God Tid 4/2015

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 4 ● 24.4.2015 Årgång 43

LEDARE

När vi var unga var det en världssensation när någon fyllde hundra. Under mina år som ordförande i pensionärsförbundet har jag mött flera hundra­åringar på olika aktiviteter i våra föreningar, och antalet ökar år för år. Det finns forskare, som hävdar att upp till hälften av flickorna, som föds i år i länder med hög välfärd som Finland, kommer att leva till hundra. Den som lever får väl se! SIDAN 2

Bo hemma till varje pris

Institutionsvården skall minska. Det beslöt regeringen redan år 2013 för att minska kommunernas utgifter med 300 miljoner euro på 2017 års nivå i relation till den då uppskattade ramen. Ändringen saluförs med de äldres egna önskningar – myten ”alla vill bo hemma så länge som möjligt” och ”ingen skall behöva ha en institution som sitt hem”. SIDAN 4

Exotic Garden säljer inte bara frön och knölar, utan ser till hela odlingsprocessen. Briketterna av hårdpackad torv som Eva-Lena visar upp används när plantorna ska drivas upp.

Foto KARIN DAHLSTRÖM

Ett frö för varje smak

De Geer-moränerna som bildades när inlandsisen smalt för tusentals år sedan kan bäst ses från utkikstornet Saltkaret vid Svedjehamn Foto KARIN DAHLSTRÖM i Björkö.

Välkommen till världsarvet!

Finlands första och hittills enda världsnaturarv hittar du i Kvarkens skärgård. Läs mer på sidan 8 om den unika skärgården som formats av inlandsisen.

Med över 2 000 frösorter, alla testade för finländska förhållanden, har Exotic Gardens i Närpes Finlands största sortiment av exotiska växter.

Men även frön av mer traditionella växter som tomater, gurka, purjolök och olika örter finns till salu. SIDAN 11

2 GOD TID

4/2015 ­­­

Kansli

Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Berit Dahlin tfn 020 72 888 12 berit.dahlin@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID

Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15, 65100 Vasa tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: C J Center Kb tfn 050 57 553 51 cjcenter@malax.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2015 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Olle Spring och Eva Wörlund.

LEDARE

Hur gammal kan människan bli?

Hur gamla kan hus bli?

Det vet ju ingen. Den som dokumenterat levt längst är fransyskan Jeanne

Samtidigt som vi människor lever allt längre, får

Calment, som dog år 1997 i en ålder av 122 år och 164 dagar. Fem kvinnor, som enlig trovärdiga dokument föddes på 1800-talet, lever fortfarande, eller levde åtminstone för någon vecka sedan; tre i USA, en i Italien och en i Sverige. Äldsta av dem är Gertrude Weaver i USA, född år 1898. Hennes recept för ett långt liv är gudstro, hårt arbete, älska och behandla alla lika.

Alla, som lever enligt de här recepten, når säkert inte lika hög ålder, och andra recept finns ju också.

När vi var unga var det en världssensation när någon fyllde hundra. Under mina år som ordförande i pensionärsförbundet har jag mött flera hundra­ åringar på olika aktiviteter i våra föreningar, och antalet ökar år för år. Det finns forskare, som hävdar att upp till hälften av flickorna, som föds i år i länder med hög välfärd som Finland, kommer att leva till hundra. Den som lever får väl se!

De allmänna recepten känner vi ju till. Mångsidig mat, mångsidig motion

för både hjärnan och kroppen, sociala kontakter och god vänner samt måttlighet är några som rekommenderas ofta. God hälsovård med nya och förbättrade vårdmetoder, regelbundna kontroller, preventiv vård och rehabilitering, betyder också mycket. Inte ens de här kan ändå garantera ett långt liv.

Medaljen har tyvärr också en baksida. Det tycks finnas ett överstort samband mellan bland annat kort utbildning, slitsamma jobb, ohälsosam mat, övervikt, få eller uteblivna hälsokontroller, stor användning av alkohol, lägre inkomster och ett kortare liv. Skillnaderna i förväntad livslängd tycks vara i stigande, och de sociala skillnaderna, som är relaterade till den förväntade livslängden, tycks dessutom gå i arv. Männen är mera utsatta än kvinnorna. Den här utvecklingen står helt i strid med tanken om den nordiska modellen för välfärd.

Folkpensionen var från början avsedd som en grundpension för alla, men arbetspensionen har övertagit den rollen nästan helt. Kvinnor, främst på landsbygden, som arbetat i hemmet eller på jordbruket var länge den största gruppen som fick folkpension. Den gruppen har minskat, och nu är förtidspensionerade män under 55 år den största gruppen. Många av dem har aldrig på allvar kommit in i arbetslivet. Att hindra utslagningen av unga, män i synnerhet, är en viktig humanitär åtgärd, men har också stor ekonomisk betydelse för samhället. Här finns också utrymme för frivilligt arbete, där också pensionärers erfarenhet kunde vara till stor nytta.

Växande inkomstklyftor ses ofta som ett problem. Att bli rik på ett hederligt

sätt, får ändå inte göras till något negativt. Den som vill skaffa sig en förmögenhet är ofta risktagare, som vill se verksamheten och därmed förmögenheten växa. Det betyder att pengarna investeras, oftast i ny produktion och därmed i nya jobb. För att rå på arbetslösheten behöver vi flera risktagande kapitalister i vårt land, inte färre.

Problemet är ju att omtanken om dem som har det svårt och om dem som

slås ut, inte är tillräckligt stark. Egoismen har under en tid varit på tillväxt i vårt samhälle. Det är inte i längden bra för någon. Växande sociala klyftor och utslagning har ett högt pris i forma av dålig livskvalitet för dem som drabbas, och onödiga kostnader för dem som har arbete. Större omtanke om de svaga och utsatta ger också de rika och egoisterna fördelar. Att vara rik och egoistisk är ju inte heller samma sak. Allt flera av de omåttligt rika placerar nu sina pengar i stiftelser, som ger avkastningen till all slags välgörande verksamhet. Pengar är ändå inte allt här i livet, sade en äkta man som sett innehållet i sin hustrus handväska. Den insikten tycks också en del rika ha kommit till, men av andra orsaker. Ingen kan ta pengarna med sig in i evigheten, och vid livets slut är vi ju alla helt jämställda. ”Hellre mera liv i åren än år i livet”, har någon sagt. Den motsatsen håller inte helt. Det tycks vara så att den som har mera (läs bättre) liv i åren har ofta också flera år i livet. Att bry sig om andra är också ett sätt att få ett bättre och kanske ett längre liv, för alla parter. Till den delen har nog sannolikt den 116 år gamla Gertrude Weaver rätt.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

PS Sedan ledaren skrevs har Gertrude Weaver avlidet, men hennes råd kan ju ändå leva vidare. DS

husen en allt kortare livstid. Parthenon på Akropolis i Aten byggdes för cirka 2 500 år sedan, har överlevt ett par hundra jordbävningar och en rejäl explosion i det krutlager turkarna förvarade där på 1700-talet, men står fortfarande kvar, och genomgår nu sin första riktiga renovering. Hos oss är nya hus mögelskadade efter någon månad, hus som stått ett par årtionden rivs för att det är dyrare att renovera än att bygga nytt och taken ramlar in under lite snörikare vintrar eller blåser av vid lite hårdare vind. Plattaken, moderna för något årtionde sedan, läckte som såll efter något år, och inmurade vattenrör i golv och väggar, som man inte kommer åt att kontrollera eller byta, rostar sönder i allt snabbare takt och skapar både stora skador och stora kostnader. Listan över misslyckanden, som byggbranschen åstadkommit är mycket längre än så här.

Samtidigt som husens livslängd har minskat dras-

tiskt, har byråkratin kring byggandet ökat närmast explosionsartat. Planläggningen av markanvändningen kan i värsta fall ta årtionden. Ritningarna över huset görs i detalj och skall godkännas av ett otal myndigheter, kommunala, regionala och i värsta fall också på riksnivå. Den här processen kan också ta år. Misstänker man att en flygekorre funnits i närheten blir det inget hus alls, ens efter år av planering. Under planeringens gång kan grannen och grannens granne och allsköns föreningar besvära sig i alla tänkbara instanser, vilket också tar år ibland.

När den här kostnads- och tidskrävande proces-

sen är över, kommer byggfirmorna och blåser upp huset på någon dag, någon vecka eller högst någon månad. Sedan börjar följande skede. Husen möglar, rören läcker, grunden sviktar, ny miljövänlig målfärg flagar efter ett par år eller taket blåser av eller ramlar in. Husägaren river sitt hår i förtvivlan. Trots den långa behandlingen i olika myndigheter har ingen av dem något som helst ansvar, ens då felaktiga eller bristfälliga ritningar godkänts. En civilrättslig process mot byggfirmorna, som ofta är stora, är dyr, och är utgången osäker, drar sig husägaren. Ingen vill ju stå för en dyr rättsprocess om risken finns att man ändå får stå före reparationerna själv.

Det tycks konstigt nog vara så att ja högre utbildning våra byggansvariga fått, dess sämre hus byggs det. Hus som byggdes för hundra år sedan av självlärda byggmästare är överlägsna dagens hus när det gäller kvalitet och hållbarhet.

Jo, det här är en karikatyr, men med en stark för-

ankring i verkligheten. Behovet av nytänkande tar aldrig slut, men ibland har vi också ett stort behov av gammalt, gott tänkande. Som väljare kan någon säkert fråga: Vad tänker politikerna göra? Det nuvarande systemet är nämligen slöseri med alla tänkbara resurser; mänskliga, miljömässiga, tidsmässiga, ekonomiska samt med naturresurser och byggmaterial. Så kan vi helt enkelt inte ha det. Ingen generation vill ju lämna sönderfallande hus efter sig.

OLE NORRBACK

GOD TID

4/2015 3

Kulturen har stor betydelse för människan Under de senaste åren har flera fors-

kare lagt fram rapporter och undersökningar som visar att kultur har stor betydelse för människans hälsa, välbefinnande och lärande. Kulturupplevelser ger deltagarna nya perspektiv och bidrar därmed till ett djupare livsinnehåll och en känsla av sammanhang.

Man har kommit fram till att musiken kraftigt kan påverka hur vårt immunsystem arbetar mot infektioner. Musik anses bromsa inflammationer som bidrar till åderförkalkning, depression och reumatiska sjukdomar. Forskningen visar också att musik förbättrar återhämtningen efter stroke.

Forskarna har kommit fram till att regelbundet dansande eller dansterapi förbättrar balans och benstomme och därmed minskar risken för benbrott. Dans stärker också tanke- och minnesförmågor och därmed förebygger man eller fördröjer demens. Som bäst håller man på och utvecklar metoder för att behandla patienter med Parkinsons sjukdom med olika former av dans. Det har visat sig att dansterapier kan bromsa utvecklingen av många symptom och till och med ge betydelsefulla förbättringar av balans och kontroll över de egna rörelserna. Forskningsresultaten visar också att om man dansar med en partner eller ensam utför rytmiska

rörelser har ingen betydelse för effekten på själva sjukdomssymptomen, däremot har det betydelse för patientens allmänna välbefinnande.

Forskning kring kultur och hjärna

är idag ett stort och växande forskningsområde både nationellt och internationellt. Kulturens roll i samhället har förändrats betydligt och ses allt mera som en del av de kommunala välfärdstjänsterna och framförallt betonas kulturen som en del av social- och hälsovårdens hälsofrämjande arbete.

Kultur spelar en viktig roll inom Svenska pensionärsförbundet. Under år 2014 ordnades drygt 1 000 olika kulturella evenemang som samlade över 30 000 deltagare!

Med detta som utgångspunkt har jag inte kunnat undgå att reflektera över mediernas rubriker om en statsstyrd kultur. Enligt den utredning som Kommunförbundet gjort i samarbete med Kulturpolitiska forskningsstiftelsen Cupore satsar de finländska kommunerna mellan 105 och knappt 250 euro på kultur per invånare. I utredningen ingick 24 finländska städer, vilket till invånarantalet utgör ungefär hälften av landets befolkning.

Städerna organiserar sin kulturverksamhet och producerar kulturtjänster på många olika sätt, vilket gör att man inte direkt kan jämfö-

Spänst i benen – träning ger trygghet Grundkurs 1–5.9 på Lehmiranta

ra kostnadsuppgifter. I utredningen visar det sig dock att Vasa satsade mest på kultur, nästan 246 euro per invånare. Salo satsade minst, 104,90 euro per invånare. Däremellan finns Tammerfors med 231,40 euro/invånare, Esbo 209,70 euro/ invånare, Åbo 205,00 euro/invånare, Kotka 197,30 euro/invånare, Björneborg 186,70 euro/invånare, Karleby 175,40 euro/invånare, Helsingfors 172,70 euro/invånare, Borgå 158,00 euro/invånare och Vanda 106,70 euro/invånare.

Utredningen har gjorts två gånger tidigare, 2007 och 2010. Det framkommer att kulturverksamhetens andel av städernas ekonomi fortfarande är liten och i de flesta städer har kulturens andel minskat något sedan 2010. Det framkommer också att andelen invånare över 64 år har ökat betydligt i städerna sedan år 2010.

Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet ska kommunerna främja, stöda och organisera kulturverksamheten i kommunen. Med kulturverksamhet avser man professionell och amatörmässig konstutövning, erbjudande och anlitande av konstnärliga tjänster, hembygdsarbete samt tillvaratagande och främjande av det lokala kulturarvet. De statliga bidragen för kultur har inte ökat under de senaste åren och fortsätter den kärva

ekonomin kan man lätt räkna ut att de knappast kommer att öka inom de närmaste åren.

Inte heller riksdagsvalet lyckades

väcka någon nämnvärd debatt om kultur.

Kultur- och motionsfrågor har däremot aktivt diskuterats inom Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO – Eläkeläisliittojen etujärjestö EETU under årets första månader. Diskussionerna resulterade i en gemensam skrivelse till landets pensionärsföreningar om införande av ett motions- och kultur­ kort för alla som fyllt 65 år.

Svenska pensionärsförbundets medlemsföreningar har uppmärksammat skrivelsen och på flera orter har man inlämnat medborgarinitiativ till stads- och kommunstyrelserna om införande av ett motions- och kulturkort för alla som fyllt 65 år.

I vissa städer och kommuner har pensionärerna möjlighet att utnyttja motionsanläggningar gratis eller till ett reducerat pris. Lika viktigt är det att pensionärerna har möjlighet att ta del av det kommunala kulturutbudet gratis eller till ett reducerat pris.

I nedskärningarnas tid behövs nytänkande vad beträffar kultur. Samhället ska fortsättningsvis ha ansvar

för kulturtjänsterna men samverkan mellan den offentliga, privata och tredje sektorn framförs alltmer.

I vårt västra grannland är Umeå som första stad ute med att involvera näringslivet som sponsor av kulturutbud för äldre. Projektet som går under namnet ”Sponsra livet – Efter jobbet” har fått stor uppmärksamhet. Målet med projektet är att uppmuntra till en humanistisk människosyn och erbjuda Umeås äldre invånare ett rikt och varierat kulturutbud. Sponsor­intäkterna kommer att hanteras och fördelas av projektet i samverkan med näringslivet och Umeås socialtjänst.

Sponsorerna i sin tur synliggörs som engagerade aktörer i ett tryggt och hållbart samhällsbygge.

Jag hoppas att så många som möj-

ligt av förbundets medlemmar har möjlighet att ta del av olika kulturupplevelser även detta år! Inkommande veckoslut bjuder i alla fall på en brett och mångsidigt kulturutbud både till lands och till havs.

Finlands Seniordansförbund fyller 30 år och ordnar stor jubileumsfest med cirka 250 gäster i Tammerforshuset. Och för den som gillar jazz finns det möjlighet att delta i den populära Jazzkryssningen till Stockholm!

BERIT DAHLIN verksamhetsledare

Kursen riktar sig till både kvinnor och män i åldern 50+ som är intresserade av att fungera som motionskompis. Kursen lämpar sig också för dig som vill veta mera om hur man förebygger benskörhet d.v.s. osteopeni och osteoporos.

Kursen består av motionsövningar, föreläsningar och diskussioner. Efter kursen har deltagarna beredskap att leda en liten grupp eller fungera som motionskompis. Kursen har tidigare gått under namnet ”Skön men skör”.

Kurspriset 80 € inkluderar halvpension, inkvartering i dubbelrum och kursprogram och -material. Tillägg för enkelrum faktureras skilt. Lehmiranta ligger 15 km söder om Salo varifrån det ordnas transport till kursplatsen.

Kom med!

Det finns ännu några platser kvar på kursen i Norrvalla 19–23.5. Agera snabbt om du är intresserad!

Anmälningar och förfrågningar tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi

Kommande resor 8–12/6 18–24/8 13–17/9 26/9–3/10 30/9–7/10 7–14/10 26–28/10 27–28/11 27–29.11 5–9.12

Riga Fullbokad, fråga efter avbokningar.

Bornholm, fullbokad fråga efter avbokningar tfn 050 328 1209.

Ruskaresa till Saxnäs i Sverige Se sidan 17 Barcelona och Mallorca Se sidan 16 Sicilien runt Se sidan 16 Slovenien Se sidan 16 Seniorskeppet från Helsingfors till Stockholm Se sidan 17 Stormskärs Maja i Åbo Se sidan 17 Musikalresa till Stockholm, Det Påstrukna Förklädet Se sidan 16 Julmarknad i Lybeck

Kommande program 19–23/5 5/8

1–5/9

Spänst i benen, Norrvalla Se sidan 2 SPF Österbottens sommarfest på Carpella Spänst i benen, Lehmiranta Se sidan 2

Vem blir Årets pensionär 2015?

Till Årets pensionär utses en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär. Årets pensionär presenteras på höstmötet i november 2015.

Till Årets pensionär 2014 utsågs Majlis Kvist från Helsingfors.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Verksamhetsledare Berit Dahlin, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller berit.dahlin@spfpension.fi senast 31.10.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärsförbundet.

4 GOD TID

4/2015

Institutionsvården ner, kosta vad det kosta vill ?

Institutionsvården skall minska. Det beslöt regeringen redan år 2013 för att minska kommunernas utgifter med 300 miljoner euro på 2017 års nivå i relation till den då uppskattade ramen.

Det här har man nu för avsikt att förverkliga och den 30 december – utan dess större offentlig diskussion – godkändes en ändring av äldreomsorgslagen (980/2012). Ändringens enda syfte är att dra ner institutionsvården, det vill säga dygnetruntvården.

Varför just dygnetruntvården ? Ändringen saluförs med våra, det vill säga de äldres, egna önskningar – myten ”alla vill bo hemma så länge som möjligt” och ”ingen skall behöva ha en institution som sitt hem”. Sanningen är ändå krasst ekonomisk – det handlar om pengar. I motiveringarna till lagändringen konstateras att kostnaderna för tjänster som äldre regelbundet använder (öppenvårdstjänster, institutionsvård och tjänster som placerar sig mellan dessa) uppgår på årsnivå till cirka 4,1 miljarder euro, varav över 70 procent består av kostnader för dygnetruntvård. Om sparmålen skall nås så anses det att dygnetruntvården skall ner.

