God Tid 6/2013

GOD TID

6/2013 – 1

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 6 30.8.2013 Årgång 41

LEDARE

I ledaren konsaterar förbundsordförande Ole Norrback att stora förändringar av våra kommuner är på kommande.

– De som är förutseende och agerar i tid använder den kommunala beslutanderätten mest effektivt.

Nu behöver vi flera kommuner, som åtminstone för en stund glömmer revirtänkandet och med grannarna funderar över vad som är bäst för invånarna. Det är ju för dem som kommunerna och staten finns till.

SIDAN 3

Sommarfester

Niohundra österbottningar samlades till sitt distrikts 40 års jubileumsfest i Närpes och fyra hundra västnylänningar till sommarfest i Sjundeå. SIDORNA 4–5

Syförening i förskingringen

Finska Kolonins Syförening i Köpenhamn syr inte längre, men lever vidare med kultur och sällskaplighet på programmet. SIDAN 9

Det goda livet

I Kristinestad, Finlands första och enda Cittaslow, är sommaren fylld av traditionella och nya evenemang, turister hittar i allt större skaror hit för att uppleva den vackra anrika trähusstaden. SIDAN 13

Över tre tusen unga sjömän i över hundra fartyg upptäckte Helsingfors i samband med Tall Ships Races i somras. God Tids fotograf var givetvis på plats och fascinerades av mexikanska tremastade barken Cuauhtemocs uppvisning. Foto ULF WAHLSTRÖM BERTEL WIDJESKOG

Mogna upptäcktsresande Gamla kyrkor och slott. Prunkande trädgårdar och parker. Museer och historiska stads- och bruksmiljöer. Det finns så mycket att upptäcka och njuta av och det har också otaliga pensionärer gjort under sommaren som gått.

Ett brev till min morfar

Med anledning av sitt 40 års jubileum hade österbottniska regionen ordnat en skrivartävling. Vinnare var Leif Skinnar från Malax (bilden). Han hade skrivit sin uppsats under rubriken Minnen i formen av ett brev till morfar. Bidraget finns på SIDAN 31

2 – GOD TID

6/2013 LEDARE

Är min kommun bättre än din?

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Ulf Wahlström tfn 020 72 888 80 ulf.wahlstrom@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

Så vill säkert många ha det, men ännu vik-

tigare är följdfrågan: Vad kännetecknar en bra kommun? Den bästa möjliga servicen, vården, omsorgen och utbildningen med de resurser man har, kunde vara ett rätt uttömmande svar på den frågan.

Kommunen med sin lokalkännedom skall stå för den individuella servicen, medan staten skapar de allmänna ramarna och bör garantera en jämlik service oberoende av bl.a. boningsort. Nu är inte servicen likvärdig för alla, vilket bekymrar ansvariga på riksnivå. Den ekonomiska situationen, den växande andelen gamla samt urbaniseringen och invandringen är andra faktorer, som gör det nödvändigt att se över kommunernas verksamhet.

Politiskt är situationen paradoxal. De

partier, som i årtionden talat för större kommuner, Samlingspartiet och socialdemokraterna, har nu svårt att hitta en gemensam linje, när de tillsammans har majoritet i regeringen. Centerpartiet, som talar för mindre kommuner och frivillighet, ledde den förra regeringen, när ett mycket stort antal sammanslagningar av kommuner gjordes, också med tvång som när Sibbo delades. Kommunpolitiker i alla partier och i alla kommuner är starkt fixerade vid kommungränserna, medan medborgarna, i den mån frågan alls intresserar, är mest intresserade av att servicen är den bästa tänkbara och att skattepengarna används förståndigt.

Nu har regeringen gett kommunerna ramar för samarbetet, i synnerhet när de gäller vården, som ju står för ca 60 procent av kommunernas budget. I alltför många kommuner har man meddelat att man inte vill ha mera samarbete med någon av grannarna och att samgång är utesluten.

Orsakerna till den inställningen kan vara allt från gammalt groll eller något enskilt uttalande av någon enskild person, till åsikten att grannar i svårigheter själva bör ta ansvar för sitt fögderi. Kommungränser görs i värsta fall till mentala murar, som försvårar det vi mest behöver; en fördomsfri analys. Den enda riktigt relevanta frågan ställs tyvärr alltför sällan: Kan samgång eller mera samarbete ge oss bättre service med de pengar vi gemensamt har?

Identitet och förändring

Gränsen mellan kommunalt och statligt

ansvar är långt ifrån kristallklar. Staten skall garantera likvärdighet i verksamheter som kommunerna har ansvar för. Då alla kommuner inte är lika effektiva får vi skillnader i kvaliteten när det gäller t.ex. vården och utbildningen. Med utjämning i statsstödet till kommunerna vill staten komma åt problemet, men ibland behövs mera åtgärder.

Därför får vi ibland lagar, som ger ramar för den kommunala verksamheten, dvs. som begränsar kommunernas makt. Regler, som kommunalpolitiker ser som begränsningar av kommunal bestämmanderätt, kan vara avgörande viktiga för enskilda individer i behov av service. Rent principiellt bör individens rätt vara viktigare än hur och var besluten fattas. Här har vi också en orsak till att de kommunala strukturerna ses över.

Partipolitiken spelar en mindre roll i kommunerna idag, jämfört med läget får något tiotal år sedan. Skillnader i linjedragningar kan synas i valprogram, men i praktiken råder stor samstämmighet om det mesta. Politiker i samma parti kan dessutom rekommendera olika lösning på samma problem i olika kommuner.

Långsamhet när det gäller nödvändiga strukturändringar, vilket ofta ger merkostnader, finns i de flesta kommuner och de flesta partier.

Under alla omständigheter är stora förändringar av våra kommuner på kommande.

De som är förutseende och agerar i tid använder den kommunala beslutanderätten mest effektivt. Nu behöver vi flera kommuner, som åtminstone för en stund glömmer revirtänkandet och med grannarna funderar över vad som är bäst för invånarna.

Det är ju för dem som kommunerna och staten finns till.

OLE NORRBACK förbundsordförande

Den lokala identiteten har angetts som ett hinder mot större kommuner. Kan faktiskt administrativa gränser, som ju kommungränserna är, ha någon större betydelse för vår personliga identitet? Vår samhörighet med andra har ju så många dimensioner. Familjen, släkten, närmiljön, vännerna, föreningarna, församlingen, landskapet, hemlandet och Norden har vi alla band till, starkare eller svagare. Hemorten och kommunen behöver inte heller vara samma sak. Invånarnas personliga identitet har knappast ändrats ett dyft i t.ex. Pargas eller Raseborg efter att kommunerna bildades för något år sedan.

Personlig osäkerhet skapar säkert

rädsla för förändringar. Är man osäker på sig själv, vill man ha klara regler att följa. Hot mot reglerna eller mot nuläget skapar ny osäkerhet och rädsla. Tyvärr är inte det bestående alltid det tryggaste.

Mera kunskap är ingen garanti för mera förstånd, men kombinationen av kunskap och förstånd är en god grund att möta förändringar och framtiden på. Livets skola har lärt oss pensionärer mycket, men det är aldrig för sent att lära mera.

Förståndet sägs ju öka med åren, vilket är bra om det är sant.

”Far ut, pojkar, så får ni se” sa

en klok man i min hemby när jag var ung. När man sett mera vet man mera. Med en sund självkänsla och en öppen attityd kan vi stärka vår identitet och utveckla oss själva. Resor, som är temat för det här numret, berikar, om man reser med öppna ögon. Så, flickor och pojkar, far ut så får ni se. Då kan vi se att det mesta kan göras annorlunda, och ofta bättre.

Kommande program

17–18 september 24 september 24–25 september 30 september 5 oktober 7–8 oktober 10 oktober 10–11 oktober 14–16 oktober 23 oktober 5 november 13 november 11 december

Kursen IT för handledare i Esbo. Se sidan 6 Spänst i benen-dagen i Borgå. Se sidan 11 Kursen IT för handledare i Vasa. Se sidan 6 Seniorernas friskvårdsdag i Korsholm. Se sidan 10 Föreningsfestivalens huvudevenemang i Vasa. Se sidan 20 Kursen IT för handledare i Pargas. Se sidan 6 Samrådets i Helsingfors seminarium kl. 11–16 på AV. Se sidan 30 Vem Vårdar Vem-konferensen i Kommunernas hus. Se sidan 5 Seniorskeppet. Se sidan 14 Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 33 Svensk Festdag på G18 kl. 12–16. Se sidan 30 SPF:s höstmöte i Tammerfors. Se sidan 3 Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 33

OLE NORRBACK

GOD TID

6/2013 – 3

I BLICKFÅNGET I blickfånget

IT-tjänster och självbestämmande Allt flera pensionärer säger att de känner till

datorer och internet, visade en undersökning av OP-Pohjola i somras. Tack vare förbundets RAYprojekt IT för seniorer har flera föreningar visat sig intresserade av att gå med i dataåldern. Det här syns i praktiken i det dagliga arbetet i förbundet i och med att allt fler styrelsemedlemmar i föreningarna kan nås per e-post och flera föreningar har en egen webbplats. Passa på att utnyttja projektet föreningen till fromma.

En undersökning som SPF:s IT-projekt gjorde tidigare visade att banktjänster är ett viktigt motiv till att seniorer lär sig datorer. För bankerna är seniorers datorkunskap essentiellt: en av seniorernas viktigaste betalningstjänster direktdebitering kommer att upphöra under 2014. Den förmånligaste ersättande formen av tjänsten är e-faktura, som sköts via internet. Det är ändå en del praktiska åtgärder som ska skötas med banken före det, så det lönar sig att uppsöka sin egen bank. Om man inte använder nätbank blir direktdebiteringarna direktbetalningar, eller så kan man börja använda vanliga fakturor på papper. Äldreomsorg Under sommaren (1.7.2013) har lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (äldreomsorgslagen) trätt i kraft. Avsikten är att utvärdera lagen under 2014. Den konkretiserar målsättningarna med lagen: beredskap för förändringar i åldersstrukturen, god vård och omsorg för de äldre samt att förstärka delaktigheten. I lagen stiftas om äldreråden. Avsikten är att regionalt stödja föreningarnas medlemmar i äldreråden.

Kvalitetsrekommendation om äldreomsorgen Kvalitetsrekommendationen publicerades i juni, på svenska i juli. I kvalitetsrekommendationen behandlas bland annat delaktighet, boende, tryggande av en bibehållen funktionsförmåga, service, personal och ledning. Personaldimensioneringen är fortfarande aktuell, så diskussionerna fortsätter om dem, likaså om rehabiliteringen som en del av äldreomsorgen.

Närståendevården Under sommaren har förbundet av social- och hälsovårdsministeriet fått en begäran om utlåtande till lägesrapporten av arbetsgruppen med uppgift att utarbeta ett nationellt utvecklingsprogram för närståendevården. Gruppen leddes av Elli Aaltonen. Den presenterar tre alternativa modeller för utbetalning av stödet till närståendevårdarna, som varierar mellan Folkpensionsanstaltens och kom-

Årets pensionär

munernas ansvar för administration och utbetalning av stödet till närståendevårdarna.

Förbundets arbetsutskott var enigt att påpeka att det operativa och det ekonomiska ansvaret bör finnas hos samma instans och kriterierna för vård och ersättningsnivåer bör vara desamma i alla kommuner och inte beroende av den årliga budgeteringen. Likaså påpekade arbetsutskottet att det ekonomiska och administrativa systemet för närståendevårdarna ska bli klarare och rättvisare än vad det nu är.

I och med att allt flera äldre ska klara av att bo hemma längre är närståendevården och att känna ansvar för sin nästa och att få möjlighet till semester med tillförlitliga ersättande vårdare av avgörande betydelse med tanke på framtiden. Föreningarnas nätverk av frivilliga är oersättligt och det arbete som görs i föreningarna till förmån för de äldre förtjänar all erkänsla, precis som närståendevårdarna. I dagens omvälvande arrangemang av social- och hälsovården är det viktigt att poängtera det sociala umgänget som en nyckelfaktor för välmåendet.

I senaste nummer av I blickfånget har jag använt fel översättning av ”yhdenvertaisuuslaki”. Den heter ”lagen om likabehandling” och den nya ombudsmannen heter ”diskrimineringsombudsman”. Det är bäst att hålla sig med samma termer som i Sverige och jag beklagar den felaktiga terminologin som jag använde i nummer 5 av God Tid. Det har visat sig att frågan om beskattning av

pensioner över 45 000 euro har väckt stor irritation och mer än tio klagomål har lämnats in till justitieombudsmannen. Mer om detta i ett senare nummer av God Tid.

I och med att medlemstidningen God Tid från nästa nummer övergår till en ny era då chefredaktören Ulf Wahlström går i pension från och med oktober månad önskar jag tacka honom för arbetet under de nästan elva åren medlemmarna till gagn och önska den nya chefredaktören Katarina Bengs-Westermark välkommen med i gänget. Jag hoppas att Ulf fortsätter att skriva i tidningen också när han är pensionär.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

Förbundet kommer att utse Årets pensionär för andra gången på höstmötet 13.11.2013. Till Årets pensionär väljs en person som gör betydande insatser för de svenska pensionärerna och i övrigt ett gott arbete i och för samhället.

Förslag till person som är förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller veronica.biaudet@spfpension.fi senast den 30 september.

HÖSTMÖTESKALLELSE 2013 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte den 13 november 2013 kl. 13.00–ca kl. 16.30 på Scandic Hotell Rosendahl, Pyynikintie 13, 33230 Tammerfors.

Fullmaktsgranskningen och lunchservering inleds kl. 11.30.

Busstransport från järnvägsstationen i Tammerfors till Hotell Rosendahl ingår i deltagarpriset.

Förbundets medlemsföreningar har i enlighet med förbundets stadgar 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med –– högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, –– 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, –– 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, –– 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, –– 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och –– medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Vid höstmötet behandlas i stadgarna under 10 § för höstmötet nämnda ärenden, vilka upptas på föredragningslistan. Enligt 11 § i stadgarna ska en motion till höstmötet skriftligen inlämnas till styrelsen senast den 31 augusti.

Vi uppmanar föreningarna att meddela namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga höstmötesdeltagares namn på förhand till höstmötet senast den 30 oktober 2013 till SPF:s kansli, Åsa Laukonlinna, tel. 0207288819 eller e-post kansliet@spfpension.fi.

Deltagaravgiften är 45 euro per person och betalas in på något av Svenska pensionärsförbundets konton senast den 30 oktober 2013: Aktia FI93 4055 1140 0011 77, BIC-kod HELSFIHH, Nordea FI72 1572 3000 3952 36, BIC-kod NDEAFIHH, OP-Pohjola FI77 5780 3820 0359 61, BIC-kod OKOYFIHH För mer information om Scandic Hotell Rosendahl, se www.scandichotels.fi/rosendahl, välj svenska.

Styrelsen för Svenska pensionärsförbundet rf Ole Norrback förbundsordförande

Veronica Fellman verksamhetsledare

Tips: SPF:s kalender 2014 Nu på hösten är det dags att fundera på beställningen av SPFkalendrar för 2014. Du kan köpa kalendern utan eller med pärm, som antingen är samma som för 2013, blå med en ljusblå rand horisontellt i mitten eller helt mörkblå. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Porto tillkommer vid postning. Kalendrarna kan också avhämtas och köpas vid kanslierna i Helsingfors, Vasa och Åbo. I kalendern finns uppgifter om förbundets styrelse, kansli och kommittéer.

Uppgifterna om styrelserna i föreningarna har slopats, eftersom kontoret har fått respons på att kontaktuppgifterna är för gamla. Därför finns kontaktuppgifterna på vår webbplats www.spfpension.fi och i skilda kontaktuppgiftshäften, som uppdateras till och distribueras på höstmötet.

Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tel. 020-7288810, eller e-post kansliet@ spfpension.fi. Kalendern distribueras av Ajasto i mitten av oktober till Svenska pensionärsförbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo. Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höstmötet 13.11 och på Seniorkryssningen 14–16.10. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa den på förhand. Kalendern är en utmärkt present eller julklapp till dig själv eller någon du vill glädja!

VERONICA FELLMAN

4 – GOD TID

6/2013

Man kan ha en liten men bra publik, här är det toppen med en bra och stor publik, konstaterade Thomas Lundin innan han tillsammans med sin namne Enroth drog igång Fagerö-festen.

Närpes skolmusikkår underhöll anländande festbesökare innan åskvädret bröt ut.

Niohundra österbottningar på jubileumsfest i Närpes Riksdagsman Kimmo Sasi möttes av regionordföranden henrik Svarfvar (t.v.) och verksamhetsledaren Patrick Ragnäs.

Vinnaren i skrivartävlingen Leif Skinnar tar emot sitt pris av Nils-Erik Nykvist och Marlene Ehnström. Det vinnande bidraget publiceras på annan plats.

Sommarens häftigaste åskväder drog fram över Sydösterbotten just som Svenska pensionärsförbundets österbottniska regions 40-årsjubileum och sommarfest skulle inledas på Fagerö i Rangsby. De närmare 900 deltagarna satt tryggt inne i den stora danspaviljongen, men programledaren Thomas Lundin påpekade att ingen får gå upp på scenen så länge åskan går.

Efter en kvart avtog åskvädret och festen kunde börja – samtidigt som solen tittade fram!

Thomas Lundin övade applåder och hyllningssång innan det officiella programmet inleddes, ty han och arrangörerna ville naturligtvis att det skulle låta bra när Radio Vega sände festprogrammet en vecka senare.

Vi är närmare 900 här på plats, men många av våra medlemmar är förhindrade att delta, så därför är det bra att radion bandar programmet, påpekade regionordföranden

Förbundets förtjänsttecken delades ut till från vänster Ann-Lis Nykvist och Bernice Tiihonen, båda från Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS, Stig Landing, Korsholms Pensionärsförening och från Närpes Pensionärsförening Astrid Råtts, Siv Udd, Håkan Böling, Venzel Nordgren, Sven Backman, Gunni Krook, Ethel Skomars och Tea Mickels.

Närpespensionärerna Inga Kalberg, Karl-Erik Lärka, Hugo Bernas och Alef Hannus tilldelades förtjänsttecknet i sin frånvaro.

Henrik Svarfvar när han hälsade välkommen.

Han relaterade kort regionens start för 40 år sedan: Några pensionärer samlades i Vasa och beslöt att starta en österbottnisk del av det då nybildade pensionärsförbundet. Tio föreningar fanns då i Österbotten, i dag har vi 28 föreningar och närmare 9 000 medlemmar, konstaterade han.

Regionens första ordförande blev Valdemar Brandt från Gamlakarleby, riksdagsledamot Elly Sigfrids första viceordförande och Else-Maj Johnsson första verksamhetsledare.

Utöver dessa namn nämndes också Alfred Smeds, en fö­ reningsmänniska ut i fingerspetsarna.

Elly Sigfrids var idealisten och Else-Maj Johnsson entusiasten när arbetet för de österbottniska pensionärerna drogs igång, noterade förbundsordföranden Ole Norrback.

Stadsdirektören i Närpes, HansErik Lindqvist hälsade välkommen till Närpes och kunde stolt redovisa för siffror som får ledare i andra finländska kommuner att lyfta på ögonbrynen: Arbetslösheten gick nyss under tre procent, hjulen rullar för fullt.

Vi har framgångsrikt tagit hand om invandrare varför vi nu har 35 olika nationaliteter representerade.

Var tionde närpesbo är av utländsk börd och de berikar i synnerhet arbetslivet i vår stad!

Han konstaterade också att seniorerna utgör en viktig resurs, icke minst inom tredje sektorn och i familjerna.

Vi klarar också den här krisen!

Riksdagsledamot Kimmo Sasi, Folktingets viceordförande, höll dagens festtal och helt naturligt kretsade detta kring just den dagens stora mediafråga – finansministeriets förslag till budget för 2014.

Tillväxten är negativ och vi måste i år låna nio miljarder ytterligare. Vi klarar inte heller nästa års budget utan upplåning, varför statens skuldbörda närmar sig hundra miljarder.

Vi kommer att klara också den här krisen. Vi klarade djupdykningen under Aho-regeringens tid och vi klarade finanskrisen 2008.

Men nu måste vi mycket allvarligt överväga med vilka medel vi tar oss ur krisen! Väljer vi stimulans eller strukturella reformer?

Också enligt OECD produceras de kommunala tjänsterna i vårt land ineffektivt. För att öka effektiviteten krävs reformer, men vi låter kommunerna själva ta de avgörande besluten.

Det övergripande målet måste ändå vara att förlänga arbetskarriären och bland annat gradvis höja pensionsåldern till 65 år fram till 2017, påpekade Kimmo Sasi.

Han sade också att det krävs åtgärder för att få ungdomarna ut i arbetslivet. I dag blir 15 procent utan examen från andra stadiet, och ungdomsgarantin fungerar inte heller. Ett strängare system för studiestöd krävs, och Sasi håller med minister Risikko om att varje form av sociala överföringar borde innebära arbete som motprestation.

Det finns många arbetsuppgifter i vårt samhälle som kunde skötas av

GOD TID unga som lyfter utkomststöd, och vi måste göra detta möjligt!

Liksom regionordförande Henrik Svarfvar betonade riksdagsman Kimmo Sasi att den nu i kraft varande äldreomsorgslagen kärver lokal uppföljning.

Vi måste följa med i våra hemkommuner hur man lyckas förverkliga lagens syften!

Han påpekade också att det kunskapsförråd som våra seniormedborgare står för bättre måste utnyttjas i samhället. Han såg också att det övriga Finland bör ta lärdom av Österbotten och i synnerhet av Närpes: Den positiva livsattityden i Österbotten, liksom företagsamheten och envisheten bör stå modell för andra. Och i synnerhet bör vi studera Närpesmodellen, hur man lyckats inkludera utlänningar och lyckas nå en arbetslöshet kring fyra procent när den övriga landet ligger kring tio procent!

Festprogrammet upptog en hel del sång och musik. Thomasduon Lundin och Enroth svarade för en del, ytterligare bjöd Stig Snickars orkester med Charles plogman på musikalisk underhållning. Orkestern spelade dessutom upp till dans efter det officiella fetsprogrammet.

En specialitet bjöds också då Thomas Enroth utgående från tre adjektiv plockade från publiken gjorde en spontan pianoimprovisation!

Före festen underhöll också Närpes skolmusikkår och drillflickor ute på gårdsplanen, en god idé eftersom det dröjde en god stund innan alla 900 festdeltagarna tagit sig in i paviljongen till de dukade matborden. Tyvärr förkortades musikkårens program något på grund av åskregnet.

Som alternativt program till dansen passade många också på att få en guidad tur till Frank Mangs Center.

Skrivarpris Med anledning av jubileet hade regionen ordnat en skrivartävling med ett antal givna rubriker. Jurymedlemmarna Nils-Erik Nykvist och Marlene Ehnström delgav resultaten och konstaterade att 66 bidrag inlämnats av 47 skribenter.

Huvudpriset, en utlandsresa för en person, överlämnades till Leif Skinnar från Malax. Han hade skrivit sin uppsats under rubriken Minnen i formen av ett brev till morfar.

Bokpriser erhöll Sven Nysten, Helena Sjöblom, Sten von Troil, Ann-Charlotte Willför och Ole Nordström.

Förbundsordföranden Ole Norrback och verksamhetsledaren Veronica Fellman delade ut förtjänsttecken och diplom till förtjänta ledare i pensionärsföreningar runt om i Österbotten och inom Närpes Pensionärsförening . Ole Norrback framförde samtidigt också förbundets hälsning och lyckönskan till den österbottniska regionen.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

6/2013 – 5

Västnyländsk sommarfest i Sjundeå Omkring 400 glada pensionärer samlades i Sjundeå idrottshall den 15 augusti för den traditionella västnyländska sommarfesten. För arrangemangen stod i år Ingå, Sjundeå och Fagervik pensionärsföreningar.

Dansen tråddes till tonerna av orkestern DoReMingå.

Hallen hade av festkommittén trollats till en trevlig festsal med långa sittande bord. Som utmärkt konferencier fungerade Frey ”Frigge” Karlsson från Sjundeå pensionärer.

Ordförande Karl-Eilif Åberg från Pensionärsföreningen Fagervik hälsade gästerna välkomna.

Försvarsminister Carl Haglund var festtalare och berörde Finlands

ekonomiska situation och sade att vi behöver bl.a. strukturella reformer för att för framtida generation kunna rädda det välfärdssamhälle vi har byggt upp, Vi behöver också längre arbetskarriärer samt kulturella förändringar beträffande attityderna till äldre arbetstagare. Han såg ändå optimistiskt på framtiden och trodde på att förändringar kan

Festtalaren försvarsminister Carl Haglund ser optimistiskt på framtiden och tror på att förändringar kan rädda vårt land.

rädda vårt land.

