God Tid 6/2015

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 6 ● 28.8.2015 Årgång 43

LEDARE

De som ser alla invandrare som ett hot mot hela vårt samhälle, mot vår kultur, våra religioner, vår välfärd, vår trygghet och mot allt möjligt annat, är trots allt rätt få, men högljudda och tvärsäkra.

De som ser invandringen som en nödvändighet för vår ekonomiska utveckling och som ser mångfalden som en rikedom, är sällan bombas­ tiska eller provokativa. SIDAN 2

Foto BERTEL WIDJESKOG

– Menyn var så dålig så jag for till affären för att köpa mat, skrev Sten Widjeskog i dagboken på ett natthärbärge. Snäckan med Jakobskorset är symbol för pilgrimslederna genom Europa.

Sten Widjeskog pilgrims­ vandrade 1 200 kilometer

Vill man uppleva det äkta Kuba är det bäst att inte vänta för länge, tipsar Gunilla Heick som gjort Kubareportaget på sidorna 11–13. Många amerikaner ligger redan i startgroparna, i väntan på att USA:s blockad mot Kuba ska upphävas.

Många sätt att resa utrikes I detta nummer av God Tid kan du bekanta dig med många olika sätta att uppleva andra länder.

Det var inte religiösa bevekelse­ grunder, snarare en tillfällighet som fick Sten Widjeskog att satsa på sin långa vandring.

Men han lever själv i den för byn Småbönders starka evangeliska väckelserörelsen, och han tog med sig Nya Testamentet i den packning som kom att väga åtta kilo. SIDAN 14

2 GOD TID

6/2015 ­­­

Kansli

Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Helsingfors: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Mellan- och Östnyland samt Tammerfors: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo Ombudsman för Västra Nyland, Åboland och Björneborg: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: C J Center Kb tfn 050 57 553 51 cjcenter@malax.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2015 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Olle Spring och Eva Wörlund.

LEDARE

Invandringen – hot eller nödvändighet?

Rubriken kan tyckas konstig, men visar ändå på de huvudsakliga skillnaderna i åsikterna i debatten om invandrarna. De som ser alla invandrare som ett hot mot hela vårt samhälle, mot vår kultur, våra religioner, vår välfärd, vår trygghet och mot allt möjligt annat, är trots allt rätt få, men högljudda och tvärsäkra. De som ser invandringen som en nödvändighet för vår ekonomiska utveckling, för att personalen i till exempel vården skall räcka till, och som ser mångfalden som en rikedom, är sällan bombastiska eller provokativa. Debatten skulle vinna på att de, som ser invandringen som en nödvändighet, mera pedagogiskt, sakligt och tydligt skulle analysera den första gruppens påståenden. Här görs ett försök.

Gruppen invandrare är nämligen mycket brokig. En stor del kommer hit för arbetets skull, drygt 5 000 i fjol, trots de dåliga tiderna. Kollektivtrafiken i huvudstadsregionen skulle inte fungera utan invandrare, lika litet som grönsaksproduktionen i Närpes eller bärplockningen i hela landet, för att ta bara tre exempel. Många invandrare är experter i företag, som i sin tur skapar nya jobb också för finländare.

En annan stor grupp är de studerande, över 5 600 ifjol. Få kan väl ifrågasätta nyttan av att unga från olika länder och kulturer utbildar sig tillsammans. Många stannar kvar i vårt land, andra åker hem med kunskaper om vårt land, som våra exporterande företag kan utnyttja.

Inflyttande familjemedlemmar är den största gruppen, drygt 6 700. Kraven är ganska strikta. Den som har jobb i vårt land måsta bevisa att inflyttande familjemedlemmar kan försörjas, och helst att de har jobb när de kommer. Återföreningen av flyktingfamiljer följer delvis andra regler. Återföreningen av familjer i vårt land är alltså ingen paradväg till ett lyxliv på våra skattpengar.

Asylsökandena är den fjärde större gruppen. Rätt att stanna, att få asyl, får den som förföljs eller förtrycks i sitt hemland. Ifjol sökte drygt 3 600 om asyl, och knappt hälften beviljades, vilket är betecknande för vårt lands officiella inställning. Det är också betecknande att man kan snabbavvisa en asylsökande, men inte snabbevilja asyl, båda sätten borde rimliga vara lika lätta, eller lika svåra. Det är sant att en del av de asylsökande kommer hit med hjälp av pengar de betalat till illegala mänskohandlare, men det gör dem inte automatiskt till lata lyckosökare. Snarare tvärtom, det krävs en betydande företagsamhet för att komma till vårt land på det sättet. Alla invandrare är inte änglar, men det var inte alla de finländare heller, som genom åren i hundratusental har sökt lycka och en bättre framtid i andra länder.

Kvotflyktingarna är den femte av de större grupperna invandrare. Kvotflyktingarna kommer vanligen från flyktingläger, där en del har vistats i åratal. Under några år var antalet 750 per år, ifjol var antalet strax över 1 000.

I vårt land bor cirka 200 000 personer med utländskt medborgarskap, vilket

är 3,6 procent av hela befolkningen. Många invandrare har fått medborgarskap i vårt land. Cirka 270 000 har angett ett främmande språk som sitt modersmål. Ryssar, ester och somalier är de största grupperna.

Andelen invandrare hos oss är bland de lägsta i EU-länderna och i synnerhet

jämfört med övriga Norden. Något hot mot vårt samhälle, vår kultur, vårt levnadssätt eller vår trygghet är de inte. Däremot berikar de vårt samhälle med sina erfarenheter och sina traditioner och framför allt med sina arbetsinsatser. Många av dem är bland annat goda företagare.

Korsholms kommuns befolkning ökade under 4 år med 815 personer. Av

Skulle jag ta vara på min broder?

Enligt bibeln frågade Herren var brodern Abel var

efter att Kain slagit ihjäl honom. Kains svar finns i rubriken. Frågan Herren ställde är ständigt lika aktuell för oss alla, men på ett mera allmänt plan.

Vad är vårt samhälles och vårt personliga ansvar för nöden i världen? Frågan har en skrämmande aktualitet kring Medelhavet, i Syrien och på många andra håll just nu.

Vår nordiska samhällsmodell utgår från att vi

skall ta vara på varandra. Gränsdragningen mellan samhällets och vårt eget ansvar för vårt personliga välbefinnande är alltid svår. Alltför generösa bidrag passiverar och skapar kritik bland dem som försörjer. För knappa stöd skapar elände bland en del av våra systrar och bröder. Just nu betonas det personliga ansvaret mera, vilket skapar förståelig oro bland dem som är beroende av bidrag eller tror sig bli det. Vi har ändå strukturer för fördelningen av välfärden. I tider av ekonomiska svårigheter, som nu, testas solidariteten.

Den nya regeringen har i alla fall i två avseenden, som är viktiga för pensionärerna, noterat grupper, som är beroende av samhällets stöd. I förhandlingarna med regeringsbildarna framförde vi från pensionärsförbundens sida att grundpensionen borde höjas och att ett enhetligt system för vårdare, som sköter närstående, borde skapas med möjligheter till avlastning och mera ersättning.

Båda förslagen är noterade i regeringens program.

Det återstår att se hur de förverkligas.

Vårt bistånd till u-länderna är ett sätt att hjälpa

världens fattiga. Också vi, som alltid och aktivt velat höja biståndet, måste erkänna att allt bistånd inte har haft avsedd effekt. I korrumperade länder har pengar försvunnit på vägen, och i vissa länder finns just inga spå av biståndet kvar. Biståndet är viktigt, men metoderna måste utvecklas, så att pengarna används i avsett syfte.

Det är ett faktum att den globala handeln och

ekonomin under de senaste åren lyft välfärden för hundratals miljoner fattiga, mera än vad biståndet gjort. Den globala finansvärlden behöver dock tydligare moraliska och etiska regler, så att kriser av det slag vi upplevt sedan 2008, och som drabbar både fattiga och rika länder, skall kunna undvikas.

ökningen vara 531 över 65 år och 263 under 15 år. 21 personer var i arbetsför ålder! I de flesta kommuner är situationen betydligt värre. Det här exemplet visar mer än tydligt att allt färre försörjer allt flera, och att vi behöver flera händer och hjärnor i arbete. Utan större tillväxt i ekonomin och utan invandrare kan vi helt enkelt inte på sikt hålla vår materiella levnadsstandard på den nuvarande nivån. Valet är vårt och ansvaret är politikernas.

En bra värld kan inte bygga på hat. Trots

förbundsordförande

OLE NORRBACK

OLE NORRBACK

att vår bakgrund, våra traditioner, vår tro, vårt språk, vår hudfärg är olika, är vi alla mänskor med samma behov av trygghet, säkerhet, omtanke och möjligheter. Jo, för att vi alla skall må bra skall vi ta hand om varandra. Vi skall hjälpas åt att ta vara på våra systrar och bröder.

Vem Vårdar Vem-konferens 22–23/10 i Kommunernas hus i Helsingfors Målgrupp: Pensionärer, kommunala tjänstemän, vårdpersonal, förtroendevalda, äldrerådens medlemmar, frivilligorganisationer, församlingar, anställda i sjukvårdsdistrikten, utbildningsinrättningar och övriga intresserade.

Konferensen ordnas i samarbete med Svenska Seniorer i Finland, Svenska pensionärsförbundet och Finlands Kommunförbund.

GOD TID

Sommar och allsång En sommar utan allsång är ingen

sommar! Denna sommar har det ordnats otaliga allsångstillfällen runtomkring i Svenskfinland och flera pensionärsföreningar har också ordnat egna tillställningar.

Pensionärerna i Västnyland samla-

des i början av juni till en välbesökt Allsångsfest i Kyrkslätt. Närmare 200 västnylänningar mötte upp för att sjunga tillsammans.

I Österbotten samlades pensionärerna till lika välbesökta allsångstillfällen. I slutet av juli ordnade bland annat Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb allsång tillsammans med inbjudna gäster från Korsholms Pensionärsförening och i Malax sjöng man allsång tillsammans med invånare från äldreboendena.

I Helsingfors har man liksom många somrar tidigare samlats till Allsång på Roddstadion.

Och säg den som inte har suttit

framför tv-apparaten på tisdagskvällarna och tittat på Allsång på Skansen! En och annan av oss har också varit på plats på Skansen och tagit del av hela evenemanget från morgonens övningar till kvällens tv-sändning.

Det som jag mest fascinerats av är hur många barn och ungdomar som söker sig till dessa allsångskvällar och hur duktiga de är att sjunga.

Själv har jag stått med allsångsboken i hand, medan ungdomarna sjungit utantill. Allsång på Skansen är faktiskt ett av de mest generationsöverskridande sommarevenemang jag kommer på. Det är som artisten Tomas Ledin säger, musiken når över alla gränser. Läste för ett tag sen ett tänkvärt blogg­inlägg (frokenfraken.blogg.se) om pensionärer och allsång; ”Det var som så skönt på något vis och det slog mig att det var så

6/2015 3

KALLELSE TILL HÖSTMÖTET 2015 socialt. Min tanke när jag hör ’Sommarcafe’ är en massa små bord så att man absolut inte ska behöva prata med någon man inte känner, dyrt fabriksbakat fika och en mobil i handen på 97 procent av gästerna. Jag såg inte en telefon på hela kvällen, det var hembakat fika, vi satt vid långbord och människorna pratade med varandra och med oss, trots att vi inte kände någon, det var trubadur och alla sjöng med.

Det var bara glatt och jättemysigt!”

Under hösten fortsätter allsångsfe-

nomenet på många orter och bland annat i Helsingfors kommer man att samlas en gång i månaden för att sjunga bekanta och kända allsånger i Berghyddan under ledning av Håkan Wikman. Så alla ni som har vägarna förbi, ta tillfället i akt och häng med och sjung!

BERIT DAHLIN verksamhetsledare

Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte onsdagen den 25 november 2015 i Tammerfors på restaurang Valtatie 30, Hatanpään valtatie 30, Tammerfors. Lunch serveras från kl. 11.30. Fullmaktsgranskning inleds kl. 11.

Enligt 10 § Svenska pensionärsförbundets stadgar: ”Höstmötet ska 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal 5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår 6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå 7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor.

8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar 9. fastställa medlemsavgifternas storlek 10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår 11. behandla övriga ärenden.”

Enligt förbundets stadgar 11 § ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på mötet, inlämna en skriftlig motion till styrelsen senast 31.8.

Enligt förbundets stadgar 13 § har medlemsföreningar rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2014.

Föreningarna meddelar namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga deltagare senast måndagen den 9 november 2015 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi.

Välbesökt allsång i Malax.

Foto RAGNAR GÄSTGIVARS

Skriftlig kallelse med övrigt material skickas till föreningarna i oktober.

Närmare information om priset för höstmötet och transportmöjligheter meddelas senare.

STYRELSEN

Kommande resor 26/9–3/10 30/9–7/10 26–28/10 27–28/11 27–29/11 5–9/12 11/2 27/2 14/3

Barcelona och Mallorca Sicilien runt Seniorskeppet från Helsingfors till Stockholm Se sidan 19 Stormskärs Maja i Åbo Se sidan 19 Musikalresa till Stockholm, Det Påstrukna Förklädet Se sidan 18 Julmarknad i Lybeck Se sidan 19 Almuñécar 17 dgr Se sidan 19 Almuñécar 17 dgr Se sidan 19 Almuñécar 24 dgr Se sidan 19

Kommande program 28/9 22–23/10 12/11 25/11

Seniorernas friskvårdsdag, Botniahallen Se sidan 38 Vem Vårdar Vem-konferens, Helsingfors Se sidan 2 SPF Österbotten Wasa Teater ”Tre systrar och en berättelse” Se sidan 39 SPF:s höstmöte i Tammerfors Se sidan 3

Vem blir Årets pensionär 2015?

Till Årets pensionär utses en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Årets pensionär presenteras på höstmötet i november 2015.

Till Årets pensionär 2014 utsågs Majlis Kvist från Helsingfors.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller berit.dahlin@spfpension.fi senast 31.10.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet.

4 GOD TID

6/2015 IT-BITEN

Nätbankerna version 2.0?

Precis när de flesta börjar känna sig med nätban-

Vid uppföljningen i mitten på augusti deltog alla som varit med om bussolyckan, förutom en person som inte kunde närvara på grund av arbete.

Lappfjärd bearbetar olyckan Lördagen den 4 juli startade en

grupp pensionärer från Lappfjärd och Kristinestad för att besöka Helsingfors och Sjundeå och Ingå eller Porkkala området. Tyvärr fick resan ett abrupt slut i diket cirka fem kilometer norr om Högfors efter en frontalkrock med en personbil. Det är ett mirakel att passagerarna och chauffören inte skadades svårare än de gjorde.

Vår reseledare Britta Andtfolk hade sinnesnärvaro och kunde alarmera och säga hur många de var, så att räddningsverket visste hur mycket hjälp som behövdes. Hon ringde också bussens ägare och hem. Hennes make Ingolf tog kontakt till mig. Själv befann jag mig med barnbarnen på Vasa fotbolls cup. Det var många frågor och tankar som for genom mitt huvud, vad kan jag göra, vad bör jag göra , jag är i Vasa, de är på olika sjukhus i södra Finland. Jag försökte ringa dem bland resenärerna jag hade telefon nummer till, men de flesta hade ingen telefon eller så fungerade de inte.

Redan samma kväll ringde vår verk-

samhetsledare Berit och erbjöd hjälp och stöd och likaså vår ombudsman Patrick och SPF Österbottens ordförande Henrik Svarvar. I den situationen kändes det otroligt skönt att veta att man får hjälp om det behövs. Ett stort tack till er.

Följande dag fortsatte jag att

kontakta de inblandade eller deras anhöriga. Redan att få prata med dem som kom hem på natten kändes bra. Samtidigt klarnade det på vilket sjukhus var och en fanns och vart de blivit sända vidare. Under en vecka hann några vara intagna på tre sjukhus.

Vartefter de kom hem höll vi kontakt. Jag kontaktade också lokala krisgruppen och vi kom överens om att tillsammans ordna en samling där alla fick dela sina upplevelser, minnen och tankar. Det gjorde vi när de flesta kommit hem. Alla kom och det var mycket uppskattat. Det är bilder, ljud och dofter eller lukter som bara de kan känna.

Vi kom överens att ha en uppföljning om cirka en månad när vi ännu tillsammans kan gå igenom händelserna. Då under friare former med en grilleftermiddag.

Vi får ge en elog åt vår duktiga re-

seledare Britta för hennes insatser också efter olyckan. Hon har skött om kontakten till polisen om bagaget. Likaså har hon haft kontakt med försäkringsbolaget. Det dröjer bra länge innan allt är klart. Ännu ett stort tack till er på förbundet. Bara ett samtal gör gott.

Det här är något man aldrig är beredd på och hoppas att man inte behöver uppleva igen. Det drabbar inte enbart dem som var med det berör hela föreningen.

CARITA BJÖRNE

Årets it-pensionär Svenska pensionärsförbundet utser Årets IT-pensionär på Seniorkryssningen 2015.

Till Årets IT-pensionär utses en person som har gjort betydande insatser för föreningarnas IT-verksamhet.

Till Årets IT-pensionär 2014 valdes Kaj Kankaanpää från Grankulla.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till IT-koordinator Robert Riska, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller till robert.riska@spfpension.fi senast 31.8.2015.

Sinnenas dag i Österbotten Svenska pensionärsförbundet ordnar i samarbete med Svenska hörselförbundet rf och Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf Sinnenas dag den 17 november kl. 10–14.30 på Yrkesakademin i Vasa.

Programmet består av föreläsningar och information kring syn och hörsel.

Mera info sänds till föreningarna inom september månad.

kerna så börja de förnya sig.

Tja, kanske det inte är riktigt så drastiskt ändå.

Nätbankerna har ju nog hela tiden gjort små förändringar och anpassat sig till utvecklingen. Men nu under sommaren har Nordea som första finländska bank gått in för ett nytt sätt att logga in och försäkra identiteten på användaren. Säkerligen kommer också andra banker småningom att gå in för liknande lösningar.

Det är ändå inget att oroa sig över nu. De rutiner

som vi alla blivit vana vid kommer inte att försvinna i första taget. Det är viktigt att kunderna är nöjda med sin bank. De nyheter som introduceras förbättrar användarvänligheten och säkerheten.

Så vad har Nordea nu kommit med? Det är inloggningsprocessen med olika lösen och engångskoder som de nu försöker förenkla för kunderna, utan att tumma på säkerheten. Som jag skrivit tidigare så är engångskoder mycket säkra, så länge användaren håller reda på sina koder och inte ger dem ifrån sig. För användaren är det ändå besvärligt då du måste ha kodkortet med dig och alltid skall ha koll på vilken kod som är den rätta. Därför marknadsför också Nordea sin nya lösning med ”appen du alltid har med dig”, lösningen är alltså en app till din smarttelefon.

Det nya är då en app du installerar på din smarttelefon, eller pekdator. För att kunna ta i bruk kodappen måste appen identifieras och länkas samman med din nätbank, detta görs med bankkoderna och ett sms. Du skapar också en egen pin-kod till appen.

För att bibehålla säkerheten så är det just denna app på din apparat som kan fungera med din nätbank, men du kan ha en motsvarande app på till exem-

pel pekdatorn om du vill. I praktiken funkar det så att de gånger du normalt i nätbanken skulle mata in en av de engångskoder som du har på en lapp, så istället blir nätbanken och väntar att du öppnar din kod-app på telefonen. Då appen är öppnad och du har knappat in din pin-kod, då diskuterar appen och banken i bakgrunden och försäkrar sig om att det är rätt app på rätt apparat och saken är biff. Din lapp med koder har alltså bytts ut mot din telefon som du ändå har med dig. Det låter nästan lite för enkelt, den exakta tekniken har banken förstås inte gett ut. Men säkerheten har inte minskat trots nya lösningar.

Tvärtom så minimerar denna lösning misstag hos

användaren. Många försöker lura till sig koder genom att skicka bluffmeddelanden per e-post och begär koder med nån varning om att du kan bli av med pengar eller nätbanken. Dessa e-post skall man aldrig svara på eller följa instruktionerna.

Med den nya appen så finns där inte några koder du kan ge bort av misstag. Det är bara banken som kan prata med appen och inga lurendrejare kan komma emellan.

För tillfället är det bara Nordea som kommit med

en sådan här alternativ lösning, men andra banker är också på gång med liknande. Värt att notera att inte heller Nordea tänker överge sina engångskoder utan båda lösningarna fungerar parallellt och du som kund kan välja vilken lösning du vill använda.

ERIC JANSSON frilansskribent

UPPSNAPPAT

Om en gammal bekant Visst minns vi honom, några av oss i alla fall: Cylinderhatten, trollstaven, den välansade mustaschen, den eleganta fracken, slängkappan med rött foder (lämpligen fladdrande i äventyrens vinddrag). Kort sagt: Mandrake, the Magician. Möjligtvis lever han ännu i någon serietidning någonstans, men åtminstone jag tog farväl för länge sedan.

Dock minns jag mycket bra en krigssommar på 40-talet, jag bodde på en gård utanför Borgå, inkvarterad tillsammans med min pappa som deltog i höbärgningen. Man talade mycket om ryska desanter, som hade släppts ned med fallskärm och nu lurade i buskarna. Det var ruskigt spännande saker, men ingenting gick upp mot Allers, som kom en gång i veckan. Och därmed också den verkliga spänningen – Mandrake.

Hur skulle det nu gå för honom? I förra numret var han verkligt illa ute, skurkarna höll på att få övertag. Men nehej! Igen en gång gjorde han sin oför-

likneliga magiska gest med handen, illusionistens blick skärptes, och vapnen i bovarnas händer förvandlades till en mjuk, degig massa, varefter Lothar, hans trogne, mörkhyade hjälpreda, bara hade att släpa bort de slemma figurerna. Och Mandrake kunde återgå till romansen med drottning Narda, oemotståndlig i sin svala skönhet.

Det var tider, det.

Ungefär så här gick det till, varje vecka. Intet var

som väntans tider. Egentligen hade det börjat långt tidigare, redan 1934, då amerikanen Lee Falk tecknade sina första seriestrippar. Senare tog han hand också om Fantomen, men det är en annan historia.

ANDERS G. LINDQVIST

KOM IHÅG! SENIORERNAS FRISKVÅRDSDAG I BOTNIAHALLEN 28.9 KL. 12–17

GOD TID

6/2015 5

Grankulla svenska pensionärer firar 40 år

Friska och aktiva pensionärer ger framtidshopp – Vi har strävat efter att så många som möjligt kommer med i verksamheten genom att satsa på intressanta och varierande verksamhetsformer, allt från fotoklubb och manskör till teresaverksamhet, seniordans och släktforskning. Och med facit på hand har det gått över all förväntan, säger Alf Skogster, ordförande för Grankulla svenska pensionärer.

För en nybliven pensionär kan det kännas ovant, rent av ”för tidigt” att gå med i pensionärsgruppen under de första åren. Men när kontakten till arbetslivet och de forna arbetskamraterna börjar mattats av, finns pensionärsföreningen där som en stödjande och förenande länk. Det lönar sig att bekanta sig med den.

I föreningen skapas nätverk till det som behövs när man blir äldre och skröpligare, kanske en dag står ensam efter ett långt äktenskap.

De aktivaste medlemmarna är

i åldern 70 +, men det finns också många i åldern 80 + och äldre som flitigt deltar i verksamheten. Och naturligtvis 60-åringarna som bidar sin tid. I dag uppgår medlemsantalet i Grankulla föreningen till 560, drygt hälften av alla svenska ålderspensionärer i staden.

mans med arbetsgruppen IT-stöd och IT- handledaren Kaj Kankaanpää har de genom försök och misstag lärt sig att använda datorn i vardagslivet. Ett initiativ som fallit i god jord.

Pensionärsföreningen har också utvecklat en egen Grankulla modell för Folkhälsan projektet Farfar i skolan. Rekryteringen av skolfarfar sker via pensionärsföreningen och därefter ingår alla ett skriftligt avtal med skolan. I höst har tolv pensionärer engagerat sig av vilka en är farmor. Två pensionärer hjälper till vid språkbadet i Mäntymäki finska skola.

Skolfarfar är med på rasterna, i matsalen och på lektionerna. Han hjälper de elever som är lite långsamma, ger en hjälpande hand med läxor och stöder på så sätt också klassläraren i arbetet.

– Det är stimulerande att få umgås med skolbarn en dag i veckan, säger Skogster som ställt upp som skolfarfar i Hagelstamska högstadiet. Där är det bra med en extra man i slöjden.

Teresagruppen, som har verkat nästan lika länge som själva föreningen, stickar och syr filtar som sänds till krisdrabbade länder i Europa.

– De första filtarna gjordes av upprispade garnstumpar, sedan började vi köpa garnet själva men nu står pensionärsföreningen för garnet, vilket känns lyxigt, säger Vivan Österberg som varit med i många år. Filtarna är vackra, välgjorda och ofta mycket färgstarka.

En årligen återkommande och mycket emotsedd start på julfirandet är jultablån för de svenska dagisbarnen. Då uppträder pensionärerna som Maria och Josef tillsammans med herdar, änglar och vise män och berättar om Jesu födelse för de minsta.

Kunnig styrelse När Alf Skogster för tio år sedan valdes till ordförande var han yngst i styrelsen.

En ung ordförande kan ofta betyda porten till förändring och nytänkande och så blev det här också.

Skogster ville från början få en bra start på arbetet och som den jurist han är åtog han sig att tillsammans med styrelsen uppdatera stadgarna.

Sen stod styrelsen i tur. Målet var att få en fungerande styrelse där lagandan var stark och där varje styrelsemedlem tog ansvar för sitt område, med andra ord yrkesfolk på alla poster.

– Vi gjorde en arbetsbeskrivning för varje styrelsemedlem, införde regelbundna utvecklingssamtal, där vi diskuterar vad som fungerade men kunde göras bättre. Styrelsen har fått mycket feedback – både positiv och negativ – vilket har varit lärorikt för oss.

– I dag har vi en stark styrelse, som vi gott kunde leda ett företag med, säger Alf Skogster, inte utan stolthet.

Synlighet är viktigt – Som friska och aktiva pensionärer har vi oerhört mycket att ge men det är vi själva som ska ta initiativet, påminner han. Det är också meningsfullt att pensionärsföreningens arbete syns utåt eftersom vi utgör en viktig resurs i samhället.

Många pensionärer hos oss har till exempel antagit utmaningen att bekanta sig med datorn. Tillsam-

Smakprov på teresornas vackra filtar.

Ordförande Alf Skogster framför Grankulla pensionärernas hemvist Villa Junghans.

Jubileumsfest och seminarium I höst firar Grankulla svenska pensionärer 40-årsjubileum. Ett framtidsseminarium med rubriken Morgondagens pensionärsförening – krav och önskemål? ordnas den 29 september i Nya Paviljongen i Grankulla.

Tillställningen är öppen för alla intresserade. Inledare är Paul Lillrank, Märta Salokoski och Torbjörn Kevin, moderator Ole Norrback.

I samband med jubileet utges en kort översikt över verksamheten åren 2006–2015.

Text EVA WÖRLUND

Foto BERTEL EVERS

Åldersgaffeln i en pensionärsförening ligger mellan 60 och 102 år. Här samlas personer med stor livserfarenhet, gedigen kunskap och ofta också ett stort engagemang. Många har en önskan att få vara med och hjälpa till – i stort eller smått.

Tisdagsträffarna varannan vecka i Villa Junghans utgör kittet i föreningens verksamhet och brukar samla ett rekordstort antal deltagare. Då träffas man under livligt samspråk och njuter av ett omväxlande program. Dessutom ordnas luncher, kostymfester, utfärder och teater men också en gemensam födelsedagsfest och minnesstund.

Stommen i föreningens verksamhet utgörs av hobby- och arbetsgrupperna, just nu 18 till antalet.

Deltagarna varierar mellan fem och trettio personer.

– Om föreningens verksamhet tilltalar folk och om medlemmarna upplever att de sysslar med rätta saker är trivselfaktorn hög. Bingo, utfärder och dans i all ära, de fungerar fint som programpunkter, men det räcker inte, säger Skogster. Det behövs annat också.

Intressebevakningen är A och O, föreningen har ju till uppgift att bevaka de äldres intressen i samhället. Därför behövs ett fungerande nätverk som kan uppdateras i takt med tiden.

Foto KAJ KANKAANPÄÄ

Serveringsrummet i Villa Junghans kallas skämtsamt Ekbergs café, där samlas drygt 30 pensionärer varje torsdag under sommarmånaderna.

Namn: Alf Skogster. Ålder: 72 år.

Bor: Grankulla.

Familj: Hustru Brita och vuxen son.

Yrke: Jurist.

Samhällsaktiv: Ordförande för Grankulla svenska pensionärer rf (GSP), ordförande för Samnordisk pensionärskultur Finland rf och stadsfullmäktigeledamot i Grankulla.

Drivfjäder: Få vara med i verksamheten och se hur det fungerar.

Stolt över: GSP finns representerad i alla kommittéer inom förbundet.

Föregångare: GSP var bland de första med egen webbsida.

Framtidsplan: Som ordförande i tio år har jag gjort min värnplikt och är beredd att ge över klubban fr.o.m.

2016.

Ser sig som: Aktiv och framtidsorienterad.

Vad händer sedan: Det får vi se!

6 GOD TID

6/2015

Samrådet i SPF Helsingfors är ett samarbetsorgan mellan de tolv svenska pensionärs­ föreningarna i Helsingfors. Samrådet arrangerar gemensamma aktiviteter för föreningarnas medlemmar.

Program under hösten 2015:

Seniorträff på Café Esplanad, Norra esplanaden 37, klockan 14 den första tisdagen varje månad.

Gäst den 1 september är Sabina Salakari, som berättar om vård av hälsa och hem inom Stella hemtjänst.