Beslut eldas ytterligare under av en rapport av Institutet för välfärd och hälsa (THL-rapport 13/2014). I den står det ordagrant citerat ur lagens motiveringarna följande: ”för närvarande är en tredjedel av klienterna inom det intensifierade serviceboendet sådana som skulle klara sig med lättare tjänster än de tjänster de omfattas av och av klienterna inom den regelbundna hemvården är en femtedel sådana vars behov skulle kunna tillgodoses på en hälsocentrals läkar- eller sjukskötarmottagning. Av institutionsvårdens klienter är 12 procent

sådana som utifrån hur krävande vård som behövs genast skulle kunna skrivas ut från institutionsvården. Av resten är hälften sådana som behöver hjälp med dagliga grundläggande aktiviteter, så intensifierat serviceboende kan bedömas vara tillräckligt för dessa personer.

Således skulle servicestrukturen för dygnet runt vården överensstämma med målen redan om de nuvarande klienterna placerades mera ändamålsenligt ” Vad går då lagändringen ut på ?

I äldreomsorgslagen (980/2012) stadgas från och med årsskiftet att ”kommunen får tillgodose en äldre persons servicebehov med långvarig institutionsvård endast om det finns medicinskt motiverade skäl eller skäl som anknyter till klient- eller patientsäkerheten.”

Därtill förutsätts att kommunen har utrett möjligheterna att tillgodose den äldre personens servicebehov med hjälp av öppenvårdstjänster innan vården och omsorgen ges som långvarig institutionsvård. En dylik utredning ska också göras om en person har fått dygnetruntvård på institution i tre månader och en utredning inte har gjorts tidigare.

En äldre person har inte rätt att få vård och omsorg som långvarig institutionsvård enbart på basis av hans eller hennes egen önskan – något som man enligt motiveringarna inte heller tidigare haft.

Beslutet är ett vårdbeslut, inte ett förvaltningsbeslut, vilket betyder att beslutet fattas av en legitimerad läkare och beslutet kan inte överklagas. Kommunens pröv-

ningsrätt begränsas och långvarig institutionsvård är möjlig endast om ditt servicebehov är medicinskt motiverade. Ensamhet, otrygghet och panikkänslor när du ligger ensam i mörkret räknas knappast som medicinska skäl. Även bestämmelsen ”skäl som anknyter till klient- eller patientsäkerheten” skall tydligen tolkas mycket snävt. I motiveringarna sägs att ”enbart oro för att funktionsförmågan kommer att försämras och att hjälp eventuellt kommer att behövas om en sjukdom blir värre är inte en sådan risk för patient- eller klientsäkerheten som avses i lagen.”

Hur skiljer sig bestämmelserna från de tidigare ?

En stor ändringen är att det nu förutsetts en utredning innan långvarig institutionsvård blir möjlig och att beslutet är ett vårdbeslut på medicinska grunder. Tidigare gavs möjlighet till institutionsvård även – ”om det annars är motiverat för att en äldre person ska ha ett värdigt liv och få säker vård”. Det har helt strukits ur lagstiftningen med den motiveringen att det i praktiken har visat sig lämna rum för tolkning.

Vad kan bli följderna av lagändringen ?

Om jag läser lagändringen som ”fan läser bibeln” så har vi framför oss ett mycket iskallt samhälle där ett värdigt liv inte har någon plats.

Den första frågan som inställer sig är – hur går det för dem, som i detta nu får dygnetruntvård ? Är man faktiskt tvungen att – ifall det inte tidigare gjorts – göra upp en utredning också för dem? Vad

händer i så fall med dem för vilka en utredning visar att det inte finns medicinska skäl för dem att erhålla dygnetruntvård? De, som ”bara” på grund av ensamhet och allmän svaghet och för att kunna ”ha ett värdigt liv” får dygnetruntvård – denna 12 procent/en tredjedel som enligt ovannämnda THL:s rapport skulle klara sig med lättare tjänster. De förändringar, som eftersträvas – skall enligt lagens motiveringar uppnås snabbt – till år 2017. Det tyder på att det kommer att finnas många gamla människor som skrivs ut – men kan man faktiskt göra det i praktiken och i så fall till vad? Det sägs att kommunerna också i fortsättningen kan utveckla nya tjänster som placerar sig mellan öppenvårdstjänsterna och institutionsvården samt andra serviceformer som är lättare än institutionsvård. Hur och med vilka pengar det skall göras ges det inga svar på. Lagändringen gäller enbart begränsade möjligheter att bevilja dygnet­runtvård.

För det andra kommer det alltså att bli betydligt svårare att som ny bli beviljad dygnetruntvård. Din egen eller de dinas önskemål har ingen betydelse och inte heller att det i kommunen kanske råkar finnas lediga platser för dygnetruntvård.

Betydelse har endast om den legitimerade läkaren fattar ett vårdbeslut eller inte.

Skrämmande är att notera den misstro man visar mot kommunerna. Det sägs ordagrant att ”THL:s rapport stöder den uppfattningen att det i många kommuner är befintliga lokaler, servicestrukturen och verksamhetspraxis som till och med i högre grad än klienternas servicebehov bestämmer om klien-

terna, även nya klienter placeras i institutionsvård eller i öppenvård.”

Det finns säkert exempel på detta men det förefaller mig nog rätt förbluffande att man på lagstiftarhåll i ministeriet inte dess mera värdesätter den kunskap om äldreomsorg som finns i kommunerna. Äldreomsorg om något kräver lokalkännedom och närhet. År 2013 fanns nästan 465 000 invånare i åldern 75 år eller äldre, varav de som var 85 år eller äldre utgjorde 130 000. Ur den statistik, som finns i motiveringarna – framgår att över 70 procent av invånarna i åldern över 75 år eller äldre inte alls omfattas av tjänsterna för äldre – de som kostar 4,1 miljard. En del köper säkert tjänsterna från privata sektorn men vem har råd med dygnet­runtvård som kostar mellan 4 000 och 5 000 euro per månad.

Sedan skall vi komma ihåg att en mycket stor del klarar sig utmärkt på egen hand. De är i det skicket och har ett sådant nätverk att de inte behöver varken hemvård eller institutionsvård. Vi borde sätta alla klutar till för att höja denna andel av friska seniorer – satsa på att upprätthålla deras såväl psykiska som fysiska förmåga vilket i förlängningen skulle leda till minskad dygnetruntvård. Är det verkligen rätt att vi stirrar oss blinda på hur man kan minska på kostnaderna genom göra livet hårt och omänskligt för de av oss, som är i behov av dygnetruntvård.

Man börjar helt i fel ända – dygnetruntplatserna borde inte få dras ner innan man ökat och utvecklat den öppna vården och mellanformerna mellan öppenvård och institutionsvård.

CHRISTEL VON MARTENS

Språkpolitiskt recept: Ju tidigare, desto bättre Tvåspråkighet är en klar konkurrensfördel, för samhället och för individen.

Det är president Martti Ahtisaari övertygad om, och med honom den tydliga riksdagsmajoritet som i vintras röstade omkull medborgarinitiativet om frivillig skolsvenska. Men den nationella språkpolitiken behöver fortsatt stöd av en nationalspråksstrategi, och därtill en konkret handlingsplan.

Svenska Finlands folkting ordnade den 8 april en debatt om Svenskan i Finland och Finland i Norden. På plats fanns Martti Ahtisaari, ”pappa” till statsrådets principbeslut om en Nationalspråksstrategi från 2012, samt representanter för sju riksdagspartier – alla utom Vänsterförbundet.

Alla var överens om att den tillträdande regeringen måste fortsätta det strategiska språkpolitiska arbetet, och om att mycket återstår att göra.

Bara en röst – den sannfinländska

– höjdes för att valresultatet avgör

om skolsvenskan ska bli föremål för nya duster.

– Regeringen ska respektera riksdagens beslut, sade Carl Haglund (SFP) som kommentar till Markku Saarikangas (SF) otydliga resonemang om den kommande regeringens eventuella sammansättning och politik.

För de övriga kandidaterna på plats tycktes det vara entydigt klart att riksdagen inte kommer att behandla ”samma” medborgarinitiativ en gång till. Därmed är frågan om frivillig skolsvenskan skrinlagd åtminstone för en överskådlig framtid.

I stället bjöd partierna över varan-

dra i fråga om tidigareläggning av undervisning i det andra inhemska språket. Om diskussionen på Ständerhuset är något att gå efter, kommer Finlands nya regering att arbeta för en större omläggning av grundskolans språkprogram.

– Ju tidigare, desto bättre, sade Ahtisaari. Årskurs 6 är för sent.

Haglund hoppades på stöd för SFP:s förslag om skolsvenska respektive finska från och med årskurs 1, men radikalast är Juha Vartiainen (SAML), som sade att alla barn borde få börja med andra inhemska redan i förskolan – helst i 2–3-årsål-

dern. Olli Rehn (C) tycker, på basis av sina internationella erfarenheter, att 6-åringar ska få lära sig sitt andra språk.

Reijo Paananen (SDP) berömde sitt eget partis höga ambitionsnivå med tre främmande språk för alla barn; ett av dem svenska eller finska. Pekka Haavisto (GRÖN) betonade för sin del vikten av kontakt över språkgränsen.

– I Munkshöjden minglade mänskorna inte alls, konstaterade Haavisto om sin egen skoltid.

I samband med behandlingen av

medborgarinitiativet om frivillig skolsvenska godkände riksdagen tanken på regionala försök. Vad det beslutet ska leda till återstår att se.

Haglund menar att skolbarn inte ska vara föremål för försök och Haavisto förutser stora problem på arbetsmarknaden när personer

som inte har läst svenska söker jobb i tvåspråkiga regioner.

Regeringsförhandlingarna kommer

att ge svar på den uppenbara frågan om alla de åsikter som framfördes på Folktingets debatt är representativa för respektive parti.

Text JOHANNA WESTMAN

Alla var överens om att den tillträdande regeringen måste fortsätta det strate­ giska språkpolitiska arbetet, och om att mycket återstår att göra.

GOD TID

Planera din pensionärsekonomi Borde pensionärer satsa mera på att planera sin ekonomi? Varför? Hur kan det gå till? Något slag av kassabok, hembokföring?

Det finns många olika tillfällen och vändpunkter i livet då det skulle löna sig att planera ekonomin litet grundligare. Pensioneringen är definitivt en sådan, eftersom inkomsterna oftast sjunker ordentligt och utgifterna blir litet annorlunda. Det är heller inte för sent att göra det fastän man redan varit pensionerad en tid.

Då man talar om ekonomiplanering tänker man i första hand på att kartlägga sina inkomster och utgifter, göra ett slags budget för en viss period framåt i tiden.

Lika viktigt är det ändå att sedan följa upp vad inkomsterna och utgifterna i verkligheten har varit, det vill säga att bokföra. Första gången kan det faktiskt löna sig att göra det här i omvänd ordning, alltså först exempelvis en månad bokföra inkomster och utgifter och därefter göra upp en, antagligen mer rea-

listisk, budget och följa upp den en tid.

Hur länge beror på ens motivation och behov! Får man ganska snabbt en klar bild av ekonomin så kan man sluta då, men om man vill följa med en tid, för att till exempel se vilka utgifter man eventuellt kunde minska på eller att man har varit onödigt försiktig och egentligen kunde unna sig någon guldkant, så följer man med en längre tid. Utgifterna infaller dessutom ojämnt under året, så ett år är en lämplig tid om man vill få en bra helhetsbild.

Marthaförbundets hemsidor hittar man våra bokföringsoch budgetblad. Använd länken martha.fi/sv/radgivning/tips/. Vill någon göra det hela manuellt så har jag fortfarande en kassaboksversion som jag kan kopiera upp och skicka På

4/2015 5

PENGARNA & LIVET

per post. Kostnaden för kopiering och postning blir 5 euro per styck.

Naturligtvis behöver man inte göra en heltäckande bokföring utan kan välja bara en viss typs utgifter som man följer upp av en eller annan orsak. Bokföringshjälpmedlet underlättar ändå eftersom det räknar ihop.

Men ekonomiplanering är inte bara budget och bokföring utan man kan också behöva veta sitt penningläge just nu och en tid framöver. Kassaflödesschemat är då det rätta hjälpmedlet. Länk: martha.fi/sv/radgivning/tips/.

Till ekonomiplanering hör också ett genomtänkt sätt att sköta betalningar. I långsiktig ekonomiplanering ingår juridiska frågor och planering av anskaffningar och deras finansiering. Ekonomiplanering kräver ett visst mått av ekonomiskt tänkande och naturligtvis motivation.

JANINE SMEDS sakkunnig i privatekonomi på Marthaförbundet

Janine Smeds på Marthaförbundet tipsar om hur du planerar din ekonomi.

Utan dator = utanför samhället Det börjar bli allt mera uppen-

SPF:s Östnyländska distrikts uttagningstävling för frågesportsfinalen hölls i Kotka Svenska samskola 16.4 och vanns av Borgå svenska pensionärsförening med 19 poäng av 30 möjliga. Det vinnande laget bestod av Ulla Grönroos, Anja Sjöblom och Bengt Nyholm. Foto ARNO WIRZENIUS

Kilpi, Acke, Fellin och oolog svåra nötter att knäcka Vem skrev I salen på Alastalo? Vem av Önningeby­ konstnärerna gifte sig med Topelius dotter? Vad heter den baltiska staden Fellin i dag? Med vad sysslar en oolog?

De här frågorna förorsakade mest huvudbry i årets uttagning till pensionärsförbundets frågetävling.

Sju lag kvalificerade sig till finalen under de regionala uttagningarna den 16 och 17 april.

Borgå svenska pensionärsförening representerar Östnyland, Arkadia Pensionärer Mellannyland och Sjundeå Pensionärer Västnyland.

I Åboland gick Pargas Svenska Pensionärer till finalen.

På grund av distriktets storlek får Österbotten skicka sina tre bästa lag till finalen. De är Korsholms Pensionärsförening, Pensionärsföreningen Vi Norrifrån (Karleby) och Vörå Pensionärsklubb.

Finalen går av stapeln den 26 oktober ombord på Seniorskeppet (vid Olympiaterminalen i Södra hamnen) före avfärden från Helsingfors till Stockholm.

Det var för övrigt Volter Kilpi som skrev I salen på Alastalo och medlemmen i Önningebykolonin J. A. G. Acke som gifte sig med Eva Topelius.

Staden Fellin i Estland heter i dag Viljandi och en oolog forskar i ägg.

Text ULF WAHLSTRÖM

bart att de av oss äldre som inte har dator, läsplatta eller smarttelefon inte har samma möjligheter som övriga befolkningen att vara delaktig i dagens samhälle. Men också om vi äldre har tillgång till IT så kanske vi inte har den kunskap som fodras för att utnyttja den möjlighet som erbjuds i form av både information, service och delaktighet i dagens samhälle om man inte till fullo kan använda sig av de tekniska möjligheter som finns att tillgå.

En utveckling som delar Tyvärr så pekar utvecklingen allt mer mot att den service som erbjuds av olika kommersiella aktörer som banker, researrangörer och inte minst nätförsäljningsföretag endast kan nås via nätet. Till exempel många banker håller öppet sina kontor bara någon timme i veckan för kassatjänster, om det överhuvudtaget finns något kontor kvar på orten. Dessutom tar bankerna ordentligt betalt för att betjäna över disk vid betalningar av räkningar. Även om man skall ut och resa så är nätet näst intill nödvändigt. Många resebyråer har lagt ned verksamheten och till och med VR har minskat sina försäljningsställen och öppenhållningstider. Om man är ute efter förmånliga biljetter till flyg, tåg och buss så är den information som ges på nätet helt nödvändig.

Det är där som man får veta allt om de förmånligaste alternativen och passa på och boka när de erbjuds, kanske följande timme är det redan för sent.

Men även den offentliga infor-

mationen från statsförvaltningen, samkommuner och kommuner övergår allt mera till datorvärlden. Man kanske annonserar i dagspressen en liten annons om vad som är på gång men vill man veta mera så hänvisas man till nätinformation.

Hur stor del av pensionärerna använder datorer Olika undersökningar visar att upp emot hälften av pensionärerna använder datorn till de flesta uppgifter som är vanliga på nätet. Sedan finns en drygt 10 procent som till viss del har tillgång till, och använder datorn sporadiskt och så har vi cirka 35–40 procent som varken har tillgång till dator eller använder nätet överhuvudtaget.

Den sista gruppen som inte använder sig alls av IT-tjänster är oftast de äldre pensionärerna men de finns också bland yngre och sådana med minnestörningar.

Det är denna grupp som alltmera blir utanför samhället, både vad gäller information, social gemenskap och har allt svårare att klara vardagsbestyren.

Vem hjälper Våra pensionärsorganisationer, och inte minst Svenska pensionärsförbundet, har redan under ett antal år uppmärksammat frågan om hur få fler pensionärer att lära sig använda datorer, läsplattor och smarttelefoner.

Ute i de enskilda föreningarna görs stora insattser att få medlemmarna att gå olika kurser för att kunna komma igång med användandet av nätet. Här samarabe-

tar man ofta med kommunernas vuxeninstitut men har också egna handledare som hjälper institutens lärare eller ordnar egna kurser. Så ordnas också IT-Caféer, exempelvis i Korsholm, där medlemmarna får komma in med sin dator eller har man ingen så får man lite vägledning via handledarnas datorer och läsplattor. Caféerna är mera ett sätt att få besökarna att komma igång med arbetet än regelrätt undervisning.

SPF har under tre år genomfört ett IT-projekt som avslutades vid årsskiftet med pengar från Penningautomatföreningen och detta var så framgångsrikt att Penningautomatföreningen beviljat nya pengar för ytterligare tre år. Nu har en ny koordinator anställts som skall utbilda, i första hand, föreningarnas handledare men även fungera som support för handledarna ute i föreningarna.

Fråga om demokrati Vi inom pensionärsrörelsen ser problemen för de hundratals tusen pensionärer som ännu i vårt land står utanför allt som sker på nätet.

Detta gäller både i det dagliga livet men även utanför den sociala värld som lever i IT-åldern.

Pensionärsorganisationerna anser att även dessa pensionärer som inte använder datorer bör få den service och information som hör till ett demokratiskt samhälle.

Det hör till en demokrati att alla kan vara delaktig i det som sker och ingen skall behöva ”stå utanför samhället”.

HENRIK SVARFVAR

Texten har även publicerats i Mega v 11

6 GOD TID

4/2015

Vårmöte i Dragsvik Det var strålande vårväder i Dragsvik när Svenska pensionärsförbundet höll sitt vårmöte där den 21 april.

160 deltagare, av vilka 115 var delegater, inledde dagen med lunch. Ärtsoppan och pannkakorna hade strykande åtgång och alla var mätta och nöjda när mötet inleddes.

Förbundsordförande Ole Norrback öppnade dagen, kommendör Carl-Magnus Wasenius framförde en hälsning från Nylands brigad och Bror Westerholm från Ekenäs Pensionärer hälsade välkommen.

Själva vårmötet förlöpte enligt planerna.

Efter mötet premierades vinnar­ trion i medlemsrekryteringstävling: Närpes Pensionärsförening, Ingå Pensionärer och Mariehamns Pensionärsförening.

Efter kaffet och de traditions-

tyngda militärmunkarna höll Reijo Vanne, Analysenhetens direktör på TELA ett anförande med rubriken Bättre finansiering av pensionerna efter pensionsreformen – placeringarna har en viktig roll.

Han tog bland annat upp Pensioner, pensionssystem och arbetspensionsmedlens cirkulation; Hur placeras arbetspensionstillgångar; Reform 2017 – vad händer? och Arbetspensionsutgifter och finansiering på lång sikt.

Inomhusaktiviteterna avslutades

med att Nils Jansson från Österby Pensionärer berättade om Dragsviks mörka historia under 1918, då röda fångar hölls internerade på området.