Merja Laaksonen, ordförande i Sjundeå kommunstyrelse tackade i sitt tal föreningen för ett gott samarbete med kommunen och för deras arbete som ger tröst och trygghet till pensionärerna.

Ingå kommundirektör Jarl Boström betonade vikten av att ge pensionärerna möjligheten att vara aktiva och sade att pensionärerna representerar det sociala kapitalet.

Förbundsordförande Ole Norrback berörde i sitt tal kommunreformen och hoppades att den skall ge invånarna den bästa vården och servicen. Han poängterade också pensionärsorganisationernas sociala funktion, pensionärerna som resurs i samhället samt det livslånga lärandet. Norrback tror att frivilligarbetet kommer att få en större status i framtiden. En tankeställare gav han genom att konstatera ”ju närmare man bor, desto ensammare är man” och syftade på skillnaderna att bo på en tätort eller på landsbygden där

alla känner alla och känner ett visst ansvar för sin granne. Han uppmanade alla till slut att ”gå med öppna ögon genom livet och göra livet intressant”.

Ingå Spelmansgille ledde den sångglada publiken till allsång och sångaren Mika Rekola uppträdde med tre stämningsfulla sånger till ackompanjemang av Bert Jacobson.

Orkestern DoReMingå, med både yngre och äldre musiker, uppträdde både under festen och under dansen. Sångaren Pernilla Karlsson, som representerade Finland i Eurovisionens schlagertävling 2012 sjöng några vackra sånger till pianoackompanjemang.

Ordförande för Ingå pensionärer Tytti Walkama tackade festpubliken och gav stafettpinnen vidare till Karis och Pojo pensionärsföreningar. SPF Västnylands ordförande Stig Nyberg tackade arrangörerna för en väl ordnad och trevlig fest.

Då det officiella programmet var slut kunde publiken dansa till Ingå Spelmansgille och DoReMingå. Överraskningsgäst var Drottning Silvia som imiterades av Sjundeåbon Christoffer Strandberg.

Text VERONICA BIAUDET Foto KARL-EILIF ÅBERG

Pernilla Karlsson representerade Fin­land i Eurovisionens schlagertävling 2012.

Vem Vårdar Vem – äldreomsorgen i ett vägskäl Social- och hälsovården står inför stora utmaningar. Kommunstrukturen och social- och hälsovården reformeras, den nya äldreomsorgslagen träder i kraft och valfriheten utökas. Hur få god vård på svenska är en central fråga under konferensen Vem Vårdar Vem, som ordnas med Svenska pensionärsförbundet, Kommunförbundet, Förbundet Svenska Seniorer i Finland och Folkhälsans förbund som arrangörer 10–11.10 i Kommunernas hus, Andra linjen 14 i Helsingfors.

Under dagarna håller bland andra Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback, Social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Päivi Sillanaukee och socialråd Viveca Arrhenius anföranden. I de alternativa seminarierna diskuteras valfrihet i vården, upphandlingen och hur man kan kombinera arbetsliv och närståendevård.

Seminariet riktar sig till användare, beslutsfattare och tjänstemän och intresserade av äldreomsorgen. För mer information se www.kommunerna. net. Priset är 200 euro per person. Kommunala förtroendemän

6 – GOD TID

6/2013 SPARKCYKLAR I OLIKA FÄRGER 3 års garanti, inhemsk

Datorer och Teknisk data: utrustning Hjulstorlek: 31cm Bredd: 61cm höjd: 85-102cm från oss. vikt: 17 kg

Projektet IT för Seniorer anordnar aktuell IT- utbildning.

Kursen

IT för handledare lämpar sig för den som är IT-handledare i en pensionärsförening eller annars är intresserad av IT. Kursen tar upp de vanligaste programmen och gratisprogram, Windows, filhantering, sociala medier etc.

Bärbarhet: 130kg

TEKNISET

Kursen hålls på följande ställen: Esbo, 17–18.9, kl. 9.30–15.30 Vasa, 24–25.9, kl. 9.3015.30 Pargas, 7–8.10, kl. 9.30–15.30 Priset för kursen är 20 euro. Det finns endast ett begränsat antal platser!

Anmälningar senast 6.9.2013 till projektkoordinator Mona Lehtonen, 020 7288816 eller mona.lehtonen@spfpension. fi som ger mer information om kursplats och program. Kursen arrangeras i samarbete med Folkhögskolan Axxell.

NELSONS CYKEL & TV NÄRPES: Närpesvägen 32, tel. 06-2241 450 www.tekniset-nelsons.fi

PC-Support Andersson

Nytta eller nöje – allt via en kabel!

En fiberanslutning från Dynamo Net är en klok investering vars värde bara växer.

Facebook

Telefon

TV Internet Video

Spel www.dynamonet.fi

Närpesvägen 2 • Tel. 0440-22 42 43 info@dynamonet.fi • www.dynamonet.fi

Ett nät - alla tjänster

Finbyvägen 47A4, 21600 Pargas Christian Andersson 0400-536601 christian.andersson@pc-support.fi www.pc-support.fi PC-Service snabbt och pålitligt.

Fiber ger dig bättre tv-upplevelser och snabbare internet!

ÄKTA KABEL-TV Finlands största kanalutbud.

Välj kanaler till eget MIX-paket.

Sveriges kanaler och HD-kanaler.

BREDBANDSTELEFON

FIBERBREDBAND – upp till 1 Gbit/s

KARIS TELEFONS BETJÄNINGSPUNKTER

KARIS TELEFON, EKENÄS Grönalundsgatan 7 | tfn 019 278 480 KARIS TELEFON, KARIS Dalgatan 7 | tfn 019 278 41

BESTÄLL ENKELT VIA VÅR WEBBUTIK ELLER KONTAKTA VÅR KUNDTJÄNST!

FÖRMÅNLIG BORDSDATOR FÖR HEMMABRUK BILLIGASTE HP BÄRBARA I FINLAND!

SUPERSKÄRM TILL SUPERPRIS!

HP P3500

HP 6655

HP PAVILION 23XI

Dual Core G1610 processor | 4GB arbetsminne | 500GB hårddisk | Windows 8 (*Windows 7 nedgraderbar)

15.6” | Inte Dual Core processor | 4GB arbetsminne | 500GB hårddisk | Radeon 7340G grafikkort | Windows 8

23” IPS | 1920x1080 | VGA,DVI &HDMI anslutnignar | 7ms svarstid

409€

319€

NYHETER FRÅN ASUS

119€

ELEGANT SURFPLATTA FRÅN ASUS!

ASUS MEMO PAD SMART 10.1” | 16GB | WIFI | 5 megapixel kamera

269€

15.6” ELLER 17.3”?

Du avgör vilken som passar bäst hemma hos dig!

ASUS X502CA

ASUS X75A

15.6” | Dual Core P987U processor | 4GB arbetsminne | 320GB hårddisk | Windows 8

17.3” | Dual Core 2020M processor | 4GB arbetsminne | 500GB hårddisk | Windows 8

449€

499€

WWW.MULTITRONIC.FI

Korsholmsesplanaden 38, Vasa Tel: 06-3197700 | info@multitronic.fi Öppet: Vardagar 9-17 | Lördag stängt

GOD TID

6/2013 – 7

it-biten

Pekdatorn – smultronställen Innan sommaren skrev jag om pekdatorn och då lovade jag att återkomma med ”smultronställen”. Att berätta vad man kan göra med en pekdator är kanske inte så lätt. Det är många, jag själv inklusive, som upplever att de nog inte alls behöver en ”platta”, men sedan då man väl skaffat en så vill man nog inte bli av med den, ”den är ju så bra att ha!”

Jag tänkte lyfta fram vad man kan göra med en ”platta” genom att plocka fram olika program eller programgrupper som jag upplevt bra att ha då man väl skaffat plattan. I vissa fall blir det frågan om programtyper istället för specifika program.

De program som jag nämner utgår ifrån det som finns för iPad av den enkla orsaken att det är den sorts pekdator jag själv använder. Motsvarande program finns garanterat att få även till andra typers pekdatorer. En del program kan ha en prislapp, men oftast är det inte frågan om mer än ca 5 € och de flesta är gratis. De program som är gratis finansieras ofta via reklam som dyker upp inne i programmet.

För att skaffa program går man in i ”butiken”, ett program på ”plattan” där man kan söka, läsa om och ladda ner de program (appar) man vill ha.

Vardagsförbättrande program Hit räknar jag sådant som t.ex. kalender (har plattan färdigt installerat, men finns olika versioner att ladda ner), anteckningsprogram (Evernote är ett av de bäst rankade programmen), förstoringsglas (jo, en platta kan användas som förstoringsglas med hjälp av den inbyggda kameran), räknemaskin (finns färdigt installerad, mera avancerade versioner finns att ladda ner) och sist men inte minst en ficklampa (ficklampan använder kamerans blixtljus eller skärmens ljus för att lysa upp omgivningen).

Dagstidningar, igen en grupp där det inte

är värt att nämna någon specifik. Idag har nästan alla finlandssvenska dagstidningar någon form av app. Personligen läser jag Åbo Underrättelser via min iPad. Många andra läser t.ex. Hbl. En liten extra bonus för oss nattugglor är också att den digitala tidningen kommer ut redan kring midnatt (detta gäller i alla fall ÅU). Vilket betyder att man kan läsa igenom tidningen redan innan man somnar på kvällen. En liten varning dock, att gratulera folk på namnsdagen på rätt dag blir plötsligt mycket svårare!

Väder Alla vill vi ju veta vilket väder det skall bli idag/i morgon/nästa vecka? Sedan vilken prognos som är den mest pålitliga, därom tvistar de lärda. Ofta kommer det med något väderprogram med plattan, men det är ofta något amerikanskt som inte kanske ger så exakta prognoser för oss uppe i norden. Däremot prisar många den norska vädertjänsten Yr.no och anser att de ger de bästa prognoserna. Personligen använder jag Yr för att de ger en relativt överskådlig men detaljerad prognos som är preciserad

enligt precis var du är. Andra föredrar Foreca (appen heter också Foreca) och en del Finlands meteorologiska institut (hittas under namnet FMI). Båda med sina föroch nackdelar. FMI har också en app vid namn Rainman, den visar hur regnmolnen rört sig de senaste timmarna och man kan själv dra slutsatser om ösregnet kommer på eller går förbi.

Spel har blivit kanske den största grejen på

plattorna, tidsfördriv då man har tråkigt.

Inom SPF har till exempel Wordfeud blivit väldigt populärt, ett spel likt Alfapet, kan enklast beskrivas som ett korsordsspel där man försöker kombinera bokstäver till ord och samla poäng mot sin motspelare. Det har knappast heller undgått någon de stora finländska spelen Angry Birds som förstås finns till alla pekdatorer. Mängden spel är ofantlig och jag lyfter därför bara fram de spel jag fastnat för. Att spela spel låter kanske fånigt och barnsligt. Men många av spelen är också sådana som sätter hjärnan på prov och är rent av nyttiga för att träna hjärnan. T.ex. har tidningen Illustrerad Vetenskap ett frågesportspel vid namn Quiz Battle (frågorna finns på svenska trots namnet).

Underhållning är överlag det många förknippar med pekdatorer. Under denna rubrik ryms massor, men värt att nämna är i alla fall Arenan som är Yles nättjänst.

Via den kan man se på de flesta sändningar (TV och radio) som Yle producerat, plus att du också kan följa med alla TV kanaler ”i direktsändning”, dvs. samma som sänds i TV kan du se via nätet på din platta. Också MTV3 och Nelonen har sina motsvarande tjänster på nätet och motsvarande appar.

Till underhållning kan man också räkna böcker. De flesta böcker finns att tillgå via plattan. Dock så att de flesta får man betala en slant för (ca 1–30 €). Gamla klassiker finns dock gratis. Det är också förvånans-

värt behagligt att läsa text via en pekdator!

På resor kan man ta med sig massor av böcker och de tar ingen plats alls!

Matlagning Många tycker också om att ha sin platta med i köket. Dock inte som ett skärbräde utan som en kokbok! Mängden receptsamlingar och kokböcker är igen ofantligt, alla kändiskockar har förstås sin egen app (om inte flera) och varje sorts diet likaså. Här kan man igen gott bekanta sig med några olika (framförallt av dem som är gratis) och se vilken som faller en i smaken.

Kartor Att hitta fram eller planera sin resa är också populärt för ”plattanvändare”. Dels finns det särskilda navigeringsprogram som berättar hur du ska ta dig fram. Men det, enligt mig, absolut smidigaste kartprogrammet är Google Maps.

Med dessa förslag hoppas jag att alla pekdatoranvändare hittar något nytt(igt) eller intressant. Jag är säker på att ni också har era egna favoriter, sådant som jag inte har hittat än. Mängden appar är ofantlig, så det går bra att pröva sig fram. Men slösa inte alla pengar på att pröva dig fram, börja med det som erbjuds gratis!

ERIC JANSSON

Delta i den riksomfattande SeniorSurf-dagen! Är nätet främmande? Hur använder jag en dator, mobil eller tablett? Tisdag 8.10.2013 under De gamlas vecka ordnas en nationell SeniorSurf-dag. Datateknik presenteras för seniorer vid olika tillställningar runtom i landet.

Centralförbundet för de gamlas väl är huvudarrangör för SeniorSurf-dagen.

SeniorSurf-dagar har redan firats i de andra nordiska länderna. Nu förs idén vidare genom ett omfattande samarbete i Finland. Målet är att seniorer som inte ännu fått bekanta sig med möjligheterna med internet kan pröva det på ett trevligt och tryggt sätt i sällskap av handledare på SeniorSurf-dagen.

Bibliotek, servicecenter, datastugor och andra samfund öppnar sina dörrar på SeniorSurf-dagen och erbjuder en möjlighet att bekanta sig med datateknikens värld.

Internet underlättar vardagliga saker, t.ex. betalning av fakturor, datasökning, e-recept, biljettbokningar och många andra göromål som kan skötas på nätet. Med hjälp av datatekniken får seniorer

nya dimensioner och möjligheter till kontakter. Säkerheten och delaktigheten ökar och gynnar välbefinnandet.

SeniorSurf-dagen koordineras av Centralförbundet för de gamlas väl. Till dagen har redan anmält sig samarbetspartner på egna orter, bl.a. HelMet-bibliotek, allmänna bibliotek i Finland/Kirjastot.fi, Helsingfors stads servicecentraler, Enter ry, Mukanetti ry, Savonetti ry, Joen Severi ry, Nettimuori, Senioriverkko och många andra datateknikföreningar för seniorer och projekt. Med finns också arbetar- och medborgarinstitut. Syftet är att göra SeniorSurf-dagen till ett årligen återkommande evenemang.

Var själv aktiv: Ordna en pre-

sentation av internet för en eller flera pensionärer i ett klubbrum, en byagemenskap eller i en servicecentral en tillställning efter dina egna möjligheter. Som enskild medborgare kan du också besöka en närstående pensionär, fråga om hans/hennes kunskaper i och behov av datateknik och inspirera honom/henne att delta. Huvudsaken är att erbjuda seniorer en lätt och enkel möjlighet att bekanta sig med möjligheterna som datatekniken erbjuder.

För kampanjen har öppnats egna sidor på Centralförbundet för de gamlas väls nätsidor: www.vtkl.fi > SeniorSurf.

VERONICA FELLMAN

8 – GOD TID

6/2013

Mångkunnige Holger Falck Holger Falck är en mångsidig man: han idkar två jordbruk, i Sibbo och Pernå, Lovisa samtidigt som han är förbundsstyrelseordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC och styrelsemedlem i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, med mera. God Tid träffar honom i synnerhet genom det mångåriga engagemanget för lantbruksföretagarna genom hela livscykeln.

Privat håller han idog kontakt med sin familj, som omfattar fru, fyra barn och fyra barnbarn.

SLC har som medlemmar fyra förbund och i dessa finns totalt 70 lokalavdelningar. SLC är en partipolitiskt obunden organisation som omfattar förutom lantbrukare på svenskt håll även företagare i växthusnäringen. Organisationens medlemsföreningar omfattar drygt 12 500 fysiska personer. SLC har en för Svenskfinland framstående roll vid förhandlingar om medlemmarnas inkomstpolitiska intressen: I fråga om framläggandet av förslag om nationella stöd för Europeiska unionen överenskoms enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen vid förhandlingar mellan staten och centralorganisationerna för lantbruksproducenterna, eller SLC och det finska MTK. Förhandlingarna kan inledas omedelbart på begäran av endera parten.

SLC grundades den 15 maj 1945, men medlemsförbunden, såsom Österbottens svenska producentförbund rf ÖSP, grundades före SLC. Bland dem som varit aktiva i SLC:s organisation genom tiderna ser man många som även varit aktiva inom Svenska pensionärsförbundet SPF, exempelvis Håkan Malm, Nils-Anders Granvik och Henrik Svarfvar.

Holger Falck har varit SLCordförande sedan 2000, och takten verkar inte avta, snarare tvärtom.

Intressebevakningen är högaktuell med de europeiska och nationella budgetförhandlingarna och organisationens ordinarie verksamhetsledare Jonas Laxåback har just beviljats en treårig tjänstledighet för

systemet. Pensionen tillväxer också på samma sätt. I slutet av 2012 var den genomsnittliga LFÖPL-årsarbetsinkomsten 18 850 euro, vilket är en höjning med 3,6 procent från året innan. Snittpensionen ligger på 1 035 euro per månad för pensionärer som tar ut sin pension i år, 927 euro är medelpensionen per månad före 2013. Cirka 70 procent av pensionen betalas av staten, 20 procent av kunder och

Holger Falck bredvid SLC:s tidigare ordförande Ola Rosendahls porträtt. Foto STAFFAN BJÖRKELL

att från den 1 augusti 2013 sköta tjänsten som husdjursombudsman vid SLC:s, MTK:s och Pellervos gemensamma kontor i Bryssel. Johan Åberg vikarierar för Jonas under tjänstledigheten. Det här innebär att Holger Falcks långa erfarenhet inom lantbrukspolitik verkligen behövs för kontinuiteten för lantbrukarnas intressebevakning.

Holger Falck är den enda svenskspråkiga styrelsemedlemmen i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA, som grundades 1969 för att sköta social trygghet för lantbrukare och har en årlig budget

på 1,235 miljarder euro. År 2012 betalade 75 919 personer pensionspremier och pensioner utbetalades till 137 712 personer.

LFÖPL är arbetspensionsförsäkringen för lantbruksföretagare och bygger på lagen om pension för lantbruksföretagare (LFÖPL) som gäller jordbrukare, skogsägare, yrkesfiskare och renskötare samt deras familjemedlemmar. Denna lagstadgade försäkring sköts av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, LPA. LFÖPL-försäkringen ger rätt till motsvarande pensioner som ingår i det övriga arbetspensions-

resten av övriga pensionsanstalter.

Folkpensionen är ändå viktig för mången pensionerad lantbruksföretagare. Därför var nivåhöjningen av folkpensionen och införandet av garantipensionen en välkommen förändring.

Obligatoriskt pension för lantbruksföretagare LFÖPL höjer det totala pensionsskyddet även om den försäkrade dessutom har annat företagar- eller lönearbete. LFÖPL-försäkringen är obligatorisk för de flesta lantbruksföretagare, men kan också

tecknas alldeles frivilligt. En lantbruksföretagare i arbetsför ålder får olycksfallsskydd och rätt till LPA-sjukdagpenning. Om företagaren förlorar sin arbetsförmåga betalas rehabiliteringsstöd eller invalidpension. En LFÖPL-försäkrad lantbruksföretagare med husdjursproduktion kan också ha rätt till avbytarservice, som 2013 är 26 dagar per år. Närmare pensionsåldern är det möjligt att få deltidspension eller avträdelsestöd.

Tidpunkten för att gå i ålderspension väljer företagaren själv mellan 63 och 68 års ålder.

Den genomsnittliga pensionsåldern bland lantbruksföretagare är högre än för finländare i övrigt och ökade med 0,6 år till 62,5 år i slutet av 2012, när den för hela Finland är 60,9 år för samma tidsperiod.

En lantbruksföretagare kan år 2013 erhålla statligt avträdelsestöd som 56-åring om en ung jordbrukare fortsätter med jordbruket.

Från och med 2014 är detta möjligt först vid 59 års ålder och en fortsättning av stödformen efter år 2014 är fortfarande oviss. Avträdelsestödet är ungefär lika stort som ålderspensionen och betalas en gång per månad. Avträdelsestödet är en viktig hjälp för att genomföra generationsväxling i lantbruk. På de gårdar där överlåtaren beviljas avträdelsestöd kan övertagaren tack vare denna pensionsform i en yngre ålder ta ansvar för lantbruket i stället för att planera ett annat yrke.

SLC:s viktigaste intressebevakningar för tillfället är hur förändringarna i Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik åren 2014–2020 ska tillämpas i vårt land och utformningen av ett fortsatt nationellt stöd för husdjursproduktionen och växthusodlingen i södra Finland under samma tidsperiod. Europaparlamentsvalet sker i maj 2014, förhoppningsvis är förståelsen för lantbruksfrågor stor även i det kommande parlamentet, som numera har fått allt mer att säga till om jordbrukspolitiken.

VERONICA FELLMAN

Nya ordförande i Österbotten träffades Tre pensionärsföreningar i Region Österbotten har fått ny ordförande detta år. I medlet av juni inbjöd regionledningen de tre till samvaro och diskussion på Stundars i Solf.

Monica Sirén-Aura har tagit över ordförandeklubban i en av förbundets största föreningar, Korsholms pensionärsförening. Den har en omfattande verksamhet och driver bland annat tre pensionärshem i kommunen. Föreningen har över 820 medlemmar.

De två andra nyvalda verkar i mindre föreningar. Karin Asp leder Purmo pensionärsförening med ca 280 medlemmar, medan Gustav Rönnlöv som nyvald i Petalaxföreningen Nygammal har ansvar för ca 250 medlemmar.

Efter gemensam lunch berättade regionordförande Henrik Svarfvar om förbndets och regionens verksamhet, medan ombudsman Patrick Ragnäs redogjorde för aktuella frågor inom regionen.

I mötet deltog också nyvalda chefredaktören för God Tid Katarina Bengs-Westermark och österbottniska medlemmen i redaktionsrådet Bertel Widjeskog.

De nyvalda ordförandena ställde också en rad frågor gällande förbundets organisation och verksamhet.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Palaver för de nyvalda österbottniska ordförandena. Henrik Svarfvar och Patrick Ragnäs i förgrunden informerar fr.v.

Katarina Bengs-Wetsermark, Gustav Rönnlöv, Petalax, Karin Asp, Purmo, och Monica Sirén-Aura, Korsholm.

GOD TID

Styrelsen för Finska Kolonins Syförening består av från vänster ordförande Eva Lassenius (född Werner, uppvuxen i Helsingfors), Marita Petersen (Selin, Helsingfors), Yvonne Sylvest (Frankenhaeuser, Borgå), kassör Yvonne Lindfors (Lindfors, Helsingfors), Inger Würgler (Sundman, Helsingfors). Till höger står Christian Alfthan, som höll ett fint tal vid jubileet. Han kom med sin hustru Birgitta till Danmark år 1960 för Finska Kartongföreningen. Framme sitter föreningens två äldsta medlemmar, Heddi Hovind (Sandelin, Helsingfors) och Ruth Heimbürger (Schalin, Helsingfors).

man en medlemsavgift på fem kronor per år. I dag är den uppe på 100 kronor. Medlemsantalet ligger runt trettio.

Hjälpverksamheten fortsatte ännu på 1970-talet. Eva som själv hade små barn kunde stödja en ung finsk flicka som bodde på Christiania och hade blivit gravid.

Den sista basaren hölls år 1974.

Syföreningen fortsatte dock med att ge bidrag till bland andra Kofoeds skole, en social institution som hjälper hemlösa. Och åren 1999–2007 hade man ett tibetanskt fadderbarn.

Nu handlar det mest om kulturell verksamhet. Medlemmarna besöker utställningar, och en gång om året är det träff med Finlandssvenska SkåneGillet, turvis på vardera sidan av sundet. Dessutom möts man med jämna mellanrum hemma hos någon syföreningsmedlem.

– I början var regeln den att man bjöd på kaffe och té samt högst tre

6/2013 – 9

sorters tilltugg – vanligtvis bulla, kaka och småbröd, berättar Eva Lassenius.

Detta för att det inte skulle handla om att överträffa varandra.

Nu är det mera fritt. Härom året var det till exempel träff hemma hos Annika Winther, tidigare korrespondent för Hbl, efterträdare till legendariska Sigyn Alenius.

Dagens gäst hos Annika var Vasabördige Martin Jern, bosatt på Fyn sedan år 1976. Han läste upp från sin diktsamling och presenterade nya dikter. På buffén stod både sallader, vin, kaffe och läckra bakverk.

