog med M och känner hur jag ibland låter mig hänföras av det Också döden får sin beskärda del i hon har att berätta för att det per- Solkattens år. Liemannen drabbar sonliga är så allmängiltigt. M skri- alla förr eller senare. M berättar om ver om året fram till sin sjuttioårs- hur hon och hennes storfamilj på dag, Där finns många tankar om att en resa som genom ett under lyckabli gammal och allt vad det medför des undgå en självmordsbombare. som att allt går långsammare, att man måste kolla om elektriska plat- Varför boken heter Solkattens år avtorna eller strykjärnet har blivit på, slöjas redan i början. Vid läsningen att hörseln har blivit sämre, att ar- har jag gjort fullt med understreckbetstakten har blivit långsammare ningar med kommentarer ”bra”, ”iroch att man ständigt letar efter sa- riterande”, ”gnälligt”, ”superbt” och ker som nycklar och borttappade post-it lappar i olika färger. Det är en gravbrev i de mest extrema fallen. bok som inte lämnar mig oberörd.

M skriver om ”kärringgardiner” Det som högeligen imponerade och att pensionären förvisso kan bli på mig var de två första orden i insjuk men inte sjukskriven och om ledningen och det suveräna slutet. orienteringeringsförmågan som blir BENITA AHLNÄS sämre med åren. M tar med läsaren på besök på hälsovårdscentralen i Ekenäs med många obetalbara repliMazzarella, ker i väntrummen. Hon är tacksam Merete för att hon och L fortfarande kan ta Solkattens år ut stegen och njuta av raska promeSchildts & nader. M reder ut begreppen ”jordSöderströms bevävningsmedvetenhet” och om 2015 truismen som förvandlas till insikt.

26 GOD TID

7/2015

RES MED SPF

Jazzkryssning 2–4.4.2016 Välkomna med på SPFs svängiga jazzkryssning till Stockholm med Viking Lines M/S Mariella Med på kryssningen är bland andra Alvi’s Dixie Stompers.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor tfn 019 2481090, e-post info@frimanresor.fi

Almuñécar 11.2, 27.2 & 14.3 Almuñécar ligger 75 kilometer öster om Malaga. Här bor vi på 4-stjärniga hotellet Bahia Almuñécar. Klimatet i februari och mars är behagligt för oss nordbor och hotellets uppvärmda pool lockar till bad. Vi tar del av intressant historia och kultur, åker på spännande dagsturer, blir serverade god mat och rycks med i eldig Flamenco-dans.

Julmarknad i Lybeck 5–9.12 Kom med till den stämningsfulla julmarknaden i Lybeck. Julmarknaden är norra Tysklands mest besökta marknad och sträcker sig från Rådhusplatsen och Breite Strasse till smågatorna kring Rådhuset. På båten kan du koppla av i trevligt sällskap och äta gott.

Reseprogram 5.12 Avgång från Nordsjö hamn i Helsingfors kl. 17.30 med Finnlines.

Busstransport till hamnen från Kiasma. Middag ombord.

6.12 Brunch och middag ombord. Båten anländer kl. 21 till Travemünde, övernattning ombord 7.12 Frukost ombord. Egen buss till marknaden i till Lybeck. Lunch och tid för shopping. Ombordsstigning ca kl. 23.

8.12 Brunch och middag ombord 9.12 Frukost. Ankomst till Nordsjö hamn kl. 8. Busstransport till Kiasma.

Pris: 540€ i dubbelhytt, 590 € i enkelhytt, måltider enligt program och egen buss.

I priset ingår: Reguljärflyg med Norwegian, Helsingfors–Malaga tur/retur.

Transfer från Malagas flygplats till Almuñécar tur/retur. Övernattningar på 4 stjärniga hotell Bahia Almuñécar.

Frukost- och middagsbuffé alla dagar på orten + 1 lunch.

1 utflykt exklusive entré.

Kristina Saari, reseledare SPF Österbotten följer med från Jakobstad.

Göran Sundqvist, reseledare och guide i Spanien.