Samvaropromenad klockan 13 den andra och fjärde fredagen varje månad. Startplatsen meddelas i Hbl-agendans Föreningar samma veckas måndag.

SPF-ombudsmännen och deras verksamhetsområden Jan Holmberg, ombudsman för Helsingfors; Veronica Biaudet, ombudsman för Mellannyland, Östnyland och Tammerfors; Patrick Ragnäs, ombudsman för Österbotten och Mona Lehtonen, ombudsman för Åboland, Västnyland och Björneborg.

Onsdag 23.9 klockan 18–22.

Danskväll på AV, Annegatan 26.

Musik: UniSet. Torsdag 8.10 klockan 11–15.

Oktoberseminarium på Folkhälsan, Topeliusgatan20, i samarbete med Folkhälsan.

Föreläsare är geriatrikern Otto Lindberg och författaren Hilkka Olkinuora, samt om vuxendiabetes forskaren Johan Eriksson.

Lunch, med anmälan senast 1.10 till Majlis Kvist, tfn 040-7540550, e-post majliskvist35@gmail.com Onsdag 21.10 klockan 18–22.

Danskväll på AV, Annegatan 26.

Musik: UniSet. Onsdag 4.11 klockan 12–16.

Svensk festdag på G18, Georgsgatan 18. Festtalare: Eva Biaudet.

IT-­‐verkstad

i Seniorhuset i Helsingfors

Närståendevårdarna oumbärliga i äldrevården I det regeringsprogram som an-

togs på våren, och i det budgetförslag för 2016 som vår finansminister Stubb presenterade senaste vecka, utlovas förbättringar för Finlands flera hundratusen närståendevårdare, detta efter att frågan diskuterats under lång tid och utredningar har producerats under det senaste årtiondet om nödvändigheten av åtgärder för deras del.

Inom pensionärsorganisationerna, inte minst inom Svenska Pensionärsförbundet, har frågan varit högaktuell under lång tid och i samband med vårens regeringsförhandlingar och uppgörande av regeringsprogrammet, där även PIO hördes, framfördes frågan från PIO:s sida som en av de viktigaste under den kommande regeringsperioden.

Närståendevårdarens arbete De flesta som vårdar nära anhörig, vårdar en äldre person med olika handikapp, oftast någon typ av demenssjukdom men det kan också röra som om fysiskt handikapp, och ibland också vård av yngre personer. Många av närståendevårdarna är själva i pensionsåldern och de har oftast ansvaret för den de vårdar dygn runt de flesta dagar i året. Visserligen har de rätt till avlastning några dagar per månad om de

får ersättning från sin hemkommun, men avlastningen fungerar inte över allt och inte heller praktiskt, så att alla kan utnyttja den.

Nuvarande lagstiftning ger närståendevårdarna möjlighet till en liten ersättning på några hundra euro per månad från sin hemkommun under förutsättning att kommunen har budgeterat tillräckliga medel i sin årsbudget för ändamålet. Oftast är budgetpengarna slut redan i mitten av året och då får nya berättigade vänta till följande år för att erhålla några pengar. Ersättningen är graderad i tre klasser beroende på vårdtyngden och en del kommuner ger ingen ersättning i den lägsta klassen för att spara pengar. Dessutom är ersättningen beskattad och om man inte är pensionär så berättigar de inte heller till intjänad pension.

Ingen vet exakt hur många närståendevårdare det finns i vårt land men en uppskattning rör sig i storleksordningen trehundratusen. Av dessa tros cirka en tredjedel få del av den lilla kommunala ersättningen, de övriga två tredjedelarna av gruppen får ingen ersättning överhuvudtaget och då inte heller någon möjlighet till avlastning i vårdarbetet.

De flesta närståendevårdarna är maka/make eller annan nära anhörig till dem de vårdar. Om

den som vårdas är yngre är det oftast någon av föräldrarna som är vårdaren men också då kan det vara en äldre person som är moreller farförälder till klienten.

Närståendevårdarnas insatts i vården Utan den insatts som närståendevårdarna utför inom framförallt äldrevården i vårt land, skulle samhällets resurser för en mänsklig äldrevård, inte på långt när räcka till. Om vi tänker oss att kommunerna skulle ordna med hemvård och anstaltsvård för ytterligare några hundratusen äldre, utöver dagens vårdtagare, vet alla att det inte skulle vara möjligt. Varken kommunernas och statens ekonomi skulle klara detta och inte heller finns personalresurser och tillgång på personal för denna gigantiska arbetsuppgift.

Därför hoppas vi inom pensionärsorganisationerna, både lokalt och på riksplanet, att regeringen verkligen menar vad den skrivit i sitt regeringsprogram om satsningen på ett enhetligt ersättningsystem till närståendevårdarna och att de får en fungerande avlastning i sitt arbete så att deras vilja och ork även i fortsättningen kan vara en del av vår äldrevård.

HENRIK SVARFVAR

Texten har publicerats i Mega

Vill du lära dig mera om internet, e-­‐post, ordbehandling, webbteve, Facebook, bildhantering, e-­‐böcker och -­‐tidningar, datorspel, Skype?

Besök vår drop-­‐in-­‐verkstad där seniorer med lite mera erfarenhet ger stöd till dig som nyss börjat använda IT, eller vill lära dig nytt.

Ett IT-­‐proffs kommer att finnas på plats för att tackla de kvistigare problemen.

Verkstaden är öppen – måndagen den 31 augusti kl. 14–17 – måndagen den 28 september kl. 13–16 – måndagen den 26 oktober kl. 13–16 – måndagen den 30 november kl. 14–17 i Folkhälsans Seniorhus (rummet Verkstaden) Mannerheimvägen 97, Helsingfors.

Ta med din bärbara dator, pekdator eller smarttelefon.

Mera information finns på webben på adressen http://helsingfors.spfpension.fi/itstod Verkstäderna arrangeras av SPF-­‐projektet IT för seniorer och Samrådet i SPF Helsingfors i samarbete med Folkhälsans Förbund

Samrådets resor Sibelius 150-jubileumskonsert i Lahtis, Sibeliushuset lördagen den 5.9. Start kl 13 vid Kiasma Pris: € 90 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering) Konsertens program: Aallottaret, Pohjolan tytär, Symfoni nr 6, Symfoni nr 7. 2 biljetter kvar

Biljetter finns. Sista anmälan 4.9.

Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater tisdagen den 11.11.

Start kl 10 vid Kiasma Pris: € 100 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering).

Föreställningen bärs upp av Matti Puurtinens musik i nyarrangerad folkviseton. Musiker är Riddo Ridberg (harmonium, piano), Marianne Maans (fiol) m.fl.

Anmälan till alla ovannämnda resor snarast möjligt.

Betala vid anmälan in summan på Samrådets konto FI17 4055 0011 7535 44 och ange i meddelandefältet resans namn + datum Anmälan till Anneli Schönberg, annelisch@gmail.com tfn 050 3362 692

Trollflöjten på Åbo Svenska Teater lördagen 30.1.2016. Start kl 11 vid Kiasma Pris: € 120 (ingår buss, biljett, lunch och pausservering).

Biljetter finns. Sista anmälan 4.9.

GOD TID

Seniornätverket i höst SeniorVäst & SeniorNord

Morjens Forsby! torsdag 10.9 kl. 13.00–15.00 på Forsby servicecentral, Kottby­ vägen 11, N-huset, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

Kom och bekanta dig med Forsby servicecentral samt olika organisationers utbud. Evenemanget baserar sig på motion, allsång och information om socialoch hälsovård, församlingar, lokala föreningar, HRT transportmedel och mycket annat!

SenioRöst

Pentti Hildén Trio: Ur Lasse Mårtensons sångbok tisdag 13.10 kl. 14.00–15.30 i Nordhuset, Mosaiktorget 2, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

Pentti Hildén har arrangerat sina favoriter ur Lasse Mårtensons rika produktion för gitarr. Vi får höra Lasses mest älskade låtar jämsides med mera sällan framförda pärlor. Efter konserten erbjuds pausgymnastik, seniordans, kaffeservering och infotorg.

Folkhälsan erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med invataxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år.

Bokning av skjuts senast 8.10 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696.

SeniorSyd

På svenska i Kampen! onsdag 28.10 kl. 11.00–13.00 i Kampens servicecentral, Salomonsg. 21 B, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

Öppet hus i Esbovikens pensionärs­ klubb 30/9 kl. 14–16 Kom med och bekanta dig med Esbovikens pensionärsklubb i Sökövikens servicehus, Sökösvängen 7.

Vi bjuder på musikalisk underhållning med Leo Holmgren samt kaffe med dopp.

Alla gamla och nya medlemmar hjärtligt välkomna!

Har du frågor kontakta Marita Granholm, tfn 050 5397936 eller granholm. marita@gmail.com

Bekanta dig med olika svenskspråkiga organisationer och Kampens servicecentral!

Evenemanget består av konserten ”Flickan kom ifrån sin älsklings möte” med Olivia Kyllönen, Aurora Marthens & Reetta Järä.

Konserten omfattar musik av olika finländska kompositörer, bland annat Jean Sibelius och Oskar Merikanto. Därefter pausgymnastik, infotorg och kaffeservering.

HelsingforsMission erbjuder skjuts med invataxi t/r inom södra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 21.10 via Tamara Bergkvist per tfn 045-881 9743.

SeniorVäst

Boklycka onsdag 18.11 kl. 13.00-15.00 på Munksnäs servicecentral, Bredviksvägen 30, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

En träff på Munksnäs servicecentral för att diskutera om dina favoritböcker och för att höra om andras! Författaren Anna Lena Bengelsdorff medverkar i evenemanget. Pausgymnastik, kaffeservering och infotorg.

HelsingforsMission erbjuder skjuts med invataxi t/r inom västra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 11.11 via Tamara Bergkvist per tfn 045-881 9743.

SenioRöst

Adventsfest onsdag 25.11 kl. 14.00–16.00 i Matteuskyrkan, Åbohusv. 3, fritt inträde och ingen förhands­ anmälan.

Adventsbetonat program,

pausgymnastik, kaffeservering och infotorg.

Folkhälsan erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med inva­taxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år.

Bokning av skjuts senast 20.11 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696.

SeniorNord

Juljazz och Finlands Lucia onsdag 16.12 kl. 14.00–15.30 på Malms kulturhus, Nedre Malms torg 1, fritt inträde och ingen förhandsanmälan.

Mariah Hortans och Mathias Sandberg Duo bjuder på en härligt avspänd, jazzig julstämning med musik på engelska, svenska och finska, med allt från klassiska julverk av Sibelius, Händel och Schubert till Christmas Carols och traditionella nordiska julsånger.

Därefter pausgymnastik, kaffeservering, infotorg samt besök av Finlands Lucia.

Folkhälsan erbjuder skjuts inom norra Helsingfors med invataxi t/r med hjälp av luciamedel från tidigare år.

Bokning av skjuts senast 11.12 via Emma Lunabba per tfn 044-7883 696.

Seniornätverket vill genom samarbete skapa gemenskap och förebygga ensamhet bland svenskspråkiga seniorer i Helsingfors. Nätverket har undergrupper som ordnar program i olika delar av staden; SenioRöst, SenioNord, SeniorVäst och SeniorSyd.

Kommunmarknaden Seminarium om digital delaktighet Onsdag 9 september kl. 9.15 i Kommunernas Hus, Andra linjen 14, Helsingfors

6/2015 7

Sång i Berghyddan I Gammelstaden i Helsingfors finns

ett förnämt föreningshus som heter Berghyddan. Huset har drygt 100 år på nacken och ägs av Gammelstadens Ungdomsförening. Föreningen har mycket verksamhet och det sjungs en hel del inom föreningen.

Två körer verkar nu i före­ningens regi, de två blandade körerna GUFkören och Gamelikören. En nyhet för i höst i föreningens verksamhet är något som kallas Allsång i Berghyddan.

Att sjunga har ju konstaterats vara väldigt hälsosamt. Under hösten vill man i Gammelstaden ge alla möjlighet och tillfällen att sjunga.

Att stämma in i en mängd bekanta och omtyckta allsånger är med det roligaste som finns. I Gammelstaden vill man tro att det skapas sammanhållning, gemenskap och god stämning när man får samlas för att sjunga tillsammans. Under åtskilliga år har det alltid i slutet av augusti ordnats ett allsångstillfälle i Berghyddan men nu vill alltså föreningen utöka allsångens antal och ordnar allsångstillfällen en söndag i månaden under hela hösten.

Ett antal bekanta personer har en-

gagerats för att vid de olika tillfällen välja de sånger som ska sjungas samt motivera sina val men självfallet bereds också deltagarna möjlighet att önska sina favoriter ur det för Allsång i Berghyddan enkom sammanställda allsångshäftet innehållande 40 bekanta och omtyckta sånger.

Dessutom utlovas det också en hälsosam servering i pausen så man slår minsann ett slag för välmåendet i Gammelstaden under hösten.

Ordförande för Gammelstadens

Ungdomsförening Ann-Christin Ingman, hur kom ni på att utöka ert antal allsångstillfällen så här markant?

– Vi tyckte att det fanns ett behov hos folk att också under höstterminen få sjunga allsång och därför ville vi utvidga vår verksamhet.

När dirigenten för föreningens två körer, Håkan Wikman var villig att ställa upp och dra allsången så tyckte vi i styrelsen att det blir roligt att öka på sången.

Vem tycker du ska komma till Berghyddan och sjunga allsång?

– Alla som är sång- och musikintresserade skall komma och sjunga, oberoende i vilken ålder man är.

Jag vet redan nu att det kommer att bli roligt och för det mesta har vi det trevligt tillsammans när vi får träffas i vårt fina föreningshus Berghyddan.

Vilken typ av sånger finns i allsångshäftet?

– Vårt allsångshäfte innehåller ett fint urval gamla, kända sånger.

Det finns garanterat något för var och en.

Det blir alltså Allsång i Berghyddan

söndagar kl. 16 en gång i månaden.

Den 27.9 väljs sångerna av ordföranden för Helsingfors sång- och musikförbund Ulla-Stina Henricson.

I mitten av oktober, söndag 18.10 har Jan Holmberg som är ombudsman för Svenska pensionärsförbundets verksamhet i Helsingfors valt ett antal stämningsfulla höstsånger.

Den 15.11 har sångvalsturen kommit till Benita Bärlund från Esbo som är ordförande för och eldsjäl i den aktiva pensionärskören Furorna.

Den sista Allsången i Berghyddan begås strax innan jul, söndag den 20.12 och då blir det ett urval kända och älskade julsånger som sjungs. Dessutom kommer en välsjungande överraskningsgäst att medverka.

Inträdet till Allsång i Berghyddan är

fritt. Föreningshuset Berghyddan finns på adressen Gammelstadsvägen 3 och från Helsingfors centrum kommer man behändigt dit med bussarna 68, 71 och 74.

Mer information hittas på www.guffen.fi

Inkludera flera.

Alla ska bli digitalt delaktiga, men hur?

Framtiden är digital, men inte för alla? Hur påverkar digitaliseringen äldres vardagsliv och välbefinnande? Forskare vid Åbo Akademi i Vasa har utrett upplevelsen bland äldre internetanvändare och bland seniorer som står utanför den digitala världen. Kom och ta del av intressanta forskningsresultat och konkreta rekommendationer för en fungerande digital vardag!

Föreläsare: Johanna Nordmyr, doktorand, Åbo Akademi i Vasa; Johanni Larjanko, projektledare, InkluderaFlera; Ole Norrback, ordförande, Svenska pensionärsförbundet Välkommen att delta i seminariet och ställa frågor till föreläsarna!

Rum: A 3.6, 3. våningen Seminariet är avgiftsfritt.

Arrangör: Kommunförbundets svenska enhet

Ordföranden för Gammelstadens Ungdomsförening, Ann-Christin Ingman, vet var allsången klingar som bäst i höst.

8 GOD TID

6/2015

Efterrätten klar att serveras, konstaterar fr.v. Sune Glader, Lisen Jåfs samt Johanna och Kajsa Glader från Karperö UF.

Ombudsman Patrick Ragnäs lotsar festtalaren Anna-Maja Henriksson till det ymniga matbord som Karperö UF:s talkojobbare iordningställt.

En kort stund i solen inför sommarfesten, fr.v. Mona Högnabba, Gunnel Lillrank, Bror-Erik Högnabba och Torsten Lillrank, alla från Terjärv.

Sommaren kom med festen – Pensionärsförbundet står för en viktig del av det finlandssvenska sociala kapitalet. Medlemmarna får komma samman och ha det trevligt. Förbundet förebygger ensamheten, och det är min förhoppning att ni också månar om den viktiga talkoandan, konstaterade Sfp-riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson då hon festtalade vid den österbottniska sommarfesten på Carpella i Korsholm.

När festfolket började samlas vid Carpella onsdagen den 5 augusti sken solen från klar himmel och många konstaterade att det var den första riktiga sommardagen.

– Vår sommarfest är traditionellt den största årliga samlingen, ett viktigt tillfälle att ladda batterierna inför vintern, konstaterade regionordföranden Henrik Svarfvar när han öppnade samlingen.

– Sedan vi för ett år sedan samlades i Forsby, Pedersöre, har den politiska kartan ritats om. Vi går enligt regeringsprogrammet mot en tid av återhållsamhet och även vi pensionärer kommer att känna av detta.

Men å andra sidan är det positivt att man nu i samhällsfördraget äntligen beaktat närståendevårdarnas situation. Vi hoppas verkligen att det löftet håller, sade Svarfvar.

Han konstaterade också att förbundet är en växande organisation med ökande medlemsantal. Nu är man några hundra fler än senaste år vid samma tidpunkt.

Nya medlemmar kräver nya satsningar. Vi vill satsa på IT-teknik, God Tid, resor och skolning av förtroendevalda, påpekade han.

Förbundsordföranden Ole Norrback tog upp ensamheten som ett stort problem.

– Ta med de ensamma till mötet, lär er använda datorer! Datakunskapen är ett måste i våra kontakter med myndigheterna, men också i vår strävan att motverka ensamhe-

ten och när vår egen rörelseförmåga blir begränsad, påpekade Norrback.

Ovanlig sommar För festtalaren Anna-Maja Henriksson har sommaren varit annorlunda.

– Under de fyra åren som minister måste jag och min familj acceptera att telefonen kunde ringa när som helst och att jag verkligen måste ta de samtal som kom. Någon förundrade sig kanske då jag under en södernresa med familjen måste dra mig undan till duschen för att kunna ta ett viktigt samtal, konstaterade hon.

– Denna sommar har varit annorlunda – nu har jag verkligen haft fyra veckor semester. Men då har det igen inträffat att barnen varit på sina sommarjobb!

Ingen dans på rosor Anna-Maja Henriksson uppehöll sig sedan kring de dagsaktuella politiska frågorna och konstaterade att de två första månaderna i opposition med den nya regeringen sannerligen inte varit någon dans på rosor.

Grekland, medelhavsflyktingarna, Immonens blogg och det ständiga regnandet har präglat inledningen.

– Det är också första gången på mycket länge som Österbotten saknas i regeringen. Men vi i Sfp har gått in för en konstruktiv opposi-

tionspolitik och är redo att presentera egna förslag när vi inte omfattar regeringens. Sålunda kommer vi att presentera ett eget budgetförslag när det blir så dags.

Henriksson frågade sig speciellt hur regeringens värdegrund egentligen ser ut.

– Regeringsprogrammet verkar bra, men det har uppstått inre slitningar just gällande värdegrunden.

Flyktingkrisen på Medelhavet är ett exempel. Soini motsatte sig förslaget att Finland skulle ta emot 792 asylsökande till. Man gör ett problem av att ta emot 792 då man årligen ändå tagit emot 3 500–4 000!

Detta då man exempelvis i Sverige tagit emot cirka 80 000, konstaterade hon.

Gällande fallet Immonen var Anna-Maja Henriksson mest besviken över att sannfinländarnas partiordförande Timo Soini fortfarande inte tagit ställning till skriverierna mot mångkulur-Finland.

– Han har nog låtit sig intervjuas om sitt travintresse, men tydligen har han glömt att han är hela landets utrikesminister. Det har betydelse om han fördömer eller förtiger! Är det månne så att han försöker vinna tid, i förhoppningen att fallet Immonen glöms bort?

– Vi har rätt att kräva tydlighet och kommer inte att glömma, påpekade Anna-Maja Henriksson.

Slutligen berörde hon skarvproblematiken och krävde tillstånd för skyddsjakt.

– Vi kan inte låta skärgården förstöras av en främmande fågel. Vi lämnade före sommarpausen in ett skriftligt spörsmål till miljöansvariga ministern, men har inte fått något svar ännu. Detta trots att den sedvanliga tiden för svar redan överskridits rejält, konstaterade hon.

I programmeet medverkade också Korsholms kommundirektör Ru-

rik Ahlberg med en hälsning från värdkommune, seniorsånggruppen Kardemumma med småfräcka ballader samt den högklassiga cellokvartetten Rastrelli från samtidigt pågående Korsholms musikfestspel.

Dansorkestern San Marino & Linda bjöd på sång och musik till dansen. Ett mindre antal besökare valde alternativprogrammet med besök på Westenergy.

Stort maskineri Karperö UF visade verkligen framfötterna när det gällde att ta emot cirka 700 gäster. Med ett 40tal frivilliga medlemmar såg man till att alla hittade parkeringsplats och att alla fick mat och kaffe.

Ordföranden Sune Glader meddelade stolt att de 700 snitslarna, salladerna, efterrätten och tårtorna i huvudsak tillretts i föreningens egna kök och av egen frivillig personal.

Med duktig personal och väl genomtänkta procedurer gick serveringen också snabbt så att det blev gott om tid för umgänge mellan maten och programmet.

Carpella var tydligen en uppskattad mötesplats också för dem som ville kombinera utfärden med familje- och släktbesök. På en bänk i solen väntade Mona och Bo-Erik Högnabba samt Gunnel och Torsten Lillrank från Terjärv på att dörrarna till festsalen skulle öppnas.

– Vi kom redan i går med husbil och har övernattat här vid Carpella. Och vi fortsätter till Vasa för att besöka släktingar, berättade de.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Vad ser du fram emot i höst?

Siv Sundberg Jakobstad ”Att gå på arbiskurser.”

Lili-Ann Brolund Malax ”En intressant termin i sångens tecken.”

Märta Backlund Närpes “Pilates för seniorer.”

GOD TID

Västnyländsk sommardans i Dragsvik

Mellan varven fick deltagarna sjunga allsünger under ackompanjemang av LinnÊa och Anders Holmberg. Detta gjorde man fÜre ärtsoppan och tillhÜrande punsch.

Festtalet, det vill säga �Det festliga

talet� hÜlls av fÜrbundsordfÜrande Ole Norrback. FÜr fÜrsta (och sista?) güngen berättade Ole om personliga minnen och upplevelser, bland annat frün sin armÊtid i Uleü­ borg och sina ambassadÜrstider.

Sin vana och sina principer trogen poängterade han dock att varje tal skall ha ett budskap. Norrback tog fram det regionala samarbetet och vikten av gemensamma mül. Det är mycket fü personer som känner till hela Svenskfinland men det är ändü av stor vikt att vi i kan samarbeta. FÜr att kunna bevara det svenska i Finland och utveckla vürt tvüsprükiga samhälle kan vi inte i alla situationer endast dra hemüt.

Ibland vinner en region, ibland en annan.

Sommarfesten avslutades med kaffe och munk, lotteri samt dans till tonerna av Berndt PihlstrÜms orkester Bronszon. Den stütliga huvudvinsten, en brudkista hade donerats av Bror Bäckman.

SPF Västnylands ordfÜrande Catharina HindrÊn kungjorde till sist att nästa ürs sommarfest arrangeras av Lojo seniorer. Modersmülets süng var en lämpligt festlig süng att avsluta det hela med.

Tjänstvilliga beväringar skÜtte serveringen pü SPF Västnylands sommarfest.

Här är det undersergeant Asplund som har tid fÜr en liten pratstund.

en klassiker och i militära sammanhang brukar pannkaka fÜlja pü torsdagens ärtsoppa. Detta bjÜds vi pensionärer pü vid sommarfesten i Dragsvik. Trakteringen kom frün beväringsrestaurangen och serveringen skÜttes av undersergeanter, som kunde ha varit vüra barnbarn.

Till kaffet fick vi soldathemsmunk. Men munken lär inte ha varit den traditionella, enligt det sakkunniga sällskapet vid mitt bord. Den borde ha varit fylld med äppelsylt.

Det militära inslaget under

Bakom honnÜrsbordet skymtar Nils Jansson frün Österby Pensionärer. Han hÜll vant i trüdarna fÜr festen.

festen var i Ăśgonfallande. Med ordleken alla herrar har nĂĽgot minne av Dragsvikstiden i sitt sinne fick BrigadkommendĂśr, kommodor Kjell TĂśrner ordet. Han belyste dagens situation vid Nylands Brigad.

Vi fick veta att reformerna inom fÜrsvaret inte är fÜrbi utan fortsätter och det gür allt snabbare. Som sommarboende i Ekenäs skärgürd känns det extra tryggt nu när jag vet att vid Nylands Brigad utbildas trupper fÜr krävande kustfÜrhüllanden.

FĂśrbundets ordfĂśrande Ole

De 450 deltagarna frün pensionärsfÜreningarna i Västnyland fick njuta av ett roligt och underhüllande program.

Text och foto MONA LEHTONEN

Österby Pensionärers bordsstandard pryder bordet tillsammans med de obligatoriska soldathems­ munkarna som vi fick till efterrätt.

Huvudrätten bestod av ärtsoppa, vad annars?

Tioürige dragspelaren William Enberg hanterade sitt instrument suveränt.

Vi var alla mycket imponerade.

� • �

Varm punsch och ärtsoppa är

FĂśr musikinslagen stod den tioĂĽriga

William Enberg som pü ett feno­ menalt sätt hanterade sitt dragspel samt ljuvligt sjungande HelÊne Nyberg ackompanjerad av Thomas Enroth. Det tvü sistnämnda deltog även i sommarturnÊn Visor pü väg 2015.

•

Punschen kommer ‌

Det är inte ofta som väggarna i Dragsviks matsal für hÜra riktig dansmusik men sü var det när fÜreningarna i västra Nyland hade sommarfest pü Nylands Brigad. Ärtsoppa med punsch serverad av sÜta soldatpojkar, hÜgklassigt program, allsüng, vacker musik, dans och glada människor; vad kan man mer begära av en sommarfest?

Efter att Nisse Jansson frün den arrangerande fÜreningen Österby pensionärer informerat om mat, wc-arrangemang, dans, lotteri och annat viktigt kunde ordfÜrande Sven-Olov Ingelin hälsa alla 450 deltagare välkomna.

BrigadkommendÜren, kommodor Kjell TÜrner hÜll inledningsvis ett mycket informativt inlägg om Nylands Brigad i allmänhet och speciellt om händelser under ür 2015. Brigaden bestür av tvü bataljoner, staben och underhüllscentralen. Dagliga styrkan är 1 000 personer av vilka cirka 200 personer är anställda, büde soldater och civila.

Bataljonerna är Vasa kustjägarbataljon som bland annat utbildar underofficerare samt ansvarar fÜr den internationella utbildningen.

Ekenäs kustbataljon utbildar bland annat granatkastare och pionjärer.

Totalt finns det 1450 bäddplatser pü brigaden, men under sommarfesten var det ganska tyst pü omrüdet dü 650 man hemfÜrlovades vid midsommar och en ny kontingent pü 750 ryckte in fÜrst tvü veckor senare. Det var ocksü intressant att fü information av kommodor TÜrner om de olika internationella uppdrag som Nylands Brigad deltar i fÜrutom det samarbete man har haft med Sverige i 15–16 ür.

đ?…&#x; đ?…

•

6/2015 9

Norrback hÜll ett annorlunda tal, ett festligt tal med festliga historier. Han berättade om händelser ur sitt liv. Om sin beväringstid i ett finskt truppfÜrband i Uleüborg. Om klimpsoppa och diplomati i den politiska hetluften. Om betydelsen av samarbete fÜr svenskheten i Svenskfinland.

Han uppmanade oss att teckna ner roliga, annorlunda händelser ur vüra liv fÜr det kommande släktet. Memoarer lär inte vara pü kommande, fick vi veta.

Välkomstsüngens text upp-

manade oss att sjunga i glädje och i gamma. Det gjorde vi sü gott vi kunde. Vid mitt bord sjÜngs den kända süngen Punschen kommer sü flitigt och sü ofta att püfyllnad behÜvdes.

Stämningen var pü topp när dansbandet Bronzon och Berndt PihlstrÜm, bygdens egen son, satte igüng att spela sü att det hÜrdes i varje vrü i festsalen, brigadens matsal, som lär rymma 700 personer.

När jag, denna torsdag, styrde büten mot mitt sommarparadis var jag münga nya och ofÜrglÜmliga människomÜten rikare.

BRITA PAWLI

Plock ur allmänna föreläsningar (gratis, ingen anmälan) Vikingarna i myt och historia 15.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Eva Ahl-Waris.

Krigare med vass penna 17.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Henry Rask intervjuar Catarina Welin.

Bönder, rikemän och präster i Helsinge socken 22.9, tisdag kl. 18.05–19.35 Andreas Koivisto.

Kompostera!

23.9, onsdag kl. 17.00–18.30, Viveka Backström.

Möt författaren: Peter Sandström 24.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Ylva Larsdotter intervjuar.

The ABC Murder Guide to Agatha Christie 29.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Mark Shackleton.

Gammelstaden och dess invånare 6.10, tisdag kl. 18.05–19.35, Sofia Gustafsson.

Högläsning för seniorer med Norden som tema Att tillsammans höra på en berättelse skapar lugn och väcker ofta minnen till liv. Med Norden som tema lyssnar vi på korta texter och samtalar sedan kring dem. Lästiden är ungefär en halvtimme.

