God Tid 2/2014

Svenska pensionärs­förbundets tidning Nr 2 ● 14.2.2014 Årgång 42

LEDARE

I ledaren konstaterar förbunds­ ordförande Ole Norrback att välfärd kan beskrivas på många sätt. Den materiella välfärden är mätbar. ”Välfärden, eller livskvaliteten om man så vill, innehåller också andra viktiga element, som inte låter sig mätas lika lätt som de materiella.

Förtroende för närmiljön och för samhället, lycka, förnöjsamhet, närhet till andra och vänskap är alla minst lika viktiga delar av kvaliteten i våra liv.” SIDAN 2

Vad har vi att vinna med god medlemsvård?

Det var ämnet för paneldiskussionen under Inspirationsdagen i Tammerfors.

I programmet ingick även gruppdiskussioner kring en rad aktuella frågor och en presentation av den information ombudsmännen samlat in vid sina besök i föreningarna. SIDAN 4

Glada skolbarn i Åbo.

Foto Roger Nylund

Viktig funktion i skolan

Veronika Mattsson och Svenska Teatern i Henrik Tikkanens fina gestaltning.

Foto: Maj-Britt Paro.

Fyrtio år i Thalias tjänst Teatern har funnits med Veronika Mattsson alltsedan julfesternas Topelius i Vasa flicklyceum. Men vägen var inte spikrak, hon ville bli arkeolog och började studera historia. Ett stipendieår i USA släckte arkeologidrömmarna. Läs mer på sidan 6.

– Att vara skolfarfar är det mest meningsfulla jag sysslat med, säger Roger Nylund från Åbo. Jag känner mig tacksam och ödmjuk inför uppgiften. Jag känner mig numera helt professionell och mycket nyttig – vi farfäder är till exempel öron och ögon på rasterna. Vi inger trygghet och kollar om det finns ensamma eller mobbade elever och då går vi och pratar vänskapligt. SIDAN 6

2 – GOD TID

2/2014 ­­­

LEDARE

Hur hotad är vår välfärd?

Knappast alls som världen ser ut nu, är ett kort svar. Med fortsatt liten eller ingen till-

Kansli Pb 129, 00101 Helsingfors tfn 020 72 888 10 kansliet@spfpension.fi www.spfpension.fi Besöksadress Annegatan 25 A, 3 våningen Besökstid vardagar kl. 10–14 Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12 veronica.fellman@spfpension.fi Ombudsman för Mellan- och Östnyland: Jan Holmberg tfn 020 72 888 13 jan.holmberg@spfpension.fi Verksamhetssekreterare, ombudsman för Västnyland, Åland, Övriga Finland: Veronica Biaudet tfn 020 72 888 82 veronica.biaudet@spfpension.fi SPF:s bankkonton: Aktia 405511-41177 Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundets österbottniska region Handelsesplanaden 23 A, 65100 Vasa Telefon- och besökstid kl. 10–14 Ombudsman: Patrick Ragnäs tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008-55002307

Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 Åbo IKT-koordinator, ombudsman för Åboland: Mona Lehtonen tfn 020 72 888 16 mona.lehtonen@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TID Ansvarig utgivare: Ole Norrback tfn 020 72 888 15 ole.norrback@spfpension.fi Chefredaktör: Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@spfpension.fi

växt kan vissa förmåner nog krympa till en nivå vi hade för något år sedan. Med ökad tillväxt i ekonomin kommer den materiella välfärden att stiga också i fortsättningen.

Någon större anledning till allmän oro finns inte för tillfället.

Välfärden kan ju beskrivas på ganska många sätt. Den materiella välfärden är mätbar och grundar sig på att man har arbete och/eller säkra inkomster som lön eller pension, och på det man äger. God hälsa är en viktig del av den mera mätbara välfärden.

Våra pensioner är bundna till utvecklingen av både levnadskostnaderna och lönerna, och inte till bland annat avkastningen av de fonderade pensionspengarna som i Sverige. Där har pensionerna faktiskt sänkts något år, vilket är möjligt hos oss bara om både levnadskostnaderna och lönerna sjunker. Vårt pensionssystem säkrar följaktligen den materiella välfärden bättre än grannlandets.

Välfärden, eller livskvaliteten om man så vill, innehåller också andra viktiga element,

som inte låter sig mätas lika lätt som de materiella. Förtroende för närmiljön och för samhället, lycka, förnöjsamhet, närhet till andra och vänskap är alla minst lika viktiga delar av kvaliteten i våra liv. Ansvaret för den här delen av vår välfärd kan inte delegeras till staten eller kommunen, utan här bär vi alla ett personligt ansvar.

Den mest grundläggande idén för verksamheten i vår pensionärsorganisation är att skapa och upprätthålla sådana sociala nätverk, som bidrar till livskvaliteten.

När vi får en bra bit över tusen nya medlemmar per år är förmodligen den kontaktskapande verksamheten i våra föreningar en av de viktigaste orsakerna. Våra aktiva medlemmar i föreningarna bidrar till bättre livskvalitet som också har ekonomisk betydelse. Fysisk, psykisk och social aktivitet ger bättre hälsa, vilket ger vårt samhälle stora ekonomiska inbesparingar. Det är inte överord att påstå att vår organisation är resursskapande.

I Europa talar vi om fyra olika modeller för välfärd; den nordiska, den kontinentala, den sydeuropeiska och den anglosaxiska. I de flesta jämförelser framställs den nordiska som överlägsen. Orsakerna är flera. Den ger en grundtrygghet åt alla på en högre nivå, vilket ger socialt stabilare samhällen. Den skapar jämlikhet då den offentliga sektorn har ansvar för dagvård och äldreomsorg i högre grad. Den betonar medborgarnas ansvar för varandra då beskattningen är progressiv och sociala stöd relaterade till inkomsterna, det vill säga den som har högre inkomst betalar proportionellt mera både i skatt och för olika tjänster. Skattenivån är högre för att samhället tagit över det familjerna, oftast kvinnorna, sköter i de andra modellerna.

Ibland sägs det att den nordiska modellen är hotad. Kommunernas köp av tjänster och en växande privat sektor, främst inom vården, nämns oftast som orsak. Köpta tjänster har med rätta ofta kritiserats, mest för brister i kvaliteten, men privata aktörer har också varit förnyare. Orsakerna till kritiken är i huvudsak två; reglerna för köp av tjänster är dåligt anpassade till vårdsektorn, och bristande rutin hos kommunerna när det gäller att formulera kvalitetskraven.

Växande skillnader i inkomsterna sägs också urholka vår modell för välfärd. Problemet är

väl snarast om de minsta lönerna eller pensionerna är för små att leva på. Nivån på civilisationen i ett samhälle kan mätas i hur väl det tar hand om de svagaste. Med det måttet har vår modell civiliserat samhället.

En långvarigt försvagad ekonomi är det största hotet mot vår materiella välfärd. En stark ekonomi med tryggad välfärd på sikt, kräver förändringar av vårt samhälle. I de förändringarna skall vi slå vakt om grundtankarna bakom vår nordiska modell. Då kan vi också bäst trygga välfärden för alla.

Prenumerationer, adressändringar: Åsa Danielsson tfn 020 72 888 14 asa.danielsson@spfpension.fi

OLE NORRBACK förbundsordförande

Nya kostråd – varje dag Ena året skall vi äta mindre fisk, andra

året skall vi äta mera. Ena dagen skall vi äta mera D-vitaminer, andra dagen kan vi äta mindre. Allsköns alarmrapporter om gifter i matvarorna ramlar över oss nästan varje dag. Rund och lycklig är inte en helt ovanlig kombination, men allsköns dietkurer sägs göra oss smalare och lyckligare. Följer vi alla motstridiga råd, går det snart inte att äta någonting alls, vilket rimligen är allra sämst för hälsan.

Flåset kring vår mat skapar oro och osäkerhet. Vi har en pålitlig kontroll av våra livsmedel, också om den aldrig kan bli heltäckande. Vi har ansvarskännande bönder och fiskare i vårt land, som månar om renheten och kvaliteten. Butikerna, som säljer livsmedel är måna om sitt rykte, för dålig kvalitet är sämsta tänkbara reklam.

Följaktligen bör vi kunna känna oss rätt trygga. Ät mångsidigt och måttligt(!), är väl

det bästa rådet vi kan ge varandra. Ju äldre vi blir dess viktigare är det att komma ihåg att äta mångsidigt, men också tillräckligt. De allmänna kostråden är säkert goda vägvisare, men själva känner vi ju ofta vad vår kropp behöver. Alla är vi ju inte stöpta i samma form. Det är också klokt att ta reda på vilka näringsämnen vi behöver och vad som finns i olika matvaror. Med mera kunskap är det lättare att göra de rätta valen och frånse alarmrapporterna och de motstridiga råden.

Vi lever allt längre. En orsak är kvaliteten i det vi äter, också om det finns flera andra. Det vi äter skall också helst förbrukas och inte lagras. Här har alltför många av oss en del att komma ihåg. Senast nu är det dags att motionera bort resterna av julskinkan för att nå det vi själva definierar som vår idealvikt. Den är ändå oftast lägre än vi vill tro.

OLE NORRBACK

Prenumerationspris 40 € Annonser: Jonny Åstrand Petalaxvägen 18, 66240 Petalax tfn 06-347 0608, fax 06-347 1018 gsm 0500-924 528 cjcenter@malax.fi Annonspris: 1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm ISSN 0359-8969 Annonsfakturering: Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19 asa.laukonlinna@spfpension.fi Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2014 Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist ordförande, Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog, Carin Åminne

Förbundets produkter Bordsstandar med SPF:s logo 50 euro SPF-pinsar 6 euro Datorns ABC–Grundkurs i datoranvändning 5 euro Tips och råd om IT för pensionärsföreningar avgiftsfri Handbok för medlemsrekrytering avgiftsfri Svenska pensionärsförbundet, kontaktuppgifter, uppdaterade 13.11.2013, avgiftsfri Pentago-spel 30 euro Sångboken ”Sånger för alla” av Ann-Mari Häggman och Nina Stendahl, Vasa 2007, I SSN 1237-475X, publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. 30 euro

Vill du ha GOD TID som PDF? Du som medlem har möjlighet att få God Tid som PDF, om du vill ha det för att kunna läsa God Tid digitalt. I motsats till vad som är fallet då man läser God Tid via förbundets hemsida så behöver man inte ha tillgång till internet då man läser en PDF. Meddela chefredaktören på

Produkterna kan avhämtas på något av förbundets kanslier. Anmäl gärna i förväg när ni önskar avhämta materialet samt i hur många exemplar. Portoavgift tillkommer vid postning.

För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, e-post asa.laukonlinna@spfpension.fi, tfn 020-728 8819 på förbundets Helsingforskansli. Mer information finns också på webbplatsen http://www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/varubestallning/

katarina.bengs-westermark@ spfpension.fi om du önskar få God Tid som PDF.

GOD TID I BLICKFÅNGET I BLICKFÅNGET

Äldre som resurs livet ut Social- och hälsovårdsministeriet poängterar att det strukturpolitiska programmet är en fråga om en strukturomvandling av samtliga tjänster för äldre.

Den här förändringen har ministeriet redan tagit fram i sina rekommendationer 2008.

Från anstaltsboende till effektiverat serviceboende Under 2000-talet har andelen äldre finländare som använder dygnetruntvård, vilken inbegriper hälsovårdscentralernas bäddavdelningar, åldringshem och effektiverat serviceboende totalt, inte förändrats nämnvärt. År 2000 var 10,1 procent av över 75-åringar antingen placerade i effektiverat serviceboende eller i anstaltsvård och år 2012 var motsvarande procentandel 10. I stället för anstaltsvård har andra vård- och boendeformer, bland dem gruppboende i effektiverade servicehem, ökat under 2000-talet.

Ministeriets rekommendation Från ministeriet rekommenderas att den äldre vistas i en trivsam boende- och vårdmiljö i vardagen även då personens funktionsförmåga och hälsotillstånd förutsätter vård och omsorg dygnet runt. Ministeriet påpekar att en anstalt med sin anstaltskultur och -miljö inte nödvändigtvis är den mest ändamålsenliga alternativa platsen till dygnetruntvård.

Om man omsätter detta i pengar använder cirka 140 000 finländare äldreomsorgstjänster regelbundet och därtill cirka 50 000 personer i dygnet­ runtvård.

Totalt 70 procent av hela budgeten för äldreomsorgen består av tjänster till de 50 000 personerna i dygnetruntvård, vilket är en drivkraft för att se över inte bara kostnaderna utan också kvaliteten i denna form av service.

Kvalitativ utvärdering av äldreomsorgen Ministeriet samarbetar med Institutet för hälsa och välfärd, som tillsammans med Valvira, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, genomför en kvalitativ undersökning av äldreomsorgen under 2014 i samband med att äldreomsorgslagen utvärderas under 2014. Den berör samtliga tjänster för äldre, både boende, personal, förplägnad och tillsyn. Äldres funktionsförmåga och hälsotillstånd upprätthålls utgående ifrån trivsel, social gemen-

skap, intellektuell, psykisk och fysisk stimulans.

Det ska vara en balans i kostnader och kvalitet, eftersom anstalterna inte ska vara en lagringsplats för äldre. Äldre som resurs I Jyväskylä finns ett universitet för äldre, som heter Ikääntyvien yliopisto, som även har haft kontakt med förbundets IT-projekt.

När omsorgsminister Susanna Huovinen i mitten av januari öppnade universitetet påpekade hon att välmående seniormedborgare är en avsevärd resurs för hela samhället och att ett av äldreomsorgslagens ändamål är att förbättra den åldrande befolkningens möjligheter att delta i beredningen av beslut som inverkar på levnadsförhållanden och på utvecklingen av de tjänster seniorerna behöver i kommunen.

Hon har även berört nödvändigheten att samtliga seniorer även har tillgång till de elektroniska tjänster som myndigheterna i allt högre grad använder, och att de äldre har flera valmöjligheter då. Det finns många läroinrättningar inom fri bildning som undervisar seniorer; både medborgar- och arbetarinstitut och universitet och högskolor.

Det är ytterst nödvändigt att samhället satsar på fortbildning och intellektuell stimulans för alla åldrar, men i synnerhet de som eventuellt i sitt arbete inte tidigare har behövt använda datorer, enligt principen livslångt lärande och finner system för att ta äldres erfarenhet och resurser till vara.

Det är viktigt att människan genom hela sin livscykel ska kunna känna att livet är meningsfullt. Hur förbundet och dess föreningar ska kunna stödja den utvecklingen är viktigt att få respons om. Föreningsnätverket är oerhört värdefullt med tanke på att äldres erfarenheter och resurser tas till vara och de aktivas insatser är ovärderliga. Äldreråden är också viktiga instanser i koordineringen av tjänster och produkter för äldre och seniorernas resurser.

Förbundet samlar för närvarande in verksamhetsförfrågningarna av föreningarna 2013 för att sedan kunna redovisa för den enorma erfarenhet som finns i organisationen.

VERONICA FELLMAN verksamhetsledare

KALLELSE TILL VÅRMÖTET 2014 Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt vårmöte onsdagen den 23 april 2014 kl. 12.30 (lunchen inleds kl. 11.30) i SFV-huset G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

På vårmötet behandlas följande ärenden enligt 10 § stadgarna: Vårmötet ska 1. välja ordförande och sekreterare för mötet 2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat 3. utse två protokolljusterare 4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas sammanlagda röstetal 5. behandla styrelsens berättelser och bokslutet för föregående kalenderår samt ta del av revisorns utlåtande 6. fastställa bokslutet samt behandla frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelse och övriga redovisningsskyldiga 7. behandla övriga ärenden.

Enligt 11 § förbundets stadgar ska en medlemsförening, om den önskar att något ärende ska tas upp på vårmötet, inlämna en skriftlig motion i frågan till styrelsen senast den 28 februari.

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande: Medlemsföreningar med • högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, • 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, • 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, • 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, • 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och • medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar fastställs den 31 december 2013 och föreningens medlemsavgift betalas senast den 9 april 2014.

De befullmäktigade representanterna kommer att få egna nummerlappar på vårmötet. Även övriga vårmötesdeltagares namn meddelas på förhand till Åsa Laukonlinna, se kontaktuppgifter nedan.

Förbundet emotser betalning av föreningens medlemsavgift för 2014 till förbundet före den 9 april 2014. Föreningarna meddelar hur många befullmäktigade representanter och/eller deltagare föreningen sänder till vårmötet och namnen på representanterna samt övriga deltagare senast onsdagen den 9 april 2014 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post asa.laukonlinna@ spfpension.fi. Priset för vårmötet är 45 euro per deltagare.

Förbundet återkommer med närmare information om transportmöjligheter inklusive transportpriser.

Styrelsen

Kommande resor

Kommande program

1–3/4 2014 16–17/4 2014 25/4–2/5 2014 5–9/5 2014 2–6/6 2014 18–26/8 2014 20–25/8 2014 25–28/8 2014 1–8/9 2014 8–15/9 2014 9–15/9 2014 19–20/12 2014

11/3 2014 21/3 2014 9/4 2014 23/4 2014 23–24/4 2014 5–9/5 2014

Jazzkryssning till Stockholm. Se sidan 15 Operettresa till Tallinn. Se sidan 14 Resa till Kroatien. Se sidan 14 Kulturresa till Sverige med Bernt Morelius. Se sidan 14 Resa till Tartu, Estland. Se sidan 15 Resa till Hardanger & Norges sydkust. Se sidan 14 Resa till Dalarna. Se sidan 15 Östra Estland och Narva. Se sidan 15 Resa till Skottland. Se sidan 14 Den gröna ön Irland. Se sidan 15 Resa till Centraleuropeiska Tjeckien. Se sidan 14 Mamma Mia! i Helsingfors. Se sidan 14

2/2014 – 3

Kurs i Digistoff, Lovisa. Se sidan 7 Kurs i Digistoff, Vasa. Se sidan 7 Utbildningsdag för IT-stöd. Se sidan 5 Vårmötet 2014. Se kallelse ovanför.

Skön men skör, Norrvalla. Se sidan 5 Skön men skör, Lehmiranta. Se sidan 5

AGE Platform Europe söker medlemmar till sina expertgrupper Intresserad? Läs mer på age-platform.eu eller kontakta verksamhetsledare Veronica Fellman, tfn 020 72 888 12, veronica.fellman@spfpension.fi

4 – GOD TID

2/2014

Framtid och gemenskap på inspirationsdagen – Man skall leva ett bra liv och hjälpa andra att leva att bra liv, framhöll förbundsordföranden Ole Norrback, när han öppnade förbundets inspirationsdag den 5 februari på UKK-institutet i Tammerfors. Och han kom snabbt in på det tema, som återkom flere gånger under dagen: att hjälpa dem som lever ensamma.

Magnus Diesen från Grankulla svenska pensionärer drog, av samhällsutvecklingen, slutsatsen att behovet av SPF:s och lokalföreningarnas verksamhet och tjänster kommer att öka dramatiskt.

– Det gäller nu att nå ut till nya medlemmar och motverka ensamheten.

– Det lönar sig alltid att söka om bidrag, fastslog Lasse Koivu, ordförande i SPF:s finanskommitté. Men då ska man ha genomtänkta planer och klara, trovärdiga motiveringar. Gärna får den egna arbetsinsatsen, talkoandan och frivilligarbetet betonas. Och lyft fram föreningens starka sidor.

I programmet ingick även gruppdiskussioner kring en rad aktuella frågor och en presentation av den information ombudsmännen samlat in vid sina besök i föreningarna.

Vilka utmaningar ger IT och datasamhället för föreningen?

Gruppordf. Pentti Friberg Dragsfjärds Pensionärer Diskussionen gick het om vilka metoder som kunde användas för att sporra äldre att använda sig av den teknik som gör livet enklare och framför allt billigare. Ett sätt att sänka tröskeln för deltagande i datakurser är att föreningen själv ordnar kurs. Så har man redan gjort flera år i Jakobstad, Åbo och Malax.

I diskussionsgruppen kom fram att bland annat i Sjundeå och Larsmo pågår seniordatakurser i föreningens egen regi. Som material har man Datorns ABC som förbundet har gett ut.

Livlig diskussion blev det på ett sidospår, det vill säga medlemskartoteken. Man ansåg att det blir dubbelt arbete då föreningarna har ett skilt system för sina kartotek och förbundet ett annat. Om man skulle synkronisera dessa skulle det få synliga effekter, då listorna skulle vara bättre uppdaterade och exakta.

Också arbetsbördan skulle minska i båda ändarna, då man inte behöver leta efter fel.

Framtiden ser kanske så ut att vi har elektroniska medlemskort som registrerar aktivitet. Föreningen skulle då ha uppdaterad information om hur många som har varit med i olika aktiviteter. Detta existerar redan nu i en del organisationer men blir knappast aktuellt i pensionärsföreningarna inom en snar framtid.

Föreningens samarbete med kommunerna och äldreråden Gruppordf. Björn Sundqvist Borgå svenska pensionärsförening •

•

•

•

Medborgarinitiativ är en bra kanal för att föra fram pensionärsföreningarnas åsikter till beslutsfattare och tjänstemän.

Kommunernas ”nyckelpersoner” kan kallas till pensionärsföreningarnas månadsmöten/styrelsemöten.

Pensionärsföreningarna borde få utse representanter till kommunernas olika arbetsgrupper som behandlar social- och hälsovård.