Herrarna får ibland lov att komma med, till exempel på utfärder och till jubileumsluncherna, som hålls vart femte år. De 85 åren firades i Skovshoved, norr om Köpenhamn. Ett fast inslag på jubileerna är avsjungning av föreningens egen sång, som går på melodin ”Flickorna från Småland”.

Text och foto GUNILLA HEICK

”Det är flickorna från Finland, det är flickorna från nord” Finska Kolonins Syförening i Köpenhamn syr inte längre, men lever vidare med kultur och sällskaplighet på programmet.

Det har gått 85 år sedan fru Anna Henriksen, ”en präktig och moderlig finska”, som det står i syföreningens historik, tillsammans med några väninnor från Finland började ordna julbasarer i Köpenhamn. De stickade och sydde, bakade och kokade kaffe.

Inkomsterna gick till hjälparbete bland sjömän som besökte finska legationens läsesal, medan båten låg i hamn. Anna Henriksen höll ordning på både pojkarna och deras pengar, så de inte plottrade bort dem i Nyhavn, som låg precis bakom knuten.

Senare har föreningen donerat medel till en lång rad välgörande ändamål, mest till landsmän i nöd, men också till bland annat Ungernhjälpen år 1956 och offren

för vulkanutbrottet på Heimaøy år 1973. Under kriget lyckades föreningen få Daells Varehus att stödja med stövlar till alla danska frivilliga. Dessutom ordnades klädinsamlingar till fattiga familjer i Finland.

– Vi har en hel låda full med brev från bland annat tacksamma familjer i Kuusamo, berättar Eva Lassenius. Eva ärvde lådan då hon år 2008 övertog ordförandeklubban efter Ruth Heimbürger, som varit syföreningens ordförande i hela 47 år. Ruth kom från Helsingfors till Danmark år 1951 och blev medlem av föreningen ett par år senare.

Redan år 1939, när bomberna började falla över Helsingfors, hade Heddi Hovind flyttat till Dan-

mark. Hon blev lotta för många av de små krigsbarnen. Heddi var på 1960-talet kassör i syföreningen.

Då hon kom med var hon den yngsta, nu är hon den äldsta.

Ruth och Heddi är i dag 93 och 94 år, men deltar fortfarande flitigt i sammankomsterna.

Och den stora lådan med brev – den innehåller tillräckligt med material för en avhandling, tipsar Eva Lassenus. Själv kom hon till Danmark år 1971.

– Jag kände inte en själ, så syföreningen blev nästan som min familj, berättar hon.

MÅ BRA I HÄRMÄ SPA

Hjälp- och kulturell verksamhet De första åren betalade deltagarna 50 öre per möte. Senare införde

Herrn till vänster är John Sylvest, gift med Yvonne.

I mitten Annika Winther, tidigare korrespondent för Hbl (Wirkberg, Åbo), till höger sitter Laina WintherPedersen (Suoninen, Sordavala).

Höstsemester 2 dygn

155 € /pers.

Innehåller: inkvartering i dubbelrum, halvpensionsmåltider, fri tillgång till nya spabadet och 2 x dansbiljett (inte special- eller klubbkvällar).

Gäller fredagar – måndagar fram till 23.12.2013

Fråga också om våra förmånliga semesterpaket för grupper!

Boka lillaju

lfest i tid!

Vaasantie 22, Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmankylpyla.fi

10 – GOD TID

6/2013 2013-08-16

Korsholm - Seniorernas friskvårdsdag

Seniorernas friskvårdsdag

Semesterdagar för närståendevårdare och vårdtagare Är du närståendevårdare och behöver semester? Vill du åka på semester tillsammans med den person som du har omsorg om, men det verkar för krångligt?

Svenska Semesterförbundet ordnar i samarbete med Folkhälsan en semester anpassad för närståendevårdare och vårdtagare 28.10–1.11.2013 på Härmä Spa i Ylihärmä, Österbotten.

Seniorernas friksvårdsdag i Botniahallen måndag 30.9.2013 kl. 10–15 En fartfylld dag med program för seniorer, specialgrupper, anhöriga, vårdpersonal och andra intresserade.

Målet med friskvårdsdagen är att förebygga hälsa och välbefinnande med motion och goda kostråd men också att deltagarna ska få prova på olika vårdmodeller.OBS! AIRA SAMULIN KOMMER ATT DELTA I FRISKVÅRDSDAGEN Fritt inträde

Vi erbjuder trevligt program och god mat under fyra dygn i en vacker omgivning.

Hälsoföreläsningar

Susanna Stenman, Svenska semesterförbundet, tfn 019 278 6876 besvarar frågor om ansökningsförfarandet. Sista ansökningsdag är 6.9.

Jumpagrupper

Information och ansökningsblankett finns på www.folkhalsan.fi/semesterstod.

Mera information ger också: Folkhälsan i Österbotten, Pia Nabb tfn 050 542 8175 Folkhälsan i Åboland, Eva Björkqvist tfn 040 516 5679 Folkhälsan i Nyland, Daniela Spring tfn 044 788 3738

Tester, prova på-punkter Hörselhörna Synpunkt Informaion om psykiskt välmående Anpassad motion Sång och musik Mat- och kaffeförsäljning Gratis busstransport från stadshuset i Vasa

Minnet och hjärnans välmående kan stödas

Senast uppdaterad 9.8.2013

MINNESTRÄNING I HARRSTRÖM och MALAX Under minnesträningen tränar vi och friskar upp minnet med olika övningar och uppgifter. Minnesträningen passar alla som är intresserade av att sköta om sitt minne.

Träffarna hålls en gång i månaden. Kaffe med dopp 1 €.

Minnesträning i Harrström Måndag 9.9, 7.10, 4.11 och 2.12 kl. 13- 14.30.

Andelsbanken, Gamla Strandvägen 195, Harrström.

Minnesträning i Malax Tisdag 10.9, 8.10, 5.11 och 3.12 kl. 13- 14.30.

Sockenstugan, Snickerivägen 1, Malax.

Personlig anmälan till gruppledaren Jenny Laaksonen tfn. 044-3450590 Minnesträningen ordnas av Österbottens Minneslots.

Har du frågor om minnet – ta kontakt! utvecklingschef Kirsi Björkholm tfn. 044 345 0591 koordinator Jenny Laaksonen tfn. 044 345 0590 www.muistiminne.fi

www.korsholm.fi/sv/document.aspx?docID=17190&Print=1

1/1

Ständigt spring till WC? Mångsidigt verkande Prostasin innehåller starkt granatäppleextrakt, lykopen och zink. Det lönar sig att prova och konstatera att livskvaliten blir bättre!

www.valioravinto.fi/prostasin

Solgård Hemtjänst är ett äldreomsorgsföretag vars professionella och erfarna vårdgivare hjälper dig med vardagliga tjänster. I vår service ingår bland annat omsorg, medicinsk hjälp, blodtrycksmätning, matservice, fönstertvätt, hjälp vid butiksbesök och renoveringshjälp.

Ytterligare information: enhetschef Jaana Taimi, tfn 046 900 60 21, jaana.taimi@solgard.fi

Bäste broder, Har du också kommit in i gubbåldern? Wc-dörren öppnas titt och tätt- också på nätterna. Frun påminner också ständigt om dropparna på WC-sitsens kanter.

Sängen behövs numera endast för sovandet. Allt som oftast påminns du om hjärtat och du hoppas att det är i skick.

Fler soliga dagar i ditt eget hem

I hälsokostaffärer och på apotek.

Solgård Hemtjänst Oy Solgård Hemtjänst Ab • Parkgatan 3, 00140 Helsingfors • www.solgard.fi

GOD TID

6/2013 – 11

håkans hörna

Att vara gammal på sommaren Inledningen på sommaren kan vara riskfylld

särskilt för medelålders eller äldre herrar, som överskattar sina krafter. En hälsoundersökning för en tid sen visade en ökning av antalet hjärtinfarkt och stroke (slaganfall) i slutet av maj och början av juni, d.v.s. den tid då båtarna och bryggorna skall ut och kanske träd fällas på sommarstugans område. Många av oss bygger upp konditionen under sommaren men höstens goda form varar inte alltid till våren men måste byggas upp igen.

Sommarens påfrestningar börjar ofta med resan till semesterorten och stugan. Ta god tid och kör inte vid dåligt väder. Om ni är två skall ni byta chaufför ibland. Alla fruar och partners bör se till att de har kör-

kort och kan köra. Det händer att nyblivna änkor finner sig utan kommunikation ”om gubben alltid körde”.

hjälp av andra. Vi karlar har nog här en högre tröskel att övervinna än ni kvinnor skulle jag tro.

Sommarvistelsen betyder för många mycket mera lyftande och bärande än under vinteråret. Igen en risk att man överskattar sin förmåga och får envisa ryggbesvär som följd. Man kan minska på belastningen genom att bara ta ett halvt eller 2/3 ämbar vatten eller på motsvarande sätt minska på bördan om inte andra och yngre bärare är tillgängliga.

När vi blir äldre möter vi förr eller senare en gräns när det inte går att klara saker som man ”alltid” har gjort själv. Då gäller det att övervinna tröskeln för att begära

Den viktigaste attitydförändringen är att börja betrakta det som en välsignelse att inte längre behöva göra allting själv. Att någon annan bär vatten och ved, fångar matfisken, rensar och röker så att abborren kommer färdig till dörren. Att inte tvinga sig att gå med i reparations- och byggnadsarbete om det är för mycket för en äldre kropp, men nöja sig med att vara en extra arbetsledare, till stöd eller förargelse för dem som jobbar. Alla kommentarer om ”hur det var förr” och ”vi brukar inte göra sådär” är inte välkomna alla gånger …

Ta i så mycket som är lämpligt och hälsosamt men acceptera att du inte behöver eller får göra allt som du brukade göra. Uppskatta erbjudanden om hjälp och fastställ principer för när andra kan/skall erbjuda sin hjälp. Det gäller att på olika sätt hitta fram till vad som är LAGOM.

HÅKAN HELLBERG

Prisbelönad! www.bioteekki.fi

PROGRAM 11.30

Mässområdet öppnas

12.00

Välkomsthälsning Svenska pensionärsförbundet, Eläkeliitto ry och Suomen Osteoporoosiliitto ry

12.15

Rap-Mummo rappar Eila Nevanranta

12.30

Luento luuliikunnasta (på finska) Fysioterapeut och mag. i hälsolära Kitty Seppälä

13.00

Allsång med Kaj Silfvast

Tid: 24.9.2013 kl. 11.30–16.00 Plats: Kokonhallen, Borgå

13.15

Föreläsning om motion (på svenska) Fysioterapeut och mag. i hälsolära Kitty Seppälä

Dagen erbjuder färsk information om hur man uppehåller benstommens hälsa och om motion. Du kan också gå omkring och bekanta dig med vad utställarnas bord erbjuder och lyssna på doktor Ulla Alanen, specialist i allmänmedicin, föreläsning om benskörhet och fysioterapeut och mag. i hälsolära Kitty Seppäläs tips om motion som är bra för benbyggnaden. Dagen är öppen för alla, och den är gratis.

Också Rap-Mummo Eila Nevanranta uppträder under dagen.

13.45

Rap-Mummo rappar Eila Nevanranta

14.00

Fritt fram att bekanta sig med aktivitetspunkterna Hälsokontroller, jympa för benbyggnaden, kontroll av balansen, utställarnas material, möjlighet att äta lunch till självkostnadspris

14.45

Föreläsning om osteoporos (på finska) Ulla Alanen, specialist i allmänmedicin

15.15

Föreläsning om osteoporos (på svenska) Ulla Alanen, specialist i allmänmedicin

15.45

Allsång med Kaj Silfvast

16.00

Avslutning

SPÄNST I BENEN -DAGEN LUJUUTTA LUUSTOON -TAPAHTUMA Buss (Packalen) från Helsingfors till

Spänst i benen-dagen i Kokonhallen i Borgå avgår från Kiasma kl.10.00 med retur c:a16.00.

Pris: 15 euro Anmälningar till Jan Holmberg, tfn. 020-728 8813 eller e-post: jan.holmberg@spfpension.fi Välkomna!

EN DAG SOM BEHANDLAR BENHÄLSA OcH SOM RIkTAR SIG TILL PERSONER I åLDERN 50+

Mera information: SPF / Ombudsman Jan Holmberg tel. 020 7288 813 / e-post: jan.holmberg@spfpension.fi

Kitty Seppälä & Eila Nevanranta

Hjärtligt välkommen!

OBS! Ta med dig skor med ljus sula!

12 – GOD TID

6/2013

Ett tryggt liv i Finland drömmen för Tomoko Tomoko Matsuda vill en dag få skapa sig och sin dotter Fuuka ett nytt liv i Kristinestad, Finland. Vägen från Japan är lång, men efter katastrofen i Fukushima i april 2011 ser Tomoko ingen annan utväg än att lämna sitt hemland. I Kristinestad har hon vänner som tar emot henne med öppna armar.

Det var som vänner på Facebook Tomoko lärde känna Rita Backman och Petra Domsch, mor och dotter på konstnärsgården Villa Christina i Kristinestad. En iskall marsdag steg Tomoko och Fuuka av flygplanet på Sjöskog: – Kölden var en chock! säger Tomoko och huttrar till där vi sitter vid en avskedspizza en varm junidag tre månader senare, dagen innan Tomoko och Fuuka ska åka hem till Japan. Turistvisumtiden går ut, men hoppet lever att en dag få återvända, för gott.

Priset är högt. Hemma väntar en skilsmässoprocess och många andra problem innan drömmen kan förverkligas. ”Landsförrädare” Tomoko har en bakgrund som

särskilt kär vän blev Rainer Nix, som hyresfritt lät dem bo i ett extra rum med kök på sin gård. ”Man måst no hjälp till och int ta nån hyro!”

Tomokos ledstjärna i livet i dag är en trygg framtid för fyraåringen Fuuka.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

professionell basketspelare och har en högskolexamen i fysisk fostran. Men hennes aktiva motstånd mot det hon ser som lögnaktig nedtoning från regeringens sida av Fukushimakatastrofens följder har vänt upp och ned på hennes liv. Proteströrelsen ses av många som landsförräderi, Tomoko har förlorat vänner – men också fått nya som delar hennes övertygelse.

Också maken-ingenjören delar regeringens officiella linje och skilsmässa blev för Tomoko det enda alternativet. Alltjämt en svår sak för en kvinna i Japan, det sociala trycket är stort och kvinnan skuldbeläggs.

Men Tomoko vill envist gräva fram sanningen om Fukushima, väcka opinion, blogga och slutligen skriva en bok.

Upplevelser, nya vänner Det var en iskall marsdag Tomoko och Fuuka landade i Finland. De hade aldrig t.ex. sett is och förundrades över att man kan gå på vatten.

I Kristinestad fick de uppleva påsk-

Kristinestads svenska församling Välkommen till våra Gudstjänster och övrigt program.

Se närmare i Kyrkpressen

häxor på rådhustrappan, barnfest på första maj i Brahegården, stickkafé och vårens häpnadsväckande mössöronexplosion.

Också en Stockholmskryssning stod på programmet innan mor och dotter åkte hem, lämnande många nya vänner i väntan på återkomst. En

Hallvägen 1 Hallitie, 64300 Lappfjärd/Lapväärtti tel 040 711 2060 www.rosenback.com

Gammaldags Torgdag Lördag1.9.2012 7.9.2013klo kl. 8–15 8-15 Lördag Kristinestad Kristinestad Torgplatsreserveringar: 0400 562 980 Torgplatsreserveringar: 0400 562 980, maarit.rosengard@pp.inet.fi

Program: www.kristinestad.fi Bildnings- och fritidscentralen i Kristinestad

Tomoko och Fuuka Matsuda tillsammans med Rita Backman, facebookvännen på vars inbjudan Tomoko fann Finland och Kristinestad.

Skruvar, bultar och underleverantör inom metall

Oy BOTNIA BOLT Ab Bultvägen 10-12, 64100 Kristinestad Tel. 020 79 69 200 Fax 020 79 69 220

Mjölnaregatan 5-7, 65100 Vasa Tel. 020 79 69 227 Fax 020 79 69 228 Ruuvit, pultit sekä alihankintakoneistusta www.botniabolt.fi

Vik

in!

* Mångsidig kemikalieaffär * Konstnärstillbehör * Tiffany- och smältglas... * Konst, bl a Kristinestadsmotiv

WILHELMIINA Kemikalio & Foto 044 536 5123 Strandgatan 38

LEBELLSKA KÖPMANSGÅRDEN

SUPERMARKET

Kristinestad. Öppet 15.5-1.9. må-fre 11-17 lö - sö 11-14 övriga tider enligt övernskommelse.

Tel. 06-221 2159, 040-508 5251 * Unikt köpmanshem från 17001800 -talet * Specialutställningar och kaffeservering (på beställning) i Felénska.

Selleri

Sjögatan 4 tfn 020 770 5300 vard. 7-21, lö 7-18, sönd 12-18

Ab Rågårds Lax Oy Vi säljer färsk, rökt och gravad lax.

Myymme tuoretta, savustettua ja suolattua lohta.

Lappfjärds BLOMSTER- och BEGRAVNINGSSERVICE

Mer information, ring 06-222 9262

R & R Ådjers

Lisä tietoja, soita 06-222 9262

- Blommor kvällstid via självbetjäning Södra Lappfjärdsvägen 154, Tel. (06)222 2345 Sjögatan 6, Tel. 040-1432250

Ab Rågårds Lax Oy, 64480 Skaftung

www.adjers.com

GOD TID

6/2013 – 13

Konstnärinnan Petra Domsch ställer till med Höststorm i ateljén den 19 oktober.

John Gullans enorma trädgård i skärgårdsmiljö vid Svalholmsvägen i Skrattnäs är trots 7 km från centrum ett populärt mål för Öppna portar-gäster. Fantasten John sköter blomparadiset tillsammans med Else Sörhannus.

Det goda livet i Kristinestad Kristinestad, Finlands första och enda Cittaslow, lever upp till sin status. Inte i bemärkelsen ”långsam”, utan enligt begreppets symboliska mening ”det goda livet”. Sommaren är fylld av traditionella och nya evenemang, turister hittar i allt större skaror hit för att uppleva den vackra anrika trähusstaden.

Det var i april 2011 Kristinestad utnämndes till Cittaslow, en hederstitel i ett internationellt nätverk skapat 1999 av italienaren Carlo Petrini, som en fortsättning på rörelsen Slow Food. Ekenäs var också ute efter titeln, men Kristinestad hann först. Staden gick med liv och lust in för att utveckla konceptet, med Ulf Grindgärds som projektledare.

Efter inkörningsperioden var det nu dags för Grindgärds att återgå till sin tjänst på Österbottens förbund. Som tack kastades han i sjön på stadens officiella Cittaslowdag, Sjusovardagen. En ära han vederfors som den fjärde i raden av ”årets hedersperson”. Till traditionen hör att stadsbor dyker upp i nattsärk eller morgonrock klockan 7 vid bryggan på packhustorget för att hylla sjusovaren. Årets tack till Ulf blev kyligt i 14 graders vatten. Öppna portar Sommarmarknaden det andra veckoslutet i juli är höjdpunkten på Kstadssommaren, en tradition som har 350 år på nacken.

Men säsongen startar naturligtvis långt tidigare. Ett populärt årligt evenemang sedan tre år är Öppna portar, ett juniveckoslut då stadsbor öppnar sina trädgårdar för allmänheten. Då Kristinestad grundades 1649 av per Brahe utvecklades ett regelbundet rutverk av stora tomter med plats för uthus och trädgård. Tack vare att staden har undgått storbränder finns den gamla stadsplanen kvar, med i dag väl restaurerade trähus och bedårande innergårdar. Öppna portar växer från år till

Angelique Irjala ser att Kstads Cittaslow-status håller på att ta skruv.

år. Ett femtiotal privata gårdar och andra sevärdheter fanns i år på kartan över besöksobjekt.

Romantikvecka Ett nytt inslag är Romantikveckan

En nyhet för sommaren är tåget Toomas, som gör rundturer i de gamla trähuskvarteren.

Sture Riissanens fynd i Tallinn stötte på endel formella stötestenar innan det försenat kunde tas i bruk i juli.

i augusti. Den startades i fjol av Positiva Kristinestad, där SariMilla Ingves med en grupp aktiva kvinnor och Sari-Millas man Kaj-Christer Ingves är drivande krafter.

– Idén föddes på en Cittaslow-studieresa till Polen, berättar Sari-Milla. – Kärlek är ett tema för veckor bl.a. i Polen och Norge, men vi ville utvidga begreppet.

Romantik kan handla om mycket mer än enbart kärlek, t.ex. kläder, inredning, livsstil i allmänhet.

Utställningar, musik, danskurser, beachvolley, mode och skönhet bjöds det bl.a. på under veckan.

Lovande säsong Marknadsföringschef och t.f. näringslivsdirektör Angelique Irjala har nu också Cittaslow som ”tredje stol” efter Grindgärds. Hon är nöjd med säsongen:

Sari-Milla och Kaj-Christer Ingves öppnade Romantikveckan med Chokladkafé i sin vackra hemgård på Strandgatan. Verandan dignade av hembakta läckerheter.

– Vi har en klar uppgång i turismen, utlänningar hittar oss nu – italienare tidigt på försommaren och holländare och tyskar i augusti. En ny broschyr trycktes i tiotusen ex. och nu behövs strax en andra upplaga.

Angelique ser fram emot traditionella Gammaldags torgdag och Mikaelimarknaden. Och den 19

oktober firas Naisday, en lyckad satsning för idel kvinnor. Samma dag står konstnärinnan Petra Domsch värdinna för Höststorm i sin ateljé Villa Christina.

Kolla Kristinestads trettio punkter i evenemangskalendern 2013 på nätet under events.krs.fi Text och foto MAJ-BRITT PARO

14 – GOD TID

6/2013

Planera föreningsresan i god tid

Högklassiga konferens- och festservice samt övernattning med vildmarkskänsla

Turistcenter

HÄLSORESAwww.hunurijarvi.fi PÅ kalevi.hanhimaki@nic.fi TERVIS SPA

LUN CHÖPPE T vardagar kl. 11: 00-13: 30.

Välkommen!

B oka gärna bord.

Turistcenter Hunurijärvi Hunurintie 149 62300 Härmä 0400 362 151

3-9.11.2013 529€ BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARISKYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

0500-162 120 Vasa touring.partner@kolumbus.fi

Tfn 7855 258 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad www.optimaedu.fi

Vinter i Södern

Långtidssemester i Turkiets Alanya och Portugals Algarve.

Perioden och längden enligt önskemål under vintersäsongen 1.11-31.3.

4 v.

8 v.

920€ 1250€

990€ 1440€

Prisexempel där det ingår reguljärflyg, flygfältstransport och inkvartering i trestjärnigt lägenhetshotell. Pris/pers. i delad två personers lägenhet.

Alanya Gold City 5* spahotell, 67m2 svit med all inclusive

PARTOURS Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi

4 veckor 8 veckor

1410€ 2400€

Kyrkslätt 09 296 5000, Karis 019 278 2800

RES MED SPF

Seniorskeppet 14–16.10.2013

Peter Söderqvist

RES MED SPF

Teaterresa till Stockholm med SPÖK! på Cirkus 29.11–1.12 Musikalkomedin SPÖK! är skriven av Björn Skifs och Bengt Palmer.

Musikalen spelades för utsålda hus på åttiotalet i två år. En ny version med Loa Falkman, Måns Zelmerlöw, Lena Philipsson och Sussie Eriksson sätts upp i höst på Cirkus med fantastiska dansare och musiker.

Reseprogram Fredag 29.11

Avfärd med Viking Lines Gabriella kl. 17.30 från Helsingfors till Stockholm Middag i Food Garden

Show med på hemresan med Siv Malmqvist, Ann-Louise Hanson och Towa Carson

Lördag 30.11

Ankomst till Stockholm kl. 10 Julmarknad i Gamla Stan eller Skansen Musikalen SPÖK! på Circus kl. 15 Avfärd med Amorella till Åbo kl. 20 Middag i Food Garden

Plock ur programmet: föreläsning om läkemedel, datarådgivning, vinprovning, hudvård, bingo, pidro, seniordans, utfärder i Stockholm mm.

Söndag 1.12

Ankomst till Åbo kl. 7.35 Busstransport till Helsingfors centrum

I priset ingår båtresor, måltider och program ombord.

Pris i dubbelhytt: B-hytt 190 €

Promenad-hytt 215 €

Seaside-hytt 225 €

Pris: 320 € i A dubbelhytt. Tillägg för enkelhytt 80 €

Kom med på Seniorskeppet från Helsingfors till Stockholm med ”Jukebox Live” med Allan & the Astronauts. Gästsolister Calle Pettersson och Susann Sonntag.