22.9, 29.9, 27.10 och 1.12, tisdag kl. 11.00–11.45, Pamela Granskog.

Kom på kurs!

Arbis har ca 700 kurser i konst, gymnastik, hälsa, matlagning, musik, informationsteknik, natur, kultur, litteratur, samhälle, historia och språk (20 olika). Plock ur kursprogrammet: Akvarell med nordiska herrgårds-motiv 10.9–7.4, to kl. 10.15–12.45.

Bygg ditt eget flaskskepp 9.9–18.11, onsdag kl. 17.00–19.30.

Nybörjarkurs i schack 9.9–23.3, onsdag kl. 18.05–19.35.

Litteraturcafé 29.10, torsdag kl. 10.00–13.45.

Kom och sjung med ditt barnbarn! 10.9–7.4, torsdag kl. 15–15.45.

Sokratisk dialog – filosofera tillsammans 1.10–26.11, to kl. 9.30–12.

Släktforskningskurser, mera info på webben eller per telefon.

Kortkurs i väntjänst 24.9, torsdag kl. 16.30–19.30.

Media, internet och tv 7–21.9, måndag kl. 17.00–19.30.

Maj-Britt Palmgrens berättelse Pappa skicka fick andrapris i skrivartävlingen Berätta din historia.

Historien utspelar sej i Gäddvik i Esbo i början av 50-talet, i ett samhälle präglat av nybyggaranda och efterkrigstid.

Kurser speciellt för seniorer. Plock ur kursprogrammet:

Grunder i Windows 8.1, långsam takt 7–21.9, måndag kl. 9.30–12.

Vardags-IT för seniorer, långsam takt 8.9–1.12, tisdag kl. 9.30–12.

Seniorkurs: Grunderna i datoranvändning I – Windows 10.9–15.10, torsdag kl. 9.30–12.00.

Lätt om internet, långsam takt 14.9–30.11, måndag kl. 16.00–17.30.

IT-rådgivning på Dagmarsgatan och i Stoa, mera info på webben eller per telefon.

Blandad kör: Årgångssången 8.9–5.4, tisdag kl. 14.45–16.15.

Seniordrama 11.9–8.4, fredag kl. 11.30–13.00.

Seniorgymnastik av olika slag, mera info på webben eller per telefon.

Arbis bibliotek har över 16 000 böcker från olika ämnesom-

råden. Romaner, kurs- och fackböcker lånas hem. Vi har svenskspråkiga dags-tidningar från alla regioner och ett 80-tal tidskrifter.

Dagmarsgatan 3, tfn (09) 310 494 94, www.hel.fi/arbis ilmonet.fi

Filosofi med start i vardagen

www.interbaas.fi

Vad är lycka? Vad är det att vara modig? Vad är inspiration?

Filosofiföreningen Interbaas arrangerar en kurs i sokratisk dialog på Helsingfors Arbis med början 1.10.2015. Vardagens filosofiska frågor diskuteras tillsammans under ledning av en ”ovetande” filosof.

Deltaganden kräver inga förkunskaper i filosofi, och kursen bygger på deltagarnas egna livserfarenheter. Som handledare för kursen fungerar bland annat Bernt Österman och Marianne Airisniemi.

Anmälningar till Arbis.

Kvevlax församling

Vi vill vara med Dig i vardag, fest och sorg!

Gudstjänster varje söndag, i regel kl.10 Pensionärssamlingarna börjar on 16.9 Karakaffe varannan torsdag i Drängstugan kl.9.15, från 17.9 Morgonfrukost för kvinnor och män lö 3.10 kl.9 Välgörenhetskonsert för Estlandsarbetet på FN-dagen 24.10 Symöten, konserter, samtalsgrupper, höstmarknad m.m. www.kvevlaxforsamling.fi

Korsholms kyrka Korsholms sv församling Gudstjänst i kyrkan vanligen kl. 10.00 och i Smedsby församlingsgård enligt annonsering

www.korsholmssvenskaforsamling.fi

Pappa skicka

I

bland skickas jag på ärenden som jag inte tycker så värst mycket om. Som att föra syrenbuketter på midsommarafton. Alla har ju inte syrener, och allra minst ungerska. Pappa bryter stora fina kvistar och sen för jag dem till olika hus. Först tar jag det som är längst borta, Timgrens. Dem känner jag inte så bra, mamman och pappan.

Men pappa jobbar ihop med farbror Olof och därför måste de få blommor. Man behöver inte säga något, bara att – Pappa skicka.

Huvudsaken är att de är hemma och att jag hittar dem. Jag börjar alltid söka i köket och sen går jag runt tills någon är där. Efteråt kan man gå genast. Lättast är det om Margit är hemma för hon håller söndagsskola. Fast nog säger de alla någonting snällt, eller i varje fall tack, med snäll röst. Bara inte farbror Olof säger något som jag inte vet. Sen går jag till Stora Söderströms. Där är jag ju vanast men där är det också svårast att hitta någon. Ibland går jag köksvägen och ibland via glasverandan. Alla hus luktar olika så man vet var man är fast det är mörkt.

Alla hus har också olika smak på sin bulla. Andras bulla är alltid godast tycker vi alla.

F

ast Frida är min moster tycker jag inte om att säga så mycket om hon inte frågar. Bara att ”Pappa skicka”. Om jag börjar från kö-

ket och ingen är där så kanske moster vilar i sovrummet bakom köket, men dit går jag inte, jag hostar bara litet lätt. Så är det bara att runda via matsalen och salen och farbror Gunnars kontorsrum. Pappa säger att böckerna där bara har fina ryggar men att de är köpta för att det hör till. Jag tycker att de ser gamla ut och luktar läderstövlar. I salen klinkar det kanske på pianot och då är det Lilja. Om det är hon är det bara att stå en stund ganska nära tills hon märker mej och säger att nej men är det Bitti. Här finns bara gamla möbler med randigt blankt tyg och så en jättestor palm. I värsta fall måste jag gå upp i övre våningen för att söka mänskor. De har breda trappor och jag tror att det är därför som de heter Stora Söderströms. De har det största huset och så har de två vessor som är badrum också och väldigt många rum för mina kusiner. De flesta är mycket större än jag, kusinerna.

P

appa säger att Gunnar skulle ha byggt kakelugnar om inte han, pappa, skulle ha sagt att vi skall ha värmebatterier och kokspanna, att det är gammalmodigt med kakelugnar. Kakelugnar är sådana där runda höga tunnor som brinner och brakar i alla rum, som hos Dojes mommo. Stora Söderströms har den största svinstian och en Buick. Därför har de det största svinet. Vidare har de bikupor och en pergola och en högsta vind som

är jättespännande när det regnar.

Moster är jag van att träffa men jag säger inte så mycket, bara att ”Pappa skicka”, om jag har hittat henne.

Morbror Gunnar polerar sin Buick om han är hemma, eller så petar han i bikuporna med en käpp tills bina blir arga.

M

amma säger att hon är så blyg, vår Britten. Mamma säjer Britten och pappa säger Briitu och alla andra säger Bitti. Det är bra att ha många namn så vet man skillnad kanske, att vem som pratar.

I Kokkola är jag Bitten. Det är som Lotten. Hon är min kokkola-kusin.

S

en skall jag ännu föra syrener till Dalströms för vi har en gemensam granhäck. Där vill jag att det går fort för vi brukar ju äta av deras nypon och så springer vi om det hörs något ljud. Lilla Söderströms får inga blommor fast de bor bakom en annan granhäck.

Tack och lov, de har egna syrener.

Det finns ett hål i häcken, eller det blir hål när man blundar och pressar sig baklänges tills man är i deras jordgubbsland. Man får inte ta jordgubbar, vi har egna. Om inte Lilly är på gården går jag in till köket och frågar tant Gertrud om Lilly är hemma. Hon säger att Lilly är uppe och då går jag dit. Där har de fyra flickor.

Text och illustration MAJ-BRITT PALMGREN

GOD TID

6/2015 11

En äldre gentleman i Trinidad ville gärna fotograferas. Alldeles gratis dessutom – somliga fotogeniska personer förväntar sig en slant.

Kuba runt på 28 dagar Hör du till dem, som länge lekt med tanken om att resa till Kuba? Det är nu du ska göra det. För snart kommer landet att översvämmas av amerikaner.

Vi landar i Havanna en regntung kväll i februari. På flygfältet växlar vi tusen euro till kubanska konvertibla pesos (CUC), den officiella turistvalutan. Det gäller att komma ihåg att be om så små sedlar som möjligt, annars kan det bli knepigt att sedan få växelpengar.

En taxi tar oss till den gamla stadsdelen i Havanna, där vi bokat rum i ett gammalt hus från kolonitiden. Fyra våningar högt, vi skall bo högst uppe. Trappan är smal och brant, men vår värdinna Elizabeths man och son tar fatt i ryggsäckarna och bär dem upp i ett nafs.

Den stora takterrassen har utsikt mot Capitolium, uppfört som en snarlik kopia av sin namne i Washington D.C. Frukost äter vi ibland på terrassen, annars nere i matsalen hos Elizabeth. Där blir också kvällsmaten serverad.

Det är en god idé att äta i sitt casa particular – Kubas svar på Bed & Breakfast, där man förutom frukost också kan få kvällsmat. Dels

är maten både billigare och godare än på restaurang, dels behöver man inte fundera på att leta sig hem genom mörka gränder med skraltiga trottoarer. Vi bor på casas particulares under hela resan.

Havanna är en stad man inte trött-

nar på i första taget. Bara det att gå ett par timmar längs hamnpromenaden Malecón är en upplevelse.

Många av husen har en gång varit vackra palats – nu är de totalt nedslitna. Pengar att restaurera dem för finns inte.

Vi blir goda vänner med Maria, en ung studerande som städar rummen hos Elizabeth. Hon tar oss med till Havannas bokmässa, som äger rum just den veckan. Aldrig har jag sett så många människor trängas för att handla böcker! Maria är en bokmal, och vi gör många fynd till henne.

Vårt nästa mål är Trinidad, den

vackraste och mest välbevarade

staden på Kuba. Det kryllar av utländska turistgrupper i den gamla stadskärnan, som sedan 1998 finns på UNESCO:s världsarvslista.

Vår plan är att färdas Kuba runt med de blå turistbussarna, Viazul.

Men vår värdinna Elizabeth i Havanna berättar att det är lika billigt att åka kollektivtaxi från dörr till dörr, och hon beställer transporten till Trinidad för oss. Taxin delar vi med ett trevligt italienskt par.

Att Kuba är fullt med gamla amerikanska vrålåk är inte en skröna. De lämnades kvar av amerikaner som reste tillbaka till USA, då Fidel Castro kom till makten år 1959. Dodge och andra märken kör fortfarande runt i landet tillsammans med slitna modeller av Moskvitch och Lada. Reservdelar är en bristvara, men uppfinningsrikedomen är stor, när det gäller att reparera bilarna. Vi åker till exempel en gång med en gammal Ford, som fått ny Toyotamotor.

I Trinidad bor vi hos Misleidis och

Gustavo, två hjärtevarma och humoristiska människor.

Fortsätter på nästa uppslag >

Utanför vårt trevliga casa particular i Havanna (se skylt med kännetecknet til vänster om dörren). Stället heter Colonial Elizabeth och ligger på Cristo 16 i gamla stadsdelen.

12 GOD TID

6/2015

KUBA Resan: Googla flyg på momondo.com. Vi köpte billiga biljetter via Moskva med Aeroflot. Visst kan man boka en färdigpackad resa, där allt är tillrättalagt, men det är roligare och billigare att fixa den själv. Maken Christian och jag är båda pensionärer. Vi mötte flera jämnåriga utländska par, som också reste runt på egen hand.

Boende: Det finns vanliga hotell, men jag rekommenderar varmt det lokala Bed & Breakfast-systemet, casa particular.

Få goda ideer på www.cubaparticular.com eller www. casaparticular.com eller www.mycasaparticular.com Man ser genast vilka hus som hyr ut, för de bär ett kännspakt tecken. Motivet liknar en blandning av ett ankare och ett öga, blått på vit botten. Där är det bara att knacka på och fråga efter ett ledigt rum. Det kostar cirka 25 CUC per natt (cirka 22 euro) för ett dubbelrum med eget bad. Frukosten går på cirka 4 CUC per person, middagen cirka 8 CUC. När man väl befinner sig i landet, rekommenderar ens värdfolk hjärtans gärna vänner och bekanta som hyr ut rum på de nästa orterna.

I Baracoa hittade vi ett casa particular direkt på stranden, ljuvligt! Bilden tagen på vår terrass. Observera casa particular-skylten.

Valuta: Turistvalutan heter CUC. En CUC motsvarar 1 USdollar. Det lönar sig att växla en mindre summa, förslagsvis 10 CUC, till vanliga folkpesos, CUP. En CUP är värd 1/24 av en CUC, och man kan använda CUP till bland annat att köpa glass, läskedrycker och snacks för, samt åka med lokala bussar. I Havanna tog vi lokalbussen till Hemingways finca utanför stan.

Inrikestransport: Många turister åker med de blå Viazulbussarna, www.viazul.com – men det kostar bara ett par CUC mera med kollektivtaxi från dörr till dörr. Man slipper då att beställa buss dagen innan, och att ta sig med taxi ut till busstationen, som nästan överallt ligger en bit från centrum.

Hyra bil är relativt dyrt på Kuba, men en stor fördel om man vill resa mer flexibelt. Vi hyrde en Kia Picanto i två veckor för 60 euro per dag, www.cubacar-hire.com Språk: Det underlättar mycket om man kan spanska till husbehov. Få kubaner är bra på engelska.

Det är praktiskt att växla en mindre summa CUC till folkvalutan CUP. Då kan man köpa billiga läskande drycker och snacks, som i denna gatubod.

Artikelskribenten med maken Christian på en utsiktsplats i Viñales. Dit åkte vi med häst och kärra tillsammans med Senobio.

Yta: 110 860 km² (knappt 1/3 av Finlands 338 424 km²). Från väst till öst är det ungefär 1 200 kilometer.

Invånare: 11,3 miljoner Befolkning: 51 procent mulatter, 11 procent svarta, 37 procent vita, 1 procent asiater Religion: 85 procent är katoliker; en del dyrkar dessutom orisha-gudarna i santería-religionen, som slavarna förde med sig från Afrika.

Klimat: Subtropiskt Kubas ambassad i Finland ligger på Fredriksgatan 61 i Helsingfors. www.embassypages.com/missions/embassy1973/ För att komma in i Kuba måste man på förhand skaffa ett 30-dagars visum hos ambassaden. De vill också veta var man ska bo de första nätterna. Men sedan är det fritt fram.

GOD TID

6/2015 13

Gamla amerikanarbilar finns det gott om på Kuba. Denna knipsade jag i Trinidad.

Kuba runt på 28 dagar fortsättning Övre våningen i deras hus innehåller tre gästrum med egna badrum, terrass och balkong.

Frukosten i ett casa particular är ungefär likadan överallt: En stor kanna färskmixad frukt – det kan vara mamey, papaya, melon eller guava. Också flera fat med skivade färska frukter, inte minst bananer, ofta från husets trädgård. Var sin tortilla – liten omelett, och så förstås bröd, smör, marmelad, ost, skinka, och kaffe med varm mjölk.

På den menyn står man sig många timmar.

En av dagarna i Trinidad tillbringar

vi på Playa Ancon, den närbelägna stranden. Vi delar en taxi med ett pensionerat danskt par, som troppar upp i rätt ögonblick. Nästa dag möter vi dem igen, då vi åker med ett gammalt tåg till Valle de los Ingenios, sockerbrukens dal.

Fält med sockerrör ser man överallt i Kuba, och sockret var länge Kubas exportvara nummer ett.

Sockerplantagerna med importerade svarta slavar är numera lyckligtvis nedlagda. Vid en av de tidigare plantagerna i sockerbruksdalen har man bevarat det höga tornet, från vilket plantagens ägare höll uppsikt

över slavarna på fälten. Nu har området förvandlats till en stor marknadsplats, där slavarnas efterkommande säljer handbroderade dukar och skjortor till turisterna.

Vår ursprungliga plan var att resa till

staden Baracoa längst i öst, och därifrån ta oss tillbaka västerut längs en nordlig rutt. Så gör vi också. Men redan i Trinidad inser vi att med kollektiv transport kommer planen knappast att hålla.

Lyckligtvis är det lätt att få tag i en hyrbil, och ett par dagar senare ger vi oss ut i det blå. Vårt första mål är Santiago de Cuba, landets näststörsta stad nere på sydkusten. På vägen dit övernattar vi i Camagüey, en stad med drygt 300 000 invånare.

Men ack vilka labyrintiska gator i den gamla stadsdelen!

Misleidis har gett oss adressen på ett casa particular som tillhör hennes vänner. Det är dock lättare sagt än gjort att hitta dit. Till slut har vi tur: En vänlig man hämtar resolut sin cykel och trampar iväg, med oss efter. Stället heter Las Marias. Hos Mariorna äter vi kvällsmat tillsammans med ett äldre holländskt par som också reser runt på egen hand.

Nästa morgon fortsätter vi mot

Santiago. Att köra bil i Kuba är en upplevelse i sig, full av utmaningar.

Vägarna är ofta eländiga, med stora oväntade hål. Skyltningen är närmast obefintlig, så det är inte lätt att vara turistbilist. Det är bäst att bara köra i dagsljus – lyktor på de övriga fordonen är det si som så med. Inte minst de många cyklarna och cykeltaxina är mörklagda när dagsljuset försvinner.

Medtrafikanterna är allt från oxoch hästkärror till gamla stinkande lastbilar, som spyr ut stora svarta dieselmoln. Emellanåt svischar en modern turistbuss förbi. Vanligt folk har stora problem med offentlig transport, det finns alltför få bussar. Ofta får passagerarna stå och trängas på flaket av ombyggda lastbilar. Det betyder att väldigt många försöker lifta. Vägkanterna är fulla av människor som vinkar med tummen. Och den kubanska lagen påbjuder bilister att ta upp liftare!

Vi ankommer småningom till San-

tiago och inkvarterar oss hos Manrique, som vi fått adressen till hos Mariorna.

Staden bjuder bland annat på nationalhjälten José Martis mau-

soleum. Där är det vaktskifte med sträckmarsch varje timme. På Santa Ifigenia-gravgården hittar vi också den sista viloplatsen för Compay Segundo, en av medlemmarna i legendariska bandet Buena Vista Social Club.

Men nu har vi fått nog av storstä-

der. Vi sätter kursen mot lilla Baracoa, längst ute mot öst. Vägen dit går förbi Guantanamobasen. Den kommer man dock inte nära inpå.

Men vi övernattar i staden Guantanamo, där vi hittar ett trevligt casa particular hos en ung familj.

Nästa dag kör vi över bergen, och upplever vårt enda regnväder på hela resan. Uppe vid det högsta passet möter vi en cyklande familj från Brno i Tjeckien. Det hade varit roligt att prata mer med dem och höra om deras upplevelser, men vi ska vidare åt var sitt håll.

Enligt Columbus är Baracoa den

vackraste platsen på jorden. Det är också Kubas äldsta stad och landets första huvudstad. Vi hittar ett rum i ett hus direkt på stranden, härligt!

Baracoa är fin, men det är lång väg dit. Och lång väg tillbaka.

Sträckan från Baracoa, upp till

nickelstaden Moa, är nog den uslaste på hela Kuba. Nästan tre timmar tar det att köra 64 kilometer!

En av pärlorna på resten av vår rundtur är den lilla staden Gibara.

Och ön Cayo Coco, dit man åker över en 32 kilometer lång fördämning. Via Cayo Coco når man den bästa stranden på Kuba, Cayo Guillermo. Aldrig har jag sett ett mera turkosblått havsvatten!

Längst i väst på Kuba ligger Viña-

les, i en bördig dal med stora tobaks- och maniokodlingar. Här bor vi tre nätter hos bonden Senobio och hans fru Maria, får åktur med hästkärra och en grundlig introduktion i konsten att odla tobak.

Kuba sätter sig fast i sinnet på ett helt speciellt sätt. Landet släpper inte taget. Som så många andra vill vi gärna tillbaka.

Det är fint att förhandlingarna mel-

lan Barack Obama och Raúl Castro skrider framåt. Men om man vill uppleva det äkta Kuba är det bäst att inte vänta för länge.

Många amerikaner ligger redan i startgroparna, i väntan på att USA:s blockad mot Kuba ska upphävas.

Text och foto GUNILLA HEICK

14 GOD TID

6/2015

Ur Sten Widjeskogs fotoalbum

Matbod där man torkar mat.

Sten Widjeskog under trädet.

Solnedgång i Finisterre.

Sten vandrade 1 200 kilometer för Sankt Jakob Hösten 2009 utgör en milstolpe i Sten Widjeskogs liv.

Då genomförde han en pilgrimsvandring som kom att bli 1 200 kilometer lång och räcka i 6 veckor. Då han nu i det natursköna sommar-Småbönders i Terjärv reflekterar över sitt spontana företag är han övertygad om att det blev en viktig resa.

Han har själv format tankarna och erfarenheterna i några textrader: Tag ditt liv i din hand.

Lev det. Forma det s å som för dig är bäst … … på den stigen Gud dig välsignar.

Tillfällighet Det var inte religiösa bevekelsegrunder, snarare en tillfällighet som fick Sten att satsa på sin långa vandring. Men han lever själv i den för byn Småbönders starka evangeliska väckelserörelsen, och han tog med sig Nya Testamentet i den packning som kom att väga åtta kilo. Med sig hade han också en skrift där Lilla Bibeln, Johannes 3:16, återgavs på 54 olika språk.

– Dessa kom till användning när vi helt spontant samlades till en mycket internationell gemensam måltid i ett härbärge i Astorga, då ganska nära slutmålet. Måltiden avslutades med en gemensam bönestund, berättar Sten.

Idén till vandringen fick Sten egentligen i flygplanet på väg till Teneriffa, tillsammans med hustrun Marketta.

– Jag hade just blivit pensio-

Foto BERTEL WIDJESKOG

Det handlar om en av de tre stora pilgrimslederna för kristenheten, lederna som från olika håll i Europa bär till Santiago de Compostela vid spanska västkusten.

Santiago de Compostela uppsöks för att man där enligt urgamla berättelser hyser resterna av aposteln Jakobs kropp. Jakob halshöggs i Jerusalem år 44 av Herodes, men hans kropp sattes på en stenbåt till Spanien. Båten förliste och på 800-talet sägs man ha hittat hans grav där katedralen i Santiago de Compostela nu står, berättar Sten Widjeskog.

Det främsta pilgrimsmålet för kristenheten är ju Jerusalem, därefter Rom och som tredje räknas Santiago de Compostela.

nerad från ortens plastfabrik, och Marketta visade ett tidningsuppslag med reportage om pilgrimslederna till Santiago de Compostela.

Detta är något för mig, tänkte vi båda. Marketta jobbade då ännu, tillägger han.

Det blev en pilgrimsvandring som slår det mesta. Sten valde att starta i franska Pau, vilket innebar en första vandring över Pyrenéerna, upp till 1 500 meters höjdnivå.

Därifrån är leden till Santiago de Compostela 1 030 kilometer.

– Men jag hade ju också föresatt mig att jag skulle se ”världens ände”, Camino de Finisterre vid kusten bortom Santiago de Compostela. Då blev det totalt 1 200 kilometer för mig.

– Dessutom gick jag, oftast av ouppmärksamhet, vilse några gånger så det blev säkert en del kilometrar till, påpekar Sten.

Största delen av vandrarna på väg till Santiago de Compostela startar från Sant Jean-Pied-de-Port vid spanska gränsen. Därifrån är det cirka 800 kilometer till slutmålet, och man kan ta en nordlig led längs Biscaya-bukten, eller en sydlig som Sten valde, och då passera städer som Pamplona, Burgos, Leon, Astorga och Lugo. Det är också möjligt att uppdela vandringen tidsmässigt, till och med på flera år.

– Visst uppstod skavsår de första dagarna, men jag hade fått goda råd av en bekant som gjort vandringen tidigare. Blåsor punkterade jag med kniv och satte på skyddande medicin. Mina medhavda hemstickade sockor visade sig också fungera bra!

Nu efteråt beklagar Sten att han inte hade lärt sig engelska före vandringen. Det internationella inslaget längs lederna är stort och han skulle ha haft mera utbyte om han kunnat samtala med medvandrare på engelska.

– Jag förstod en stor del, men kunde inte samtala på engelska.

Två diplom, reseminnen i form av bildserier på datorn, ett fullstämplat vandringspass och en tätt skriven dagbok påminner Sten Widjeskog om sex veckors vandring till Santiago de Compostela och till ”världens ände”.

Välsignad Bland de religiösa upplevelserna nämner Sten Widjeskog speciellt uppehållet i Pamplona, efter vandringen över Pyrenéerna.

– Jag besökte katedralen och blev personligen välsignad av prästen framme vid altaret. Han bad mig också hälsa till Jakob i katedralen när jag kommer fram. Det gjorde jag också!

Under bar himmel Från franska sidan minns Sten speciellt svårigheterna att hitta natthärbärgen. Man erbjöd mest bara dyra hotellrum.

– Jag vandrade runt i en liten stad och gnolade på begravningspsalmen Liksom vandraren i längtan utan att hitta lämpligt rum. Då såg jag en trafikrondell med madonnastaty och bredvid denna ett stort

träd med tätt grenverk. Jag beslöt att sova utomhus, och det gick riktigt bra. Ingen av de övriga vandrarna som passerade hade sett mig, och det var stort att vakna på morgonen invid Jungfru Maria, med Jungfruns stjärnbild på himlen och omgiven av vacker grönska!

På spanska sidan gick det för det mesta att hitta säng för 3–12 euro per natt, i många fall också kyrkliga härbärgen med frivillig avgift.

När vi passerade ett kloster knäböjde munkarna och bad för oss.

– En av hållpunkterna när man närmar sig slutmålet är ett stort järnkors på en kulle. Enligt traditionen skall man där lägga ner en sten från sitt hemland. Jag hade ingen sten med mig, men eftersom jag heter Sten så lade jag mig en stund vid korset!

Ett prydligt diplom fick Sten Widjeskog med sig från katedralen i Santiago de Compostela. Ett annat diplom fick han i Finisterre, världens ände. Vardera diplomet har hedersplats i familjens vardagsrum, och Sten värnar givetvis om passet som alla vandrare har med för att stämplas längs rutten. För hans del helt fulltecknat!

– Det finns kortare vandringar som också berättigar till diplom, kortaste är 120 kilometer, och det finns särskilt senioranpassade resor för dem som inte orkar eller vill leva pilgrimsliv. Man kan cykla eller som jag såg någon, rida på en åsna. Men för mig blev det sex oförglömliga veckor i sol och regn, i sagolikt vacker natur och med stora upplevelser, intygar Sten Widjeskog.

BERTEL WIDJESKOG

GOD TID

6/2015 15

Halva Sonjas hjärta blev kvar i Nicaragua

Två grupper utbildades Den första kursen i Nykarleby intresserade närmare femtiotalet personer varav 14 antogs.

Två grupper av volontärer har utbildats, tyvärr verkar det inte att bli fler kurser. Försöket att ordna en tredje kurs misslyckades på grund av lågt intresse.

De två volontärgrupperna har jobbat i Esteli i norra Nicaragua.

Sonja var volontär på Proyecto Miriam, en kvinnoorganisation med drygt 25 års erfarenhet av arbete bland kvinnor, ungdomar och barn.

Proyecto Miriam vill att alla barn, ungdomar och kvinnor ska ha möjlighet till utbildning. Organisationen arbetar också mot könsrelaterat våld och sexuellt utnyttjande.

Skola för kvinnor Verksamheten är störst och livligast i Esteli där Proyecto Miriam driver en skola för kvinnor på söndagarna.

Där kan eleverna som är från 14 år uppåt, lära sig läsa och skriva, gå i grundskola och få yrkesfärdigheter i skönhetsvård, sömnad och hant-

verk. Skolan har också en datorlinje och planerar att inleda en konditorutbildning.

Till undervisningen hör att kvinnorna ska göras medvetna om sina rättigheter och att de inte behöver finna sig i familjevåld som är vanligt i Nicaragua där abort är totalförbjudet. Man uppmuntrar kvinnor att bli företagare för att förbättra sin ekonomi.

Psykolog och jurist Hos Proyecto Miriam kan kvinnor få hjälp av psykolog och jurist. Förutom i Esteli har organisationen verksamhet i Mangua och Matagalpa.

Proyect Miriam har kunnat hjälp otaliga människor genom att ge kvinnor chans till utbildning och utkomst. Kvinnans ställning är svag i landet, men genom utbildning samt psykologisk och juridisk hjälp kan man förebygga familjevåld och sexuell exploatering av barn och ungdomar. Övergivna åldringar Volontärer från Kredu har arbetat i skolor, på ett dagcenter för funktionshindrade och på Estelis enda åldringshem vilket drivs av katolska nunnor. Där bor åldringar som är övergivna och inte har någon annanstans att ta vägen. Normalt omhändertas gamla i Nicaragua av familjen.

Sonja Hellsten har i Esteli bott hos en pensionerad jämnårig kvinna som är änka med två vuxna barn och har arbetat som skolföreståndare. För mat och logi erlade Sonja i fjol 300 amerikanska dollar i månaden.

Diktatur Sonja Hellsten konstaterar att Nicaragua som nation ännu har lång väg att gå. Hon följer med nyheterna i tidningar på nätet.

– Med våra demokratiska mått mätt är landet i praktiken en diktatur som styrs av familjen Ortega.

– Visst finns det åsiktsfrihet, men lokalbefolkningen diskuterar ogärna politik. Polisen är inte alltid så snäll mot ickestatliga organisationer, bland annat har kvinnomarscher stoppats. Befolkningen verkar inte heller riktigt tro på rättvist bemötande i domstolar. Opposition finns, men den är liten och splittrad, berättar hon.