Kommunerna bör tillfråga

•

pensionärsföreningarna vid tillsättandet av äldreråden samt vid utarbetandet av äldrerådens uppgifter.

Pensionärsföreningarna bör utse ”starka” personer som sina representanter i äldreråden.

bra. Man borde få igång samtal.

Kanske existentiella frågor kunde få igång samtal. Åldersstrukturen i föreningarna handlar om allt mellan 60+ till 100+. Hur tillmötesgå de olika åldersgrupperna? Vad är i tiden just nu? De olika åldersgrupperna borde vara representerade i styrelsen och det skulle vara bra med omsättning i styrelsen så att det till exempel varje år kommer med en ny styrelsemedlem. Det måste finnas olika altenativ till verksamhetsformer för olika grupper. Därför är smågruppsverksamhet bra. Ju större förening desto viktigare med olika alternativ.

Föreningarna kunde göra en enkät förfrågan till medlemmarna om verksamheten. Enkäten skall vara välförberedd och tydlig. Enkäten måste förnyas kontinuerligt eftersom världen förändras. De som blir pensionärer nu kanske har andra förväntningar på aktiviterer än de som varit pensionärer i tjugo år.

Föreningsmedlemmarna i centrum – men hur?

Gruppordf. Hans-Eric Christiansson Sibbo Svenska Pensionärsförening

Hälsofrämjande verksamhet – friskvård för medlemmarna Gruppordf. Carita Björne Lappfjärds Pensionärsklubb

I flera talturer framkom frågan om hur man får tag på nya medlemmar.

Som exempel kan användas Närpes som köper adresser från magistraten och bjuder in nyblivna pensionärer till ett seminarium med aktuell information om föreningen och frågor som gäller pensionärer. Också Pedersöre ordnar en skild träff för nya medlemmar och har ett värdpar vid varje träff som hälsar välkomna.

I Ingå arrangerar man en grillafton för nya medlemmar.

Ordförande konstaterade inledningsvis att hälsa kan indelas i psykisk och fysisk hälsa.

Föreningarna redogjorde för hurudan fysisk verksamhet som ordnades inom föreningarna och kunde konstateras att stavgången var populärast. Stavgång där man samtidigt bekantade sig med näromgivningen lockar 30–50 deltagarea i ålder 60–94 år i Lappfjärd varje gång. Annan populär verksamhet i föreningarna var boccia/ boule. En förening hade balansövningar på mötet med ledare som gått en Balansella-kurs.

Några föreningar ordnade föreläsningar kring hälsotemat på månadsträffarna. Konstaterades att det lockar flera mötesdeltagare än de normala mötena.

Föreningarna samarbetar på några orter med medborgarinstituten kring motionsverksamhet, vilket är bra. Ofta är det inom föreningen en resursfråga att ordna motionsverksamhet.

Konstaterades att bland annat körsång och resor också inverkar positivt på den psykiska hälsan. Även frågan om pensionärers

Noterades att föreningsmöten i allmänhet handlar om förströelse och underhållning. Den passiva rollen som deltagarna har är inte alltid

Vilka utmaningar ger IT och datasamhället för föreningen? Den frågan diskuterades under ledning av IT projektets stryrgruppsordförande Pentti Friberg (till höger).

dåliga kost togs upp. Ett förslag var att föreningarna tillreder mat i matlag och för hem maten till de som behöver.

I diskussionen tangerade gruppen också frågan om ensamhet.

Pengarna och verksamhetens innehåll Gruppordf. Henrik Svarfvar SPF:s 1 vice ordförande Gruppen diskuterade utgående ifrån följande frågor: 1. Varför behövs pengar för att finansiera verksamhetens innehåll?

2. Varifrån fås pengar till verksamhetens innehåll?

3. Vad kan vi göra för våra medlemmar utan pengar?

Konstaterades att om föreningen har medelsanskaffningen tryggad kan den koncentrera sig mer på innehållet i verksamheten. De största utgiftsposterna för en förening är hyror, förplägnad, marknadsföring, program, resor och utrustning. Alla konkurrerar om medel, men det lönar sig att vara aktiv och ansöka om medel från olika håll, både lokalt, regionalt och nationellt.

Den största uppmärksamheten fick frågan om vad man kan göra utan pengar, och det visade sig att det finns en hel del, det är att sätta sig själv och sin tid i blöt.

Som exempel nämndes arbetet mot ensamhet och utanförskap, planering av medlemsvård i olika former, att engagera sig som vän i en vänverksamhet, vara ledare av diskussionsgrupper, skapa social samvaro, fungera som utbildare, vara ett lyssnande öra i samtalstjänst, allt beroende på ens egen kompetens, tid och erfarenhet. Devisen ”Vi gör alla en sak som motverkar ensamhet varje vecka” ekade även i denna grupp.

Vad har vi att vinna med god medlemsvård?

Paneldiskussion, moderator Marianne Lindberg, SPF:s 11 vice ordförande I panelen tog man upp följande frågor • hur få med yngre pensionärer med i föreningarna • de yngre vill inte bli kallade pensionärer • frågan om vad föreningarna kan erbjuda de yngre pensionärerna • en fråga som SPF kunde satsa på är mat för de äldre • man hoppas att IT-projektet skall fortsätta • det är viktigt att få kunniga människor med i kommunernas äldreråd • det lönar sig att göra medborgarinitiativ till kommunerna om stora frågor som berör många – äldreråden kanske alltid inte bästa kanal.

GOD TID

2/2014 – 5

Beslut om arbetspensioner ska fattas nationellt Denna vår blir det igen Europaparlamentsval. Någon valyra har det inte varit tal om de tidigare gångerna, för 2009 var det endast 43 procent av de röstberättigade som röstade. Också de i parlamentet verksamma europartierna är ganska okända här i landet.

Valet är dock det enda där medborgarna i medlemsländerna kan utse representanter i något organ i Europeiska unionen (EU) genom direkt folkval. Det kommande valet är det första efter att Lissabon-avtalet trädde i kraft, det vill säga det avtal som ökade parlamentets makt inom Europeiska unionens lagstiftning och när det gäller valet av kommissionens ordförande.

Om det under den kommande femårsperioden fattas lika viktiga beslut som under den pågående, kommer vi i framtiden att leva i en helt annorlunda union. Parlamentet kommer att ha sin egen roll och ingå i EU:s normala lagstiftningssystem. Arbetspensionsförsäkrarna

Janne Pelkonen

(TELA) publicerade i januari sina egna europapolitiska mål.

Nästa våg av integration kommer från EMU De regler som gäller för medlemsländernas hushållning har skärpts de senaste åren och deras trovärdighet har förstärkts. Nästa riktning på utvecklingen är att den ekonomiska och monetära unionen (EMU) fördjupas. Planerna för samarbetet mellan EU:s centrala organ bygger på bankunionen, reglerna för den offentliga hushållningen, styrningen av den ekonomiska politiken och slutligen på medborgarnas vilja till reformer.

Att förhindra kriser som den nu upplevda och att garantera euron stabilitet är viktiga målsättningar.

De planer som går längst skulle ändå, om de genomförs, inverka avsevärt på fördelningen av ansvar och befogenheter medlemsländerna och EU emellan. Integrationen verkar avancera på två spår, så att de arton euroländerna skulle röra sig snabbare än de tio andra EU-länderna som inte hör till eurozonen.

Utom den ekonomiska disciplinen ses medlemsländernas socialpolitik och den välmåga eller det

illabefinnande som den producerar allt mera som en ”gemensam sak” och en faktor som påverkar EMU:s stabilitet. Skillnaderna är nu stora i länderna med gemensam valuta när det gäller social och ekonomisk utveckling.

De nationella besluten om pensionerna bör respekteras Den lagstadgade arbetspensionen är viktig för omkring 1,5 miljoner människor i Finland. Välfärden för de nuvarande och kommande pensionärerna måste tryggas på lång sikt inom den fördjupade ekonomiska och monetära unionen. Pensionstryggheten har skapats i varje land efter landets egna förutsättningar och dess principer är djupt rotade i strukturerna inom de olika länderna. Arbetspensionsskyddet och reformen av detta bör alltid beslutas av oss i Finland. Pensionspolitiken står alltid nära medlemsstaterna och deras medborgare. Att harmonisera denna politik skulle leda till att arbetspensionernas betydelse skulle försämras i Finland.

Väl skötta lagstadgade pensioner ger ett tillräckligt skydd för ålderdomen Tilläggspensioner som man själv har sparat ihop till eller som arbetsgivaren erbjuder kan komplettera de lagstadgade pensionerna, men inte ersätta dem. Arbetspensionsskyddets transparenta, inkomst-

Skön men skör-kurser på två nivåer våren 2014 Osteoporos eller benskörhet är en sjukdom i skelettet. Benmassan minskar och benstrukturen försvagas. Skelettets urkalkning leder lätt till att man får benbrott.

En tvådagars Skön men skör-kurs där vi får information om osteoporos och hur den kan förebyggas samt om hur funktionsförmågan stöds med mångsidig motion ordnas på Norrvalla i Vörå 23–24/4 2013.

Priset, 25 euro, inkluderar kursavgift, logi, måltider och kursboken Skön men skör – Träning ger trygghet. Vi gör enkla och lätta övningar både inne och ute som anpassas efter envar. På programmet finns föreläsningar, stavgång, vattengymnastik och Chi Balans mm. Kursen ger deltagarna beredskap i

att fungera som ”motionskompis” och passar både kvinnor och män.

I vår är det premiär för femdagars Skön men skörkursen. Platsen är Lehmiranta i Bjärnå, Salo och tiden 5–9.5 2014.

Priset, 80 euro, inkluderar kursavgift, logi, måltider och kursboken Skön men skör – Träning ger trygghet. Kursen är i första hand avsedd för personer som tidigare deltagit i kortkursen eller som aktivt drar motionsgrupper.

Utbildare: Hälsocoach Kitty Seppälä, fysioterapeut och mag. i hälsovetenskaper.

Anmälningar och förfrågningar till SPF:s kansli tfn 020-728 8813 eller e-post jan.holmberg@spfpension.fi.

Kursen ordnas i samarbete med Eläkeliitto och Osteoporosförbundet i Finland.

Vill du hjälpa andra med datorer?

Kom på kurs och träffa andra som hjälper seniorer med IT. Vi ordnar en

utbildningsdag för IT-stöd 9.4 på Kuggom i Lovisa Vad gör en IT-handledare? Hur fungerar en iPad? Hur löser man olika dator- och ITproblem? Om detta hörs intressant och du kan tänka dig att bli IT-handledare för seniorer kom med på kurs! Kursavgiften på 15 euro inkluderar kursmaterial, undervisning och lunch.

Mer information på IT för Seniorers hemsida it.spfpension.fi.

Anmälningar tas emot av Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi, tfn 020 728 8816.

grundade och livslånga försäkringar täcker alla arbetstagare. Det främjar också arbetskraftens rörlighet på EU:s inre marknad, eftersom också en pensionsrätt som har uppstått genom ett kortvarigt arbete bevaras, om arbetsplatsen förändras.

I Europa behövs längre och bättre arbetskarriärer, för att finansieringen av systemet skall hålla och för att pensionerna skall räcka till i framtiden. I Finland har vi ställt upp det ambitiösa målet att öka den reella pensionsåldern betydligt fram till 2025.

I bakgrunden mot dagens brinnande kris åldras Europas befolkning med god fart. Finland hör till de länder som åldras snabbast. Det är också ett av dem som är bäst förberedda. Mera pensionsmedel har satts i förvar för kommande år än i många andra EU-länder.

Regleringen av arbetspensionsförsäkrarnas kapitalbas bör hållas i egna händer Arbetspensionen i Finland är en lagstadgad social trygghetspension. Ungefär en fjärdedel av arbetspensionerna är täckta av tidigare insamlade fonder, vilket dämpar trycket på att höja pensionsbetalningarna. Verkställigheten och risken är fördelad på flera olika arbetspensionsförsäkrare. Fonderingen bör alltid bygga på produktivitet och säkerhet, så att de löften om pension som har getts kan hållas.

Gemensamma regler har ställts på risktagningen på de privata arbetspensionsförsäkrarnas placeringar. I sista hand är de också gemensamt konkursansvariga. Reglerna för kapitalbas och övervakningen av dem bygger på nationell lagstiftning. Detta bör man hålla fast vid också i framtiden.

Regleringen av finansieringsmarknaden får inte skada långtidsplaceringarna Arbetspensionsförsäkrarna är verkliga långtidsplacerare och deras verksamhet tryggar de lagstadgade pensionerna. Arbetspensions­medel får inte användas för att främja andra syften.

EU-regleringen ökar på finansmarknaden. Detta får inte leda till att de finländska arbetspensionsförsäkrarna skulle börja jämföra sig med aktörer som strävar efter affärsvinst. På pensionsområdet investerar man på lång sikt för att kapital- och finansmarknaden ska få så litet störningar som möjligt.

En finansmarknadsskatt skulle i den planerade formen också leda till beskattning av pensionerna. I praktiken skulle den leda till betydande kostnader för arbetsgivare och löntagare, eftersom utgifterna för skatten på arbetspensionsinvesteringarna måste täckas på ett eller annat sätt.

JANNE PELKONEN, specialist, Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf

Stiftelsen för dig och mig Samhället har sitt ansvar för de äldre, men det frivilliga arbetet bland pensionärer blir allt viktigare. Också den verksamheten kräver pengar. ”Stiftelsen för dig och mig” innebär att var och en av oss i grunden är både givande och mottagande part. Du som gärna vill bidra till pensionärernas egen stiftelse kan välja flera olika sätt efter egen önskan.

Svenska pensionärsförbundet är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, vars ändamål är att främja finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen. Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna. Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsen grundades av Svenska pensionärsförbundets höstmöte den 10 november 2010 och är registrerad med numret 2398487-4.

Stiftelsens kontonummer är: Aktia FI40 4055 0010 8895 39 Nordea FI38 1555 3000 1131 50 Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15 Alla gåvor, stora som små, tas emot av Stiftelsen med tacksamhet.

Donationer och testamenten till Stiftelsen är skattefria såväl för donatorn som för mottagaren.

Ordförande för Stiftelsen är Ole Norrback och vice ordförande är Henry Wiklund. Till Stiftelsens styrelse hör därtill Jan-Erik Frostdahl, Lasse Koivu, Marianne Lindberg och Henrik Svarfvar.

För närmare information kontakta gärna Stiftelsens ombudsman Veronica Fellman, tel. 020-7288812, e-post veronica.fellman@ spfpension.fi.

Stiftelsen har en ny broschyr, som vi gärna sänder ut.

6 – GOD TID

2/2014

Veronika Mattsson har en av huvudrollerna i pjäsen I sista minuten som spelas fram till den 10 maj. Efter det går hon i pension.

Foto: Nanne Nylund

Än finns det minsann krut i gummorna! ”Änklingar ska man kasta sig över vid begravningskaffet på församlingshemmet.

Dom går åt lika fort som smörgåstårtan”. Med den festliga repliken anges tonen i Carin Mannheimers komedi I sista minuten, där Veronika Mattsson firar sitt 40-årskonstnärsjubileum på Svenska Teatern. Till sommaren blir hon pensionär.

Det är en glad och entusiastisk 65-åring jag träffar i kaféet vid Skillnaden några veckor före premiären. Man repeterar som intensivast, tre mogna damer kring 80 vårar tar form under Maria Sids erfarna ledning.

– Maria har en energi som smit-

Tre gracer i dansfantasier mellan scenerna: Christina IndreniusZalewski, Veronika Mattsson och Sue Lemström.

Foto: Valtteri Kantanen

tar och vi har så skamlöst roligt, säger Veronika.

De tre kvinnorna som vill leva fullt ut innan det är för sent spelas av Veronika Mattsson, Christina Indrenius-Zalewski och Sue Lemström, kollegor och vänner sedan början av 1970-talet. Christina är pensionär sedan tretton år men har gästspelat flitigt efter det. Sue har några år kvar innan det är dags för pension.

– I sista minuten är en önskepjäs för oss tre gamla väninnor!

Rakt och frispråkigt Veronika spelar Marianne, före detta journalist och änka sedan länge.

Hon lever ensam i sin stora lägenhet där pjäsen utspelar sig. Minnet är det lite si och så med, hon kan vara oförskämd men är innerst inne skygg och rådvill. Annlouise, spelad av Christina, är en tuff dam med hetsigt temperament. Hon är irriterad på maken Bosses ideliga telefonsamtal och är redo att vända ett nytt blad i livet. Solveig har ett förflutet som firad skönhet och

är påpassad av sin äkta man. Hon är liksom väninnorna rak och frispråkig.

– Det finns ingenting de tre damerna inte kan säga till varann, intygar Veronika.

Bridge är ett gemensamt intresse men den fjärde medspelaren har gått bort och det gäller nu att hitta en ny. För skådespelarna har det medfört bridgelektioner, ingen av dem har spelat förut.

Också danslektioner har de fått ta. Övergångarna mellan scener är ett slags dansande kommentarer i damernas fantasi.

Det bästa av två världar 40-årsjubileet blir en vändpunkt för Veronika Mattsson. Hon ser fram emot ett lugnare liv hemma i Västanfjärd med maken, arkitekten och konstnären Adam Korpak. Veronika blev mamma till två döttrar vid mogna 40+ och väntade den andra då bygget i Västanfjärd blev verklighet på 90-talet.

– Vi valde det bästa av två världar, och tack vare Adams självstän-

diga yrke kunde vi kombinera ett liv på landet med teater, berätta Veronika. Han tog hand om markservicen medan jag spelade i Helsingfors.

Teatern har funnits med Veronika alltsedan julfesternas Topelius i Vasa flicklyceum. Hennes första stora roll var Helen Keller på Wasa Teater. Men vägen var inte spikrak, hon ville bli arkeolog och började studera historia. Ett stipendieår i USA släckte arkeologidrömmarna.

– Jag studerade statsvetenskap och gick en kurs på drama department där jag lärde mig fäkta och ramla. När jag kom hem sökte jag till Teaterskolan!

Veronika hann också jobba med lokalradio, skolradio och sommarjobb på Hbl innan hon 1976 debuterade på Svenska Teatern i Romeo och Giulietta. Hennes digra rollista upptar 69 pjäser. Det är inte lätt att plocka ut favoriter, de är så många.

Topelius! en fest varje gång – Jag älskade Körsbärsträdgården som jag spelat i två olika gånger, säger hon. Kammarteaterns August Strindberg och Harriet Bosse var en stor upplevelse med underbara Nanny Westerlund som regissör.

Vi gästspelade i Blå tornet i Stockholm.

I Anne Franks dagbok spelade Veronika Annes syster, men måste bytas ut mitt i säsongen då första dottern krävde plats i en växande mage. Vidare minns Veronika en rad barnpjäser på Mini, där hon hade ett gott samarbete med Ivar Rosenblad.

Sex roller söker en kvinna var en pjäs av Gunilla Hemming där skådespelarna sökte erfarenheter ur sitt eget liv för rollgestalten.

– Ett speciellt minne är pjäsen Druvor och russin, där Leif Wager 1997 gjorde sin sista roll, en ungkarl med logistikproblem i ett vidlyftigt kärleksliv, berättar Veronika.

En höjdpunkt var Topelius! följande år. Det var en fest varje gång, publiken levde med och kände igen sig så fantastiskt.

Bland senare pjäser minns Veronika särskilt Anders Larssons Dans för mogen ungdom och pjäsen Tenna med Blaue Frau där hon spelade en alkoholistmamma. ”Otäck men bra” var pjäsen Nordost som byggde på teatergisslandramat i Ryssland. Den historiska pjäsen Aurora Karamzin minns Veronika med värme.

I sista minuten har premiär den 26 februari och spelas under hela våren fram till den 10 maj.

Text MAJ-BRITT PARO

GOD TID

I sista minuten Carin Mannheimer, din pjäs I sista minuten sätts upp överallt just nu.

Vad är det som gör den så oerhört populär?

– Det är ju en ganska rak och enkel historia, men med både gungfly och djup. Den är både absurd och rolig mitt i eländet.

Man får se och höra tre starka kvinnor i 80-årsåldern som grälar, svär, gråter och glömmer och undrar över vart tiden tagit vägen.

Männen får faktiskt finna sig i att spela biroller om än aldrig så viktiga. Jag tror att jag lyckats göra en osynlig generation synlig. Det är ju ofta äldre kvinnor som är majoriteten bland publiken. Många äldre kvinnor kommer fram till mig och säger att det äntligen finns en pjäs som beskriver deras verklighet på ett både roligt och befriande sätt.

En kvinna sa ”gud vad jag skrattade. Vilka härliga repliker! – här fick man höra saker jag gått och funderat på hela livet och nu vet jag hur jag ska säga det”. Pjäsen är ett snitt ur nutiden. Så här har några det. Ganska privilegierade ännu ett tag. Den var rolig att skriva. Min förra pjäs Sista dansen som utspelades på ett äldreboende var ganska sorglig så jag behövde muntra upp mig med lite elakheter om åldrandet och samhället och livet runt omkring.

Maria Sid regisserar den här uppsättningen av I sista minuten, vad har du för förväntningar?

Jag känner till Maria som skådespelare. Har sett henne på tv. Det märks att hon har humor och skärpa så det kommer att bli väldigt bra.

Jag hoppas att publiken ska gå hem med viss tillförsikt inför det åldrande vars enda alternativ är en för tidig död.