Dagen avslutades med att premiär-

löjtnant Mikael Isberg informerade om Nylands brigad.

Årets it-pensionär Svenska pensionärsförbundet utser Årets IT-pensionär på Seniorkryssningen 2015.

Till Årets IT-pensionär utses en person som har gjort betydande insatser för föreningarnas IT-verksamhet.

Till Årets IT-pensionär 2014 valdes Kaj Kankaanpää från Grankulla.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till IT-koordinator Robert Riska, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller till robert.riska@spfpension.fi senast 31.8.2015.

Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala (t.v.) och forskningsdirektör Mikko Kautto frågade styrelsen för PIO till råds i samband med styrelsemötet 9.4.

Jukka Rantala, vd för PSC:

Fonderna kan inte delas ut Styrelsen för PIO har haft tillfälle

ge Pensionsskyddscentralen (PSC) vägledning i fråga om centralens nya strategi. Bland annat efterlystes från PIO:s håll en informationspolitik som stärker ungdomarnas tro på pensionssystemet och som tydliggör det meningsfulla i pensionsfonderna.

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO höll den 9 april sitt styrelsemöte i Böle i Helsingfors, med Pensionsskyddscentralens vd Jukka Rantala som värd.

På plats fanns också direktören för forskning och statistik Mikko Kautto.

Frågan om varför de fonderade

pensionsmedlen inte kan delas ut i form av pension besvarades så här konkret: – Fonderna är slut 2060 om pensionerna binds vid index utan att några andra åtgärder vidtas, sade Jukka Rantala.

Inom PIO:s styrelse förstår man detta; problemet är att förståelsen inte är så utbredd i samhället som önskvärt vore.

Ett annat önskemål som riktades till PSC är att pensionärsorganisationernas ledare ska få tillgång till komprimerad och överskådlig jämförande information om de olika pensionssystemen i Europa. Ran-

tala antecknade önskemålet och medgav att de beskrivningar av pensionssystemen i vissa europeiska länder som nu finns på PSC:s webbsajt inte fyller behovet.

Pensionsskyddscentralen är ett opartiskt, lagstadgat samarbets­ organ och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av ar­bets­pensionsskyddet. Den producerar gemensamma tjänster för arbetspensionssystemet. Sådana tjänster är bland annat forskning och statistik, planerings-, utbildnings- och kommunikationstjänster samt juridiska och rådgivningstjänster.

Text och foto JOHANNA WESTMAN

IT-BITEN

När lösenordet inte räcker till – två-faktor verifiering Var man än rör sig, i den digitala världen,

idag så skall man logga in och identifiera sig till höger och vänster. På de flesta ställen fungerar inloggningen på ungefär samma sätt, genom att identifiera sig och sedan berättar en ”hemlighet” som oftast kallas lösenord.

Det här är ett ganska enkelt och smidigt sätt att bevisa vem man är och ge tillgång till tjänster på nätet. Men det finns förstås några problem. Skall vi logga in på många olika ställen så måste vi ha många olika hemligheter och identifieringar. Vi kan jämföra detta med en stor nyckelknippa med nycklar till olika lås, det gäller att ha alla nycklar med och minnas vilken som hör vart.

Ett annat vanligt problem är om någon får reda på vår ”hemlighet”. Vår identitet, som ofta är vår e-post adress, är inte hemlig och vem som helst kan känna till den.

Men lösenordet skall vara hemligt, något som bekräftar att du är den du påstår dig vara. Om tjänsten vi försöker logga in på är väldigt viktig och informationen där är värdefull, då räcker det kanske inte mera med en ”hemlighet”.

I filmerna brukar de hota eller tortera huvudpersonen för att få veta koden till

kassavalvet. I verkligheten brukar skurkarna lura till sig lösenordet på sätt eller annat, ofta genom att utnyttja användarens godtrogenhet tyvärr.

Två-faktor verifiering För att öka säkerheten har fler och fler tjänster börjat använda inloggning i flera olika steg. Utöver din ”hemlighet”, lösenordet krävs nu också att du har något i din besittning, något som bara du kan ha.

En form av denna metod använder red­ an nätbankerna, du har en hemlig kod som du loggar in med. Utöver den har du också en kod-tabell varifrån du avläser koder och matar in. Om du inte har både din hemliga kod och din tabell kommer du inte in i nätbanken. I filmerna brukar de använda röst igenkänning eller skanning av näthinnan, allt för den visuella effekten. Men principen är samma, en hemlig kod och något som endast du har, din röst eller ditt öga.

Andra tjänster som börjat med två-faktor verifiering är bland annat Google och Facebook. De har inte tillgång till din biometriska information (röst eller näthinna).

Men däremot något som nästan alla har, din mobiltelefon. Det här är en orsak varför

tjänsterna har börjat fråga efter ditt telefonnummer, för att säkrare kunna identifiera just dig då du loggar in. Då du har skrivit in ditt användar-id och lösenord skickar tjänsten en kod till din mobiltelefon (gratis) och du skriver av koden du får i telefonen och du skriver in den i datorn där tjänsten frågar efter koden. Nu har det bekräftats att du inte bara vet ”hemligheten” utan du har också din telefon, med det nummer du hade angett tidigare. Nackdelen är förstås att inloggningen blir mera omständig och arbetsdryg, fördelen är förstås att din information är i mera säkert förvar.

Bankkoderna som identifiering?

Ibland krävs det att man loggar in med sina bankkoder även om det inte är frågan om något uppköp. Till exempel FPA förutsätter att man loggar in med nätbankens koder innan man kan göra ändringar i sin deklaration på nätet. I själva verket har detta inget med ditt bankkonto eller dina pengar att göra. Det är bara en tjänst som bankerna erbjuder. Du har visat upp ditt ID och bekräftat din identitet då du första gången fick dina nätbankskoder från banken. Eftersom vi just konstaterat att nätbanken har

en mycket säker teknik för att bekräfta att du är just den du är så erbjuder de också denna tjänst till andra. FPA, eller vilken annan tjänst som frågar efter din identitet, kommer inte nära dina pengar utan skickar helt enkelt en förfrågan till banken ”är detta den person som hon säger sig vara?”, banken ber dig visa din ”hemlighet” och uppvisa att du har dina koder. Varefter banken är säker på att du är den du säger dig vara och bekräftar detta till FPA. En liknande tjänst har också utarbetats där man kan bekräfta sin identitet utan att använda nätbanken. Tekniken är lite liknande som hur Google och Facebook gör.

Via att ha en hemlig kod och din telefon kan du via din telefonoperatör bekräfta din identitet. Tjänsten har inte ännu fått en väldigt stor spridning men det är på gång.

Tjänsten heter Mobiilivarmenne, mera information om dem hittar du på mobiilivarmenne. fi/se/.

ERIC JANSSON frilansskribent

GOD TID

4/2015 7

BOENDE

Hur modernisera vår bostad?

Människor, hus och bostäder har sin ålder, som kan

vara svår att gömma eller göra otydlig. Därför är den avgörande frågan i samband med modernisering av hus och bostäder alltid: finns det någon teknisk orsak att modernisera huset eller bostaden, eller har vi någon personlig lust att få fram ett nyare – modernare – utseende?

Många av målsättningarna gäller här tycke och smak, och då är det tyvärr inte alltid fråga om god smak. Branschtidskrifter och reklambroschyrer är ofta medskyldiga till den stilmässiga slumbildningen.

En speciell problematik utgör kompletteringarna

som vi gärna vill införa i anknytning till äldre och fortfarande fungerande komponenter och installationer i huset. De lyckade lösningarna (ytterligare en skåpmodul, ännu ett dörrhandtag eller en bit parkett) bör gärna vara gjorda med de gamla lösningarna som förebilder, helst i fråga om både material och utformning.

I knepiga fall finns det faktiskt överraskande goda möjligheter att via specialaffärer eller antikaffärer få fram unika gamla eller eftergjorda beslag och komponenter.

Vissa önskemål i bostadsrenoveringen kan gälla

komponenter för vatten- och avloppsinstallationer. På den punkten har många husbolag intagit en välmotiverat sträng hållning: obekanta eller rentav obskyra vattenkranar från bostadsägarens utlandsresor får inte alls installeras. Vattenläckage är bekymmersamma inte bara för den prylglada bostadsägaren, utan i värsta fall också för hans grannar och husbolag som kan drabbas av läckage.

Gemenskapsboende i Seniora i Ekenäs

Då det gäller bostadsmodernisering är frågorna om

På vårt gemenskapsboende kan du bo om din funktionsförmåga och ditt hälsotillstånd är sådant att du kan klara dig med på förhand överenskomna tjänster dagtid.

säkerhet och äkthet de tyngsta. Elsäkerheten får man inte pruta på. Det finns inga tekniska skäl att förnya elinstallationer från 1970-talet eller senare år. Kompletteringar av elinstallationerna kan införas enligt behov, men en annan tänkbar lösning är att förnya elinstallationernas alla synliga ”dosor” (strömbrytare och vägguttag), gärna i en någorlunda tidstypisk stil. Äktheten är ett begrepp som berör framför allt ytor och komponenter av trä. Ju diskretare och neutralare ytan är (köksskåpssockel, skrubbsockel och -sidor, innerdörrars karmlister), desto längre kan vi gå då det gäller att acceptera också ytor av imiterad karaktär. Där materialet finns nära våra ögon och händer (arbetsbänk i köket; skåpdörrar), är det mer angeläget att materialet är gediget och utförandet stilriktigt.

Du bor i ett eget, trivsamt rum med badrum och toalett och helinackordering. I det ingår bland annat samtliga måltider, städning, tvätt av kläder och trygghetsalarm.

Beträffande övrig service, omsorg och tillsyn kan du välja ett alternativ som motsvarar dina önskemål.

Mer info: Susanne Lindgren, 044 788 6041, susanne.lindgren@folkhalsan.fi

Läs mer på folkhalsan.fi/bo

Kraven på långsiktshållbarhet i våra bostäder har

Villa Rosa i Mjölbolsta i Karis

länge varit för låga, och det är dags att höja kravnivån särskilt gällande golvmaterialen. Mjuk (= tunn, billig) parkett har dålig hållbarhet i fråga om slitage, men det kan löna sig att förhandla om parkettrenovering med en duktig parkettentreprenör. Linoleummatta är ett traditionellt golvmaterial med många goda egenskaper. Plastmatta finns på marknaden av alltför många olika kvaliteter, likaså laminat.

I samband med den allt mer allmänna golvvärmen i småhusen har laminatbeläggningen många fördelar.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Villa Rosa ligger naturskönt på det gamla sjukhusområdet i Mjölbolsta i Karis. Vi finns i ett eget hus och har egen trädgård.

Villa Rosa är tänkt för dig som behöver vård och omsorg dygnet runt.

Du bor i eget rum med wc och dusch. Alla som jobbar hos oss talar både svenska och finska.

Folkhälsan Syd är godkänd servicesedelproducent för flera i kommuner i huvudstadsregionen.

Mer info: Susanne Lindgren, 044 788 6041, susanne.lindgren@folkhalsan.fi

Läs mer på folkhalsan.fi/bo

Åminne / Malax

Landets förmånligaste och VERKLIGT populära sommarviste

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIK Bouppteckningar, arvskiften, testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313* Vasa, tfn 010 247 5185* *Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

ARBETETS VÄNNERS PENSIONÄRSBOENDE.

Kvarkens pärla, Åminne, knappt 30 km från Vasa.

Simstrand och sommarrestaurang som grannar.

Besök: www.siirtolapuutarha.fi Kontakta Håkan tel 040 9137347 mail hakan.ronnqvist@pp.inet.fi

Hemmet, som är ett hyreshus i Helsingfors, ligger på ett lugnt och naturskönt område på Brändö. Lägenheterna består av en- och några tvårummare med kokvrå och rymligt badrum. I huset finns tillgång till ett stort kök, matsal, bibliotek, hobbyrum samt sällskapsrum i våningarna, som vid behov kan utnyttjas.

Kontaktperson: Om du är i behov av en lägenhet nu eller möjligtvis i framtiden RING mig Tuula Mervasto 050-5163182.

Beskrivning: I hyran (345€ för ca 23 m2) ingår konsultation av läkare en gång i månaden. Tillgång till bastu, tvättstuga kall och varm källare.

I varje lokal finns alarmklocka och brandvarnare.

I huset finns stadigvarande gårdskarl.

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Smedjegatan 13, 00150 Helsingfors

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

8 GOD TID

4/2015

En sevärd skärgård som stiger upp ur havet Kvarkens världsarv sträcker sig över fyra kommuner på Finlands västkust. När inlandsisen smälte för flera tusen år sedan formades den unika skärgård som i dag lockar besökare från när och fjärran. Tack vare god marknadsföring och utökat utbud av turisttjänster har Finlands enda världsnaturarv fått en alldeles egen plats på världskartan.

Finland fick sitt första och hittills enda världsnaturarv 2006 – Kvarkens världsarv. Tillsammans med Höga Kusten i Sverige bildar Kvarkens skärgård en ekologisk enhet.

Höga Kustens branta stränder och Kvarkens flacka och låga kust är varandras topografiska motsatser.

Höga Kusten fick sin världsarvsstatus redan år 2000 och när Kvarkens skärgård upptogs på UNESCO:s lista kom båda sidorna av Kvarken att utgöra ett enda gränsöverskridande världsarv.

Landhöjningen, som har pågått sedan inlandsisen smälte för tusentals år sedan, präglar landskapet och naturen. Landet höjer sig ur havet med cirka 8 millimeter per år i Kvarkens skärgård.

När inlandsisen smälte lämnade den efter sig spår i form av isräfflor och sedimet som avlagrats i samband med framryckningen. Dessa spår kan vi se i Kvarkens skärgård.

De mest kända är De Geer-moränerna, som bäst kan ses från det 20

meter höga utsiktstornet Saltkaret vid Svedjehamn i Björkö. De Geermoränerna kallas också tvättbrädesmoräner och från höga höjder kan man se hur de framträder i form av långsmala, parallelltgående holmar i havet. Det förekommer även andra former av moränavlagringar i Kvarken, så som Ribbed-moräner och Drumliner, båda typerna med sin särskilda form.

Turismen ökar Kvarkens naturav breder ut sig över fyra kommuner: Vörå, Korsholm, Vasa, Malax och Korsnäs. Inom varje kommun har turismen utvecklats under de senare åren och för turistföretagarna har världs­arvet inneburit en statushöjning på deras tjänster och utbud. Närheten till havet innebär naturligtvis att båtar som tar turisterna ut sightseeing till sjöss har ökat. Restauranger och café­er längs kusten erbjuder inte bara vackra utsikter, utan även menyer innehållande världsarvsrät-

ter av olika slag, tillredda för det mesta av lokala råvaror.

Ralf Nygård, som äger restaurang Berny vid Replotbron, har ett långt perspektiv på turismen i skärgården. Han har byggt upp sin restaurang- och caféverksamhet från grunden och kan idag erbjuda restaurangmat, grillmat, bastubesök, konferensutrymmen och båtturer i en högklassig miljö. Kocken Christophe Guillemeau är från Frankrike och har tidigare jobbat bland annat på Natos högkvarter i Bryssel med cirka 60 anställda.

Han håller som bäst på att utarbeta en skärgårdsmeny med smaker från trakten. Jag får ett smakprov på Salmiakströmming, vilken är förvånansvärt god.

– Han är en riktig matkonstnär, säger Nygård.

Replotbron turistmagnet Från restaurangens stora panoramafönster kan man hur Replotbon höjer sig i en lätt båge mot him-

len. För Nygårds kunder är det nog Rep­lotbron som har varit det starkaste dragplåstret.

– Många av dem som kommer för att se världsarvet har det som ett specialintresse. Det finns de som reser runt i världen och ”bongar” världsarv. Här syns det ju bäst från utsiktstornet i Björkö, säger Nygård.

Själv förevisar han världsarvet främst via sina båtkryssningar. Från mitten av maj till slutet av september kan man beställa en tur ut till havs. Resans mål avgörs av intresse och hur lång tid resenärerna har på sig. Några av resmålen är Valsörarna i Björkö och Strömminsbådan eller Rönnskär i Malax skärgård.

– De flesta turisterna här kommer från inlandet. Det finns researrangörer inne i landet som numera ordnar så kallade världsarvsturer hit ut, säger han.

Det som Nygård saknar är ett centrum för världsarvet ute i skärgården. Det har länge funnits planer på ett Havets Hus, men ännu har de inte förverkligats.

– Höga Kusten har sitt Naturum, där man får information om världsarvet. Ett sådant borde vi nödvändigtvis få hit snart, säger Nygård.

Den närmaste motsvarigheten till Höga Kustens Naturum är Terranova vid Österbottens museum i Vasa. Där får man ta del av utställningar och faktapresentationer om Kvarkens världsarv.

Världsarvets hjärta Fortsätter man färden från Berny cirka 20 kilometer i nordöstlig riktning så hamnar man i Björkö, som har blivit något av världsarvets hjärta, just tack vare förekomsten av De Geer-moräner. Björkö är en av fem byar i Vasa skärgård och för att komma dit ska man passera en vägbank över vattnet som skiljer Replot och Björkö åt. De övriga tre byarna ligger på samma landområde som Replot.

Björkö är en skärgårdsby där många gamla traditioner fort­ farande lever kvar.

Småbåtshamnen Svedjehamn lever upp sommartid och under de senaste åren har turist­besöken ökat kraftigt. Stati­stiken visar att Svedje-

hamn hade 27 200 besökare 2014, vilket var den mest besökta platsen i världsarvet.

Förutom ett besök uppe i Saltkaret, som tidigare nämnts, så kan man beställa båtturer ut i världsarvet. Det är främst tre företagare som tillhandahåller den tjänsten: Fredric Sandvik som ordnar guidade turer till Valsörarna enligt en bestämd tidtabell, Ulf Rönnblad samt Jarl och Ove Kaarto.

Vill man inte röra sig till havs, utan hålla sig på landbacken så finns det möjlighet att gå någon av vandringslederna. Den kortaste vandringsleden, Bodvattnet runt, går via Saltkaret och den gamla båthamnen Bodback och är drygt tre kilometer lång. Om man orkar och har tid kan man gå Panike­ leden som sträcker sig från Björkö till Panike. Den är cirka 13 kilometer lång och kräver en båtfärd mellan två holmar, vilken ska beställas på förhand. Nordöst om Björkö ligger Finnhamnsbastun dit man kan vandra genom skogen om man så vill.

Vid Svedjehamn kan man också ta sig en kopp kaffe på Café Salteriet eller handla i den lilla souvenirshoppen som är inredd i ett av båthusen.

Den som vill ta del av byns anrika historia och kulturav kan göra ett besök i Mortes gårdsmuseum som ligger inne i byn. Mortes gårdsmuseum förvaltar bland annat Bodback, tre museibyggnader och fiskebastur. Mortes och det gamla soldattorpet, som är en del av museet, innehåller möbler och bruks­ föremål från gångna tider. Bland annat kan man se de välkända Björkö­skåpen som är dekorerade med traditionella blommönster.

– Jag rekommenderar de som vill se världsarvet att anlita en guide med lokalkännedom, säger Ralf Nygård. Det kan vara svårt att ta sig fram på egen hand när man inte känner till omgivningen.

Det som nämnts här är bara några få bitar av vad Kvarkens världsarv har att erbjuda. Den som är intresserad av ett besök kan med fördel besöka webbsidan kvarken.fi där all information om området och ut­ budet finns samlat.

Text och foto KARIN DAHLSTRÖM

Uppe till vänster Bengt Lerviks berättar om gamla bruksföremål i soldatmuseet i Björkö.