– Jag har sett bara en liten del av landet med sex miljoner invånare, men ena foten blev nog kvar där efter de första resorna!

BERTEL WIDJESKOG

Elever i Proyecto Miriams skola introduceras i företagande. Trina Martinez, stående till vänster, är lärare på datorlinjen.

Foto SONJA HELLSTEN

Den första volontärkursen i Nykarleby inleddes hösten 2012.

Sonja jobbade då ännu deltid på Åbo Underrättelser och kunde inte delta i undervisningen hela tiden.

Kursen handlade mest om studier i spanska inför utresan i början av 2013.

– Just nu vet jag inte riktigt hur bra min spanska är, men jag har klarat mig genom första volontärinsatsen och ytterligare en resa dit.

Ett nytt tre månader långt besök gör jag i höst med start den 5 oktober.

– Andra reser till Spanien, jag far till Nicaragua men inte enbart som turist. Jag ska bo i familj och leva med nicaraguaner på deras egna villkor.

att som privatpersoner fortsätta att ge ekonomiskt stöd till Nicaragua.

Vid Proyectyo Miriams skola har vi sedan 2013 betalat utbildningen för hittills fyrtio fattiga kvinnor med framåtanda. Dessutom hjälper vi två mycket fattiga flickor, den ena har en kronisk hudsjukdom och den andra en ögonsjukdom hon kan opereras för först när hon är vuxen.

– Vi åkte inte till Nicaragua med något eget projekt utan for dit för att på deras villkor hjälpa till i ett arbete som nicaraguanerna själva startat.

Foto SONJA HELLSTEN

Utan speciella avsikter hakade Sonja Hellsten från Purmo på möjligheten att gå en kurs för volontärer vid Kredu-folkhögkolan i Nykarleby. Målet var volontärarbete i Nicaragua, och nu medger Sonja att hon har halva hjärtat kvar i Nicaragua.

Vicenta Vilma Ocampo närmast kameran är 70 år och en av de kvinnor som Kredu-volontärerna bekostat undervisningen för i Proyecto Miriams skola.

Ger mer än det tar – Nicaragua har gett mig mycket mer än det kostat. Visst kostade det att åka ut som volontär. Vi betalade själva kurs, resor och uppehälle. Efteråt har flera av oss valt

Foto BERTEL WIDJESKOG

Foto SONJA HELLSTEN

Undervisning i skolan på söndagen och hemstudier i veckan, eleverna i Proyecto Miriams skola har stark motivation.

Sonja Hellsten bor som pensionär i hemgården i Överpurmo, men kommer åter en gång att tillbringa tre månader i Nicaragua.

16 GOD TID

6/2015

Nisse Kevin har varit föreningsaktiv i 70 år I en tid när det inte är någon självklarhet att frivilliga krafter finns att tillgå är Nisse Kevin i Ingå rätt speciell. Han har varit föreningsaktiv i snart 70 år!

Nisse Kevinväxte upp på ett jordbruk i Spjutsböle, Tenala, där han hjälpte till med gårdssysslorna redan som liten. Sin första smakbit av föreningslivet fick han i mitten av 1940-talet när han och hans kompisar fick ta emot jackor i garderoben på Furuborg.

Ungdomsföreningarnas blomstringstid började efter kriget och Nisse var inte sen att sluta upp. Han började sjunga i en blandad kör i Skogby UF 1947. Sången fick sällskap av ett antal teaterföreställningar i föreningens regi. I samma veva blev den idrottsintresserade Nisse medlem i Skogby IK. Så småningom blev han också ansvarig för program som Skogby UF ordnade och de sista åren var han föreningens sekreterare.

I Skogby hann Nisse skapa ett aktivt socialt liv. Pojkgänget samlades varje kväll för att idrotta på Spjutsböle eller på idrottsplanen i Skogby. Orientering var Nisses favoritgren, han var till och med den bästa junioren i Västnyland 1953.

Han vann också underofficersskolans orienteringsmästerskap när han fullgjorde sin värnplikt i Dragsvik.

Till Nykarleby Men ett mellanår i folkhögskolan i Pojo 1954–1955 skulle rubba cirklarna. Det var inte bara där han hittade sin blivande hustru. Det var också där hans lärare Elis J. Westergård rådde honom att söka till Nykarleby seminarium för att bli lärare. Det var en stor chock för unge Nisse när han fick veta att han hade blivit antagen.

– Jag skulle flytta 500 kilometer bort från min familj, mina vänner och mitt sociala liv!

Men han antog utmaningen.

Under sina fem studieår i Österbotten spelade han cello i skolans orkester, sjöng i skolans kör och spelade teater.

– Jag vann också skolans tiokilometerslopp på skidor fem år i rad.

För att betala av sitt studielån plockade Kevin lingon och bar ut tidningar. Om somrarna hemma i Spjutsböle var det vedskogen som gällde, först på morgonen och sedan på kvällen igen. Däremellan jobbade han i Skogby hamn.

Schottis åt folket Som ny lärare fick Nisse anställning i Svenskby folkskola i norra Tenala. Detta var 1960. Av tradition var det skolans lärare som ledde folkdansen i byns ungdomsförening som höll till i föreningshuset Fylgia. Trots att Nisse inte visste ett jota om folkdans var det han som fick ta över som dansledare efter den förre läraren Boris Grönqvist. Och Nisse skulle bli mer involverad i folkdans än han någonsin hade kunnat ana, bland annat

som distriktsinstruktör och ordförande för hela distriktet.

Ett av de större evenemangen Kevin var far till var Västnylands schottis. Evenemanget grundades 1972 med inspiration från Helsingehambon i Sverige.

Det startade alltid tidigt på morgonen i Ingå, varifrån det fortsatte till Karis, Ekenäs och Tenala. Ett stopp började med folkdans, folkmusik och sång och avslutades med en schottistävling som avslutande program. På varje mellanetapp bedömdes paren och en vinnare korades till slut.

– Ett tiotal bussar körde efter varandra från ort till ort. Det var en lång men härlig dag. Som mest hade vi 232 dansande par och 4 000 åskådare, berättar Nisse som ledde schottisen i 25 år.

efter nya utmaningar och fick en tomt i Ingå. Där byggde familjen ett hus 1986. Nisses nästa förening kom därför att bli Ingå ungdomsklubb där han genast blev invald i styrelsen.

Klubbens högkvarter, Hembygdsgården, var vid det laget väldigt sliten. Dessutom hade föreningen skulder. Nisse föreslog att man renoverar lokalen med talkokrafter.

– Ingen trodde att det skulle fungera.

Men på några år hade man renoverat hela huset i etapper, betalat av skulderna och dessutom samlat lite pengar på kontot.

Nisse var ordförande för Ingå ungdomsklubb i tio år och fungerade sedan som Hembygdsgårdens disponent.

Från Lappvik till Ingå Också i norra Tenala blev Nisse ansvarig för ungdomsföreningens olika arrangemang. Det ena teaterstycket efter det andra spelades upp i hans regi. Under sitt långa sommarlov jobbade han som lärling hos byns byggmästare i byn.

Den kunskapen kom väl till pass när han byggde ett hus till sin familj i Lappvik 1973. Till Lappvik kom Nisse när han nappade på en lärartjänst i Lappvik där skolan slogs samman med Öby skola och fick tre lärare.

I Lappvik grundade han ett danslag som kom att representera Finland runtom i Norden.

– Hela byn var engagerad i föreningen. Vi kunde vara upp till 50 personer som for omkring och ordnade danser i olika föreningshus.

Som lärare jobbade Nisse mycket med idrott och den lilla skolan skördade stora framgångar i Stafettkarnevalen. Detta ledde till att han engagerade sig i Lappviks IF. Där var han ordförande i ett tiotal år och ordnade bland annat Lappviklänken och Lappvikspelen, ett skidlopp som i sina glansdagar hade över 400 deltagare.

På 1970-talet avtog tillväxten i Lappvik. Stålverket var inte längre den dynamo det var på 1960-talet.

Familjen Kevin började se sig om

På målrakan Så sent som 2006 var Nisse med om att grunda Ingå musei- och hem-

HARRY NILS ERIK KEVIN Ålder: 82 år Familj: Frun Gunnel och dottern Susann (Sontag) Intressen: Föreningsliv, dans, historia, motion Aktuell: Engagerat sig i Tenala-Bromarv pensionärer (för att träffa gamla vänner), håller föredrag om bland annat livet på Hangöfronten, hemmafronten och om prästen Kaj Munk.

Motto: Arbeta! Overksamhet är hemskt!

bygdsförening som tog Gammelgården till sitt hjärta.

Han var föreningens första ordförande och stannade på posten i åtta år. För tre år sedan arrenderade föreningen ett hus av Ingå kommun. För tillfället är renoveringen, som tagit 1 500 talkotimmar, på målrakan.

– Jag räknar med att pensionera mig när huset är färdigrenoverat, säger 82-åringen.

Fast han har varit engagerad på sin egen ort har Nisse hållit ett öga på sina skötebarn på annat håll. Därför grämde det när Lappvik ungdomsförening somnade in 1998.

– Jag kunde inte acceptera att den förening som jag hade grundat höll på att dö ut. År 2006 beslutade föreningen att starta verksamheten igen och jag blev dess ordförande i ytterligare 8 år. Nu ser det ut som om föreningen åter skulle gå en god framtid till mötes.

För Nisse Kevin har det inte varit någon börda att vara föreningsaktiv i alla dessa år.

Nisse Kevin har alltid engagerat sig i föreningslivet. Det har gett honom mycket.

– Föreningar behövs för att ge människorna meningsfull fritidssysselsättning. Föreningslivet är otroligt inspirerande. Man träffar så många glada människor. Man får göra utlandsresor och uppleva sådant som man kanske inte annars hade upplevt. Allt sådant gör livet värt att leva.

Text och foto KRISTOFFER NÖJD

”Hela byn var engagerad i föreningen. Vi kunde vara upp till 50 personer som for omkring och ordnade danser i olika föreningshus.”

GOD TID

6/2015 17

Carl Fredrik Sandelin

”Läsa, lyssna och se” Vem är mannen som i Vem och vad uppger läsa, lyssna och se som sina fritidsintressen? En person utöver det vanliga? Och vad betyder se?

Det handlar om författaren, journalisten, korrespondenten och chefredaktören Carl Fredrik Sandelin. För många av God Tids läsare är namnet bekant. Bekant men samtidigt en person som man inte vet så mycket om. Nycklarna finns i hans böcker, tidningsartiklar och i hans debattinlägg.

Många har följt med hans litterära produktion, kanske redan från 1947 när debutverket, novellsamlingen med namnet Rummet och regnbågen såg dagens ljus. Två år tidigare hade Tove Jansson debuterat med Småtrollen och den stora översvämningen och ett år efter det Bo Carpelan med Som en dunkel värme. Alla tre ingår i samma väv, associerande till sentensen av William Shakespeare i Stormen, som blev hans stora avsked till teatern: ”Av samma tyg som drömmar göres av, vi äro gjorda och vårt korta liv omfamnas av en dröm”. Gåtfullt och gäckande, även om Tove Jansson, Bo Carpelan, Lars Huldén och Carl Fredrik Sandelin har förunnats ett långt liv.

Tove Jansson illustrerade Carl

Fredrik Sandelins bidrag år 1946 i Schildts förlags Tidskrift för litteratur, konst och teater. Alla tre var (Lars Huldén är fortfarande) långvariga och produktiva författare hos Schildts som numera har fusionerats med Söderströms förlag under det gemensamma namnet Schildts & Söderströms. Vid sidan av Lars Huldén, född 1926, skulle Carl Fredrik Sandelin fortfarande höra till förlagets äldsta aktiva för-

fattare om han inte hade blivit refuserad av Schildts med Livets skärvor år 2000, vilket innebar slutet på ett över 50-årigt samarbete.

Efter Schildts kom hans böcker ut på förlag W. Hagelstam, och hans senaste bok Familjen Lantz utkom för ett år sedan på Sandelin Media – som första förlagsprojekt för sonen Rabbes mediaföretag, grundat 1992. Boken, ett familjedrama som utspelar sig under ett veckoslut, skrevs ursprungligen långt tidigare som ett skådespel. Därav de korta replikerna och den dramatiska nerven. Men dramat föll inte Svenska teatern i smaken varpå Sandelin omarbetade det till en roman som därmed år 2014 blev hans sextonde prosabok. I och med boken har hans författargärning omspänt 67 år.

En dag i juni ringer vi på dörrklock-

an till Carl Fredrik Sandelins bostad vid Fredsgatan i Kronohagen, Helsingfors. Hemmet delvis inrett i jugendstil rimmar väl med fastigheten från samma period. Visa mig ditt hem och jag ska säga dig vem du är! Lägenheten högst uppe med utsikt över Uspenskijkatedralen i söder och ett jugendhus i norr och aningar av Norra kajen är inredd med jugendmöbler – inhandlade i antikvitetsaffärer och på auktioner. Och så oändliga hyllmeter med litteratur, som får bokhyllorna att svämma över. Hyllvis med cdskivor kompletterar inredningen.

Sandelin serverar starkt kaffe medan han berättar sitt livs historia börjande från uppväxten i Jakob-

stad med fadern Carl Victor Sandelin, som var läkare, och modern Marianne Hackman, från samma släkt som bildade familjeföretaget Hackman & Co. Carl Victor avled år 1935 under tragiska omständigheter efter att ha blivit dödligt smittad i likförgiftning. År 1946 publicerades Carl Fredrik Sandelins dikt Jag hörde largot … i Schildts tidskrift för litteratur, konst och teater.

Jag hörde largot och såg dig på dödsbädden, du var min far men min barnasjäl hade inte funnit vägen till dig inte djupnat för att taga emot din kärlek, få del av din kraft.

Jag hade lekt och känt dig som min pappa som lekte med.

Nu låg du med giftfrätt hud över ansiktet och överkroppen och du skulle sluta vara min far som jag inte kände och min pappa som jag lekte med.

Dina ögon som ännu gav kärlek låg i ditt varsåriga ansikte och de var vackrare än någonsin.

Din hand var ombunden och du lade den på mitt knä, det strömmade dig till mig det var ditt farväl och jag grät och kraften i dina ögon tog döden.

Efter att Carl Fredriks far hade dött flyttade hans mor, hans två systrar och hans fem år yngre bror, Peter, till Helsingfors. Carl Fredrik, som då var nio år, började i Lön-

kan (Nya svenska samskolan, tidigare Lönnbeckska skolan). Faderns läkar­yrke hade gått i arv från far till son – farfar Eino hade varit med och grundat Eira sjukhus. Men ingen­dera av barnbarnspojkarna blev läkare, utan satsade i stället på en framtid som författare. Farföräldrarna ägde sommarparadiset Sjövik i Kyrkslätt som tyvärr hamnade under den sovjetiska parentesen 1944–1956.

Carl Fredrik blev militärstudent år

1944. Efter det följde studier i humaniora med litteratur som huvudämne vid Helsingfors universitet, under ledning av docent Magnus Björkenheim. Carl Fredrik minns att han skrev uppsatser om Gullivers resor av Jonathan Swift och om Leo Tolstojs Kreutzersonaten. Den senare uppsatsen var mera inspirerande tack vare Sandelins intresse för Beethovens violinsonat som verket grundar sig på. År 1953 blev ett år då mycket hän-

de. Sandelin ingick sitt första äktenskap som gav honom en återväxt på fyra barn. Han utsågs till sekreterare för Finlands svenska författarförening för att år 1960 bli viceordförande efter Ragnar Ekelund som avlidit samma år. 1961 blev han ordförande, en post han innehade till år 1972.

– Det var intressant att jobba för författarföreningen under efterkrigstiden. Det handlade bland annat om att få till stånd en ny upphovsrättsslag för författarna. Det nordiska samarbetet var viktigt.

Biblioteksersättningar för författare stod också på agendan.

Samtidigt arbetade Sandelin för

FNB (Finska notisbyrån). Det var en tid när nyheterna ringdes in eller förmedlades per teleprinter eller fax. Telefonen var ändå det viktigaste arbetsredskapet.

Det blev hektiska decennier med mycket arbete och en växande familj. På 1960-talet och in på 1970-talet var Sandelin chef för utrikesredaktionen och från 1973 fram till år 1984 chefredaktör och vd. Han minns att samma dag han slutade på Finska notisbyrån så datoriserades redaktionerna. Han har aldrig blivit du med datorerna, utan han föredrar att skriva på sin elektriska Brother-skrivmaskin, som följt med honom genom åren.

– Varför ändra på en arbetsmetod som fungerar bra?

Jobbet på FNB innebar många ut-

landsresor. Nu om inte förr fick Sandelin användning för sina språkkunskaper. Han ingick i presspoolen under president Urho Kekkonens första statsbesök i Sovjetunionen år 1958, bland annat till Leningrad och Moskva. Sandelin har påtagliga minnen av Nikita Chrusjtjov och Leonid Brezjnev som var det sovjetiska kommunistpartiets generalsekreterare på sin tid. Det blev även resor till London och USA där Sandelin bland annat träffade president John F. Kennedy. Som FNB-chef uppstod möjligheten till flera möten med Urho Kekkonen och Mauno Koivisto ”under ömsesidigt förtroende”, som Sandelin uttrycker sig.

Sandelin kommenterar president Kekkonen med att säga att han var rätt man i rätt tid.

Författaren Sandelin hamnade un-

18 GOD TID

6/2015

der de mest intensiva åren på undantag. Ändå samlade han hela tiden undermedvetet på sig material om det han var med om som kom till uttryck bland annat i Presidentspelet (1981) som har karakteriserats som en samtidsthriller där Finland får en överraskande roll i världspolitiken.

Barndomsminnena gestaltar Sandelin i Världens ände (1987) och Vintertid (1989). En studieresa till USA år 1949 beskrivs i prosaboken Övergång (1950), och finlandsvensk småstadsdramatik behandlar han i Bland annat om Jeder (1953).

Prosaboken En del av det hela (1985) som handlar om en frihetsdrömmande företagsledare kan ses som ett förspel till Sandelins storprojekt, faktaboken Ett handelshus i Viborg – Hackman & Co 1880–1925 inför företagets 200-årsjubileum, där vännen Sten Enbom stod för en del av texterna. I boken som utkom år 1991 införde han även ett utförligt porträtt av sin mors farfar Wilhelm Hackman, som var storföretagare och konstmecenat i

Viborg. Även i tidskriften Viborgs Nyheter har Sandelin genom åren publicerat sig flitigt.

– Hackman-historiken var ett mammutprojekt. Just nu siktar jag på ett kommande projekt, en bok om Wilhelm och hans hustru Alice.

För att kunna dechiffrera en brevväxling mellan Leo Mechelin och Wilhelm, som finns i Riksarkivet, måste jag få en nyckel för att kunna läsa gammal tysk skrivstil.

Sitt musikintresse har Sandelin transformerat till trilogin Känslans sanning (2005), Ett kammarspel (2006) och Variationer och final (2009) som handlar om en konsertpianist.

Författare och författare! Sande-

lin har deltagit och deltar alltjämt med ibland ganska fräna sanningar i dagsdebatten. Det var inte bara en, utan flera brandfacklor som han kastade fram i debattartikeln Författaren skall inte tiga, publicerad i Hufvudstadsbladet i februari 2001. Det är ord och inga visor när Sandelin skriver: ”Kutymen är att

När fördämningarna brister Vad händer när fördämningarna

brister?

Och vad händer när det blir en repa i fasaden?

Vid läsningen av Carl Fredrik San-

delins senaste bok Familjen Lantz aktualiseras många frågor bakom det som i första hand ter sig som en välpolerad familj bestående av framgångsrik far, skötsam mor som har iklätt sig hemmafruns roll och tre barn. Äldsta sonen är kronprinsen till företaget som hans far har byggt upp från konkursens brant, yngre sonen studerar humaniora och dottern är mitt uppe i studentskrivningarna. Kronprinsen som har bildat egen familj är utflugen ur boet medan de två yngre barnen bor kvar i hemmet, en stor lägenhet i Kronohagen i Helsingfors. Sommarvillan, köpt med hus-

truns fädernearv, finns nära Gumbostrand i Sibbo.

En glansbild på den lyckliga famil-

jen? Mycket snabbt förs läsaren in i verkligheten bakom fasaden där skeletten plockas fram ur garderobens dunkla skrymsle. Det börjar hända saker. Den yttre ramen är en lördag–söndag i mars år 1975. Varför just år 1975? Förklaringen är att författaren hade tänkt sig manuset som en pjäs för Svenska teatern som dåvarande dramaturgen refuserade för att den inte var dramatisk nog för att passa i teaterns repertoar.

Manuset är nu omarbetat till en, som Carl Fredrik Sandelin kallar för en fiktiv prosabok. Fakta eller fiktion? Det må göra detsamma.

Familjen Lantz är och förblir en läsupplevelse med många infallsvinklar.

författaren skall tiga ifall hans bok blir osakligt eller orättvist behandlad. Han skall också tiga ifall hans bok nonchaleras. Ifall tidningen struntar i boken eller tidningens kritiker bedömer den som dålig eller mindre bra, så är felet författarens och bokens. Enligt kutymen. […] Vi upplever i dag att en boks öde bestäms av de instanser – dock inte författaren – som arbetar med den. Författarens avsikt med bokens innehåll, språket och stilen är idag av mindre betydelse. Avgörande är boken som försäljningsframgång och här samarbetar instanserna. De personliga relationerna, bindningen, mellan förlagsredaktörer, kritiker, bokhandlare och prisnämndsmedlemmar avgör hur en bok (eller två eller tre) körs fram …”

I ett inlägg 2013 i Nya Argus konstaterar Sandelin att trenden han varnade för i debattartikeln 2001 bara har fortsatt, hänvisande till ett uttalande av Elina Hirvonen i Helsingin Sanomat om att den offentliga diskussionen om litteraturen koncentreras allt mindre på ver-

ket, språket och innehållet och alltmera på författarens person.

Under ett dygn hinner mycket hända både på ett yttre och på ett inre plan. Persongalleriet består av de fem familjemedlemmarna Lantz: Dora 53 år, Viktor 58 år, Anders 24 år, Göran 21 år och Johanna 18 år. Därtill middagsgästerna Gunnel och Gustaf Wohlin samt Märta och Julle Wahlström.

da från varandra. Ingen kommunikation finns. Var och en lever i sin värld. Dora ställer i ordning för middagen medan Viktor sköter om viktiga affärskontakter på Börsklubben för att i ett beskänkt tillstånd, medveten om att bli utskälld av hustrun komma hem till ett middagsbord dukat med silverbestick och finporslinet under släktporträtten. Samtidigt med gästerna dyker äldste sonen upp ur sin ensamma tillvaro efter att hans hustru och lilla son har omkommit i en trafikolycka. Bägge sönerna och dottern förskansar sig i ett rum medan bjudningen under allt mera högljudda former pågår i matsalen.

Det blir kontrasternas spel på olika arenor. Samtalen tar sig olika uttryck. För första gången möts de tre syskonen i ett förtroligt samtal i bjärt kontrast till de vuxnas ytliga ”fyllesnack” Efter att Anders och gästerna har

Boken är uppbyggd i femton kapitel

uppkallade efter en eller flera familjemedlemmar börjande från Dora samt Johanna, Göran, Dora och Viktor i en avslutande sekvens. Var är Anders?, frågar sig läsaren, som får ge sig till tåls med avslöjandet med rum för egna spekulationer.

Mesalliansen mellan Dora och Viktor är svår att överbygga. Dora lever i sina drömmars rikemansvärld medan Viktor ställer den fäderneärvda firman framom allt annat.

Läsaren ser fem bubblor åtskil-

Det är fascinerande att lyssna på

Sandelin. Tiden går snabbt. Vi har uppehållit oss vid hans arbete som skriftställare men det är bara en del av en fascinerande och karismatisk personlighet. Det finns så mycket mera att berätta om. Bland annat Sandelins omfattande bibliotek med böcker och musik, grupperade enligt olika ämnesområden.

– Bokhyllorna räcker inte till.

Och det är så svårt att göra sig av med böcker.

Fritidsintressena i den mån det blir

någon ledig tid mellan skrivprojekten är enligt Vem och vad att läsa, lyssna och se. Det sista kräver ett förtydligande. Det handlar om att se allt som finns omkring en, som den utsirade fasaden på grannhuset och Uspenskijkatedralens kupoler som glimmar som guld. Se gör också Sandelin på sina resor både i hemlandet och utomlands.

Text och foto BENITA AHLNÄS

RES MED SPF

Musikalresa till Stockholm 27–29.11 Det Påstrukna Förklädet Broadway-musikalen Det Påstrukna Förklädet är stjärnspäckad med kända artister som Maria Lund­ qvist, Björn Kjellman, Pernilla Wahlgren, Ann-Louise Hanson, Rennie Mirro, Hanna Lindblad m.fl.

Historien tar sin början med att en medelålders man, besatt av musikalteater, spelar upp skivan från sin favoritmusikal ”Det påstrukna förklädet”. Plötsligt kommer karaktärerna och musiken magiskt till liv i hans lägenhet. Vi sveps med i den skruvade berättelsen om en glamorös brud och hennes dråpliga bröllopsdag med diverse förvecklingar som uppstår – allt medan mannen kommenterar, förklarar och lever sig in i musikalens fantasivärld. (Göta Lejon). En riktig skrattfest utlovas.

27.11 Avfärd med Viking Line från Skatudden i Helsingfors kl. 17.30. A la carte middag i Food Garden 28.11 Egen buss väntar i hamnen. Buss till Gamla stan med julmarknad. Det Påstrukna Förklädet på Göta Lejon kl. 15.30.

Avfärd kl. 20 till Åbo. Middag ombord.

29.11 Ankomst till Åbo kl. 7.35. Buss till Helsingfors Pris 345 €. I priset ingår båtbiljetter i A-hytt, 2 x sjöfrukost och 2 x á la carte –middag, teaterbiljett på parkett, Wikströms buss hela resan.

Anmälningar och förfrågningar till Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi.

Boka genast!

BIBLIOGRAFI Rummet och regnbågen, 1947, Schildts Övergång, 1950, Schildts Bland annat om Jeder, 1953, Schildts En man går över torget, 1969, Schildts Tre dagar i augusti, 1973, Schildts Dagar, åldrar [dikter], 1979, Schildts Presidentspelet, 1981, Schildts En del av det hela, 1985, Schildts Världens ände, 1987, Schildts Vintertid, 1989, Schildts När cirkeln sluts, 1994, Schildts Livets skärvor, 2000, W. Hagelstam Kvartett för fyra röster, 2002, W. Hagelstam Känslans sanning, 2004, W. Hagelstam Ett kammarspel, 2006, W. Hagelstam Variationer och final, 2009, W. Hagelstam Familjen Lantz, 2014, Sandelin Media Oy Ab

gått hem vaknar föräldrarna och de två syskonen upp till en vardag som inte är sig lik. Någonting obestämt har hänt. Ljusa och mörka stråk kämpar mot varandra.

Familjen Lantz är en bok som fängslar men samtidigt förbryllar en samtidigt som den väcker många tankar. Karaktärerna är intressanta. Likaså tidsepoken från mitten av 1970-talet med invävda glimtar av det politiska skeendet. Boken har en dramatisk nerv. Den skulle lämpa sig väl som en pjäs vilket också var i enlighet med författarens ursprungliga intentioner. Kanske tiden nu är mogen?

BENITA AHLNÄS

Sandelin, Carl Fredrik Familjen Lantz SandelinMedia Oy Ab 2014

RES MED SPF

GOD TID

6/2015 19

SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

Julmarknad i Lybeck 5–9.12 Kom med till den stämningsfulla julmarknaden i Lybeck. Julmarknaden är norra Tysklands mest besökta marknad och sträcker sig från Rådhusplatsen och Breite Strasse till smågatorna kring Rådhuset. På båten kan du koppla av i trevligt sällskap och äta gott.

Reseprogram 5.12 Avgång från Nordsjö hamn i Helsingfors kl. 17.30 med Finnlines.

Busstransport till hamnen från Kiasma. Middag ombord.

6.12 Brunch och middag ombord. Båten anländer kl. 21 till Travemünde, övernattning ombord 7.12 Frukost ombord. Egen buss till marknaden i till Lybeck. Lunch och tid för shopping. Ombordsstigning ca kl. 23.

8.12 Brunch och middag ombord 9.12 Frukost. Ankomst till Nordsjö hamn kl. 8. Busstransport till Kiasma.

Pris: 540€ i dubbelhytt, 590 € i enkelhytt, måltider enligt program och egen buss.

SPF reseledare med på resan.

Anmälningar: Catharina Hindrén tfn 050-328 1209, catharina@hindren.fi

Stormskärs Maja i Åbo 27–28.11 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Oravais Trafik en bussresa till musikalen Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater 27–28.11.

Fredag 27/11 Start i Karleby kl. 07.00, nerresa via Vasa och Sydösterbotten. Lunch på Villa Tallbo i Raumo. Incheckning på Sokos Hotel Hamburger Börs i Åbo. Stormskärs Maja kl. 19.00 på Åbo Svenska Teater.

Lördag 28/11 Frukost på hotellet. Kort rundtur i Åbo. Returresa kl.

13.00.

I priset ingår: Musikalbiljett till Stormskärs Maja, logi i dubbelrum, 1 frukost och 1 lunch på Villa Tallbo.

Pris per person är 200 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 35 €.

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Seniorskeppetkryssning 26–28.10 Temat för årets Seniorskepp är musikaler med örhängen från 1920-talet till i dag.

Tiden blir inte lång ombord på Silja Serenade. Vi kommer att ha ett stort utbud av aktiviteter och program; författarintervju, antikexpert Bernt Morelius, nya trender inom mat, seniordans, bingo, pidroturnering, IT-drop in och -info med mera.