Bokningar och förfrågningar: Friman resor, tfn 019 248 1004, info@frimanresor.fi

I priset ingår båtresor, 2 x frukost, 2 x middag, teaterbiljett, buss i Stockholm och transport från Åbo till Helsingfors. Möjlighet till tåg- eller bussanslutning till och från Helsingfors mot tilläggskostnader.

Anmälningar och förfrågningar Catharina Hindrén tfn 050 3281209, catharina.hindren@pp.inet.fi

ALMUÑÉCAR 31.1–15.2.2014 SPF Österbotten ordnar också inkommande vinter en resa till Almuñécar på Spanska solkusten.

Resans pris per person i delat dubbelrum 1100 euro, enkelrumstillägg 255 euro.

I priset ingår: • Flyg Helsingfors–Malaga och hemresa till Helsingfors • Transfer till och från flygfältet i Malaga till hotellet • Inkvartering på hotellet (4 stjärnigt) med frukost och middagsbuffet • Guidad stadsvandring • Guidad dagsutflykt till Frigiliana • Ett överraskningsprogram • Reseledare Göran Sundqvist och reseledare från SPF Resan till och från Helsingfors ingår inte i priset.

Förfrågningar till resegruppen Kristina 050 5814856, Henrik tel 050 69341 eller Bert 050 69006. Anmälan till Patrick på Vasakansliet tel 020 7288818, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi.

SPF Resegruppen

GOD TID

6/2013 – 15

SPF-resa gick till Vilnius och Riga Litauens och Lettlands huvudstäder var resmål för en förbundsresa i början av juni.

Vi träffade vår guide Inge i Tallinn varefter resan mot Vilnius kunde börja. Vi besökte den berömda Korskullen som tillkom i början av 1600-talet för att hedra litauiska frihetskämpar. Den är en helig plats som bl.a. påven Johannes II besökte år 1993. Den förstördes av sovjetmakten 1961 och sedan regelbundet med tio års intervaller fram till 1989.Nu är Korskullen en stor turistsevärdhet med över 100 000 kors( 2006).

Vilnius som sedan 1994 tillhör Unescos världsnaturarv, blev nu vår fasta punkt under tre nätter. Vårt hotell låg vackert vid floden Neris och från hotellets översta våning hade vi en fin utsikt över staden.

Vår guide Mantas i Vilnius visade oss den vackra St. Petrus och Paulus kyrkan från 1600-talet, vackra takfresker över 2 000 statyer, en enorm båtformad takkrona från 1905.

På vägen till gamla stan såg vi Gediminas torn, ett försvarstorn från 1300-talet. Här fanns förut tre torn, och härifrån får man en fin utsikt över Vilnius.

Jesuiterna grundade ett universitet här 1579 och ledde det över 200 år. Här i gamla stan finns St. Johannes kyrka som är ett museum och församlingskyrka. Under sovjettiden var kyrkan fritänkarnas museum. Mitt emot kyrkan ligger Observatorieparken med stjärntornet från 1753.

Hundra synagogor blev en I Vilnius fanns ca hundra synagogor 1939. Staden hade ca 57 000 judar av vilka 94 procent mördades. Pylimogatans synagoga är nu den enda bevarade från andra världskriget. Vid samma gata ligger också judemuseet som ger en bild av judarnas liv före kriget och ett tack till de litauer som riskerade sina liv för att rädda judar.

TV-tornet är stadens högsta byggnad på 326 meter. Här dödades den 13 januari 1991 sovjettrupper 14 civila som uttryckte sitt missnöje mot sovjetmakten.

Vi besökte Ockupationsmuseet där många litauer torterades under sovjettiden, ingen trevlig plats men värd ett besök.

Vi gjorde en utflykt 28 km utanför stan till Trakai där storfursten Vytautas byggde ett slott på 1400-talet. Slottet förstördes på 1600-talet av ryssarna men återuppbyggdes på 1950-talet. Här finns en turkisktalande folkgrupp från Svarta havet som Vytautas år 1397 tog hit som krigsfångar. Nu finns ca hundra kvar, de har ett eget ”bönerum”, deras religion påminner om judendom.

Efter underbart vackra dagar började resan mot Riga. Vi besökte Rundale slott som ligger i södra Lettland på den bördiga Zemgaleslätten. Rundale slott med omgivningar är ett av de förnämsta arkitektoniska minnesmärkena i barock-och rokokostil i Lettland.

Slottet byggdes mellan 1736 och 1740 som sommarresidens åt den ryska kejsarinnans Annas Ivanovnas favorit-Kurlands hertig, ErnstJohann von Biron. Slottet är ritat av Rysslands berömda hovarkitekt, Francesco Bartolomeo Rastrelli. Ett slott från barocken är otänkbart utan en så kallad fransk trädgård,en stor rosenträdgård bl.a.

Nordens Paris Rigas gamla stan är ett måste och med Inges hjälp fick vi veta om den svenska tiden på 16–1700-talet.

Lettland var svenskt 1629–1709, men också Ryssland, Tyskland och Polen har härskat här. Men det man minns bäst är de 50 sovjetiska åren 1940–1990, med undantag för 1941–1944 då det var tyskt.

Lettland blev formellt självständigt 1992. Den första ryska ockupationen slutade den 18 november 1918, och det är också Lettlands frihetsdag. Svenska tiden räknas som en bra tid.

Floden Daugava flyter genom staden och båttrafiken är livlig, bl.a mellan Riga och Stockholm.

Redan vikingarna seglade på floden för 1000 år sedan.

Frihetsstatyn står i parken står där Peter den stores staty en gång fanns. Tsarstatyn försvann under första världskriget men man gjorde sig inget besvär med att hitta den. Man samlade in gåvor från hela världen och Frihetsgudinnan kunde avtäckas vid stora festligheter 1935 sen dess har det varit letternas folkliga altare och här lägger de ner blommor alla dagar.

Statyn föreställer ”Moder Lettland” som på sitt huvud bär Lettlands historiska områden Livland, Kurland, Lettgallen.

Riga hör sedan 1997 till Unescos världsnaturarv och kallas även för ”Nordens Paris”.

Hemresan som tog oss via Pärnu till Tallinn där vi lämnade vår duktiga guide Inge som fört oss genom tre Baltiska länder och visat oss otroligt vackra platser och berättat för oss hur det var förr och nu.

Text CH Foto PER-OLOF LUNDBERG

Storfursten Vytautas byggde Trakai slott på 1400-talet.

Korskullen som tillkom i början av 1600-talet för att hedra litauiska frihetskämpar.

Rundale slott med omgivningar är ett av de förnämsta arkitektoniska minnesmärkena i barock-och rokokostil i Lettland.

16 – GOD TID

6/2013

Den grekiska påsken en upplevelse Några pensionärer från Österbotten firade påsken på Rhodos. Här är ett sammandrag av Marianne Lillhongas reseskildring.

För drygt ett år sedan fick Ann-Sofi Sydholm veta att vår pensionärsförening ”Vi Norrifrån” år 2013 fyller 40 år. Det kunde kanske passa med en resa jubileet till ära funderade hon och tog genast kontakt med föreningens ordförande Greta-Lisa Nilsson. De två damerna kunde av en händelse träffas på Rhodos sommaren 2012 för att fundera vidare.

Antalet anmälda till Rhodosresan varierade under höstens och vinterns gång, för att slutligen inför avresan stanna vid 27 deltagare.

Då vi startade hade Greta-Lisa och Nisse Nilsson en grupp med 16 personer från vår egen förening och 11 stycken utifrån.

Väl framme på Rhodos mötte vi Ann-Sofi som drog iväg med oss till den soldränkta stranden utanför Akvariet. Vi gick ända till den stora betongplattan bakom akvariet där Egeiska havet möter Medelhavet. Dit kom också Kosta, hennes man, försedd med en stor kylväska. De presenterade sig lite närmare för oss och vi blev bjudna på en välkomstskål. Det visade sig att Kosta kunde umgås med oss på finska, som var det ena av hans modersmål.

Ann-Sofi hade som den gourmet hon var, valt att vi skulle inta alla våra luncher på olika ställen.

Hon ville visa oss olika alternativ av matställen, från små och anspråkslösa över hela linjen ända till de dyraste. Hon menade att man ibland kanske borde ha förstoringsglas för att upptäcka de allra dyraste rätterna då det var riktigt fint!

Första dagen vi var framme hade vi en bussrundtur i staden Rhodos och nejderna närmast omkring. Då guidades vi av Kostas goda vän Jannis Vagiannakis. Han guidade oss på svenska, som han lärt sig under tiden han bott i Sverige. Han förde oss upp till Rhodos Akropolis som kallas Monte Smith. Där fanns en välbevarad amfiteater, en antik stadion, samt Apollons tempel.

Runtomkring stadion växte det lagerträd av vilkas kvistar man band

lagerkransar till vinnarna.

Karlebyborna, som varit elever i stadens samskola, associerade omedelbart till vår dåtida historielärare Artur Smeds och hans fängslande historieberättelser. Jannis lotsade oss ner till Mandrakehamnen. Vi promenerade omkring i gamla stan, där det så tidigt på säsongen var rätt tunnsått med besökare.

Påskprocessionen höjdpunkten På fredag kväll var vi inprickade för ett besök till en närbelägen kyrka.

Där skulle vi följa med deras tradition med påskprocessionen att ”ta ned Jesusikonen från korset och svepa in den i en liksvepning av linne och lägga den i en blomsterklädd kista som symboliserar Jesu grav. Sedan förs kistan runt området, församlingen följer efter

Pensionärernas resa till Rhodos bjöd på en givande vecka i trevligt sällskap.

midnatt skulle prästen proklamera att Jesus var uppstånden och då fick församlingen komma för att tända sina ljus från det heliga ljuset. Den som redan fått sitt ljus tänt lät ljuset

Vy från Lindos.

i processionen kring kyrkan under sorgeklagan”. Området kring kyrkan var fyllt med folk. Man gick in i kyrkan i små grupper för en kort stund. En militärorkester deltog också.

Följande dag, påsklördagen, var det mesta programmet ”by night”.

Nångång kring klockan 23.00 kom Ann-Sofi och Kosta med en stor väska. Hon plockade fram varsin liten lykta åt oss alla. Nu skulle vi få uppleva en annan gammal kyrka mitt i centrum. Det heliga ljuset hade flugits in från Jerusalem. Vid

Här får resenärerna ta del av det heliga ljuset.

gå vidare. Innan vi hade startat berättade Kosta hur det brukade gå till.

Fyrverkerier och elavbrott Vid midnatt exploderar sedan natten i en massa fyrverkerier. Men nu råkade det sig så att det redan vid vår start mot kyrkan tycktes vara ovanligt mörkt. Det hade blivit ett oväntat omfattande elavbrott på ön. Istället för ljusexplosionen fick vi njuta av en mörk stad, mysigt upplyst i alla gränder av en massa tända ljus och lyktor då vi promenerade vidare till restaurangen Lois för att där äta den traditionella påsksoppan, Majritsa. Soppan kokas på lever, njure och inälvor och intas som en gemensam måltid kl. 01.30. Den som var van vid inälvsmat åt soppan utan vidare.

Men det var nog många som avstod från den också.

Grekisk påskfest på Faliraki På söndagen äntrade vi bussen ungefär halv ettiden för att åka till Faliraki och där inta den traditionella påsklunchen. En riktig grekisk påskfest skulle det bli. Denna gång stannade vi på en ytterst smal gata i en brant backe och gick rakt in på en gårdsplan, omfamnad av

en hög stenmur. Under några skuggande träd stod där framdukat fyra stora bord enkom för oss.

Längre in på gården stod ett grekiskt vitt hus i tre våningar. Vid sidan om oss höll några herrar i vit skjorta på med att bära fram olika fat med maträtter till det långbord, därifrån vi själv skulle gå och plocka för oss. Vi underhölls av tre olika musiker som sjöng och spelade levande grekisk musik för oss. Det var ibland så inspirerande att en del ville dansa till musiken, vilket de också gjorde.

Till Lindos och berget Filerimos Måndagen var ledig dag i fråga om utflykter, och deltagarna utnyttjade tiden på olika sätt. Några jagade souvenirer, andra besökte gamla stan noggrannare eller valde att ligga på stranden och sola sig. På tisdag åkte vi på en längre busstur längs den östra sidan av ön. Då hade vi Joannis med oss som guide och stannade första gången vid Kallithea Springs. De flere hundra år gamla hälsokällorna byggdes under den tiden då Rhodos lydde under Italien. Det var ett otroligt vackert område med en underbar mosaik på golven. Där kunde man gärna ha stannat en hel dag och njutit av det klara vattnet och stillheten.

Själva stället andades bara lugn och ro. Därifrån fortsatte vi till ett litet privatägt krukmakeri. Småningom kom vi fram till Lindos.

Researrangören Ann-Mari Sydholm bjöd på ett fullspäckat program.

Där finns förstås en massa man kan upptäcka och en eftermiddag räcker inte långt. Vi tog oss in i en liten kyrka där vi kunde svalka oss i skuggan inomhus. Även om vi inte tog oss upp till gamla Lindosruinen så mötte vi åtminstone alla åsnor som stod till tjänst med bärhjälp.

Där var fruktansvärt varmt. Här åt och drack vi gott på tavernan Mavrikos.

På onsdag blev det rundtur på den västra sidan av ön. Först åkte vi upp till berget Filerimos.

Vi åkte upp längs en synnerligen slingrande väg och möttes vid parkeringen av en mängd praktfulla påfåglar som strosade omkring i gräset. Vi vandrade upp till det stora korset vid vägens slut. Man kunde på insidan klättra upp till armarna på korset och därifrån få en otrolig utsikt. Ett Johanniterriddarkloster fanns längre upp och vid kiosken bjöds vi smakprov på sju örters likör.

Vi fortsatte vidare i ett synnerligen kuperat område av Rhodos, som jag inte kunnat föreställa mig, genom berget Profitis Iliasis ca 800 meter över havet. Småningom kom vi till en liten by Apollona, mitt bland de höga bergen. Vi deltog i en vinprovning hos en liten producent. Sedan åkte vi till vårt lunchställe. En liten bergsby med parkering mitt i en brant backe utanför. Men vi bjöds på det mest gudomliga möra getkött där, även om vi också fick en hel del olika rätter, som på alla ställena vi ätit våra luncher. Här kunde man också köpa honung om man ville.

Med Kosta promenerade vi till det hotell i närheten där vi skulle inta vår sista middag på ön. Avslutningsmiddagen intogs under hög stämning. Gruppen visade sig vara rätt samstämmig och välsjungande så det sjöngs friskt alla möjliga österbottniska visor liksom även andra. Sången lockade fram tårar i ögonen hos Ann-Sofi, och många andra med för den delen. Och det hölls olika tacktal till researrangörerna.

MARIANN LILLHONGA

GOD TID

6/2013 – 17

Höstens OT-resor

Må bra på Spa

Sköna och avkopplande dagar på Tervis i Pärnu!

Välj bland olika alternativ: * 8 dagars resor: 14-21.9., 13-20.10., 30.11-7.12. * Kortresor: 17-20.10., 7-10.11., 12-15.12. * Långresa 11 dagar: 7-17.11. * Nyårsresa: 28.12-4.1.

Veckoslutsresor

Tallinn – hotellresor Resor: 18-20.10., 6-8.12.

Riga – höstlovet Resa: 17-20.10.

Loppis i Luleå Resa: 25-26.10.

Teaterweekend i Stockholm Resa: 6-8.12.

Julkonsert i Sundsvall Resa: 13-15.12.

Europa

Sicilien – Solens ö Medelhavets största ö lockar med vacker natur och spännande historia.

26.9-4.10. 4 platser kvar!

Madeira – Funchal Kultur, naturupplevelser och blomsterprakt blandas i denna natursköna resa. 21-28.10.

Berlin Nyinsatt resa! Flyg till Berlin, två nätter i Berlin, hem med OT-bussen. 17-22.10.

Stanna inte hemma - kom ut och res med oss!

Öppna vår dörr till nya reseupplevelser!

La Bella Italia 7-16.10 -vår klassiska rundresa med Venedig, Florens, Sorrento, Capri, Pompeji och Rom Musikalsuccén Priscilla i Stockholm 18-20.10 & 21-24.11 Österbottnisk humorkväll på Arkipelag i Mariehamn 8-10.11 -med KAJ och Lasse Eriksson m.fl.

Jultomtens verkstadsby i Rovaniemi 22-24.11 Julmarknad i romantiska Rüdesheim 5-8.12 Steninge slott och Stockholm 5-8.12 -möjlighet att se ’30-årsfesten’ med Galenskaparna och After Shave samt Priscilla Sydafrika 2-13.2.2014 Riviera Maya, Mexiko 11-24.2.2014

Sydafrika med svenskspråkig guide 13-25.02.2014 Upptäck Sydafrikas mångfald på Fortes gruppresa, med allt från storstad till ändlösa sandstränder, böljande vingårdar och ett fascinerande djurliv på safari.

Pris: 3305€/ person i dubbelrum Be utförligt program från Resebyrå Forte Musikalresa till Stockholm 05-08.12.2013.

Se den berömda Broadway musikalen Priscilla!

Pris 245€ Oavsett vad du önskar av din resa eller hur länge du vill vara på resande fot sköter vi dina researrangemang med mångsidig och individuell service.

Köpmansgatan 7, 21600 Pargas, tfn 020-7659520

Högsta kreditvärdighet ©Soliditet

2013

Julresa till Lappland

Söderns sol

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen på Nykterhetsförbundets julresa 22-27.12.2013 22-27.12.2012 till Raitismaja. Start från Vasa.

Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag.

Pris: person Pris: 510 520€euro perper person

Gran Canaria, Puerto Rico – Direktflyg från Vasa!

Resor: 14-28.11. och 28.11-5.12.

Thailand, Phuket – Flyg från Helsingfors, OTbussen till och från Helsingfors.

Resa: 21.11-6.12.

Fråga även efter vinterns avgångar till Thailand, Teneriffa och Gran Canaria.

inkl. transporter och helpension.

FJÄLLGÅRDEN MED FULL SERVICE

Umeå

KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Torsdagsshopping Bussrutt: Vörå – Oravais – Maxmo – Kvevlax – Smedsby – Vasa.

Följande avgångar: 5.9., 19.9., 26.9 Pris: 59-64 € / person (inkl. buss- och båtresorna) Shoppingweekend Den perfekta helgsemestern med två nätter på Umeås nyaste hotell Comfort Hotel Winn. Utresa med Wasaline kl. 21.00 på fredag kväll!

Resor: 20-22.9. (bussrutt: Närpes-Korsnäs-Malax) och 18-20.10. (bussrutt: JakobstadNykarleby-Vörå) Pris: 185 € / person

Tel. 06- 318 4000

Se flera resmål på vår hemsida!!

www.ot-resor.fi

Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830

www.raitismaja.fi

VÄLKOMMEN TILL AFRIKA

Du ryms ännu med på t.ex. följande rundresor till det södra jordklotets sommar med svenskspråkig guide.: Namibia-Botswana-Viktoriafallen 19.10. - 3.11.2013, 3.600€ Sydafrika, Mosambik och Swaziland 23.11. - 7.12.2013, 3300€ Kapstaden och Trädgårdsrutten 9. - 22.2.2013, 3100€ Bekanta dig även med våra övriga resor på www.koonono.com eller be att vi skickar info. Det mångsidiga innehållet bjuder på oförglömliga upplevelser, livets höjdpunkter, närhet till naturen, safari, möte med lokalbefolkningen mm.

Priset innefattar nästan allt: flyg- och bussresor, logi, mat och dryck och inträdesavgifter.

Vi skräddarsyr resor och bistår dig som vill färdas på egen hand: flygbiljetter, bil, logi, safari.

Koonono Resor Ab Mjölnartået 1 i 32, 00920 Helsingfors olle@koonono.com, 050 4656152 stefan@koonono.com, 045 1238272

www.koonono.com

Resor

Pris / person om inget annat nämns

18-20.10

1-3.11

Spök! på Cirkus i Stockholm

17- 23.11 5-8.12 Fax

Galenskaparna & After Shave i Stockholm

Det började med en skruv som var lös, 1982. 30 år senare pågår Galenskaparna och After Shave som aldrig förr. Festen är en härlig sammanfattning av alla 30 åren, med 30 nummer från alla 30 åren.

Denna dråpliga komedi handlar om den unge popartisten Dante som luras till slottet Bränningehus under förevändning att han får lugn och ro att skriva nya låtar, men den egentliga anledningen är att han ska dö en fasansfull död precis som sina föräldrar. I rollerna bl.a. Måns Zelmerlöw, Loa Falkman, Sussie Eriksson, Lena Philipsson.

Spa Viiking Pärnu Julmarknadsresa till Berlin

Kontakta oss för utförligare program!

019-248 1004 019-248 7058

info@frimanresor.fi www.frimanresor.fi Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

18 – GOD TID

6/2013

Bärarna försvann snabbt ur bilden och var framme långt före turisterna.

Till snön på Kilimanjaro Ett biobesök i ungdomen inspirerade Marianne Huotari till att resa till Kilimanjaro över ett halvsekel senare.

Masaisyskon

Filmen The Snows of Kilimanjaro, med Gregory Peck, Susan Hayward och Ava Gardner, hade premiär på Bio Metropol i Helsingfors en kall, dyster och mörk kväll i januari år 1953. Gregory Peck var själv med på premiären.

Han var snygg och charmig och blev intervjuad av C-E Creutz innan föreställningen började. En av mina klasskompisars mamma hade lyckats skaffa biljetter åt oss.

Vi var fjorton år gamla, urförtjusta i Gregory och lyckliga över att få se honom ”på riktigt”. Den kvällen beslöt jag, att till Afrika och till Kilimanjaro skulle jag åka. Att det tog rejält över 50 år innan äventyret blev verklighet kan väl kallas för lång framförhållning?

Olympia är en resebyrå som ordnar resor till exotiska platser. Jag flög med 20 andra förväntansfulla personer till Kilimanjaro i Tanzania. Den afrikanska becksvarta natten uppslukade vår buss där vi åkte mot Arusha. Den enda vägbelysning vi såg var enstaka lysrör

som hängde rakt upp och ned från trädgrenar utanför hus vid vägen.

Två gånger lyste bussens lyktor upp polispatruller med utlagda spikmattor. Överraskningen var stor följande morgon, utanför hotellfönstret fanns en lummig trädgård i strålande solsken.

För att vi skulle vänja oss vid höga altituder bar det först av till Ngorongoro, där vi skulle åka på safariturer i reservatet. Ngorongoro är en utslocknad, ihoprasad vulkankrater, en calderaa med ca 500 meter höga kanter och en diameter på 20 kilometer. Mitt i området finns en rätt så stor sjö, så förhållandena är ”paradisiska” för ett stort antal djurarter. Stora hjordar av vattenbuffel samsades med gnu, zebror, olika sorters antiloper, vårtsvin, sjakaler, hyenor, lejon, noshörning och elefanter. I sjön fanns flodhästar och massvis med flamingos.

Vi bodde två nätter i Ngorongoro Wild Life Lodge. Därifrån åkte vi på flera safari-turer med jeep för att komma så nära de vilda djuren som möjligt. God mat serverades om kvällarna, min favoriträtt var stekt vårtsvin. Vi besökte också ett Masai-läger. Masaierna är krigare och boskapsskötare. De är långa och resliga och alltid klädda i röda skynken. Lejon gillar inte rött så färgen skyddar herdarna när de, utrustade enbart med långa spjut, vallar sina kor, getter och åsnor.

Gröna kullar, usla vägar Hemingways benämning ”Green Hills of Africa” passade exakt Gnuer och zebror samsas.

på landskapet vi körde igenom under färden tillbaka mot Kilimanjaro. Det var inte länge sedan de stora regnen hade upphört och smaragdgröna kullar och slätter omgav oss på alla sidor om vägen.

Vägarna däremot var urusla, fulla med gropar och andra ojämnheter.

Vänstertrafik rådde men alla körde där vägen var i något så när körbart skick, så hotfulla möten kunde inte undvikas.

Natten innan vi började vandringen upp till berget bodde vi nära Moshi i en före detta kaffeplantage som byggts om till ett mysigt hotell. Rummen var fristående små runda hyddor, utrustade med alla bekvämligheter. På kvällen skingrade sig molnen och vi fick se den första glimten av Kilimanjaro.

Högt uppe och överraskande nära såg vi den legendomspunna, snöklädda toppen. Den tillförsikt jag hade haft tidigare, att detta skulle man ju klara ”lätt som en plätt” försvann – jag vet inte vart.

För att ta hand om oss 20 personer behövde vi 31 bärare! Detta låter mycket, men varje grupp som tar sig uppför berget måste bära all utrustning med sig och ta alltsammans därifrån också. En av bärarna bar på en gasflaska för matlagning.