Avresa 11.2 17 dgr. Pris 1 080 € del i dubbelrum Avresa 27.2 17 dgr. Pris 1 115 € del i dubbelrum Avresa 14.3 24 dgr. Pris 1 335 € del i dubbelrum (priserna gäller från Helsingfors, gemensam transport ordnas från Österbotten vilket tillkommer) Enkelrumstillägg 17 € per dygn Tilläggsuppgifter fås av Kristina Saari tfn 050 5814856.

Anmälan görs till SPF kansliet i Vasa tfn 020 7288818, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info på osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

SPF reseledare med på resan.

Anmälningar: Catharina Hindrén tfn 050-328 1209, catharina@hindren.fi

FULLBOKAD – FRÅGA EFTER ANNULLERINGAR

Seniorskeppet 26–28.10

Stormskärs Maja i Åbo 27–28.11 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Oravais Trafik en bussresa till musikalen Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater 27–28.11.

Fredag 27/11 Start i Karleby kl. 07.00, nerresa via Vasa och Sydösterbotten.

Lunch på Villa Tallbo i Raumo. Incheckning på Sokos Hotel Hamburger Börs i Åbo. Stormskärs Maja kl. 19.00 på Åbo Svenska Teater.

Lördag 28/11 Frukost på hotellet. Kort rundtur i Åbo. Returresa kl. 13.00.

I priset ingår: Musikalbiljett till Stormskärs Maja, logi i dubbelrum, 1 frukost och 1 lunch på Villa Tallbo.

Pris per person är 200 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 35 €.

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Temat för årets Seniorskepp är musikaler med örhängen från 1920-talet till i dag.

Tiden blir inte lång ombord på Silja Serenade. Vi kommer att ha ett stort utbud av aktiviteter och program; författarintervju, antikexpert Bernt Morelius, nya trender inom mat, seniordans, bingo, pidroturnering, IT-drop in och -info med mera.

Allsång med Thomas Lundin. Musikalhistoria med Hippi Hovi. Musikalshow med Vincent Hashmi, Sonja Biskop och Lill-Babs!

I Stockholm ordnas dags­program till flera utflyktsmål.

Pris i dubbelhytt/person B-hytt 195 € Promenade-hytt 230 € Seaside-hytt 235 € I priset ingår kryssning, 2 x frukost, 2 x kaffebuffet och 2 x buffetmiddag med måltidsdrycker samt program ombord.

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 2481090, info@frimanresor.fi Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

RES MED SPF

GOD TID

7/2015 27

Operettresa Tartu 2–4.12 Program

Hösten med OT

2.12 onsdag 11:30 Viking Lines Viking XPRS avgår Helsingfors till Tallinn.

Bistro Buffet lunch ombord 14:00 Ankomst Tallinn. Buss till Tartu. Incheckning Dorpat Hotel. Middag

Den magiska staden Prag är fylld med historia, staden kallar sig också för världens bästa utomhusmuseum för arkitektur med stadsdelar från 1200-talet till idag. Kom med och låt dig förtrollas av Prags magi, lyssna till dess historia och njut av vyerna i denna vackra och kuperade stad. Vi bor på det femstjärniga Hotel President invid floden Moldau.

18.4 Avfärd med Finnairs flyg från Helsingfors kl. 9.35, ankomst till Prag kl. 10.50. Guidad rundtur i staden både med buss och till fots. Inkvartering på Hotel President Gemensam där vi avnjuter en fyra rätters middag på kvällen.

19.4 Utflykt till staden Melnik norr om Prag i hjärtat av Böhmens vin­ odlingsdistrikt. I staden vinprovning och lunch. Fritt kvällsprogram i Prag.

20.4 Besök med lunch till ölbryggeriet Pilsner Urguell i landskapet Plzen (Pilsen). På kvällen middagskryssning med musikunderhållning på floden Moldau.

21.4 Tid för eget program i Prag. Avslutningsmiddag med folklore.

22.4 Avfärd till Helsingfors med Finnair kl. 11.35, ankomst kl. 14.40.

Pris 995 €, tillägg för enkelrum 240 €.