Musikal-allsång med Thomas Lundin, musikal­historia med Hippi Hovi och musikalshow med Vincent Hashmi, Sonja Biskop med flera.

I Stockholm ordnas dags­ program till flera utflyktsmål.

B-hytt 195 € Promenade-hytt

230 €

Seaside-hytt

235 €

Thomas Lundin

Byt mörkret, kylan och halkan mot blommor och grönska .

11.02.2016 17 dgr Pris 1080 €, del i dubbelrum 27.02.2016 17 dgr Pris 1115 €, del i dubbelrum

I priset ingår kryssning, 2 x frukost, 2 x kaffebuffet och 2 x buffetmiddag med måltidsdrycker samt program ombord.

14.03.2016 24 dgr Pris 1335 €, del i dubbelrum

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 2481090, info@frimanresor.fi.

Reseledare från Österbotten: Kristina Saari Reseledare i Spanien: Göran Sundqvist

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Tilläggsuppgifter: Kristina Saari, tfn 050-5814 856 Anmälan till SPF i Vasa: Patrick Ragnäs, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi eller tfn 020-7288818

Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/ besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2015. Hjärtligt välkommen!

Helsingfors–Stockholm-kryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30.

15 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY

Pris i dubbelhytt/person

Almuñécar i vinter

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club Onemedlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Till förmånerna på Silver-nivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter.

Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www.clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone.fi/ erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829.

Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@tallinksilja. com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs.

Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi.

Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 5–10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 15 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/formaner/spf

Mera om resan kan läsas på SPF Österbottens hemsida: osterbotten.spfpension.fi/resor/

Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa).

Begränsat antal platser.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Med förbehåll för ändringar.

20 GOD TID

6/2015

Hösten med OT Sverige

Ruskaresa till Björkliden Resa 17-21.9.

Loppis i Luleå Resa 23-24.10.

Weekend i Stockholm Resor 23-25.10., 4-6.12.

Sparesor till Pärnu

Resor 12-19.9., 14-18.10., 14-21.11., 5-12.12., 27.12-3.1.

Estland och Lettland Tallinn Resor 16-18.10., 6-8.11., 4-6.12.

Riga Resa 14-18.10.

Thailand

Rundresa i norra Thailand Resa 14-28.11. Boka nu!

Phuket – Karon Beach Resa 19.2-5.3.2016

Julmarknadsresa

Julmarknaderna i Rüdesheim och Lübeck. Bekvämt med flyg till Frankfurt, hem med OTbussen och Finnlines.

Resa 25-30.11.

Almuñécar

- i samarbete med Spanienexperten Göran Sundqvist Resa 12-21.11.

Några platser kvar!

i tillsammans! v r e s e Nu r

Må bra på Spa Avkoppling för kropp och själ i Estland.

Sparesa på svenska och med service.

Avresa 14 november, välj mellan 12, 8 och 5 dagar.

Mamma Mia

Norden och Baltikum:

Höstlov i Stockholm med teater 15-18.10 Loppis/Fyndmarknad i Arcushallen, Luleå 23-24.10 Spa-resa till Tervis, Pärnu 25-31.10 Weekend i Tallinn – höstmarknad 6-8.11 Dansgala på Hotell Hallstaberget, Sollefteå 7-8.11 Danskryssning på Viking Grace 11-12.11 Shopping på Gekås, Ullared 12-15.11 Hantverksmässan i Tammerfors 13.11 & 14.11 En dag i Stockholm med teater 20-22.11 Weekend i Umeå (Mia Skäringer-föreställning) 12-13.12 Operan Trollflöjten på Åbo Svenska Teater 19-20.2.2016

Den positiva musikalen i Helsingfors.

16-17.10 (fre-lö), 14-15.11 och 21-22.11 (lör-sön) Hantverk i Tallinn Den stora Mårtensmäss marknaden i Tallinn, shopping och program.

En bra Farsdagsgåva. 6-8.11. resa bokas på 0443 13 14 15 samt www.lindelltravel.fi

Ruskaresa

På vår hemsida finns info om hela vårt utbud av resor!

18 - 22 september

Närpes 0207434 7434520 530 Vasa 020 Närpes 020 Korsholm 0207434 7434530 520 Nykarleby Nykarleby020 0207815 7815360 360

Start från Vasa kl 9.00. Bussen går norrut med påstigning längs riksväg 8. Pris 430 € per person.

Transporter och logi med helpension ingår i priset.

www.istravel.fi www.ingsva.fi

Julresa till Lappland

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22-27.12. 2015 i Äkäslompolo. Logi i 2-personers rum med egen toalett. Start från Vasa med påstigning norrut. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag.

Pris: 550 euro per person inkl. transporter och helpension.

Bokning och frågor: 06-3180 900 eller 0400 126 830 FJÄLLGÅRDEN MED FULL SERVICE

info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi

139 €

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Hela vårt reseutbud på vår hemsida!

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Det lilla bussbolaget med den stora kundservicen.

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa, touring.partner@kolumbus.fi

Kom med på Ekmans Bussars teaterpaketresor!

Mamma Mia på Svenska Teatern i Helsingfors 17-18.10, 14-15.11 och 12-13.12 Pris 215 € / pers. i dbl-rum

Stormskärs Maja på

Åbo Svenska Teater 21-22.11 och 5-6.12 Pris 170 € / pers. i dbl-rum Ring och boka: 06-7230716 eller på www.ekmanbus.fi

Res med oss Svensk Danskryssning med Viking XPRS 6.10.2015, Susann Sonntag är som artist! Bussen med under resan!

Pris endast 55€, boka genast!

ulära Cabaret-kvällen med 3 rätters middag, busstransport och övernattning på Viru-hotellet.

HÄRMÄ SPA

Säkra din plats till höstens härligaste och mest halsbrytande musikaliska Broadwaysuccé. Bussen med under resan!

Pris endast 628€!

Kom ihåg våra populära dagskryssningar till Tallinn.

FRÅGA MERA PÅ

Byråavgift 10,-/ bokning. www.karjaa.matkahaukka.com eller besök vår byrå!

Resefönster Ab / Resehaukka

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

Dalgatan 1, 10300 Karis Tel.019-2782800 e-mail: karis@matkahaukka.com

Spendera vintern under solen i Turkiet eller Portugal.

Vi skräddarsyr er resa enligt önskemål.

Köpmansgatan 4 10300 Karis fr.o m 31.8

RESOR 5-8.12 10-24.3 3-9.4

Julmarknad i Köpenhamn Solsemester på Gran Canaria, San Augustin Sparesa till förnyade Pärnu Spa Viiking

frimanresor.fi info@frimanresor.fi

Högklassiga lägenheter i Turkiet fr.o.m. 850 eur/person 4 veckor.

Lägenhetshotell 4* i Portugal fr.o.m 1030 eur/person 4 veckor.

Priset inkluderar flyg, logi och transport från flygfältet till logistället t/r.

Via oss kan ni även boka Norges Hurtigruten resor.

Läs mer om Matkahaukkas utbud på våra hemsidor!.

Matkahaukka Kyrkslätt 09-2965000 info@matkahaukka.com www.matkahaukka.com

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Hangö kontor Tel: (019) 248 1004

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmaspa.fi

LÅNGSEMESTER TILL TURKIET & PORTUGAL

Julmarknadsresa till Prag 26-29.11.2015;

1.11 - 7.11 529 € BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

• inkvartering i dubbelrum • 2 x frukost • 2 x lunch eller middag från buffébordet • 1 x kaffe med dopp • fri tillgång till spabadet och gymmet • inträde till restaurangdansen

Hotellresa till Tallinn 31.10-1.11.2015, följ med och njut av den pop-

www.matkahaukka.com www.matkahaukka.com

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

ygn

Gäller varje dag till 31.10.2015

Musikalresa till Stockholm 20-22.11.2015!

Beställningstrafik Tfn: 0424 2801, EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

/ pers./ 2 d

Spasemester 2 dygn

Ekenäs kontor Tel: (019) 248 1090

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

w

GOD TID

6/2015 21

SommarSäSongen lider mot Sitt Slut men

feSten ombord

fortSatter njut av härliga dagar till havS med god mat och danS! Kolla hÖStenS Program PÅ WASALINE.COM

dags- r kryssninga

39

fr.

eur

/pp

boka nu!

020 771 6810

onsdagar r och söndaga

all inclusive

59

eur

/pp

inkl. kryssning, och hytt skärgårdsbord

020 771 6810

SEptEMbEr: 4-5.9 trubadur miSo | 11-12.9 Kaija luStila | 18-19.9 trubadur wallo | 25-26.9 50-talS tema dj OktObEr: 1.10 StudentKrySSning dj | 3.10 jazz & blueS KrySSning | 9-18.10 hÖStlov i vaSa leKtanten milla ombord | 9-10.10 trubadur Steve webb | 16-17.10 trubadur wallo | 23-24.10 jazzbandet bianca moraleS | 31.10 halloween PartyKrySSning NOvEMbEr: 6-7.11 trubadur hentti | 13-14.11 PartyKrySSning dj | 20.11 julfeStKrySSning StratogangSter | 21.11 trubadur wallo | 27.11 julfeStKrySSning StratogangSter | 28.11danSorKeStern Pientä unelmaa | DECEMbEr: 4.12 julfeStKrySSning Silver beatleS | 5.12 one man band Peter bolman | 11.12 julfeStKrySSning Silver beatleS | 12.12 lucia PartyKrySSning dj | 18-19.12 trubadur Steve webb | 31.12 new year cruiSe

waSaline

waSaline_ferry

waSaline.com

22 GOD TID

6/2015

Savannens vilda djur i Kenya och Tanzania Östra Afrikas savanner är den miljö som har dragit till sig det största antalet stora djur. Växtätarna, som zebror, bufflar, vårtsvin, giraffer, noshörningar, elefanter, antiloper med flera, har hittat sina egna nischer på savannen, från trädtoppar ner till trädens rötter. De köttätande djuren, som geparder, leoparder, lejon, schakaler och hyenor, har utvecklat en bra balans till sina bytesdjur. Östafrikas savanner har genom sitt rika djurliv blivit väldigt attraktivt för turismen.

The Big Five (de fem stora) är ett gammalt begrepp bland viltjägarna i Afrika och syftar på de fem djur som var svårast och farligaste att skjuta. Det har alltså inget att göra med de fem vackraste, eller intressanta djuren att se för turister, även om det ofta feltolkas så. Denna grupp består av följande djur : lejon, elefant, noshörning, vattenbuffel och leopard.

Lejon ”Djurens konung”, är det största av de afrikanska kattdjuren och har också den högsta genomsnittsåldern, nämligen 15 år. Hanarna kan väga 250 kilo, vilket ger dem en andra plats i storleksordningen efter tigern (som inte finns i Afrika ). Det räknas som det mest sociala kattdjuret. Lejonet tillbringar större delen av dygnet i vila, och jagar främst nattetid, då den kan använda sitt goda mörkerseende för att få ett övertag gentemot bytesdjuren. De viktigaste bytesdjuren är gnu, zebra och buffel. Den kan nå upp till en hastighet av 60 kilometer i timmen. I flocken är det honan som är jägaren. Hon fäller sitt byte genom ett språng, drar ned det till marken och stryper lufttillförseln med ett kvävande bett över strupen. Lejonflockarna, som kan uppgå till 30 djur, består i regel av tre till tolv vuxna honor, ett par hanar och ett antal ungar. Lejonen parar sig under hela året. I Tanzania finner man de flesta lejonen, upp till dryga 15 000 djur. Ändå räknas det som ett av de mest utrotningshotade djuren ute på savannen i Afrika.

på över tre meter med en vikt på 20–50 kg vardera. Snabeln är elefantens universalredskap. Den kan bli över två meter lång och är egentligen en utdragen nos. Den används för social kontakt, för lukt och kommunikation, för rengöring och svalka, för att bära och naturligtvis för att äta och dricka. Elefanten har dålig syn men utmärkt luktsinne och hörsel.

Elefanterna är mycket sociala och rör sig oftast i hjordar på 10–20 djur, men hjordar på upp till 1000 djur har observerats. Hjorden leds vanligtvis av den äldsta honan.

Noshörning Det finn två arter av noshörningar i östra Afrika : spets- och trubbnoshörning. Spetsnoshörningen är den mindre av de två, och kan väga upp till 1 500 kilo. Trubbnoshörningen däremot kan väga upp till 4 000 kilo och bli 3–4 meter lång. Den lever i huvudsak på gräs och är betydligt fredligare än spetsnoshörningen. Tyvärr är denna art utrotningshotad. Detta beror på att dess horn ofta betingar ett värde på flera tusentals euro på den svarta marknaden, främst i de asiatiska länderna.

Under 1970-talet dödades runt 90 procent av alla noshörningar i Kenya och norra Tanzania. En fullvuxen noshörning kan bli upp till 45 år gammal. Att se en noshörning på safari är en mäktig syn. Som en bepansrad stridsvagn kan den mullra fram och spetsa vilken attackerare som helst med sitt horn, viket betyder att den saknar egentliga fiender inom djurvärlden.

De lever i flockar på upp till 1 000 individer, främst kalvar och honor.

Detta djur förekommer både ute på savannen och inne i skogen, från havsnivå till områden på över 3 000 meters höjd. Vattnet är livsviktigt för buffeln, inte bara för att dricka utan också för gyttjebad som skydd mot insekter. Buffeln anses som det farligaste djuret på savannen, där även lejonet kan få sätta livet till. Lejonet samt krokodilen hör till de vanligaste fienderna för buffeln. En fullvuxen buffelhane kan väga upp till 900 kg, och dess livslängd beräknas till mellan 20 och 25 år. Bufflar är betesdjur och deras diet består av en mängd olika gräs.

Leopard Leoparden är det näststörsta kattdjuret efter lejonet, men uppnår bara en tredjedel av lejonets vikt, ungefär 60–75 kg. Leoparden är ensamjägare och jagar främst på nätterna.

Den smyger sig mycket nära inpå sitt bytesdjur, innan den slutligen gör en kort rusning för att fälla bytet. En vanlig jaktmetod är att den kastar sig ned från ett träd mot till exempel olika slags antiloper som utgör den vanligaste födan. Ofta släpar den sitt byte upp i ett träd, där den kan äta i fred för andra rovdjur som exempelvis hyenor. På dagarna vilar den oftast uppe i ett träd eller på någon klippa och är svår att upptäcka. Oftast föds två eller tre ungar som blir självständiga efter ungefär två år. Leoparden är också en god simmare.

underarter av giraffer i östra Afrika: massajgiraff, nätgiraff och rotschildgiraff, där massajgiraffen är den vanligaste. En fullvuxen giraff kan bli upp till hela fem och en halv meter hög och väga dryga 1 000 kilo. Det är inte bara halsen som är lång, utan även tungan som kan bli en halv meter. Den lever huvudsakligen ute på savannen, där den oftast ses ätande vid akaciaträden. För att kunna få blod till huvudet har giraffen ett enormt hjärta, som väger uppemot 10 kilo. Den sover i regel stående.

Mot fienden försvarar sig giraffen genom att sparka. En giraff i galopp kan nå upp till en hastighet på 50–60 kilometer i timmen. Giraffen blir cirka 25 år gammal.

Gepard Geparden är världens snabbaste landdjur.

Den kan nå en hastighet på 90–110 kilometer i timmen i sina korta anfall på antiloper och gaseller. Geparden är mindre än både leoparden och lejonet, och jagar till skillnad från dessa i dagsljus. En nackdel med att jaga på dagen är att fällda byten snabbt kan upptäckas av gamar, som i sin tur kan locka större rovdjur till platsen, till exempel lejon och hyenor. Det vanligaste sättet för geparden att döda ett byte är ett slag över bytets bakben och sedan ett grepp över strupen. Liksom leoparden drar den upp sitt byte i ett träd för att kunna äta i fred. Den lever ensam eller i grupper på högst sex djur. Geparden är ensamjägare.

Gnu Det finns en mängd elaka omdömen om gnun eller gnunatilopen, allt från att den skapades av ”det som blev över” till den afrikanska savannens ”clown”. Inte desto mindre är den huvudrollsinnehavare i det största och mest magnifika skådespel som förekommer i djurvärlden , nämligen den årliga vandringen (migrationen ) mellan nationalparkerna Serengeti i Tanzania och Masai Mara i Kenya.

Det har påståtts att vid en del vandringar har man noterat så pass många gnuer som upp till 1,5 miljoner. Med en vikt på 150–200 kilo är gnun ett viktigt näringstillskott för lejon på savannen eller de väntande krokodilerna i floderna. Gnuns förmåga att marschera i rad gör den unik bland savannens djur. Dagsmarscher för att finna vatten kan vara upp till 50 kilometer långa.

Detta var endast en bråkdel av de drygt 300

Elefant Elefanten är jordens största landdäggdjur, med en vikt på upp till 60 ton och kan leva i dryga 60 år. Ett så här stort djur behöver en hel del föda. En full vuxen hane äter dagligen 250–300 kilo mat, som består av gräs, kvistar, blad, rötter, bark och frukter. Den dricker 200–300 liter vatten per dag. Hanarna är normalt större än honorna. Betarna är förlängda framtänder i överkäken och kan ha en längd

arter och underarter av däggdjur som finns ute på savannerna i Kenya och Tanzania.

Alla dessa ovannämnda djur har min fru och undertecknad fått uppleva under våra tre safariresor till Afrika.

Text och foto CHRISTIAN NYLUND

Afrikansk buffel Den Afrikanska buffeln är Afrikas enda vilda ko och är samma art som tamboskapen.

Giraff Ett djur ute på savannen som räknas till världens högsta djur, är giraffen, som dock inte är med i gruppen ”The Big Five”. Det finns tre

Buffeln anses som det farligaste djuret på savannen.

GOD TID

6/2015 23

Tag din grupp med på en upplevelserik flodkryssning på Kyro älv.

Välkommen till Kristinestads marknader!

Flodkryssaren Jaakko-Ilkkas kryssningssäsong fortsätter långt in på hösten.

GAMMALDAGS TORGDAG 5.9 Nedre torget är reserverat för gamla fordon. Välkommen! tel. 0400 562 980

MIKAELIMARKNAD 2-3.10

I samband med kryssningarna fås en guidad arbetsuppvisning på Namitupa och givetvis också smakprover på varma polkagrisar. Det finns också möjlighet att köpa godis på stället.

Kryssningarna kan också fås med mat, kaffe och dragspelsmusikant.

Restaurangservice som kan kombineras med kryssningen: upplevelsemåltid på Jussis flodbastu mitt i Kyro älvs landskap eller en läcker buffé i gästgiveriet i Ilmajoki som ligger strax intill Namitupa.

Kauppa�e 25, Ilmajoki tel. (06) 424 1912 www.namitupa.fi

Boka marknadsplats: tel. 040 1246124 eller marknader@krs.fi

KOM OCH NJUT av god mat, kaffe och bakverk

visitkristinestad.fi 040 740 2311 turism.matkailu.fi

• À la carte-restaurang • Lunch • Pizza, grillmat • Catering

Högklassiga konferens- och festservice samt övernattning med vildmarkskänsla

Purmo, tfn 067272255 www.uffes.fi

Turistcenter

SANNIŚ KÖK

www.hunurijarvi.fi

LUNCH & FESTMAT

Turistcenter Hunurijärvi Hunurintie 149 62300 Härmä 0400 362 151

kalevi.hanhimaki@nic.fi

Tel. 7221680 Lunchbuffé

må-fr 10.30 - 14.00 Hos oss kan du ha fest och möten.

Vi står även till tjänst med catering.

Välkommen! www.sanniskok.fi/sv/

Solkulla

Svenska hörselförbundet rf ordnar kursverksamhet. Alla som hör till målgruppen är välkomna att delta:

Sollkullav. 65. J:stad

Att skaffa och använda hörapparat Tidpunkt: Plats: Målgrupp: Anmälan: Pris:

Minnet och hjärnans välmående kan stödas

MINNESTRÄNING I HARRSTRÖM, MALAX och VÖRÅ HÖSTEN 2015

Parkurs

Tidpunkt: Plats: Målgrupp:

Under minnesträningen tränar vi och friskar upp minnet med olika övningar och uppgifter. Minnesträningen passar alla som är intresserade av att sköta om sitt minne.

Träffarna hålls en gång i månaden.

Anmälan:

Minnesträning i Harrström

Pris:

Måndag 14.9, 5.10, 9.11 och 7.12 kl. 13.30-15.

Andelsbanken, Gamla Strandvägen 195, Harrström.

25 – 27.11.2015 Ruissalo Spa, Åbo Vuxna hörselskadade tillsammans med partner, syskon, vän några platser kvar, anmäl senast 5.10.2015 30€ per person (inkl. kost, logi och program)

Avslappningskurs

Minnesträning i Malax

Tidpunkt: Plats: Målgrupp: Anmälan: Pris:

Tisdag 15.9, 9.10 (fre), 10.11 och 1.12 kl. 13.30-15.

Allaktivitetshuset, Kvarnvägen 5 B, Övermalax.

Minnesträning i Vörå

Onsdag 16.9, 7.10, 11.11 och 9.12 kl. 13.30-15.

Röda Byn, Veteranvägen 4, Vörå.

Personlig anmälan till gruppledaren Jenny Laaksonen tfn. 044-3450590 Minnesträningen ordnas av Österbottens Minneslots. www.muistiminne.fi

13 – 15.11.2015 Cumulus Pinja, Tammerfors personer i behov av hörhjälpmedel/hörapparat senast 2.10.2015 60€ (inkl. kost, logi och program)

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

29 – 31.1.2016 Ruissalo Spa, Åbo personer med hörselnedsättning senast 5.12.2015 80€ (inkl. kost, logi, program)

Svenska hörselförbundet rf Georgsgatan 18, 00120 Helsingfors www.horsel.fi, Tfn 09 663 392, annika.barlund@horsel.fi

24 GOD TID

6/2015

Barnens och ungas rättigheter Det finns regler för vad man får och

inte får göra när man är ung. År 1989 antogs UNICEF (United Nations International Childrens Emergency Fund), den såkallade barnkonventionen, av FN:s generalförsamling. Överenskommelsen definierar vilka rättigheter som borde gälla för alla världens barn, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Finland ratificerade överenskommelsen år 1991.

Tanken var att skapa ett samhälle som respekterar barnens särskilda behov och intressen. Barnkonventionen omfattar 54 artiklar som alla

är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns 4 grundläggande och vägledande principer som ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn. Rättigheterna innebär vuxnas skyldigheter.

Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

Alla barn har rätt till liv och utveckling.

Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Med 14 års erfarenhet av skolsamar-

bete ser jag, som landets äldste skolfarfar, vilken betydelse det innebär att vara lyhörd för vad barnen har att berätta och för deras egen skull bemöta dem med att skapa lugn, uppmuntra, trösta, svara på frågor och dela med sig av egna livserfarenheter. Valspråket ”Alla barn är våra barn” känns därför både riktigt och viktigt för mig. Det gäller bara att vara medveten om de signaler man ger barnen och inte favorisera någon utan låta alla få lika delar av skolfarfars engagemang. Enligt

DEBATT

barnkonventionen behöver de unga bli sedda och hörda. Barn behöver trygghet, goda förebilder och til�litsfulla relationer med vuxna som ger sig tid.

ringar som de själva har. Deras närvaro i klassen ger möjlighet till både formellt och informellt lärande och ökat socialt kapital för den yngre och äldre generationen.

När det gäller fostran är det i för-

Varje land fattar själv beslut när barndagen firas. I Finland är den 20 november barnens rättigheters dag. Då är det tänkt att alla delar av samhället ska fokusera på barnens behov och rättigheter. Som jag skrev i föregående nummer av God Tid vill jag därför föreslå att våra finlandssvenska skolor nu inför höststarten bjuder in en senior för närmare diskussioner kring barnens rättigheter i samhället.

sta hand föräldrarnas rättighet och skyldighet att sätta gränser och att hålla fast vid dem, samtidigt som det är viktigt för dem att komma ihåg ansvaret för att vägleda barnen. Det är därför av stor betydelse att skolfarfar och klassmormor är medvetna om de mål och värde-

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

STEN LINDHOLM Träskända stena@elisanet.fi

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185* *Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Vi söker faddrar till Nepal Trygga framtiden för barnen i Nepal genom att bli fadder och stöda barns utbildning. 20 €/mån.

Bli fadder redan idag.

Mer info på: www.finskamissionssallskapet.fi/fadderbarn eller tfn 020 7127266 Tillstånd: POL-2014-10091 för 2015-2016, beviljat 23.10.2014 av Polisstyrelsen.

2014/6610 för 2015, beviljat 25.8.2014 av Ålands Landsskapsregering.

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

GOD TID

6/2015 25

Företag till er tjänst... www.hartman.fi

Nynäs Golv Ab

Fastighetsservice Gårdsarbeten Gräsklippning Trädgårdsarbeten Mindre byggnadsarbeten ex. terrasser, trappor, staket & bryggor Grävmaskinsarbeten Traktorarbeten m.m. magnus.lerbacka@netikka.

Perś Allt i Allo

Pattes Bostäder - Asunnot Ab Oy

Måleriarbeten inomhus och utomhus, tapetsering samt mindre reparationer.

Skylift finns till förfogande

Hemtjänst - Kotipalvelu Stödboende - Tuettua asumista Tel. 02 427 505, 040 354 5457 www.pattespensionat.fi info@pattespensionat.fi

tfn 040 463 2658

Elinstallationer / Sähköasennukset Luftpumppar / Ilmalämpöpumput Elplanering / Sähkösuunnittelu Solpaneler / Aurinkopaneelit

Jens Viljanen 0405 628 083 jens@elsahko.fi

www.elsahko.fi

Nybyggnad och renoveringar, tapetsering och kakelarbeten

Boes Ravall gsm 0400-884 963, Terjärv

LUFTVÄRMEPUMPAR FRÅN EXPERTEN

Storfavoriten i de finländska hemmen KONTAKTA OSS - DET LÖNAR SIG!

ALLT INOM JORDBYGGNAD ALLT INOM JORDBYGGNAD Närpes, tel. 0500 361 779 e-post: stefan@elhuset.fi www.scanoffice.fi

Taktvätt och -målning

Fixar nästan allt • Fastighetsskötsel • Sommarstugsservice • Hemhjälp Hushållsavdragsgiltigt!

Vet du, i vilket skick ditt tak är?

Vi sköter om alla sorters taktvättar och -målningar med flera års erfarenhet!

Gratis takbesiktning!

• privatpersoner • bostadsbolag • kommuner

➔ Tegeltak ➔ Plåttak

➔ Filttak ➔ Industrifasader Målning av tak och ytbehandling mot mossa!

Glenn Snellman tfn 050 408 6286 Dan Rintamäki Tfn: 044-317 0030 Skolvägen 17, 66800 Oravais

Industri- och fastighetsservice med över 10 års erfarenhet!

Tekniskt försprång med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar. Ingen shoke och inga justeringar.

Stihl MS 241 CM motorsåg • Volym 42,6 cm3 • 2,2 kW/3,0 hk • 4,3 kg

De populära Stihl röjsågarna

Erbj.

659 €

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och acceleration gör detta till dina drömsågar!

M-TRONIC - nu också på MS 261 CM & MS 201

Stihl MS 261 CM • Volym 50 cm3 • 2,8 kW • 5,2 kg

Stihl MS 201

699 €

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 3,9 kg

Erbj.

699 € Cirkelv. 15, 65100 Vasa

699 €

Stihl FS 410 CEK Erbj.

799 €

Fråga efter paketpris.

Stihl FS 460 CEMK Erbj.

899 €

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER & SAMPOROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR

Stihl FS 469 CEMK Erbj.

999 €

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170 D

• Volym 30 cm • 4,2 kg 3

Världens lättaste proffssåg

Arbeta säkert och användarvänligt med STIHL skyddsutrustning!

Stihl FS 260 CE Erbj.

Stihl MS 180

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

199 € Erbj. 249 € Erbj.

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r!

SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER & SKÖRDETRÖSKOR KOM IHÅG! Försäljning av STIGA & VIKING trädgårdsmaskiner m.m.

Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Moto-svärd och kedjor

Planering inför byggande PlaneringPlanering och förverkligande av avloppssystem inför byggande Jordbyggnadsarbeten Planering och förverkligande av avloppssystem Fastighetsskötsel Planering inför byggande Jordbyggnadsarbeten Planering och förverkligande av avloppssystem Fastighetsskötsel

ALLT INOM JORDBYGGNAD

Jordbyggnadsarbeten ERFARENHET BETYDER KVALITÈ Fastighetsskötsel ERFARENHET BETYDER KVALITÈ ERFARENHET BETYDER KVALITÈ

G G TTGT

ERFARENHET BETYDER KVALITÈ GEO-TEKNO

GEO-TEKNO Thomas Lund GEO-TEKNO 0400Lund 363048 Thomas 0400 363048

www.geotekno.net thlund@multi.fi

Thomas Lund 0400 363048

26 GOD TID

6/2015

Företag till er tjänst...

FÖRDELAKTIG LEVERANTÖR AV KÖKSMASKINER

* Armaturer * ELbatterier * Övrigt elinstallationsmaterial direkt från vårt lager

- Vi är trygga och pålitliga - Vi installerar det vi levererar egen service-- Vi Vihar sköter även avdelning förihushållselarbeten Ditt hus maskiner - Vi sköter även alla elarbeten i Ditt hus

* Elinstallationer *

OY KONTAKTOR AB Mjölnaregatan 26B 65100 Vasa tel. 3177 900

Välkommen!

JEPPO KRAFT ANDELSLAG NYA RADHUS I KVEVLAX - INVID KOSKÖVÄGEN Bo Ab Ahlbacken 3

Priser fr. 134.500€ 2r+k Beräknad inflyttning sommaren 2016 FÖRSÄLJARE: Prima Fastigheter Ab tel. 0400 210 335 BYGGARE: Byggtjänst G West Ab

Tag hand om ditt hus!