Kvarkens världsarv ligger inom den streckade linjen och sträcker sig över fyra kommuner.

Uppe till höger Ralf Nygård förbereder sig som bäst för den kommande högsäsongen för Bernys. Replotbron har lockat turisterna långt före området fick världsarvsstatus.

Mitten Lena Ohls vandrar på den natursköna vandringsleden Bodvattnet runt, som går via den gamla fiskehamnen i Björkö.

Längst ner Från det 20 meter höga utkikstornet Saltkaret vid Svedjehamn kan man se världsarvet från ovan.

GOD TID

”Många av dem som kommer för att se världsarvet har det som ett specialintresse. Det finns de som reser runt i världen och ’bongar’ världsarv.”

Ralf Nygård

4/2015 9

10 GOD TID

4/2015

Trädgårdsmaskiner från oss!

Högtryckstvätt STIHL RE 98

STIGA STIG ST IGA AM Multiclip ult ltiiclilip 47 BLUE Klippbredd 45 cm.

Klipph Kli pphöjd höjd 31 1-88 mm.

Klipphöjd 31-80

199 €

199 1 9 €

Ultralätta motorsågarr

199 € Stihl MS 181 Erbj. 299 € • Volym 32 cm • 4,3 kg Stihl MS 193 CE Erbj.

429 € • Volym 30 cm • 3,3 kg Stihl MS 170

€

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r!

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

Erbj.

3

3

Midjestyrd Midj d hhydrostatdriven d di

fr. frr.

259 €

Viking MB Vi B2R

STIGA Villa ÅKGRÄSKLIPPARE ÄSKLIPPARE

2590 2 5

€

Robust bust ppare! bioklippare!

STIGA och Viking Viki robotklippare b fr.

1395

€

Cirkelv. 15, 65100 Vasa

Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Båttrailer fr. 899 € Släpvagn fr. 899 €

€

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Fråga efter paketpris.

S SERVICE OCH RESERVDELAR TTILL VALTRA TRAKTORER SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER

Grästrim Grästrimmer STIHL FS 38

199

Arbeta säkertt och användarrvänligt med STIHL skydds-utrustning!

-Service av lantbruks- och skogsmaskiner -Försäljning o. service av småmaskiner • Motorsågar • Jordfräsare • Gräsklippare -Försäljning av reservdelar o. tillbehör

TRÄDGÅRDSTJÄNTSER - PUUTARHAPALVELUT  Stubbfräsning

 Kantojyrsintä

 Gräsklippning

 Ruohonleikkuu

 Häckklippning

 Aitojen leikkaaminen

(anpassade maskiner för att utföra fräsning i alla trädgårdar utan åverkan på gräsmatta eller stensättningar )

(sopivankokoiset koneemme hoitavat jyrsinnät kaikissa puutarhoissa ilman nurmikon tai kivityksen vaurioita)

(allt från gårdstomter till stora parker och fotbollsplaner)

(kaikki pihatonteista suuriin puistoihin ja jalkapallokenttiin)

KUNGS SERVICE Ab

☎ 050 352 1128 • info@kungsservice.fi SNABBT OCH ENKELT!

NOPEASTI JA KÄTEVÄSTI!

Ring och boka idag!

Soita ja varaa tänään!

Perfekt klippt gräsmatta utan arbete

HUSQVARNA AUTOMOVER 320 effektiv robotklippare för större gräsmattor utrustad med elektronisk klipphöjdjustering och vädersensor. max 2200m2 (+/-20%)

2490€

HUSQVARNA AUTOMOVER 220 AC är ett utomordentligt val för större gräsmattor beprövad och pålitlig teknik med utomordentligt klippresultat. max 1800m2 (+/-20%)

Automowers från 1250€ ( 305 ) VI KAN INSTALLERA DIN AUTOMOWER (installation debiteras skilt)

M

Marylandzinnia ’Double Zahara Strawberry’ Topline. Stora, heldubbla blommor i magentarosa. De inre kronbladen får efterhand en ljusare ton. Mycket rikblommande under hela säsongen. Fin i krukor, rabatter och samplanteringar. Lättskött sommarprakt som även tolererar torrare lägen.

Vinterodling av grönsaker Vinterodling av sallat, gurka, tomat grönsaker julblommor

sallat, gurkor, tomat tfn 050-3137245 Gun-Viol sommarblommor tfn 050-5259267 Sune Tel. 050-5576526, 06-8676422, sune@osterbacka.fi Harivägen 21-22, Terjärv

www.osterbacka.com

Vid köp Husqvarna 320 eller 330x skyddstak på köpet värde 199€

1990€

ASKINSERVICE . SÖDERMAN

info@soderlunds.fi www.soderlunds.fi

Tel. 06-224 1020 Fax 06-224 1916 Tegelbruksvägen 7, Närpes

Koloniträdgårdslotter ledigt att hyra I Öjskogsparken vid Prästövägen se, http://www.narpes.fi/sv/invanare/ bygga-bo/tomter-bostader/ lediga-tomter Pris 90 €/år för 400 m2 , med rätt att uppföra 12 m2 byggnad på lotten. Ring tel. 050444062 eller e-post till yngve.storsved@narpes.fi

Kvalitet nära dig

H AG A

Blommor, binderier och presenter från oss Välkommen! Öppet vard. 9-17 lörd. 9-13 Tel. 06-7662383 Esse

Bananpassionsblomma Curuba. Slingrande passionsblomma med stora, hängande, rosa blommor.

Krukodlas och övervintras frostfritt. Gärna utomhus under sommaren.

NU BLOMMAR DET IGEN!

FÄRGGRANNA SOMMARBLOMMOR, GRÖNSAKS- OCH KRYDDPLANTOR SAMT INHEMSKA PERENNER LA N DE T DIREKT FRÅN TRÄDGÅRDEN. Sedan 1945

Öppet må-fre 8-19 lö-sö 9-18

VÄLKOMMEN!

Hagalandet 5 10230 Ingå 09-2216644 www.hagalandet.fi

Cirkelbeta ’Chioggia’ Kulturarv. Från 1800-talet. Rödoch vitrandig sort med runda, välformade rötter. Bästa kvalité och smak. Mycket tidig. Fina lagringsegenskaper.

GOD TID

4/2015 11

– Tvättsvampen, eller svampgurkan som den också kallas, är god när den är liten, men lämpar sig bättre för tvagning när den vuxit sig större, säger Hans-Anders Lagerström.

Foto KARIN DAHLSTRÖM

Sallad eller tvättsvamp, det är bara att välja!

Det som började med ett brinnande intresse ledde så småningom till en nätbutik med Finlands största sortiment av exotiska växter. Det som man inte hittar i familjeföretaget Exotic Garden i Närpes, det lönar det sig knappast att leta efter. De över 2 000 frösorterna är testade för finländska förhållanden och är man osäker på odlingssätt ger familjen Lagerström gärna råd.

Vid en röd gård i Nämpnäs, cirka tio kilometer från Närpes cen­ trum, ligger Exotic Garden. Något mer österbottniskt än den gården kan man knappast hitta, men kliver man in i uthuset på gården, där frölagret och kontoret finns, så blir man snart varse det exotiska.

Ja, inte genast förstås. Där inne jobbar Ida Söderback och Jessica Söderman febrilt med att paketera.

Det är högsäsong just nu och alla som jobbar där har händerna fulla med att betjäna kunderna som ringer eller beställer via företagets nätbutik. Det exotiska ligger för närvarande dolt i de tusentals fröpåsar som finns i lagrets hyllor. Exo­ tic Garden har nämligen Finlands största sortiment av frön och lökar.

Intresset för trädgårdsodling väcktes hos Hans-Anders och Lilian Lagerström på 1970-talet. De jobbade båda inom handeln, men Lilian började så småningom odla på heltid medan det först var mer av en fritidssyssla för Hans-Anders.

På den tiden bestod odlingarna av mer vanliga sorter så som lök och kål. I växthuset odlades bland annat tomater, gurkor, kryddor och sommarblommor till försäljning. Majs på friland odlades för själplock under flera år.

Testade sig fram Under sina resor utomlands kom de i kontakt med andra sorts växter

än de som växer i Finland. De tog med sig frön hem och testade sig fram. De traditionella växterna fick snart sällskap av mer exotiska varianter i Lagerströms trädgård. Kunderna blev allt mer intresserade av de udda växterna och efterfrågan ökade. Den första exotiska växten som odlades var Tvättsvampen eller Svampgurkan som den också heter.

– Vietnameserna som kom till Närpes på 1990-talet blev glada när de såg att vi odlade Svampgurkan.

Det var en vanlig grönsak i Vietnamn och god att äta innan den hunnit växa sig stor, berättar HansAnders. Det är först när den blir stor som man kan använda den att tvätta sig med.

Sortimentet utökades med växter som hirs, durra, prydnadspumpor, Kivano och ovanliga gurkor.

Det hände sig då att det kom busslaster med besökare som ville titta på den ovanliga trädgården. I dag är det sällan kunderna kommer till gården, utan de flesta beställningarna sker via nätet. Sedan 23 år tillbaka ger Exotic Garden också ut en katalog med sitt sortiment.

Fröfirman Exotic Garden grundades 1992. De egna odlingarna upphörde 2009 och numera säljs allt via nätet eller telefonbeställningar. Sortimentet har under årens lopp vuxit till att omfatta mer än 2000 frön till olika växter.

Tack vare matlagningens popu-

laritet i media, trädgårdstidningar och resor runtom i världen som vidgat vyerna har folks intresse för mer ovanliga växter ökat.

– Där ligger Sverige före oss, men vi har märkt att ju populärare matlagnings- och trädgårdsprogrammen har blivit här, desto större efterfrågan har vi på våra produkter, säger Hans-Anders.

Provodlat i Norden Alla frön som Exotic Garden säljer har blivit provodlade i Norden för att säkerställa att de lämpar sig för nordiska förhållanden.

– Vi är noga med vilka vi köper in våra produkter av. Vi ställer höga krav på sortäktheten, säger HansAnders. I regel tar vi in allt från hela världen förutsatt att det går att odla i Norden.

Det han hänt att kunder ringer hit, ibland hänvisade av finska trädgårdsförbundet, och frågar efter frön som de letat efter i 3–4 år.

Då är det skönt att kunna säga att det finns här.

Ett ytterligare krav är att en del av fröna skall vara så kallade ekofrön, det vill säga godkända av organisationer för ekologisk odling.

Det betyder bland annat att jorden de vuxit i inte ska innehålla gifter eller konstgödsel. Endast naturgödsel godkänns.

Tack vare att kunskapen om och tillgången på exotiska växter

har ökat, så har också kundkretsen förändrats. Tidigare var det mest kunder med specialintresse som sökte sig till Exotic Garden, men numera kan det vara vem som helst. Det finns de som har riktat in sig på en speciell sorts växt, till exempel perenner eller eterneller och som då bara frågar efter den typen av blommor.

– Vi försöker ge så detaljerade såanvisningar som möjligt för varje frösort. Vi har ju också egna erfarenheter att falla tillbaka på. Till exempel så odlade vi banan i växthuset. Vi säljer frön till bananplantor här och en gång ringde en kund och var till sig när hon hade lyckats få bananer att växa.

Ibland händer det att kunder ringer och säger att det inte fungerar som det ska.

– Då diskuterar vi med dem och går igenom hur de har gjort. Ofta kommer vi underfund med vad som bör korrigeras för att det ska börja växa som det ska, säger han.

Runt 70 tomatsorter Exotic Garden säljer även de mer traditionella växterna som tomater, gurka, purjolök och olika örter.

– Vi har närmare 70 olika tomat­ sorter, säger dottern Eva-Lena, som också jobbar i familjeföretaget. Hon tar fram katalogen och visar tomater i ovanliga former och färger.

– Har man en favorittomat kan man säkert hitta den här.

En del av växterna som Exotic Garden säljer är så kallade kulturarv, vilket innebär att de har långa anor i våra trakter. Ett exempel på sådana frön är ängsblandning, som innehåller ett flertal olika blommor

som har fått växa fritt på ängar. Ett annat är luktärt och rosenböna.

– De är minst ett halvt sekel gamla växter med ännu goda egenskaper, säger Eva-Lena. Flertalet härstammar från medeltida trädgårdar.

Hans-Anders menar dock att kunskapen om odling är sämre bland de yngre generationerna.

– Här har den äldre generationen ett ansvar att föra kunskapen om trädgårdsodling vidare till den yngre, säger han. Ibland när jag har diskuterat med kunder har jag märkt att kunskapen om odling är bristfällig. De äldre kunde ta med de små när de påtar i sina trädgårdar.

Trädgårdsodling handlar, som vi vet, inte bara om frö och knölar, utan även om sånt som jord och gödsel. Varuhusen marknadsför billig mylla, men enligt Hans-Anders är det inte alltid självklart att den billiga myllan är den bästa.

Det händer att vi får samtal där kunderna undrar varför det inte växer som det ska. Då kan det hända att de har använt en mylla som är till exempel för kraftigt gödslad. Det är viktigt att man använder sig av jord som har rätt konsistens och surhetsgrad, annars blir ytan skarp. Speciellt vid frösådd är detta viktigt.

Förutom frön och knölar så har erbjuder Exotic Garden även mylla och tillbehör för odlingen. Eva-Lena visar briketter med packad torv som kan användas för uppdrivning.

Där finns belysningspaket, växtnäring, odlingslådor för svampar och allt möjligt som kan tänkas behövas för ett lyckat resultat i trädgården.

Text KARIN DAHLSTRÖM

12 GOD TID

4/2015

Gråtrutar seglar och trivs tillsammans Inbitna seglare behöver inte ge upp sin hobby bara för att de blir gamla. Hör man till Gråtrutarna, Helsingfors Segelsällskaps seniorgemenskap, vankas det samseglatser, seniorkappsegling och socialt umgänge med likasinnade.

Det börjar bli besvärligt att sträcka sig efter skruvmejseln som fallit ner i kölsvinet. Att klättra upp i masten efter det flyende fallet är otänkbart och att vinscha upp ankaret känns tyngre för varje gång. Man tvekar att hoppa i land med fånglinan på den branta klippan och genuan blir svår att skota in hela vägen på kryss när det friskar i.

Vid där här laget har barnen, de tidigare mer eller mindre villiga gastarna, skaffat egna familjer och kanske egna båtar.

Kostnaderna för bryggplats, vinterförvaring, underhåll och nyanskaffningar är svåra att försvara när pensionen är så mycket mindre än lönen en gång var.

Förr eller senare kommer den dag då även den hängivnaste av seglare hänger upp Till salu-skylten på den kära båten. Det får bli golf, boccia eller släktforskning i stället.

Kanske en liten motorbåt för fiske och dagsturer.

Men bara för att man blir äldre behöver man inte ge upp seglingen helt och hållet, i varje fall inte om man är med i Helsingfors Segelsällskap. Där erbjuder Gråtrutarna verksamhet för sällskapets medlemmar som fyllt 65 eller varit med i 35 år.

Från junior till senior Om jag minns rätt var året 1958 eller 1959 när jag första gången träffade Rolf Kokkola. Vi seglade båda

vingbåt som juniorer i HSS. Sedan dess har vi lagt tusentals sjömil bakom oss och nu är vi båda gråtrutar. Själv gav jag upp båtägandet för några år sedan, men Rolf har kvar sin Amanda, en Hans Groop-konstruerad H-323.

Det var Rolf och Hans Groop, pappan till den populära H-båten, som kallade till en seniorträff för drygt fem år sedan. Mötet beslöt grunda Helsingfors Segelsällskaps Seniorer ”för att främja trivseln för äldre medlemmar inom Helsingfors Segelsällskap samt underlätta utövande av segelsport i högre ålder”.

Också namnet Gråtrutarna kastades fram på skämt och har i praktiken blivit det namn som man använder till vardags.

Omkring var femte av HSS cirka 1 300 medlemmar har rätt att kalla sig Gråtrut och ett 60-tal är aktivt med i verksamheten.

En seniorkommitté leder verksamheten och ordförande har ända från början varit pensionerade radioredaktören Rolf Kokkola.

Samsegling En eftermiddag varje sommar tar gråtrutar som har kvar sin båt strandsatta seglare ut på sjön. I fjol följde jag med Rolf på Amanda och det blev en fin seglats från HSS bas på Skifferholmen över Kronbergsfjärden, ut genom Kungsholmssundet och en solig frisk kryss förbi

Gråtrutar seglar med Kim Weckströms åtta Vågspel. Från vänster Rolf Kokkola, Tobi Törnqvist, Elisabeth Helander, Sven-Erik Nylund, Elisa Törnqvist och Kai Friskberg.

Foto KIM WECKSTRÖM

Gråhara ut runt Ytterskär. Sven-Erik Nylund och Peter Rosenblad kompletterade besättningen. SvenErik är pensionerad sjökapten och såg till att navigeringen gick till enligt konstens alla regler. Dagen avslutade med picknick på holmen i andra gråtrutars sällskap.

Ett annat årligen återkommande seglingsevenemang är GråtrutsVM (läs veteranmästerskap) där man kappseglar med 606:or, en kölbåt och dagseglare konstruerad av Pelle Petterson. Besättningen består av en gråtrut vid rodret och en av sällskapets juniorer som gast. Pensionerade läkaren Björn

Åström är för närvarande regerande gråtrutsmästare.

HSS har en av Europas största flottor av klassiska kölbåtar. Åttorna och sexorna i trä är en fröjd för ögat där ligger förtöjda tillsammans på Skifferholmen. Sommaren 2013 fick gråtrutarna en möjlighet att segla med Vågspel, dåvarande HSS-kommodoren Kim Weckströms åtta från 1943.

Radiostyrt För Gråtrutarnas del inleds vårsäsongen i år med segling av lite ovanligt slag. Föreningen Finlands 5.5mRC-seglare har bjudit in Grå-

trutarna till segling från land med radiostyrda modellbåtar.

Utanför seglingssäsongen har Gråtrutarna samlats i klubbhuset på Skifferholmen till brasaftnar, möten och måltider – senast var det blinier som stod på menyn.

Veteranseglarna har rest till Tallinn och besökt sjöfartsmuseet där.

Ett annat resmål var Kotka där man besökte träbåtscentret och sjöfartsmuseet Vellamo.

Det senaste museibesöket gjordes till Forum Marinum i Åbo. Där fick trutarna bekanta sig med några båtar med anknytning till HSS historia. Museets huvudattraktion är Görans Schildts legendariska Daphne.

Också andra segelföreningar idkar seniorverksamhet. Gråtrutarna har hållit gemensamma träffar med grannföreningen Merenkävijäts seniorer Huru-ukot (ungefär Gaggiga gubbarna).

Gråtrutarna ser som sin huvuduppgift att främja de äldre medlemmarnas trivsel i HSS. Man vill också värna om sällskapets traditioner och vid behov fungera som rådgivande organ till styrelse och kommittéer.

Text ULF WAHLSTRÖM

Frisk kryss utanför Helsingfors med pensionerade sjökaptenen Sven-Erik Nylund vid rodret.

Till höger båtens ägare, Gråtrutarnas ordförande Rolf Kokkola med ett yrkesliv som radioredaktör bakom sig.

Foto ULF WAHLSTRÖM

GOD TID UPPSNAPPAT

Välkommen till visningsomrüde i Larsmo

Om bjÜrnar Det har inte varit mycket bevänt med vintern i ür.