I priset ingår: flygresor, bussresor enligt program, inkvartering, en middag på hotellet, en middagskryssning, avslutningsmiddag, svensktalande guide i Prag, Melnik och Plzen, bryggeribesök med provsmakning, vinprovning, lunch och inträdde till Melnik slott.

3.12 torsdag Frukost på hotellet. Rundtur i staden inkl. besök på ett museum och Rådhustorget. Kaffepaus.

16.00 Tidig middag 19.00 Operettkväll med Kálmán

Sparesor till Pärnu Resor 14-18.10 (några platser), 14-21.11, 5-12.12, Nyårsresa 27.12-3.1.

4.12 fredag Frukost på hotellet 11.30 Bussen startar mot Tallinn 14.30 Ankomst till Tallinn.

Möjligt att besöka Julmarknaden på Rådhustorget i Tallinn.

18.00 M/S Viking XPRS avgår till Helsingfors. 3-rätters middag ombord.

20.30 Ankomst till Helsingfors, Vikingterminalen på Skatudden.

Estland och Lettland Tallinn Resor 16-18.10, 6-8.11, 4-6.12.

Riga Resa 14-18.10.

Pris 370 euro/person i 2-personers rum (minst 40 personer).

Tillägg för enkelrum 50 euro för två nätter

Mamma Mia

I priset ingår: Viking XPRS båtbiljetter t/r Bistro Buffé lunch inkl. vin/öl/läsk/kaffe, ombord på utresa 3-rätters middag, ombord på hemresan 2 x övernattning på Dorpat Hotel 1 kaffepaus 2 middag i Tartu inträdesbiljetter till muséer i programmet operettbiljett Friman Resors buss och chaufför med hela resan.

Med på resan är Tina Fabricius som Samrådet i SPF Helsingfors representant och reseledare.

I priset ingår inte måltidsdrycker, resenärs- och resegodsförsäkring

I priset ingår inte: Alkoholdrycker vid måltider iland och på returen ombord Reseförsäkring

Reseledare från SPF med på resan.

Kom ihåg pass eller ID-kort.

Anmälningar och förfrågningar: Resebyrån Ingves & Svanbäck tfn 020 7434520, info@ingsva.fi

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 2481090, info@frimanresor.fi

Sista chansen på Svenska Teatern!

Resor 17-18.10, 21-22.11, 5-6.12

Julmarknadsresa

Julmarknaderna i Rüdesheim och Lübeck. Bekvämt med flyg till Frankfurt, hem med OTbussen och Finnlines.

Resa 25-30.11.

Almuñécar - i samarbete med Spanienexperten Göran Sundqvist Resa 12-21.11.

4 platser kvar!

Hela vårt reseutbud på vår hemsida!

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Prag 18–22.4.2016

Sverige

Loppis i Luleå Resa 23-24.10.

Weekend i Stockholm Resor 4-6.12.

Nyårsresa till Wien med konsert på Musikverein

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Nyårsresa till Wien med konsert på Musikverein 28.12.2015 - 1.1.2016 Wiener Philharmonikerna tradionella nyårskonsert i Musikvereins gyllene sal och kejsarbalen på slott Hofburg är vår nyårsresas höjdpunkter, och de åtföljs av ett omfattande ramprogram.

Stor stadsrundtur med svensktalande guide, heurigenkväll på vinstuga, utflykter till slottet Schönbrunn och Mayerling och operettkväll på Wiener Volksoper.

Pris 2.975€/person Förfrågningar till Axtours.ax, Yvonne Cronström, groups@axtours.ax eller per telefon 018-51217 Ålandsvägen 36, 22100 Mariehamn

i tillsammans! v r e s re Nu

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

Må bra på Spa Avkoppling för kropp och själ i Estland.

Sparesa på svenska och med service.

Avresa 14 november, välj mellan 12, 8 och 5 dagar.

21.2 - 27.2 529 €

Hantverk i Tallinn Den stora Mårtensmäss marknaden i Tallinn, shopping och program.