Vad händer härnäst?

– Om framtiden vet man ju ingenting. Mer än att Göteborgs Stadsteater gärna vill ha en tredje pjäs om ålderdom för att fullborda trilogin. Arbetsnamnet är det olycksbådande Till sist. Det kan man ju inte motstå!

DAVID LINDSTRÖM

2/2014 – 7

Skriva och skapa Ge våren och dig själv en kick framåt!

En inspirationskurs i ord och bild ordnas 10-11 mars på Överby i Esbo. Vi skriver och gör enkla bildövningar och kursen kräver ingen dator eller förkunskaper. Kursledare är bildkonstnär Marina Ciglar och skrivarkurslärare Åsa Stenvall-Albjerg. Arrangör är Axxell Överby och Svenska pensionärsförbundet.

Det finns ännu några platser kvar, så den som är intresserad ska skynda sig att anmäla sig.

Det gör man på www.axxell.fi/folkhogskolan under kursen Lust att skriva och skapa. Mera information ger också kursledaren, e-post asa.stenvall-albjerg@axxell.fi, tfn 044-739 7722.

Professor emerita Nordman och chefredaktör Hermans uppmärksammades på Runebergsdagen.

Kulturpris till aktiva seniorer De två mottagarna av Svensk-Österbottniska Samfundets pris, Marianne Nordman och Erik Rune Hermans, har en hel del gemensamt.

Båda är pensionärer och skulle bli "galna" om de inte hade något intressant att sysselsätta sig med.

– Själv gick jag i pension redan 1995 men det är det ingen som har Professor emerita Marianne Nordman tilldelades SvenskÖsterbottniska Samfundets kulturpris på 5 000 euro med motiveringen: ”Marianne Nordman har med entusiasm populariserat sin forskning inom svenska språket och litteraturen, där hon intresserat sig för språkriktighet, språkets utveckling samt fackspråk, allt från språket i stickbeskrivningar till lagspråk.

Ett återkommande forskningsobjekt har varit Jarl Hemmer, vilket kulminerade 2013 med boken Allting är en spegling.

Den österbottniska dimensionen är ständigt levande för Marianne Nordman, inte minst inom ett pågående projekt kring den österbottniska ungdomsdansen.”

märkt, säger chefredaktör Hermans.

I mer än 50 år har han arbetat för tidningen Norden i New York, den enda finlandssvenska tidningChefredaktör Erik Rune Hermans tilldelades SvenskÖsterbottniska Samfundets kulturpris på 5 000 euro med motiveringen: ”På sin enmansredaktion på Manhattan i New York har Hermans under mer än 50 år troget sammanställt en innehållsrik veckotidning med små och stora nyheter från hela Svenskfinland.

Trots snävare ekonomiska ramar och en minskande målgrupp har Hermans oförtröttligt upprätthållit en länk mellan nordamerikanska emigranter och det gamla hemlandet – en kultur- och samhällsinsats som är värd all beundran och uppskattning.”

en som utkommer utanför Finland.

Och den enda svenskspråkiga tidningen som utkommer i USA. När Hermans kom till Norden i början på 1960-talet var antalet prenumeranter runt 2 000, en siffra som nu har sjunkit till 206.

– Det är finlandssvenska immigranter som är vår läsekrets och eftersom den sista stora invandringsvågen från Svenskfinland till USA inträffade på 1960-talet har många läsare fallit ifrån.

Numera har publiceringstakten sjunkit till en tidning i månaden från att i tiderna ha varit en i veckan.

Jarl Hemmer har varit en ständig

följeslagare i professor emerita Marianne Nordmans studier och forskning. Från en proseminarieuppsats till doktorsavhandlingen.

En produktion som utgjorde stommen för Nordmans bok Allting är en spegling – Jarl Hemmers poesi och prosa i ett språkligt återsken.

– Det kändes viktigt att samla texterna till en helhet och på så sätt kunna göra dem koncentrerat tillgängliga.

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Svenska pensionärsförbundet ordnar i samarbete med IT3 en

kurs i Digistoff Kursen hålls 11 mars kl. 10.00–15.00 på Kuggom i Lovisa.

Kursens målgrupp är de som uppdaterar föreningens hemsida eller kommer att göra det i framtiden.

Kursledaren Jonas Lemberg från IT3 går igenom det viktigaste grunderna samt svarar på deltagarnas frågor.

Anmälningar till ombudsman Jan Holmberg, jan.holmberg@spfpension.fi, tfn 020-728 8813 Svenska pensionärsförbundet ordnar i samarbete med IT3 en

kurs i Digistoff programmet som används när man arbetar med föreningens hemsida.

Fredagen den 21 mars i Vasa.

Tid och plats meddelas, direkt till föreningarna, så snart de är fastställda. Kursledare är Nicklas Nygård från IT3.

Katarina Bengs-Westermark tfn 020 72 888 80 katarina.bengs-westermark@ spfpension.f

Elvis på Fallåker, de Godzinsky i Lahtis Reseledaren Clara von Bonsdorff har två nyheter under våren för Helsingforspensionärerna samlade inom Samrådet i SPF Helsingfors.

Evenemangen gäller ingalunda endast medlemmar i de tolv föreningarna. Nya medlemmar och avecar är välkomna med på resorna.

Fallåker teater ger musikalen Helt

Carin Mannheimer

Upp och Ner inspirerad av Elvis Presleys musik. Iscensättningen är svenskspråkig urpremiär för Broadwaymu-

sikalen All Shook Up och handlar om en ung rebell som vänder upp och ner på en liten stad på 50-talet. Oskar Silén är regissör, Teddy Granroth står för musikarrangemangen.

Claras grupp har biljetter söndagen den 30 mars klockan 16. Transporten bestäms då antalet deltagare är klart. Anmälan senast den 7 mars.

Den 5 april skulle George de God-

zinsky ha fyllt 100 år. Sinfonia Lahti firar jubileet med en de Godzinsky-

konsert fredagen den 4 april klockan 13. Konserten gäller närmast den rika filmmusik de Godzinsky skapade främst under 1940-talet. Atso Almila dirigerar och filmexperten Peter von Bagh står för kunniga kommentarer mellan verken.

George de Godzinsky föddes den 5 april 1914 i S:t Petersburg av föräldrar med mångkulturell bakgrund.

Efter revolutionen flydde familjen till Finland. George gjorde en enastående karriär som pianist, kapellmästare

och kompositör. På 30-talet ackompanjerade han Fjodor Sjaljapin på en Fjärran östern-turné. Under årtionden ledde han allt från operett och musikal till balett och opera och var känd och älskad som underhållningskompositör och -pianist.

Clara von Bonsdorff ger närmare

information och tar emot anmälningar på gsm 040-5444031, e-post clara.von.bonsdorff@welho.com MAJ-BRITT PARO

8 – GOD TID

2/2014

Länge leve medfostrarna i våra skolor Inspirerad av skolfarfarentusiasten Sten Lindholms artikel i God Tid nummer 1 om självkänsla och självförtroende med slutklämmen om hur viktiga skolfarfar/-mormors värderingar och insatser är för lågstadie-elever vill jag spinna vidare på tråden och presentera en av de våra i Åbo, Roger Nylund, som spontant utbrister: ”Att vara skolfarfar är det mest meningsfulla jag sysslat med!”

Vi sitter i Cygnaeus lågstadium i Åbo och pratar om hur det är att vara medfostrare. När Roger Nylund sommaren 2005 blev pensionerad vände han sig strax till sin vän sedan länge Börje Gorschelnik som startade hela projektet Farfar i skolan och frågade: ”När får jag börja som skolfarfar?” Efter julen fick han beskedet att han var välkommen och vid vårterminens början fick han en etta som sin klass.

Det startade i Åbo.

Det var alltså Börje Gorschelnik som startade projektet medfostrare år 2000 och fick en del herrar i sin bekantskapskrets att ställa upp.

Nu finns det en registrerad tvåspråkig förening Kouluvaarit ry/Farfar i skolan rf med ett 50-tal fäder både i svenska och finska skolor.

– Att vara farfar i skolan håller hjärnan igång och motverkar ensamhet och demens. Det är den bästa medicinen mot högt blodtryck och hjärtinfarkt, påpekade Börje och fick många med sig.

Roger Nylund instämmer och lägger ytterligare till: ”Jag känner mig tacksam och ödmjuk inför uppgiften. Jag känner mig numera helt professionell och mycket nyttig – vi farfäder är till exempel öron och ögon på rasterna. Vi inger trygghet och kollar om det finns ensamma eller mobbade elever och då går vi och pratar vänskapligt.”

En ensam övervakande lärare kanske inte ser allt som händer. Roger är två dagar veckan i Cygnaeus och en dag i den finska skolan Luostarivuoris språkbadsklasser 5 och 6, där han enbart talar svenska.

Fritidsaktiviteterna fascinerar Utöver medhjälp under lektionerna och med en och annan elev som läser läxan högt för Roger i korri-

På klassjulfesten fick Roger en egen pepparkaka.

doren finns det en uppsjö aktiviteter, där en skolfarfar kan hjälpa till.

Det gäller besök på huvudbiblio­ teket, i simhallen, på skridsko­ banan, där snören behöver knytas och spännas. Det är viktigt att vara med på fester till exempel på de svenska skolornas julfest i Konserthuset, där eleverna uppträder med egna program.

Roger har varit med om lägerskolor och med sina klasser deltagit i utfärder med naturupplevelser. De har bekantat sig med tiderna förr på Klosterbacken och i Sagalunds museum i Kimito. En vår bjöd Roger hela gänget ut till ASS-segelpaviljong, där eleverna fick pröva på optimistjollar efter en grundlig information om hur man bär sig åt i en segelbåt. Efteråt vankades saft och pannkaka!

Att knyta slipsen rätt!

Medfostrarna har också hållit så kallade artighetskampanjer i årskurs 6 . Att lära sig säga varsågod och tack och att kunna klä sig och uppföra sig till exempel på restaurang. Varje vår beställs bord på Svenska klubben med trerätters middag för sexorna i Cygnaeus och då gäller det för gossarna att själva kunna knyta sina slipsar, vilket skolfarfar lärt dem.

Eget skåp i Cygnaeus I ett skåp i korridoren med dubbla glasdörrar finns en trevlig utställning med fotografier, rubriker och texter över medfostrarverksam­ heten i skolan. Där finns också diplomet som Börje Gorschelnik år 2009 mottog av Svenska kulturfonden – ett utbildningspris som uppskattning för medfostrarverksamheten; för hans egen och som sporre för alla andra som är med.

Feedbacken från lärarna, föräldrarna och eleverna är positiv och sporrande och så länge hälsan håller kommer Roger Nylund att vara verksam som skolfarfar. Det behövs flera vuxna i våra skolor – inte för att blanda sig i undervisningen, men för att finnas till och skapa trygghet och vara till hjälp.

Det känns bra, när eleverna kommer och pratar med en och spontant vinkar och ropar ”Hej Roger!” när de springer förbi.

Text CARIN ÅMINNE

Ettorna fick segla optimistjolle på ASS vid klassens vårfest. Roger fungerade som instruktör. Foto privat

GOD TID

2/2014 – 9

Säker cykling för alla åldrar Hjälmen på huvudet och tårna i marken. Det är Dan Häggbloms bästa råd när det handlar om säker cykling.

– Än lever tyvärr den gamla cyklingstekniken som lärdes ut i armén kvar, att benen ska vara helt raka när tramporna är i sitt nedersta läge, säger Dan Häggblom, sporthandlare i Vasa. Den tekniken är farlig i två avseenden: knäna belastas för mycket och det är svårt att snabbt nå ner med fötterna till marken vid ett stopp.

Sänk sitsen så sparar du både knäna och undviker onödiga olyckstillbud. Många olyckor, speciellt bland lite äldre cyklister, inträffar när man ska stiga på eller av cykeln.

– Vi blir ju inte vigare med åren, så med tanke på säkerheten är det bästa alternativet en cykel av dammodell. Den tanken är kanske inte

så lockande för manliga cyklister som använt herrcyklar hela sitt liv, men överväg åtminstone alternativet.

Att cykelhjälmen är en billig livför-

säkring vet de allra flesta, men väldigt få använder hjälm.

Argumenten för varför man inte använder hjälm är många och varierande. Ett återkommande argument är att man inte har någonstans att lägga hjälmen när man ska in i butiker och man inte vill ha ytterligare en sak att släpa på.

Häggbloms lösning på det problemet lyder: Behåll hjälmen på huvudet. Dagens hjälmar är lätta och väl ventilerade, så de stör inte

bäraren ens inomhus. Knappast de stör någon annan heller.

– Vi har åtminstone inte motat ut någon som kommit in med hjälm på i vår butik, säger han med glimten i ögat.

För den som cyklar även vintertid

rekommenderar Dan Häggblom alltid dubbdäck.

– Helst dubbat både fram och bak på cykeln, det är säkrast.

Väljer man av någon anledning att cykla med bara ett dubbdäck ska detta sitta framme. Det kan låta lite bakvänt med tanke på att man vill ha grepp hela tiden, men så är det.

– Får man sladd på bakdäcket så har man ännu chans att reda upp det hela, men tappar man styrförmågan på framdäcket är man illa ute.

För Dan Häggblom är hjälmen en självklarhet när han cyklar.

Tråkig statistik

År 2007 bar 2 av de 17 cyklister som omkom i olyckor en rätt fastspänd hjälm.

Ungefär hälften av dem som inte hade hjälm på sig hade sannolikt överlevt olyckan om de burit hjälm.

Tänk på att de cyklister, som hjälmen räddat, inte syns i den här statistiken.

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Källa: Trafikskyddet

Lättare åkturer med el i uppförsbackar, i motvind och under accelration har man verkligt stor nytta av elmotorn. Man slipper vara helt slut och svettig när man kommer fram.

Kommer man upp till hastigheter på mer än 25 kilometer i timmen så kopplas hjälpen från elmotorn automatiskt bort. Lika så när man bromsar eller slutar att trampa.

Elcyklar ser ut som vanliga cyklar med en låda (som innehåller batteriet) under pakethållaren.

Själva motorn sitter antingen i framnavet eller i anslutning till tramporna.

Text KATARINA BENGS-WESTERMARK

Foto Tunturi

M & E Friskvård

MALAX FYSIO

Bo hemma på Folkhälsan På Seniorhemmet och Silviahemmet i Helsingfors erbjuder vi vård, omsorg och service dygnet runt. Hos oss kan du även bo privatbetalande eller med servicesedel.

Vill du veta mer?

Seniorhemmet, Marika Skogsten, tfn 09 315 5662 Silviahemmet, Christel Harjanne tfn 09 315 5750 Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. Vi erbjuder också tjänster som gör det möjligt för dig att bo hemma så länge som möjligt, till exempel hemtjänst och dagverksamhet.

Vi har enheter i hela Svenskfinland, till exempel - Seniorhuset, Silviahemmet, Blomsterfonden och Brummerska hemmet i Helsingfors - Folkhälsanhusen i Esbo, Pargas och Vanda - Blomsterhemmet, Seniora och Villa Rosa i Raseborg - Äldreomsorgstjänster i Åbo - Hemtjänst i Vasa, Jakobstad och Karleby - Folkhälsanhuset i Korsholm - Östanlid i Jakobstad och Emeliehemmet i Karleby Ring oss gärna om du vill veta mera, tfn 09 315 000.

www.folkhalsan.fi/aldreomsorg

Larsmo

Eivor 050-34 52 736 , Marlene 050-37 82 094

TA HAND OM DIN HÄLSA, HÄLSOANALYS MED ES-TECK!

Fysioterapi Akupunktur Massage Med. FOTVÅRD Idr.shallen tel. 3651767

Informerar om bl.a.: • ämnesomsättning • stressnivå • mag-/tarmhälsa • hjärta och blodkärl • hjärnans signalsubstanser • lymfsystem Ev obalanser/sjukdomar behandlas med kosttillskott och introspect

VI SKÖTER DINA TÄNDER

JORMA ALATALO Kungsgatan 8,II vån., hiss!

Ekenäs Tel. 040-703 2393

Specialtandtekniker Hans Boström

GUNILLA DAMÉN 019-241 2630 gunilla.damen@jedaj.fi Rådhustorget, EKENÄS

Tandproteser direkt från

SPECIALTANDTEKNIKER • framställning av nya helproteser • påfyllningar och reparationer medan ni väntar • översyn av protes samt rådgivning gratis

Rosenlundsgatan 6, Jakobstad

Tel. 06-723 5151

✁

En trend som växt sig stor ute i Europa de senaste åren, men som ännu inte slagit igenom i Finland, är elcyklar. Cykeln har en elmotor som hjälper till, men den arbetar enbart när cyklisten trampar.

– Det handlar alltså inte om någon sorts elmoped, där man bara sitter och åker, säger Dan Häggblom, sporthandlare i Vasa.

Ju mer man trampar själv desto mer hjälper motorn till. Speciellt

Ring och beställ tid!

VASA, Handelsespl. 20 B. Tfn 06-312 1233 MALAX, Köpingsvägen 10. Tfn 06-347 8080

PIRKKO GRÖNROOS ANN HAGLUND Tuula Starck-Schreiber, Munhygienist Köpmansgatan 11, Karis Tfn 019-231 033

ULF BÄCKMAN

Tel. 019-342 770 Virkby tandläkarcentral Virkbyv. 18A10.

10 – GOD TID

2/2014

När minnet sviker

– Alla som har frågor om minnessjukdomar kan kontakta oss, säger Kirsi Björkholm, utvecklingschef på Österbottens Minneslots.

Frågorna kan handla om allt från att hur man ska göra i den enskilda situationen till hur man får avlastning.

– Om vi själva inte har resurser att lösa problemet så hjälper vi personen att få kontakt med rätt instans.

Minneslotsen vänder sig till perso-

ner som drabbats av minnessjukdomar, närståendevårdare, familjer och den breda allmänheten.

Klientarbetet stöder hemvården och ger klienten möjlighet att vara delaktig. Minneslotsen ordnar bland annat minnesträningsgrupper på olika håll i Öster­ botten.

Likaså besöker man olika intressegrupper och talar om frågor som gäller minnet. Man berättar till exempel om olika varningstecken som rör minnet, om hur man bemöter en minnessjuk person

samt om minnets funktion och funktionsstörningar.

– Man kan även träffa oss på olika mässor och tillställningar där vi informerar om frågor som rör minnet.

Frivilligarbetet och stödgruppsverksamheten har som mål att öka möjligheterna till delaktighet och stöd för de minnessjuka och anhöriga i arbetet med att skapa en fungerande vardag.

Minneslotsen deltar också i Kampraatti-verksamheten som koordineras av Vasa stad genom att föreläsa om frågor som rör minnet för personer som funderar på att bli frivilligarbetare.

– Tillsammans med olika läroinrättningar ordnar vi också Minneskompisverksamhet. De studerande deltar i verksamheten inom ramen för en lämplig kurs.

Minneskompis innebär att de studerande fungerar som kompisar

hemma hos personer som insjuknat i minnessjukdom.

Nätverk och samarbete utgör grun-

den för verksamheten.

– Genom att bilda nätverk tillsammans med andra aktörer får vi goda möjligheter att föra fram vårt budskap och informera om frågor som rör minnet även till andra aktörer.

– Minneslotsen samarbetar med Österbottens Minnes- och demensföreningar, kommuner, andra organisationer, församlingar, Röda Korset och läroinrättningar. Tillsammans kan vi planera och ordna bland annat olika tillställningar och jippon för allmänheten, säger Kirsi Björkholm.

Stefan Andersson och Mari Pennanen försäkrar att frågor alltid är välkomna till Föreningsresursen, också från pensionärsföreningarna.

Målet med informationsspridning-

en är att öka kunskapen om minnets funktion, minnessjukdomar samt möjligheter till hjälp. Informationskanalerna är många. En av dem är www.muistiminne.fi som Minneslotsen upprätthåller. Andra kanaler är till exempel mässor, föreläsningar för allmänheten, broschyrer och utbildningsdagar.

Text och foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Minnet behöver undersökas när • man glömmer mer än personers namn • föremål som är viktiga för en själv, till exempel plånbok och nycklar, försvinner gång på gång • man glömmer avtalade möten upprepade gånger • man måste fundera på vart man är på väg vid bilkörning • man minns inte hur man kommit till en viss plats • inlärning av nytt är betydligt svårare än tidigare, till exempel när det är svårt att följa vårdföreskrifter • man upprepade gånger försöker dölja minnesproblem Det lönar sig att diskutera minnesstörningar med den egna läkaren

Föreningsresursen kan ge svaren Är det den nya eller gamla styrelsen som skall underteckna bokslutet? Vad betyder det att en förening är rf? Hur är det med föreningars moms-frihet? Kan en styrelsemedlem avgå när som helst? Hur borde en verksamhetsgranskningsberättelse skrivas? När skall en förening ha fo-nummer? Får alla som är på ett möte rösta? Hur länge skall arkivet sparas?

Frågor av det här slaget dyker ibland upp i föreningslivet. Kanske finns det någon erfaren föreningsräv som vet svaren. Men inte alltid. Tiderna förändras, nya lagar stiftas och rutiner moderniseras. Då är det bra att ha Föreningsresursen att tillgå.

Föreningsresursen är en enhet inom

Minneslots Minneslotsarna är regionala expert- och stödcenter som Alzheimer Centralförbundets medlemsföreningar upprätthåller. Centren erbjuder hjälp och stöd till minnessjuka och deras närstående.