Ingen har rÜdnäst och huttrande behÜvt säga att den helst skulle vilja gü i ide och ta det lugnt tills blüsipporna üter i backarna stür. Men det finns de som har fÜrstütt det. Ursidae heter gänget, �bjÜrn� efter vederbÜrlig titelbortläggning.

BjÜrnarna gür i ide, igelkottarna och jordekorrarna desslikes. Den rikssvenska tidskriften IllusFÖR FISKE & FRITID trerad vetenskap har i ett färskt nummer berättat har dessa vüra lurviga bamsingar har det medan kÜlden knäpper i granriset. FÜrst nügra ordentliHar Din büt ga stort skrovmül (dagsranson: 20 000 kalorier) innan innerutrymme man fÜr drar litet mossa Üver sig. Det behÜvs, fÜr en last, hÜga sidor, väl insomnad bjÜrn använder ändü 4 000 kalorier gür mjukt i sjÜn, planar vidom 10 dagen. knop 30–40 procent av kroppsvikten beräknas trots det och drar lite bensin ???fÜrsvinna under de händelsefattiga Om inte süvintermünaderna. har vi den !!

Kalorierna behÜvs fÜr hjärtverksamheten, visserligen bara fem slag i minuten, men i alla fall.

Det behÜvs ocksü fÜr andningen, som är nedbantad till ett eller tvü andetag i minuten. Samtidigt fÜrändras blodets kemiska sammansättning sü att

SJĂ–VĂ„RDIG SĂ„KER STABIL SJĂ„LVLĂ„NSANDE

4/2015 13

Kartlink: laituriasiantuntija-kokkola.fi Visningsdet binder syre lättare. Och det i sin tur minskar 2 sp = 97 mm 2 x65 mm = 100 ₏ utan moms omrüdet Üppet risken fÜr blodproppar. Genialt!

Hur skall dü Nalle skÜta sina naturbehov där i maj - sept. trüngboddheten? Svaret är enkelt. Den proceduren blir inte alls aktuell. Kroppen tar hand om allt som laddats upp fÜre sänggüendet. Jo, litet bli ändü kvar i systemet, men det avlämnas sedan diskret invid Tfn 0400 215 182 nügon vitsippstuva medan vürsolen lyser.

Själv har jag funderat pü om alla bjÜrniden bara Bryggorna är monterade vid stranden LAITURI ASIANTUNTIJA är fÜr ensamliggande. Vore det inte bra med liintill Gertruds bron i Larsmo.

KOKKOLA tet vintersällskap? En aning varmare borde det ju Kom och bekanta dig, Üppet 24h! ocksü bli med tvü pälsar. Det kan behÜvas även om kroppstemperaturen sjunker bara till 30 grader Celsius. Och genusSOMMAREN KOMMER.... neutral für man väl ocksü vara, det är ju inte utrymme fÜr nügra stÜrre orgier där i enrummaren. Men 1.780,bjÜrnarna lär snarka. Dü är det kanske ändü bäst att hülla litet avstünd.

ANDERS G. LINDQVIST

frĂĽn 4.940,-

13.900,- endast detta ex. norm 15900,-

SE DEMO-FILMERNA Arholmsv. 64a 65410 Sundom 0500 - 660684

Fabriksgatan, 66900 Nykarleby, Tfn 06-722 0977

www.paro.fi

REMMARE

ÅterfÜrsäljare:

SE DEMO FILMEN o 50-160 mm i Ünskade längder och färger.

5,2 x 2 m , 440 kg 30 - 60 hk 29 knop / 2 pers / 50 hk 26 knop / 4 pers / 50 hk < 0,5 l / sjĂśmil

Tel. 050-340 2721 www.duraplast.fi

Tel: 06-320 9900 Fax: 06-320 9901 E-mail: info@fmboats.fi www.fmboats.fi

RĂśnnqvist bĂĽtar med Tohatsu och Suzuki utombordare frĂĽn oss

Ab Kenneth RĂśnnqvist Oy

VASSKLIPPARE Doroklippare med dubbelfunktion, Handybett och räfsa. Mycket behändig och effektiv fÜr mindre omrüden.

Handvänligt teleskopskaft.

Utbytbara bett.

050 5850888 / 06 3192300 www.rĂśnnqvist.fi Sundom Vasa

Adress / Osoite Adress / Osoite Helpension fÜr Solfvägen 106 Solfvägen 106 din büt,65450 SOLF 65450 SOLF Tel. / Puh. Tel. / Puh. service, 050 384 4300 050 384 4300 Westerlund Guy Westerlund tvättGuy och guy.westerlund@stg.fi guy.westerlund@stg.fi fÜrvaring.

Per RÜnnqvist Per RÜnnqvist per.ronnqvist@stg.fi Hämtas till och per.ronnqvist@stg.fi Tomas Smedman Tomas Smedman frün bütplats tomas.smedman@stg.fi tomas.smedman@stg.fi

Veneistuimet, patjat ja kuomut Bütbänkar, madrasser och kapell

â&#x20AC;˘ bekämpningsteknik fĂśr smĂĽbĂĽtar mot vattenväxtlighet â&#x20AC;˘ lätta och lättmonterade â&#x20AC;˘ 5 olika modeller fĂśr bĂĽde proffs och amatĂśrer

/Y .!54)-!2 !B VASA Tfn Reinsg. 7 65170 VASA. Tfn 06-321 3355, Motorgatan 11 65170 06-321 3355, fax 06-321

3316,

fax 3316, nautimar@netikka.fi 06-321 nautimar@netikka.fi WWW REEDCUTTERS COM www.kaislaleikkuri.fi www.kaislaleikkuri.fi

Hakakatu/Hagsgatan 7-9, FI-20540 Turku/Ă&#x2026;bo Puh./Tel 02 2538 787, www.venetex.fi

aland.fisk@aland.net www.alandfish.com

14 GOD TID

4/2015

Bengt seglar med gäster som gastar En vecka med segelbåt i den grekiska skärgården har blivit återkommande inslag i Bengt Klemets resekalender. Han åker dit inte bara en gång per år, utan vanligtvis 3–4 gånger, och då i sällskap med ett gäng på 6–8 personer som har anmält sig till resan. Företaget Sail4Fun, med fyra skeppare från Svenskfinland, gör det möjligt för även den sjöovane att uppleva Grekland från sjösidan.

Att segla mellan de grekiska öarna i hyrda segelbåtar har blivit ett årligen återkommande äventyr för Bengt Klemets, till vardags producent för livsåskådningsprogrammen på svenska Yle. Intresset väcktes i början av 1990-talet när han gjorde en segelresa dit tillsammans med sin vän och kollega Tommy Mård, tv-chef på yrkeshögskolan Arcada och inbiten seglare sedan många år.

Eftersom längtan ut till de grekiska farvattnen inte avtog med tid­en, utan snarare intensifierades, började duon fundera på hur seglatserna skulle finansieras. De kom upp med idén att ordna gruppresor. 2005 började de ordna gruppresor och 2007 bildades företaget Sail4fun. Numera ordnar de 12–20 seglingsveckor till Grekland varje sommarhalvår.

– Vi har egentligen aldrig behövt marknadsföra våra resor, säger Klemets. De har varit uppskattade bland dem som deltagit och flera återkommer år efter år. Deltagarna sköter själva om marknadsföringen eftersom de i sin tur berättar åt sina bekanta.

Kostnaderna delas lika Grupperna består vanligtvis av 6–8 personer. Ingen lyfter lön från före­

taget, utan kostnaderna delas lika mellan deltagarna. För närvarande ligger priset på cirka 640 euro och då ingår allt utom restaurangbesök.

Det är helt vanliga människor som deltar. Åldersmässigt ligger de mellan 40 och 75 år och ungefär 2/3 har aldrig tidigare seglat, säger Klemets. Det är inte bara finlandssvenskar som rest med oss, utan vi har haft med oss finskspråkiga, britter, svenskar och norrmän.

Alla i gruppen känner inte varandra från början, men efter första resdagen har de vanligtvis bekantat sig med varandra och gemenskapen ombord brukar vara god.

De är i huvudsak fyra skeppare som ordnar seglatserna. Förutom Bengt Klemets och Tommy Mård, så fungerar Anci Södergård och Kaj-Mikael Wredlund också som skeppare. Sammanlagt seglar de cirka 15 veckor per år. En resa räcker i en vecka. Själv seglar han cirka 4 veckor per år. De lämpligaste månaderna för segling i den grekiska övärlden är maj och juni samt september och oktober. Då ligger temperaturen runt 25 grader och vindarna är jämna och svaga.

– I juli är det hett i Grekland och i augusti har grekerna själva semester och då brukar det vara fullt med folk överallt. I mitten av okto-

ber börjar höststormarna komma.

Under juni månad är efterfrågan på våra resor störst och då kan vi ha tre båtar ute samtidigt.

Resan startar dag två Resan börjar med att deltagarna tar sig till Helsingfors och vidare med flyg till Aten på lördagsmorgonen. Flygresan tar 3,5 timmar. Från flygplatsen tar de taxi till Lavrio där de äter lunch. Under tiden ordnar skepparen med hyrbåten och vid 16-tiden får besättningen sina hytter. Därefter sätter alla sig i båtens sittbrunn och skepparen bjuder på en välkomstdrink och går igenom programmet. Efter kvällsmaten brukar deltagarna vara trötta efter dagens resa och vill gå och lägga sig.

Följande morgon bjuds det på frukost vid 8.30 i sittbrunnen.

– Det hör till att kaptenen sköter om frukosten medan besättningen städar och diskar, säger Klemets.

Besättningen lagar också lunchen.

Efter frukosten bär det av över Saroniska havet.

– Den första etappen är den längsta. Vi åker till en holme som heter Poros där det bor ett par tusen människor. Där stannar vi resten av dagen. Nästa dag går färden vidare till Hydra. Där är åsnor det enda transportmedlet.

Klemets berättar att de har 30 hamnar att välja mellan, men under en veckas tid räcker det gott och väl med sex hamnar.

Han säger att de hittills har haft tur med vädret under sina resor. Av 200 dygn har det regnat bara 5 och 3 gånger har de varit inblåsta och varit tvungna att stanna i någon hamn längre än beräknat.

– De båtar vi använder skulle gott klara 20 meter per sekund, men vi åker inte ut om det blåser hårdare än 12–13 meter per sekund.

Förutom skepparen finns det också en viceskeppare ombord av säkerhetsskäl. Det är viktigt att resenärerna känner sig trygga, säger han.

Stenfri skärgård Det finns inga grund i de grekiska farvattnen och på sina håll kan det vara cirka 400 meter djupt. Om det är vindstilla brukar resenärerna gärna ta sig ett dopp och det är inte helt

ovanligt att de får syn på delfiner, svärdfiskar och sköldpaddor under sina färder.

På de olika öarna brukar de träffa andra seglare. De flesta är nordbor, tyskar eller britter. Under de två senaste åren har Bengt Klemets märkt att antalet ryssar ökat.

Av den ekonomiska krisen har det inte märkts ett dugg under de år som Sail4Fun har rest i Grekland.

Grekerna är ett mycket vänligt folk. De är inte särskilt spårkkunniga, men man brukar ändå alltid hitta ett sätt att kommunicera med varandra, säger han.

Under vistelsen på de olika öarna brukar deltagarna strosa omkring och titta på naturen och kanske shoppa där det finns affärer. Måltiderna intar de oftast på någon uterestaurang där maten är både förmånlig och god.

Klemets påpekar att det inte lönar sig att ha en alltför stor packning med sig på färden.

– Det räcker egentligen med det som ryms i en plastväska. Det är dock viktigt att man har med sig solkräm med hög skyddsfaktor eftersom man är utsatt för starkt solsken i en hel vecka. Det är sällan resenärerna vistas i sina hytter dagtid, utan oftast umgås alla på däck.

Man bör också ha med sig långärmade skjortor för att skydda sig mot solen.

En del av resenärerna har deltagit i seglatserna flera gånger och det finns nu en efterfrågan på andra resmål än Grekland. Segelturer i Karibien ligger högst på önskelistan och Bengt Klemets, Tommy Mård och hans fru Pia har redan besökt platsen för att bekanta sig med utbudet av hyresbåtar och lära känna det nya resmålet. En vecka i Karibien skulle kosta cirka tre gånger mer än resan till Grekland, men eftersom det finns efterfrågan så har skepparna beslutat sig för att göra en satsning. Nästa vinter kommer de att segla med en eller två båtar, i det här fallet katamaraner, under en vecka i Karibien.

Där finns det inga hamnar som i Grekland, utan man förtöjer båten en bit från stranden och tar sig ut dit i gummibåtar, säger Klemets.

Text KARIN DAHLSTRÖM

Högst upp: Hemma i sitt vardagsrum i Sundom visar Bengt Klemets bilder på båtar han hyrt under några av sina Greklandsresor.

Foto KARIN DAHLSTRÖM

Längst till höger: Bengt Klemets i blåsväder. Så här hårda vindar är rätt ovanliga under seglatserna i Grekland. (Privatfoto) Närmast Karibien är ett nytt resmål från och med kommande vinter.

(Privatfoto)

GOD TID

4/2015 15

16 GOD TID

4/2015

RES MED SPF

Musikalresa till Stockholm 27–29.11 Det Påstrukna Förklädet Broadway-musikalen Det Påstrukna Förklädet är stjärnspäckad med kända artister som Maria Lundqvist, Björn Kjellman, Pernilla Wahlgren, Ann-Louise Hanson, Rennie Mirro, Hanna Lindblad m.fl.

Historien tar sin början med att en medelålders man, besatt av musikalteater, spelar upp skivan från sin favoritmusikal ”Det påstrukna förklädet”. Plötsligt kommer karaktärerna och musiken magiskt till liv i hans lägenhet. Vi sveps med i den skruvade berättelsen om en glamorös brud och hennes dråpliga bröllopsdag med diverse förvecklingar som uppstår – allt medan mannen kommenterar, förklarar och lever sig in i musikalens fantasivärld. (Göta Lejon). En riktig skrattfest utlovas.

27.11 Avfärd med Viking Line från Skatudden i Helsingfors kl. 17.30. A la carte middag i Food Garden 28.11 Egen buss väntar i hamnen. Buss till Gamla stan med julmarknad. Det Påstrukna Förklädet på Göta Lejon kl. 15.30.

Avfärd kl. 20 till Åbo. Middag ombord.

29.11 Ankomst till Åbo kl. 7.35. Buss till Helsingfors Pris 345 €. I priset ingår båtbiljetter i A-hytt, 2 x sjöfrukost och 2 x á la carte –middag, teaterbiljett på parkett, Wikströms buss hela resan.

Anmälningar och förfrågningar från 28.4 till Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, catharina@hindren.fi.

Boka genast!

Sicilien runt 30.9–7.10 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Istravel en resa till Sicilien 30.9–7.10. Resan går med flyg från Helsingfors, med bussanslutning från Österbotten. Vi bor på hotell i Cefalu, Agrigento och Taormina.

Barcelona & Mallorca 26.9–3.10 Barcelona är en av Europas allra hetaste städer och Mallorca är en fantastisk semesterö.

I priset ingår: Flygresor enligt programmet i turistklass inklusive flygskatter; 7 x övernattning på Sicilien; 7 x frukost; 7 x middag; 2 x lunch; måltidsdryck under middagar ¼ vin och vatten; utflykter och inträden i programmet; besök på vingård samt lokala skatter på Sicilien

26.9 Avfärd med Finnairs flyg kl. 6.15 från Helsingfors. Rundtur i Barcelona med svenskspråkig guide. Vi ser katedralen La Sagrada Familia, Gaudís park Güell, fotbollsstadion och La Rambla. Inkvartering på centralt beläget hotell.

27.9 Möjlighet till utflykt till Torres vingård.

28.9 Färja till Mallorca med lunch ombord.

Inkvartering på hotell i Port de Sóller.

I priset ingår ej: Reseförsäkring

Rätt till ändringar i program förbehålls.

Giltigt pass behövs

Pris: 1 495 €, tillägg för enkelrum 230 €

Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

I priset ingår flygresor, 7 nätter på hotell i dubbelrum, 7 x frukost, 1 x lunch, 7 x middag, utflykter och inträden enligt program, Spf reseledare.

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Anmälningar och förfrågningar: Ingves & Svanbäck, tfn 020 743 4520, info@ingsva.fi

Resedatum: 30.9–7.10.2015, 8 dagar Resans pris: 1 500 € Enkelrumstillägg: 220 €

29.9 Utflykt till Manacor, Porto Cristo och dess Drakgrottor samt staden Felanitx.

30.9 Utflykt till Valldemossa och flera byar i nordvästra delen av ön. Vi besöker bl.a. klostret Lar Cartuja där Frédéric Chopin bodde en vinter. Gemensam middag.

1–2.10 Fritt program. Frivillig utflykt till Palma.

3.10 Avfärd till Helsingfors från Palma kl. 12.10.

Ankomst kl. 17.10.

Kulturresa till natursköna Slovenien 7–14.10 Kom med till det natursköna Slovenien med de Juliska alperna, det Adriatiska havet och vacker natur. Vi gör ett besök i Kroatien och Venedig, besöker Europas största droppstensgrottor och mycket mera.

Program 7.10 Avresa kl. 8.10 till Ljubljana. Bussresa till semesterorten Portoroz. Inkvartering på fyrstjärnigt badhotell.

Välkomsttillfälle och middag på hotellet 8.10 Guidad tur i Portoroz. Båttur till staden Piran, en arkitektonisk pärla. Guidad rundvandring i staden 9.10 Heldagsutflykt till Kroatien med staden Porec, Pazin och besök på lantgård 10.10 Ledig dag/utflykt till staden Koper. Middag på hotellet.

11.10 Ledig dag/utflykt till Venedig med kanaltur 12.10 Utflykt till huvudstaden Ljubljana och droppstensgrottorna, besök hos en finsk-slovensk familj på en gård 13.10 Utflykt till Bled och de fantastiska alplandskapen och besök i nationalparken Triglav. Övernattning i Bled.

14.10 Hemresa från Ljubljana Pris: 1 535 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 170 €.

I priset ingår: Flygresor, transporter enligt program, logi, halvpension, måltidsdrycker sista kvällen, Besök och inträdesavgifter, svenskspråkig guide och reseledare från SPF. Minimiantal deltagare 20 personer.

I priset ingår inte reseförsäkring, utflykter till Koper (30 €) och Venedig (120 €), kabinhissavgift i Triglav.

Anmälningar och förfrågningar: SPF, Veronica Biaudet tfn 020 7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi

RES MED SPF

GOD TID

4/2015 17

SPF-MEDLEMSFÖRMÅNER

Julmarknad i Lybeck 5–9.12 Kom med till den stämningsfulla julmarknaden i Lybeck. Julmarknaden är norra Tysklands mest besökta marknad och sträcker sig från Rådhusplatsen och Breite Strasse till smågatorna kring Rådhuset. På båten kan du koppla av i trevligt sällskap och äta gott.

Reseprogram 5.12 Avgång från Nordsjö hamn i Helsingfors kl. 17.30 med Finnlines.

Busstransport till hamnen från Kiasma. Middag ombord.

6.12 Brunch och middag ombord. Båten anländer kl. 21 till Travemünde, övernattning ombord 7.12 Frukost ombord. Egen buss till marknaden i till Lybeck. Lunch och tid för shopping. Ombordsstigning ca kl. 23.

8.12 Brunch och middag ombord 9.12 Frukost. Ankomst till Nordsjö hamn kl. 8. Busstransport till Kiasma.

Pris: 540€ i dubbelhytt, 590 € i enkelhytt, måltider enligt program och egen buss.