En bra Farsdagsgåva. 6-8.11.

plevelser - Resor p U en13 14 15 samt resa bokas pån in 0443 Mwww.lindelltravel.fi Finlands största utbud av långresor

Resor på gång!

Jul- och nyårsresor: Julmarknad i München 3-6.12 Jultomtens verkstadsby i Rovaniemi 20-22.11 Julshow på Grand Hotel/Skansens jul 3-6.12 Tallinn – Julmarknad i Gamla Stan 4-6.12 Nyåret i Stockholm med ’Kristina från Duvemåla’ 30.12-2.1 Nyårskryssning med Viking Grace 31.12-1.1

Fjärran destinationer:

Rundresa på Kuba 20.1-2.2.2016 Florida med Karibien 3-15.3.2016 Se mer info på vår hemsida!

Närpes 0207434 7434520 530 Vasa 020 Korsholm 0207434 7434530 520 Närpes 020 Nykarleby Nykarleby020 0207815 7815360 360

www.istravel.fi www.ingsva.fi

BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

Rundresor med finländsk reseledare.

Södra Sydafrika Avgång: 16.12.2015 (12 dagar) Avgång: 27.1.2016 (12 dagar) Vietnam och Laos Avgång: 14.1 och 3.3.2016 (10 dagar) Japan i ett nötskal Avgång: 19.3 och 2.4.2016 (9 dagar) Kryssning till Norges fjordar Avgång: 29.4 och 25.8.2016 (10 dagar) Norra Spaniens höjdpunkter: Baskien och La Rioja Avgång: 7.6 och 6.9.2016 (8 dagar) Norditalien: Piemonte Avgång: 7.6.2016 (6 dagar)

3.660 e 3.340 e 3.210 e 3.290 e 2.980 e 1.960 e

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

1.880 e

Bekanta dig med våra reseprogram och se vad som ingår i resans pris!

Georgsgatan 9, 00120 Helsingfors tfn (09) 696 2770 Beställ broschyr på: (09) 6962 7777 eller www.olympia.fi

·

Beställningstrafik Tfn: 0424 2801, EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

28 GOD TID

7/2015

SPELAR ENDAST TILL 17 OKTOBER

"En varm, gripande och stundtals rolig pjäs” – Syd-Österbotten

URPREMIÄR 7.11.2015 KL 19

”…näytelmää voi suositella niin nuorille kuin heidän vanhemmille, opettajista puhumattakaan.”

- Pohjalainen

”Lytts är suverän i sin gestaltning...alla detaljer känns rätt” - Vasabladet

FÖRESTÄLLNINGEN TEXTAS TILL SVENSKA & FINSKA 26.9 –17.10

SPELPERIOD: 6.11.2015–27.2.2016 WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

Vill du bli

Lucia är en symbol för luciainsamlingen och gör tillsammans med sina tärnor, luciakören, närmare 100 besök på bland annat sjukhus, äldreboenden och fester i december och januari. Lucia står för ljus och glädje, men hon är också en påminnelse om att vi kan hjälpa medmänniskor som har det svårt.

I år samlar luciainsamlingen in medel för att hjälpa utsatta barnfamiljer. För många är vardagen tung att hantera – så tung att de löper risk för att bli utmattade.

Genom att erbjuda möjlighet till avbrott i vardagen, samtal och rådgivning med familjearbetare och kamratstöd i grupp med andra i liknande livssituation kan vi förebygga att problemen ytterligare hopar sig. Vi vet att till och med ett litet stöd och människor som tror på en kan vara avgörande för ett barns framtid.

Om du vill bli Finlands Lucia ska du ha fyllt 18 år, tala

www.folkhalsan.fi/lucia

svenska, tycka om att uppträda och sjunga bra. Anmäl dig via Folkhälsans webbplats, www.folkhalsan.fi/lucia senast fredag 9.10.2015. Vi behöver också en rekommendation från någon närstående, foto och gärna en ljudfil med valfri sång.