VI UTFÖR

VENTILATIONSRENGÖRING

PRIMA AFM

Handelsesplanaden 16E

PRIMA FASTIGHETER Ab Dan Örndahl tel. 0400-210 335

info@jeppokraft.fi Tfn 788 8700, fax 788 8749

M & K Karlsson Ab Oy www.mkoy.fi

- Grävmaskinsarbeten - Dränering o. avloppsarbete - Gårdsanlägning mm

- Kaivuutyöt - Salaojitus- ja jätevesityöt - Pihasuunnittelu ym

Micke: 040 565 7949 Kjell: 0400 797 225

www.primafastigheter.fi (eller Etuovi.com)

med bättre inomhusklimat och lägre energiförbrukning som följd Peter Rosenholm 040-487 0082 Mikael Kauppila 040-487 0083 Oy SanCon Finland Ab Stationsvägen 12 64200 Närpes

Malmgränd 2 / IRIS I 2 st. 3R+K+b biltaksplats 73,5m2 167.000€ 2st 2R+K+b biltaksplats 47,5m2 114.000€ Inflyttningsklara till julen.

Toppenläge, terass i sydväst Hög standard All service på gångavstånd Möjlighet att påverka ytmaterialet

Fastighetsservice • Kiinteistöhuolto Grävarbeten • Kaivuutyöt Träd- och vedarbeten • Puu- ja halkotyöt Traktorarbeten • Traktorityöt Försäljning av mylla • Mullan myynti m.m. ym.

BRUNNSOCH ENERGIBORRNING, PUMPAR

BYGGNADSFIRMA

TEL. 040 519 6796 Puh.

TAPETER, MÅLFÄRG, KAKEL, GOLVMATERIAL MM VÄLKOMMEN!

Vasa Färg Ab

Smedsbyv. 17, Vasa 3616300

Oy VäricityBomiljö Ab

Köpmansg. 16, Jstad 7230672

Saneringar och nybyggnation för privathushåll och industri

Egen parhusproduktion

WL Trecon Wikar 0500 465 167 Libäck 0400 777 946 www.wltrecon.com info@wltrecon.com

• JÄRN • LANTBRUK • FARM • FRITID •

NÄRPES

BYGGARenovera

040 - 861 6289 • www.antonwork.fi • anton@antonwork.fi

F:ma PETER VILLANEN

Klemets & Son

0400-360 926 www.klemets.net

RAKENNUSLIIKE

Inför höststädningen

fönstertvätt Ditt inköpsställe

NYKARLEBY KORSNÄS Frillmossavägen 2 Strandvägen 4131

STUGSERVICE * Stugservice, byggnads- och A.SÖDERHOLM * gårdskarlsjobb Grävarbeten, mindre svetsarbeten 0400 530 489 * Bryggor och traditionella brokistor * Tomtröjning och skogsavverkning, stubbfräs * Flyttbar såg för uppsågning av egna tråd till stomvirke * OCKSÅ PÅ HOLMAR

Ring och fråga mera!

F:ma A.Söderholm Lillmälö Byväg 47, Pargas Arthur.soderholm@parnet.fi

KIVISISUSTUKSIA / GRANITINREDNINGAR KEITTIÖTASOT KÖKSBÄNKAR KPH TASOT BADRUMSSKIVOR LATTIAT GOLV Sommarö Basic Stone Oy PORTAAT TRAPPOR YM MM. Chauförsvägen 6 10600 Ekenäs

S B S

GSM 040570 2029, fax (019) 223 2701 basicstone@pikaposti.fi www.basicstone.fi

Även båtskjul. Hemtransport direkt från fabriken. 10 olika standardstorlekar.

GOD TID

LÄMNA OLJAN ÅT MOTORERNA, VÄRM MED ENERGI FRÅN DIN EGEN TOMT OCH SPARA T.O.M.

6/2015 27

Företag till er tjänst...

Målningsarbeten Kakelläggning Renovering Tapetsering Golvslipning & ytbehandling Epoxi golvbeläggningar Maalaustyöt Laatoitukset Rakennuskorjaukset Tapetoinnit Lattiahionnat & pinnoitukset Epoksi lattiapinnoitteet

Gör en kalkyl på thermia.fi värmepumpar

Tel: 040 757 0194 | E-mail: pmjrenovering@gmail.com

Maxmovägen 242, 66640 Maxmo (06) 345 1270,0500-363 681, fax (06) 345 1299 www.esnab.com

BERGSVÄRMEBORRNINGAR

Snabbt, snyggt BERGSVÄRMEoch yrkesmässigt!

BORRNINGAR En beställning av oss är ett Ess i ärmen!

Skrattlassvägen 44, Bäckby. tfn 050-3009 685

Från oss moderna och förmånliga PVC-fönster

Vi söker aktiva seriösa egna företagare som återförsäljare i hela landet.

Kontakta: Harry Backlund tel 0500-953410 eller harry.backlund@exellent.fi

•Förläng Välkommen och besök sommaren med en vår nya hemsida!

TERRASSINGLASNING

www.porausassat.fi

LINDSTEDTS BYGGSERVICE Grävmaskinsarbeten - Kaivinkonetyöt Traktorarbeten - Traktorityöt Dränering - Salaojitus Putsning av vägrenar och ängar - tienvarsien ja niittyjen leikkuu Muddring av stränder - Rantojen ruoppaus Gårdsplansbyggnad - Piharakentaminen Rivningsarbeten - Purkutyöt Husmålning - Talomaalaus Stug- och fastighetsservice - Mökki- ja kiinteistöhuolto

ANDREAS LINDSTEDT ✆ 0400 470 983 www.lindstedtsbyggservice.com

Enkel och miljövänligt • Beställ idag så undviker dusätt sommarens rusning! att värma upp ditt hus!

Lediga hyresbostäder och tomter i Malax kommun Nära till all service, bl.a. affär, HVC och apotek

Tfn 050 300 9685 info@porausassat.fi En beställning av oss är ett Ess i ärmen!

Pidennä kesää

TERASSILASITUKSELLA

Intresserad?

Bulderbackavägen 8, Sandsund www.raimax.fi • info@raimax.fi • tfn 7221 633

Kontakta disponenten, tel 050 5524301 Närmare uppgifter: www.malax.fi

Raimax-Alu Ab

FASTIGHETSSERVICE

Hur ser din skorsten ut? * Skorstensfilmning * Skorsstensglidgjutning för murade skorsten * renoverar för privata hushåll * VTTs våtrumscertifikat

Nu också luftvärmepumpar från oss!

Av Tukes godkänd luftvärmepumpsinstallatör

Möllersv. 22, Karleby Tfn 0400-860023 jens@jensjobb.fi www.jensjobb.fi

Elinstallationer och elplaneringar till ditt hem, din sommarstuga eller till industrin? ● Datanätsinstallationer? ● Larm och PLC-styrningar? ● Växthusbelysning? ● Servicearbeten på elinstallationer och till industrin? ● Elmaterial? Kan köpas från vårt lager! ●

Stubbfräsning Gräsklippning Utomhusmålning.

Ring och boka tid!

Tfn 0500-669 631 fredrik.lyback@agrolink.fi www.lybacksjobbtjanst.fi

KONTAKTA DÅ OSS!

Tegelbruksvägen 4b Tfn: 06-2241110 64200 Närpes

Kom ihåg oljebrännar-servicen inför vintern!

info@electroteam.fi

Jonas Krook 050-5392585 Bengt-Erik Österberg 0400-451615 Roland Storttåg 045 - 51758141 www.electroteam.fi

28 GOD TID

6/2015

FÖRENINGSNYTT

Esbo värvade vid Kulturen vid Ån Vi har flere år hjälp till med att skö-

Ekenäs Hemliga resa till Örö En busslast förväntansfulla pensi-

onärer åkte torsdagen 16 juli iväg på sin hemliga resa med Ralf Wikström vid ratten och Catharina Hindrén som reseledare .Några tippade rätt resmål men ännu i Kasnäs fanns sådana som ej visste vart vi skulle åka. Guiden Daniel mötte oss och visade vägen till båten vi skulle fara med. Tur var det för i hamnen var det många bussar med andra pensionärer. 45 minuter tog båtresan en del satt ute på däck och njöt av resan. Daniel berättade att Ryssland befäste ön 1915–1917 medan Finland var en autonom del av Ryssland. Fortet var en del av Peter den stores sjöfästning,som byggdes för att skydda huvudstaden S:t Petersburg. Efter att Finland blev självständigt har finska försvarsmakten funnits här till slutet av 2014. Det är ett mycket väl bevarat fort ,väl underhållna byggnader och ser i övrigt snyggt ut. Huvudsevärdheterna är 12-tums batterier samt modernare närförsvarsställningar på olika delar av ön. Här har funnits sjukstuga, en manskapskasern, ett kontor en matsal, en beväringsbastu flere lager-servicebyggnader.

Byggnaderna i mitten av området är från ryska tiden.

Här finns 305 mm Obuhov-ka-

nonerna som vapenhistoriskt är sällsynta. Projektilerna väger nästan 500 kg och räckvidden är nästan 45 km. Ursprungligen fanns det fyra grova kanoner på Örö. I slutet av 1930-talet flyttades två till Ristiniemi nära Viborg. Under byggnadsperioden på 1910-talet placerades fyra 6-tums Canet-kanoner på Södernäbben. Kanonerna var byggda i Ryssland. Vid den Norra udden är luftvärnsställningarna byggda på 1980-talet. Det hörde tre 23 millimeters luftvärnskanoner som kunde användas mot sjömål,de hade smeknamnet ”Sergei”.

ta parkeringen vid kulturevenemanget Kulturen vid Ån. Den stora kulturdagen sker början av juni i gamla Esbo centrum vid Esbo ån och Domkyrkan.

Detta år hade tillfället cirka 4 500 besökare i soligt och fint väder.

Esbo svenska pensionärer hade nu även en monter med tält nära det stora aktivitetsfältet. Tältet var till lån från Förbundet. Vi hade även första gången i bruk vår nya RollUp med vårt namn.

Parkeringen och P-skyltningen

Hoffman och Östen Lindström.

Försöket med värvning av nya medlemmar med egen monter lyckades så bra, att vi kommer säkert att upprepa arbetet nästa år.

GUSTAV BÅSK ordförande, ESP.

ordnades som vanligt av Lasse

Med hjälp av tidningen God Tid och

broschyrer kontaktade vi seniorer.

Glädjande många var redan våra medlemmar. Dock kunde vi dela ut närmare 100 tidningar till potentiella medlemmar.

Vi hade med i värvningen Vine-

P-vakterna Lasse Hoffman och Östen Lindström, därtill Janne Holmberg från SFP.

Värvarna Solverig Lindfors, Gustav Båsk och Carl-Göran Sten.

Det var intressant att höra och se.

Daniel hade själv avtjänat sin värnplikt ute på Örö och hade verklig sakkännedom. Vi avnjöt en god lunch i restaurangen och under hemresan med båt fick vi avnjuta kaffe med dopp. Vädergudarna var på vår sida hela dagen vilket ju inte hänt så ofta denhär sommaren. Örö är verkligen värt att besöka en lummig vacker ,välskött ö i havet. Fint att vi nu har möjlighet att komma dit och det finns möjlighet att därifrån ta sig till Bengtskär även det värt att se men det får bli en annan gång.

CATHARINA HINDRÉN

Alla resenärer.

Esbo Kyrkoby pensionärsklubb på ötur Den 2 juni klockan 5 samlades 21

sömniga pensionärer från Esbo Kyrkobys pensionärsklubb för att resa till Åland. Vi tog den längre vägen via Pargas, Nagu och Korpo där skärgårdsfärjan m/s Skiftet väntade på oss i Galtby och tog oss till Kökar.

Väl framme på Kökar mötte oss mångsysslaren Philip Hällund som guidade oss runt på Kökar bland annat till kyrkan och franciskuskapellet, visade oss miljöerna för Ulla-Lena Lundbergs prisbelönta bok Is och berättade hela Kökars historia sedan flera hundra år tillbaka. Eftermiddagskaffe och Ålandspannkaka blev det på Peders Aplagård, se-

Helsinghörnan firade 40 år Vädret visade sig från sin sämsta sida när Korsholms pensionärsföre­ ning ställde till med fest för sitt pensionärshem Helsinghörnan.

Störtregn och stormvindar gjor-

ta Björkstén (Hagalund), Marita Granholm (Esboviken), Solveig Lindfors och Carl-Göran Sten (Olars) samt Gustav Båsk.

de det omöjligt att använda partytälten, så hela tillställningen fick flytta in i matsalen. Men det påverkade inte sångglädjen eller gemenskapen.

Solveig och Kaj Henriksson vid Chips fabriksbutik.

nare på kvällen efter att vi checkat in oss på Klobbars gästhem fortsatte vi till hembygdsmuseet. Efter det var vi så fulla av nya intryck att det var dags för en sen middag och sedan i säng.

Tidigt följande morgon fortsatte vi

i ösregn med m/s Skifte som förde oss till Långnäs, där väntade vår entusiastiska guide Bosse Ahlnäs på oss i strålande solsken, han skulle vara med oss hela dagen och visa oss runt på Åland.

Vi besökte bland annat stadshuset, Bomarsund och åt lunch på Smakbyn, tyvärr träffade vi inte Mikael Björklund men maten var god ändå. Efter lunchen åkte vi mot

Vårdö där vi besökte folkskolmuseet och Anni Blomqvist hem.

Till slut ville Bosse överraska oss och visade oss Sandö Återvinningsstation och man kan lugnt säga att ingen av oss har sett en så snygg och hemtrevlig återvinningsstation den hade trasmattor på golvet och blomamplar på väggen.

Avslutningsmiddagen åt vi på Arkipelagen i lugn och ro för att sedan åka hem med Gabriella till Helsingfors.

Efter 3 intensiva dagar var vi hemma ingen trötta men nöjda, solen sken när vi vistades utomhus lite regn fick vi men då satt vi i bussen.

KERSTIN SUNDBERG

FÖRENINGSNYTT

Ettan på Skatudden

På Hamngatan berättade Ossian

Enkvist om hur hans far Terje i sin ungdom bott där och hade god utsikt mot skeppsvarvet, som under det första världskriget dag och natt reparerade ryska krigsfartyg så nithamrarna smattrade. En dag blev allt tyst. Februarirevolutionen 1917 hade börjat. Nu steg arbetarna en i sänder upp på en låda och höll tal. I januari 1918 tog de röda makten,och då måste Terje bära ett rött band på ärmen för att komma förbi vakten vid Kolerabassängen när han skulle till skolan i Norsen.

I april 1918 eldade de ryska krigsfatygena på Kronbergsfjärden under ångpannorna, lyfte ankar och lämnade Helsingfors. Snart steg tyska flottan i land på Skatudden .En kanonbåt besköt den Borgströmska tobaksfabriken vid Sjötullstorget.

Vid minnesmärket över minsvepningen efter andra världskriget fick vi höra att 20 procent av alla minor i världen , 60 000 stycken, utlagts av Finland, Ryssland och Tyskland i Finska viken och att Finland måste oskadliggöra dem, vilket tog 5 år för en stor flotta av minsvepare, bogserbåtar och fiskebåtar.

Minorna låg förankrade osynliga någon meter under vattenytan.

Om man stötte till något av minans horn exploderade den. Minsvepa-

6/2015 29

Ingå Seniorer rf i tiden

Den 7 maj samlades 24 förväntans-

fulla Ettor utanför Uspenskikatedralen. Av guiden Holger Thors fick vi bland annat höra om den undergörande Guds moder-ikonen, som blev stulen av en tjuv,som trängde sig in genom ett smalt fönster. Lyckligtvis fick man ikonen senare tillbaka efter att den hade varit begravd under jorden i Åbo och nu är den restaurerad och på hedersplats i katedralen. Vi fick också veta varför de gyllene lökkupolerna på Uspenskij inte pryds av vanliga ortodoxa kors, utan av kors,som står på liggande månskäror. De är nämligen symboler för kristendomens seger över islam i Ryssland. Kyrkan är delvis byggd av tegel från de under Krimkriget förstörda fästningarna i Bomarsund på Åland.

GOD TID

Föreningens vårmöte fattade ett

enhälligt beslut om att ändra före­ningens namn till Ingå Seniorer rf. Namnändring motiveras bland annat med att även seniorer som ännu inte har gått i pension skall beredas möjlighet att verka i föreningen för den äldre befolkningen i Ingå. Pensionering kan som känt uppskjutas till 68 års ålder om personen så kommer överens med arbetsgivaren.

Föreningen vill leva och verka i tiden och då klingar Seniorer väl, samtidigt som vi med stor respekt betraktar föreningens historia.

Föreningens namnhistoria: 1971 till 1975 Täkter Pensionärer rf, 1975 till 2015 Ingå Pensionärer rf och från 26.5.2015 Ingå Seniorer rf.

KAJ SJÖBLOM ordförande

Ossian Enkvist redogör för hur minsvepning går till vid minnesmärket, som består av en gammal hornmina.

Ingå Seniorers grillfest

ren, som kunde vara till exempel ett cirka 20 meter långt träfartyg drog efter sig vajrar i en v-formation med hjälp av bojar och undervattensdrakar. När minsveparens vajer träffade minans förankringsvajer gled denna in i en sax, som klippte av den så att minan flöt upp till ytan.

Därefter oskadliggjordes minan antingen av en minmästare som jobbade från aktern på en roddbåt rodd av en matros eller också sköt man minan i sank med en finkalibrig kanon så att den sjönk till havets botten.

Eftersom det också fanns magnetminor och akustiska minor på havsbotten, en del med räkneverk, som till exempel utlöstes först när det tionde fartyget passerade minan, måste alla ställen svepas minst 20 gånger.

Till de 80 sångglada seniorernas

Utrikesministeriet, ”Marinepipa-

get”, ritat av Engel var Helsingfors flottstations kasern ännu på 1950-talet och var på den tiden omgivet av ett skeppsvarv och ett fartygsskroteri. Numera används de gamla verkstadshallarna bland annat som sporthall och dagis.

Skatuddens före detta fängelse är numera hotell och museum. Den stora, öppna hallen med balkonger och ståltrappor i flere våningar är bevarad. Den är byggd efter amerikansk modell för att en enda fångvaktare skall kunna övervaka allt.

Fängelset var ett rannsakningsfängelse där fångarna, cirka 170 stycken, vistades bara ett par månader innan de flyttades till andra fängelser. Där har varit inspärrade bland andra Risto Ryti, Hertta Kuusinen och Volvo-Markkanen. En del rymningar lyckades trots de höga murarna, bland annat drog en fånge på sig prästkläder och vandrade ut. I fängelsekyrkan, som vi fick se, satt det förr i tiden vakter i hörnen av rummet. Gudstjänsterna på söndagarna var populära bland fångarna, eftersom de då kunde skicka meddelanden åt varandra med papperslappar. Vi fick också besöka en isoleringscell med en bädd och ett avträde. Fönstergluggen satt högt uppe under taket. I cellen kunde man hamna som straff för dåligt uppförande eller för att inte bli ihjälslagen av de andra fångarna.

De moderna hotellrummen har byggts genom att kombinera ett par fängelseceller per rum. I utrymmet har ett komfortabelt hotellrum inretts med eget badrum och nya fönster, som med Museiverkets tillstånd har öppnats i ytterväggen.

Under kaffestunden i fängelsehotellets källarcafe´ Jailbird kunde vi till slut diskutera allt vi sett under dagen på den mångsidigt intressanta Skatudden.

stora förtjusning var allsången dominerande för grillfesten på ”Hemppan” som blev avslutning på säsongen.

För musiken stod Linnea Holmberg, Anders Holmberg och Åke Lindfors med elegans.

Efter välkomsthälsningarna av ordförande Kaj Sjöblom följde ett högtidligt inslag då Marie-Louise Högström tilldelades föreningens standard Nr 6 för enastående arbete i föreningen.

Hon har bland annat tillfört 122 nya medlemmar, dragit Boccian, ansvarat för lotterierna och varit aktiv medlem i styrelsen.

Grillmästarna Bengt Högström och Koffe Nyholm fick beröm för väl grillade korvar. Stående bordet bjöd på olika sallader och batong. Som en överraskning hälsade Knappa Einar (Åke Lindfors) på med underhål-

lande historier. Kaffe och pajer serverades i pausen.

Disa Flythström informerade bland annat om Västnyländska sommarfesten 25.6 i Dragsvik, Emil i Lönneberg 8.7 på Raseborgs teater, Sjundeå teatern 1.8 och höstutfärden 20.8 till Harjavalta.

De duktiga värdinnorna under ledning av Leena Maunu var Birgitta Sundberg, Eyvor Österholm, Maj-Gretel Bodö, Maj-Britt Wide, Synnöve Westerlund och Inger Sjölund. Ett stort tack till dem alla.

Lotteriet gynnade många och därtill två överraskningspris, presentkort till Westerby Gård, som lottades bland alla inträdesbiljetter. Mera allsång till sommaren.

Den allt igenom lyckade festen avslutades med svängom på dansgolvet.

KAJ SJÖBLOM

TEXT OSSIAN ENKVIST FOTO BIRGIT RANTALA

Den undergörande ikonen är till höger på bilden inifrån Uspenskij-katedralen.

Marie-Louise Högström erhåller föreningens standard nr 6 och en ros av ordförande Kaj Sjöblom

30 GOD TID

6/2015

FÖRENINGSNYTT

Korpo pensionärers lyckade resa till Åland Det var onsdagen den 27 maj, som

Vår guide på Kökar Philip Hällund.

Karis Pensionärer i både öster- och västerled Ingen hemlig resa för Karis Pensionärer i år utan två kortare utfärder med känt mål. Vårvintern avslutades med en dag i Helsingfors och trots ett ganska kyligt och blåsigt väder, upplevdes dagen som lyckad med besök bland annat i Storkyrkan, stadshuset och Tempelkyrkan.

Ett stort plus får den synnerligen kunniga guiden.

Dagen avslutades med ett besök i den rätt så nyrenoverade saluhallen vid Kolerabassängen, där man exempelvis kunde inhandla god ost eller avnjuta ett glas vin.

Redan halv sex en tidig augusti-

morgon gick färden sedan västerut med Stig Berglund vid ratten. Vi var på väg till Finlands sydligaste kommun, Kökar. Efter en hel del bussåkande, tre landsvägsfärjor, allsång och ordlekar kom vi fram till Brudhäll, Kökars enda hotell, där lunchen väntade.

På eftermiddagen träffade vi den lokala guiden Philip Hällund, en mångsysslare på Kökar, lärare, kantor och företagare i turistbranschen, kunnig och trevlig. Han berättade bland annat om lämningar av den första mänskliga bosättningen, en unik säljägarboplats från yngre bronsåldern, som finns i byn Otterböte. Jägarna tog antagligen till vara allt av sälen, men fettet var viktigast. Det kokades till tran som var en betydelsefull handelsvara på den tiden. Sedan tog guiden oss till Hamnö, som på medeltiden var en viktig skärningspunkt mellan flera

farleder och som också erbjöd skyddade hamnplatser och färskvattenkällor. Här kunde vi även se lämningar av boplatser och en smedja.

Ett franciskanerkloster fanns på

Kökar på 1400-talet. Resterna av det användes, då man förde upp den nuvarande kyrkan, St. Annas kyrka, som invigdes år 1784. På 1970-talet iståndsattes en klosterkällare och från år 1979 har Franciskusdagar årligen hållits på Kökar.

Följande dag besökte vi ortens hembygdsmuseum, som beskriver hur fiskare och jägare levde i gångna tider.

Dagens Kökar är en livskraftig skär-

gårdskommun med mångsidig service och goda färjförbindelser; visst, vi besökte både butik och bageri, men någon bankautomat såg vi inte.

Naturen är fin med karga klippor, vackra stenformationer, låga enbuskar och rödblommande ljung i solens sken. Vi fick uppleva två härliga dagar med sol, värme och trevlig samvaro samt visioner om en följande resa.

Avslutningsvis kan nämnas, att det

blir fest på fest på höstens månadsträffar. Karis Pensionärer inleder säsongen med födelsedagsfest, fortsätter med 40-årsjubileum, lilla jul och avslutar med traditionell julmiddag i december.

CJ Foto SVEN JOHANSSON

ett 30-tal förväntansfulla Korpo pensionärer gick ombord på båten Skiftet i Galtby. Klockan var 6.30 och det verkade bli fint väder, efter föregående dags ösregn.

Väl ombord tog man plats och satte sig att prata och titta på utsikten. En del spelade kort. Klockan 12 anlände vi till Långnäs och tog turbussen in till Mariehamn. Vi bokade in oss på Park hotell, som ligger mitt i stan och åt lunch.

Efter maten var det några timmar ledig tid. Man vilade, gick på uppköp eller besökte sjöfartsmuseet.

På eftermiddagen kom en beställd buss som tog oss på rundtur i vackert landskap bland annat till Geta berg. Vi beundrade också Ålands fina lands-och cykelvägar. Slutet av kvällen firade vi på Stallhagen, ett ölbryggeri. Christian Ekström berättade ingående hur ölet tillverkas, om ställets historia och sen fick vi provsmaka några ölsorter. Vi åt även middag där..

Klockan var runt halv elva, då vi återvände en aning trötta till hotellet.

Följande morgon sökte bussen oss igen. Denna gång styrde vi kosan mot Eckerö. Vi besökte jakt-fiskeutställningen och därefter åkte vi till Anderssons gårdsbageri, där vi bjöds på kaffe och wienerbröd och kunde köpa hembakat bröd med hem. Färden fortsatte sen till Mikael Björklunds Smakby och där åt vi lunch. Småningom var det dag att åka till Långnäs och ta båten hem.

Det var ett mycket glatt och nöjt

Text och foto MAARIT FINÉR

Eckerö.

Kyrkslätts Pensionärers hemliga resa Onsdagen den 3 juni var det igen

dags för den populära hemliga resan för Kyrkslätts Pensionärer. Den här gången var vi 70 stycken glada resenärer som äntrade två bussar.

Då vi steg på bussen, var res­målet förstås en hemlighet, men snart fick vi veta, att vi skulle till Tusby och besöka några av konstnärshemmen i den så kallade Konstnärskolonin vid Tusby träsk.

Först besökte vi Aino och Jean Sibelius hem, Ainola. Huset har ritats av Lars Sonck och blev färdigt 1904. Här, i liljekonvaljebacken fick familjen ett älskat hem och här har Aino och Jean också sin grav bland träden.

I år har det gått 150 år sedan Jean Sibelius föddes. Jubileet uppmärksammas på många olika sätt. Tusby Konstmuseum, som vi också besökte, har valt att uppmärksamma fru Aino Sibelius, född Järnefelt. Aino var en stark och kunnig kvinna, också mycket konstnärlig. I familjen Sibelius föddes sex flickor, men en dog som liten. Aino undervisade alla barnen hemma. Hon var också en fin pianist, men sällan kunde hon eller döttrarna spela hemma, då den store maestro behövde tystnad omkring sig, då han komponerade. Musiken hördes inom honom utan att han behövde spela den. Fru Aino designade möbler och gjorde ritningarna till bastun på Ainola.

Hon översatte också litteratur.

nens hem och konstnärsateljé, Halosenniemi. Här hittade han motiv till sina tavlor under alla årstider.

Mest känd är han för sina underbara vintermotiv med snötyngda träd.

Pekka Halonen firar också 150 års jubileum i år. På grund av det, har konst lånats in, som inte annars kan ses på Halosenniemi.

Vi gjorde en paus vid Tusby kyrka. En gråmålad korskyrka av trä från 1734. På gravgården har Pekka Halonen och Aleksis Kivi fått sin sista viloplats. Platsen för de stupades gravar i Tusby är känd som mycket vacker. Man kan se ut över Tusby träsk och en staty med två soldater i snökåpor vakar över platsen.

Det tredje konstnärshemmet, Vil-

la Kokkonen, är kanske det minst kända av de hem vi besökte. Här bodde tonsättaren, kompositören Joonas Kokkonen. Huset är ritat av Alvar Aalto och stod färdigt 1969. Kokkonen ville ha ett hus där flygeln stod i centrum. Så blev det.

Lunchen den här dagen åt vi på Här-

män Rati, en stor röd byggnad av stock, som flyttats hit från Österbotten.

En del av deltagarna njuter av solen på hotellbryggan.

gäng, som tog iland i Galtby. Det var en verkligt lyckad resa. Vädret var fint hela tiden, tidtabellen höll, ingen blev sjuk och alla var i tid och mat fick vi mer en nog. P å hemresan uppvaktade och tackade vi vår ordförande Anders Johansson för att han ordnat en så innehållsrik resa. Tack även till alla deltagare, det var ni som gjorde resan trevlig.

Färden fortsatte till Pekka Halo-

Ainola

Hela husets form påminner om en flygel. Till och med dörrhandtaget på ytterdörren har formen av en liten flygel.

Idag bor konstnärsparet pianist Elina Viitala och operasångare Antti A Pesonen i huset. Husets herre berättade livligt om husets historia och sedan fick vi lyssna till mäktig sång, allt från Finlandia till O Sole Mio. Operan Viimeiset Kiusaukset av Joonas Kokkonen har blivit till i det här rummet vid flygeln som används också idag.

Vi besökte ännu Koiramäen Pa-

jutalli för en kopp kaffe, där den som var hågad, kunde köpa inrednings- och gåvoartiklar. Intressant att se, hur mycket trevligt man kan göra av vide och andra kvistar. Det fanns djur och korgar, stora och små. Man kunde till exempel köpa sig en elefant ...

Tack, för en intressant och innehållsrik resa!

Text SIV WIKSTRÖM Foto EIVOR LEHTO

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2015 31

Slott och järnbruk på resa till Iniö Det var dags för Lojo svenska se-

Bert Jacobson ledde kören Tonkarlarna.