SPF reseledare med på resan.

Anmälningar: Catharina Hindrén tfn 050-328 1209, catharina@hindren.fi

Ruskaresa till Saxnäs 13–17.9 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Lindell Travel en bussresa till Saxnäs i svenska fjällen 13–17.9. Inkvartering på Hotell Saxnäsgården I priset ingår: Bussresa i helturistbuss; färjebiljetter Vasa–Umeå– Vasa; fullpension: 4 frukost, 4 lunch, 5 middag; 2 kaffe med dopp; inträde till Ricklundsgården, Fatmomakke kyrkstad; bildspel Saxnäs fyra årstider och guide Ricklundsgården, Marsliden, Fatmomakke.

Priset per person är 720 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 150 €.

I priset ingår inte resenärsförsäkring utan för bussen. ___________________________________________________

Stormskärs Maja i Åbo 27–28.11 SPF Österbotten ordnar i samarbete med Oravais Trafik en bussresa till musikalen Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater 27–28.11.

Fredag 27/11 Start i Karleby kl. 07.00, nerresa via Vasa och Sydösterbotten. Lunch på Villa Tallbo i Raumo. Incheckning på Sokos Hotel Hamburger Börs i Åbo. Stormskärs Maja kl. 19.00 på Åbo Svenska Teater.

Seniorskeppetkryssning 26–28.10 Temat för årets Seniorskepp är musikaler med örhängen från 1920-talet till i dag.

Tiden blir inte lång ombord på Silja Serenade. Vi kommer att ha ett stort utbud av aktiviteter och program; författarintervju, antikexpert Bernt Morelius, nya trender inom mat, seniordans, bingo, pidroturnering, IT-drop in och -info med mera.

Och förstås show med musikalartister och egen orkester som också kommer att spela upp till dans.

I Stockholm ordnas dagsprogram till flera utflyktsmål.

Pris i dubbelhytt/person B-hytt 195 € Promenade-hytt

230 €

Seaside-hytt

235 €

I priset ingår kryssning, 2 x frukost, 2 x kaffebuffet och 2 x buffetmiddag med måltidsdrycker samt program ombord.

Lördag 28/11 Frukost på hotellet. Kort rundtur i Åbo. Returresa kl.

13.00.

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019 2481090, info@frimanresor.fi.

I priset ingår: Musikalbiljett till Stormskärs Maja, logi i dubbelrum, 1 frukost och 1 lunch på Villa Tallbo.

Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Pris per person är 200 € i dubbelrum. Enkelrumstillägg 35 €. ___________________________________________________ Ytterligare information och anmälningar: Ombudsman Patrick Ragnäs, tfn 020 72 888 18, e-post: patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Tallink Silja och Club One erbjuder dig chansen att bli Club Onemedlem kostnadsfritt, direkt på stamgästprogrammets mellersta Silver-nivå.

Till förmånerna på Silver-nivån hör bl.a. t.o.m. 20 % grundrabatt på vissa av våra normalprissatta produkter.

Närmare information om stamgästprogrammet och förmånerna på www.clubone.fi Bli Club One-medlem nu på adressen www.clubone.fi/ erikoisliittyminen Anslut med förbundets avtalsförmånsnummer 59829.

Ifall du redan är Club Onemedlem så fortsätter ditt nuvarande stamgästnummer att gälla. Om du är medlem på Bronze-nivå så flyttar vi upp dig till Silver-nivå. Meddela ändå ditt stamgästnummer, att du är medlem i Svenska pensionärsförbundet och avtalsförmånsnummer till adressen erikoisliittymiset@tallinksilja. com så registrerar vi dig som avtalsförmånskund och skickar dig ett Silver-kort ifall det behövs.

Vänligen observera att förmånen är personlig och kan användas bara en gång. Silver-nivån gäller 12 månader, mer information om nivåkriterier www.clubone.fi.

Prisuppgifter och bokningar: Tfn 0600 152 68, mån–fre 8–21, lör 9–18, sön 10–18 (1,74 €/ besvarat samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi Rätt till ändringar förbehålls.

De Röda båtarna erbjuder uppiggning till både vardag och fest. Förmånerna är avsedda för SPF-medlemmarnas fritidsresor och gäller t.o.m. 23.12.2015. Hjärtligt välkommen!

Helsingfors–Stockholm-kryssning Viking Gabriella och Mariella varannan dag kl. 17.30.

15 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dygnskryssning från Åbo till Stockholm Viking Amorella kl. 8.45, Viking Grace kl. 20.55 5–10 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRY Dagskryssning från Helsingfors till Tallinn Viking XPRS kl. 11.30 15 % rabatt på dagens ordinarie kryssningspris. Produkt FKKRYP Se alla förmåner och priser samt boka din resa på adressen vikingline.fi/formaner/spf Tilläggsinformation: vikingline.fi eller tfn 0600 41577 (1,75 €/besvarat samtal + lna/msa).

Begränsat antal platser.

Med förbehåll för ändringar.

18 GOD TID

4/2015

Den äldre, digitala resenären Sommaren och hösten med OT Norden

Bornholm med Köpenhamn Resa 5-11.7.

Svenska Västkusten Resor 5-10.7. och 19-24.7.

Gotland i sommarskrud Resa 24-29.7.

Geiranger-Trollstigen Resa 24-30.7.

Dalarna med Kalle Moraeus Resa 26-30.7.

Lofoten – öriket Resa 1-7.8.

Italien Ligurien och Maggioresjön Resa 14-20.9.

Toscana Resa 21-28.9.

Kalabrien – Rom Resa 29.9-7.10.

Vandringsresor Österrike - Mayrhofen Resa 27.8-5.9.

Dolomiterna - Corvara Resa 5-13.9.

Östra Europa Rundresa i Litauen Resa 16-23.8.

Polen – Warszawa och Krakow Resa 26.8-1.9.

Transsylvanien Resa 5-13.9.

Beställ resekatalogen om du inte fått den!

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

Hela vårt reseutbud på vår nya hemsida!

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Många resenärer agerar numera utan stöd av resebyråer och bygger själva sina egna resepaket med hjälp av internet. Smarttelefoner och pekplattor medför att allt fler resenärer är uppkopplade till internet i alla skeden av en resa – före, under och efter. Också reseupplevelsen blir digitaliserad då bilder och erfarenheter delas i sociala medier.

Enligt Susanna Fabricius och Niklas Eriksson, forskare vid Yrkes­högskolan Arcada i Helsingfors, har forskningen tillsvidare främst fokuserat på att undersöka den yngre befolkningens digitala resevanor och upplevelser. Därtill behandlar många undersökningar äldre resenärer som en homogen grupp.

– Vi ser däremot att det finns

olika intressanta beteendemönster bland äldre resenärer. Alla är nödvändigtvis inte så förtjusta i ny teknik, internet eller sociala medier, men det finns även många som är det. Det intressanta här blir att få undersöka bakomliggande orsaker, säger Fabricius och Eriksson Därför startas nu ett forskningspro-

jekt med målsättningen att ta reda på 60–75 åringars användning av internettjänster och sociala medier i samband med resandet. Projektet utförs bland annat i samarbete mellan Arcada och Svenska pensionärsförbundet. Under våren har Fabricius och Eriksson intervjuat 15 medlemmar från Svenska pensio­ närsförbundet för att göra en första kartläggning av 60–75-åringars

Niklas Eriksson och Susanna Fabricius, forskare vid Yrkes­högskolan Arcada.

användning av digitala tjänster och sociala medier i resans olika skeden.

Därefter planeras en omfattande enkätundersökning.

– Vi ser att resultaten kan vara

illsammans! t i v r e es Nu r

RESOR Juni

11-14.6 12-16.7 14-15.7 19-22.7 28.8-4.9 12-19.9 14-21.9 28.9-5.10 21-26.10 5-8.12

Familjeresa till Kolmården och Vimmerby Roslagen Dansbandsveckan i Malung Utö Sommarresa till Orsa ”Allsång med Kalle Moraeus” Segling i Göran Schildts kölvatten i Bulgarien Semester- och kulturresa till Leros Irland Kulturresa till Florens Kulturresa till Rom Julmarknad i Köpenhamn

frimanresor.fi info@frimanresor.fi

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

Hangö kontor Tel: (019) 248 1004

Ekenäs kontor Tel: (019) 248 1090

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

till stor samhällsnytta med tanke på att befolkningen åldras och att så lite tillsvidare forskats inom området, säger Fabricius och Eriksson.

Dags att boka höstens resa nu!

17-24.9 Franska rivieran-Andorra och Barcelona 18-25.9 Kroatien – med fokus på yoga&fitness ELLER kultur&utflykter 22-29.9 Ö-kryssning i Adriatiska havet 28.9-5.10 Balkans pärlor – Montenegro, Bosnien och Kroatien 29.9-6.10 Rom och Sorrento 2-9.10 Medelhavskryssning 3-10.10 Portugal – med Lissabon och Algarvekusten 5-12.10 Irland – med Galway, Dublin & Belfast 8-15.10 Den vackra Medelhavsön Malta 31.10-20.11 Spanien – Almuñécar 3 veckor 31.10-4.12 Spanien – Almuñécar 5 veckor

Se även vårt övriga utbud på www.ingsva.fi!

Beställningstrafik Tfn: 0424 2801, EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

Närpes 0207434 7434520 530 Vasa 020 Korsholm 0207434 7434530 520 Närpes 020 Nykarleby Nykarleby020 0207815 7815360 360

www.istravel.fi www.ingsva.fi

Öst eller västTouring Partner ger mest!

SPA/HÄLSORESA PÄRNU TERVIS ESTLAND

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa, touring.partner@kolumbus.fi

Sparesa med service och på svenska - på riktigt!

Sommarresa 5-11 juni och 9-14 augusti Hösten 8 dagar 26 sept och 14 nov Lååånga Spa 12 dagar 14 nov Prova på Spa 5 dagar 21 nov

30.8 - 5.9 529 € BUSS-BÅT-HELPENSION LÄKARBESÖK6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET (3 BEH. PER DAG) RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

FRÅGA MERA PÅ

PARTOURS 0440 524911 partours@parnet.fi

Spasemester 2 dygn

139 € / pers./ 2 d

ygn

Inkvartering i dubbelrum, 2 x frukost, 2 x lunch eller middag från buffébordet, 1 x kaffe med dopp, fri tillgång till spabadet och gymmet samt inträde till restaurangdansen.

Gäller varje dag.

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

HÄRMÄ SPA

liga Fråga efter våra förmån wellnessbehandlingar!

Vaasantie 22, Ylihärmä | Tfn (06) 483 1600 | www.harmaspa.fi

GOD TID

4/2015 19

Skräddarsydda resor till oförglömliga Åland!

Resebyrån med inriktning på tillgänglighet för funktionsnedsatta och seniorer.

Vi bokar resa, boende och aktiviteter, enligt info@zoomcamp.ax 0457 344 77 44 Dina önskemål.

Med Amos ögon: konstverk ur museets samlingar 13.5–27.9.

Kaisa Eriksson: Vid minnets rand 13.5–27.9.

Berättelser om Söderlångvik: bilder och historier

Stallhagen är ett mikrobryggeri på Åland som har bryggt öl av hög kvalitet sedan 2004.

13.5–27.9.

museum • café • shop

Öppet 13.5–31.8 varje dag 11–18 • Midsommaren stängt • I september endast under veckosluten • Skärgårdslunch 1.6.–30.7. klo 11.30-14 • Amos Andersonvägen 2, 25870 Dragsfjärd • Tfn 02 424 662 • www.soderlangvik.fi

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

Getavägen 196 AX-22410 Godby www.stallhagen.com

☎ 09-298 1927

Norra Esplanadgatan 3 22100 Mariehamn Välkommen!

Strandgatan 31, 22100 Mariehamn, tel +018 24020 www.hotellarkipelag.com, info@hotellarkipelag.ax

Tel. 018-14130 Fax 018-17130 E-mail: parkhotel@vikingline.com www.parkalandiahotel.com

HANTVERK o. HEMBAKAT 2.5-27.9

Café Inva WC

vard. och sönd. 11-19 lördagar 10-18

www.facebook.com/skargardsbrod Välkommen till Lappo, Brändö -en genuin skärgårdsupplevelse

www.pellas.ax info@pellas.ax tel. 040 8324 333

Södra Vallgrund Tel. 050-596 8494 Trädgårdsgatan 6, 68600 Jakobstad 0400-541073 www.rosenlund.fi

Sommartorg 11.7

Marthas romantik är unik!

K O B B A K L I N TA R , Å L A N D Lotsstation med café och sjömansbar, 20 minuter utanför Mariehamn. Lugn och ro mitt på havet.

w w w. k o b b a k l i n t a r s v a n n e r. a x Skärgårdens plats Skärgårdens mestpopuläraste romantiska gästgiveri bjuderpå: på: logi, logi, kaffe hembakat, bjuder kaffemed med hembakt, lunchoch och middagar. middagar. lunch Be offert för Be offert för er ergrupp! grupp!

Majatalo/Gästgiveri Martta Martta Majatalo/Gästgiveri Kyrkvallen Kyrkvallen 4, 4, 21660 21660Nagu Nagu tfn 02-465 tfn.

02-465 1409 1409 www.majatalomartta.com www.majatalomartta.com

MARIEHAMNS FÖRSAMLING tfn 018-5360 www.mariehamn.evl.ax

 

20 GOD TID

4/2015

Välkommen till Vörå



Grundkurs i Spänst i benen - träning ger trygghet 19-23.5 på Norrvalla 



Alternativ vård

sprängning o transport

Karita Ohlis Ohlisvägen 3 66600 Vörå 050-360 2213





  



av Lars Molin i regi av Ann-Luise Bertell

Premiär 10.7.2015 kl 19.00 Biljettbokning http://oravaisteater.fi eller tfn 040-448 2639 (från 1.6.2015)



  

Vi betjänar må-fre 8-21 lördagar 8-18 söndagar 12-18

Vårens o sommarens klänningar finns hos oss!

Välkommen!

Elinstallation Boij & Norrgård Tunisgränd 4 Vörå Tel. 0500-266221

VÖRÅ GRANIT AB LÄMNA OLJAN ÅT MOTORERNA, VÄRM MED ENERGI FRÅN DIN EGEN TOMT OCH SPARA T.O.M.

Gravering, puts o. förgyllnig av gravstenar samt förmedling av nya gravstenar.

- café - 10 inkvarteringsrum - mat, förfriskningar, bastu, simstrand - programtjänst året om, guidening för grupper

J Frantz

VÖRÅ

Målerifirma Maxmovägen 242, 66640 Maxmo (06) 345 1270,0500-363 681, fax (06) 345 1299 www.esnab.com

www.vora.fi

KOMMUN

Dan Rintamäki Tfn: 044-317 0030 Skolvägen 17, 66800 Oravais

Vörådagarna 2-10.7 Vörådagarna 2015 Evenemang i 30.6-8.7 Vörå Vörådagarna

www.vora.fi

Program hela veckan med ”Langradin”, 29.6-5.7 utställningar, dans och mycket mera!

Huvudfest 5.7 vid Furirbostället www.vora.fi

Allt inom jordbyggnad BO GRIND Tel. 0500-351339,

Festservice och catering Smörgåstårtor, tårtor.

Harriet Holmqvist Bertbylålaxvägen 659 66600 Vörå tfn: 050-409 5249 / 06-383 7275

Johan Frantz

tfn: 044 5530882 e-post: firma.jfrantz@gmail.com målning inom- och utomhus tapetsering ulko ja sisämaalaus tapetointi

Fixar nästan allt • Fastighetsskötsel • Sommarstugsservice • Hemhjälp Hushållsavdragsgiltigt!

Vänligt med yrkesskicklighet.

Välkommen !

målerifirma

värmepumpar

Skärgårdsläget Varppi

Må-fre kl. 9-18, lö kl. 9-13

Tel. 0500-362109

Gör en kalkyl på thermia.fi

Tidpunkt: 30.6.-7.8.2015 tisdagar, onsdagar, torsdagar, fredagar och lördagar.

Start kl 10.00 från Skärgårdsläget Varppi på Vesterö i Maxmo skärgård. På Mickelsöarna gör vi en guidad rundvandring och bekantar oss med skärgårdens natur och historia. Vi avnjuter en smaklig lunch på naturstationen och tar strandhugg för kaffe med bulla på hemresan.

tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

tom.grind@netikka.fi 0400-345529, 050-590039

karita.ohlis@netikka.fi

uppför Tre Kärlekar

Oravais Apotek

BMT Entrprenad KB

Vörå

Vörånejdens Taxibilister

Kaustinen Tomas 0500-363181 Nygren Sven 044-3803964, 044-3803963 Ollil Dan-Ove 045-8467037 Thors Göran 050-5661172 Toppar Caj 0500-361516 Åhman Boris 0500-346396

Oravias

Krooks Tommy 041-463 0450

Maxmo

Andersson Roy 0500-368899 Holmqvist Bror 0500-366670 Nordling Bernt 050-5247300

GOD TID

Ny 45 euros självrisk för läkemedelskostnader nästa år Från 1.1.2016 ersätts ersättningsgil-

la läkemedel enligt sjukförsäkrings­ lagen först efter att patientens läkemedelskostnader överstigit självrisken. Självrisken är 45 euro per kalenderår.

Denna 45 euros självrisk gäller receptbelagda ersättningsgilla läke­ medel, kliniska näringspreparat och bassalvor.

Beroende på vad läkemedlet kostar kan självrisken på 45 euro uppfyllas redan i samband med årets första läkemedelsköp eller småningom under kalenderåret.

Denna självrisk beaktas i årssjälvrisken, dvs. Självriskandelen räknas också med i läkemedelstaket.

Grundersättningen höjs Grundersättningen för läkemedel stiger år 2016 från nuvarande 35 till 40 procent, medan den lägre och högre specialersättningen hålls oförändrad. Läkemedelstaket ändras inte heller. Grundersättningsprocentens höjning lindrar effekterna av den nya självrisken, vilket innebär att ersättningarna riktas speciellt till sådana personer som betalar mycket för sina läkemedel. Årstaket är 612,62 euro. När års­ taket är nått betalar kunden resten av året endast 1,5 euro per läkemedel och köp.

Självriskens inverkan varierar Man har beräknat att den andel

som kunden själv betalar kommer att öka med i genomsnitt 8 euro per år på grund av den nya självrisken och höjningen av grundersättningen med 5 procentenheter.

Kostnadseffekterna varierar beroende på kostnaderna och ersättningsprocenterna för de läkemedel som patienten ordinerats.

För cirka 12 procent av dem som använder läkemedel stiger den andel man själv betalar med mer än 20 euro och för en procent sjunker den med över 20 euro per år. Som mest stiger den andel som kunden själv betalar per år med beloppet av initialsjälvrisken.

Av de vuxna personer som an-

vänder ersättningsgilla läkemedel blir cirka en fjärdedel utan ersättning, eftersom deras årliga läkemedelskostnader är mindre än 45 euro. Om kostnaderna är högre än så, inverkar kostnaderna för grundersättningsgilla läkemedel på hur den egna betalningsandelen förändras. Gränsvärdet är 360 euro.

Om de årliga kostnaderna för grundersättningsgilla läkemedel före minskningen av ersättningen är mindre än 360 euro, höjs den andel som kunden själv betalar jämfört med nuläget. Om kostnaderna däremot är högre än detta, minskar den andel som kunden själv betalar. För den som har enbart

specialersättningsgilla läkemedel blir höjningen av den egna betal-

4/2015 21

ningsandelen högst 45 euro per år.