Bärarna bar på mat åt oss och åt sig själva för sex dagar. De bar med sig alla kärl som behövdes för tillredning och servering av mat. En färggrann bordduk hade de också i bagaget. Därtill bar de en del av vår utrustning, våra sovsäckar, extra kläder, vinterkläder etc. Själva bar vi regnkåpa, lunchpaket, vatten, kamera och andra personliga grejer i våra ryggsäckar.

GOD TID problem att gå nedåt. Vi klarade sträckan på dryga två timmar. Vi inväntade sedan de övriga och sov ännu en natt i Horombo. Följande morgon gick vi hela vägen tillbaka till Marangu gate i ett kör. Jag var inte besviken att jag inte hade klarat mig högre upp än till Kibo.

Man kan inte göra allt som man vill här i världen och jag har ingenting emot att Afrikas högsta berg visade sig vara starkare än jag.

Fem dagar återstod ännu av resan, dem tillbringade vi på Zanzibar. Bluebay Beach Resort vid Indiska Oceanens strand var en ypperlig plats att återhämta sig från alla strapatser. Underhållning bjöds på av dansande (hoppande) masaikrigare. Båtutfärder med snorkling gjordes samt besök på kryddfarmer. Kusligt var att besöka byggnader i vilka man förvarat slavar innan de skeppades vidare mot grymma öden.

Först efter resan läste jag Ernest Hemingway’s novell The Snows of Kilimanjaro. Storyn slutade inte lika ”lyckligt” som filmen. Kwa heri Tanzania, asante sana.

Kilimanjaro är Afrikas högsta berg. Toppen, Uhuru Peak, är på 5 893 meter. Vi började vår vandring från Marangu gate vid 1 800 m.

Därifrån gick vi i maklig takt ”pole pole” 900 meter uppåt och sju kilometer framåt genom djungelvegetation till Mandara Huts på 2 700 meter. Denna sträcka tog nästan sju timmar att gå. Vår huvudguide, William, ordnade karavanen så, att de som han tyckte var svagast fick gå längst fram i ledet. En av våra damer led av magsjuka och hon placerades som nr 1 efter Julienas, som var ledare för oss turister.

Bärarna försvann snabbt ur bilden och var framme långt före oss i Mandara.

I Mandara fanns olika stora kojor av trä för övernattning. I en större byggnad dukades middagen fram på olika bord. Nu förstod man varför det var viktigt med en färggrann duk på bordet. På plats fanns flera grupper och man bänkade sig till bords kring den ”egna” bordduken, där serverades den mat som våra bärare hade tillagat. Detta var ett system som fungerade bra i primitiva förhållanden.

Dagen därpå bar det av uppåt igen, litet över en kilometer och elva kilometer framåt. Vi gick inte i någon djungel mera utan genom ljungliknande vegetation. Vi kom fram till Horombo Huts mot kvällen och bänkade oss hungriga kring den bekanta duken och dukningen.

När man är trött sover man också gott. Horombo ligger på 3 780 meter och där stannade vi i två nätter för att vänja oss vid den tunna luften.

Bara fyra till toppen Vägen långsmed ”sadeln”, den torra högplatån mellan Mawenzi och Kilimanjaro, var tuff att vandra.

För att ta hand om 20 personer behövdes 31 bärare.

Masaierna är krigare och boskapsskötare.

Sträckan är tio kilometer lång och åter förflyttade vi oss nästan en kilometer uppåt. Vandringen tog åtta timmar. Kibo Huts ligger på 4 703 meter och där visste jag att det räckte för mig. Omgivningen var karg och bar. Byggnaderna var byggda av stora stenblock och bakom dem gick stigen vidare, vindlande från vänster till höger och tillbaka, uppför den nu branta sluttningen till Gillman’s Point. Vi var nio stycken. som valde att inte gå vidare på kvällen. De andra fortsatte kl. 22, efter ett par timmars sömn, med tanken att nå Gillman’s Point i gryningen när solen går upp. Man vandrar den här etappen under natten medan marken är frusen och man lättare får fotfäste i gruset. Till Uhuru Peak är det sedan ytterligare 200 meter att gå uppåt. Det var bara fyra av oss som klarade denna sista sträcka.

På morgonen var marken täckt av nyfallen snö när jag vaknade.

Vi som blivit kvar i Kibo vandrade tillbaka till Horombo efter frukosten. ”Hakuna matata” no

MARIANNE HUOTARI

Artikelförfattaren poserar med masaihövdingen.

Sju kilometer framåt och 900 meter uppåt

6/2013 – 19

20 – GOD TID

6/2013

Samrådets operaresa till Nyslott En australisk besökares intryck Bland de 55 resenärer som deltog i årets operaresa till Nyslott fanns australiensaren John Porter. Här beskriver han upplevelsen.

en massa isbitar, vatten och mjölk!

En av de uppträdande var en dvärg som tillbringade en del tid sittande i ett kylskåp kastande isbitar på de uppträdande. Allt var mycket surrealistiskt, när första akten var slut frågade jag mitt sällskap: Vad i herrans namn är detta? De andra förstod inte heller.

Lyckligtvis började andra och tredje akten verka mer naturliga. Men: under Tatjanas vackra brevaria hällde Onegin kallt vatten över henne och när Lenski dött i duellen hällde Eugene flera liter mjölk över kroppen. Var det kanske regissörens sätt att beskriva känsloutbrott?

När operan var slut hade regissören ytterligare lagt till en scen, som en tablå, visande Tatjanas lyckliga familjeliv. Hela föreställningen tyckte jag var fascinerande, surrealistisk och tidvis irriterande, men ingen kan påstå att den var långtråkig. Dessutom var sångprestationerna utordentliga genom hela operan, i synnerhet de kvinnliga solisterna lyste.

Denna mycket speciella version av operan var ett givet samtalsämne för alla deltagare i vår grupp. Något man inte glömmer i första taget.

Bebetongskulptur Programmet nästa morgon var en

kryssning med fartyget Ieva. Bussen hemåt körde via Punkaharju och det var lika vackert som för 30 år sedan. Alldeles nära gränsen till Ryssland, i Parikkala finns en nästan surrealistisk skulpturpark bestående av hundratals betongfigurer, tillverkade av en ensam man Veijo Rönkkönen. Det var en otrolig fantasivärld, på sätt och vis lika fascinerande som operan.

Det sista programnumret var lunch på restaurang Säräpirtti Kippurasarvi i Lemi. Menyn bestod av lammkött som baddats i ugn i minst nio timmar och serveras med potatis, ingenting annat. Rätten är utsökt mör och god. Värden lovade att den som äter fler portioner än rekordet 13, får ett pris. Jag klarade två och en bordsgranne tre. Efter desserten, fruktsoppa, fortsatte vi vår hemresa via Kouvola.

Vi anlände till Helsingfors vid åttatiden, trötta men nöjda. Jag hade fått öva min svenska men samtidigt kan jag konstatera att många av medpassagerarna talade utmärkt engelska.

Till slut vill jag tacka den underbara Clara för de ytterst lyckade arrangemangen. Resan blev ett minne för livet.

JOHN PORTER Översättning MAI LINDBLOM

Olofsborg är en fantastisk plats för opera.

Ursprungligen är jag från Storbri-

tannien men har bott i Australien i 37 år. Varje år när det är sommar i norra Europa kommer jag hit och tillbringar några veckor i Finland för att hålla kontakten med mina gamla vänner.

Mitt förhållande till Finland började under 1960 -talet, då jag jobbade en sommar på en gård i Österbotten.

Efter att jag slutfört mina studier i Skottland studerade jag ett år vid Åbo universitet. Under denna tid hade jag turen att ha en förtjusande hyresvärdinna, som lärde mig en hel del svenska. Kontakten med hennes familj har upprätthållits genom åren och de vännerna är numera, liksom jag, pensionärer.

Klassisk musik har jag alltid älskat och när jag hörde att mina vänner skulle åka till Nyslott för att se en föreställning av operan Eugen Onegin blev jag mycket intresserad.

Lyckligtvis gick det att ordna mig med i pensionärsgruppen.

Vi samlades en tidig augustimorgon vid Kiasma i Helsingfors och under Clara von Bonsdorffs ledning startade bussen med Micha bakom ratten.

Efter en kort kaffepaus i Heinola fortsatte vi till restaurangen Kenkävero utanför S:t Michel. I den forna prästgården avnjöt vi en utmärkt lunch och kunde shoppa lite i de olika butikerna på området.

Jag inhandlade gott finskt rågbröd,

vars doft spred sig i bussen under resten av färden.

Surrealistisk Onegin Vi anlände till Nyslott i god tid före föreställningen. Olofsborg är en fantastisk plats för opera.

Jag har sett Eugen Onegin några år tidigare i Australien men hade verkligen inte väntat mig det som komma skulle.

Sångarna var klädda i moderna och rätt slarviga kläder. Bakom, ovanför dem, på en stor duk, visades en svartvit inspelning av samma opera i tidstrogen utstyrsel.

Föreställningen var milt sagt ovanlig, både scenversionen och den inspelade – där hanterades både

Föreningsfestivalen 2013 – Lev (förenings)livet!

Föreningsfestivalen ordnas i år för sjunde gången och har sedan starten år 2005 arrangerats i tur och ordning i Åbo, Helsingfors och Vasa. I år faller den så kallade “torgdagen” bort och ersätts med flera lokalfestivaler på olika orter i Svenskfinland enligt följande tidtabell: •

Helsingfors den 1 oktober, i samarbete med Regnbågsankan rf

•

Kyrkslätt den 2 oktober, i samarbete med Kyrkslättsnejdens Ungdomsförbund rf Knuf

•

Pargas den 3 oktober, i samarbete med De Ungas Vänner på Ålön rf

•

Pörtom den 4 oktober, i samarbete med Pörtom Ungdomsförening

I år är det Vasas tur att gästas av Föreningsfestivalen med huvudevenemanget, som består av föreläsningar, workshopar samt kvällsfest den 5 oktober. Anmälningarna sker i augusti och vi återkommer i nästa nummer till dem.

För mer information se www.festival.fi.

Kryssning med fartyget Ieva. Stående i mitten reseledaren Clara von Bonsdorff

Diskussionsgrupp vill lindra ensamheten Senioripysäkki ordnar diskussionsgrupper för personer över 60 år.

Tjänsten är avgiftsfri, lätt tillgänglig och konfidentiell. Gruppledarna är professionella inom social- och hälsovården, som har utfört vår gruppledarutbildning speciellt för seniorverksamhet.

Senioripysäkki är även i Europa ett unikt gruppterapiprogram för seniorer, utvecklad av HelsingforsMission. Alla grupper i Finland använder samma framgångsrika program. Vi är redan verksamma på 30 orter – nu även på svenska.

Seniorgrupperna består av 5–10 deltagare och en gruppledare, som samlas för 1,5 timme varje vecka.

I gruppen har var och en möjlighet att dela sina tankar och känslor med de andra och därmed hitta nya förklaringar och synvinklar. Målet är att lindra ensamhet, depression och ångest.

Här hittar många även nya vänner.

I seniorgruppen kan du på ditt eget modersmål prata om dina rädslor, bekymmer och saker som känns svåra. Gruppen träffas regelbundet i 15 veckor I Kampens servicecentrum startar en diskussionsgrupp den 1.10.2013 kl. 12:30–14:00.

För närmare information och anmälan kontakta gruppledaren Gun Sjöblom, tfn (09) 310 28 055

GOD TID

6/2013 – 21

föreningsnytt

Trädgårdsmuseum, glasbruk hemliga resmål En måndag i juli begav sig 79 för-

väntansfulla Österbypensionärer på hemlig resa med. Direkt vid starten fick alla gissa sig till resemålet, men det visade sig i slutändan att ingen enda gissat på Iittala.

Via Hyvinge körde vi till Lepaa, som är en skolnings- och undervisningsplats för blivande hortonomer. Huset, som en gång var en ladugård, var nu ombyggt för gårdens egen vin- och cidertillverkning samt butik. I husets övre våning fanns ett härligt trädgårdsmuseum. I ett litet hus på gården fanns en keramikverkstad med alldeles underbara föremål i lera.

I början av 1900-talet tillverkades det finska kyrkovinet i Lepaa tills förbudslagen satte stopp för det och Alko övertog all alkoholtillverkning. I samband med EU-

som grundats 1881 och som numera hör till Fiskarskoncernen. I deras butik gjorde vi många inköp.

Vi fick också se hur det går till att blåsa glas.

Därifrån styrde vi stegen till Kultasuklaa där vi kunde följa med hur handgjord choklad tillverkas.

Det var trevligt att gå i alla dessa små butiker som där fanns, tillräckligt nära varandra. Lunchen åt vi i glasbrukets restaurang.

Gamla ladugården i Lepaa. På bänken från vänster Anita Guttesen, Yvonne Wikström och Seija Nyyssönen.

medlemskapet 1995 var Lepaa en av de första som fick lov till egen

vin- och cidertillverkning.

Sedan blev det Iittala glasbruk

Medeltida kyrka och pansarmuseum Från Iittala körde vi till Pansarmuseet i Parola. Ett mycket intressant ställe för de intresserade. Vi andra körde till Heliga korsets kyrka som låg i Hattula. Kyrkan var sevärd och hade stått där i ursprungligt skick i 600 år. För sin inre syn kunde man

se människor som förr knäböjt sig på golvtiljorna. Runtom i kyrkan finns över 200 målade bilder om Jesu liv. Färgsättningen på dessa bilder är ursprunglig.

Reseledaren berättade historien om kyrkan och varför den tillägnats Det heliga korset.

En halv timme senare träffades vi alla vid Mierola bro café där vi försåg oss med glass och kaffe. Utsikten var fin då caféet låg alldeles vid stranden av Vanajavesi.

Så började hemresan och vi trodde att nu var det slut på det roliga, men se, vår reseledare Gittan hade ännu ett kort i rockärmen. På hemvägen stannade vi i Myllylampi där det blev plättkalas med sylt och grädde.

Lång tid till nästa hemliga resa, men på något trevligt väntar man ju aldrig för länge och mycket händer inom föreningen före det.

IRMELIN PETTERSSON

Hemlig båtresa till Borgå Den 9 juli åkte Tenala-Bromarf pensionärer på sin traditionella hemliga resa med riktning österut.

Stig Nyberg hälsade de morgonpigga pensionärerna välkomna med och hoppades att alla skulle få en fin och trevlig resa. Så väcktes frågan om resemålet och förslagen var många. Någon nämnde lite försiktigt J.L. Runeberg och någon annan funderade var det skulle passa att dricka förmiddagskaffe, men reseledarna höll god min och ingenting avslöjades.

Småningom svängde bussen in mot Helsingfors och till Salutorget och mycket riktigt, där låg J.L.Runeberg och väntade på oss och det var bara för Stig att kon-

statera att jo vi skall stiga ombord på den och se på skärgården runt Helsingfors. Kl. 10.00 la båten ut och då var det nog ganska klart att resmålet är Borgå.

Vi åkte genom en fin skärgård i inre farleden och skepparen berättade an efter var vi befann oss. Efter lunchen ombord var det bara att njuta av det fina vädret och utsikten på däck och alla verkade att må bra och ha det trevligt.

Kl. 13.30 var vi i hamn i Borgå där Ralf mötte oss med bussen och vi åkte till Gamla stan på eftermiddagskaffe. Ett måste när man är I Borgå är Brunbergs fabriksbutik för att inhandla diverse sötsaker.

Passagerarna kunde njuta av det fina vädret och utsikten på däck.

SN

Marskens jaktstuga, järnvägsmuseum på hemlig resa Sibbo Svenska Pensionärsförening var på hemlig resa, med 108 deltagare, i två bussar. På grund av att bussarna körde olika rutter till målen för resan. hade man döpt bussarna till S-bussen och N-bussen, dvs. Södra respektive Norra bussen.

Först hamnade vi till Finlands

Glasmuseet Iittala

järnvägsmuseum i Hyvinge. Där hade vi turen att få en svenskspråkig guide men eftersom en busslast på 58 pers. blev för stor grupp, delade vi upp oss så att ca hälften följde med den svenskkunniga guiden och resten den finskspråkiga guiden. Av deltagarnas reaktioner att döma var man överlag nöjda

med besöket.

Följande etapp förde oss till Loppi, och där hittade vi en plats som kallas för Marskin Maja.

Här avnjöts en smaklig lunch från stående bord som dignade av läckerheter. Också Marskin ryyppy serverades skickligt av kunnig personal.

Själva guidningen i marskalkens jaktstuga blev lite haltande på grund av att människorna var proppmätta, och orkade inte följa med så noga. Men det framgick med önskvärd tydlighet att Marskin Maja har flyttats hit från sin ursprungliga plats.

Resans tredje mål var Iittala glasbruk med museum och glasförsäljning mm. Tyvärr hade informationen haltat en aning och S-bussens passagerare visste inte om att det var bokat och betalt för två ca en halv timmes guidning i museet, för hela sällskapet, och därför spred sig gruppen i butiken

och restaurangen, i stället för att komma till museet. Detta var ju inte meningen, men ibland sker saker man inte har beaktat.

Under resan hade deltagarna möjlighet att svara på en enkät om resan, och vad som var bra och vad som skulle förbättras. I stort sett var reaktionerna positiva, men en

del hade idéer som vi skall beakta vid senare resor. Styrelsen skall analysera svaren och göra ”bot och bättring” till nästa gång.

Från Iittala bar det av raka vägen hem igen. I det stora hela var det en lyckad resa.

Fiat-bilen som omändrats för järnvägen.

CHRISTER BERGSTRÖM reseledare

22 – GOD TID

6/2013 föreningsnytt

Välbesökt allsångsfest i Kyrkslätt

Kyrkslätts pensionärer firade föreningens våravslutning traditionsenligt med allsångsfest i Församlingshemmet den första måndagen i juni. I festen deltog 200 glada pensionärer av vilka hälften var från andra pensionärsföreningar inom SPF Västnyland.

Församlingssalen var fullsatt till sista plats.

Bert Jacobson ackompanjerade kören Tonkarlarna.

Alla trivdes på allsångsfesten.

Föreningens ordförande Fredrik Malmsten önskade alla deltagare och uppträdanden välkomna och berättade att det är nu den åttonde gången som allsångsfesten anordnas. Han riktade sitt varma tack till Kyrkslätts svenska församling för att man har kunnat hålla allsångsfesten i Församlingshemmets stora sal som är tillräckligt stor och som passar bra för sång och musik.

– Vi skall sjunga och trivas tillsammans.

Kyrkoherde Lars-Henrik Höglund framförde svenska församlingens hälsning och önskade alla en trivsam eftermiddag tillsammans i tacksamhetens tecken.

Allsången inleddes med Evert Taubes Sjösala vals. Därefter sjöngs Hangövalsen av Georg Malmstén och Flickorna i Småland av Karl Williams.

Georg Mäkinen som var programledare för festen presenterade sångerna med inledningskommentarer. Han ledde också allsången och fick publiken att sjunga med stor inlevelse. Allsången ackompanjerades av Boris Westerlund som också uppträdde med musikinslag och gav smakbitar av musical

Deltagarna sjöng med stor inlevelse och allsången ljöd högt i tak.

och operett.

Efter kaffepausen fylldes estraden av kören Tonkarlarna som har varit med varje gång på allsångsfesten, så också denna gång. Av körens medlemmar var nu 25 på plats och uppträdde med flera sånger.

Bert Jacobson ackompanjerade Tonkarlarna och därtill också Mika Rekolas solosång.

Stämningsfullt Allsången fortsatte och det sjöngs många glada svenska sånger, men

också den stämningsfulla sången En sommardag i Kangasala av Zacharias Topelius. Alla sjöng och trivdes tillsammans.

Stig Nyberg som är ordförande för SPF Västnyland tackade Kyrkslätts pensionärer för den lyckade festen och arrangemangen.

Fedrik Malmsten önskade alla en trevlig och skön sommar och bad alla att ta med sånghäftet som minne från den här soliga och glada dagen i Kyrkslätt.

Text och foto RAILI NORDBLAD

Från sju broars skärgård till Bohuslän I juni åkte 45 personer från Lars-

mo-Eugmo Pensionärsförening till den svenska västkusten. Från Stockholm började den egentliga upptäktsresan via Eskilstuna i blixtrande åska och störtregn.

Efter rundtur i anrika Arboga besökte vi Wadköping, mitt i slamrande Örebro. Vi njöt i gammal trähusmiljö vid Svartåns strand, med hantverksutställningar, butiker och café med uteservering.

Nästa besöksmål var Rörstrands porslinsmuseum med fabriksbutik i Lidköping innan vi fortsatte till Uddevalla. Här bodde vi två nätter

på Bohusgården, stort kongressoch konferenshotell i lugn miljö med vacker utsikt över Byfjorden.

En hel dag i Bohuslänska skärgården i varmt och soligt väder tillsammans med kunniga guiden Eva Erlandsson. Vi fick historisk information och besökte vackra platser samt egen tid för fotografering och upptäkter.

I Tanums kommun besökte vi världsarvsområdet Vitlycke med hällristningar från bronsåldern, museum med hantverk, lunchrestaurang och bostäder identiska från bronsåldern. Besök på Smö-

genbryggan som ännu var fri från turister, Grebbestad med Evert Taube, Fjällbacka med djävulsklyftan och Ingrid Bergmans byst samt Hunnebostrand med granitklippor i sex olika färger. Under en två timmars båtfärd, förbi bl.a. Lars Smiths sommarö Dannholmen, på Skageracks böljor upplevde vi verkligen Bohusläns storslagna klippor och skär.

Följande dag åkte vi via Orust, Sveriges tredje största ö och Tjörn med jordbruksbygd och skärgård, över den höga Tjörnbron till Kungälv. Vid restaurang Fars Hatt Bostadshus från bronsåldern i Vitlycke

Uppmärksamma lyssnare utanför Klostermuseet i Vadstena

nedanför Bohusfästning mötte dagens guide Lisbeth Olson som följde oss på rundtur i Göteborg i buss och till fots. Vi besökte bl.a Götaplatsen med Poseidon, Kungstorget med Gustav II Adolf och Saluhallen samt ”Feskekörka”.

Uppe vid Masthuggskyrkan från utsiktsplatsen såg vi stora delar av Göteborg.

Tandvärksstopp Vi lämnade Göteborg och åkte genom grönskande lövlundar, böljande fält och stora äppelodlingar via Huskvarna utmed Vätterns östra sida. Östergötland är Sveriges lummigaste landskap. I Gränna gjorde vi ett kort ”tandvärksstopp”

så alla fick något gott med hem.

Vi besökte Vadstena, åt god lunch i folkhögskolan innan vi gick till Sancta Birgitta klostermuseum.

Pålästa guider gav intressant information ända från 1200- till 1900-talet innan rundvandring.

Via Linköping och Nyköping anlände vi till båten som tog oss till Åbo.

Den ljusa årstiden med perfekt väder och lyckad planering gav överväldigande upplevelser under fyra dagar i vårt västra grannland.

Peter Söderqvist rattade bussen och Nisse Ström höll koll på gruppen så alla kom lyckligt hem.

Text HELENA LILLSUNDE Foto G. LILLSUNDE

GOD TID

6/2013 – 23

föreningsnytt

Kotkapensionärer i västerled ”I syrenernas tid och gullregnets månad” begav sig en busslast medlemmar i Kotkanejdens pensionärer västerut för att bekanta sig med Göta kanal och Vadstena med dennas bakgrund av birgittinkloster. Stilenligt hette reseledaren Birgitta (Ström), föreningens mångkunniga ordförande.

Resenärerna kunde känna sig miljövänliga, när de på utresan Åbo–Stockholm åkte med den nya bilfärjan Grace, som drivs med naturgas. Solnedgången sedd genom det väl tilltagna panoramafönstret i bufférestaurangen var en hisnande upplevelse. Däremot var det inte så charmigt för dem, som följande morgon blev väckta redan i svinottan av städningspersonal, som invaderade hytterna för att byta lakan i kojerna. Fartyget har visst en stram tidtabell, men sådan purrning hör inte ihop med god kundservice.

Till Berg, där resenärerna skulle gå ombord på kanalfartyget Wasa Lejon, var det drygt tjugo mil.

Ombord väntade morgonkaffe med dubbelfralla (= semla med pålägg). Kanalpartiet från Berg till Borensberg uppges vara det vackraste på den närmare nittio km långa grävda kanalen, som är ca 26 meter bred och tre meter djup. Bebyggelsen är så nära att den lever med kanalen och grönskan är översvallande. Lövträden dominerar, jättestora ekar och likaså stora oxelrönnar, vilkas doft sveper in över fartyget. Något annat, som dominerar, är slussarna, och så skall det ju vara i en kanal. Mellan Berg och Borensberg går fartyget genom nio slussar. De är numera maskindrivna, men som minne av de ursprungliga har man lämnat kvar en handdriven sluss.

I maklig takt Det har sin charm att åka båt i maklig takt. Då hinner man t.ex. med att äta en god lunch ombord.