Du ska också ha möjlighet att delta i de tios dag 21.10.2015, då alla luciakandidater träffas, och kunna ägna dig på heltid åt luciauppdraget från början av december ungefär en månad framåt.

Det går också bra för andra att anmäla en person som de

anser vara lämplig som Finlands Lucia, då behövs kandidatens medgivande.

Luciavalet och insamlingen inleds söndag 31.10. Sista röstningsdagen är 25.11, Finlands Lucia presenteras 26.11, men insamlingen till förmån för utsatta barn och familjer pågår till slutet av januari 2016.

Vill du veta mera?

Kontakta lucia@folkhalsan.fi, tfn 050 360 7933 eller läs mera på www.folkhalsan.fi/lucia

Vanessa Eriksson, Finlands Lucia 2014. Foto: Hannes Victorzon.

Finlands Lucia 2015?

GOD TID

7/2015 29

Lösningen postas till SPF senast den 23 oktober.

Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 6/2015 Carita Isaksson, Åbo; Börje Sandström, Tenala; Barbro Fredriksson, Västerskog; Margareta Wessman, Kyrkslätt och Sirkka Lempinen, Lovisa.

Vi fick in 341 krysslösningar, grattis till alla vinnare!

30 GOD TID

7/2015

Anmälningstid för körer 1.11.2015-29.1.2016 www.vAAsAchoirfestivAl.fi kom också ihåg våra workshoPPAr! Populära workshoppar under ledning av oc times och Pasi hyökki. reservera din plats i god tid!

Estonian Philharmonic Chamber Choir har belönats med två Grammyn och tillhör definitivt de främsta körerna i världen. Kören som grundades 1981 av Tõnu Kaljuste tar äntligen sin turné till Vasa.

Svenska The Real Group, favorit även hos finländarna, har gjort sig en lysande och banbrytande karriär i över 30 års tid.

Nu fortsätter den med en storkonsert i Vasa. Vokalmusik med inslag av såväl jazz och populärmusik som klassisk musik för kräsna öron.

Barbershop-grupperna har alltid livat upp festivalen i Vasa.

Nu står OC Times på tur. De hämtar sin inspiration från artister som Michael Bublé, Sinatra och Elvis. Den prisbelönta gruppen är hemma från Orange County i Kalifornien och låter garanterat solen stråla över Vasa.

Åbolands Kammarkör – still going strong!

Efter bejublade konserter i Åbo, där sex konserter lockade en publik på drygt 800, har Åbolands Kammarkör i höst turnerat bland annat i Österbotten.

På publikens begäran – många har tagit kontakt – kan man ytterligare få njuta av Manhattan Transferföreställningar också i södra Finland; i Ekenäs 25.10, i Helsingfors 29.10 och i Kimito den 14 november i Villa Lande.

När kören drar runt på turné leds den av sin nya, inspirerande dirigent Pia Kulla, som fick den att storsatsa på sånger ur The Manhattan Transfers omfattande repertoar.

Alla korister har egna mikrofoner – en investering som bär sig på lång sikt. Kören har med sig ett femmannaband och flera som sköter ljud- och ljustekniken under ledning av Kim Engblom.

Nya projekt på gång Samtidigt som man åker runt med Manhattan Transfer pågår tre pro-

jekt intensivt denna höst; man övar för nästa projekt som blir en storsatsning med ett urval sånger av Karl Jenkins, hemma i Wales, bland annat med hans Requiem och sånger ur hans Adiemusprojekt.

Kim Engblom har sammanställt en ljudmatta till vilken kören sjunger.

Adiemus bjuder förutom på körsång och musik även på dans under ledning av Karin Eklund.

Föreställningarna i Åbo blir på Åbo svenska teater under vårvintern 2016.

Ytterligare ger kören en julkon-

SUDOKU

Lösningen finns på motstående sida.