Det finns 17 center i nätverket som täcker hela landet.Läs mer på www.muistiliitto.fi/se/ och www.muistiluotsi.fi

– Hör av dig till Minneslotsen om det är något du funderar över, säger Kirsi Björkholm, utvecklingschef på Österbottens Minneslots

Svenska studiecentralen, som i sin tur ingår i Svenska folkskolans vänners organisation. Där finns samlad mycket av sådan kunskap, som kan vara en värdefull tillgång i kvistiga situationer. För den som har tillgång till internet lönar det sig att gå in på www.föreningsresursen.fi.

Där kan svaren finnas under sådana rubriker som Om föreningar, Administration, Ekonomi och Föreningsarbete. Där hittar man också tidigare ställda frågor och svaren på dem samt mycket annat nyttigt att läsa, allt lättfattlig och klarläggande text. Det är material som står till allas förfogande om man uppger källan.

Men kanske räcker webbsidornas information inte till. Då går det att få individuell rådgivning, i enkla eller brådskande fall per telefon men helst ändå med e-post, om en grundligare utredning önskas. Föreningsresursen hjälper inte bara till med formella knepigheter i lagar, stadgar och rutiner. Man bistår gärna föreningar som vill syssla med mera långsiktig planering, verksamhetsplaner, ordna kurser i föreningskunskap, både genom att bistå vid uppläggningen, eventuellt också i form av direkt medverkan.

Föreningsekonomin och inte minst skattefrågorna kan lätt vålla

problem. Också då finns det möjlighet att konsultera Föreningsresursen, men här handlar det ofta om myndigheternas bedömningar, som kan vara svåra att förutse. Innan man skickar in nya eller ändrade stadgar kan det också vara bra att be om utlåtande av Föreningsresursen, även om föreningsregistret har sista ordet. Behöver man hjälp med att lägga upp en kontoplan, göra ett arbetsavtal med en anställd eller formulera en arbetsordning så går det också bra att vända sig till Föreningsresursen, för att bara nämna ytterligare några exempel.

Föreningsresursen har hunnit bli

populär under de drygt 10 år den har verkat. Nu får den ta om hand långt över hundra frågor i året, berättar Stefan Andersson som tillsammans med Sebastian Gripenberg och Mari Pennanen svarar för ruljansen, vid sidan av sina övriga egentliga arbetsuppgifter inom Studiecentralen. Vanligtvis är det både trevliga och intressanta uppdrag. Och Stefan framhåller, att det mången gång kan vara bäst att i förväg kolla upp hur en fråga skall lösas innan man gör någonting som sedan visar sig mindre välbetänkt eller till och med fel.

Goda råd är dyra, brukar man säga. Men det gäller inte de goda råd och anvisningar som Föreningsresursen tillhandahåller. Tack vare att staten och SFV stöder verksamheten kan dess tjänster ges gratis, i varje fall så länge det handlar om enskilda uppdrag från en förening eller en föreningsmedlem.

Text och foto ANDERS G. LINDQVIST

GOD TID

Tio frågor till ögon­ läkaren

2/2014 – 11

STARKA ÄLDRERÅD Låt rösterna och kunskapen träda fram 14.5.

Uleåborg 15.5.

Rovaniemi 5.3. Jyväskylä 17.9. Seinäjoki 26.3.

Joensuu 18.9.

Karleby 27.3.

Kuopio 2.10.

Vanda 9.4.

Borgå 23.10. Kouvola 13.5. Kajana (Koskikatu 2–4) 12.11. Vasa

Synsinnet förändras oundvikligen med åren.

Hur ska vi sköta våra ögon för att så länge som möjligt se vår omgivning och kunna läsa med skarpa ögon?

Specialisten i ögonsjukdomar, med. lic. Ulla Wiklund svarar här på God Tids tio frågor om synen.

Ulla Wiklund är privatpraktiserande ögonläkare i Helsingfors, sekreterare i Finska Läkaresällskapets styrelse, trebarnsmor och nybliven farmor.

1. Ska man försöka klara sig så länge som möjligt utan glasögon eller ska man uppsöka ögonläkare så snart man märker att man inte ser riktigt bra?

Det är bäst att alltid uppsöka ögonläkare om man har synproblem, eftersom det är viktigt att låta kontrollera att man inte har någon ögonsjukdom som behöver behandling. Synen blir inte sämre av att använda glasögon, men man vänjer sig vid att se skarpare med glasögon, och då kan det kännas som om synen vore suddigare utan glasögon än förut, även om den inte är det.

2. Kan man till att börja med försöka klara sig genom att använda billiga glasögon som fås till exempel i en pappershandel?

De billiga ”färdig-glasögonen” är inte farliga för synen, men de ger inte bästa möjliga synkorrektion och kan därför hos en del personer ge upphov till trötta ögon och huvudvärk. Därtill kan en del ögonsjukdomar bli oupptäckta ifall man endast använder färdig-glasögon och inte alls går till ögonläkaren. Ifall ögonläkaren ger tillstånd att använda sådana är det ok.

3. Kan man alls tala om att någonting är särskilt ansträngande för ögonen, i så fall vad?

Det kan vara ansträngande för ögonen om man inte har korrekta glasögon eller om ögonen är torra.

4. Vad är avgörande om man ställs inför valet mellan kontaktlinser och glasögon?

Kontaktlinser passar vanligen bättre för yngre personer, eftersom ögonen med åldern blir torrare och det är svårare att använda kontaktlinser om man har torra ögon. Det är också svårare att använda kontaktlinser när man har så kallad ålderssyn, då man behöver separata läsglasögon. Alla personer som har kontaktlinser bör också ha fungerande glasögon.

5. Tar solsken på ögonen? Om så är, ska man välja tonade glas eller särskilda solglasögon?

Man tror att solens UV-strålar kan påskynda gråstarr och ögonbottenförkalkning. Vissa glasö-

gonlinser skyddar mot solstrålarna, men solglasögon skyddar nog ännu bättre, speciellt om de är böjda så att de också skyddar från sidorna.

6. Är det viktigt att putsa glasögonen ofta? Metod?

Det är individuellt hur ofta glasögonen behöver putsas. Glasögonlinserna tar inte skada av att vara smutsiga, men man ser förstås mycket bättre om linserna är rena.

Det är viktigt att inte hälla diskmedel direkt på glasögonlinser, diskmedlet måste vara utspätt, en droppe diskmedel i ungefär en halv liter vatten i till exempel en sprayflaska.

Enklast är att använda putsmedel och putsduk från optikerbutiken för att inte förstöra de dyrbara linserna. Det är bra att komma ihåg att putsa även glasögonbågarna och speciellt näsdynorna, som lätt samlar hudfett och annan smuts.

7. Vad ska man göra för att inte få repor i glasögonen?

Man ska vara aktsam om sina glasögon, putsa dem med en riktig putsduk och putsvätska, och inte lämna dem med linssidan neråt mot bordet. Man ska förvara glasögonen i ett helt och rent glasögonfodral om man har dem till exempel i handväskan. Om man har vistats i dammiga eller sandiga förhållanden kan det vara bra att skölja glasögonen under ljummet vatten innan man putsar dem. Det är viktigt att inte ha glasögonen på sig när man öppnar ugns- eller diskmaskinsluckan, för den heta luften kan snabbt förstöra glasögonlinsernas yta.

8. Progressiva glas eller särskilda läsglasögon?

Oftast är det bäst att ha både progressiva glasögon och separata läsglasögon. De progressiva glasögonen fungerar som universalglasögon som man kan ha på sig hela tiden, medan läsglasögonen är behagligare att läsa med om man läser en längre tid eller i sängen.

Därtill är det bra att ha reservglasögon, eftersom det kan ta upp till en månad att få nya glasögon om glasögonen går sönder.

9. Starr är en vanlig företeelse.

Märker man själv när det börjar vara fara å färde?

Sitras nyckelområde: Aktiv medborgare – i alla åldrar EETUs projekt: En aktiv och välmående äldre I samarbete med Sitra och Sitras Åbo- och Tammerforsprojekt arrangerar Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO en seminarieturné för att samla idéer. Tillsammans med deltagarna samlar vi in erfarenheter kring äldrerådens arbete. Med dessa som bas utvecklar vi nya verksamhetssätt och -modeller för att kunna utveckla äldrerådens verksamhet.

Det finns två sorter av starr, gråstarr och grönstarr. Gråstarr innebär att ögats lins blir grumlig, det får alla med åldern, på samma sätt som man får grått hår och rynkor, vanligen i 60–70-årsåldern. Gråstarren sköts med en operation där man byter ut den grumliga linsen mot en ny genomskinlig plastlins. Gråstarren märker man på att synen småningom blir grumlig, det blir svårare att läsa. Man märker nog gråstarren innan det blir fara å färde. Starren behöver inte opereras förrän den stör synen så mycket att man har svårigheter till exempel med läsning och/eller TV-tittande.

Grönstarr, eller glaukom som det heter på riktigt, är en genetisk ögonsjukdom där synnerven tar skada, vanligen av förhöjt ögontryck. Grönstarr sköts oftast med droppar som sänker ögontrycket.

Grönstarr märker man inte förrän det är fara å färde. Därför är det viktigt att regelbundet besöka ögonläkare minst vartannat år.

10. Vad skall man särskilt se upp med när ögat åldras?

Det är vanligt att ögonen blir torra med åldern, det svider eller känns som rosk i ögonen, som lätt blir röda, eller rinner utomhus. Då är det bra att regelbundet, till exempel morgon och kväll, fukta ögonen med fuktande droppar, som man får köpa på apoteket utan recept.

Glaskroppsavlossning är också rätt vanligt, symptomen är en rörlig skugga och blixtar i ena ögat, då bör man uppsöka ögonläkare så snabbt som möjligt. Gråstarr och grönstarr har beskrivits ovan. Ögonbottenförkalkning är också rätt vanligt, ifall raka linjer börjar se krokiga/ förvrängda ut bör man kontakta ögonläkare så snabbt som möjligt.

När man åldras är det bra att ha en ”egen” ögonläkare, som man besöker regelbundet, minst vartannat år. Ifall man får akuta besvär kan man lämna ringbud till sin egen ögonläkare som vid behov kan ge en extra tid samma dag eller inom några dagar, så att man får akut vård så snabbt som möjligt ifall det behövs.

Foto MAJ-BRITT PARO

Seminariets målsättning

Vid seminariet samlar vi in information som är baserad på praktisk erfarenhet av arbete inom äldreråd. För att ytterligare kunna utveckla arbetet inom äldreråden letar vi nya tankar och önskemål genom interaktivt grupparbete och inledande föredrag.

Målgrupp

Alla som är intresserade av äldrerådens verksamhet och av att kunna påverka, som t.ex.

- tidigare och nuvarande medlemmar i äldreråd - medlemmar i EETUs medlemsorganisationer - tjänstemän och personer med förtroendeuppdrag inom kommunerna Tvåspråkighet

Programmet vid seminariet i Vasa är på svenska. Dessutom arrangeras svenskspråkiga grupper vid seminarierna i Borgå, Karleby och Vanda.

Välkommen med och påverka!

Skriftlig anmälan senast två veckor på förhand jari.latvalahti@eetury.fi Vid anmälan uppges

För- och efternamn Organisation och uppgift Telefonnummer och e-postadress

Värt att veta

Seminariet är avgiftsfritt Vi tar inte emot reserveringar 100 deltagare tas emot till seminariet

Avbokningar

Senast en vecka före seminariedatum

Mera information

jari.latvalahti@eetury.fi, tfn 050 312 0298

Program

Klockan 8.30 Anmälning och morgonkaffe 9.00 Seminariets öppningsanförande 9.15 PIO rf:s projekt: En aktiv och välmående äldre Starka äldreråd – Låt rösterna och kunskapen träda fram 9.30 Grupparbete: Att skapa verksamhetsmodeller utgående från medborgarens behov 11.15 Arbetet inom äldrerådet i seminariestaden 11.45 Lunch 12.45 Äldrerådets roll: Sitras nyckelområde Aktiv medborgare – i alla åldrar sätter medborgarna i fokus Inom Sitras projekt Kommunivånare som deltar och 13.15 påverkar utvecklar man redskap samt verksamhetskultur och –sätt för ökat deltagande och ökad påverkan 13.45 Paus Verksamhetsmodeller för att öka valfriheten: 14.15 Sitras projekt Kund- och servicerådgivning, Palvelupysäkki (Servicehållplatsen) samt Personlig budget 14.45 Muntlig redovisning av grupparbeten Samlade resultat av föregående seminarier 15.45 Seminariet avslutas 16.15 Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf förbehåller sig rätten till ändringar i tidsschemat och i programmet.

12 – GOD TID

2/2014

Björneborgssvenskarnas Grand Old Lady 100 år ”Gugu har alltid varit en synnerligen social person som haft åga om sina medmänniskor och arbetat för att göra livet gladare för sin omgivning”.

Så beskriver Marlene Höglund sin föregångare Gunvor Zilliacus, upphovet till Björneborgs Svenska pensionärsförening. I år fyller föreningen 40 och Gunvor Zilliacus 100 år, ett dubbeljubileum så gott som något.

I oktober 1974 skickade Gunvor

Gunvor Zilliacus kan se tillbaka på ett långt och innehållsrikt liv som en bärande kraft i den svenska kolonin i Björneborg.

“När medlemsantalet var som störst var vi hela 60. Nu är vi 37 och har trots lovvärda ansträngningar tydligen föga hopp om nya medlemmar.”, skrev Gunvor i tioårshistoriken.

Zilliacus ut ett upprop till svensktalande björneborgare med inbjudan till en sits på Svenska klubben ”i akt och mening att få igång en björneborgssvensk pensionärsförening”.

Av de sextio pensionärer Gunvor lyckats spåra upp hörsammade trettio kallelsen till det konstituerande mötet den 25 oktober. ”En god början” skrev Gugu Zilliacus i föreningshistoriken tio år senare.

Theodor von Frenckell blev ordförande, med Gunvors make Per Zilliacus som viceordförande. 1981 axlade Gunvor det slitsamma jobbet som sekreterare, nu själv pensionär. Som initiativtagare 1974 var hon ännu en ”ungdom” på 60 år.

Gunvor skötte sekreterarskapet med allt vad det innebar av mötesrutiner, program- och researrangemang i föreningen fram till

1989 och var aktivt med långt in på 2000-talet.

Gunvor Zilliacus var tillsammans

med maken Per en central gestalt i den lilla svenska kolonin i Björneborg. Under många år fungerade Gunvor som Hufvudstadsbladets korrespondent i staden.

Pensionärsföreningens nuvarande ordförande Marlene Höglund beskriver Gugu med värme: – Så länge maken levde reste paret ivrigt omkring i Europa, kassan var ibland skral, men uppfinningsrikedomen var stort bättre och resorna givande.

– Kultur; teater, opera och klassisk musik stod hennes hjärta nära så länge hörseln gjorde det möjligt att delta i sådana evenemang. Senare bildade Gugu tillsammans med två andra damer en liten grupp som

lyssnade och analyserade klassisk musik som spelades upp i Gugus vackra hem vid Pohjoispuisto.

– Gugu älskade kräftor och samlade damer med kräfttycke på Klubben för att fira höstens godbitar, men när hon flyttade till Helsingfors somnade också den traditionen.

– Ännu som 90-åring kom Gugu troget till BSP:s månadsluncher i Svenska klubbens festsal.

I dag lever Gunvor Zilliacus på Kon-

kordiahemmet i Helsingfors. Synen och hörseln är inte som förr, men Gugu trivs med vardagen och den vänliga personalen.

– Hundra år är en lång tid, säger Björneborgs Svenska pensionärsförenings första hedersmedlem med ett leende.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

UPPSNAPPAT

Om hälsa God Tids redaktionsråd har i sin outgrundliga vishet tänkt

sig att ett tema för detta nummer, årets andra, skall vara hälsa. Låt oss alltså tackla ämnet Hälsa kan man, som alla vet, göra på mycket olika sätt.

Man kan, särskilt vid större avstånd mellan kontrahenterna, vinka, vifta eller uttrycka sig på något annat koreografiskt godtagbart sätt. Slängkyssar kan också utväxlas på avstånd men torde inte förekomma i någon större utsträckning.

Men det är en trevlig sed, fast man naturligtvis får se till att de inte hamnar fel.

Sedan synes det mig som om det skulle ha blivit litet enklare med de verbala hälsningarna. Det går merendels bra att ropa hej eller morjens eller någonting annat för ögonblicket improviserat. Terve förefaller fullt gångbart

i finskspråkiga sammanhang. Vanligtvis får man svar på samma nivå. Mina erfarenheter säger att hej knappast mera uppfattas oartigt, påträngande eller respektlöst, inte ens vid större åldersskillnader, inte ens i skrift. En viss försiktighet kan trots allt ändå vara bra.

Så har vi det klassiska handslaget. Det känns i regel tryggt och bra. En del vältränade manspersoner kan ibland uppfatta det som ett slags styrkedemonstration, vilket ju inte är nödvändigt, i synnerhet om motparten är en spröd änkenåd. Utdragna handskakningar förekommer mest vad statsbesök och behöver inte alltid ses som bevis för någon djupare vänskap.

En kram är trevlig, om jag får ha en personlig uppfatt-

ning. Släktingar kramas pliktskyldigast (intensiteten beror på omständigheterna), damer ofta, herrar gärna, nyförlovade ideligen, obekanta sällan. Tilläggas bör – för säkerhets skull – att kramandet inte är någon variant av brottning.

Kramen åtföljs ofta av kindpussen, i regel från honom till henne men fullt tänkbar också mellan hen och hen. Den tycks vara på modet och bör givetvis utövas med vederbörlig respekt för nylagd makeup. Vanligtvis är den tvåsidig. Bara en kind verkar snålt på något sätt.

Mera intimt pussande, som varmt kan anbefallas, hör dock hemma i den privata sektorn.

Att kyssa på hand tyckt höra till sällsyntheterna. Men, som någon har sagt, någonstans skall man ju börja..

ANDERS G. LINDQVIST

DEBATT

Det behövs fler vuxna i skolan Börjar min berättelse med att säga

”att vara skolfarfar har gett livet ny glädje”. Är nu den äldste och var bland de första som satte igång skolfarfarverksamheten som i dag faktiskt kan räkna med drygt tvåhundra farfäder och mormödrar i Svenskfinland.

Påbörjade mitt uppdrag som 74-åring alldeles i början av 2000-talet och njuter sedan dess en gång i veckan av möten och samtal med lågstadie-eleverna som i dag lever ett liv vida skilt från min egen

barndom. Allting har totalt förändrats i barnens värld, från skolskjutsar, måltider, läroplaner, familjeliv, fritidssysselsättningar till tekniska landvinningar.

Det viktigaste i skolan är att barnen mår bra. Deras sug efter vuxna är enormt och då framför allt män som ”ser” dem, lyssnar och har tid för dem. Skolfarfar kan varken ersätta föräldrar eller lärare men finnas där som ett stöd för eleverna under lektionerna, måltiderna, rasterna och samtidigt känna att man

utgör ett gott stöd även för lärarna.

Genom att föregå med gott exempel fyller nog skolfarfar en stor roll även utanför skolan. Barn har nog mer nytta av förebilder än av kritiker.

Faktum är att kvinnorna är i majo-

ritet i lärarrummen, så den vuxne manliga förbilden är nog så viktig.

Man kan gott säga att dagens barn kanske inte alltid har samma kontakt med sina far- och morföräldrar som barn hade förr och behöver

verkligen det vi äldre kan ge dem.

En skolmormor kan just därför vara precis lika duktig som en farfar. De personliga kvalifikationerna och samspelet med elever och lärare avgör hur vi stödpersoner på bästa sätt kan genomföra vår medverkan i skolsamarbetet.

Skolfarfar är en verksamhet där

alla är vinnare. Efterfrågan är i dag stor och det behövs fler som kan komma med. Det finns för få vuxna i skolan och samtidigt nybliv-

na pensionärer som behöver något vettigt att sysselsätta sig med. Varför inte då sammanföra barn och äldre i skolan?

Verksamheten styrs av en arbetsgrupp med representanter från bland annat Pensionärsförbundet, Folkhälsan och Hem och Skola. Du som tycker om barn och som känner för uppgiften; tag gärna kontakt till de nämnda förbunden för närmare information.

STEN LINDHOLM Skolfarfar, Träskända

GOD TID

2/2014 – 13

Pargas äldreråds ordförande Stina Engblom-Colliander (andra från höger) ledde diskussionerna i den svenskspråkiga gruppen under PIO:s seminarium i Åbo. Deltagare var från vänster Bror Gammals (Mariehamn), Leif Westerén (Åbo), Birgitta Bröckl (skymd), Tryggve Röblom (Dragsfjärd), Raili Svahnström (Nagu), Olof Österberg (Dragsfjärd), Stina Tiainen (Bjärnå), Stina Engblom-Colliander och Hannele Johansson (Kimito). Förutom äldrerådens roll och de äldre som en resurs i samhället, diskuterade också gruppen ivrigt om de möjligheter framtidens tekniska hjälpmedel ger de äldre. Men man poängterade att den mänskliga kontakten inte får glömmas utan däremot ännu mer understrykas när beslut fattas inom äldreomsorgen.