Allsångsfest i Kyrkslätt Det blev en glad och gemytlig

sommarträff för västnyländska pensionärer den första måndagen i juni då Kyrkslätts pensionärer ordnade den traditionella Allsångsfesten i Församlingshemmet. Salen fylldes med närmare 200 deltagare.

Vi har samlats här i dag för att fira våravslutning med sång och musik och för att trivas tillsammans. Det är nu den nionde gången vi ordnar den här traditionella allsångsfesten här i Kyrkslätts församlingshem med inbjudna gäster från andra pensionärsföreningar inom SPF Västnyland. Dessa tillfällen har haft närmare 1 500 deltagare tillsammans berättade Fredrik Malmsten, ordförande för Kyrkslätts pensionärer, när han hälsade alla deltagare välkomna till eftermiddagens allsångsfest.

Han välkomnade också kören Tonkarlarna och Bert Jacobson som är körens ledare samt Boris Westerlund som hade planerat och ackompanjerade allsångsprogrammet. Fredrik Malmsten riktade sitt varma tack till Kyrkslätts svenska församling för att man har kunnat hålla allsångsfesten i Församlingshemmets stora sal som är tillräckligt stor och passar bra för sång och musik. Församlingens hälsning framfördes av diakoniarbetare Carola Lupander.

Allsången leddes av Stig Johansson som hade med sig fyra sångare Acke Perander, Tor Wessman, Frej Nyholm och

Eugen Sundelin. Allsångsprogrammet inleddes med sångerna Jag tror på sommaren, Morgonvisa, Rosa på bal och I natt jag drömde … Publiken kunde vila ljudstämmorna då Boris Westerlund underhöll med stämningsfulla musikinslag Smakbitar från operettens värld.

Efter kaffepausen fylldes estraden av kören Tonkarlarna som har uppträtt varje gång på allsångsfesten. De sjöng många vackra och nostalgiska sånger.

Bert Jacobson som ackompanjerade kören Tonkarlarna tog publiken med att sjunga Körsångarens kretslopp tillsammans med kören.

I pausen serverades kaffe med

smörgåsar och hembakat till bords. Då kunde deltagarna sällskapa och diskutera med varandra. Serveringen sköttes av föreningens egen arbetsgrupp som hade lagat smörgåsarna och bakat kakorna.

Allsången fortsatte och det sjöngs många glada svenska sånger. Sången klang högt i tak då publiken sjöng med stor inlevelse.

Catharina Hindrén, ordförande för SPF Västnyland, tackade arrangörerna för en lyckad och trevlig eftermiddag tillsammans. Fredrik Malmsten tackade alla deltagare och uppmanade var och en att ta hand om varandra och önskade alla en varm och skön sommar.

Text och foto RAILI NORDBLAD

niorers årliga sommarresa. Onsdagen den 10 juni åkte 33 medlemmar med Wikströms buss västerut via Svartå till Bjärnå. Vi var på väg till Kalliolaakso slott. Fanns det verkligen ett slott i Bjärnåskogarna!

Vi vek av från stora vägen och åkte längs en slingrande skogsväg tills vi kom fram till en glänta. Där möttes vi av en storslagen syn: Ett riktigt slott med torn och tinnar på ängen. Slottsfrun Ann Mattsson tog emot på bron. Hon berättade om slottets tillkomst. En dröm har blivit verklighet. I nästan 30 års tid har hon och maken Olavi satsat sin fritid på att bygga slottet. En 200-årig bondstuga i Somero revs och flyttades bit för bit till Bjärnå för att uppföras i nuvarande form.

Väggarna består av massiva stockar som bilats för hand. Till murning av väggarna har det gått åt 280 ton natursten och tegel. Dörrar och fönster kommer från egen produktion. Byggnadsverket kröns av en 17 meter hög skorsten. Slottet hyrs ut för fester och möten. En bröllopssvit finns uppe i tornet. Vi fick inte tillträde till slottsgemaken, men kunde njuta av kaffe och goda smörgåsar på muren.

len lekte på vågtopparna, då färjan stävade ut på Iniöfjärden. Efter 35 minuter var vi framme i Kannvik i Iniö och åkte ombord på Skagenfärjan som går från Jumo till Norrby. Vi hade åkt en del av skärgårdens ringväg. Iniö har en yta på 63 kvadratkilometer och har runt 210 invånare. Kommunen har uppgått i Pargas stad.

Vi besökte kyrkan. Sophia Wilhelmina kyrkan uppfördes under åren 1797–1800 och är en vacker och ljus kyrka. Inredningen omfattar bland annat altartavlan, som föreställer Herdarnas tillbedjan i Betlehem. I koret hänger ett votivskepp, en tremastad bark vid namn Maria. Nämnas kan också mäs�singskronan som är sammanfogad av två kronor från 1600-talet. Kyrkan har två kyrkklockor som ännu i dag rings i för hand.

Vi tittade också in i bybutiken, vilket resulterade i att alla brödhyllor tömdes. I det trevliga försam-

Nästa anhalt var Tykö bruksby i

Mathildedal. De tre gamla järnbruken Tykö, Kirjakkala och Mathildedal belägna vid Halikkovikens strand bildar tillsammans en kulturhistorisk sevärdhet. Tykö bruk är ett av vårt lands äldsta 1600-tals järnbruk. Vi gjorde tillsammans med en guide en rundvandring i de gamla fabriksbyggnaderna. År 1908 slocknade elden i den sista masugnen. Man övergick till verkstadsindustri. I Tykö gjorde man plogar och krattor. Många minns säkert tröskverken som tillverkades i Mathildedal. Klaukkala producerade knappar. På 1980-talet köptes Tykö av Meri-Teijo och är i dag ett fritidscenter. Efter guidningen väntade lunch i bykrogen.

På färjan på vägen till Iniö.

Westers trädgård i Kimito är en

riktig örtagård. Vi började besöket med att dricka kaffe i cafeterian, medan innehavaren Gunilla Törnroos berättade hur hon började samla växter, som resulterade i en trädgård med rötter från de gamla bonde- och skepparhemmanens köksträdgårdar. Växterna är estetiskt planterade och bildar harmoniska enheter. All odling är ekologisk och giftfri.

Efter detta tog vi raka spåret till Åbo och checkade in på Hamburger Börs. Kvällen tillbringade vi på Restaurang Samppalinna, där vi åt en trerätters middag.

Kaffe i ett “personligt slott”.

Följande morgon startade vi i god

Deltagarna trivdes på allsångsfesten.

tid till färjan i Gustavs. Med oss hade vi också en erfaren guide, Bo Ahlnäs, som hade bott och verkat på Iniö. Vi skulle åka med färjan ms Aurora till Iniö. Det såg ut att bli en vacker dag men litet blåsig. So-

Gamla järnbrukets vattenkraftverk.

lingshemmet åt vi en god lunch från stående bord.

Efter lunchen tog vi färjan från Da-

len till Keistiö, som är Iniös näststörsta ö. Där besökte vi den nedlagda byskolan. Skolan har blivit en viktig samlingspunkt för byborna.

Vindsvåningen har inretts till skolmuseum, vilket väckte stort intresse bland besökarna. Det var många år sedan vi nötte folkskolans pulpeter. Värdinnorna bjöd på kaffe med hembakta bullar och kakor. Trots att det bor endast runt 20 personer på ön har man många aktiviteter och projekt på gång. Man värnar om sin ö.

På återfärden fanns det en sista chans att insupa havsluft . I Åbo tog vi motorvägen till Lojo. Nöjda resenärer tackar reseledaren och chauffören för en välplanerad resa och perfekt körning.

VIVA HOLM

32 GOD TID

6/2015

FÖRENINGSNYTT

Gång på spång ...

... och sång på gång.

Bara glada miner på Malaxtalko.

Vår och sommar med Malax Pensionärer Utom de traditionella sommarre-

sorna har Malaxpensionärerna också haft andra aktiviteter. I år var vi på en flerdagars resa i juni till Dalarna och är på väg på en 1-dags hemlig resa i augusti. Resorna är populära och körs med Peter Söderqvist vid ratten.

Stavgångarna och några andra in-

Lovisanejdens pensionärer kryssade på Saima kanal Tisdagen 7/7 klockan 8 väntade

två busslaster med glada pensionärer från Lovisanejdens Svenska Pensionärer på att den årliga ”hemliga resan” skulle starta.

Gissningarna på resans mål varierade, men reseledarna Henry Tikander och Christian Henriksson log bara åt frågorna och chauffören gjorde sitt bästa för att blanda bort passagerarna genom att köra ett par extra varv runt trafikrondellen innan bussen styrde österut. Efter två timmars bussfärd genom grön och frodig natur blev det en välkommen kaffepaus i Korupirtti i Ylämaa. Kaffet och bullarna smakade gott och resenärerna passade på att sträcka på benen eller handla souvernirer med Ylämaas unika stenar spektrolit.

Resan fortsatte till Villman-

strands småbåtshamn där Camilla väntade, nämligen Finlands största insjöfartyg m/s Camilla med rum för 350 passagerare. Ombord på båten bjöds det både på vackra vyer och smaklig lunch från stående bord för pensionärerna från Lovisa. Det nyckfulla vädret, där regnskurar

och solsken turades, om störde inte passagerarna som beundrade de gröna holmarna och ängarna som syntes genom båtens panoramafönster.

M/s Camilla vände vid Mälkiä

sluss, den högsta av slussarna i Saima kanal. Valkombon Göran Stenstrand kunde berätta att slussportarna i Saima kanal byggdes i Rauma-Repolas verkstad i Valkom i mitten på 1960-talet.

Göran som själv började år 1957 på Rauma-Repola, mindes väl slussportarna som byggdes till de dåvarande största slussarna i Finland. I bergsväggen var årtalen 1927–1933 och 1965–1968 inhuggna.

Efter kryssningen var det dags att

återvända till Lovisa. Reseledarna Henry och Christian hade bokat ännu en kaffepaus i Utti där det igen fanns tillfälle att shoppa, till och med en fjärilhåv följde med hem. På hemvägen avtackades både chaufförerna och reseledarna för intressanta och välplanerade arrangemang.

Text BIRGIT KORHONEN Foto HENRY BRUHN

tresserade pensionärer firade säsongavslutning med att fara till Kajane tisdagen den 19 maj.

Samlingen var vid Allaktivitetshuset klockan 10.00 varifrån vi samåkte med bil. Alla tog en promenad på spänger, som väl behövdes efter allt regnande, ut på myren där vi hörde både tranor och gök.

Några gick ut till den vackra Lillsjön. Leif Skinnar hade riggat upp

en naturstig med många kluriga frågor att besvara. Vi fick svaren då vi grillade korv, då vi kom tillbaks till lägerområdet. Gunder och Gunilla bjöd alla på kaffe med dopp.

Målning på talko vid ett av pensio-

närernas hus den 21 juli. Det var svårt att hitta lämplig dag för målning under försommaren. Till slut hittades en tisdag, då det inte regnade. Vi samlades 16 personer som hjälptes åt med olika sysslor. Det blev snabbt och synligt resultat där målarna jobbat. Många händer gör arbetet lättare och talkojobbet gör att alla är på bra humör.

Allsång med Boris och Maria ord-

nades den 30 juli. Det har redan hunnit bli sed att fira två allsångs-

kvällar under sommaren. Den ena vid Knösgården i sammarbete med byarådet i Övermalax och den andra på gräsmattan vid Adam- och Evahemmet i Övermalax.

På det sättet kan också de boende där lättare komma ut och delta. Tyvärr flyttades tillställningen den här gången, på grund av vädret och många deltagare, till Solhem. Invånare från de andra äldreboendena deltog och kom med taxi.

Inbjudna gäster deltog med sång och diktläsning. Humöret var på topp och de omtyckta allsångerna överröstade åskvädret och hällregnet.

Text och foto MARGARETHA GÄSTGIVARS Foto RAGNAR GÄSTGIVARS

Intressant fyrföreningsträff i Purmo Lördagen den 6 juni var det dags för

den traditionellafyrföreningsträffen för pensionärsföreningarna i Pedersöre kommun. I år var det Purmo pensionärer rf som stod för värdskapet. Förmiddagsvädret var hyggligt bra med solsken men en något kylslagen vind härskade, således det vanliga för denna vår, ingen sommarvärme ännu.

Festen inleddes klockan 13.00 men

i god tid före kunde Gun och Mats Raak hälsa de inemot 200 festglada deltagarna välkomna till Purmogården där flaggan på gårdsplanen vajade i den friska vinden. Festen inleddes med musik av en för tillfället ihopsatt orkester bestående av Georg Mattbäck dragspel, Dan Östman mandolin och Henry Wiklund gitarr.

Föreningens viceordförande Per-Erik Ede höll välkomsttalet och kunde med glädje konstatera att antalet anmälda festdeltagare är

snudd på rekord vilket visar ett stort intresse för denna fest och borgar för en fortsättning i traditionell stil och anda. Sedan följde allsång Nu är det ljuvlig sommar.

Kommunstyrelsens ordförande Henrik Sandberg framförde kommunens hälsning samt gav en intressant och i en klart optimistiskt hållen kommunredogörelse i nutid och framtid.

Följde så solosång av Cecilia Lasén till ackompanjemang av Marguerithe Sandstedt-Granvik. Så följde dagens huvudprogram nämligen festtalet av ekon. dr. Tommy Olin. Temat var Migration med tyngdpunkt på Purmo. Mycket informativt och intressant. Sedan blev det paus med gott kaffe och goda smörgåsar. Efter att paussorlet någorlunda tystnat uppträdde sånggruppen M M Group med tre sånger ur egen produktion (BoErik Miller) ett uppskattat inslag i programmet.

Så följde två festdikter På höjbärgasi skrivna av Rurik Nylund, upplästa av Asta Härmälä.

Följde så “ordet fritt” vilket utnyttjades av Knut Brännbacka som hälsade från förbundet och Region Österbotten. Vallner Granö tackade å Esse föreningens vägnar för en välarrangerad fest med bra program och inbjöd samtidigt till nästa års fest i Esse. Följde så sen en uppskattad solosång av Henry Wiklund.

Före avslutningssången Räck mej din hand höll arrangörsföreningens ordförande Karin Asp tack och avslutningsorden. Inför hemfärden hade det utlovade eftermiddagsregnet infunnit sej.

Med de många och glada ”Tack för en bra dag” hejanden till avsked av den talrika publiken kunde arrangörerna vara nöjda med årets fyrföreningsfest.

PER-ERIK EDE

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

6/2015 33

Munsalapensionärer lär känna sin hembygd med hjälp av lokala guider Det var fjärde året som pensionä-

rerna i Munsala gjorde en resa genom byarna.

Hur mycket känner vi till om vår egen kommun och dess historia ?

De flesta av oss har rest till utlandet, till sol och värme, andra på bussresor runtom i världen. Det är viktigt att vi också lär känna vår egen hembygd och dess historia. Vi har vänt oss till ”byaforskarna” i de olika byarna som sakkunniga guider . I nästan varje by finns en grupp intresserade , som dokumenterar byns historia, seder och bruk, byggnader, ”skrönor” och kartor . De flesta på kurserna är pensionärer.

Början gjordes genom Peltmo, en liten by som ligger delvis vid riksväg 8 och delvis slingrar sig fram längs med vackra före detta riksväg 8. Vår guide här var föreningens sekreterare och kassör Sigge Vesterqvist. Peltmoborna är kända för sin företagsamhet . Här har funnits tegelbruk med tegeltillverkning också taktegel har tillverkats, samt cementgjuteri och transportföretag, nu ett privat avfallshanteringsföretag .

Sigge, själv Storsvedsbo, fortsatte guida oss genom Storsved känt genom Svedbergs skola som är Finlands Svenska Skolmuseum där Göran Holm guidade. Anders Svedberg har betytt mycket för vårt svenska skolväsende. Han var född 1832, hade själv aldrig gått i skola, hade lärt sig läsa och skriva i hemmet. Anders far gjorde bouppteckningar, skrev aktionsprotokoll och

det gjorde att Anders redan som 16 åring började hjälpa sin far som sekreterare. På 1850 talet blev han anställd som ambulerande byskollärare i församlingen. Men en fast skola var målet. 1861 beviljades medel för ett skolhus, det blev Storsved skola . Under perioden 1862–1874 hade skolan allt som allt 500 elever från 27 olika församlingar, från St Petersburg i öster till Åland i väster och Karleby i norr (enligt Bertel Nyholm) .Anders Svedberg var också en som planerade läroplaner för landet.

Senare blev han lantdagsman och en allmän mångsysslare i olika sammanhang.

Resan gick vidare genom Storsved, här i byn har funnits butik ,mejeri och kvarn och gästgiveri. Nu kan vi bara beundra de driftiga människor som satsade av egna medel för att bygga upp sin by. Det fanns till och med en gumma som hade en caferörelse för dem som besökte mejeriet och kvarnen. Hon tog inte betalt för saft och kaffe, men fick ersättning av gästerna en påse mjöl mjölk och kanske lite smör.

Vi åkte vidare till Gunilack en liten by vid riksåttan, granne med Oravais. Vår guide var Helmer Celvin, han hör till Monå byaforskare. Han kunde sin hembys historia.

Namnet Gunilack kommer från en person som köpt ett hemman i byn och hette Gunderlack.

Helmer ger oss många dråpliga historier – här en av dem: Det drog

sig till bröllop i byn och brudgummen, bonden, beställde prästen von Essen som vigselförättare. Prästen frågade då bonden om han tänker bjuda på starkvaror. ”Ja-a”svarade bonden. Det gick inte, prästen vägrade komma varvid bonden sa då tar vi Oravaisprästen. Men det gick inte,för prästen i Munsala hade skyldighet att sköta vigseln och i så fall att Oravaisprästen kom, var Munsala tvungen att betala arvodet till honom. Munsala prästen kom men hämnades – ingen kantor. Gunilackborna ordnade fram en egen kantor – allt gick som smort. Bröllopet blev ”vått”. När en Monåbonde skulle hem med häst och kärra, lyftes han i kärran och hästen hittade hem utan kusk.

Byaforskare i Monå har gjort ett digert arbete och dokumenterat ända till 1500-talet. I byn finns ett av de äldsta bönehusen bevarat som man hoppas iståndsätta tidsenligt.

Olika religiösa rörelser har passerat byn. Pietisterna var en stor rörelse, sedan kom baptisterna och evangeliska. Byn har haft skola, två affärer, snickeri och ”KOLUN” som produsera kol under krigen. En skicklig affärsman i byn var K. J. Pensar, som redan som 17 åring övertog en affär i byn, dessutom startade han en butik i Nykarleby. Han hade stor betydelse för byns lantbrukare, för han ordnade att byns produkter såldes och transporterades till städerna.

Byn ligger nära havet så fiske har även hört till näringarna. Vi gjor-

de en avstickare till Monå-Hällorna här fanns sju sjöbodar som fiskarna använde som båthus och för fiskeredskapen. Nu finns inga sjöbodar kvar. En Monåhistoria – en bland många. Den här handlar om gumman vars gubbe hade rest till Amerika, som så många Munsalabor gjort för tjäna pengar. Gumman fick reda på att gubben börjat använda starka drycker. Gumman sålde en ko för att betala Amerikabiljetten. Hon lär ha sagt” Jag tar hem gubben och gör karl av honom”.

Gumman reste, fann gubben på en skogskamp och tog hem honom.

Men glädjen blev kort, gubben omkom genom drunkning. Tänk vilken kvinna – utan språkkunskaper, ingen resvana, helt ensam klarade hon av detta. Det var kvinnan med ”GO”.

Vi fortsätter förbi Svanbäcks som är ett av de äldsta bostadsområden i Monå. Här finns nu garage och Svanbäcks – numera ett stort bussbolag, Ingves-Svanbäck. Vår chaufför i dag heter Glenn Svanbäck.

Vi gjorde paus vid Nörråkers där

författarna, far och son, Evert och Lars Huldén är födda. Det berättas i Monå om en 7-årig pojke som kom dragande med sin 5-åriga syster på en kälke. Båda föräldrarna var döda. De togs omhand av byborna. Pojken blev Snickare Karl. Han blev en av bygdens bästa snickare har bland annat gjort inredningen till Munsala kyrka. Det berättas att

då frugan klagade att det var mörkt vid spisen så sågade han ett hål för ett fönster och innan kvällen satt ett nytt fönster vid spisen .På den tiden var det ”handarbete”.

Efter kaffepaus i Uf Svanen fortsatte resan via Pelat ,en liten by där fyra vägar korsas. Förr var Pelat känd för smeden Edvins goda arbeten. Han klara av det mesta när det gällde reparation av olika maskiner. Minns från min barndom, när höslåttern började hann vi knappt igång förrän jag hörde hur pappa inte använde bibeltext, då förstod vi, att nu är det dags att besöka Pelat Edvin. I Pelat har älgjägarna byggt ett hypermodernt slakthus som också inrymmer stort samlingsrum, kök och öppen spis. Det finns också sovplatser. Skolklasser har använt utrymmena.

Guide i Pelat var Per Westlin.

Våra guider har berättat ”vem som bor var” och annat av intresse.Vi som har varit med har upplevt sådant vi inte trodde fanns i vår kommundel. Vi har lärt oss mycket, och är tacksamma för det vi fått uppleva. Resorna har varit populära. Bussarna har varit fullsatta.

Vad vi har kunnat konstatera är att Munsalabyarna mår bra ,bygden lever vidare, trots all centralisering.

Nu är alla byar i Munsala genom-

resta, men det finns säkert mycket mera vackert som vi kan lära om vår hembygd.

SONJA GRANQVIST

Festlig tipspromenad på Vargberget Onsdagen 27 maj var det tipspro-

menad på Vargberget för pensio­ närerna från Närpes och Övermark pensionärsföreningar. Promenaden bygger på en lång tradition. Pensio-

Jan-Erik Bergman avtackades.

närerna promenerade tillsammans i grupp längs spånbanan och diskussionen om rätt svar på de kluriga frågorna blev rätt livlig. Idrottssek­ reterare Jan-Erik Bergman hade sammanställt frågorna för sista gången som tjänsteman.

Den här gången var deltagarantalet dubbelt upp mot vad det brukar vara. Närmare 80 pensionärer hade mött upp. Detta tack vare den festliga inramningen och att det var Jannes ”avskedsföreställning”.

Efter promenaden var det genomgång av frågorna och lotte-

ri. Deltagarna bjöds på kaffe och varm paj.

Därefter var det dags för Jannes Band, som spelade Elvislåtar. Hur många visste att Janne Bergman också är en inbiten musiker? Han är också med i Rockbultarna. Där har han en bra hobby inför sin pensionering. I Jannes band deltog också hans bror Carl-Johan Bergman, Andreas Stenfors, Tom Forsman och Thorolf Westerlund med sång.

Underhållningen var mycket uppskattad av pensionärerna och alla gick hem med ett leende.

80 personer deltog i Närpes och Övermark pensionärs­ föreningars tipspromenad.

Till sist avtackades Jan-Erik Berg-

man för allt han gjort för pensionärerna under årens lopp. Han hälsades välkommen med i förening-

en och tillönskades en fin pensionärstid.

Text MÄRTA BACKLUND Foto ALF BÄCKSTRÖM

Pernåborna på hemlig resa

Bjud på en tur

Onsdagen 1/7 startade Tidstrands buss klockan 8 från Lovisa, åkte via byarna, så kom medlemmarna enklare med. Vi var 54 glada, nöjda, ungdomliga människor. Bussen var full av ett gott gäng. Första kaffepausen var i Bemböle kaffestuga i Esbo.

För Alf Bäckström har det blivit en

Sen åkte vi vidare till NUUKS na-

tionalpark, även in på Haltia museum, där fick vi uppleva alla våra fyra årstider med våra djur, intressant. Guiden berätta om versamheten ute i de fria, vackra vädret.

Bussen åkte vidare till Hvitträsk,

”Wohls Gård”där det serverades en god lunch med dricka av olika slag.

Kaffe och tårta till efterrätt,efter maten gjorde vi rundtur inne och ute. Ett intressant gammalt ställer som för oss till historien. Resan fortsätter till Ahlberga ”Peroba Cafe”där serverades karelska piroger och en fräsch fruktsallad, våra magar var övermätta. Hemfärden börja 16.30. Alla nöjda, glada, tacksamma pensionärer tackar reseledaren Tove,och chauffören Kuli så innerligt, de kunde sin läxa!

MARIANNE

Doris Lindqvist, Saga Lindqvist, Lilly Åkerman och Alf Bäckström på årets utflykt. På bilden saknas Lisa Lindqvist som anslöt sig först till kaffet och Ensi Wester som befann sig bakom kameran.

tradition att bjuda in en kvartett av sina grannar på en bilutfärd med husbilen och en grillstund på någon trevlig plats varje sommar. Resmålet är hemligt för passagerarna, men ligger aldrig långt borta.

– Idén är ju att umgås och ha det trevligt, säger Alf. Och initiativet verkar vara uppskattat eftersom passagerarna återkommer år efter år.

Utfärden avslutas med kaffe och dopp hemma hos Alf och hans fru Marianne.

34 GOD TID

6/2015

FÖRENINGSNYTT

Pyttispensionärer på endagstur Årets sommarutfärd gick österut

via Fredrikshamn och Vederlax mot nordost, där man i en by skulle bekanta sig med natriumkalciumaluminiumsilikat. Ämnet är bättre känt under namnet spektrolit. Det är en variant av bergarten labradorit, som förekommer i Kanada och fått namn efter halvön Labrador. En ädelsten skall uppfylla tre villkor: den skall vara vacker, hård och sällsynt. Spektroliten i Ylämaa i Finland uppfyller de kraven med bred marginal.

Spektroliten har en sällsam historia. När man efter vinterkriget började bygga försvarslinjen Salpalinja i östra Finland, upptäckte man spektrolit bland de sprängstenar, som skulle användas som stridsvagnshinder. Kommersiell brytning av spektrolit började man med efter kriget.

Vad är då den finländska spektrolitens charm? Som slipad får stenen en yta, som skimrar i alla regnbågens färger. Det konstiga är, att man ännu inte kan förklara, hur det unika färgspelet uppstår. Det är bara att konstatera faktum.

Spektroliten används framför allt till mycken. Den skimrande stenen kommer till sin rätt infattad i silver eller guld. Sakkännare lär anse, att spektroliten i Ylämaa är den vackraste i sitt slag i hela världen. Ädelstenar brukar ju tillskrivas goda egenskaper. Spektroliten uppges fylla bäraren med eterisk energi och ge en känsla av pånyttfödelse.

Vidare uppges den motverka synrubbningar och lindra ämnesomsättnings- och matsmältningsbesvär. Nåja, nu vet vi det.

Det andra besöksmålet var den in-

ternationellt kända skulpturparken i Parikkala. På vägen dit vek kan in till Imatras centrum för att se det ståtliga Statshotellet och den historiska forsen, som redan på 1700-talet var ett populärt sommarmål för bland andra ryska kejsarfamiljen.

I våra dagar är forsen torr och får vattnet påkopplat endast några få gånger per sommar. Tidpunkterna meddelas på förhand. Efter Simpele nästan snuddade man vid ryska gränsen. Vegetationen var så frodig, att man inte fick syn på de ryska gränsbevakningstornen.

I Parikkala var det tid för lunch.

Matstället var en fullträff för hungriga resenärer, som blev helt tagna av den sagolikt goda laxsoppan och personalens karelska hjärtlighet. Under lunchpausen hann en del av resenärerna se sig omkring i ortens butiker.

Så var det tid för skulpturparken och den blev en alldeles otrolig upplevelse. Från parkeringsplatsen vid vägen var det bara att ge sig iväg längs en stig in i skogen och plötsligt var man mitt inne i en alldeles annan värld. För att få ut så mycket som möjligt av besöket hade man beställt guide. Denna berättade att parken på ett rymligt område med skog och öppen mark innehöll cirka femhundra skulpturer i målad betong. Alla var skapade av Veijo Rönkkönen (1944–2010) under ett halvt århundrade.

Parkens delar har olika namn, bland annat finns där Bykerskorna, Barnens parad, Karnevalsgatan, Jogaträdgården, De lyckligas dal, Den hemliga trädgården och Näckrosdammen. Det skulle väl räcka med mindre för att stimulera intresset att närmare bekanta sig med allt, som stället bjuder på.

Rönkkönens skulpturer representerar ett slags folkkonst och är mycket personliga. Om man väntat sig att få se makabra skapelser, behöver man inte vara orolig. Människogestalterna ser i allmänhet välvilliga ut och de mångsidiga ansiktsuttrycken ger åskådaren möjlighet till spekulation. Mot slutet av sin levnad skapade konstnären rätt många verk med barn som motiv, bland annat ungdomar i svängig, rytmisk dans.

Skulpturerna är inte den enda se-

värdheten i parken. Där trivs också flera hundra arters perenner. Om man har ögonen med sig i skogen, får man syn på svenska flaggan (Melampýrum nemorósum) också känd som svenska soldaten och natt och dag. Växten, som är rätt sällsynt i vårt land, finns på sina ställen i Kymmenedalen. Sitt namn har den av att dess blomma har två färger, kronan är gul och skärmbladen violetta.

När man tänker att den stora skulp-

turparken är en människas verk, Veijo Rönkkönens, blir man andlös. Hur är det möjligt, att en enda persons skaparkraft såväl kommit på idéerna som utfört de femhundra betongfigurerna och dessutom färgsatt dem? Vid hans död för fem år sedan fick man problem med skulpturparken. Släktingarna hade inte möjlighet att överta den, inte heller Parikkala kommun.

Räddaren i nöden kom från Pyttis: industrirådet Reino Uusitalo köpte den. För den dagliga verksamheten svarar en garantiförening och ett kulturförbund. Området är inte kringgärdat, så det är bara att stiga på. För frivilliga bidrag finns en sparbössa. För guidning betalar man givetvis. Ett gratis infoblad på finska, svenska, engelska och ryska finns som ”förstahjälp.” Man uppger, att parken årligen besöks av flera tiotalstusen personer.