4 8

5 6 7

3 8

9

9 8 2 1 9 4 1 3 6 9 4

1 9 5

3 7 1 8

2 6

En glädje att lyssna till och njuta! Ungdomskören Oulaisten nuorisokuoro fortsätter på sin banbrytande, naturligt innovativa och fräscha linje inom ny musik. Som frontfigur sedan 1974 ser vi lektor emeritus i musik Tapani Tirilä.

sert i Cygnaeus skola tillsammans med Maria Engbloms barnkör Kakofoni i december. Skådespelaren Sören Lillkung ger i höst ett par tonbildningsinstruktioner så att kören får rätt sound!

Den efterlängtade festivalgästen under ledning av Pasi Hyökki är alltid en upplevelse. Den äldsta finskspråkiga kören är känd både som ambassadör för Sibelius och som en pionjär inom modern musik.

www.vaasachoirfestival.fi

Körens ordförande Stina Åkerberg berättar att koristerna under all ledig tid lågmält nynnar melodierna och mumlar orden – om de sen sitter på arbetsresor i bussar eller tåg eller kör egna bilar.

Sångerna ska nötas in så de sitter.

Körens skattmästare Maria Malén tillägger att övningarna och turnéerna kostar en hel del – inte bara körens egen tid utan man betalar hyra för lokalerna, man övernattar, bussarna kostar och en del gage betalas ut.

Men när man tycker att det är roligt,tar man sig tid och satsar också en del pengar!

Text CARIN ÅMINNE Foto JOUNI LAPPI

ra o t s s t e r Å t 2015 r e s n o k l Ju

18.11. Grand Borgå, Biskopsgatan 28, kl 19.00 (Numrerade platser!)

19.11. Piug Pargas Teater, Skolmästargatan 5, kl 19.00 (Numrerade platser!)

20.11. Ekenäs Kyrka, Stora Kyrkogatan, kl 19.00 21.11. Hangö Stadshus, Boulevarden 6, kl 19.00 22.11. Mariehamn Alandica Kultur & Kongress, Strandgatan 33, kl 19.00 23.11. Liljendahlgården, Herrgårdsvägen 16, Liljendahl, kl 19.00 24.11. Topeliussalen, Norra skolvägen 2, Sibbo, kl 19.00 25.11. Lojo Åsvalla, Nummisvägen 39 Lojo, kl 19.00 26.11. Villa Landet, Engelsbyvägen 8, Kimito, kl 19.00 27.11. Pörtom Kyrka, Centrumvägen 12, kl 19.00 28.11. Närpes Kyrka, Kyrkvägen 17, kl 19.00 29.11. Anderssensalen, Sursikvägen, Bennäs, kl 19.00 29.11. Kronoby Kyrka, Kyrkvägen 30, kl 14.00 30.11. Terjärv skola, Ringvägen 143, kl 19.00 1.12 Vörå, Norrvalla Folkhälsan, Vöråvägen 305, kl 19.00 3.12. Karperö, Strandlid, Karperövägen 526, kl 19.00 4.12 Stjärnhallen, Topeliusesplanaden 7, Nykarleby, kl 19.00 5.12. Schaumansalen, Köpmansg. 10, Jakobstad, kl 19.00 (Numrerade platser!)

6.12. Korsnäs Kyrka, Kyrkobyvägen 37, kl 19.00 Förköp: Studioticket, NetTicket, Aladica, Luckorna, samt på lokala biljettförsäljningställen, se lokalpressen.

Info tel: 040 5387024 eller 040 5387584

GOD TID

WASA TEATER 12.11 Wasa Teater ordnar tillsammans med SPF Österbotten en matinéföreställning av pjäsen Tre systrar och en berättelse som baserar sig på Lars Sunds senaste roman.

Föreställningen är torsdagen 12 november klockan 13.00.

Pris per person är 25 € (normalt pensionärspris 28€).

Föreningarna får 1 (en) fribiljett för var 25:e köpt biljett (50 biljetter 2 osv.).

BINDANDE anmälningar till Patrick Ragnäs, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi eller tfn 020-7288818 senast måndagen 12.10 klockan 12.

Varje förening är tvungen att lösa ut alla bokade biljetter.

Bokningarna tas emot i den ordning de kommer.