Seniorer på seminarium planerar framtiden I framtiden åker seniorerna med i skolbussarna eller i datorstyrda skyttelbilar, fräser fram på elmopeder, använder pekdatorer och beställer vid behov en ”reservmake/-maka”.

Naturligtvis har de elektroniska hälsokort, e-recept är vardagsmat och deltagandet i samhällsaktiviteter och arbete har underlättats.

Det här var visionerna kom fram på Starka äldreråd-seminariet i Åbo den 16 januari. Seminariet strävade efter att seniorerna själva skulle få höras, istället för att tjänstemän ska diktera vad de äldre behöver.

Målsättningen var att förbättra

seniorernas vardag och att få igång ett fungerande äldrerådsarbete.

Enligt en undersökning som Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO har gjort känner sig seniorer ofta som andra klassens medborgare. De har kunskap och kompetens som inte kommer till

användning. Nu sökte man metoder för att ta tillvara styrkorna.

Seminariet i Åbo var det första av PIO:s och Sitras Starka äldrerådseminarier. Under 2014 arrangeras 14 seminarier där man funderar över de äldres delaktighet i samhället och hur vi utvecklar nya verksamhetssätt och -modeller för att kunna utveckla de från årsskiftet lagstadgade äldrerådens verksamhet.

Seminarierna ingår i PIO:s projekt ”En aktiv och välmående äldre” som startade vid årsskiftet. Även Sitras Åbo- och Tammerforsprojekt medverkar. Finansiär är

Uppgiften att definiera äldrerådens roll och möjligheter att påverka sysselsatte den finlandssvenska gruppen en hel del.

Man ansåg att äldreråden ska vara en aktiv länk mellan invånarna och beslutsfattarna.

En idealsituation är att äldrerådet tas in redan i början av beslutskedjan inom kommunerna. Till exempel så att man få ge utlåtande i stadsplaneringen. Man vill inte heller rucka på valet av äldreråd, där man nu i de flesta kommuner har en ickepolitiskt tillsatt äldreråd. Till vänster en tankekarta över diskussionerna.

Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, till vars nyckelområde för ”En aktiv medborgare – i alla åldrar” satsningen hör.

De finlandssvenska seniorerna ville

blåsa liv i begreppet armkrok, det vill säga att tillsammans går vi framåt, om så än i armkrok. Frivilligarbete konstaterades vara viktigt, och därför kräver man någon form av ”morötter” för dem som utför detta krävande arbete.

På seminariet framkom önskemål

om att handledning i användningen av elektronik även skulle kunna ske genom att handledaren kommer på hembesök. Någon teknologirädsla finns inte hos seniorerna, förutsatt att man skräddarsyr produkterna enligt deras behov och att tillräcklig handledning garanteras.

Livslång lärande ska även omfatta dem som inte längre är med i arbetslivet.

Ett hinder för att använda elektronik är ofta en låg pension som inte tillåter inköp av dator eller pekdator.

–Pensionärernas åldersspann är

stort och detta måste beaktas i servi-

ceutbudet, konstaterade Aira Hellström från Åbo och Seppo Mustonen från Eläkeliito.

De anser att äldreråden även bör träffa yngre pensionärer för att fråga vad de förväntar sig. De yngre pensionärernas behov är helt andra än de äldres.

Deltagarna i Åbo vill att äldrerådens

sammansättning blir bredast möjlig och vill att äldreråden har möjlighet att samla seniorerna kring olika teman. Seniorernas erfarenhet och kompetens är viktiga resurser i frågor som berör service och boende för äldre.

Möjligheten att få komma ut hemifrån är central för de äldres välbefinnande. Det borde vara lika enkelt att ta med en senior ut och äta som att komma hem med maten till personen.

Ett önskemål var att äldrerådets medlemmar skulle gör hembesök hos dem som inte vill/har möjlighet att delta i möten. Man skulle även vilja ha tillbaks gårdskarlarna. Och så måste man även få med invandrarna i verksamheten.

Text ERJA EKHOLM, PIO Översättning/bearbetning KATARINA BENGS-WESTERMARK Foto MONA LEHTONEN

14 – GOD TID

2/2014

RES MED SPF

Antik- och kulturresa 5–9.5.2014 med Bernt ”Morre” Morelius Måndag 5.5 Samling och biljettutdelning i Viking Lines terminal på Skatudden.

Avgång kl. 17.30 med M/S Mariella. Buffetmiddag.

Välkomsttillfälle och introduktion på konferensavdelningen.

Tisdag 6.5 Frukost ombord, ankomst till Stockholm kl. 10.00.

Dagsprogram med slottsbesök och lunch.

Skultuna Messingsbruk.

Historievandring, middag och övernattning på Schenströmska Herrgården.

Onsdag 7.5 Dagsprogram med slottsbesök och lunch.

Middag och övernattning på Schenströmska Herrgården.

Torsdag 8.5 Dagsprogram i Stockholm.

M/S Mariella avgår kl. 16.30. Specialkomponerad à la carte-middag.

Avslutningstillfälle på konferensavdelning.

Fredag 9.5 Frukost ombord, ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Pris Tillägg

885,- i dubbelrum/B-dubbelhytt 155,- för enkelrum/egen B-hytt 30,- i dubbelrum/A-dubbelhytt 185,- för enkelrum/egen A-hytt

Kroatien 25.4–2.5.2014 Adriatiska havet – natur – kultur Res med SPF och Trio Travels till Kroatien nästa vår och upplev landets rika kultur och vackra natur.

25.4 Avfärd från Helsingfors-Vanda flygfält kl. 16.50 till Ljublijana. Bussresa till staden Opatija och fyrstjärniga Grand Hotel Adriatic.

26.4 Vi bekantar oss med staden Opatija.

27.4 Bussutflykt till ön Krk med besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg. På hemvägen besök i staden Rijeka.

28.4 Heldagsutflykt till Plitvice vackra nationalpark som består av 16 sjöar med vattenfall, det högsta 78 meter. Vandringen tar 3–4 timmar i lugn takt. Utflykten ingår inte i resans pris.

29.4 Kryssning på Adriatiska havet utanför Opatija. Lätt lunch ingår.

30.4 Bussutflykt till den vackra landsbygden och besök på vingård med vinsmakning och små tilltugg.

1.5 Besök till den idylliska fiskebyn Volosko med lätt lunch. Avslutningsmiddag på hotellet.

2.5 Egen tid i Opatija. Avfärd från Ljublijana kl. 19.30.

Pris: 1 585 €, tillägg för enkelrum 180 €.

I priset ingår: Flygresor, inkvartering, frukost, luncher och middagar enligt program, utflykter, vinsmakning, svenskspråkig guide, reseledare från SPF. I priset ingår inte reseförsäkring och dags­turen till Plitvice (100 €).

Anmälningar och förfrågningar SPF/Veronica Biaudet, tfn 020 7288 882 eller veronica.biaudet@spfpension.fi.

Boka så snart som möjligt!

Anmälningar och information om resan : Friman Resor tfn 019-2481004 eller e-post info@frimanresor.fi

Operettresa till Tallinn 16–17.4.2014 Carmen

Resor 2014: Hardanger & Norges sydkust * Skottland * Centraleuropeiska Tjeckien * Musikalen MAMMA MIA! HARDANGER OCH NORGES SYDKUST 18–26.8 2014 Med Stavanger, Bergen och Ymnighetshornet Eidfjord.

Bussresa till Syd- och Vestlandet i Norge under 9 dagar, 18–26.8 2014.

Pris för resan: Från Österbotten 990 €. Från Åbo 975 €.

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering i dubbelrum och i 2 personers hytter på Tallink-Silja (tillägg för enkelrum), halvpension, vissa inträdesavgifter och reseledare från SPF. Teknisk researrangör: Lindell Travel Team

SKOTTLAND 2–8.9 2014 Operan Carmen på Estlands Nationalopera.

Foto Harri Rospu

Operan Carmen är komponerad av Georges Bizet. Operan utspelar sig i Sevilla på 1820-talet. Carmen är en zigenerska som arbetar i en cigarettfabrik. Hon bedårar männen genom sin skönhet och sitt utmanande sätt. Tjurfäktaren Escamillo och korpralen Don José blir båda förälskade i henne och drabbas av svartsjuka, vilket får ödesdigra konsekvenser för Carmen.

Onsdag 16.4 10.30. Avgång från Västra hamnen med M/S Superstar, frukostbuffé ombord.

Logi i dubbelrum på Tallink City Hotel.

Besök till TV-tornet där vi beundrar utsikten på 170 m höjd och njuter av en kopp kaffe.

Middag före operan på hotellet.

19.00. Operan Carmen på Nationaloperan (gångavstånd från hotellet).

Torsdag 17.4 Dagsprogram med museibesök i Tallinn.

16.30. Avfärd med M/S Star, buffémiddag ombord.

18.30. Ankomst till Helsingfors.

Pris: 225 €/person i dubbelrum, tillägg för enkelrum 42 €.

Reseledare från SPF. Vi förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Bokning och information: Friman Resor, tfn 019-248 1004

Historia, natur och whisky Flyg- och bussresa till Skottland under 7 dagar, 2–8.9 2014 (från Österbotten 8 dagar, 1–8.9 2014), busstransport Österbotten–Helsingfors–Österbotten.

Pris för resan: Från Österbotten 1 680 €. Från Helsingfors 1 625 €.

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering på bra hotell i dubbelrum (tillägg för enkelrum), halvpension, svensktalande lokal guide i Skottland, besök på whiskydestilleri och Skotsk afton samt reseledare från SPF Teknisk researrangör: Ingves.

CENTRALEUROPEISKA TJECKIEN 9–15.9 2014 Gyllene Prag, utflykter i Böhmen, Liberec och Skoda.

Flyg och bussresa till Tjeckien under 7 dagar, 9–15.9 2014.

Pris för resan: Från Vasa 1 290 €. Från Helsingfors 1 210 €.

I priset ingår flygresor Vasa (Helsingfors) Prag tur och retur, resa med turistbuss i Tjeckien, övernattning i dubbelrum (tillägg för enkelrum 152 €), 6 frukostar, 4 luncher och 6 middagar, båttur på Moldau, vinprovning, lokalguide i Prag samt reseledare från SPF. Teknisk researrangör: Lindell Travel Team Resorna är inte handikappanpassade.

Upplysningar om resorna fås från Kristina tel. 050 5814 856, Bert 050 69006 eller Henrik 050 69341.

Anmälningar till resorna motas av SPF:s Vasakansli tel. 020 7288818, e-post patrick.ragnas@spfpension.fi

SUCCÉMUSIKALEN MAMMA MIA! 19–20.12.2014

Teaterresa till Helsingfors 19–20.12.2014 i samarbete med Karleby Resebyrå (Dahls bussar).

Pris för resan: 275 euro/person (förutsätter minst 40 resenärer/buss) I priset ingår busstransport (start Karleby), musikalbiljett A-kategori på Svenska Teatern, inkvartering på Scandic Marski i delat 2-personer rum inkl. frukost och lunch på vägen tur–retur. Tillägg för enkelrum: 50 euro/person.

Anmälningar senast 1.8.2014 till kansliet i Vasa, helst per e-post patrick.ragnas@spfpension.fi Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

GOD TID

2/2014 – 15

RES MED SPF

Res med SPF till Tartu 2–6.6.2014 Måndag: Avgång kl. 11.30 med Viking XPRS till Tallinn. Buffetlunch ombord. Bussresa till Tartu och inkvartering på Hotel Dorpat. Middag på hotellet.

Tisdag: Utflykt till Peipussjön mellan Estland och Ryssland. Sjön är Europas femte största och är känd för sina s.k. gammaltroende. Besök till Alatskivi slott. Middag på hotellet.

Onsdag: Guidad rundtur i Tartu med besök i Bortaniska trädgården. Efter lunch egen tid i Tartu. Gemensam middag på hotellet.

Torsdag: Utflykt till Otepää där vi bekantar oss med den vackra staden och den fina naturen omkring.

Gemensam middag på hotellet.

Fredag: Efter frukosten start till Tallinn. Rundtur i Tallinn och tid för shopping. Avgång kl. 18 med Viking XPRS. Buffetmiddag ombord. Ankomst till Helsingfors kl. 20.30.

Pris: 505 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 70 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering i Hotel Dorpat, 2 luncher, 4 middagar och utflykter.

SPF reseledare och svensktalande guide med på hela resan.

Jazzkryssning 1–3 april 2014 Några platser kvar!

Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 1–3.4.2014 med Viking Lines M/S Mariella.

För den trevliga underhållningen står Pentti Lasanens kvintett: Pentti på blås och sång, Seppo Hovi på piano, Markku Johansson på trumpet, Pentti Mutikainen på bas, Kepa Kettunen på trummor; Robi de Godzinskys trio: Robi på piano, Jussi Järvelä på gitarr och banjo, Pekka Sarmanto på bas och redaktör Åke Grandell.

Pris: 185 €/person. I priset ingår: • Kryssning i 2-personers A-hytt med fönster • 2 x Viking Buffet (special­ meny New Orleans Style på utresan) • 2 x sjöfrukost

• 2 x kaffe med tilltugg • Jazzdrink • SPF jazz-underhållning • Dagsprogram med utfärder mot tillägg ordnas i Stockholm.

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Bokningar och förfrågningar Friman Resor telefon 019-248 1004 eller e-post info@frimanresor.fi. Anmäl så snart som möjligt.

Anmälningar till Bengt Andergård, tfn 040-551 5075, bengt.andergard@pp.inet.fi

Dalarna 20–25.8.2014 Den gröna ön Irland 8–15.9.2014

Visste du att:

· Selma Lagerlöf bodde i Falun när hon skrev Nils Holgerssons underbara resa. · Sjön Siljan bildades vid ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan. · Världens äldsta träd är 9550 år och finns på Fulufjället i Dalarna. · Dalarna är Sveriges 4:e största besöksdestination. · Falu Gruvas historia är äldre än Sveriges. Här bröts det malm redan på 700-talet. · Världens första aktiebolag startades i Falun.

(Källa dalarna.se)

Onsdag: Avgång kl. 17.30 med Viking Line till Stockholm. Buffetmiddag.

Torsdag: Ankomst till Stockholm kl. 10. Besök och guidning i Carl Larssons hem i Sundborn. Besök till Falugruvan och gruvmuseet. Incheckning och middag på Mora Hotell & SPA. Fredag: Utflykt med guide till Vidablick, Tällberg, Vikarbyn, Rättvik kulturhus och kyrkstallar samt Leksand.

Båttur med lunch på Siljan med Gustav Wasa. Besök i Mora kyrka och Zorn museet. Middag på hotellet.

Lördag: Utflykt till Sollerön i Siljan. Middag på hotellet.

Söndag: Avfärd från hotellet. Besök i Nusnäs där de tillverkar Dalahästar. Kaffepaus i Dalahästen i Avesta.

Avfärd kl. 16.30 till Helsingfors. Middag i à la carte restaurangen.

Måndag: Ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Res med SPF till det vackra Irland som har inspirerat konstnärer, poeter, författare och musiker. Historier om jättar och andrar, häxor och krigsherrar är mångtaliga.

Dag 1 avfärd från Helsingfors med Norwegian kl. 17 till Dublin.

Incheckning på trestjärnigt hotell.

Dag 2 utflykt till Galway.

Dag 3 heldagsutfärd till Arranöarna.

Dag 4 utflykt till Cliffs of Mother och städerna Kerry och Killarney.

Dag 5 utflykt längs den spektakulära vägen Ring of Kerry och Killarney National Park.

Dag 6 utflykt till Tipperary, Kilkenny och Dublin.

Dag 7 stadsrundtur i Dublin och ”Irish Night”.

Dag 8 utflykt till Trinity College. Avfärd kl. 18.40 till Helsingfors.

Ankomst kl. 23.50.

Pris 1 350 €, tillägg för enkelrum 320 €.

Pris: 770 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 276 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering och middagar på Mora Hotell & SPA, utflykter, guide och inträden, båttur på Siljan med lunch. SPF reseledare och egen buss hela resan.

Anmälningar till Catharina Hindrén, tfn 050-328 1209, catharina.hindren@pp.inet.fi

I priset ingår flyg, logi med frukost, 5 middagar på hotellet, Irish Night, inträdesavgifter och enligt program, svensktalande lokalguide under hela programmet och SPF reseledare och resebuss.

Anmälningar och förfrågningar Veronica Biaudet tfn 020-7288 882, veronica.biaudet@spfpension.fi.

Detaljerat program finns på förbundets hemsida www.spfpension.fi

Östra Estland och Narva 25–28.8 2014 ÖSTRA ESTLAND OCH NARVA 25–28.8 2014 Pris: 485 € / person I priset ingår • båtresor med Viking XPRS tur och retur till Tallinn • Viking Bistro Buffet-lunch inkl. måltidsdrycker på utresan • Viking Bistro Buffet-middag inkl. måltidsdrycker på returen • 3 nätter på Meresuu Spa & Hotel i dubbelrum inkl. frukost och fri tillgång till hotellets spaoch bastuavdelning

• • • • • •

3 middagar 2 kaffepauser 2 dagsutflykter inkl lunch inträden och lokalguider reseledare Tina Fabricius med hela resan Hangö Trafiks buss och chaufför med hela resan

Bokningar och information: Friman Resor telefon 019-2481004 eller e-post info@frimanrsor.fi

SAMRÅDET I SPF HELSINGFORS

Resor

30.3-5.4 26-29.4 26.4-3.5 17-18.5 3-10.9 13-20.9 26-30.9 8-10.10 september september oktober

Grand Rose Spa i Kuressaare Resa till Karelska näset Matkulturresa till Leros Türi blomstermarknad och Pärnu Resa till Svarta havet Kultur- och semesterresa till Leros Kulturresa till Rom Bokmässan i Frankfurt, även 10-12.10!

Skottland Tyrolen Provence

För mera information om våra resor ring eller besök vår hemsida

frimanresor.fi Sandövägen 23,10900 Hangö

Tel 019 - 248 1004 info@frimanresor.fi

16 – GOD TID

2/2014

Res med släktbussen Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

AVGÅNG FRÅN FINLAND 27.2 ända till Mora 22, 27 22, 28 26 2, 31 7, 14, 18, 25, 28 2, 5, 9, 12, 16, 19, 23, 26, 30 2, 9, 16, 23 6, 13 25, 31

AVGÅNG FRÅN SVERIGE 24 4.3 ända från Mora 4, 24, 31 28 5 2, 9, 16, 19, 26, 30 3, 7, 10, 14, 17, 21, 24, 28, 31 4, 11, 18, 25 8, 15 27 3 8, 22, 29

5, 20, 27

Röda avgångar till Avesta Bagage: 2 väskor/person avgiftsfritt.

Röda avgångar från Avesta

BOKA PÅ TEL: Närpes • 020 7434 530 Vasa • 020 7434 520 www.ingvesresor.fi

EnErgi

Beställningstrafik Tfn: 0424 2801, EKENÄS magnus.lind@magnusbusstaxi.fi

till livet

Beställningstrafik

Ab J. Tidstrand Oy Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisa tel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fi Turistbussar 16-50 pers.

i mer än 20 år har Bio-Qinon Q10 varit Finlands mest efterfrågade energipreparat. Det har använts i fler än 90 vetenskapliga undersökningar, vilket garanterar dig kvalitet och verkan.

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

Kroppens energi produceras inuti cellerna i små bönformade kroppar som kallas mitokondrier.

BUSS-BÅT-HELPENSIONLÄKARBESÖK + 6 DAGARS BEHANDLINGSPAKET

Q10 är helt nödvändigt för denna funktion i cellerna, men Q10-nivåerna börjar minska redan i 20-25 års åldern. Bio-Qinon Q10 kan hjälpa dig att återställa dina nivåer.

RUTT: PARGAS-KIMITOEKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT O.S.V. TERVIS HAR SERVICE ÄVEN PÅ SVENSKA

Bio-Qinon Q10 innehåller lättupptagligt coenzym Q10 och C-vitamin, som bidrar till normal ämnesomsättning, minskad trötthet och utmattning.

PARTOURS Pargas, 0440 524911 partours@parnet.fi

FI_Q10_Ad_GodTid_SE_0114_97x150

20-26.4.2014 529€

Finns i hälsokostaffärer och på apotek.

Råtorpsvägen 41 C, 01640 Vanda • Tel. (09) 8520 2215, www.pharmanord.fi

VÄLKOMMEN TILL HÄRMÄ REHAB Den svenskspråkiga rehabiliteringen från Norrvalla har flyttat till Härmä Rehab. Vi är i dag Finlands största och modernaste rehabiliteringsanläggning.

Norrvallas välkända och sakkunniga personal hjälper och stöder er under hela rehabiliteringsperioden.

Uleåborg Vörå Vasa

HÄRMÄ REHAB Seinäjoki Tammmerfors

Helsingfors

Närmare information: Malin Saarenmäki (06) 483 1490

HÄRMÄ REHAB

Vaasantie 22, 62375 Ylihärmä Tfn (06) 483 1600 www.harmarehab.fi

GOD TID

2/2014 – 17

Gubbhemmet i Åbo rf, allmännyttig (non profit) förening etabl. 1892 Servicehuset Wilén, i Åbo, är idag ett högst tidsenligt hem. Ett modernt äldreboende med ett 90-tal lägenheter i tre skilda byggnader.

Här vill man främja boarnas välbefinnande genom att erbjuda individuellt anpassad omsorg, smaklig och hälsofrämjande husmanskost, och rehabiliterande program.