Bland Kotkaresenärerna fanns flera medlemmar i Kotka Damkör och de överraskade sina medpassagerare

med en spontan konsert på fartygets fördäck. Det programmet uppskattades, likaså sångensemblens ”Tack för maten”-sång, sjungen i stämmor. Vasa Lejons kock och de sympatiska servitriserna var helt tagna.

I Borensberg var det roliga slut, men annat roligt väntade. På väg till hotellet i Motala vek man in till Brunneby musteri, som bjöd på ett rikligt urval ät- och drickbart. Vid middagen på hotellet dök Kaya Ålander, en gammal, god vän till Kotka Damkör, upp. Det blev ett hjärtligt återseende och en gemytlig afton i sångens tecken. Reseledaren Birgitta hade varit omtänksam och producerat ett sånghäfte, som kom till flitig användning.

Göta kanal blev inte den enda höjdpunkten på resan. I nunnestaden Vadstena hade resenärerna turen att som guide få Gunilla Sjösten, en verklig andlig mångkampare. Rundturen i kyrkan och dess omgivningar hade beräknats till en och en halv timme, men den entusiastiska Gunilla och den entusiasmerade gruppen fortsatte en halv timme till.

Vadstena unga birgittinkloster hade för över sexhundra år sedan en anknytning till Kotka och Pyttis. På 1300-talet bestämde den svenska stormannen Bo Jonsson Grip över stora delar av den s.k. östra rikshalvan. I ett gåvobrev, daterat den 26 februari 1381 donerade han till Vadstena kloster ”Gud och Vår Fru Jungfru Maria till ära, för sin och sina föräldrars salighets skull, Kymmene benämnda fastighet i Pyttis socken i Österlandet.” Langinkoski fors i det nuvarande Kotka hette en tid framåt på ortens tungomål Pirkonkoski (Birgittaforsen). Lax-

fisket sköttes för nunnornas del av slottsherren på Viborgs slott. Krig och andra stridigheter ledde till att nunnornas fiske så småningom somnade bort.

Ampert fruntimmer Klostergrundaren Birgitta måtte ha varit ett ampert fruntimmer. Trots att hon var kvinna djärvdes hon till och med läsa lusen av biskopar, som enligt hennes bestämda åsikt försummade sina kyrkliga plikter och ägnade sig åt köttets lusta.

Av Gunilla Sjösten och Vadstena fick resenärerna mycket nytt i sin andliga ryggsäck. Hemfärden började och under den 250 km långa bussresan till Stockholm höll man kaffepaus (fika på riksmålet) i Gamla stan i Linköping. Där dök den oförbrännerliga Kaya Ålander upp på nytt och bjöd på en hel konsert. Den glada trubaduren sjunger på tio språk, förutom visor också jazz. Nu blev det visor, bl. a. flera musikaliska pärlor av Evert Taube.

Och naturligtvis blev det allsång under Kayas medryckande ledning.

I Vikingterminalen i Stockholm var det sedvanligt köande för att komma ombord, denna gång på Cinderella. Resenärerna blev väl omhändertagna av besättningen, men följande morgon blev det för en del av de återvändande repris av städpersonalens invasion drygt en timme före fartygets ankomst till Åbo. – På resans sista avsnitt hann man ännu äta frukost och avtacka reseledaren Birgitta och chauffören Kim. Tack vare de stimulerande reseupplevelserna kom alla resenärer hem till en rikare vardag.

Guiden Gunilla i rödrock, övriga fr. v. Birgitta Ström, Carita och Herbert Meyer, Leif Häggblom, Harry Westerlund och Folke Pettersson.

Trubaduren Kaya Ålander i Evert Taube-tagen

Har ni sett ett fartyg med backspegel? Här har ni ett sådant.

Text och foto RAGNAR BACKSTRÖM

Heliga Birgitta i ikonversion

Körsångarna förbereder sig för en konsert på fördäck.

Wasa Lejon på Göta kanal.

24 – GOD TID

6/2013 föreningsnytt

Järnbrukshistoria och silhuettkonstnär I arla morgonstund onsdagen den

12 juni startade Lojo svenska seniorer sin resa till Björneborg.

Bruksområdet i Norrmark blev resans första anhalt. Industrimannen och kommerserådet Antti Ahlström ropade in Norrmark gård och järnbruk vid en auktion 1870. Järnbruket var det sista under svenska tiden som grundades i Finland. Bruket var ursprungligen litet och förfallet.

Värdet bestod av de stora skogarna, som hörde till bruket. Företaget expanderade och bruksindustrin hade sina glansdagar. Dess historia kan man följa på utställningen VOYAGE. Bruksområdet är i dag

ett mötes- och representationscenter i vacker parkomgivning.

En sevärdhet på området är också Villa Mairea, en kulturhistorisk byggnad ritad av Alvar Aalto. Villa Mairea blev färdig 1939 och var Maire och Harry Gullichsens hem.

Dagen avslutades i Björneborg med en guidad rundtur, kvällsbit på Svenska klubben och övernattning. Intrycket av Björneborg blev att det är en lummig stad. Stadsbilden får en extra prägel av Kumo älv som flyter genom staden.

Följande morgon började med ett besök på Käppärä begravningsplats, där industrimannen Arthur Juselius hade låtit uppföra ett mau-

Käppärä begravningskapell, i Björneborg

Leinebergs lerungsbageri och restaurang i Ulfsby

soleum till åminnelse av dottern Sigrid, som dog vid elvaårsålder.

Väggarna är prydda med fresker uppförda av A. Gallen-Kallela och Pekka Halonen.

På programmet stod ännu ett järnbruk. Leineberg bruksby är belägen i Ulfsby vid Kulla älv.

Leineberg- eller Fredriksforsbruket grundades år 1771 av major Berndt Johan Hastfehr. Han ägde stora skogar.

Det behövdes mycket kol vid järntillverkningen. Hamnen i Björneborg låg på lämpligt avstånd.

Leineberg är det bäst välbevarade bruket i Finland. Utöver masugnen finns där kvar hammarsmedjan, smedernas stugor, bodar och fähus. Man tittade in i den fungerande smedjan, kvarnen och stugan där tyngdlyftaren, guldmedaljören Kaarlo Kangasniemi föddes. I lerugnsbageriet byggt av lera och rappat med kalk bjöds på

en måltid med traditionella rätter.

Emil Cedercreutz museum i Harjavalta är ett kulturcentrum i Satakunda. Museiverksamheten bygger på friherre Emil Cedercreutz livsverk. Redan som liten

grabb klippte han ut skuggbilder i svart papper. Han studerade först juridik och inledde senare konststudier på skulptörlinjen vid Finlands Konstakademi. Han blev den första skulptören med inhemsk utbildning.

Det nuvarande konstmuseet grundades 1956. Basen var Emil Cedercreutz skulptur- och silhuettproduktion jämte den konstsamling han själv samlat. Alldeles intill museet ligger konstnärshemmet Harjula. Konstnären skapade ett hem som ett konstverk, där varje föremål har sin historia.

Vid stoppet i Humppila avtackades reseledaren Litti och chauffören Micael för en förträfflig resa.

När bussen närmade sig Lojo föll ett stilla välbehövligt regn.

Rika på kulturupplevelser var man hemma igen.

Text VIVA HOLM Foto HARDY SKOG

Kraftverk, Ahlströms historiska bruksområde, Norrmark

Malaxpensionärer åkte sydvästvart Ekenäs med omnejd var målet för

Malax Pensionärers resa i början av juni.

Malaxborna och mat hör ihop.

Efter en buffélunch vid Kiisan Pirtti tog vi riktning mot Nådendal och Gullranda där guiden Ulla-Britt Mattsson berättade och visade både staden och trädgården.

Vi besökte också Nådendals klos-

terkyrka. Efter rundvandringen fortsatte vi till Ekenäs för middag och övernattning.

Efter frukost körde vi västerut till frontmuséet i Lappvik, där Ralf Häggström guidade oss både ute och inne. En rundtur och strövtåg i Hangö var också med på programmet. Färden togs via Syndalen, som var en bekant plats för de flesta

männen för ca 50 år sedan.

Vi besökte Gårdskulla gård med veterantraktorer och tusentals andra mer eller mindre kända föremål. En intressant nostalgitripp, som uppskattades av pensionärerna, men det blev varmt under plåttaket.

Eftermiddagskaffe fick vi på museet Degerby Igor där de guiderna

Gårdskulla lantrbruksmuseum

Blomsterprakt på Gullranda

Lena Selén och Sonja Bäckman berättade om Porkalaparentesen. I Österbotten känner vi till ganska litet om den tiden. Vi fick nu många levande minnen berättade för oss. Något trötta återvände vi till middag i Ekenäs.

Vi lämnade motellet och körde till Nylands Brigad, där vi togs emot av militärmästare Isberg.

Han visade oss runt på området och berättade vad som finns i de olika byggnaderna. Dessutom berättade han humoristiskt om hur beväringarna av idag, också flickorna, avtjänar sina dagar på brigaden. ”Stor skillnad mot då”

var det allmänna omdömet. Besöket avslutades med kaffe och tilltugg på soldathemmet.

Färden gick vidare till Fiskars, där vi bekantade oss med bruksmiljön och besökte fabriksbutiken.

Hemresan gick via torget i Salo, där många gjorde små inköp, tog en kaffe eller glass och strövade omkring. Sen, riklig lunch intogs på Tei-Tupa med bra betjäning i Ikalis, där vi också mötte åska och regn. Efter en solig och upplevelserik resa kom vi hem.

Text MARGARETHA GÄSTGVARS Foto RAGNAR GÄSTGIVARS

GOD TID

6/2013 – 25

föreningsnytt

Pigga Pojopensionärer på storstadsbesök

Rundturen med ”Ratikka-spårvagnen” tog ungefär två timmar, det bjöds på godis under färden.

Pojo pensionärer reste den 12 juni på sin årliga sommarutfärd som i år gick till Helsingfors. Trettionio medlemmar deltog.

Resan var en så kallad kulturresa som vår sekreterare med bravur ordnat, trots att hon på grund av sjukdom inte själv kunde delta.

Vi startade tidig morgon och den första anhalten var Kampens kapell. Ett nytt vackert kapell, en pärla i trä.

Hela gruppen promenerade sedan till Ateneum för att se de utställda föremålen från presidentens slott, som nu renoveras. Där fanns fina konstverk samt serviser och silverföremål.

Vi hade god tid och kunde sitta en stund innan resan fortsatte.

Promenaden i den livliga trafiken, eftersom det var Helsingforsdagen, gick bra och alla kom fram till Posthuset. Lunchen var god med en ljuvlig efterrätt samt kaffe.

Då vi var klara gick vi ut till vår (väntande) buss som körde oss till Forsby till den väntande gamla ”ratikka-spårvagnen”. Guiden Federley berättade om alla gamla och nya byggnader som vi såg under den två timmar långa färden. Vi blev bjudna på godis under resan.

Nästa mål var Gumtäkt trädgård, en oas i staden. Vi drack och åt vår medhavda ”picknick” och hade en fin avslutningsstund tillsammans.

Hemresan gick bra men inget regn i Pojo, i Helsingfors kom några droppar. Alla var nöjda men trötta efter en lång dag.

INGA-BRITT QVARNSTRÖM

Skatter. På konstmuseet Ateneum utställdes föremål från presidentens slott.

Lill-Babs har funnit en livskamrat Lill-Babs är en av Sveriges mest folkkära artister. Hon älskar sitt jobb och har svårt att tacka nej till uppdrag. För tio-tolv år sedan hade hon problem att ta sig till de olika jobben.

Hennes syn försämrades och det var svårt att köra bil i mörkret.

– Min bil fungerar som turnébuss. Det är jag som kör grabbarna som spelar med mig. Under den tiden min syn blev sämre var jag riktigt orolig för vad som skulle hända med mig, säger Barbro.

Förutom det dåliga mörkerseendet kändes ögonen ofta trötta.

– Men sen så var jag livrädd för gula fläckensjukan. Jag hade hört talas om att man ser krokigt och vint när man får gula fläcken. Det lät förfärligt. Om det hände mig, ja, då så skulle jag ju inte kunna köra bil och inte heller jobba lika mycket som jag vill.

”Nu kan jag se normalt igen”

I dag ser hon normalt igen och hon behöver inte oroa sig för bilkörning i mörkret. För några år sedan började nämligen Lill-Babs äta ett kosttillskott som heter Blue Eye och nu ser hon lika bra som hon gjorde på 1990-talet – Det är helt fantastiskt det här med mina ögon. Genom att tillföra Blue Eye som en naturlig del av en sund kost har jag lyckas normalisera min synförmåga, berättar Barbro.

Blue Eye är nämligen ett kosttillskott som är specialdesignat för ögonen. De innehåller bland annat Zink, vitamin A- och B2, ämnen som bidrar till att bibehålla normal synförmåga.

Nästa år firar Lill-Babs 60 år som artist och hon är fortfarande en av Sveriges mest anlitade.

Hon hade aldrig kunnat ta alla dessa uppdrag om hon inte hade sett normalt igen.

– Jag är så himla glad över mina tabletter och jag behöver bara en om dagen. Det är både billigt och enkelt. Blue Eye är en trogen följeslagare, ungefär som en livskamrat. Den finns med mig överallt.

Normal synförmåga Blue Eye innehåller Zink, vitamin A och vitamin B2 ämnen som bidrar till att bibehålla normal synförmåga.

Lutein finns i gula fläcken I gula fläcken finns ett ämne som heter lutein. Lutein kan kroppen inte tillverka själv, det måste tillföras via kosten. Lutein finns i växter och bär. Gula fläcken är avgörande för synförmågan vid exempelvis läsning.

Halten lutein kan med stigande ålder

reduceras i gula fläcken och därmed synförmågan. Blue Eye innehåller lutein från ekologisk ringblomma.

mot oxidativ stress. C-vitamin kan kroppen inte bilda själv, det måste vi tillföra utifrån.

Sveriges mest sålda

Räcker i två månader

Blue Eye, som är Sveriges mest sålda blåbär- och luteinprodukt, innehåller en kopp svenska skogsblåbär per tablett.

Ett paket Blue Eye räcker i två månader och finns att köpa på Apotek och i Hälsokostbutiker. Blue Eye kan beställas fraktfritt på tel, 06-343 65 06 eller på www.elexironline.fi. Produkten kommer hem i din brevlåda inom 2-3 vardagar. Pris: 32 tabletter 26,00 € och 64 tabletter 38,50 €

Skyddar mot oxidativ stress Blue Eye innehåller också C- och E-vitamin som skyddar cellerna

Iskmovägen 114 B ISKMO - info@elexirpharma.fi - 06 343 65 06 - www.elexironline.fi barbro_annons_208x250_NY.indd 1

2013-07-12 17:10:16

26 – GOD TID

6/2013 föreningsnytt

Mångsidigt program på Lövhyddan i Sibbo I strålande sommarväder samlades 101 medlemmar från Sibbo Svenska Pensionärsförening (SiSP) till den första av de två traditionella och uppskattade sommardagarna på Lövhyddan i Kalstrand.

Redan vid ankomsten tog SiSPorkestern under ledning av Helge Löfman emot med glad musik.

Ordförande Hans-Eric Christiansson hälsade alla välkomna och informerade om dagens program.

Han utlovade lekfulla tävlingar, musik, sång, mat, kaffe och fri samvaro.

Roostaggarna dirigerades av Harry Stenfors och bjöd på gamla godingar. Naturstigen lockade många deltagare, samlade till tremannalag. Det gällde att hållas på benen när man gick över trädrötter och blåbärsris. Frågorna, som Ralf Backström ställt ihop, var inte så helt lätta, men flera av lagen hade ändå fått ihop många rätta svar.

Veronica Fellman från förbundskansliet meddelade att hon skulle stå till tjänst hela dagen om man ville komma med frågor. Hon uppmanade alla att inte heller dra sig för att kontakta kansliet med frågor om pensioner och annat som man funderar över.

Lunchen bestod av en fantastiskt god laxsoppa, som Sören Ingman serverade ur ett soppkök på gräsplanen.

Efter lunchen fick man smälta maten medan man lyssnade på SiSP-orkestern, som bjöd på svängig musik varefter Kerstin Ahlberg och Görel Jansson spexade och tog publiken med storm. Man tävlade också i en trekamp eller thriatlon.

Grenarna var pilkastning, ärtpåskastning och mölkky med mycket varierande reultat.

Vi hade också två unga damer, som var på besök med mommo på Lövhyddan, och som sedan

spontant uppträdde med sång för pensionärerna.

Eftermiddagskaffet med smältande god jordgubbstårta satte fart på pratkvarnarna. Så var det dags för prisutdelning och dragning i lotteriet med mångahanda vinster.

Bastun som var varm hela dagen lockade många, isynnerhet karlfolket trivdes länge där! Kassivikens rena vatten kallade också till ett dopp.

Makaronilåda Andra dagen fick ett femtital sibbopensionärer igen njuta av det vackra sommarvädret. Man tävlade entusiastiskt i både boccia och mölkky. Boccian drog till sig så många deltagare att tävlingen inte kunde avklaras före lunch utan spelarna måste ta paus. Efter lunchen, makaronilåda med lingonsylt, fortsatte tävlingen.

Paula Tall bjöd på trevlig dragspelsmusik och Christer Bergström ledde sedan allsången där man sjöng av hjärtans lust.

Så var det dags för eftermiddagskaffet med mumsig chokladkaka.

I det vackra vädret var det trevligt att umgås med vänner från hela Sibbo socken.

Bastun var varm hela dagen och även korvgrillning stod på programmet.

Våra pensionärer trivdes uppenbart på Lövhyddan och många satt ännu kvar på terrassen när kökspatrullen städat undan och låst dörrarna.

Kerstin Ahlberg och Görel Jansson spexar.

Harry Stenfors med kören Roostaggarna stämmer upp.

Helge Löfman med SiSP:s orkester

Text RITA TACKMAN och BERIT LINDSTRÖM Foto HANS-ERIC CHRISTIANSSON

“Mölkky” eller Kubb på gång i trekampen.

GOD TID

6/2013 – 27

föreningsnytt

Ett besök i det genuina Sverige Som resenär i Dalarna har man en känsla av att detta landskap är det genuina Sverige. Under de många busstimmarna mellan Umeå och Mora hinner man begrunda alla intryck färden ger.

Under fyra dygn med början 30 juni hade vi 48 deltagare från Pedersöre Pensionärsförening och Jakobstadsföreningen Milstolpen under ansvarsfull ledning av trygga chauffören Glenn och outtröttliga reseledaren Sanna, som entusiastiskt gav fortlöpande upplysningar om traktens historiska skeenden från Hedenhös till nutid.

Vi kunde koppla av och insupa alla intryck.

Trafiken löpte smidigt utan dårkörningar, Vägnätet var så finurligt utformat att krockrisken eliminerats.

Vi hann begrunda likheter och

Nils Olssons hemslöjd i Nusnäs

olikheter med vår egen sida av Bottniska viken. Lupiner och rallarros frodades längs vägrenarna.

En levande landsbygd med kor

på en del ängar, men framfor allt med ”älgägg” som man lärt sig acceptera som höstörarnas efterkommande.

Det annorlunda var de höga höjderna med ståtliga vindmöllor och kilometerstal med äkta gärdsgårdar runt lindorna.

Äntligen vid målet – hotell Silja i Mora – och efter första nattens vila kom aktiviteterna i gång.

Besök i Nils Olssons hemslöjd i Nusnäs där dalahästarna tillverkades. Äkta hantverk, inget souvenirkrimskrams.

Karl Tövåsens fäbod hade korna i skogen, så dem såg vi inte.

Det blev Zornmuseet, Wasaloppsmuseet och Leksand med klockspel och silversmide. Rättvik med utsiktstorn och vacker kyrka med intressant kyrkokonst.

Vandringen på långbryggan gav oss en och en halv kilometer välbehövlig motion.

Kalkbrottet, som omvandlats till underbara konsertsalen Dalhalla, var ytterligare ett bevis på hur de driftiga invånarna förstått att ta till vara landskapets resurser.

Returresan från Siljansbygden längs Höga kusten bjöd också på fina utsikter – framfor allt i Nordingrå.

Våra ögon fick en mängd synintryck och öronen intressanta upplysningar.

Heder åt arrangörerna. Vad mera kan man begära!

ARLA KLOCKARS

Hemligt in i det sista när Västanfjärds pensionärer reste Den 21 maj åkte Västanfjärds pen-

sionärer på utfärd. Vädret var vackert och bland de 43 passagerarna i bussen var stämningen avspänd och glad.

Bussen startade 9-tiden från Västanfjärd och skulle nu föras oss – ja, vart? Vi deltog i en hemlig resa och de som arrangerat resan teg som muren.

En hemlighet väcker frågor och gissningar. Många av oss försökte nog gissa vart vi kanske var på väg. Med spänning närmade vi oss

Kimito centrum, skulle chauffören svänga mot Åbo eller mot Bjärnå?

Det blev mot Bjärnå. Men sen då – blir det Salo, Ekenäs eller Hangö?

I Bjärnå tar chauffören riktning mot Ekenäs, men det betyder inte att slutmålet är klart.

Hoppsan! – Nu råkade vi ut för en överraskning. Chauffören vände plötsligt till vänster och vi åkte mot Kisko … Vart är vi nu på väg?

Småningom blev det klart, vi var på väg mot Svartå. Vi fick veta att kaffebord dukats för oss på

Svartå slott överträffade alla förväntningar.

Blomdalen på Gullö

restaurangens terrass, och en guidad tur i Svartå slott överträffade alla förväntningar.

Då vi hade samlats i bussen gav reseledare beskedet: Resan fortsätter mot Ekenäs och middag är beställd till klockan 14 … Var då? Hemlighetsmakeriet fortsatte.

Efter en kort paus på torget i Ekenäs samlades vi i bussen. Chauffören körde mot Knipnäs och Baggö.

Slutligen stod det klart för oss att middagen skulle serveras i restaurangen på Gullö gård.

På Gullö tog några av sällskapet promenaden genom Blomdalen, där mängder av vårens blomster lyste i all sin prakt.

Efter middagen fick vi lyssna till ett intressant sammandrag av den anrika gårdens historia.

Dagens hemligheter hade bjudit oss på positiva upplevelser.

Text SAGA STENSTRÖM Foto SVANTE STENSTRÖM

28 – GOD TID

6/2013

Ett Norden utan gränser

Ett sextotal pensionärer från hela Noden samlades i Tammerfors.

Ett Norden utan gränser.

Så kändes det nästan när ett 60 tal glada pensionärer från hela Norden i augusti strålade samman i Tammerfors på Hotell Rosendahl, vackert beläget nedanför Pyynikkiåsen och vid Pyhäjärvis strand.

Samnordisk Pensionärskultur Finland stod i år som värdland för det årliga seminarium som nu ordnades för trettioförsta gången sedan starten 1982. Ordförande Alf Skogster framhöll i sitt hälsningstal de tre viktiga ting som är grundvalen för Samnordisk Pensionärskultur: kultur, tradition och samvaro. Deltagarna ska vara redo att bjuda på sig själva, att aktivt ta del av föredrag, studiebesök, exkursioner och grupparbeten, allt anpassat efter värdlandets förutsättningar.

Och alla dessa tre grundregler levde vi minsann upp till under veckan som gick.

Vi fick också tillfälle att fundera över den retoriska fråga minister Ole Norrback ställde under en kvällstillställning: Hur gränslöst är Norden?

En viktig person vid planeringen av och guidningen under seminariet var Tammerforsbon Marianne Huotari. Naturligtvis gjordes det utfärder, bland annat till den historiska bruksorten Mänttä. En höjdpunkt var en tretimmars kryssning med den 100-åriga s/s Tarjanne på Näsijärvi i strålande sol och med dragspelsmusik i bakgrunden. Men givetvis besökte vi också olika mål i staden, Finlaysons område, Svenska samskolan, det roterande utsiktstornet Näsinneula, Mannerheims staty i skogen utanför staden och Domkyrkan, där vi fick uppleva en fin konsert och där också vår egen nordiska kör fick tillfälle att sjunga.

Nationalsånger och sittdans Dagarna började med trevlig och effektiv sittdans med Urda Lindberg. Och så sjöng vi varje morgon turvis någon av de nordiska nationalsångerna.

Men förutom att vi trivdes och hade det trevligt tillsammans, så samlade vi oss också till naturoch kulturvandringar och grupparbeten, som körsång, litteratur, improvisation, och konst (grafik).

Och den som fick oss att komma ihåg var vi befann oss var f.d. Tammerforsbon Ervi Sirviö, som berättade om Tammerfors historia och också om dess andel i inbördeskriget 1918.