Dagsverksamhet för äldre i Helsingfors

Saknar du sällskap och gemenskap eller behöver du en trygg plats för närstående med minnessjukdom – Folkhälsans dagverksamhet för äldre kan hjälpa dig.

Vi berättar gärna mer om verksamheten, deltagaravgiften och öppettiderna.

Mer info: Camilla Fagerström, 050 430 60 93, camilla.fagerstrom@folkhalsan.fi

Se också folkhalsan.fi

Välkommen till Vörå

Grundkurs i Spänst i benen - träning ger trygghet 19-23.5 på Norrvalla Allt inom jordbyggnads

Bröderna Ahlnäs Gräv Öb Tfn. 0500-199 306

A-bygg U.Ahlbäck a-bygg.u.ahlback@netikka.fi www.a-byggahlback.fi 0500-362422

MUSKEL-, LED-, RYGG- OCH IDROTTSKADEBEHANDLING Fotvård, Ansiktsvård, Zonterapi, m.m Susanne Mannil 0500 668 272 www.susannesinn.fi Rejpeltvägen 2, Vörå Tampereentie 88, Laihia

Kakel o. Golv Badrumsrenoveringar Parkettläggningar

Peth Verkstad

VTT certifierad

Tel. 06-383 6124, 044-3836124, Vörå

Traktor & Bilreparationer

Vörå Fysioterapi Ingeborg Lahtinen Tfn 044-3303166

Maria Nyby - Kullman Vöråvägen 12 66600 Vörå

NAPRAPATH Hovrättsespl. 16, 4 vån 65100 Vasa GSM 050-517 8483

FPA

22 GOD TID

4/2015

FÖRENINGSNYTT

Nya medlemmar i Vi Norrifrån. Från vänster Allan Lillhonga, Christina Lillhonga, Lisa Parviainen, Erkki Parviainen, Stina-Kajsa Manderbacka, Håkan Skrabb, Håkan Manderbacka, Ingmar Kåla, Margareta Saarinen och Barbro Friman.

Medlemsvärvning och föredrag i Karleby Pensionärsföreningen Vi Norrifrån

i Karleby utvecklar verksamheten och satsar på intressanta föredragshållare till sina månadsmöten. Även nya verksamhetsformer utvecklas för att öka intresset för föreningen och dess verksamhet. I år har medlemsantalet ökat och målet är att komma upp till 400 medlemmar.

– Det är ingen lätt uppgift i en stad där det finns så många andra alternativ att välja bland. Men glädjande nog har medlemsantalet ökat under året och speciellt yngre pensionärer har sökt sig till föreningen, säger Greta-Lisa Nilsson som återvalts som ordförande för föreningen. Övriga i styrelsen är Nils-Erik Björndahl (viceordförande), Ole Granholm (sekreterare), BrittMari Jylhä (kassör), Annelie Pelo (pressansvarig) samt Ingmar Kullas. Som ersättare fungerar Birgitta

Sundvik och Karl G. Andersson.

Stina Stenman fortsätter som medlemsansvarig utanför styrelsen.

Vid föreningens månadsträff den 2

april höll Gunnar Björndahl, pensionerad rektor för Jakobstads Handelsläroverk ett intressant föredrag om förändringens vindar utgående från Såka by i Karleby där han föddes och växte upp. Och mycket har hänt i Såka och omvärlden sedan 1950-talet.

Föredragshållaren tog upp nyskiftet som helt omvandlade bygden. Skiften förenhetligades, bönder flyttade ut, bostadshus och ekonomibyggnader uppfördes. Efter skiftet kunde odlingarna skötas mer rationellt, traktorer, flerskäriga plogar och harvar av EU-format ersatte enskäriga hästdragna plogar och en meters breda harvar. Numera skö-

ter en person det arbete som krävde arbetsinsatser av en hel familj.

Björndahl tog upp förändringar som gjort hushållen mer lättskötta.

Elspisar, kyl- och frysskåp har underlättat husmödrarnas arbete. Radion har funnits men tv-apparatens intåg var ett otroligt framsteg som öppnade kontakterna till omvärlden. Först var de svartvita bilderna suddiga och ibland fick man nöja sig med bara testbilden. Huvudsaken var att man tittade på tv.

Det var först i samband med sommar-OS 1960 i Rom som tv-apparaten fick sitt genombrott. Men redan år 1957 fick Sputnik oss att vända blickarna mot rymden och 1969 fanns människan på mån­en.

Sedan dess har mycket hänt och utvecklingen har varit enorm. Förr sprang man med telefonbud mellan gårdarna. Nu sköter ”kännyk-

kä” om att man är anträffbar var som helst dygnet runt.

Gunnar Björndahl varvade sitt intressanta anförande med dråpliga vitsar och undrade avslutningsvis om allting var bättre förr. Pensionärerna i bänkarna tog sig en funderare. Hmm … kanske i vissa sammanhang, men aldrig har vi haft det så bra som nu. Det var det allmänna omdömet.

Nationalskalden i focus Vid månadsmötet den 5 februari kunde föreningens ordförande Greta-Lisa Nilsson hälsa dubbeldoktorn Karl-Johan ”Jocke” Hansson välkommen. Runebergsdagen till ära föreläste han om vår nationalskald och som teolog har han forskat i Runebergs religiositet.

Hansson konstaterade att Runeberg lät prästviga sig vid 33 års

ålder, men prästyrket utövade han aldrig. Däremot skrev han psalmer och hans övriga diktning lämnar knappast någon oberörd. Avvikande från den tidens synsätt hade Runebergs en ljus livssyn. Han var emot religiös inskränkthet och han talade för medmänsklighet.

Johan Ludvig Runeberg levde nära naturen och han lyfte fram barnet. Han var oliktänkande och kyrkligt kritisk. Han var kristen på sitt sätt, konstaterade Hansson som i sin forskning kommit fram till att Runeberg var före sin tid och hans tankesätt var mera likt vårt. KarlJohan Hanssons anförande var väl upplagt och välformulerat. Pensionärskören bidrog med skön stämning i sångerna Källan och Hjärtats saga. Vi Norrifråns nästa månadsträff hålls den 7 maj.

Text och foto OLE GRANHOLM

Gripande och tänkvärd sång i Malax Leif Skinnar hade publikens fulla uppmärksamhet när han framförde sången Så om du drabbas av beskedet på Malax pensionärers vårmöte i Allaktivitetshuset. Texten har Leif skrivit för Malax-Korsnäs cancerklubb.

Per-Erik Ede och Bert Bäck tackades för sina insatser för pensionärerna med förtjänsttecken och blommor av SPF Österbottens vice ordförande Greta-Lisa Nilsson och ordförande Henrik Svarfvar.

Vårmöte i SPF Österbotten SPF Österbottens vårmöte hölls 9.4 i Kvevlax församlingshem.

Alla 26 medlemsföreningar hade representanter på plats. Förutom stadge­enliga ärenden ordnades en val­debatt, dit fyra partier hade sänt en deltagare.

Före mötets öppnande utdelades

förtjänsttecken.

Förbundets bordsstandar tilldelades Per-Erik Ede från Purmo för hans insats i Purmo Pensionärer rf samt som medlem i förbunds­ styrelsen.

Bert Bäck från Kvevlax erhöll förbundets förtjänsttecken i silver efter hans förvärv i Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb rf, som revi­ sor i förbundet samt som medlem i SPF Österbottens rese­ kommitté.

FÖRENINGSNYTT

GOD TID

4/2015 23

Pensionärer blev Seniorer i Ingå Till vårmötets ordförande val-

des Kaj Sjöblom, viceordförande Erik Lindquist, sekreterare Disa Flythström samt till protokolljusterare och rösträknare Marie-Louise Högström och Marianne Johansson.

Bokslutet, verksamhetsberättelsen och verksamhetsgranskningsberättelsen för 2014 föredrogs av ordföranden. Bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2014 godkändes. Styrelsen och övriga redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet för år 2014.

Bland övriga ärenden behandlades ändring av föreningens stadgar. En enhällig styrelsen föreslog att föreningens namn skall ändras.

Vårmötet i sin tur gjorde ett enhälligt beslut att ändra föreningens namn till Ingå Seniorer rf.

Efter förhandlingarna följde information om resor och utfärder.

Sommarresa 14-16 juli till Österbotten, vårutfärd 28 maj till Päiväkumpu och Fiskars. Vi kommer att företa teaterresor den 14 november Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teater och Emil i Lönneberga på Raseborgs sommarteater.

Efter kaffepausen med hembakat

bröd tog förbundsordförande Ole Norrback till orda. Han konstaterade att Ingå Pensionärer verkar att vara en föregångare genom att göra en motion om förändrandet av medlemsregistret till centralt register. Det är nu under utveckling och möjligt att användas för de föreningar så önskar.

Namnändringen från Ingå Pensionärer till Ingå Seniorer är också ett tecken på att föreningen lever i tiden konstaterade han. Svenska Pensionärsförbundet (SPF) är den enda finlandssvenska rörelse som växer. Ole föreslog att var och en skulle ta med sig någon ensam till träffarna och den vägen få flere seniorer med i verksamheten.

Vidare fäste han uppmärksamhet vid att det ligger i tiden att de äldre skall och även vill bo hemma, så länge som möjligt. Man bör hitta boendeformer som har nära till service. Kanske kollektivboende kunde vara en lösning för någon.

Ole konstaterade även att datorer har kommit för att stanna och att det blir allt viktigare att lära sig att använda dem. All service kom-

mer dit som till exempel bankärenden, e-post och Skype. När vi får svårare att röra oss kan vi via datorn upprätthålla kontakter. Tekniska hjälpmedel är på kommande för att hjälpa den åldrande befolkningen. Äldreråden har blivit lagstadgade och de blir i varje kommun vad man gör dem till. Fokusera på kvaliteten på äldre vården. Pensio­ närerna är en outnyttjad resurs i samhället. Rösta i valet det är en rättighet att påverka konstaterade Ole Norrback till slut.

Han avtackades med hemstöpta ljus, och hemstickade strumpor, till Vivian Norrback överräcktes pannlappar.

Därpå överräckte Ole Norrback

och Kaj Sjöblom Förbundets förtjänsttecken i silver till Svea Wasström, som suttit i styrelsen 2006– 2014 hon har varit värdinnekommittens ordförande 2007–2014 och dragare av handarbetskommitten samt alltid varit färdig att ta i och hjälpa till då det behövts.

Förbundets verksamhetsledare Berit Dahlin presenterade sig och berättade om förbundets verksamhet.

Delaktighet och inflytande är viktigt för pensionärerna i Finland, konstaterade hon.

Marie-Louise Högström presenterade föreningens Boccia som spelas i Kyrkfjärdens skola på vintern och ute på sommaren, alla tisdagar. Värdinnorna Leena Maunu och Maire Ehrnsten, Ann-Mari Enberg, Carita Sundström skall ha ett stort tack.

Fr. v.: Christina Pettersson, Auli Westerlund, Olof Pettersson, handledare, raili Swanström, Festingarnas ordförande, Gitta Franzén Britta Fagerlund och Thure Fagerlund.

IT-Café nytt i Nagu När man bor ute på landsbygden blir man alltmer beroende av datorbaserat informationsutbyte. Det krävs krafttag för oss 70–80+-åringar att sätta oss in dagens informationssystem. Inta bara att lära sig, utan att öva sig, om och om igen.

Och att småningom börja tycka att det är roligt också.

Nagu pensionärsklubb Festingarna tog sig själv i kragen och startade ett IT-Café i Gamla kommunalstugan. Där träffas man ett par timmar varje måndag med sina datorer för att dels öva sig på det man lärt sig och dels lära sig nya saker av andra. Var och en har hittat sin egen nisch. Man får hjälp av varandra.

Framför allt man kommer sig för att ägna tid åt sin dator, som man annars inte skulle göra. Arrangemangen med kaffetrakteringen roterar mellan deltagarna. Någonting

för andra pensionärsföreningar att ta efter!

Nagu Festingarnas webbmaster

Gitta Franzén och ordförande Raili Swanström tog initiativet att sätta igång det hela och har engagerat seniorerna Olof Pettersson, Sandö, och Gusse Laurén, Kalkholmen, som handledare.

GUSSE LAURÉN

Gitta Franzén, Festingarnas webbmaster.

KS

Kaj Sjöblom, Svea Wasström och Ole Norrback.

Thure Fagerlund, Olli och Anja Turunen, Erik Brandt, Bettan Ekman, herrarna Nordqvist Holger, Gustav och Birger.

Sjundeå överraskade Gunvor Sjundeå pensionärer höll sitt vår-

möte den andra onsdagen i mars i församlingshemmet i Sjundeå kyrkoby.

Före mötet hölls en minnesstund för de nio medlemmar som avlidit under år 2014.

Föreningens medlem Elis Streng tände de nio ljusen och den svenska församlingens t.f. kyrkoherde Tom Bergman höll en vacker andaktsstund som avslutades med Lina Sandells kända sång Blott en dag.

Vårmötet kunde börja.

Marianne Hagström valdes till ord-

förande. De normala mötesförhandlingarna förlöpte snabbt och utan extra kommentarer. Årsberättelsen som sekreteraren Gunvor Enberg sammanställt på nio sidor godkändes. Likaså godkändes bokslutet med verksamhetsgranskarnas utlåtande som fören-

ingens kassör Marléne Czarnecki presenterade.

Styrelsen och övriga ansvarsskyldiga beviljades ansvarsfrihet. Sista ärendet i föredragningslistan var ett kompletteringsval till styrelsen. Ärendet var annonserat. I stället för Frey (Frigge) Karlsson valdes föreningens kassör Marléne Czarnecki till ny medlem i styrelsen.

Vårmötet avslutades och Marianne

bad föreningens sekreterare Gunvor Enberg att stiga upp och komma närmare henne och vice ordförande Torsten Hagelberg. Vem skulle nu premieras?

Marianne talade om för ”menigheten” att hon studerat något i föreningens gamla protokoll och funnit, att vår sekreterare Gunvor Enberg valdes in i styrelsen vid årsmötet i februari 1995.

Vid styrelsens konstituerande möte i mars valdes Gunvor i sin

frånvaro, till föreningens sekreterare.

Marianne hade räknat ut att under de fyra år hon varit ordförande har Gunvor skrivit trehundra sidor protokoll. Tänk, hur många sidor hon har skrivit under tjugo år.

Till tack för sitt arbete under sistlidna 20 år uppvaktades hon nu med det nya förtjänsttecknet som föreningen SPF Västnyland låtit tillverka hos företaget Villeroy & Boch.

Gunvor fick en underbart vacker kristalljustake med namn och nr. 3 ingraverat och blommor som Torsten överräckte. Det var en verklig överraskning för Gunvor.

Sedan blev det kaffepaus med stora kinuskikakor, Gunvors favoritkakor. Efter kaffepausen tackade Gunvor för uppvaktningen när hon återfått mål i mun.

AÅ

Gunvor Enberg valdes in i Sjundeå pensionärers styrelsen 1995.

24 GOD TID

4/2015

BOKHYLLAN

En kulturgåva till våra småbarn Lilla sotarmurre går, Tummetott slickepott, Baka baka bulla, Prästens lilla kråka … Alla har vi barndomens rim och ramsor i ryggmärgen. De borde inte få falla i glömska. Tjugofem småbarnsrim, ramsor och sånger finns nu bevarade i en bilderbok och inspelade med musik på webben.

Tre väninnor på Strömsövillans snickarglada veranda: Serkku Janson, Elisabeth Lindeman och Marjo Serko. En upplevelse att se TV-gården i verkligheten tyckte de. ”Verkligheten är inte allt här i världen” står det skrivet på villans gavel. Strömsö har blivit något av en symbol för Svenskfinland, också bland våra finska landsmän.

Tre institutioner, Sydkustens landskapsförbund, Folkhälsan och Svenska Finlands folkting står bakom denna kulturgåva till föräldrar, mor- och farföräldrar, som en inspiration att läsa, sjunga och leka med barnen från första stund. Att ”ramsa och tramsa” tillsammans skapar gemenskap och är både skojigt och nyttigt.

Samlingen av traditionella ramsor ingår i ett större projekt i hu-

RIM, RAMSOR OCH SÅNGER

Sydlänningar på Vasaodyssé Nu är det bevisat. Vägen från Hel-

singfors till Vasa är inte, som det påstås, längre än vägen från Vasa till Helsingfors. Trettionio sydlänningar gjorde 14–15 mars i Samrådets regi en lyckad österbottnisk rundfärd med Wasa Teater som huvudmål.

På Wasa Teater fick vi ett hum om den österbottniska folksjälen i teaterns ”musikaliska odyssé” Folkets Dagblad, en postum hyllning till serietecknaren Leif Sjöström.

Det mustiga karikatyrgalleriet med Ole Norrback (Håkan Omars) i spetsen uppskattades stort.

GE

N N E

BAR ITT

D

Dagen efter bjöd i strålande sol på

en utfärd via TV-gården Strömsö till Replot med sin ståtliga bro och idylliska kyrkoby.

På hemvägen åkte vi via kyrkstallarna i Närpes till Linds Kök i Bäckliden intill Riksåttan, växthusrestaurangen som i sin unika utformning har blivit både en sevärdhet och en lukullisk oas.

A GÅV

vudstadsregionen för att stöda språkutvecklingen och språkidentiteten hos svenskspråkiga och tvåspråkiga barn.

En referensgrupp på fjorton sakkunniga har stött arbetet. Urvalet bland traditionella rim, ramsor och visor har gjorts av lärarna i musiklek Kerstin Borg och Pia Michelson.

För bokens bilder och layout svarar Camilla Paro-Koivisto.

Den behändiga boken med stadiga

kartongblad i spiralpärm har getts ut som en gåva till bland annat alla mödrarådgivningar, med bidrag från stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Inspelat material och musik finns digitalt på webben på adressen www.sydkusten.fi Du kan lyssna på materialet via användarnamnet rim@ramsor.fi och lösenordet rimram MAJ-BRITT PARO

Vasaresan var ett experiment ini-

tierat av SPF-ombudsmannen Jan Holmberg. Av resenärernas nöjda reaktion att döma har Samrådet i SPF Helsingfors allt skäl att följa upp idén att minska på avståndet mellan våra regioner.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Janne Holmberg och Tuula Masalin bläddrar i Maria Bergs senaste kokbok med läckra bilder och recept från Linds Kök.

Lisis kaka May-Louise önskar God Tids läsare många festliga stunder med denna goda kaka. ”Fick det här receptet för snart 40 år sedan. Alltid när jag skall ha något gott är det nog den här kakan som jag till först tänker på. Är också lätt att laga. Blir söt, fin och saftig.”

Kakan 3 ägg 180 gr smält smör 1 ½ kkp vetemjöl

Prästens lilla kråka skulle ut och åka, ingen hade han som körde …

1 ½ kkp socker 2 tsk pulverkaffe 1 tsk bakpulver (rågad)

Beredning: Ägg och socker vispas. Tillsätt de övriga ingredienserna. Lämplig formstorlek är 22 x 34 centimeter. Grädda kakan i 175° i 35 minuter. Låt kakan svalna.

Glasyr 1 dl grädde 50 gr smör

½ dl socker ½ dl farinsocker

Beredning: Kokas i kastrull i 35 minuter. Bred ut den heta glasyren på kakan.

Skicka in ditt favoritrecept till God Tid! Har du något recept som du vill dela med dig av till God Tids läsare? Skicka i så fall in receptet till recept@spfpension.fi.

Bifoga gärna även en kort presentation av dig själv och hur du kom att fastna just för detta recept.