Titta gärna in om det låter intressant.

Medlemsförmåner

0400-218 382 www.ukkokoti.fi

Saknar Du eller Dina anhöriga trygghet och omsorg?

Börjar vardagen kännas ensam?

VIKING LINE Viking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm- och Helsingfors–Tallinn-rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo-rutten. spfpension.fi/medlemmar/ formaner/viking_line/

Smedsgatan 13, 00150 Helsingfors

Pensionärshemmet Hagaro

som upprätthålls av Fruntimmersföreningen i Helsingfors r.f. är ett hem för äldre damer och herrar. Hemmet som ligger i Norra Haga erbjuder ett högklassigt trivsamt och tryggt boende för Dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt samt olika fritidsaktiviteter.

Ta kontakt medföreståndare föreståndare Carola Aspholm-Backman Ta kontakt med Christine Westerholm eller tel. 050-5724216, carola.aspholm-backman@hagaro.net eller bitr.föreståndare bitr.föreståndare Gunborg Lundqvist, t.

09-473680 eller Gunborg Lundqvist tel. 050-5724217, gunborg.lundqvist@hagaro.net hagaro@hagaro.net med vår hemsida www.hagaro.net Bekanta .Bekanta er med vårerhemsida www.hagaro.net

God vård på svenska

Bertahemmet erbjuder helpension med trygg och sakkunnig omvårdnad på ålderns höst.

REHN & AGANIMOV AB erbjuder som medlemsförmån avgiftsfri juridisk telefon­ rådgivning gällande arv, gåvor och testamenten samt övriga ärenden med tio procents rabatt.

Logga in via advokatbyråns hemsida på svenska.

Användarnamnet är spfmedlem och lösenordet är GodTid (ihopskrivet). www.rehnco.fi

Välkommen till Brummerska hemmet i västra Baggböle Hemmet erbjuder tryggt boende för dig som funderat på en boendeform där man inte behöver bekymra sig för matlagning, städning och tvätt. Hemmet erbjuder omsorg dygnet runt och program.

Serviceboendet Stjärnan erbjuder 22 bostäder med plats för totalt 24 personer och i hemmets gruppboende Björken vårdas de som lider av minnesstörningar.

Vill du veta mera? Pia Ahl, tfn 040 74 94 194, e-post pia.ahl@folkhalsan.fi

Bertahemmet ligger i det trevliga Södra Haga i Helsingfors med goda förbindelser till centrum. Vi har hyreslägenheter, servicesedelmöjlighet och privat omvårdnad med helpension i eget rum.

Vänligen kontakta vår föreståndare Carola Hultin tfn 09-477 4720 eller carola.hultin@bertahemmet.com

BLOMSTERFONDEN – det trygga boendet i Helsingfors På Blomsterfonden erbjuder vi allt från självständigt boende till vård i livets slutskede. Du väljer själv servicenivån på ditt boende, allt från boende på egen hand till helinackordering, vilket kan kompletteras med bland annat sjukskötartjänster.

Våra pensionärer kan välja att ha trygghetslarm och vår svenskspråkiga personal är tillgänglig dygnet runt på våra tre trivsamma hem i Kottby.

För dig och dina grannar i din egen ålder, erbjuder vi både gemensamma och individuella aktiviteter. Här har du naturen nära, liksom även goda förbindelser in till centrum.

Vill du veta mera? Monica Ståhls-Hindsberg tfn 09 771 2213, e-post monica.stahls-hindsberg@folkhalsan.fi

Hugo och Maria Winbergs stiftelse upprätthåller i Esbo servicehusboende på Tunaberg och vårdhemmet Tunaro för svenska pensionärer.

Hör dig för om vi har lediga servicebostäder.

Vi behöver dina frivilligainsatser, kontakta Mona Sandberg, 050-520 2700.

Vi tar också gärna emot gåvor och testamenten, kontakta Ken Thilman 040-5568 312.

Konkordiahemmet - ett riktigt hem i stadens centrum, Främre Tölö

Hemmet har två avdelningar, serviceboende och gruppboende.

Vi erbjuder kärleksfull vård, god mat från eget kök och boende i trevliga rum som möbleras med egna möbler.

Också kortvarigt boende till rimligt pris.

Ta gärna kontakt med föreståndare, Maria Stenbacka.

Telefon: 09-444 115 Apollogatan 5 B 37, 00100 Helsingfors

E-post: info@konkordiahemmet.net Web: http://www.konkordiahemmet.net

ADVOKATBYRÅ BOUCHT & NIKULA erbjuder förbundets medlemmar avgiftsfri juridisk telefon­rådgivning samt övriga tjänster med tio procents rabatt. Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.

Tfn 06-3171 846, e-post peter. boucht@boucht-nikula.com www.boucht-nikula.com TALLINK/SILJA LINE Tallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå. spfpension.fi/medlemmar/ formaner/tallink_silja/

Du svensktalande helsingforspensionär, känner Du dig ensam och otrygg eller kan Du inte längre bo hemma... Kom då till tryggt serviceboende!

KRISTINAGÅRDEN i södra Haga kan erbjuda Dig

en- och tvårummare med kort varsel. Även tillfälligt boende är möjligt. Hemmet, som har eget kök med god mat, ligger vid en naturskön park och nära viktiga servicepunkter. Även goda bussförbindelser till centrum av H:fors.

Tag kontakt med vår föreståndare Catja Mantere tel. 09-587 6767 Hemsida www.kristinagarden.fi

18 – GOD TID

2/2014 BOENDE

Vi hjälper dig i livets alla skeden! * Gåvobrev * Testamenten * Arvskiften

* Äktenskapsförord * Bouppteckningar * Rättegångar mm.

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Vicehäradshövding Filip Markelin Brändövägen 4, gatunivå, 00570 Helsingfors Tel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Minnet och hjärnans välmående kan stödas

MINNESTRÄNING I HARRSTRÖM, MALAX och VÖRÅ

Under minnesträningen tränar vi och friskar upp minnet med olika övningar och uppgifter. Minnesträningen passar alla som är intresserade av att sköta om sitt minne.

Träffarna hålls en gång i månaden.

Minnesträning i Harrström Måndag 3.2, 3.3, 31.3 och 5.5 kl. 13- 14.30. Andelsbanken, Gamla Strandvägen 195, Harrström.

Minnesträning i Malax Tisdag 4.2, 4.3, 1.4 och 6.5 kl. 13- 14.30. Sockenstugan, Snickerivägen 1, Malax.

Minnesträning i Vörå Torsdag 13.2. 13.3, 17.4 och 15.5 kl. 13.30-15. Röda Byn, Veteranvägen 4, Vörå

Personlig anmälan till gruppledaren Jenny Laaksonen tfn. 044-3450590 Minnesträningen ordnas av Österbottens Minneslots. www.muistiminne.fi

Hur fästa saker på väggarna?

I bostaden brukar många föremål fästas vid väggen:

från små bilder till stora skåp. Ur städsynpunkt är det bra att skåp och hyllor är väggfästa och inte fristående. På marknaden finns ett enormt urval av spik, skruv och andra fästelement.

Upphängningen skall lösas med hänsyn till väggens material och utseende samt föremålens olika tyngd och djupmått (vinkelrätt emot väggen). Djupmåttet har betydelse för hur vi kan ordna upphängningen.

Att hänga upp en platt tavla kan vara problemfritt också om tavlan är tung, eftersom belastningen verkar nedåt, längs väggytan. Då vi hänger upp ett skåp, uppkommer i de övre upphängningspunkterna en dragpåkänning riktad ut från väggen, vilket ställer höga krav på fästanordningen.

I massiva väggar av homogent material (betong,

tegel, lättbetong, naturträ) är infästningen av platta föremål lätt. I många fall kan man spika eller skruva direkt i väggen. I trä undviker man spjälkning genom att borra ett litet hål innan man driver in skruven. I hårt material (betong, tegel) måste man borra hål för skruvarna med slag- eller diamantborr.

Om materialet är sprött (lättbetong med mera), kan oförsiktig borrning ge alltför stora hål, och infästningen är i dessa material besvärlig. För att fästa skruvarna i hålen kan det behövas proppar som förankring. Propparna kan vara av plast, metall eller – särskilt i porösa väggmaterial – någon cementeller plastbaserad stelnande massa. För infästning i lättbetong finns proppar som utvidgar sig eller har klor som biter sig fast i hålets väggar då skru-

ven drivs in. Infästning i innertak är – beroende på takmaterial och belastning – krävande och kan förutsätta yrkesskicklighet.

Om väggytan utgör en skiva, behövs en annan

fästteknik. Bara i täta och tillräckligt stabila skivor (spånskiva, gipsskiva, kryssfaner med flera) kan man kanske spika eller skruva för att hänga upp lätta föremål. Om skivan är tunn och spröd, finns två alternativ. I vissa fall måste man göra infästningen i stolpstommen bakom skivan. Ibland kan det behövas särskilda fästelement som träs in i ett borrat hål och har ”vingar” som breder ut sig på skivans baksida.

Det är säkrast att hänga upp tunga tavlor på två spikar eller skruvar bredvid varandra. För exempelvis väggklockor väljer man en spik eller skruv med huvud som passar precis i hålet på klockans baksida.

För tunga föremål med större djupmått gör man som vid montering av väggskåp i köket: först fästs en vågrät trälist stabilt i väggen, skåpet lyfts upp på listen och dess övre del fixeras vid väggen med skruv som tål dragpåkänning. I våtrum skall man undvika all borrning av hål, och om det är nödvändigt borras hålen i kakelfogarna och fuktisoleras. Helst använder man här självhäftande dubbelsidiga dynor vid montering av handdukskrokar och liknande.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Sälja eller köpa bostad?

Sebastian Rostedt Partner 0400 373 620 sebastian.rostedt@huom.fi

Min genomsnittliga försäljningstid för bostäder och fastigheter är för tillfället 2-5 veckor.

Vid det rådande marknadsläget är prissättningen det viktigaste steget för en lyckad bostadsaffär.

Jag kommer gärna och diskuterar Er nuvarande bostadssituation (kostnadsfri värdering + offert på min förmedlingsprovision). Även “tyst försäljning” möjlig via mig.

Kontakta Sebastian Rostedt tel. 0400-373620 eller email: sebastian.rostedt@huom.fi Huom! Suomen Asuntopalvelut Oy. Kaserngatan 36, 7 vån, 00130 Helingfors. Y-tunnus 2044237-1. Förmedlingsprovision 4,9% (inkl.moms 23%) av det skuldfria priset eller enligt överenskommelse.

Följ den finländska bostadsmarknaden genom min nya svenskspråkiga blogg på sebastianrostedt.fi

Läkarcentralen betjänar!

Hur står det till med hörseln?

Nedsatt hörsel kan drabba oss alla!

På Medicenter erbjuder vi hörselundersökningar, hörapparatutprovning samt försäljning av hjälpmedel, t.ex. kommunikatorer och TV-hörlurar.

Vi har även många andra specialläkare, bl.a. ögonläkare och kardiologer.

Vänta inte med att söka hjälp - ring idag!

Köpmansgatan 6, Jakobstad

Tidsbeställning 781 8950

www.medicenter.fi

GOD TID

2/2014 – 19

HÅKANS HÖRNA

Att vara frisk och bli 100 år En gång fick jag höra av en patient: ”vi blir äldre och

äldre men friskare blir vi int´!” Det stämmer många gånger men det är också ett faktum att vi hålls friska längre än förr, eller åtminstone hålls vi vid liv längre än förr. På 1960-talet fanns det färre än 20 hundraåringar i vårt land. 1990 var det 185 och 2012 hade vi 709 hundraåringar i Finland. Det beror främst på att hela den äldre befolkningen, över 75 år, har ökat snabbt – proportionen hundraåringar har förblivit i stort sett densamma.

Prof. J.S.Alperts recept på hög ålder 1. att födas in i en släkt där man lever länge (räcker inte med bara det) 2. rök aldrig tobak 3. rör dig varje dag med egen kraft 4. akta dig för olyckor och håll säkerhetsbältet på i bilen 5. undvik ”under”-dieter och -fastor 6. ät sånt som är nyttigt för hjärta och hjärna – mjuka fetter, frukt, grönsaker och helkornsprodukter – undvik salt och övermått av kolhydrater 7. bli inte fet (det kan hjälpa att undvika för mycket tv) 8. använd alkohol högst måttligt 9. följ med kolesterol, blodtryck och blodsocker och ingrip mot riskfaktorer när det behövs 10. ta åtminstone influensavaccin 11. vårda dina sociala kontakter: träffa vänner och undvik fiender 12. slappna av, kanske med vänner 13. följ med din tid men undvik ”giftet” från medierna ( välj i stället nr 3, 11 och 12!)

14. bli inte upprörd av småsaker – se det längre perspektivet!

Den äldre befolkningens tillväxt, och därmed också hundraåringarnas antal, beror på att folk i medelåldern är friskare än förr. Den allmänna levnadsstandarden har förbättrats och tack vare förebyggande arbete har tobaksrökning, höga kolesterolnivåer och högt blodtryck minskat. Vi går friskare in i ålderdomen, även nittioåringarna är flera och friskare än förr.

Men ändå är människans biologiska ”garantiålder” (vårt ”bäst före”), utgående från cellernas beräknade livsålder, egentligen omkring 65 år. Därefter har många individer en möjlighet att leva i medeltal omkring tjugo år till, beroende av livsstil och förebyggande åtgärder.

Att bli hundra år kräver en samverkan av flera fakto-

rer, gynnsam ärftlighet, miljöfaktorer och god tur.

Vår biologiska verklighet tillåter att bara en liten del av oss blir hundra år. Att förändra detta och att förlänga den hittils bevisade längsta mänskliga livslängden, 122 år, skulle kräva en förmåga att påverka själva åldringsprocessen. Enligt dagens kunskap är det framför allt genom förebyggande av sjukdom som livsprocessen kan förlängas.

En intressant iakttagelse är att den största yrkesgruppen bland dagens hundraåringar i Finland är ogifta folkskollärarinnor. Forskarna har ingen förklaring till detta men det kan hänga samman med de gynnsamma faktorer för ett långt liv som annars har kunnat konstateras nämligen: en sund grundinställning till livet, till sig själv och andra människor och att engagera sig i insatser som befrämjar vårt gemensamma goda.

STARROPERATION – FRÅN NATT TILL DAG PÅ NOLLTID. När synen försämras på grund av starr så att det dagliga livet påverkas lönar det sig att behandla problemet med operation. Operation är den enda behandlingsmetoden mot grå starr och förbättrar synen hos 99 % av patienterna när det inte finns andra faktorer som försämrar synen i ögat. Våra ögonkirurger har flera års erfarenhet av tusentals starroperationer och vi har Finlands modernaste utrustning.

Tveka inte att kontakta oss.

Tidsbeställning (09) 1620 570 www.eirasjukhus.fi

Skepparegatan 29, 00150 Helsingfors.

HÅKAN HELLBERG NÄRPES

SYNCENTER

- Boka tid till oss så får Du Se!-

Specialist i ögonsjukdomar Jaakko Leinonen, Ingela Sandvik-Wahlroos Optometrist Marica Westerback Optiker Kerstin Westerback

Närpesvägen 14, 64200 Närpes (06)224 1138 www.nygardsoptik.fi Vi betjänar må. - fre. 9.00-17.00, lö. stängt

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

Till användare av bröstprotes Visste du att du har rätt till nya bröstproteser vid behov.

Av hygieniska skäl skall de bytas med 2 års mellanrum.

Nästa gång, se till att välja den bästa

09-649839 ● www.amoena.fi

Z

Lindqvist

Z

Kuningattarenkatu 17, Loviisa Drottninggatan 17, Lovisa ✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour 24h hautaustoimisto.lindqvist@sulo.fi www.hautaustoimistolindqvist.fi

REA

% -50 0% -1000 0 1 % HOS OSS

Läs/avståndsglasögon från120€ Dubbelslipade från 250€ Progressiva från 300€

Vasaesplanaden 14, Vasa Ögonläkare * Erkki Alho * Tarja Linnola * Jaakko Leinonen

* Kenneth Santala * Reijo Linnola * Pirkko Lumme

06-319 9700

Nykarleby Syncenter Topeliusespl. 12, Nykarleby tel 06-722 0770 fax 06-722 1572

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

ÖGONLÄKARTIDER

(båge + linser + fodral)

Asematie 5, 66440 Tervajoki Tel. (06) 478 5440, 040-708 2259 vard. ark. 9-17, lördag 10-12

Bågar fr. 50€

Jakobstads Syncenter Storgatan 15, Jakobstad tel. 06-781 1023 fax 06-781 1024

Janne Järvenpää, Kenneth Santala Marja Suutari, Maaret Haapanen

Brillo

Saloviusvägen 3 (Kyrkslätts Köpcenter)

☎ 09-298 1927

Handelsesplanaden 17, Vasa Magasinvägen 2 B, 66100 Malax Tfn: 010-322 4060 Må, On,Fr 9-1710–17 Ti,To 10-18 Tel. 010-3224062, må–fre TRYGG, HÖGKLASSIG, INHEMSK. fennooptiikka.fi • linssiklinikka.fi Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min, från mobil 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min

20 – GOD TID 

2/2014



Vi erbjuder städservice... ... och fastighetsskötsel Forsbyväg 22, 66900 Nykarleby 0400-563 294, 050-552 4166 www.nykarlebyfastighetsservice.com



Hyresbostäder i Nykarleby



   

Topeliusesplanaden 7, 66900 NYKARLEBY Tfn (06)785 6100.

Fax (06) 785 6199

   

Tel. 02900 92520 www.pinto.fi e-mail: info@pinto.fi

nykarleby.bostader@nykarleby.fi

www.nykarlebybostader.fi

Annons

Tinas Fothälsa FOTVÅRD

Rådhusgatan T. Sundkvist 4 68600 - MedicinskJakobstad fotterapeut Storgatan 13, II-vån.

Jakobstad Tel. 044-2810407 Tfn 044-2810407

Även Ävenhembesök! hembesök!

SPARKCYKLAR I OLIKA FÄRGER 3 års garanti, inhemsk

Teknisk data: Hjulstorlek: 31cm Bredd: 61cm höjd: 85-102cm vikt: 17 kg Bärbarhet: 130kg

TEKNISET

NELSONS CYKEL & TV NÄRPES: Närpesvägen 32, tel. 06-2241 450 www.tekniset-nelsons.fi

Rätt tele­ fonnummer till Svenska Semester­ förbundet i Finland rf är 019-278 6876 www.semester.fi

Lill-Babs har funnit en livskamrat Lill-Babs är en av Sveriges mest folkkära artister. Hon älskar sitt jobb och har svårt att tacka nej till uppdrag. För tio-tolv år sedan hade hon problem att ta sig till de olika jobben.

Hennes syn försämrades och det var svårt att köra bil i mörkret.

– Min bil fungerar som turnébuss. Det är jag som kör grabbarna som spelar med mig. Under den tiden min syn blev sämre var jag riktigt orolig för vad som skulle hända med mig, säger Barbro.

Förutom det dåliga mörkerseendet kändes ögonen ofta trötta.

– Men sen så var jag livrädd för gula fläckensjukan. Jag hade hört talas om att man ser krokigt och vint när man får gula fläcken. Det lät förfärligt. Om det hände mig, ja, då så skulle jag ju inte kunna köra bil och inte heller jobba lika mycket som jag vill.

”Nu kan jag se normalt igen”

I dag ser hon normalt igen och hon behöver inte oroa sig för bilkörning i mörkret. För några år sedan började nämligen Lill-Babs äta ett kosttillskott som heter Blue Eye och nu ser hon lika bra som hon gjorde på 1990-talet – Det är helt fantastiskt det här med mina ögon. Genom att tillföra Blue Eye som en naturlig del av en sund kost har jag lyckas normalisera min synförmåga, berättar Barbro.

Blue Eye är nämligen ett kosttillskott som är specialdesignat för ögonen. De innehåller bland annat Zink, vitamin A- och B2, ämnen som bidrar till att bibehålla normal synförmåga.

Nästa år firar Lill-Babs 60 år som artist och hon är fortfarande en av Sveriges mest anlitade.

Hon hade aldrig kunnat ta alla dessa uppdrag om hon inte hade sett normalt igen.

– Jag är så himla glad över mina tabletter och jag behöver bara en om dagen. Det är både billigt och enkelt. Blue Eye är en trogen följeslagare, ungefär som en livskamrat. Den finns med mig överallt.

Normal synförmåga Blue Eye innehåller Zink, vitamin A och vitamin B2 ämnen som bidrar till att bibehålla normal synförmåga.

Lutein finns i gula fläcken I gula fläcken finns ett ämne som heter lutein. Lutein kan kroppen inte tillverka själv, det måste tillföras via kosten. Lutein finns i växter och bär. Gula fläcken är avgörande för synförmågan vid exempelvis läsning.

Halten lutein kan med stigande ålder

reduceras i gula fläcken och därmed synförmågan. Blue Eye innehåller lutein från ekologisk ringblomma.

mot oxidativ stress. C-vitamin kan kroppen inte bilda själv, det måste vi tillföra utifrån.

Sveriges mest sålda

Räcker i två månader

Blue Eye, som är Sveriges mest sålda blåbär- och luteinprodukt, innehåller en kopp svenska skogsblåbär per tablett.