Vi märker på de här seminarierna hur mycket vi nordbor har gemensamt, men också vad som skiljer oss åt. Språkförbistringen kan i början vara svår, men med glada skratt och kramar är vi ganska snart en enda stor familj och många vänskapsband knyts över gränserna. Många deltagare kommer åter år efter år, så länge krafterna räcker till. Ett exempel på detta är nedanstående skribent, en av organisationens grundare, som deltagit i varje seminarium under de 31 år, som seminarier ordnats.

MARGARETA SIRVIÖ

BOENDE

Hur och varför skall vi täta fönster och dörrar?

Ibland kallas husens ytterskal ”klimatskärm” vilket

antyder att vi bör avskärma oss från uteluften.

Termen är överdriven: ute finns dagsljus, sol och frisk luft och dem vill vi inte avstå från. Problem kan alstras av kyla och drag, buller och damm, och det är med tanke på dem som fönster och ytterdörrar borde tätas.

Luftspalter och skivor ingår inte i ytterväggen i äldre stenhus, och massiva ytterväggar behöver inte tätas. Springor och spalter där kall uteluft kan strömma in är alltså bara anslutningen mellan vägg och fönster- eller dörrkarm samt anslutningen mellan karm och dörr eller fönsterbågar. Den förra anslutningen skall tätas noga utvändigt och gärna också invändigt. Tätningen kan vara utvändig fogmassa samt tättpackad mineralull hellre än plastskum där sprickor kan uppstå. Mönster av damm på ytterväggens insida kring bostadsfönstren visar om fogen inte är tät.

Anslutningen mellan karm och dörr eller fönsterbågar är viktig. Bra fabrikstillverkade ytterdörrar levereras med karm och färdigmonterade enkla eller dubbla tätningsprofiler. Tätningen i springan mellan karm och dörr kan vara en mjuk slang av vit silikon (limmas eller nitas) eller en platt plastprofil (nitas eller pressas in i ett spår). Motsvarande tätningar finns i nya fönster och kan monteras i äldre fönster. Tätningar av skumgummi och skumplast är oftast alltför hårda.

Buller sprids bäst genom konstruktioner just där

Till salu:

Servicebostad i Folkhälsanhuset i Vanda, Vallmovägen 28, 48 m2, 2 rum, kokvrå, badrum, inglasad balkong.

5 våningen, fin utsikt.

Prima skick. Huset har trygghetsservice. Genast ledig. Pris: 225.000€.

Förfrågningar tfn 040 750 8870, Hagelstam.

I äldre hus med självdragsventilation eller maskinell frånluftsventilation finns och måste finnas en viss luftström utifrån in i huset och den söker sig främst via dörr- och fönsterspringor. Dessa får alltså inte vara helt täta; i så fall kan den ersättande luften sugas via rökkanaler (luktar rök) eller avloppsrör (luktar pyton) eller via flervåningshusets trapphus (luktar stekt fisk från grannbostaden).

Enligt en gammal tumregel visar imma eller is på

det innersta av fönstrens glas att lufttemperaturen mellan fönsterbågarna är alltför låg: ytterbågen är kanske otätad. På motsvarande sätt visar imma eller is på det yttre av glasen att lufttemperaturen mellan fönsterbågarna är alltför hög: innerbågen är kanske otätad. Gamla och nya hus kan ha uteluftsventiler i ytterväggen, men åtminstone i 1960-talshus skall fönstrens tätningar ha öppningar för lagom tillförsel av uteluft. Öppningarna görs lämpligen så att 10-20 cm av tätningsprofilen tas bort i ytterbågens undre del och en likadan bit i innerbågens övre del. Uteluften tvingas på detta sätt att göra en liten sväng mellan fönsterbågarna och bildar inte någon direkt kall vindpust.

BENGT-VILHELM LEVÓN

det finns springor och hål. Med tanke på t.ex. trafikbuller utifrån eller buller från trapphuset i ett flervåningshus är det alltså viktigt att fönstren samt lägenhetsdörrarna till trapphuset är tätade.

Sälja eller köpa bostad?

Sebastian Rostedt Partner 0400 373 620 sebastian.rostedt@huom.fi

Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor.

Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste steget för en lyckad bostadsaffär.

Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation (kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision). Även “tyst försäljning” möjlig via mig.

Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

GOD TID

numismatik guld smycken

Vi betalar t.ex. för

Vi köper guldmynt Vi köper silvermynt

20 mark 1913 1000 mark 1992 100 euro 2002

330 € 275 € 270 €

Var vänlig ring!

Klaus Damstén 040 552 6050 eller 010 231 3020

2 mark 1905 100 mark 2001 10 euro 2007

200 € 20 € 17 €

Ni kan också kontakta oss via e-post: guldmynt@guldmynt.fi Vi värderar gratis mynt, sedlar, smycken, utmärkelsetecken, o.dyl.

100 € 500 mark 1975 (01) 1000 mark 1922 (01) 1500 € 5000 mark 1939 (01-0) 100 €

Vi köper sedlar Vi köper guldsmycken, medaljer och utmärkelsetecken

Bilderna: Kurt Pettersson

Vi köper

6/2013 – 29

18 karat guld 23 €/g 14 karat guld 17 €/g

.guldmynt.fi www.silvermynt.fi

www

Stenvest Ab, PB 103, 00121 Helsingfors (Annegatan 16 B 43)

UPPSNAPPAT Samrådet i SPF Helsingfors

Om nysningar

Sibeliushuset i Lahtis

”Moonlight Serenade – Glenn Miller” Fredag 29.11 kl. 13.00

Såhär på äldre dagar har man kanske inte så mycket

att fröjdas över. Ett undantag är nysningarna. Själv brukar jag satsa mycket på nysningarna. Ibland kommer de hastigt på, och då finns det inte så mycket tid för varningar. Annars försöker jag bereda familjen på den förestående eruptionen. Håll i er nu, morfar skall nysa! Eller om tiden räcker till: Ställ undan alla lättare värdeföremål (sköra mingvaser o.dyl.), det drar ihop sig!

Som en allmänt ganska principfast person anser

jag, att man skall nysa ett udda antal gånger. Bara en nysning är följaktligen helt enligt reglementet.

Två nysningar är däremot inte så mycket att skryta med. Tre är mitt favorittal. Där infriar jag ofta omgivningens förväntningar. Atjo, atjoo, atjooo!

Efter en sådan kanonad känner man sig luttrad, det måste medges. Fem gånger har jag nyst en gång, i rask följ förstås, och det minns jag ännu som en verklig upplevelse.

Men vad är då en nysning riktigt vetenskapligt. Nysning är ett reflexmönster som innebär en snabb utblåsning av luft ur mun och näsa, säger Wikipedia, och det kunde man nästan ana sig till. Liksom hostandet är nysningen kroppens sätt att blåsa luftvägarna rena. En minst två meters skyddszon rekommenderas dock för att undvika smittospridning.

Sitt nysvetande kan man fördjupa med hjälp av Svenska akademiens ordbok, enligt vilken en

nysning innebär att ”efter en ofrivillig (o. djup) inandning, orsakad av en konvulsivisk rörelse i andningsmuskulaturen, med explosionsartad kraft utstöta den inandade luften genom näsan (o. munnen)”. Tänk vad de vet i akademien!

Avfärd från Kiasma kl.10.00 Konserten är denna gång “Moonlight Serenade – Glenn Miller” (Glenn Millerin unohtumattomat).

Melodier som In the Mood,Chattanooga Choo-Choo och Rhapsody in Blue etc.

Anmälningar till Clara von Bonsdorff , 040 5444031

Nysningar åtföljs ofta av omgivningens kommen-

tarer, mestadels välmenande. T.ex. prosit!, som närmast torde ha innebörden ”till nytta”. Tyskarna understryker de hälsobringande effekterna med sitt Gesundheit! Terveydeksi! är den finska motsvarigheten. Det spanska salud! med betydelsen hälsa fyller samma syfte. God bless you är den engelska varianten, som integrerar också högre makter i nysandet. Vilket allt bekräftar nysandets obestridliga popularitet.

Den som hårt nyser, han får ett gott öde. Så sägs det enligt gammal folktro. Försöka duger.

Var finns vännerna?

ANDERS G. LINDQVIST

På Facebook, Twitter, YouTube och såklart på adressen www.sfv.fi.

Du kan också ringa oss: 09–6844 570 Svenska folkskolans vänner är en opolitisk förening, som i 130 år har jobbat för bildning på svenska i Finland.

Bli medlem! Årsavgift endast 10 euro.

30 – GOD TID

6/2013

Pedersörepensionärer fick höra om landhöjningen Med sång och musik firade de fyra pensionärsföreningarna i Pedersöre kommun sin traditionella sommarfest den 15 juni. Årets värd för fyrföreningsträffen var Pedersöre norra pensionärsförening med ordföranden Henry Snellman som programledare.

Kring de dukade borden i Kållby samlingshus bänkade sig ett hundratal gäster.

Världsrekord i landhöjning Dagens festtalare Håkan Vikström höll ett anförande om österbottnisk miljöhistoria och särskilt då landhöjningen.

– Vi har världsrekord i landhöjning – eller strandförskjutning!

Det flacka landskapet gör att effekten förhöjs ytterligare, och jag har i mina hemknutar räknat ut

att strandförskjutningen uppgått till ca en kilometer per hundra år! Håkan Vikström konstaterade att landhöjningen är ett okänt fenomen ute i världen, samt att den också i våra trakter blev känd först på 1800-talet.

– Ännu så sent som på 1700-talet skrev kloka österbottniska män om ”vattuminskningen” i Bottniska viken, utan att förstå den verkliga orsaken!

– Det är helt klart att landhöjningen fått dramatiska följder på våra boendemiljöer – och gett oss väldiga tilläggsresurser. I synnerhet boskapsskötseln har gynnats av de tillandningsmarker

Helsingfors arbis Plock ur allmänna föreläsningar (gratis, ingen anmälan) Tips och råd vid datorköp 9.9, måndag kl. 9.30–11.00, Björn Holm.

Vatten – en förutsättning för allt liv Arbis temaår inleds med sånger och ett föredrag om vatten.

10.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Petra Schauman och Mikael Hildén.

På djupet med Malin Kivelä 12.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Ylva Larsdotter intervjuar.

Svamputställning Arbis Mykologer ställer ut mat- och giftsvampar. Kom och testa din svampkunskap och lär dig något nytt om svampar.

15.9, söndag kl. 15–18.

Bokafton med Sofia Torvalds 19.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Anne Hietanen intervjuar.

Höjd pensionsålder – vilket är syftet?

Med utgångspunkt i boken ”Työvoima tehokkaaseen käyttöön” intervjuar Johan Storgårds Juhana Vartiainen.

24.9, tisdag kl. 12.30–14.00.

Läsombud och frivilliga högläsare Vad kan man läsa och vad ska man tänka på när man läser för någon som har svårt att läsa själv?

3.10, torsdag kl.18.05–19.35, Johanna von Rutenberg Stadsfullmäktiges frågetimme 8.10, tisdag kl. 18.05–19.35

Kom på kurs!

Arbis har ca 700 kurser i konst, gymnastik, hälsa, matlagning musik, informationsteknik, natur, kultur, litteratur, samhälle, historia och språk (20 olika). Plock ur kursprogrammet: Exkursion till Sandudds begravningsplats 13.9, fredag kl. 12–14.15.

Helsingfors som hembygd start 13.9, fredag kl. 9.30–12.

Grundkurs i svampkunskap med exkursion 13.9, fredag kl. 18.05– 19.35, rum 11, 14.9, lördag kl. 11–16, exkursion.

Kom och sjung med ditt barnbarn! start 12.9, torsdag 15–15.45.

Blandad kör: Årgångssången start 10.9, tisdagar kl. 15.00–16.30.

Släktforskningskurser mera info på webben eller per telefon Bridge mera info på webben eller per telefon.

Kurser speciellt för seniorer. Plock ur kursprogrammet:

Vardags-IT för seniorer 9.9–2.12, måndag kl. 9.30–12.

Grunderna i datoranvändning – Windows 7 18.10–29.11, fredag kl. 9.30–12.

Grunderna i datoranvändning – Windows 8 30.10–4.12, onsdag kl. 9.30–12.

Lär dig använda mobiltelefonen 28.11–5.12, torsdag kl. 9.30–12.45.

Digitalkamera 13–27.9, fredag kl. 9.30–12.

IT-rådgivning på Dagmarsgatan, Stoa och Tölö Service, mera info på webben eller per telefon.

Seniordrama start 27.9, fredag kl. 11.30–13.

Seniorgymnastik av olika slag mera info på webben eller per telefon.

Arbis bibliotek har över 16 000 böcker från olika ämnesområden.

Romaner, kurs- och fackböcker lånas hem. Vi har svenskspråkiga dagstidningar från alla regioner och ett 80-tal tidskrifter.

Dagmarsgatan 3, tfn (09) 310 494 94, www.hel.fi/arbis

Ordföranden Henry Snellman, t.v., och festtalaren Håkan Vikström delar intresset för österbottnisk historia. Henry Snellman berättar att Pedersöre norra pensionärsförening är en av de äldsta i trakten. Föreningen instiftades 1977.

som strandförskjutningen gett oss i Österbotten.

Som en intressant detalj noterade Håkan Vikström också att man tack vare landhöjningen kan datera bosättningen i kusttrakterna. Han har på grundkartor kunnat konstatera att de gamla stomlägenheterna, släktgårdarna, i regel ligger på 7-metersnivån.

– Om man antar att bebyggarna ville ha en två meters säkerhetsmarginal till medelvattennivån så

kan vi konstatera att strandbyarna uppstått kring 1200–1300-talen.

Dagens femmeterslinje på grundkartan var då strandlinje.

Sommarfesten bjöd på sång och musik av varierande slag.

Ordföranden Henry Snellman är också känd som god sångare, och tillsammans med dagens musiker Henry Wiklund, Dan Östman och Georg Mattbäck framförde han sånger med sommartema. Åsa Eklund från Kållby berät-

tade målande om en resa till Israel och framförde en sång med anknytning till temat, med eget ackompanjemang på piano.

Regionordförande Henrik Svarfvar framförde en sommarhälsning från regionen och förbundet, samt påminde om regionens 40-årsfest på Fagerö senare under sommaren.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Samvaropromenader är Samrådets nya giv

och efter lunch på Officersklubben börjar konserten klockan 13.

Clara von Bonsdorff tar emot anmälningar och ger närmare uppgifter per tfn 040-5444031.

Samvaropromenader är ett nytt inslag i höstens program för Helsingforspensionärerna. Alla gamla godbitar finns kvar – träffarna på Café Esplanad, konsertresorna till Lahtis, Oktoberseminariet på Folkhälsan och svenska veckans Festdag på G18. För att inte tala om Danskväll, som i mån av möjlighet också kan ske utsocknes.

”Ge aldrig upp!”

Samrådets traditionella Oktoberseminarium tillsammans med Folkhälsan under de äldres vecka sker torsdagen den 10 oktober klockan 13. Ge aldrig upp! är temat för dagen.

Peter von Koskull drabbades på 90-talet av stroke med afasi som följd. Hans envisa rehabilitering och kamp för att förmedla budskapet Ge aldrig upp! till andra afatiker har nu resulterat i en bok tillsammans med journalisten Annika Rentola. Peter och Annika medverkar vid seminariet, som på grund av renovering hos Folkhälsan vid Topeliusgatan nu undantagsvis hålls i AV-salen hos Arbetets vänner på Annegatan 26.

– Tanken är att ge oss alla en puff att komma ut på promenad och det är roligare att gå i sällskap, säger Marianne Lindberg, ordförande för Samrådet i SPF Helsingfors, som står för de tolv huvudstadsföreningarnas gemensamma aktiviteter.

– Det blir samvaro som förenar nytta med nöje. Om idén slår an kan vi tänka oss att ha något tema på vägen, t.ex. en litterär vandring eller med design att se på, menar Manne.

Samvaropromenaderna ordnas den första och tredje fredagen klockan 13 varje månad. Info om startpunkt och -tid ingår i Hblagendan.

Det Samvarokafé som Manne Lindberg och Siv Lindholm startade under vårsäsongen fortsätter månadens tredje fredag klockan 14 på Café Esplanad.

Seniorträff på Café Esplanad Ända sedan hösten 2007 har seniorerna träffats den första tisdagen varje månad för en pratstund på Café Esplanad kring en sopptallrik

eller kaffekopp. En berättande eller musicerande gäst står för en extra krydda.

Seniorträffens sjunde år inleds tisdagen den 3 september klockan 14, med färgexperten Ebba Donner som gäst. Ebba delar sin tid mellan Finland och USA och har intressanta erfarenheter att dela med sig av.

Gäst i oktober är Benita Ahlnäs, aktuell med en bok om den legendariska lärarinnan-rektorn och Runebergkännaren Karin Allardt-Ekelund.

Konsertresor till Lahtis Det blir två konsertresor i höst med Clara von Bonsdorff som reseledare. Den första gäller Sibeliusfestivalens avslutningskonsert i Sibeliushuset i Lahtis lördagen den 7 september. Bussen avgår från Kiasma klockan 14 och före konserten är det lunch på Officersklubben.

Fredagen den 29 november bjuder Sinfonia Lahti på Glenn Millerkonserten Moonlight. Då sker avfärden klockan 10 från Kiasma

Festdag och Danskväll Årets Festdag på G18 infaller under svenska veckan, tisdagen den 5 november. Festtalet hålls av chefredaktör Jens Berg och i dagens program ingår bl.a. underhållning med Peik Stenberg och Sixten Lundberg.

Danskvällar på AV arrangeras under höstens lopp. Ett lovande danssamarbete inleddes under vårsäsongen med pensionärerna i Lovisa och Liljendal. I stöpsleven är nu en liknande dansutfärd per buss från Helsingfors.

MAJ-BRITT PARO

GOD TID

6/2013 – 31

Ett brev till min morfar Kära morfar!

Senast vi träffades var i mars 1968 på

Dammbrunnsgården i Vasa, kort före din bortgång. Du flyttade dit efter att mormor dött och kom att bo där tre år. Det slog mig härom dagen att jag aldrig skrivit brev till dig. Under militärtiden och det första året i Åbo brevväxlade jag med mormor Olga, så det föll sig väl naturligt att inte skriva skilt till dig då. Jag hoppas i alla fall att du inte kände dig bortglömd.

Men nu skall jag ta skadan igen. Det är nämligen många saker jag skulle vilja fråga dig om nu på äldre dagar, men som jag inte hade förstånd att diskutera med dig när tillfälle ännu fanns. Med mormor hade jag under årens lopp många och långa samtal, men med dig blev det aldrig av.

Det jag nu vet om din barndom och uppväxt

i Harrström har jag fått reda på senare. När jag frågade mormor en gång varför du inte verkade vara intresserad av att berätta om hur det var förr, svarade hon att du har varit med om så mycket tråkigt att du inte ville tala om sådana saker med barn.

Nu har jag själv blivit så gammal att jag lämnat arbetslivet bakom mig. De frågor som jag i tonåren hade velat ställa dig har dykt upp igen och pockar på att få svar. Det känns allt viktigare för mig att få reda ut min egen bakgrund, min egen härkomst.

Därför dristar jag mig att skriva till dig och hoppas att du förstår varför jag vill fråga dig om saker som hänt speciellt under de första 20–30 åren av ditt liv.

Om vi börjar med ditt namn Johan Erik Greta-Stinasson Juth, så förstår jag av det att du inte hade någon känd fader. Är det så att du inte vet vem som var din far? Har din mor inte berättat något om det? Hur gammal var hon när du föddes? Hur förtjänade hon sitt uppehälle? Var hon kanske piga på någon bondgård eller bodde hon hos sina föräldrar?

Har du något minne av att det funnits någon mormor eller morfar i din barndom? Jag vet att du inte hade några syskon, så jag antar att du växte upp ganska ensam. Var det så att du och din mor levde utanför bygemenskapen?

Kände ni er utstötta? Hände det någon gång att du som faderlös blev retad och hånad för detta?

Kort efter Elmers födelse dog din hustru och du stod ensam med två små pojkar. Det måste ha varit en förlamande chock.

När du kom upp i vuxen ålder lämnade du Harrström och gjorde som många andra österbottniska ungdomar: du for till Amerika. Enligt ett dokument jag fått av min kusin Barbara bosatt i USA, anlände du till New York 1904 med atlantångare. Något år senare gifte du dig med Edit Widberg från Hangö. Hur träffades ni? Var det kanske på atlantångaren? I varje fall bosatte ni er i Ansonia, Connecticut, där du troligen jobbade som snickare. Ni fick också två söner, John (f. 1915) och Elmer (f. 1918). Men kort efter Elmers födelse dog din hustru och du stod ensam med två små pojkar. Det måste ha varit en förlamande chock. Hur klarade du av att ordna med begravningen och hur var den första tiden efter hennes död? Fick du

hjälp av någon att klara vardagen? Det här skedde ju vid tiden för första världskriget, så det måste ha varit svåra tider i USA också.

Tiden som änkling måste ha varit fylld med de mest skiftande utmaningar. En faster till din avlidna hustru hjälpte till med barnpassningen, men när du blev utan jobb, fattade du beslutet att på vinst och förlust söka dig till New York.

Sent en kväll knackade du på hos änkan Olga

Salvesen, som hade en liten speceriaffär vid en tvärgata till Fifth Avenue. Hon bedrev också logiverksamhet i liten skala. Olga var hemma från Kyrkslätt, men hade gift sig med en norrman hon hade träffat på norska sjömanskyrkan i Antwerpen. Sedan något år tillbaka var hon änka med tre barn att försörja, Ole (f. 1906), Annie (f. 1911) och Sam (f. 1913). Hennes man hade bragts om livet under oklara omständigheter i samband med arbetsplatskonflikt.

Där stod du på tröskeln till hennes hem med Elmer på armen och John i handen och frågade om ni kunde få sova där över natten. Hur kom det sig att du sökte dig dit?

Kände du till änkan Salvesen sedan tidigare eller hittade du dit av en slump? Det blev i alla fall så att du och John blev kvar där en längre tid, då du lyckades skaffa dig arbete.

Elmer togs om hand av din hustrus faster, som i praktiken blev hans fostermor.

Där stod du på tröskeln till hennes hem med Elmer på armen och John i handen och frågade om ni kunde få sova där över natten. Hur kom det sig att du sökte dig dit?

På ett foto som jag har i min ägo kan man se dig och några av dina arbetskamrater framför en ovanlig träkonstruktion. Jag skulle tro att det är fråga om en stor gjutform till en rörförgrening, troligen ämnad för avloppsledningsnätet i New York. Det syns på bilden att det är ett skickligt arbete ni gjort. Det är nog inte vilka timmermän som helst som har fått förtroendet att bygga det imponerande träröret. Vilken lycka för oss efterkommande att få se detta foto. Hur kom det sig att det blev taget?

Småningom tog första världskriget slut och

Finland hade nyss blivit självständigt. Ni bodde tillsammans utan att vara gifta och hade fyra barn att försörja. Tanken på att återvända till Finland hade dykt upp för er och snart var beslutet fattat. Ni skulle flytta tillbaka till det gamla hemlandet, som inte längre lydde under Ryssland. Olga sålde sin affär så respengarna vållade inga problem.

Men vart i Finland skulle ni resa? Olgas mor som bodde i Helsingfors hade brevledes meddelat er att ni inte skulle komma dit, för i huvudstaden rådde stor brist på allting. Andra alternativet var din forna hemtrakt Korsnäs, där din gamla mor bodde. Dit anlände ni hösten 1920 och flyttade in i ett gammalt torp vid Sjöhagan i Harrström. Yngsta sonen Elmer hade du lämnat kvar hos hans mors faster. Med tanke på alla osäkerhetsfaktorer som fanns kring återresan tyckte ni att det var bäst för honom att få stanna kvar i USA. Det skulle visa sig att du inte skulle se honom mera. Du träffade honom aldrig senare. Tänkte du mycket på honom när ni

Leif Skinnar från Malax Pensionärer vann SPF Österbottens skrivartävling som utlystes i samband med regionens 40-årsjubileum. Hans rubrik var Ett brev till min morfar. Jurymedlemmen Marlene Ehnström gratulerar Leif Skinnar vid distriktets sommarfest. Foto BERTEL WIDJESKOG

kommit till Finland? Hade du alls någon kontakt med Elmers fostermor under hans uppväxt? I varje fall var ju kontakten mellan honom och er i Finland helt bruten under många år. Egentligen var det ju först på Olgas initiativ som ni på 1950-talet lyckades få reda på var han bodde. Detta ledde sedan till att bröderna John och Elmer fick kontakt med varandra på nytt, visserligen endast brevledes men i alla fall.

I Harrström började de äldre barnen i byns skola men eftersom de bara talade engelska blev det en tuff tid för dem. För er själva blev det också knapert eftersom det inte direkt var någon brist på timmermän och snickare i Korsnäs. Ni började planera för att resa tillbaka till USA och köpte också returbiljetter. Men så visade det sig att Olga blivit gravid. Resan till Amerika tedde sig plötsligt problematisk och inställdes till slut.