Du får gärna bildsätta receptet om du har något lämpligt foto.

Vill du hellre skicka in receptet per post så är adressen God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa

GOD TID

4/2015 25

Livets små förtretligheter Till en av livets större förtretligheter hör absolut att det inte är riksdagsval varje år eller åtminstone vartannat.

Plötligt upptäckte man igen oss pensionärer, vi var till och med så många som 1 miljon, de flesta ännu med rösträtten i behåll. I denna miljon ryms bra många riksdagsmandat! Så det gällde att övertyga oss ”miljonärer” att trots våra klena huvuden och skröpliga kroppar välja just den rätta kandidaten. Varenda kandidat ville jobba just för oss, ge oss trygghet och trivsel och valmöjligheter. För att inte tala om hur mycket omsorg och vård i alla former vi skulle få. Och få välja om vi vill bo hemma eller borta.

Plötsligt framhöll alla riksdagskan-

– I södra Finland hittar du säkrast Svenskfinland berättar – en resa längs kusten på Luckorna och i Österbotten på biblioteken, säger Vivan Lygdbäck, kulturchef på Kulturösterbotten.

Skriften finns också som PDF på kulturosterbotten.fi

Berättelser på pränt Skriften Svenskfinland berättar – en

resa längs kusten bjuder på ett urval av de berättelser som samlats in på berättarkvällarna runt om i Svenskfinland, genom brev, diskussioner och telefonsamtal.

Skriften innehåller också fakta om storytelling, tips och råd för alla som vill föra den muntliga berättartraditionen vidare.

Svenskfinland berättar är ett samarbete mellan Kulturösterbotten, SFV Bildning och Sydkustens landskapsförbund. Målet är att lyfta fram muntlig berättartradition och inspirera till att föra detta kulturarv vidare. Ett annat mål är att presentera mångfalden av berättelser och olika sätt att använda story­ telling.

Välkommen till Maria Akademis temakväll DIALOG och MÖTE: Frågor kring livets slutskede onsdagen 6 maj kl. 18.00–21.00 Kvällen inleds av sakkunniga och temat belyses från olika synvinklar.

Inledarna är pensionär Christine Westerholm, f.d. föreståndare på pensionärshemmet Hagaro och överläkare Juha Hänninen, Terhohemmet (på finska).

Existentiella frågor om livets mening, om skuld, om kärlek, om lidande och död tas upp, likaså frågor om ansvar och sorg. Motiv, önskningar och drivkraft är komplexa livsfrågor.

Platsen är Maria Akademi, Fredriksgatan 33 A, (ingång från gårdssidan, 3:e våningen), Helsingfors.

För traktering uppbärs 5 € och med vin 10 €. Summan betalas på plats.

Anmäl dig gärna, men du kan också komma utan att anmäla dig.

Anmälan görs till Maria Akademi, toimisto@maria-akatemia.fi eller tel. nr 09 7562 2250.

Temat är öppet för alla intresserade.

VÄLKOMMEN!

didater sig som mänskliga, en del till och med medmänskliga. De yngre kandidaterna framhöll sig som kunniga och trots sin ålder väl insatta i både vård och omsorg, alla hade erfarenheter från sina gamla, sjuka, dementa med mera föräldrar. De äldre kandidaterna försökte övertyga oss om att bara en riktig pensionär kan sätta sig in i hur det att vara pensionär på riktigt. En riktig pensionär stöder sig på sin livserfarenhet och vill därför helt självklart anses pålitlig i alla väder.

Och ville förstås få slut på eländet med orättvis beskattning, solidaritetsskatten och det brutna indexet inte att förglömma. Mången pen-

sionär knöt näven i byxfickan för att vid nästa valdebatt låta sig förargas över något helt annat. Och med hela handen full av valbroschyrer tåga hem och pricka in nästa val­ debatt. Med nya, ännu mera lovande broschyrer.

ar och hälsokontroller i obegränsad mängd. Och de vi valde in i riksdagen lovade alla ha hjärtat på rätt ställe i kroppen när de gäller våra önskemål och behov. Oberoende av att Finlands ekonomi krisat ihop.

Många njöt förstås av uppmärk-

och valt in fel kandidater trots att vi är en hel miljon tillsammans har vi bara oss själva att skylla. Man ska inte alltid tro på löften, allra minst vallöften! En positiv sak är det nog med ett riksdagsval, vid varje valtillfälle får också en pensionär både kaffe och bulla helt gratis. Och får känna sig viktig åtminstone en gång vart fjärde år och skaka hand med en massa kända personer och berätta hur det värker i höften eller knäna. Och vad doktorn tyckt om det hela …

samheten när sittande riksdagsmän och ministrar plötsligt tog i hand och frågade hur det var med hälsan.

Och efter lite tunghäfta bjöds det på ganska många och långa lita­nior.

Och riksdagskandidaternas leen­ den stelnade en aning.

Vi fick i alla fall veta att vi med tillförsikt skulle se framåt, det kommer plötsligt att bli väldigt tryggt att åldras. Och för att vi inte skulle rasa ihop alldeles för fort och kosta samhället pengar skulle vi få förebyggande vård, seniorrådgivning-

Och om vi sedan råkat gå på en mina

ISA FORSBÄCK

BOKHYLLAN

”Bara man orkar käfta” – Egentligen är nog servicen från stat och kommun bra, bara man orkar käfta med dem. Med den repliken ringar Jalle Holmström vid Söderfjärden in en kärnpunkt i dagens äldreomsorg. Vård finns, men bara för den som har krafter nog att be om den och hävda sin rätt. Att åldras i eget hem höjs till skyarna men satsningarna som ska göra det möjligt dröjer.

Jalle Holmström är en av ett femtiotal personer som medverkar i Den glömda huvudpersonen, en nyutkommen bok av journalisten

Anne Manner, aktiv bakom Medborgarinitiativet Hyvä Hoito – God Vård.

I Anne Manners intervjuer får vi ta del av många sinsemellan mycket olika öden, allt från goda exempel på fungerande vardag trots ålderskrämpor till skräckexempel inom äldrevård där all respekt saknas för en hjälplös medmänniska. Därtill intervjuas anhöriga, vårdare, ledare, eldsjälar och politiskt engagerade.

Det handlar om självbestämmanderätt och integritet, det handlar om närståendevårdares hårda villkor, om otrygghet och ensamhet, om utsatthet i eget hem, om goda och mindre goda vårdinrättningar och framför allt om en sund människosyn som grunden för all vård och omsorg.

Stöd medborgarinitiativet! Än finns det tid fram till den 24 maj att stöda Medborgarinitiativet Hyvä Hoito – God Vård för att genom en lagändring få bukt med vanvård och kränkande bemötande inom vården. Anne Manner konstaterar att tiden är knapp för att få ihop de femtiotusen röster som krävs för att

riksdagen ska tvingas ta upp kravet till behandling. Även om det inte skulle lyckas har aktionen satt bollar i rullning.

Med erfarenhet av att i åtta år ha skrivit och föreläst om vårdfrågor vet Anne Manner att budskapet om empati och respekt för medmänniskan går hem hos den breda allmänheten och hos de goda vårdarna. Problemet är vårdare som oberoende av resurser inte bryr sig.

Krav på god vård är därför också ett stöd för den stora skaran goda vårdare som ser människan bakom klienten.

Läs om medborgarinitiativet på kansalaisaloite.fi/sv/initiativ/989 MAJ-BRITT PARO

Anne Manner kämpar intensivt för att samla femtiotusen röster för en enkel ändring i lagen om patientens rättigheter.

26 GOD TID

4/2015

Estland i augusti SPF-medlemmar i Korsholm, Kvevlax och Vasa reser i sommar till Estlands svenskbygder.

Må bra! med SenioRöst LURENS SOMMARTEATER 2015

Vårens SenioRöst evenemang ordnas tisdagen den 5.5 kl. 14–16 i Matteuskyrkan, första våningen, Åbohusvägen 3, Östra Centrum.

FÖRESTÄLLNINGAR

Musikalisk ledning: Markus Fagerudd Koreografi: Kati Kivilahti-Fagerudd Dräkter: Tina Karvonen Scenografi: Mats Tuominen

Fredag........ 26.6....... kl. 19.00 Söndag ..... 28.6....... kl. 14.00 Tisdag ........ 30.6....... kl. 19.00 Onsdag ........1.7....... kl. 19.00 Torsdag ........2.7....... kl. 19.00 Söndag .........5.7....... kl. 16.00 Tisdag ...........7.7....... kl. 19.00 Onsdag .........8.7....... kl. 19.00 Torsdag.........9.7....... kl. 19.00 Söndag ...... 12.7....... kl. 14.00 Tisdag ........ 14.7....... kl. 19.00 Onsdag ...... 15.7....... kl. 19.00 Torsdag...... 16.7....... kl. 19.00 Söndag ...... 19.7....... kl. 16.00 Tisdag ........ 21.7....... kl. 19.00 Onsdag ...... 22.7....... kl. 19.00 Torsdag...... 23.7....... kl. 19.00 Söndag ...... 26.7....... kl. 14.00 Tisdag ........ 28.7....... kl. 19.00 Onsdag ...... 29.7....... kl. 19.00 Torsdag...... 30.7....... kl. 19.00 Lördag ..........1.8....... kl. 18.00

Premiär:

Biljetter:

Mikaela Wiik från Folkhälsans förbund talar om ”Kraft och glädje genom återhämtning på olika sätt”.

Kören RostRösten från Matteus församling medverkar.

Dagverksamhet för pensionärer i östra Helsingfors presenteras.

Allsång, balansbana, infobord och servering.

Bor du i östra Helsingfors och behöver hjälp med transporten till våra träffar? SenioRöst bjuder på skjuts med invataxi t/r med medel ur tidigare års Lucia-insamling. Meddela om behov av skjuts senast 28.4 till Emma Lunabba tfn 044-788 3696..

SUDOKU

6 9

8

8 6 3 6 9 2

1 9 3

7 2 4 8 4

4

Musik: Irving Berlin Libretto: Fields/Stone

Lösningen finns på motstående sida.

Regi: Oscar Silén

5

www.anniemasterskytten.fi • www.lurens.fi

6 8 7 2 4 3 6 9 8

ÖNUF tel. (019) 532 412 Lurens Sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk

fre 26 juni 2015, kl. 19.00

GOD TID utkommer nästa gång den 5 juni. Material till nummer 5/2015 bör finnas på redaktionen senast den 15 maj. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda. katarina.bengs-westermark@ spfpension.fi God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Tfn 020 72 888 80

Utgivn.

Deadline

Nr 5

5/6

15/5

Nr 6

28/8

7/8

Nr 7

2/10

11/9

Nr 8

6/11

16/10

Nr 9

11/12

20/11

KOM IHÅG SPF ÖSTERBOTTENS SOMMARDAG PÅ CARPELLA 5 AUGUSTI!

Sommarens längre resa för SPF:are i VIPS, Kvevlaxnejdens pensionärsklubb och Korsholms Pensionärförening går till Estlands forna svenskbygder, Haapsalu, Dagö och Ösel. Resan ordnas 16–20 augusti med Ingves & Svanbäcks buss och Eckerö Lines färja.

Vi övernattar i Haapsalu, Kuressaare (två nätter) och Pärnu. I resans pris ingår i stort helpension. Priset för resan är 525 € i dubbelrum och anmälningar till resan görs till respektive förenings resekordinator senast den 31 maj.

SPF medlemmar från andra föreningar kan också komma med på resan om det finns lediga platser efter sista anmälningdagen.

Intresserade från andra SPF-föreningar, kontaktat tfn 05069341.

GOD TID

4/2015 27

Ingen katt …

Ingen katt, ingen hund, ingen skatt, Viktor Sund.

Martin Widmark – Helena Willis Manus: Håkan Bäck Musik: Mats Sundin Regi: Mika Fagerudd Koreografi: Anne Pihlström Sånginstud.: Vesa Mäkinen Scenografi: Janne Siltavuori to 4.6 kl. 19, prem. lö 6.6 kl. 17 sö 7.6 kl. 17 må 8.6 kl. 19 ti 9.6 kl. 19 on 10.6 kl. 19

to lö sö må ti on

11.6 13.6 14.6 15.6 16.6 17.6

KvÅ! kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

må ti on to lö sö

22.6 23.6 24.6 25.6 27.6 28.6

Ett bevingat uttryck av den österbottniska folkskollärare, kulturarbetaren och skalden Viktor Sund som jag hittade bland min avlidne, Socklotbördige fars papper. Hur det hade kommit i hans ägo vet jag inte. Men skalden och min far kände varandra. Viktor Sund hade ont om pengar och det hade min pappa också som på sin lön skulle försörja en fem personers familj.

Dräkter: Sussy Räihä Byggare: Joakim Sjöroos

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17

Pengar ska denhär kolumnen handla om eller snarare brist på peng-

ar. En av God Tids läsare kontaktade mig häromdagen i ett angeläget ärende. Vi kan kalla henne för Anna. Hon var sedan några år pensionerad efter att ha haft en kommunal tjänst i över 40 år.

Hennes problem, som hon säkert delar med många, är att den knappa pensionen inte räcker till för hennes behov. Efter att hon har betalat bolagsvederlaget har hon kvar ungefär 600 euro som ska räcka för försäkringar, mat, mediciner, elavgifter och allt övrigt hela månaden. Kläder köper hon vid behov på Emmaus eller lopptorgen. Förresten har hon ett stort klädlager som hon har fått ärva från olika håll i likhet med andra prylar som släktingarna har placerat hos henne ”som är så gammal”. Vad det uttrycket betyder har Anna inte fått klart för sig.

Medan hon var i tjänst lyckades hon köpa en lägenhet visser­ ligen med stort banklån. Lånet är betalt tack vare stora uppoffringar.

Den lilla bufferten hon hade gick till extra utgifter för stambytet i bolaget. Anna har hört om något som heter omvänt bostadslån men hon har inte bekantat sig med det. Kanske det skulle lätta på hennes situation.

Nödtorftigt hankar sig Anna fram. Hon hör till den lokala pensionärsföreningen där hon trivs bra i kaffedrickandets tecken. Medlemsavgiften är rimlig och den ger henne vissa förmåner. Hon är trogen läsare av God Tid. Men resorna som låter så lockande har hon inte råd att delta i. Pensionärsföreningens resor är också för dyra fastän de ibland är subventionerade.

Barn (4–12 år) 8 €, (även yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–) Biljetter via Netticket eller EBUF, vard. kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.org

Finns sommarteater i Esbo 2015 Emil på Raseborg Samrådet i SPF Helsingfors ordnar lördagen den 27.6 en utfärd till föreställningen Emil i Lönneberga på Raseborg med start kl. 14 vid Kiasma.

Mer info kommer.

Beatles i Lahtis Samrådet i SPF Helsingfors ordnar fredagen den 21.8.2015 en dagsutfärd till Lahtis med start kl. 10 vid Kiasma.

Att leva på en liten pension kräver uppfinningsrikedom. Anna äter

Konserten Sgt. Pepper’s – Beatles med Lahtis Symfoniorkester leds av kapellmästare Jaakko Kuusisto.

I programmet deltar även sånggruppen Rajaton.

enkelt. Gröt på morgonen som mättar bra. Grönsaker och rotfrukter köper hon när affärerna har specialerbjudanden. Morötter och potatis hör till hennes basföda. Och så fisk som hon köper på torget. Men den har blivit dyr, konstaterar hon. Så det blir att ersätta den färska fisken med djupfryst vara. Ibland blir det fiskpinnar som hon köper för 1 euro med riven morot och potatis. Det som förhöjer måltiden är att Anna dukar vackert med ärvda porslinet och dito besticken på handbroderade vita linneduken som inte dög åt släktingarna. Ibland äter hon med någon god vän som i sin tur bjuder henne på lunch eller middag eller brunch.

Några utsvävningar kan Anna inte tillåta sig. Hon har blivit riktigt uppfinningsrik då det gäller gratis aktiviteter. Inte så att hon vallfärdar till butiker som bjuder på gratiskaffe ur pappmuggar eller i valtider besöker alla jippon med gratis servering. Inte har hon heller för vana, i likhet med somliga andra, att delta i minnesstunder där serveringen ofta är smörgåstårta och gräddtårta. Och där vissa av hennes bekanta har bongat in änklingar för närmare bekantskap. Nej, det vore Anna fjärran.

I priset 80 euro ingår buss, konsertbiljett, lunch och pausservering.

Anmälning senast den 5.6.

Stormskärs Maja Stormskärs Maja på Åbo Svenska Teatern den 11.11.2015, matiné.

Närmare Information sen­ are med pris och avgång.

Trollflöjten i Åbo Trollflöjten på Åbo Svenska Teater den 30.1.2016, matiné.

Närmare information sen­ are med pris och avgång.

Anneli Schönberg, tfn 050 3362692 eller epost annelisch@gmail.com.

SUDOKULÖSNING SeniorVäst: Minne och glömska Onsdag 29.4. kl. 14 i Gamlasgården, Klarinettv. 5, fritt inträde, ingen anmälan

Arr. SeniorVäst-nätverket i samarbete med Helsingfors kulturcentral

3

5

7

1

6

4

8

2

1

8

7

2

4

9

3

6

5

6

2

4

3

8

5

9

1

7

7

1

2

4

6

3

5

9

8

8

5

6

9

2

1

7

3

4

3

4

9

5

7

8

1

2

6

2

9

1

8

5

4

6

7

3

5

6

8

1

3

7

2

4

9

4

7

3

6

9

2

8

5

1

Gärna ser Anna på Hjärtevänner som

hon likaså gärna hade anmält sig till om inte hennes son hade förbjudit henne ”att vika ut sig för Svenskfinland”. Men, tröstar sig Anna, kanske jag inte hade blivit vald till programmet. Konkurrensen lär ju ska vara stor.

BENITA AHLNÄS

Foto Theresa Axén

”Minne och glömska – när glömskan är ett problem” - föreläsning av Folkhälsans Helena Ahlers. Helsingfors stadsmuseums Anna Finnilä presenterar en minneskappsäck. Pausgymnastik, kaffeservering, seniorinfo.

HelsingforsMission i samarbete med SeniorVäst erbjuder skjuts med invataxi/t/r inom västra Helsingfors. Bokning av skjuts senast 23.4 av Tamara Bergkvist tel. 045-881 9743.

9

Men hon har upptäckt ortens bibliotek där hon kan läsa dagens tidning som hon inte har råd att prenumerera på. Och så använder hon sig av bibliotekets datorer. På biblioteket läser hon också veckotidningar och nästan alltid lånar hon hem någon bok.

Annas hälsa är inte den bästa. Ryggen har tagit mycket stryk av lyftandet som hörde till vardagen i arbetslivet. Då är det skönt att svepa en sjal omkring sig och ta ett varmt fotbad och ha en intressant bok till hands. Eftersom Anna inte har råd att resa så tyr hon sig till reseskildringar där hon upplever exotiska länder och spännande äventyr. Ibland tittar hon också på tv. Någon i husbolaget hade avstått från en fungerande tv av äldre modell med ett klistermärke med texten: Saa ottaa!

28 GOD TID

4/2015

Lösningen postas till SPF:s kansli senast den 22 maj.

Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

Namn: ......................................................................

Adress: ..................................................................... ..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 3/2015 Göran Lindholm, Kotka; Siw Wessberg, Helsingfors; Elvi Sundberg, Nivelax; Mary Smolsky, Esbo och Kristina Rainio, Pargas.

Vi fick in 254 krysslösningar, grattis till alla vinnare!