Ett paket Blue Eye räcker i två månader och finns att köpa på Apotek och i Hälsokostbutiker. Blue Eye kan beställas fraktfritt på tel, 06-343 65 06 eller på www.elexironline.fi. Produkten kommer hem i din brevlåda inom 2-3 vardagar. Pris: 32 tabletter 26,00 € och 64 tabletter 38,50 €

Skyddar mot oxidativ stress Blue Eye innehåller också C- och E-vitamin som skyddar cellerna

Iskmovägen 114 B ISKMO - info@elexirpharma.fi - 06 343 65 06 - www.elexironline.fi barbro_annons_208x250_NY.indd 1

2013-07-12 17:10:16

GOD TID

Oravias Apotek tfn. 06-385 0048 www.oravaisapotek.fi

DRAGNÄSBÄCK APOTEK

Korsholms Apotek Centrumv. 2, Korsholm Tfn: 06-322 2941

Köpmansgatan 16 68600 JAKOBSTAD tel. (06) 789 9000

2/2014 – 21

Vasa Centralapotek

Sakkunnig omsorg

www.apocentral.fi Tel. 06-3191100

Tel. 06-222 1110 Fax 06-222 1599

Gerbyvägen 14, Vasa Tel. 321 2775 Fax. 321 2744 Öppet må-fre 9-18 lö 9-14

må - fre: 9 - 18 lö: 9 - 15 sö: stängt

Hovrättsesplanaden 9, 65100 Vasa tel. (06)3196400

Individuell apoteksservice för Dig

Rådhustorget, Ekenäs Tfn: 019-241 1441

Gamla Apoteket

Öppet må-fr 9-18, lö 9-15 Dejour var tredje vecka: må-lö 9-22, sö 10-22 Vasaespl. 13, 65100 Vasa Tfn. (06)357 5300, fax (06) 357 5301 www.vanha-apteekki.fi

Vårberga apotek betjänar Dig i Vårberga köpcentrum vardagar 8 – 20 lördagar 9 - 16 Sampovägen 1 , 06150 Borgå Tel 019-6615600 Gratis parkering

Nagu Apotek Nauvon Apteekki (02)465 1414 Korpo Apotek Korppoon Apteekki (02)463 1366 www.naguapotek.fi

Vi betjänar må-fr 9-18, lö 9-15 Tel. (06) 722 0009 Sollefteågatan 8 66900 NYKARLEBY

AVOINNA / ÖPPET 1.1 - 1.5.2014

Modern betjäning i historisk miljö sedan 1912 APOTEKET SVANEN I HELSINGFORS I hörnet av Eriksgatan och Lappviksgatan Vard. 8.00 – 18.00, Lö 10.00 - 14.00 Tfn 09-6945464 www.apoteketsvanen.fi Trots att vi är små – eller kanske just därför – kan vi erbjuda varm och personlig service. Välkommen att sköta dina läkemedelsärenden i en unik miljö hos oss. Eller boka in dig för en guidad tur (ca 1,5 h) i apotekets museum i källarvåningen. Den här våren håller vi ännu öppet hus den första fredagen varje månad kl. 16-17.30. Grupper (upp till 25 pers.) enligt överenskommelse.

MB- Produkt Tel: 050-44 55 478 Hälsokost & naturprodukter Importör www.mbprodukt.com katarina.westerlund@bob.fi VitaePro för muskler, immunsystem, hjärta och hjärna, minskar utmattning

Raseborg med omnejd!

Maria Treben, Svenska droppörter Andra produkter bl.a: Arctic Root, Hyaluron, MSM,Vårtfri, Radital liniment

22 – GOD TID

2/2014

”Ingen kan göra allting, men alla kan göra någonting” Ingå Pensionärer samlades till årets

första månadsträff den 20 januari i Församlingshemmet. Ordförande Kaj Sjöblom hälsade alla välkomna och önskade alla ett gott nytt och aktivt år genom samarbete. ”Ingen kan göra allting, men alla kan göra någonting”.

Minnet av de sju medlemmarna som avlidit under år 2013 hedrades genom att tända ljus.

Kaplan Eeva Makweri höll en kort andaktsstund som avslutades med en tyst minut. Eeva Makweri informerade om församlingens verksamhet, Tom Sjöblom träder i tjänst som präst den 1 februari.

Ordförande informerade om den nya Äldreomsorgslagen, officiellt: Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), som till största delen trädde i kraft den 1 juli 2013. Syftet med lagen är att:

•

•

•

•

stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand, förbättra den äldre befolkningens möjligheter att i kommunen delta i beredningen av beslut som påverkar denna befolknings levnadsförhållanden och i utvecklandet av den service den behöver, förbättra möjligheterna för en äldre person att få högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster och handledning i användningen av andra till buds stående tjänster i enlighet med det individuella behovet och i tillräckligt god tid, när personens nedsatta funktionsförmåga kräver det, och förbättra möjligheterna

för en äldre person att påverka innehållet i de social- och hälsovårdstjänster som ordnas för honom eller henne och det sätt de utförs på samt besluta om val som gäller dem.

Enligt Äldreomsorgslagen är Äldrerådet nu lagstadgat i kommunen, det gör att rådets roll är mycket viktig, då det gäller att bevaka seniorbefolkningens intressen. Vid framtida träffar skall vi utreda lagen mera detaljerat i små portioner.

Dagens höjdpunkt var uppvaktningen av medlemmar, som 2013 fyllt 80, 85, 90 eller 90+ år.

Alla uppvaktades med tal, en ros och sång.

Vårens programblad utdelades och genomgicks med mera ingående förklaringar av sekreteraren Disa Flythström och ordförande. Programmet är också utsatt på föreningens hemsida på nätet. Diskussion uppstod kring skrivarkurs, simhallsresor, datorkurs, schackspel och olika utfärdsmål. Dorrit Krook erbjöd sig att starta en skrivarkurs för intresserade.

Ordförande fäste uppmärksamhet på hur viktigt det är för den mentala hälsan att vi ser positivt på det som sker omkring oss, lever i nutid och blickar framåt hellre än bakåt. Han framförde en devis som borde passa oss alla. ”Jag är mycket intresserad av framtiden, för jag kommer att tillbringa resten av mitt liv i den”.

Ansvarig värdinna var Leena Maunu som medhjälpare hade hon Birgitta Sundberg, Viola Holmström och Lilli Enoksson.

Ett tack till Ingå Församling som bjöd på kaffe med bröd. Den gemytliga träffen avlutades med Nu går sista visan.

Text och foto KAJ SJÖBLOM

Sittande från vänster: Solveig Grönholm, Svea Wasström, Hans Lindholm, Britta Siggberg och Ethel Helander. Stående från vänster: Aili Hilden, MajBritt Sonntag, Börje Sonntag, Monica Arnkil, Bjarne Lemström och Marita Westerholm.

Större delen av de närmare sjuttio personer som kommit till 40-årsjubileet. På bilden ses både muntra och allvarliga miner.

Marita Saarni, Pensionärsföreningens mångåriga hovfotograf. > Marianne Huotari hedras med Pensionärsförbundets silvermärke. >>

Tammerfors firade 40 år

Svenska pensionärsföreningen i Tammerfors firade sitt 40-års­ jubileum på Suomalainen Klubi.

Festen präglades av uppskattning och tacksamhet för allt vad föreningar som vår gör för den åldrande befolkningen.

Festen inleddes som sig bör av att föreningens ordförande Barbro Cedercreutz hälsade gästerna välkomna och gav en kort översikt av föreningens verksamhet under 40 år. På lunchen fanns ett 70-tal personer och medlemsantalet är kring 150.

Mellan mat och tal underhölls vi av musik som trion Spiritosoi bjöd på. Alla tal, inklusive hälsningstalet, festtalet och uppvaktningarna poängterade vikten av att det finns föreningar som vår där man tar hand om varandra, bryr sig, uppmuntrar och – i vårt fall – talar svenska.

Festtalet hölls av Svenska Pensi-

onärsförbundets ordförande Ole Norrback, som på sitt gemytliga sätt sammanfattade lokalförening-

arnas uppgift: man trivs tillsammans, umgås och i synnerhet att man på språköarna talar svenska.

Mötena är ett forum för utbyte av tankar och idéer, men vi kan också utgöra en trygghet för åldringars släktingar för att de vet att vi tar hand om varandra.

Inte bara trivselfaktorn är viktig utan också det att förbundet aktivt sköter vår intressebevakning när det gäller ekonomi, vård och ett konstruktivt liv för åldringar som till exempel IT-teknik.

Norrback underströk också hur mycket man kan göra för yngre generationer, exempelvis genom att ställa upp i skolor som mentor och ge barnen en bredare kontakt med människor i olika åldrar och olika syn på livet.

Norrback har ju alltid en knorr på sina tal och den var nu den förträffliga iakttagelsen att alla pensionärsföreningar också understöder bussbolag och teatrar.

borgmästare Anna-Kaisa Ikonen med ett mycket positivt tal, som i stort rörde sig kring samma områden som Norrbacks.

Skolans rektor Ronny Holmqvist talade, och om vi tolkade honom rätt kommer han och hans familj förhoppningsvis också i fortsättningen att trivas i Tammerfors.

Rikard Bjurström företrädde den här gången Föreningen för Samskolans upprätthållande med ett vagt löfte om ett stipendium, och som alltid med Rike förundrar man sig över att han har koll på vilken förening han representerar i olika sammanhang.

Ett glädjande inslag i festen var att föreningens energiska, kunniga och omtänksamma utfärdsplanerare och guide Marianne Huotari premierades med Pensionärförbundets förtjänsttecken – en silvernål.

Den är hon väl förtjänt av. Å alla gästers vägnar tackar vi styrelsen för den fina festen!

Föreningen uppvaktades också av

Text EBETH SUCKSDORFF Foto MARITA SAARNI

Om Svenska pensionärsföreningen i Tammerfors Vid Pensionärsföreningens 40-års-

jubileum presenterades en liten historik, sammanställd av Mark Wallenius och Marianne Huotari.

Börje Wilkman skrev år 1993 om de första 20 åren, och nu var det dags för en ny sammanfattning.

Föreningens konstituerande möte hölls på Svenska Klubben den 28.11.1973 och verksamheten inleddes den 10.1.1974 i Ahjola Folkhögskola.

Den förste ordföranden var Herbert Fock, som 1977 valdes till föreningens förste hedersmedlem.

Han efterträddes av Carl-Gustaf ”Gösta” Boedeker, ordförande ända till 1989 och året därpå vald till föreningens andre hedersmed-

lem. Ordförandeposten har därefter innehafts av Karl-Johan Lydén, Gustav Sjöblom, Göran Björkman och Mark Wallenius. Den sistnämnde var ordförande i hela fjorton år, innan Barbro Cedercreutz tog över.

Till föreningens övriga funktionärer hör också vice ordförande, sekreterare, kassör, verksamhetsledare, värdinna samt pressombud. ”Pressattaché Pelle” Per-Olof Bischoff rapporterade också föreningens verksamhet i förbundets medlemstidning God Tid. Sedan år 2012 fungerar Jan Stenman som webbansvarig.

De första mötena hölls på Ahjola men flyttades ganska snart till

Svenska Hemmet. Torsdagsmötena har gett stadga åt verksamheten, och programinslagen har varit många och varierande.

Dessutom har man gjort teaterbesök och olika resor, både inom och utom landet. År 1974 var medlemsantalet 39 och i år hela 154. Som ett kuriosum kan nämnas att medlemsavgiften under alla år har varit 15:- men i början var det mark och i dag euro.

Föreningen har också fått understöd från olika fonder.

Och i det finskspråkiga Tammerfors är det bra att komma till Pensionärsföreningen pratglada möten för att hålla svenskan levande!

KEPUL

GOD TID

2/2014 – 23

Året inlett i L-E Larsmo-Eugmo Pensionärsförening

hade sin första månadsträff torsdagen den 16 januari vid Fritidsgården med 121 närvarande. Årets första möte inleddes högtidligt med parentation av de medlemmar som avlidit under år 2013.

Innan ljusen tändes sjöng Caroline Högberg och Birgitta Sjölund sången På vägen hem till eget piano­ackompanjemang. Därefter läste viceordförande Gun Haglund upp namnen och sekreterare Marita Sundström tände ljusen vart och ett för de nio bortgångna.

Så sjöng alla Blott en dag och sedan läste Helena Enell dikten Det kom ett ljus en gång av Atle Burman.

Efter den stämningsfulla inledningen hälsade ordförande Jan Sundström alla närvarande varmt välkomna och speciellt gästerna Maj-Britt Fellman och sångfåglarna Caroline Högberg och Birgitta Sjölund.

Därefter fick Maj-Britt Fellman ordet. Hon hade läst prästen och konsthistorikern Monica Sjögren Nordgrens bok från vilken Maj-Britt hade valt att berätta om Sankta Anna, Jesus mormor som hade tre döttrar i sitt första äktenskap alla vid namn Maria, av vilka en var mor till Jesus. ”Sankta Anna var en from kvinna som hade vuxit upp nära helgedomen i Jerusalem.

Hon var dotter till prästen Stollanus och hennes första make Joakim var av Juda stam och en ättling till kung David. Genom sin mor och sina morföräldrar var Jesus både av kunglig och prästerlig släkt”. Sedan år 1912 finns i Uppsala domkyrka ett Anna-altarskåp med målningar i original som man tror från sekelskiftet 1400–1500, underbart vackra bilder som berättar legenden om Annas liv.

Det var ett mycket intressant anförande och alla lyssnade uppmärksamt på berättelserna/legenderna från forntiden. Ordförande Jan tackade Maj-Britt för det fina anförandet och sade att vi kanske inte var så många som visste något om Jesus mormor innan vi hörde Maj-Britts berättelse.

Nio ljus i Larsmo-Eugmo.

Vi har sju kortare och längre resor

inplanerade under året, meddelade resekoordinator Nils Ström. Ett par anmälningslistor gick runt och påtecknades. Vid de vårlikt dukade borden intogs kaffet med härliga fastlagsbullar från närbageriet. Kaffet löste tungans band och sorl och glada skratt hördes.

Sångfåglarna Högberg/Sjölund underhöll oss sedan med några vackra stämsånger till piano.

Därefter informerade ordförande om seniordatainfo-tillfället för intresserade medlemmar och bad folket kolla minneslistan. Nästa månadsträff 20 februari är resor som tema och regionens vårdag hålls i Cronhjelmskola lördag den 29 mars.

Så påminde han alla om medlemsvärvningen och att vara uppmärksamma på ensamma människor i vår närhet.

Dagens fråga är en ny programpunkt med frågor från fyra olika områden sammanställd och ledd av Leif Wiik. Geniknölarna gnuggades och glädjande många rätta svar hördes från publiken! Så sjöngs Här är gudagott till spelmännen Harald Fors' och Bengt Enqvists fina ackompanjemang. Våra allsånger sjungs numera med bravur beledsagade av dessa musikanter.

En omtyckt programpunkt är lotteriet med otaliga vinster som folket hämtar. Det dignande vinstbordet förutsatte snabba tag med dragningarna och det hade ju ordförande Jan vana med. Många gladdes åt de varierande vinsterna, en del gynnade lotterna med två vinster.

Slutligen tackade ordförande serveringsgruppen som skött både lottförsäljningen och varit snabb i vändningarna med serveringen samt alla som bidragit till trevnaden med sin närvaro.

Nytt sedan hösten är att som

avslutning sjunga Modersmålets sång stående. Småningom sökte sig alla hemåt stärkta av gemenskapens glädje medan trädtopparna ännu belystes av den bleka vintersolen.

Text och foto MARITA SUNDSTRÖM

Inspirationsdagen i Ekenäs bjöd på många intressanta anföranden.

Inspiration för Västnyland Svenska pensionärsförbundet ord-

nade 17.1 en inspirationsdag för de västnyländska föreningarnas ordförande och sekreterare. Samtliga tolv föreningar var representerade i Ekenäs. Catharina Hindrén, ny ordförande för SPF Västnyland, inledde dagen med att hälsa deltagarna välkomna.

Chefen för omsorgstjänster i Raseborg, Kirsi Ala-Jaakkola, berörde i sitt anförande lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre samt de nya kvalitetsrekommendationerna för att trygga ett bra åldrande och förbättre servicen.

Hon berättade att staden kommer att börja med Seniorrådgivning där de äldre kan få hjälp i frågor som berör social- och hälsovården.

Isa Forsbäck från Ekenäs Pensionärer talade om omsorgsombudets roll i en förening och poängterade

vikten av att i intressebevaknings syfte kunna utnyttja personer inom föreningen som tidigare sysslat med sociala frågor.

Efter Isa Forsbäck var det Stig Nybergs tur. Som ordförande i Raseborgs äldreråd berättade Stig om äldrerådets arbete.

Förbundets IT-projektledare Mona

Lehtonen berättade om IT-projektets framskridande. Mona var nöjd över hur projekt nu tagit ordentlig fart och hoppas att det blir en bestående del av förbundets verksamhet.

Fredrik Malmsten från Kyrk­ slätts pensionärer talade om utmaningarna med att starta en smågrupp inom föreningen och om hur föreningen lyckats med sina många grupper.

Västnylands ombudsman Veronica Biaudet presenterade sammandraget av de föreningsbesök som hon gjort 2013. Tillsammans med föreningarnas styrelser disku-

terade de bland annat föreningarnas värden och samhällsnytta samt föreningarnas utvecklingsmöjligheter.

Därefter följde gruppdiskussioner.

Ordförandena diskuterade under ledning av Jan Broman, ordförande i Norra Kyrkslätts Pensionärsförening, om hur föreningarna kan samarbeta i framtiden och konstaterades att en stor utmaning är att få med de yngre pensionärerna med i föreningsverksamheten.

Föreningssekreterarna diskuterade bland annat praxis när det gäller protokoll från möten och träffar, medlemskartoteken, medlemsvärvning och arkivering.

Diskussionen leddes av Camilla Grönholm som är sekreterare i Pensionärsföreningen i Fagervik.

Dagen avslutades med stiftssekreterare Margareta Puiras anförande om hur man skall orka i arbetet och undvikande av energitjuvar.

VERONICA BIAUDET

Jubilarer uppvaktades i T-B Tenala-Bromarf pensionärer höll årets första månadsträff/födelsedagsfest/ljuständning på Fylgia den 23 januari. Ordförande Stig Nyberg hälsade de cirka 70 medlemmarna som hade bänkat sej kring de vackert blomprydda borden och inbjudna jubilarer välkomna, så också diakon Sonja Knuts Söderlund och Iselin Nylund samt Kjell Lundsten som skulle stå för musiken.

Han konstaterade att det varit ett bra år för föreningen beträffande medlemsantalet med endast tre avlidna medlemmar. Styrelsen har konstituerat sig, vice ordförande Georg Ranta, sekreterare Christina Christiansen och kassör Solveig Lindholm.

Före ljuständningen sade dia-

kon Sonja några väl valda ord till de avlidna samt läste ett bibelord, ordförande assisterad av Sonja tände tre ljus för de bortgångna medlemmarna, samt ett gemensamt ljus för icke medlemmar, de bortgångna hedrades med en tyst minut, Iselin Nylund sjöng ett par sånger och sången Härlig är jorden sjöngs unisont ackompanjerad av Kjell.

Sedan följde uppvaktning av de inbjudna jubilarerna som fyllt jämna år under föregående år, 75, 80, 85, 90 och 95. Av 21 inbjudna hade 14 infunnit sej. Christina Christiansen och Klas Kevin överräckte en varsin ros till jubilarerna så sjöngs Ja må dom leva ackompanjerad av Kjell, varefter Iselin uppträdde med några sånger. Sedan bjöds på födelsedags kaffe med hembakta grädd-

kakor som värdinnan Anita Sannholm med kökspersonal stod för.

Georg Ranta och Nils Simberg tackade på jubilarernas vägnar för en fin fest, bra program och fin stämning. Så var det dags för lotteridragning av Göta Malmberg med medhjälpare, vinster som medlemmarna donerat till festen. Den äldsta bland jubilarerna Helge Lindholm, 95 år, drog sist huvudvinsten, en stor konfekt ask som Sparbanksstiftelsen i Tenala donerade till julfesten. Vinnaren visade sig vara Helge Lindholm.

Ordförande tackade alla som ställt

upp så det blev en lyckad träff och en trevlig eftermiddag i goda vänners lag.

SN

24 – GOD TID

2/2014 - Karleby UF:s nyårsrevy 2014 regi Thomas Krantz musik Alf Mylläri

Gästspel i Helsingfors på Lilla Teatern Söndagen den 23.2 kl.14.00 & 18.00 Boka biljetter online: www.kuf.fi

En lätt och trygg dosdispensering av mediciner, hjälper i vardagen

Biljetter i förköp: Luckan i huvudstadsregionen tel. 020 773 8400 / info@luckan.fi

Fungerar magen?

Får du tillräckligt fibrer ?

Kanske inte, för vi får i medeltal endast 20g fibrer dagligen från kosten. Den västerländska kosten och ”karppandet” (lågkolhydratdiet) begränsar ofta ett tillräckligt fiberintag.

Ett tillräckligt fiberintag har positiv verkan på vårt välbefinnande: • Sätter fart på en lat eller trög mage • Lugnar och binder lös stressmage • Balanserar blodets socker- och kolesterolvärden • Är utmärkt stöd vid viktkontroll

– Bekväm service.