På hemvägen avtackades förening-

ens ordförande Pia Marita Roimola och hennes medarrangörer Birgit Ståhl och Irma Roitto för den välplanerade utfärden med lyckade besöksmål och lämpligt placerade pauser för mat och kaffe. Mångkunnige chauffören Kim fick applåder för sin insats att vi ”kom hem till natten och till egen säng.” Också han bör ha hunnit hem för att sjunga vaggvisor för sin sex månader gamle son.

Text och foto RAGNAR BACKSTRÖM

Silverarmband med slipad spektrolit (förstoring).

Barnens blomstervals.

Ett otal perennaväxter står för grönskan i parken.

Den ena vill, men den andra tvekar.

Clara von Bonsdorff förde sin sista grupp operaresenärer till en unik sevärdhet, Veijo Rönkkönens samling betongstatyer i Parikkalan Patsaspuisto.

Clara tog farväl med Tosca i Nyslott Årets traditionella operaresa till

Nyslott var den sista i en lång rad ledd av Helsingforspensionärernas populära reseledare Clara von Bonsdorff. Tisdagen den 28 juli åkte sextio resenärer österut för att se Puccinis Tosca i Olofsborg.

Lokala specialiteter avnjöts under färden på Kenkävero utanför St. Michel, en gammal prästgård med fin trädgård och sjöutsikt. I Nyslott installerade vi oss på sommarhotellet Vuorilinna på en holme i centrum och den som ville hade tid att se sej om i staden och eventuellt köpa en ”lörtsy” på salu­ torget.

Operakvällen i den medeltida borgen var varm och vacker i strålande solsken. Föreställningen var slutsåld men Clara hade i god tid reserverat utmärkta platser för oss mitt i salen.

Tosca utspelas i Rom under Napo­leonkrigen. Huvudrollen som Floria Tosca hade Johanna Rusanen-Kartano, operans enda kvinnliga artist.

Den genomkorrumperade polischefen i staden, baron Scarpia, blir ihjälstucken av Tosca. Han är inte den enda som blir dödad, en rad fångar ställs inför en exekutionspatrull, bland dem Toscas älskare målaren Cavaradossi. När Tosca inser att även han har dödats tar hon sitt eget liv. Tosca är en opera i traditionell stil med mycket dramatik, men med mycket högklassig sång. Ensemblen belönades med stående ovationer.

Båtfärd och betongstatyer När vi vaknade följande morgon hade vädret ändrat sig totalt, det var regn och rusk. En minikryssning på Saimen med m/s Elviira inledde dagen. Vår buss med Karri vid ratten

förde oss sedan över Punkaharjuåsen till Parikkala vid ryska gränsen där vi besökte ett unikt parkområde med mans-, kvinno- och barn­ figurer utförda i betong, verkligt imponerande. Det var Parikkalan Patsaspuisto vilken pappersbruksarbetaren Veijo Rönkkönen skapade under femtio års tid och befolkade med ca femhundra verk. Hemfärden gick via Säräpirtti Kirppusarvi där vi avnjöt husets specialitet Lemin Särä.

Under återresan meddelade Clara

att hon överlåter uppdraget att arrangera resor för Helsingforspensionärerna till Anneli Schönberg, som också var med på resan. Clara har varit ordförande för Munksnejdens pensionärer under många år.

För Samrådet i SPF Helsingfors har hon utöver Nyslottresorna ordnat utflykter till intressanta resmål och konserter. Hon fick en varm applåd till tack för gedigen insats av deltagarna i denna resa, med vilken alla verkade vara mycket nöjda.

BERTEL MYRÉEN

Tosca på Olofsborg var målet i år.

FÖRENINGSNYTT

Mellan broarna – mitt i Åbo Startskottet gick den 27 maj klock-

an 13 vid ärevördiga apoteksmuseet i Åbo. Ärkebiskop em John Vikström – jippots beskyddare – stod uppe på apotekstrappan och sände iväg hundratals pensionärer till taktfast marschmusik spelad av frivilliga brandkårsorkestern från S:t Marie. Vikström är själv en hängiven motionär,som spelade fotboll fram till sin 75-årsdag och fortfarande cyklar och skidar regelbundet.

I år är det 40 år sen 11 pensionärsföreningar i Åbo gick samman och bildade ett tak för gemensamma pensionärsaktiviteter. Åbo svenska pen-

sionärsklubb var en av grundarna och har som enda svenska förening aktivt varit med sen dess. I detta nu består delegationen av närmare 50 pensionärsföreningar och fungerar som brobyggare mellan stadens social-och hälsovård och äldreomsorgen.

Jubileumsår med motionsjippo För att fira de 40 verksamhetsåren hålls ett flertal festliga evenemang under året; samlingar med festtalare, pensionärskörer och -orkestrar och en jubileumskryssning i november. En uppskattad begivenhet var vårens motionsjippo, där upp-

skattningsvis drygt 600 pensionärer deltog i strålande majsol.

Deltagarna i jippot kunde välja att promenera i egen takt mellan stadens sju centrala broar – också anrika Förifärjan räknades – och man kunde ta sig över broarna en eller flera gånger, men alltid med promenad längs åstranden emellan.

Många i Åbo svenska pensionärsklubb redovisade för 9–10 broar; rekordet stod prof. em. Erik Andersson för med 14 passerade broar. Han hann också formulera sina broupplevelser i en hastigt nedskriven sonett. Nämnas bör, att han under pseudonymen Evander är vår mest kända diktskapare vid olika begivenheter i Åbo!

GOD TID Liv och rörelse Pensionärerna tog sig fram med eller utan stavar, springandes, joggandes, med rollatorer eller i rullstol – men inte cyklandes. På plats fanns bland annat Röda korset och representanter för stades idrotts- och trafikverk.

Blodtryck liksom sockervärden mättes,minnestest togs och kaffeoch plättstationer frekventerades.

Förtjusning väckte de hundar och kattor som föreningen Karvakaverit hade med sig. Många rullstolsbundna gladde sig åt att få klappa djuren, som är vana vid att hoppa upp i famnen och sällskapa med rullstolsbundna bland annat på vårdhem.

Text CARIN ÅMINNE Foto JAN-HENRIK STRANDELL

6/2015 35

Evanders dikt som avslutning En pensionär blir som ett ystert barn av vandringsjippot – inte skaver skon!

Här finns Domkyrko-, Thomas-, Martins-, Kvarn-, Biblioteks-, Teater-, Aurabron.

Här stavar lilla gumman, stora karln, för fast vi svettas lever vi i tron att hälsan fångas i motionens garn.

Vi tränar kropp och själ i en vision!

Jag går på båda sidorna av ån.

Längs varje bro går jag åt samma håll!

På Förin spelar detta ingen roll.

Att gå tillsammans är nog inte svårt, fast vind och solsken tårar ögonvrån, för mitt i Åbo är ju Åbo vårt!

Bild utanför apoteksmuseet före starten.

Arrangörerna: Kaija Kiessling/ordf, Mirja Kulo/sekr, Carin Åminne runt John Vikström/ motionsjippots beskyddare.

Sjundeå pensionärers resa till Tartu och Rakvere Måndagen den 1 juni satte sig 41

glada pensionärer i Wikströms buss med Thomas vid ratten, kursen togs mot Skatudden och Viking EXPRESS. Framme i Tallinn mötte vår guide Inge oss och resan mot hotell London i Tartu började. Efter middagen på hotellet for många ut och gå i staden, kvällen var varm och skön. Tartu är Estlands näststörsta stad som omnämndes redan år 1030, staden ligger vid floden Emajogi (Moderfloden).

Staden är mycket livlig tack vare universitetet, som grundats 1632.

Där studerar cirka 18 000 personer varav 700 är utlänningar.

På tisdagens förmiddag gjorde vi rundtur i staden med guidarna Lea Asso och Inge. Vi fick höra av Lea, att det finns så många stora parker då ruiner efter kriget täcktes med jord och växter. Krigseken som vi såg, lär vara planterad efter Livländska kriget (Sverige–Ryssland) på 1500-talet. Vi såg ruiner av domkyrkan, byggd 1474 och som brann ner 1525, den renoverades och brann delvist ner igen. Den del som kan användas fungerar som stadens historiemuseum. Lunchen åt vi i Ruutikellari, vi fick en seljankasoppa serverat i ett urgröpt bröd med lock på, väldigt gott.

Efter lunchen tog vi kursen mot

Otepää, vintersportorten i Estland.

Några modiga tog hissen upp till toppen av hopptornet, fin utsikt!

Den estniska flaggan invigdes i Otepää 4 juni 1884. Sedan fortsatte resan till Leigo gård där ägaren Tenu Tamm berättade gårdens historia och om de 14 små sjöar som bildats i det kuperade landskapet med att utnyttja grund- och regnvatten. Gården har inkvarteringsoch restaurangverksamhet, där ordnas årligen Leigo Musik Festival i augusti. Gården är också mycket populär bröllopsplats.

Före den goda middagen blev det överraskningsprogram, även för de som skulle uppträda! En hastigt hopsamlad sånggrupp sjöng om kvinnan och mannen olika, men behöver nog varandra. Efter kaffet styrde vi tillbaka till hotellet.

Efter frukosten på onsdagen läm-

nade vi hotell London och startade norrut mot Rakvere.

Vi åkte längs Peipussjöns kust, genom gammeltroendes byar där alla familjer har egna lökodlingar som de säljer av och får inkomster. Vi stannade vid Peipsimaa Kulatuskeskus (besökscenter) var vi fick mycket information samt kunde inhandla suvenirer som hantverk, socker, kort med mera.

Vi fick bland annat höra att de gam-

meltroende döper sina barn 3 dagar gamla genom att doppa dem 3 gånger i vatten från Peipussjön, sommar som vinter. Sjön är 141 kilometer lång och 48 kilometer bred och ungefär vid halva bredden går gränsen mot Ryssland.

Följande plats vi stannade vid var Kuremäe Kloster, den enda verksamma ortodoxa nunne-kloster som grundats 1891. Klosterområdet hade mycket välskötta byggnader och en vacker trädgård. På området fanns en helig källa var man kunde ta helande vatten med sig.

Efter en lätt lunch i Johvi fortsatte vi till Rakvere och bokade in oss på Aqva Spa. Efter middagen på hotellet tackade vi Inge med Sjundeå-nyckeln och Thomas med en

liten gåva för deras insatser till vår lyckade resa. Sedan blev en del kvar i restaurangen, några modiga for ut regnet och en del till sina rum.

På torsdagen efter frukosten skulle väskorna i bussen och så åkte vi till trapporna som förde oss upp till medeltida borgen och i parken till den gigantiska statyn av Tarvas – Tjuren. Under tiden som en del gick upp, körde Thomas bussen runt med vägen upp till borgen, där kunde han inte vända på grund av parkerade bilar, så vi steg i bussen och han backade ner längs med den smala, kurviga och ganska branta vägen till gatan, vilken chaufför – värd applåderna.

Färden fortsatte till Liliinas textilfabrik och butik. Vi kunde se ma-

skinerna igång och sedan inhandla mycket välgjorda produkter av linne, dukar, löpare och mycket annat till billigt pris. Sedan fortsatte färden genom Lahemaa nationalpark mot Sagadi herrgård med 500 år gamla anor, ägs numera av staten och används som hotell- och turistverksamhet. Vi kunde bara beundra utifrån och besöka hantverksbutiken, fina trähantverk. Lunchen åt vi i Viitna Körts gästgiveri i Viitna, all mat har varit mycket goda under hela resan.

Sedan Tallinn och hem igen med Expressen. I Helsingfors hade vi samma buss men annan chaufför, brodern Magnus körde oss hem då Thomas for med ny grupp till Tartu. Alla kom bra hem efter en lyckad resa.

Text ANITA ÅBERG

36 GOD TID

6/2015

FÖRENINGSNYTT

Tenala-Bromarf pensionärer på hemlig resa i dagarna tre Måndagen den 13 juli startade Tena-

la-Bromarf pensionärer sin traditionella hemliga resa med Wikströms buss med Thomas Wikström vid ratten och Stig och Birgitta Nyberg som reseledare, den här gången en tre dagars resa.

Bussen startade klockan 7.30 från Bromarf via Tenala, Ekenäs B. Därifrån bar det av österut, Stig hälsa alla 43 morgonpigga pensionärerna välkomna med och hoppades att alla skulle få en fin och trevlig resa.

Stig hade beställt vackert väder, alla var på gott humör. Så uppstod förstås frågan om resemålet, vart är vi på väg, lite försiktiga förslagen om österut sedan norrut men reseledaren höll god min, gav en kort information om resemålen. Vi skulle besöka två städer varav den första var känd för de sakerna men ingeting avslöjades. Började nog komma olika förslag som Lahtis, Tammerfors, Kuopio. Första kaffepausen hölls i Mäntsälä, därefter informerade Stig om det andra resmålet, stadens universitet och yrkeshögskola hör till de mest populära i Finland. Då började man fundera om det möjligen är Jyväskylä eller Tammerfors som andra resmål. Resan fortsatte och

klockan 11.30 anlände vi till Lahtis och hamnen. Där kom de applåder när Stig berättade att vi skulle gå ombord på m/s Suomen Neito och få lunch ombord, där njöt vi två timmar av den fina utsikten och fina vädret samt en god lunch.

Efter Vääksy kanal och slussen där med tre meters nivåskillnad mötte bussen oss och resan fortsatte. Småningom kom man på att det är Jyväskyle som är det andra resmålet.

16.30 stannade bussen utanför hotell Cumulus i centrum av Jyväskylä där vi skulle bo två nätter, efter det var fritid till klockan 18.00 då vi samlades för en gemensam middag i hotellets restaurang.

9.00 följande morgon var alla plikt-

troget i bussen, där mötte oss vår underbara guide som guidade oss runt i Jyväskylä på en perfekt svenska. Det var så intressant att det var fullständigt tyst i bussen i två timmar, varefter det blev besök i Panda fabriksbutik för lite godis under resan. 11.30 blev det lunch på Vesilinna utsiktsrestaurang som ligger på backen och har en fantastisk utsikt. Följande besök var Viherlandia Trädgårdscentrum, Finlands

största Trädgårdscentrum. Massor av blommor och Hackman/Iittala Fabriksbutiker. 15.00 återvände vi till hotellet för lite vila och fritid.

16.30 avgång till Savutuvan Apaja för middag, först blev vi guidade runt området som består av mer än 30 gamla byggnader, den äldsta är mer än 200 år. Så blev det middag i den gamla rians restaurang som blev en värdig avslutning på den dagen.

för en fin resa lika så Thomas för en trygg färd. Stig tackade deltagarna för ett gott bemötande som plikttroget passade alla tider, samt Wik-

ströms busstrafik för hjälpen med planeringen av resan där Thomas hade en central roll.

ansiktskräm, hon var den som hade den slätaste och bästa hyn av oss alla. Läppstift och konturpennor utgår från att det är omöjligt att dra en rak linje i ett pensionärsansikte, alla rynkor och gropar gör sminkandet till rena rallyt. Så det gäller att underlätta arbetet med jordnöts- och sheasmör och färger som lyser också inifrån alla rynkor.

Lite i stil med att valla skidor ....

När det gäller frisyrer och grått hår håller det på att ske

något revolutionernande. Det är nu nämligen inne med grått hår!

Och helst ska håret hänga rakt och stripigt. Bilden i damtidningen av två i mitt tycke fräscha och välklädda äldre damer med raka, gråa hår ända ner till axlarna fick mitt barnbarn att igen komma med en spontan kommentar: – Oj, så fina påskhäxor!

SN

Följande morgon 9.15 så började då

hemfärden med besök på Mäkiahon juustola som finns i Leivonmäki där det bjöds på kaffe och karelska piroger samt provsmakning av deras ostar. Vi passade förstås på att berätta att vi också har en egen ost i Tenala. Lunch åt vi på Mukkula Herrgård i Lahtis, en verkligt toppenfin plats. Sista pausen var i Leppas vingränd där vi fick höra hur man tillverkar vin, likörer, cider, samt smakprover på olika viner.

Av skramlet att dömma i bussen så hade det inhandlas en del viner för att avnjuta hemma och minnas en fin resa i glada vänners lag. Leif Lindholm berättade vitser i bussen och stämningen var på topp ända hem. Leif tackade Stig och Birgitta

Livets små förtretligheter Till livets större förtretligheter hör nog våra damtidningar. Av förekommen anledning har jag den här sommaren suttit långa stunder i väntrum på olika sjukhus och helt naturligt förstrött mig genom att titta i en och annan damtidning.

Och nu står det helt klart för mig varför så många av oss kvinnor upplever sig vara aningen misslyckade.

För damtidningen visar dig ingen nåd. Du är alltid för rynkig, överviktig, illa motionerad eller har valt helt fel sorts kläder, frisyr eller smink. Men det är ingen fara på taket, i just den här tidningen står råden som ska rädda dig från en total katastrof. Övervikten är lätt att bli av med lovar tidningen, genom att promenera varje dag går du snabbt ner 25 kilo. Har prövat, blev bara hungrigare och hundarna blev trötta.

Hjälper inte det här kan du pröva dieter med olika sifferkombinationer eller bokstäver, finns hur många som helst. Tyvärr är sommaren med grillpartyn och släktträffar definitivt fel årstid. Inte vill man ju vara en tråkig och ogin nejsägare heller.

Och grillkorv med öl eller vin är ju så himla gott .....

För många år sedan var det modernt att fasta och bara dricka olika sorts konstiga vätskor. Kommer med fasa ihåg en fastande kollega, mot slutet av fasteveckan satt hon i lärarrummetoch skakade med ryggen mot det heta elementet. Största problemet var ändå att hon luktade

så fasansfullt illa och eleverna klagade i högan sky. Förklaringen att det var slaggen som gick ur kroppen möttes av oförstående tystnad.

En verkligt modern, svensk lösning är att ha en slang med kork på in i magen. När man ätit färdigt och säkert igen för mycket, öppnar man korken och spolar ut det mesta av maten. Har enligt en damtidning gett en viktminskning på 45 kilo!

Min mommo lärde mig att man inte får kasta bort mat så i mina ögon är det här ett verkligt slöseri.

Vi trollerikonstnärer Damtidningarna vimlar av goda klädråd. Köper du jeans ska det vara ”bootcut”, rakt skurna byxor som genast ger dig långa ben?!

Och rumpan ska hållas både in och opp genom speciella tekniker med stretch härs och tvärs. Det här gäller också magen som absolut inte får pösa ut. De flesta av oss mognare kvinnor har också något som snällt kallas ”kärlekshandtag”, som tyvärr kan översättas till ”fläskvalkar”. Här hjälper inget annat än att ta till stora, vida överdelar och täcka in allt med en gång. Då har du också löst problemet med dina muskler på överarmarna, de där som hänger

upp och ner och kallas ”gäddhäng”.

För att få en modern look ska du balansera upp det hela med högklackade skor! Om det hela sedan känns lite framtungt är det absolut inte tidningens fel! Och när man följt alla goda råd och känner sig någorlunda slank och fin kommer det 7-åriga barnbarnet och konstaterar helt kallt: – Farmor, du ser ut som Karlsson på taket. Men han tycker lika mycket om mat som du!

Den här årstiden är damtidningarna fulla av baddräkter, den ena bikinin mera förförisk än den andra.

Men sedan kommer vi till rekommendationerna för mognare damer. Köp helst en hel baddräkt i någon mörkare färg, undvik mönstrat, det får dig att se fylligare ut! Den praktiska lågt skurna modellen som döljer en del av groparna på låren, den är bäst för dig. Och vi måste ju tro på tidningen!? Eller hur?

Ljus i tunneln?

Damtidningarna utgår också ifrån att vi ska lägga ut hundratals euro på undercremer som garanterat tar bort våra rynkor.

Glömmer aldrig en annan kollega som använde spensalvan Tummeli som

ISA FORSBÄCK

GOD TID

6/2015 37

ÅBO SVENSKA TEATER PRESENTERAR JUSSI HELMINENs dramatisering av ANNI BLOMQVISTs romaner och musik av MATTI PUURTINEN

STORMSKÄRS MAJA regi JAKOB HÖGLUND

PREMIÄR 12.9.2015 www.stormskarsmaja.fi     

    

    

KAFFEPAUS I KANTTI Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30

biljetter vid dörren: 25 € / 15 € (kontant betalning!) förköp till Le Bonk: www.tiketti.fi bokningar till övriga föreställningar: biljetter@kammarkoren.net

WWW.ABOSVENSKATEATER.FI



Tfn 050-400 2093

38 GOD TID

6/2015

Q

Q

En tankeväckande berättelse som tränger in i en ung människas annorlunda och okända, men resursstarka inre.

Din Tillgivne

Jean, Otto & Sibeliusmuseum t

Q

Q

Utställning i Sibeliusmuseum 29.1.2015 – 10.1.2016

Museet öppet: tis – sön 11 – 16, ons även 18 – 20 Biljetter: 4/ 2 € (stud.), grupper (10+ pers.) 2 € / pers.

FÖRESTÄLLNINGARNA TEXTAS TILL SVENSKA & FINSKA 26.9 –17.10

Biskopsgatan 17, 20500 Åbo | Tfn. +358 2 215 4494 www.sibeliusmuseum.fi / sibeliusmuseum

WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI WWW.WASATEATER.FI

SENIORERNAS FRISKVÅRDSDAG I BOTNIAHALLEN 28.9 KL. 12–17

SUDOKU

Lösningen finns på motstående sida.

7 2 1 8 5 3

9 1 8 6

3 3 8 7 9 1 4

8 6 1 7

Friskvårdsdagen är öppen för alla intresserade och ingen inträdesavgift upptas. Mindre avgifter för någon behandling tas. Kom gärna fritidsklädd.

Pröva på tillfällen: Minnestest, Balansträning, Muskelstyrka, Pef/Kroppsanalys, Mätning av fettprocent, Sockermätning, Blodtrycksmätning m. m.

7 4

1 2

Föreläsningar 12.45–13.30 läkare Anne-May Wallin, osteoporos och benskörhet (svenska) 13.45–14.15 Johan Slotte, kondition, mind och body (finska) 14.30–15.00 kostrådgivare Anki Edfelt, Sockerberoende/dolt socker(svenska) 15.15–15.45 Johan Slotte kondition, mind och body (svenska)

4

Kommunens service för äldre presenteras: Hemservice, Närståendevård, Renoverings, avfall och avloppsfrågor, Bidragsmöjligheter, Hemsjukvård, Arbetspoolen, Diabetes, Demens, Kommunens olika råd s. s. äldrerådet, handikapprådet, Seniorpunkten, Kollektivtrafiken i kommunen Musik och danshörna, Musik, Seniordans Företagare presenterar sina produkter, Föreningarna presenterar sig Busstransport

5 3

Arrangörer för Friskvårdsdagen 2015 är SPF Österbotten: Korsholms pensionärsförening, Kvevlaxnejdens pensionärsklubb. Korsholm kommun: Arbetsgruppen för idrott och motion/ specialgrupper/Fritidsnämnden, Korsholms Vuxeninstitut, Äldrerådet, Seniorpunkten. Folkhälsan i Korsholm och Botniahallen/Vasaregionens arenor.

GOD TID

Foto BENITA AHLNÄS

Plats på skrivkurs

WASA TEATERS MATINÉ­ FÖRESTÄLLNING 12.11

Det finns ännu ett par platser kvar på kursen Att skriva om sitt liv för den som skyndar sig.

Kursen startar 7–8.9 och kursledare är Åsa Stenvall-Albjerg.

Wasa Teater ordnar tillsammans med SPF Österbotten en matinéföreställning av pjäsen Tre systrar och en berättelse som baserar sig på Lars Sunds senaste roman.

Föreställningen är torsdagen 12 november klockan 13.00. Pris per person är 25 € (normalt pensionärspris 28€).

Föreningarna får 1 (en) fribiljett för var 25:e köpt biljett (50 biljetter 2 osv.).

BINDANDE anmälningar till Patrick Ragnäs, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi eller tfn 020-7288818 senast måndagen 12.10 klockan 12.

Varje förening är tvungen att lösa ut alla bokade biljetter.

Bokningarna tas emot i den ordning de kommer. Wasa Teater har beredskap att lägga till en ytterligare matinéföreställning i samarbete med SPF ifall intresset visar sig vara stort.

Läs mera på http://www.axxell.fi /-/att-skriva-om-sitt-liv-i och skicka in din ansökan.

Åke Hellman, i juli 2015, vid porträttet på sin hustru Karin Hellman.

Mera information ger kursledaren, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi tfn 044 7397722.

Åke Hellman och Göran Ingelin uppnådde i juli den aktningsvärda

åldern av ett sekel. Ännu har de några år kvar för att inneha rekordet i hög livslängd.

Det är hisnande att lyssna på Göra Ingelin och Åke Hellman som båda två bor kvar i sina hem i Borgå. Göran i Illby i ett hus som han lade sockeln till år 1940 och Åke i Aunela i en fastighet ritad av arkitektvännen Erik Kråkström år 1959.

När jag knackade på hos Göran Ingelin trodde jag att det var sonen som öppnade. Men det var hundraåringen i egen hög person.

Det doftade nybryggt kaffe och wienerbröd.

– Vem handlar åt dig?, frågade jag.

– Det gör jag själv i Borgå dit jag kör med min bil, blev det rappa svaret. Förresten kunde jag få körkortet förnyat eftersom jag klarade alla frågor för provet och bil har jag kört i 82 år. Men det få räcka för mig. Sonen bor nära intill och han får bli min chaufför efter att mitt körkort är lagt på hyllan.

När det gäller mat duger inga halvfabrikat för Göran som lagar maten själv.

– Industritillagad mat smakar inte som mat ska smaka. Åke vinnlägger sig också om att äta mångsidigt.

ENDAGS HÖSTRESA TILL HÄRMÄ 17.9

VÄLKOMMEN! SPF ÖSTERBOTTEN

katarina.bengs-westermark@spfpension.fi

Nr 7 Nr 8

Tfn 020 72 888 80

Nr 9

Danskväll Den 23 september 18–22 på AV med UniSet. Den 21 oktober 18–22 på AV med UniSet.

Göran Ingelin och Åke Hellman hörde till dem som gav sitt allt för

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland Danskvällen stöds av: Aktia, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden

4

8

7

5

2

6

3

9

1

2

3

1

8

9

4

6

7

5

9

6

5

3

1

7

4

8

2

1

5

4

2

7

3

9

6

8

Deadline

6

2

3

4

8

9

1

5

7

2/10

11/9

8

7

9

6

5

1

2

3

4

6/11

16/10

5

9

8

1

3

2

7

4

6

11/12

20/11

3

1

6

7

4

8

5

2

9

7

4

2

9

6

5

8

1

3

Utgivn.

arna. Som beväring arbetade Göran som chaufför åt major Gyllenbögel. När Göran blev civil, 1944, köpte han två lastbilar för pengar han hade fått efter att ha uppfunnit en borrmaskin som gjorde det tio karlar hade gjort för hand. Göran byggde upp sitt privatföretag med hårt och idogt arbete. Åke Hellman blev student, 1934, med fortsatta studier vid Centralskolan för konstflit som Ateneum hette på den tiden. Under och efter studietiden arbetade han som teckningslärare i Kristinestad, Borgå och Helsingfors. Senare blev han exercitiemästare vid Helsingfors universitet. Han hör till vårt lands främsta konstnärer och har även gjort sig känd som porträttkonstnär. fosterlandet under vinter- och fortsättningskriget. Göran kämpade bland annat i Lemetti nära Sordavala och i Karhumäki. Till hans uppgifter hörde bland annat att frakta svårt sårade. Vid ett av anfallen fick Göra skärvor i ryggen och splitter i låret. Åke Hellman arbetade som sanitär ibland annat Äänislinna och i Säntämä på Karelska näset. Fortfarande kan han höra de förtvivlade ropen av sårade och döende kamrater: – Sanitär, sanitär, sanitär … I likhet med Göran Ingelin säger han att det är ett under att han klarade sig.

Göran och Åke gifte sig samma år, 1942, mitt under brinnande krig. Ingelin blev änkling år 1992 och Hellman år 2004. Göran fick fyra barn och Åke två barn.

Det har varit ytterst intressant att ta del av hundraåringarnas livspussel med så många ljusa och även mörka inslag. Framför sig har de ett skimrande läggspel där några brickor fattas för att det ska bli färdigt.

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa

Långa yrkeskarriärer är gemensamma nämnare för hundraåring-

SUDOKULÖSNING

GOD TID utkommer nästa gång den 2 oktober. Material till nummer 7/2015 bör finnas på redaktionen senast den 11 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Göran Ingelin, i juli 2015, utanför sitt hus som han lade sockeln till år 1940.

Ett sekel jämnt

SPF ÖSTERBOTTEN

Vi anländer per buss till Härmä Spa 11.30 och inleder med buffélunch.

Program från 13.30 Musik framförs av studerande vid Härmänmaan Musiikkiopisto.

Gästtalare är Radio Vega och X3M:s programchef Kaj Backman från YLE så passa på att diskutera musikutbudet och annat intressant med honom.

Kommunens hälsning, stadsdirektör Markku Lumio.

Kaffeservering Eftermiddagsdansen startar 15.00.

Alternativt program: guidad rundtur.

Hemfärd 17.30.

Pris 60 euro Anmäl dig innan den 4/9 till din egen förening.

Vill du besöka Spa-avdelningen så går det bra att göra detta, på egen bekostnad.

6/2015 39

40 GOD TID

6/2015

Lösningen postas till SPF senast den 18 september.

Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 5/2015 Jan-Erik Nylund, Kylmälä; Göran Sved, Pörtom; Leena Friman, Grankulla; Ilse Fagerholm, Esbo och Tuula Åberg, Kyrkslätt.

Vi fick in 282 krysslösningar, grattis till alla vinnare!