Wasa Teater har beredskap att lägga till en ytterligare matinéföreställning i samarbete med SPF ifall intresset visar sig vara stort.

SPF ÖSTERBOTTEN

7/2015 31

Spindlar Medan jag håller på att förblöda bleknar du för en spindel.

Det är upptakten till Fru Catharina Boije och hennes döttrar. Jag såg premiären på Svenska teatern omtumlad av tankar och associationer förstärkta av en infernalisk värk i benen efter ett fall över rampen då jag skulle gå in i den sparsamt upplysta salongen. Den rykande aktuella pjäsen baserar sig på Fredrika Runebergs roman med samma namn. Boken utkom år 1858 efter att ha legat i Fredrikas sypåse tio år. Modet svek henne för en tidigare publicering.

Spindelmotivet kommer sig av en dörrmålning som Fredrika hade sett på en gård i Tavastland djupt gripen av en legend hänförande sig till motivet. Det var en mamsell Boije som i drömmen hade sett en korsspindel som föll ned över henne och sög all livskraft ur henne så att hon föll i dvala. Hon blev aldrig kvitt drömmen utan fick hjärtslag och dog på fläcken efter att ha sett en stor spindel som cirklade runt henne.

Det är som ett mantra som genomsyrar hela pjäsen som handlar om fru Catjharina Boije och hennes döttrar; den svaga och svärmiska Cecilia som går ett sorgligt öde till mötes och den konventionella Margareta. Familjen har på grund av stora ofreden, i början av 1700-talet, för- Omslaget till faksimilutgåvan drivits från sitt hem. Det är efter första upplagan 1858 av Fru en dyster tid med nöd och Catharina Boije och hennes döttrar. elände i pestens fotspår och ett skoningslöst och ”idiotiskt” krig med nerbrända gårdar och ihjälslaget folk. Männen har stupat eller deporterats i ett krig som också förs ”mellan kvinnornas ben”.

Den sparsmakade dekoren på Amos scenen förstärker intrycket av en känsla av obehag och olust som går genom märg och ben.

Musiken följer upp temat. Publiken följde andäktigt med under djup tystnad i bjärt kontrast till det som utspelades på scenen.

Pjäsen handlar inte bara om elände utan kärleken finns också med

Danskväll Dans i Karleby 7.11 Platsen är Jungsborg på Tvärgatan 8 i Karleby.

Dansen börjar klockan 19.00.

Inträdet 15 euro inkluderar kaffeserveringen.

Arrangörer är Pensionärsföreningen Vi Norrifrån och orkestern Guns Rosor.

Välkomna!

GOD TID utkommer nästa gång den 6 november. Material till nummer 8/2015 bör finnas på redaktionen senast den 16 oktober.

Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. godtid@spfpension.fi

Nr 8

6/11

16/10

Tfn 020 72 888 80

Nr 9

11/12

20/11

Utgivn.

Deadline

Alla har möjlighet att dansa i mixer dans!

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden

SUDOKULÖSNING 4

8

3

1

9

5

2

6

7

2

7

1

3

4

6

9

8

5

5

6

9

7

8

2

1

4

3

6

1

8

5

7

9

3

2

4

7

5

4

2

1

3

6

9

8

9

3

2

8

6

4

5

7

1

1

2

6

4

5

8

7

3

9

8

9

5

6

3

7

4

1

2

3

4

7

9

2

1

8

5

6

En vecka innan premiären på Fru Catharina Boije och hennes döttrar fick journalisten och författaren Jeanette Björkqvist Fredrika Runeberg-priset instiftat av Karin Allardt Ekelund. Motiveringen var att pristagaren har ”lyft fram tunga ämnen såsom människohandel, fattigdom och prostitution och därmed gett en röst åt människor som vanligtvis inte hörs och synliggjort dem som vanligtvis inte syns”. Precis det som tas upp i den nu så aktuella pjäsen på Svenska teatern.