Linum Plus innehåller fibrer från fem olika, naturliga källor (linfrö, psylliumfröskal, havstorns-, hjortron- och blåbärskross). Blanda 1 matsked Linum Plus i t.ex. youghurt, saftsoppa. Du får samtidigt viktiga omega-3-fettsyror och fullvärdigt protein.

Mer information om produkten: www.valioravinto.fi/linum-plus

E

+ TRYGGHET R GA INBESPARIN

n kund, som omfattas av dosdispenseringsservicen, får sina läkemedel förpackade i dospåsar för två veckors bruk per gång. Servicen omfattar också en kontroll av helhetsmedicineringen gjord av apoteket. Där utreder man ifall kunden eventuellt har onödiga mediciner eller dubbelmedicinering samt kontrollerar att de läkemedel som är i användning kan användas samtidigt.

I den maskinella dosdispenseringen betalar kunden endast för de läkemedel som expedierats till honom / henne – inte som vanligt för hela läkemedelsförpackningar. På detta sätt uppstår en inbesparing men också en minskning av läkemedelsavfall: det samlas inte hemma längre onödiga läkemedel.

Fråga på ditt närapotek om dosdispensering eller logga in på www.pharmaservice.fi

www.pharmaservice.fi

Apotekare Bertil Pomoell grundade Valioravinto år 1960 för att befrämja hälsa och välmående med naturliga ämnen. Valioravinto är fortsättningsvis ett familjeföretag som utvecklar, tillverkar och säljer naturprodukter av hög kvalitet.

www.valioravinto.fi

Världsucce Rullatorerna Lets, go för ute och inne bruk!

Nu får du tag i dem från Ekenäs via Marikas hemservice/vård Förutom att vi säljer dessa rullatorer har vi hemservice/vård.

Vi hjälper dig med allt du kan behöva hjälp med i ditt hem

Bromsen på Let’s Go är placerad under handtaget och går hela vägen från vänster till höger sida. Man bromsar båda bakhjulen med endast en hand och kan hålla var man vill på det mjuka gummiklädda handtaget. Bromsen är självklart låsbar och kan användas som parkeringsbroms.

Handtagshöjd 83-94 cm, Brickhöjd 68cm, Längd 63cm, Bredd 54cm, Vikt 6,5kg

Bakhjulen på Let’s Go Out har en inbyggd fjädrande upphängning av gummi för att ge mjukare gång på ojämnt underlag när man går. Trustcares utomhusrollatorer är först i världen med denna finess.

Handtagshöjd inställbar 78-96 cm Handtagens avstånd 41cm, Längd 64 cm Bredd 58cm, Vikt 6,1kg

Marika Törnqvist, 040 754 46 14, marika.tornqvist@pp.inet.fi

GOD TID

? prata

u Vill d väll rje k

Varje år något nytt och annorlunda!

Pang SÅNG Fest

http://evl.fi/natjour

Huvudgäster: Vokalgruppen Irmelin (SE), Kammerkoor Head Ööd, Vend (EE), Masterpiece Quartet (US), Satu Sopanen & Fort Big Band & Ralf Nyqvist (FI), Kauppakorkeakoulun Ylioppilaskunnan Naislaulajat KYN (FI), Felix Zenger (FI), Philomela (FI) ...och mera på kommande!

E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

Va 24!

0 2 kl.

Pe

Svenskfinlands evangelisk-lutherska församlingar

nsio

st n ärs kö rså n g s o m b ä

2/2014 – 25

!

Boka in Esbo 7–8/2 2015!

Biljettförsäljningen har börjat!

Webshop: www.NetTicket.fi Telefontjänst 0600 399 499 (1,00 €/min + lna/msa)

Studio Ticket Rewell Center, 2 vån, 65100 Vasa Tfn 0700 96 525 (1 €/min. + lna)

www.vaasachoirfestival.fi Några platser kvar på Morres slottsresa Det finns ännu en chans att boka in sig på Svenska pensionärsförbundets Antikoch kulturresa till Sverige med Bernt Morelius som reseledare den 5–9 maj.

014 7.2 20.

4 5 201 N1 6.7.

AM 2 H D E TA RI 4 MA OBS 201 JAK C A, 0.7.

I , n.se 3 D N N LM opera ALE k O S l AL A o H N f A CK hall. STO AUM uman SCH AN, a R h c E s . ww KOP x w FOL ica.a d n a l .a www

Resan går till gränstrakten mellan Bergslagen och Mälardalen, där Schenströmska Herrgården är deltagarnas hem för två nätter.

På vägen dit görs guidade rundturer på Mälsåkers Slott och Skultuna Mässingsbruk.

Följande dag blir det besök på Grönsöö Slott och Strömsholms Slott.

På hemresedagen väntar ett specialprogram i Stockholm och gourmetmiddag ombord.

Ett drama i fyra akter om bankdirektör Borkmans liv.

PREMIÄR 19.2.2014 / SPELPERIOD 19.2.2014–26.4.2014

FOLKETS DAGBBLAD

PREMIÄR 15.11.2014

BILJETTSLÄPP 3.3

Närmare information ges av Inger Holmberg på Friman Resor, tfn 019-248 1004.

WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17

WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

Samrådet i SPF Helsingfors rf

Samrådets operaresa till Nyslott 31.7–1.8.2014 Welsh National Opera gästspelar med Guiseppe Verdis Nabucco.

Kapellmästare Xian Zhiang, regi Ben Baur.

SUDOKU 3

Anmälan senast 20.1 till Clara von Bonsdorff, tfn 040-5444031.

8

6 9 5 8 9

2

1

8 9 7

3 9

Avresa från Kiasma 31.7, lunch i Lemi, inkvartering på hotell Kruunupuisto i Punkaharju, retur 1.8 via Anttolanhovi.

Priset c. 300 euro inkluderar buss, operabiljett, dubbelrum och två luncher.

Lösningen finns på följande sida.

9 8 4 2

2 5 6 3 9

5 1

8

2 7

26 – GOD TID

2/2014

Livets små förtretligheter Efter en liten propp i ena knävecket

har jag blivit begåvad med något jag tidigare kommit i kontakt med under betydligt angenämare former, nämligen stödstrumpor. Förr såg jag strumporna mera som något man med en viss spänning drog på sig. Det var ju dags för en flygresa, oftast till varmare trakter.

Nu är spänningen helt borta och endast kompressionen kvar.

Och det ska vara en kompression av astronomiska mått, helst minst nummer 4! Hur mycket stödstrumporna ska klämma ihop ens arma ben är inget man skryter med. Här gäller inga hästkrafter eller cylindervolymer. Man får heller inga komplimanger för sina strumpor

fast man satsat på olika glada färger och ränder. Stödstrumpor är tjocka, täta och allmänt osexiga.

Största problemet med stödstrum-

por är förstås att få dem på sig.

Helst ska man vara utrustad med gynekologhandskar för att överhuvudtaget få grepp om strumporna.

Och tyvärr är man sällan det. Så nio gånger av tio fastnar strumpan på halva benet och sitter där. Allt medan blodet stannar och benet sväller. Är man riktigt skicklig lyckas man lirka in en tumme under strumpan och så sitter den också fast. Sedan är det bara att kalla på den tålmodiga maken för att få bort strumpan och börja på ny kula. Slarvar

man får men inte heller hälen på rätt ställe. Och då är det bara att igen börja om. Innan man har hunnit öva upp en viss skicklighet är det bäst att reservera ordentligt med tid på morgonen. Minst en halv timme rekommenderas. Och på kvällen är det dags för samma rumba, fast i omvänd ordning.

Att gå på fest med stödstrumpor är

inte alls festligt. Alla högklackade skor känns plötsligt som gjorda åt Askungens systrar och som något av en Askunge känner man sig på dansgolvet. Strumporna är varma och kliar. Och man sneglar avundsjukt på alla andra damers glänsande ben i femton deniers strumpor.

Och baddräktssäsongen är något

man fasar för. Inte bara för att kurvorna inte alltid passar ihop med baddräkten utan för att baddräkten knappast passar ihop med stödstrumporna. För enligt doktorns föreskrifter borde man aldrig ta av sig sina stödstrumpor. Så nu gäller det att inkommande sommar bli en verklig publikattraktion på stranden, bikini och svarta stödknästrumpor.

Shorts och stödstrumpor kommer inte heller att vara en så dålig kombination … man kan ju köra med strumpor i de så kallade glada färgerna, röd- och vitrandiga till exempel. Vill inte alls föreställa mig barnbarnens uppmuntrande kommentarer.

ISA FORSBÄCK

”Minne och glömska – när glömskan är ett problem” Föreläsning av Helena Ahlers från Folkhälsan Marja Nykänen och Anna Finnilä från Helsingfors stadsmuseum presenterar en minneskappsäck tillsammans med DOT rf”. Pausgymnastik, kaffeservering, seniorinfo.

SenioRöst erbjuder skjuts inom östra Helsingfors med en invataxi t/r. Anmälan senast 18.3 till Emma Lunabba, tfn 044 7883696.

Arr. SenioRöst-nätverket; De sjukas väl, Cecilia Hoiva, Föreningen för Drama Och Teater DOT rf, Folkhälsan, Helsingfors Arbis, Helsingfors idrottsverk, Helsingfors konstmuseum, Helsingfors Svenska Marthaförening, Helsingfors stadsbibliotek, Helsingfors Stadsmuseum, HelsingforsMission, Matteus Församling, SAMS, Social-och Hälsovårdsverket, Svenska Pensionärsförbundet, Röda Korset och Helsingfors kulturcentral

GOD TID utkommer nästa gång den 21 mars. Material till nummer 3/2014 bör finnas på redaktionen senast den 7 mars. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e-post till katarina.bengs-westermark@spfpension.fi eller per post till God Tid Katarina Bengs-Westermark Fredsgatan 8 A 15 65100 Vasa Chefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

Sälla jaktmarker – Vännerna och alla mera eller mindre inflytelserika personer som

jag har känt finns numera på de sälla jaktmarkerna. Det var svaret jag fick av min goda vän Carlo på frågan huruvida han med alla sina kontakter kunde trolla fram en liten hyreslägenhet åt mig.

Vid arvsskiftet krävde ”de egna” att det stora barndomshemmet skulle säljas så att de skulle komma i åtnjutande av sina arvedelar.

Jag vände på alla stenar för att kunna lösa ut arvingarna. Lottade varje vecka utan resultat. Ja, en gång blev det en vinst på fem euro.

Slutligen, i ren desperation, inför ödesdagen då lägenheten skulle ges till en mäklare, vände jag mig som en sista utväg till Carlo. Han om någon skulle säkert kunna hjälpa mig! Men hans vänner hade gått ur tiden–till de sälla jaktmarkerna.

De sälla jaktmarkerna! Någonstans har jag läst att uttrycket ”the happy huntingrounds” hänför sig till de rika jaktområden som enligt somliga indianstammars religiösa föreställningar är en slutdestination efter döden. Det låter trösterikt. Ofta när jag guidar på Näsebackens begravningsplats i Borgå tänker jag på alla mina vänner och bekanta som vilar där. Ibland och allt oftare under de senaste åren händer det att många har samma erfarenheter. Också deras vänner har gått in i den sista vilan.

Det är märkligt hur ett talesätt börjar mala inom en samtidigt som det ger associationer och näring åt fantasin. Tanken dröjer kvar vid ordet ”säll”. Någon författare har visst använt det ordet i en dikt? Vem var det och vad hette poemet? Och så plötsligt ur minnenas skattkista minns jag poeten Carl Jonas Love Almqvist och Du går icke ensam som hörde till de återkommande önskemålen i Majlis Qvickströms radioprogram Önskedikten:

Om bland tusen stjärnor någon enda ser på dig, tro på den stjärnans mening, tro hennes ögas glans.

Du går icke ensam.

Stjärnan har tusen vänner; alla på dig de skåda, skåda för hennes skull.

Lycklig du är och säll.

Himlen dig har i kväll.

Så kan lyriken ge tröst för en sargad själ medan jakten på lägenheten fortsätter!

BENITA AHLNÄS Benita Ahlnäs, kolumnist i God Tid, är också bibliotekarie och turistguide och författare till fyra böcker.

Samrådet i SPF Helsingfors

Elvis på Fallåker söndag 30.3 kl. 16.00 Fallåker Teater ger musikalen Helt Upp och Ner, Broadwaymusikalen All Shook Up i svensk tappning med Elvis Presleys bästa låtar. Regi Oskar Silén, musikarrangemang Teddy Granroth.

Biljett 20 euro. Transport bestäms då antalet deltagare är klart.

Anmälan senast 7.3 till Clara von Bonsdorff, gsm 040-5444031.

George de Godzinsky 100 år

Jubileumskonsert med Sinfonia Lahti på Sibeliushuset 4.4. kl. 13.

Kapellmästare Atso Almi, konferencier Peter von Bagh.

Start vid Kiasma kl.10.00. Priset 65 euro inkluderar biljett, buss, lunch och pauskaffe med dopp.

Anmälan senast 13.3 till Clara von Bonsdorff, gsm 040-5444031.

Nr 3

SUDOKULÖSNING

Utgivn.

Deadline

21/3

7/3

3

4

2

8

7

9

5

6

1

5

7

6

4

3

1

2

8

9

Nr 4

11/4

28/3

Nr 5

30/5

16/5

Nr 6

29/8

15/8

Nr 7

3/10

19/9

Nr 8

7/11

24/10

Nr 9

12/12

28/11

1

8

9

5

2

6

7

4

3

2

5

8

9

1

3

6

7

4

7

1

3

6

8

4

9

2

5

6

9

4

2

5

7

3

1

8

8

3

7

1

6

5

4

9

2

9

6

1

3

4

2

8

5

7

4

2

5

7

9

8

1

3

6

GOD TID MORGONFUKT

ORIMLIG

V€VNAD TUNNF…RE BAK I SÅDD MUNNEN FN

2/2014 – 27

MINIL€SER MYCKET MALA

VILD KISSE

MISSLYCKANDE B€RSTÅNG. SOLDAT

KROPPSV€TSKA

NOAKS SON

KLYKA. OK€ND FANTASI

LUGN

K€ND FORDMODELL LÅNG TID. LIVFULL

€LTAS

VITAMIN BRA F…R HUDEN

KARTELL SPFPROJEKT L€R UT DETTA

MICKEL V€RMER EN DEL HALSAR

KAM SKOVEL

DYF€RGAD NUMERA DEL AV

K…KSMÅTT

UW

TV-PROGRAM. OFLAX

2/2014

HÅL I ISEN

TILLHÅLL

TUSEN I ROM

FRYNTLIG MÅSTE VI ALLA

HJUL

SKOLA I FREDRIKSHAMN

FRAKTSATS

UNDER BORDET

NETPROTOKOLL

L…VTR€D

SJ€TTE TONEN

R€TTA SIG EFTER

Namn: ......................................................................

L€TT SLAG

DARRTR€D

€R FAR TILL FARFAR KOMMUN I SYD…STERBOTTEN

PRONOMEN

PRISAVDRAG

FEMHUNDRA FEMTIO I ROM STOCKHOLM PÅ LOKAL SLANG

UW

1/2014

D F I R E K U T D Ö R

ÐÐ ELLER B€

R…RT OM BUSKARS

SVENSKT MINISTERIUM. IN OCH ..

FÅR SILVER

BILLJUD. DRICKA €GIRS B€RS MAKA

UTGÅNG. LINJAL V€LLUKT

B€R €PPLEN GAMMALDANS

A R N Ä N Ä N E

TR€FF (ENG. STAVN.)

VARDAGLIGT ENTAL. €NNU

€GS AV GRANNE I S…DER

H€STGODIS

DONERA ILLLEGAL

FRÅN …STERSJ……

VARDAG- NEVADASTAD. LIGT PANNA NEJ

PRYDER

PÅ I GR…NK…PING

VD

LAGMAN. HALA

SLANGBASKORD F…R GRUPP FEST

GUDUNGE

D A N A B L Y S N Ä R P E E K S E N T A R B R L O B I F D B Å O T R E A N K A D D E

ALLƒTR€D

VIS GUD. SV€RS

UTSTRÅLANDE

UNDER- SPANNS…KMÅLSNING TORN

NYLLEN (VARD.)

SYMBOL F…R RƒAUMUR

DELFINEN. FISK

SOVER. BJUDER UPP

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 7 mars 2014. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.

Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.

..................................................................................

OMTUMLAD

INTERVALL (MUSIK)

H…G

KRETAS H…GSTA BERG

ÅNGBÅT

Adress: .....................................................................

FILMSTJ€RNA ALAN

F…RE B OCH C

STOR UGGLA

HOPPSAN! NAGLA PALMLUNDAR

STYRESMAN

INTER-

FORTE

G…RA VERKAN

HEDER

FYLLER PÅ

TRÅCKLA

JA, KANSKE

BRA BIFLOD F…R TILL H€LSAN VOLGA

AGERADE BAKOM FIENDELINJEN

SKOG. KR€LA

⬇ SK…N YNGLING

LIESKAFT

BETR€FFANDE

SOLON

BY I KARLEBY

SÅLD BILLIGT

INTE KROKIG

INNEHA!

SKIVA. GEIST

FINNS NU PÅ MARKEN

H€NRYCKS

SEARCH AND RESCUE

CEREMONI

T€TTING

ANTIK SKÅDEPLATS

TOPPDOM€N F…R RYSSLAND

PÅ TURKISK BIL

H€R VILAR BILEN

…RE

KONSTMUSEUM I ESBO

Foto MAJ-BRITT PARO

PLANTERA

DIMMA PEDERS-

ARKANSAS

DRYCK. HOLMEN

H Ö N

KAN €NGARNA VARA

DEN KAN GNAGA

TJURFÄKTARE

O R O N

M A T A D O R R I G O O M R E L I E T S T T E N Y S

F…RSTA KOSTEN ----MORTIS

€GGR€TTENS

ÅLDERDOMLIGT NI

-MICHEL

---GORENG

Å A R E A T R S I ⬇ P E N T S I N O N Ä R S

VATTENDRAG

...

ONASSIS

BOLAGSFORM

E KVALSTER SVERIGES VR TR…GT. AFF€R

LYFTER DU KANSKE

A B Ö O R S J S E G

HOLME. VIFORM

OLLONTR€D

DE L€SER GOD TID

GOD SALT. GOD TID TID KORT FORMAT

B ⬇ U M P T A I R K O F Y L O R M A Y P S P J Å A S I S L A G N A

NOAKS FLYTETYG

BONDS BOSS

LEDER TILL REPLOT

HJ€RTA (VARD.) OCH PÅ LATIN

TILL €NDA

L

ARTIGT DU

DRA SIG FRAM

B€LTE TILL KIMONO

UTI. V€DERSTRECK

SV€RS. --

FORTE I NOTER

ERICSSON

GRÅBENS L€TE

BELLINIOPERA N€STSIST

RF PÅ FINSKA

H€R VILAR BILEN

TRIVS VID ÅSTRAND

SPORTANDE KAMRATER

ELDA ELLER SIFFRA

SV€RTA NED

JUNONISK

S…LA G…RS (VARD.) SM…RET ANDLIGT M…TE

DALT. SADE KORT

KAN MAN VARA PÅ RESA

E

LYXIG TRANSPORT

KOD F…R BURKINA FASO

TAR MAN TILL …N

KAN F…RORSAKA BOLLMESOKLUBB TELIOM HAL FIRRE. SK€GGIG

A S B E S T

SKOTSK FLOD

PRONOMEN

MUNICIPAL

NOTA BENE DIXIELAND INSTRUMENT

S I L O

K O R M M B U O N R A B D L E D N S I T N I O A R K O T I K A K L A S S A D E

TIONDE BOKSTAVEN

PROGRAMMERINGSSPRÅK

AMARANTER-----

GER MJ…LK

DET SAMMA

TEET B…R ---

€R G…RA EN DEL VERDROGER KAN

N @ B A T D U K C K O A T T R A O N A R E

DAGSMEJA. HUKA SIG

TVÅ MUSIKANTER

DEN €R TIDIG

G…R PAJAS

VARUKOD

KLIMP I TYSK MAT

K N J O Ö N D U O E T T L E Y R T A V D I π P I E A N R N A

KAN AKTIE VARA

INIFRÅN

FEMTE BOKSTAVEN

OMTUMLAD

PIPAREN

CHEF

LITET HAR PRICK

EJ VÅR

Vinnare i krysset i nr 1/2014 Adine Törnqvist, Kimito Gun-Britt Pada, Korsholm Birgitta Cederberg, Jakobstad Svea Westerlund, Ekenäs Erik Sundström, Nivelax Vi fick in 351 krysslösningar, grattis alla fem vinnare!

KAN MYGGOR

2/2014

Nyfiken på Österbotten?

LITE MINDRE MYCKET MERA

I dag går de svenskspråkiga tidningarna i Österbotten över till det mera läsvänliga tabloidformatet.

Det gör också e-tidningarna smidigare att läsa på surfplatta och dator. Distributionen är blixtsnabb och du har den till hands redan tidigt på morgonen.

Provprenumerera på valbar e-tidning nu

två månader med

-50% rabatt!

Erbjudandet är i kraft 14–21.2

Välkommen in på våra kampanjsajter!

Där finns också erbjudanden på papperstidningarna.

vasabladet.fi/kampanj

ot.fi/kampanj

sydin.fi/kampanj

Även en skarp syn försämras med åren.

Boka tid för synkontroll på www.instrumentarium.fi

God Tid

28 – GOD TID