I stället blev det ett enkelt bröllop för Olga och dig och kort därpå hade du fått jobb på Slipen vid Brändösund, som upprätthölls av Metvikens mekaniska verkstad.

Resan till Amerika tedde sig plötsligt problematisk och inställdes till slut. I stället blev det ett enkelt bröllop för Olga och dig.

Saken var därmed helt avgjord. Ni skulle stanna i Finland för gott. Amerikabiljetterna såldes och i stället köpte ni ett hus på Brunnsvägen 3 i Brändö, vilket väckte stor uppståndelse i grannskapet. Ni kallades för de rika amerikanerna. Det måste ha varit svårt för er alla att anpassa er till det nya.

Men det tycks ha gått bra. Barnen sattes i skola och snart blandades de med de andra brändöungarna. Redan innan ni flyttade från Korsnäs till Brändö föddes dottern Elsie (f.

1921). Sist föddes tvillingarna Rosie och Lillie (f. 1924), som till skillnad från de övriga i familjen egentligen aldrig kom att byta hemort.

När jag försöker tänka mig in i hur du har

haft det speciellt under de första årtiondena av ditt liv, överväldigas jag av hur mycket

Vilka utmaningar hade inte Olga och du att bemästra när ni beslöt er för att tillsammans vandra vidare! Ditt eget livspussel var ju redan i sig otroligt komplicerat och att få det att passa ihop med Olgas dramatiska livserfarenheter, måste ha varit oerhört svårt och påfrestande. du gått igenom. Hur du klarat av alla de svårigheter du ställts inför. Jag föreställer mig att du i mitten på 1920-talet när ni småningom började rota er i Finland, måste ha känt dig ganska nöjd med tillvaron, trots att din yngsta son Elmer var kvar i USA. Bortsett från det hade ju det mesta då ordnat upp sig. Äntligen fick du och Olga litet lugn och ro. Oron för den närmaste tiden hade lagt sig och en viss framtidstro börjat växa fram. Vilka utmaningar hade inte Olga och du att bemästra när ni beslöt er för att tillsammans vandra vidare! Ditt eget livspussel var ju redan i sig otroligt komplicerat och att få det att passa ihop med Olgas dramatiska livserfarenheter, måste ha varit oerhört svårt och påfrestande.

Därför kära morfar, vill jag försöka sammanfatta mina reflexioner genom att ställa den fråga som infinner sig av sig själv: Hur i hela världen fick ni det att gå ihop? Att ni kunde stötta varandra är ställt utom allt tvivel, men ändå. Det övergår min förmåga att begripa hur ni lyckades. Jag kan förstå att ni inte hade något annat val än att tillsammans kämpa vidare, men ändå förundras jag över att det till slut gick bra för er.

Och inte nog med det. Ni lyckades också ge alla era barn en god grund att bygga vidare på, något som inte minst vi barnbarn borde inse och förstå att uppskatta. Det krävs antagligen att man själv levt tillräckligt länge för att sådana saker skall klarna. Det känns bra att äntligen ha gjort den insikten.

LEIF SKINNAR

32 – GOD TID

6/2013

SenioRöst fortsätter i öst under hösten SenioRöst som är ett nätverk mel-

I våra rum – en stund av mångsidig underhållning med allvar heter en föreställning med Niklas Rosström, känd från många musiksammanhang, och Jannike Sandström, känd från bl.a Finlands Lucia och Idols-tävlingen 2008. De ställer gärna upp för att bjuda föreningarnas medlemmar på en mångsidig musikalisk upplevelse för alla sinnen. Duetten sjunger olika kända musikaler och låtar ur den svenska schlagerskatten med ett urval sånger från Evert Taube till Eva Dahlgren. Svenska pensionärsförbundets föreningar får föreställningen till specialpris under hösten 2013 och våren 2014.

Ta kontakt direkt med Niklas Rosström, tel. 0400-840625 eller e-post niklas@cosmonaut.fi.

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 8, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

lan olika aktörer inom Helsingfors stad och inom tredje sektorn som verkar för seniorer i östra Helsingfors, startade våren 2013 och fortsätter i höst med tre träffar med information, musik, diverse program och samtal där seniorer kan delta och få sin egen röst hörd.

Det första SenioRöst-evenemanget hålls i Nordhuset i Nordsjö tisdagen den 15 oktober kl.14.

På programmet står bl.a. konserten En musikalisk resa med Rosenfink.

Rosenfink sjunger om kärlek och svek, mjölnarens vackra dotter, äpplen med maskar i och om alla barnens älsklingsrätt. Musiken och berättelserna kommer från gamla arkiv-inspelningar som gruppen dammat av. Konserten innehåller roliga sånglekar, spännande ballader, fartfyllda spelmanslåtar från polkor till polskor samt egna låtar, kanske blir det till och med dans mitt i allt. Medverkande är Pauliina Pajala, violin, sång, Jarmo Romppanen, mandola, gitarr, sång, sälgflöjt och Juulia Salonen, sång, flöjter.

Efter konserten fortsätter SenioRöst-programmet med allsång, infotorg, pausgymnastik och kaffeservering mm. Inträdet är fritt, ingen förhandsanmälan.

För mer information eller vid behov av följeslagare, kontakta socialhandledare Sami Vanhatupa, svensk socialservice, äldreomsorg, telnr: 040-1709176, e-post: sami.vanhatupa@hel.fi.

Arrangörer: Helsingfors Kulturcentral i samarbete med Helsingfors stad/Social- och Hälsovårdsverket, Idrottsverket, Matteus Församling, HelsingforsMission, Folkhälsan, De Sjukas Väl, Svenska pensionärsförbundet och SAMS m.fl.

Samrådet i SPF Helsingfors

Sibeliusfestivalens avslutningskonsert på Sibeliushuset i Lahtis Lördag 7.9.2013 Avfärd från Kiasma kl 14.00 Lunch på Officersklubben kl 15.00 Sibeliushuset kl 17.00 Avslutningskonserten Kaffe med bakelse i pausen

bokhyllan

Karin Lipkin-Forsén tecknar sin hembygd Närpeskonstnärinnan Karin Lipkin-Forsén har gett ut en vacker liten bok som hon kallar Närpes. Min hembygd i skisser. Korta bildtexter på svenska, finska och engelska berättar om motiven i femtio akvarellteckningar från Näsby, Finby och omkringliggande byar i den nuvarande storkommunen Närpes.

Milda färger präglar Karin Lipkins stämningsfulla bilder.

Sevärdheterna i centrum – medeltidskyrkan och kyrkstallarna, sommarteatern Vridin och gamla stenbron – finns givetvis med. Men naturen och skärgården, gamla gårdsmiljöer och arbetsplatser är det väsentliga i boken, många genuint harmoniska miljöer som sakta försvinner i glömska. Den rivningsfärdiga Närpesgården från 1975 visar vad nutid har åstadkom-

mit sedan den gamla ståtliga brann ner 1972.

Texterna definierar kort varje bild, utan utförlig bakgrund och historia. Här är det bilden som talar.

MAJ-BRITT PARO

Karin Lipkin-Forsén: Närpes. Min hembygd i skisser ISBN 978-952-93-2393-7 Eget förlag

sista ordet

Sista semestern Den mer eller mindre välförtjänta semester är någonting jag varje

år ivrigt sett fram emot, nästan lika ivrigt som jag i tidernas morgon välkomnade de tre månader långa skolloven. Nu är det slut på det roliga, snart är också jag pensionär och pensionärer lär inte få semester.

Man kunde ju resonera som man gör i kollegan Grönköpings Veckoblad. Där läser vi att pensionärerna därstädes vill ha kompensation. Jag citerar ordföranden för Grönköpings Pensionärsorganisation (GPO), hr f. majoren A. von Peiland: – Den arbetande befolkningen har under de gångna helgerna fått flera extra lediga dagar med bibehållen lön, men vad har vi seniormedborgare fått? Ingenting – vi har bara varit lediga som vanligt! Nu får det vara slut å Alliansregeringens diskriminering av oss pensionärer, dundrar hr f. majoren. (Grönköpings Veckoblad 1/2013)

Sista semestern var en fin semester för denna inbitna beck-

byxa. Under några dagar i Mariehamn stod Sjökvarteret och nyligen renoverade Ålands sjöfartsmuseum på programmet. Ett veckoslut besökte jag Kotka och Finlands sjöhistoriska museum som är inrymt i Maritimcentret Vellamo.

Tall Ships kom till Helsingfors i mitten av juli och Västra hamnen förvandlades till en skog av master, stagade på intressanta farkoster av varierande storlek, bemannade av entusiastiska ungdomer från världens alla hörn.

En seglats i västerled, med tät dimma mellan Jurmo och södra Kökar, och finfint seglarväder däremellan, blev semesterns höjdpunkt. Hemma igen var det dags att spana in de graciösa åttorna som tävlade om världsmästerskap med hemklubben Helsingfors Segelsällskap som värd.

Det var alltså den sista semestern och det här är det sista numret

av God Tid som jag redigerar innan jag går i pension. Efter drygt tio intressanta år på den här posten och 89 nummer av tidningen vill jag tacka mina kolleger, förtroendevalda i pensionärsförbundet, alla dem som bidragit till tidningens innehåll och – framförallt allt – God Tids trogna läsare.

Tillbaka i vid Kiasma ca 20.00 Priset för paketet 80.00 € Anmälningar till Clara von Bonsdorff , 040 5444031

ULF WAHLSTRÖM chefredaktör

GOD TID

Din födelsedag kan hjälpa någon

SENIORDANS

Internationell kongress hölls i Finland Finlands seniordansförbund har haft en mycket aktiv vår med många utbildningskurser och storsatsningen ISDC (International Seniordance Congress) bakom sig. ISDC arrangerades nu för första gången i Finland av seniordansens utbildningsenheter Äldreinstitutet, Suomen kansainvälisen senioritanssinliitto och vårt förbund. I tre års tid hade vi förberett seniordansmönstringen med dansledare från 14 länder och sammanlagt 250 deltagare. Platsen var Varala idrottsinstitut i Tammerfors och under sista veckan i maj lärde vi varandra nya seniordanser och tog del av varandras kunskaper och erfarenheter inom seniordansen.

Vädergudarna var helt på vår sida och vi kunde visa upp försommarens hela fägring och ljusa nätter. Nästa gång om tre år står Österrike som värd för kongressen.

Sommaren har bjudit på lokala seniordansträffar i södra Finland, mycket uppskattat av dansarna.

Tack till er ledare som ställt upp och ordnat med dans även sommartid.

Vi är just i dagarna hemkomna från en dansvecka på Åland med svenskar, norrmän och finländare. Vi var sammanlagt 47 dansledare som tog

6/2013 – 33

del av Christina Lundal-Ekholms nya rounddanser från Sverige. Vi hade en härlig vecka på Ålands folkhögskola med dans, dans, dans och mera dans.

Hösten möter oss med nya utmaningar. Vi söker hela tiden nya dansare och dansledare då äldre och mångåriga dansare och ledare lägger skorna på hyllan. I år har vi ett helt nytt material till vårt förfogande, kallat senior- och sittdans till folkvisetoner. Materialet består av 14 kända folkvisor på svenska och finska och till dem finns såväl dansbeskrivningar som sånghäfte. Under hösten ordnar FSDF utbildning i såväl senior- som sittdans med detta material.

Kom ihåg att seniordans är motion på hög nivå.

Dansen tränar minnet. Dansen tränar balansen.

Dansen tränar koordinationen och konditionen.

Vi kommer gärna ut till din förening och introducerar senior- och sittdans. Tveka inte utan ta kontakt med

Visst är det roligt att få gåvor men, många har redan allt de behöver.

Genom ett bemärkelsedagskonto kan du ge någon annan en bättre tillvaro.

GUN SVENLIN verksamhetsledare Finlands Seniordansförbund rf 45-3520064

Ring 020 7127 266 eller gå in på www.finskamissionssallskapet.fi/delta Insamlingstillstånd: 2020/2012/2695 för 2013-2014, beviljat 27.9.2012 av Polisstyrelsen.

2012/6893 för 2013, beviljat 27.8.2012 av Ålands Landsskapsregering.

Kvällsdans på Åland

Danskvällar på AV kl. 18–22 enligt följande: • 23 oktober med Uniset • 11 december med Bronzon

optiker

SUDOKU

Lösningen finns på följande sida.

9 7 5 3 9 8

4 2 4 2 6 4 6 2

6

Danskvällen stöds av: Arbetets Vänner, Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner, Svenska Kulturfonden

7

09-298 1927

Optisk specialaffär

3 9

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

3 8

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

2

5 9 1

beställningsbussar

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

6

5 1 7

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi

www.tidstrand.fi

34 – GOD TID

6/2013

Eldsjälar Genom åren har jag haft förmånen att bli bekant med eldsjälar. I juni utkom min bok Eldsjälen Karin Allardt Ekelund (1895–1990). Hon var en av sin tids främsta Runebergsforskare och initiativtagare till Fredrika Runeberg-stipendiet som allt sedan 1987 har utdelats i makarna Runebergs hem i Borgå. Som bäst håller jag på med att finslipa manuset till en bok om kaplan Päivikki Ahonen, även hon en eldsjäl. Hon var en av de första kvinnorna i Finland som prästvigdes i mars 1988.

I somras hade jag det stora nöjet att träffa eldsjälen, helsingforsbördiga Joakim Hansson. Han var den sista intendenten för makarna Runebergs hem och Walter Runebergs skulptursamling i Borgå i början av 1990-talet därmed efterträdande Ida Strömborg, Karin Allardt Ekelund och Lars Nyström. År 1998 disputerade han vid Helsingfors universitet med avhandlingen ”Svenska arkitekters verksamhet i Finland 1870–1920.” Sedan 1995 verkar han som byggnadsantikvarie vid Länsstyrelsen på Gotland med ansvar för de gotländska kyrkorna. Han undervisar också vid Högskolan på Gotland och i Estland. Hans CV omfattar över tio sidor vilket rimmar väl med hans utsago om att han blir stressad av att ha för litet att göra. Min uppgift är nu att med en deadline som kommer alltför snabbt skriva ett reportage om Joakim Hansson baserande sig på intervjuer med honom på Gotland och ett omfattande bakgrundsmaterial som han har ställt till min disposition.

Margit Rosen Norlin, till höger, har utkommit med en bok om Nargö i Estland som i tiderna före den sovjetiska ockupationen i början på 1940-talet hade en betydande svenskspråkig befolkning. Bilden är från S:t Mikaelskyrkan i Tallinn där hon samtalar med kolumnisten Benita Ahlnäs under altartavlan. Tavlan som är målad av konstnären Alexei Lubanov skall föras till Nargö efter att restaureringen av kapellet är slutförd. Foto BOSSE AHLNÄS

donationer av privatpersoner och ett idogt arbete av outtröttliga eldsjälar. En av dem är Bob Tigerstedt. Han och hans hustru har med stor möda monterat ett modellkök från Finland i S:t Mikaelskyrkans sociala utrymmen i stället för det gamla köket som inte längre var funktionsdugligt. En eldsjäl är kyrkoherden Patrik Göransson för vilken kyrkan är ett skötebarn.

Hans hjord består av ca 300 personer till största delen estlandssvenskar och deras ättlingar. Gudstjänst på svenska hålls varje söndag, Församlingen upprätthåller också en svenskspråkig förskola. Till eldsjälarna hör också Bosse Ahlnäs som vurmar för kyrkan och Estland. I somras har han varit kyrkoguide och dessutom sammanställt synnerligen informativa hemsidor för S:t Mikaelskyrkan. Se http://home.aland.net/ bosse/stmikael.htm I mitten av augusti reste min dotter och jag

till Tallinn. En äldre generation med påtagliga minnen från tiden innan den sovjetiska ockupationen i början av 1940-talet talar fortfarande om Reval. I dag är svenska S:t Mikaelskyrkan restaurerad tack vare insamlade medel från Finland och Sverige och

den svenska kyrkan i Reval skulle ge vika för en rysk-ortodox garnisonskyrka. År 1733 invigdes den svenska kyrkan i det som tidigare hade varit ett Johanniterhospital. År 1940–1941 ockuperades Estland av Sovjetunionen. Många ester, bland dem estlandssvenskar flydde västerut.

Kyrkans inventarier fördes med den sista så kallade lagliga transporten till Sverige.

Kyrkan framhärdade i ett ”förnedringstillstånd” fram till 1992 då Estland hade blivit självständigt. Kyrkan återuppbyggdes. År 2000 fick församlingen sin egen kyrkoherde. Två år senare återinvigdes den restaurerade kyrkan i närvaro bland annat av det svenska kungaparet.

Efter att Bosse Ahlnäs utförligt har berättat

om kyrkan presenterar han mig för Nargöbördiga Margit Rosen Norlin – även hon en eldsjäl. Hon berättar om den dramatiska flykten 1943 från Nargö. Efter en strapatsrik färd i fiskebåt kom familjen slutligen till Sverige. Nu har Margit Rosen Norlin återvänt till sin barndoms Nargö. Hon har skrivit om sina upplevelser i böcker om Nargö.

S:t Mikaelskyrkan historia har sin upprin-

nelse i medeltiden. Svenskar i Estland har det funnits redan på 1200-talet. I urkunderna nämns att den svenska församlingens präst hade avlidit 1531. Vid den tiden hörde Estland med sina två svenska församlingar till Sverige. År 1716 beordrade den ryska generalguvernören att

BENITA AHLNÄS

Benita Ahlnäs är bibliotekarie och frilans­journalist.

Foto THERESA AXÉN

Skapa i höst

KAFFEPAUS I KANTTI

Släpp loss och våga pröva dina vingar! Orden och bilderna finns inne i dig, ge dem en chans att komma ut.

Två kortkurser med inriktning på skrivande och målande arrangeras i oktober och november av Folkhögskolan Axxell och Svenska pensionärsförbundet.

Kom igång och skriv! 10–11.10 och 7–8.11 Lust att skriva och skapa 24–25.10 och 21–22.11 En inspirationskurs för dig som längtat efter att börja skriva En inspirationskurs i ord och bild Plats: Annegatan 12, Helsingfors Plats: Axxell Överby i Esbo Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg och bildkonstnär Magdalena Åberg

Hummelgatan 4 Helsingfors Träffpunkt för svensktalande pensionärer på måndagarna 14.30-15.30

Läs mera och ansök på www.axxell.fi/folkhogskolan.

Intresserade kan kontakta kursledaren, epost: asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 044 7397722

12.10.2013

Tfn 050-400 2093

Esbo kulturcentrum

NA-husbandet / Lauri Salokoski allsång med Benny Törnroos Sara Selenius, Fanny Hellström plock ur de finlandssvenska sommarteatrarnas repertoar 2013, bl.a. My Fair Lady, Mio min Mio, Folk och rövare i Kamomilla stad Konferencierer Henric Öhman och Johan Lindholm www.nylandskafton.fi

SUDOKULÖSNING

DEN NYA CD:n TILLIT HAR UTKOMMIT -gamla klassiker och nya lovsångerwww.kristofferstreng.fi, tel: 0500-264 709

6

9

7

3

1

4

2

5

8

2

5

3

8

7

9

4

6

1

1

4

8

2

6

5

7

3

9

3

1

2

5

4

7

8

9

6

9

8

4

6

2

1

5

7

3

5

7

6

9

3

8

1

2

4

4

6

1

7

5

3

9

8

2

7

2

9

1

8

6

3

4

5

8

3

5

4

9

2

6

1

7

GOD TID

6/2013 – 35

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 20 september 2013. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.

Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: ..................................................................... ..................................................................................

U

M G O T Ä K T A U T U V O T R

S T R A N D S K A T A

S E G A S S T

Y X O R N A

S L A N K

I N D R A Ö G V L S I T G I N S T A L S T A A V T E

S K R A P T E K I E L T A R

T A O T R R I H Ö O R N E N L G R Ä S S N A R A

T F V Y S Å R A M A O K O S T T E R O R O T S I P S A S R U H K A A C K R A E S D H A

H A V E T H A L A A L A R K N O L F K E R S H I V A A S I G R Y N N R H E S O S N Ö R D E N N U R I G N T Å E P R N T E T R Å A G R

G O T

O N T

V A S A R R A G A Å T A S M S K R A E R O S V A R T A N A R R T Ö N O T S O R T

Vinnare i krysset i nr 5/2013 Karin Ericson, Mariehamn Björn Eriksson, Pargas Stina Lekman, Helsingfors Sven-Eric Lindström, Sundby Margareta Wessman, Kyrkslätt Vi fick in 223 krysslösningar. Grattis till alla fem vinnare!

36 – GOD TID

6/2013 PEHÅ I BACKSPEGELN

Hej då!

GOD TID utkommer nästa gång den 4 oktober. Material till nummer 7/2013 bör finnas på redaktionen senast den 20 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@spfpension.fi eller per post till God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Chefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80 Utgivningstidtabell för resten av 2013

Nr 7 Nr 8 Nr 9

Utgivningsdag 4 oktober 8 november 13 december

Besök oss på www.spfpension.fi

Deadline 20 september 25 oktober 29 november

Allt går så fort nuförtiden och veckorna springer i väg,

det är bara turvis fredagar och måndagar. Alldeles nyligen var det ju ännu vår, ni minns kanske den ljuva stund då mössöronen gav sig tillkänna i björkarna, ljuset fick övertaget i dygnets belysningsrytm och värmen tinade upp köldstyva leder i armar och ben. Nu är plötsligt t.o.m. augusti förbi.

Vart tog sommaren vägen? Jag fasar inför blotta tanken på att det igen en gång är ett halvår av mörker tills nästa ljusglimt kan skönjas i slutändan av den oundvikliga dystra vintertunneln. Jo, jo, jag vet minsann att alla inte tänker lika. Jag har i 70 år åtnjutit en livsgemenskap med en person som ingenting bättre vet än ett liv i skugga och svalka och som tycker att det känns som en fest när lindarna gulnar i parkerna och rönnen blir så röd som bara rönnen kan bli.

Hej då sommaren!

Det har berättats mig att det här numret av God Tid är det sista i raden under den nuvarande chefredaktörens ämbetsperiod. Och då går mina tankar några år tillbaka i tiden. Jag fick en gång vara med i redaktionsrådet för tidningen Veteranposten, där det fanns en t.o.m. internationellt meriterad journalist i ledningen. Han hette Ulf Wahlström och vi blev vänner.

Inte så långt senare fanns jag med vid styrelsebordet i Svenska pensionärsförbundet. Vår tidning God Tid stod inför chefredaktörsbyte och en förvandling både innehållsmässigt och ifråga om utgivningsfrekvens, dvs. ökat antal nummer per år. Jag hoppades att Uffe skulle söka jobbet. Han gjorde det och fick det och har sedan dess gjort en både omvälvande och nyskapande insats för tidningen. Det känns lite vemodigt just nu när det är dags att säga ett varmt kollegialt tack!

Hej då, Uffe!

Jag tror att det ska vara ett 70-tal år också sedan jag

skrev mitt första tidningsalster, det var till skoltidningen Gnistan, i Svenska lyceum i Åbo, en skola som inte mera finns och där jag en gång var sist i alfabetet i den sista klassen. Kanske det redan var då som jag valde yrke, jag hoppade sedermera av från studierna och blev korrekturläsare på Åbo Underrättelser. Sedan har journalistiken följt mig oavsett vad jag egentligen i det civila har kommit att syssla med för slags brödföda. På det gamla stadsförbundet klagade man en gång på att jag var mera journalist än politiker.

Som det kanske har framgått av tonfallet i dehär raderna

tycker jag nu att det är dags att börja avrunda spaltkarriären. I den här tidningen försökte jag förr i världen på ledarspalten hetsa upp alla pensionärer till aktivitet och entusiasm, det har andra nu fått ta hand om. Här på bladets baksida har jag på sistone försökt småprata kring tillsynes aktuella frågeställningar och sysslat med lite allmänt mummel i kön.

Men nu säger både kroppen och själen att det börjar vara tid att stiga av och önska god fortsättning till er alla, alla er som jag genom åren har fått ha nöjet och glädjen att kalla samman till fest för fullvuxet folk.

Hej då!

P-H. NYMAN

Sunprime Atlantic View, Gran Canaria a a a a

Semester för vuxna Välkommen till Sunprime Hotels, våra hotell var vi lagt speciell fokus på vuxna som reser utan barn. Allt är anpassat in i minsta detalj för att ge dig lugn och bekvämlighet. På Sunprime Hotels kan du njuta av smakfull design, högklassig mat, goda viner, träning och sköna spabehandlingar.

tjareborg.fi/sunprime

RING OCH BOKA 0303 8080. VARDAGAR 8.30–18, LÖRDAGAR 10–14.

Från fast telefon: 8,2 cent/samtal + 5,9 cent/min. Från mobiltelefon: + 16,9 cent/min.