Allt ska nog bli bra, är en av de trösterika replikerna i pjäsen som mynnar ut i några ord, som inte här ska avslöjas, som gjorde ett starkt intryck på mig innan ovationerna till skådespelarna och de medverkande brakade loss.

Fru Catharina Boije och hennes döttrar ges på Svenska teatern fram till den 4 december i år så det finns gott om tid att se och uppleva den. En berättelse om kvinnlig frigörelse, om makt, ansvar och brinnande kärlek som det heter i teaterns publikation 1:a raden.

Sofia Aminoff svarar för dramatiseringen. Cilla Back är regissör och kostymplanerare. Scenografen heter Csörsz Khell. De uppträdande; Misa Lommi, Linda Zilliacus, Nina Hukkinen, Thomas Backlund, Max Forsman, Sue Lemström, Anders Slotte och Niklas Åkerfelt.

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

God Tid Svenska pensionärsförbundet Pb 129 00101 Helsingfors

Den 21 oktober 18–22 på AV med UniSet

som en röd tråd, vilket lättar upp stämningen. Förläst som jag är på Fredrika Runeberg kan jag inte låta bli att dra paralleller till dagens värld med rädslan för vår granne i öster, våld, förtryck, krig och vapenskrammel som kommer allt närmare med ändlösa flyktingströmmar. Hur kan det som Fredrika Runeberg skrev för mera än hundra år sedan ha sin aktualitet i dag som är?

32 GOD TID

7/2015

FALLÅKERS FÖRVÄNTANSFULLA SATSNING

k e l r ä K

! n e t f u l i

PR

R Ä I M E

.

1 1 .

13

MUSIKALEN

She Loves Me av Joe Masteroff

Specialpris under perioden 15–22.11.2015

Översättning: Annika Cleo Musikarr. : Vesa Mäkinen Koreografi: Jari Saarelainen RRegi: eggi: OOskar skar SSilén ilén

Musik: JERRY BOCK. Musiktexter: SHELDON HARNICK. Baserad på ett skådespel av Miklos Laszlo. Originalet är producerat på Broadway tillsammans med Harold Prince, och regisserat på Broadway av Harold Prince i samarbete med Lawrence N. Kasha och Philip C. McKenna.

Denna amatörproduktion är arrangerad av JOSEF WEINBERGER LIMITED på uppdrag av MUSIC THEATRE INTERNATIONAL of NEW YORK.

Föreställning Fredag 13.11.2015 Söndag 15.11.2015 Lördag 21.11.2015 Söndag 22.11.2015

Tid kl 19 kl 16 kl 16 kl 16

Pris 22 € 17 € 17 € 17 €

Gruppbiljett (min. 20) tex. 20 x 21 pers. = 420 € tex. 16 x 21 pers. = 336 € tex. 16 x 21 pers. = 336 € tex. 16 x 21 pers. = 336 €

Föreställningarna fortsätter 2016.

Biljetter må–fre kl 9–21, lö–sö kl 15–21 Telefon 0600 399 499 (1,00 €/min + lokalsamtalsavgift) www.netticket.fi/fallaker Övrig information: www.fallaker.fi

Helsingfors– Stockholm-kryssning

från

56 € C4-hytt

Dygnskryssning med Viking Grace

från

44 €

Inside Four-hytt

Dagskryssning till Tallinn

Kryssningar i vuxen smak Det finns gott om program för både finsmakare och dansvänner ombord de Röda båtarna. Dansa natten lång från Helsingfors till Stockholm, släng dig nostalgisk på resan till Tallinn eller spela bingo, roa och lär dig under dagskryssningen från Åbo. Hur låter det med en Specialkryssning om släktforskning, välmående och minnet? Temamenyn Pure Nordic Tastes – Rena nordiska smaker charmar till 29.2.2016. Hjärtligt välkommen! PS Boka din julkryssning i god tid.

SPF medlemmar får sin resa ännu förmånligare: vikingline.fi/formaner/spf

Boka online på vikingline.fi

eller ring vår resetjänst, tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa).

Begränsat antal platser. Rätten till ändringar förbehålls.

från

18 € person